|
|
Kommissionens arbetsprogram 2017
Sammanfattning
Utskottet har granskat kommissionens arbetsprogram för 2017 och föreslår att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna.
I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Kommissionens arbetsprogram för 2017 utgör grunden för en gemensam programplanering för Europa-parlamentet, rådet och kommissionen med mål och prioriteringar för 2017. Ansatsen är att prioritera de stora frågorna där effektiva EU-åtgärder kan ge påtaglig utdelning till EU-medborgare, medlemsstater och EU som helhet.
Konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, utbildningsutskottet och näringsutskottet har yttrat sig över arbetsprogrammet.
Utrikesutskottet understryker vikten av att EU står enat och agerar gemensamt för en regelbaserad global säkerhetsordning som genomsyras av multilateralism. Ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt är grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Därtill ska Sverige vara en tydlig kraft inom EU och Världshandelsorganisationen för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter.
I utlåtandet finns två motivreservationer (SD, V).
Granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2017 – Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum, KOM(2016) 710.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Meddelandets huvudsakliga innehåll
1.Kommissionens arbetsprogram 2017 – motiveringen (SD)
2.Kommissionens arbetsprogram 2017 – motiveringen (V)
1.Kommissionens arbetsprogram 2017 (M, C, L, KD)
2.Kommissionens arbetsprogram 2017 (M, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Bilaga 2
Förteckning över utlåtanden
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
Bilaga 4
Finansutskottets yttrande
Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande
Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande
Bilaga 7
Civilutskottets yttrande
Bilaga 8
Försvarsutskottets yttrande
Bilaga 9
Utbildningsutskottets yttrande
Bilaga 10
Näringsutskottets yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Kommissionens arbetsprogram 2017 |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Reservation 1 (SD) – motiveringen
Reservation 2 (V) – motiveringen
Stockholm den 2 mars 2017
På utrikesutskottets vägnar
Kenneth G Forslund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Karin Enström (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Göran Pettersson (M), Krister Örnfjäder (S), Björn Söder (SD), Birgitta Ohlsson (L), Hans Linde (V), Sofia Damm (KD), Maria Andersson Willner (S), Emma Nohrén (MP), Johan Nissinen (SD), Jamal Mouneimne (S) och Åsa Eriksson (S).
Ärendet och dess beredning
Den 25 oktober 2016 antog Europeiska kommissionen meddelandet Kommissionens arbetsprogram 2017 – Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (KOM(2016) 710). Den svenska översättningen kom in till riksdagen den 7 november 2016. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat arbetsprogrammet till utskottet för granskning och skriftligt utlåtande.
Utskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över arbets-programmet. Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, utbildnings-utskottet och näringsutskottet.
Regeringen har lämnat in en faktapromemoria (2016/17:FPM30). I ett brev till riksdagens talman från kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans (C(2016)2174) har kommissionen lämnat synpunkter på några av de frågor som utskottet tog upp i utlåtandet om arbetsprogrammet för 2016 (2015/16:UU4).
Utskottet har fortlöpande följt EU-frågor genom föredragningar inför rådet för utrikes frågor. Därutöver har utskottet fått föredragningar om aktuella EU-frågor av representanter från Utrikesdepartementet. Utskottet fick vid sitt sammanträde den 4 februari 2016 information om Storbritanniens förhållande till EU från statssekreterare Hans Dahlgren. Information om EU:s globala strategi gavs den 10 mars av Utrikespolitiska institutet och den 15 juli av kabinettssekreterare Annika Söder. Utskottet hade överläggning med statsrådet Margot Wallström den 17 mars 2016 om den inriktning som regeringen redovisat för EU:s globala strategi. Den 21 april informerade departementsrådet Anna Craenen, Utrikesdepartementet, om ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020. Utskottet fick den 13 oktober information om upprättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred. Vid sitt sammanträde den 10 november 2016 fick utskottet information om läget i frihandelsförhandlingarna med USA och frihandelsavtalet med Kanada av EU- och handelsminister Ann Linde. Den 17 november 2016 fick utskottet information om kommissionens arbetsprogram 2017 och EU:s relation till Storbritannien av EU- och handelsminister Ann Linde.
Utrikesutskottet har även deltagit i mottagandet av ett antal utländska högnivåbesök med koppling till EU:s institutioner. Den 7 mars 2016 besökte EU-kommissionären Miguel Cañete, med ansvar för klimatåtgärder och energi, riksdagen. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström besökte riksdagen den 21 september 2016. Den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande i Europeiska kommissionen Federica Mogherini besökte riksdagen den 10 oktober 2016. Christos Stylianides, EU:s kommissionär för humanitärt bistånd och krishantering, besökte utrikesutskottet den 21 november 2016. Georgiens minister för europeisk och euroatlantisk integration Davit Bakradze avlade ett besök den 27 april 2016.
Meddelandets huvudsakliga innehåll
I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Kommissionens arbetsprogram för 2017 är det första arbetsprogram som läggs fram i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Detta innebär att arbetsprogrammet utgör grunden för en gemensam programplanering för Europaparlamentet, rådet och kommissionen, med mål och prioriteringar för 2017. I enlighet med vad kommissionen lade fram vid sitt mandats inledning är ansatsen att prioritera de stora frågorna, där effektiva EU-åtgärder kan ge påtaglig utdelning till EU-medborgare, medlemsstater och EU som helhet. Bland de utmaningar som EU står inför nämns migrationsflöden som satt EU:s yttre gränser på prov, det ökade terroristhotet, instabiliteten i EU:s östra och södra grannskap samt osäkerheten till följd av den brittiska folkomröstningen. Under det innevarande året avser kommissionen därtill att särskilt fokusera på genomförandet. Många av initiativen har utgångspunkt i programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) enligt vilket kommissionen har sett över befintlig lagstiftning för att se om lagstiftningen har avsedd verkan och står i rimlig proportion till de politiska mål som satts upp.
