Förslag till riksdagsbeslut
Hästarna har tagit plats som en viktig del i samhället men politiken har inte hunnit med i utvecklingen. Att hästnäringen har vuxit sig så stark i Sverige trots den styvmoderliga behandling som den utstått från politiskt håll visar på den utvecklingskraft som hästnäringen bär med sig om endast kommuner, landsting och riks fattar galoppen. Hästarna för med sig en mängd positiva effekter för samhället som med lite hjälp från politiskt håll kan leda till ett mer jämställt samhälle med en livskraftig landsbygd och starkt småföretagande.
Ridning förvandlar ”jag vill” till ”jag kan”.
Politiker valde att exkludera ridning från friskvårdsbidrag med motiveringen att ridning är en lyxsport. Om politiken anser att stallen utgör en lyxig plats för rika överklassmänniskor tyder det på att politikerna behöver komma ut mer i samhället. Tvärtom så är det i stallen det går att finna sann integration, sammanhållning och ömsesidig respekt över alla möjliga samhällsklyftor. Politiker borde lyfta blicken från polobanor och engelska rävjakter för att se hur dagens häströrelse i Sverige skapar hopp och framtidstro.
Ridning är Sveriges största handikappsport. Det är en av de största fritidsaktiviteterna bland flickor. Forskning har visat att stallen fostrar framtidens chefer då det utvecklar flickornas självförtroende och ledarskap. Flickor är överrepresenterade i stallen som står för sunda samhällsideal där unga människor lär sig att ta ansvar, ta plats, känna empati, vikten av rak kommunikation och att arbeta hårt för att räkna upp några exempel.
I stallen träffas människor över alla samhällsgränser. Språk, funktionsvariationer, ålder, kön spelar ingen roll i mötet med hästar. Att hästarna kan hjälpa nyanlända barn och ungdomar in i samhället finns det många exempel på. Många som tvingats fly till Sverige för att börja om på nytt har vittnat om att dessa vänliga jättar som hästarna är har hjälpt dem på många plan för att lättare komma till rätta i sitt nya hemland. Hästarna tillskrivs av många en sorts läkande förmåga som kan lindra emotionella trauman. I stallet har nyanlända funnit nya vänner och beskrivit hur deras språkinlärning gått snabbare.
Det finns något i hästens yttre som är bra för människans inre.
Att umgänge med djur är bra för människors välbefinnande är ett välkänt faktum. Hästarnas välgörande inverkan på människor används numer inom socialt och pedagogiskt arbete likväl som inom vården. Hästunderstödd terapi är ett samlingsbegrepp för när hästar och ridning används som behandling inom bland annat psykiatri, neurologi och habilitering.
Det är inte för inte som ridning seglat upp som den största handikappsporten i Sverige. Studier visar på att ridning och samvaro med hästar kan fungera som behandling vid depression, stroke, ryggmärgsskador, psykiska ohälsotillstånd, autism med mera. Det kan minska muskelspänning, smärta, ångest och stress. Ridning i sin tur ökar balansen, tränar musklerna och förbättrar koordinationsförmågan. Mätbara sänkningar av blodtryck, stresshormoner och puls har noterats i flertalet studier.
Umgänge med hästar kan hjälpa många olika patientgrupper oaktat om det är kroppen eller själen som är anledningen till ohälsan. Samspelet mellan människa och djur kan påverka både kropp och själ. Studier visar även att de goda resultaten följer med hem från stallet. Men studier är inte svaret på allt. Det räcker med att besöka ett stall och fråga de som befinner sig där så kommer man få oräkneliga vittnesmål om hur välgörande hästar är. Med allt detta i åtanke är det märkligt att ridning inte räknats med som friskvård innan.
Hästar gör ett landskap vackert.
En levande landsbygd. Det är ett återkommande mantra i de politiska debatterna idag. Att hästarna fyller en oerhört viktig roll för en levande landsbygd är något som behöver uppmärksammas mer. När lantbrukarna blir färre och jordbruksenheterna större så har det lämnat många gårdar med mindre areal tomma. Dessa gårdar har tack vare hästarna fått nytt liv och många som fattar beslutet att flytta från stad till land anger just hästintresset som en bidragande orsak. Gårdar som tidigare stod och förföll skapar nya arbetstillfällen när de renoveras och rustas upp till att bli hästgårdar. Stall, lösdrifter och ridhus byggs runt om i landet och ökar landsbygdens attraktionskraft. Hästarna är en viktig del i utvecklingen av den svenska landsbygden. De ger också viktiga inkomster vid sidan av det traditionella lantbruket och är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla.
Hästar ger oss de vingar vi saknar.
Idag ger hästnäringen runt 30 000 heltidsarbeten och omsätter 48 miljarder kronor om året samt är jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Hästnäringen förtjänar ett bättre företagsklimat och ljusare framtidsutsikter. Nya produkter, yrken och tjänster utvecklas hela tiden och ger grund för ett allt mer livskraftigt småföretagande.
Det behövs foder och stallströ till hästarna, dvs personer som producerar fodret, transporterar fodret, förädlar fodret, säljer fodret, och mängden olika foder, stallströ och fodertillskott är oändliga.
