Utskottets ställningstaganden

Främjande av internationell handel

Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna

Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal

Insyn och konsekvensanalyser

Tjänstehandel

EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien

Handel med gröna varor

Övrigt om internationell handel

EU:s inre marknad

Utskottets ställningstagande

Främjandet av EU:s inre marknad

Exportförbudet för snus

Metall- och skrothandel

Övrigt om handel på den inre marknaden

Handels- och investeringsfrämjande

Utskottets ställningstagande

Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

Vissa frågor om Business Sweden och Exportkreditnämnden

Övrigt om handels- och investeringsfrämjande

Hållbart företagande

Utskottets ställningstagande

Vissa övergripande frågor om hållbart företagande

Barnarbete

Reservationer

1.Främjande av internationell handel, punkt 1 (M, C, L, KD)

2.Främjande av internationell handel, punkt 1 (SD)

3.Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna, punkt 2 (M, C, L, KD)

4.Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna, punkt 2 (V)

5.Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal, punkt 3 (M)

6.Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal, punkt 3 (SD)

7.Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal, punkt 3 (V)

8.Insyn och konsekvensanalyser, punkt 4 (V)

9.Tjänstehandel, punkt 5 (V)

10.EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien, punkt 6 (M)

11.EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien, punkt 6 (SD)

12.Handel med gröna varor, punkt 7 (M)

13.Främjandet av EU:s inre marknad, punkt 9 (M)

14.Främjandet av EU:s inre marknad, punkt 9 (C)

15.Främjandet av EU:s inre marknad, punkt 9 (L)

16.Exportförbudet för snus, punkt 10 (M, SD)

17.Metall- och skrothandel, punkt 11 (SD)

18.Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande, punkt 13 (M, C, L, KD)

19.Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande, punkt 13 (SD)

20.Vissa frågor om Bussiness Sweden och Exportkreditnämnden, punkt 14 (SD)

21.Vissa frågor om Bussiness Sweden och Exportkreditnämnden, punkt 14 (C)

22.Vissa frågor om Bussiness Sweden och Exportkreditnämnden, punkt 14 (V)

23.Övrigt om handels- och investeringsfrämjande, punkt 15 (M)

24.Övrigt om handels- och investeringsfrämjande, punkt 15 (SD)

25.Övrigt om handels- och investeringsfrämjande, punkt 15 (C)

26.Övrigt om handels- och investeringsfrämjande, punkt 15 (KD)

27.Vissa övergripande frågor om hållbart företagande, punkt 16 (M, C, L, KD)

28.Vissa övergripande frågor om hållbart företagande, punkt 16 (V)

Särskilda yttranden

1.Främjande av internationell handel, punkt 1 (V)

2.Vissa övergripande frågor om hållbart företagande, punkt 16 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Internationell handel

1.	Främjande av internationell handel

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7–9,

2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 30,

2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 12,

2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 1, 6, 7 och 11,

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

2016/17:3186 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

Reservation 2 (SD)

2.	Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 4 och

2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.

Reservation 3 (M, C, L, KD)

Reservation 4 (V)

3.	Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 6,

2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1 och 7 samt

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10.

Reservation 5 (M)

Reservation 6 (SD)

Reservation 7 (V)

4.	Insyn och konsekvensanalyser

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 6 och

2016/17:1871 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 8 (V)

5.	Tjänstehandel

Riksdagen avslår motion

2016/17:1194 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 5.

Reservation 9 (V)

6.	EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 10 och

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11.

Reservation 10 (M)

Reservation 11 (SD)

7.	Handel med gröna varor

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13 och

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 12 (M)

8.	Övrigt om internationell handel

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:2081 av Edward Riedl (M),

2016/17:2910 av Caroline Szyber och Désirée Pethrus (båda KD) yrkande 2,

2016/17:3026 av Said Abdu och Lars Tysklind (båda L) yrkande 1,

2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11 och

2016/17:3272 av Penilla Gunther (KD).

EU:s inre marknad

9.	Främjandet av EU:s inre marknad

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9,

2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 och

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

Reservation 13 (M)

Reservation 14 (C)

Reservation 15 (L)

10.	Exportförbudet för snus

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:113 av Johan Nissinen m.fl. (SD),

2016/17:299 av Erik Andersson (M),

2016/17:308 av Jesper Skalberg Karlsson och Erik Bengtzboe (båda M) och

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24.

Reservation 16 (M, SD)

11.	Metall- och skrothandel

Riksdagen avslår motion

2016/17:115 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 17 (SD)

12.	Övrigt om handel på den inre marknaden

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:1014 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S),

2016/17:1350 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2016/17:1393 av Jimmy Ståhl (SD).

Handels- och investeringsfrämjande

13.	Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

2016/17:316 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8,

2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 3–5, 9, 10, 12, 13, 15 och 16,

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3, 6, 7, 9 och 12,

2016/17:3150 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 30.

Reservation 18 (M, C, L, KD)

Reservation 19 (SD)

14.	Vissa frågor om Bussiness Sweden och Exportkreditnämnden

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:111 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2016/17:468 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 4,

2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7 och 9,

2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 11,

2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5 och

2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 29.

Reservation 20 (SD)

Reservation 21 (C)

Reservation 22 (V)

15.	Övrigt om handels- och investeringsfrämjande

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:232 av Edward Riedl (M),

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13,

2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 4 och 5,

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 23,

2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

2016/17:3399 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 4.

Reservation 23 (M)

Reservation 24 (SD)

Reservation 25 (C)

Reservation 26 (KD)

Hållbart företagande

16.	Vissa övergripande frågor om hållbart företagande

Riksdagen avslår motionerna

2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkandena 2 och 3,

2016/17:811 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

2016/17:1195 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt

2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8.

Reservation 27 (M, C, L, KD)

Reservation 28 (V)

17.	Barnarbete

Riksdagen avslår motion

2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkandena 4 och 5.

Stockholm den 23 mars 2017

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Josef Fransson (SD), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Said Abdu (L), Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Sofia Fölster (M) och Håkan Svenneling (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas 89 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om olika handelspolitiska frågor. Motionerna redovisas under följande fyra avsnitt: Internationell handel, EU:s inre marknad, Handels- och investeringsfrämjande samt Hållbart företagande.

Utskottet fick den 16 mars 2017 information av statssekreterare Oscar Stenström om aktuella handelspolitiska frågor.

Utskottets överväganden

Internationell handel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om främjande av internationell handel, handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna, tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal, insyn och konsekvensanalyser, tjänstehandel, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien, handel med gröna varor och övrigt om internationell handel. Utskottet hänvisar bl.a. till den förda politiken samt pågående insatser och uppdrag.

Jämför reservationerna 1 (M, C, L, KD), 2 (SD), 3 (M, C, L, KD), 4 (V), 5 (M), 6 (SD), 7 (V), 8 (V), 9 (V), 10 (M), 11 (SD) och 12 (M).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta stå upp för frihandel, fortsätta riva handelshinder och samtidigt värna konsumentskydd och miljö (yrkande 1). Motionärerna framhåller vikten av att frihandelsavtal inte leder till sänkta nivåer vad gäller hälsa, miljö, djurskydd och säkerhet och är övertygade om att frihandel går att förena med dessa värden.

Motionärerna understryker vidare betydelsen av utfallet av frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och Förenta staterna och menar att det kommer att vara helt avgörande för hur världshandeln utvecklas de kommande decennierna. Riksdagen bör därför enligt motionärerna tillkännage för regeringen att Sverige måste vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan EU och Förenta staterna (yrkande 2). Avtalet bör utöver att vara så omfattande som möjligt innehålla ett investerarskydd som innebär att framför allt små och medelstora företag vågar ta steget att gå på export till världens näst största marknad.

Sverige ska enligt vad som framhålls i motionen också vara en aktiv röst i världen och WTO som driver på fler och mer omfattande globala frihandelsavtal (yrkande 6). Motionärerna ser med oro på att protektionismen enligt WTO sedan 2008 ökar i världen och menar vidare att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att utveckla en strategi inom ramen för EU-samarbetet för att motverka protektionism (yrkande 7).

I motionen föreslås även ett tillkännagivande om att utveckla handeln med mindre välutvecklade länders ekonomier (yrkande 11). Handel är på många sätt enligt vad som anförs i motionen ett redskap för utveckling, inte minst för mindre välutvecklade länders ekonomier. Genom att handla med utvecklingsländerna växer deras ekonomier, och utvecklingsländernas medborgare får större möjlighet att påverka sin framtid. Motionärerna lyfter fram den ökade e-handelns bidrag i den utvecklingen.

