|
|
Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen avstyrker samtliga motioner som behandlas i betänkandet.
I betänkandet finns två reservationer (M, C, L, KD).
Behandlade förslag
Skrivelse 2016/17:60 Policyramverk för svenskt utvecklingsarbete och humanitärt bistånd.
Fem yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
1.Policyramverket, punkt 1 (M, C, L, KD)
2.Parlamentarisk översyn, punkt 2 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Policyramverket |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:3586 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L),
2016/17:3590 av Sofia Damm m.fl. (KD),
2016/17:3594 av Karin Enström m.fl. (M) och
2016/17:3599 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1.
Reservation 1 (M, C, L, KD)
|
2. |
Parlamentarisk översyn |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3599 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 2.
Reservation 2 (C)
|
3. |
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:60 till handlingarna.
Stockholm den 30 mars 2017
På utrikesutskottets vägnar
Kenneth G Forslund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Karin Enström (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Pernilla Stålhammar (MP), Göran Pettersson (M), Birgitta Ohlsson (L), Hans Linde (V), Maria Andersson Willner (S), Emilia Töyrä (S), Johnny Skalin (SD), Johan Nissinen (SD), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Robert Halef (KD), Jamal Mouneimne (S) och Åsa Eriksson (S).
I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2016/17:60 Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. I betänkandet behandlas också fyra följdmotioner till skrivelsen.
Ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin presenterade skrivelsen för utskottet den 2 februari 2017. Utskottet har diskuterat ramverket med ministern vid tidigare tillfällen, såväl i samband med beredningen av budgeten för utgiftsområde 7 som vid ett informellt möte med ledamöter från utskottet hösten 2015. Isabella Lövin gjorde den 21 februari 2017 en föredragning om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd för utskottet.
Utskottet behandlade i betänkande 2013/14:UU20 den dåvarande regeringens skrivelse med förslag till biståndspolitisk plattform. Plattformen redogjorde för den övergripande biståndspolitiska inriktningen, prioriteringar och de principer och värderingar som skulle vägleda svenskt bistånd. Den redogjorde även för biståndets inriktning i form av en målhierarki för biståndet och resultat som biståndet ska bidra till att uppnå. Sex biståndspolitiska delmål slogs fast, och till vart och ett av dessa angavs vilka resultat som var särskilt viktiga.
Regeringen aviserade i sin regeringsdeklaration 2014 att en ny plattform för biståndet skulle tas fram. I den skrivelse som nu behandlas redovisar regeringen sin inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd i form av ett policyramverk för biståndet. Ramverket utgår från dagens utvecklingspolitiska världsläge och förhåller sig till Agenda 2030 med dess mål för hållbar utveckling, slutdokumentet från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering (Addis Ababa Action Agenda, AAAA) och klimatavtalet från Paris. Ramverket ska ersätta den biståndspolitiska plattformen (skr. 2013/14:131, bet. 2013/14:UU20).
Skrivelsen redogör för regeringens inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd i form av ett biståndspolitiskt ramverk. Ramverket beaktar den utvecklingsdagordning som beslutades av det internationella samfundet i och med antagandet av Agenda 2030, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering och klimatavtalet från Paris.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelsen till handlingarna.
Jämför reservationerna 1 (M, C, L, KD) och 2 (C).
Skrivelsen
Sveriges utvecklingssamarbete tar sin utgångspunkt i och präglas av fattiga människors perspektiv på utveckling och ett rättighetsperspektiv. Det svenska utvecklingssamarbetet ska också utgå från ett konfliktperspektiv, ett jämställdhetsperspektiv och ett miljö- och klimatperspektiv. Perspektiven utgör verktyg för att identifiera och hantera målkonflikter och främja synergier inom utvecklingssamarbetets tematiska delar. De ska integreras i utvecklingssamarbetet, såväl i beslutsfattande som i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Genom att integrera dessa perspektiv inom alla områden i svenskt biståndssamarbete förbättras förutsättningarna för att uppnå målet för utvecklingssamarbetet, att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Regeringen anger också den huvudsakliga tematiska inriktningen för utvecklingssamarbetet, utan inbördes rangordning. Dessa teman är:
• Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
• Global jämställdhet
• Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart utnyttjande av naturresurser
• Fredliga och inkluderande samhällen
• Inkluderande ekonomisk utveckling
• Migration och utveckling
• Jämlik hälsa
• Utbildning och forskning.
