Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att om att säkra byggandet av hela Norrbotniabanan och tillkännager detta för regeringen.
Sista helgen i augusti 2010 invigdes Botniabanan som sträcker sig upp till Umeå. I januari 2013 invigdes Haparandabanan mellan Boden och Haparanda. Nästa etapp som är kvar för att koppla hela ihop Norrlandskusten är Norrbotniabanan (Umeå–Luleå), som uppgår till 27 mil.
Byggandet av Norrbotniabanan är viktig av flera skäl:
Byggandet av Norrbotniabanan bidrar till bättre klimat. Att transportera personer och gods mellan Umeå och Luleå på tåg istället för bil, buss eller lastbilar bidrar till minskning av de skadliga utsläpp som belastar klimatet och miljön. Enligt Trafikverket medför Norrbotniabanan minskade koldioxidutsläpp med 80 000 ton per år.
Byggandet av Norrbotniabanan bidrar till bekvämare, snabbare och billigare transporter. Transportkostnaderna skulle minska med 30 procent och restiderna halveras. Med Norrbotniabanan skulle livet för Väster- och Norrbottningar som reser bli enklare. Idag tar det längre tid att resa mellan kuststäderna i de två länen. Med banan skulle regionen knytas ihop och det skulle bli lättare och snabbare att pendla till jobbet eller studierna. Alla kuststäder Norrland skulle då kunna ha ett universitet inom 45 minuters avstånd, vilket är ett avgörande faktum för att klara kompetensförsörjningen i norr med sitt intensiva näringsliv.
Norrbotniabanan kommer även att bidra till bättre regional utveckling. I regeringens rapport om arbetspendling i Norr- och Västerbotten skriver författarna följande:
För att åstadkomma en större strukturomvandling, med betydande pendlingsflöden över större avstånd, är justeringar i vägsystemet antagligen inte tillräckligt. Ett utbyggt järnvägssystem skulle kunna erbjuda detta. Det skulle kunna innebära regionförstoring och är en förutsättning för att kvinnor och män ska få tillgång till framför allt en bredare arbetsmarknad, utbildning och service, samtidigt som företagen säkrar sin kompetensförsörjning.
Det visar betydelsen av en färdigställd kustjärnväg. För industrierna blir det lättare och billigare att transportera sina produkter, vilket ökar konkurrenskraften, vilket är viktigt för Sveriges utveckling. Dessutom kan samarbetet mellan våra regioner, Barentsregionen och övriga EU-medlemsstater utvecklas. Norrbotniabanan är dessutom utpekad som en del i det europeiska stomnätet för järnväg för att säkra råvarorna från norr då ex. 90 % av all järnmalm som produceras i EU kommer från Norrbotten.
Byggandet av Norrbotniabanan kommer dessutom att bidra till fler arbetstillfällen. För den enskilde innebär det ökad valfrihet och mer utvecklingsmöjligheter. Möjligheterna för besöksnäringen bedöms öka i hela området tack vare förutsättningar att utveckla kommunikationerna till och från kustlinjen. Allt detta kommer att bidra till mer utveckling i både Väster- och Norrbotten men är viktig även för hela Sverige.
För att komma i gång med de nödvändiga första stegen i Norrbotniabanaprojektet har Norrbotniabanan AB varit beroende av stöd från regeringen inför förhandlingarna med EU om medfinansiering från EU. Men den borgerliga regeringen (M, C, FP och KD) vägrade under åren att stödja ansökan från Norrbotniabanan AB. Svepskälet var att planen inte fanns med i den nationella transportplanen. Den borgerliga regeringen envisades att näringslivet måste betala för byggandet av hela sträckan. Med den logiken skulle Sverige aldrig ha utvecklats till det land som det är idag. Och trots att Norrbotniabanan AB la fram flera medfinansieringsförslag vägrade alliansregeringen att ens diskutera saken.
Till skillnad från den borgerliga regeringen (2006–2014) gör vår S-MP-regering en annan prioritering och visar på vikten av Norrbotniabanan. Redan förra året gav regeringen sitt stöd till Norrbotniabanan. Och nu i sin budgetproposition för 2017 som presenterades 20 september 2016 har regeringen angivit att den ”anser att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning. Järnvägsinvesteringar som denna bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning, nyindustrialisering som minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen avser därför att genomföra byggstart av Norr-botniabanan 2018 med etappen Umeå–Dåva”.
Det är mycket glädjande besked. Äntligen ska byggandet av första etappen (Umeå–Dåva) av Norrbotniabanan påbörjas våren 2018. Och senast våren 2018 ska Trafikverket vara klar med att ta fram järnvägsplaner och bygghandlingar för sträckan Umeå–Dåva så att bygget kan startas våren 2018 i enlighet med vad regeringen nu har aviserat.
Även om regeringen rent principiellt är beslutsam att hela Norrbotniabanan ska byggas är det viktigt att förebygga osäkerhet och föregå ett eventuellt negativt bemötande från en framtida borgerlig regering. Just därför bör vi intensifiera arbetet för att ramarna i den kommande infrastrukturpropositionen som väntas läggas fram snart av regeringen och den kommande nationella transportplanen som väntas komma våren 2018 inrymmer både planering och bygge av hela Norrbotniabanan, Umeå–Luleå.
Med hänvisning till ovan yrkar jag på att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att säkra byggandet av hela Norrbotniabanan.
|
Jabar Amin (MP) |
|