Vikten av frihandel och dess betydelse för ökat välstånd framhålls också i kommittémotion 2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 30. Fler frihandelsavtal sägs bidra till en ökad förmåga att sätta standarder för den globala ekonomin vad gäller handel, respekt för internationell rätt och avtal, liksom för hälsa och miljö. Välståndet leder i sin tur till en gemensam styrka att värna fred och säkerhet, liksom demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, vilket är avgörande för den globala utvecklingen. Motionärerna identifierar fler områden där de menar att det behöver läggas mer kraft på att ta bort handelshinder, t.ex. tjänstehandel, handeln inom den digitala ekonomin och handeln med gröna varor, tjänster och teknologier. Motionärerna lyfter också fram betydelsen av att fördjupa det nordiska samarbetet bl.a. genom att montera ned gränshinder. I motionen framhålls vidare betydelsen av att prioritera energisäkerhet i frihandelsförhandlingar. Motionärerna anser att det i de frihandelsavtal som EU förhandlar bör ingå ett särskilt energikapitel och att tullarna på gröna varor, grön energi och grön teknik måste slopas helt. Det måste också enligt motionärerna finnas en bättre samstämmighet i EU:s handelspolitik. De höga antidumpningstullarna som EU ofta lägger på förnybar energi och energiteknik är kontraproduktiva. Sverige ska enligt motionärerna vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet, inom EU och i världen. EU:s frihandelsavtal ska vara så ambitiösa och heltäckande som möjligt. Vidare bör Sverige driva på för ett nytt globalt frihandelsavtal inom ramen för WTO. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Liksom i de båda föregående motionerna framhålls vikten av frihandel i kommittémotion 2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Motionärerna förordar ett tillkännagivande om att Sverige ska vara en pådrivande och aktiv röst i världen och WTO och verka för mer omfattade globala frihandelsavtal, motverka protektionism och vara en tydlig röst för global frihandel (yrkande 1).

Väl fungerande tvistlösningsmekanismer mellan stater och investerande företag hör enligt motionärerna till handelsavtalens grundfundament och är till för situationer då investerare anser sig ha blivit diskriminerade eller på annat sätt oskäligt behandlade av en stat. För att skydda svenska företags rättigheter och möjligheter att kunna delta på internationella marknader bör riksdagen därför tillkännage för regeringen att Sverige ska verka för att det i bilaterala och plurilaterala handelsavtal skapas funktionella tvistlösningsmekanismer som underlättar för små och medelstora företag att etablera sig i andra länder (yrkande 10).

I motionen föreslås vidare ett tillkännagivande om att Sverige i de kommande förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU ska verka för att så mycket som möjligt av frihandelsförhållandet parterna emellan består (yrkande 11). Motionärerna anför att Storbritannien sedan länge är en viktig marknad och frihandelsvän till Sverige och att regeringen i de kommande förhandlingarna bör sträva efter att uppnå minsta möjliga inslag av begränsande tullar, kvoter och andra liknande handelshindrande moment.

Riksdagen bör även enligt motionärerna genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att verka för att minska tull och andra handelshinder för miljövänlig energiteknik, såsom solceller (yrkande 13). Höga tullar och andra handelshinder får till konsekvens att teknikspridningen går långsamt samtidigt som tekniken blir förbehållen länder som kommit långt i utvecklingen. Därmed blir tekniken enligt vad som anförs i motionen inte tillgänglig för människor i tättbefolkade regioner där emissioner är ett allvarligt vardagsproblem.

I kommittémotion 2016/17:3171 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 11 förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att det svenska undantaget för handel med sälprodukter ska fortsätta att gälla.

Skilda regler som råder mellan olika marknader utgör ett stort tillväxthämmande byråkratiskt hinder, anförs det i kommittémotion 2016/17:3186 av Lars Hjälmered m.fl. (M). Motionärerna menar att det därför är av yttersta vikt att Sverige är med och driver på för fler frihandelsavtal, särskilt avtalet mellan EU och Förenta staterna (TTIP). Det är viktigt att genom frihandelsavtalen få på plats ett bra gemensamt regelverk där parterna kan komma överens om standarder och andra regelförenklingar eftersom det skulle få en stor inverkan på svenska exportföretag. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen (yrkande 7).

I kommittémotion 2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 föreslås i likhet med i motion 2016/17:3148 (M) ett tillkännagivande om att Sverige ska verka för att minska tull och andra handelshinder för miljövänlig energiteknik, såsom solceller.

I motion 2016/17:2081 av Edward Riedl (M) anför motionären att regeringen bör göra en översyn av hur fler gränshinder mellan Sverige och Norge kan rivas i syfte att främja handeln mellan länderna eftersom framför allt små företag avskräcks från att kliva in på den norska marknaden på grund av de hinder som uppstått som en konsekvens av att Sverige är medlem i EU medan Norge inte är det.

I kommittémotion 2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för icke snedvridande konkurrensregler nationellt och globalt (yrkande 4). Stora exportnationer och ekonomiskt tunga nationer ska inte kunna agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till sin egen industri.

Vidare bör riksdagen enligt motionärerna tillkännage för regeringen att Sverige ska verka för en öppen och fri handel samt motverka protektionism (yrkande 5). Sverige bör föra en frihandelsvänlig linje både som nation och inom EU och internationella forum, som t.ex. WTO.

I motionen föreslås vidare ett tillkännagivande om att handelsavtal i första hand ska prioritera en real tillväxt i den svenska industrin (yrkande 9). Handelsavtal kan därför enligt motionärerna riktas mot t.ex. regionala delar av världen eller genom bilaterala och multilaterala avtal nationer emellan för att uppnå bästa möjliga effekt. Samtidigt anser motionärerna att även andra än rent ekonomiska intressen bör kunna beaktas i handelsavtal och förordar ett tillkännagivande om att handelsavtal bör innefatta djuretik, Corporate Social Responsibility (CSR) och miljöaspekter där prioriteringen ligger i ett minskat koldioxidläckage (yrkande 7).

Motionärerna är generellt sett positiva till ett handelsavtal mellan EU och Förenta staterna, även om de samtidigt påtalar vissa svårigheter och utmaningar som finns med att skapa ett avtal, och förordar bl.a. att parterna i första hand bör se över de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete snarare än att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. När det gäller tvistlösningsklausulen anser motionärerna att det bör tas i största beaktning hur den slutligen kommer att utformas och föreslår ett tillkännagivande om att Sverige inte ska ställa sig bakom en tvistlösningsklausul av ren Naftamodell (yrkande 6).

Motionärerna anför vidare att de respekterar Storbritanniens suveräna beslut att gå ur EU och betonar vikten av att förhandlingarna om framtida handelsavtal med EU sker skyndsamt. Detta skulle enligt motionärerna ge mer trovärdighet för EU, men framför allt underlätta för investeringar både i Sverige och Storbritannien då det ger en möjlighet för företagen att planera sin kommande verksamhet. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för att ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien ska komma till stånd (yrkande 10).

I motionen föreslås också ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att EU avskaffar exportbidraget (yrkande 8). Motionärerna anser att exportbidraget är direkt skadligt för utvecklingsländernas självförsörjningsgrad eftersom det riskerar att slå ut lokala producenter. Det kan även i vissa fall leda till att levande djur transporteras över långa sträckor och står därmed i strid med intentionerna i svensk djurskyddslagstiftning.

I motion 2016/17:1871 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 1 förordas ett tillkännagivande om att låta utreda konsekvenserna av CETA. Motionärerna anför att CETA-avtalet är mycket omfattande och problematiskt på många sätt, vilket har gett upphov till skarp och berättigad kritik från civilsamhället, forskare och fackliga organisationer. Motionärerna konstaterar att Kommerskollegium den 14 juli 2016 fick i uppdrag att tillsammans med andra expertmyndigheter göra en konsekvensanalys av CETA, och att detta skulle redovisas den 12 augusti 2016. Detta var enligt motionärerna för kort tid för att göra en tillräckligt grundlig analys, och det krävs därför ytterligare konsekvensanalyser. En konsekvensutredning bör utföras av oberoende forskare i syfte säkerställa att de mål som regeringen har satt upp om skydd av arbetare, miljö, folkhälsa m.m. nås.

I motion 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 12 framhålls vikten av att EU verkar för fler frihandelsavtal, och att detta ska tillkännages för regeringen. Motionärerna vill på så vis fortsätta värna om den tillväxt som skapats i EU och framhåller i sammanhanget även vikten av en gemensam digital inre marknad.

I kommittémotion 2016/17:1194 Håkan Svenneling m.fl. (V) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att handelsavtal som förhandlas med stater med fungerande juridiska system inte ska innehålla ISDS-klausulen (Investor-State Dispute Settlement) eller andra liknande klausuler (yrkande 1). Förslaget om investeringsskydd och tvistlösningsmekanismen ISDS är en av de mest kontroversiella delarna i handels- och investeringsavtal som t.ex. TTIP-, CETA- och Singaporeavtalet. Det utgör enligt motionärerna ett hot mot demokratiska beslut och innebär att makt flyttar från folkvalda öppna församlingar till privata jurister som tar beslut i slutna förhandlingar. Motionärerna föreslår också ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att staters rätt att lagstifta och reglera alltid ska gå före uppgörelser i handelsavtal (yrkande 7). Enligt motionärerna kommer samtliga av de avtal som berörs i motionen att, om de blir verklighet, påverka de berörda staternas lagar och regleringar i grunden, bl.a. genom systemet med investeringsskydd och ISDS och processen med s.k. regulativa samarbetsorgan. Motionärerna menar att detta sammantaget kommer att få stora negativa konsekvenser på en rad områden som t.ex. jordbruk, livsmedelssäkerhet, klimat, miljö, energi, offentlig service och arbetstagares rättigheter.

