|
Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
De lagändringar som utskottet tillstyrker är nödvändiga för att genomföra direktiv (EU) 2015(2376) av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 3) i svensk rätt.
Förslaget innebär att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen. Kommissionen ska få del av en begränsad uppsättning grundläggande upplysningar. Upplysningar från förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som uteslutande avser och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden omfattas inte av utbytet. Bilaterala och multilaterala förhandsbesked om prissättning med länder utanför Europeiska unionen är i vissa fall undantagna från utbytet. Under vissa förutsättningar ska upplysningar om förhandsbesked som meddelats under de senaste fem åren före ikraftträdandet utbytas.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:19 Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Uppföljning och konsekvensanalys
Uppföljning och konsekvensanalys, punkt 2 (M, C, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöver-skridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:19.
2. |
Uppföljning och konsekvensanalys |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3517 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Reservation (M, C, L, KD)
Stockholm den 24 november 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Erik Ezelius (S).
I ärendet behandlar utskottet proposition 2016/17:19 Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (nedan direktivet) antogs vid Ekofinrådets möte den 15 februari 2011. Direktivet började tillämpas inom EU den 1 januari 2013 och genomfördes i svensk rätt i huvudsak genom lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning (nedan lagen om administrativt samarbete).
Under 2012 granskade uppförandekodgruppen för företagsbeskattning utvecklingen i medlemsstaterna i fråga om förhandsbesked. Gruppen identifierade de gränsöverskridande skattebesked för vilka upplysningar borde utbytas utan föregående begäran enligt direktivet. I maj 2013 välkomnade Europaparlamentet kommissionens handlingsplan och rekommendationer från december 2012 och betonade bl.a. att EU bör spela en ledande roll i diskussionerna om kampen mot skattebedrägeri, skatteflykt och skatteparadis, särskilt när det gäller främjandet av automatiskt informationsutbyte. Kommissionen lämnade i mars 2015 ett förslag om att behöriga myndigheter i en medlemsstat genom automatiskt utbyte ska tillhandahålla upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till samtliga medlemsstater inom unionen samt till kommissionen.
Vid Ekofinrådets möte den 8 december 2015 antogs rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 3).
Inledning
I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att genomföra DAC 3 i svensk rätt.
Förslaget innebär att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gräns-överskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen. Kommissionen ska få del av en begränsad uppsättning grundläggande upplysningar. Upplysningar från förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som avser och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden omfattas inte av utbytet. Bilaterala och multilaterala förhandsbesked om prissättning med länder utanför Europeiska unionen är i vissa fall undantagna från utbytet.
Upplysningar som ska omfattas av utbytet
Regeringen föreslår att en bestämmelse ska införas i lagen om administrativt samarbete, i vilken anges vilka upplysningar om förhandsbesked som ska lämnas automatiskt. De upplysningar som ska lämnas enligt DAC 3 är bl.a. följande: identiteten på personen som fått förhandsbeskedet, en sammanfattning av innehållet i förhandsbeskedet, datum för utfärdandet, ändringen eller förnyelsen av förhandsbeskedet, giltighetsperiod för förhandsbeskedet, andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet och personer i andra medlemsstater (med undantag för fysiska personer) som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet
Kommissionen ska genom DAC 3 få en begränsad uppsättning grundläggande upplysningar om förhandsbeskeden för att ha möjlighet att övervaka och bedöma hur direktivet tillämpas när det gäller det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar. Regeringen föreslår därför att en ny bestämmelse bör införas i lagen om administrativt samarbete, i vilken anges vilka upplysningar som inte ska lämnas till kommissionen. De upplysningar som kommissionen tar emot ska inte användas i några andra syften än för att övervaka tillämpningen av direktivet.
Enligt direktivet ska vissa bilaterala och multilaterala förhandsbesked om prissättning undantas från det automatiska utbytet av upplysningar. De förhandsbesked som undantas är förhandsbesked om prissättning med länder utanför unionen där det tillämpliga skatteavtalet inte tillåter att upplysningar om prissättningsbeskedet lämnas till tredje man. Om prissättningsbeskedet undantas från det automatiska utbytet ska i stället upplysningar ur ansökan som ligger till grund för prissättningsbeskedet utbytas automatiskt. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse införs i lagen om administrativt samarbete, av vilken framgår att dessa förhandsbesked om prissättning med länder utanför unionen ska undantas från utbytet och att upplysningar från ansökan ska utbytas i stället.
