|
|
Inkomstskatt
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna gäller skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten, personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, gåvor till ideella ändamål, pensionssparande och uthyrning av bostäder.
Utskottet avstyrker motionerna.
I betänkandet finns 20 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
Cirka 150 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor
Skattskyldighet vid anställning ombord på fartyg
Utvärdering av att gåvoskatteavdraget avskaffats
1.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)
2.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)
3.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)
8.Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 4 (V)
10.Personalvårdsförmåner, punkt 8 (C, L)
11.Personaloptioner, punkt 9 (M, C, L, KD)
12.Personaloptioner, punkt 9 (SD)
15.Reseavdrag m.m., punkt 11 (C)
16.Reseavdrag m.m., punkt 11 (V)
17.Reseavdrag m.m., punkt 11 (KD)
18.Hälsofrämjande åtgärder, punkt 12 (M)
19.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 13 (KD)
20.Utvärdering av att gåvoskatteavdraget avskaffats, punkt 14 (M, C, L, KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skatteskala, grundavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:77 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:266 av Dennis Dioukarev (SD),
2016/17:422 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2016/17:536 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:575 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:776 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:942 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:959 av Teres Lindberg (S),
2016/17:1095 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2016/17:1103 av Finn Bengtsson (M),
2016/17:1251 av Tina Ghasemi (M) yrkande 1,
2016/17:1259 av Tina Ghasemi (M),
2016/17:1263 av Erik Andersson (M),
2016/17:1422 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:1454 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2016/17:1465 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1480 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2016/17:1486 av Patrick Reslow (M),
2016/17:1508 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1637 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:1876 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1914 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2,
2016/17:2049 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2068 av Edward Riedl (M),
2016/17:2108 av Edward Riedl (M),
2016/17:2134 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2016/17:2158 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4,
2016/17:2622 av Emil Källström m.fl. (C),
2016/17:2682 av Isabella Hökmark (M),
2016/17:2686 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),
2016/17:2728 av Erik Bengtzboe (M),
2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2016/17:2925 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 21,
2016/17:3084 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,
2016/17:3118 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,
2016/17:3326 av Sofia Fölster (M),
2016/17:3331 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 och
2016/17:3356 av Larry Söder (KD).
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (KD)
|
2. |
HUS-avdraget |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:21 av Tina Acketoft (L),
2016/17:84 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:572 av Johanna Haraldsson (S),
2016/17:961 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2016/17:1210 av Jan R Andersson (M),
2016/17:1213 av Lotta Olsson (M),
2016/17:1217 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2016/17:1244 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:1286 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1472 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1543 av Marta Obminska (M),
2016/17:1577 av Jan Ericson (M),
2016/17:1671 av Yilmaz Kerimo (S),
2016/17:1902 av Margareta B Kjellin (M),
2016/17:1962 av Kerstin Lundgren (C),
2016/17:2214 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S) yrkande 2,
2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2016/17:2526 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:2628 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13,
2016/17:2998 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,
2016/17:3050 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15,
2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:3274 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1–3 och
2016/17:3316 av Jabar Amin (MP).
Reservation 4 (M)
Reservation 5 (C)
Reservation 6 (V)
|
3. |
Utvärdering av den särskilda löneskatten, höjda marginalskatter och förändringarna av HUS-avdraget m.m. |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–3 och 5.
Reservation 7 (M, C, L, KD)
|
4. |
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:992 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2016/17:1362 av Jamal Mouneimne (S) och
2016/17:2876 av Lawen Redar m.fl. (S).
Reservation 8 (V)
|
5. |
Expertskatten |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1085 av Mathias Sundin m.fl. (L) och
2016/17:2136 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2.
Reservation 9 (L)
|
6. |
SINK-skatt, artistskatt |
Riksdagen avslår motion
2016/17:20 av Tina Acketoft (L).
|
7. |
Skattskyldighet vid anställning ombord på fartyg |
Riksdagen avslår motion
2016/17:390 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S).
|
8. |
Personalvårdsförmåner |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:95 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:218 av Lotta Finstorp (M),
2016/17:548 av Niclas Malmberg m.fl. (MP),
2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 7,
2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD) yrkande 2,
2016/17:1359 av Alexandra Anstrell (M),
2016/17:1478 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1492 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M),
2016/17:1513 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1836 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),
2016/17:1879 av Gunilla Nordgren (M),
2016/17:1881 av Gunilla Nordgren (M),
2016/17:2045 av Stefan Jakobsson och Josef Fransson (båda SD),
2016/17:3132 av Cecilia Widegren och Mats Green (båda M),
2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,
2016/17:3240 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) och
2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkande 8.
Reservation 10 (C, L)
|
9. |
Personaloptioner |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3,
2016/17:2527 av Margareta Cederfelt (M) och
2016/17:3401 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Reservation 11 (M, C, L, KD)
Reservation 12 (SD)
|
10. |
Bilförmån |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 47,
2016/17:1209 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2046 av Jan R Andersson (M) och
2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 4.
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (V)
|
11. |
Reseavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:362 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2016/17:445 av Lotta Finstorp (M),
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 48,
2016/17:1839 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2016/17:2051 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2088 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:2657 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,
2016/17:3102 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2016/17:3363 av Larry Söder (KD) och
2016/17:3373 av Nina Lundström (L) yrkande 14.
Reservation 15 (C)
Reservation 16 (V)
Reservation 17 (KD)
|
12. |
Hälsofrämjande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:217 av Lotta Finstorp och Jenny Petersson (båda M),
2016/17:652 av Nina Lundström (L),
2016/17:1126 av Lars-Axel Nordell (KD),
2016/17:1401 av Finn Bengtsson (M),
2016/17:2071 av Edward Riedl (M),
2016/17:2104 av Edward Riedl (M),
2016/17:2109 av Edward Riedl (M),
2016/17:2270 av Thomas Finnborg (M),
2016/17:2355 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
2016/17:3131 av Cecilia Widegren (M).
Reservation 18 (M)
|
13. |
Gåvor till ideell verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:2052 av Jan R Andersson (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3,
2016/17:2479 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1 och
2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8.
Reservation 19 (KD)
|
14. |
Utvärdering av att gåvoskatteavdraget avskaffats |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 4.
Reservation 20 (M, C, L, KD)
|
15. |
Pensionssparande |
Riksdagen avslår motion
2016/17:1921 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M).
|
16. |
Uthyrning av bostad |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 1 och
2016/17:2864 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).
Stockholm den 23 mars 2017
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Erik Ezelius (S), Jamal El-Haj (S) och Linus Sköld (S).
Riksdagen har behandlat förslag om inkomstbeskattningen under höstens beredning av statsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, yttr. 2016/17:SkU1y).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2016/17 som tar upp frågor med anknytning till beskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag som rör skatteskala och grundavdrag, fackföreningsavgift och a-kassa, SINK-skatt, försvarsanställda, bosparande, expertskatten, personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, avdrag för hälsofrämjande åtgärder, HUS-avdrag, gåvor till ideella ändamål, pensionssparande och uthyrning av bostäder.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om skattepolitikens inriktning, skatteskalan, grundavdrag m.m.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (C) och 3 (KD).
Motionerna
I motion 2016/17:77 av Johan Nissinen (SD) anförs att beslutet att inte räkna upp brytpunkten för statlig skatt drabbar breda löntagargrupper och medför att en tredjedel av alla heltidsarbetare kommer att betala statlig skatt. Det är både välfärdsskadlig- och utbildningsfientlig politik, särskilt då det är vanliga arbetare och ingen ekonomisk elit som drabbas. Brytpunkten bör ha en årlig höjning i takt med inflationen i stället för att frysas.
I motion 2016/17:266 av Dennis Dioukarev (SD) anförs att regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande. Genom att underlätta bosparande kan unga snabbare bygga upp en egen kapitalinsats för ett första bostadsförvärv. Detaljerna för hur det skulle se ut kan behöva utredas vidare.
I motion 2016/17:422 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) föreslås att den särskilda löneskatten för personer som är 65 år och äldre bör avskaffas. Den positiva trenden att allt fler äldre jobbar ser ut att vara bruten. De senaste siffrorna visar en nedgång i sysselsättningsgrad i gruppen 65–74 år under sista kvartalet 2015 och första kvartalet 2016. Försämringen för seniorer är skadlig för svensk ekonomi och sysselsättningen.
I motion 2016/17:536 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringen ska ta fram en tydlig handlingsplan för hur regeringen tänker sänka skatten för pensionärer. De senaste åren har pensionerna inte utvecklats i takt med övriga inkomster i samhället. En lägre skatt för pensionärer gör att fler klarar sig på sin pension utan att behöva söka andra stöd. Motionärerna föreslår också att regeringen ser över hur skatten kan sänkas för de pensionärer som väljer att arbeta efter pensionering.
I motion 2016/17:575 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2 påtalas att den som är långtidssjuk eller har sjukersättning betalar mer i skatt 2016 än en löntagare med motsvarande inkomst och även i förhållande till en ålderspensionär. Det slår stenhårt i åldersgruppen 55–64 år, och kvinnor är mer utsatta än män. Motionärerna vill att regeringen ser över möjligheten att börja eliminera inkomstklyftan för sjuka och personer med sjukersättning, samtidigt som man på sikt återgår till en likformig beskattning av alla inkomster av lönekaraktär.
I motion 2016/17:776 av Johan Nissinen (SD) föreslås att de som genomför högre studier och sedan börjar jobba inom yrket bör få skattelättnader de första åren för att kunna amortera av sina studielån. Det skapar incitament att utbilda sig inom yrken där lönen efter studierna inte är hög och yrken med lång utbildning med höga studielån.
I motion 2016/17:942 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2 anförs att Sverige har en lång väg tillbaka till ett enhetligt och likformigt skattesystem och att det under mandatperioden bör göras en genomlysning av olika delar av beskattningen som underlag för en större parlamentarisk skatteutredning. Motionärerna anser att utredningen kan börja arbeta först när ett antal expertstudier tagits fram som underlag för diskussionerna.
I motion 2016/17:959 av Teres Lindberg (S) anförs också att det är dags att göra en ny bred skatteöversyn som resulterar i ett system som är långsiktigt hållbart över flera mandatperioder oavsett politisk majoritet. Den bör omfatta skatten på arbete, företag och kapital inklusive ränteavdragen samt ta hänsyn till de ökade inkomstklyftorna och inte minst ha en bred förankring bland medborgarna.
I motion 2016/17:1095 av Finn Bengtsson m.fl. (M) sägs att Finansdepartementet bör tillämpa en försiktighetsprincip vid beräkning och uppföljning av skattehöjningar. Otaliga beräkningar har visat att den s.k. värnskatten är en förlustaffär och inte en vinstaffär för staten. Även höjningen av marginalskatten från en redan för hög nivå är skadlig för statens inkomster. Att det finns ideologiska skäl för att med både direkta och indirekta skatter högt taxera varuutbyten, löntagare, företagare och företag är helt rimligt, men om man värnar stabila finanser är det orimligt att inte tillämpa en försiktighetsprincip när det förväntade finansieringsutfallet för staten redovisas.
I motion 2016/17:1103 av Finn Bengtsson (M) föreslås att regeringen ska se över möjligheten att införa en nationell sjukvårdsskatt för att åstadkomma en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet. Det skulle underlätta för fler fristående aktörer att starta och ge mer rättvis vård i hela landet för varje investerad skattekrona.
I motion 2016/17:1251 av Tina Ghasemi (M) yrkande 1 anförs att regeringen bör överväga att sänka den särskilda löneskatten för äldre eftersom färre sysselsatta seniorer är negativt för svensk ekonomi och riskerar att leda till lägre pensionsnivåer.
I motion 2016/17:1259 av Tina Ghasemi (M) anförs att Moderaterna vill sänka trösklarna för unga som står långt från arbetsmarknaden och göra det mer lönsamt att arbeta genom att införa ett förstajobbetavdrag som riktar sig till dem med låga inkomster. Det handlar om en skattelättnad som i förhållande till inkomsten är tre till fyra gånger så hög som för dem med höga inkomster.
I motion 2016/17:1263 av Erik Andersson (M) föreslås att regeringen ser över möjligheterna att avskaffa värnskatten. En sådan åtgärd är självfinansierande eller ger ökade skatteintäkter. En av de mest heltäckande rapporterna som gjorts visar på en självfinansieringsgrad på uppemot 185 procent. Slutsatsen är att det är en dålig affär att behålla värnskatten och att det vore bättre för Sverige om den avskaffades.
I motion 2016/17:1422 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande2 anförs att villkoren för äldre människor i arbetslivet bör förbättras dels genom attitydförändringar, dels genom incitament att behålla och rekrytera äldre arbetstagare. Regeringen bör överväga att återställa nivån på den särskilda löneskatten för äldre eftersom skatten påverkar sysselsättningen negativt.
I motion 2016/17:1454 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M) påtalas de kontraproduktiva effekterna av höga marginalskatter och att värnskatten bör kunna avskaffas utan men för Sveriges ekonomi. En avskaffad värnskatt kan tvärtom leda till att enskilda vågar satsa på utbildning och forskning och att utveckla affärsidéer samt starta företag och kanske anställa fler.
I motion 2016/17:1465 av Boriana Åberg (M) föreslås att värnskatten bör avskaffas när det ekonomiska läget medger detta. Det finns en risk för att värnskatten motverkar den sociala rörligheten. Skatten hindrar ungdomar från studieovana miljöer att göra en klassresa. Långa studier och höga studielån avskräcker människor från utbildning om det inte finns tydliga ekonomiska incitament. Skatten minskar också människors frihet genom en orättfärdig konfiskering av pengar som rätteligen tillhör den som tjänat dem.
I motion 2016/17:1480 av Sten Bergheden (M) yrkande 4 föreslås att det införs ett skatteavdrag för unga under 26 år som sparar till en egen bostad.
I motion 2016/17:1486 av Patrick Reslow (M) påtalas att höga marginalskatter inte stimulerar arbetsviljan, snarare tvärtom, och att värnskatten därför är kontraproduktiv. Om värnskatten avskaffades skulle enligt många ekonomer mindre pengar deklareras som inkomst av kapital och mer som inkomst av arbete.
I motion 2016/17:1508 av Margareta Cederfelt (M) anförs att man bör överväga att avskaffa värnskatten. Sverige behöver fler personer med akademisk examen och fler som vill arbeta mer och är beredda att satsa tid och kapital för att nå framgång. Ett starkt incitament för att satsa det där lilla extra som behövs för att nå framgång i yrkeslivet är just möjligheten till högre inkomst.
I motion 2016/17:1637 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2 anförs att den som är långtidssjuk eller har sjukersättning betalar mer i skatt 2016 än en löntagare med motsvarande inkomst och även i förhållande till en ålderspensionär. Det är uppenbart att det slår stenhårt i åldersgruppen 55–64 år och att kvinnor är mer utsatta än män. Motionärerna vill se över möjligheten att börja ta bort inkomstklyftan för sjuka och personer med sjukersättning och samtidigt på sikt överväga en återgång till en likformig beskattning av alla inkomster av lönekaraktär.
I motion 2016/17:1876 av Margareta Cederfelt (M) anförs att dagens omfattande bostadskris inte kan lösas enbart genom nybyggnation utan att det behövs ytterligare åtgärder för att underlätta för framför allt ungdomar att få möjlighet till en egen bostad. En modell med avdragsgillt bosparande bör därför utredas.
I motion 2016/17:1914 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2 anförs att regeringen har höjt arbetsgivaravgifterna för äldre genom att införa en särskild löneskatt, vilket leder till en extra börda för företagen och de äldre anställda. För att det ska löna sig att anställa och arbeta för personer som är äldre bör arbetsgivaravgifter för personer över 65 år sänkas.
I motion 2016/17:2049 av Jan R Andersson (M) föreslås att de ekonomiska villkoren för soldater i utlandstjänst förbättras och att frågan ses över. De ekonomiska villkoren för personal i utlandstjänst kan förbättras genom en total inkomstskattebefrielse eller genom ett särskilt skatteavdrag. Ett annat alternativ är att slopa kommunalskatten under utlandstjänstgöringen. Även traktamentsreglerna och förmånsbeskattningen behöver ses över.
I motion 2016/17:2068 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av traktamentsreglerna med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar. Reglerna är anpassade efter vanliga svenska arbetsförhållanden men lämpar sig sämre för att appliceras på soldater som tjänstgör utomlands.
I motion 2016/17:2108 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten. Många av dessa har kostnader förknippade med den tid de lägger på sitt ledarskap, och ett sätt för staten att visa sin uppskattning skulle vara att införa ett skatteavdrag för dessa kostnader. Det kan handla om utgifter som bilresor, måltidskostnader osv.
I motion 2016/17:2134 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1, 2 och 3 anförs att staten snarast bör överväga att avskaffa värnskatten eftersom staten skulle tjäna på det. Den nedre brytpunkten för statlig skatt måste ses över men även marginalskatten i allmänhet måste ses över eftersom Sverige är det land i EU och i världen som har den högsta marginalskatten. Det måste löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och att ta ansvar, och marginalskatterna bör bli mer jämförbara med marginalskatterna i konkurrentländerna.
I motion 2016/17:2158 av Sten Bergheden (M)yrkandena 1 och 2 anförs att skatterna för de pensionärer som har valt att arbeta länge och efter sin pensionering behöver sänkas. Varje arbetad timme är viktig och gör att tillväxten i Sverige ökar. Regeringen behöver ta fram en tydlig handlingsplan som visar hur man har tänkt att sänka skatten för pensionärer.
I kommittémotion 2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att regeringen bör lägga fram en proposition om idrottsrörelsens skatteregler. Vare sig betänkandet Nya Skatteregler för idrotten, SOU 2006:23, eller Moderniserade skatteregler för ideell sektor, SOU 2009:65, har resulterat i något förslag. Skatteverket har börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet och föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga.
I kommittémotion 2016/17:2622 av Emil Källström m.fl. (C) föreslås att regeringen ska göra en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen. Motionärerna anser att regeringen tyvärr helt har övergett idén om grön skatteväxling. Skatterna har höjts på utsläpp, men inte sänkts på arbete. I stället har skattehöjningarna på arbete varit mångfalt större och skatten har dessutom höjts på förnybar energi, motsatsen till grön skatteväxling. Ett antal felbeslut av regeringen i närtid belyser att arbetet med den gröna skatteväxlingen behöver skärpas.