Motionärerna är även, oaktat ISDS, kritiska till TTIP och TISA och föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att verka för att EU lämnar de pågående förhandlingarna (yrkandena 4 och 5). Enligt motionärerna skulle TTIP kunna innebära försämringar på en rad områden som t.ex. jordbruk, livsmedelssäkerhet, klimat, miljö, energi, offentlig service och arbetstagares rättigheter. Motionärerna anser att ett bättre alternativ vore att lösa de enkla handelshinder som finns mellan EU och Förenta staterna, som t.ex. ett fåtal omotiverade tullar och vissa regelskillnader. När det gäller TISA menar motionärerna att syftet med avtalet är att stärka de globala storföretagens kontroll över offentliga tjänster och hindra de nationella regeringarnas möjligheter att reglera dessa. Motionärerna anför att avtalet väntas minska regeringarnas möjligheter att verka för bl.a. sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål.

Slutligen föreslår motionärerna även ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att alla förhandlingar om handelsavtal präglas av stor öppenhet och dialog med medborgare, folkrörelser, forskare och folkvalda politiker (yrkande 6).

I motion 2016/17:3026 av Said Abdu och Lars Tysklind (båda L) yrkande 1 förordas ett tillkännagivande om att de handelstraktat som reglerar handeln mellan Sverige och Norge ska ses över för att förenkla gränshandeln mellan länderna. Även om mycket har gjorts för att underlätta gränshandeln är det enligt motionärerna fortfarande långt till drömmen om fri handel.

I motion 2016/17:2910 av Caroline Szyber och Désirée Pethrus (båda KD) yrkande 2 påtalas att det sedan den kubanska regeringen undertecknade den internationella konventionen om medborgliga och politiska rättigheter (ICCPR) och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) under 2008 har det inte skett några verkliga förbättringar om mänskliga rättigheter och demokratisering. Motionärerna konstaterar att EU har för avsikt att inleda förhandlingar om ett handelsavtal med Kuba och förordar ett tillkännagivande om att inget handelsavtal bör ingås med Kuba innan Kuba ratificerar och genomför de två konventionerna om mänskliga rättigheter.

I motion 2016/17:3272 av Penilla Gunther (KD) påpekas att höga tullar gör det omöjligt för företag att importera biomassa till ett rimligt pris. Detta försvårar för de företag som vill utveckla produkter som är baserade på biomassa, t.ex. läkemedel, blöjor och engångsmaterial inom vården. Motionären konstaterar att de tullar som finns på import av biomassa gör det svårt att förverkliga en s.k. bioekonomi, dvs. en ekonomi som använder hållbart förnybara naturresurser för att producera biobaserade produkter, energi och tjänster. Enligt motionären bör åtgärder vidtas för att sänka tullarna för import av biomassa, vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.

Vissa kompletterande uppgifter

Målet för handelspolitiken

I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 utg.omr. 24) fastslogs det nu gällande målet för utrikeshandel och handels- och investeringsfrämjande inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Målet är högsta möjliga grad av frihandel, en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO, ett ökat handelsutbyte mellan Sverige och världen samt ökade utländska investeringar i Sverige.

Inriktningen för EU:s inre marknad och internationell handel

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 24) presenterar regeringen inriktningen för sin politik för EU:s inre marknad och den internationella handelspolitiken. Här framgår bl.a. att regeringens politik på området syftar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och för ett moderniserat handelsregelverk. Regeringen anför att en alltmer tjänsteberoende och digitaliserad handel växer fram både globalt och på EU:s inre marknad och att man därför prioriterar ett arbete i syfte att underlätta handel med varor och tjänster samt investeringar. Regeringens politik för en effektiv inre marknad bedrivs liksom föregående år i stor utsträckning enligt kommissionens redan antagna strategier för den inre marknaden respektive för en digital inre marknad. Vidare anför regeringen att arbetet riktas in på att säkerställa att svenska intressen tillgodoses inom ramen för förhandlingar om lagstiftning och de övriga processer där kommissionens förslag resulterar i konkreta åtgärder. När det gäller kommissionens inremarknadsstrategi för varor och tjänster framhåller regeringen att det är särskilt prioriterat att modernisera regelverket för varor och att fortsätta avveckla hinder för tjänsteföretag. Regeringens fokus inom ramen för den s.k. strategin för den digitala inre marknaden uppges vara främjande av digitala företag, nya innovativa tjänster och nya affärsmodeller.

När det gäller internationell handel framhåller regeringen att Sverige bidrar till utveckling av det internationella regelsamarbetet på både multilateral, regional och bilateral nivå. Regeringen uppger att man lägger särskilt stor vikt vid arbetet i Världshandelsorganisationen (WTO), frihandelsförhandlingarna mellan EU och Förenta staterna (TTIP) och frihandelsförhandlingarna mellan EU och Japan. Regeringen betonar att man kommer att verka för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinder, samtidigt som man står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa. Vidare fastslås att regeringens uppfattning är att handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.

Regeringen uppger vidare att man prioriterar utvecklingsländernas integration i den globala handeln och aktivt arbetar med handels- och utvecklingsfrågor för att nyttja synergieffekter mellan dem.

När det gäller andra aktuella handelsavtal uppgav regeringen att man verkade för ett avslut om förhandlingar om tjänstehandel (Trade in Services Agreement, TISA) och miljövaror (Environmental Goods Agreemenet, EGA) under 2016.

Regeringen betonar att man fortsätter driva att EU ska ha en öppen och regelbaserad handelspolitik gentemot omvärlden och att man i linje med detta fortsätter motverka EU:s användande av handelspolitiska skyddsåtgärder och förslag om att minska tillträdet till EU:s marknad för offentlig upphandling.

Kommissionens handelsstrategi – handel för alla

Den 14 oktober 2015 presenterade kommissionen sitt meddelande om en ny handels- och investeringsstrategi: Handel för alla, mot en mer ansvarsfull handels- och investeringsstrategi (KOM(2015) 497). I meddelandet presenterade kommissionen ett hundratal åtgärder och initiativ som den hade för avsikt att lägga fram. Kommissionen aviserade bl.a. nio nya förslag eller initiativ för en handels- och investeringspolitik med mer insyn och 36 förslag till initiativ och åtgärder för att främja en handels- och investeringspolitik som baseras på värden. Dessa är två av de fyra övergripande områdena i strategin. De andra två områdena är en effektiv politik som tar itu med den nya ekonomiska verkligheten och håller vad den lovar samt ett framåtblickande förhandlingsprogram för att forma globaliseringen.

Utskottet ställde sig positivt till kommissionens meddelande, och i utlåtandet över meddelandet (utl. 2015/16:NU8) framhöll utskottet bl.a. att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt som kan leda till ökat välstånd och därmed är en viktig princip att värna. Utskottet anförde vidare att det ställde sig positivt till en reformerad tvistlösningsmekanism och framhöll att en modern investeringsskyddspolitik ska vara rättssäker och öppen och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande. Utskottet fann den politiska inriktningen som fastställdes i meddelandet vällovlig. Utskottet konstaterade och uttalade sitt stöd för att utvecklingsfrågor, globala värdekedjor, främjande av digital handel, hållbart företagande, mänskliga rättigheter, etik och antikorruption hade fått en betydligt mer framträdande roll än i tidigare handelsstrategier. Utskottet framhöll vidare kommissionens transparensinitiativ inom ramen för förhandlingarna mellan EU och Förenta staterna som positivt och välkomnade kommissionens ambition att inleda och slutföra flera förhandlingar om frihandelsavtal. Utskottet påtalade emellertid också att det ansåg att det hade varit önskvärt att kommissionen i meddelandet inkluderat förslag om reformering av systemet med handelspolitiska skyddsåtgärder.

I utlåtandet fanns det åtta reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

WTO

Utskottet har i föregående års handelspolitiska betänkande (bet. 2015/16:NU9) beskrivit världshandelsorganisationens (WTO) bakgrund och organisation. Här nämns även WTO:s tre huvudavtal (GATT, GATS och TRIPS). I betänkandet redogjordes även för WTO:s tionde ministerkonferens som hölls den 15–18 december i Nairobi 2015, Kenya och innehållet i det s.k. Nairobipaketet och det uppdaterade informationsteknikavtalet (ITA II) som båda antogs vid ministerkonferensen.

Av WTO:s webbplats framgår att avtalet om förenklade handelsprocedurer trädde i kraft i februari 2017 efter det att två tredjedelar av medlemsländerna ratificerat avtalet. Avtalet förhandlades fram under den nionde ministerkonferensen på Bali i december 2013, men antogs först i november 2014 efter vissa fortsatta förhandlingar mot bakgrund av regeringsskiftet i Indien.

Den elfte ministerkonferensen kommer att hållas den 11–14 december 2017 i Buenos Aires, Argentina.

