|
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 3, som totalt uppgår till ca 11 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag.
Utskottets ledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet eftersom riksdagen tidigare antagit regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområdet. Dessa partier redovisar sina ställningstaganden i varsitt särskilt yttrande.
Utskottet avstyrker dessutom motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2016 som rör Tullverkets verksamhet. I denna del finns tre reservationer (SD, C, L). Utskottet avstyrker slutligen en motion från allmänna motionstiden 2016 som rör den nya tullagen. Här finns en reservation (C, M, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:1 utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
Ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tillämpningen av den nya tullagen
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3
1.Tullverkets verksamhet, punkt 2 (SD)
2.Tullverkets verksamhet, punkt 2 (C)
3.Tullverkets verksamhet, punkt 2 (L)
4.Tillämpningen av den nya tullagen, punkt 3 (M, C, L, KD)
1.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (L)
5.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution |
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna
2016/17:2905 av David Lång m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3155 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3353 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2,
2016/17:3427 av Mathias Sundin m.fl. (L) och
2016/17:3467 av Per Åsling och Staffan Danielsson (båda C).
|
2. |
Tullverkets verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 50,
2016/17:982 av Åsa Westlund (S) yrkande 2,
2016/17:993 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2016/17:1266 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1283 av Erik Andersson m.fl. (M),
2016/17:1394 av Richard Jomshof (SD),
2016/17:1509 av Karin Enström (M),
2016/17:2047 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2076 av Edward Riedl (M),
2016/17:2142 av Sten Bergheden (M),
2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 10 och 11,
2016/17:2540 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2016/17:2579 av Anders Hansson (M),
2016/17:2694 av Patrik Engström m.fl. (S) och
2016/17:3468 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (L)
|
3. |
Tillämpningen av den nya tullagen |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3381 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Reservation 4 (M, C, L, KD)
Stockholm den 24 november 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C)*, Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M)*, Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M)*, Olle Felten (SD)*, Cecilie Tenfjord-Toftby (M)*, Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M)*, Adnan Dibrani (S), David Lång (SD)*, Mathias Sundin (L)*, Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD)*, Patrik Lundqvist (S) och Erik Ezelius (S).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2016/17:1 i de delar som gäller utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, jämte motionsförslag från den allmänna motionstiden 2016 som rör anslagen.
Utskottet behandlar dessutom motionsförslag från den allmänna motionstiden 2016 som rör Tullverkets verksamhet och den nya tullagen.
Utskottet behandlar i ett avsnitt även regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2017 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 3 finns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till.
Riksdagen har med bifall regeringens förslag bestämt att utgiftsramen för 2017 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ska uppgå till 10 985 564 000 kronor (prop. 2016/17:FiU1, bet. 2016/17:FiU1). I detta ärende ska skatteutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § RF). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet ska mot den bakgrunden analysera regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen som ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att förslagen i budgetpropositionen och i motionerna som gäller anslagen inom utgiftsområde 3 behandlas först. Därefter behandlas ett antal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2016/17 som gäller Tullverkets verksamhet och tillämpningen av den nya tullagen. Slutligen behandlas regeringens resultatredovisning.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning.
Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2017 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.
Tusental kronor
|
Anslag |
Anslagstyp |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
Ramanslag |
7 357 366 |
|
1:2 |
Tullverket |
Ramanslag |
1 743 925 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
Ramanslag |
1 884 273 |
|
Summa |
|
10 985 564 |
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerade med huvuduppgifterna finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer arbetet med huvuduppgifterna, exempelvis folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning.
Föreslagna och aviserade anslagsförändringar
Arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden intensifieras. Skatteverkets anslag ökas därför tillfälligt med 15 miljoner kronor 2017 och 30 miljoner kronor 2018, 2019 respektive 2020.
En reform i utgiftsområde 22 avsnitt 4.5.1 innebär att vissa nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata ska finansieras gemensamt i staten. Därför minskas utgiftsområdets anslag varaktigt med ca 30 miljoner kronor. Skatteverket ansvarar för den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden och därför föreslås att myndighetens anslag ökas varaktigt med 38,9 miljoner kronor från 2017. Från 2018 beräknas anslaget ökas varaktigt med ytterligare 4,1 miljoner kronor. Skatteverket ansvarar även för viss nationell digital grunddata (t.ex. databasen Navet med folkbokföringsuppgifter). Anslaget ökas varaktigt med ytterligare 5,6 miljoner kronor från 2017 för att tillhandahålla grunddata åt andra statliga myndigheter. I propositionen En ny lag om personnamn (prop. 2015/16:180) föreslås att Skatteverket ska bli ensam namnmyndighet. För att finansiera kostnader för bl.a. utveckling av it-system överförs 10 miljoner kronor engångsvis 2017 till skatteverkets anslag från utgiftsområde 4 Rättsväsendet anslag 1:6 Kriminalvården.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar
I budgetpropositionen för 2016 tillfördes Skatteverket resurser för att bl.a. förstärka arbetet med att skydda den svenska skattebasen. För 2017 tillförs anslaget planenligt 10 miljoner kronor varaktigt. Dessutom återförs ca 5 miljoner kronor till anslaget som under 2016 tillfälligt finansierade viss verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten och Bokföringsnämnden.
Kronofogdemyndigheten föreslogs i budgetpropositionen för 2016 en varaktig ökning av anslagen till följd av bl.a. ändrade skuldsaneringsregler för enskilda. För 2017 uppgår dessa medel till 10 miljoner kronor. För arbete mot överskuldsättning för företagare tillförs anslaget planenligt en tillfällig ökning under tre år. För 2017 uppgår dessa medel till 10 miljoner kronor.
I budgetpropositionen för 2014 fick Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för arbete med att införa unionstullkodexen. För 2017 minskas dessa medel med 8 miljoner kronor och uppgår därmed till 26 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2013 tillfördes Tullverket 5 miljoner kronor årligen under fem år för avskrivningskostnader för att köpa in nya mobila skannrar. Efter 2017 upphör dessa tillfälliga medel.
Politikens inriktning
Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. De som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheterna.
De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. För att stärka legitimiteten ska dessa vara möjliga att förstå och inte leda till onödigt stora administrativa kostnader för dem som ska tillämpa reglerna. Nyttan av förenklingar ska dock alltid vägas mot behovet av att säkerställa uppbörden och intäkterna samt av att motverka fel och fusk.
Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att motarbeta att samhällsystemen utnyttjas på icke avsett sätt. Myndigheterna ska utifrån sina respektive kompetensområden fortsätta att delta i arbetet mot organiserad brottslighet.
Fortsatta förändringar och effektiviseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av digitala tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Myndigheternas utveckling ska förbättra servicen till medborgare och företag och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.
Regeringen kommer att genomföra en reform för att utveckla moderna beredskapsjobb i staten. Jobb med lägre kvalifikationskrav och goda arbetsvillkor är en viktig väg in på arbetsmarknaden. Utgiftsområdets myndigheter ska bidra genom att skapa jobb med lägre kvalifikationskrav och goda arbetsvillkor som ger arbetslivserfarenhet och lön inom sina respektive verksamheter.
Skatteverket
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan av detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd.
En alltmer globaliserad ekonomi gör att det finns ett stort behov av att skydda den svenska skattebasen och säkerställa att automatiska informationsutbyten används på ett effektivt sätt.
Att motverka skattefusk och aggressiv skatteplanering är en hög politisk prioritering. I syfte att intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden föreslår regeringen att medel tillförs Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket under perioden 2017–2020. Det är viktigt att samverkan mellan de båda myndigheterna är god och fortsätter att utvecklas.
Regeringen presenterade i april 2016 ett 10-punktsprogram mot skatteflykt som är styrande för det fortsatta arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Som ett led i detta arbete har regeringen i budgetpropositionen för 2016 tillfört en successiv förstärkning av Skatteverkets resurser för att myndigheten ska kunna utöka den internationella kontrollen av skattefusk och skatteupplägg.
Det efterfrågestyrda arbete med kapacitetsuppbyggnad som Skatteverket bedriver i utvecklingsländer är av central betydelse för att göra det möjligt för dessa länder att upptäcka och motverka skatteflykt samt att få in de skatter som ska betalas i enlighet med deras skattelagstiftning.
En vägledande princip för skattepolitiken är att medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet och att skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt. Skatteverket ska därför fortsätta att prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i skattesystemet.
Ett högt förtroende för skattesystemet kräver åtgärder för att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. För att öka de allmänpreventiva effekterna anser regeringen att Skatteverket ska prioritera sådana områden där risken för allvarliga fel är hög och där fusk är särskilt skadligt för förtroendet. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att upptäcka och åtgärda avsiktliga fel, och träffsäkerheten måste därför vara hög.
En minskning av skattefelet kan bredda skattebaserna. Skatteverket ska kontinuerligt och med högre precision följa såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek över tid. Regeringen kommer att fortsätta följa Skatteverkets insatser för att kunna mäta skattefelets storlek.
Skatteverket ska t.ex. bidra i regeringens delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016:60).
Skatteverket ska fortsätta att bidra och utveckla samverkan inom ramen för arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet. Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatteverket ska vidareutveckla och förstärka sitt samarbete för att mer effektivt bekämpa finansiering av terrorism.
Inom folkbokföringsområdet är det viktigt att pågående samarbete med andra myndigheter för att förbättra etableringsprocessen för enskilda fortsätter.
Skatteverket har i promemorian Samordningsnummer till asylsökande – redovisning av uppdrag (Fi2015/04871/S3) lämnat förslag om hur samtliga asylsökande ska kunna tilldelas samordningsnummer. Förslaget har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Skatteverket har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor.
Medborgarna och företagen ska i första hand lämna uppgifter genom digitala lösningar eftersom det bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Det är centralt att utvecklingen av digitala lösningar fortsätter såväl inom myndigheten som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen.