För det humanitära biståndet ska följande fem centrala huvudprioriteringar gälla:
• Ökad respekt för de humanitära principerna och internationell humanitär rätt.
• Ett starkare, mer effektivt och samordnat humanitärt system, både lokalt och globalt, för att bättre kunna svara mot ökade humanitära behov i världen.
• Ökad samverkan med civilsamhället, inklusive drabbade och utsatta befolkningar.
• Ökad samverkan och ökade synergier mellan humanitära insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete för att minska risken för återkommande humanitära kriser.
• Nya och innovativa finansieringsformer.
Regeringen understryker också att det globala, regionala, bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet tillsammans med det humanitära biståndet och samverkan inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete skapar en helhet. Dialog och påverkansarbete är viktiga verktyg inom hela utvecklingssamarbetet. Synergier och komplementaritet bör eftersträvas.
Utvecklingssamarbetet ska enligt skrivelsen i första hand vara inriktat på de länder som har störst utmaningar och brister när det gäller egna resurser, där behoven är mest omfattande och där svenskt utvecklingssamarbete har störst möjlighet att bidra till målet för utvecklingssamarbetet. Regeringen anser att det finns behov av att regelbundet se över var det svenska utvecklingssamarbetet gör mest nytta. Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete ska vara fokuserat på de minst utvecklade och mest utsatta länderna. Regeringen påpekar dock att den tidigare starka kopplingen mellan låginkomstländer och människor som lever i fattigdom har luckrats upp. En snabb ekonomisk utveckling i flera tidigare låginkomstländer har lett till att en ökad andel av den globala fattigdomen finns i medelinkomstländer. Utvecklingssamarbete kan därför spela en viktig roll även i dessa länder, men bör vara begränsat i finansiella termer och framför allt kanaliseras genom multilaterala organisationer.
Svenskt utvecklingssamarbete utgår från internationellt överenskomna principer om ett effektivt utvecklingssamarbete. Principerna kommer till uttryck bl.a. i Parisdeklarationen (2005) och i partnerskapet från Busan (2011). Sverige ska värna att dessa principer följs och att de vidareutvecklas i det svenska utvecklingssamarbetet som en viktig förutsättning för planering, genomförande och uppföljning.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2016/17:3594 av Karin Enström m.fl. att regeringen bör återgå till den inriktning för svenskt utvecklingssamarbete som formulerades av den förra regeringen i skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform och behandlades av utskottet i betänkande 2013/14:UU20. Yrkandet återkommer i Centerpartiets motion 2016/17:3599 av Kerstin Lundgren yrkande 1, i Liberalernas kommittémotion 2016/17:3586 av Birgitta Ohlsson m.fl. och i Kristdemokraternas kommittémotion 2016/17:3590 av Sofia Damm m.fl.
Centerpartiet föreslår dessutom i sin ovan nämnda motion yrkande 2 att man bör genomföra en parlamentarisk översyn av Sveriges politik för global utveckling för att uppgradera det svenska biståndspolitiska ramverket i överensstämmelse med Agenda 2030.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis lämna vissa synpunkter på den parlamentariska förankringen av policyramverket. De riktlinjer som Sverige lägger fast för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet har ett flertal syften. De ska bidra till en effektiv, tydlig, långsiktig, strategisk och resultatinriktad styrning av utvecklingssamarbetet. De ska också ange en långsiktig riktning för myndigheter och samarbetspartner, både i Sverige och internationellt, om vilka frågor som är prioriterade och hur svenskt utvecklingssamarbete bör bedrivas och följas upp. Riktlinjerna bör också fungera som ett verktyg för riksdagen att följa upp att målsättningarna med verksamheten uppfylls på ett effektivt sätt. Vidare är riktlinjerna en politisk signal, såväl till omvärlden som till svenska aktörer, om hur Sverige avser att agera för att nå upp till internationella avtal och förpliktelser.