Förenta staterna och WTO

Den 1 mars 2017 översände den nya amerikanska administrationen 2017 års handelspolitiska agenda och 2016 års årliga rapport till den amerikanska kongressen. I avsnittet med presidentens handelspolitiska agenda presenteras Trumpadministrationens handelspolitiska grundprinciper och mål samt följande fyra prioriterade områden: att skydda den nationella suveräniteten gentemot handelspolitiken, att strikt tillämpa Förenta staternas handelslagar, att använda inflytande för att öppna utländska marknader och att förhandla nya och bättre handelsavtal. I dokumentet problematiseras bl.a. WTO och dess tvistlösningssystem. Trumpadministrationen anför bl.a. att även om WTO:s tvistlösningspanel, eller överklagandeorgan, dömer till nackdel för Förenta staterna kommer Trumpadministrationen att aggressivt försvara amerikansk suveränitet över handelspolitiken. Vidare anförs att det är dags för en mer aggressiv strategi. Trumpadministrationen kommer att använda allt i sin makt stående inflytande för att uppmuntra andra länder att ge de amerikanska producenterna ett rättvist och ömsesidigt tillträde till sina marknader. Syftet med detta arbete är att se till att fler marknader verkligen är öppna för amerikanska varor och tjänster och att förbättra, snarare än begränsa, global handel och konkurrens. En sådan politik kommer enligt administrationen att bidra till den globala ekonomins tillväxt genom att bryta ned långvariga handelshinder och främja ökad konkurrens. Trumpadministrationen kommer inte att tolerera orättvisa handelsmetoder som skadar amerikanska arbetare, lantbrukare, ranchägare, tjänsteproducenter eller andra företag, stora som små. När WTO antar tolkningar av WTO-regler som underminerar Förenta staternas och andra WTO-medlemmars förmåga att effektivt möta dessa orättvisa handelsmetoder med korrigerande åtgärder som uttryckligen är tillåtna enligt WTO:s regler undergräver dessa tolkningar förtroendet för hela handelssystemet.

Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal

I sitt betänkande om handelspolitiska frågor våren 2016 (bet. 2015/16:NU9) redogjorde utskottet för det s.k. ISDS (Investor-State Dispute Settlement) som är ett internationell skiljeförfarande som kommer till stånd när en investerare anser att en stat brutit mot ett ingånget investeringsavtal (Bilateral Investment Treaty, BIT). I betänkandet presenterades även kommissionens förslag till ett moderniserat investeringsskydd, Investment Court System (ICS), där grunden i förslaget är att det ska inrättas ett nytt system med en permanent investeringsdomstol till vilken det ska utses offentliga domare och vars process ska vara mer transparent än ISDS. Kommissionens förslag till moderniserat investeringsskydd har därefter införlivats i det färdigförhandlade avtalet med Kanada (CETA).

Handelsavtal

I februari 2017 publicerade kommissionen en uppdatering av statusen på pågående handelsavtalsförhandlingar. Här framgår bl.a. att det sedan juli 2013 har hållits 15 förhandlingsrundor med Förenta staterna om ett transatlantiskt handels- och investeringspartnerskap (TTIP), den senaste i oktober 2016. Samtalen är nu pausade i avvaktan på besked från den nya administrationen i Washington.

När det gäller avtalet med Kanada (CETA) undertecknades avtalet den 30 oktober 2016. Detta skedde efter det att rådet gett sitt godkännande för undertecknande samt en provisorisk tillämpning av de delar av avtalet som omfattas av EU:s exklusiva beslutskompetens. Den 15 februari 2017 godkände Europaparlamentet avtalet. Resultatet innebär att avtalet kan börja gälla provisoriskt i de delar som inte kräver de nationella parlamentens godkännande, efter att det kanadensiska parlamentet godkänt det. Kanadas parlament förväntas godkänna avtalet under våren 2017. Det betyder att bl.a. kapitlen om tullättnader, offentlig upphandling och hållbar utveckling kan tillämpas, men däremot inte kapitlet om investeringsskydd. Innan hela avtalet kan träda i kraft ska det godkännas av samtliga nationella parlament i EU samt tio regionala parlament.

Enligt kommissionens dokument har det sedan rådet gav kommissionen mandat att inleda förhandlingar med Japan i november 2012 skett betydande framsteg, och målet är att förhandlingarna ska kunna avslutas tidigt under 2017. Efter den 17:e förhandlingsrundan som genomfördes i slutet av september 2016 var flera kapitel i stort sett klara.

Förhandlingar om ett multilateralt tjänstehandelsavtal (TISA) påbörjades i mars 2013 och utöver EU deltar 22 WTO-medlemmar i samtalen. Vid slutet av 2016 uppges de flesta parterna ha indikerat vilka av deras tjänstemarknader som de var villiga att öppna upp och i vilken utsträckning. I december 2016 genomfördes den 21:a förhandlingsrundan. Nu avvaktar man att nästa steg ska slås fast. I det handelspolitiska betänkandet från 2016 finns en mer ingående redogörelse för vad avtalet uppges omfatta och mer allmän information om tjänstehandel (bet. 2015/16:NU9).

Sedan i juli 2014 pågår plurilaterala förhandlingar om ett frihandelsavtal för gröna varor (Environmental Goods Agreement) mellan EU och 16 andra medlemsländer i WTO. Syftet med avtalet är att ta bort tullar på sådana miljövaror som har betydelse för att skydda miljön och motverka klimatförändringar genom att de renar luft och vatten, hjälper till med avfallshantering, bidrar till energieffektivisering, kontrollerar luftföroreningar eller producerar förnybar energi. I november 2016 genomfördes en 18:e förhandlingsrunda som följdes upp av ett ministermöte i december. Trots de ansträngningar som gjordes kunde man inte nå ett avtal. I nuläget avvaktar man att nästa steg ska slås fast.

Brexit

Den 23 juni 2016 folkomröstade Storbritannien om dess medlemskap i EU, vilket resulterade i att lämnasidan vann med 51,9 procents röstandel. Storbritanniens premiärminister, Theresa May, presenterade i februari 2017 ett s.k. vitpapper om hur landets regering ser på Storbritanniens utträde från och nya partnerskap med EU. Här framgår bl.a. att den brittiska regeringen kommer att prioritera att säkerställa en så fri handel med varor och tjänster mellan Storbritannien och EU som möjligt med minsta möjliga handelshinder. De avser dock inte att söka medlemskap i den inre marknaden utan fortsätta ett nytt strategiskt partnerskap med EU, vilket inkluderar ett ambitiöst och omfattande frihandelsavtal och ett nytt tullavtal.

Den 8 februari 2017 röstade en majoritet i brittiska parlamentet för regeringens brexitlag som innebär att premiärministern kan aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget. I och med att artikel 50 aktiveras påbörjas förhandlingarna med EU om ett utträde, vilket ska ske inom två år. Theresa May har uppgett att hon planerar att aktivera artikel 50 den 29 mars 2017.

I september 2016 gav regeringen Kommerskollegium i uppdrag att analysera och lämna alternativ till hur handel med tjänster mellan EU och Storbritannien kan regleras vid ett brittiskt utträde ur EU och dess inre marknad. I uppdraget ingick också att analysera och lämna alternativ till hur tull- och handelsprocedurer för handel med varor mellan EU och Storbritannien kan regleras vid ett brittiskt utträde. Uppdraget redovisades i en rapport den 14 mars 2017. Av rapporten framgår att Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Under 2016 exporterade Sverige tjänster till Storbritannien till ett värde av 51 miljarder kronor och varor för 74 miljarder kronor. Detta innebär att Storbritannien är den tredje största mottagaren av svenska tjänster och den sjätte största mottagaren av varor. Importen från Storbritannien uppgick under samma år till 62 miljarder kronor vardera för tjänster och varor. Därmed är Storbritannien den största respektive den femte största avsändaren för den svenska importen.

En gemensam slutsats för både analysen om tjänstehandel och handeln med varor är att oavsett vilket alternativ som blir resultatet av utträdesförhandlingarna kommer det enligt Kommerskollegium att innebära en försämring i handeln mellan EU och Storbritannien jämfört med vad som gäller i dag. En annan slutsats är att möjligheten att hitta alternativ som skulle innebära att de negativa effekterna mildras drastiskt skiljer sig åt för handeln med varor respektive tjänster. När det gäller handeln med varor finns det inga bra alternativa lösningar, medan det kan finnas fler möjligheter när det gäller tjänstehandeln. En annan slutsats är att det är ytterst osäkert vilka ekonomiska konsekvenser de olika alternativen skulle ge.

Ytterligare en gemensam slutsats är den osäkerhetsperiod som väntar. Storbritanniens utträde ur EU beskrivs som en flerstegsprocess, och även om vissa steg delvis kan hanteras parallellt betonar Kommerskollegium att ingen kommer att veta säkert hur det kommer att bli förrän om flera år.

Behovet av information och stöd till företag och konsumenter är ännu en gemensam slutsats. Kommerskollegium framhåller att alla berörda myndigheter gemensamt måste verka för en sammanhållen information och anser att EU bör sträva efter att skapa en tydlig process för att hantera hinder i handeln.

En mer övergripande slutsats som Kommerskollegium lyfter fram är hur tydligt den inre marknadens värde för handel med varor och tjänster är, när den inre marknaden mäts mot andra alternativ. Kommerskollegium framhåller att ett djupt och brett frihandelsavtal även i sin mest ambitiösa tappning inte ger de fördelar som den inre marknaden ger.

