|
|
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att införa bestämmelser om golv för statslåneräntan i de bestämmelser i skattelagstiftningen där statslåneräntan används som referensränta. Syftet är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli 0 procent eller negativ och på så sätt undvika oklarheter och oavsedda effekter för respektive bestämmelse. Två olika nivåer på golven införs: 0 respektive 0,5 procent.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2017.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:24 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen.
Två yrkanden i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Motionsförslag om tillkännagivanden
1.Motionsförslag om tillkännagivanden, punkt 2 (M, C, L, KD)
2.Motionsförslag om tillkännagivanden, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
2. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:24 punkterna 1–3.
|
2. |
Motionsförslag om tillkännagivanden |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:3518 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) och
2016/17:3519 av Olle Felten och David Lång (båda SD).
Reservation 1 (M, C, L, KD)
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 24 november 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Erik Ezelius (S).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet proposition 2016/17:24 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen och två motioner som väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) aviserade regeringen ett kommande förslag om att införa ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Utskottet har i sitt yttrande till finansutskottet om skatteförslagen i budgeten inte haft något att invända mot regeringens bedömning (yttr. 2016/17:1y).
Statslåneräntan används som referensränta inom skattelagstiftningen och används vid beräkning av ränteavdragsbegränsningar i näringsverksamhet,
schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond, fördelningsbelopp
vid räntefördelning, avdragsgilla utdelningar i kooperativa föreningar, gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag, skatteunderlag för avkastningsskatt på pensionsmedel, beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader, schablonintäkt på investeringssparkonto samt vid värdering av bilförmån och ränteförmån.
Statslåneräntan fastställs av Riksgälden varje torsdag och ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan, och den beräknas som ett vägt genomsnitt av marknadsräntan på svenska statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Inom skattelagstiftningen används statslåneräntan bl.a. som en schablon för att approximera en låneränta eller insättningsränta. Att en schablon används i stället för faktiska marknadsräntor är en förenkling som görs av administrativa skäl. Olika bestämmelser innehåller olika påslag på eller kvoter av statslåneräntan för att bättre approximera hur statslåneräntan förhåller sig till den marknadsränta som är möjlig att låna eller investera till för företag och privatpersoner.
I vissa bestämmelser används den statslåneränta som var aktuell vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut, medan andra bestämmelser utgår från den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Den genomsnittliga statslåneräntan fastställs årligen av Skatteverket. I propositionen görs ingen skillnad mellan statslåneräntan den 30 november och årsgenomsnittet, eftersom dessa två inte systematiskt avviker från varandra.
Statslåneräntan var 0,9 procent den 30 november 2014 och 0,65 procent den 30 november 2015. Årsgenomsnittet var 1,62 procent 2014 och 0,58 procent 2015.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Golv för statslåneräntan
Statslåneräntan ska som lägst anses vara 0 procent
– vid beräkning av ett positivt fördelningsbelopp vid räntefördelning
– för gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag
– vid beräkning av avdragsgilla utdelningar i kooperativa föreningar
– vid beräkning av beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader.
Statslåneräntan ska som lägst anses vara 0,5 procent
– vid beräkning av schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond
– vid beräkning av ett negativt fördelningsbelopp vid räntefördelning
– vid värdering av bilförmån.
Jämförelseräntan vid ränteförmån ska som lägst vara 0,5 procent.
Vid en beräkning av ränteförmånen för tiden juli–december under beskattningsåret ska statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret som lägst anses vara minus 0,5 procent.
Skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionsmedel, som inte avser kapitalförsäkring eller avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring, ska som lägst anses vara 0,5 procent.
Vid tillämpning av bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningar i näringsverksamhet ska statslåneräntan som lägst anses vara 0,5 procent.
Bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen. I en del bestämmelser används statslåneräntan som ett mått på en (riskfri) alter-nativavkastning, dvs. den avkastning en investerare hade kunnat få på en alternativ placering med motsvarande risk. Detta gäller för beräkningen av gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag och fördelningsbelopp vid positiv räntefördelning. De påslag på statslåneräntan som finns i dessa bestämmelser avser att kompensera för en investeringsrisk som är högre än den riskfria ränta som statslåneräntan utgör. I andra fall används statslåneräntan för att avspegla en låneränta på marknaden. Detta gäller schablonintäkten vid avsättning till periodiseringsfonder, negativ räntefördelning och värdering av bil- och ränte-förmån. Statslåneräntan används även vid beräkning av avdragsgilla utdelningar i kooperativa föreningar och beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader. Statslåneräntan används vidare vid beräkning av skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionsmedel, schablonintäkt för investeringssparkonto och tillämpning av bestämmelserna om ränteavdrags-begränsningar i näringsverksamhet.
Statslåneräntan har de senaste åren under vissa perioder varit under 1 procent och under sommaren 2016 understeg statslåneräntan för första gången 0 procent. Om den genomsnittliga statslåneräntan eller statslåneräntan vid utgången av november blir 0 procent eller negativ skulle det kunna uppstå oklarheter om hur dessa bestämmelser ska tillämpas och flera av bestämmelserna skulle få oavsedda effekter. För att undvika oavsedda effekter om statslåneräntan blir 0 procent eller negativ infördes den 1 januari 2016 ett golv för schablonintäkten för investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkring samt avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring.
Golvet för schablonintäkten respektive skatteunderlaget är 1,25 procent och får, med hänsyn till tillägget på statslåneräntan om 0,75 procentenheter, betydelse om statslåneräntan understiger 0,5 procent. Regeringen anser, i motsats till några remissinstanser, att det bör införas golv för statslåneräntan även i övriga delar av skattelagstiftningen där statslåneräntan används som referensränta. Detta skulle bidra till att undvika oklarheter och oavsedda effekter för respektive bestämmelse.
Om statslåneräntan är 0 procent eller negativ kan det antas att det ändå kommer att utgå en positiv ränta vid utlåning av kapital till en extern part. Det är dock mindre troligt att det går att göra en riskfri investering som ger en positiv avkastning under sådana förhållanden. När det gäller användningen av statslåneräntan som referensränta i skattelagstiftningen innebär detta att statslåneräntan inte bör vara 0 procent eller negativ i de fall statslåneräntan avser en utlåningsränta. I ett sådant fall skulle det annars kunna bli förmånligare att låna av staten än att exempelvis ta ett lån i en bank. Eftersom det inte heller bör vara förmånligare att placera pengar hos staten än på kapitalmarknaden kan statslåneräntan dock vara 0 procent, men inte negativ, när jämförelsen görs med en inlåningsränta eller en riskfri investering. Detta talar enligt regeringens mening för att det bör införas minst två olika nivåer på golven, dvs. 0 procent respektive ett värde som överstiger 0 procent.
Regeringen delar inte bedömningen från flera remissinstanser att två olika golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen kan leda till snedvridningar i ekonomin eller att kopplingen till statslåneräntan som ett mått på en riskfri alternativavkastning blir oklar. Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen av administrativa skäl. I dag används två olika värden på statslåneräntan årsgenomsnittet året före beskattningsåret respektive värdet vid utgången av november året före beskattningsåret. Dessutom innehåller de aktuella bestämmelserna redan i dag olika påslag på eller kvoter av statslåneräntan för att bättre approximera hur statslåneräntan förhåller sig till den marknadsränta som är möjlig att låna eller investera till för företag och privatpersoner. Regeringen har viss förståelse för synpunkten att två olika nivåer för statslåneräntan innebär en komplikation. Med hänsyn till de skillnader som finns redan i dag är regeringens bedömning dock att två olika golv för statslåneräntan inte bör medföra några större svårigheter för de skattskyldiga att förhålla sig till. Införandet av golv bedöms tvärtom göra regelverket tydligare och mer förutsebart i lågräntelägen.
Offentligfinansiella konsekvenser
Tanken är att skapa trygghet i hur lagstiftningen skulle tillämpas i en tid när ränteläget är osäkert. Enligt den prognos som fanns när promemorian skrevs våren 2016 indikerades ingen nivå på statslåneräntan som skulle understiga de föreslagna golven. Prognosen var dock osäker och ytterligare störningar på räntemarknaden skulle kunna förändra prognosen negativt. Efter remittering av promemorian och folkomröstningen i Storbritannien om medlemskapet i EU har ytterligare påfrestningar på räntemarknaden uppkommit. Detta har inneburit att statslåneräntan har sjunkit, och den 8 juli 2016 understeg statslåneräntan för första gången värdet 0. Negativa värden på statslåneräntan uppvisades även under augusti 2016.
