|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motion 2016/17:3717 (M, C, L, KD). Regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandringen.
Övrigt motionsförslag avstyrks, och skrivelsen bör läggas till handlingarna.
I betänkandet finns två reservationer (S, SD, MP, V).
Behandlade förslag
Skrivelse 2016/17:176 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen, punkt 1 (S, MP, V)
2.Prioriteringar vid tillståndsprövningen, punkt 2 (SD)
1.Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen, punkt 1 (SD)
2.Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen, punkt 1 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3717 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD).
Reservation 1 (S, MP, V)
|
2. |
Prioriteringar vid tillståndsprövningen |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3718 av Paula Bieler m.fl. (SD).
Reservation 2 (SD)
|
3. |
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:176 till handlingarna.
Stockholm den 1 juni 2017
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Aron Modig (KD), Mathias Tegnér (S), Marie Olsson (S), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Fredrik Malm (L) och Johanna Jönsson (C).
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2016/17:176 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring och två följdmotioner. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring? (RiR 2016:32).
Riksrevisionen överlämnade rapporten till riksdagen den 15 december 2016.
Riksrevisor Robert Boije med medarbetare informerade utskottet om rapporten den 14 februari 2017.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår en motion om prioriteringar vid tillståndsprövningen och lägger skrivelse 2016/17:176 till handlingarna.
Jämför reservation 1 (S, MP, V) och 2 (SD) samt särskilt yttrande 1 (SD) och 2 (C).
Riksrevisionens granskning
Bakgrund
Den 15 december 2008 trädde nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES och Schweiz i kraft. Syftet är att göra det lättare för arbetsgivare att anställa utomeuropeisk arbetskraft och därigenom motverka arbetskraftsbrist och upprätthålla arbetskraftsutbudet. Riksrevisionen har granskat hur systemet för arbetskraftsinvandring har genomförts och om reformens syften uppfylls i tillfredsställande grad.
Riksrevisionens granskning har haft riksdagens målsättning med 2008 års reform av arbetskraftsinvandringssystemet som utgångspunkt: Att skapa ett system som hanterar tillståndsprövningen på ett sätt som svarar mot arbetsgivarnas och arbetsmarknadens behov av en rimlig, snabb och förutsebar tillståndshandläggning och som samtidigt upprätthåller en tillfredsställande hög kontrollnivå.
Riksrevisionens slutsatser
Riksrevisionens samlade slutsats är att det bör vara möjligt både att korta ned tiden för handläggning av arbetstillstånd och att förbättra kontrollen av villkoren för tillstånd.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen:
• Regeringen bör säkerställa att Migrationsverket har förutsättningar för att korta ned handläggningstiderna utan att det går ut över nödvändig kontroll. I det sammanhanget bör regeringen överväga att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa registeruppgifter hos Skatteverket så som föreslagits av Utlänningsdatautredningen (dir. 2014:76).
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Migrationsverket:
• Precisera hur kravet för arbetskraftsinvandrarnas löner vid tillämpning ska motsvara kollektivavtal eller praxis för yrket eller i branschen när arbetsplatsen inte har tecknat kollektivavtal, eller har ett sifferlöst avtal.
• Tillse att efterkontrollen är strategisk och att denna tillförsäkras tillräckliga resurser, så att den kan genomföras i rimlig utsträckning efter beslut i förstagångsärenden i branscher där det är vanligt med lön under försörjningskravet.
• Vidta åtgärder för att korta ned handläggningstiderna och begränsa skillnaderna i handläggningstid mellan ärendekategorier utifrån en rimlig arbetsinsats.
• Utveckla rutiner som säkerställer att lika ärenden behandlas lika, och arbeta fram rutiner i ärendena som förhindrar överflödiga kompletteringar.
• Säkerställ att handläggarnas kompetens har nödvändig bredd för att analysera den ekonomiska information som krävs in av företagen, så att informationen mer konsekvent kan komma till användning i kontrollen.
