|
|
Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet.
I propositionen lämnas förslag till genomförande av organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) standard för dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering. Det lämnas även förslag till genomförande av EU-direktivet om ändring i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, avseende land-för-land-rapportering. Förslaget innebär att det införs bestämmelser om land-för-land-rapporter på skatteområdet och automatiskt utbyte av sådana rapporter mellan skattemyndigheterna i EU:s medlemsstater och mellan skattemyndigheterna i de stater och jurisdiktioner som har undertecknat det multilaterala avtalet om informationsutbyte av land-för-land-rapporter.
Förslagen innebär också att reglerna om internprissättningsdokumentation anpassas till OECD:s nya standard. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
I betänkandet finns en reservation.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet.
Fyra yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet
Ändrade gränsvärden m.m., punkt 2 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet,
2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och
4. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:47 punkterna 1–4.
|
2. |
Ändrade gränsvärden m.m. |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3581 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) yrkandena 1–4.
Reservation (V)
Stockholm den 23 februari 2017
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Jamal El-Haj (S), Emma Wallrup (V) och Linus Sköld (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
I ärendet har väckts en motion, 2016/17:3581, som återges i bilaga 1.
Bakgrund
Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) är ett internationellt projekt som drivits av OECD på uppdrag av G20-länderna. Syftet är att hindra erodering av ländernas skattebaser och vinstförflyttningar. I juli 2013 presenterades en handlingsplan med 15 identifierade åtgärder. En av dessa åtgärder handlade om att ta fram nya regler för internprissättningsdokumentation för att öka transparensen för skattemyndigheterna samtidigt som företagens fullgörandekostnader beaktades. I oktober 2015 publicerades 13 rapporter för de olika åtgärderna, däribland rapporten Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting. Genom rapporten har kapitel V om dokumentation i OECD:s riktlinjer för internprissättning för multinationella företag och skatteadministrationer (Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations) fått ett nytt innehåll. Den nya standarden för dokumentation innehåller tre delar: en koncerngemensam del (master file), en företagsspecifik del (local file) och en land-för-land-rapport (Country-by-Country Report).
För att underlätta ett enhetligt införande av land-för-land-rapporteringen har OECD tagit fram en modellag (Model Legislation Related to Country-by-Country Reporting). OECD har även tagit fram ett multilateralt avtal och två varianter av bilaterala avtal för informationsutbyte av rapporterna.
Sverige undertecknade det multilaterala avtalet om informationsutbyte av land-för-land-rapporter (Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of CbC Reports, CbC MCAA) den 27 januari 2016.
Den 25 maj 2016 antogs rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 4). Direktivet syftar till att genomföra OECD:s standard för land-för-land-rapportering i EU-rätten.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Inledning
I propositionen lämnar regeringen förslag till genomförande av OECD:s standard för dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering. Det lämnas även förslag till genomförande av EU-direktivet om ändring i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, avseende land-för-land-rapportering. Förslaget innebär att det införs bestämmelser om land-för-land-rapporter på skatteområdet och automatiskt utbyte av sådana rapporter mellan skattemyndigheterna i EU:s medlemsstater och mellan skattemyndigheterna i de stater och jurisdiktioner som har undertecknat det multilaterala avtalet om informationsutbyte av land-för-land-rapporter.
Förslagen innebär också att reglerna om internprissättningsdokumentation anpassas till OECD:s nya standard.
Undantag för små och medelstora företag
Vad gäller dokumentationsskyldighet för små och medelstora företag har regeringen gjort bedömningen att nyttan med att det finns en internprissättningsdokumentation om Skatteverket gör en utredning inte uppväger den administrativa börda det innebär för ett mindre företag att upprätta dokumentationen och hålla den uppdaterad fortlöpande. Det är svårt att upprätta dokumentationen på ett förenklat sätt. Det krävs ett grundläggande förfarande för att kunna konstatera att prissättningen är armlängdsmässig. Att dokumentera detta på ett förenklat sätt låter sig inte alltid göras. Regeringen föreslår därför att små och medelstora företag helt och hållet ska undantas från dokumentationsskyldigheten och att definitionen av små och medelstora företag knyts till kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 (2003/361/EG) om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003). Som små och medelstora företag räknas företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro. För företag som ingår i en koncern eller i vissa andra former av intressegemenskaper beräknas uppgifterna gemensamt. Detta motsvarar omräknat till svenska kronor en omsättning på 450 miljoner kronor och en balansomslutning på 400 miljoner kronor.