Flera remissinstanser anser att konsekvensanalysen borde ha gjorts med utgångspunkten att de föreslagna golven faktiskt blir tillämpliga. Regelrådet anser att det är en väsentlig brist att förutsättningarna för prognosen för statslåneräntans utveckling inte presenteras tydligare.
Den senaste prognosen anger ett medelvärde för statslåneräntan för 2016 på 0,38 procent. Statslåneräntan förväntas ligga på 0,73 procent vid utgången av november 2016. Prognosen för 2017 visar på stigande värden för statslåneräntan, och både det genomsnittliga värdet och novembervärdet förväntas ligga över 0,5 procent. En återhämtning av statslåneräntan förväntas även under 2018 och 2019. Även om den aktuella prognosen är mycket osäker måste den vara utgångspunkten för att uppskatta konsekvenser av förändrad lagstiftning. Prognosen för förändringar i statslåneräntan indikerar således att delar av den föreslagna lagstiftningen kommer att få effekt 2017. Denna effekt kommer dock att bli temporär, eftersom de föreslagna golven inte kommer att få någon effekt enligt ränteprognosen för 2018 och 2019.
En offentligfinansiell effekt uppkommer för de föreslagna golv som baseras på det genomsnittliga värdet för statslåneräntan kalenderåret före beskattningsåret när detta värde som lägst ska anses vara 0,5 procent. I detta fall kommer ränteavdragsbegränsningsregeln i 24 kap. 10 d § inkomstskattelagen (IL) att påverkas. Golvet innebär att ränteavdrag alltid kommer att få göras vid en viss lägsta räntenivå. Kostnaderna för förslaget beräknas till ca 50 miljoner kronor (underlag x ränteskillnad) 2017. Vidare uppkommer även en effekt vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel. Innebörden är att avkastningsskatt alltid ska betalas på pensionsmedel oavsett om statslåneräntan är 0 procent eller negativ. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med ca 610 miljoner kronor (bas x ränteskillnad) 2017. Sammantaget beräknas skatteintäkterna öka med ca 560 miljoner kronor (= 610 – 50) 2017. Eftersom effekten är temporär kommer den varaktiga effekten vara obetydlig. Den varaktiga effekten uppskattas till ca 7 miljoner kronor.
Med hänsyn till att förslaget endast bedöms ha effekt 2017 bedömer regeringen att påverkan på det långsiktiga sparandet kommer att vara mycket begränsad.
Några remissinstanser efterfrågar en analys som tar upp problemställningen med en lågräntemiljö ur ett mer övergripande perspektiv där även andra politikområden inkluderas. Regeringen konstaterar att de synpunkter som framförs i denna del faller utanför ramen för detta lagstiftningsärende.
Konsekvenserna för företag och enskilda
Förslaget påverkar inte mängden uppgifter företagen behöver upprätta, lagra eller lämna och påverkar därför inte företagens administrativa kostnader så som dessa mäts enligt standardkostnadsmetoden. Regelrådet anser att konsekvensutredningen är bristfällig när det gäller berörda företag utifrån antal, storlek och bransch, påverkan på konkurrensförhållanden och på företagen i andra avseenden samt särskilda hänsyn till små företag. Förslaget innebär att det införs bestämmelser om golv för statslåneräntan, golv för jämförelseräntan vid ränteförmån och golv för skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionskapital. I övrigt har inga formella skatteregler ändrats. Eftersom de materiella reglerna inte förändras innebär detta att det inte tillkommer eller faller ifrån skattskyldiga företag eller personer jämfört med dagens regler. En genomgång av samtliga berörda blir både lång och intetsägande. Avsikten med regleringen är inte att utvärdera reglerna i sig eller vilka som i dag berörs av dem. Detta gäller övervägandet om särskild hänsyn till små företag. Regleringen ska enbart underlätta tolkningen av reglerna i de lägen då statslåneräntan antar extrema värden. Regleringen är generell och resulterar i att samtliga berörda påverkas lika. Konkurrensförhållandena påverkas således inte.