Regeringens skrivelse
Regeringen delar Riksrevisionens övergripande bedömning att det bör vara möjligt för Migrationsverket att korta ned handläggningstiderna för arbetstillstånd och att förbättra kontrollen av villkoren för tillstånd. I skrivelsen anger regeringen att granskningsrapporten utgör ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete med att säkerställa att Sverige har ett system för arbetskraftsinvandring som möter de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands, samtidigt som utländska arbetstagare skyddas mot att utnyttjas. Regeringen noterar att Riksrevisionen i sin analys uppmärksammar att gedigna kontroller tar mer tid i anspråk, vilket gör handläggningstiderna längre. Svårigheten enligt regeringens bedömning ligger i att finna en fungerande balans mellan just effektiva kontroller och snabb handläggning. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att de allt längre handläggningstiderna är problematiska.
Regeringen har vidtagit åtskilliga åtgärder som svarar på Riksrevisionens rekommendation för att både korta ned Migrationsverkets handläggningstider vid tillståndsprövning och effektivisera kontrollen.
Utredningen Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) föreslår utöver förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket och stärkt kontroll även bestämmelser om skenanställning och straffansvar för arbetsgivare som uppsåtligen inte lever upp till de krav som ställs på lön och försäkringar. I utredningen föreslås också att seriösa arbetsgivare ska få möjlighet att rätta till brister i villkoren så att arbetstagare ska få möjlighet att beviljas förlängning av sitt arbetstillstånd. Enligt utredningen ska mindre misstag inte kunna leda till att arbetskraftsinvandraren utvisas och till att arbetsgivare därmed förlorar nödvändig kompetens. Betänkandet har remissbehandlats, och enligt regeringen välkomnar flera remissinsatser utredningens förslag bl.a. om den s.k. självläkningen. Inom Regeringskansliet utreds nu ytterligare en möjlighet till självläkning som gäller rättelse av mindre, inte uppsåtliga, misstag efter att Migrationsverket påpekat brister i villkoren under tidigare tillståndsperioder. Även ett förslag om direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Enligt regleringsbrevet för 2017 har Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur tiden för handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden inom arbetstillstånd kan kortas ned betydligt samt att ta fram en strategi för en mer ändamålsenlig tillgänglighet och service till sökande och intressenter, t.ex. företag. Migrationsverket lämnade den 7 februari 2017 in en handlingsplan där målet bl.a. är att halvera den öppna balansen av ärenden till slutet av 2017 med sikte på att fr.o.m. 2018 kunna handlägga samtliga inkomna nya ärenden inom den tidsfrist på fyra månader som anges i utlänningsförordningen.
I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Motionerna
Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) begär i kommittémotion 2016/17:3717 ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att vidareutveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring. Motionärerna anser att det ska vara lätt att jobba och göra rätt för sig i Sverige, och det krävs att stelbenta regler eller onödig byråkrati inte sätter hinder i vägen. I stället ska det göras en helhetsbedömning. Det är t.ex. orimligt att en arbetskraftsinvandrare utvisas enbart på den grunden att han eller hon har fått sin anställning via en rekryteringskanal av exempelvis Linkedins storlek och räckvidd, vilket det finns exempel på. Därför bör reglerna och/eller tillämpningen ändras. Regeringen har enligt motionärerna inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider eller missbruk av arbetskraftssystemet. Handläggningstiderna för arbetstillstånd bör kortas ned, och möjligheterna till digital hantering bör öka. Motionärerna anser att en ansökan som inte kräver någon komplettering ska ta högst 30 dagar att handlägga. För att motverka att regelverket missbrukas bör Migrationsverket få direktåtkomst till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket och i uppdrag att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Regeringen har inte på ett godtagbart sätt tillgodosett riksdagens tillkännagivande 2016 om regelverket för arbetskraftsinvandring.
