|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 8 Migration
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag inom utgiftsområde 8, som totalt uppgår till ca 33 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Regeringens förslag till bemyndigande om ekonomiska åtaganden tillstyrks av utskottet.
Samtliga motionsförslag som gäller anslagen eller anslutande frågor avstyrks.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, C). Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 8 Migration.
Cirka 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8
1.Mottagande av asylsökande, punkt 2 (M)
2.Mottagande av asylsökande, punkt 2 (SD)
3.Mottagande av asylsökande, punkt 2 (C)
1.Anslag inom utgiftsområde 8, punkt 1 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 8, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 8, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 8, punkt 1 (L)
5.Anslag inom utgiftsområde 8, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 8 |
a) Anslagen för 2017
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och avslår motionerna
2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 2, 5–9, 14 och 15,
2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 10 och 11,
2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 1,
2016/17:2077 av Edward Riedl (M),
2016/17:2227 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 8,
2016/17:2512 av Björn Söder och Per Ramhorn (båda SD),
2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7,
2016/17:3266 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–6,
2016/17:3302 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7, 8, 20, 25 och 45,
2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 2,
2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 6, 11, 18, 19, 22 och 28,
2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3,
2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 3 och 6,
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2, 5, 7, 8 och 21,
2016/17:3413 av Johanna Jönsson m.fl. (C),
2016/17:3422 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) och
2016/17:3481 av Paula Bieler m.fl. (SD).
b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på
högst 115 000 000 kronor för 2018, 114 000 000 kronor för 2019 och 74 400 000 kronor för 2020–2023.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 8 punkt 2.
|
2. |
Mottagande av asylsökande |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:738 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 4–6,
2016/17:2292 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 7 och 35,
2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 9 och 33 samt
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 20, 22 och 23.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
|
3. |
Vidarebosättning |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:1430 av Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) yrkande 2,
2016/17:1789 av Fredrik Schulte (M),
2016/17:2391 av Markus Wiechel (SD) och
2016/17:3477 av Paula Bieler (SD) yrkandena 1 och 3.
Stockholm den 29 november 2016
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M)*, Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M)*, Jennie Åfeldt (SD)*, Lars-Arne Staxäng (M)*, Yilmaz Kerimo (S), Rickard Persson (MP), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD)*, Emma Carlsson Löfdahl (L)*, Aron Modig (KD)*, Patrik Engström (S), Tina Ghasemi (M)*, Christina Höj Larsen (V), Mathias Tegnér (S) och Johanna Jönsson (C)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2016/17:1 i de delar som gäller utgiftsområde 8 Migration och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2017 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsord-ningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2017 för utgiftsområde 8 Migration till 32 580 319 000 kronor (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). I detta ärende ska socialförsäkringsutskottet föreslå riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår det att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06: KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen. Granskningen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och i motioner som gäller anslag för 2017 och bemyndigande inom utgiftsområde 8. Slutligen behandlas ett antal motionsförslag från allmänna motionstiden 2016/17 om anslutande frågor.
Propositionen
Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområde 8 är att säkerställa en lång-siktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tar till vara och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:SfU2, rskr. 2009/10:132).
Regeringen anger att en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att verksamheten har och kan upprätthålla en förmåga att hantera antalet sökande på ett effektivt sätt, att beslutsfattandet håller en hög rättslig kvalitet samt att servicen och tillgängligheten är god. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen inom utgiftsområdet bygger därför på hur verksamheten uppfyller dessa krav.
Regeringens bedömning av servicenivån och den rättsliga kvaliteten grundas i huvudsak på information från myndigheterna men även på rapporter eller granskningsmaterial från t.ex. Riksrevisionen och Statskontoret.
Verksamheten inom utgiftsområdet påverkas både av berörda myndig-heters insatser och av omvärldsfaktorer, som många gånger skiftar på ett sätt som är svårt att förutse. Omvärldsfaktorerna kan t.ex. resultera i förändringar av antalet asylsökande eller förändringar när det gäller vilka länder eller regioner de sökande kommer ifrån.
Som grund för bedömningen av effektivitet används i huvudsak indikatorerna vistelsetiden i mottagandet, handläggningstider för övriga avgjorda ansökningar om tillstånd samt kostnad per avgjort ärende och avgjorda ärenden per årsarbetare inom olika ärendeslag.
Vistelsetiden i mottagandet ökade markant under 2015 för asylsökande som beviljades uppehållstillstånd. Vistelsetiden för ensamkommande barn som ansökt om asyl samt för personer med beslut om överföring enligt Dublinförordningen och för övriga personer som fått avslag på sin asylansökan ökade också, medan vistelsetiden för personer med uppenbart ogrundade asylansök-ningar minskade.
Den genomsnittliga handläggningstiden för ett asylärende ökade till 229 dagar, från 142 dagar under 2014. En viktig förklaring till att handläggningstiderna i första instans blev längre var att Migrationsverket inte ökade antalet årsarbetare inom asylprövningen i samma takt som antalet asylsökande ökade. En omfattande nyrekrytering har dessutom bidragit till försämrad produktivitet. Vid utgången av 2015 väntade 154 000 på beslut från första instans. Antalet avgjorda asylärenden under året uppgick dock till 59 000, vilket är det största antalet någonsin.
Mätt per årsarbetskraft sjönk antalet dock, medan kostnaden per avgjort asylärende steg. En förklaring till den minskade produktiviteten är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under hösten 2015. Registrering av asylansökningar prioriterades, och handläggarresurser omfördelades från asylprövning till mottagning och registrering. Den stora ökningen av asylansökningar från ensamkommande barn bidrog också till att antalet utredningskrävande ärenden ökade. Ytterligare en förklaring till minskad effektivitet inom asylprövningen är den omfattande nyrekryteringen 2015. Trots nyrekryteringarna kunde inte handläggande personal rekryteras i samma takt som antalet ansökningar ökade. Det medförde längre vistelsetider och fler inskrivna i mottagningssystemet, vilket i sin tur ledde till att majoriteten av de nyanställda behövdes i mottagningssystemet. I propositionen anges vidare att det tar tid innan ny personal uppnår full produktivitet samtidigt som rekrytering och introduktion av nyanställda tar kraft från övrig personal.
Inom området arbete, besök och bosättning sjönk antalet avgjorda ansökningar per årsarbetskraft 2015 jämfört med 2014 medan kostnaden per avgjord ansökan steg. Handläggningstider fortsatte att öka. En orsak till detta var att personalen deltog i registrering och mottagande av nya asylsökande samtidigt som de öppna ärendena blev allt äldre och därmed handläggningstiden längre. Vidare har det elektroniska handläggningsstödet ännu inte gett de effekter som tidigare beräknats. Också personalrörligheten påverkade resultatet.
Regeringens bedömning, givet de exceptionella förutsättningar som rådde, är att Migrationsverkets insatser bidrog till en väl avvägd verksamhet. Samtidigt är regeringens bedömning att migrationspolitiken i detta läge inte var långsiktigt hållbar utan behövde förändras tillfälligt för att hantera de kraftigt förändrade förutsättningarna. Under hösten 2015 presenterade regeringen därför ett antal tillfälliga åtgärder i syfte att skapa ett hållbart mottagande. Det innebar bl.a. att kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige och samtidigt förbättra kapaciteten i mottagandet och förmå andra EU-länder att dela på ansvaret för mottagandet av asylsökande. Asylreglerna anpassades temporärt till miniminivån enligt EU-rätten, och internationella konventioner och tillfälliga id- och gränskontroller infördes. Dessa åtgärder har tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjort att färre personer nu söker asyl i Sverige. I propositionen anges att regeringen avser att noga följa effekter och konsekvenser av olika åtgärder, bl.a. för barn och ur ett barnrättsperspektiv.
Regeringens bedömning är att Migrationsverket klarade sitt uppdrag med att anskaffa boendeplatser, men höstens erfarenheter har visat på behovet av ett fortsatt arbete för att säkerställa en strategisk planering av boendeanskaffning. Regeringen vill se minskade kostnader per dygn i boendet inom detta område.
När det gäller effektiviteten anges det i propositionen att regeringen kommer att följa detta arbete noga då det är av yttersta vikt att antalet avgjorda ärenden ökar, bl.a. för att vistelsetiderna ska bli så korta som möjligt. Vidare anges att det finns behov av att effektivisera övrig verksamhet vid myndigheten. Genomförda utvecklingsinsatser med hjälp av it och digitalisering har inte resulterat i högre produktivitet, trots att detta har varit en tydlig prioritering av regeringen. Regeringen gör bedömningen att myndigheten bör stärka sina insatser på området för att uppnå målsättningen.
