|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och i socialförsäkringsbalken m.fl. andra lagar. De förslag som utskottet tillstyrker innebär följande:
• Personer som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut ska inte omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) på nytt.
• Personer som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande ska endast omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda här i landet.
• Socialförsäkringsbalken, studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd ändras så att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla. Det gäller om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut.
• EU-medborgare ska endast omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl.
• Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av LMA.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna.
I betänkandet finns två reservationer (SD, V).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd
1.Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd, punkt 1 (SD)
2.Övrigt om mottagande m.m., punkt 2 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,
3. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
4. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
5. lag om ändring i skollagen (2010:800),
6. lag om ändring i lagen (2017:000) om studiestartsstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:172 punkterna 1–6 och avslår motion
2016/17:3736 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD).
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Övrigt om mottagande m.m. |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3729 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1–5.
Reservation 2 (V)
Stockholm den 1 juni 2017
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Aron Modig (KD), Mathias Tegnér (S), Marie Olsson (S), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Fredrik Malm (L) och Johanna Jönsson (C).
Sedan den 20 juli 2016 gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, i fortsättningen kallad den tillfälliga lagen. Lagen innebär att det svenska regelverket för uppehållstillstånd i Sverige tillfälligt anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Huvudregeln i lagen är att de som beviljas uppehållstillstånd i Sverige får tidsbegränsade uppehållstillstånd till skillnad från utlänningslagen (2005:716) där huvudregeln är att skyddsbehövande får permanenta uppehållstillstånd. Det förhållandet att tidsbegränsade uppehållstillstånd är huvudregel och att dessa måste förnyas påverkar bl.a. vilka välfärdsförmåner personer som beviljas uppehållstillstånd i Sverige har rätt till.
Inom Justitiedepartementet har departementspromemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) utarbetats.
I proposition 2016/17:158 Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd har regeringen lämnat förslag om en ny lag om studiestartsstöd som föreslås träda i kraft den 2 juli 2017. Riksdagen har nyligen bifallit propositionen (bet. 2016/17:SfU19, rskr. 2016/17:239). När det gäller möjligheten för utländska medborgare att beviljas studiestartsstöd hänvisas i den nya lagen om studiestartsstöd till bestämmelser i studiestödslagen (1999:1395). I den nu aktuella propositionen föreslås ändringar i studiestödslagen som påverkar även den nyligen beslutade lagen om studiestartsstöd. I propositionen behandlas därför ett förslag till ändring i den lagen.
Regeringen har begärt Lagrådets yttrande över lagförslagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd och två följdmotioner.
En redovisning av motionerna och de riksdagsbeslut som föreslås i propositionen finns i bilaga 1. Det lagförslag som lämnas i propositionen finns i bilaga 2.
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att personer som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska omfattas av LMA på nytt och att personer som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande endast ska omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda här i landet.
Vidare bifaller riksdagen regeringens förslag om att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner, studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla under förutsättning att ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut.
Därutöver bifaller riksdagen förslagen om att EU-medborgare endast ska omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl och att ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av LMA.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V).
Gällande ordning
Den tillfälliga lagen, dvs. lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, innehåller bestämmelser om tidsbegränsade uppehållstillstånd för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Vid det första prövningstillfället får de som bedöms ha flyktingskäl ett tillstånd på tre år. Alternativt skyddsbehövande beviljas ett uppehållstillstånd på 13 månader (5 §). Även personer som beviljas tillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder ska beviljas uppehållstillstånd som gäller under 13 månader (12 och 15 §§).
Lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Den gäller i tre år och tillämpas inte vid beslut om uppehållstillstånd för barn och barnfamiljer som ansökt om asyl senast den 24 november 2015. Lagen ska utvärderas efter två år, och därefter ska regeringen ta ställning till om lagen ska tillämpas ytterligare ett år.
En utlänning som beviljas ett uppehållstillstånd om minst ett år ska folkbokföras och anses bosatt här i folkbokföringslagens mening. För att anses bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken krävs att personen har ett uppehållstillstånd som gäller längre tid än ett år.
Propositionen
Den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd ska inte omfattas av mottagandesystemet på nytt
Personer som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd av skyddsskäl omfattas enligt nuvarande ordning av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA, om de ansöker om ett nytt sådant uppehållstillstånd när det första tillståndet löper ut. De omfattas i en sådan situation också av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl.