I motion 2016/17:2682 av Isabella Hökmark (M) anförs att värnskatten gör mer skada än nytta och bör avskaffas. Om värnskatten avskaffades skulle Sveriges chanser att konkurrera med andra länder öka, vilket skulle gynna Sveriges ekonomi och välfärd. Det skulle underlätta för växande företag, leda till att mer forskning förläggs till Sverige och att fler startar företag. Jobben skulle bli fler och skattebasen större. Fler resurser skulle frigöras för konsumtion och investeringar, vilket skulle öka tillväxten.
I motion 2016/17:2686 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M) anförs att höjningen av marginalskatten från 57 till 60 procent, oaktat höjningen av arbetsgivaravgifterna, innebär att allt färre människor vill arbeta övertid eller arbeta extra på annat sätt. Motionärerna vill att skatten på arbete ses över i alla inkomstskikt för att säkerställa på vilka nivåer som skatteuttaget verkligen kan garantera att det blir en vinstaffär för alla. Ofinansierade skattehöjningar är inte ekonomiskt eller moraliskt försvarbara.
I motion 2016/17:2728 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att regeringen bör överväga att införa ett startjobbavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden.
I kommittémotion 2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38 föreslås att regeringen utreder möjligheten för kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän att slippa förmånsbeskattning för icke lagad mat ute i fält.
I motion 2016/17:2925 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) föreslås att regeringen ser över skattelagstiftningen för försvarsanställda i utlandstjänst. I dag gäller samma beskattningsregler för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Soldater i utlandstjänst bör ha gynnsammare skatteregler än andra statligt anställda, antingen genom sänkt skatt eller genom skattebefrielse under utlandsstationering.
I kommittémotion 2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 21 anförs att Centerpartiet vill se över möjligheterna att höja pensionen för de pensionärer som har den allra mest utsatta ekonomiska situationen, dvs. de som har enbart garantipension eller låg inkomstpension. Centerpartiet vill genomföra ytterligare skattesänkningar när ekonomin tillåter så att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer minskar.
I motion 2016/17:3084 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2 anförs att regeringen bör överväga möjligheten att sänka kostnaderna för att anställa äldre. Den särskilda löneskatten som infördes 2016 riskerar att bryta trenden att allt fler äldre vill stanna kvar på arbetsmarknaden. När regeringens egna prognoser pekar på att en miljon svenskar kommer att leva i utanförskap de närmaste åren krävs att varje reform sätter jobben i fokus.
I kommittémotion 2016/17:3118 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 anförs att det i takt med att priserna ökar blir allt svårare för allt fler att ta sig in på bostadsmarknaden. Ett särskilt riktat bosparande för ungdomar skulle skapa drivkrafter att redan vid tidig ålder sätta undan en del av inkomsten för framtida investering i en bostad.
I motion 2016/17:3326 av Sofia Fölster (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att sänka arbetsgivaravgifterna för äldre. Den särskilda löneskatten innebär en höjning av arbetsgivaravgifterna för människor över 65 år. Ju dyrare det blir för företag att anställa äldre, desto färre kommer att anställas.
I motion 2016/17:3331 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 föreslås att regeringen ser över möjligheten att sänka arbetsgivaravgifterna och andra inkomstrelaterade skatter. Om fler ska få sitt första jobb behövs en växande tjänstesektor. Det totala skattetrycket på arbete bör omgående ses över och sänkas, annars hotas Sveriges konkurrenskraft, och tröskeln till det första jobbet höjs ytterligare.
I motion 2016/17:3356 av Larry Söder (KD) anförs att regeringen snarast bör utreda möjligheten att sänka skatten på pensioner till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster. Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensionärer. Alliansregeringen sänkte skatten på pension, och tillsammans med höjningarna av bostadstillägget har en pensionär med garantipension i dag ca 1 900 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med 2006, men det finns fortfarande en skillnad som bör tas bort.
Utskottets ställningstagande
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa kan sammanfattas på följande sätt.
• Ett legitimt och rättvist skattesystem: Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.
• Likformiga, generella och tydliga regler: Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem.
• Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället: Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.
• Hållbara regler i förhållande till EU: Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, både i förhållande till specifika rättsakter och till bestämmelser om fri rörlighet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt reglerna om statligt stöd.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om en förstärkning av pensionärernas förhöjda grundavdrag, avtrappning av jobbskatteavdraget och en begränsning av uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2016 och 2017. Utskottet tillstyrkte då också regeringens förslag om att återinföra en särskild löneskatt för pensionärer för att öka likformigheten i beskattningen och stärka de offentliga finanserna.
Utskottet har också under höstens beredning av budgeten för 2017 tillstyrkt regeringens förslag om förändringar av inkomstbeskattningen. Den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2017 begränsas och räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus 1 procentenhet. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för beskattningsåret 2017. Utskottet godtog även regeringens aviserade förslag om en begränsning av uppräkningen av den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2018.
Utskottet står fortfarande bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslagit och är inte berett att tillstyrka motionsförslagen om förändringar av grundavdrag, skatteskala m.m. Inkomstbeskattningen bör också i fortsättningen bidra till en rättvis fördelning av de gemensamma utgifterna.
I motionerna anförs att det behövs en bred skatteöversyn som ska resultera i ett system som är långsiktigt hållbart oavsett politisk majoritet och att det behöver göras ett antal förstudier som förberedelse för en sådan översyn.
Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller behovet av långsiktigt hållbara skatteregler. Utskottet anser också att förutsättningen för att en bred översyn av skattesystemet ska lyckas är att man kan uppnå en samsyn kring målen för skattepolitiken och den ekonomiska politiken samt en gemensam problembeskrivning. För närvarande pågår två stora översyner inom skatteområdet, Företagsskatteutredningen och kommissionens meddelande om momsens framtid. Resultaten av dessa bör inväntas innan nya, överlappande utredningar tillsätts.
Utskottet ser inte någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en bred skatteutredning.
När det gäller den särskilda löneskatten för äldre är det viktigt att notera att arbetande äldre även efter förslaget är skattemässigt gynnade, både på arbetsgivarsidan och på inkomstskattesidan. I budgetpropositionen för 2016 gör regeringen bedömningen att de äldres sysselsättning och antalet arbetade timmar endast förändras i liten utsträckning på grund av förslaget.
Som påtalas i två motioner betalar den som är långtidssjukskriven eller uppbär sjukersättning mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst eftersom det inte utgår något jobbskatteavdrag på sjukersättningen. Frågan om att utjämna skillnader i beskattning innebär stora kostnader och måste vägas mot andra angelägna anspråk i samband med en budgetberedning. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom kravet på ett tillkännagivande till regeringen om att utjämna skillnaden i beskattning mellan sjukersättning och lön.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte heller skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad eller amorterar på ett studielån. Att möjliggöra för unga att flytta till eget boende är viktigt, men insatserna för att kunna förbättra dessa förutsättningar bör fokusera på ett ökat bostadsbyggande och att unga kommer i arbete.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det givetvis är angeläget att frivilligarbetare inom t.ex. ungdomsidrotten tillförsäkras goda villkor. Den insats de gör har stor betydelse för samhället, och avsikten är inte att skattereglerna ska avhålla frivilligarbetarna från att åta sig uppdrag. Utskottet är dock inte berett att föreslå särskilda undantagsregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem.
Utskottet noterar i sammanhanget att idrottsminister Gabriel Wikström aviserat att regeringen har startat ett analysarbete för att se över idrottens skatteregler.
När det gäller förslaget om en översyn av skattelagstiftningen för försvarsanställda på internationellt uppdrag påminner utskottet om att samma beskattningsregler sedan den 1 januari 2006 gäller för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet är inte berett att överväga några särregler för Försvarsmaktens anställda.
Förslaget om en nationell sjukvårdsskatt avstyrks eftersom sjukvården är landstingens ansvar.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika utvidgningar av HUS-avdraget och om att begränsa avdraget till arbete som utförs inom landet.
Jämför reservationerna 4 (M), 5 (C) och 6 (V).
Bakgrund
Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion gavs med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).
Den 1 januari 2013 förtydligades i lagen att skattereduktion medgavs för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10).
Skattereduktionen för HUS-avdrag omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn samt öka arbetsutbudet. För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Den totala skattereduktionen för HUS-avdrag är 50 000 kronor per beskattningsår och person. Skattereduktion ges bara för arbetskostnaden.
Skattereduktion för RUT och ROT lämnas också i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte driver näringsverksamhet. Det är en förutsättning att uppdragsgivaren deklarerar uppdraget i en förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster.
Riksdagen har beslutat om förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell fr.o.m. den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7). En utförares begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en bredare bild av det utförda hushållsarbetet och på så sätt skapa ett bättre underlag vid urval för kontroller. Vidare ska en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt, och utbetalning ska endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna användas för att säkerställa en återbetalning. Kommuniceringsbestämmelsen anpassas till det nya skatteförfarandet, och det förtydligas att ombud kan begära utbetalning från Skatteverket.
Den 1 januari 2016 sänktes taket för RUT-avdraget från 50 000 kronor till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skattereduktionen för matlagning slopades och skattereduktionen för städning och rengöring begränsades till enklare städ- och rengöringsarbete samt flyttstädning.
Subventionsgraden för ROT-tjänster sänktes från 50 procent till 30 procent när det gäller köp från den som är godkänd för F-skatt eller har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet. Sänkningen gäller även när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Bestämmelsen om beräkning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete anpassades till de nya nivåerna (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1).
Den 1 augusti 2016 utvidgades RUT-avdraget till att omfatta vissa ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster (prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21).
Sedan den 1 januari 2017 omfattar RUT-avdraget även reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1).
Motionerna
I motion 2016/17:21 av Tina Acketoft (L) föreslås att regeringen ser över möjligheterna att införa ett utvidgat ROT-avdrag där skattereduktionen räknas per fastighet i stället för att kopplas till den eller de individer som äger fastigheten. I de allra flesta fall ägs en bostad av två personer, vilket innebär att man tillsammans kan få en skattereduktion på 100 000 kronor per år. I de fall bostaden ägs av en person är maxreduktionen 50 000 kronor per år. Det är ofta de sistnämnda hushållen som har det största behovet av en kostnadsmässigt överkomlig hjälp i hemmet.
I motion 2016/17:84 av Johan Nissinen (SD) anförs att RUT som reform har skapat fler jobb och fått kvinnor med utländsk bakgrund en chans att lättare komma in på arbetsmarknaden. Ett utökat RUT skulle öppna upp möjligheten för ännu fler arbetstillfällen och skulle ge fler människor chansen till delaktighet på arbetsmarknaden. En utredning om att utöka RUT till fler tjänster bör därför göras.
I motion 2016/17:572 av Johanna Haraldsson (S) föreslås att möjligheten till ROT- och RUT-avdrag enbart ska gälla arbete som utförs inom landet. I mars 2012 tillkännagav riksdagen att regeringen skulle ta initiativ till en utredning för att bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan eftersom det enligt uppgift fanns liknande system runt om i EU som sätter stopp för avdrag på tjänster vid landets gräns. Detta var ett sätt att hitta vägar för att kunna avskaffa möjligheten till ROT- och RUT-avdrag i utlandet, vilket också var riksdagens uttalade vilja. Inget har ändrats sedan dess förutom att kostnaden för avdragen i utlandet har ökat. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande.
I motion 2016/17:961 av Pia Nilsson m.fl. (S) anförs att regeringen bör se över ROT-avdraget med syfte att endast tillåta avdrag för renoverings-, ombyggnads- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige.
I motion 2016/17:1210 av Jan R Andersson (M) föreslås att regeringen överväger att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget. Det är en stor brist i systemets utformning att fönsterrestaureringar som ger den kanske största energieffektiviseringen inte omfattas av skattereduktionen.
I motion 2016/17:1213 av Lotta Olsson (M) föreslås att regeringen överväger möjligheten att införa RUT-avdrag för massage. RUT-avdraget har betytt och betyder mycket för att skapa vita arbeten, förenkla människors vardag, öka sysselsättningsgraden och hjälpa människor som tidigare stått långt från arbetsmarknaden att få ett arbete. För att ytterligare förstärka dessa positiva effekter skulle det kunna omfatta flera tjänster.
I motion 2016/17:1217 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M) anförs att lagstiftningen kring ROT-avdraget bör ses över för att motverka missbruk och oskäliga kostnadsökningar för kunderna.
I motion 2016/17:1244 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M) anförs att regelbunden bilvård ökar trafiksäkerheten och bibehåller bilens miljöprestanda. Det är därför angeläget att se över möjligheten att införa ett avdrag som liknar RUT- och ROT-avdrag för att reparera privata bilar, dvs. ett REP- och ROST-avdrag.
I motion 2016/17:1286 av Katarina Brännström (M) föreslås att regeringen överväger att förenkla, modernisera och utöka RUT- och ROT-avdragen.
I motion 2016/17:1472 av Boriana Åberg (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att inkludera professionella tvätteritjänster i RUT-avdraget. RUT är en förkortning av Rengöring, Underhåll och Tvätt. Få göromål tar så mycket tid för den enskilde som just tvätt och få tjänster är så viktiga för att bibehålla hälsan. God hygien är A och O.
I motion 2016/17:1543 av Marta Obminska (M) föreslås att regeringen överväger att höja skattereduktionen för RUT-tjänster till 75 000 kronor per person och år.
I motion 2016/17:1577 av Jan Ericson (M) anförs att vi lever i ett köp-slit-och-släng-samhälle. Det blir allt billigare att köpa varor som tillverkats i andra länder med låga löner medan det är dyrt att reparera saker i vårt land med högre löner och högre skatter på arbete. Regeringen bör se över möjligheten att utvidga skatteavdraget till fler hushållsnära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energiförbrukningen, bidra till att hushålla med naturresurserna och skapa betydligt fler arbetstillfällen.
I motion 2016/17:1671 av Yilmaz Kerimo (S) anförs att regeringen bör se över ROT-avdraget och styra om skattemedel till åtgärder som rustar hyresrätten och allmännyttan, inte minst på klimatområdet. Allmännyttan som byggdes under det s.k. miljonprogrammet uppvisar i vissa delar brister som hänger samman med byggmaterial och den snabbhet varmed husen uppfördes. Det är alltså synnerligen motiverat med ROT-avdrag eller annat stöd för renoveringar inom allmännyttan.
I motion 2016/17:1902 av Margareta B Kjellin (M) anförs att den rödgröna regeringen valt att försämra ROT-avdraget genom att minska på avdraget från 50 procent till 30 procent och genom att försämra avdraget på RUT. Regeringen bör överväga att återställa ROT- och RUT-avdragen.
I motion 2016/17:1962 av Kerstin Lundgren (C) föreslås att ROT-avdraget blir ett verkligt HUS-avdrag samtidigt som subventionsgraden åter blir 50 procent. Intentionen bör vara att köparen av tjänsten får skattelättnaden men att utgiften beräknas per fastighet i stället för per person.
I motion 2016/17:2214 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S) yrkande 2 anförs att flera oberoende utredningar och undersökningar visar att skevheten i beskattning av olika boendeformerna ökat under de senaste årtiondena. Från att ha varit i princip neutralt har det svenska skattesystemet gått till överbeskattning av hyreslägenheter. Systemet med ROT-avdrag bör utvidgas till att även omfatta ägare av hyresfastigheter.
I motion 2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om ROT-avdrag för ett andra hushåll.
I motion 2016/17:2526 av Margareta Cederfelt (M) anförs att RUT-avdraget är en av vår tids mest effektiva arbetsmarknadsåtgärd. Utifrån de positiva erfarenheterna är det naturligt att utveckla RUT-avdraget ytterligare såväl vad gäller avdragsgillt belopp som vad som innefattas i tjänsten. Man bör också se över hur administrationen av RUT-avdraget kan göras enklare och därmed öka tillgängligheten.
I motion 2016/17:2628 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3 föreslås att taket för RUT-avdraget höjs. Möjligheten att använda avdraget för tjänster som enklare matlagning i hemmet och läxläsning bör återinföras. Utöver dessa är också tvätt av textilier utanför hemmet en tjänst som skulle vara efterfrågad i högre grad om den ingick i RUT-avdraget. Genom att införa en utökad avdragsrätt från RUT och ROT till att gälla hushållens alla köpta tjänster skulle nya tjänster växa fram. Regeringen bör tillsätta en utredning om avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster.
I kommittémotion 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13 föreslås att RUT bör värnas som ett sätt att stärka integrationen. RUT har varit en framgångssaga för jobben, ekonomin och inte minst integrationen. Centerpartiet har fått igenom en breddning av RUT-avdraget till att omfatta trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Närmare hälften av alla anställda inom RUT-företagen är utlandsfödda, och Centerpartiet vill ytterligare utveckla RUT för att fler ska kunna få jobb.
I motion 2016/17:2998 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5 föreslås att regeringen överväger att genomföra en konsekvensanalys av försämringar för reformer som syftar till att skapa jobb, t.ex. RUT- och ROT-avdragen. Det finns ett behov av att se över hur RUT-avdraget kan utvidgas och utvecklas i stället för att försämras, t.ex. vad gäller att skapa fler jobb för unga och utrikesfödda. Regeringen bör också överväga att låta Statskontoret utreda RUT- och ROT-reformernas effekter på Sveriges ekonomi, arbetsmarknaden, jämställdhet och ungas jobb på arbetsmarknaden. Statskontoret bör också följa de försämrade reformerna ur både ett ekonomiskt och ett jobbskapande perspektiv och återkomma till riksdagen senast i samband med nästa budgetproposition med en utvärdering.
I motion 2016/17:3050 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) anförs att reglerna för ROT-avdrag när det gäller jordbruksarrendatorers kostnader för reparationer och om- och tillbyggnader på sina bostäder behöver ses över. Ägare till utarrenderade lantbruksfastigheter är ofta inte beredda att bekosta reparationer och om- och tillbyggnader på fastighetens bostäder. Ägaren skulle kunna vara beredda att godta att dessa arbeten får utföras om de bekostas av arrendatorn.