Undantag för oväsentliga transaktioner
När det gäller dokumentationsskyldighet för oväsentliga transaktioner är det Skatteverkets erfarenhet att företagen klarar av att göra de avvägningar som behövs för att dokumentera de transaktioner som är betydelsefulla ur ett internprissättningsperspektiv. Regeringen har inte gjort någon annan bedömning än Skatteverket och föreslår därför att det ska finnas ett undantag för oväsentliga transaktioner. Vad som är oväsentliga transaktioner får bedömas utifrån verksamheten i sin helhet, men fråga ska vara om transaktioner som är oväsentliga antingen till beloppet eller sett utifrån risken för felprissättning. Transaktioner som avser företagets huvudsakliga verksamhet eller som uppgår till stora belopp kan inte anses som oväsentliga.
För att ytterligare öka förutsebarheten när det gäller vad som kan anses som oväsentliga transaktioner föreslår regeringen att transaktioner som ett företag har med en utländsk motpart alltid ska anses vara oväsentliga om det sammanlagda värdet av transaktionerna understiger 5 miljoner kronor under räkenskapsåret.
Regeringen föreslår vidare att undantagen inte ska gälla transaktioner som avser överlåtelser eller upplåtelser av immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar är ofta viktiga för vinstgenereringen och bör därför omfattas av dokumentationsskyldigheten även om de understiger gränsbeloppet.
Genomförande i svensk rätt
Ett automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter ökar möjligheterna för skattemyndigheterna att utföra riskvärderingar inom internprissättningsområdet och ökar förutsättningarna för att kunna motverka skatteflykt och skatteundandragande. I oktober 2016 hade 49 länder undertecknat CbC MCAA. Avtalet innebär att OECD:s standard för land-för-land-rapportering och automatiskt utbyte av sådana rapporter ska genomföras och tillämpas i de avtalsslutande länderna.
Utöver den modell för multilaterala avtal som CbC MCAA grundar sig på har OECD även tagit fram modeller för bilaterala avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter. Även dessa modellavtal innebär att OECD:s standard för land-för-land-rapportering och automatiskt utbyte av sådana rapporter ska tillämpas. Eftersom regeringen har undertecknat CbC MCAA finns det enligt regeringen inget behov för Sverige att ingå bilaterala avtal med de länder som undertecknar CbC MCAA.
Vid Ekofinrådets möte den 25 maj 2016 antogs DAC 4. Direktivet syftar till att ta in OECD:s standard för land-för-land-rapportering i EU-rätten och ska ha genomförts i medlemsstaternas nationella lagstiftningar senast tolv månader efter att direktivet trätt i kraft. Direktivet innebär att bestämmelserna om land-för-land-rapportering ska tillämpas även i förhållande till de av EU:s medlemsstater som inte har undertecknat CbC MCAA eller något annat avtal om land-för-land-rapportering. Regeringen föreslår därför att CbC MCAA och direktivet ska införas i svensk rätt. För att underlätta en parallell tillämpning av direktivet och CbC MCAA och på så sätt minska den administrativa bördan för både företagen och Skatteverket, bör de båda rättsakterna genomföras så enhetligt som möjligt i svensk rätt. Den svenska genomförandelagstiftningen bör därför också träda i kraft och börja tillämpas samtidigt i förhållande till EU:s medlemsstater respektive tredjeländer som undertecknat CbC MCAA.