För att undvika de negativa konsekvenser som kan uppkomma för den enskilde om det sker en återgång till mottagandesystemet eller till följd av att det är oklart vilket regelverk som ska tillämpas bör en asylsökande som regel endast omfattas av mottagandesystemet vid den första ansökan om uppehållstillstånd. Regeringen föreslår därför att personer som har varit asylsökande och beviljats ett första tidsbegränsat uppehållstillstånd helt ska undantas från LMA när de ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen.
Enligt regeringen handlar det främst om att säkerställa att de som beviljas uppehållstillstånd som tidsbegränsas med stöd av den tillfälliga lagen kan få ett sammanhållet mottagande. I regel blir det fråga om skyddsbehövande som när det tidsbegränsade uppehållstillståndet har löpt ut kommer att ansöka om ett nytt tillstånd på samma grund som tidigare eftersom skyddsbehovet i regel kommer att kvarstå. Det kan också handla om personer som kan beviljas ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen, t.ex. de som ansöker om permanent uppehållstillstånd på grund av arbete eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av studier. Även den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, och ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund omfattas av förslaget.
Den som är folkbokförd i Sverige omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125). För att tydliggöra att det enbart är dessa regelverk som ska gälla för en person som har beviljats ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring föreslår regeringen att det i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. införs en bestämmelse som undantar personer som är folkbokförda i landet från lagens tillämpningsområde.
Tillgång till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken
Enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFB) får bosättningsbaserade förmåner, t.ex. föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag och bostadsbidrag, lämnas till en person som enligt utlänningslagen behöver ha uppehållstillstånd tidigast fr.o.m. den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla. Högsta förvaltningsdomstolen har gjort bedömningen att det innebär att ett uppehållstillstånd krävs för att kunna få bosättningsbaserade förmåner efter det att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut (HFD 2016 ref. 43).
Om en person har beviljats ett uppehållstillstånd som innebär att han eller hon anses bosatt här i landet och därmed kan få tillgång till bosättningsbaserade förmåner kan det skapa stora problem för individen om han eller hon inte längre kan få sådana förmåner när tillståndet löper ut. Det är enligt regeringen inte rimligt ur ett etableringsperspektiv. Vidare innebär det att kommuner och myndigheter skulle få ökade kostnader och en besvärlig och ofta onödig administration. Så länge en person vistas lagligt i Sverige bör enligt regeringen möjligheten att kunna få förmåner finnas kvar.
Av nu nämnda skäl föreslår regeringen att det införs en regel i socialförsäkringsbalken som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner får lämnas utan hinder av att ett uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. För att omfattas av förslaget krävs enligt regeringen att ansökan ska avse ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. Om ansökan avslås ska förmåner få lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket UtlL har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska förmåner få lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.
Tillgång till studiestöd
Studiestöd, dvs. studiehjälp och studiemedel, får enligt 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Studiestöd får lämnas utan att kravet på permanent uppehållstillstånd är uppfyllt om det finns särskilda skäl för det.
Regeringen föreslår att den som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen eller beviljats ett uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga lagen ska ha samma rätt till studiestöd som personer som beviljas permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslår att det införs en uttrycklig regel om detta i studiestödslagen. Vidare ska rätten till studiestöd kvarstå när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut, under förutsättning att en ansökan om fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen har lämnats in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.
Om ansökan avslås ska studiestöd få lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket UtlL har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska studiestöd få lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.
Rätten till studiestartsstöd bör på samma villkor som för studiestöd kvarstå när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut. Regeringen föreslår därför en ändring i lagen om studiestartsstöd som säkerställer detta.
Mottagande av EU-medborgare som ansöker om asyl
Enligt det till EU:s fördrag fogade asylprotokollet (protokoll nr 29 om asyl för medborgare i EU:s medlemsstater) får asylansökningar från medborgare i andra medlemsstater prövas i tre särskilda fall. Dessa fall avser exceptionella situationer. Det gäller om en medlemsstat har anmält att staten i fråga vidtar åtgärder som innebär avvikelser från skyldigheterna enligt Europakonventionen eller att en medlemsstat har åsidosatt principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vidare har varje medlemsstat enligt protokollet rätt att ensidigt besluta att pröva en asylansökan. Om det sker ska rådet omedelbart underrättas och ansökan behandlas med utgångspunkten att den är uppenbart ogrundad.
