|
|
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag bl.a. om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.
Förslaget innebär att det krävs ändringar främst i skatteförfarandelagen och i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
De flesta bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2018. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2019.
I betänkandet finns två reservationer (C, L, M och KD).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.
Två yrkanden i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Tillkännagivande om att arbetsgivaravgiftens belopp ska redovisas för varje betalningsmottagare
1.Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen, punkt 1 (C, L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:58 punkterna 1–3 och avslår motion
2016/17:3598 av Per Åsling (C).
Reservation 1 (C, L)
|
2. |
Tillkännagivande om att arbetsgivaravgiftens belopp ska redovisas för varje betalningsmottagare |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3592 av Maria Malmer Stenergard och Larry Söder (M, KD).
Reservation 2 (M, KD)
Stockholm den 4 maj 2017
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Jörgen Warborn (M), Linus Sköld (S) och Camilla Mårtensen (L).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet proposition 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen och två motioner som väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Regeringen presenterade den 28 april 2016 ett tiopunktsprogram mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Av punkt 10 i programmet, som handlar om åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete, framgår att regeringen avser att införa en skyldighet för arbetsgivare att månadsvis redovisa utbetald ersättning för arbete på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, i en arbetsgivardeklaration i stället för bara en gång om året i en kontrolluppgift. Om Skatteverket skulle få tillgång till sådana löpande uppgifter per betalningsmottagare, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för skattebeslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten.
Åtgärden aviserades också i budgetpropositionen för 2017. Regeringen bedömde att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag för varje betalningsmottagare bör lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna bör lämnas i en arbetsgivardeklaration i stället för i en kontrolluppgift. Syftet med åtgärden är att minska skattefusk och skatteundandragande. Ett sådant system borde enligt regeringen införas stegvis fr.o.m. den 1 juli 2018.
Riksdagen ställde sig bakom den aviserade åtgärden (bet. 2016/17:FiU1, yttr. 2016/17:SkU1y).
Gruppen för konkurrensneutralitet – Stora branschgruppen, som består av representanter för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, bransch- och intresseorganisationer samt myndigheter, har sedan länge fört fram krav på att redovisning av arbetsgivaravgifter och källskatter ska ske på individnivå för att motverka skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sammanfattning
Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. En arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgifter om ersättning till en viss betalningsmottagare ska också innehålla vissa andra uppgifter som i dag lämnas i bl.a. kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst. Syftet med förslaget är att minska skattefusk och skatteundandragande.
Den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera honom eller henne om de uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationen. Även Skatteverket ska underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara skyldiga att lämna inkomstdeklaration om uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer. Skatteverket ska besluta om slutlig skatt på grundval av bl.a. sådana uppgifter.
De flesta bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda, ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2019.
Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska för vissa ändamål få medges direktåtkomst till beskattningsdatabasen i fråga om uppgifter per betalningsmottagare och vissa andra uppgifter i en arbetsgivardeklaration. Syftet med förslaget är bl.a. att förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter och effektivisera deras arbete. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Regeringen föreslår att vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Samtidigt slopas skyldigheten att i arbetsgivardeklarationen lämna uppgifter om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för, den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och det sammanlagda avdraget med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980).
För att begränsa den ökade administrativa bördan är målsättningen att så långt möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket.
Uppgifter per betalningsmottagare bör lämnas vid samma tidpunkt som övriga uppgifter ska lämnas till Skatteverket.
Beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter bör även i fortsättningen fattas på sammanlagd nivå.
Begränsning av den administrativa bördan
En arbetsgivardeklaration kan lämnas elektroniskt eller på papper. Arbetsgivardeklarationen kommer inom ramen för de nu lämnade förslagen att kunna lämnas elektroniskt, antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta kommer att kunna ske genom en s.k. e-tjänst där den uppgiftsskyldige loggar in sig med en e-legitimation. Skatteverket bör utveckla elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ ska finnas tillgängligt under 2019.