Enligt regeringen framgår det tydligt av DAC 3 att avsikten är att endast upplysningar i sammanfattningen kan undantas från det automatiska informationsutbytet, om utbytet skulle leda till att affärshemligheter eller dylikt röjs. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse bör införas, i vilken anges att Skatteverket inte ska lämna upplysningar om sammanfattningen av förhandsbeskedet, om det skulle leda till att en affärshemlighet eller dylikt röjs.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ändringarna i lagen om administrativt samarbete ska träda i kraft den 1 januari 2017. Övergångsbestämmelser ska tas in när det gäller Skatteverkets skyldighet att lämna upplysningar till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater och till kommissionen om förhandsbesked i gräns-överskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning som har utfärdats, ändrats eller förnyats under perioden den 1 januari 2012–31 december 2016. Av bestämmelserna ska framgå att upplysningar om de aktuella förhandsbeskeden som utfärdats, ändrats eller förnyats under perioden den 1 januari 2012–31 december 2013 ska lämnas under förutsättning att förhandsbeskeden fortfarande var giltiga den 1 januari 2014.
Vidare ska det framgå att från det automatiska utbytet undantas upplysningar om förhandsbesked som har utfärdats, ändrats eller förnyats före den 1 april 2016 till en särskild person eller grupp av personer, om näringsverksamheten har en årlig nettoomsättning på mindre än 40 miljoner euro under det beskattningsår som föregår dagen för utfärdandet, ändringen eller förnyelsen. Vid beräkning av nettoomsättningen ska den beräknas för hela koncernen om näringsverksamheten ingår i en koncern enligt årsredovisningslagen. Undantaget gäller inte för den person eller grupp av personer som huvudsakligen bedriver finansiell verksamhet eller investeringsverksamhet. De upplysningar som avser förhandsbesked som har utfärdats, ändrats eller förnyats under tiden den 1 januari 2012–31 december 2016 ska Skatteverket utbyta före den 1 januari 2018.
Konsekvenser för de offentliga finanserna
Vad gäller lämnande av upplysningar till andra medlemsstater kommer förslagen inte att medföra något förändrat skatteuttag i Sverige, och således inga direkt ökade utgifter eller intäkter för de offentliga finanserna.
DAC 3 innebär även att upplysningar ska lämnas från samtliga andra medlemsstaters behöriga myndigheter till Sverige om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning. Skatteverkets bedömning är att möjligheten att använda informationen i kontrollverksamheten kommer att ge positiva effekter på skatteintäkterna. Skatteverket gör därför bedömningen att skatteintäkterna kommer att öka, men att det är svårt att beräkna ökningens storlek. Det finns risk att föreslagna regeländringar leder till att färre personer söker förhandsbesked hos Skatterättsnämnden, söker prissättningsbesked och ställer rättsliga frågor till Skatteverket. Det skulle kunna leda till att fler skattskyldiga verkställer planer angående skatteplanering utan att först rådfråga Skatteverket eller Skatterättsnämnden. Färre förhandsbesked, prissättningsbesked och rättsliga frågor med anledning av DAC 3 kan därmed leda både till minskade och till ökade skatteintäkter.
Konsekvenser för enskilda och företag
Förslagen kan tänkas ha en viss avhållande effekt på ansökningar om förhandsbesked i skattefrågor, ansökningar om förhandsbesked om prissättning och på rättsliga frågor till Skatteverket när företagen får kännedom om att dessa besked inte längre är sekretesskyddade gentemot andra medlemsstaters behöriga myndighet. En uppskattning av den möjliga minskningen av ansökningar är dock svår att göra. Någon väsentlig minskning kommer det dock troligen inte att bli. –
Förslagen bedöms inte medföra några större konsekvenser för fysiska personer då förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som uteslutande avser och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden inte omfattas av utbytet av upplysningar enligt DAC 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Propositionen
I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att genomföra direktiv (EU) 2015(2376) av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 3) i svensk rätt.
Förslaget innebär att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen. Kommissionen ska få del av en begränsad uppsättning grundläggande upplysningar. Upplysningar från förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som avser och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden omfattas inte av utbytet. Bilaterala och multilaterala förhandsbesked om prissättning med länder utanför Europeiska unionen är i vissa fall undantagna från utbytet.