Regeringen har även gett ett uppdrag till Business Sweden med anledning av brexit. I oktober 2016 fick myndigheten i uppdrag att analysera nya möjligheter för investeringsfrämjandet som kan uppstå vid ett brittiskt utträde ur EU och dess inre marknad. Uppdraget redovisades i en rapport den 15 december 2016. En slutsats är att Sverige är en för perifer marknad för att automatiskt vinna nya utländska investeringar i en omlokalisering av företagens verksamhet mot EU-området. Business Sweden föreslår en förstärkt marknadsföring mot utvalda utländska företag och investerare med budskap som förmedlar fördelarna med att bedriva verksamhet i Sverige mot bakgrund av brexit. Business Sweden föreslår också ett förstärkt riktat investeringsfrämjande i sektorer med hög svensk konkurrenskraft och på marknader där Sverige har störst möjlighet att attrahera investeringar till följd av brexit. Vidare föreslår Business Sweden ett ökat fokus på att främja expansionsinvesteringar i Sverige samt en kraftsamling för att få EU-myndigheten European Medicines Agency (EMA) till Sverige. Slutligen föreslås ett samarbete med UK Trade and Investment/Department for International Trade för att öka de brittiska företagens investeringar i Sverige.

Insyn och konsekvensanalyser

Vid sin behandling av handelspolitiska motioner våren 2016 avstyrkte utskottet motioner om insyn i handelsavtalsförhandlingar och en konsekvensanalys av CETA bl.a. med hänvisning till pågående initiativ och arbete i EU (bet. 2015/16:NU9). Utskottet underströk också vikten av att riksdagen vid ett eventuellt beslut om ratificering av CETA-avtalet skulle ha ett gediget underlag att ta ställning till.

Den 14 juli 2016 fick Kommerskollegium i uppdrag av regeringen att analysera CETA-avtalets eventuella effekter på miljön, människors och djurs hälsa samt på demokratiskt beslutsfattande. Kommerskollegium redovisade uppdraget i en rapport i augusti 2016 (dnr 3.2.4-2016/01059-2). Myndigheten uppger att man i sin analys särskilt har fokuserat på frågeställningar som berör det framtida regleringsutrymmet och staters rätt att reglera, och att man har gjort en genomgång av de kapitel i avtalet som bedöms beröra dessa aspekter. Kommerskollegium har samverkat med flera andra expertmyndigheter, bl.a. Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Kommerskollegium framhåller att yttrandet mot bakgrund av den korta remisstiden har begränsats till en övergripande analys av eventuella effekter på de områden som omfattats av uppdraget. Kommerskollegium anför vidare att det är deras och expertmyndigheternas uppfattning att det, för att kunna analysera konsekvenserna av avtalet mera fullständigt, krävs både en mer djupgående analys av flera delar i avtalet i samråd med sakmyndigheterna samt att avtalet har varit i kraft över en viss tidsperiod.

Kommerskollegiums övergripande bedömning är att CETA skyddar parternas framtida regleringsutrymme. På sikt bedöms avtalet medföra vissa positiva effekter på miljö och hälsa, medan någon betydande risk för negativa effekter inte kan förutspås, inte heller i frågan om demokratiskt beslutsfattande. Kommerskollegium gör vidare bedömningen att investeringskapitalet i CETA inte inskränker på Sveriges rätt att reglera i någon betydande utsträckning. Skyddet som ges till investerare ges i stort sätt redan av svensk lag och Europakonventionen. I den mån Sveriges rätt att reglera inskränks beror det enligt Kommerskollegium på att Lissabonfördraget förflyttat betydande inflytande över investeringsrättsliga överenskommelser från EU:s medlemsstater till EU. Kommerskollegium bedömer även att risken för någon form av ”nedkylningseffekt” på EU:s lagstiftningsarbete, på grund av samstämmigheten i skydd mellan svensk lagstiftning och CETA, på sin höjd är marginell. Regulativt samarbete i det s.k. Regulatory Cooperation Forum kommer enligt myndigheten varken att ändra befintlig eller utveckla ny lagstiftning.

Kommerskollegium påtalar vidare att samarbete på området miljö och hälsa pågår redan i dag och bör ses som en resurs för att åstadkomma bättre regler nationellt, regionalt och globalt. Kommerskollegium ser inte heller någon risk för att gällande eller kommande regler eller standarder inom EU eller Sverige för att skydda miljö och människors och djurs hälsa ska bli sämre. Kommerskollegium påtalar att det i avtalet finns inskrivet att CETA:s syfte inte får medföra att miljölagarnas skyddsnivå minskar. Varje land har rätt att behålla sina skyddsnivåer och behöver inte automatiskt godkänna en vara som har godkänts på den andra marknaden. Den förstärkta dialogen, t.ex. informationsutbyte kring vetenskapliga underlag, kunskap, metoder och riskvärderingar, bedöms vidare vara positivt för ett starkt skydd för hälsan och miljön.

Kommerskollegium gör även bedömningen att tjänstekapitalet har få effekter på miljö, hälsa och demokratiskt beslutsfattande. I CETA har Sverige enbart bundit åtaganden som redan är gällande rätt. Sverige har dessutom behållit regleringsutrymme genom att avstå från åtaganden i vissa sektorer, som t.ex. alla tjänster inom ramen för det offentliga hälsovårds- och utbildningssystemet, samt genom undantag för s.k. ”public utilities”, vilket exkluderar offentliga monopol och exklusiva rättigheter. Privatfinansierade utbildnings- och hälsovårdstjänster är det enda område där Sverige binder sig för första gången, vilket på längre sikt kan leda till ökat inflöde av kanadensiska leverantörer av dessa tjänster.

På djurskyddsområdet kommer CETA att formalisera redan befintligt samarbete, vilket enligt Kommerskollegium bedöms som positivt. EU:s nya tullkvoter för nötkött i CETA kommer sannolikt inte att få någon direkt betydelse för svensk nötköttsproduktion och hävdandet av naturbetesmarker i Sverige. EU:s tullkvoter för nötkött i CETA kan däremot bidra till ett ökat intresse i Kanada för att producera nötkött utan tillväxthormoner.

Den 22 december 2016 beslutade regeringen om ett nytt uppdrag till Kommerskollegium att analysera CETA-avtalet när det gäller bestämmelserna om investeringsskydd inklusive domstolslösningen, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänstehandel samt forumet för regleringssamarbete. Av uppdraget framgår att Kommerskollegium ska analysera bestämmelserna om investeringsskydd och domstolslösningens effekter på svensk lagstiftning, svensk policyutrymme och svenska skyddsnivåer, särskilt möjligheten att utan krav på kompensation från investerare införa strikt lagstiftning om förnybar energi, natur- och miljöhänsyn vid gruvverksamhet, kemikalier, integritetsfrågor och djurskydd. Vidare ska även möjligheterna att införa eller bevara monopol och andra allmännyttiga företag analyseras. När det gäller offentlig upphandling ska Kommerskollegium analysera frihandelsavtalets effekter på möjligheten att använda offentlig upphandling för att främja djurskydd och användningen av ekologiska, miljöanpassade och rättvisemärkta varor. Avtalets potentiella effekter för svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion till följd av slopade tullar för kanadensiskt kött ska även analyseras. I uppdraget ingår också att analysera ett antal konkreta fall för att belysa hur en tvistlösning mellan investerare och stat skulle hanteras i praktiken. Därutöver ska de s.k. ratchet-klausulerna och stand-still-bestämmelserna, i kombination och var för sig, analyseras i vissa avseenden samt vilka sektorer som undantas från tjänsteliberalisering i enlighet med undantaget om tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter. Slutligen ska Kommerskollegium analysera riskerna för att forumet för regleringssamarbete, som inrättas genom frihandelsavtalet, och det arbete som ska bedrivas där kan komma att försena eller försvåra framtida svensk lagstiftning. Myndigheten ska också lämna förslag på dels hur relevanta aktörer i det civila samhället kan ges förutsättningar att påverka forumet, dels hur andra aktörer än företag kan garanteras insyn och möjlighet till påverkan.

Av uppdraget framgår att Kommerskollegium ska samråda med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket, Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter. Myndigheten ska också inhämta synpunkter från relevanta akademiska institutioner. Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport senast den 1 maj 2017.

I detta sammanhang kan även påminnas om de s.k. hållbarhetsmässiga konsekvensanalyser (Sustainability Impact Assessments, SIA) som kommissionens handelsdirektorat beställer av samtliga större multilaterala, regionala eller bilaterala avtal som kommissionen förhandlar för medlemsstaterna. En sådan analys är omfattande och inkluderar analyser och djupgående utredningar till stöd för bästa möjliga effekt av handelsavtal utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet med rapporterna görs av externa konsulter i dialog med olika intressenter och syftar till att integrera hållbar utveckling i EU:s handelspolitik. SIA-rapporternas innehåll och deras syfte har beskrivits i ett tidigare betänkande (bet. 2015/16:NU9). Här framgår även att Sverige enligt uppgift från Regeringskansliet varit pådrivande för att inkludera SIA i frihandelsavtalsförhandlingar och att det blev obligatoriskt under Sveriges ordförandeskap 2001. Sverige har också sedan länge drivit vikten av att analyserna görs både under själva förhandlingarna, i takt med att avtalstexterna förändras och efter att avtalen är klara.

