|
|
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen.
I propositionen lämnas förslag på de beskattningsändringar som föranleds av ramöverenskommelsen på energiområdet (energiöverenskommelsen). Förslagen innebär att utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer sker i två steg och att sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraftverk sker i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Vidare lämnas förslag på vissa förenklingar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen och vissa fastighetstaxeringsfrågor
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen och vissa fastighetstaxeringsfrågor (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen och vissa fastighetstaxeringsfrågor |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
4. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
5. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
8. lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,
9. lag om upphävande av lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,
10. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
11. lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
12. lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:142 punkterna 1–12.
Stockholm den 4 maj 2017
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Jörgen Warborn (M), Camilla Mårtensen (L) och Linus Sköld (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Energiöverenskommelsen
En energipolitisk överenskommelse (energiöverenskommelsen) träffades den 10 juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen innebär en förändrad beskattning av vatten- och kärnkraft och en förändrad energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. De delar i energiöverenskommelsen som rör beskattning innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017, att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis sänks till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod med start samma år samt att dessa skattenedsättningar finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag.
Vissa fastighetstaxeringsfrågor
Den 24 februari 2011 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas. I uppdraget ingick att föreslå de författningsändringar som bedömdes vara nödvändiga. Utredningen, som antog namnet Bostadstaxeringsutredningen, lämnade den 21 augusti 2012 sitt betänkande Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52). I propositionen behandlas Bostadstaxeringsutredningens förslag när det gäller undertecknande och införande av uttrycket behörig ställföreträdare i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), förkortad FTL. Övriga delar av betänkandet bereds vidare i Regeringskansliet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Energiöverenskommelsen
Regeringen föreslår att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis sänks under en fyraårsperiod med start 2017. Sedan den 1 januari 2017 har skattesatsen sänkts från 2,8 procent till 2,2 procent av taxeringsvärdet, fr.o.m. den 1 januari 2018 föreslås skattesatsen sänkas till 1,6 procent av taxeringsvärdet, fr.o.m. den 1 januari 2019 föreslås skattesatsen sänkas till 1,0 procent av taxeringsvärdet och fr.o.m. den 1 januari 2020 föreslås skattesatsen sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Ändringarna ska träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 juli 2017, den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2020. Ändringarna ska tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2017, 2018, 2019 respektive 2020.
I energiöverenskommelsen konstateras att svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020 eftersom reaktorerna i annat fall inte får drivas vidare. Det har redan fattats beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas till 2020. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår och innebär bl.a. följande:
• Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.
• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
• Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.
I enlighet med energiöverenskommelsen föreslår därför regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer föreslås avvecklas i två steg. I ett första steg, den 1 juli 2017, föreslås att skattesatsen sänks från 14 770 kronor till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.
Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn föreslås vidare sänkas från 485 kronor till 49 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn för att avspegla den förändrade skattesatsen. I ett andra avslutande steg föreslås att lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer upphävs fr.o.m. den 1 januari 2018.
Finansieringen av den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och av sänkningen av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk ska enligt energiöverenskommelsen ske genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft samtidigt som elintensiv industri ska undantas. Regeringens bedömning är att finansieringen av skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft bör ske genom en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor.
För att finansiera skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft bedömer regeringen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sammantaget behöver höjas med 4,2 öre per kilowattimme. Samtidigt innebär utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 att en större del av finansieringsbehovet uppstår under dessa två år, varför en större del av höjningen av energiskattesatsen också behöver ske för dessa år. För att finansiera de stegvisa skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft i enlighet med energiöverenskommelsen föreslår regeringen att en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sker i två steg. Att energiskattesatsen föreslås höjas i två steg, när skattesänkningarna sker under fyra år, motiveras främst av att det är önskvärt att begränsa antalet regeländringar.
Genom ett första steg den 1 juli 2017 föreslås att skattesatsen för andra halvan av 2017 höjs med 3,0 öre per kilowattimme. Denna höjning till 32,5 öre per kilowattimme föreslås komma till uttryck genom en ändring av lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Eftersom helårseffekten av denna skattehöjning uppstår 2018, finansierar energiskattehöjningen 2017 såväl de två stegen i avvecklingen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 som de två första sänkningarna av skattesatsen för vattenkraftverk 2017–2018.
Genom ett andra steg den 1 januari 2019 föreslås en lagreglerad höjning av skattesatsen motsvarande summan av en indexomräknad skattesats enligt en prognos för prisutvecklingen fram till och med juni 2018 och 1,2 öre per kilowattimme, vilket innebär en skattesats om 34,7 öre per kilowattimme för kalenderåret 2019. Höjningen av energiskattesatsen med 1,2 öre per kilowattimme 2019 bedöms finansiera de två återstående stegen av sänkningarna av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk 2019–2020.
Vissa fastighetstaxeringsfrågor
Enligt FTL finns inte någon uttrycklig bestämmelse om att en fastighetsdeklaration ska vara undertecknad. Detta följer endast indirekt av bestämmelser i FTL. Undertecknandet har till uppgift att identifiera den som har lämnat uppgifterna och att säkerställa det undertecknades äkthet samt ha bevisverkan. Regeringen bedömer att formkraven på undertecknade uppgifter i deklarationen bör anges uttryckligen i FTL. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse införs i FTL om att uppgifter i allmän, förenklad och särskild fastighetsdeklaration samt påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering ska undertecknas.
Det är den som är skyldig att lämna en deklaration eller annan uppgift som ansvarar för att uppgifterna har lämnats i rätt tid och är korrekta. På skatteområdet gäller generellt att om en deklaration eller uppgift har lämnats av en behörig ställföreträdare för en uppgiftsskyldig anses uppgiften ha lämnats av den uppgiftsskyldige. Vid införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, angavs att detta är av sådan central betydelse att det bör framgå av lagen (prop. 2010/11:165 s. 317). En sådan bestämmelse finns därför i 4 kap. 1 § SFL. Regeringen anser att samma skäl gör sig gällande även i fråga om uppgifter enligt FTL och föreslår därför att en motsvarande bestämmelse införs i FTL.
När det gäller juridiska personer finns i 4 kap. 2 § SFL en presumtionsregel som anger att om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juridisk person anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen. Av ett förarbetsuttalande i samband med att förseningsavgift infördes i FTL framgår att det även vid fastighetstaxeringen finns en presumtion för att den som lämnar en uppgift för en juridisk persons räkning också ska anses ha haft behörighet att göra detta (prop. 1993/94:1 s. 70). Regeringen anser att såväl praktiska skäl som intresset för ett effektivt fastighetstaxeringsförfarande talar för att den aktuella presumtionsregeln bör gälla även inom fastighetstaxeringen.
Enligt 38 kap. 3 § andra stycket 1 SFL får ett deklarationsombud under-teckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt. Eftersom deklarationsombud införts även på fastighetstaxeringsområdet föreslås att motsvarande även ska gälla i fråga om underskrift av en fastighetsdeklaration.
Enligt 38 kap. 3 § andra stycket 3 SFL får en dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo underteckna uppgifter i en deklaration. Vid införandet av SFL ansåg regeringen att ett enklare ombudsförfarande än att utse ett deklarationsombud borde tillämpas för dödsbon, eftersom ett dödsbo endast existerar under en begränsad tid och därför i de flesta fall bara lämnar deklaration en eller två gånger (prop. 2010/11:165 s. 316). Mot bakgrund av dödsbons normalt sett begränsade existens samt att endast dödsbodelägare ska komma i fråga, föreslår regeringen att ett enklare ombudsförfarande bör tillämpas i fråga om dödsbon. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse motsvarande 38 kap. 3 § andra stycket 3 SFL införs i FTL.
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen och vissa fastighetstaxeringsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till de beskattningsändringar som föranleds av energiöverenskommelsen samt de förslag till ändringar som föreslås i fastighetstaxeringslagen.
Propositionen
I propositionen lämnas förslag på de beskattningsändringar som föranleds av energiöverenskommelsen. Förslagen innebär att utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer sker i två steg och att sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraftverk sker i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg.
Vidare lämnas förslag på vissa förenklingar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Samtliga skatteändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Den första sänkningen av fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk föreslås dock gälla retroaktivt för hela kalenderåret 2017.
Utskottets ställningstagande
Enligt energiöverenskommelsen ska skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 och fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod med start samma år. Finansieringen av dessa åtgärder ska ske genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag.
De föreslagna beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras i aktuella avseenden. Förslagen innebär att utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer sker i två steg och att sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraftverk sker i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Vidare föreslås vissa förenklingar i samband med fastighetstaxeringen.
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.
|
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen och vissa fastighetstaxeringsfrågor (V) |
|
Daniel Sestrajcic (V) anför: |
Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara en föregångare i omställningen till ett förnybart energisystem. Investeringar i det svenska energisystemet är en viktig och nödvändig del i miljö- och klimatomställningen i Sverige. Fokus ska ligga på de förnybara naturresurserna: sol, vind, vatten och skog. Vänsterpartiet har inte varit en del av den energiöverenskommelse vars konsekvenser nu behandlas i proposition 2016/17:142. Det är olyckligt att regeringen i sin proposition föreslår ett slopande av skatten på termisk effekt och att notan ska betalas av elkonsumenterna genom en höjd energiskatt. De ekonomiska svårigheter som finns inom branschen hade i stället kunnat lösas genom att t.ex. ge andra direktiv till det statligt ägda Vattenfall. Jag motsätter mig liksom Vänsterpartiet en utveckling där kärnkraft permanentas i svensk energiförsörjning. I propositionen föreslår regeringen också en sänkning av fastighetsskatten på vattenkraft. Vänsterpartiet förstår behoven av investeringar i ny teknik och av åtgärder för att öka effekten. Vi menar dock att det finns bättre sätt än genom den föreslagna skattesänkningen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1077) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bilaga 2
