Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snar upprustning av järnvägsstråken Halmstad–Markaryd och Halmstad–Nässjö samt vägstråken 15, 25, 26 och 153 och tillkännager detta för regeringen.
”Entreprenörsregionen” är ett samlande begrepp för den region som består av elva kommuner i fyra län med tyngdpunkt i sydvästra Småland och södra Halland. Näringslivet i regionen har avsevärda kontakter och utbyte med företag i omvärlden såväl i Sverige som internationellt. Industrin i regionen (inklusive Nässjö, Värnamo och Jönköping) är stark och produktionskraftig.
Regionen präglas av mycket god uthållighet och stor entreprenörsanda, vilket bland annat har tagit sig uttryck i en förvärvsfrekvens som är betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta sker dock inte av sig självt. Entreprenörsregionen har varit framgångsrik trots att det finns uppenbara brister i infrastrukturen när det gäller både väg och järnväg.
Entreprenörsregionen präglas av relativt goda förbindelser i nord-sydlig riktning men desto sämre när det gäller öst-västligt. Som tillväxtmotor i södra och västra Sverige behöver denna del av landet snarast ett större infrastrukturellt paket för att fortsätta utvecklas. Järnvägarna mellan Halmstad och Nässjö, Halmstad–Markaryd, spelar en betydelsefull roll för regionens framtidsutsikter, likaså väg 15, 25, 26 och 153.
Jag exemplifierar landsändans behov med två stråk:
Exempel 1: Järnvägsförbindelsen Halmstad–Nässjö är central vad avser både framtida godstransporter och persontransporter, inte minst om dessa skall kunna utföras miljömässigt på ett bra sätt. Längs linjen ligger åtskilliga företag som har behov av effektiva och säkra transporter för att exempelvis kunna nå ut med sina produkter till kunder i omvärlden. De är också beroende av att kunna attrahera kompetens. Halmstad hamn har en stor betydelse för Nissandalgångens industrier, Hallands inlands och Smålands företagande. Hamnen, som idag är Sveriges fjärde största containerhamn, bedöms ha goda framtidsmöjligheter tillsammans med Varbergs hamn som bl.a. är landets största på sågade trävaror.
Men linjen Nässjö–Halmstad är också viktig för transporter av människor med kraftigt ökande persontransporter. Utan en väl fungerande järnvägsförbindelse försvåras den arbetspendling som är viktig, inte minst i ett långsiktigt perspektiv, för regionens attraktions- och tillväxtkraft. Förbindelsen håller i dag på olika sträckor inte tillräckligt hög kvalitet, till exempel i fråga om hastighet. Det är ett problem som måste få en tillfredsställande lösning.
Järnvägslinjen har också stor betydelse som länk mellan och för tillgången till Västkustbanan och Södra stambanan.
Sammantaget finns det betydande skäl att slå vakt om och utveckla Halmstad–Nässjö som järnvägsförbindelse för såväl gods- som persontransporter. Beslut i frågan hastar då kvalitén idag är så dålig att Trafikverket tvekar att upprusta eftersom direktiv saknas.
Exempel 2: Nissastigen (riksväg 26) går mellan Halmstad och Jönköping. Trafiken är idag mycket tät och består till stor del av tung godstrafik. Utmed Nissastigen ligger företagen tätt och många av dessa genererar många tunga transporter. Detta i kombination med backar, kurvor, krön, vilt och många personbilar medför att trafiksäkerheten är långt ifrån vad som borde vara fallet för en betydelsefull trafikled i ett område med omfattande företagsamhet.
På grund av vägens dåliga kvalitet görs dagligen många chansartade omkörningar. Olycksstatistiken är väldigt hög. En större del på Hallandssidan är idag två-plus-ett-väg som har ökat trafiksäkerheten avsevärt liksom uppförande av mer viltstängsel. Detta har trafikanterna på Nissastigen berättigade anspråk på att få genomfört på hela sträckningen snarast möjligt. Detta är också motiverat av att snabbare och säkrare transporter ger en ökad effektivitet inom det betydelsefulla näringslivet i regionen.
|
Bengt Eliasson (L) |
|