Under vissa förutsättningar ska upplysningar om förhandsbesked som meddelats under de senaste fem åren före ikraftträdandet utbytas.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Utskottets ställningstagande
De föreslagna lagändringarna möjliggör bl.a. ett automatiskt informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning. Det automatiska utbytet medför i sin tur en ökad transparens som bidrar till möjligheten att minska gränsöverskridande skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom Europeiska unionen. Att motverka skatteflykt och skatteundandragande är en hög politisk prioritering. Utskottet tillstyrker därmed propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om uppföljning av tillämpning av lagstiftningen och en konsekvensanalys om bl.a. transparens och rättssäkerhet i förhållande till vissa sekretessfrågor.
Jämför reservation (M, C, L och KD).
Motionen
I kommittémotion 2016/17:3517 av Per Åsling m.fl. (C, M, L och KD) föreslås ett tillkännagivande från riksdagen om att följa utvecklingen av tillämpningen av lagstiftningen samt återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys som bl.a. innefattar en redovisning av regeringens slutsatser vad gäller möjligheten att upprätthålla rättssäkerhet i förhållande till vissa sekretessfrågor och transparens. Regeringen bör i konsekvensanalysen även redogöra för i vilken omfattning lagförslaget påverkar företagens ansökningar om förhandsbesked.
Förslaget riskerar att få negativa konsekvenser som på förhand är svåra att överblicka. Skattesystemet i Sverige är i många avseenden komplicerat. Konsekvensen är att det kan leda till svårigheter för skattebetalarna att göra rätt för sig. I förlängningen riskerar detta att minska såväl förtroendet för skattesystemet som viljan att betala skatt. Att förenkla för skattebetalarna är därför oerhört viktigt i syfte att upprätthålla förtroendet. Förenkling kan t.ex. innebära bättre information, smidigare sätt att lämna uppgifter och förändring av svårtolkade regler. Möjligheten att få förhandsbesked är i detta avseende en viktig fråga.
Vetskapen om att förhandsbesked kan komma att lämnas ut till andra medlemsländers myndigheter riskerar att leda till färre ansökningar, vilket riskerar att leda till försämrad efterlevnad av skattelagstiftningen och minskad legitimitet för skatteregler. Flera remissinstanser har även lyft frågor som avser sekretess för vissa uppgifter och farhågor för minskad rättssäkerhet i denna del.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att regeringen följer frågan och vid behov återkommer med nödvändiga åtgärder vad gäller uppföljning av tillämpningen och utvärdering av den föreslagna lagstiftningen. Regeringen bör vidare ha anledning att noga följa hur införandet av lagstiftningen om automatiskt informationsutbyte av förhandsbesked påverkar företagen. Utskottet ser därför inte något behov av att rikta ett tillkännagivande till regeringen om uppföljning av lagstiftningen och utvärdering av konsekvenserna bl.a. vad gäller möjligheten att upprätthålla transparens och rättssäkerhet i förhållande till vissa sekretessfrågor. Utskottet avstyrker därför motionen.
av Per Åsling (C), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3517 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Lagförslaget riskerar att få negativa konsekvenser som på förhand är svåra att överblicka. Skattesystemet i Sverige är i många avseenden komplicerat. Konsekvensen är att det kan leda till svårigheter för skattebetalarna att göra rätt för sig. I förlängningen riskerar detta att minska såväl förtroendet för skattesystemet som viljan att betala skatt. Att förenkla för skattebetalarna är därför oerhört viktigt i syfte att upprätthålla förtroendet. Förenkling kan t.ex. innebära bättre information, smidigare sätt att lämna uppgifter och förändring av svårtolkade regler. Möjligheten att få förhandsbesked är i detta avseende en viktig fråga.
Vetskapen om att förhandsbesked kan komma att lämnas ut till andra medlemsländers myndigheter riskerar att leda till färre ansökningar, vilket riskerar att leda till försämrad efterlevnad av skattelagstiftningen och minskad legitimitet för skatteregler. Flera remissinstanser har även lyft frågor som avser sekretess för vissa uppgifter och farhågor för minskad rättssäkerhet i denna del.
Regeringen har vid flera tillfällen lämnat propositioner till riksdagen med konsekvensutredningar som haft betydande brister och i några fall i praktiken saknats.
Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen följer utvecklingen av tillämpningen av lagstiftningen samt återkommer till riksdagen med en konsekvensanalys som bl.a. innefattar en redovisning av regeringens slutsatser vad gäller möjligheten att upprätthålla rättssäkerhet i förhållande till vissa sekretessfrågor och transparens. Regeringen bör i konsekvensanalysen även redogöra för i vilken omfattning lagförslaget påverkar företagens ansökningar om förhandsbesked.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp hur lagförslaget påverkar rättssäkerheten samt nyttjandet av förhandsbesked och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2