Tullverket
Tullverket ska prioritera insatser för att göra det så enkelt som möjligt för företag och medborgare att göra rätt för sig samtidigt som de skyddar medborgarna från hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Myndighetens kontrollverksamhet bidrar till mål inom flera olika politikområden. Det är viktigt att samverkan med berörda myndigheter vidareutvecklas och att Tullverket arbetar utifrån aktuella läges- och hotbilder inom samtliga restriktions- och riskområden. Det är angeläget att Tullverket intensifierar arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd för riskanalys och underrättelseverksamhet.
Att förhindra smuggling av narkotika liksom att förhindra storskalig, frekvent illegal införsel av alkohol och tobak är särskilt viktigt samtidigt som detta måste balanseras mot Tullverkets ansvar inom samtliga risk- och restriktionsområden.
Myndigheten måste fortsätta att anpassa organisationen och omfördela resurser så att den operativa kapaciteten säkerställs i samband med att unionstullkodexen och de nya it-systemen införs.
Tullverket har omfattande kontakter med medborgare och företag, och vid dessa kontakter är det viktigt att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor.
För att stödja regeringens satsning enligt exportstrategin ska Tullverket fortsätta bidra med bl.a. riktade kunskapshöjande åtgärder till företag för att underlätta deras långsiktiga och hållbara beslut i tullrelaterade frågor.
Kronofogdemyndigheten
Kronofogdemyndigheten har en viktig funktion i arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja i samhället. Insatser som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig ska prioriteras.
Det är viktigt att tidigt identifiera företeelser och fenomen som är av betydelse för att motverka långvarig överskuldsättning. Myndigheten ska utifrån denna kunskap vidta förebyggande åtgärder samt ge stöd åt parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg.
Det är viktigt att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor. Det är angeläget att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering och att använda kunskapen om hur olika företeelser, t.ex. överskuldsättning, fördelar sig på kön.
Det är viktigt att utvecklingen av it-system och automatisering prioriteras samt att detta arbete leder till snabbare handläggning och högre kvalitet.
Kronofogdemyndigheten är en viktig samarbetspart i myndigheternas gemensamma arbete mot att samhällssystemen utnyttjas på ett icke avsett sätt. Myndigheten ska exempelvis bidra till regeringens delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och ska även fortsatt bidra och utveckla samverkan inom ramen för arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Motionerna
I kommittémotion 3155 yrkandena 1 och 2 föreslår Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) att anslaget till Skatteverket ökas med 4,1 miljoner kronor, anslaget till Tullverket minskas med 8,3 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 7,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Moderaterna vill ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk. Sedan 2006 har över 40 internationella skatteavtal passerat riksdagens bord och lett till ett kraftigt ökat nettoinflöde av kapital från länder som Sverige har avtal med. Men skatteflykten riskerar att hela tiden hitta nya vägar. Därför ska Skatteverket arbeta för att identifiera eventuella nya länder som utnyttjas för skatteflykt. Moderaterna föreslår att anslaget till Skatteverket ökar med totalt 35 miljoner kronor per år för att stärka legitimeten i skattesystemet och försvåra att pengar göms undan utomlands.
Motionärerna framhåller att den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar de traditionella föreställningarna om hur framtidens skattesystem ska utformas. Det bör därför ingå i Skatteverkets uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin för att förenkla administrationen och säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt.
För att finansiera de prioriterade satsningarna görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning (pris- och löneomräkningen), vilket innebär att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
I kommittémotion 2905 yrkandena 1 och 2 föreslår David Lång m.fl. (SD) att anslaget till Skatteverket ska ökas med 50 miljoner kronor och att anslaget till Tullverket ska ökas med 275 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna anser att en av Skatteverkets viktigare uppgifter är att vara en serviceinstans för företag och privatpersoner och att myndigheten bör fokusera på företagens kärnverksamhet. Skatteverket har lagt stor möda på att utvecklas i denna riktning, men det finns mycket kvar att göra. Motionärerna anser att servicekontoren är bra och att de förbättrar samhällsservicen för företagen på ett kostnadseffektivt sätt. Myndigheten arbete med e-tjänster förbättrar också servicen för företagen och bör vidareutvecklas. Motionärerna anser att en utredning bör se över hur företag i olika delar av landet har möjlighet att ta del av skatteverkets service och om förutsättningarna kan bli bättre.
Sverigedemokraterna anser att problemen med skatteflykt och skatteundandragande har ökat i takt med globaliseringen. Nya arrangemang som syftar till att minimera skatteinbetalningen har etablerats efter hand som förutsättningarna för detta har utvecklats. Myndigheterna måste utveckla sin kompetens när det gäller skatteflykt och arbeta aktivt inom ramen för OECD:s (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) anti-BEPS-åtgärder (base erosion and profit shifting, dvs. urholkning av skattebasen och överföring av vinster) för att Sverige ska ligga i framkant på området.
Tullverket tillförs ökade resurser för att återställa verksamhetens underskott, digitalisera tullsystemen, tillföra personalresurser, köpa in mobila skannrar och för polisiära befogenheter.
I kommittémotion 3467 föreslår Per Åsling och Staffan Danielsson (båda C) att anslaget till Skatteverket minskas med 75,4 miljoner kronor, anslaget till Tullverket minskas med 2,5 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 28,3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår att anslaget till Skatteverket minskas med 38,9 miljoner kronor 2017 och att anslaget beräknas minska med 43 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 till följd av att man föreslår att satsningen på Mina meddelanden finansieras inom den befintliga utgiftsramen. Anslaget minskas dessutom med 5,6 miljoner kronor per år till följd av att motionärerna vill avslå förslaget om att skjuta till finansiering för att tillhandahålla grunddata.
Centerpartiet vill öka anslaget till Tullverket med 5 miljoner kronor för att intensifiera arbetet med att kontrollera importerade varor för stävja användningen av förbjudna kemikalier. Anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 10 miljoner kronor 2017 och beräknas minska med 15 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 till följd av att myndighetens arbete mot överskuldsättning enligt motionärerna bör finansieras inom den befintliga utgiftsramen. Anslaget minskas med ytterligare 10 miljoner kronor per år 2017–2018 eftersom motionärerna anser att myndighetens arbete med skuldsanering av företag bör finansieras inom utgiftsramen. Pris- och löneomräkningen begränsas slutligen enligt motionen med 30 procent för alla anslag inom utgiftsområdet.
I kommittémotion 3427 föreslår Mathias Sundin m.fl. (L) att anslaget till Skatteverket ökas med 20,6 miljoner kronor, anslaget till Tullverket ökas med 45 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten minskas med 5,6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Liberalerna framhåller att en väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är central i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Liberalerna anser att medborgarnas kontakt med myndigheterna bör förbättras genom att möjligheten att tillgodogöra sig myndighetsservice på elektronisk väg blir ännu bättre. Skatteverkets kartläggning inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering är helt linje med Liberalernas prioriteringar om ett likartat bemötande i myndighetskontakter oavsett kön. Det är viktigt att Skatteverket fortsätter detta arbetet.
Motionärerna vill att regeringen ska ge Skatteverket i uppdrag att ta fram en auktoriserad applikation eller annan teknisk lösning som erbjuder en enkel möjlighet för aktörer i delningsekonomin att direktrapportera nödvändiga kontrolluppgifter.
De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi innebär enligt motionen att hoten mot befintliga skattebaser ökar. Det är viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet fortsätter att samverka med andra myndigheter, både svenska och utländska, för att möta dessa hot. Definition av begreppet högriskkund i svensk penningtvättslagstiftning bör vidgas, vilket skulle tvinga banker och finansinstitut att vidta ytterligare åtgärder och kontroller.
För att tullen ska kunna upprätthålla gränskontrollen och även i fortsättningen ge ett förtroendeingivande bemötande vill Liberalerna för 2017 tillföra myndigheten 50 miljoner kronor i ökade resurser.
Pris- och löneomräkningen för åren 2017–2019 justeras ned med 20 procent årligen. Inom detta utgiftsområde påverkas alla anslagen.
I kommittémotion 3353 yrkandena 1 och 2 föreslår Larry Söder m.fl. (KD) att anslaget till Skatteverket minskas med 40,9 miljoner kronor, anslaget till Tullverket minskas med 7,5 miljoner kronor och att anslaget till Kronofogdemyndigheten ökas med 1,6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Kristdemokraterna anför att Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är betydelsefulla för en välfungerande ekonomi som präglas av ordning och reda. Det finns ett behov av en europeisk harmonisering samtidigt som svenska intressen måste värnas. I budgeten för 2016 fick Skatteverket ytterligare medel för att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Motionärerna välkomnar förstärkningen som för 2017 uppgår till 10 miljoner kronor.
Kristdemokraterna anser att de tre myndigheternas service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras bl.a. genom att e-tjänsterna vidareutvecklas. Motionärerna välkomnar de nya principerna för myndigheters lokaliseringar som slår fast att man ska ta hänsyn till regional tillväxt vid beslut om lokalisering. Skatteverkets verksamhet ute i landet är viktig och Kristdemokraterna motsätter sig fler nedläggningar av lokala kontor.
För att upprätthålla skattesystemets trovärdighet måste den svarta ekonomin motarbetas och minska. Skatteverket bör fortsätta detta arbete. Det är då extra viktigt att myndigheten håller uppe det höga förtroendet bland allmänheten eftersom det hjälper till att hålla uppe skattemoralen.
Skattefelet måste hållas nere. Motionärerna välkomnar att Skatteverket ska intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. Kristdemokraterna avsätter i likhet med regeringen 15 miljoner kronor 2017 och 30 miljoner kronor 2018, 2019 och 2020 för ändamålet. Motionärerna föreslår att Kronofogdemyndigheten tillförs 10 miljoner per år 2017–2020 för att motverka överskuldsättning. Det förebyggande arbetet bör därvid förstärkas och långa handläggningstider bör undvikas. Barnfamiljer ska prioriteras i arbetet.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har i sitt nyligen avgivna yttrande till finansutskottet (yttr. 2016/17:SkU2y) tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för 2017 för utgiftsområdet. Ställningstagandet innebar att utskottet avvisade förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om avvikande utgiftsramar för utgiftsområdet. Utskottet hade inget att erinra mot de överväganden som låg till grund för regeringens förslag. Utskottet vidhåller denna inställning, som även bekräftats av finansutskottet i betänkande (2016/17:FiU1).