När det gäller att bedöma om den rättsliga kvaliteten har uppfyllts är det enligt propositionen svårbedömt eftersom det inte satts upp några tydliga kriterier för måluppfyllelsen. I propositionen anges att Migrationsverket fått i uppdrag att redovisa indikatorer för den rättsliga kvaliteten men att någon redovisning inte gjordes i årsredovisningen för 2015 och att detta också ledde till kritik från Riksrevisionen. Andelen mål som ändras i migrationsdomstol är fortfarande mycket låg, 5 procent, vilket är en procentenhet lägre än 2014. Migrationsverket har också fortsatt att genomföra kvalitetsuppföljningar, även om ett antal uppföljningar fick ställas in på grund av arbetsbelastningen hösten 2015. Genomförda uppföljningar visar att styrkorna är bemötande, asylutredningens genomförande och tydlighet i besluten. Förbättringsområden är bl.a. bevisvärdering, riskbedömning, bristande utredningsdjup och bedömning av identitet och hemvist. Av propositionen framgår att jämställdhetsperspektivet är en central del av kvalitetsarbetet och att Migrationsverket under 2015 redovisat en handlingsplan för jämställdhetsintegrering.
I fråga om service konstaterar regeringen att antalet JO-anmälningar mot Migrationsverket ökade under 2015. Anmälningarna rör främst långa handläggningstider, svårigheter att komma i kontakt med myndigheten, bristande bemötande och att ärenden inte fördelats på ansvarig handläggare. För att förbättra servicen infördes ett nytt arbetssätt som innebär att handläggare bemannar kundtjänsten, vilket medförde att fler samtal besvarades. Migrationsverket fortsatte vidare att utveckla informationen på sin webbplats och digitala tjänster för sökande samt en e-tjänst för landsting. Regeringens bedömning är att insatserna bör leda till en mer kostnadseffektiv service med ett flertal intressenters behov i fokus.
Vad gäller målet att fördjupa det europeiska och internationella samarbetet anges det i propositionen att regeringen under året verkade för en ökad solidaritet inom EU, med syfte att skapa ett välfungerande europeiskt asylsystem där alla medlemsstater lever upp till den gemensamma lagstiftningen och där asylsökande tas emot och får sin ansökan prövad på ett likvärdigt sätt. Regeringen verkade även för att samtliga medlemsstater ska ge skydd åt fler genom vidarebosättning. Vidare var regeringen aktiv i att fördjupa det internationella samarbetet samt i att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter. Detta inkluderade deltagande i samarbetsprocesser och internationella organisationer, exempelvis FN:s flyktingkommissariat UNHCR, Internationella organisationen för migration (International Organization for Migration, IOM) och det globala forumet för migration och utveckling (Global Forum on Migration and Development, GFMD).
Utskottets ställningstagande
Som en del i utskottets löpande uppföljning har utskottet gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8. Genomgången har syftat till att ge ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen samt för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Utskottets utgångspunkt är att resultatredovisningen ska vara utformad på ett sätt som gör det möjligt att följa kopplingen mellan mål, regeringens insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. Regeringens resultatredovisning bör koncentreras till att redovisa och bedöma faktiskt uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen för utgiftsområdet.
Utskottet bedömer att regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 8 i stora drag uppfyller ovannämnda villkor. Det är tydligt hur föregående års exceptionellt stora antal asylsökande påverkat målet om en långsiktigt hållbar migrationspolitik och hur regeringens och Migrationsverkets åtgärder haft effekt på antal asylsökande och myndighetens resultat.
Utskottet noterar att regeringen anger att den del av målet som innebär att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik förutsätter att verksamheten har en förmåga att hantera antalet sökande på ett effektivt sätt, har hög rättslig kvalitet i beslutsfattandet samt god service och tillgänglighet. Utskottet kan också konstatera att de indikatorer som regeringen redovisar enbart relaterar till förmågan att hantera sökande på ett effektivt sätt. Enligt utskottets mening kan de indikatorer som använts inte heller anses helt täcka den del av målet som avser att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Indikatorer saknas för att mäta bl.a. rättslig kvalitet. Av propositionen framgår att Migrationsverket har haft i uppdrag att ta fram indikatorer för rättslig kvalitet och att regeringens bedömning är att Migrationsverket inte har fullgjort uppdraget. När det gäller de övriga delarna av målet, som tar sikte på att värna asylrätten, att inom ramen för den reglerade invandringen underlätta rörlighet över gränser, att främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring samt att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter, kan utskottet konstatera att indikatorer helt saknas och att regeringen inte gör någon bedömning av måluppfyllelsen i dessa delar.
Mot denna bakgrund kan utskottet konstatera att det utifrån vad som redovisas i propositionen inte fullt ut går att ta ställning till om det migrationspolitiska målet i alla delar är uppfyllt eller inte.
Utskottet vill emellertid peka på att Migrationsverket under hösten 2015 sattes under stor press och att den viktigaste prioriteringen var att ta emot asylansökningarna och ordna boende för de asylsökande som behövde det. Myndigheten omfördelade handläggarresurser från asylprövningen till mottagning och registrering av ansökningar. Utskottet delar regeringens bedömning att migrationspolitiken under hösten 2015 inte kunde anses långsiktigt hållbar med tanke på att ett stort antal människor sökte asyl på kort tid. Utskottet ser positivt på att regeringen anger att effekterna av de vidtagna åtgärderna noga ska följas och att regeringen efter två år ska bedöma om det fortfarande finns ett behov av den tillfälliga migrationslagstiftningen det sista året av lagens giltighetstid.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration i enlighet med regeringens förslag och lämnar det bemyndigande som regeringen har begärt. Oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning avslås.
Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Migrationsverket bestäms till 5 904 447 000 kronor för 2017. Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter och även för utgifter för förvarslokaler samt resor som möjliggör asylsökandes deltagande i tidiga insatser. Migrationsverket har inte kunnat utöka prövningskapaciteten i den utsträckning som hade behövts för att möta det stora antal människor som sökte asyl i Sverige 2015 och samtidigt behålla eller förkorta handläggningstiderna. Detta har lett till att den totala vistelsetiden och antalet inskrivna inom mottagandet ökat kraftigt under 2016. Verksamheten är kunskapsintensiv, vilket innebär att rekrytering och avveckling är kostsam. Vid nyrekrytering tillkommer också bl.a. kostnader för utbildning. Regeringen föreslår i ljuset av de förändrade förutsättningarna att anslaget ökas med 1 685 miljoner kronor 2017. Förslaget innefattar ett skärpt krav på Migrationsverket att vidta effektiviseringsåtgärder som motsvarar 200 miljoner kronor. Regeringen har aviserat att Migrationsverket fr.o.m. 2017 blir ansvarig myndighet för bosättning av nyanlända invandrare med stöd av lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (2016:38). Därför föreslår regeringen att 30 miljoner kronor förs över från anslaget 1:1 Arbetsförmedlingen under utgiftsområde 14. Vidare aviserades i 2016 års ekonomiska vårproposition att de ändamål och verksamheter som avser organiserad sysselsättning för asylsökande som syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och andra etableringsfrämjande åtgärder flyttas till länsstyrelserna. Därför föreslås att 72 miljoner kronor överförs till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1.
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bestäms till 23 728 000 000 kronor för 2017. Anslaget får användas till utgifter för stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., statsbidrag till kommuner och landsting samt boende för asylsökande och återetableringsstöd. Anslaget ökas till följd av det förväntat stora antalet inskrivna i mottagandet och till följd av planerade förändringar av statens ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga. Anslaget ökas med 2 801 miljoner kronor för detta. Vidare tillför regeringen 40 miljoner kronor för att kunna kompensera kommunerna för eventuella extraordinära utgifter till följd av det nya ersättningssystemet.
Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder bestäms till 741 547 000 kronor för 2017. Anslaget får användas för bl.a. utgifter för schablonberäknade statsbidrag till kommuner för mottagande av skyddsbehövande m.fl. i samband med vidarebosättning, uttagning av personer som ska vidarebosättas samt resor vid vidarebosättning, migrationspolitiska projekt och analyser, statsbidrag till internationella organisationer inom migrations-området, statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning och famil-jeåterförening under fredstid, förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungs-landet, återvandringsprojekt och bidrag i samband med återvandring samt anhörigresor. Regeringen anger att 2016 års kvot med 1 900 vidarebosatta bör ökas till 3 400 för 2017, och föreslår därför en ökning av anslaget med 315 miljoner kronor. Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 minskas med 165 miljoner kronor 2017.
Regeringen föreslår att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål för 2017 bestäms till 1 042 723 000 kronor. Anslaget får användas för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål, utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål samt Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verksamhet med utlännings- och medborgarskapsmål. Till följd av den stora ökningen av antalet asylärenden som Migrationsverket planerar att avgöra under 2016 och kommande år bedöms migrationsdomstolarna behöva avgöra betydligt fler asylmål än vad anslaget dimensionerades för i budgetpropositionen för 2016. För 2017 rör det sig om en ökning med 64 procent. För att migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ska ha tillräckliga resurser och kapacitet att hantera denna ökning föreslår regeringen att anslaget tillförs 473 miljoner konor. Anslaget minskas med 1,3 miljoner kronor, som förs till anslaget 1:17 Domarnämnden under utgiftsområde 4, till följd av det ökade antalet anställningar av domare till migrationsdomstolarna.
Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål för 2017 bestäms till 255 800 000 kronor. Anslaget får användas för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål, utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man i mål enligt utlänningslagen, utgifter för ersättning till tolkar och ersättning till part och parts ställföreträdare i mål enligt utlänningslagen och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. I kostnaderna för tolkar får även kostnader för tolkförmedlings administrativa avgifter ingå. Då antalet inkomna och avgjorda mål beräknas öka vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ökar även behovet av medel för offentligt biträde samt övriga kostnader kopplade till utlännings- och medborgarskapsmål. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 95 miljoner kronor 2017.
Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden bestäms till 396 150 000 kronor för 2017. Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll i handläggningen hos Migrationsverket. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 54 miljoner kronor 2017 med anledning av ökade utgifter till följd av ökningen av antalet asylsökande.
Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade bestäms till 356 202 000 kronor för 2017. Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen eller lagen om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan. Eftersom fler personer bedöms återvända självmant med hjälp av Migrationsverket eller genom tvång med Kriminalvårdens nationella transportenhet föreslår regeringen att anslaget ökas med 31 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar bestäms till 155 450 000 för 2017. Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna. I propositionen föreslås vidare att regeringen bemyndigas att under 2017 för detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 115 miljoner kronor 2018, 114 miljoner kronor 2019 och 74,4 miljoner kronor 2020–2023. Sverige har från EU-budgeten tilldelats ca 1 miljard kronor för perioden 2014–2020 för projekt inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Verksamheten fokuserar på integrerad hantering av migrationsströmmar och täcker olika aspekter av EU:s gemensamma asyl- och invandringspolitik. Fonden ska stödja åtgärder som avser asyl, laglig migration och integration av tredjelandsmedborgare samt insatser för återvändande. Genomförandet bygger på ett flerårigt nationellt program som har godkänts av kommissionen. Verksamheten omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget medför således utgifter för kommande budgetår.
Motionerna
Moderaterna
Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2016/17:3266 yrkandena 1–6 att riksdagen anvisar 508 321 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. Motionärerna anser att anslaget 1:1 kan minskas med ca 510 miljoner kronor genom ökad effektivitet hos Migrationsverket med 10 procent samt genom justeringar av pris- och löneomräkningen. Sveriges insatser bör vara inriktade på dem som har ett skyddsbehov. De som saknar skyddsbehov ska återvända. Utöver de effektivitetsvinster motionärerna anser att Migrationsverket kan göra satsas 100 miljoner kronor för att förstärka återvändandearbetet och skapa fler förvarsplatser. Anslaget 1:2 ökas med 25 miljoner kronor för en jobbstimulans för asylsökande. För att det ska löna sig bättre bör en asylsökande kunna tjäna upp till 60 000 kronor per år innan dagersättningen börjar trappas ned. Vidare bör återetableringsstöd användas i ökad omfattning. Riktade informationskampanjer av Migrationsverket kan genomföras för att öka återvändandet. Anslaget 1:3 bör därmed ökas med 100 miljoner kronor. Anslaget 1:4 föreslås minskas med knappt 3 miljoner kronor eftersom det påverkas av pris- och löneomräkningen. Ett tak på maximalt åtta timmar med offentligt biträde för asylsökande i första instans bör införas, och anslaget 1:6 kan därmed minskas med 121 miljoner kronor. Även i partimotion 2016/17:3371 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 6, 11, 18, 19, 22 och 28 framställs yrkanden om ökad effektivitet hos Migrationsverket. I motionen anges att detta bör kunna uppnås genom att hantera asylansökningar där avslag kan förväntas i särskild ordning och med inriktning på snabba beslut. Vidare anges att det behövs fler förvarsplatser och ökad användning av återetableringsstöd samt en begränsning av rätten till offentligt biträde i migrationsprocessen i första instans. Det yrkas dessutom att de som har nekats uppehållstillstånd måste lämna landet, varigenom legitimiteten i asylsystemet upprätthålls. Motionärerna yrkar även på kraftigt intensifierade insatser från Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården, för att få människor som nekats uppehållstillstånd att lämna landet. När det gäller förvarsplatserna yrkas att minst en ny förvarsenhet med placering i norra Sverige behöver inrättas. Yrkaden om jobbstimulans i asylsökandes dagersättning framställs även i partimotion 2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 3 och kommittémotion 2016/17:3079 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 7. I motion 2016/17:2077 av Edward Riedl (M) yrkas fler förvarsenheter i Norrland.
Sverigedemokraterna
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2016/17:3481 att riksdagen anvisar 12 520 480 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet på grund av beräkningar om ett minskat antal asylsökande. Sammanlagt föreslås att anslaget 1:2 minskas med 11 794 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen kan motiveras av att asylprövningen sker redan vid Sveriges gräns och av att den omedelbart avvisas som inte uppfyller FN:s flyktingkriterium eller som kan avvisas till ett säkert land eller ett första asylland. Motionärerna tillför 70 miljoner kronor för obligatoriska hälsoundersökningar av nyanlända. Till anslaget 1:3 bör enligt motionärerna inga medel anvisas. Motionärerna föreslår emellertid att 150 miljoner kronor satsas för återvandringssamordning och återvandringsbidrag. Medlen kan tillföras anslaget 1:3. Anslagen 1:4–6 bör minskas med drygt 520 miljoner kronor, knappt 128 miljoner kronor respektive ca 198 miljoner kronor, samtliga till följd av förslagen om bl.a. prövning vid gräns och tydligare gränser för överklagande. På grund av ett ökat behov av verkställighet av utvisningar och avvisningar samt frivilliga återresor tillförs anslaget 1:7 ca 712 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jimmie Åkesson m.fl. (SD) föreslår i partimotion 2016/17:3409 yrkande 2 att en nollvision för asylinvandring i enlighet med FN:s flyktingkonvention och första asyllandsprincipen ska gälla samt att antalet kvotflyktingar därefter kan öka. Asyl ska endast beviljas dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention, och en strikt tillämpning av principen om asyl i första säkra land ska gälla. Under förutsättning att nollvisionen blir verklighet ska hjälp i närområdet ske genom en satsning på ett ökat mottagande av kvotflyktingar. I yrkandena 5, 7 och 8 begärs att transitcenter vid gränserna inrättas för snabba asylprövningar med omedelbar verkställighet, att Migrationsverket ges i uppdrag att skapa ett tillräckligt antal platser på förvar och s.k. slutna boenden för att möjliggöra implementeringen av utlänningslagens bestämmelser om utlänningar med oklar identitet samt att en ny form av asylboende i Migrationsverkets regi skapas, s.k. slutna boenden. I yrkande 21 begärs obligatoriska hälsoundersökningar vid ansökan om uppehållstillstånd, med anledning av att tuberkulos åter förekommer i Sverige. Även i kommittémotion 2016/17:2227 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 8 och i motion 2016/17:2512 av Björn Söder och Per Ramhorn (båda SD) begärs införande av obligatoriska hälsoundersökningar. På så sätt kan smittsamma sjukdomar upptäckas och nya invånare kan etablera en god kontakt med den svenska vården.
Centerpartiet
Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2016/17:3413 att riksdagen anvisar 23 921 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. Anslaget 1:1 föreslås minskas med drygt 19 miljoner kronor och anslaget 1:4 med knappt 3 miljoner kronor genom justering av pris- och löneomräkningen. Vidare föreslås att anslaget 1:2 minskas med 2 miljoner kronor genom att införandet av avgiftsfria läkemedel för barn tas bort.
Liberalerna
Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) begär i kommittémotion 2016/17:3422 att riksdagen anvisar 468 614 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. Anslaget 1:1 kan minskas med knappt 261 miljoner kronor genom en prioritering och förenkling av ärendehanteringen samt genom en justering av pris- och löneomräkningen. Samtidigt föreslås att anslaget ökas med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för handläggning till följd av mer generösa regler om familjeåterförening, med 15 miljoner kronor för snabbare handläggning av arbetskraftsärenden och med 5 miljoner kronor för att möjliggöra tillgång till digitala verktyg för enklare språkinlärning och samhällsinformation under asyltiden. Vidare föreslås att anslaget 1:4 minskas med knappt 208 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag genom införande av prövningstillstånd för överklagande av Migrationsverkets beslut till domstol och genom en justering av pris- och löneomräkningen. I partimotion 2016/17:1065 av Jan Björklund m.fl. (L) begärs i yrkande 2 att rätten för barnfamiljer att återförenas ska gälla även vid tidsbegränsade uppehållstillstånd och oavsett skyddsskäl. I yrkande 5 begärs att Sverige ska öka antalet kvotflyktingar. I yrkande 6 begärs att klara bifallsärenden och tydliga avslagsärenden ska avgöras av Migrationsverket inom tre månader och i yrkande 7 att en tremånadersgaranti för uppehållstillstånd för Syrienflyktingar ska införas. I yrkande 8 begärs att personal från domstolar kortsiktigt bör flyttas till Migrationsverket för att öka takten på ärendehanteringen, och i yrkande 9 begärs att tillfälliga prövningstillstånd för överklagande till domstol av Migrationsverkets beslut införs och att vissa mål bör kunna hanteras skriftligen av s.k. ensamdomare. I yrkande 14 begärs att svenskundervisning och obligatorisk samhällsinformation ska ges redan under asyltiden och att det ska finnas tillgång till digitala verktyg. I yrkande 15 begärs att jämställdhet, skyldigheter i samhället, hedersrelaterat våld och hbtq-personers rättigheter måste betonas i samhällsinformationen och att frågor om yttrandefrihet, tryckfrihet och andra centrala frågor för vårt demokratiska samhälle måste belysas. Även i partimotion 2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 10 och 11 begärs att svenskundervisning och obligatorisk samhällsinformation ska ges under asyltiden och genomsyras av jämställdhet och demokratiska värderingar. I motion 2016/17:1830 av Robert Hannah (L) yrkande 1 begärs att samtliga asylsökande ska gå en obligatorisk introduktionskurs och skriva på ett samhällskontrakt med information om vilka rättigheter och skyldigheter man har enligt svensk lag.