I kommittémotion 2016/17:3079 Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15 föreslås att taket i RUT-avdraget tredubblas till 75 000 kronor per år och person. Inom ramen för den migrationsöverenskommelse som slöts hösten 2015 mellan regeringen och allianspartierna har RUT-avdraget breddats till flyttjänster, trädgårdstjänster och it-tjänster, i linje med allianspartiernas förslag. Sedan regeringen sänkt taket i RUT-avdraget har möjligheten att skapa nya jobb med ett bredare RUT försämrats. För att ta till vara den potential som RUT-branschen har vill Moderaterna höja avdragstaket.
I kommittémotion 2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2 föreslås att regeringen ska se över förutsättningarna för att utveckla RUT-avdraget ur ett sysselsättningsperspektiv. Eftersom regeringen spår att en miljon människor inom kort kommer att leva i utanförskap är det angeläget att se varje möjlighet att öka sysselsättningen.
I motion 2016/17:3274 av Jenny Petersson (M)yrkandena 1–3 anförs att regeringen bör överväga att förstärka RUT-avdraget, bredda avdraget till ytterligare tjänster och se över hur ROT-avdraget kan utvecklas.
I motion 2016/17:3316 av Jabar Amin (MP) anförs att staten bör uppmuntra koldioxidfria transporter genom att införa någon form av subvention eller avdrag för de som anlitar flyttcykeltjänster, oavsett om det är privatpersoner eller företag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet står bakom HUS-avdragets nuvarande utformning eftersom det finns anledning att vara restriktiv när det gäller skattereduktioner för levnadskostnader. Utskottet vidhåller (se yttr. 2015/16:SkU1y) att det finns skäl att begränsa utrymmet för RUT-tjänster så att kostnaden för denna skatteutgift sänks till en nivå som stämmer bättre överens med syftet att underlätta för hushåll med begränsade resurser att köpa tjänster. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om olika utvidgningar av skattereduktionerna för RUT-tjänster. Också när det gäller ROT-tjänsterna finns det enligt utskottets mening anledning att vara restriktiv och att återkommande överväga om den offentligfinansiella kostnaden är motiverad. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om olika utvidgningar av skattereduktionen. Genom en begränsning av subventionen av reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av befintliga bostäder frigörs medel för att bl.a. öka byggandet av nya bostäder. ROT-avdraget bör främst ses som en konjunkturåtgärd. Genom regeringens satsningar på bostäder förväntas efterfrågan på byggarbetskraft öka och därmed minskar behovet av konjunkturinsatser.
När det gäller motionskraven om att HUS-avdraget ska begränsas till arbete som utförs inom landet påminner utskottet om att HUS-avdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet. Det finns alltså inte möjlighet att begränsa rätten till HUS-avdrag till arbete som utförs i Sverige. En grundläggande förutsättning för HUS-avdraget är dock att den enskilde betalar skatt i Sverige.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen bör utvärdera effekterna av den återinförda löneskatten, höjda marginalskatter, förändringarna av HUS-avdraget och av olika skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet.
Jämför reservation 7 (M, C, L, KD).
Motionen
I kommittémotion 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1, 2, 3 och 5 föreslås att regeringen utvärderar effekterna av att den särskilda löneskatten har återinförts. Löneskatten minskar företagens incitament att anställa äldre och minskar äldres drivkrafter att arbeta. En löneskatt kommer att övervältras på lönen och innebär att lönen inte ökar alternativt sänks. Löneskatten riskerar därför att tidigarelägga många människors utträde från arbetsmarknaden i strid med det stora samhällsekonomiska behovet av ett förlängt yrkesliv.
Regeringen bör också utvärdera effekterna av att marginalskatterna höjts. Marginalskatterna har en negativ påverkan på bl.a. utbildning, entreprenörskap och antalet arbetade timmar. I konkurrens om kvalificerad arbetskraft med andra länder riskerar höga marginalskatter att försvåra för framväxten av fler jobb och företag i Sverige.
I motionen anförs vidare att det finns stora behov av att underlätta framväxten av jobb i tjänstesektorn som inte kräver högre utbildning. Denna typ av tjänster är en viktig väg in till det första jobbet. Flera instanser är kritiska till förändringarna av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster. Arbetsförmedlingen anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekterna och att förändringarna i RUT-avdraget bör vägas mot att personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Regeringen bör noga utvärdera effekterna av de förändringar som genomförts när det gäller RUT- och ROT-avdragen och vilken påverkan förändringarna har på sysselsättningen.
Regeringen bör slutligen analysera och redovisa enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och påverkan på sysselsättningen. Regeringen har inte fullt ut redovisat den samhällsekonomiska effektiviteten och effekten på sysselsättning av den skattepolitik som förs; därmed är underlaget för prioriteringar bristfälligt. Det saknas t.ex. en analys av vilka effekter försämringarna av RUT-avdraget får på lite längre sikt när det gäller skatteintäkter, risken för ökat svartarbete, människors attityder och beteendeförändringar samt de seriösa företagens villkor. Det saknas också en analys av Skatteverkets sannolikt ökade resursbehov för kontroller, produktivitetsutvecklingen i samhället samt inte minst hela skattesystemets legitimitet i stort.
Utskottets ställningstagande
Efter regeringsskiftet 2014 fanns stora underskott i de offentliga finanserna. Den utvecklingen har brutits genom en ansvarsfull ekonomisk politik där finansiering behövts för att minska underskotten och för att genomföra angelägna satsningar. De satsningar som har genomförts har gynnat arbetskraftsutbudet även bland de äldre.
En särskild löneskatt på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år infördes av likformighetsskäl i samband med 1991 års skattereform. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Dessa skäl äger alltjämt giltighet. Det finns även offentligfinansiella skäl för att återinföra skatten.
Det är viktigt att påpeka att det fortfarande är skattemässigt gynnat att jobba efter 65 via det förhöjda jobbskatteavdraget, men det är också fortsatt lägre arbetsgivaravgift för att anställa någon som är äldre 65 än någon som är yngre än 65. I budgetpropositionen för 2016 görs bedömningen att de äldres sysselsättning och antalet arbetade timmar endast förändras i liten utsträckning på grund av den särskilda löneskatten. Det är heller inte bara skatter som avgör om man jobbar längre upp i åldrarna utan det handlar om den egna hälsan och den egna viljan. Det finns skäl att tro att orsaken till att äldre väljer att sluta inte främst är arbetsgivarens efterfrågan.
Avtrappningen av jobbskatteavdraget har gett nödvändiga skatteintäkter och har en bra fördelningsprofil. Begränsningen av uppräkningen av skiktgränsen för statlig skatt har varit motiverad av finansiella och fördelningspolitiska skäl. Åtgärden bidrar till att minska den ekonomiska skillnaden mellan hushåll med låga respektive höga inkomster och mellan kvinnor och män. När det gäller marginalskatter och arbetsutbud är utskottet väl medvetet om att skatter kan påverka människors beteende. Det är dock inte bara skatter som påverkar arbetsmarknaden, och politiken bör inte bedömas utifrån enskilda finansieringsåtgärder. För att genomföra angelägna satsningar som bidragit till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet har det varit nödvändigt att höja skatten. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i EU. En viktig förutsättning för detta är tillgången till barn- och äldreomsorg. Fortsatta investeringar i välfärden är nödvändiga för att både kvinnor och män ska få möjlighet att arbeta heltid, vilket ökar den ekonomiska jämställdheten. En bättre äldreomsorg och högre kvalitet i barnomsorgen är inte bara en fråga om en trygg ålderdom respektive barndom utan kan även minska antalet personer som slutar arbeta eller går ned i arbetstid för att ta hand om närstående. Även satsningar på ett ökat bostadsbyggande och infrastruktur bidrar till ökad sysselsättning.
Utskottet anser att det har varit nödvändigt att begränsa den offentligfinansiella kostnaden för HUS-avdraget. Genom att begränsa subventionen av ROT-tjänster frigörs medel för att bl.a. öka byggandet av nya bostäder.
Motionskrav om att regeringen bör analysera olika skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet väcktes även i samband med utskottets behandling av regeringens skrivelse 2015/16:98 Redovisning av skatteutgifter 2016 (se bet. 2015/16:SkU25). Utskottet fann då ingen anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen i frågan med hänvisning bl.a. till att riksdagens utskott enligt 4 kap. 8 § regeringsformen sedan 2010 har en mer uttalad uppgift att utvärdera och följa upp beslut inom utskottens olika ämnesområden och att det inom ramen för denna uppgift finns utrymme för att t.ex. analysera olika beslutade skatteutgifters effektivitet.
Utskottet ser sammanfattningsvis ingen anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av effekterna av den återinförda löneskatten, höjda marginalskatter, förändringarna av HUS-avdraget och av olika skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet.
Motionen avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att återinföra en skattereduktion för avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.
Jämför reservation 8 (V).
Bakgrund
Avgifter till a-kassor var avdragsgilla under tjänst under perioden 1980–2001, men avdragseffekten begränsades genom det gränsbelopp på 1 000 kronor som gäller för denna typ av utgifter under tjänst.
Ett system för skattereduktion av fackföreningsavgifter infördes 1983. Systemet avskaffades 1992. Samtidigt slopades företagens avdragsrätt för avgiften till arbetsgivarorganisationer till den del den inte avsåg konfliktändamål.
Den 1 januari 2002 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Bakgrunden var att företagen funnit ett sätt att kringgå avdragsförbudet och därmed kunde göra avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationerna. Skatte-reduktionen för fackföreningsavgifter uppgick till 25 procent av medlemsav-giften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kronor.
Den 1 januari 2002 infördes också en skattereduktion för avgifter till ar-betslöshetskassor. Rättviseskäl ansågs tala för att arbetstagarnas avdragsrätt för avgifter till arbetslöshetskassor inte skulle hindras av gränsbeloppet på 1 000 kronor. Någon motsvarande begränsning finns inte på arbetsgivarsidan. Skattereduktionen uppgick till 40 procent av den avgift som betalats under året.
De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda (se prop. 2001/02:36, bet. 2001/02:SkU6, SOU 2000:65).
Skattereduktionerna för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslös-hetskassor avskaffades den 1 januari 2007. Slopandet var en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.
Motionerna
I motion 2016/17:992 av Leif Nysmed m.fl. (S) föreslås att avdragsrätten för medlemskap i en fackförening och arbetslöshetskassa återinförs. Motionärerna anför att det rimligen är lika viktigt för löntagare som för företagare att ha ekonomisk möjlighet att vara med i en intresseorganisation. Det är nu hög tid att återskapa maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter och göra ett fackligt medlemskap likvärdigt med ett medlemskap i en arbetsgivareorganisation.
I motion 2016/17:1362 av Jamal Mouneimne (S) anförs att motionärerna vill att fler ska ha råd att vara med i a-kassan. Därför bör möjligheten att göra avdrag för a-kassan ses över. En sådan politik är bra för Sverige, för företagen och för den enskilde som kan börja om på nytt.
I motion 2016/17:2876 av Lawen Redar m.fl. (S) anförs att en skattemässig likabehandling av parterna på arbetsmarknaden och samhällsnyttan talar för att en skattereduktion för fackföreningsavgift bör återinföras. Förtroendevalda, anställda och aktiva medlemmar arbetar för att undvika konflikter och skapa legitimitet för beslut på arbetsmarknaden. Det fackliga arbetet gynnar hela samhället, alla arbetstagare, och inte bara dem som genom sitt fackliga medlemskap finansierar arbetet. Frågan om avdrag för medlemsavgift i fackförening bör behandlas samtidigt med frågan om det befintliga avdraget för medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Antingen ska avgiften för medlemskap i både fackförening och i arbetsgivarorganisation kunna dras av eller ska ingen medlemsavgift alls kunna dras av.
Utskottets ställningstagande
En väl fungerande, tydlig, frivillig och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknads-modellen. En sådan arbetslöshetsförsäkring möjliggör en nödvändig strukturomvandling, ger ekonomisk trygghet till de som förlorar jobbet, stimulerar efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten stiger och motverkar press nedåt på lönerna. Att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen och fackföreningarna är betydelsefullt. Avdragsrätt eller möjlighet till skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa och fackförening är därmed en viktig fråga.
Utskottet utgår från att frågan om ett återinförande av de nu aktuella skattereduktionerna kommer att övervägas av regeringen i arbetet med dessa frågor och är därför inte berett att tillstyrka förslaget om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att skattereduktionerna bör återinföras.
Utskottet avstyrker de aktuella motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska arbetstagare.
Jämför reservation 9 (L).
Bakgrund
Bestämmelser om skattelättnader för utländska arbetstagare finns i 11 kap. 22–23a §§ inkomstskattelagen (1999:1229). De omfattar sedan 2001 experter/specialister, forskare och andra nyckelpersoner samt fr.o.m. 2012 alla med en månatlig ersättning över en viss nivå.
Ett beslut om skattelättnader gäller den ersättning som betalas ut av arbetsgivaren. Beslutet innebär att endast 75 procent av lönen och annan ersättning av arbetet tas upp som intäkt vid beskattningen. I övrigt beskattas inkomsten enligt vanliga regler. Motsvarande underlag, dvs. 75 procent av ersättningen, används vid beräkningen av socialavgifterna. Det betyder att 25 procent av arbetsinkomsten blir skattefri och fri från socialavgifter.
Skattelättnaderna innebär också att vissa kostnadsersättningar från arbetsgivaren som är relaterade till vistelsen i Sverige är fria från beskattning. De ingår inte heller i underlaget för socialavgifter. Det gäller kostnadsersättning för flytt till och från Sverige, barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande samt två hemresor per år till tidigare hemland för arbetstagaren och övriga familjemedlemmar.
Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Skattelättnaderna gäller under de tre första åren.
Skatteutskottet publicerade i april 2014 en utvärdering av effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft den 1 januari 2012 (2013/14:RFR11). Huvudfokus har varit att undersöka hur arbetsgivarna upplever att expertskattereglerna fungerar samt att klargöra huruvida förutsebarheten har förbättrats i och med införandet av en schablonlönenivå.
Motionerna
I motion 2016/17:1085 av Mathias Sundin m.fl. (L) anförs att allting tyder på att konkurrensen mellan länderna om utländsk spetskompetens kommer att öka och det är sannolikt att trenden med allt förmånligare villkor för utländska forskare, experter och nyckelpersoner fortsätter. För att stärka Sverige i den globala ekonomin behövs reformer som gör det enklare att attrahera talanger och experter. En reformerad expertskatt kan vara en sådan reform. Expertskattens konstruktion och funktion bör utredas i syfte att stärka förmågan för verksamheter i Sverige att rekrytera utländska nyckelpersoner.
I motion 2016/17:2136 av Betty Malmberg (M)yrkandena 1 och 2 anförs att Öresundsinstitutet har följt upp och jämfört antalet nyckelrekryteringar till Danmark respektive Sverige. Den visar påtagliga skillnader. Institutet menar att skälen kan vara att inkomstgränsen för att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller i fem år mot tre år i Sverige. En annan skillnad är att i Danmark gäller skatten även för danska medborgare som flyttar hem efter tio år i utlandet medan den i Sverige omfattar enbart utländska medborgare. Att anpassa kriterierna för den rådande expertskatten i Sverige känns högst angeläget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har utvärderat effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft 2012. Syftet var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att reglerna fungerar och klargöra om förutsebarheten förbättrats. Utvärderingen finns i 2013/14:RFR11.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om en översyn av expert-skatten och avstyrker därför motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen bör se över och förenkla skattereglerna för gränspendlande kulturarbetare.
Bakgrund
En person som får beskattningsbar inkomst från Sverige och som bor utanför Sverige måste som regel även betala skatt i sitt hemvistland. För att undvika dubbelbeskattning av samma inkomst har Sverige skatteavtal med andra länder. I några fall kan bestämmelserna i skatteavtalen innebära att särskild inkomstskatt inte behöver betalas.
Den som bor i ett annat land och arbetar i Sverige betalar normalt skatt i Sverige för arbetsinkomsten. Är vistelsen i Sverige minst sex månader (stadigvarande) betalar man skatt enligt vanliga beskattningsregler. Detsamma gäller den som tidigare bott i Sverige och fortfarande har en väsentlig anknytning hit. Den som inte har väsentlig anknytning till Sverige och inte vistas här stadigvarande har möjlighet att bli beskattad enligt SINK (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta). Följande gäller vid SINK:
• 20 procent i skatt på ersättningen och eventuella förmåner (men 15 procent för idrottsmän, artister och sjömän).
• Behöver inte deklarera i Sverige.
• Får inte göra några avdrag.
En idrottsman eller artist som skatterättsligt anses bosatt utomlands och vistas i Sverige en kortare tid än sex månader är begränsat skattskyldig för kontant ersättning eller annat vederlag för idrottslig eller artistisk verksamhet som bedrivits här i landet. Beskattningsreglerna för dessa grupper finns i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Skattesatsen uppgår till 15 procent. Skatten är en definitiv källskatt, vilket innebär att skatten tas ut på bruttoinkomsten och att möjlighet till kostnadsavdrag saknas. Utbetalaren av inkomsten innehåller och betalar in skatten till Skatteverket, och mottagaren behöver inte deklarera i Sverige.
Från och med den 1 januari 2010 ska arbetsgivaravgifter betalas på utbetalda löner och ersättningar enligt A-SINK till artister och idrottsmän. I underlaget för arbetsgivaravgifter ska man inte räkna med följande:
• Ersättning för kostnader för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med artistisk eller idrottslig verksamhet som betalas särskilt av arrangör eller utbetalare. Kostnaderna ska kunna visas, t.ex. genom kvitton.
• Ersättning i annan form än kontanter om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod är högst 0,03 prisbasbelopp.
Från och med den 1 januari 2010 finns en möjlighet för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag att välja att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Med denna valmöjlighet får artisterna och idrottsmännen möjlighet att göra avdrag för utgifter som hänger samman med intäkterna och rätt till vissa skattereduktioner.