Utskottet konstaterar att samtliga myndigheters måluppfyllelse är god och att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Myndigheternas informations- och kunskapsinsatser samt kontrollåtgärder bidrar till att begränsa skattefelet, även om det är otillfredsställande att skattefelets utveckling och storlek inte kan bedömas tydligare.
Insatserna för att bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet är av stor betydelse och bidrar till ett välfungerande samhälle och de långsiktiga extrasatsningar som görs för detta på Skatteverket med 15 miljoner kronor 2017, 30 miljoner kronor 2018, 2019 respektive 2020 är välkomna. Samtliga myndigheter deltar i arbetet mot organiserad brottslighet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bidrar till det gemensamma samverkansarbetet bl.a. genom att återta brottsvinster utifrån den strategi som togs fram 2014.
Det faktum att ekonomisk brottslighet blir mer komplex och får internationella förgreningar och kopplingar till den digitala ekonomin ställer nya kompetenskrav. Det är därför tillfredställande att Skatteverket under 2015 stärkt kompetensen inom internetanvändning och fortsatt arbetet och samverkan internationellt inom OECD och med övriga nordiska skatteadministrationer. Ett genomförande av BEPS-projektets förslag i svensk lagstiftning kommer att kraftfullt motverka internationellt skatte-undandragande.
Det är viktigt att medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna sammantaget är högt och att myndigheterna bedriver ett långsiktigt arbete med att upprätthålla och stärka detta förtroende.
Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Det är viktigt att de som kommer i kontakt med myndigheterna får en enhetlig behandling och att de känner förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheterna. Skatteverket har här ett regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering.
Fortsatta förändringar och effektiviseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av digitala tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Myndigheterna ska förbättra servicen till medborgare och företag, och det är givetvis en fördel om detta kan bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.
Regelverken och rutinerna som myndigheterna disponerar över ska vara så enkla som möjligt. För att stärka legitimiteten ska dessa vara möjliga att förstå och inte leda till onödigt höga administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Skattereglerna för företag är särskilt komplicerade, och det finns anledning att uppmärksamma behovet av regelförenklingar på detta område. Nyttan av förenklingar ska alltid vägas mot behovet av att säkerställa uppbörden och intäkterna samt motverka fel och fusk.
I oppositionspartiernas motioner betonas bl.a. behovet av att värna skattebasen och arbeta mot skatteflykt och skatteundandraganden, att bekämpa skattefusk, att förbättra myndigheternas service till medborgare och företag genom it-stöd och e-tjänster. När det gäller tullen finns bl.a. förslag om förbättrad kontrollverksamhet. Utskottet vill framhålla att myndigheterna prioriterar och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete inom de områden som motionärerna berör och att detta arbete väl ryms inom de av regeringen föreslagna anslagen. Utskottet noterar samtidigt att samtliga allianspartier begränsar pris- och löneomräkningen för myndigheterna, vilket innebär lägre anslag än regeringen föreslagit.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och avstyrker motionerna 3155 (M) yrkandena 1 och 2, 2905 (SD) yrkandena 1 och 2, 3467 (C), 3427 (L) och 3353 (KD) yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att öka tullens befogenheter i olika avseenden, om tulltjänstemännens tjänstevapen samt om kontroll av jordbruksprodukter från Marocko.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (C) och 3 (L).
Motionerna
I flera motioner föreslås att tullens befogenheter att kontrollera varor som förs in eller ut ur Sverige ska utökas enligt inregränslagen.
Centerpartiet anför i motion 824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 50 att tullen bör få befogenhet att beslagta antibiotika även om den kommer från ett annat EU-land.
I flera motioner anförs att kontrollen av varor t.ex. stöldgods, som förs ut ur landet bör bli bättre. En sådan inriktning har motionerna 1266 av Katarina Brännström (M), 1283 av Erik Andersson m.fl. (M), 1509 av Karin Enström (M), 2076 av Edward Riedl (M), 2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 10, 2540 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2694 av Patrik Engström m.fl. (S) och 3468 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9.
I några motioner anförs att tullens möjligheter att bekämpa smuggling bör förbättras och att kontrollbefogenheterna därför bör ses över.
I motion 993 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S) anförs att tullen får kontrollera postförsändelser men har inte befogenhet att kontrollera kurirförsändelser.
I motion 2047 av Jan R Andersson (M) sägs att tullen saknar befogenhet att utföra flera till synes enkla uppgifter, t.ex. att väga ett fordon när det finns misstanke om övervikt, vilket skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att bekämpa illegal alkoholinförsel. I motion 2579 av Anders Hansson (M) föreslås att tullen bör få utökade befogenheter att lagra trafikuppgifter från transportföretag för att motverka smuggling.
I motion 982 av Åsa Westlund (S) yrkande 2 föreslås att tullen bör få i uppgift att kontrollera att jordbruksprodukter från Marocko inte härstammar från det ockuperade Västsahara.
I tre motioner finns förslag som handlar om tulltjänstemäns tjänstevapen. Det är motionerna 1394 av Richard Jomshof (SD), 2142 av Sten Bergheden (M) och 2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 11.
Utskottets ställningstagande
I samband med att riksdagen antog en ny tullag som kompletterade den nya unionstullkodexen (prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21) beslutade riksdagen i samma lagstiftningsärende att utvidga tullens möjligheter att kontrollera postförsändelser enligt tullagen och inregränslagen till att omfatta även motsvarande försändelser som förmedlas av kurirföretag.
När det gällde frågan om att lägga postspärrar även i kurirföretagens verksamhet bedömde regeringen att det inte fanns beredningsunderlag för att ta ställning i frågan och att förslaget fick övervägas i något annat sammanhang. Riksdagen anförde i ett tillkännagivande att regeringen borde se över tullens befogenheter att besluta om postspärrar för postförsändelser och att införa samma möjligheter för postförsändelser förmedlade av kurirföretag.
I flera motioner föreslås att tullens befogenheter enligt inregränslagen att kontrollera varor som förs in eller ut ur Sverige ytterligare ska utökas.
Tullverkets befogenheter att utföra varukontroll regleras i inregränslagen. Vid inre gräns, där fördragets om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bestämmelser om bl.a. fri rörlighet för varor gäller får Tullverkets varukontroller inte utformas så att urvalet av vad och vem som ska kontrolleras sker slumpmässigt. Inregränslagen tillåter dock icke-misstankesbaserade kontroller, s.k. selektiva kontroller, där urvalet sker med ledning av iakttagelser, underrättelser, tips, riskprofiler och liknande. Varukontrollen vid inre gräns är en administrativ kontroll som syftar till att förhindra att varor som omfattas av lagen förs in eller ut ur landet i strid med de in- och utförselrestriktioner som gäller för respektive vara.
Även om EUF-fördraget förbjuder tullkontroll är bestämmelserna inte undantagslösa. En tullkontroll kan vara tillåten om den grundas på något av de skäl som anges i artikel 36 i EUF-fördraget eller något av de tvingande hänsyn som har fastställts i EU-domstolens rättspraxis.
Utskottet anser att frågan om att utöka tullens befogenheter att kontrollera varor vid inre gräns måste föregås av en noggrann analys av EU:s regelverk. Utskottet är därför inte berett att ta ställning till enskildheterna i de aktuella motionerna men utgår från att regeringen i dialog med tullen följer vilka regelförändringar som eventuellt behövs.
Tullverkets kontroller enligt inregränslagen tar således endast sikte på in- och utförselreglerade varor och inte på att utreda andra typer av brott. Utskottet ser givetvis allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är därför av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar i de fall där Tullverket inte självt har befogenhet att ingripa. Utskottet uppfattar att myndigheterna har ett nära samarbete i dessa frågor.
Utskottet noterar att regeringen överväger att föreslå att Tullverket får ökade möjligheter att ingripa mot explosiva varor när dessa förs in i landet. Regeringens utredare har den 26 september 2016 i promemorian Explosiva varor – om införsel, smuggling och Tullverkets befogenheter föreslagit att såväl handgranater som andra explosiva varor som avses i lagen om brandfarliga och explosiva varor ska omfattas av inregränslagen och smugglingslagen. Att nu, som föreslås i motion 3468, rikta ett tillkännagivande till regeringen om förslaget i promemorian förefaller obehövligt.
I en motion föreslås ett tillkännagivande om att tullen bör få i uppgift att kontrollera att jordbruksprodukter från Marocko inte härstammar från det ockuperade Västsahara. Utskottet kan konstatera att EU 2012 ingått ett nytt handelsavtal med Marocko som innebär bl.a. slopade tullavgifter och större kvoter för vissa produkter. Frågan om den territoriella omfattningen av avtalet med Marocko har visat sig problematisk såtillvida att frågan uppkommit bl.a. i EU-parlamentet om även produkter från Västsahara omfattas av avtalet. Det ankommer på Tullverket att tillämpa EU:s regelverk på området. Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om att ge tullen ett särskilt kontrolluppdrag.
Utskottet har även tidigare haft anledning att behandla motionsförslag om tulltjänstemännens tjänstevapen (bet. 2015/16:SkU1). När frågan nu återigen aktualiseras motionsledes erinrar utskottet om att tulltjänstemännens rätt att bära vapen i tjänsten regleras i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd om tjänstepistol (TFS 2001:13) och att det inte finns någon anledning att närmare kommentera hur myndigheten tillämpar bestämmelserna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en översyn av hur den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag.
Jämför reservation 4 (M, C, L, KD).