Kristdemokraterna
Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2016/17:3302 yrkande 45 att riksdagen anvisar 2 006 433 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområdet. Motionärerna föreslår att anslaget 1:1 ökas med 2 013 miljoner kronor för att rätten till familjeåterförening ska gälla dem med tidsbegränsat uppehållstillstånd, för att tidigarelägga sfi och samhällsorientering till asyltiden och för nya förvarsplatser. Regeringens förslag till flyttning av medel för organiserad verksamhet från Migrationsverket till länsstyrelserna avvisas. Anslaget minskas till följd av en justering av pris- och löneomräkningen. Vidare föreslås att anslaget 1:2 minskas med 4 miljoner kronor genom att avgiftsfria läkemedel för barn tas bort och att anslaget 1:4 minskas med knappt 3 miljoner kronor genom en justering av pris- och löneomräkningen.
I yrkandena 7 och 8 begärs att ett asylprogram inrättas där asylsökande ska delta i 15 timmars språkutbildning och 9 timmars samhällsorientering per vecka, och att Migrationsverket ska ha fortsatt ansvar för asylsökandes sysselsättning, i stället för att detta flyttas till länsstyrelserna. I yrkandena 20 och 25 begärs att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening och att antalet förvarsplatser bör utökas. I partimotion 2016/17:3384 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 begärs att ett asylprogram omfattande 15 timmar sfi per vecka och samhällsorientering 9 timmar per vecka bör införas under asyltiden. I yrkande 6 begärs rätt till familjeåterförening. Tidsbegränsade uppehållstillstånd i tre år bör gälla som huvudregel för den som har asylskäl. Under denna tid ska rätt till familjeåterförening gälla. I kommittémotion 2016/17:3348 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 2 begärs att ett asylprogram för asylsökande införs, i syfte att inleda integrationsprocessen redan från ankomst, som bl.a. innefattar sfi och samhällsinformation.
Utskottets ställningstagande
Fler människor än någonsin är på flykt i världen, över 60 miljoner. Antalet asylsökande i Sverige var 2015 det största någonsin, ca 163 000 personer, av vilka drygt 35 000 var ensamkommande barn. Detta översteg vida såväl prognoser som befintlig beredskap. Under hösten 2015 blev situationen hos Migrationsverket kritisk främst på grund av det stora antalet inskrivna i mottagningssystemet men även på grund av den stora ökningen av antalet asylärenden.
För att bemästra den allvarliga situationen träffade regeringen och allianspartierna i oktober 2015 en överenskommelse om åtgärder för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. I november 2015 presenterade regeringen ytterligare åtgärder för att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige genom att tillfälligt anpassa asylreglerna till miniminivån inom EU och internationella konventioner.
Åtgärderna resulterade i att riksdagen antog en tidsbegränsad lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller som längst till och med den 19 juli 2019. Efter två år kommer regeringen att bedöma huruvida det finns behov av att lagen gäller det sista året av giltighetstiden. I november 2015 införde Sverige tillfälligt inre gränskontroll, och i januari 2016 infördes tillfälliga id-kontroller för passagerare med buss, tåg eller passagerarfartyg mellan Sverige och Danmark. Både gräns- och id-kontrollerna har förlängts genom ett flertal beslut, och de gäller fortfarande.
Antalet asylsökande i Sverige har minskat, och det genomsnittliga antalet sökande per månad under 2016 har till och med oktober legat på ca 2 500. Detta kan jämföras med 7 000–10 000 personer per vecka som kom under hösten 2015.
Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Utskottet vill också understryka att målet för utgiftsområdet är en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten. Utskottet kan dock konstatera att utvecklingen inom utgiftsområdet i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som är svåra att förutse. Samtidigt är det viktigt att det finns en beredskap för stora förändringar på migrationsområdet. Den överenskommelse som slöts mellan regeringen och allianspartierna var ett sätt att skapa nödvändig ordning i mottagandet och beslutsfattandet hos Migrationsverket och hos andra funktioner som påverkades av det stora antalet asylsökande.
Ett flertal motioner rör effektiviteten hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Enligt utskottets mening är det viktigt att Migrationsverket, speciellt i detta läge med ett ökat antal asylansökningar, lägger stor vikt vid en effektiv prövning. Utskottet kan konstatera att regeringen tillför medel till Migrationsverket samtidigt som ett skärpt krav ställs på Migrationsverket att vidta effektiviseringsåtgärder. Regeringen har också i Migrationsverkets regleringsbrev för 2016 gett verket i uppdrag att redovisa en plan för hur handläggningen av asylärenden kan förkortas genom produktivitetsökningar. En bedömning av effekterna av vidtagna åtgärder ska redovisas i verkets årsredovisning för 2016. Utskottet konstaterar således att ett effektiviseringsarbete pågår och att effekterna av arbetet kommer att redovisas inom en snar framtid. Vidare noterar utskottet att regeringen nyligen beslutade om tre uppdrag med anknytning till domstolsprocessen i asylmål, vilka syftar till att förkorta vistelsetiderna i mottagandesystemet genom en effektivare handläggning i domstol av asylmål. I sammanhanget kan också noteras att regeringen den 13 oktober 2016 överlämnade proposition 2016/17:27 med förslag om utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål. Förslagen syftar till att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål och övriga mål, även när antalet mål ökar kraftigt.
I flera motioner tas återvändande och förvar inför verkställighet av utvisnings- och avvisningsbeslut upp. Enligt utskottet är det viktigt med ett tydligt avslut för att ett rättssäkert asylsystem ska vara väl fungerande. Ett väl fungerande återvändande är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Om ett beslut om avvisning eller utvisning kan verkställas, ska det göras så snart som möjligt. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att återvändandet ska kunna öka. I syfte att underlätta och effektivisera arbetet med återvändandet har regeringen även tillfört ytterligare resurser till berörda myndigheter. I regleringsbreven för 2016 har Migrationsverket och Polismyndigheten med bistånd av Kriminalvården fått i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet som ska effektivisera återvändandet. Sedan den 1 oktober är hundra nya tillfälliga förvarsplatser i drift och Migrationsverket ska den 30 november 2016 redovisa en permanent lösning. Utskottet noterar vidare att regeringen i september 2016 presenterade en rad åtgärder för ett rättssäkert och bättre fungerande återvändande för personer som fått avslag på sin asylansökan. Åtgärderna omfattar bl.a. möjlighet att ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroll, utvidgning av möjligheten att omhänderta pass eller id-handlingar samt möjlighet för Polismyndigheten att återlämna verkställighetsärenden till Migrationsverket då frivilligt återvändande är möjligt. Utskottet konstaterar vidare att en snabbare hantering av asylansökningar gynnar återvändandet och att arbeten pågår för att förkorta handläggningstiderna.
Vad gäller frågan om undervisning i svenska och samhällsinformation under asyltiden kan utskottet konstatera att tidiga insatser under asyltiden omfattas av migrationsöverenskommelsen. Sysslolöshet ska motverkas, och bl.a. svenskundervisning ska ges redan under asyltiden liksom en obligatorisk samhällsorientering. Utskottet vill peka på att en särskild utredare getts i uppdrag att utreda och lämna förslag om organiserad sysselsättning. Uppdraget ska delredovisas i januari 2017 och slutredovisas i oktober 2017. I direktiven anges att i den mån det bedrivs insatser som främjar etablering i arbetslivet kommer de i dag in sent i asylprocessen. Det finns därför behov av att se över om Migrationsverket är den myndighet som är mest lämpad för uppdraget att erbjuda asylsökande sysselsättning i form av bl.a. svenskundervisning. Regeringen har också satt igång ett arbete i syfte att underlätta för fler asylsökande att arbeta. Regeringen aviserade i 2016 års ekonomiska vårproposition att de ändamål och verksamheter som avser organiserad sysselsättning för asylsökande med syftet att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och som avser andra etableringsfrämjande åtgärder, och som finansieras från anslaget 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 Migration, flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Som skäl angav regeringen bl.a. att Migrationsverket kommer att behöva koncentrera sina insatser på prövning av asylansökningar och verka för att vistelsetiden i mottagandet blir så kort som möjligt. Regeringen ansåg att ansvarsfördelningen för insatser under asylprocessen borde ändras så att länsstyrelserna får ansvaret för att samordna insatser som syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och för andra etableringsfrämjande åtgärder. Genom den ändrade ansvarsfördelningen ska förutsättningarna öka för asylsökande m.fl. att få tillgång till regionalt och lokalt anpassade tidiga insatser. Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen för 2017 att 72 miljoner kronor flyttas från Migrationsverket till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Länsstyrelsernas förvaltningsanslag utökades också med 10 miljoner kronor under 2016 för att tillhandahålla ett digitalt språkinlärningspaket i syfte att stärka asylsökandes kunskaper i svenska.