I kommittémotion 2016/17:3718 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om att prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ. Motionärerna anser i likhet med Riksrevisionen att det behövs tydliga åtgärder på området. I motionen anförs att regeringen visserligen vidtar vissa åtgärder men att Riksrevisionens rapport visar att 20 procent av arbetskraftsinvandringen går till överskottsyrken. Enligt motionärerna bör detta åtgärdas genom att ge Migrationsverket tydliga riktlinjer att i tillståndsprövningen prioritera högutbildad arbetskraft framför lågutbildad från andra länder. De som står till arbetsmarknadens förfogande i Sverige bör förbehållas de enklare jobben i lågkvalificerade överskottsyrken.
Utskottets ställningstagande
Ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring är ett av många instrument som kan bidra till en positiv utveckling för innovation och kunskapsintensiva företag i Sverige. Ett välfungerande system bidrar också till ökat välstånd och tillväxt i Sverige samt gör det möjligt för individer att utvecklas och få en bättre livssituation. Samtidigt är det mycket viktigt att arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige inte utnyttjas.
Enligt utskottets mening måste tillståndsgivningen svara mot arbetsgivarnas och arbetsmarknadens behov av en rimlig, snabb och förutsebar handläggning som samtidigt upprätthåller en tillfredsställande hög kontrollnivå. När det gäller myndigheternas hantering av enskilda tillståndsärenden krävs skyndsamhet och likabehandling.
I samband med Riksrevisionens granskning har det framkommit vissa brister i Migrationsverkets tillståndsgivning och kontroll. Utskottet instämmer, i likhet med regeringen, i Riksrevisionens samlade slutsats att Migrationsverkets tidsåtgång per ärende bör minska och att kontrollen bör effektiviseras.
Riksdagen beslutade i november 2016 om ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska besluta om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden (bet. 2016/17:SfU11, rskr. 2016/17:47). Utredningen skulle bl.a. undersöka om regelverket har fått avsedd effekt och i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Lämpliga åtgärder skulle föreslås för att förhindra att reglerna får alltför långtgående konsekvenser för arbetsgivare och arbetstagare. I april 2017 beslutade riksdagen om ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om ett uppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (bet. 2016/17:SfU17, rskr. 2016/17:236).
Utskottet konstaterar att förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen behöver förbättras. Det gäller inte minst i yrken där det i dag råder brist på arbetskraft. Enligt utskottets mening har regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Migrationsverkets handläggning av arbetstillstånd behöver kortas ned, och möjligheterna att hantera tillståndsärenden digitalt bör öka. Regeringen måste ge Migrationsverket rätt förutsättningar så att en ansökan om arbetstillstånd som inte kräver någon komplettering tar högst 30 dagar att handlägga.
Utskottet vill särskilt understryka att det ska vara lätt att jobba och göra rätt för sig i Sverige. Stelbenta regler eller onödig byråkrati ska inte sätta hinder i vägen. I stället ska det göras en helhetsbedömning. Det är t.ex. orimligt att en arbetskraftsinvandrare utvisas enbart på den grunden att han eller hon har fått sin anställning via en rekryteringskanal av exempelvis Linkedins storlek och räckvidd, vilket det finns exempel på. Här behöver reglerna och/eller regeltillämpningen ändras.
Vidare anser utskottet att det är viktigt att alla former av missbruk av regelverket inom systemet för arbetskraftsinvandringen motverkas. Riksdagens tillkännagivande från 2016 om att regelverket måste underlättas för seriösa arbetsgivare och det tillkännagivande som riksdagen gjorde i april 2017 om bl.a. att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket måste därför snarast genomföras. Utredningsförslaget om direktåtkomst ligger klart sedan sommaren 2015. Riksrevisionens rapport pekar också på att dessa två förslag bör genomföras. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att intensifiera myndighetens arbete för att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och motverka missbruk av dem. Riksdagen bör därför med anledning av motion 2016/17:3717 (M, C, L, KD) tillkännage för regeringen att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandringen.
