Utrikesutskottets betänkande 2016/17:UU13

Europarådet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling och regeringens skrivelse om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen avstyrker samtliga motioner som behandlas i betänkandet.

I betänkandet finns två reservationer (SD och V).

Behandlade förslag

Redogörelse 2016/17:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling.

Regeringens skrivelse 2016/17:12 Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under helåret 2015 och första halvåret 2016.

Fyra yrkanden i en följdmotion.

Tre yrkanden i två motioner från den allmänna motionstiden 2016/17.

1

2016/17:UU13

Innehållsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3
Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4
Ärendet och dess beredning.......................................................................... 4
Skrivelsens huvudsakliga innehåll................................................................ 4
Redogörelsens huvudsakliga innehåll........................................................... 4
Utskottets överväganden................................................................................. 5
Europarådet och Europakonventionen.......................................................... 5
Utskottets ställningstagande....................................................................... 5
Europadomstolen.......................................................................................... 8
Motionen.................................................................................................... 8
Utskottets ställningstagande....................................................................... 8
Reservationer ................................................................................................ 10
1. Europarådet och Europakonventionen, punkt 1 (SD) ........................... 10
2. Europarådet och Europakonventionen, punkt 1 (V) ............................. 12
3. Europadomstolen, punkt 2 (SD) ........................................................... 13
Bilaga  
Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 14
Skrivelse 2016/17:12................................................................................. 14
Följdmotionen ........................................................................................... 14
Redogörelse 2016/17:ER1......................................................................... 14
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 ......................................... 14

2

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Europarådet och Europakonventionen

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 12 och 13, 2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 16 och 2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2–4.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (V)

2.Europadomstolen

Riksdagen avslår motion

2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1.

Reservation 3 (SD)

3.Redogörelse 2016/17:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling

Riksdagen lägger redogörelse 2016/17:ER1 till handlingarna.

4.Regeringens skrivelse 2016/17:12 Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under helåret 2015 och första halvåret 2016

Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:12 till handlingarna.

Stockholm den 4 maj 2017

På utrikesutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Olle Thorell (S), Sofia Arkelsten (M), Markus Wiechel (SD), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Pernilla Stålhammar (MP), Göran Pettersson (M), Krister Örnfjäder (S), Björn Söder (SD), Birgitta Ohlsson (L), Hans Linde (V), Sofia Damm (KD), Maria Andersson Willner (S), Emilia Töyrä (S) och Kent Härstedt (S).

3

2016/17:UU13

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utrikesutskottet redogörelse 2016/17:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling och regeringens skrivelse 2016/17:12 Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under helåret 2015 och första halvåret 2016.

En följdmotion har väckts med anledning av regeringens skrivelse, och under den allmänna motionstiden inkom två motioner som berör Europarådet. Motionerna behandlas i detta betänkande.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under helåret 2015 och första halvåret 2016. Perioden beskrivs som förhållandevis dyster för Europarådets kärnvärden mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Ekonomiska svårigheter, terrorhot och flyktingkrisen anses ha haft en negativ påverkan på debattklimatet och tilltron till de gemensamma institutionerna. Under den period som skrivelsen avser har oron aktualiserats ytterligare för flera länders brist på respekt för de åtaganden som ett medlemskap i Europarådet innebär. Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol och utvecklingen i östra Ukraina har liksom föregående år genomsyrat arbetet i Europarådet.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I redogörelsen beskrivs den svenska delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2016. Migration, flyktingkrisen och kampen mot terrorism har flera gånger debatterats av församlingen. Liksom tidigare år har Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol samt utvecklingen i östra Ukraina starkt påverkat församlingens arbete. Besluten i april 2014 och i januari 2015 att temporärt dra in Rysslands rösträtt fick till följd att Ryssland inte presenterade någon delegation 2016.

Under 2016 aktualiserades oron för flera länders brist på respekt för sina åtaganden inom ramen för medlemskapet i Europarådet ytterligare. Situationen i Turkiet återkom i flera debatter.

Den svenska delegationen deltog i församlingens verksamhet bl.a. genom inlägg i plenardebatterna men även genom rapportörskap, motionsskrivande och namninsamlingar i form av s.k. skrivna deklarationer.

År 2016 antog församlingen 56 resolutioner, 14 rekommendationer och 2 yttranden.

4

Utskottets överväganden

Europarådet och Europakonventionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna.

Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V).

Motionerna

I motion 2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. yrkande 16 anför Moderaterna att den svenska regeringen bör arbeta aktivt för att värna Europarådets kärnvärden mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer genom ett konsekvent agerande för att upprätthålla principerna i Europakonventionen och deras praktiska tillämpning.