Utmaningarna för det svenska asylsystemet och andra centrala samhällsfunktioner bedömdes under hösten 2015 vara mycket stora. En jämnare fördelning av asylsökande i EU krävdes och att fler medlemsstater tog sitt ansvar. För att fler asylsökande skulle välja att söka asyl i andra medlemsstater behövde därför åtgärder vidtas. Åtgärderna, som avser en begränsad period, gällde även möjligheten till familjeåterförening.
Sverigedemokraternas förslag innefattar en nollvision för asylinvandring. Bland annat ska asyl endast beviljas dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention, och en strikt tillämpning av principen om asyl i första säkra land ska gälla. Som ett resultat av denna nollvision föreslås en minskning av anslagen inom utgiftsområde 8 på närmare 40 procent. Utskottet anser även i år att detta framstår som helt orealistiskt och icke önskvärt. Förslagen till åtgärder för att kraftigt minska invandringen, och därmed kraftigt reducera ramen för utgiftsområdet, skulle göra det omöjligt för Migrationsverket att bedriva sin verksamhet på ett rättssäkert sätt och i överensstämmelse med gällande lagstiftning i Sverige och EU samt internationella konventioner.
Utskottet tillstyrker med det anförda budgetpropositionens förslag till anslagsfördelning för 2017 inom utgiftsområde 8 och avstyrker motioner med annan anslagsfördelning. Utskottet, som noterar att verksamheten inom vissa EU-fonder till viss del omfattar fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår, tillstyrker att regeringen bemyndigas att under 2017 besluta om nämnda bidrag.
Utskottet tillstyrker därmed proposition 2016/17:1 punkterna 1 och 2 och avstyrker motionerna 2016/17:3266 (M) yrkandena 1–6, 2016/17:3371 (M) yrkandena 6, 11, 18, 19, 22 och 28, 2016/17:3372 (M) yrkande 3, 2016/17:3079 (M) yrkande 7, 2016/17:2077 (M), 2016/17:3481 (SD), 2016/17:3409 (SD) yrkandena 2, 5, 7, 8 och 21, 2016/17:2227 (SD) yrkande 8, 2016/17:2512 (SD), 2016/17:3413 (C), 2016/17:3422 (L), 2016/17:1065 (L) yrkandena 2, 5–9, 14 och 15, 2016/17:1068 (L) yrkandena 10 och 11, 2016/17:1830 (L) yrkande 1, 2016/17:3302 (KD) yrkandena 7, 8, 20, 25 och 45, 2016/17:3384 (KD) yrkandena 3 och 6 samt 2016/17:3348 (KD) yrkande 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. obligatoriska hälsoundersökningar, undervisning i svenska och samhällsorientering under asyltiden samt vidarebosättning.
Jämför reservationerna 1 (M), 2 (SD) och 3 (C).
Gällande ordning
Enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska Migrationsverket i lämplig omfattning ge sysselsättning åt bl.a. dem som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller annan skyddsbehövande genom att de får tillfälle att delta i svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och i annan verksamhet som bidrar till att göra vistelsen meningsfull. Det framgår av 6 § att utlänningar kan delta i verksamhet som avses i 4 § som drivs av någon annan än Migrationsverket.
Alla asylsökande ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning av landstinget. Även personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd ska vid en längre vistelse i landet få ett sådant erbjudande när de uppsöker sjukvården. Hälsoundersökningen erbjuds för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård samt tandvård. Hälsoundersökningen är kostnadsfri och frivillig, och tolk ska anlitas vid behov. Hälsoundersökningen ska innehålla ett samtal om individens hälsa vad gäller tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd, bedömning av vaccinationsstatus, identifiering av smittsamma sjukdomar samt provtagning.
Barn har rätt att ansöka om särskilt bistånd om det finns ett angeläget behov (särskilt bidrag) som inte ryms inom dagersättningen och där inte kommunen lämnar bistånd för motsvarande behov. Kostnaderna ska vara nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan t.ex. vara kostnader för vinterkläder, kosttillskott eller handikapputrustning.
Barn som vistas i Sverige har rätt till utbildning. Det gäller folkbokförda barn, asylsökande barn och barn som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska uppehållstillstånd ges till en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). De utlänningar som beviljas uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen kallas vanligen kvotflyktingar. Inriktningen på uttagningarna liksom det faktiska antalet kvotplatser bestäms av regeringen.
Motionerna
Mottagande av asylsökande
I partimotion 2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att obligatorisk samhällsorientering införs redan under asyltiden i enlighet med migrationsöverenskommelsen i oktober 2015. Samhällsorienteringen ska avslutas med ett prov. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande barn i familj bör genomgå förberedande utbildning i Migrationsverkets lokaler med fokus på svenska. Utbildningen bör starta vid ankomsten till Sverige och pågå som längst upp till sex månader, för att underlätta den senare inlärningen i vanlig skola.
I motion 2016/17:1500 yrkandena 4 och 5 begär Ulrika Karlsson i Uppsala (M) tillkännagivanden om att alla asylsökande bör erbjudas undervisning i svenska under hela vistelsetiden, inklusive tiden för överklagande, och att barn till asylsökande bör erbjudas möjlighet att gå i vanlig skola i vanlig klass.
Boriana Åberg (M) begär i motion 2016/17:738 ett tillkännagivande om att obligatorisk hälsokontroll av asylsökande bör införas. Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) begär i motion 2016/17:2292 ett tillkännagivande om att möjligheten till obligatorisk hälsoundersökning av asylsökande bör undersökas. I båda motionerna hänvisas till utvecklingen av tuberkulossmitta i Sverige.
I motion 2016/17:1500 yrkande 6 begär Ulrika Karlsson i Uppsala (M) ett tillkännagivande om en nationell strategi för att snabbare behandla utvecklat posttraumatiskt stressyndrom hos asylsökande.
I partimotion 2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 20 ett tillkännagivande om att samhällsorientering ska vara obligatorisk för samtliga som söker uppehållstillstånd och att innehållet ska utvecklas så att det ger en bra introduktion till Sverige och livet här, ger praktiska kunskaper om skyldigheter, rättigheter och möjligheter såväl som kännedom om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att kontanta utbetalningar till asylsökande ska ersättas med tidsbegränsade kuponger för grundläggande behov, och i yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att alla typer av särskilda bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. ska avskaffas. Detta skulle förenkla handläggningen. För att tillgodose exempelvis ett behov av vinterkläder bör begagnade sådana insamlas och erbjudas från förråd.
I kommittémotion 2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att löneutbetalningar till asylsökande bör underlättas. Exempelvis kan en möjlighet skapas för sökandena att få löneutbetalningar till de kort som dagersättningen utbetalas till. I yrkande 35 begärs ett tillkännagivande om att möjligheten till en schablonisering av särskilda bidrag bör ses över. I dag händer det att olika belopp betalas ut till ensamkommande barn för viss liknande utrustning, vilket skapar frustration, avundsjuka och konflikter.
Vidarebosättning
I motion 2016/17:1789 begär Fredrik Schulte (M) ett tillkännagivande om att flyktingmottagande primärt bör ske via kvotflyktingsystemet och inte genom att människor tar sig till Sverige illegalt. Detta för att flyktingmottagandet måste bli mer rationellt och solidariskt och kunna ges under mer ordnade former.
I motion 2016/17:2391 begär Markus Wiechel (SD) ett tillkännagivande om att möjligheten bör ses över med ett system där man tar hänsyn till flyktingars kvalifikationer i samband med vidarebosättning för att möjliggöra snabbare anpassning.
I motion 2016/17:3477 av Paula Bieler (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att hänsyn bör tas till kommunernas arbetsmarknad och övriga förutsättningar när kvoten för mottagande av flyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningssystem bestäms. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om ett system med privat sponsrat mottagande av vidarebosatta flyktingar.
Annika Qarlsson och Ola Johansson (båda C) begär i motion 2016/17:1430 yrkande 2 ett tillkännagivande om att utöka antalet kvotflyktingar. Motionärerna vill att UNHCR ska välja ut de mest utsatta, ofta kvinnor och barn.
Utskottets ställningstagande
Frågan om bl.a. asylsökandes svenskundervisning och samhällsorientering behandlas under föregående avsnitt om anslagen inom utgiftsområde 8. Utskottet anser mot bakgrund av det arbete som pågår att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om asylsökandes svenskundervisning och samhällsorientering. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2016/17:3372 (M) yrkandena 9 och 33, 2016/17:1500 (M) yrkandena 4 och 5 samt 2016/17:3409 (SD) yrkande 20.