Migrationsverket fattar beslut om arbetstillstånd utifrån gällande lagstiftning. Det är varken regeringens eller riksdagens uppgift att ge riktlinjer till Migrationsverket om att myndigheten vid arbetstillståndsprövningen ska prioritera högutbildad arbetskraft från andra länder framför lågutbildad. Motion 2016/17:3718 (SD) avstyrks med det anförda.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Ställningstagande
|
1. |
Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen, punkt 1 (S, MP, V) |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Carina Ohlsson (S), Phia Andersson (S), Rickard Persson (MP), Kerstin Nilsson (S), Mathias Tegnér (S), Marie Olsson (S) och Christina Höj Larsen (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion
2016/17:3717 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD).
Utredningen om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden lämnade flera förslag i sitt betänkande i december 2016 (SOU 2016:91). Förslagen handlar bl.a. om s.k. direktåtkomst, stärkt kontroll och möjlighet att rätta mindre brister i villkoren för arbetstillstånd. Därutöver lämnade Migrationsverket i april 2017 in en strategi för ändamålsenlig tillgänglighet och service och en handlingsplan för genomförandet 2017–2021, som bl.a. innehåller myndighetens utveckling av digital och personlig service samt samverkan mellan myndigheter. Migrationsverket har också upprättat en handlingsplan för att effektivisera handläggningen av tillståndsärenden.
Försämrade villkor och förutsättningar för arbetskraftsinvandrare, såsom långa handläggningstider hos Migrationsverket eller en ökad risk att få sitt uppehållstillstånd återkallat på grund av mindre misstag begångna av arbetsgivaren, minskar Sveriges attraktionskraft och riskerar att hindra en nödvändig kompetensinvandring. Frågan om att motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring måste också tas på yttersta allvar. Samtidigt konstateras att frågorna behandlats i en nyligen avlämnad utredning och att riksdagen så sent som i april i år gjort ett tillkännagivande med samma innebörd. Vidare pågår inom Regeringskansliet beredning av utredningens förslag, och efter vad vi erfarit avser regeringen att inom kort lämna en proposition till riksdagen om möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd för arbete när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister i arbetsvillkoren. I skrivelsen anger regeringen att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet utifrån de frågor som Riksrevisionen har påtalat. Regeringen arbetar således aktivt med de frågor som påtalas i motionen. Sammantaget saknas det därför skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande. Med hänvisning till det anförda, och eftersom motion 2016/17:3717 får anses delvis tillgodosedd, avstyrks motionen.
|
2. |
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3718 av Paula Bieler m.fl. (SD).
Riksrevisionens rekommendationer är bra, men det behövs fler och tydligare åtgärder för att åstadkomma förbättringar när det gäller systemet för arbetskraftsinvandring. Riksrevisionens rapport visar att 20 procent av arbetskraftsinvandringen går till s.k. överskottsyrken. Detta bör åtgärdas. De som står till arbetsmarknadens förfogande i Sverige bör förbehållas enklare jobb och lågkvalificerade överskottsyrken. Regeringen bör därför ge Migrationsverket tydliga riktlinjer att vid tillståndsprövningen prioritera högutbildad arbetskraft från andra länder framför lågutbildad.
|
1. |
Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen, punkt 1 (SD) |
|
|
Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD) anför: |
Sverigedemokraterna vill i grunden se en behovsbaserad arbetskraftsinvandring, vilket vi påtalat i tidigare betänkanden. I detta betänkande behandlas dock endast en rapport som inte alls utrett frågan om behovsprövning, utan endast analyserat utfallet av nuvarande regelverk och styrning. Mot bakgrund av detta har vi också i betänkandet att förhålla oss till de brister som uppdagats i rapporten.