Eftersom EU-medborgare som ansöker om asyl i Sverige omfattas av LMA skrivs de in i mottagandesystemet, vilket innebär rätt till bistånd i form av bl.a. boende. Enligt asylprotokollet ska dessa EU-medborgares asylansökningar som utgångspunkt betraktas som uppenbart ogrundade och kan därför avgöras snabbt av Migrationsverket. EU-medborgare har enligt 8 kap. 9 § UtlL rätt att vistas i Sverige under tre månader så länge de inte utgör en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Detta innebär att ett beslut om att avslå en EU-medborgares asylansökan inte kan förenas med ett beslut om avvisning eller utvisning under den tiden.
Rätten till bistånd enligt LMA upphör om uppehållstillstånd ges. Om uppehållstillstånd inte beviljas upphör rätten, om det handlar om ett barn eller en barnfamilj, när personen lämnar landet. Sedan den 1 juli 2016 upphör rätten till bistånd enligt LMA för vuxna utan barn när ett beslut om avvisning eller utvisning har fått laga kraft (11 §). Det innebär att en EU-medborgare som skrivits in i mottagandesystemet inte får något beslut som gör att rätten till bistånd enligt LMA upphör och därmed kan fortsätta att vara inskriven under förhållandevis lång tid efter det att en asylansökan avslagits. Den genomsnittliga inskrivningstiden för EU-medborgare i mottagandesystemet var 692 dagar den 19 september 2016.
Mot denna bakgrund och då asylprotokollet medger att en asylansökan från en EU-medborgare prövas i vissa exceptionella undantagssituationer föreslår regeringen att EU-medborgare endast ska omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl.
Mottagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen
Dublinförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning), syftar till att fastställa vilket land som ansvarar för att pröva en asylansökan. Det innebär att en person som ansöker om asyl i Sverige kan överföras till en annan medlemsstat om den staten anses vara ansvarig för att pröva ansökan enligt förordningen.
Av utlänningslagen framgår att det som föreskrivs om avvisning och utvisning i tillämpliga delar också gäller för beslut om överföring enligt Dublinförordningen (1 kap. 9 §). Det innebär t.ex. att Migrationsverkets beslut om överföring kan överklagas (14 kap. 3 §).
Någon bestämmelse som motsvarar 1 kap. 9 § UtlL finns inte i LMA. Kammarrätten i Göteborg har i tre domar kommit fram till att det saknas lagstöd för att jämställa beslut om överföring med beslut om avvisning eller utvisning (mål nr 5711–5713-15). Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Det innebär att möjligheten att enligt 10 § fjärde stycket LMA sätta ned dagersättningen för en person som utan giltigt skäl vägrar att medverka till en åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas inte kan användas vid ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Inte heller bestämmelserna om att rätten till bistånd i vissa fall upphör när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft (11 §) kan tillämpas i ärenden om överföring enligt förordningen. Detsamma gäller om någon håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas (12 §).
Bestämmelserna i LMA som rör beslut om avvisning eller utvisning handlar om att underlätta verkställigheten av sådana beslut. Samma resonemang gör sig enligt regeringen gällande när det gäller beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Regeringen föreslår därför att ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpning av LMA.
Ikraftträdande m.m.
Regeringen anser att de föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så att de gäller när de först meddelade uppehållstillstånden som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen löper ut. Den tillfälliga lagen började gälla den 20 juli 2016, vilket innebär att den tidigaste tidpunkten för detta är den 20 augusti 2017. Lagändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 augusti 2017 utan övergångsbestämmelser.
Regeringen bedömer att förslagen som helhet inte medför ökade kostnader för staten och att eventuella ekonomiska konsekvenser ryms inom befintliga budgetramar. Förslagen bedöms ha positiva samhällsekonomiska effekter i övrigt och även ha positiv effekt när det gäller möjligheten att uppnå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms också ligga i linje med de jämställdhetspolitiska delmålen.
Motionerna
Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) begär i kommittémotion 2016/17:3736 avslag på propositionen. Motionärerna anser att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska respekteras och att de som saknar uppehållstillstånd inte ska beviljas socialförsäkringsförmåner och studiestöd även om det kommit in en ansökan om fortsatt tillstånd. Vidare anser de att en asylansökan från en EU-medborgare ska avslås per automatik.
Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2016/17:3729 yrkande 1 ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att införa ett system med automatiskt förnyade uppehållstillstånd. I andra länder kan tillfälliga uppehållstillstånd förnyas automatiskt om det inte hänt något specifikt i det enskilda fallet. En sådan ordning skulle enligt motionärerna minska belastningen på både den enskilde och asylsystemet. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att samtliga ansökningar om nytt uppehållstillstånd bör medföra att den nyanlände inte återgår till mottagandesystemet. Regeringens förslag innebär att ansökan om nytt uppehållstillstånd måste göras på samma grund som tidigare uppehållstillstånd eller enligt någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. Motionärerna anser att även ansökningar på andra grunder än den som det första tillståndet grundades på bör inkluderas i förslaget. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att en försenad ansökan om förnyat uppehållstillstånd inte ska innebära att den nyanlände återgår till mottagandesystemet. Enligt motionärerna kan det finnas skäl till att man inte lämnat in sin ansökan i tid. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att ordet ”synnerliga” ska bytas mot ”särskilda” i bestämmelsen om att EU-medborgare ska kunna undantas från lagen om mottagande av asylsökande m.fl. om det inte föreligger synnerliga skäl. Att göra undantag bara om det föreligger synnerliga skäl är enligt motionärerna för snävt. Slutligen begärs ett tillkännagivande om att Dublinöverföringar inte bör likställas med avvisnings- eller utvisningsbeslut. Den som fått ett beslut om överföring förlorar med regeringens förslag sin rätt till bistånd och boende om han eller hon inte följer beslutet. Förslaget kommer enligt motionärerna att skapa en stor utsatthet bland asylsökande som fått avslag (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Enligt regeringens uppfattning bör den tillfälliga lagen med i huvudsak tidsbegränsade uppehållstillstånd inte leda till att personer återgår till mottagandesystemet eller tvingas avstå från förmåner och etableringsinsatser endast av det skälet att en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har hunnit prövas. En sådan ordning skulle enligt regeringen riskera att skapa stora praktiska problem för individen och även riskera att försvåra etablering i arbets- och samhällslivet.
Utskottet anser liksom regeringen att konsekvenserna av den tillfälliga lagen för mottagandet av nyanlända behöver åtgärdas. Inte minst gäller detta mot bakgrund av Migrationsverkets långa handläggningstider, som är en följd av det stora antalet asylsökande under hösten 2015. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att en asylsökande som regel endast ska omfattas av mottagandesystemet vid den första ansökan om uppehållstillstånd och att socialförsäkringsförmåner och studiestöd ska få lämnas utan hinder av att ett uppehållstillstånd har löpt ut. För detta ska dock krävas att en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare uppehållstillståndet har upphört att gälla. I nu nämnda fall som rör mottagandesystemet, socialförsäkringsförmåner och studiestödssystemet gäller att både den som fått sitt uppehållstillstånd tidsbegränsat enligt den tillfälliga lagen, och som får ett nytt tillstånd enligt den lagen, och den som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt utlänningslagen och ansöker om ett nytt tillstånd på samma grund eller med stöd av någon bestämmelse i den tillfälliga lagen omfattas av regeringens förslag.
I en av motionerna framhålls att en ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd som förnyas automatiskt skulle kunna minska belastningen på asylsystemet och ge de sökande en större trygghet. Utskottet har förståelse för den uppfattningen men anser att den är oförenlig med kravet på att Migrationsverket i varje enskilt fall ska ta ställning till om villkoren för uppehållstillstånd är uppfyllda. En individuell prövning krävs med andra ord och det gäller även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.
Vad gäller frågan om att ansökan ska kunna göras även på andra grunder än de ursprungliga anser utskottet i likhet med regeringen att det är angeläget att säkerställa att de som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan få socialförsäkringsförmåner och studiestöd även om deras ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ännu inte har beviljats. Utskottet anser att det inte finns skäl att införa utökade möjligheter för den som av andra skäl än de ursprungliga får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
I en av motionerna berörs det förhållandet att personer som inte ansöker om fortsatt uppehållstillstånd i tid, dvs. innan det tidigare uppehållstillståndet löpt ut, kommer att omfattas av LMA. Utskottet noterar att regeringen hänvisar till huvudregeln i svensk rätt om att en ansökan om uppehållstillstånd inte får beviljas efter inresan. Utskottet gör samma bedömning som regeringen, att det inte är lämpligt att införa undantag från kravet på att ha ansökt i tid. Utskottet vill även peka på att huvudregeln är att ett uppehållstillstånd som upphört att gälla leder till att personen i fråga inte längre har rätt att vistas i Sverige och att han eller hon bör ansöka om fortsatt uppehållstillstånd utifrån.