Asylsökande kan enligt lagen om mottagande av asylsökande få ett särskilt bidrag. Sådant bidrag kan lämnas för bl.a. vinterkläder, glasögon eller en barnvagn utifrån det individuella behovet. Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkanden om en schablonisering av det särskilda bidraget eller att det särskilda bidraget ska tas bort. Utskottet finner inte heller anledning att ställa sig bakom ett yrkande om att kontanta utbetalningar till asylsökande ska bytas ut mot kuponger. När det gäller löneutbetalning till asylsökande konstaterar utskottet att ett arbete pågår. Finansdepartementet arbetar tillsammans med Finansinspektionen och Migrationsverket för att hitta en lösning så att de asylsökande som vill jobba och betala skatt i Sverige ska kunna öppna bankkonto. Finansinspektionen har med utgångspunkt i ett vägledande uttalande från Europeiska bankmyndigheten arbetat fram ett förslag för tillämpningen i Sverige. Förslaget innebär att de LMA-kort (lagen om mottagande av asylsökande) som utfärdas av Migrationsverket ska gälla som id-handling när en asylsökande, som undantagits kravet på arbetstillstånd, ansöker om bankkonto.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2016/17:3409 (SD) yrkandena 22 och 23 samt 2016/17:2973 (C) yrkandena 7 och 35.
Enligt utskottets mening är det viktigt att nå ut till så många som möjligt med erbjudande om hälsoundersökning. Migrationsverket har tagit fram en e-tjänst som ger varje landsting information om vilka asylsökande som vistas i respektive län. Varje natt uppdateras adresser och information om sökande, och samtliga landsting är anslutna till denna tjänst. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar på nationell nivå för att förbättra förutsättningarna att kunna erbjuda och genomföra hälsoundersökningar, exempelvis genom samordning av ett nätverk med representanter för de som arbetar med asylsjukvårdsfrågor. SKL driver även olika utvecklingsprojekt i syfte att utveckla metoder m.m., och utvecklingsarbete pågår i samarbete med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och 1177 Vårdguiden. Utskottet kan således konstatera att arbete pågår på området hälsoundersökning av asylsökande. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionerna 2016/17:738 (M), 2016/17:1500 (M) yrkande 6 och 2016/17:2292 (M).
Det är utskottets uppfattning att fokus ska ligga på den enskildes behov av skydd och bistånd vid urval av kvotflyktingar, inte den enskildes kvalifikationer eller den mottagande kommunens förutsättningar eller behov. Utskottet avstyrker därför motionerna 2016/17:1789 (M), 2016/17:2391 (SD) och 2016/17:3477 (SD) yrkandena 1 och 3. Även motion 2016/17:1430 (C) yrkande 2, som får anses delvis tillgodosedd, avstyrks.
|
1. |
|
|
|
av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Tina Ghasemi (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 9 och 33 samt
avslår motionerna
2016/17:738 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 4–6,
2016/17:2292 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 7 och 35 samt
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 20, 22 och 23.
En obligatorisk samhällsorientering bör ske redan under asyltiden i enlighet med överenskommelsen mellan allianspartierna och regeringen i oktober 2015. Frågor som vikten av att jobba och försörja sig själv liksom jämställdhet bör ingå i samhällsorienteringen, som bör avslutas med ett prov. Den som inte klarar provet ska gå om kursen och göra ett nytt prov. I dag finns det brister i statistiken över deltagande i samhällsorienteringen. Frånvaron bör följas upp bättre, och all ogiltig frånvaro bör leda till att dagersättningen sänks.
Asylsökande barn i familj bör genomgå en förberedande utbildning i Migrationsverkets lokaler med fokus på kunskaper i svenska. Detta bör ske direkt vid ankomsten till Sverige och pågå som längst sex månader. Syftet med denna utbildning är att underlätta för barnen som sedan ska börja i en vanlig skola.
|
2. |
|
|
|
av Jennie Åfeldt (SD) och Linus Bylund (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 20, 22 och 23 samt
avslår motionerna
2016/17:738 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 4–6,
2016/17:2292 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 7 och 35 samt
2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 9 och 33.
Det bör vara obligatoriskt för samtliga som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige att delta i samhällsorientering. I dag är det endast ett erbjudande. Innehållet i utbildningen bör utvecklas så att den ger en bra introduktion till Sverige och praktiska kunskaper om skyldigheter, rättigheter och möjligheter. Utbildning bör ges om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund. Samhällsorienteringen bör ske parallellt med, och som ett komplement till, svenskundervisningen.
Ett viktigt steg för att reformera mottagningssystemet och beivra asylmissbruk är att ersätta kontanta utbetalningar av dagersättning med kuponger för grundläggande behov. Det har visat sig att dagersättningen ofta används för att betala människosmugglare, och svenska skattemedel ska inte användas för att finansiera en kriminell verksamhet. Kuponger för grundläggande behov ska vara möjliga att lösa in i de största dagligvarukedjorna i Sverige. För att undvika en andrahandsmarknad för kupongerna bör de vara tidsbegränsade. Kupongerna kan distribueras digitalt för enklare hantering och ytterligare minimering av risken för en andrahandsmarknad, företrädesvis på kort som till utseendet är identiska med vanliga betalkort. Därigenom kan stigmatisering av den som handlar med kortet undvikas.
Alla typer av särskilda bidrag till asylsökande bör avskaffas. Handläggningen av ansökningar om särskilda bidrag tar resurser i anspråk hos Migrationsverket. Vid behov av t.ex. vinterkläder bör de asylsökande erbjudas begagnade kläder. Migrationsverket bör i samarbete med välgörenhetsorganisationer se till att vinterkläder finns tillgängliga och att förråd av kläder byggs upp vid boendena.
|
3. |
|
|
|
av Johanna Jönsson (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 7 och 35 samt
avslår motionerna
2016/17:738 av Boriana Åberg (M),
2016/17:1500 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 4–6,
2016/17:2292 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 9 och 33 samt
2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 20, 22 och 23.
I dag finns det byråkratiska hinder för utbetalningar av t.ex. lön till asylsökande. Svårigheten för asylsökande att öppna bankkonto, och för arbetsgivare att betala ut lön, gör att asylsökande som hade kunnat få jobb redan under asyltiden inte anställs. För att fler ska kunna få jobb eller praktik redan under asyltiden bör därför en möjlighet skapas för asylsökande att få löneutbetalningar till kort. Det kan t.ex. ske genom att arbetsgivare får möjlighet att överföra pengar till samma kort som asylsökande får sin dagersättning till.
Barn som bor på samma boende och som inte har några tillgångar har i vissa fall trots samma förutsättningar och behov fått olika belopp i form av särskilt bidrag. Enligt uppgift från gode män har skillnaderna ökat markant under våren. Att barn trots lika förutsättningar behandlas olika leder till frustration, avundsjuka och konflikter bland barnen. Individuella beslut om särskilt bidrag medför en onödig administration, och ersättningen borde därför schabloniseras.
|
1. |
|
|
|
Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M) och Tina Ghasemi (M) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2016 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motionen Plan för ett starkare Sverige – Moderaternas budgetmotion 2017 (2016/17:3350) presenteras Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men vi behöver göra mer för att fortsätta utvecklas i samma höga takt som vi gjort historiskt. Sverige utmanas av ett nytt och växande utanförskap som snart omfattar motsvarande 1 miljon människor, av skolresultat som sjunker och av otrygghet i alltför många områden. Många människor lever ett bra liv i Sverige med jobb, familj och fritidssysslor. Men många människor lever i en annan verklighet. En verklighet där man aldrig fått sitt första jobb, där barnens skolgång inte fungerar och där samhällsgemenskapen brister. Så får det inte vara. Vårt samhälle ska inte svika någon.
Budgetpropositionen visar tyvärr på en regering som är anmärkningsvärt nöjd, trots de utmaningar som människor ser omkring sig, och som verkar sakna plan och riktning. En regering som lånar i högkonjunktur och låter kostnaderna för bidrag och flyktingmottagande öka kraftigt. En regering som höjer trösklarna in på arbetsmarknaden genom högre skatter och utbyggda bidrag. En regering som inte tar skolans problem på allvar, säger nej till en timmes mer undervisningstid per dag och skjuter på mer matematik i högstadiet. En regering som tar mer än den ger till företagen och för en ineffektiv bostadspolitik. En regering som säger nej till ytterligare 2 000 poliser.
För att möta framtiden behövs en plan för ett starkare Sverige. Moderaternas mål är att öka välståndet, tillväxten och tryggheten för alla i Sverige. De reformförslag vi presenterar är fokuserade på hur jobben ska bli fler och skolan ska bli bättre. Vi vill bryta utanförskapet och stärka incitamenten för att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, investera i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna presenterar i motion 2016/17:3266.
Migrationsverket har på senare år fått kraftigt ökade resurser. Resurstillskottet hänger samman med den stora ökningen av antalet asylsökande till Sverige. Samtidigt är det av stor vikt att Migrationsverket möter de ökade resurserna med en ökad effektivitet. I dag finns det effektivitetsbrister, och myndigheten bör kunna förbättra sin effektivitet med 10 procent. Asylansökningar där avslag kan förväntas bör hanteras i särskild ordning och en klarare inriktning än i dag bör gälla på snabba beslut. Sveriges insatser bör riktas mot de människor som har ett skyddsbehov, inte mot dem som saknar skyddsbehov. Det handlar om trovärdigheten till systemet. Det finns en uppenbar risk för att skuggsamhällen med människor som är i landet utan tillstånd växer sig större. Det behövs därför ett kraftigt förstärkt återvändandearbete och fler förvarsplatser. Vi satsar därför 100 miljoner kronor på fler förvarsplatser.