Den senaste prognosen för statslåneräntan indikerar att värdet för statslåneräntan vid utgången av november inte kommer att understiga 0,5 procent. De föreslagna golv för statslåneräntan som är beroende av novembervärdet kommer alltså inte att beröras. Ett golv för statslåneräntan innebär dock följande för de delar av förslaget som gäller novembervärdet:
Förslaget att införa ett golv för statslåneräntan på 0,5 procent vid beräkning av schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond innebär att en schablonintäkt alltid kommer att beräknas på skattekrediten. Vid en avsättning till periodiseringsfond på 100 000 kronor kommer den lägsta beräknade schablonintäkten att vara underlaget multiplicerat med 0,72 multiplicerat med golvet för statslåneräntan, dvs. 100 000 x (0,72 x 0,005) = 360 kronor.
Förslaget att införa ett golv för statslåneräntan på 0,5 procent vid beräkning av fördelningsbeloppet vid negativ räntefördelning syftar till att förhindra att privata utgiftsräntor dras av i näringsverksamheten. Golvet för statslåneräntan på 0,5 procent innebär att det negativa kapitalunderlaget kommer att multipliceras med golvet för statslåneräntan plus 1 procentenhet. Således blir det negativa fördelningsbeloppet, vid ett negativt kapitalunderlag på 100 000 kronor, 100 000 x (0,005 + 0,01) = 1 500 kronor.
Vid ett positivt kapitalunderlag i näringsverksamheten kan näringsidkaren göra en positiv räntefördelning. Vid ett golv för statslåneräntan på 0 procent blir riskpremien med förslaget aldrig lägre än det positiva kapitalunderlaget multiplicerat med 6 procent, dvs. kapitalunderlaget x (golv för SLR + 6 procent) = 100 000 x (0 + 0,06) = 6 000 kronor.
Tanken på en miniminivå när det gäller avkastningen på satsat kapital i näringsverksamhet återkommer i förslaget om golv för statslåneräntan i beräkningen av gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Om statslåneräntan skulle få genomslag vid negativa värden skulle den uppskattade avkastningen på satsat kapital minska. Genom att ange ett golv för statslåneräntan på 0 procent garanteras en minsta nivå på avkastningen på satsat kapital i fåmansföretag.
För att undvika oklarheter om vad som ska gälla om statslåneräntan understiger 0 procent införs ett golv för statslåneräntan vid beräkningen av avdragsgilla utdelningar i kooperativa föreningar. Om statslåneräntan sjunker till 0 procent eller blir negativ innebär förslaget att föreningen inte till någon del får dra av den lämnade utdelningen.
Utan en begränsning av statslåneräntan skulle beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader öka vid en negativ statslåneränta, eftersom avdraget för den del av en skuldökning som kan anses hänförlig till en räntetillväxt på kapitalet i stället skulle bli en positiv post som ökade beskattningsunderlaget. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökade inbetalningar av särskild löneskatt. Ett golv på statslåneräntan på 0 procent innebär att inget avdrag för räntetillväxt ska göras om statslåneräntan är negativ. Jämfört med gällande regler innebär golvet således att beskattningsunderlaget inte ökar till följd av en negativ statslåneränta, och därmed minskar inbetalningarna av särskild löneskatt.
Golvet för statslåneräntan i beräkningen av värdet av bilförmån innebär en höjning av förmånsvärdet om statslåneräntan understiger 0,5 procent, eftersom ett golv sätts för hur liten räntedelen av förmånsberäkningen kan bli.
Golvet för jämförelseräntan vid värdering av ränteförmån innebär en höjning av värderingen av de lån som har en ränta lägre än det föreslagna golvet om statslåneräntan understiger minus 0,5 procent. Detta gäller för lån med en ränta som är lägre än det föreslagna golvet och statslåneräntan plus 1 procentenhet. Ett högre förmånsvärde medför att förmånstagarens beskattningsbara inkomst och därmed inkomstskatt ökar. Vidare innebär ett högre förmånsvärde att avgiftsinbetalningarna av socialavgifter ökar.