För att uppnå dessa syften och öka trovärdigheten i biståndspolitiken, är det nödvändigt att de inriktningsbeslut som fattas är långsiktigt hållbara. Utskottet konstaterar att ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin vid ett antal tillfällen har informerat utskottet om arbetet med policyramverket, men att regeringen inte förankrat sina förslag parlamentariskt. Utskottet anser att regeringen borde ha gjort större ansträngningar för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket, men konstaterar samtidigt att inte heller det biståndspolitiska ramverk som den förra regeringen presenterade för riksdagen 2014 (skr. 2013/14:131, bet. 2013/14:UU20) var parlamentariskt förankrat på det sätt som utskottet här förordar.
Utskottet övergår nu till att diskutera substansen i policyramverket. Målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Detta mål fastställdes i december 2013 av riksdagen som efter förslag från utrikesutskottet beslutade om en ändring av regeringens förslag till mål för utgiftsområdet. Utskottet menade att ett övergripande mål för utgiftsområdet ska ge uttryck för att biståndet ska bidra till fattigdomsminskning och utveckling genom att främja samhällssystem utan förtryck och fattiga människors förutsättningar att med egna resurser förbättra sina livsvillkor. Utskottet ansåg att målformuleringen förtydligar fattigdomsbegreppet och rättighetsaspekten (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2 mom. 1, rskr. 2013/14:127). Regeringen bekräftar i skrivelsen att målet ligger fast och understryker att oavsett om en verksamhet bedrivs bilateralt, regionalt, tematiskt i multilaterala organisationer eller genom Europeiska unionens utvecklingssamarbete, ska den syfta till att uppfylla detta mål. Policyramverket ska enligt skrivelsen identifiera hur vi bäst kan bidra till att uppnå målet för utgiftsområdet.
Utskottet välkomnar regeringens ambition att ramverket ska förhålla sig till de nya internationella överenskommelser som världen enats om under senare år. Dessa är Agenda 2030 med dess 17 mål för hållbar utveckling, slutdokumentet från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering (Addis Ababa Action Agenda, AAAA), klimatavtalet från Paris och det nya ramverket för katastrofriskreducering, Sendai Framework for Disaster Risk Reduction. Utskottet noterar att regeringen redan i budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 7) angav att utvecklingssamarbetet ska ta avstamp i den globala utvecklingsagendan och de 17 målen, men att det fanns områden där regeringen sa sig vilja göra mer än vad som överenskommits globalt. Det gällde inte minst inom områden som främjande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta återkommer i skrivelsen, vilket utskottet även nu välkomnar och hänvisar därutöver till sina ställningstaganden i betänkande 2016/17:UU2 om bl.a. mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), skydd för minoriteter, klimat- och miljöresurshantering och stöd till konfliktdrabbade stater.
Regeringen angav redan i budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 7) att det, mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden, fanns anledning att tydliggöra ytterligare tre perspektiv i det svenska biståndet: konfliktperspektiv, jämställdhetsperspektiv samt miljö- och klimatperspektiv. Detta återkommer i skrivelsen och utskottet instämmer också här i regeringens bedömning.
Utskottet noterar också att de tematiska områden som anges i skrivelsen överensstämmer med de prioriteringar som regeringen angav för utvecklingssamarbetet i budgetpropositionen för 2017. Utskottet tillstyrkte, med vissa tillägg och förtydliganden, dessa prioriteringar (2016/17:UU2). Utskottet står fast vid de ställningstaganden som gjordes i detta sammanhang.
Utgångspunkten för utvecklingssamarbetet ska enligt skrivelsen vara partnerländernas egna visioner och prioriteringar, baserat på principen om samarbetsländernas ägarskap och ansvar för sin egen utveckling. Regeringen anger därför inga prioriteringar mellan de områden som man redogör för i ramverket. Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat sitt stöd för principerna om bistånds- och utvecklingseffektivitet som antagits och utvecklats av det internationella samfundet och har därför inga invändningar mot detta. Samtidigt vill utskottet understryka att detta förhållningssätt inte får leda till brister i regeringens styrning av vilka resultat som ska uppnås i biståndet och även betona att beslut om biståndets fortsatta utformning i hög grad bör utgå från en analys av de resultat som har uppnåtts och inom vilka områden Sverige har komparativa fördelar.