Skatteverket vill att så många som möjligt ska lämna arbetsgivar-deklarationen elektroniskt och kommer att sträva efter att de elektroniska tjänster som erbjuds är utformade så att de är det bästa alternativet för de allra flesta utbetalare. Elektronisk inlämning är kostnadseffektivt och minskar risken för fel. Eftersom det kan finnas uppgiftsskyldiga som saknar tillgång till dator, finns möjligheten att lämna deklarationen på papper. På sikt bör det även på frivillig väg vara möjligt att uppnå att arbetsgivardeklarationen så gott som uteslutande lämnas elektroniskt.
Regeringen framhåller att omständigheten att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen inte innebär att en arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje betalningsmottagare.
Hur stor ökningen av den administrativa bördan blir för ett visst företag beror bl.a. på vilket inlämningssätt som används. För företag som har tillgång till lönesystem med möjlighet att lämna uppgifter genom filöverföring kan ökningen antas bli försumbar. För enskilda företag kan förslaget också medföra positiva effekter i form av minskade kostnader. Det beror på att de kostnader som kan uppkomma till följd av differenser mellan uppgifter per betalningsmottagare och uppgifter på sammanlagd nivå skulle minska om båda typerna av uppgifter lämnas vid samma tillfälle.
Regeringen beskriver kortfattat följande åtgärder som föreslås för att begränsa den administrativa bördan och underlätta för den uppgiftsskyldige. Även om det inte finns någon skyldighet att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska sådana uppgifter ändå få lämnas, om uppgifter om mottagaren annars ska lämnas i en kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller en kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller kontrolluppgift om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska inte lämnas, om sådan ersättning eller förmån respektive underlaget för skattereduktionen har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare av utbetalaren i en arbetsgivardeklaration. Dessutom slopas skyldigheten att lämna vissa kontrolluppgifter. Även innehållet i vissa kontrolluppgifter begränsas. Härigenom undviker man bl.a. ett resurskrävande avstämningsarbete för både Skatteverket och utbetalaren.
Det finns redan i dag en skyldighet att redovisa vissa ersättningar per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Det gäller ersättningar som är skattepliktiga enligt A-SINK. Dessa särskilda regler slopas till största delen som en följd av förslaget att införa en mer generell skyldighet att lämna uppgifter om utbetalda ersättningar per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.
Med hänsyn till att utbetalaren ska lämna uppgifter om utbetalda ersättningar per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen anser regeringen att utbetalaren inte samtidigt ska behöva lämna någon uppgift om sammanlagt belopp, dvs. för alla betalningsmottagare. Därför slopas skyldigheten att i arbetsgivardeklarationen lämna uppgifter om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för, den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och det sammanlagda avdraget med tillämpning av socialavgiftslagen. Uppgift om det sammanlagda skatteavdraget ska dock även i fortsättningen lämnas i arbetsgivardeklarationen trots att uppgift om skatteavdrag även ska lämnas per betalningsmottagare. Det beror på att Skatteverkets beslut kommer att avse de sammanlagda belopp som utbetalaren ska betala in. Arbetsgivaravgifterna ska bara redovisas på sammanlagd nivå.
Vilka uppgifter på individnivå ska lämnas i arbetsgivardeklarationen
Regeringen föreslår att en arbetsgivardeklaration för varje betalnings-mottagare ska innehålla uppgifter om
– den ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för
– den ersättning som är skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för
– skatteavdragets belopp
– ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift
– den ersättning som utgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för
– avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980).
Ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (IL), dvs. avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, samt skatteavdrag från sådan ersättning ska inte redovisas per betal-ningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.
Den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift ska vara skyldig att lämna en skattedeklaration och redovisa ersättningen i en arbetsgivardeklaration. Skatteverket ska registrera den som betalar ut sådan ersättning.
Den som betalar ut ersättning för bl.a. arbete som är skattepliktig enligt IL ska göra skatteavdrag för preliminär skatt. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker. Skyldigheten att redovisa detta ska fullgöras genom att en arbetsgivardeklaration lämnas där skatteavdrag och arbetsgivaravgifter redovisas för varje redovisningsperiod.