Motionen
I motion 2016/17:20 av Tina Acketoft (L) anförs att regeringen bör utreda förenklingar i skattereglerna för gränspendlande kulturskapare. Sverige har en särskild artistskatt för människor som uppträder här tillfälligtvis under en turné eller ett gästspel. Det senaste året har det uppmärksammats att musiker som bor i Danmark men har fast anställning vid symfoniorkestern i Helsingborg eller Malmö dubbelbeskattas med dels full inkomstskatt i Danmark, dels artistskatt i Sverige. Samma extraskatt drabbar en dansk artist som tillfälligt uppträder i Sverige. Gränshinderforum tillsammans med Öresundskommittén har föreslagit att reglerna för fast anställda vid symfoniorkestrarna ändras så att musikerna ska kunna betala SINK-skatt (inkomstskatt för utomlands bosatta). Det skulle dock behövas en större översyn över hur alla kulturskapare med tillfälliga anställningar drabbas av skattereglerna för gränspendlare.
Utskottets ställningstagande
Finansminister Magdalena Andersson anförde följande i ett svar den 25 mars 2015 på fråga 2014/15:307 av Olof Lavesson (M) om SINK-skatt i stället för A-SINK för kulturarbetare i Öresundsregionen:
Olof Lavesson har frågat mig när jag kommer med förslag som innebär att kulturarbetare som verkar i Öresundsregionen kan välja mellan att betala särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) på 15 procent eller särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) på 20 procent, vilket skulle ge tillgång till en större gränslös arbetsmarknad.
Frågan är ställd mot bakgrund av att kulturarbetare, som betalar A-SINK i Sverige och som omfattas av art. 17 i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet, även beskattas i Danmark. Andra yrkeskategorier, som betalar SINK i Sverige och som omfattas av art. 15 i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet, beskattas däremot inte i Danmark, eftersom Danmark tillämpar exemptmetoden i fråga om arbetsinkomster som faller in under art. 15. Även om Sverige enligt sin interna rätt skulle beskatta ifrågavarande kulturarbetare enligt SINK skulle personerna i fråga fortfarande falla in under art. 17 som artister i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Danmark tillämpar inte exemptmetoden för inkomster hänförliga till art. 17. Det skulle därför inte förändra situationen.
Utskottet konstaterar att det problem motionären tar upp även berör den danska tillämpningen av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och att problemet därför inte kan lösas genom en ändring av de svenska skattereglerna. Utskottet finner mot den bakgrunden, och då problemet uppenbarligen är känt i Regeringskansliet ingen anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i frågan.
Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en utökad skattefrihet för sjömän som är anställda ombord på utländska fartyg.
Bakgrund
Den som har sjöinkomst och anställning på svenskt fartyg eller EES-fartyg kan få ett sjöinkomstavdrag vid inkomstbeskattningen. Avdraget görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten, utöver det vanliga grundavdraget. Den anställde får även skattereduktion för sjöinkomst (ett avdrag från skatten) grundat på antal dagar med sjöinkomst. Är fartyget registrerat i Sverige tillgodoförs avdragen automatiskt med ledning av den kontrolluppgift som arbetsgivaren lämnar till Skatteverket efter årets slut. Den anställde ska alltså inte göra avdragen i sin inkomstdeklaration. Reglerna gäller även för anställda på övriga EES-fartyg. Skatteverket beslutar varje år för vilka svenskregistrerade fartyg de anställda har sjöinkomst och således får sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Samtidigt beslutar Skatteverket vilket fartområde (fjärrfart eller närfart) som gäller för fartygen. Besluten publiceras i Skatteverkets författningssamling
Inkomster på andra utländska fartyg än EES-fartyg omfattas inte av reglerna om sjöinkomst och beskattas därför i Sverige enligt allmänna regler, om inte ett skatteavtal mellan Sverige och det berörda landet säger annat. Sådan inkomst ger alltså inte rätt till sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst utom i något enstaka fall då Skatteverket beslutat att inkomsten ombord är sjöinkomst på grund av att en svensk redare eller en EES-redare hyrt det utländska fartyget i huvudsak obemannat (s.k. bareboat basis).
En 183-dagarsregel för sjömän gäller i visst fall vid anställning ombord på ett utländskt fartyg (3 kap. 12 § inkomstskattelagen). Regeln innebär att inkomst av anställningen på det utländska fartyget under vissa förutsättningar är skattefri i Sverige. Beskattning kan dock bli aktuell i exempelvis arbetslandet (flagglandet) enligt de skatteregler som gäller där. För att inkomsten ska bli skattefri i Sverige måste följande fyra förutsättningar vara uppfyllda:
• Fartyget ska vara utländskt.
• Sjömannens vistelse utomlands ska vara i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod. Anställningen ombord måste pågå under hela utlandsvistelsen, och de dagar som får medräknas i de 183 dagarna är i princip begränsade till dagar ombord på fartyget.
• Arbetsgivaren ska höra hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta innebär t.ex. att en arbetsgivare som bedriver verksamhet genom bolag måste ha bildat bolaget i överensstämmelse med en EES-stats lagstiftning. Bolaget måste även ha sitt säte, huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i en stat inom EES.
• Fartyget ska huvudsakligen gå i oceanfart under kalenderåret.
Oceanfart innebär
• fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira
• fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden–Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd (3 kap. 12 § tredje stycket inkomstskattelagen).
Därmed räknas inte sjöfart inom Sverige, på Östersjön och Nordsjön, längs Europas kust samt i Medelhavet och Svarta havet som oceanfart. Fart på Marocko, Västsahara, Kanarieöarna och ön Madeira räknas inte heller som oceanfart.
Om inkomst på utländskt handelsfartyg med flagga inom EES ska beskattas i Sverige på grund av att 183-dagarsregeln för sjömän inte är tillämplig ska inkomsten beskattas som sjöinkomst och ger därmed rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Skatteavtal med arbetslandet eller flagglandet kan påverka beskattningen.
Om inkomst på utländskt handelsfartyg med flagga utanför EES ska beskattas i Sverige på grund av att 183-dagarsregeln för sjömän inte är tillämplig ska inkomsten beskattas som vanlig landinkomst och ger inte rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Skatteavtal med arbetslandet eller flagglandet kan påverka beskattningen.
Motionen
I motion 2016/17:390 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S) anförs att rederier i större utsträckning skulle anställa svensk besättning på sina utländskt flaggade fartyg om 183-dagarsregeln ändrades från att enbart gälla för fartyg som går i oceanfart till fartyg som går i fjärrfart. Med den nuvarande definitionen är kostnaderna för att anställa svenska sjömän för stora och osäkerheten för svenska sjömän för stor. En sådan förändring skulle kunna göras genom att i 3 kap. 12 § inkomstskattelagen (IL) ändra ordet ”oceanfart” till ”fjärrfart” så som begreppet definieras i 64 kap. 6 § IL. Ärendet har diskuterats under många år och en särskild skrivelse från sjöarbetsmarknadens parter ligger sedan 2012 och 2014 hos Finansdepartementet för beredning. Det är nödvändigt att regeringen aktivt arbetar vidare med förslaget för att sjöfarten ska kunna bli mer attraktiv som alternativ till landtransporter.
Utskottets ställningstagande
Finansminister Magdalena Andersson har i sitt svar den 16 mars 2016 på fråga 2015/16:930 av Boriana Åberg (M) om översyn av 183-dagarsregeln anfört följande.
Boriana Åberg har frågat mig om jag kommer vidta några åtgärder så att regeln om skattebefriade inkomster för sjömän utvidgas från att gälla anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart till att gälla anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Inkomst av anställning ombord på ett utländskt fartyg är skattefri under vissa förutsättningar, bl.a. att fartyget huvudsakligen går i oceanfart och att vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod. För närvarande bereds inga förändringar inom Regeringskansliet.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motionsförslaget om en utökad skattefrihet för sjömän som är anställda ombord i utländska fartyg.
Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner.
Jämför reservation 10 (C, L).
Bakgrund
Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt.
Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkter. Med personalvårds-förmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltider samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash samt lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.
Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda anställda massage som skattefri förmån.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.
Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.
En tjänstecykel som får användas privat är en skattepliktig förmån för den anställde enligt huvudregeln. Däremot är cykling en sådan friskvårdsförmån av mindre värde som arbetsgivaren kan erbjuda skattefritt.
Motionerna
I motion 2016/17:95 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringen ser över möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar för sina medarbetare, vilket skulle vara bra både för kropp, knopp och miljö. Regeringen bör också se över reglerna för friskvård så att cykel inte likställs med andra dyrare träningsredskap. Skatterabatt kan i dag ges till besök i instängda spinningsalar men inte för cykling i det fria som även innebär klimatsmart resande, är billigt, minskar trafikträngseln och stimulerar folkhälsan.
I motion 2016/17:218 av Lotta Finstorp (M) föreslås att regeringen ser över möjligheterna att inkludera ridning i friskvårdsbidraget.
I motion 2016/17:548 av Niclas Malmberg m.fl. (MP) anförs att ridning bör kunna vara föremål för friskvårdsbidrag. Motionärerna vill att friskvårdsbidraget ses över så att all idrottsverksamhet ska betraktas som avdragsgill friskvårdsverksamhet för arbetsgivarna. Det är rimligt att även kulturaktiviteter kan inkluderas i synen på friskvårdsbidrag samt även enskilda näringsidkare.
I kommittémotion 2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 7 anförs att Centerpartiet vill att ridsport ska vara jämställd med andra idrotter som personalvårdsförmån. Utöver de hälsofrämjande effekterna kan hästnäringen fylla en viktig funktion för anställda med exempelvis olika funktions- och rörelsehinder men också med balanssvårigheter. Det är inte rimligt att en folksport som ridning ska vara undantagen som personalvårdsförmån.
I motion 2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD) yrkande 2 föreslås att aktiviteter med hästar bör inkluderas i friskvårdsbidraget. Att umgås med hästar kan hjälpa många olika patientgrupper oavsett om ohälsan är kroppslig eller själslig. Samspelet mellan människa och djur påverkar både kropp och själ.
I motion 2016/17:1359 av Alexandra Anstrell (M) anförs att man under ett ridpass tränar nästan hela kroppen och att många människor även mår psykiskt bättre av att vara med hästar. Hästen i sig är en stark motivator till fysisk aktivitet utöver själva ridningen. Regeringen bör därför överväga att införa ridsport i den skattebefriade friskvården.
I motion 2016/17:1478 av Boriana Åberg (M) erinras om att det inte är utrustningen eller hästen som ska räknas till personalvårdsförmånen utan att det är möjligheten att hyra häst eller gå på ridskola som ska subventioneras, precis som hyran för en tennisplan eller innebandyhall. Det finns ingen rimlig anledning att exkludera ridsport från friskvårdsförmånen, och regelverket bör ses över för att fler ska kunna idrotta på fler olika sätt.
I motion 2016/17:1492 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M) anförs att både folkhälsominister Gabriel Wikström och finansminister Magdalena Andersson har sagt att hästsport ska ingå i den skattebefriade friskvården. Ytterligare ett år har gått, och ministrarna har ännu inte infriat sitt löfte – ett dåligt betyg för en feministisk och jämställdhetsförespråkande regering.
I motion 2016/17:1513 av Margareta Cederfelt (M) föreslås att i avvaktan på att skattesystemet görs om i sin helhet och olika förmåner slopas bör de skattebefriade personalförmånerna ses över så att de blir mer inkluderande och inte diskriminerar idrottsutövare inom vissa sporter. Dagens gränsdragning framstår som godtycklig och öppnar för olyckliga tolkningar av hur den avdragsgilla personalförmånen ska tillämpas.
I motion 2016/17:1836 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att företag genom friskvårdsbidraget helt eller delvis även ska kunna bekosta enskilda medarbetares individuella anmälningsavgifter till exempelvis motionslopp.
I motion 2016/17:1879 av Gunilla Nordgren (M) föreslås att regeringen omedelbart ser över och moderniserar inkomstskattelagen så att friskvårdsförmånerna även ska omfatta golf.
I motion 2016/17:1881 av Gunilla Nordgren (M) föreslås att regeringen omedelbart ser över och moderniserar inkomstskattelagen så att friskvårdsförmånerna även ska omfatta motionsridning.
I motion 2016/17:2045 av Stefan Jakobsson och Josef Fransson (båda SD) föreslås att golf bör godkännas som friskvårdsaktivitet.
I motion 2016/17:3132 av Cecilia Widegren och Mats Green (båda M) föreslås att regeringen ser över möjligheterna att inkludera ridsport och golf i friskvårdsförmånerna. Skatteutskottet har uttalat sig positivt om golf som en del av friskvårdsförmånen och det borde även gälla för ridning.
Även i motion 2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6 föreslås att regeringen ser över möjligheten att jämställa ridsport och golf med andra former av friskvård och motion som är skattebefriade och kan subventioneras av arbetsgivare.
I motion 2016/17:3240 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) anförs att samtliga sporter som innehåller fysisk aktivitet och främjar både fysisk och psykisk hälsa bör omfattas av samma skattesubvention. Utövaren står själv för utrustningen, men möjligheten att skattesubventionera aktiviteter som exempelvis golf, som blivit en folksport, eller ridning, segling och skidåkning bör finnas för den arbetsgivare som har utövare av dessa sporter bland sina anställda.
I motion 2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkande 8 anförs att hästsport är Sveriges näst största idrott. Den ger människor förbättrad hälsa, livskvalitet och fysiskt och psykiskt välbefinnande. Skattelagstiftningens diskriminering av ridsporten bör upphöra. Det skulle ge positiva effekter för företag och organisationer som erbjuder ridsport, t.ex. ridskolor och turridning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen i nuläget inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område. Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.
Det bör noteras att skattefria förmåner har ett högre värde för personer med höga inkomster. Det bör därför finnas starka skäl om sådana ska införas eftersom förmånerna kan strida mot kravet på en rättvis beskattning.
Utskottet noterar slutligen att finansminister Magdalena Andersson som svar på interpellation 2014/15:424 Friskvårdsavdrag för ridning bl.a. anfört att frågan kommer att vara föremål för beredning under mandatperioden och att det finns många aspekter, t.ex. kring jämställdhet och jämlikhet, som behöver analyseras.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av personaloptioner.
Jämför reservationerna 11 (M, C, L, KD) och 12 (SD).
Bakgrund
Reglerna om beskattning av förmån från personaloptioner finns i 10 kap. 11 § inkomstskattelagen (IL). Om en anställd på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor från sin arbetsgivare, ska den anställde beskattas för denna förmån i inkomstslaget tjänst det beskattningsår förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket IL). Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL).
Personaloptionen är inte ett värdepapper (till skillnad från exempelvis en köpoption) utan ger endast en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper. Personaloptionen fås vanligtvis utan ersättning från arbetsgivaren eller uppdragsgivaren och har villkor som är mycket fast anknutna till anställningen. Den kan vanligtvis inte överlåtas. I jämförelse med andra optionsprogram har personaloptionen en lång löptid (upp till tio år).
Beskattning sker det beskattningsår då optionen utnyttjas till förvärv av underliggande värdepapper. Den anställde beskattas för förmånen i inkomstslaget tjänst. Förmånen utgörs av skillnaden mellan det pris som den anställde har betalat för de underliggande värdepapperen vid utnyttjandet av optionen och marknadsvärdet på de förvärvade värdepapperen.
Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram (Fi 2014:04, dir. 2014:33 och dir. 2015:33) tillsattes i mars 2014. Syftet är att främja entreprenörskap och jobbskapande investeringar i snabbväxande företag genom att skapa konkurrenskraftiga regler som ökar möjligheterna att attrahera och behålla nyckelkompetens. Skattereglerna ska förbättras sam-tidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas.
Entreprenörskapsutredningen (dir. 2015:10), med den särskilde utredaren Pontus Braunerhjelm, har lämnat en delrapport med de slutsatser som bedöms ha bäring på regeringens forsknings- och innovationspolitik. I rapporten framhåller utredaren att en ny och lägre beskattning av personaloptioner bör införas. Utredningen överlämnade den 17 oktober 2016 slutbetänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72). Utredningen tar bl.a. upp frågor om ett utvecklat rekonstruktionsförfarande, samverkan och rörlighet mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv och hur styrningen av politikområdet kan utvecklas.
Motionerna
I kommittémotion 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag bör förbättras. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram.
I motion 2016/17:2527 av Margareta Cederfelt (M) anförs att det behövs lägre beskattning av personaloptioner. Reglerna som föreslås i utredningsbetänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) är snävt hållna och kan uppfattas som snåriga och bidrar inte till att underlätta företagens möjlighet till ökat kapital i ett större perspektiv. Det föreslagna nya regelverket för personaloptioner påverkar därför inte situationen i stort, och problemet med hög beskattning kvarstår.
I kommittémotion 2016/17:3401 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) anförs att regelverket om personaloptioner bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar både om företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst och när beskattningen ska ske. Det är i dag tydligt att politiska åtgärder brådskar. Med grund i den utredning av beskattning av incitamentsprogram som presenterats är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och lägger fram förslag på förbättring av regelverket.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram överlämnade i mars 2016 betänkandet SOU 2016:23 Beskattning av incitamentsprogram till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att det införs bestämmelser om särskilt skattegynnade personaloptioner, s.k. kvalificerade personaloptioner. Det innebär att den som förvärvar andelar genom att utnyttja kvalificerade personaloptioner inte förmånsbeskattas. När andelarna säljs beskattas kapitalvinsten enligt vanliga regler.
I en lagrådsremiss den 20 december 2016, Lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall, föreslår regeringen att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag som ingår optionsavtalet som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. Dessutom föreslås en skyldighet att lämna kontrolluppgift om en sådan personaloption har utnyttjats för förvärv av andel.
Utskottet delar motionärernas inställning när det gäller syftet att stärka Sveriges konkurrenskraft, entreprenörskap och jobbskapande investeringar i företag. Beredningen av utredningens förslag bör avvaktas innan det kan bli aktuellt med något ställningstagande från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för värdering av bilförmån och andra förmåner.
Jämför reservationerna 13 (C) och 14 (V).
Bakgrund
Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av en anställning eller ett uppdrag. Bilförmån är det även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller en s.k. leasingbil eller då en skattskyldig på grund av an-ställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.
Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter en schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ inkomstskattelagen (IL). Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.
I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det prisbasbelopp som fastställts för året, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av Skatteverket) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).