Bakgrund
EU är en tullunion med gemensam tullagstiftning. Kärnan i den gemensamma tullagstiftningen har sedan 1992 varit rådets förordning (EEG) nr 2913/92, dvs. gemenskapstullkodexen. Gemenskapstullkodexen har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013, dvs. unionstullkodexen. Unionstullkodexen trädde i kraft den 30 oktober 2013 och ska tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 maj 2016. De elektroniska systemen kommer dock att införas stegvis, vilket förväntas vara slutfört senast den 31 december 2020. Riksdagen har antagit en ny tullag med bestämmelser som ska komplettera den nya unionstullkodexen (prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21).
Motionen
I motion 3381 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) föreslås en översyn av hur tillämpningen av den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag.
Utskottets ställningstagande
Förändringarna i den nya unionstullkodexen syftar till att modernisera tullhanteringen, öka säkerhetsnivån vid EU:s yttre gräns och underlätta för näringslivet. I samband med att riksdagen beslutade om den nya tullagen fanns ett motionsförslag från allianspartierna om att riksdagen borde uttala sig om en översyn av hur tillämpningen av den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag. Riksdagen godtog utskottets uppfattning att regeringen bör ha anledning att noga följa hur en så viktig förändring som införande av ny tullkodex och ny tullagstiftning faller ut men att det inte behövdes något tillkännagivande till regeringen om detta.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker den nu aktuella motionen.
Utskottets bedömning
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet har under senare år förbättrats påtagligt. Det har ökat förståelsen för hur statliga medel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål riksdagen beslutat om. Resultatredovisningen i årets budgetproposition har utvecklats ytterligare. Utskottet anser att det skulle vara värdefullt med mer precision i uttalanden om såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek. Utskottet anser också att måluppfyllelsen när det gäller registerkvaliteten i folkbokföringen bör förbättras.
Propositionen
Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt att motverka brottslighet.
En övergripande resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån målet för utgiftsområdet och bygger på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. Stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. En detaljerad resultatredovisning och bedömning lämnas under delområdena skatt, tull respektive exekution.
En utgångspunkt är att bedömningsgrunder snarare än resultatindikatorer har använts för att analysera och bedöma utvecklingen. Även om indikatorerna inte ger någon fullständig bild av utgiftsområdets i många fall komplexa verksamhet tillför de relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet har utvecklats.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringens samlade bedömning är att samtliga myndigheters måluppfyllelse är god och att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
Respektive myndighet har tagit in skatt, tull och avgifter samt drivit in skulder till staten på ett för samhället effektivt sätt.
De informations- och kunskapsinsatser samt kontrollåtgärder som har genomförts av myndigheterna under 2015 bedöms ha bidragit till att minimera eller begränsa skattefelet. Det är dock otillfredsställande att skattefelets utveckling och storlek inte kan bedömas tydligare.
Användningen av digitala lösningar är hög, vilket har bidragit till ökad enhetlighet, kvalitet och effektivitet. Dessutom innebär användning av digitala lösningar att det blir enklare för medborgare och företag att fullfölja sina skyldigheter.
Myndigheterna har fokus på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. Verksamheten har bidragit till att motverka att samhällssystemen utnyttjas på icke avsett sätt.
Samtliga myndigheter deltar utifrån sina respektive ansvarsområden i arbetet mot organiserad brottslighet. Insatserna för att bekämpa brottslighet är av stor betydelse och bidrar till ett välfungerande samhälle.
Regelbundna undersökningar visar att medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna sammantaget är högt. Samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende.
Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar och dessa har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.
Skatt
Regeringens samlade bedömning är att Skatteverkets måluppfyllelse är god och att myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
De åtgärder som vidtagits har bidragit till att minska skattefelet jämfört med hur stort det skulle ha varit utan åtgärderna. Regeringen efterfrågar dock mer precision i uttalanden om såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek. Det är positivt att Skatteverket har inlett arbete med systematiska slumpvisa kontroller, vilket på sikt kan antas ge bättre förutsättningar för att kunna följa skattefelets utveckling över tid.
Regeringen konstaterar att införandet av krav om elektronisk begäran om utbetalning av ROT- och RUT-avdrag har fallit väl ut. En ansökan via e-tjänst hanteras mer än fyra gånger så snabbt som en pappersansökan och lagkravet har tagits väl emot av företagen. Användningen av e-tjänster generellt har fortsatt att öka. En ökad användning av e-tjänster bidrar till förenklingar för medborgare och företag i att fullfölja sina skyldigheter.
Det är viktigt att skattereglerna följs och att resurserna i kontrollverksam-heten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Att åtta av tio genomförda kontroller leder till ändring tyder på att urvalet har hög precision.
Regeringen noterar att Skatteverket bedömer att felutrymmet, upplevd risk för upptäckt, motivation och social tillit var ungefär oförändrade 2013–2015. Ett syfte med kontroll och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer och regeringen anser därför att det är bra att kontrollverksamheten har ökat under 2015. Att upprätthålla kontrollnivåerna är av vikt för den upplevda risken att bli upptäckt vid skattefusk.
Skatteverket använder i allt högre utsträckning Sveriges informations-utbytesavtal och samarbetar nära med flera länder för att spåra tillgångar utomlands som enligt regelverket ska beskattas i Sverige. Regeringen välkomnar denna positiva utveckling då internationellt samarbete är viktigt i dagens globaliserade ekonomi.
Skatteverkets registerkvalitet är i huvudsak bra, men den kan bli ännu bättre för att säkerställa ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Skatteverket har tillfört resurser till verksamhetsområdet men ännu har inte kontrollerna ökat i den omfattning som var planerat. Ökad automatisering kan möjliggöra omfördelning av resurser från manuell ärendehantering till kontroll-verksamhet. Volymerna och komplexiteten i ärendena ökar, vilket också förstärker behovet av att utveckla arbetssätt och samverkan. Regeringen ser ett ökat behov av samverkan mellan myndigheter för att skapa enklare och mer effektiva processer för nyanlända. Därför har regeringen gett myndigheterna i uppdrag att fortsätta samarbetet i en omfattning som möjliggör att fler nyanlända kan möta myndigheterna på detta sätt i etableringsprocessen.
Skatteverket är en viktig samverkanspart i myndigheternas gemensamma satsning på att bekämpa den organiserade brottsligheten. Dessutom håller Skatteverkets leveranser och underlag till rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) god kvalitet. Då trenden i den brottsbekämpande verksamheten med allt mer komplexa ärenden fortsätter är det viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter tillvaratas och vidareutvecklas.
Undersökningar under 2015 visar att Skatteverket fortsatt har ett högt förtroende. Regeringen konstaterar att negativ publicitet under våren 2016 kan ha skadat förtroendet, vilket aktualiserar vikten av att fortsatt bedriva ett långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheten.
Regeringen ser positivt på de insatser som har gjorts för att hindra att sjukfrånvaron ökar men anser att det krävs ytterligare ansträngningar och analyser av varför sjukfrånvaron bland kvinnor ökar.
Tull
Den samlade bedömningen är att Tullverkets måluppfyllelse är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
Det är viktigt att reglerna om in- och utförsel följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Det är positivt att Tullverket har utvecklat modellen för skattefelet, och bedömningen är att utvecklingsarbetet behöver fortsätta så att brister och områden med hög risk identifieras och lämpliga åtgärder vidtas snabbt och effektivt.
Den verksamhet Tullverket bedriver utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling och illegal handel med varor. Myndighetens ingripande mot kriminella aktörer och beslag av varor har gjort det svårare att få ut illegala varor på marknaden samtidigt som Tullverket har bidragit till att stärka konkurrensneutraliteten så att företag som vill bedriva legitim handel har goda förutsättningar för det.
Utvecklingen av samhällsnyttan av att beslagta narkotika visar att värdet har minskat de senaste åren, däremot är den trenden positiv över tid.
Bedömningen är att Tullverket har gjort flera betydelsefulla insatser, bl.a. genom att samverkan med andra länder har utvecklats så att vissa beslag som tidigare gjordes i Sverige nu i stället görs vid andra länders gränser. Det är därför svårt att göra en bedömning av utvecklingen. Regeringen ser positivt på att Tullverket arbetar med att utveckla kvaliteten i det fysiska urvalet. Samtidigt är minskningen av antalet utförda fysiska kontroller de senaste åren otillfredsställande. Det är viktigt att Tullverket följer och analyserar utvecklingen på såväl kort som lång sikt. Åtgärder och arbetssätt måste utvärderas och analyseras i förhållande till resultaten så att rätt insatser vidtas och att en hög kontrollnivå kan upprätthållas.
Tullverkets unika kunskap om varuflödet måste förvaltas och vidareut-vecklas. Myndighetens analys- och underrättelseverksamhet kan förbättras så att effekten av vidtagna åtgärder blir större. Det är positivt att samverkan nationellt och internationellt med såväl myndigheter som andra aktörer utvecklas. Det är även betydelsefullt att samarbetet med Polismyndigheten om vapensmuggling fortsätter att utvecklas.
Tullverket arbetar med att stärka medborgarnas och näringslivets förtroende för myndigheten. Internationella jämförelser indikerar att det är enkelt för företag att bedriva gränsöverskridande handel i Sverige. En stor utmaning ligger i att behålla Sveriges placering i de internationella jämförelserna.
Sjukfrånvaron för framför allt kvinnor har ökat. Regeringens bedömning är att utvecklingen behöver analyseras så att rätt åtgärder kan vidtas för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor.
Exekution
Den samlade bedömningen är att Kronofogdemyndighetens måluppfyllelse är god och att myndigheten bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
Myndighetens handläggningstider har inom viktiga områden blivit längre, och kunderna anser att tillgängligheten har minskat. Myndigheten har vidtagit kraftfulla åtgärder genom att bl.a. omfördela resurserna och utöka med ytterligare team, vilket bedöms som positivt. Regeringen har även tillfört myndigheten resurser för att införa den nya skuldsaneringslagen, och myndigheten arbetar med att förnya grundläggande it-system. På sikt bedöms detta leda till minskade handläggningstider inom skuldsaneringsområdet, och utvecklingen av nya it-system bedöms leda till effektivare handläggning då dessa system kommer att möjliggöra utveckling av bl.a. e-tjänster.