Skyldighet att lämna rapport till Skatteverket
Regeringen föreslår att bestämmelser om skyldighet att lämna land-för-land-rapporter ska tas in i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Land-för-land-rapporteringen ska enligt förslaget gälla för multinationella koncerner. Huvudregeln är att moderföretaget i koncernen, som har kännedom om de förhållanden som uppgifter ska lämnas om i rapporten, ska lämna rapporten till skattemyndigheten i sitt hemland. Skattemyndigheterna i andra länder, i vilka det finns dotterföretag till moderföretaget eller där ett företag har fast driftställe, ska få tillgång till land-för-land-rapporten genom automatiskt utbyte mellan länderna. Regeringen föreslår vidare att i de situationer då moderföretaget finns i utlandet och enligt rättsordningen där inte är skyldigt att lämna en land-för-land-rapport, ska dotterföretagen vara skyldiga att göra det i stället. Detsamma ska gälla om det utländska moderföretaget visserligen ska lämna en rapport i sitt hemland, men detta land inte utbyter sådana rapporter med Sverige. Detta kan avse situationer när det andra landet inte har avtal med Sverige om utbyte av land-för-land-rapporter eller när avtal finns, men det av någon anledning inte följs i praktiken.
Även enheter som är utländska enheters fasta driftställen i Sverige bör enligt förslaget kunna vara skyldiga att lämna land-för-land-rapporter i Sverige om förutsättningarna för detta i övrigt är uppfyllda.
Slutligen föreslår regeringen i de situationer när det finns flera svenska dotterföretag som är skyldiga att rapportera att koncernen kan utse ett av dem att lämna rapporten för alla svenska enheters räkning. Koncernen kan även utse ett av de svenska företagen att vara ställföreträdande moderföretag och lämna rapporten för alla koncernföretags räkning.
Undantag från rapporteringsskyldighet
Regeringen föreslår att en koncern ska undantas från rapporteringsskyldighet om dess sammanlagda intäkter understiger 7 miljarder kronor för det räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som rapporten skulle omfatta.
Enligt OECD:s beräkningar kommer 85–90 procent av alla multinationella koncerner att omfattas av undantaget från rapporteringsskyldighet, medan de koncerner som kommer att vara rapporteringsskyldiga svarar för 90 procent av alla bolagsintäkter.
Enligt förslaget ska vidare svenska företag som enligt huvudregeln är rapporteringsskyldiga för att moderföretaget inte är skyldigt att lämna en rapport i sitt hemland eller för att skattemyndigheten i det landet inte utbyter rapporten med Sverige, undantas från skyldigheten att lämna en land-för-land-rapport, om moderföretaget är undantaget från sådan rapporteringsskyldighet i den stat eller jurisdiktion där det hör hemma på grund av att de sammanlagda intäkterna för koncernen understiger 750 miljoner euro eller motsvarande belopp i lokal valuta.
I enlighet med OECD:s modellag föreslår regeringen vidare att svenska dotterföretags skyldighet att rapportera ska falla bort om det finns ett ställföreträdande moderföretag som i rätt tid lämnar en rapport i sitt hemland och skattemyndigheten där utbyter rapporten med Sverige och Skatteverket i Sverige har underrättats om saken.
Underrättelser till Skatteverket
De företag som ska lämna land-för-land-rapporter ska enligt förslaget underrätta Skatteverket om detta före utgången av det räkenskapsår som rapporten ska avse. Andra företag i samma koncern ska inom samma tid underrätta Skatteverket om vilket företag det är som rapporterar för koncernens räkning.
Av den underrättelse som lämnas av ett företag som ska rapportera ska framgå om företaget är moderföretag, ställföreträdande moderföretag eller skyldigt att rapportera i egenskap av dotterföretag. Dotterföretag som inte själva ska rapportera, ska meddela Skatteverket vilket företag det är som lämnar land-för-land-rapporten och i vilket land det hör hemma.
Land-för-land-rapporternas innehåll
Enligt regeringens förslag ska en land-för-land-rapport innehålla följande uppgifter om en multinationell koncern: intäkter, vinst eller förlust före inkomstskatt, betald och ackumulerad inkomstskatt, aktiekapital, ackumulerade vinstmedel, antal anställda och materiella tillgångar utom kontanter, allt fördelat på de olika länder i vilka koncernen har bedrivit verksamhet. Vidare ska rapporten innehålla namn eller annan identitetsuppgift på alla enheter som ingår i koncernen, uppgift om i vilket land de har hemvist, var de bildats om detta har skett i ett annat land än det där de nu har hemvist samt deras viktigaste verksamhet. Det ska även framgå vilken valuta som har använts i rapporten.