De ekonomiska drivkrafterna för jobb för asylsökande är i dag svaga. Om en asylsökande tar ett arbete avräknas dagersättningen för varje krona som tjänas in. För att det ska löna sig bättre att arbeta bör därför en jobbstimulans införas, som innebär att en asylsökande kan tjäna upp till 60 000 kronor per år innan dagersättningen börjar trappas ned.
Den som vill återvända till sitt hemland från Sverige kan under vissa förutsättningar få återetableringsstöd. Återetableringsstödet bör användas i ökad utsträckning. Det kan t.ex. ske genom riktade informationskampanjer av Migrationsverket. Vi tillför 100 miljoner kronor för att förstärka återetableringsstödet.
I Sverige förordnas offentligt biträde i alla asylärenden utom om ansökningarna är uppenbart ogrundade eller okomplicerade. I dag finns det inget tak för antalet timmar med offentligt biträde som kan beviljas och inte heller riktlinjer kring detta, vilket inte främjar kostnadseffektiviteten. Ett tak bör införas på maximalt åtta timmar med offentligt biträde som beviljas för asylsökande i första instans. Detta medför besparingar om 121 miljoner kronor.
Slutligen bör en justering göras av de anslag som berörs av uppräkning av pris- och löneomräkningen.
Våra förslag innebär sammantaget att vi anvisar 508 321 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2017.
|
2. |
|
|
|
Jennie Åfeldt (SD) och Linus Bylund (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Sverigedemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället framför vi i detta särskilda yttrande våra synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Sverigedemokraterna presenterar i motion 2016/17:3481.
Utgiftsområde 8 Migration är ett stort område och det finns flera aspekter att ta hänsyn till för att säkerställa upprätthållandet av en långsiktigt hållbar migrationspolitik.
Det är vår mening att asyl i Sverige endast ska beviljas dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention och att en strikt tillämpning av principen om asyl i första säkra ankomstland ska gälla. Sverige bör då det inte finns några konflikter i vårt närområde alltså inte bevilja asyl från asylsökande som passerar igenom eller kommer från säkra länder. Transitcentrum bör upprättas vid gränsövergångar för snabbprövning av inkomna ansökningar om asyl. Vår nollvision för asylinvandring innebär i praktiska termer att inga migranter som passerar säkra länder, inklusive våra grannländer, kommer att få asyl i Sverige.
Med våra förslag bl.a. om att asylansökningar ska hanteras redan vid Sveriges gräns kan anslagen under utgiftsområdet halveras och på sikt upphöra. Detta innebär att anslaget 1:2 kan halveras för 2017. Anslaget bör samtidigt tillföras 70 miljoner kronor, för att möjliggöra obligatoriska hälsoundersökningar av asylsökande. Människoliv, folkhälsa och att förebygga det lidande som smittsamma sjukdomar, inte minst tbc, för med sig är i alla avseenden viktigt. Det faktum att det är frivilligt för asylsökande att genomgå hälsoundersökning anser vi är oansvarigt mot samhället och invånarna liksom mot de smittade, vars chanser till vård och behandling minskar. Ju tidigare sjukdom kan konstateras desto snabbare kan en effektiv smittspårning göras. 150 miljoner kronor bör tillföras anslag 1:3 för att samordna och understödja den verksamhet som hjälper den som önskar stöd för att på ett välordnat och säkert sätt återvandra. I övrigt bör anslaget dras in i sin helhet, eftersom de delar av den verksamhet som vi står bakom ryms inom Migrationsverkets ordinarie verksamhet.
Våra förslag innebär sammantaget att vi anvisar 12 520 480 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2017.
|
3. |
|
|
|
Johanna Jönsson (C) anför: |
Sverige behöver ett nytt ledarskap. Trots att vi befinner oss i en högkonjunktur, där fler jobb borde växa fram och sysselsättningen borde stiga, ökar tudelningen i samhället. Tudelningen finns mellan unga och äldre, mellan högutbildade och de som saknar gymnasieexamen samt mellan inrikes och utrikes födda. Tudelningen är också regional. Samtidigt som vissa orter växer och utvecklas har många mindre orter drabbats av neddragningar i globaliseringens, finanskrisens och lågkonjunkturens spår.
Regeringen har valt att föra en politik där underskotten ökar, trots att det är i goda tider som vi borde bygga skyddsvallar inför framtida lågkonjunkturer. De åtgärder som regeringen finansierar med dessa lånade pengar har, enligt regeringens egna expertmyndigheter, en obefintlig eller negativ effekt på arbetsmarknaden. Det är inte en ansvarsfull politik.
Centerpartiets budgetmotion stakar ut en annan riktning för Sverige. Följande frågor prioriteras särskilt:
Ekonomiskt ansvarstagande. Finanspolitiken måste i goda tider skapa skyddsvallar inför en framtida nedgång, men i stället för att göra det väljer den sittande regeringen att låta statsfinanserna gå med underskott. Centerpartiet föreslår i stället en budget som redan nästa år är i balans och som når överskott åren därefter. Vi sparar 11 miljarder kronor mer än regeringen 2017.
Bryt tudelningen. Trots högkonjunkturen växer gapet mellan inrikes och utrikes födda och mellan hög- och lågutbildade. Fler enkla jobb måste skapas för att de som står utanför ska kunna komma i arbete. Inte minst är det viktigt för att snabbt integrera de många nyanlända. För detta krävs sänkta skatter på att anställa, reformer på arbetsmarknaden och färre regleringar. Tryggheten måste också öka i hela landet, med fler poliser, och det förebyggande arbetet måste stärkas för att tudelningen ska brytas. Dessutom behöver kommunsektorn stärkas och fler satsningar göras på fler jobb och företag.
Förstärk klimatomställningen. Sverige måste återta ledningen i den gröna omställningen. Våra klimatutsläpp har slutat minska och arbetet för en giftfri vardag behöver förstärkas. För detta krävs kraftfulla styrmedel där förorenaren betalar och där intäkterna från miljöskatter finansierar sänkt skatt på arbete i en grön skatteväxling.
Högkonjunkturen ger oss en unik chans att bygga svensk ekonomi stark, att genomföra strukturreformer för att bredda tillväxten och jobbskapandet till fler och att ta nästa steg i klimatomställningen.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Centerpartiets budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och de förslag som vi presenterar i motion 2016/17:3413.
Vad gäller utgiftsområde 8 Migration krävs flera åtgärder för att säkerställa ett rättssäkert och kostnadseffektivt mottagande. Ansökningsprocessen, med tillhörande väntetider, måste kontinuerligt ses över i syfte att minska de passiva väntetiderna och öka möjligheten till snabba och rättssäkra beslut. Arbetet med återvändande för de som får avslag på sin asylansökan måste ske på ett effektivt sätt. Kostnaderna under asylprocessen är i många fall orimligt höga. Inte minst gäller det boendekostnaderna, och då särskilt för de ensamkommande asylsökande som bor i HVB-hem. Här krävs fortsatta reformer för att göra mottagandet billigare.
Centerpartiet anser att införandet av avgiftsfria läkemedel för barn, som beslutades i budgetpropositionen för 2016, bör dras tillbaka. Vidare bör en justering av pris- och löneomräkningen ske.
Våra förslag innebär sammantaget att vi anvisar 23 921 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2017.
|
4. |
|
|
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) anför: |
De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att låna och presentera ofinansierade bidragshöjningar. I stället krävs en liberal ekonomisk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb.
Det är tydligt att reformerna som genomfördes mellan 2006 och 2014 inte räcker för att klara de nya utmaningar vi står inför. Alltför många står utanför arbetsmarknaden, ofta är det personer med bristande utbildning eller utrikes födda. En stor andel elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Det finns fortfarande brister i sjukvård och omsorg. Migrations- och integrationsutmaningen växer. Miljö- och klimatutmaningarna kräver kraftfulla och effektiva svar. Dessutom har kriget i Syrien och IS närvaro i regionen fruktansvärda konsekvenser för såväl samhällen som människor. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget understryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna. För att vända utvecklingen behövs en ny vision för vad Sverige ska vara och nya och kraftfulla förslag för att nå dit. För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige en ny reformagenda.
Liberalerna lägger fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar på bättre kunskaper i skolan, bättre möjlighet för företag att anställa och ett försvar med kapacitet att försvara Sverige. Dessutom presenterar vi en integrationsplan som bygger på lika delar humanism och realism, och som motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.
Riksdagen har genom rambeslutet avvisat Liberalernas förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga.
Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkar. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken. Vi väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 8. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 8, motion 2016/17:3422
Liberalerna försvarar rätten för barnfamiljer att återförenas, även vid tidsbegränsade uppehållstillstånd och oavsett skyddsskäl. På utgiftsområde 8 tillförs Migrationsverket 12 miljoner kronor för handläggning av ärenden om familjeåterförening. Samtidigt tillför vi 439 miljoner kronor för 2017 under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering för återförening av barnfamiljer. När det gäller handläggningen bör klara bifallsärenden och tydliga avslagsärenden hos Migrationsverket avgöras inom tre månader. Personal från domstolarna bör kortsiktigt flyttas till Migrationsverket för att öka takten på ärendehanteringen. Handläggningen av Syrienflyktingarnas ärenden måste prioriteras och förenklas betydligt. Härigenom kan anslaget 1:1 minskas med 280 miljoner kronor. Ett ökat antal asylärenden innebär också att antalet överklagade beslut kommer att öka framöver. Av de överklagade besluten ändras endast runt 10 procent. Tillfälliga prövningstillstånd för överklagande av Migrationsverkets beslut till domstol bör därför införas under förutsättning att det är förenligt med EU-rätten. Dessutom bör vissa mål kunna hanteras skriftligen av s.k. enmansdomare i stället för en fullsutten domstol. Med dessa förslag kan anslaget 1:4 minskas med 206 miljoner kronor. Svenskundervisning och obligatorisk samhällsinformation ska ges redan under asyltiden. Jämställdhet mellan kvinnor och män inklusive vikten av kvinnors och mäns lika möjligheter och skyldigheter i samhället generellt och på svensk arbetsmarknad ska betonas, liksom andra centrala frågor för vårt demokratiska samhälle. Tillgången till digitala verktyg för språkinlärning och samhällsinformation under asyltiden måste möjliggöras. Migrationsverket bör också tillföras 15 miljoner kronor för att kunna snabba på handläggningen av arbetstillstånd. Arbetet med att underlätta för arbetskraftsinvandring måste fortsätta. Slutligen bör pris- och löneomräkningen justeras ned.
Våra förslag innebär sammantaget att vi anvisar 468 614 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2017.
|
5. |
|
|
|
Aron Modig (KD) anför: |
För ökad gemenskap och framtidstro vill vi ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som gör det lättare för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också satsa resurser på offentlig välfärd, lägre skatt för arbetande föräldrar, lägre skatt för arbetande seniorer och lägre skatt på pensionsinkomster. Och med genomtänkta reformer på arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.
Nya jobb skapas inte av politiska lösningar ovanifrån; de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta – vi vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Det är också av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Kristdemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar de förslag som Kristdemokraterna presenterar i motion 2016/17:3302.
Vad gäller utgiftsområde 8 Migration bör tidsbegränsade uppehållstillstånd i tre år vara huvudregel för den som har asylskäl, och rätt till familjeåterförening ska gälla. För att genomföra dessa förslag tillför vi 1,3 miljarder kronor. Asylsökande försätts i dag i en lång väntan på handläggning av asylansökan med en lika lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Denna situation bör mötas genom att den svenskundervisning och samhällsorientering som nyanlända erbjuds tidigareläggs till asyltiden. Asylsökande ska även ha ett arbetskrav om 16 timmar per vecka. För detta tillför vi 600 miljoner kronor. På sikt övervägs dessa extra kostnader av de vinster som en snabbare integration medför. Den som saknar skyddsbehov eller andra skäl att stanna i Sverige ska skyndsamt lämna landet. Att ”gå under jorden” innebär stora risker för den enskilde och att parallellsamhällen etableras. Vår utgångspunkt är att förvarstagande endast ska ske i undantagsfall. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att den som inte längre har laglig rätt att vistas i Sverige också kan utvisas så fort som möjligt. Därför behövs det fler förvarsplatser. Vi tillför 60 miljoner kronor för detta. Kristdemokraterna föreslår inte samma förändring som regeringen när det gäller läkemedel till barn och avvisar också regeringens förslag om att flytta medel från Migrationsverket till länsstyrelsen för bl.a. svenskundervisning. Det samlade ansvaret för asylsökande ska även i fortsättningen ligga på Migrationsverket. Vi föreslår också en annan justering av pris- och löneomräkningen. Förslagen minskar anslagen inom utgiftsområdet.
Våra förslag innebär sammantaget att vi anvisar 2 006 433 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 8 för 2017.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar för budgetåret 2017 ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk hälsokontroll för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten för barnfamiljer att återförenas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klara bifallsärendena och att tydliga avslagsärenden ska avgöras inom tre månader och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tremånadersgaranti för uppehållstillstånd för Syrienflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personal från domstolar kortsiktigt flyttas till Migrationsverket för att öka takten på ärendehanteringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prövningstillstånd för överklagande och en förenklad överklagandeprocess och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenskundervisning och obligatorisk samhällsinformation redan under asyltiden samt tillgången på digitala verktyg och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsinformation ska betona jämställdhet, yttrandefrihet och andra viktiga demokratiska värderingar och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskaper om det svenska samhället och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhet och andra demokratiska värden ska genomsyra samhällsorienteringen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undervisning i svenska och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över undervisning för barn och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upprättandet av en nationell strategi i syfte att införa effektiva behandlingsmetoder för att snabbare behandla utvecklad PTSD hos asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges flyktingmottagande primärt bör ske via kvotflyktingsystemet och inte genom att människor tar sig hit illegalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga asylsökande ska gå på obligatorisk introduktionskurs och skriva på ett samhällskontrakt med information om vilka rättigheter och skyldigheter man har enligt svensk lag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta fler förvar för Migrationsverket i Norrland och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till en obligatorisk hälsoundersökning för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten med ett system där man tar hänsyn till flyktingars kvalifikationer i samband med vidarebosättning för att möjliggöra en snabbare anpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatoriska hälsoundersökningar för att upptäcka tuberkulos hos nyanlända immigranter och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta löneutbetalning till asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan schablonisera särskilda bidrag och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jobbstimulans i asylsökandes dagersättning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektiviseringar på Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jobbstimulans i asylsökandes dagersättning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad användning av återetableringsstöd och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsad möjlighet till offentligt ombud i första instans och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett asylprogram där asylsökande ska delta i 15 timmar språkutbildning och nio timmar samhällsorientering per vecka och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ha fortsatt ansvar för asylsökandes sysselsättning och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett asylprogram för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad effektivitet hos Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsad rätt till offentligt biträde i migrationsprocessen i första instans och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet måste de som har nekats uppehållstillstånd lämna landet och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kraftigt intensifierade insatser av Migrationsverket, polisen och Kriminalvården för att få människor som har nekats uppehållstillstånd att lämna landet och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler förvarsplatser och att minst en ny förvarsenhet med placering i norra Sverige behöver inrättas och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad användning av återetableringsstöd och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jobbstimulans i asylsökandes dagersättning och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk samhällsorientering med ett avslutande prov och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förberedande utbildning för asylsökande barn i familjer i Migrationsverkets boenden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av asylprogram som ger förutsättningar för integration genom rätt till tidig språkundervisning och jobb och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kravet på rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision för asylinvandring i enlighet med kriterierna för FN:s flyktingkonvention samt ett utökat antal kvotflyktingar när så skett och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om transitcenter vid gränser för snabba asylprövningar med omedelbar verkställighet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Migrationsverket i uppdrag att skapa tillräckligt antal platser på förvar och slutna boenden för att möjliggöra implementeringen av utlänningslagens bestämmelser gällande utlänningar med oklar identitet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en ny form av asylboende i Migrationsverkets regi – slutna boenden – och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsorientering ska vara obligatorisk för samtliga som söker uppehållstillstånd i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatoriska hälsoundersökningar vid ansökan om uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kontanta utbetalningar till asylsökande med tidsbegränsade kuponger för grundläggande behov och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen om mottagande av asylsökande m.fl. i syfte att avskaffa alla typer av särskilda bidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att årligen fastställa en kvot för mottagande av flyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningssystem och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett system med privatsponsrat mottagande av vidarebosatta flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
|||||
|
|
|
förslag |
M |
SD |
C |
L |
KD |
|
1:1 |
Migrationsverket |
5 904 447 |
−509 754 |
|
−19 354 |
−260 903 |
+2 013 000 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
23 728 000 |
+25 000 |
−11 794 000 |
−2 000 |
|
−4 000 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
741 547 |
+100 000 |
−591 547 |
|
|
|
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
1 042 723 |
−2 567 |
−521 362 |
−2 567 |
−207 711 |
−2 567 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
255 800 |
|
−127 900 |
|
|
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
396 150 |
−121 000 |
−198 075 |
|
|
|
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
356 202 |
|
+712 404 |
|
|
|
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
155 450 |
|
|
|
|
|
|
Summa för utgiftsområdet |
32 580 319 |
−508 321 |
−12 520 480 |
−23 921 |
−468 614 |
+2 006 433 |
|
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Avvikelse från regeringen |
|
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
±0 |
|
5 904 447 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
±0 |
|
23 728 000 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
±0 |
|
741 547 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
±0 |
|
1 042 723 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
±0 |
|
255 800 |
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
±0 |
|
396 150 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
±0 |
|
356 202 |
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
±0 |
|
155 450 |
|
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
|
32 580 319 |
|