Följande tio prioriteringar är alltjämt vägledande för kommissionens mandatperiod och utgör grunden för arbetsprogrammet 2017:
- en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar
- en sammankopplad digital inre marknad
- en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik
- en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
- en djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
- ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA
- ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende
- mot en ny migrationspolitik
- en starkare global aktör
- en union i demokratisk förändring.
De tio prioriterade områdena beskrivs mer utförligt under rubriken Utskottets granskning. Till arbetsprogrammet hör även fem bilagor. Bilaga 1 listar 21 nya initiativ, av vilka de flesta är kluster av olika åtgärder. Bilaga 2 redogör för 18 initiativ inom EU-kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet). Bilaga 3 anger 35 liggande förslag för prioriterad behandling. Bilaga 4 listar 19 liggande förslag som kommissionen planerar att dra tillbaka senast i april 2017; i två fall har förslagen redan dragits tillbaka. Bilaga 5 listar 16 förslag om att upphäva rättsakter som kommissionen inte längre anser relevanta. Jämfört med föregående års arbetsprogram har bilaga 6, om förslag som ska börja tillämpas under innevarande år, utgått.
Kommissionens meddelande
En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar
Kommissionens prioritering är att hjälpa medlemsstaterna att skapa bästa möjliga förutsättningar för ungdomar på arbetsmarknaden och i samhället. Den nya europeiska kompetensagendan kommer att prioritera ungdomar. Förslagen rör bl.a. modernisering av utbildning, ökad kvalitet i lärlingsutbildningen, mer rörlighet för lärlingar samt kartläggning av ungdomars resultat på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Ungdomsgarantin kommer att förstärkas. Europeiska solidaritetskåren har etablerats.
Kommissionen avser att fördubbla löptiden för och anslagen till Europeiska fonden för strategiska investeringar. Man förväntar sig ett snabbt beslut av parlamentet och rådet i frågan. Inspirerad av Europeiska fonden för strategiska investeringar har kommissionen också lagt fram en yttre investeringsplan för Afrika och EU:s grannskap för att bemöta några av migrationens bakomliggande orsaker och främja jobb och hållbar tillväxt i dessa länder.
Kommissionen avser att arbeta in innovation i alla EU-politikområden med målsättningen att göra EU ledande inom ny teknik.
Kommissionen ska genomföra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, bl.a. när det gäller återvinning och återanvändning av plast i EU. Ett lagstiftningsförslag om minimikrav på återanvänt vatten och en översyn av dricksvattendirektivet kommer att läggas fram.
På grundval av de landrapporter som ska antas i februari om euroländernas ekonomiska politik kommer kommissionen att ta fram en rad landspecifika rekommendationer som ska läggas fram för rådet i maj.
Kommissionen kommer i samarbete med Europaparlamentet och rådet att följa upp sitt förslag om en översyn av den fleråriga budgetramen (2014–2020). Ett heltäckande förslag om den framtida budgetramen efter 2020, inriktat på EU:s utmaningar och behov efter 2020, ska läggas fram.
Kommissionen ska föra brett upplagda samråd om förenkling och modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken för att maximera dess bidrag till de tio prioriteringarna.
En sammankopplad digital inre marknad
Förverkligandet av den digitala inre marknadens tillväxtpotential och strategin för den digitala inre marknaden kommer att stå högt på dagordningen under 2017. Kommissionen kommer att göra en halvtidsöversyn av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden. Kommissionen avser att ha ett nära samarbete med rådet och parlamentet för att avsluta behandlingen av de förslag som redan lagts fram, bl.a. om audiovisuella tjänster, upphovsrätt, geoblockering och portabilitet.
Kommissionen avser att hålla löftet att avskaffa roamingavgifterna i mitten av 2017.
En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik
Kommissionen avser att före årsslutet lägga fram ett övergripande lagstiftningspaket om modernisering av ekonomin genom att satsa på energieffektivitet och förnybar energi och rättvisa villkor för konsumenter. Ett initiativ för att påskynda innovationer för ren energi kommer att stödja kraven på övergång från fossila bränslen.
Strategin om utsläppssnåla transporter, som lades fram i juli 2016, kommer att följas upp. Som ett första steg lägger kommissionen fram en Refitöversyn av förordningarna om personbilar och lätta nyttofordon och direktivet om rena fordon för att förbättra incitament och regler vid upphandling.
En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
Inom strategin för den inre marknaden har kommissionen aviserat åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att växa, ett paket om immaterialrätt och ett paket om hinder på tjänstemarknaden. Kommissionen kommer att lägga fram ett initiativ om bolagsrätt för att underlätta användningen av digital teknik under ett företags hela livscykel och för gränsöverskridande fusioner och uppdelningar.