Bestämmelserna om skyldighet att lämna en skattedeklaration i form av en arbetsgivardeklaration ska inte utvidgas jämfört med i dag, förutom när det gäller ersättningar som är underlag för statlig ålderspensionsavgift.
Normalt är det bara om utbetalaren har betalat ut ersättning som är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter som redovisning per betalningsmottagare måste göras i en arbetsgivardeklaration. Om en ersättning inte utgör underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter, t.ex. på grund av att ersättningen understiger en angiven beloppsgräns, ska ersättningen inte redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration utan ersättningen ska då redovisas i en kontrolluppgift. Detsamma gäller ersättningar som av någon annan anledning varken är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter. Ett undantag från denna princip föreslås dock när det gäller ersättningar som är underlag för statlig ålderspensionsavgift. Sådana ersättningar ska alltid redovisas i arbetsgivardeklarationen.
Framöver kommer således vissa utbetalare att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och andra kommer att lämna uppgifter per betalningsmottagare i kontrolluppgifter. En utbetalare kan behöva lämna uppgifter för en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration och uppgifter för en annan betalningsmottagare i en kontrolluppgift. En och samma utbetalare kommer dock inte att lämna uppgift om samma ersättning till en viss betalningsmottagare i både en arbetsgivardeklaration och i en kontrolluppgift. Regeringen föreslår också en möjlighet att göra en frivillig redovisning per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen.
En arbetsgivardeklaration ska för varje betalningsmottagare innehålla uppgift om den ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för. Som ersättning för arbete räknas en rad ersättningar, bl.a. pension. Skyldigheten att lämna uppgifter i en arbetsgivardeklaration föreslås även gälla sådan kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt SINK och A-SINK och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för. Ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift ska alltid redovisas i en arbetsgivardeklaration. Det rör sig främst om olika socialförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. En arbetsgivardeklaration ska också innehålla uppgift för varje betalningsmottagare om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och det sammanlagda skatteavdraget. Ersättning för ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig och skatteavdrag ska också redovisas i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket har inget behov av att löpande få uppgifter per betalningsmottagare, om sådana ersättningar och skatteavdrag saknas, och det räcker att uppgift om den sammanlagda ersättning som utgörs av ränta, utdelning och annan avkastning och som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för lämnas i arbetsgivardeklarationen.
Regeringen föreslår vidare att en arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgift om ersättning till en viss betalningsmottagare också ska innehålla vissa andra uppgifter om betalningsmottagaren som lämnas i kontrolluppgifter. Enbart uppgifter per betalningsmottagare som har betydelse för beskattningen och Skatteverkets verksamhet ska lämnas i arbetsgivardeklarationen.
Konsekvensanalys
Förslagets samlade effekter
Regeringen bedömer att förslaget om att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas i arbetsgivardeklarationen sammantaget leder till positiva offentligfinansiella effekter. För Skatteverket kommer förslaget att ge upphov till ökade kostnader i form av bl.a. utveckling av it-system, it-förvaltning, hantering och granskning av deklarationer, framtagande av broschyrer och andra informationsinsatser samt utbildning av personal. För företag kommer de administrativa kostnaderna att öka. Förslaget kan också leda till sundare konkurrens. För betalningsmottagare kommer förslaget att medföra bättre insyn, förutsägbarhet och ökad trygghet genom att det blir enklare att kontrollera vilka uppgifter som utbetalare lämnar om betalningsmottagaren till Skatteverket. Det blir dessutom möjligt att kontrollera detta tidigare jämfört med i dag. Möjligheterna att bekämpa ekonomisk brottslighet bör också kunna förbättras, liksom underlaget för statistik.
Offentligfinansiella effekter
Regeringen bedömer att förslaget innebär en positiv offentligfinansiell effekt om 2 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2019 genom att intäkterna från arbetsgivaravgifter och skatter ökar med 1,9 miljarder kronor och intäkterna från periodiseringsvinster ökar med 0,1 miljard kronor. För 2018 bedöms de offentligfinansiella effekterna uppgå till 300 miljoner kronor genom att intäkterna från arbetsgivaravgifter och skatter ökar med 268,5 miljoner kronor och intäkterna från periodiseringsvinster ökar med 31,5 miljoner kronor.