Det kan konstateras att det finns ett flertal problem med den rådande ordningen avseende arbetskraftsinvandring till Sverige. Å ena sidan har det uppdagats att högkvalificerad arbetskraft som av seriösa arbetsgivare erbjuds anställning till goda villkor nekas förlängning av sina arbetstillstånd och utvisas på grund av tidigare misstag som arbetstagarna själv inte ansvarat för. De som vill och kan bidra till samhället vittnar om svårigheter och stelbenthet. Arbetsgivare vittnar om såväl förluster av nyckelpersonal till följd av ett regelverk som inte anpassats efter rekryteringsmöjligheter som till orimligt långa handläggningstider. Å andra sidan visar t.ex. Riksrevisionens rapport som behandlas i betänkandet att det också beviljas arbetstillstånd till personer som anställs i branscher utan egentligt behov av att rekrytera personal från tredje land, inte minst med tanke på den arbetslöshet som finns bland befintliga invånare i Sverige. Dessutom har det rapporterats om falska avtal. Detta sker ibland medvetet från arbetstagaren för att kringgå reglerna för migration och ibland av oseriösa arbetsgivare i syfte att utnyttja utländsk arbetskraft som inte känner till de svenska reglerna och rättigheterna på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att systemet som helhet behöver ses över.
I de fall kompetens saknas i landet måste det finnas goda förutsättningar att rekrytera från tredje land. Samtidigt måste missbruk av regelverket beivras. Detta har påtalats från utskottet flera gånger, men ändå dröjer åtgärderna från regeringen. Detta är extra allvarligt i de fall det redan finns färdiga förslag till lösningar, som exempelvis när det gäller direktåtkomst av vissa personuppgifter mellan myndigheter. Även om vår åsikt kring vad som exakt utgör goda förutsättningar för arbetskraftsinvandring kan skilja sig från övriga partier är det vår bedömning att regeringen inte gör tillräckligt, och att detta skadar såväl den svenska ekonomin i stort som enskilda arbetsgivare och arbetstagare. Därför ställer vi oss bakom kravet på att regeringen snarast bör återkomma med förslag till åtgärder.
Riksdagen bör därför, som utskottet nu föreslår, med anledning av motion 2016/17:3717 (M, C, L, KD) tillkännage för regeringen att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring.
|
2. |
Ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen, punkt 1 (C) |
|
|
Johanna Jönsson (C) anför: |
Under det senaste året har många fall uppmärksammats där arbetskraftsinvandrare nekas förlängning på sina arbetstillstånd och utvisas på grund av bagatellartade misstag och avsteg från regler eller avtal. Det har handlat om personer vars tidigare arbetsgivare för flera år sedan inte tecknat rätt försäkring, personer vars lön legat några tior under den kollektivavtalsenliga nivån eller personer som fått sitt jobb via andra kanaler än Arbetsförmedlingen. Det här drabbar kompetensförsörjningen i svenska företag, förtroendet för Sveriges näringsklimat och ytterst hela vår ekonomi och arbetsmarknad.
Förändringar som gör att de här orimliga utvisningarna upphör måste genomföras. Personer som försörjer sig själva ska inte utvisas på grund av små misstag från sina arbetsgivare. Det krävs också att en stopplag införs som skyddar de arbetskraftsinvandrare som finns i Sverige i dag. Dessutom måste förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen generellt förbättras. Arbetsgivare måste kunna anställa den arbetskraft de behöver, även från andra länder.
Regeringen måste så snabbt som möjligt genomföra riksdagens tillkännagivande från 2016 om att regelverket måste underlätta för seriösa arbetsgivare och det tillkännagivande som riksdagen gjorde i april 2017 om bl.a. att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos exempelvis Skatteverket. I stället för att ta ansvar har regeringen tyvärr varit alldeles för passiv och låtit problemen fortsätta. Regeringen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider, orimliga utvisningar eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.
Förra hösten gav en enig riksdag regeringen uppmaningen att se över och förändra reglerna för arbetskraftsinvandring. Det är nu över ett halvår sedan, och fortfarande har regeringen inte lagt fram några förslag. Regeringens ovilja att agera snabbt i frågan är direkt skadlig. Det drabbar främst arbetstagaren, men också företag som blir av med kompetens och kollegor.
Om regeringen menar allvar med sin retorik om jobben och företagens betydelse för Sverige måste den värna rätten för arbetsgivare att rekrytera kompetens även från andra länder.
Riksdagen bör därför, som utskottet nu föreslår, med anledning av motion 2016/17:3717 (M, C, L, KD) tillkännage för regeringen att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2016/17:176 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera högkvalitativ framför lågkvalitativ arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.