Land-för-land-rapporter ska lämnas enligt ett fastställt formulär.
Sanktioner
Av OECD:s modellag framgår att medlemsstaterna förväntas ha system för påföljder om företag inte lever upp till sin rapporteringsskyldighet. För Sveriges del bör bestämmelserna i 37 kap. 2 § och 44 kap. 2 § SFL om föreläggande och vitesföreläggande bli tillämpliga om en land-för-land-rapport inte lämnas in till Skatteverket. Regeringen har gjort bedömningen att det inte finns något behov av andra sanktionsmöjligheter för de företag som ska lämna land-för-land-rapporter. Någon förseningsavgift bör t.ex. inte införas.
Överföring och utbyte av uppgifter
Regeringen föreslår att Skatteverket ska utbyta land-för-land-rapporterna med behöriga myndigheter i andra länder. Överföringar ska enligt förslaget göras till länder i vilka minst en enhet i koncernen antingen har hemvist eller beskattas på grund av verksamhet som bedrivs genom ett fast driftställe. Överföringen ska inte göras om Sverige saknar avtal med det andra landet om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter och inte heller om det andra landet har anmält att det inte vill ta emot rapporter. Överföringarna ska enligt förslaget göras minst en gång om året.
Allmänna rapporteringskrav
Regeringen föreslår att en annan rapporteringsskyldig enhet än moderföretaget ska begära att moderföretaget förser den med all information som den behöver för att kunna lämna en fullständig land-för-land-rapport. Om den rapporteringsskyldiga enheten inte får tillgång till all sådan information, ska den enligt förslaget lämna en land-för-land-rapport som innehåller alla de uppgifter som den har tillgång till. Den rapporteringsskyldiga enheten ska även underrätta Skatteverket om att moderföretaget har vägrat att tillhandahålla den nödvändiga informationen. Skatteverket ska i sin tur meddela de behöriga myndigheterna i övriga stater och jurisdiktioner när en sådan underrättelse kommit in.
Vidare föreslår regeringen att en annan rapporteringsskyldig enhet än moderföretaget som inte kan få eller inhämta all information som den behöver för att kunna lämna en fullständig land-för-land-rapport inte får utses av en multinationell koncern att lämna land-för-land-rapporten för andra enheters räkning.
Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser
De föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 april 2017. Land-för-land-rapporter ska enligt förslaget lämnas första gången för räkenskapsår som har påbörjats efter den 31 december 2015. Det första räkenskapsår som omfattas av rapporteringsskyldigheten är därför 2016. Rapporter för detta räkenskapsår ska enligt förslaget lämnas till Skatteverket senast den 31 december 2017. Syftet är att företagen ska beredas tillräckligt med tid för att efter räkenskapsårets utgång kunna upprätta land-för-land-rapporterna.
Enligt förslaget om land-för-land-rapportering ska alla svenska företag som ingår i koncerner och som omfattas av rapporteringsskyldigheten underrätta Skatteverket antingen om att företaget självt ska rapportera eller vilket annat företag det är som ska lämna land-för-land-rapporten för koncernen. Underrättelsen ska lämnas före räkenskapsårets utgång. För räkenskapsåret 2016 skulle således underrättelsen lämnas senast den 31 december 2016. De nya bestämmelserna ska enligt vad som föreslås träda i kraft den 1 april 2017. Regeringen föreslår därför att det införs en övergångsbestämmelse att om räkenskapsåret har påbörjats den 1 januari 2016 eller senare och avslutats före ikraftträdandet, får underrättelsen lämnas senast den 30 april 2017.
De nya bestämmelserna om internprissättningsdokumentation ska tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 mars 2017.
Offentligfinansiella effekter
Förslagen berör vilken dokumentation som ska upprättas och hur den ska utbytas mellan berörda länders skattemyndigheter. De har därför inte någon direkt påverkan på skatteintäkterna. Det bakomliggande syftet med dokumentationen och informationsutbytet är dock att uppgifterna ska vara hjälpmedel för de olika ländernas skattemyndigheter för att se till att de företag och koncerner som omfattas betalar rätt skatt i rätt land. Skatteverket kommer både att lämna uppgifter till och ta emot uppgifter från skattemyndigheter i andra länder. Det är därför möjligt att förslagen kommer att leda till förändringar av vilka skattepliktiga inkomster som hänförs till Sverige. Det går i dag inte att uppskatta hur stora sådana förändringar skulle kunna bli.