Effekter för företag och andra utbetalare
När det gäller förslagets effekter för företag och andra utbetalare bedömer regeringen att alla som bl.a. betalar ut sådan ersättning för arbete som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för eller sådan ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för berörs av förslaget. Det handlar om ca 14 000 utbetalare som kommer att omfattas av förslaget när det träder i kraft den 1 juli 2018 och ca 400 000 stycken som kommer att omfattas av förslaget den 1 januari 2019. Den totala årliga administrativa kostnaden för företagen bedöms öka med 66,6 miljoner kronor. Hur stor ökningen blir för ett visst företag beror bl.a. på vilket inlämningssätt företaget använder. Förslaget kan också leda till sundare konkurrens.
Enligt regeringen har Skatteverket beräknat de ökade årliga administrativa kostnaderna med utgångspunkt i inlämningssätt och antal betalningsmottagare. Skatteverket gör vidare ett antal olika antaganden. Beräkningarna avser inte bara företag utan baseras på alla som var registrerade att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter och som ska lämna arbetsgivardeklaration, dvs. även bl.a. statliga och kommunala utbetalare. I princip alla kommunala och statliga utbetalare har möjlighet att lämna uppgifterna per betalningsmottagare genom filöverföring, och de administrativa kostnaderna för denna grupp bedöms vara försumbara.
Regeringen anför att beräkningar av det här slaget kan vara förenade med stor osäkerhet eftersom underlaget för att göra aktuella beräkningar är bristfälligt samtidigt som man utifrån detta underlag måste göra vissa antaganden. Regeringen anser att Skatteverkets utgångspunkt för beräkningarna är lämplig och har förståelse för de antaganden som verket gör. Hur uppgifterna lämnas i dag, dvs. på papper eller elektroniskt, varierar mellan olika uppgiftsskyldiga och vilka uppgifter som ska lämnas. Hur stor ökningen av den administrativa bördan blir med det nya systemet och därmed hur stor kostnaden blir för ett visst företag beror mycket på vilket inlämningssätt som företaget använder och hur många betalningsmottagare företaget behöver lämna uppgifter för. Regeringen anser att Skatteverket utifrån tillgängliga uppgifter har gjort väl avvägda antaganden när det gäller hur många som kommer att lämna uppgifter på papper respektive elektroniskt och hur många betalningsmottagare respektive utbetalare har. Antagandena om tidsåtgång och ökade antal tillfällen per år som uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas till Skatteverket är särskilt svåra att göra. Med hänsyn till dessa faktorer anser regeringen att det är lämpligt att justera upp Skatteverkets beräknade kostnad med en ”osäkerhetsfaktor” om 1,5. Regeringen bedömer således att företagens årliga administrativa kostnader, i vart fall inledningsvis, kommer att öka med ca 66,6 miljoner kronor.
Regeringen har bara beräknat den administrativa kostnaden för företag. Vid beräkningarna av den administrativa kostnaden har inte hänsyn tagits till att kostnaderna kan minska för enskilda utbetalare i och med att skyldigheten att lämna kontrolluppgift om upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt slopas och att man behöver lämna färre uppgifter om intäkt i inkomstslaget tjänst.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att företag som lämnar arbetsgivardeklarationer på papper eller som saknar datoriserade redovisnings- och lönesystem kommer att få en viss ökad börda. Detta kommer sannolikt främst att gälla för mindre företag. Sådana företag får göra en avvägning mellan kostnaden för ett it-system som kan användas för att lämna arbetsgivardeklarationerna och kostnaden för att lämna deklarationerna på annat sätt.
