|
Anvisade elavtal
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen. Ändringarna gäller dels systemet med anvisade elleverantörer, dels innehållet i elleverantörernas fakturor. Förslagen syftar till att säkerställa att kunder med anvisade avtal har skäliga villkor, att minska andelen kunder med anvisade elleverantörer och att öka kundaktiviteten på elmarknaden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:13 Anvisade elavtal.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anvisade elavtal |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i ellagen (1997:857),
2. lag om ändring i lagen (2016:733) om ändring i ellagen (1997:857).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:13 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 19 januari 2017
På näringsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Per-Arne Håkansson (S), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S), Sofia Fölster (M) och Rickard Nordin (C).
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:13 Anvisade elavtal. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. I bilaga 1 finns regeringens förslag till riksdagsbeslut och i bilaga 2 återfinns regeringens lagförslag.
I propositionen föreslår regeringen ändringar i ellagen (1997:857). Ändringarna gäller dels systemet med anvisade elleverantörer, dels innehållet i elleverantörernas fakturor. Förslagen syftar till att säkerställa att kunder med anvisade avtal har skäliga villkor, att minska andelen kunder med anvisade elleverantörer och att öka kundaktiviteten på elmarknaden.
Bestämmelserna innebär att den anvisade elleverantören ska ha åtagit sig gentemot nätkoncessionshavaren att leverera el på skäliga villkor. Vidare ska regeringen få utfärda föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tillämpar för leverans till en elanvändare inte får överstiga vissa nivåer under en viss tid efter det att anvisningen har skett.
I elleverantörens underrättelse till elanvändaren med anledning av anvisningen ska det anges att leveransavtalet är ett anvisat avtal. En anvisad elleverantör ska därutöver minst en gång per kvartal särskilt lämna viss information till de elanvändare som har ett anvisat avtal. Ett anvisat avtal ska inte få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda föreskrifter om vilken information en elleverantörs faktura ska innehålla.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i ellagen (1997:857).
Bakgrund
En elanvändare kan anvisas en elleverantör i två situationer. Den ena situationen, som är ovanlig i praktiken, uppstår när en befintlig elleverantör inte längre får leverera el i elanvändarens uttagspunkt sedan leverantören har förlorat sitt balansansvar. Av betydligt större praktisk betydelse är den situation som uppkommer då elanvändaren inte själv ingår något avtal med en elleverantör om leverans i uttagspunkten.
Elanvändare som saknar elleverantör ska av den berörda innehavaren av nätkoncessionen anvisas en elleverantör som gentemot nätkoncessionshavaren har åtagit sig att leverera el till sådana elanvändare. Syftet med bestämmelserna om anvisning är inte i första hand att tillförsäkra elanvändaren el utan att tvinga elanvändaren att göra rätt för sig ekonomiskt (prop. 1998/99:137 s. 52).
Energimarknadsinspektionen har på uppdrag av regeringen utrett och lämnat förslag på hur man kan minska eller avveckla den omotiverade prisskillnad som uppstått mellan anvisade kunder och de kunder som har gjort ett aktivt val av elhandlare. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget i rapporten Systemet med anvisad elhandlare – översyn och förslag till åtgärder (EIR2012:07).
I november 2011 tillkännagav riksdagen för regeringen att s.k. anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form (bet. 2011/12:NU4).
Energimarknadsinspektionen har på regeringens uppdrag utrett vilken information en faktura ska innehålla och hur informationen ska presenteras. Myndighetens förslag syftar till att göra det möjligt för elkunder att i större utsträckning göra aktiva val (Enklare faktura, Ei R2014:13).
Promemorian Anvisade elavtal togs fram inom Miljö- och energidepartementet. Den låg till grund för att begära in synpunkter på förslag som rörde priser och andra villkor i anvisade elavtal. I promemorian redovisades även förslag som bygger på de två ovannämnda rapporterna från Energimarknadsinspektionen.
Lagrådet har yttrat sig över de lagförslag som fanns i den lagrådsremiss som regeringen presenterade i juni 2016. Lagrådet hade vissa synpunkter på förslagen, bl.a. när det gäller frågan om prisreglering.
Omotiverade prisskillnader i anvisade elavtal
Regeringen anser att det bör vidtas åtgärder mot omotiverade prisskillnader mellan anvisade avtal och övriga elavtal. Det är vanligt att de anvisade elleverantörerna använder ett mycket högre pris för de anvisade kunderna. Det höga priset motiverar elleverantörerna med att anvisade kunder medför högre kostnader än andra kunder på grund av ökad administration. Regeringen konstaterar att anvisade avtal ger anvisade elleverantörer en möjlighet att öka sina intäkter på bekostnad av passiva kunder. Eftersom anvisningsavtal inte är konkurrensutsatta på samma villkor som andra avtal, kan anvisade elleverantörer göra ekonomiska vinster genom att ta ut överpriser. Det ger anvisade leverantörer konkurrensfördelar i förhållande till andra elleverantörer. Resultatet kan bli att konkurrensen påverkas.
Anvisningsprocessen
Regeringen föreslår att den anvisade elleverantören gentemot nätkoncessionshavaren ska ha åtagit sig att leverera el på skäliga villkor. Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan nätkoncessionshavaren och elleverantören.