Eftersom ett krav på att lämna land-för-land-rapporter införs för stora multinationella koncerner kommer Skatteverkets möjligheter att utföra riskvärderingar inom internprissättningsområdet att öka. Detta kan förväntas att påverka beteendet hos de företag som omfattas av förslagen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande. Detta bör medföra att skatteintäkterna ökar, men det är svårt att beräkna ökningens storlek. Den varaktiga effekten borde dock vara positiv. Lagförslaget kan förväntas förbättra konkurrensförhållandet mellan multinationella företag och andra företag.
Effekter för enskilda och företag
Vad gäller dokumentationsskyldighet vid internprissättning bedömer regeringen att kraven på innehållet i dokumentationen inte ökar genom de nya bestämmelserna, utan snarare förtydligas. Vidare bör beaktas att de nya dokumentationsreglerna blir klarare och tydligare samt likartade i många länder, vilket kan minska de fullgörandekostnader som annars kan uppkomma i en tvist om internprissättning.
Normalt torde det bli moderföretaget som upprättar den koncerngemensamma delen, vilket minskar den administrativa bördan för alla övriga koncernföretag som inte behöver upprätta den delen själva (uppgifterna skulle tidigare vara med i den dokumentation som varje företag skulle upprätta). Totalt sett borde den administrativa bördan minska när en gemensam del för hela koncernen kan användas.
Regeringens bedömning är att tidsåtgången för att uppfylla de nya reglerna i stort inte kommer att avvika från dagens regelkrav.
När det gäller land-för-land-rapporteringen ska uppgifterna i rapporten sammanföras land för land. Skatteverket har gjort bedömningen att innehållet i uppgifterna redan i dag torde begäras in av moderbolagen för eget bruk. Själva uppgiftslämnandet som sådant och utformningen och sammanställningen av uppgifterna blir däremot en ny administrativ börda för de berörda företagen. Den kostnad detta medför för företagen torde enligt Skatteverket ändå vara försumbar i sammanhanget. Alla svenska företag som ingår i de berörda koncernerna ska lämna en uppgift om vilket företag i koncernen som lämnar land-för-land-rapporten. Detta är ett nytt administrativt åläggande som inte funnits tidigare och som tar viss tid och därmed leder till extra kostnad. Skatteverket uppskattar även denna kostnad som försumbar.
Regeringen konstaterar att storleken på de företag som kommer att omfattas av kravet att lämna land-för-land-rapporter i de fall moderföretaget inte gör det, eller för att de utses att i stället för moderföretaget göra det, kan variera. Koncernerna kommer dock sannolikt att låta moderföretagen lämna rapporten i alla fall där detta är möjligt. Undantagen när ett dotterföretag rapporterar torde därför inte bli många.
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslagen innebär att Skatteverket kommer att få tillkommande arbetsuppgifter för utbyte av upplysningar med andra stater och för att hantera de inkomna uppgifterna. Skatteverket beräknar kostnaden för it-utveckling till 10 miljoner kronor. Sammantaget bedömer Skatteverket att förslagen medför engångskostnader om 10 miljoner kronor och årliga kostnader om knappt 4 miljoner kronor. Förslaget bedöms inte innebära några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till bestämmelser om dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet samt de förslag till ändringar i lagar som behövs för att bestämmelserna ska kunna införas.
Propositionen
I propositionen lämnar regeringen förslag till genomförande av OECD:s standard för dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering. Det lämnas även förslag till genomförande av EU-direktivet om ändring i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, avseende land-för-land-rapportering. Förslaget innebär att det införs bestämmelser om land-för-land-rapporter på skatteområdet och automatiskt utbyte av sådana rapporter mellan skattemyndigheterna i EU:s medlemsstater och mellan skattemyndigheterna i de stater och jurisdiktioner som har undertecknat det multilaterala avtalet om informationsutbyte av land-för-land-rapporter. Förslaget innebär att multinationella koncerner med en omsättning som överstiger 7 miljarder kronor för varje skattejurisdiktion i vilken de utövar verksamhet ska lämna land-för-land-rapporter som ska innehålla upplysningar om bl.a. intäkter, vinst före inkomstskatt, betald och ackumulerad inkomstskatt och antalet anställda.