Utöver ovan beskrivna administrativa kostnader kommer samtliga berörda uppgiftsskyldiga att behöva sätta sig in i ett delvis nytt regelverk. De som lämnar arbetsgivardeklarationer elektroniskt och använder datoriserade redovisnings- och lönesystem kommer att behöva uppdatera dessa. Med hänsyn till att förslaget lämnas i god tid innan förslaget träder i kraft bör uppdateringar av funktioner i systemen i många fall kunna ske inom ramen för årliga uppdateringar i dessa programvaror. Uppdateringarna ingår då i den ordinarie kostnaden för redovisnings- och lönesystem. Följden av detta blir dock att programvaruföretag kommer att påverkas ekonomiskt av förslaget eftersom de måste genomföra förändringar i sina produkter. Likaså kommer de programvaruutvecklare (även it-avdelningar på myndigheter och större företag) som tar fram redovisningssystem för internt bruk att påverkas av förslaget, eftersom även dessa behöver utveckla nya tekniska lösningar.
Regeringen anför slutligen att vid beräkningarna av den administrativa kostnaden har inte heller hänsyn tagits till att kostnaderna kan minska för enskilda utbetalare genom att Skatteverket framöver inte kommer att behöva göra någon avstämning mellan uppgifter i arbetsgivardeklarationer och i kontrolluppgifter. Dessa avstämningar kan vara mycket tidskrävande för de utbetalare som berörs. Genom att dessa avstämningar inte kommer att göras framöver kommer kostnaden för dessa att minska. Vid beräkningarna har inte heller hänsyn tagits till den minskning av kostnader som utbetalare får genom att de framöver inte varje år behöver ta fram uppgifter per betalningsmottagare för att kunna upprätta kontrolluppgifter. Dessa kostnadsminskningar har inte kunnat beräknas.
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller propositionen och avslår en motion med ett yrkande om att propositionen ska avslås.
Jämför reservation 1 (C, L).
Propositionen
Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. En arbetsgivardeklaration som ska innehålla uppgifter om ersättning till en viss betalningsmottagare ska också innehålla vissa andra uppgifter som i dag lämnas i bl.a. kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst. Syftet med förslaget är att minska skattefusk och skatteundandragande.
Den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera honom eller henne om de uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationen. Även Skatteverket ska underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara skyldiga att lämna inkomstdeklaration om uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer. Skatteverket ska besluta om slutlig skatt på grundval av bl.a. sådana uppgifter.
Arbetsgivardeklarationen kommer att kunna lämnas elektroniskt antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta kommer att kunna ske genom en s.k. e-tjänst där den uppgiftsskyldige loggar in sig med en e-legitimation. Skatteverket bör utveckla elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ ska finnas tillgängligt under 2019.
De flesta bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga ska bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2019.
Motionen
Per Åsling (C) yrkar i motion 2016/17:3598 avslag på propositionen. Motionären anför att det för Centerpartiet är viktigt att ett system för månatlig rapportering på individnivå ska genomföras på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör en smidig och enkel uppgiftsinlämning för företagen. Eftersom det inte är klarlagt att Skatteverket kan erbjuda ett enkelt och effektivt system för uppgiftslämning och eftersom ingen djupare analys genomförts av möjligheten att ytterligare minska den administrativa bördan för små företag bör propositionen avslås.
Utskottets ställningstagande
Det föreslagna systemet där skatteavdrag per betalningsmottagare lämnas löpande till Skatteverket i stället för bara en gång om året ger Skatteverket ett bättre underlag för skattebeslut och möjliggör en effektivare kontrollverksamhet. Systemet är även bra för betalningsmottagare, företag och andra utbetalare och förväntas ge positiva offentligfinansiella effekter.
En arbetsgivardeklaration kan lämnas elektroniskt eller på papper. Arbetsgivardeklarationen kommer inom ramen för de nu lämnade förslagen att kunna lämnas elektroniskt, antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta kommer att kunna ske genom en s.k. e-tjänst där den uppgiftsskyldige loggar in sig med en e-legitimation. Skatteverket kommer att utveckla elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Målsättning är att ett sådant alternativ ska finnas tillgängligt under 2019.