I en halvtidsöversyn av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen ska kommissionen kartlägga hur långt kapitalmarknadsunionen kommit och vilka åtgärder som krävs för att förbättra finansieringen av ekonomin. Kommissionen avser under 2017 att agera för att underlätta ömsesidigt erkännande och hantera det växande antalet produkter som inte följer reglerna på EU-marknaden genom Refitöversyner av aktuell lagstiftning. Kommissionens förhoppning är att det ska göra det enklare för företagare att erbjuda sina produkter över gränserna, ska skapa incitament att följa reglerna och ska ge alla samma spelregler, vilket både företag och konsumenter tjänar på. Utifrån strategin för utsläppssnål rörlighet kommer kommissionen att arbeta med regler för marknadsföring av allt effektivare autonoma uppkopplade fordon.
För att följa upp den europeiska handlingsplanen inom försvarsområdet och den europeiska rymdstrategin kommer kommissionen under 2017 att lägga fram ett initiativ för tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för myndigheter samt åtgärder för att underlätta marknadsintroduktion av rymdtjänster och rymddata.
Kommissionen kommer under 2017 att lägga fram förslag om att förstärka och rationalisera problemlösningsverktyg, bl.a. Solvitnätverk, informera konsumenter och näringsidkare om deras rättigheter och ge nationella konkurrensmyndigheter ökade befogenheter för en effektivare konkurrenstillsyn.
En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
Kommissionen kommer att se över det europeiska systemet för finansiell tillsyn för att stärka tillsynens verkan och effektivitet på makro- och mikronivå. Antagandet av förslaget om en enad representation för euroområdet i Internationella valutafonden bör enligt kommissionen påskyndas.
Kommissionen kommer att se över delar av banklagstiftningen och föreslå vissa ändringar i kapitalkravsreglerna och i direktivet om återhämtning och resolution av banker, främja företagsinvesteringar och stärka riskminskningsåtgärder. De framlagda förslagen om värdepapperisering och prospekt behöver enligt kommissionen antas snabbt.
Kommissionen kommer att föreslå en europeisk pelare för sociala rättigheter, som ska innehålla en ram med principer för rättvisa spelregler i den europeiska sociala marknadsekonomin.
För att ge enklare tillgång till finansiering för företagen och stödja investeringar i den reala ekonomin kommer en halvtidsöversyn att läggas fram av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, och kvarvarande hinder kommer att kartläggas. En EU-pensionsprodukt för privatpersoner och mindre företag kommer att föreslås för att minska hindren för tillhandahållande av pensionstjänster över gränserna. Kommissionen kommer att gå vidare med de förslag som redan aviserats, bl.a. lagstiftning om omstrukturering av företag och lagstiftning som möjliggör en andra chans så att företag som går i konkurs avvecklas rättvist och effektivt.
Kommissionen gör en nystart med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, inledningsvis med en obligatorisk gemensam skattebas. Fler åtgärder mot skattebrott och skatteflykt, även via tredjeländer, samt åtgärder om skatteinsyn kommer att läggas fram. Detta inkluderar också ett förslag om ökad tillsyn över dem som främjar eller möjliggör aggressiv beskattning. I samarbete med medlemsstaterna kommer kommissionen att verka för att färdigställa en EU-förteckning över tredjeländer som inte iakttar god internationell skattesed. Kommissionen kommer vidare att föreslå åtgärder för att genomföra en momshandlingsplan, förenkla momsen för småföretag och lägga grunden för ett modernt momssystem i EU.
Handel: ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA
Kommissionen kommer att fortsätta förhandlingarna med USA, Japan, Mercosur, Tunisien och Aseanländerna. För att inleda förhandlingar med Turkiet, Australien, Nya Zeeland och Chile kommer kommissionen att begära nya mandat. Kommissionens arbete i Världshandelsorganisationen fortsätter, bl.a. med plurilaterala avtal och för en snabb ratificering av frihandelsavtalet med Kanada.
Kommissionens beslutsamhet att fullfölja en modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten kvarstår, och här hänvisas till Europeiska rådets slutsatser den 21 oktober 2016 om att en överenskommelse i denna fråga ska ingås före 2016 års slut.
Kommissionen är beredd att ta kontakt med den nya amerikanska regeringen så snart som möjligt i fråga om de bilaterala frihandelsförhandlingarna för att befästa de framsteg som hittills har gjorts. Kommissionen ska fortsätta vara ledande i G20:s globala forum om överkapacitet i stålbranschen.
Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende
Kommissionen kommer att följa upp EU:s säkerhetsagenda med åtgärder i riktning mot en säkerhetsunion och för att stärka kontrollerna vid våra gränser. Detta innefattar bl.a. ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd så att viseringsfria tredjelandsmedborgare på väg till Schengenområdet kontrolleras automatiskt. Ett initiativ ska läggas fram om tillgång till elektronisk bevisning. EU-kommissionen kommer att fortsätta genomföra EU:s handlingsplan mot finansiering av terrorism och lägga fram förslag om enhetliga påföljder. Europol ska stärkas, särskilt dess europeiska centrum mot terrorism. Samarbete kommer att bedrivas med Europaparlamentet och rådet för att straffbelägga terroriststridandes resor.
EU:s förordning om skydd av personuppgifter träder i kraft 2018, och kommissionen kommer att se till att samma starka skydd även gäller EU:s institutioner och organ. Av samma anledning kommer kommissionen också att se över behovet av nya beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter i tredjeländer, för att garantera ett starkt skydd när personuppgifter överförs till länder utanför EU. Kommissionen ska undersöka möjligheterna till övergripande och sektorsspecifika åtgärder på EU-nivå för att skydda visselblåsare som avslöjar olagligheter.