Regeringen gör bedömningen att en ordning där nätkoncessionshavaren endast får anvisa en elleverantör som har åtagit sig att leverera el på skäliga villkor kan leda till att prisskillnaderna minskar mellan anvisade avtal och övriga elavtal.
Prisreglering
Regeringen föreslår att den ska få utfärda föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tillämpar för leverans till en elanvändare inte får överstiga vissa nivåer under en viss tid efter det att anvisning skett.
Regeringen konstaterar att arbetet med att komma till rätta med de aktuella missförhållandena har pågått länge och nått en god bit på vägen men att situationen fortfarande inte är godtagbar. Frivilliga åtaganden från elbranschens sida bedöms inte vara tillräckliga, och regeringen anser att det därför är motiverat att redan nu se till att det finns förutsättningar för ytterligare åtgärder för att kunder med anvisade elleverantörer inte ska behöva betala omotiverat höga elpriser.
Åtgärder för att minska andelen kunder med anvisade elleverantörer
Regeringen konstaterar att de allra flesta kunder som har anvisade elavtal skulle kunna välja mer förmånliga avtal och på så sätt minska sina elkostnader. Vidare slår regeringen fast att aktiva kunder även är en förutsättning för en välfungerande elmarknad. Bättre och tätare information till elanvändare med anvisade avtal kan antas leda till att fler kunder ser nackdelarna med avtalet och att det är förhållandevis enkelt att ingå ett förmånligare avtal på den konkurrensutsatta elmarknaden.
Regeringen säger sig se ett tydligt värde i att kunder med anvisade elavtal får bättre möjligheter att sätta sig in i hur elmarknaden fungerar och vilka valmöjligheter som finns. Därför anser regeringen att en utökad informationsplikt kan öka medvetenheten hos de inaktiva kunderna, underlätta prisjämförelser och säkerställa att alla kunder med anvisade avtal får samma eller likartad information om sina möjligheter.
Regeringen föreslår därför att elleverantören i sin underrättelse till elanvändaren med anledning av anvisningen ska ange att leveransavtalet är just ett anvisat avtal. Vidare ska en anvisad elleverantör minst en gång per kvartal särskilt lämna följande information till elanvändare med anvisat avtal:
– en redogörelse för vilka avtalstyper elleverantören erbjuder samt uppgift om priser och leveransvillkor
– uppgift om var elanvändaren, oberoende av elleverantören, kan hitta information om priser och leveransvillkor som andra elleverantörer tillämpar för leverans av el till elanvändare.
Elleverantörerna tillämpar i de flesta fall ingen eller en mycket kort uppsägningstid för kunder med anvisade avtal. Det är dock möjligt för en elleverantör att tillämpa en längre uppsägningstid.
För att göra det lättare för kunder med anvisade avtal att göra ett aktivt val bör det införas en bestämmelse i ellagen som utesluter långa bindningstider. Regeringen föreslår därför att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar.
Elleverantörens faktura
Det finns redan i dag krav av bokförings- och skatteteknisk natur på vad fakturor ska innehålla. Vidare finns bestämmelser i ellagen om fakturans innehåll. I det sistnämnda fallet handlar det bl.a. om information om elens ursprung och om produktionens miljöpåverkan. Vidare anges att fakturan ska vara tydlig.
Regeringen gör bedömningen att elleverantörens faktura bör innehålla uppgifter om det tillämpliga leveransavtalet och om var elanvändaren kan hitta information om avtalets innehåll. Om avtalet är ett anvisat avtal, bör det anges på fakturan tillsammans med information om vad ett sådant avtal innebär. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda föreskrifter om vilken information en elleverantörs faktura ska innehålla.
Tillsyn
Nätmyndigheten, dvs. Energimarknadsinspektionen, utövar tillsyn över att ellagen och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Energimarknadsinspektionen utövar dock inte tillsyn över att elleverantörerna följer bestämmelserna om anvisade avtal. Eftersom elmarknaden är öppen och avreglerad har eventuella tvister i denna del hänvisats till civilrättens område.
Regeringens förslag innebär dock att de anvisade elleverantörerna får nya skyldigheter av offentligrättslig karaktär. Därför bör Energimarknadsinspektionens tillsyn fortsättningsvis även omfatta de skyldigheter enligt ellagen som särskilt gäller elleverantörer som anvisas kunder utan leveransavtal.
Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och konsekvensanalys
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2017. Om en nätkoncessionshavare före ikraftträdandet har ingått ett avtal med en elleverantör, som i avtalet har åtagit sig att leverera el till elanvändare som saknar elleverantör, ska de nya skyldigheterna när det gäller anvisning av elleverantörer inte gälla för nätkoncessionshavaren under den löptid som återstår av avtalet vid ikraftträdandet.
I propositionen (s. 43–44) redovisar regeringen konsekvenserna av de föreslagna lagändringarna för anvisade elleverantörer, kraftproducenter, elkunder, tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen m.fl. Denna redovisning refereras inte närmare i detta betänkande utan utskottet hänvisar till de nyssnämnda sidorna i propositionen.
Utskottet anser att riksdagen bör anta de framlagda lagförslagen av de skäl som har angetts i propositionen. Riksdagen bör således bifalla propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:733) om ändring i ellagen (1997:857).
Bilaga 2