Enligt propositionen bedöms förslaget innebära att företag, sannolikt främst små företag, som lämnar arbetsgivardeklarationer på papper eller som saknar datoriserade redovisnings- och lönesystem kommer att få en viss ökad administrativ kostnad. Sådana företag får göra en avvägning mellan kostnaden för ett it-system som kan användas för att lämna arbetsgivardeklarationerna och kostnaden för att lämna deklarationerna på annat sätt. Utskottet anser att dessa ökade kostnader bör kunna hanteras och att förslaget främjar sund konkurrens och motverkar skattefusk, vilket ligger i alla företags intresse. Förslaget beträffande de minsta företagen ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2019, och det finns därmed tid för företagen att se över på vilket sätt man vill fullgöra sitt uppgiftslämnande till Skatteverket.
Förslaget innebär en fördel och ökad trygghet för betalningsmottagarna. Betalningsmottagarna får en bättre möjlighet att kunna kontrollera att bl.a. deras arbetsgivare har lämnat uppgift om rätt utbetald ersättning till Skatteverket samt att arbetsgivaren har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag och att betala in den avdragna skatten till Skatteverket. Har så inte skett kan i stället betalningsmottagaren bli skattskyldig.
Förslaget innebär en stor förändring av skatteförfarandet. Utskottet utgår från att regeringen noga kommer att följa hur de nya bestämmelserna kommer att tillämpas, och framför allt hur de påverkar små företag.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
Tillkännagivande om att arbetsgivaravgiftens belopp ska redovisas för varje betalningsmottagare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare, utöver det som föreslås i propositionen, även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.
Jämför reservation 2 (M, KD).
Propositionen
Enligt skatteförfarandelagen ska en arbetsgivardeklaration bl.a. innehålla uppgifter om den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för samt periodens sammanlagda arbetsgivaravgifter. Inbetalda arbetsgivaravgifter behöver inte redovisas i en kontrolluppgift.
Det föreslagna systemet där vissa uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift ökar den administrativa bördan för de uppgiftsskyldiga. Målsättningen bör vara att så långt som möjligt begränsa antalet uppgifter som ska lämnas till Skatteverket. Om även andra uppgifter än de som enligt gällande rätt ska lämnas i kontrolluppgifter och som har betydelse för Skatteverkets verksamhet ska lämnas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ökar den administrativa bördan ytterligare.
Motionen
I motion 2016/17:3592 av Maria Malmer Stenergard och Larry Söder (M, KD) anförs att riksdagen bör ställa sig bakom att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare, utöver det som föreslås i propositionen, även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp. Motionärerna anför att en arbetsgivare enligt regeringens förslag till Skatteverket löpande på individnivå bl.a. ska lämna uppgifter om ersättning för vilken skatteavdrag ska göras samt skatteavdragets belopp i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Arbetsgivaren ska också varje månad informera mottagaren av ersättningen om vilka uppgifter som lämnats till Skatteverket. För att öka transparensen ytterligare för både kontrollmyndigheten och arbetstagaren och därmed legitimiteten för skattesystemet bör regeringen skyndsamt komplettera skatteförfarandelagen med en ändring om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är väsentligt att så långt möjligt begränsa företagens uppgiftsskyldighet till Skatteverket för att inte ytterligare öka den administrativa bördan. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om att en arbetsgivardeklaration för varje betalningsmottagare ska innehålla uppgift om den sammanlagda ersättningen som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för. Motionsförslaget om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp är såvitt framgår av propositionen inte någon förändring som efterfrågas av Skatteverket, och förslaget skulle enligt utskottets bedömning inte öka Skatteverkets möjligheter att bekämpa skattefusk.
Motionens avstyrks.
|
1. |
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen, punkt 1 (C, L) |
|
|
av Per Åsling (C) och Camilla Mårtensen (L). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2016/17:58.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3598 av Per Åsling (C) och
avslår proposition 2016/17:58 punkterna 1–3.
Ställningstagande
Jobb skapas i växande företag. Att företag ges goda möjligheter att starta och växa i Sverige är därför centralt för att garantera att svensk ekonomi stärks, att resurserna till välfärden ökar och att arbetslösheten pressas ned.