Kommissionen kommer också att fortsätta arbeta tillsammans med Europaparlamentet och medlemsstaterna för att främja och försvara rättsstatsprincipen. Kommissionen ska vidare arbeta med att få EU anslutet till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Mot en ny migrationspolitik
Kommissionen kommer under 2017 att hålla uppe tempot i sitt arbete för att direkt stödja flyktingar och deras integration i värdsamhällen i och utanför EU, förbättra migrationshanteringen längs utsatta gränsavsnitt, bekämpa människosmuggling och människohandel, särskilt när det gäller ensamkommande barn, och se till att irreguljära migranter återvänder. På Europaparlamentets och rådets bord ligger för behandling centrala förslag såsom reformen av Dublinreglerna om det gemensamma europeiska asylsystemet, etableringen av Europeiska unionens asylbyrå, förstärkningen av Eurodac, de nya formerna för vidarebosättning samt åtgärder för korrekt hantering av laglig migration.
Med utgångspunkt i den nyligen införda partnerskapsramen med tredjeländer enligt den europeiska migrationsagendan behöver det utvecklas ett djupare samarbete med ursprungs- och transitländer för att förebygga irreguljär migration och se till att irreguljära migranter återvänder. Under 2017 ska kommissionen även se över var mer insatser behövs för en mer effektiv och hållbar migrationshantering.
En starkare global aktör
Genom den globala strategin och den reviderade europeiska grannskapspolitiken kommer EU att fortsätta stödja sina partner med ekonomisk och politisk stabilisering, reformer och uppbyggnad av motståndskraft. Genom utvidgningspolitiken kommer kommissionen att fortsätta verka för gemensam stabilitet och välstånd hos kandidatländerna.
Senare under året kommer det att läggas fram en europeisk handlingsplan på försvarsområdet, där det ska utrönas hur EU:s politik och instrument kan säkerställa att EU har den försvarskapacitet som behövs för dagens och morgondagens säkerhetshot. Med det som utgångspunkt kommer kommissionen att föreslå att det upprättas en europeisk försvarsfond för att främja forskning, stärka det europeiska försvarets teknik- och industribas och stimulera utvecklingen av viktig försvarskapacitet. Åtgärder kommer även att föreslås inom offentlig försvarsupphandling.
Kommissionen har redan lagt fram förslag om att ändra instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Ändringarna, som nu ligger för behandling av Europaparlamentet och rådet, syftar till att åtgärda luckor i EU:s förmåga att stödja partnerländer i krisförebyggande och krishantering, särskilt genom kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling.
Kommissionen och den höga representanten kommer anta en EU-strategi för Syrien, där det anges hur EU kan fortsätta lämna humanitärt stöd och bidra till politisk övergång, stabilisering och återuppbyggnad för att bygga upp en fredlig syrisk stat med ett pluralistiskt och tolerant civilsamhälle.
Inför det femte toppmötet mellan EU och Afrika i slutet av 2017 kommer kommissionen att föreslå en ny modell där EU:s strategiska mål och prioriteringar i förbindelserna med Afrika anges. Handelsförbindelserna med de afrikanska länderna är också berörda av Post-Cotonou-avtalet som kommissionen snart lägger fram.
Kommissionen kommer också att lägga fram en ny version av det europeiska samförståndet om utveckling för att anpassa EU:s utvecklingspolitik till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.
En union i demokratisk förändring
Kommissionen kommer att arbeta i partnerskap med Europaparlamentet och rådet för att se till att det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning genomförs och tillämpas fullt ut. Konstruktiva förhandlingar kommer att föras med båda institutionerna om förslaget om ett obligatoriskt öppenhetsregister som omfattar Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Kommissionen kommer även att föreslå ändringar av ramavtalet med Europaparlamentet så att ledamöter av kommissionen kan ställa upp i valen till Europaparlamentet.
Kommissionen kommer att föreslå att befintlig lagstiftning anpassas till fördragets bestämmelser om delegerade akter och genomförandeakter, och därigenom fasa ut det föreskrivande förfarandet med kontroll. Den demokratiska legitimiteten i rutinerna för antagande av delegerade akter och genomförandeakter kommer att utvärderas, och kommissionen kommer att överväga olika sätt att ändra nuvarande förfaranden för antaganden av vissa sekundärrättsakter. Vidare avser kommissionen att skärpa tillämpningen, införlivandet och genomdrivandet av EU-rätten med åtgärdspaket för bättre efterlevnad av reglerna för den inre marknaden och inom miljöområdet. Åtgärder ska också vidtas för att underlätta tillgången till rättsmedel.
Yttranden från övriga utskott
Utrikesutskottet har gett alla riksdagens utskott tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram 2017. Följande utskott har inkommit med yttranden: konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitie-utskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, utbildningsutskottet och näringsutskottet. Samtliga yttranden finns som bilagor till utlåtandet. I den mån utrikesutskottet har kommentarer om yttrandena framgår det av utskottets ställningstagande nedan. I övrigt har utskottet inga invändningar mot synpunkterna i de inkomna yttrandena.
Utskottet fokuserar i sitt övervägande på de prioriteringar (6, 8 och 9) som ligger inom utskottets beredningsområde.
Handel (prioritering 6)
En öppen och rättvis frihandelsvänlig handelspolitik är en av grundstenarna för tillväxt och sysselsättning i Sverige och EU. I enlighet med sitt betänkande 2015/16:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 vill utrikesutskottet understryka vikten av att Sverige är en tydlig kraft inom EU och Världshandelsorganisationen (WTO) för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. I linje med denna ambition delar utskottet regeringens kritiska inställning till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder. Vidare anser utrikesutskottet att handelspolitiken ska medverka till att värna de mänskliga rättigheterna, stärka respekten för grundläggande arbetsvillkor, inkludera ett klimat- och miljöperspektiv samt prioritera ett utvecklingsperspektiv. Därtill ska handeln med länder utanför EU bedrivas på öppna och likvärdiga villkor.