Förslaget i propositionen innebär att det blir tydligare och mer förutsägbart för enskilda och företag hur de aktuella bestämmelserna ska tillämpas om statslåneräntan blir 0 procent eller negativ.
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller förslaget om att införa golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen.
Propositionen
Regeringen föreslår att det införs bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven föreslås: 0 respektive 0,5 procent.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2016 infördes ett golv för schablonintäkten för investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkring samt avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör införas golv för statslåneräntan även i övriga delar av skattelagstiftningen där statslåneräntan används som referensränta, för att undvika oklarheter och oavsedda effekter för respektive bestämmelse. Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag om att golven ska vara 0 respektive 0,5 procent.
Utskottet tillstyrker propositionen.
Motionsförslag om tillkännagivanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att regeringen bör följa upp lagens tillämpning före utgången av 2017 respektive att riksdagen ska uttala sig om att endast ett golv för statslåneräntan bör införas.
Jämför reservationerna 1 (M, C, L, KD) och 2 (SD).
Motionerna
I motion 2016/17:3518 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) föreslås att riksdagen tillkännager att regeringen bör följa upp lagens tillämpning i en konsekvensanalys före utgången av 2017.
Motionärerna anser att en ändring av bestämmelserna är nödvändig, men mot bakgrund av de stora effekter för företagare som kan följa av ändrade skatteregler är det av största vikt att motiven för regeländringen klargörs och att konsekvenserna av lagförslaget utreds på ett korrekt sätt. I ljuset av det mycket osäkra ränteläget är det en brist att konsekvensanalysen inte omfattar andra räntescenarier än Finansdepartementets, särskilt eftersom ett annat räntescenario påverkar svenska företags konkurrenskraft negativt och tillväxten av jobb. Regeringen bör därför snarast eller senast före utgången av 2017 i en konsekvensanalys redogöra för hur tillämpningen av lagen fungerar och kan komma att fungera vid en lägre räntebana. Konsekvensanalysen bör redogöra för effekterna av lagförslaget som redogörs för i motionen. Regeringen bör analysera hur lagförslaget påverkar företagen utifrån antal, storlek och bransch och även belysa hur ett regelverk med dubbla golv tillämpas och kan komma att tillämpas.
I motion 2016/17:3519 av Olle Felten och David Lång (båda SD) föreslås att riksdagen tillkännager att det bör inrättas ett enda golv för statslåneräntan på 0 procent.
Motionärerna anför att förslaget om ett golv på 0,5 procent antyder att regeringen vill frångå de naturliga marknadsmekanismerna och höja skatten på sparande totalt sett över tid. Det påverkar skatterna på hushållens sparanden och försäkringar. Den andra föreslagna golvnivån på 0 procent är mer rimlig eftersom avsikten är att beskattningsmodellen inte ska sättas ur spel vid negativa räntor, något som faktiskt varit fallet den senaste tiden. Den ekonomiska konsekvensen av negativa räntor är en form av negativ beskattning, dvs. att banken eller försäkringsbolaget kan tvingas ta upp kostnader vid just negativa räntor beroende på hur de hanterar situationen på räntemarknaderna. I tider då finansiella regelverk upprättats med avsikten att öka den finansiella stabiliteten i banker, försäkringsbolag och samhällsekonomin som helhet är detta motsägelsefullt. För att inte bidra till risker för försämrad finansiell stabilitet föreslår vi att det endast införs ett golv för statslåneräntan på 0 procent.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen följer tillämpningen av den ändrade lagstiftningen. Något tillkännagivande från riksdagen om detta behövs inte.
Utskottet ser ingen anledning att tillmötesgå motionärernas krav på en konsekvensanalys av hur lagen kan komma att tillämpas vid lägre räntebanor än som redovisas i propositionen. Den prognos som regeringen redovisar över statslåneräntans förändring och som fanns när promemorian om det aktuella lagförslaget utarbetades våren 2016 måste rimligen vara utgångspunkten för att uppskatta de finansiella konsekvenserna av lagstiftningen. Denna prognos indikerar att delar av den föreslagna lagstiftningen endast kommer att få en temporär offentligfinansiell effekt under 2017 på 560 miljoner kronor när det gäller ränteavdragsbegränsningsregeln och vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel. Den varaktiga effekten bedöms vara obetydlig.
Utskottet anser heller inte att det skulle vara meningsfullt att i enlighet med motionsförslaget försöka utröna hur lagförslaget påverkar företagen utifrån antal, storlek och bransch. Som framgår av propositionen ska ett golv för statslåneräntan endast underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan antar extrema värden. De materiella reglerna förändras i övrigt inte och kretsen av skattskyldiga företag förändras inte. Regleringen är generell och påverkar samtliga berörda lika, vilket innebär att konkurrensförhållandena inte påverkas.
Utskottet avstyrker motion 3518.
Som framgår av utskottets ställningstagande till propositionen ställer sig utskottet bakom att det införs två olika nivåer på golven för statslåneräntan: 0 respektive 0,5 procent. Utskottet delar inte uppfattningen att förslaget med två olika golv för statslåneräntan skulle kunna ha en negativ inverkan på den finansiella stabiliteten. Att regelverket blir tydligare och mer förutsebart i lågräntelägen bör tvärtom verka stabiliserande. Det finns ingen anledning att överväga en annan utformning av förslaget.
Utskottet avstyrker förslaget i motion 3519 om att det endast ska införas ett golv för statslåneräntan på 0 procent.
|
1. |
|
|
|
av Per Åsling (C), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3518 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) och
avslår motion
2016/17:3519 av Olle Felten och David Lång (båda SD).
Ställningstagande
Statslåneräntan används som referensränta inom skattelagstiftningen och används vid beräkning av ränteavdragsbegränsningar i näringsverksamhet, schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond, fördelningsbelopp vid räntefördelning, avdragsgilla utdelningar i kooperativa föreningar, gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag, skatteunderlag för avkastningsskatt på pensionsmedel, beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader, schablonintäkt på investeringssparkonto samt vid värdering av bilförmån och ränteförmån.
Om statslåneräntan blir 0 procent eller negativ kan det uppstå problem vid tillämpningen av flera skattebestämmelser. Mot bakgrund av nuvarande ränteläge och för att upprätthålla tillämpningen av aktuella skatteregler finns det ett behov av lagändringar i den riktning som föreslås i propositionen.
Enligt förslaget införs två olika golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen på 0 respektive 0,5 procent.
Vi anser att en ändring av skattereglerna är nödvändig, men eftersom ändringen kan få stora effekter för företagare är det av största vikt att motiven till ändringen framgår och att konsekvenserna av lagförslaget utreds på ett korrekt sätt. Det är därför problematiskt att regeringen lägger fram ett förslag med en ofullständig konsekvensanalys.
Skattesystemet i Sverige är i många avseenden komplicerat, vilket kan försvåra för skattebetalarna att göra rätt för sig, något som i förlängningen kan minska förtroendet för skattesystemet och viljan att betala skatt. När skattelagstiftningen ändras eller när nya skatteregler införs är det därför av yttersta vikt att ändringarna analyseras noggrant och att man strävar efter att införa så enkla regler som möjligt. På så sätt kan förtroendet för skattesystemet upprätthållas.
Propositionens konsekvensutredning utgår enbart från Finansdepartementets ränteprognos enligt vilken lagförslaget inte skulle innebära någon ökad kostnad för företagen. I ljuset av det mycket osäkra ränteläget är det en brist att konsekvensanalysen inte omfattar andra räntescenarier än Finansdepartementets. Ett annat räntescenario skulle kunna påverka svenska företags konkurrenskraft och tillväxten av jobb negativt.
Detta är alltså ytterligare ett exempel på ett lagförslag där regeringens konsekvensanalys är bristfällig. Enligt remissinstanserna är konsekvensanalysen så bristfällig och motivbeskrivningen så undermålig att det inte går att ta ställning till förslaget. Detta är allvarligt.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att regeringen inom kort eller senast före utgången av 2017 ska lämna en konsekvensanalys där man redogör för hur lagstiftningen tillämpats och kan komma att tillämpas vid en lägre räntebana. Konsekvensanalysen bör avse effekterna för alla de regelsystem som berörs av lagförslaget och som vi beskrivit ovan i motionens första stycke. Regeringen bör vidare analysera hur lagförslaget påverkar företagen utifrån antal, storlek och bransch samt belysa hur dubbla golv för statslåneräntan tillämpats och kan komma att tillämpas.