I följdmotion 2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. yrkande 2 anför Sverigedemokraterna att Sverige bör avstå från medverkan i det nya europeiska institutet för romsk kultur och konst (European Roma Institute for Arts and Culture). I yrkande 3 anför motionärerna att regeringen bör överväga ställningstagandet från Europarådets expertgrupp för terrorism om terrorismförebyggande. Avslutningsvis anför motionärerna i yrkande 4 att regeringen bör motsätta sig Kosovos medlemskap i Europarådet.

I motion 2016/17:812 av Hans Linde m.fl. yrkande 12 anför Vänsterpartiet att regeringen inom Europarådssamarbetet bör arbeta aktivt för att alla medlemsstater ska avskaffa all slags diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. I yrkande 13 anför motionärerna att Sverige bör arbeta för att finansiellt och organisatoriskt stärka Europarådets enhet Sexual Orientation and Gender Identity Unit.

Utskottets ställningstagande

Europarådet bildades 1949 av tio likasinnade länder i Västeuropa, däribland Sverige. Utskottet konstaterar att organisationens huvudarbete går ut på att bevara och främja Europarådets kärnvärden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Enligt utskottet är det viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att stärka Europarådets roll på de områden där organisationen har särskild kunskap och kompetens i jämförelse med andra organisationer, nämligen i arbetet med de tre kärnvärdena. Europarådets arbete under 2015– 2016 präglades av ett förändrat debattklimat och en tendens till bristande tilltro till, och ifrågasättande av, de gemensamma institutionerna och den gemensamma övervakningen av rättighetsfrågor. Därtill uppvisade flera av Europarådets medlemsstater brister i sina åtaganden när det gäller respekten för Europarådets kärnvärden. Detta är enligt utskottet mycket oroande.

5

2016/17:UU13 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Utskottet betonar därför betydelsen av att Sverige även framöver arbetar för
  att Europarådets kärnvärden värnas på ett långsiktigt och konsekvent sätt.
  Utskottet vill också understryka vikten av att den svenska regeringen
  genom Sveriges representation i ministerrådet arbetar för att Europarådets roll
  inte riskerar att undermineras samt säkerställer att Europarådets möjligheter
  att utöva tillsyn över medlemsstaters, observatörsstaters, kandidatländers eller
  partnerskapsstaters åtaganden gentemot Europakonventionen till skydd för de
  mänskliga rättigheterna inte förhindras eller försvåras.
  Redan i betänkande 2014/15:UU14 betonade utskottet vikten av att Sverige
  inom ramen för Europarådet arbetar för att rådet inriktar sin verksamhet på
  arbetet med dess tre kärnvärden. Utskottet understryker än en gång vikten av
  detta och välkomnar samtidigt att den svenska regeringen inom ramen för
  Europarådets budgetarbete arbetar för att Europarådets verksamhet ska
  fokusera på dessa kärnvärden.
  Vidare välkomnar utskottet det arbete som Europarådets parlamentariska
  församling gör i syfte att arbeta för att medlemsstaterna inte bara ingår en
  principiell överenskommelse att respektera Europarådets kärnvärden, utan att
  staterna även i praktiken måste leva upp till medlemskapets åtaganden.
  Utskottet välkomnar att den svenska delegationen på olika sätt bidrar till detta
  arbete bl.a. genom inlägg i plenardebatterna, rapportörskap, motionsskrivande
  och namninsamlingar i form av s.k. skrivna deklarationer.
  Vad gäller motionsyrkandet om ett europeiskt romskt institut för kultur och
  konst (European Roma Institute for Arts and Culture) noterar utskottet att
  diskussionerna om inrättandet fortsatte under 2015 och att beslut om
  Europarådets medverkan i kulturinstitutet togs 2016. Utskottet konstaterar att
  syftet med institutet bl.a. är att bidra med underlag till Europarådet och dess
  medlemsstater när det gäller romska frågor, främja dialog mellan romer och
  icke-romer samt visa upp mångfalden i den romska konsten och kulturen.
  Utskottet noterar även att Europarådets generalsekreterare fick mandat att
  underteckna det reviderade utkastet till arbetsordning för institutet vid
  ställföreträdarnas möte i ministerkommittén den 18 januari 2017.
  När det gäller motionsyrkandet om terrorismförebyggande konstaterar
  utskottet att man i sitt yttrande till justitieutskottet (2015/16:UU2y)
  välkomnade att Sverige tillsammans med 16 andra stater och EU den 22
  oktober 2015 undertecknade ett tilläggsprotokoll till Europarådets konvention
  för att förhindra terrorism. Tilläggsprotokollet syftar till att hantera problemet
  med utländska terrorstridande genom att kriminalisera ett medvetet deltagande
  i en terroristgrupp, mottagande av terroristutbildning, utlandsresor i
  terrorismsyfte samt finansiering och organisering av dylika resor. Utskottet
  konstaterade i yttrandet att tilläggsprotokollet syftar till att svara mot de krav
  som ställs i FN:s säkerhetsrådsresolution 2178 (2014), som är folkrättsligt
  bindande, om att det ska vara kriminaliserat att resa eller försöka resa
  utomlands i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar,
  eller för att ge eller få terroristträning. Utskottet noterade att tilläggsprotokollet