I likhet med näringsutskottet står utrikesutskottet bakom kommissionens strävan att sluta ett ambitiöst och balanserat avtal med USA med höga krav. Kommissionen har i arbetsprogrammet informerat om sin avsikt att snabbt etablera kontakt med den nya amerikanska administrationen och kommissionens strävan att befästa de framsteg som hittills gjorts i förhandlingarna. Utskottet ser den potential som finns i ett framtida transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA (TTIP) för att bidra till jobb och tillväxt i Sverige. Utskottet konstaterar dock att den nya amerikanska regeringens tillträde innebär en osäkerhet kring de amerikanska ambitionerna för de fortsatta förhandlingarna.
I likhet med näringsutskottet gör utrikesutskottet en positiv helhetsbedömning av frihandelsavtalet med Kanada (Ceta) och välkomnar en ratificering av avtalet.
Mot en ny migrationspolitik (prioritering 8)
Utskottet välkomnar kommissionens fortsatta ambition att bygga upp en långsiktig ram för migrationspolitiken, som grundar sig på solidaritet och ansvarstagande. Liksom i sitt betänkande 2016/17:UU5 anser utskottet att ett förstärkt och konstruktivt samarbete såväl inom EU som globalt är grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik.
Utskottet ställer sig positivt till kommissionens ambition att upprätta en väl fungerande migrationspolitik, inklusive återvändande och lagliga vägar in till EU. I sammanhanget vill utskottet betona vikten av att motverka grundorsaker till ofrivillig migration.
Utskottet understryker vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet. EU:s framtida asylsystem ska vara hållbart, värna asylrätten och samtidigt uppnå en jämnare fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör agera solidariskt och genomföra de beslut som de enats om.
Utskottet anser att EU:s partnerskapsram med tredjeländer kan vara ett forum för fortsatta diskussioner om migrationsutmaningar. Utskottet vill dock påpeka att de landpaket som utarbetas inom partnerskapsramen för tredjeländer ska vara samstämmiga med det långsiktiga utvecklings-samarbetet. Utskottet vill vidare betona att offentlig utvecklingsfinansiering ska användas dels i enlighet med OECD/Dac-kriterier för utvecklingsfinansiering, dels i enlighet med principerna om biståndseffektivitet.
En starkare global aktör (prioritering 9)
Utskottet understryker vikten av att EU står enat och agerar gemensamt för en regelbaserad global säkerhetsordning som genomsyras av multilateralism. I dessa osäkra tider är det än viktigare att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete. Därför behöver EU och Sverige tala högt och tydligt för fred, säkerhet, utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Utrikesutskottet välkomnar den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet och kommissionens arbete för att den europeiska försvarsmarknaden och industri- och kunskapsbasen ska kunna uppnå den militära kapacitet som behövs i ett längre perspektiv. I likhet med försvarsutskottet vill utrikesutskottet understryka vikten av att samarbetet inom försvarsområdet har en mellanstatlig tyngdpunkt och att arbetet tar hänsyn till medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. Utrikesutskottet ställer sig även positivt till inrättandet av en europeisk försvarsfond för främjande av forskning, stärkande av det europeiska försvarets teknik- och industribas och utveckling av viktig försvarskapacitet, men anser i likhet med försvarsutskottet att EU:s åtgärder ska finansieras inom den befintliga budgeten.
Utskottet anser att EU:s utvidgning har bidragit till att stärka Europas säkerhet, stabilitet och ekonomiska utveckling och att det fortfarande är ett viktigt instrument för att främja stabilitet och utveckling i EU:s närområde. Utskottet stöder kommissionens fortsatta arbete med utvidgningsprocessen. En trovärdig utvidgningspolitik förutsätter att EU står fast vid ingångna åtaganden. Principer om konditionalitet och framsteg på egna meriter bör ligga till grund för den fortsatta processen.
Utrikesutskottet välkomnar att kommissionen ska ta fram en EU-strategi för Syrien för att fortsätta ge humanitärt stöd till Syrien och för att på sikt bidra till politisk övergång, stabilisering och byggandet av en fredlig syrisk stat med ett pluralistiskt och tolerant civilsamhälle. Utskottet vill påminna om vikten av FN:s säkerhetsrådsresolution 2254 (2015). I denna resolution uttrycker säkerhetsrådet stöd för en politisk process som underlättas av FN och som utmynnar i ett trovärdigt och inkluderande övergångsstyre i Syrien, antagande av en ny konstitution och genomförande av fria och demokratiska val.
Utskottet ser positivt på utvecklandet av ett strategiskt partnerskap med Afrika, och anser att målet bör vara ett fördjupat och jämbördigt partnerskap, byggt på ömsesidiga intressen. I enlighet med sitt utlåtande 2015/16:UU6 ser utskottet positivt på att ett bredare politiskt partnerskap etableras mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020 för att bidra till jämbördiga relationer baserade på ömsesidiga intressen. I sammanhanget kan nämnas att utskottet har inlett behandlingen av JOIN(2016) 52 Ett förnyat partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.