En viktig utgångspunkt för att förebygga överskuldsättning är kunskap. Myndighetens stärkande och aktiverande arbetssätt är betydelsefullt för att på längre sikt minska antalet överskuldsatta i samhället. Det är dessutom viktigt att myndigheten tar till vara den kunskap som forskningen inom myndighetens verksamhetsområde leder till. Samverkan och ett helhetsperspektiv utifrån den skuldsattes situation är centralt. Det myndighetsövergripande samarbetet för att förbättra hanteringen av statliga fordringar har utvecklats på ett positivt sätt. Det bedöms som särskilt viktigt att arbetet med att identifiera att rätt ärenden överlämnas till Kronofogdemyndigheten fortsätter.
Myndighetens arbete med att förenkla för företagen genom att skapa fler elektroniska lösningar är betydelsefullt och bidrar till att effektivisera handläggningen. Det är även viktigt att myndigheten internt har ändamålsenliga it-system. Därför är det positivt att myndigheten påbörjat sitt arbete med att ersätta stordatorsystemen.
De undersökningar som har gjorts tyder på att förtroendet för myndigheten är fortsatt stabilt. Regeringen betonar vikten av att myndigheten tar sig an de förbättringsområden som har identifierats i tidigare undersökningar.
Regeringen ser positivt på de insatser som har gjorts för att hindra att sjukfrånvaron ökar men anser att det krävs ytterligare ansträngningar och analyser av varför sjukfrånvaron bland kvinnor ökar.
Utskottets bedömning
Utgångspunkten för utskottets genomgång av regeringens resultatredovisning är att det ska vara möjligt att följa ett samband mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. I det avseendet har regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet under senare år förbättrats påtagligt. Det har ökat förståelsen för hur statliga medel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Resultatredovisningen i årets budgetproposition har utvecklats ytterligare och innehåller en analys och slutsatser om måluppfyllelsen såväl för hela utgiftsområdet som för de olika verksamheterna skatt, tull och exekution.
Målet för utgiftsområdet är i hög grad abstrakt och komplext. Regeringen redovisar emellertid mycket tydligt vilka resultatindikatorer och bedömningsgrunder som redovisningen bygger på. Utskottet anser att de valda resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna är ändamålsenliga och tillför mycket relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet utvecklas. Resultatredovisningen har också en klar och tydlig struktur, vilket underlättar förståelsen.
Målet för utgiftsområdet att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn mäts bl.a. genom uppbördsförlusternas storlek och skattefelets utveckling. Även om de informations- och kunskapsinsatser samt kontrollåtgärder som har genomförts av myndigheterna bedöms ha bidragit till att minimera eller begränsa skattefelet skulle det enligt utskottet vara värdefullt med mer precision i uttalanden om såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek. Det är positivt att Skatteverket har inlett arbete med systematiska slumpvisa kontroller, vilket på sikt kan antas ge bättre förutsättningar för att kunna följa skattefelets utveckling över tid. Det är också positivt att Tullverket utvecklat modellen för skattefelet.
Målet för utgiftsområdet att bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv ska uppnås bl.a. genom att Skatteverket upprätthåller god registerkvalitet. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att fastställa skatter men också för att andra samhällsfunktioner har ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Utskottet anser att registerkvaliteten och därmed måluppfyllelsen kan förbättras ytterligare genom ökade kontroller av bosättning.
|
1. |
|
|
|
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 10 och
avslår motionerna
2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 50,
2016/17:982 av Åsa Westlund (S) yrkande 2,
2016/17:993 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2016/17:1266 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1283 av Erik Andersson m.fl. (M),
2016/17:1394 av Richard Jomshof (SD),
2016/17:1509 av Karin Enström (M),
2016/17:2047 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2076 av Edward Riedl (M),
2016/17:2142 av Sten Bergheden (M),
2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 11,
2016/17:2540 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2016/17:2579 av Anders Hansson (M),
2016/17:2694 av Patrik Engström m.fl. (S) och
2016/17:3468 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9.
Insmugglingen av substanser och preparat som är olagliga eller belagda med olika restriktioner i Sverige är en mycket allvarlig företeelse. Det kan handla om allt från farliga dopingpreparat, narkotikaklassade läkemedel till piratkopierade mediciner som allvarligt riskerar att skada brukare. Den typ av organiserad brottslighet som står bakom handeln med sådana preparat är företag som tillhandahåller varor och tjänster på en svart marknad och som drivs av ett vinstintresse precis som legala företag. De är därför inte sena med att utnyttja luckor i lagar för att finna nya effektiva leverans- och försäljningsmetoder.
Tullverket har larmat om hur myndigheten står maktlös inför just en ny kreativ smugglingsmetod. Enligt myndighetens uppgifter har antalet beslag av olagligt insmugglade läkemedel minskat drastiskt under senare år eftersom smugglarna lärt sig att paketera in gods i paket som ser ut att komma från andra EU-länder. Tullen får vid sådan paketering endast ingripa om de misstänker att medicinerna kan komma att användas i missbrukssammanhang, vilket inte låter sig hävdas när det rör sig t.ex. om potensmedel, bantningsmediciner etc. Dessa preparat kan ändå vara nog så farliga och minst 40 procent av medicinerna som säljs på internet uppges vara förfalskningar.
I dag regleras tullens befogenheter att kontrollera varor från andra EU-medlemsländer i inregränslagen. I listan över vilka varor som får kontrolleras inkluderas dock inte läkemedel. För att täppa till luckan i lagen som Tullverket beskrivit anser vi att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenheten att ingripa på bästa sätt mot införsel av läkemedel som till synes härrör från ett annat EU-medlemsland.
Tullverkets inspektörer ska jobba mot grov organiserad brottslighet. Här inkluderas att leta efter vapen och narkotika. Men enligt uppgift till medierna och enligt egna samtal med tullpersonal drar de sig för att leta efter dem. En anledning är att de inte har skjutvapen att skydda sig med. Tullpersonal menar att de inte har möjlighet att hantera dem som vid kontroll börjar bråka. I en medlemsenkät bland tjänstemännen i Stockholm samt på Arlanda och Skavsta svarade 89 procent av de tillfrågade att de vill bära skjutvapen till sin uniform. Sverigedemokraterna anser att Tullverket ska läggas under utgiftsområde 4, d.v.s. Rättsväsendet, eftersom vi ser Tullverket främst som en brottsbekämpande organisation. Det är då helt naturligt att Tullverkets personal får ha tjänstevapen.
|
2. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 50 och
avslår motionerna
2016/17:982 av Åsa Westlund (S) yrkande 2,
2016/17:993 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2016/17:1266 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1283 av Erik Andersson m.fl. (M),
2016/17:1394 av Richard Jomshof (SD),
2016/17:1509 av Karin Enström (M),
2016/17:2047 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2076 av Edward Riedl (M),
2016/17:2142 av Sten Bergheden (M),
2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 10 och 11,
2016/17:2540 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2016/17:2579 av Anders Hansson (M),
2016/17:2694 av Patrik Engström m.fl. (S) och
2016/17:3468 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9.
I dag är det enkelt att köpa antibiotika via nätet. Omkring 200 000 nätsökningar på läkemedel per månad gjordes i Sverige enligt en undersökning från Livsmedelsverket 2013, samtidigt visar siffror från Världshälsoorganisationen (WHO) att över 50 procent av alla läkemedel som säljs via oseriösa webbsidor är förfalskade. I en aktion mot illegala läkemedel som Läkemedelsverket och Tullverket deltog i för tre år sedan utgjorde antibiotika mer än vart tionde beslag.
Tullverket vittnar om att flödet av läkemedel ökat och att de inte kan beslagta försändelser om de kommer från ett annat EU-land, även om de vet att det innehåller olagliga läkemedel. Första halvåret 2011 gjorde tullen 129 000 beslag av olagliga läkemedel från tredjeländer. Under samma tidsperiod 2014 hade den siffran sjunkit till drygt 40 000 beslag. Tullverket säger att olagliga läkemedel helt enkelt packas om i något EU-land för att undgå Tullverkets kontroll. Detta är en lucka som Centerpartiet vill täppa till. Vi ser det som motiverat att ändra regelverket eftersom överanvändning av antibiotika är ett så stort hot mot människors hälsa. Vi föreslår att tullen får befogenheter att beslagta antibiotika även om den kommer från annat EU-land.
|
3. |
|
|
|
av Mathias Sundin (L). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3468 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9 och
avslår motionerna
2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 50,
2016/17:982 av Åsa Westlund (S) yrkande 2,
2016/17:993 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2016/17:1266 av Katarina Brännström (M),
2016/17:1283 av Erik Andersson m.fl. (M),
2016/17:1394 av Richard Jomshof (SD),
2016/17:1509 av Karin Enström (M),
2016/17:2047 av Jan R Andersson (M),
2016/17:2076 av Edward Riedl (M),
2016/17:2142 av Sten Bergheden (M),
2016/17:2284 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 10 och 11,
2016/17:2540 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2016/17:2579 av Anders Hansson (M) och
2016/17:2694 av Patrik Engström m.fl. (S).