6

träder i kraft när det har ratificerats av sex statsparter till Europarådets konvention för att bekämpa terrorism.

Utskottet konstaterar att Europarådets samarbete med Kosovo grundar sig på att Europarådet verkar i enlighet med Förenta nationernas resolution 1244 (1999) om ett statusneutralt angreppssätt. Europarådets verksamhet i Kosovo försvåras dock av oenighet mellan medlemsstaterna beträffande Kosovos status. Utskottet välkomnar att Sverige tillsammans med andra stater trots statusfrågans restriktioner har verkat för att i ökad grad engagera Europarådet i demokrati- och rättsstatsinsatser med utgångspunkt i individens rättigheter. Utskottet anser att Europarådets stöd har en viktig funktion att fylla i Kosovos kapacitetsuppbyggnad och reformagenda och att Europarådet utgör ett viktigt komplement till övriga bilaterala och internationella utvecklingsinsatser, inte minst till EU:s rättsstatsmission i Kosovo och dess insatser inom rättsstatsområdet.

Utskottet konstaterar att Kosovo har tagit aktiva steg mot ett fullvärdigt medlemskap i Europarådet. I april 2013 öppnade Kosovo ett generalkonsulat i Strasbourg. Sommaren 2013 blev Kosovo medlem i Europarådets utvecklingsbank, och 2014 blev landet medlem i Venedigkommissionen. Utskottet konstaterar att frågan om fullvärdigt medlemskap kan komma upp under 2017 och att det i så fall kräver att ministerrådet antar en resolution om fullvärdigt medlemskap i Europarådet med två tredjedelars majoritet. Utskottet noterar att den parlamentariska församlingen har utvecklat egna kriterier för medlemskap och måste konsulteras innan ministerkommittén fattar sitt beslut.

Vad gäller motionsyrkandet om att alla medlemsstater ska avskaffa all slags diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck anser utskottet att det är positivt att den svenska regeringen prioriterar hbtqpersoners lika rättigheter och möjligheter. Utskottet välkomnar att arbetet med hbtq-frågor inom ramen för Europarådet antog en viss positiv utveckling under 2015–2016. Utskottet välkomnar också att Sverige inom Europarådssamarbetet hade en pådrivande roll för att ta fram en rekommendation i ministerkommittén om skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck (CM/Rec[2010]5). Utskottet konstaterar att rekommendationen bidrog till att det utanför ordinarie budget skapades ett mindre sekretariat inom Europarådets sekretariat (Sexual Orientation and Gender Identity Unit) med uppgift att ansvara för frågor som rör lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och genomförandet av rekommendationen. Utskottet välkomnar att Sverige tillsammans med andra medlemsstater har verkat för att sekretariatet för hbtq-frågor ska finansieras inom ramen för ordinarie budget. Utskottet ser därför positivt på att förhandlingarna resulterade i att sekretariatet numera finansieras inom ramen för Europarådets ordinarie budget som alla medlemsstater bidrar till. Utskottet konstaterar att det är första gången i Europarådets historia som den ordinarie budgeten finansierar ett hbtq-program. Utskottet betonar vikten av att den svenska

7

2016/17:UU13 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  regeringen inom ramen för Europarådet fortsätter sitt arbete med hbtq-
  frågorna och inte minst arbetet med hbtq-sekretariatets roll och funktion.
  Avslutningsvis välkomnar utskottet det arbete som den svenska
  delegationen vid Europarådets parlamentariska församling gör för att stärka
  hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter.
  I den mån de inte tillgodosetts genom det som har anförts här avstyrker
  utskottet motionerna 2016/17:2768 yrkande 16, 2016/17:3506 yrkandena 2–4
  och 2016/17:812 yrkande 12 och 13.

Europadomstolen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen och lägger skrivelsen samt redogörelsen till handlingarna.

Jämför reservation 3 (SD).