Hästar behöver omvårdnad av hovslagare, veterinärer, djurvårdare, hästmassörer och otaliga andra omvårdnadstjänster och de förbrukningsvaror som tillkommer på det området. Det behövs tränare i en mängd olika inriktningar: hoppning, dressyr, western, distans, akademiskt, NH, trav, galopp, brukskörning och så vidare. Fordon och transporter för eget bruk och hästtransporter som kan anlitas. Personer som kan föda upp hästar, träna och rida in hästar. Företag som tillverkar stängsel och stallinredningar till butiker som säljer dessa, till personer som kan montera det. Butiker som säljer hästutrustning till alla olika inriktningar inom hästvärlden. Listan kan göras oändlig och den är ständigt växande. Sverige och landsbygden i synnerhet behöver hästarna.
Med det i åtanke så är det inte rimligt att företagande med hästar ska vara så krångligt och mellan varven orättvist som det är idag. Exempelvis har en ridlektion i ett ridhus en momssats och turridning en annan. Att ta en ridtur med guide i historisk miljö beskattas högre än ett museibesök i Stockholm. Den krångliga byråkratin kring hästföretagande behöver reformeras och hästarnas betydelse för en levande landsbygd och god folkhälsa erkännas. Hästturismen är en växande marknad som lockar många besökare men som försvåras av förlegade regelverk. Bästföredatumet för regelverket kring moms för hästnäringen är sen länge passerat och i skriande behov av översyn.
En tävlingshäst är ett djur som kan ta hundratals personer på ett äventyr på en och samma gång.
Hur kommunerna väljer att bemöta ridningen är avgörande för hästklimatet på orterna. Det vore av stor vikt om riksdagen tillsatte en utredning för att ta fram nationella rekommendationer för hur kommunerna bör förhålla sig till hästrelaterade frågor.
För den som är hästintresserad råder det tyvärr stora skillnader i vilka möjligheter som finns att bejaka ett hästintresse beroende på var i landet man bor. En tumregel som bör följas är att eftersträva en mer jämställd fördelning i hur kommunerna väljer att prioritera ungdomsidrott. Då ridning är den största handikappsporten och stallen är en av de största sporterna för flickor bör kommunerna värna jämställdheten och satsa rättvist mellan olika idrotter istället för att förfördela ridningen.
När kommunerna tar fram nya detaljplaner i områden med hästar bör kommunen även ta med ridvägar och dylikt i beaktande för att skapa tryggare trafikförhållanden. Överlag är ridning på otrygga landsvägar något som bör uppmärksammas och undvikas om möjligt genom medvetna satsningar. Staten bör inrätta en fond där kommuner kan söka ekonomiska medel för att i lämpliga områden där cykelvägar anläggs kunna komplettera med kombinerade rid- och cykelvägar.
När nya bostadsområden anläggs i detaljplaner måste hänsyn tas till befintliga fastigheter i området så att det inte sker en undanträngningseffekt av miljöer med djurhållning. Samtidigt behöver regelverken för att få uppföra nya stall och ridanläggningar ses över och förenklas.
Om du sätter dig i sadeln var redo för ridturen.
Då antalet hästar i Sverige fortsätter att öka kraftigt har även efterfrågan på arbetskraft till relaterade områden ökat exceptionellt. Det har lett till att hästnäringen tagit ett stort ansvar för utbildningsfrågorna och erbjuder ett stort utbud av olika utbildningar på gymnasienivå, eftergymnasial nivå, högskolenivå och enskilda kurser och utbildningar. Utvecklingspotentialen är stor men samhället behöver komma ikapp utvecklingen och inte förlita sig på att näringen själv ska behöva tillhandahålla utbildningar utan se över utbildningsutbudet som erbjuds. Istället för att lägga ner naturbruksskolor kan nya program som anpassas efter hästnäringens behov vara smarta framtidslösningar.
På många områden växer det fram smarta miljölösningar som även skapar trevnad och engagemang i lokalsamhällena. Gräsklippning och sophämtning med häst är några uppmärksammade initiativ som bör uppmärksammas och uppmuntras på nationell nivå. Hästarnas välgörande inverkan på människors hälsa bör tillvaratas. Genom att uppmuntra landsting och kommuner att våga satsa mer på hästrelaterade hälsosatsningar kan fler människor få en bättre hälsa och psykiskt välbefinnande om det så är i sjukvården, rehabilitering, äldreomsorg, skola eller som fritidssyssla. Det skulle även stärka landsbygden och småföretagande.
Drygt hälften av alla som har hästar upplever att de saknar tillgång till någon tjänst eller service i deras närområde som är viktig för dem. Många upplever också att det är svårt att få tillgång till lämpliga rid/körvägar eller träningsanläggning såsom ridbana eller ridhus. Det är uppenbart att hästens framtid i Sverige ser ljus ut om rätt förutsättningar ges då utvecklingspotentialen är enorm.
I Sverige är trav- och galoppsporten den näst största publiksporten efter fotboll. Inte heller är Sveriges framgångar ute på de internationella hästtävlingarna något att förglömma. Vi har några av världens bästa ryttare och är värd för stora internationella tävlingar varje år. Då ridsporten är den näst största ungdomsidrotten och med närmre 160 000 personer som är medlemmar i någon av landets ridklubbar så kan vi dra slutsatsen att Sverige har framtiden inför sig på de internationella tävlingarna.
Vi ska ej heller förglömma att våra hästar dessutom är naturvårdare som hjälper till att hålla landsbygden levande och våra vackra landskap öppna.
Hunden må vara människans bästa vän. Men hästen skrev vår historia.
|
Hanna Wigh (SD) |
|