Inför att kommissionen ska lägga fram en ny version av det europeiska samförståndet om utveckling vill utskottet understryka vikten av att EU:s utvecklingspolicy har tydligt fattigdomsfokus och respekterar de kriterier för offentlig utvecklingsfinansiering som man kommit överens om i OECD/Dac. Utskottet vill också betona vikten av att den nya policyn för utvecklingssamarbete anpassas till Agenda 2030 och att klimatperspektivet prioriteras. I sammanhanget kan nämnas att utskottet har inlett behandlingen av KOM(2016) 740 Förslag till ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid och KOM(2016) 739 Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet.
Såsom regeringen klargjort i sin faktapromemoria (2016/17:FPM30) kommer regeringen att återkomma till riksdagen allteftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen i kommissionens arbetsprogram presenteras av kommissionen. Mot denna bakgrund har utskottet inte mer att tillägga och föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
|
1. |
|
|
|
av Björn Söder (SD) och Johan Nissinen (SD). |
Ställningstagande
Mot en ny migrationspolitik (prioritering 8)
Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti som värnar nationalstatens rätt att fatta självständiga beslut. Tillika respekterar vi nationalister andra nationalstaters suveränitet. Det är oacceptabelt att EU i fråga efter fråga kör över medlemsstaterna och steg för steg inskränker de tidigare fria europeiska folkens rätt till självständiga beslut. EU är i vår mening inte att anse som en demokratisk institution utan snarare en byråkratisk överstatlig konstruktion vars syfte är att stärka makten för globala intressen i stället för att värna de tidigare fria europeiska folkens rätt att fatta sina egna beslut. Vid flera tillfällen har denna byråkratiska överstatlighet manifesterats och den gör det nu återigen. EU avser att straffa de länder som valt en annan och i vår mening mer ansvarsfull migrationspolitik. Ungern, som fått svidande kritik, är till syvende och sist ett av de länder som fick stopp på den enorma våg av migranter som sökte sig till Europa. EU:s svar blir att de som tack för den insatsen ska bestraffas och tvingas ta emot migranter, trots att oreglerad migration bevisligen inverkar menligt på länders sammanhållning och samhällsstrukturer.
Sverigedemokraterna motsätter sig denna politik. Vi anser att så länge Sverige kvarstår som medlem i EU ska nationalstaternas makt stärkas i förhållande till Brysselbyråkratins makt. Vi anser att Sverige därför ska skicka en klar och tydlig signal att EU inte ska ha något gemensamt asylsystem över huvud taget. Snarare bör energi och resurser läggas på att försvåra och förhindra ytterligare migration till den europeiska kontinenten. Vi ställer oss däremot positiva till att vi så länge vi är kvar i EU hjälps åt att återföra migranter från Europa till sina hemländer. Det minskar migrationstrycket på alla våra länder.
En starkare global aktör (prioritering 9)
EU:s utvidgning har inneburit ett flertal negativa konsekvenser. Dels har smuggling av stöldgods, knark, vapen och människor förenklats, dels har vi sett hur svenska arbetare drabbas av lönedumpning, arbetslöshet och försämrade möjligheter att upprätthålla goda villkor inom vissa sektorer till följd av den fria rörligheten. Särskilt hårt har detta drabbat svenska arbetare när utvidgningen österut genomfördes. Tillika drabbas de seriösa företagare som vill ge sina anställda goda villkor och som t.ex. vill följa de rigida svenska miljölagarna. De drabbas av snedvriden konkurrens när utländska företag med helt andra villkor tillåts konkurrera med dem.
Sverigedemokraterna är både ett arbetar- och företagsvänligt parti, det enda partiet som vill värna denna balans i riksdagen. Så länge Sverige kvarstår som medlem i EU är det svårt att värna seriösa svenska företag och arbetares rättigheter. Dessutom innebär varje försök till utvidgning av unionen att vi släpper in ännu fler länder med helt andra förutsättningar som snedvrider konkurrensen och urholkar den svenska modellen ytterligare. Därför anser Sverigedemokraterna att Sverige ska göra allt för att förhindra ytterligare utvidgningar av Europa så länge vi kvarstår som medlemmar i EU.
|
2. |
|
|
|
av Hans Linde (V). |
Ställningstagande
Vänsterpartiet delar i vissa delar utrikesutskottets uppfattning i det kortfattade utlåtandet om kommissionens arbetsprogram 2017. Vi instämmer i det tydliga stödet för en regelbaserad global säkerhetsordning baserad på multilateralism, ett fortsatt omfattande humanitärt stöd till Syrien och att EU:s bistånd måste ha ett tydligt fattigdomsfokus och respektera OECD/Dacs riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete. Men på flera punkter har Vänsterpartiet en annan uppfattning än utskottets majoritet, och dem redovisar vi i denna reservation.
Den ekonomiska och sociala krisen i EU fortsätter. EU:s inriktning på att spara sig ur krisen har misslyckats. Det behövs därför en ny inriktning för den ekonomiska politiken. De åtgärder som föreslås i arbetsprogrammet är långt ifrån tillräckliga. Vänsterpartiet vill se en tydligare prioritering av åtgärder för att stimulera ekonomin och målet om full sysselsättning. I enskilda fall, t.ex. när det gäller Grekland, är omfattande skuldavskrivningar en förutsättning för att man ska kunna vända den ekonomiska utvecklingen och värna jobb och välfärd. Vänsterpartiet hade också önskat att man tog ytterligare initiativ för att stärka arbetet mot skattebrott, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vi hade önskat att Sverige tydligt drev på för offentlig land-för-land-redovisning och stödde förslag om beskattning av finansiella transaktioner.