Motionen

I följdmotion 2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. yrkande 1 anför Sverigedemokraterna att regeringen återtar sin ratificering av tilläggsprotokoll 15 rörande Europadomstolens klagofrist.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) sedan antagandet 1950 har fått en allt större betydelse för skyddet av mänskliga rättigheter i Europa. Utskottet noterar att tillströmningen av klagomål till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har riskerat att försvaga skyddet av mänskliga rättigheter eftersom domstolen har haft svårigheter att hantera den stora mängd klagomål som kommit in.

Utskottet välkomnar därför det reformarbete som sedan en tid pågår med att befästa Europakonventionen och Europadomstolens roll och funktion. Utskottet konstaterar att ett exempel på reformarbetet är de högnivåkonferenser om Europadomstolens och Europakonventionssystemets framtid som genomfördes i Brighton (2012). I Brighton antogs en deklaration med beslut om långsiktiga reformer som i vissa fall kräver ändringar i Europakonventionen. Som ett resultat av Brightondeklarationen har bl.a. protokoll nr 15 om ändring i Europakonventionen tagits fram. Utskottet konstaterar att konstitutionsutskottet behandlade protokoll nr 15 i betänkande 2015/16:KU9 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet. I

8

konstitutionsutskottets betänkande framgår att protokoll nr 15 syftar till att öka effektiviteten hos Europadomstolen, genom att

det tydliggörs att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls och att de också har en viss bedömningsmarginal när de utövar denna skyldighet

parterna inte längre ska kunna förhindra domstolens kammare att överlämna ett mål till avgörande i stor sammansättning

tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader

domstolen får ökade möjligheter att avvisa ett mål när en klagande inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning

bestämmelsen att en domare måste avsluta sin tjänstgöring när han eller hon fyller 70 år upphävs, och det i stället införs en bestämmelse att en domarkandidat måste vara under 65 år när förfarandet inför tillsättande av en domartjänst inleds.

I betänkandet föreslog ett enigt konstitutionsutskott att riksdagen skulle godkänna protokoll nr 15 om ändringar av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Utrikesutskottet konstaterar vidare att riksdagen godkände konstitutionsutskottets förslag till beslut (rskr 2015/16:139).

Med det som har anförts ovan avstyrker utskottet motion 2016/17:3506 yrkande 1. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 2016/17:ER1 och skrivelse 2016/17:12 till handlingarna.

9

2016/17:UU13

Reservationer

1.Europarådet och Europakonventionen, punkt 1 (SD) av Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2–4 och avslår motionerna

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 12 och 13 samt 2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 16.

Ställningstagande

Europarådet är ett mycket bra organ för politiker från Europas demokratiska länder att samlas och knyta kontakter med varandra. Det är likaså ett bra sätt för att skapa mellanstatliga samarbeten och tillsammans främja mänskliga fri- och rättigheter i och utanför vår kontinent.

Vi konstaterar att diskussioner om ett europeiskt romskt institut för kultur och konst (European Roma Institute for Arts and Culture) med kopplingar till Europarådet har förekommit. Institutets syfte är att ge underlag till Europarådet och medlemsstaterna kring romska frågor, främja dialog mellan romer och övriga samhället men även att visa upp den romska kulturen och konsten. Beslut har tagits om att institutet ska förläggas i Berlin.

Romska kulturcenter är mycket vanligt förekommande i Europa. För närvarande finns det ingen sammanställning av det exakta antalet men en snabb sökning visar att det finns minst sex stycken i olika europeiska länder och ett i Malmö. Många av dessa finansieras med offentliga medel. Sverigedemokraterna ser inte mervärdet i att bygga upp ytterligare ett. Om ytterligare medel ska avsättas till romsk kultur är det bättre att bygga på befintlig infrastruktur. Vi anser därför att Sverige bör avstå från medverkan i det nya centret.

Ett tilläggsprotokoll till konventionen om förebyggande av terrorism har tagits fram av Europarådets expertgrupp. Protokollet framhåller kriminalisering av deltagande i sammanslutning av terrorism, utlandsresor i terrorsyfte men även finansiering och underlättande av terrorresor. Ministerkommittén har antagit protokollet och Sverige har skrivit under det. Vi konstaterar att detta kan innebära att Sveriges terrorlagstiftning behöver

10

skrivas om. I nuläget måste gärningsmannen kunna knytas till en viss handling, antingen i Sverige eller resa i syfte att utföra en sådan handling. Regeringen kommer att återkomma med en ny terrorproposition under riksdagsåret och av den anledningen vill vi uppmana regeringen att ta till sig expertgruppens ställningstagande och ställa proposition på utvidgande av det kriminaliserade området till att omfatta också deltagande i sammanslutning.