Förslagen innebär också att reglerna om internprissättningsdokumentation anpassas till OECD:s nya standard. Små och medelstora företag undantas från dokumentationsskyldighet, men skyldigheten utvidgas till att även omfatta svenska handelsbolag, utländska juridiska personer som har fast driftställe i Sverige samt svenska företag med fasta driftställen utomlands. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det vara angeläget att bestämmelserna om dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering utformas i enlighet med OECD:s internationella standard. Det är väsentligt att skatteadministrationernas behov av nödvändig information tillgodoses samtidigt som företagens ökade administrativa börda och fullgörandekostnader måste beaktas.
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.
Ändrade gränsvärden m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en förenklad internprissättningsdokumentation, om ett förändrat undantag för oväsentliga transaktioner, om ett sänkt gränsvärde för rapporteringsskyldighet avseende land-för-land-rapportering och om en mer omfattande uppgiftsskyldighet i land-för-land-rapporterna.
Riksdagen avslår vidare förslagen om att införa mer kännbara sanktioner samt att införa en offentlig land-för-land-rapportering.
Jämför reservation (V).
Motionen
I kommittémotion 2016/17:3581 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med förslag på en förenklad internprissättningsdokumentation för små och medelstora företag, att transaktioner som ett svenskt företag har med ett utländskt företag i intressegemenskap alltid ska dokumenteras om det sammanlagda värdet på transaktionerna överstiger 4 miljoner kronor under räkenskapsåret, att gränsvärdet för undantag från rapporteringsskyldighet avseende land-för-land-rapportering sätts till en årsomsättning på maximalt 50 miljoner euro samt att regeringen bör verka för att vissa andra uppgifter ingår i land-för-land-rapporterna. Motionärerna föreslår vidare att mer kännbara sanktioner införs och att land-för-land-rapporteringen görs offentlig.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller frågan om en förenklad internprissättningsdokumentation har regeringen gjort bedömningen att det är svårt att upprätta dokumentation på ett förenklat sätt. Det krävs ett grundläggande förfarande för att kunna konstatera att prissättningen är armlängdsmässig. Att dokumentera detta på ett förenklat sätt låter sig inte alltid göras. Regeringen valde därför att inte presentera något förslag om förenklad dokumentation.
Utskottet finner inte något skäl att göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionsförslaget om en förenklad internprissättningsdokumentation.
När det gäller motionsförslagen om ett förändrat undantag för oväsentliga transaktioner, om ett sänkt gränsvärde för rapporteringsskyldighet avseende land-för-land-rapportering och om en mer omfattande uppgiftsskyldighet i land-för-land-rapporterna konstaterar utskottet att regeringens förslag är utformade i enlighet med OECD:s internationella standard och därmed kommer att möjliggöra ett konsekvent och enhetligt genomförande.
Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen om ändrade bestämmelser.
Av OECD:s rekommendationer framgår att medlemsstaterna förväntas ha system för påföljder om företag inte lever upp till rapporteringsskyldigheten. För svenskt vidkommande blir bestämmelserna om förelägganden och vitesförelägganden i skatteförfarandelagen tillämpliga vid underlåten rapporteringsskyldighet. Regeringen har gjort bedömningen att det inte finns något behov av ytterligare sanktionsmöjligheter.
Utskottet finner inte något skäl att frångå regeringens bedömning. Förslaget avstyrks därmed.
Frågan om huruvida land-land-för-rapportering ska göras offentlig är föremål för behandling på EU-nivå. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa behandlingen.
Utskottet avstyrker därmed förslaget i dess helhet.
|
av Emma Wallrup (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3581 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Vänsterpartiet delar OECD:s bedömning att små och medelstora företag inte ska behöva upprätta lika mycket internprissättningsdokumentation som stora företag. De ska dock inte helt undantas från kravet om dokumentation vid internprissättning. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med förslag på en förenklad variant av internprissättningsdokumentation för små och medelstora företag.
