Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att se över om alla kommuner kan ge samtliga elever på gymnasieskolan möjlighet att driva egna företag och tillkännager detta för regeringen.
Brist på arbetslivserfarenhet är ett vanligt problem för unga när de ska söka sitt första jobb efter gymnasiet. Det är därför viktigt att unga redan under gymnasietiden skapar kontakter till näringslivet genom exempelvis praktik. Lika viktigt är det att unga får chansen att bekanta sig med företagsvärlden, och hur det fungerar att driva ett företag från idé till verklighet. Det är en skapandeglädje i den processen som bidrar till att främja unga vuxnas ambitioner, och får dem att känna sig ett steg närmare en annars synbart svår arbetsmarknad. Med en ny vänsterregering vars budgetproposition talar sitt tydliga språk ser framtidens företags- och jobbvärld inte ut att bli lättare. Istället ökar belastningen på Sveriges företagande och entreprenörskap med ökade skatter på jobb och näringsliv. För att kompensera mot en sådan arbetsmarknad blir verksamheter som Ung Företagsamhet (UF) i gymnasieskolan och Drivhusets stöd till unga entreprenörer centrala i att egga igång unga vuxnas företagarambitioner.
Till följd av dessa verksamheter skapas inte bara värdefulla kontakter, utan unga får även ett arbetsintyg som kan öka möjligheterna till anställning i framtiden. Att vara anställbar är viktigt, men det är minst lika betydelsefullt att få kunskaper om entreprenörskap. Att starta ett eget företag är också en väg in i arbetslivet. Sverige behöver fler företagare för att stimulera innovation och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Här kan skolan vara en betydelsefull aktör.
I dagens gymnasieskolor har bland annat Ung Företagsamhet fått en alltmer framträdande roll. Organisationen arbetar för att elever ska få möjlighet att starta eget företag inom ramen för sin utbildning. UF bistår med ett verktyg som behövs för att starta och driva ett företag och stödjer eleverna i deras arbete. En rapport från Handelshögskolan visar att de elever som har drivit UF-företag har i större omfattning startat företag även efter gymnasiet än personer som inte har haft ett UF-företag. Därtill visar även rapporten att UF-företagare anställer fler, har högre omsättning och en längre livslängd på sina företag. Sedan verksamhetens start i 1980 har omkring 330 000 svenska elever fått chansen att skapa och driva företag. Under 2015/2016 drev 26 430 gymnasieelever företag. Antalet UF-företag har ökat för varje år och det var under det gångna året ungefär lika många tjejer som killar som deltog i verksamheten. Av företagens vd:ar var en majoritet tjejer. (Ung Företagsamhet)
Det är positivt att UF blir alltmer uppmärksammat och påvisar goda resultat, men det faktum att UF-företagande begränsas till specifika program hindrar många andra elever från att testa på att starta eget. Regeringen bör därför se över hur alla kommuner skulle kunna ge samtliga elever på gymnasieskolan möjligheten att testa på entreprenörskap genom Ung Företagsamhet. Fortsatta satsningar på Drivhuset och liknande aktörer är också av stor vikt för att stimulera och uppmuntra ungt entreprenörskap
|
Christian Holm Barenfeld (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |