|
|
Tullbrottsdatalag
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, kallad tullbrotts-datalagen. Syftet med den nya lagen är att ge Tullverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i sin verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Förslaget är en del i en översyn som regeringen har gjort av registerförfattningar för brottsbekämpande verksamheter.
Utskottet avstyrker samtidigt motionsförslag om att inom två år utvärdera huruvida syftena med lagstiftningen uppfyllts.
Den nya lagen och de övriga ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:91 Tullbrottsdatalag.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utvärdering av tullbrottsdatalagen
Utvärdering av tullbrottsdatalagen, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
En ny tullbrottsdatalag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. tullbrottsdatalag,
2. lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete,
3. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:91 punkterna 1–3.
|
2. |
Utvärdering av tullbrottsdatalagen |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3624 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1–3.
Reservation (SD)
Stockholm den 11 maj 2017
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Camilla Mårtensen (L) och Linus Sköld (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:91 Tullbrottsdatalag. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
I ärendet har väckts en motion, 2016/17:3624, som återges i bilaga 1.
Bakgrund
Tullverket lämnade i en promemoria till regeringen den 15 november 2013 (dnr Fi2013/04100/S3) förslag till en ny tullbrottsdatalag, som ska ersätta den nuvarande lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. I promemorian föreslås också kompletterande ändringar i annan lagstiftning, nämligen i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete och i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att det införs en ny lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, tullbrottsdatalagen.
Syftet med den nya lagen är att ge Tullverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i sin verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. En utgångspunkt är att skapa en teknikneutral och flexibel reglering där de yttre ramarna för behandlingen av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet som är särskilt skyddsvärda från integritetssynpunkt slås fast i lagen, däribland ändamålen för behandlingen och de begränsningar som ska gälla för behandling av vissa uppgifter. Den nya lagen syftar särskilt till att underlätta samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter. Lagen har utformats i nära anslutning till polisdatalagen (2010:361), kustbevakningsdatalagen (2012:145) och åklagardatalagen (2015:433).
Lagen reglerar nästan all behandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Den ska ersätta lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Propositionen innehåller också förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete och lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.
Den nya lagen och de övriga ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
Regeringen har samtidigt lämnat förslag om ny skattebrottsdatalag (prop. 2016/17:89) som även det innehåller förslag på ändrade regler i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. För att uppnå lagteknisk samordning mellan förslagen bereder utskottet båda förslagen till ändringar i OSL i betänkandet 2016/17:SkU29 Skattebrottsdatalag.
En ny tullbrottsdatalag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till ny lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, tullbrottsdatalagen.
Propositionen
En ny lag ska införas som ersätter lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Den nya lagen bör i möjligaste mån ha samma sakliga innehåll och systematik som polisdatalagen och kust-bevakningsdatalagen, såvida inte särskilda skäl talar för annat.
Den nya lagen ska i likhet med nuvarande lag gälla vid Tullverkets behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. I likhet med vad som gäller för nuvarande lag ska avvikande bestämmelser om behandling av personuppgifter i lagen om internationellt polisiärt samarbete och lagen med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen, samt i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till dessa lagar, gälla i stället för den nya lagen. Vissa bestämmelser i den nya lagen ska gälla även vid behandling av uppgifter om juridiska personer. Det ska finnas en bestämmelse som upplyser om lagens innehåll.
I offentlighets- och sekretesslagen, lagen om internationellt polisiärt samarbete och lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ska befintliga hänvisningar till lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet ändras till att avse den nya lagen.
Den nya tullbrottsdatalagen och de ändringar som föreslås i andra författningar ska träda i kraft den 1 juli 2017. Samtidigt ska lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet upphävas. Vissa bestämmelser i den nya tullbrottsdatalagen om sökning och behandling av uppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar ska inte behöva tillämpas förrän den 1 januari 2019.
Äldre bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen ska gälla för uppgifter i handlingar som har omhändertagits för arkivering före ikraftträdandet.
Den nya tullbrottsdatalagen kommer att ge förutsättningar för Tullverket att bedriva sin brottsbekämpande verksamhet effektivt och med användning av modern teknik, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Lagen innehåller en flexibel reglering som ger Tullverket möjlighet att fortlöpande utveckla och anpassa sina system för automatiserad behandling utan att det krävs ändringar i regelverket.
Övergången till den nya lagen bedöms medföra begränsade kostnader för Tullverket som ryms inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.
Förslagen medför inte några offentligfinansiella effekter.
Utskottets ställningstagande
Regeringen bedömer att en stor del av den behandling av personuppgifter som måste ske i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet kan vara av sådan karaktär att den faller under det förbud mot integritetsintrång som följer av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Det krävs enligt 2 kap. 20–22 §§ regeringsformen reglering i lag för att begränsa skyddet mot integritetsintrång och tillåta den behandling av personuppgifter som måste ske i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Därför föreslår regeringen att den huvud-sakliga behandlingen av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, liksom i dag, regleras i lag.
Enligt 2 kap. 21 § regeringsformen får sådana begränsningar i lag göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har motiverat den. Det är därmed av stor vikt att de förslag som läggs fram i detta avseende uppfyller de nämnda kraven, vilket regeringen bedömer att de gör.