Den s.k. inregränslagen (1996:701) reglerar Tullverkets särskilda befogenheter vid införsel eller utförsel av vissa varor över Sveriges gräns mot ett annat EU-land. Lagen ger Tullverket möjlighet att ingripa vid in- eller utförsel av vapen, men däremot inte handgranater eller andra föremål som klassas som brandfarliga eller explosiva varor. Inregränslagen bör breddas så att Tullverket får samma befogenhet att ingripa mot brandfarliga eller explosiva varor som mot vapen. Professor Petter Asp som utrett frågan lade i september 2016 fram förslag med denna innebörd.
|
4. |
|
|
|
av Per Åsling (C), Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3381 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Företagare möter ofta onödiga hinder och höga administrativa kostnader för att driva sin verksamhet framåt. Vi vill hela tiden förbättra förutsättningarna för företag och för att nya företag ska startas. Den nya tullagen innefattar i huvudsak förändringar för att göra det möjligt att införa unionstullkodexen. En del av de ändringar som har gjorts i unionstullkodexen är av redaktionell och lagteknisk natur men den innehåller även väsentliga ändringar när det gäller elektronisk kommunikation, centraliserad klarering och andra särskilda förfaranden. Utredningen inför den nya lagen innehöll inte någon uppskattning av företagens kostnader för att möta de nya kraven på elektronisk tullbehandling. Det är därför viktigt att följa upp konsekvenserna av lagens tillämpning. I synnerhet kan det vara betungande för små företag att investera i uppdatering av datasystem eller nya elektroniska system som krävs för att uppfylla de nya kraven. Vi anser även att man bör se över vilka informationsinsatser som berörda företag har fått i samband med att elektronisk tullbehandling infördes. När nya lagar beslutas är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt undvika nya hinder och ökade administrativa kostnader för företag. Därför krävs grundliga konsekvensutredningar. Regeringens proposition om en ny tullag innehöll ingen sådan konsekvensanalys. En uppföljning av lagens tillämpning bör nu därför göras i syfte att utreda hur den påverkat kostnaderna för små företag.
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (M) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Lotta Finstorp (M) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2016 i enlighet med regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna presenterar i motion 3155.
I motionen Plan för ett starkare Sverige – Moderaternas budgetmotion 2017 (2016/17:3350) presenteras Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men vi behöver göra mer för att fortsätta utvecklas i samma höga takt som vi gjort historiskt. Sverige utmanas av ett nytt och växande utanförskap som snart omfattar motsvarande 1 miljon människor, av skolresultat som sjunker och av otrygghet i alltför många områden. Många människor lever ett bra liv i Sverige med jobb, familj och fritidssysslor. Men många människor lever i en annan verklighet. En verklighet där man aldrig fått sitt första jobb, där barnens skolgång inte fungerar och där samhällsgemenskapen brister. Så får det inte vara. Vårt samhälle ska inte svika någon.
Budgetpropositionen visar tyvärr på en regering som är anmärkningsvärt nöjd, trots de utmaningar som människor ser omkring sig, och som verkar sakna plan och riktning. En regering som lånar i högkonjunktur och låter kostnaderna för bidrag och flyktingmottagande öka kraftigt. En regering som höjer trösklarna in på arbetsmarknaden genom högre skatter och utbyggda bidrag. En regering som inte tar skolans problem på allvar, säger nej till en timmes mer undervisningstid per dag och skjuter på mer matematik i högstadiet. En regering som tar mer än den ger till företagen och för en ineffektiv bostadspolitik. En regering som säger nej till ytterligare 2 000 poliser.
Vi moderater står för en annan väg. För att möta framtiden behövs en plan för ett starkare Sverige. Moderaternas mål är att öka välståndet, tillväxten och tryggheten för alla i Sverige. De reformförslag vi presenterar är fokuserade på hur jobben ska bli fler och skolan ska bli bättre. Vi vill bryta utanförskapet och stärka incitamenten för att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, investera i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. För att ta tillvara sysselsättningspotentialen i RUT-sektorn vill vi tredubbla det nuvarande taket. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
I Sverige ska man göra rätt för sig. De som väljer att inte bidra till samhället genom att inte betala sin skatt sviker vårt samhälle. Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är centralt då tiotals miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner försvinner varje år enligt Skatteverket. En central del i Moderaternas plan för ett starkare Sverige blir därför att bekämpa skattefusk. Därför föreslår vi en rad åtgärder.
Skatteverket bör få ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk. Sedan 2006 har över 40-talet internationella skatteavtal passerat riksdagens bord och lett till ett kraftigt ökat nettoinflöde av kapital från länder som Sverige har avtal med. Men skatteflykten riskerar att hela tiden hitta nya vägar. Därför ska Skatteverket i sitt uppdrag arbeta för att identifiera eventuella nya länder som utnyttjas för skatteflykt. Vi ökar därför anslaget till myndigheten med totalt 35 miljoner kronor per år.
Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och utmanar våra traditionella föreställningar om hur framtidens skattesystem ska utformas. Därför bör det ingå i Skatteverkets uppdrag att förbättra it-stöd och administrativt stöd för köpare och säljare inom delningsekonomin, för att förenkla administrationen samt säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt. För att finansiera prioriterade satsningar görs en minskad uppräkning av förvaltningsanslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
|
2. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD) |
|
|
Olle Felten (SD) och David Lång (SD) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2016 i enlighet med regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Sverigedemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Sverigedemokraterna presenterar i motion 2905.
Sverigedemokraterna prioriterar i första hand Tullverket men även Skatteverket. Tullverket behöver resurser för att täcka upp verksamhetens underskott, digitalisering av tullsystemen, effektiviserad handel samt för att intensifiera det brottsbekämpande arbetet. Skatteverket behöver utöka arbetet med skattekontroller samt resurser för att vidareutveckla onlinetjänsterna för företag. De största behoven finns inom Tullverket mot bakgrund av den oroväckande samhällsutvecklingen med en för stor invandring i förhållande till kapacitet, eskalerande brottslighet och ett allt större inflöde till Sverige av vapen och droger och andra smuggelvaror. Tullverket behöver återställa delar av de verksamhetsinskränkande neddragningar som tvingats fram på grund av för låga anslag till den mycket omfattande systemutveckling som krävts för att anpassa Sverige till den nya unionstullkodexen.
Sverigedemokraterna verkar för en politik med utgångspunkt från följande övergripande principer och långsiktiga visioner:
• säkerställa trygghet och välfärd
• underlätta för företag
• minska kreditrisken i samhället
• bekämpa brottsligheten och motverka skatteflykt
• stärka fokus på ett företagsvänligt och rättssäkert myndighetsförfarande.
För att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärd behöver vi arbeta med flera strategiska angreppssätt. Vi behöver långsiktigt upprätthålla nollvisionen för skattefelet, dvs. skillnaden mellan förväntad inbetald skatt och faktisk inbetald skatt. Det behövs också en kontinuerlig utvärdering av om skattesystemet verkar för en god skattemoral.
De mindre företagen i Sverige har inte alltid behandlas så väl av myndigheter som de förtjänar. De myndigheter som verkar inom ramen för utgiftsområde 3 har en svår uppgift i att dels ge service till företag i olika situationer, dels hantera myndighetsutövning som kan uppfattas som motsatsen till det första ansvaret. Det är viktigt att de verktyg som har karaktären av bestraffningar hanteras i enlighet med ett sunt rättstänkande. Målet bör vara en myndighetsservice i världsklass.
Kreditrisken för hushållen har ökat påtagligt de senaste tio åren. Det innebär även en risk för samhället i sin helhet. Därför är det viktigt att vidareutveckla ett ramverk som kan bromsa en osund utveckling i ekonomin som i förlängningen kan påverka både företag och arbetstillfällen. Kronofogdemyndigheten behöver lägga mer fokus på att hitta vägar för att hjälpa krisande hushåll med stora skulder.
Problemen med skatteflykt och skatteundandragande har expanderat i takt med globaliseringen. Nya möjligheter till aktiva arrangemang som syftar till att minimera skatteinbetalningen har etablerats efter hand som förutsättningarna för detta har utvecklats. Detta är viktiga områden där myndigheterna inom utgiftsområdet måste utveckla sin kompetens. Myndigheterna måste arbeta aktivt inom ramen för OECD:s anti-BEPS-åtgärder för att se till att Sverige ligger i framkant i de internationella samarbetsprojekten på detta område.
Svenska företag omgärdas av skatter, regelverk och administrativa förfaranderegler. Myndigheterna som hanterar dessa frågor kan på flera sätt underlätta redovisning och inbetalning av skatter och avgifter och därmed bidra till en situation som främjar en positiv sysselsättningsutveckling.
Skatteverket har lagt stor möda på att vara en serviceinstans för företag och privatpersoner och att utvecklas i den riktningen. Det finns mycket kvar att göra. Servicekontoren förbättrar samhällsservicen för företagen på ett kostnadseffektivt sätt. Skatteverket utvecklar även successivt e-tjänster som också bidrar till att förbättra servicen för företagen. Det skulle vara av stort intresse att utreda hur företag i olika delar av landet har möjlighet att ta del av Skatteverkets service och om förutsättningarna kunde bli ännu bättre.
Svenska myndigheter har haft en tendens att vilja klämma åt företag lite extra. Det är viktigt att dra en tydlig rågång mellan vad som får anses vara uppsåtligt och vad som mer är att betrakta som slarv från en småföretagares sida. En miss av okunskap kan få förödande konsekvenser för en hel bygd där exempelvis ett litet företag kan stå för en stor andel av sysselsättningen. Sverigedemokraterna vill utreda möjligheten att förtydliga rågången mellan uppsåt och slarv och förenkla regelverket så att det blir svårare att göra fel av misstag.
Skatteverket arbetar med flera internationella samarbetsprojekt för skatteavtal. Vi vill prioritera samarbetsprojekten för skatteavtal för att stärka svensk exportkonkurrens som är viktig för sysselsättningen i Sverige. Vi tillför resurser för att vidareutveckla detta arbete inom Skatteverket och på departementsnivå.