Regeringen föreslår att transaktioner som ett svenskt företag har med ett utländskt företag i intressegemenskap alltid ska räknas som oväsentliga om det sammanlagda värdet på transaktionerna understiger 5 miljoner kronor under räkenskapsåret. Det omvända förefaller dock inte gälla, dvs. att transaktioner över 5 miljoner kronor alltid ska dokumenteras. Vänsterpartiet delar regeringens syn att man inte i onödan ska öka företagens administrativa bördor. Kraven i denna del bör dock skärpas. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att transaktioner som ett svenskt företag har med ett utländskt företag i intressegemenskap alltid ska dokumenteras om det sammanlagda värdet på transaktionerna överstiger 4 miljoner kronor under räkenskapsåret.
Regeringen föreslår vidare att en koncern ska undantas från skyldigheten att lämna land-för-land-rapporter om dess sammanlagda intäkter understiger 7 miljarder kronor för det räkenskapsår som närmast föregår det räkenskapsår som rapporten skulle omfatta. Vänsterpartiet anser att gränsvärdet är för högt. Gränsvärdet bör knytas till EU-kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Ett företag räknas som medelstort om det bl.a. har en årsomsättning på maximalt 50 miljoner euro. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att den inom ramen för OECD och EU därför bör verka för att gränsvärdet för undantag från rapporteringsskyldigheten avseende land-för-land-rapportering sätts till en årsomsättning på maximalt 50 miljoner euro.
Land-för-land-rapporternas innehåll och detaljeringsgrad är centrala för att kunna bestämma ett företags ekonomiska verksamhet och struktur. En rad organisationer i civilsamhället såsom Action Aid, Financial Transparency Coalition och Oxfam International menar att viktiga element saknas när det gäller rapporternas innehåll och att bl.a. följande komponenter bör ingå: antal sysselsatta omräknat till heltidssysselsatta, försäljning och inköp, emottagna offentliga subventioner och statliga betalningar. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att den inom ramen för OECD och EU bör verka för att nämnda uppgifter ska ingå i land-för-landrapporterna.
Regeringen föreslår också att den som är skyldig att lämna en land-för-land-rapport ska kunna föreläggas att fullgöra skyldigheten och att föreläggandet ska kunna förenas med vite. Regeringen anser inte att det behövs några andra sanktionsmöjligheter för land-för-land-rapporter, men motiverar inte varför det inte behövs eller hur höga viten som ska kunna utdömas. Land-för-land-rapporteringen är ett centralt verktyg för att motverka aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Det är därför av stor vikt att sanktionerna mot de företag som inte lever upp till rapporteringsskyldigheten är kännbara.
Parallellt med det arbete som bedrivits av OECD har EU-kommissionen lagt fram förslag till direktiv om s.k. öppen land-för-land-rapportering, (KOM(2016) 198), som för närvarande förhandlas i rådet. I förslaget ska de multinationella företagen offentliggöra vissa delar av den information som lämnas till skattemyndigheterna. Offentlig granskning skulle stärka allmänhetens förtroende och verka avskräckande för de företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Vänsterpartiet välkomnar till övervägande del kommissionens förslag. Öppen land-för-land-rapportering är ett centralt inslag för att öka transparensen och på så sätt bidra till att företagens vinster beskattas där de skapats. Inte minst är öppenhet viktig i utvecklingsländerna, där ökad transparens är centralt i kampen mot korruption.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2016/17:3581 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en förenklad variant av internprissättningsdokumentation för små och medelstora företag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transaktioner som ett svenskt företag har med ett utländskt företag i intressegemenskap alltid ska dokumenteras om det sammanlagda värdet på transaktionerna överstiger 4 000 000 kronor under räkenskapsåret och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för OECD och EU bör verka för att gränsvärdet för undantag från rapporteringsskyldigheten avseende land-för-land-rapportering sätts till en årsomsättning på maximalt 50 miljoner euro och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för OECD och EU bör verka för att antal sysselsatta omräknat till heltidssysselsatta, försäljning och inköp, emottagna offentliga subventioner och statliga betalningar ska ingå i land-för-land-rapporterna och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