Sverige ska inte till varje pris försvara eurosamarbetet. Att fortsätta ge miljarder av våra gemensamma tillgångar i stöd för att bankerna ska slippa kreditförluster är inte rimligt. EU bör därför möjliggöra för enskilda medlemsstater att återgå till nationella valutor.
Den ekonomiska krisen har fått en rad konsekvenser för EU:s invånare. Bland annat ser vi hur rasism och främlingsfientlighet växer runt om i Europa, inte minst antisemitism och islamofobi. Diskrimineringen av romer och antiziganismen är en utmaning i hela Europa, och vi hade önskat att kommissionen hade inlett ett arbete för att värna romernas rättigheter i EU. I krisens spår ser vi hur konservativa krafter ifrågasätter kvinnors och hbtq-personers rättigheter och framsteg som skett på dessa områden. Detta hade varit ett bra tillfälle att lyfta och slå vakt om kvinnors rättigheter. I stället ser vi hur kommissionen mycket tydligt valt att nedprioritera jämställdhetsfrågorna i sitt arbete.
Vi ser med stor oro på hur EU och EU:s medlemsstater valt att möta flyktingkrisen. I en tid av flera blodiga konflikter och de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget skulle EU behöva värna asylrätten, arbeta för lagliga vägar och garantera att alla EU:s medlemsstater lever upp till sina internationella åtaganden. Dessa perspektiv saknas helt i arbetsprogrammet. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till EU:s flyktingavtal med Turkiet. Vi ser med stor oro på att EU nu går vidare och förhandlar fram nya avtal, s.k. landpaket, med mer eller mindre auktoritära regimer i vårt närområde med syfte att stoppa människor på flykt.
Vänsterpartiet är i grunden positivt till att det skapas förutsättningar för ökad handel och att handelshinder avvecklas. Men vi känner djup oro inför de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA, TTIP. Vår kritik riktas dels mot det faktum att förhandlingarna präglats av slutenhet och begränsad insyn, dels mot delar i avtalet som kommer att påverka EU:s medborgare negativt. Vid sidan av förslaget till en tvistlösningsmekanism som ger investerare rätt att stämma en stat, en s.k. ISDS-klausul, finns det även en rad andra förslag som riskerar att på ett negativt sätt påverka livsmedelssäkerheten, den nationella miljö- och arbetsrättslagstiftningen samt den demokratiska kontrollen över välfärden. Vi delar inte heller utskottets ”positiva helhetsbedömning” av frihandelsavtalet med Kanada (Ceta). Även om vi är positiva till att tullar avvecklas mellan EU och Kanada ser vi med oro på tvistlösningsmekanismen International Court System (ICS), som ger företag möjlighet att stämma stater.
Vänsterpartiet motsätter sig en generell utveckling mot en ökad samordning av utrikespolitik inom EU. Vi värnar Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och Sveriges möjligheter att självt avgöra när och med vilka andra länder vi vill samarbeta när det kommer till att möta våra stora internationella utmaningar.
Vänsterpartiet värnar också den svenska militära alliansfriheten och har motsatt sig att EU fördjupar samarbetet på försvarsområdet. Vi delar därför inte utskottets positiva syn på upprättandet av europeisk försvarsfond, främjande av investeringar i europeisk försvarsindustri och främjande av den inre försvarsmarknaden.
När det gäller EU:s bistånd är ambitionen att vända dagens utveckling med sjunkande biståndsnivå bra, men inte tillräcklig. Utöver att nå upp till målet om att utvecklingsbiståndet från EU och dess medlemsstater ska nå upp till 0,7 procent av EU:s BNI bör EU ha som mål att andelen bundet bistånd ska sjunka och att kvaliteten på biståndet ska öka. Exempelvis behöver de mycket omfattande avräkningar som en rad EU-länder genomför avvecklas. Att öka samstämmigheten inom EU:s relationer till utvecklingsländerna och öka fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i unionens utvecklingssamarbete är andra centrala utmaningar.
Det är självklart positivt att kommissionen gör ”en union i demokratisk förändring” till en av sina huvudprioriteringar. Men i stället för att presentera förslag som verkligen skulle öka öppenheten och ansvarsutkrävandet väljer kommissionen att fokusera på tekniska justeringar inom ramen för existerande strukturer. Att utvärdera ”rutinerna för antagande av delegerade akter och genomförandeakter” svarar knappast upp mot ett brett folkligt missnöje mot överstatlighet och slutenhet. Vänsterpartiet vill se en tydlig förflyttning av makt och resurser från EU tillbaka till medlemsstaterna. Vi vill se en minskad överstatlighet, ökad transparens och att EU:s budget tydligt minskas.
Kommissionens arbetsprogram i sig synliggör det demokratiska underskottet i unionen. Trots ett omfattande arbete i flera av riksdagens utskott saknar Sveriges riksdag i grunden möjlighet att påverka inriktningen på kommissionens arbete. Kommissionen har alla möjligheter att ignorera de synpunkter som nationella parlament framför.
|
1. |
|
|
|
Karin Enström (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Kerstin Lundgren (C), Göran Pettersson (M), Birgitta Ohlsson (L) och Sofia Damm (KD) anför: |
Vi välkomnar kommissionens ambition som uttrycks i arbetsprogrammet om att fokusera på de stora frågor som engagerar människorna i EU. Vi ser även positivt på att kommissionen arbetar för att öka öppenheten och redovisningsskyldigheten gentemot medborgarna. I likhet med vad näringsutskottet framhöll 2015 (yttr. 2014/15:NU2y) anser vi att det är av stor vikt att subsidiaritetsprincipen respekteras och att kommissionen således bör koncentrera sig på de frågor som bäst löses på EU-nivå och inte på de frågor som medlemsstaterna kan sköta bättre eller som kan hanteras på lokal eller regional nivå.