Kronofogden bör utveckla metoder och förfaranden kring obestånd och överskuldsättning med målsättningen att minimera antalet konkurser, vräkningar och liknande åtgärder som får svåra konsekvenser för de som drabbas. Samtidigt måste borgenärernas rätt också tillgodoses så att deras förluster minimeras. Det är viktigt att avbetalningsplanerna som upprättas vid företagsutmätningar anpassas till varje företags unika förutsättningar. Vi vill utveckla förfarandet inom detta område. Det handlar om att regelverket kan ta tillvara företagets tillgångar, finansiering och dess intjäningsförmåga för att undvika onödiga konkurser.
Tullverket står inför mycket stora utmaningar. Å ena sidan har man ett stort sparbeting som grundas på en flerårig anslagsminskning. Samtidigt ser vi en kraftig ökning av den grova organiserade brottsligheten, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen och alkohol utgör stora samhällsfarliga inslag. Resultatet kommer att bli försämrad service till företagen, försämrad kontrollverksamhet genom minskad aktivitet inom området tullrevision och klarering men också försämrad utbildningsverksamhet. Tullverket måste få en generellt höjd ram, för att det ska vara möjligt att ens bibehålla nuvarande nivå på verksamheten.
Eftersom utvecklingsarbetet inte beräknas vara klart förrän tidigast 2018 och de nya rutinerna kommer att kräva en omfattande uppföljnings- och utbildningsverksamhet för att allt ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt, menar vi att Tullverket bör kompenseras med ytterligare medel för utveckling, efterarbete och utbildning under tiden 2017– 2020. Nivån på dessa tillskott bör täcka de faktiska merkostnader som Tullverket drabbas av för att kunna slutföra utvecklingsarbetet och samtidigt förvalta både de nya och de gamla systemen under den nödvändiga övergångsperiod som krävs för att successivt genomföra det nya uppdraget Elektronisk tull.
Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen och alkohol är betydande, bygger på en fungerande gränskontroll och underrättelseverksamhet. I tider då även strömmarna av migranter ökar ställs än högre krav på en effektiv och fungerande tullverksamhet i samverkan med andra inblandade myndigheter. Personalens säkerhet är en viktig åtgärd som bör prioriteras inom Tullverket. Sverigedemokraterna vill öka anslagen till Tullverkets organisation för brottsbekämpning med syftet att bättre kunna bemöta och hantera dessa ökade risker samt att se till att bemanningen blir tillräcklig för de nya utmaningarna.
Tullverkets andra huvudområde, Effektiv handel, är avgörande för att svensk handel med andra länder ska kunna fungera på ett effektivt och smidigt sätt. Arbetet med att införa den nya unionstullkodexen pågår för fullt. Enligt EU-direktivet ska hela det nya systemet av elektronisk hantering av tullverksamheten vara genomförd senast 2020 i samtliga länder. Tullverkets prognos är för tillfället att systemen kommer att vara införda i Sverige under 2018–2019, men att efterarbetet kommer att pågå minst ett par år till. Det är ett omfattande arbete som har utförts och som fortfarande återstår. Detta arbete kräver stora resurser som Tullverket har fått viss kompensation för under de senaste åren. För att klara arbetet har Tullverket fått totalt ca 180 miljoner kronor. Tullverkets kalkyl för utvecklingsarbetet är ca 300 miljoner kronor. Det totala underskottet fram t.o.m. 2018 är alltså ca 120 miljoner kronor, vilket redan har medfört att den operativa verksamheten har skalats ned för att finansiera det nödvändiga utvecklingsarbetet av nya elektroniska rutiner. Det är en viktig faktor bakom de stora neddragningar av den operativa verksamheten som Tullverket har tvingats till på grund av att de senaste regeringarna inte har tagit varningssignalerna på allvar. Detta är inte acceptabelt.
|
3. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (C) |
|
|
Per Åsling (C) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2016 i enlighet med regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Centerpartiets budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Centerpartiet presenterar i motion 3467.
Sverige behöver ett nytt ledarskap. Trots att vi befinner oss i en högkonjunktur, där fler jobb borde växa fram och sysselsättningen borde stiga, ökar tudelningen i samhället. Tudelningen finns mellan unga och äldre, mellan högutbildade och de som saknar gymnasieexamen samt mellan inrikes och utrikes födda. Tudelningen är också regional. Samtidigt som vissa orter växer och utvecklas har många mindre orter drabbats av neddragningar i globaliseringens, finanskrisens och lågkonjunkturens spår.
Regeringen har valt att föra en politik där underskotten ökar, trots att det är i goda tider som vi borde bygga skyddsvallar inför framtida lågkonjunkturer. De åtgärder som regeringen finansierar med dessa lånade pengar har, enligt regeringens egna expertmyndigheter, en obefintlig eller negativ effekt på arbetsmarknaden. Det är inte en ansvarsfull politik.
Centerpartiets budgetmotion stakar ut en annan riktning för Sverige. Följande frågor prioriteras särskilt:
Ekonomiskt ansvarstagande. Finanspolitiken måste i goda tider skapa skyddsvallar inför en framtida nedgång, men i stället för att göra det väljer den sittande regeringen att låta statsfinanserna gå med underskott. Centerpartiet föreslår i stället en budget som redan nästa år är i balans och som når överskott åren därefter. Vi sparar 11 miljarder kronor mer än regeringen 2017.
Bryt tudelningen. Trots högkonjunkturen växer gapet mellan inrikes och utrikes födda och mellan hög- och lågutbildade. Fler enkla jobb måste skapas för att de som står utanför ska kunna komma i arbete. Inte minst är det viktigt för att snabbt integrera de många nyanlända. För detta krävs sänkta skatter på att anställa, reformer på arbetsmarknaden och färre regleringar. Tryggheten måste också öka i hela landet, med fler poliser, och det förebyggande arbetet måste stärkas för att tudelningen ska brytas. Dessutom behöver kommunsektorn stärkas och fler satsningar göras på fler jobb och företag.
Förstärk klimatomställningen. Sverige måste återta ledningen i den gröna omställningen. Våra klimatutsläpp har slutat minska och arbetet för en giftfri vardag behöver förstärkas. För detta krävs kraftfulla styrmedel där förorenaren betalar och där intäkterna från miljöskatter finansierar sänkt skatt på arbete i en grön skatteväxling.
Högkonjunkturen ger oss en unik chans att bygga svensk ekonomi stark, att genomföra strukturreformer för att bredda tillväxten och jobbskapande till fler och att ta nästa steg i klimatomställningen.
Regeringen har visat sig oförmögen att hantera dessa utmaningar. Det är uppenbart att Sverige behöver ett nytt ledarskap.
Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grundförutsättning för att finansiera av viktig offentlig verksamhet samt trygghets- och försäkringssystemen. Det är också en fråga om likabehandling och om att värna tilliten till det offentliga.
Centerpartiet vill minska anslaget till Skatteverket med 38,9 miljoner kronor 2017 och med 43 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 till följd av att satsningen på Mina meddelanden bör finansieras inom befintlig ram. Dessutom minskas anslaget med 5,6 miljoner kronor per år eftersom vi inte vill skjuta till finansiering för att Skatteverket ska tillhandahålla grunddata. Vi vill öka anslaget till Tullverket med 5 miljoner kronor för arbetet med att kontrollera förbjudna kemikalier. Vi vill minska anslaget till Kronofogdemyndigheten med 10 miljoner kronor 2017 och med 15 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018 eftersom myndighetens arbete mot överskuldsättning bör finansieras inom befintlig utgiftsram. Anslaget bör minska med ytterligare 10 miljoner kronor per år 2017–2018 eftersom myndighetens arbete med skuldsanering av företag bör finansieras inom utgiftsramen. Centerpartiet föreslår en begränsning av pris- och löneomräkningen med 30 procent. Inom detta utgiftsområde påverkas samtliga anslag av detta.
|
4. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (L) |
|
|
Mathias Sundin (L) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2016 i enlighet med regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Liberalernas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Liberalerna presenterar i motion 3427.
De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att låna och presentera ofinansierade bidragshöjningar. I stället krävs en liberal ekonomisk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb.
Det är tydligt att reformerna som genomfördes mellan 2006 och 2014 inte räcker för att klara de nya utmaningar vi står inför. Efter två år av rödgrön regeringsmakt står det klart att Sverige är på fel väg. Alltför många står utanför arbetsmarknaden, ofta är det personer med bristande utbildning eller utrikes födda. En stor andel elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Det finns fortsatt brister i sjukvård och omsorg. Migrations- och integrationsutmaningen växer. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraftfulla och effektiva svar. Dessutom har kriget i Syrien och Islamiska statens (IS) närvaro i regionen fruktansvärda konsekvenser för såväl samhällen som människor. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget understryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna. För att vända utvecklingen behövs en ny vision för vad Sverige ska vara och nya och kraftfulla förslag för att nå dit. För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige en ny reformagenda.
Liberalerna lägger fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar på bättre kunskaper i skolan, bättre möjlighet för företag att anställa och ett försvar med kapacitet att försvara Sverige. Dessutom presenterar vi en integrationsplan som bygger på lika delar humanism och realism och som motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.
Riksdagen har genom rambeslutet avvisat Liberalernas förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga.
Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkade. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 3.
Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Den som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Detta ska gälla oavsett exempelvis geografisk hemvist, kön, funktionsnedsättning, religion eller etnisk bakgrund. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva ansvarar för ska vara så enkla som möjligt. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att myndighetsutövningen är enhetlig och rättssäker. Det gäller t.ex. handläggningstider och rättstillämpning. Myndigheterna inom området ska därför fortsätta att prioritera insatser för att ytterligare förbättra dessa delar av verksamheten. En väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är central i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Regeringens förändringar på skatteområdet riskerar här i flera fall att försämra skattesystemets legitimitet och den långsiktiga skattemoralen. Medborgarnas kontakt med myndigheter inom området bör även förbättras genom ett fortsatt arbete för att tillgodogöra sig myndighetsservice på elektronisk väg. Hit hör exempelvis tjänsten Mina meddelanden. Antalet privatpersoner som anslutit sig till Mina meddelanden har nyligen passerat halvmiljonstrecket, vilket är glädjande. Detta ska dock sättas i relation till att tjänsten har kostat 146 miljoner att utveckla och att kostnaden per mottagare alltså är nästan 300 000 kronor. Liberalernas grundsyn är att huvudregeln för all offentlig posthantering ska vara att den sker digitalt, antingen via Mina meddelanden eller annan e-tjänst, såvida inte användaren begär att kommunikationen sker på annat sätt.