För s.k. miljöbilar finns regler om nedsättning av förmånsvärdet, eftersom miljöbilar i allmänhet är dyrare i inköp än andra bilar. Genom de särskilda regler som finns för miljöbilar blir förmånsvärdet ändå i vissa fall väsentligt lägre för miljöbilar än för närmast jämförbara bilar. Nedsättning av förmånsvärdet sker enligt följande.
El- och laddhybridbilar som kan laddas från elnätet, samt gasbilar (ej gasol) justeras först till en jämförbar bil utan miljöteknik. Därefter sätts förmånsvärdet ned med 40 procent, max 16 000 kronor.
Etanolbilar, elhybridbilar som inte kan laddas från elnätet och bilar som kan köras på gasol, rapsmetylester samt övriga typer av miljöanpassade drivmedel justeras enbart ned till jämförbar bil.
Reglerna är tidsbegränsade och gällde t.o.m. inkomståret 2016. Efter förslag i budgetpropositionen för 2017 har riksdagen ytterligare förlängt reglerna med fyra år, dvs. t.o.m. 2020. Den maximala nedsättningen har begränsats till 10 000 kronor per år av offentligfinansiella skäl (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1).
Regeringen har tillsatt en utredning (Fi 2015:05) som ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus–malus-system för nya lätta fordon kan utformas (dir. 2015:59). Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Bonus–malus-utredningen överlämnade den 29 april 2016 ett betänkande (SOU 2016:33) med förslag om ett bonus–malus-system för nya lätta fordon som ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Om förmån av drivmedel ingår i bilförmånen ska denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 (61 kap. 10 § IL). Drivmedels-förmån räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del (10 kap. 10 § IL).
Värdet av förmåner som är skattepliktiga ska ingå i underlaget för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete, se 11 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Värdet av bilförmånen ska vid skatteavdrag beräknas enligt 61 kap. 5–11 §§ IL, såvida det inte finns ett beslut om justering av förmånsvärdet.
Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, se socialavgiftslagen (2000:890), förkortad SAL. Arbetsgivare som ger ut en bilförmån är normalt skyldiga att månatligen betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. För bilförmån, som redovisas som uttag i näringsverksamhet, är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärdet (vid överskott av näringsverksamheten). Förmån av drivmedel ska vid skyldighet att betala egenavgifter värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Om arbetsgivaren håller med fri parkering eller fri garageplats vid arbetsplatsen innebär det i många fall att de anställda har en skattepliktig förmån. Anställda som har en egen parkeringsplats blir beskattade för förmånsvärdet för alla dagar, på grund av dispositionsrätt till platsen, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Anställda som inte har en egen plats, men som får stå där det finns plats, blir bara beskattade för förmånsvärdet de dagar när de parkerar bilen där.
Den som har bilförmån ska inte beskattas särskilt för parkering eller garageplats vid arbetsplatsen. Detta gäller oavsett om den anställde använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. För anställda som kör mycket i tjänsten med egen bil gäller följande: Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar under året och då körs minst 300 mil ska den anställde inte beskattas för parkerings- eller garageplats. För den som kör färre dagar men minst 60 i tjänsten och då kör minst 300 mil, ska förmån av fri parkering tas upp för det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
Motionerna
I partimotion 2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C)yrkande 47 anförs att regeringen bör se över möjligheterna att förändra förmånsvärdesbeskattningen. Det nuvarande systemet är stelbent och kortsiktigt. Reglerna gäller bara t.o.m. 2016, vilket skapar osäkerhet för dem som är i begrepp att investera i nya bilar. Förmånsbeskattningen bör precis som fordonsbeskattning utgå från faktisk klimatpåverkan i stället för teknikvalet. Det skulle gynna bilar som bidrar mest till klimatnytta. I avvaktan på att ett sådant system utreds är det viktigt att man förlänger det befintliga systemet med nedsättning för el- och laddhybrider och gasbilar. Det stimulerar en ökad försäljning av supermiljöbilar och en ökad efterfrågan på biogas.
I motion 2016/17:821 av 1209 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2 anförs att reglerna för förmånsbeskattning av firma- eller tjänstefordon för många innebär stora administrativa hinder och skapar onödigt merarbete och därför bör ses över. Reglerna är i huvudsak anpassade för tjänstemän i större företag där bilen inte i samma utsträckning utgör ett arbetsredskap utan kanske i någon mening en löneförmån. Företagare kan få undantag från förmånsbeskattning om de kan påvisa att de endast i undantagsfall använder firmafordonet för privat bruk. Det innebär ett betydande merarbete i form av körjournaler och annan administration. Vid en översyn bör målet om att minska företagens regelkrångel sättas i första rummet och möjlighet till säkra och miljövänliga resor prioriteras.
I motion 2016/17:2046 av Jan R Andersson (M)anförs att beskattningen av förmånen fri parkering vid jobbet gör att dyra garageplatser står tomma vilket är ett resursslöseri som drabbar både arbetstagare och fastighetsägare.
I kommittémotion 2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 4 föreslås att regeringen utreder en ny modell för beskattning av bilförmån där förmånsvärdet baseras på bilens miljö- och klimatpåverkan. Den nuvarande beräkningsmodellen har genom flera studier visat sig underskatta värdet av förmånen och gynna köp av stora bilar, vilket leder till mer utsläpp av koldioxid. För vissa miljöbilar finns regler om nedsättning av förmånsvärdet, eftersom miljöbilar i allmänhet är dyrare i inköp än andra bilar. Vänsterpartiet ser fördelar med denna nedsättning men anser att en ny modell bör införas där förmånsvärdet helt kopplas till bilens koldioxidutsläpp eller energianvändning.
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner, t.ex. fri parkering, är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara marknads-värdet. Det är väsentligt att både beakta miljö- och fördelningspolitiska aspekter av sådana regelverk.
När det gäller miljöbilar har riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2017 ytterligare förlängt reglerna med fyra år, dvs. t.o.m. 2020. Den maximala nedsättningen har begränsats till 10 000 kronor per år av offentligfinansiella skäl (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1).
Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar av värderingen av bilförmån och andra förmåner.
Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för cykelresor, om ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag och om ett avdrag för studenters resor.
Jämför reservationerna 15 (C), 16 (V) och 17 (KD).
Gällande regler
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.
För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 11 000 kronor (från den 1 januari 2017). Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och en resa från arbetsplatsen per arbetsdag.
Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 11 000 kronor. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.
Om en förmånsbil (egen eller lånad) används för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kronor och 50 öre per mil för dieselolja och med 9 kronor och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och andra biobaserade bränslen).
Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen inkluderar inte eventuella omvägar eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses vara en icke avdragsgill levnads-kostnad. Inte heller medges avdrag för att det blir dyrare att resa till och från ett sommarställe.
Om cykel har använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller en del av sträckan kan avdrag medges med 250 kronor per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resor överstiger 11 000 kronor.
Motionerna
I motion 2016/17:362 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 anförs att reseavdraget och den skattefria milersättningen bör bli färdsättsneutral för att gynna de som väljer miljövänliga och hälsosamma färdsätt. Regeringen bör se över det nuvarande systemet. Avdraget bör baseras på den faktiska sträckan eftersom det blir enklare. En minimigräns på 10 km enkel väg skulle kunna motverka de största problemen med kort pendling som skulle äta upp mycket av pengarna i systemet.
I motion 2016/17:445 av Lotta Finstorp (M) anförs att reseavdraget behöver en ordentlig översyn. Detta har även föreslagits av ett antal statliga utredningar och myndighetsrapporter. Effekterna av reseavdragens utformning påverkar resandet, lokalisering av bostäder och arbetsplatser samt energianvändning och klimatutsläpp. Dagens regler gynnar arbetspendling med bil framför kollektivtrafik.
I partimotion 2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 48 anförs att reseavdraget bör utformas så att det har en högre miljöstyrande effekt och gynnar resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Avdragets grundläggande syfte att främja arbete och boende i hela landet ska också uppfyllas. Centerpartiet anser att utformningen av reseavdraget bör ses över för att gynna miljövänligare resor samtidigt som det främjar boende och arbete på landsbygden.
I motion 2016/17:1839 av Jesper Skalberg Karlsson (M) föreslås att regeringen bör se över reseavdragsystemets utformning på lämpligt sätt eftersom det finns indikationer på att avdraget inte fungerar och används som det var tänkt från början.
I partimotion 2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att eftersträva ett avståndsbaserat reseavdrag som inkluderar och gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och som samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd.
I motion 2016/17:2051 av Jan R Andersson (M) anförs att ett sätt att ekonomiskt tillgodose den grupp studenter som väljer att inte flytta utan som i stället studerar på distans är att se över möjligheterna till avdragsrätt för resor i deklarationen. Med ett sådant avdrag underlättas även arbete i kombination med studier eller möjlighet att ta ledigt från arbete under viss tid för vidareutbildning. Samtidigt kan avdragsmöjligheten för resor till högre studier minska avfolkningen av yngre människor från mindre orter.
I motion 2016/17:2088 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M) anförs att Sverige bör bli bättre på att främja användandet av cykel som transportmedel. Exempelvis skulle arbetsgivare kunna få möjlighet att förse sina anställda med cyklar och göra avdrag för detta utan att det ska behöva förmånsbeskattas. En annan väg är att se över nivån på hur stort ekonomiskt skatteavdrag den enskilde kan få göra om han eller hon regelbundet cyklar till jobbet.
I kommittémotion 2016/17:2657 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 anförs att cykling har stor utvecklingspotential med goda miljö- och klimateffekter och hälsoeffekter. Regeringen bör se över möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån. Reseavdraget bör också moderniseras. En övergång till ett avståndsbaserat reseavdragssystem är eftersträvansvärt av främst miljö- och klimatskäl, men även av förenklingsskäl och för att minska det överutnyttjande som förekommer. En sådan övergång bör ske på ett sådant sätt att de som bor där det saknas tillgång till kollektivtrafik bör ha ett reseavdrag i paritet med dagens. Man bör också ta hänsyn till kollektivtrafikens olika taxesystem för att inte få orimliga effekter. Kristdemokraterna vill också höja milersättningen till 22 kronor och gränsen för reseavdraget till 12 000 kronor.
I motion 2016/17:3102 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) anförs att regeringen bör se över reseavdraget i syfte att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik. Höjningen i budgeten av beloppsgränsen för reseavdrag ökar kostnaderna för invånarna på landsbygden. Ett nytt system för reseavdrag som baseras på avstånd och utan beloppsgränser bör utredas.
I motion 2016/17:3363 av Larry Söder (KD) anförs att resandekostnaderna för att pendla med bil har ökat samtidigt som reseavdraget är oförändrat. Att åka bil kostar över 30 kronor per mil och man får göra avdrag med 18,50 kronor. Detta slår mot människor i glesbygd som är tvungna att använda bil för att ta sig till olika ställen. Regeringen bör ta initiativ till en utredning som ser över nivåerna före reseavdraget.
I kommittémotion 2016/17:3373 av Nina Lundström (L) yrkande 14 anförs att den som cyklar kan få ett avdrag på 250 kronor per år. Avdragen för resor till arbetet behöver ses över för att man ska finna en modell som bättre kompenserar cyklister och deras insats för miljön. Ekonomiska styrmedel är en del av utvecklingen av hållbara samhällen och därför bör skattesystemet bidra till klimatvänliga transporter såsom cykling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att beskattningen så långt som möjligt bör ha en likformig och neutral utformning. Den bör också vara utformad på ett sådant sätt att den inte motverkar miljömålen. Ytterligare en aspekt är fördelningen av avdrag mellan olika inkomstgrupper. Avvikelser som syftar till att gynna eller missgynna olika företeelser bör inte införas utan starka skäl.
Parlamentariska landsbygdskommittén lämnade sitt slutbetänkande i januari 2017 (SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd). Kommittén föreslår bl.a. att regeringen tar initiativ till en översyn av reseavdraget i syfte att göra det avståndsbaserat. Även Miljömålsberedningen har föreslagit en sådan översyn.
Utskottet är inte berett att i dagsläget tillmötesgå förslagen om ändrade regler för cykelresor, ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag eller ett avdrag för studenters resor.
Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder.
Jämför reservation 18 (M).
Bakgrund
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).
I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.
En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke-offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.
Förmånen fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla. Andra slag av förmåner som är skattefria för anställda är t.ex. förebyggande behandling eller rehabilitering.
Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc. finns inte.
Motionerna
I motion 2016/17:217 av Lotta Finstorp och Jenny Petersson (båda M) föreslås att regeringen bör undersöka fördelar och nackdelar med införandet av ett s.k. BOT-avdrag. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslog att man skulle överföra rehabiliteringsansvaret från Försäkringskassan till hälso- och sjukvården. Med den utgångspunkten skulle det därför vara intressant att studera möjligheterna med ett BOT-avdrag.
I motion 2016/17:652 av Nina Lundström (L) anförs att regeringen bör se över möjligheten att införa en avdragsrätt för hälsofrämjande åtgärder.
I motion 2016/17:1126 Lars-Axel Nordell (KD)föreslås att regeringen utreder möjligheten att införa ett individuellt friskvårdsavdrag. Ett skatteavdrag för den som motionerar för köp av friskvårdstjänster skulle likna de väl fungerande ROT- och RUT-avdragen. Då skulle många fler få tillgång till statligt subventionerad friskvård. Med en sådan reform skulle friskvårdsavdraget också kunna omfatta fler motionsidrotter, bli mer rättvist och nå fler som kan utnyttja friskvårdsstödet.
I motion 2016/17:1401 av Finn Bengtsson (M)föreslås att regeringen ser över möjligheten till enskild skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder, s.k. BOT-avdrag.
I motion 2016/17:2071 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av möjligheterna till skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En Svensk Klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar. Ett skatteavdrag ger incitament att öka träningsmängden i vardagen och skulle förbättra folkhälsan och minska kostnaderna för sjukdomar.
I motion 2016/17:2104 av Edward Riedl (M) anförs att regeringen bör överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner för gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion.
I motion 2016/17:2109 av Edward Riedl (M) föreslås att regeringen överväger att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande.
I motion 2016/17:2270 av Thomas Finnborg (M) anförs att ett BOT-avdrag skulle underlätta för människor att investera i sin hälsa och det borde vara lönsamt både för individen och för samhället. Även kulturaktiviteter skulle kunna inrymmas i avdragsrätten eftersom sambandet mellan kultur och hälsa är tydligt. Regeringen bör se över frågan och inleda en försöksverksamhet i Halland och Skåne, län som båda har profilerat sig som hälso- och kulturlän och som är öppna för nya tankar och idéer.
I kommittémotion 2016/17:2355 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 anförs att en arbetsgivare har möjlighet att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Dessa möjligheter bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras agera förebyggande i större utsträckning.
I motion 2016/17:3131 av Cecilia Widegren (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att förändra dagens friskvårdsavdrag till ett individuellt friskvårdsavdrag om 2 000 kronor per år utan undantag. Friskvårdsarbetet bör utvecklas och breddas och inkludera de som inte har en arbetsgivare: studenter, de med sjuk- och aktivitetsersättning samt pensionärer m.fl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill på nytt (se bet. 2015/16:SkU16) påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. De förslag som läggs fram i motionerna om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebär ett avsteg från dessa principer.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.
Jämför reservation 19 (KD).
Bakgrund
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. För att den enskilde skulle kunna få skattereduktion måste varje gåva uppgå till minst 200 kronor, och årets sammanlagda gåvor fick inte understiga 2 000 kronor. Detta motsvarar ett underlag för skattereduktion om 6 000 kronor per år.
Skattereduktionen gavs endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån på förhand fastställda kriterier. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund som uppfyllde kraven för beskattning enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 §§ IL skulle godkännas som gåvomottagare under den grundläggande förutsättningen att den har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. Som gåvomottagare skulle också godkännas utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare.
Den som ansökte om att bli godkänd gåvomottagare skulle betala en ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare skulle vidare betala en års-avgift.
De två gåvoändamål som berättigar till skattereduktion är dels att främja vetenskaplig forskning, dels att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Denna avgränsning har inneburit att ett antal ändamål lämnats utanför, t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion och andra allmännyttiga ändamål som hör till den ideella sektorn.
Antalet tillgängliga ändamål för godkända gåvomottagare bestämdes av kostnads-, missbruks- respektive kontrollskäl till färre ändamål än de som kan leda till inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta gällde inte minst med hänsyn till att även utländska associationer var tvungna att inkluderas bland de godkända mottagarna.
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopades den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Regeringen anförde bl.a. följande.
En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är emellertid angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, dvs. att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenliga med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i skattesystemet. Det förtjänar att framhållas att det faktum att det aktuella skatteincitamentet utformades som en skattereduktion när det infördes uttryckligen ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen. Stöd till de verksamheter som den ideella sektorn bedriver bör fördelas utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör snarare utgå från tydliga prioriteringar än från privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion.
Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgifter som är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten.
Motionerna
I motion 2016/17:2052 av Jan R Andersson (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringen överväger att återinföra avdragsrätt för gåvor och att utöka omfattningen till att gälla fler organisationer än som omfattades av avdragsrätten t.o.m. 2015.
I kommittémotion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 anförs att gåvoskatteavdraget gäller enbart enskilda gåvogivare och enbart till hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Reformen har varit av mycket stor betydelse för det civila samhället. Kristdemokraterna föreslår att gåvoskatteavdraget utvecklas och utökas. Hur Sverige ska kunna uppmuntra ökad sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela sektorn. Över huvud taget bör de offentliga regelverken ses över för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt till kultursektorn.
I motion 2016/17:2479 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1 föreslås att gåvoskatteavdraget återinförs.
I kommittémotion 2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8 anförs att Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Gåvoskatteavdraget bör återinföras i sin tidigare utformning, och ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor ska avskaffas. På sikt bör takbeloppet för avdragsrätten höjas. Slutligen bör frågan om skatteavdraget även ska omfatta juridiska personer utredas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har beslutat slopa skattereduktionen för gåvor fr.o.m. den 1 januari 2016 (bet. 2015/16:FiU1, yttr. 2015/16:SkU1y). Utskottet tillstyrkte förslaget och anförde följande i sitt yttrande till finansutskottet.