Regeringen föreslår i proposition 2016/17:58 att uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration ska ersätta de årliga uppgifter som i dag lämnas i kontrolluppgift. Ett tidigare förslag om införande av s.k. månadsuppgifter stoppades av Centerpartiet, då förslagets negativa effekter på företagens administrativa börda var oskäliga i förhållande till de vinster som kunde förväntas.
Det är därför glädjande att det nya förslaget är mindre betungande för företagen. Förslaget bedöms dock ändå leda till ökade administrativa kostnader för svenska företag. Denna kostnadsökning bedöms av regeringen uppgå till 66,6 miljoner kronor, en beräkning som av flera remissinstanser har kritiserats för att troligen vara för låg. Det finns en risk att mindre företag, särskilt sådana som saknar tillgång till elektroniska löneadministrationssystem, påverkas i oskälig grad.
Att Skatteverket ges ökade möjligheter att kontrollera riktigheten i inlämnade uppgifter är i grunden bra. Att minska såväl medvetna som omedvetna fel stärker skattesystemets legitimitet och kan förväntas leda till ökade skatteintäkter och en mer rättvis konkurrens. Centerpartiet har också uttryckt, bl.a. inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, att det vore bra med ett system med månatlig rapportering på individnivå. En förutsättning är dock att ett sådant system utformas på ett sätt som förenklar, snarare än försvårar, för företag att rapportera till den berörda myndigheten.
En nyckelfaktor för att minska företagens administrativa börda är att uppgiftsinlämning kan ske med hjälp av en enkel och pedagogisk e-tjänst. Exempel från andra länder, däribland Danmark, visar att denna typ av utvecklingsarbete är tidskrävande och komplext. Regeringen föreslår att månatlig rapportering ska ske fr.o.m. den 1 juli 2018 eller den 1 januari 2019. Samtidigt skriver man att ”Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ [för elektronisk uppgiftsinlämning direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem] ska finnas tillgängligt under 2019”. Företagen riskerar alltså att åläggas att börja rapportera in uppgifter innan Skatteverkets system för uppgiftsinlämning är färdigutvecklat.
Regeringen har tyvärr underlåtit att på ett tillfredsställande sätt analysera hur de allra minsta företagen påverkas av förslaget och hur deras börda skulle kunna minskas ytterligare. Detta gäller särskilt för de företag, ofta småföretag, som i dag lämnar uppgifter på papper.
Regeringens beräkningar av såväl de administrativa kostnaderna som de offentligfinansiella intäkterna är mycket osäkra och har ifrågasatts av ett antal remissinstanser. För att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa är det viktigt att åtgärder som ökar företagens kostnader som regel kompenseras med kostnadssänkande reformer. Regeringen har sedan man tillträdde i stället kraftigt höjt skatterna på jobb och företag. Sammantaget innebär regeringens politik alltså att situationen för Sveriges företagare har försämrats markant.
Ska ett system för månatlig rapportering på individnivå införas är det centralt att det genomförs på ett sätt som i största möjliga mån möjliggör en smidig och enkel uppgiftsinlämning för företagen. Regeringens förslag lever inte upp till dessa krav. Därtill är det sannolikt att regeringen underskattar den administrativa bördan för företagen och överskattar de offentligfinansiella effekterna.
Innan det är klarlagt att Skatteverket kommer att kunna erbjuda ett enkelt och effektivt system för uppgiftsinlämning, och tills en djupare analys av möjligheten att ytterligare minska de små företagens administrativa börda har genomförts, yrkar Centerpartiet på att propositionen avslås.
|
2. |
|
|
|
av Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Lotta Finstorp (M), Larry Söder (KD) och Jörgen Warborn (M). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3592 av Maria Malmer Stenergard och Larry Söder (M, KD).
Ställningstagande
I Sverige ska man göra rätt för sig. Den som utnyttjar våra system genom fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andras bekostnad. Det kan aldrig accepteras. Vare sig det gäller den som inte betalar skatt som den ska eller den som tar emot bidrag som den inte har rätt till.
