Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato och tillkännager detta för regeringen.
Vår omvärld är oroligare än på länge. Sveriges närområde har de senaste åren blivit allt mer osäkert och oförutsägbart. En viktig slutsats är att detta ändrade säkerhetspolitiska läge kräver mer samarbete och inte mindre. Nya asymmetriska hot kan inte ensamt lösas av enskilda nationalstater på ett resurseffektivt sätt. Tvärtom krävs samverkan och gemensamma satsningar för att möta nya stormaktsambitioner som hotar den europeiska säkerhetsordningen.
Sverige är inte ett neutralt land. Som medlem av Europeiska unionen, som PFF-land och efter sin solidaritetsförklaring som säger att Sverige inte ska förhålla sig passivt om ett nordiskt land drabbas av angrepp – är detta helt klarlagt. Det har också följdkonsekvenser. Sverige är inte passivt om våra nordiska grannar angrips – och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Sverige ska därför kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd vid angrepp och kriser. Men solidaritetsförklaringen är inte en bindande säkerhetsgaranti i händelse av konflikt. För en sådan nödvändig lösning krävs att Sverige, likt Norge och Danmark, blir medlem av Nato.
Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) är en militär allians som består av ett system med kollektivt försvar – där medlemsstaterna förbundit sig att dels försvara varandra mot yttre angrepp, dels delta i internationella insatser med fokus på militär krishantering och fredsbevarande. I Europeiska unionen är 22 av 28 medlemsstater medlemmar även i Nato. 95 procent av de människor som bor i unionen är bosatta i ett land som är medlem av Nato.
Sverige är ännu inte medlem av Nato. Däremot är Sverige ett så kallat partnerland, och samarbetet med Nato är välutvecklat. Dels genom Partnerskap För Fred (PFF), dels genom andra samarbeten med enskilda medlemmar av Nato och dels genom att Sveriges militära utrustning är kompatibel med utrustning från Natoländer.
Men ett fullvärdigt medlemskap vore mer önskvärt. Som icke-medlem har ett partnerland inte möjlighet att vara inkluderat i artikel 5, som är den kollektiva försvarsgarantin. Som partnerland finns heller inte rådighet över beslutsrätt – det vill säga, inflytandet är ytterst begränsat även om samarbetet är gott och långvarigt.
Ett svenskt medlemskap i Nato skulle ge Sverige större möjligheter att påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet. Dessutom finns möjligheten att teckna medlemskap gemensamt med Finland, vilket är eftersträvansvärt. Med anledning av vad som anförs ovan menar jag att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato.
|
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|