Utskottet har under mandatperioden fortlöpande följt och redovisat överväganden om styrning, uppföljning, utvärdering och analys av Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Utskottet har främst tagit upp de nämnda frågorna i budgetbetänkanden om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och understrukit att det måste vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslagsförslag (bet. 2014/15:UU2, 2015/16:UU2, 2016/17:UU2). Detta är nödvändigt för att kunna göra prioriteringar i beredningen av regeringens budgetförslag och för att genomföra arbetet med uppföljning och utvärdering i enlighet med regeringsformen. Utskottet har därför uppmanat regeringen att redan i skrivelsen om policyramverket diskutera principer för resultatuppföljning och resultatredovisning.
Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen anger att policyramverket ska lägga fast inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Inriktningen ska sedan konkretiseras i budgetpropositioner och genom instruktioner, i strategier (geografiska och tematiska strategier samt organisationsstrategier för multilaterala organisationer) och regleringsbrev. Regeringen avser att följa upp genomförande och resultat utifrån dessa styrinstrument och rapportera till riksdagen i budgetpropositionen. Utskottet beklagar att regeringen inte ger närmare besked om hur det nya policyramverket kan bidra till en utvecklad resultatredovisning till riksdagen i enlighet med de synpunkter som tidigare framförts av utskottet. Utskottet förutsätter att ramverkets styrande funktion kommer att konkretiseras för riksdagen i kommande budgetpropositioner så att det blir möjligt att följa i vilken utsträckning ramverket bidragit till att uppfylla målet för utgiftsområde 7.
Frågan om att tillsätta en parlamentarisk översyn av politiken för global utveckling (PGU) har nyligen behandlats av utskottet i betänkande 2016/17:UU5. Utskottet erinrade där om att man redan i betänkande 2015/16:UU2 betonat det angelägna i att PGU-arbetet kopplas till Agenda 2030 och att mål- och intressekonflikter lyfts fram och analyseras inom ramen för PGU. I det sistnämnda betänkandet gav utskottet vidare uttryck för att det såg fram emot en fortsatt dialog med regeringen men inte var berett att tillstyrka motionsförslaget om en parlamentarisk översyn. Utskottet står fortsatt fast vid detta ställningstagande och vill understryka att det även omfattar PGU-arbetets koppling till det biståndspolitiska ramverket, vilket lyfts fram i en motion.
Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrks motionerna 2016/17:3586, 2016/17:3590, 2016/17:3594 och 2016/17:3599 yrkandena 1 och 2. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
|
1. |
|
|
|
av Karin Enström (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Göran Pettersson (M), Birgitta Ohlsson (L), Ulrika Carlsson i Skövde (C) och Robert Halef (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:3586 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L),
2016/17:3590 av Sofia Damm m.fl. (KD),
2016/17:3594 av Karin Enström m.fl. (M) och
2016/17:3599 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1.
Riksdagens mål för internationellt svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är utifrån detta mål Sverige ska prioritera hur vi ska bidra till att nå de 17 nya globala utvecklingsmål som världens regeringar antog förra året. Dessa är uppföljare till de s.k. millenniemålen som beslutades år 2000 och stakade ut viktiga målsättningar om alltifrån att halvera världsfattigdomen till att minska barnadödligheten och se till att fler barn får gå i skolan.
Det policyramverk som behandlas i detta betänkande är att se som en uppdatering av den biståndspolitiska plattform som alliansregeringen presenterade våren 2014. Enligt riksdagens utredningstjänst (2017:69) har regeringen antagit 22 strategier fr.o.m. september 2014 t.o.m. december 2016 utifrån den biståndspolitiska plattformen. Uppdateringen sker bl.a. med anledning av hållbarhetsmålen – Agenda 2030, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering samt klimatavtalet från Paris. Det är rimligt att regeringens styrdokument uppdateras då omvärlden förändras och nya internationella överenskommelser sluts, men vi är kritiska till delar av inriktningen i ramverket, bristen på tydliga prioriteringar samt oklarheter i styrning och uppföljning som påverkar biståndets kvalitet.