När det gäller insyn har den nya kommissionen sedan den tillträdde 2015 vidtagit vissa åtgärder för att öka insynen i handelspolitiken. Som utskottet tidigare skrivit om (bet. 2015/16:NU9) har bl.a. förhandlingsmandatet för TTIP och TISA samt fortlöpande förhandlingstexter (EU:s position) för TTIP publicerats på kommissionens webbplats. I det här sammanhanget kan även nämnas att statssekreterare Oscar Stenström i EU-nämnden den 20 november 2015 inför ett möte i rådet för utrikesfrågor (handel) den 27 november framhöll att regeringen hade verkat för och skulle fortsätta verka för största möjliga offentliga insyn i förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna (EU-nämndens uppteckningar 2015/16:17). Regeringen ansåg vidare att öppenhet var centralt för att förhandlingarna skulle kunna avslutas med gott resultat och att den aktiva och breda dialogen med fack, näringsliv och andra intressenter från det civila samhället skulle fortsätta. Vidare framkom att de konsoliderade förhandlingstexterna skulle bli tillgängliga i medlemsstaternas huvudstäder, och att de nationella parlamentarikerna skulle kunna ta del av texterna.

Den 8 november 2016 besvarade EU- och handelsminister Ann Linde en interpellation (ip. 2016/17:49) av Jens Holm (V) om öppenhet i TTIP. Av statsrådets svar framgår att det efter önskemål från EU har inrättats särskilda läsrum i EU:s medlemsstater där regeringstjänstemän och parlamentsledamöter har möjlighet att ta del av amerikanska förhandlingspositioner och utkast. Förenta staterna har velat ha vissa i förväg bestämda garantier för sekretess för hantering av de amerikanska förhandlingsdokumenten. Enligt den svenska offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska svenska myndigheter självständigt sekretesspröva ett dokuments innehåll. Sverige har därför inte kunnat godta kraven på sekretessgarantier eftersom delar av dessa kan stå i strid med svensk grundlag. I det läsrum som finns på UD förvaras således inte några dokument som innehåller eller redogör för amerikanska förhandlingspositioner, utan de riksdagsledamöter som önskar ta del av dessa kan göra det i kommissionens läsrum i Bryssel.

Handelshinder

Solvit startades 2002 för att tillgodose behovet av en mer informell process där företag och personer kostnadsfritt kan få hjälp med snabba och pragmatiska lösningar på problem som de upplever på den inre marknaden. I varje EU-land samt i Norge, Island och Lichtenstein finns ett Solvitcentrum som tar emot anmälningar om hinder i en gemensam databas för att sedan analysera problemet och i samarbete med varandra och myndigheten i det land där problemet uppstått försöka komma till rätta med det. En lösning på problemet kan vara att myndigheten ändrar sitt agerande, men ett resultat av Solvits arbete kan också vara ett konstaterande att inget EU-rättsligt brott har begåtts. Solvit har inga sanktionsmöjligheter och kan inte tvinga myndigheter att agera i enlighet med vad Solvit kommit fram till. Det här sättet att arbeta har dock enligt uppgift från Kommerskollegium, som ansvarar för Sveriges Solvitcentrum, visat sig framgångsrikt och har hjälpt många företag och personer genom åren att få ut det mesta av den inre marknaden.

Kommerskollegiums företagsundersökning för 2016 (Vad hindrar svenskt utrikeshandel 2016:5) gjordes på regeringens uppdrag inom ramen för regeringens exportstrategi. I undersökningen anges att det helt dominerande problemet i handeln med Norge är tullhanteringen. Detta gäller oavsett bransch. Reglerna uppfattas som byråkratiska och kraven på tulldokumentation skapar mycket pappersarbete. Företagen klagar också på långa och krångliga processer samt krångliga momsregler. Enligt undersökningen pekar 30 procent av de företag som upplever att vissa länder är särskilt problematiska ut Norge som särskilt problematiskt att exportera till. Norge är också det land som flest företag, 32 procent, vill ha bättre handelsvillkor med, ett resultat som överensstämmer med svaren på motsvarande frågor i 2009 års undersökning. Kommerskollegium konstaterar att de hinder som har kommit fram i undersökningen stämmer väl överens med de hinder som finns i rapportering från ambassaden i Oslo, Business Sweden, Europeiska kommissionen m.fl. Hinder som finns i sådan rapportering är bl.a. problem med tullklassificering, momsregler, att byggmaskiner inte omfattas av det s.k. ATA-carnetsystemet, som är ett internationellt tullpass, och höga tullar på livsmedels- och jordbruksprodukter.

Handelspolitiska skyddsinstrument

Av regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen 2016 (skr. 2016/17:115) framgår att en modernisering av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument diskuterades vid Europeiska rådet i oktober 2016. Vidare framgår att rådet trots utdragna diskussioner sedan 2013 inte kunnat komma överens om en gemensam ståndpunkt, bl.a. eftersom Sverige och ett antal andra länder inte kan acceptera möjligheten att införa extra höga skyddstullar. I samband med stålkrisen och kommissionens meddelande om stål i mars 2016 aktualiserades frågan. Europeiska rådet uppmanade till en snabb och balanserad överenskommelse före årets slut, och som ett resultat av detta enades rådet i december om en gemensam ståndpunkt för förhandlingarna med Europaparlamentet om förslaget. Kommissionen lade under hösten 2016 även fram ett förslag om att ändra metoden för att räkna ut antidumpningstullar, till följd av att vissa bestämmelser i Kinas anslutningsprotokoll till WTO löpte ut i december 2016.

I ett möte i EU-nämnden den 10 november 2016 inför ett möte i rådet för utrikesfrågor (handel) den 11 november 2016 framhöll EU- och handelsminister Ann Linde att regeringen när det gäller förslaget från 2013 betonat att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder inte får bli mer protektionistiska och att regeringen vid rådsmötet än en gång kommer att framföra detta. Regeringen skulle vidare begära att EU ändrar sitt regelverk i enlighet med gjorda WTO-åtaganden, samtidigt som det blir möjligt att vidta vissa kompenserande åtgärder när Kina inte längre klassas som en icke-marknadsekonomi (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:10).

Av kommissionens webbplats framgår att den föreslagna förordningen om att modernisera EU:s handelspolitiska skyddsinstrument ändrar de gällande antidumpnings- och antisubventionsförordningarna så att de bättre kan motverka illojala handelsmetoder. Syftet är att skydda EU:s producenter mot skada som uppstår till följd av illojal konkurrens och att garantera en fri och rättvis handel. Vidare är målet med förslaget till ny förordning att öppenheten och förutsägbarheten när det gäller införandet av preliminära antidumpnings- och utjämningsåtgärder ska öka. Enligt förslaget ska det vara möjligt att införa högre tullar i fall där det finns råvarurelaterade snedvridningar och där dessa råvaror, bl.a. energi, står för mer än 27 procent av den totala produktionskostnaden och mer än 7 procent var för sig. Enligt de uppgifter som publicerats på kommissionens webbplats skulle detta medge begränsande avvikelser från EU:s regler om lägsta tull, enligt vilken tullar inte får vara högre än vad som är nödvändigt för att förebygga skada för en industri i EU. Införandet av högre tullar ska enligt förslaget grundas på ett vinstmål och även bli föremål för en prövning av unionens intresse. Det ska också vara möjligt för importörer att få återbetalning för tullar som tas ut under en översyn om de handelspolitiska åtgärderna inte behålls.

Enligt uppgift från Regeringskansliet kommer förhandlingar om förslaget mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen (s.k. trilogförhandlingar) att inledas i närtid.

Utskottets ställningstaganden

Främjande av internationell handel

Utskottets ställningstagande redovisas i det följande avsnittet under rubrikerna Främjande av internationell handel, Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna, Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal, Insyn och konsekvensanalyser, Tjänstehandel, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien, Handel med gröna varor och Övrigt om internationell handel.

I motionerna 2016/17:114 (SD), 2016/17:2768 (M), 2016/17:3096 (C), 2016/17:3124 (M, C, L, KD), 2016/17:3148 (M) och 2016/17:3186 (M) framhålls vikten av att främja internationell handel. Utskottet vill med anledning av dessa motioner inledningsvis påminna om vad det anfört tidigare år då det behandlat liknande förslag (senast i bet. 2015/16:NU9). Det finns sedan länge ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Enligt utskottets mening bör Sverige även fortsättningsvis vara en tydlig röst inom EU och sådana internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser.

Som utskottet tidigare uttalat kan frihandel vara en stark välståndsskapande kraft för såväl världens fattigaste länder som de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse. Samtidigt är det viktigt att framhålla att utvecklingsländernas intressen särskilt måste beaktas i dessa sammanhang. Den globala frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan ske på öppna och likvärdiga villkor. Den fria handeln ska också vara en rättvis handel.