Förfarandet vid uttag av skatter och avgifter regleras i skatteförfarandelagen (2011:1244). I skatteförfarandelagen finns bl.a. bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter och skattedeklaration samt att i vissa branscher föra en s.k. personalliggare.
Regeringen föreslår i propositionen vissa ändringar i skatteförfarandelagen, exempelvis att arbetsgivare löpande ska lämna uppgifter om ersättning för vilken skatteavdrag ska göras samt skatteavdragets belopp på individnivå till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Vidare föreslås att samma arbetsgivare som är skyldig att lämna sådana uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera honom eller henne om desamma varje kalendermånad. Propositionen föreslår dock inte att någon uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp på individnivå ska lämnas.
Syftet med de föreslagna ändringarna är att minska skattefusk och skatteundandragande, och ändringarna är efterfrågade av exempelvis byggnadsbranschen. Eftersom månadsrapportering av inkomster kommer att öka företagens administrativa kostnader är det viktigt att de används så effektivt som möjligt. Rapporteringen bör därför utformas på ett sätt som möjliggör användning även för att minska bidragsfusk och för att öka transparensen.
Det är också av största vikt att systemet, inte minst det sätt på vilket uppgifterna lämnas till Skatteverket, utformas så att det minimerar den administrativa bördan för företagen. Regeringen bör därför noggrant följa genomförandet och, om så krävs, skyndsamt återkomma med förslag som dämpar de negativa effekterna för de minsta företagen.
Regeringens beräkningar av såväl de administrativa kostnaderna som de offentligfinansiella intäkterna är mycket osäkra och har ifrågasatts av ett antal remissinstanser. För att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa är det viktigt att åtgärder som ökar företagens kostnader som regel kompenseras med kostnadssänkande reformer. Regeringen har sedan man tillträdde i stället höjt skatterna på jobb och tillväxt. Sammantaget innebär regeringens politik alltså att situationen för Sveriges företagare har försämrats. Eventuella intäktsökningar till följd av förslaget bör därför i hög grad användas för att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa.
Ett högt förtroende för skattesystemet är nödvändigt för att skatterna ska kunna finansiera vår gemensamma välfärd. För att stärka legitimiteten för reglerna krävs åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteundandragande.
Arbetsmarknaden förändras, och det är viktigt såväl för den enskildes trygghet som för värnandet av skattebasen att myndigheter kan utföra sitt tillsynsarbete på ett tillfredsställande vis. Enligt nuvarande regler ska kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst lämnas en gång per år. Detta blir otillräckligt när arbetstillfällen, arbetstagare och företag är mer rörliga än tidigare. Det är därför bra att det nu föreslås att uppgifter ska lämnas på månadsbasis till såväl kontrollmyndigheter som arbetstagare.
Det är viktigt att inte bara kontrollmyndigheter utan även privatpersoner får ta del av uppgifter som angår dem själva. På så sätt ökar såväl egenkontrollen som tillsynsmyndigheters kontrollmöjligheter.
Men de föreslagna ändringarna är otillräckliga. Arbetstagaren behöver, och har rätt att, få uppgift om den totala kostnaden som arbetsgivaren har för arbetstagaren. Sverige har, jämfört med snittet för OECD, en mycket hög arbetsgivaravgift. Synlighet och transparens är viktigt för att skapa legitimitet för skattesystemet och har en viktig demokratisk aspekt. I ett skede där förändringar som de som föreslås i propositionen genomförs borde regeländringarna därför även ha innefattat en skyldighet att redovisa arbetsgivaravgiftens belopp per anställd i arbetsgivardeklarationen. Detta skulle öka transparensen ytterligare för såväl kontrollmyndigheten som arbetstagare, och därmed skattesystemets legitimitet.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den skyndsamt bör lägga kompletterande förslag på ändring i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.
2016/17:3592 av Maria Malmer Stenergard och Larry Söder (M, KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt lägga förslag om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare, utöver det som föreslås i propositionen, även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3598 av Per Åsling (C):
Riksdagen avslår proposition 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.
Bilaga 2