Redan i regeringsdeklarationen 2014 aviserades denna skrivelse, den fanns med i propositionsförteckningen för våren 2016 men lämnades till riksdagen försenat den 14 december 2016. Det är uppenbart att skrivelsen, trots att den var försenad, ändå hastats fram. I stället för att med denna skrivelse inge stabilitet och klarhet i hur Sveriges utvecklingssamarbete och humanitära bistånd ska prioriteras har regeringen valt flexibilitet, bredd och otydlighet. Dessvärre innebär detta att svensk biståndspolitik ges så vida ramar att det inte ger någon sammanhållen bild av de många styrdokument som biståndet ska hantera. Det börjar alltmer bli en bild av att svenskt bistånd kan bli en summering av allt, en lagerbutik där allt samlas för att användas efter behov. Det försvarar allvarligt möjligheten för riksdagen att utifrån målet för utvecklingssamarbetet granska och följa upp att biståndet används så effektivt som möjligt. Detta är allvarligt då det riskerar biståndets långsiktiga legitimitet.
Det är uppenbart att regeringen valt att göra hela Agenda 2030 med dess 17 mål och 175 delmål till en bas för svenskt bistånd. Regeringen säger sig vilja göra mer inom ”inte minst” främjande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta är ett exempel på hur skrivelsen är uppbyggd. Det går inte att tydligt utläsa vad regeringen avser att göra mer. Även om det anges att Sverige inte kan och ska göra allt överallt framgår det inte vad regeringen prioriterar bort eller fokuserar på före annat.
Den inriktning av utvecklingspolitiken som regeringen anger i skrivelsen är alltför otydlig och oklar. Det framgår inte vad man kommer att rikta in sig på, och inte vad man avser att prioritera. I stället blir det lite och diffust om allt. Det gör att det blir svårare att uppnå något – och svårare att utvärdera vad man faktiskt uppnår. Vi vill i stället att Sverige återgår till den biståndspolitiska plattformen som behandlades av riksdagen våren 2014 (skr. 2013/14:131, bet. 2013/14:UU20).
|
2. |
|
|
|
av Ulrika Carlsson i Skövde (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3599 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 2.
Den skrivelse som nu redovisas är en i raden av skrivelser som berör bl.a. utvecklingsbistånd och PGU. Det blir alltmer uppenbart att det nu krävs mer än enbart meningar om att ”detta är en nystart för PGU”. I en tid med helt nya förutsättningar behövs en samlad uppgradering av grunderna för svenskt utvecklingsbistånd. I avvaktan på detta bör regeringen återgå till den stabila biståndspolitiska plattformen från 2014.
Centerpartiet anser att det finns skäl att ta ett större omtag med sikte på 2030 och utveckla en ny samstämmig politik för hållbar global utveckling drygt tio år efter antagandet av PGU. Det bör lämpligen ske genom en ny parlamentarisk översyn för att uppgradera det svenska ramverket i överensstämmelse med Agenda 2030. En parlamentarisk utredning bör tillsättas snarast för att lägga fram förslag till ”politik för global utveckling i en ny tid”. Då kan en bred parlamentarisk förankring uppnås och långsiktigheten i arbetet stärkas. Inte minst viktigt är också att säkerställa möjligheten att följa upp mål och resultat för biståndet. Målsättningen måste vara att sträva efter att göra områden och länder oberoende av bistånd efter 2030.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2016/17:60 Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd såsom formulerat i alliansregeringens biståndspolitiska plattform från 2014, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd som det är formulerat i alliansregeringens biståndspolitiska plattform från 2014 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd så som det är formulerat i alliansregeringens biståndspolitiska plattform från 2014 och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till inriktningen för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd så som formulerat i alliansregeringens biståndspolitiska plattform från 2014 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bristerna i regeringens skrivelse och om att genomföra en parlamentarisk översyn av Sveriges politik för global utveckling för att uppgradera det svenska biståndspolitiska ramverket i överensstämmelse med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.