När det gäller en rättvis och en fri handel vill utskottet understryka vikten av att de båda går hand i hand. EU måste enligt utskottets mening vara en stark röst för en rättvis handel i världen för att på så vis främja hållbar utveckling och uppfyllandet av de globala målen för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, skyddet av arbetstagares och konsumenters intressen och kampen mot korruption. I likhet med tidigare år välkomnar utskottet att det i regeringens utrikesdeklaration för 2017 utlovas att Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling, och utskottet vill i sammanhanget påminna om den svenska politiken för global utveckling som slår fast att alla politiska beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter, människors demokratiska delaktighet, fattigdomsbekämpning och miljömässig hållbarhet. Utskottet vill också påminna om att regeringen i december 2015 överlämnade en skrivelse (skr. 2015/16:69) om hållbart företagande till riksdagen som behandlades av utskottet våren 2016 (bet. 2015/16:NU12). Som utskottet också tidigare har konstaterat har rättvis handel fått en mer framträdande roll i kommissionens nya handelsstrategi jämfört med tidigare handelsstrategier, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frihandelsavtal inte får leda till sänkta nivåer när det gäller hälsa, miljö, djurskydd och säkerhet. De får heller inte leda till att de sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU urholkas. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut.

I december 2015 hölls WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi. Trots lågt ställda förväntningar inför mötet lyckades de 162 medlemsländerna enas om det s.k. Nairobipaketet som bl.a. innebär att exportsubventioner till jordbruksprodukter ska avskaffas samt att andra former av exportstöd ska minska och att lättnader införs för de minst utvecklade länderna. Utskottet välkomnar detta. Sverige har länge drivit frågan om ett avskaffande av exportsubventioner och andra typer av exportstöd, och det är också något som utvecklingsländerna krävt under en lång tid.

Utskottet välkomnar också det uppdaterade plurilaterala informationsteknikavtalet (ITA II) som slöts i Nairobi och som innebär tullfrihet på ytterligare drygt 200 varor. Avtalet kommer enligt WTO-principen om mest gynnad nation att innebära att tullsänkningarna gäller samtliga medlemmar.

Utskottet kan också konstatera att avtalet om förenklade handelsprocedurer, som förhandlades fram vid WTO:s ministerkonferens på Bali, trädde i kraft i februari 2017 sedan två tredjedelar av medlemsländerna ratificerat avtalet.

Vid sin behandling av liknande förslag våren 2016 konstaterade utskottet att framsteg hade gjorts inom ramen för det frihandelsavtal för gröna varor (EGA) som förhandlas mellan ett antal medlemsländer i WTO, och att parterna arbetade för att ett avtal skulle kunna slutas under 2016. Utskottet tvingas dock konstatera att detta inte har kunnat ske. Utskottet vill därför understryka vikten av att regeringen med kraft fortsätter driva på för att ett avtal ska kunna nås. Utskottets förhoppning är att detta avtal så småningom ska kunna utvecklas till ett multilateralt avtal.

Framgångar inom det multilaterala samarbetet är av stor vikt då det är utskottets uppfattning att multilaterala avtal är det bästa sättet att främja en fri och rättvis internationell handel. Arbetet inom ramen för WTO och den stora utestående frågan om hur Doharundan ska hanteras måste därför prioriteras även i fortsättningen. Utskottet finner därför den senaste tidens utveckling i Förenta staterna och uppgifter om att den nyligen tillträdda amerikanska administrationen försöker hitta ett sätt att undvika att lösa handelstvister via WTO djupt oroande och vill därför i detta sammanhang särskilt understryka vikten av att regeringen inom ramen för EU, WTO och andra internationella forum handfast och med styrka står upp för de överenskomna principerna inom WTO.

Utskottet har i det föregående avsnittet redogjort för regeringens inriktning för den internationella handelspolitiken, vilken presenteras i budgetpropositionen för 2017. Utskottet konstaterar att de förslag till tillkännagivanden som finns i de aktuella motionerna i stort ligger i linje med inriktningen för regeringens politik. När det gäller de yrkanden som handlar om exportsubventioner för jordbruk konstaterar utskottet därtill att det i närtid har fattats eller förväntas fattas beslut i linje med det som förordas i motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga aktuella motionsyrkanden.

Handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna

Utskottet har tidigare behandlat förslag som på olika sätt berört handels- och investeringsavtalet mellan EU och Förenta staterna, senast våren 2016 (bet. 2015/16:NU9). När det gäller den oro som kommer till uttryck i motion 2016/17:1194 (V) vill utskottet liksom tidigare betona vikten av att ett avtal inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd, socialt skydd, skydd av personuppgifter och kulturell mångfald. Vidare får avtalet inte heller urholka de gällande sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU. Det är också fortfarande utskottets uppfattning att handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Utskottet vill också än en gång påminna om att det i de målsättningar som EU:s medlemsstater enhälligt slagit fast i det förhandlingsmandat som ministerrådet gav till kommissionen den 17 juni 2013 finns uttalat att avtalet inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd och miljöskydd. Som utskottet tidigare konstaterat är detta också något som kommissionen lyfter fram i sitt arbetsprogram och den nya handelsstrategin. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2017 i likhet med tidigare år framhåller vikten av förhandlingarna mellan EU och Förenta staterna. Regeringen anför att den kommer att arbeta för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinder samtidigt som miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa värnas. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Utskottet vill även påminna om att det tidigare noterat att EU, på Sveriges initiativ, föreslagit att TTIP ska innehålla ett åtagande om ett fördjupat samarbete mellan EU och Förenta staterna för att minska användningen av antibiotika i djurproduktionen.

Till skillnad från vad som föreslås i motion 2016/17:1194 (V) anser utskottet alltjämt att Sverige inte bör driva på för att EU ska lämna förhandlingarna. Det är först när avtalet är färdigförhandlat som det blir möjligt att ta ställning till avtalet fullt ut. Utskottet vill därför också påminna om att för att det färdigförhandlade avtalet ska träda i kraft på den europeiska sidan måste det godkännas av Europeiska rådet och Europaparlamentet. Det kommer sannolikt också att behöva ratificeras av medlemsstaternas parlament.

När det gäller motion 2016/17:3124 (M, C, L, KD) är det fortfarande utskottets uppfattning att regeringen redan verkar i linje med det som efterfrågas i motionen och att ett riksdagsuttalande därmed inte är nödvändigt.

Med detta avstyrks motionerna 2016/17:1194 (V) och 2016/17:3124 (M, C, L, KD) i de aktuella delarna.

Tvistlösningsmekanismer i investeringsavtal

I motion 2016/17:114 (SD) föreslås ett tillkännagivande om att Sverige inte ska ställa sig bakom en tvistlösningsklausul av ren Naftamodell. I motion 2016/17:1194 (V) förordas att riksdagen bör kräva att regeringen verkar för att handelsavtal som förhandlats med stater med fungerande juridiska system inte ska innehålla ISDS-klausuler samt kräva att regeringen verkar för att staters rätt att lagstifta och reglera alltid ska gå före uppgörelser i handelsavtal. I motion 206/17:3148 (M) begärs att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att det i såväl bilaterala som plurilaterala handelsavtal skapas funktionella och effektiva tvistlösningsmekanismer som underlättar för små och medelstora företag att etablera sig i andra länder. Vid behandlingen av liknande förslag våren 2016 (bet. 2015/16:NU9) konstaterade utskottet att varken kommissionen, Europaparlamentet eller regeringen drev frågan om att TTIP-avtalet ska innehålla en tvistlösningsmekanism av ren Naftamodell. Utskottet konstaterade samtidigt att det varken bland medlemsländernas regeringar eller i Europaparlamentet fanns en majoritet som förespråkade att handelsavtal inte alls skulle innehålla någon form av tvistlösningsmekanism. Utskottet kan konstatera att detta fortfarande gäller och ser därför inte, oavsett de enskilda partiernas inställning till hur en tvistlösningsmekanism bör se ut, anledning att ompröva sitt ställningstagande.

Utskottet vill vidare i likhet med föregående år framhålla att handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Stater ska ha rätt att reglera för att skydda sina medborgare, konsumenter, arbetstagares rättigheter, hälsa och miljö, och som utskottet konstaterade vid sin behandling av liknande förslag våren 2016 är detta också något som både regeringen och kommissionen understryker.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2016/17:114 (SD), 2016/17:1194 (V) och 2016/17:3148 (M) i de berörda delarna.

Insyn och konsekvensanalyser

Utskottet behandlade våren 2016 förslag liknande de nu aktuella om insyn och konsekvensanalyser (bet. 2015/16:NU9). När det gäller insyn vill utskottet nu liksom då framhålla att det delar den uppfattning som framförs i motion 2016/17:1194 (V) att det är viktigt med transparens i den här typen av förhandlingar. Utskottet vill också än en gång påminna om att det välkomnat att kommissionen ställt sig bakom kommissionär Cecilia Malmströms initiativ till en större öppenhet i förhandlingarna med Förenta staterna (yttr. 2014/15:NU2y). Vid sin behandling av förslaget våren 2016 konstaterade utskottet att kommissionen löpande publicerar EU:s förhandlingstexter på sin webbplats. Som framgår av det föregående avsnittet har det i de flesta medlemsstater inrättats särskilda läsrum där nationella parlamentsledamöter har möjlighet att ta del av dokument med amerikanska förhandlingspositioner, dock inte i Sverige. Utskottet konstaterar att regeringen har velat inrätta ett nationellt läsrum, men att de sekretessgarantier som Förenta staterna har satt upp som krav kan stå i strid med svensk grundlag och offentlighetsprincipen. Svenska riksdagsledamöter som vill läsa de amerikanska förhandlingspositionerna har dock möjlighet att göra det i kommissionens läsrum i Bryssel. Detta är givetvis försvårande omständigheter, men något som är svårt att rå på.