En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är samtidigt angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, dvs. att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenliga med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i skattesystemet. Det faktum att det aktuella skatte-incitamentet utformades som en skattereduktion när det infördes ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen. Utskottet instämmer i att stöd till de verksamheter som den ideella sektorn bedriver bör fördelas utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör snarare utgå från tydliga prioriteringar än från privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion.
Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgifter som är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionsförslagen om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att utvärdera effekterna av att gåvoskatteavdraget avskaffats.
Jämför reservation 20 (M, C, L, KD).
Motionen
I kommittémotion 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 4 anförs att civilsamhället är en grundpelare i demokratin och står för en mycket viktig samhällsfunktion. Bakgrunden till avdragsrätten för gåvor var att pengar som används för att stödja det civila samhället inte ska beskattas lika hårt som övrigt kapital. Redan första året då skattereduktionen för gåvor till den ideella sektorn infördes skedde en markant ökning av den genomsnittliga gåvan. Regeringen bör utvärdera effekterna av att skattereduktionen avskaffats.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har av skäl som utskottet tidigare redogjort för beslutat slopa skattereduktionen för gåvor fr.o.m. den 1 januari 2016. Utskottet tillstyrkte förslaget (bet. 2015/16:FiU1, yttr. 2015/16:SkU1y). Utskottet ser ingen anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera effekterna av att skattereduktionen avskaffats.
Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en ändrad förmånstagarkrets.
Bakgrund
Pensionssparande har sedan länge beskattats enligt särskilda regler. Reglerna innebär att beskattningen av en inkomst av förvärvsverksamhet som utgörs av pensionsförmåner – oavsett om sparandet sker privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp tills pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas.
För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställts upp är i första hand att regeringen vill försäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte, dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede i livet. Reglerna är konstruerade så att det finns en symmetri mellan avdraget/skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen.
De kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring finns i 58 kap. inkomstskattelagen (IL). Av bestämmelserna i 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make, maka eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make, maka eller sambo. Om den försäkrade avlider innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.
Som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten begränsades fr.o.m. inkomståret 2008 möjligheten att göra avdrag för privat pensionssparande till maximalt 12 000 kronor per år (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp).
Den 1 januari 2015 begränsades möjligheten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) genom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1).
Den 1 januari 2016 slopades rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton med ett fast belopp om 1 800 kronor per år. Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet kan även fortsättningsvis göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Regeringen anförde följande.
Det finns skäl för enskilda att spara till sin pension, men det finns inga entydiga motiv till att det bör ske i en viss skattesubventionerad sparform. Därutöver gynnar pensionssparavdragets konstruktion vissa grupper mer än andra. En skattesubvention av en viss typ av pensionssparande är ett trubbigt instrument för att stötta individer med låg ersättningsgrad från allmän pension och tjänstepension. Det finns därför såväl fördelnings-argument som effektivitetsargument för att jämna ut de skattemässiga villkoren mellan olika sparformer. Regeringen anser därmed att rätten att göra pensionssparavdrag med ett fast belopp ska slopas.
Motionen
I motion 2016/17:1921 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) anförs att regeringen bör se över inkomstskattelagens regler om förmånstagare till pensionsförsäkringar. För närvarande är det endast make, maka, sambo och barn samt makes eller sambos barn som är förmånstagare. Uteslutna är således barnbarn, syskon, syskonbarn med flera. Konsekvensen är att pengarna försvinner in i försäkringskollektivet i de fall godkända förmånstagare saknas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser fortfarande (se bet. 2015/16:SkU16) att utgångspunkten när man bestämmer förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som kan vara beroende av den försäkrade för sin försörjning.
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en ändrad förmånstagarkrets.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en höjning av schablonavdraget eller att helt skattebefria hyresintäkter vid uthyrning av bostäder.
Bakgrund
För att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet effektivare och på så vis stimulera till en rörligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget för uthyrning av privatbostäder från 21 000 kronor till 40 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, yttr. 2012/13:SkU1y).
Den 1 februari 2013 började lagen om uthyrning av egen bostad att gälla. Den största nyheten med lagen är att den ger hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hyran. Lagen gäller när en lägenhet hyrs för att användas som bostad under förutsättning att uthyrningen inte sker i en näringsverksamhet. En person som hyr ut en bostad som han eller hon under en tid inte har behov av bedriver normalt inte näringsverksamhet. En person som hyr ut tre bostäder eller fler anses normalt bedriva näringsverksamhet. Om en person upplåter flera bostäder, gäller lagen bara för den första upplåtelsen. För de senare gäller i stället reglerna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). De bostäder som hyrs ut enligt lagen kan t.ex. vara villor, bostadsrättslägenheter som hyrs ut av bostadsrättshavaren, möblerade och omöblerade rum eller ägarlägenheter. En uthyrning av en hyresrätt i andra hand omfattas dock inte av lagen.
Motionerna
I motion 2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 1 anförs att bostadsbristen i Sverige är ett påträngande problem och politiken bör prioritera att skapa incitament för den som har en bostad att hyra ut delar av bostaden för att minska trycket på bostadsmarknaden. Den som har inneboende bör i så fall slippa att beskattas för inkomsten.
I motion 2016/17:2864 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) anförs att unga kan tvingas att avstå från jobb och från studier för att man inte kan finna en bostad. Som en särskild satsning på landets studenter bör regeringen som ett komplement till andra satsningar överväga att helt skattebefria hyresintäkten för den som hyr ut till en student.
Utskottets ställningstagande
För att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet och stimulera till en rörligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget för uthyrning av privatbostäder den 1 januari 2013 från 21 000 kronor till 40 000 kronor.
Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostad eller del av en bostad. Statskontoret ska lämna förslag till åtgärder i syfte att effektivisera utnyttjandet och förmedlandet av det befintliga beståndet. Uppdraget ska återrapporteras till regeringen senast den 30 juni 2017.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om en höjning av schablonavdraget eller att helt skattebefria hyresintäkter vid uthyrning av bostäder.
Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
|
1. |
|
|
|
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:266 av Dennis Dioukarev (SD),
2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4 och
2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38 och
avslår motionerna
2016/17:77 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:422 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2016/17:536 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:575 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:776 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:942 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:959 av Teres Lindberg (S),
2016/17:1095 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2016/17:1103 av Finn Bengtsson (M),
2016/17:1251 av Tina Ghasemi (M) yrkande 1,
2016/17:1259 av Tina Ghasemi (M),
2016/17:1263 av Erik Andersson (M),
2016/17:1422 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:1454 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2016/17:1465 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1480 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2016/17:1486 av Patrick Reslow (M),
2016/17:1508 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1637 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:1876 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1914 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2,
2016/17:2049 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2068 av Edward Riedl (M),
2016/17:2108 av Edward Riedl (M),
2016/17:2134 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2016/17:2158 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2622 av Emil Källström m.fl. (C),
2016/17:2682 av Isabella Hökmark (M),
2016/17:2686 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),
2016/17:2728 av Erik Bengtzboe (M),
2016/17:2925 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 21,
2016/17:3084 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,
2016/17:3118 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,
2016/17:3326 av Sofia Fölster (M),
2016/17:3331 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 och
2016/17:3356 av Larry Söder (KD).
Bristen på bostäder i kombination med höga priser i storstadsregionerna och ett ökat antal unga vuxna har skapat en besvärlig situation för den som vill flytta hemifrån. Problemet är inte betalningsförmågan utan snarare bristen på finansiering och sparkapital.
Debatten har dominerats av förslag om utbudssubventioner för hyresbostäder och regelförenklingar. Erfarenheten visar dock att subventionerna ofta är ineffektiva och dyra varför nyproduktionen i dag domineras av bostads- och äganderätter. Det finns emellertid en beprövad lösning i flera länder som skulle hjälpa unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden. Förslaget presenteras av Sveriges Byggindustrier i rapporten Startlån och bosparande – möjliga system och effekter, och innebär att unga vuxna i åldern 18–36 ska kunna spara till bostad med särskilda skatteregler. Genom att underlätta bosparande kan unga snabbare bygga upp en egen kapitalinsats för ett första bostadsförvärv.
Detaljerna för hur det skulle se ut kan behöva utredas vidare. Sparandet skulle exempelvis kunna vara avdragsgillt med upp till ett halvt inkomstbasbelopp per år och upp till 20 procent av sparandet. Det innebär att den som bosparar 1 000 kronor får 200 kronor tillbaka i skatteavdrag mot annan skattepliktig inkomst. Dessutom ska avkastningen av bosparandet vara skattefri. Om sparkapitalet används till annat än köp av bostad sker en retroaktiv beskattning.
Förutom att unga vuxna får möjlighet att komma in på bostadsmarknaden kan även andra positiva effekter uppstå. Stöd till resurssvaga hushåll stimulerar till sparande bland yngre, vilket gör att man tidigt i livet lär sig att ta ansvar för sin privatekonomi. Unga som får respekt och förståelse för plånboksfrågor borgar för en framtid med personer i politiken och näringslivet som fattar kloka beslut.
En statlig utredning tillsattes 2004 för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation eftersom skattereglerna ansågs ha blivit krångliga och svåra att följa. I utredningens betänkande Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) fanns förslag om hur beskattningen kan anpassas för den moderna idrottsrörelsen. I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsattes en ny utredning, denna gång för att utreda beskattningen för alla ideella föreningar. Inte heller detta utredningsförslag, Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65), resulterade i någon proposition.
Riksidrottsförbundet uttrycker en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Skatteverket har också ändrat sin praxis vad gäller beskattningen av föreningars second hand-försäljning. Förbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att ta sig an frågan och att regeringen bör presentera en proposition om idrottens skatteregler under det kommande året.
Sverigedemokraterna var emot införandet av försvarets nya personalförsörjningssystem. Så länge systemet tillämpas är det viktigt att reglerna är så bra som möjligt. Reglerna bör ses över utifrån lämplighet och ekonomi, och bl.a. bör man överväga om inte soldater, sjömän och gruppbefäl kan slippa att bli förmånsbeskattade för enklare mat ute i fält.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
2. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:2622 av Emil Källström m.fl. (C),
2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 21 och
2016/17:3118 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 och
avslår motionerna
2016/17:77 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:266 av Dennis Dioukarev (SD),
2016/17:422 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2016/17:536 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:575 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:776 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:942 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:959 av Teres Lindberg (S),
2016/17:1095 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2016/17:1103 av Finn Bengtsson (M),
2016/17:1251 av Tina Ghasemi (M) yrkande 1,
2016/17:1259 av Tina Ghasemi (M),
2016/17:1263 av Erik Andersson (M),
2016/17:1422 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:1454 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2016/17:1465 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1480 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2016/17:1486 av Patrick Reslow (M),
2016/17:1508 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1637 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:1876 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1914 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2,
2016/17:2049 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2068 av Edward Riedl (M),
2016/17:2108 av Edward Riedl (M),
2016/17:2134 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2016/17:2158 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4,
2016/17:2682 av Isabella Hökmark (M),
2016/17:2686 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),
2016/17:2728 av Erik Bengtzboe (M),
2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2016/17:2925 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2016/17:3084 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,
2016/17:3326 av Sofia Fölster (M),
2016/17:3331 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 och
2016/17:3356 av Larry Söder (KD).
Centerpartiet vill se en grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. På så vis sätts ett pris på miljöförstöring samtidigt som skatteintäkterna återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider av små marginaler i statsfinanserna. I regeringsställning 2006–2014 bidrog Centerpartiet till att skatten på arbete sänktes påtagligt via jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Samtidigt höjdes miljöskatterna och andra skatter. Fordonsskatten miljödifferentierades. Skattebördan på arbete minskade och skattebördan på föroreningar ökade.
En verklig miljöomställning kräver en politik som uppmuntrar innovationer och grönt entreprenörskap samt underlättar och understöder ekonomisk tillväxt och förändring. Omvänt kommer omställningen att bromsas av en omodern politik som helt förlitar sig på det offentliga, på statliga investeringar finansierade med skattehöjningar, där skattebetalarna och inte förorenarna betalar. Det är en politik som i grunden misstror ekonomisk utveckling och tillväxt. En sådan politik kommer heller inte att fungera som det internationella föredöme som krävs för en global omställning.
Stora diffust definierade stödprogram har historiskt också visat sig vara ineffektiva jämfört med precisa och riktade styrmedel. Sverige har i dag stora resurser och världsledande företag i centrum för omställningen, från produktion av grön bioenergi till världsledande teknikföretag med energibesparande lösningar. Genom att tidigt skapa förutsättningar för en stark miljöorienterad hemmamarknad i Sverige och EU kan vi utveckla lösningar som resten av världen senare kommer att anamma och där svenskt näringsliv är ett föredöme.
Ett antal felbeslut av regeringen i närtid visar att arbetet med den gröna skatteväxlingen behöver skärpas. Skatten på el från solceller på alla anläggningar med effekt på över 255 kilowatt omfattade även el som producerades för eget bruk. Bestämmelserna infördes med hänvisning till EU-krav – krav som enligt EU-kommissionen inte fanns. Skattehöjningen på biodrivmedel i mars 2015 innebar att E85 och biodiesel FAME blev dyrare än de fossila alternativen, vilket motiverades med att EU krävde att biodrivmedel inte får överkompenseras. Något uttalande från EU fanns dock aldrig. Enligt direktiven för utredningen om en bonus–malus-beskattning fick utredaren absolut inte föreslå en registreringsskatt på fordon. Regeringen påstod att EU inte tillåter en sådan skatt, men något konkret uttalande från EU har inte stått att finna. Tvärtom har Frankrike en registreringsskatt sedan 2008 utan att EU begärt någon ändring. Även Norge vars handelslagar är harmoniserade har en registreringsskatt.
Mot den här bakgrunden är det angeläget att regeringen utreder den gröna skatteväxlingen ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.
Alliansregeringen sänkte skatten för pensionärer i fem steg, och vi har beslutat att genomföra ytterligare skattesänkningar när ekonomin tillåter så att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer minskar. Många pensionärer lever på mycket små pensioner och har svårt att betala för bostad, mat, kläder och mediciner. Möjligheten att höja pensionerna för de pensionärer som enbart har garantipension eller låg inkomstpension bör därför ses över. Det finns inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika.
På grund av de kraftigt stigande bostadspriserna är det på många platser nästan omöjligt att köpa sin första bostad utan att få hjälp med finansieringen. Det är ofta kontantinsatsen som utgör ett hinder och därför bör man se över möjligheten att reducera kravet på kontantinsats. En förutsättning är att amorteringsgraden på bolånet ökar i motsvarande takt så att köparen har en realistisk bild av boendekostnaderna. Ett särskilt riktat bosparande för ungdomar skulle skapa drivkrafter för fler unga att redan vid tidig ålder sätta undan en del av den skattepliktiga inkomsten för framtida investeringar.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
3. |
|
|
|
av Larry Söder (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3356 av Larry Söder (KD) och
avslår motionerna
2016/17:77 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:266 av Dennis Dioukarev (SD),
2016/17:422 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2016/17:536 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:575 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:776 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:942 av Annelie Karlsson (S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:959 av Teres Lindberg (S),
2016/17:1095 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2016/17:1103 av Finn Bengtsson (M),
2016/17:1251 av Tina Ghasemi (M) yrkande 1,
2016/17:1259 av Tina Ghasemi (M),
2016/17:1263 av Erik Andersson (M),
2016/17:1422 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:1454 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2016/17:1465 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1480 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2016/17:1486 av Patrick Reslow (M),
2016/17:1508 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1637 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2016/17:1876 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1914 av Margareta B Kjellin (M) yrkande 2,
2016/17:2049 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2068 av Edward Riedl (M),
2016/17:2108 av Edward Riedl (M),
2016/17:2134 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2016/17:2158 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2202 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4,
2016/17:2622 av Emil Källström m.fl. (C),
2016/17:2682 av Isabella Hökmark (M),
2016/17:2686 av Finn Bengtsson och Annicka Engblom (båda M),
2016/17:2728 av Erik Bengtzboe (M),
2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2016/17:2925 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2016/17:2971 av Solveig Zander m.fl. (C) yrkande 21,
2016/17:3084 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,
2016/17:3118 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,
2016/17:3326 av Sofia Fölster (M) och
2016/17:3331 av Sofia Fölster (M) yrkande 1.
Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensionärer, och alliansregeringen sänkte skatten på pensioner i fem steg. Det innebär att en garantipensionär tillsammans med höjningarna av bostadstillägget har ca 1 900 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med den skattenivå som gällde 2006. Jag anser att skatten på pensioner bör ligga på samma nivå som skatten på förvärvsinkomster. Det finns fortfarande en skillnad i beskattning till pensionärernas nackdel som man bör se över och bestämma hur man ska kunna ta bort.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
4. |
|
|
|
av Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lotta Finstorp (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15 och
2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2016/17:21 av Tina Acketoft (L),
2016/17:84 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:572 av Johanna Haraldsson (S),
2016/17:961 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2016/17:1210 av Jan R Andersson (M),
2016/17:1213 av Lotta Olsson (M),
2016/17:1217 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2016/17:1244 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:1286 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1472 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1543 av Marta Obminska (M),
2016/17:1577 av Jan Ericson (M),
2016/17:1671 av Yilmaz Kerimo (S),
2016/17:1902 av Margareta B Kjellin (M),
2016/17:1962 av Kerstin Lundgren (C),
2016/17:2214 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S) yrkande 2,
2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2016/17:2526 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:2628 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13,
2016/17:2998 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,
2016/17:3050 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2016/17:3274 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1–3 och
2016/17:3316 av Jabar Amin (MP).
RUT-reformen som genomfördes av alliansregeringen har skapat nya jobb och gjort svarta jobb vita och bidragit till entreprenörskap, inte minst bland kvinnor. Tjänstenäringen är särskilt viktig för företagande bland utrikes födda. För den som tidigare inte har haft ett jobb eller som är helt ny på den svenska arbetsmarknaden är tjänstebranschen en viktig väg till det första jobbet.