Enligt vår uppfattning är det även positivt att kommissionen avser att fortsätta minska regelbördan för företag genom att tillämpa principerna för bättre lagstiftning i all verksamhet och sitt arbete inom Refitprogrammet.
|
2. |
|
|
|
Karin Enström (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Göran Pettersson (M), Birgitta Ohlsson (L) och Sofia Damm (KD) anför: |
Angående prioriteringsområdet om frihandel vill vi anföra följande. Vi välkomnar kommissionens frihandelsvänliga linje som uttrycks i arbetsprogrammet. Vi vill även här påminna om att näringsutskottet i andra sammanhang på ett övergripande plan har anfört vikten av öppenhet mot tredjeländer och att olika protektionistiska tendenser såväl inom som utanför EU motverkas. Den globala frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan ske på öppna och likvärdiga villkor.
Vi välkomnar också kommissionens ambitioner med fortsatta förhandlingar om frihandelsavtal med bl.a. Förenta staterna, Mercosur och Asean-länderna samt att kommissionen avser inleda förhandlingar med bl.a. Turkiet, Australien och Chile. Vad gäller förhandlingarna mellan EU och Förenta staterna om ett frihandelsavtal (TTIP) står vi bakom kommissionens strävan om att sluta ett ambitiöst och balanserat avtal med höga krav. Vi vill här påminna om att mandatet för förhandlingarna om frihandelsavtalet med Förenta staterna fastställer att parterna ska arbeta för ekonomisk utveckling, full och produktiv sysselsättning samt främja efterlevnad och effektivt genomförande av internationella arbetsrättsliga standarder. Ett avtal ska således inte urholka de gällande sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU. Vidare är det vår uppfattning att ett investeringsskydd ska vara rättssäkert, öppet och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande. När det gäller medlemsstaternas ratificering av frihandelsavtalet med Kanada (Ceta) anger kommissionen att den ska arbeta för att ratificeringen av avtalet går snabbt. Vi gör en positiv bedömning av avtalsinnehållet som helhet och har uppfattningen att avtalet kommer att bidra till tillväxt i Sverige och välkomnar ratificeringsprocessen.
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2017 – Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum, KOM(2016) 710.
Bilaga 2
|
Utlåtande |
Grunddokument |
Beslut |
|
2016/17:FöU2 Gemensam ram för att motverka hybridhot |
JOIN(2016) 18 |
161109 |
|
2016/17:UU6 En integrerad EU-politik för Arktis |
JOIN(2016) 21 |
161109 |
|
2016/17:UbU7 Ny kompetensagenda för Europa |
KOM(2016) 381 |
161026 |
|
2015/16:TU20 En luftfartsstrategi för Europa |
KOM(2015) 598 |
160615 |
|
2015/16:JuU32 Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism |
KOM(2016) 50 |
160518 |
|
2015/16:NU16 Granskning av meddelande om att förbättra den inre marknaden |
KOM(2015) 550 |
160406 |
|
2015/16:KU11 Granskning av kommissions-rapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m. |
KOM(2015) 315 KOM(2015) 316 |
160406 |
|
2015/16:MJU13 Cirkulär ekonomi |
KOM(2015) 614 |
160317 |
|
2015/16:FiU19 Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag |
KOM(2015) 630 |
160316 |
|
2015/16:UU4 Kommissionens arbetsprogram 2016 |
KOM(2015) 610 |
160210 |
|
2015/16:NU8 Granskning av meddelande om handel för alla |
KOM(2015) 497 |
160210 |
|
Utlåtande |
Grunddokument |
Beslut |
|
|
2016/17:TU8 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation |
KOM(2016) 590 |
161216 |
|
|
2016/17:SkU19 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer |
KOM(2016) 687 |
161214 |
|
|
2016/17:SkU18 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om tvist-lösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen |
KOM(2016) 686 |
161214 |
|
|
2016/17:SkU17 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas |
KOM(2016) 683 |
161214 |
|
|
2016/17:SkU16 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas |
KOM(2016) 685 |
161214 |
|
|
2016/17:TU7 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om främjande av internet-konnektivitet i lokala samhällen |
KOM(2016) 589 |
161130 |
|
|
2016/17:FiU18 EU-förslag om europeisk statistik om personer och hushåll |
KOM(2016) 551 |
161026 |
|
|
2015/16:CU26 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ny förordning om konsumentskyddssamarbete |
KOM(2016) 283 |
160622 |
|
|
2015/16:CU25 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer |
KOM(2016) 198 |
160609 |
|
|
2015/16:SkU28 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion |
KOM(2016) 26 |
160323 |
|
|
2015/16:SkU27 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändringar i direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet – land-för-land-rapportering (DAC 4) |
KOM(2016) 25 |
160323 |
|
|
2015/16:KU27 Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt |
P8_TA(2015) 0395 |
160203 |
|
|
2015/16:JuU26 Subsidiaritetsprövning av förslag till ändringar av EU:s vapendirektiv |
KOM(2015) 750 |
160127 |
|
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Bilaga 9
Utbildningsutskottets yttrande
Bilaga 10