Regeringen föreslår vidare ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition 2016/17:89 Skattebrottsdatalag som riksdagen ska besluta om under våren 2017. För att uppnå lagteknisk samordning behandlar utskottet båda förslagen till ändring i offentlighets- och sekretesslagen i sitt betänkande 2016/17:SkU29 Skattebrottsdatalag.
På senare tid har brottsbekämpande myndigheter som Polismyndigheten, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten fått nya registerförfattningar. Regeringen bedömer att det finns behov av ändrade regler på området för behandlingen av personuppgifter i Tullverkets brotts-bekämpande verksamhet och föreslår att den nuvarande tullbrottsdatalagen ska ersättas av en ny lag.
Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker förslaget.
Utvärdering av tullbrottsdatalagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att tillkännage för regeringen att denna inom två år efter tullbrottslagens ikraftträdande bör utvärdera huruvida syftena med lagen har uppfyllts.
Jämför reservationen (SD).
Motionen
I motion 2016/17:3624 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1–3 anförs att regeringen inom två år efter ikraftträdandet bör utvärdera lagen när det gäller dess syften att stärka och utveckla förutsättningar för att framgångsrikt och effektivt bedriva brottsutredningar inom Tullverket, att skydda enskilda från otillbörligt intrång i den personliga integriteten samt att skapa goda samverkansmöjligheter mellan de brottsutredande myndigheterna.
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår bl.a. ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition 2016/17:89 Skattebrottsdatalag, som bereds av utskottet under våren 2017. För att uppnå lagteknisk samordning mellan förslagen behandlas därför ändringarna i denna lag i betänkande 2016/17:SkU29.
Brottsbekämpande myndigheter som Polismyndigheten, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har fått nya register-författningar. Även Tullverket har ett motsvarande behov av moderniserad och tydlig registerförfattning, inte minst i ljuset av myndighetssamverkan mot brottslighet.
Mot denna bakgrund utgår utskottet från att regeringen kommer att följa frågan om huruvida tullbrottsdatalagens syften uppfylls utan att riksdagen lämnar ett tillkännagivande om detta, varför motionen avstyrks.
|
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3624 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Utbytet av information mellan brottsutredande myndigheter är en viktig fråga för att man effektivt ska kunna ingripa mot organiserad brottslighet, eftersom många brottslingar verkar i olika sammanhang som hanteras av olika brottsbekämpande myndigheter. Utredning av primära tullbrott, eller sekundära brott, får inte hämmas av att myndigheterna ska tvingas avstå informationsutbyte av sekretesskäl eller skäl såsom skydd av misstänkta inblandades personliga integritet. Den personliga integriteten bör skyddas så långt det är rimligt utifrån detta perspektiv, men en värdering måste också göras med utgångspunkt från vems integritet eller vad som ska skyddas i första hand: människor som på goda grunder är föremål för brottsutredningar eller förmågan att ingripa mot brottslig verksamhet. Detta perspektiv belyses alltför sparsmakat i regeringens proposition, vilket är mycket förvånande, då hela den brottsbekämpande verksamheten inom Tullverket går ut på att skydda samhället mot brottslingar.
Regeringen resonerar visserligen om ändamålsfrågan i kapitel 10 i propositionen, men den viktigaste frågan lämnas ofta förbisedd, dvs. brottsutredandets behov av informationshantering. Vi anser därför att risken för att lagen inte uppfyller sitt huvudsyfte, nämligen att skapa förutsättningar för en effektiv brottsbekämpning, är påtaglig.
En annan aspekt på integritetsfrågorna är att man ska anses oskyldig till dess att man är dömd. Det är en viktig princip, varför frågan om sekretess för alla handlingar där personuppgifter förekommer i en brottsutredning är central, i vart fall fram till dess att en dom i ärendet har vunnit laga kraft. Medier eller andra aktörer, bortsett från de misstänkta själva, ska inte ha tillgång till något material i brottsutredningar som omfattar personuppgifter, i vart fall inte fram till dess att åtal väcks. Skulle det visa sig att oskyldiga drabbats av ett oskäligt intrång i den personliga integriteten på grund av brister i hanteringen bör det finnas möjlighet att få dels upprättelse, dels ett skadestånd som svarar mot den skada som personen har åsamkats.
Dessa frågor hanteras redan i dag men bör också vara föremål för uppföljning för att det ska gå att avgöra om detta skydd behöver stärkas ytterligare.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:91 Tullbrottsdatalag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till tullbrottsdatalag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.
I betänkandet behandlas regeringens lagförslag 1–3. För lagteknisk sam-ordning behandlas lagförslag 4 i betänkande 2016/17:SkU29.
2016/17:3624 av Olle Felten och David Lång (båda SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom två år efter ikraftträdandet utvärdera lagen när det gäller dess huvudsyfte, att stärka och utveckla förutsättningar för att framgångsrikt och effektivt bedriva brottsutredningar inom Tullverket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom två år efter ikraftträdandet utvärdera lagen när det gäller dess andra syfte, att skydda enskilda från otillbörligt intrång i den personliga integriteten, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom två år efter ikraftträdandet utvärdera lagen när det gäller dess syfte att skapa goda samverkansmöjligheter mellan de brottsutredande myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