Av asylprotokollet framgår att det endast är i exceptionella situationer som asylansökningar från medborgare i andra medlemsstater får prövas. Regeringen har föreslagit att EU-medborgare endast ska omfattas av LMA om det föreligger synnerliga skäl. Utskottet delar denna bedömning.
Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen är enligt regeringen på många sätt jämförbart med ett beslut om avvisning eller utvisning. Bestämmelserna i LMA som rör beslut om avvisning eller utvisning handlar om att underlätta verkställigheten av sådana beslut. Utskottet anser liksom regeringen att ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen bör likställas med ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av LMA.
Mot bakgrund av det som anförts ovan tillstyrker utskottet proposition 2016/17:172 och avstyrker motionerna 2016/17:3736 (SD) och 2016/17:3729 (V).
|
1. |
Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd, punkt 1 (SD) |
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,
3. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
4. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
5. lag om ändring i skollagen (2010:800),
6. lag om ändring i lagen (2017:000) om studiestartsstöd.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3736 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) och
avslår proposition 2016/17:172 punkterna 1–6.
Ställningstagande
Regeringens förslag innebär att socialförsäkringsförmåner kan tilldelas även personer vars uppehållstillstånd har löpt ut, vilket urholkar betydelsen av att ha ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Vidare bör studiestöd inte beviljas personer som har tidsbegränsade uppehållstillstånd. Slutligen bör en asylansökan från en EU-medborgare avslås per automatik. En sådan ordning vore bättre än regeringens förslag om att EU-medborgare ska kunna omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl. Sammantaget bör propositionen avslås.
|
2. |
av Christina Höj Larsen (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3729 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1–5.
Ställningstagande
Regeringens förslag om att förbättra mottagandet av asylsökande är visserligen välkommet men inte utan brister. I andra länder kan tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas automatiskt om det inte inträffat något specifikt i det enskilda fallet. En sådan ordning skulle kunna minska belastningen på både den enskilde och asylsystemet samtidigt som det skulle skapa en större trygghet hos de asylsökande. Regeringen bör därför utreda möjligheten att införa ett system med automatiskt förnyade uppehållstillstånd. Förslagen om att en asylsökande som regel endast ska omfattas av mottagandesystemet vid den första ansökan om uppehållstillstånd har utformats så att ansökan om fortsatt uppehållstillstånd måste göras utifrån samma grund som det tidigare uppehållstillståndet eller enligt någon bestämmelse i den tillfälliga lagen. En sådan begränsning synes omotiverad. I stället bör ansökningar också på andra grunder medföra att den nyanlände slipper återgå till mottagandesystemet. Vidare bör ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd som kommit in till Migrationsverket efter det att tillståndstiden löpt ut inte medföra att den nyanlände ska återgå till mottagandesystemet. Det kan mycket väl finnas godtagbara skäl till att ansökan inte lämnats in i tid. I propositionen föreslås att EU-medborgare ska undantas från LMA om det inte finns synnerliga skäl för att de ska omfattas av LMA. Att göra undantag vid synnerliga skäl är alltför snävt. Det bör vara tillräckligt om det finns särskilda skäl för att de ska omfattas av lagen. Vad gäller s.k. Dublinöverföringar bör de inte likställas med avvisnings- eller utvisningsbeslut. Den som fått ett beslut om överföring förlorar med regeringens förslag sin rätt till bistånd och boende enligt LMA om han eller hon inte följer beslutet. Förslaget kommer att skapa en stor utsatthet för den som får ett beslut om överföring.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:000) om studiestartsstöd.
2016/17:3729 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna att införa ett system med automatiskt förnyade uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga ansökningar om nytt uppehållstillstånd bör medföra att den nyanlände inte återgår till mottagningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en försenad ansökan om förnyat uppehållstillstånd inte ska innebära att den nyanlände återgår till mottagningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ordet ”synnerliga” ska bytas mot ”särskilda” i bestämmelsen om att EU-medborgare ska undantas från LMA-lagen om inte synnerliga skäl föreligger, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Dublinöverföringar inte bör likställas med av- eller utvisningsbeslut och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3736 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD):
Riksdagen avslår proposition 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Bilaga 2