Sysselsättningseffekterna av RUT-reformen är tydliga. Enligt Konjunkturinstitutet ger RUT-avdraget bestående högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Reformen beräknas ha skapat 20 000 nya jobb. Tre av fyra av dessa jobb har dessutom gått till människor som kommit direkt från arbetslöshet. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv skulle med en RUT-vänlig politik, där avdraget är 50 000 kronor och omfattar fler tjänster, leda till att ytterligare 16 000 personer arbetar i RUT-branschen 2020. Arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. I 107 av Sveriges 290 kommuner är arbetslösheten i gruppen över 30 procent. Närmare 150 000 personer befinner sig dessutom i Migrationsverkets mottagningssystem och kommer så småningom att söka arbete. För nyanlända som saknar utbildning och arbetslivserfarenhet kan de jobb som RUT-företagen erbjuder öppna dörrarna till arbetsmarknaden. Att gå till jobbet är det bästa sättet att så snabbt som möjligt integreras i det svenska samhället.
Sänkningen av taket i RUT-avdraget förra året har lett till att färre företag startats, och därmed har möjligheten för nya jobb minskat. Taket för skatteavdraget bör tredubblas till 75 000 kronor per år och person samtidigt som antalet tjänster som omfattas av systemet bör breddas. Genom migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna har systemet utökats till fler tjänster, bl.a. flyttjänster, för att få fler nyanlända i arbete, men det krävs mer. Enligt regeringens prognos kommer en miljon människor inom kort att leva i utanförskap. Det är därför angeläget att ta till vara varje möjlighet att öka sysselsättningen. Genom att utveckla RUT-avdraget ytterligare skulle fler kunna få sitt första jobb. Förutsättningarna för detta bör därför snarast utredas.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
5. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:1962 av Kerstin Lundgren (C),
2016/17:2628 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3 och
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13 och
avslår motionerna
2016/17:21 av Tina Acketoft (L),
2016/17:84 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:572 av Johanna Haraldsson (S),
2016/17:961 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2016/17:1210 av Jan R Andersson (M),
2016/17:1213 av Lotta Olsson (M),
2016/17:1217 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2016/17:1244 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:1286 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1472 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1543 av Marta Obminska (M),
2016/17:1577 av Jan Ericson (M),
2016/17:1671 av Yilmaz Kerimo (S),
2016/17:1902 av Margareta B Kjellin (M),
2016/17:2214 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S) yrkande 2,
2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2016/17:2526 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:2998 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,
2016/17:3050 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15,
2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:3274 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1–3 och
2016/17:3316 av Jabar Amin (MP).
RUT-reformen har varit en framgångssaga för jobben, ekonomin och inte minst integrationen. Centerpartiet har fått igenom en breddning av RUT-avdraget till att omfatta trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet. Närmare hälften av alla anställda inom RUT-företagen är utlandsfödda och vi vill utveckla RUT för att fler ska kunna få jobb. Det är viktigt för integrationen och jobben att RUT-reformen värnas så att fler får komma in på arbetsmarknaden.
ROT-avdraget har gjort det möjligt för många att se om sitt hus samtidigt som den svarta marknaden har trängts tillbaka. Både fastighetsägare och företagare uppskattar reformen. Det ger ökad sysselsättning inte minst i mindre hantverksföretag och har samtidigt gjort det möjligt även för den icke händige att utföra HUS-åtgärder. Avdragsrätten bör återställas till den nivå som gällde före den 1 januari 2016.
ROT-avdraget är kopplat till fastighetsägaren. Bostaden ägs i de allra flesta fall av två personer, och skattereduktion blir därmed högst 100 000 kronor per år. I de fall bostaden ägs av en person blir avdraget högst 50 000 kronor vilket kan innebära att fastighetsägaren inte har råd att reparera och underhålla fastigheten. ROT-avdraget bör ses över och bli ett tydligt ”husavdrag” genom att avdraget beräknas per fastighet i stället för per person. Intentionen ska vara att köparen av tjänsten får skattelättnaden men att utgiften beräknas per fastighet i stället för per person.
RUT-avdraget försämrades efter valet 2014, och reglerna för vilka arbeten som får utföras ändrades. Det medförde att efterfrågan på RUT-tjänster bromsade in. Migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna innebar dock att avdragsmöjligheten utvidgades till att omfatta trädgårdstjänster, it-tjänster och flyttjänster. Centerpartiet anser att möjligheten att använda avdraget för tjänster som enklare matlagning i hemmet och läxläsning bör återinföras, men även tvätt av textilier utanför hemmet skulle vara en efterfrågad tjänst. Det akuta läget med ökande utanförskap och många asylsökande i Sverige kräver reformer som lägger grunden för fler nya jobb. Ett utökat RUT-avdrag är en sådan reform. På lite sikt bör avdragsrätten för ROT- och RUT-tjänster utökas till att gälla hushållens alla köpta tjänster. Frågan bör utredas.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
6. |
|
|
|
av Daniel Sestrajcic (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:572 av Johanna Haraldsson (S) och
2016/17:961 av Pia Nilsson m.fl. (S) samt
avslår motionerna
2016/17:21 av Tina Acketoft (L),
2016/17:84 av Johan Nissinen (SD),
2016/17:1210 av Jan R Andersson (M),
2016/17:1213 av Lotta Olsson (M),
2016/17:1217 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2016/17:1244 av Lotta Olsson och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:1286 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1472 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1543 av Marta Obminska (M),
2016/17:1577 av Jan Ericson (M),
2016/17:1671 av Yilmaz Kerimo (S),
2016/17:1902 av Margareta B Kjellin (M),
2016/17:1962 av Kerstin Lundgren (C),
2016/17:2214 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (S) yrkande 2,
2016/17:2516 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2016/17:2526 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:2628 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13,
2016/17:2998 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–5,
2016/17:3050 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 15,
2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:3274 av Jenny Petersson (M) yrkandena 1–3 och
2016/17:3316 av Jabar Amin (MP).
Den som betalar skatt i Sverige kan begära skatteavdrag för ROT- och RUT-tjänster. Avsikten med avdragen är att begränsa svartjobben och skapa arbetstillfällen inom de berörda branscherna i Sverige. Enligt Skatteverket köpte över en miljon svenskar ROT-tjänster som subventionerades med närmare 17 miljarder kronor 2015. Det är mer än statens kostnad för garantipension till äldre. ROT-avdraget infördes 2008 och reformen har blivit dyrare än någon kunde förutse varför det är angeläget att närmare granska avdragets fördelningspolitiska profil.
Systemet tillåter avdrag för arbete som utförs i andra EU-länder. Det förhållandet bidrar inte till att göra fler jobb ”vita” i Sverige. Det gynnar människor med höga inkomster som har ekonomiska möjligheter att ha ett semesterboende i utlandet. Det är inte fördelningsmässigt försvarbart. 2014 fick 1 900 svenskar 52 miljoner kronor i skattereduktion för RUT- och ROT-tjänster utförda i ett annat EU/EES-land. Det är en ökning med nästan 160 procent sedan 2011. Det är bra att regeringen har sänkt ROT-avdragets subventionsgrad från 50 procent till 30 procent, men det är nödvändigt att ytterligare förändringar vidtas.
I andra EU-länder finns liknande ROT-system som inte tillåter avdrag för tjänster utomlands. I mars 2012 lämnade riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen skulle se över hur andra EU-länder hanterar frågan, i syfte att hitta vägar för att avskaffa möjligheten till ROT- och RUT-avdrag i utlandet. Det var riksdagens uttalade vilja. Inget har ändrats sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande förutom att kostnaden för avdragen i utlandet har ökat. HUS- avdraget bör nu skyndsamt ses över i syfte att endast tillåta avdrag för tjänster som utförs i Sverige.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
7. |
|
|
|
av Per Åsling (C), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–3 och 5.
Regeringen har helt ändrat inriktning på skattepolitiken trots att alliansregeringens skattepolitik var framgångsrik. Detta är anmärkningsvärt. Helomvändningen av skattepolitiken genomförs med stöd av en alltför tunn och bräcklig konsekvensanalys. Konjunkturinstitutet anser att den förda politiken riskerar att förstärka problemen på svensk arbetsmarknad. Kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen försvagar återhämtningen på arbetsmarknaden. Vidare leder regeringens skatteförslag till lägre inkomstförstärkningar än vad som förväntas. Konjunkturinstitutet anser att Finansdepartementet överskattar den förstärkning av de offentliga finanserna som förväntas av avtrappat jobbskatteavdrag och begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt eftersom regelförändringarna kan ge upphov till lägre beskattningsbara arbetsinkomster än vid oförändrade regler.
Det innebär att reformerna som regeringen finansierar via skatteförändringarna underfinansieras över tid, något som riskerar att ytterligare försvaga statens finanser. Situationen är allvarlig och riskerar påverka tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser negativt i större utsträckning än vad regeringen förväntar sig. Vi vill därför att regeringen noga utvärderar effekterna av sin skattepolitik.
Inkomstskatten har höjts för över en miljon löntagare. Jobbskatteavdraget har trappats av och breda löntagargrupper har fått höjd statlig inkomstskatt genom att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp långsammare än tidigare. Sedan årsskiftet har Sverige nu världens högsta marginalskatter. Höga marginalskatter har en negativ påverkan bl.a. på viljan till utbildning och entreprenörskap samt på antalet arbetade timmar. När svenska företag konkurrerar om kvalificerad arbetskraft med andra länder innebär höga marginalskatter att det kan bli svårare att skapa fler jobb och företag i Sverige.
Med ökade marginalskatter lönar det sig sämre för den enskilda att investera i högre utbildning och att starta företag i Sverige. Regeringen räknar med att världens högsta marginalskatt ska ge ett tillskott i statskassan men risken är att effekten blir den motsatta. När incitamenten för att arbeta försvagas tenderar människor att jobba mindre. När det lönar sig sämre att anstränga sig för att skaffa en högre utbildning tenderar färre människor att tycka att det är mödan värt. Enligt Finanspolitiska rådets rapport 2016 leder skattehöjningarna inte till någon förstärkning av de offentliga finanserna över huvud taget. På sikt riskerar regeringens beräkningar av inkomstförstärkningarna att leda till hål i statens budget. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av att marginalskatterna höjts.
Den särskilda löneskatten för personer över 65 år som återinfördes 2016 minskar företagens incitament att anställa äldre och minskar också äldres drivkrafter att arbeta. Skatten kommer att delvis övervältras på lönen genom en utebliven löneökning eller en sänkt lön. Människor kommer att lämna arbetsmarknaden tidigare trots att det finns ett stort samhällsekonomiskt behov av ett förlängt yrkesliv. Regeringen bör därför utvärdera effekterna av att den särskilda löneskatten för äldre återinförs.
HUS-avdraget har varit en träffsäker reform för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden och för att skapa nya jobb. Det har också bidragit till att öka förtroendet för skattesystemet genom att göra svarta jobb vita. RUT-reformen har gett fler möjlighet att få hjälp i hemmet och underlättat människors livspussel. Det finns fortfarande ett stort behov av jobb i tjänstesektorn som inte kräver högre utbildning eftersom det är en viktig väg till det första jobbet.
Arbetsförmedlingen anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekterna av förändringarna i RUT-avdraget och att förändringarna bör vägas mot att personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Vi vill att regeringen noga utvärderar effekterna av de förändringar som genomförts avseende såväl RUT- som ROT-avdraget och hur de påverkar sysselsättningen.
Regeringen redovisar inte fullt ut den samhällsekonomiska effektiviteten och effekten på sysselsättning av den förda skattepolitiken. Analysen är bristfällig eftersom man inte inkluderar vilka konsekvenser skatteförändringarna får. Exempelvis saknas en analys av vilka effekter försämringarna av RUT-avdraget får på lite längre sikt för skatteintäkter, svartarbete, människors attityder och kommande beteendeförändringar samt de seriösa företagens villkor. Inte heller innehåller analysen något om Skatteverkets sannolikt ökade resursbehov för kontroller, produktivitetsutvecklingen i samhället samt inte minst skattesystemets legitimitet. Underlaget för prioriteringar är därmed bristfälligt och vi vill att regeringen i den kommande skrivelsen med redovisning av skatteutgifter fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
8. |
Avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 4 (V) |
|
|
av Daniel Sestrajcic (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:992 av Leif Nysmed m.fl. (S),
2016/17:1362 av Jamal Mouneimne (S) och
2016/17:2876 av Lawen Redar m.fl. (S).
Efter valet 2006 slopade den borgerliga regeringen skattereduktionen för avgift till fackförening och arbetslöshetskassa som en del av finansieringen av jobbskatteavdraget. Samtidigt höjdes avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen kraftigt. Avgifterna till arbetslöshetskassorna differentierades genom att kassor med en hög arbetslöshet fick högre avgifter och kassor som hade en låg arbetslöshet fick lägre avgifter. Samtidigt var det och är fortfarande möjligt för företag och företagare att dra av sin medlemsavgift till arbetsgivarorganisationer. Detta visar på en politisk och mycket medveten strävan efter att underminera fackens ställning på arbetsmarknaden. Resultatet av den tidigare förda politiken är att omkring en halv miljon löntagare i dag har lämnat arbetslöshetskassan. Många står helt skyddslösa eftersom de inte har haft råd att betala de höga avgifterna. Ytterst har detta drabbat löntagare som redan har en besvärlig situation på arbetsmarknaden. De argument som talar för ett återinföra en skattereduktion för fackföreningsavgift, bortsett från kostnaden, är att man bör sträva efter en skattemässig likabehandling av parterna på arbetsmarknaden och att stimulera de fackliga organisationernas samhällsnyttiga arbete. Förtroendevalda, anställda och aktiva medlemmar arbetar för att undvika konflikter och skapa legitimitet för beslut på arbetsmarknaden. Det fackliga arbetet gynnar hela samhället, alla arbetstagare och inte bara de som genom sitt fackliga medlemskap finansierar arbetet. Frågan om ett skatteavdrag för medlemsavgift i fackförening bör behandlas samtidigt med frågan om avdrag för avgift för medlemskap i arbetsgivarorganisation. Antingen ska man få avdrag för medlemskapsavgiften i båda fallen eller så bör avdraget slopas helt.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
9. |
|
|
|
av Mathias Sundin (L). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:1085 av Mathias Sundin m.fl. (L) och
avslår motion
2016/17:2136 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2.
För att bibehålla en konkurrenskraftig svensk ekonomi i en alltmer globaliserad värld är det viktigt att Sverige anpassar sig till en modern internationell arbetsmarknad. Expertskatt infördes 2001 och innebär skattelättnader för experter och spetskompetenta människor som väljer att arbeta i Sverige. Alliansregeringen utvecklade expertskatten 2012, men reglerna omfattar fortfarande för få människor, särskilt ur ett internationellt perspektiv. I Sveriges närområde finns det länder som har fördelaktigare regler på området, vilket gör dessa länder mer attraktiva än Sverige när företag väljer plats för nyetablering. I Danmark t.ex. är expertskatten betydligt mer generös. Alliansens förbättring av lagen har visserligen lett till att antalet personer med expertskatt har ökat, men i jämförelse med Danmark är det fortfarande få som omfattas av reglerna.
Allt tyder på att konkurrensen mellan länderna om utländsk spetskompetens kommer att öka och det är sannolikt att trenden med allt förmånligare villkor för utländska forskare, experter och nyckelpersoner fortsätter. För att stärka Sverige i den globala ekonomin behövs reformer som gör det enklare att attrahera talanger och experter. En reformerad expertskatt kan vara en sådan reform. Expertskattens konstruktion och funktion bör utredas i syfte att stärka förmågan för verksamheter i Sverige att rekrytera utländska nyckelpersoner.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
10. |
|
|
|
av Per Åsling (C) och Mathias Sundin (L). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:823 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 7 och
2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) yrkande 8 och
avslår motionerna
2016/17:95 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:218 av Lotta Finstorp (M),
2016/17:548 av Niclas Malmberg m.fl. (MP),
2016/17:1346 av Hanna Wigh (SD) yrkande 2,
2016/17:1359 av Alexandra Anstrell (M),
2016/17:1478 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1492 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M),
2016/17:1513 av Margareta Cederfelt (M),
2016/17:1836 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),
2016/17:1879 av Gunilla Nordgren (M),
2016/17:1881 av Gunilla Nordgren (M),
2016/17:2045 av Stefan Jakobsson och Josef Fransson (båda SD),
2016/17:3132 av Cecilia Widegren och Mats Green (båda M),
2016/17:3141 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6 och
2016/17:3240 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).
Ridsport bör jämställas med andra idrotter som personalvårdsförmån i skattelagstiftningen. Det är inte rimligt att en folksport som ridning ska vara undantagen som personalvårdsförmån. Hästsporten är Sveriges näst största idrott. Utöver de hälsofrämjande effekterna kan hästsport fylla en viktig funktion för anställda med exempelvis olika funktions- och rörelsehinder men också med balanssvårigheter. Sporten ger människor förbättrad hälsa, livskvalitet, fysiskt och psykiskt välbefinnande. Det skulle slutligen få positiva effekter för de företag och organisationer som erbjuder ridsport, t.ex. ridskolor och turridning, om ridsportsaktiviteter inkluderas bland personalvårdsförmånerna.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
11. |
|
|
|
av Per Åsling (C), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3401 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) och
avslår motionerna
2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2016/17:2527 av Margareta Cederfelt (M).
Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. I syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande tog alliansregeringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Det kan i dag vara en utmaning för entreprenörer att i ett tidigt stadium attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens erbjuds optioner, dvs. rätten att köpa aktier i företaget för ett på förhand bestämt pris. För att göra det lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare bör regelverket förenklas och bli konkurrenskraftigare samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Det handlar både om företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst och när beskattning ska ske. Eftersom det brådskar med politiska åtgärder är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och med utgångspunkt i det utredningsförslag som presenterats lägger fram förslag till förbättringar av regelverket för personaloptioner.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
12. |
|
|
|
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2016/17:2527 av Margareta Cederfelt (M) och
2016/17:3401 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Sverigedemokraterna vill förbättra villkoren för personaloptioner främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket kan förbättra kapitalförsörjningen. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är ofta ett hinder och innebär att många potentiella innovationer inte förverkligas. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, något som ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och ökar behovet av finansiering. Finansieringsproblemen i nya bolag skulle delvis kunna avhjälpas genom bättre villkor för personaloptioner där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. Företagen behöver med personaloptioner inte erbjuda lika hög lön, och den anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
13. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 47 och
avslår motionerna
2016/17:1209 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:2046 av Jan R Andersson (M) och
2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 4.