Vi vill i sammanhanget understryka att regeringen vid ett flertal tillfällen har lagt propositioner på riksdagens bord där konsekvensutredningar haft betydande brister och i några fall i praktiken saknats. Denna utveckling är oroande. Konsekvenserna av en betydande ökning av skattebetalarnas administrativa börda måste belysas. Om så inte sker riskerar på sikt skattesystemets legitimitet att minska. Det är därför angeläget att regeringen följer upp konsekvenserna av lagförslaget på det sätt som vi föreslår i motionen.
|
2. |
|
|
|
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3519 av Olle Felten och David Lång (båda SD) och
avslår motion
2016/17:3518 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Ställningstagande
Regeringen har presenterat en budgetproposition med underskott på flera miljarder kronor som ett resultat av snabbt ökande utgifter inom den offentliga sektorn. Inom alla tänkbara områden letar regeringen därför efter möjligheter till finansiering för att minska detta underskott. I proposition 2016/17:24 om att införa två golv för statslåneräntan presenteras ytterligare ett kreativt grepp i syfte att ta in mer skatt på sparande för att täcka upp för de kraftigt ökande kostnaderna för migration, som regeringen saknar täckning för.
Regeringen väljer i stället att bortse från den verklighet som råder på penningmarknaderna i västvärlden just nu med ovanligt låga räntor. I stället för att låta marknaden naturligt sätta räntan på penningmarknaderna som gjorts i hundratals år vill regeringen själv sätta räntan från politiskt håll. Det strider mot sunt förnuft att prisreglera från politiskt håll eftersom det historiskt har skapat ekonomiska obalanser och kriser. Dessutom har vi en politiskt oberoende centralbank i Sverige sedan en tid med just detta syfte.
Penningmarknaden är i en ovanlig situation sedan omkring 2014 med negativa räntor som följd. Regeringen uppskattar inte detta, eftersom det leder till lägre skatteintäkter från svenska hushållens försäkringar och bankkonton. Regeringen föreslår därför två golvnivåer om 0 procent respektive 0,5 procent. Det ena golvet om 0,5 procent är en nivå som antyder att regeringen vill frångå de naturliga marknadsmekanismerna och höja skatten på sparande totalt sett över tid. Denna beskattning påverkar skatterna på hushållens sparanden och försäkringar. Konkret handlar det om att den 30-procentiga beskattningen av marknadsmässig riskfri ränteavkastning i stället kommer att ligga en bit över 30 procent. Hur mycket över 30 procent beror på hur lång tid räntan ligger under det föreslagna golvet om 0,5 procent. Det är värt att notera att denna låga nivå på räntorna kan vara en kortvarig historisk företeelse.
Regeringen föreslår också en andra lägre nivå om 0 procent, vilken å andra sidan är mer rimlig att försvara, eftersom avsikten med detta golv i stället är att beskattningsmodellen inte ska sättas ur spel vid negativa räntor, något som faktiskt varit fallet den senaste tiden. Den ekonomiska konsekvensen av negativa räntor är en form av negativ beskattning, dvs. att banken eller försäkringsbolaget kan tvingas ta upp kostnader vid just negativa räntor beroende på hur de hanterar situationen på räntemarknaderna. Innebörden kan tekniskt sett bli en kostnad för verksamheter som erbjuder sparande och försäkringar, vilket sänder helt fel signaler till dessa verksamheter. I tider då finansiella regelverk upprättats med avsikten att öka den finansiella stabiliteten i banker, försäkringsbolag och samhällsekonomin som helhet är detta motsägelsefullt. För att inte bidra till risker för försämrad finansiell stabilitet föreslår vi att förslaget om ett introducerat golv på 0 procent stöds. För att samtidigt inte öka skatterna för hushållen föreslår vi att det andra golvet som föreslagits om 0,5 procent inte införs.
Vi anser att det endast behövs ett golv för statslåneräntan och att detta bör vara 0 procent.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:24 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2016/17:3518 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp lagens tillämpning i en konsekvensanalys före utgången av 2017 och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3519 av Olle Felten och David Lång (båda SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett enda golv för statslåneräntan på 0 procent och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