Vi konstaterar avslutningsvis att det inom en snar framtid kan det bli aktuellt för Europarådet att ta ställning till om Kosovo ska bli medlemsland i Europarådet, vilket kan ske genom att två tredjedelars majoritet i ministerkommittén röstar för efter att den parlamentariska församlingen har konsulterats. Ett medlemskap i Europarådet förutsätter dessutom att Kosovo betraktas som en självständig stat, vilket världens olika länder är oense om. Sverigedemokraterna menar till skillnad från den svenska regeringen att Kosovo snarare är en ockuperad del av Serbien varför vi också motsätter oss deras medlemskap i Europarådet.

Vi ser likaså att ett medlemskap i Europarådet kan bli ett steg närmare EU- medlemskap, vilket vi också motsätter oss så länge som vi är medlemmar av unionen. Vi anser därför att regeringen bör motsätta sig Kosovos medlemskap i Europarådet.

11

2016/17:UU13 RESERVATIONER

2.Europarådet och Europakonventionen, punkt 1 (V) av Hans Linde (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 12 och 13 samt avslår motionerna

2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 16 och 2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

Sverige bör enligt vår uppfattning verka för att ett ökat europeiskt samarbete även ska omfatta hbtq-frågorna. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att samarbetet på europeisk nivå, liksom arbetet på nationell nivå, måste utformas tillsammans med representanter från hbtq-organisationerna i de berörda länderna. Europarådet har de senaste åren blivit en allt viktigare arena för att lyfta frågorna rörande hbtq-personers rättigheter.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen prövat fall rörande hbtq-personers mänskliga rättigheter och riktat tydliga uppmaningar till berörda medlemsstater. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) har vid flera tillfällen de senaste åren uppmärksammat kränkningar av hbtqpersoners mänskliga rättigheter bland Europarådets medlemsstater. Motståndet är samtidigt starkt, inte minst från Ryssland. Vi anser därför att regeringen inom samarbetet i Europarådet bör aktivt arbeta för aatt alla medlemsstater ska avskaffa all slags diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Detta anser Vänsterpartiet att riksdagen bör ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Inom Europarådet finns i dag en särskild enhet som arbetar med hbtqfrågor, Sexual Orientation and Gender Identity Unit. Detta är ett viktigt organ för att uppmärksamma hbtq-frågorna i Europa, bl.a. bevakar man utvecklingen i medlemsstaterna och ger ut rapporter. För att säkerställa att enheten kan arbeta långsiktigt med hbtq-frågorna bör Sverige arbeta för att finansiellt och organisatoriskt stärka enheten Sexual Orientation and Gender Identity Unit. Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

12

3.Europadomstolen, punkt 2 (SD)

av Markus Wiechel (SD) och Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Vid en högnivåkonferens i Brighton 2012 antogs en deklaration som innebär vissa ändringar i Europakonventionen och rätten att anhängiggöra mål. Tidsfristen för att lämna in klagomål till domstolen kommer minskas från sex till fyra månader. Sverigedemokraterna anser att den här förändringen är olycklig. Europadomstolen är i dag de facto Sveriges författningsdomstol. Den gör slutgiltiga ställningstaganden om Europakonventionens innebörd, vilket påverkar den svenska rättstillämpningen på ett mycket brett område. Tyvärr är domstolen redan i dag svårtillgänglig för vanliga européer. Reglerna kring anhängiggörande kan vara krångliga och kunskapen om domstolens kompetensområde är inte heller särskilt vid, inte ens bland jurister. Därför är det viktigt att potentiella klaganden har tillräckligt med tid mellan det att en påstådd kränkning äger rum till dess att tidsfristen rinner ut. Förkortningen av den fristen syftar till att minska målbalansen, vilket vi i grunden kan förstå. Det målet uppnås dock bättre genom att utöka domstolens kapacitet. Därför vill vi att regeringen återtar sin ratificering av protokollet.

13

2016/17:UU13

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2016/17:12

Regeringens skrivelse 2016/17:12 Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under helåret 2015 och första halvåret 2016.

Följdmotionen

2016/17:3506 av Björn Söder m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klagofristen vid domstolen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt romskt kulturinstitut och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förebyggande av terrorism och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kosovo och tillkännager detta för regeringen.

Redogörelse 2016/17:ER1

Redogörelse 2016/17:ER1 Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling.

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom samarbetet i Europarådet aktivt bör arbeta för att alla medlemsstater ska avskaffa all slags diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta för att finansiellt och organisatoriskt stärka Europarådets enhet Sexual Orientation and Gender Identity Unit och tillkännager detta för regeringen.

2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i avsnitt 3.10 Europarådet och tillkännager detta för regeringen.

14 Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017