En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen bedömer att s.k. onödig efterfrågan (dvs. ärenden som kommer in till myndigheten efter att medborgarens tidigare kontakter eller informationssökning inte har lett till önskat resultat) visar tydligt att det finns mer att göra för att förbättra utformningen av blanketter och webblösningar, särskilt med avseende på språket. Den kartläggning som Skatteverket genomfört inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering ligger helt linje med Liberalernas prioriteringar om ett likartat bemötande i myndighetskontakter oavsett kön. Det är centralt att Skatteverket fortsätter arbetet i denna del.
De senaste årens snabba tekniska utveckling och låga utvecklingskostnader för lättillgänglig, konsumentvänlig teknik har öppnat scenen för en rad kreativa entreprenörer och företag i delningsekonomin. Liberalerna anser att Skatteverket bör ta fram en auktoriserad applikation eller annan teknisk lösning där Skatteverket erbjuder en enkel möjlighet för aktörer i delningsekonomin att direkt rapportera kontrolluppgifter. Det skulle skapa trygghet för både köpare och säljare om lagligheten i transaktionen och en grund för den bredare delningsekonomin att utvecklas samtidigt som intäkter till vår gemensamma välfärd säkerställs.
De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi innebär att hoten mot befintliga skattebaser ökar. Sverige har att förhålla sig till behovet av internationellt konkurrenskraftiga skatter, såväl i utformning som nivåer. Den senaste tidens uppmärksammade exempel på skatteflykt och misstänkta skattebrott accentuerar också behovet av tillräckliga regelverk och resurser för att mota sådana yttringar. Liberalerna har här föreslagit bl.a. en vidare definition av begreppet högriskkund i svensk penningtvättslagstiftning, vilket skulle tvinga banker och finansinstitut att vidta ytterligare åtgärder och kontroller. Det är också viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska.
För Liberalerna är internationalisering, utbyten och handel positiva och för samhällets utveckling helt avgörande företeelser. Detta ställer särskilda krav på en väl fungerande och rättssäker myndighetsutövning av tullkaraktär. Tullen är en del av vår första försvarslinje när det gäller såväl otillbörlig varukonkurrens som internationell brottslighet och terrorism.
För att stärka tullens möjligheter till upprätthållen gränskontroll och fortsatt förtroendeingivande bemötande vill vi öka anslaget 2017 med 50 miljoner kronor. Liberalerna vill markera vikten av att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar. Ett av mandatperiodens främsta politiska mål bör vara ett transatlantiskt frihandelsavtal. Om TTIP-förhandlingarna (Transatlantic Trade and Investment Partnership, dvs. det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar) leder till ett avtal finns det anledning att se över Tullverkets förändrade förutsättningar. Liberalerna avser därför att noggrant följa på vilket sätt ett sådant avtal kan påverka Tullverkets behov och förutsättningar. Liberalerna vill att pris- och löneomräkningen för åren 2017–2019 justeras ned med 20 procent årligen när det gäller alla anslagen på detta utgiftsområde.
|
5. |
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (KD) |
|
|
Larry Söder (KD) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2016 i enlighet med regeringens förslag om utgiftsramar, om en beräkning av statens inkomster och om inriktningen på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Kristdemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 3. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Kristdemokraterna presenterar i motion 3353.
För ökad gemenskap och framtidstro vill vi ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också satsa resurser på offentlig välfärd, lägre skatt för arbetande föräldrar, lägre skatter för arbetande seniorer och lägre skatt på pensionsinkomster. Och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.
Nya jobb skapas inte av politiska lösningar ovanifrån; de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta – vi vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Det är också av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.
Enligt Kristdemokraternas mening är syftet med skatter att finansiera offentliga utgifter, styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Det är också viktigt att det utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.
Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste löna sig. Skatte-, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimligt av medborgaren.
I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av inkomster, varor, tjänster, fastigheter, förmögenhet eller andra former av beskattning, får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandling.
Skattesystemet ska bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att underlätta bl.a. för småföretagsamhet.
Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara generell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock att undantag kan behöva göras. Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas.
Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skyldigheter gentemot kommunens invånare.
Under alliansregeringen sänktes skattetrycket som totala skatteintäkter som andel av BNP från 46 procent till 42,7 procent. Det innebar en positiv utveckling som bidrog till en ökad frihet för människor och familjer och ökade incitamenten för arbete och företagsamhet. Vi vill fortsätta att sänka skattetrycket. Målet bör vara att skattetrycket inte ska vara högre än 50 procent. Varje skattesänkning måste samtidigt vägas mot andra angelägna prioriteringar inom välfärden.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har fundamental betydelse för en välfungerande ekonomi som präglas av ordning och reda. De tre myndigheternas service till medborgare och företagare bör fortsätta att förbättras. Det är centralt att e-tjänsterna vidareutvecklas. Samtidigt är servicekontoren viktiga för människor som ännu inte är bekväma med elektronisk kommunikation. Myndigheterna behöver därför även i fortsättningen ha god fysisk närvaro över hela landet.
Den svenska skattebasen bör skyddas. Samtidigt som det finns ett behov av en europeisk harmonisering är det viktigt att värna svenska intressen i det sammanhanget.
Kristdemokraterna välkomnar Statskontorets förslag till nya principer för myndigheters lokaliseringar, som bland annat slår fast att myndigheter ska ta hänsyn till regional tillväxt vid beslut om lokalisering. Vi motsätter oss att fler lokala kontor läggs ned.
En förutsättning för att trovärdigheten för skattesystemet ska upprätthållas är att den svarta ekonomin motarbetas och minskar. Det är inte förenligt med en god etik och ett gott samhällsansvar att undanhålla den skatt som är grunden för den välfärd vi har i Sverige. Skattebeslut som är fattade i god demokratisk ordning måste efterlevas, annars riskerar välfärdens finansiering att urholkas.
Lyckligtvis verkar det som att den svarta ekonomin är på tillbakagång. Allmänhetens normer kring svartarbete och skattefusk har förändrats i positiv riktning under ungefär samma period som alliansregeringen införde jobbskatteavdragen och de s.k. ROT- och RUT-avdragen. Kristdemokraterna ser därför allvarligt på att regeringen på olika sätt försämrar dessa reformer så kraftigt.
Skatteverket ska fortsätta arbetet med att trycka tillbaka den svarta ekonomin. Det är extra viktigt att myndigheten håller uppe sina höga förtroendesiffror bland allmänheten. Även dessa hjälper till att hålla uppe skattemoralen. Vi välkomnar att regeringen vill att Skatteverket ska intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden, och vi anslår i likhet med regeringen 15 miljoner kronor 2017, samt 30 miljoner kronor 2018, 2019 respektive 2020 för ändamålet.
Vi vill öka Kronofogdemyndighetens anslag med 10 miljoner per år 2017–2020 för att förebygga överskuldsättning och för att undvika långa handläggningstider. Under 2015 ökade antalet barn som berördes av verkställda avhysningar. Vi vill att kronofogden prioriterar barnfamiljer och genom särskilda insatser för att motverka överskuldsättning försöker minska antalet barn som berörs.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar för budgetåret 2017 ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt propositionen.
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tullen befogenheter att beslagta antibiotika från annat EU-land och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra och följa upp myndigheternas ansvar med att aktivt kontrollera jordbruksprodukter som påstås vara från Marocko så att de inte härstammar från det ockuperade Västsahara, detta för att rätt tullavgift ska betalas och inga konsumenter vilseledas om varans ursprung, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Tullverkets kontrollbefogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om se över hur Tullverkets uppdrag kan förbättras vad gäller kontroll av utförsel av varor från Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Tullverkets uppdrag vad gäller kontroll av varor från Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta tullinspektörer utrustas med tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utökade möjligheter för Tullverket att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tulltjänstemäns befogenheter för att öka möjligheten att förebygga och bekämpa brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Tullverket befogenhet att stoppa och kontrollera misstänkt utförsel av stöldgods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda möjligheten för tulltjänstemän att bära vapen och även få fler polisiära befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenhet att ingripa mot läkemedelsinförsel och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket ska utrusta personal med tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenheter att beslagta gods samt stoppa och hålla kvar förövare för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tullens befogenheter att lagra trafikuppgifter tillhandahållna av transportföretag m.fl. i syfte att motverka smuggling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utöka Tullverkets befogenheter i syfte att förhindra att stöldgods förs ut ur landet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa mer resurser på Skatteverket och Tullverket och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa skattefusk och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda den svenska skattebasen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp hur tillämpningen av den nya tullagen påverkar kostnaderna för små företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets befogenheter att ingripa mot brandfarliga eller explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
|
|
||||||
|
|
|
förslag |
M |
SD |
C |
L |
KD |
|
|
|
|
1:1 |
Skatteverket |
7 357 366 |
+4 123 |
+50 000 |
−75 380 |
−20 584 |
−40 877 |
|
|
|
|
1:2 |
Tullverket |
1 743 925 |
−8 343 |
+275 000 |
−2 490 |
+45 005 |
−7 493 |
|
|
|
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
1 884 273 |
−7 493 |
|
−28 340 |
−5 562 |
+1 657 |
|
|
|
|
Summa för utgiftsområdet |
10 985 564 |
−11 712 |
+325 000 |
−106 210 |
+18 859 |
−46 712 |
|
|
||
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2017 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
±0 |
7 357 366 |
|
1:2 |
Tullverket |
±0 |
1 743 925 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
±0 |
1 884 273 |
|
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
10 985 564 |
|