Nästan 20 procent av alla nya bilar som säljs varje år är förmånsbilar, och även andrahandsmarknaden för sådana bilar är stor. Det behövs långsiktiga spelregler och engagerade företag och privatpersoner för att driva på omställningen till fler miljöbilar på vägarna. Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar bör riktas till de mest klimateffektiva bilarna och vara på jämförbar nivå med andra styrmedel. Det är ett bra verktyg för att styra över till en mer hållbar och på sikt fossiloberoende fordonsflotta. Dagens system för nedsatt förmånsvärde är stelbent och kortsiktigt, vilket skapar osäkerhet för dem som är i begrepp att investera i nya bilar. Förmånsbeskattningen precis som fordonsbeskattning bör utgå från faktisk klimatpåverkan i stället för teknikvalet, vilket skulle gynna de bilar som ger upphov till mest klimatnytta. I avvaktan på att ett sådant system utreds är det viktigt att man förlänger de regler som gäller i dag med nedsättning av förmånsvärdet för el- och laddhybrider och gasbilar. Det stimulerar en ökad försäljning av supermiljöbilar och en ökad efterfrågan på biogas.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
14. |
|
|
|
av Daniel Sestrajcic (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 4 och
avslår motionerna
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 47,
2016/17:1209 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2 samt
2016/17:2046 av Jan R Andersson (M).
Antalet förmånsbilar har ökat i Sverige och uppgår till ca 260 000. Sveriges nuvarande modell för beskattning av dessa bilar har betydande miljöbrister. Den nuvarande beräkningsmodellen har genom flera studier visat sig underskatta värdet av förmånen och gynnar köp av stora bilar, vilket leder till mer utsläpp av koldioxid. För vissa miljöbilar finns regler om nedsättning av förmånsvärdet eftersom miljöbilar i allmänhet är dyrare i inköp än andra bilar. Vänsterpartiet ser fördelar med denna nedsättning men anser att en ny modell bör införas där förmånsvärdet helt kopplas till bilens koldioxidutsläpp eller energianvändning. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att införa en ny modell för beskattning av bilförmån där förmånsvärdet baseras på bilens miljö- och klimatpåverkan.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
15. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 48 och
avslår motionerna
2016/17:362 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2016/17:445 av Lotta Finstorp (M),
2016/17:1839 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2016/17:2051 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2088 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:2657 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,
2016/17:3102 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2016/17:3363 av Larry Söder (KD) och
2016/17:3373 av Nina Lundström (L) yrkande 14.
Reseavdrag kan göras av dem som använder bil mellan bostaden och arbetsplatsen utifrån vissa kriterier. Systemet underlättar för dem som vill bo och arbeta på olika platser och möjliggör boende på landsbygden. Det ökar också rörligheten på arbetsmarknaden. Det finns dessvärre stora problem med dagens reseavdragssystem. Den största andelen avdrag och störst genomsnittliga avdrag görs i regioner nära storstäder, vilket tyder på att avdraget gynnar dem i storstadsregioner före landsbygdsbor.
En studie från Skatteverket 2003 visar tyvärr också att reseavdraget utnyttjas felaktigt och att medvetet fusk förekommer samt att 85 procent av alla reseavdrag görs av ensamåkande bilburna resenärer och endast 5 procent av kollektivtrafikresenärer. Det saknas alltså en miljöstyrande effekt i systemet.
Centerpartiet vill att systemet blir mer miljöstyrande och gynnar resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samtidigt som avdragets grundläggande syfte att främja arbete och boende i hela landet uppfylls. Reseavdraget bör alltså ses över för att gynna miljövänligare resor samtidigt som det främjar boende och arbete på landsbygden.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
16. |
|
|
|
av Daniel Sestrajcic (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 och
avslår motionerna
2016/17:362 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2016/17:445 av Lotta Finstorp (M),
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 48,
2016/17:1839 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2016/17:2051 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2088 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:2657 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,
2016/17:3102 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2016/17:3363 av Larry Söder (KD) och
2016/17:3373 av Nina Lundström (L) yrkande 14.
Det nuvarande systemet för reseavdrag vid arbetsresor har stora brister. Syftet med avdraget är att minska kostnaden för att ta sig till ett arbete. För att få avdrag för resa med bil krävs en tidsvinst på minst två timmar i förhållande till kollektivtrafik samt att avståndet är minst fem kilometer. I praktiken är det nästan bara resor med bil eller snabba regionaltåg som medför sådana kostnader att de överstiger gränsbeloppet för avdrag (2016 är beloppet 11 000 kronor). Det innebär att det nuvarande regelverket stimulerar bilresor och i många fall missgynnar hållbara resor med kollektivtrafik.
Utredningen om fossilfri fordonstrafik (FFF-utredningen) har föreslagit att en utredning bör analysera effekterna av det nuvarande systemet djupare och föreslå antingen ett avståndsbaserat system eller att reseavdraget helt avvecklas.
Analys- och teknikkonsultföretaget WSP uppskattar i en rapport från 2012 att fusket med reseavdrag uppgår till 1,7 miljarder kronor per år. Enligt rapporten görs reseavdrag främst i storstadsregionerna. Avdragets storlek växer med inkomsten och görs framför allt av höginkomsttagare. Män gör reseavdrag i högre utsträckning än kvinnor, oavsett om man ser till andelen avdrag för respektive kön eller storleken på det genomsnittliga avdraget.
Enligt Vänsterpartiet är det önskvärt att få till ett reseavdragssystem som inte missgynnar kollektivtrafikresenärer (i huvudsak kvinnor) så som dagens system gör och som stimulerar den enskilda att färdas med kollektivtrafik och cykel. Norge, Danmark och Nederländerna har ett avståndsbaserat avdrag utan koppling till arbetstagarens biljett eller bilkostnader. Här finns enligt vår uppfattning erfarenheter som bör vara tillämpliga även för Sverige i övergången till ett mer effektivt och miljöanpassat system.
Vi föreslår alltså att en utredning tillsätts med uppgift att eftersträva ett avståndsbaserat reseavdrag som inkluderar och gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och som inte missgynnar dem som bor i glesbygd.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
17. |
|
|
|
av Larry Söder (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2657 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt
avslår motionerna
2016/17:362 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2016/17:445 av Lotta Finstorp (M),
2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 48,
2016/17:1839 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2016/17:1986 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,
2016/17:2051 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2088 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M),
2016/17:3102 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2016/17:3363 av Larry Söder (KD) och
2016/17:3373 av Nina Lundström (L) yrkande 14.
Cykling har stor utvecklingspotential med goda miljö- och klimat- och hälsoeffekter. Cykeln måste på ett tydligare sätt ses som ett eget trafikslag och prioriteras högre i stadsplanering och infrastrukturinvesteringar. Det har visat sig att när så sker ökar också cyklingen markant. Jag föreslår att det tillsätts en utredning för att skapa möjligheter för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån, alternativt att möjliggöra bruttolöneavdrag för kollektivtrafikbiljetter.
Reseavdragssystemet bör bli avståndsbaserat av främst miljö- och klimatskäl, men även av förenklingsskäl och för att minska det överutnyttjande som förekommer. Övergången till ett sådant system bör dock ske på ett sådant sätt att de som bor där tillgång till kollektivtrafik saknas även i fortsättningen ska kunna få avdrag i paritet med dagens system. Vid övergången till ett avståndsbaserat system måste man ta hänsyn till kollektivtrafikens olika taxesystem för att systemet inte ska få orimliga effekter. Kristdemokraterna föreslog i budgetmotionen för 2017 en höjning av milersättningen till 22 kronor och en höjning av gränsen för att göra reseavdrag till 12 000 kronor.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
18. |
|
|
|
av Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lotta Finstorp (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2355 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
avslår motionerna
2016/17:217 av Lotta Finstorp och Jenny Petersson (båda M),
2016/17:652 av Nina Lundström (L),
2016/17:1126 av Lars-Axel Nordell (KD),
2016/17:1401 av Finn Bengtsson (M),
2016/17:2071 av Edward Riedl (M),
2016/17:2104 av Edward Riedl (M),
2016/17:2109 av Edward Riedl (M),
2016/17:2270 av Thomas Finnborg (M) och
2016/17:3131 av Cecilia Widegren (M).
En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårds-förmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Inom ramen för friskvård omfattas ”stresshantering”, enligt Skatteverket. Det finns också en möjlighet för arbetsgivaren att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling, om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Denna möjlighet bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras att agera förebyggande i högre grad.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
19. |
|
|
|
av Larry Söder (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 och
2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8 och
bifaller delvis motionerna
2016/17:2052 av Jan R Andersson (M) yrkandena 1 och 2 samt
2016/17:2479 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1.
Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Många viktiga verksamheter som t.ex. anordnar sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, tar hand om flyktingar eller driver härbärgen för hemlösa bygger på människors ideella engagemang och tid samt gåvor från människor som vill stödja verksamheten ekonomiskt. Alliansregeringen införde på initiativ av Kristdemokraterna gåvoskatteavdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Ett år efter att avdraget infördes ökade det totala givandet till landets 90-kontoorganisationer från 5,2 till 5,8 miljarder kronor enligt FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd). Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor per månad till 170 kronor per månad. Kristdemokraterna ser därför mycket allvarligt på att regeringen tagit bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan. Gåvoskatteavdraget bör återinföras i sin tidigare utformning och ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor bör avskaffas. På sikt bör även takbeloppet för avdragsrätten höjas och frågan om att utveckla skatteavdraget till att även omfatta juridiska personer bör också ses över.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
20. |
Utvärdering av att gåvoskatteavdraget avskaffats, punkt 14 (M, C, L, KD) |
|
|
av Per Åsling (C), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 4.
Den 1 januari 2012 införde den dåvarande Alliansregeringen en avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål. Syftet var att stimulera den ideella sektorn och öka dess möjligheter att långsiktigt och stadigvarande samla in medel till de som behöver det allra mest. Möjligheten att donera pengar och då få göra ett skatteavdrag användes årligen av närmare 800 000 personer. Civilsamhället är en grundpelare i demokratin och står för en mycket viktig samhällsfunktion. Systemet med avdragsrätt för gåvor till vissa ideella organisationer innebar att den som gav pengar till exempelvis hjälpverksamhet eller forskning helt enkelt kunde göra ett skatteavdrag för detta. Bakgrunden till avdragsrätten var att pengar som används för att stödja det civila samhället inte ska beskattas lika hårt som övrigt kapital. Redan första året då skattereduktionen för gåvor till den ideella sektorn infördes skedde en markant ökning av den genomsnittliga gåvan. Vi beklagar att regeringen har rivit upp reduktionen, eftersom den riskerar att försvaga det civila samhället. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av att skattereduktionen avskaffats.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förenklingar i skattereglerna för gränspendlande kulturskapare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av möjligheterna att utfärda ett utvidgat ROT-avdrag per fastighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brytpunkten för statlig skatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för ett utökat RUT och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar för sina medarbetare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för friskvård så att cykel inte likställs med andra dyrare träningsredskap och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjliga fördelar och nackdelar med införandet av ett s.k. BOT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inkludera ridning i friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avståndsbaserade reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefri milersättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera 183-dagarsregeln för sjömän och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att ta fram en tydlig handlingsplan för hur skatten för landets pensionärer stegvis kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av hur man kan sänka skatten för de pensionärer som väljer att arbeta efter sin pensionering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för ett breddat friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till ROT- och RUT-avdrag enbart ska gälla arbete som utförs inom landet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att påbörja borttagandet av inkomstklyftan för sjuka och personer med sjukersättning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur en likformig beskattning av förvärvsinkomster kan återinföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över lagstiftningen i syfte att införa avdragsrätt för hälsofrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattelättnader för högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förändra förmånsvärdesbeskattningen och tillkännager detta för regeringen.
48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragssystemet så att utformningen i högre grad gynnar resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samtidigt som avdraget uppfyller sitt grundläggande syfte, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att vidareutveckla definitionen av skattefria personalvårdsförmåner till att även innefatta ridning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under mandatperioden göra översyner på olika skatteområden som kan bli underlag för en större, parlamentariskt sammansatt skatteutredning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred parlamentariskt sammansatt skatteutredning först när det finns underlag för att börja arbeta med en sådan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ROT-avdragets regelverk med syfte att endast tillåta avdrag för renoverings-, om- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförande av avdragsrätt för medlemskap i en fackförening och arbetslöshetskassa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att expertskattens konstruktion och funktion bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall Finansdepartementet bör tillämpa en försiktighetsprincip vid beräkning och uppföljning av skattehöjningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en nationell sjukvårdsskatt för en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur dagens friskvårdsavdrag via arbetsgivaren kan ersättas med ett individuellt friskvårdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förenklade regler för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa RUT-avdrag för massage och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga REP- och ROST-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att sänka löneskatten för äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det enklare för ungdomar att få sitt första jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förenkla, modernisera och utöka RUT- och ROT-avdragen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera aktiviteter med hästar i friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ridsport i den skattebefriade friskvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till avdragsrätt för arbetslöshetsförsäkringsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheten till enskild skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder, s.k. BOT-avdrag, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att återställa nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år och äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera professionella tvätteritjänster i RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera ridsport i friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den s.k. värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ridsport i den skattebefriade friskvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa den särskilda löneskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friskvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av REP-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att påbörja borttagandet av inkomstklyftan för sjuka och personer med sjukersättning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur en likformig beskattning av förvärvsinkomster kan återinföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens ROT-avdrag och styra om skattemedel till åtgärder som rustar hyresrätten och allmännyttan, inte minst på klimatområdet, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att företag genom friskvårdsbidraget helt eller delvis även ska kunna bekosta enskilda medarbetares individuella anmälningsavgifter till exempelvis motionslopp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragssystemets utformning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om egen bostad för unga med sparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att friskvårdsförmåner även ska gälla golf och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att friskvårdsförmåner även ska gälla motionsridning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att återställa ROT- och RUT-avdragen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att sänka arbetsgivaravgifterna för äldre över 65 år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket i fråga om vem som ska få vara förmånstagare till pensionsförsäkringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn i syfte att göra ROT till ett verkligt husavdrag samt att justera nivån så som anförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning som har till uppgift att eftersträva ett avståndsbaserat reseavdrag som inkluderar och gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och som samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att godkänna sporten golf som friskvårdsbidragsaktivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förmånsbeskattning av fri parkering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska villkoren för soldater i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra avdragsrätt för gåvor till den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka avdragsrätten till fler ändamål än som gällde 2012–2015 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En Svensk Klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ny forskning visar att staten skulle tjäna på att värnskatten avskaffas, varför detta snarast bör övervägas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige är det land i EU, och i världen, som har högst marginalskatt, varför en sänkning av marginalskatten måste ses över, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den nedre brytpunkten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att ta fram en tydlig handlingsplan för hur skatten för landets pensionärer stegvis kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av hur man kan sänka skatten för de pensionärer som väljer att arbeta efter sin pensionering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram en proposition angående idrottsrörelsens skatteregler och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ROT-avdrag även för ägare av hyresfastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en försöksverksamhet med BOT-avdrag i Halland och Skåne och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla anställdas möjligheter till förebyggande insatser via sin arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra gåvoskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ROT-avdrag för ett andra hushåll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utveckla RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lägre beskattning av personaloptioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket för RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att RUT-avdraget ska utökas till att omfatta fler tjänster och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utökad avdragsrätt för RUT och ROT till att gälla hushållens alla köpta tjänster och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för arbetsgivare att subventionera cykel- och kollektivtrafikresor till och från arbetet utan att det räknas som skattepliktig löneförmån och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av reseavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fortsatt översyn av skatten på arbete i alla inkomstskikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av ett startjobbskatteavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattereduktion för fackföreningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten för kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän att slippa förmånsbeskattning för icke lagad mat ute i fält (avsnitt 12.3) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för försvarsanställda i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att införa en ny modell gällande beskattning av bilförmån där förmånsvärdet baseras på bilens miljö- och klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att sänka skatten för de pensionärer som har enbart garantipension eller låg inkomstpension, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna RUT som ett sätt att stärka integrationen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra en konsekvensanalys av försämringen för jobbskapande reformer, t.ex. RUT- och ROT-avdragen, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda hur RUT-avdraget kan utvidgas och utvecklas i stället för att försämras, t.ex. vad gäller att skapa fler jobb för unga och utrikesfödda, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta Statskontoret utreda RUT- och ROT-reformernas effekter på Sveriges ekonomi, arbetsmarknaden, jämställdhet och ungas jobb på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta Statskontoret följa de försämrade reformerna ur både ett ekonomiskt och ett jobbskapande perspektiv och återkomma till riksdagen senast i samband med nästa budgetproposition med en utvärdering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förslag på hur ROT-avdraget kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för ROT-avdrag avseende jordbruksarrendatorers kostnader för reparationer och om- och tillbyggnader på sina bostäder och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tredubbla taket i RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att sänka kostnaderna för att anställa äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avdraget för resor i deklarationen i syfte att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utforma ett särskilt riktat bosparande för ungdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett personligt avdrag för friskvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inkludera ridsport och golf som en del av friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att utveckla RUT-avdraget ur ett sysselsättningsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av villkoren för friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förstärka RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ytterligare avdrag inom nuvarande RUT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ROT-avdraget kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör stödja utvecklingen av modeller för de som använder sig av flyttcykeltjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av arbetsgivaravgifterna för äldre och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av arbetsgivaravgifterna och andra inkomstrelaterade skatter och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla avdragsrätten för gåvor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att så snart som möjligt lägga skatt på pensioner på samma nivå som skatt på förvärvsinkomst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utredning för att se över reseavdraget i syfte att det ska motsvara kostnaden för resan och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av avdrag för resor till arbetet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friskvårdsförmån även för ridsport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är angeläget att regeringen snarast lägger fram ett förslag om hur regelverket för personaloptioner kan förbättras, förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av höjda marginalskatter och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av ROT- och RUT-avdragens förändring och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av avskaffandet av skattereduktion för gåvor bör utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera och redovisa enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och påverkan på sysselsättningen och tillkännager detta för regeringen.