Utskottet noterar vidare att regeringen fortfarande delar uppfattningen att öppenhet är centralt för förhandlingarna och att den framhåller betydelsen av att dialogen med arbetstagarorganisationer, näringsliv och andra intressenter från det civila samhället ska fortsätta. Utskottet vill också påminna om att öppenhet framhålls som viktigt i kommissionens nya handelsstrategi.

Utskottet välkomnar, i likhet med tidigare år, de initiativ som tas för att öka transparensen i handelspolitiska förhandlingar och vill framhålla betydelsen av att göra förhandlingstexter tillgängliga eftersom detta underlättar en saklig debatt.

I likhet med vad som sägs i motion 2015/16:1871 (MP) anser utskottet vidare att det är angeläget att det genomförs ordentliga konsekvensanalyser av de handels- och investeringsavtal som förhandlas fram. Vid behandlingen av ett liknande motionsyrkande våren 2016 underströk utskottet vikten av att riksdagen inför ett eventuellt beslut om ett godkännande av CETA-avtalet skulle ha ett gediget underlag att ta ställning till. Utskottet framhöll att detta inte minst gällde att det skulle finnas oberoende konsekvensanalyser av vad avtalet skulle kunna komma att innebära och vilka eventuella effekter avtalet kunde ha, inte bara på miljön utan också på t.ex. hälsa och sociala, fackliga och ekonomiska rättigheter. Det står nu klart att CETA-avtalet kommer att underställas samtliga medlemsstaters nationella parlament, däribland riksdagen, och ett antal regionala parlament för ratificering. Utskottet noterar att regeringen den 24 juli 2016 gav Kommerskollegium i uppdrag att i samverkan med andra relevanta expertmyndigheter utreda CETA-avtalets eventuella effekter på miljön, människors och djurs hälsa och demokratiskt beslutsfattande. Uppdraget redovisades den 12 augusti 2016. Som framgår av det föregående avsnittet är det Kommerskollegiums och de i rapporten rådfrågade expertmyndigheternas uppfattning att det, för att kunna analysera konsekvenserna av avtalet mera fullständigt bl.a. krävs en mer djupgående analys av flera delar i avtalet i samråd med sakmyndigheterna. Utskottet delar denna uppfattning, och här därmed inte heller någon annan uppfattning än motionärerna, och konstaterar att Kommerskollegium i december 2016 fick ytterligare ett regeringsuppdrag att tillsammans med ett antal expertmyndigheter göra en mer omfattande analys av avtalet. Det nuvarande uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2017.

Utskottet vill avslutningsvis, i likhet med föregående år, uttrycka sitt stöd för att regeringen med kraft fortsätter att driva frågan om att de oberoende konsekvensanalyser som genomförs på EU-nivå, de s.k. SIA-rapporterna, inte bara ska göras under själva förhandlingarna i takt med att avtalstexterna förändras, utan även efter att avtalen är klara. Utskottet välkomnar även fortsättningsvis en aktiv och välgrundad debatt om avtalets innehåll från såväl myndigheter som olika intresseorganisationer.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2016/17:1194 (V) i den berörda delen och motion 2016/17:1871 (MP).

Tjänstehandel

I motion 2016/17:1194 (V) förordas att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att EU lämnar TISA-förhandlingarna. Utskottet behandlade ett likalydande yrkande förra våren (bet. 2015/16:NU9) och vill nu liksom då inledningsvis framhålla vikten av tjänstehandel som numera utgör en betydande del av Sveriges handel. Utskottet vidhåller vidare sin uppfattning att förhandlingarna kring ett uppdaterat tjänstehandelsavtal därför är viktiga, och i linje med vad utskottet anförde i sitt ställningstagande om handels- och investeringsavtalet med Förenta staterna konstaterar utskottet att det först när avtalet är färdigförhandlat blir möjligt att ta ställning till avtalet fullt ut. I likhet med de övriga avtal som kommissionen förhandlar skulle ett eventuellt TISA-avtal också bli föremål för godkännande av Europeiska rådet och Europaparlamentet.

Utskottet vill dock i likhet med föregående år framhålla att det delar motionärernas uppfattning att det är olyckligt att tjänstehandelsavtalsförhandlingarna sker vid sidan om de multilaterala WTO-förhandlingarna, men noterar samtidigt att förhandlingarna är öppna för fler länder att ansluta sig till om de önskar. Det finns även en möjlighet att införa ensidiga preferenser särskilt för de minst utvecklade länderna genom ett undantag, en s.k. waiver, och därmed kan tjänsteexportörer från de minst utvecklade länderna få extra förmånligt tillträde till EU-marknaden. Utskottet vill också understryka vikten av att ett nytt tjänstehandelsavtal, likt andra handelsavtal, ska respektera demokratiskt fattade beslut. Stater ska ha rätt att reglera för att skydda sina medborgare, konsumenter, arbetstagares rättigheter, hälsa och miljö.

Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:1194 (V) i den berörda delen.

EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien

I motion 2016/17:114 (SD) förordas ett tillkännagivande om att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien, och i motion 2016/17:3148 (M) föreslås ett tillkännagivande om att Sverige i de kommande förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU ska verka för att så mycket som möjligt av frihandelsförhållandet mellan parterna består. Utskottet vill med anledning av dessa motioner inledningsvis framhålla att det delar motionärernas uppfattning om att Storbritannien är en viktig handelspartner för EU och i synnerhet Sverige. Storbritanniens utträde ur EU kommer att vara en stor förlust för EU och kommer, vilket framgår av Kommerskollegiums rapport om brexit, att innebära en försämring för svenska företag jämfört med i dag oavsett resultatet av utträdesförhandlingarna.

Utskottet vill därutöver framhålla att EU endast befinner sig i början av en process där Storbritannien inom kort förväntas lämna in en formell begäran om utträde enligt artikel 50 och att det är först därefter som processen att förhandla om utträdet börjar. Utskottet noterar att det råder olika uppfattningar om när eventuella förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien skulle kunna påbörjas. Det är därmed mycket som är oklart och osäkert.

Utskottet noterar att statsrådet Ann Linde vid en presskonferens den 8 december 2016 framhöll att de främsta svenska prioriteringarna är att värna EU:s funktion och sammanhållningen bland de 27 kvarvarande medlemsstaterna eftersom regeringens bedömning är att det viktigaste är att EU fortsätter att fungera. Samtidigt konstaterade statsrådet att den svenska handeln med Storbritannien är oerhört viktig för exporten, arbetstillfällena och ekonomin och att det därför vid ett brittiskt utträde är väldigt viktigt för regeringen att verka för att få en fungerande handel med Storbritannien och mellan Storbritannien och EU så fort som möjligt. Statsrådet framhöll dock även att det inte får leda till att samarbetet i EU försvagas.

Utskottet konstaterar att regeringen har gett i uppdrag till Kommerskollegium att analysera betydelsen av olika framtida alternativa regelverk för handel med tjänster och tull- och handelsprocedurer mellan EU och Storbritannien. Utskottet vill understryka vikten av att brexit och dess betydelse för Sverige och svensk handel även fortsättningsvis analyseras vartefter förhandlingarna med Storbritannien fortskrider. Utskottet noterar också att regeringen gett i uppdrag till Business Sweden att analysera internationella investeringsmöjligheter för Sverige efter brexit.

När det gäller förhandlingarna om Storbritanniens utträde och ett eventuellt framtida mandat till kommissionen att inleda förhandlingar med Storbritannien om ett frihandelsavtal vill utskottet påminna om att den svenska ståndpunkten, när dessa frågor kommer upp på dagordningen i rådet, ska förankras i EU-nämnden. De berörda fackutskotten kommer också att kunna följa frågorna genom att begära information eller överläggningar inför rådsmöten.

Utskottet ser utifrån vad det har anfört inte något skäl till några tillkännagivanden enligt det som föreslås, och motionerna 2016/17:114 (SD) och 2016/17:3148 (M) avstyrks därför i de berörda delarna.

Handel med gröna varor

I motionerna 2016/17:3148 (M) och 2016/17:3189 (M) förordas tillkännagivanden om att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att minska tull och andra handelshinder för miljövänlig energiteknik, som t.ex. solceller. Utskottet har tidigare behandlat förslag om främjande av handel med miljöteknik, senast våren 2016 (bet. 2015/16:NU9). Utskottet vill med anledning av det nu aktuella förslaget därför påminna om vad det tidigare sagt. Utskottet vill liksom tidigare inledningsvis framhålla vikten av att inte minst utvecklingsländer får tillgång till ny, energieffektiv teknik. Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar, och om världens koldioxidutsläpp ska bromsas behöver betydande steg tas bl.a. i utvecklingsländerna. Ökad tillgång till modern miljöteknik är centralt för att dessa länder ska kunna minska utsläppen samtidigt som de utvecklas hållbart.

Utskottet har tidigare noterat att det pågår diskussioner för att hitta en lösning på detta problem, bl.a. inom de internationella klimatförhandlingarna och inom ramen för WTO. Utskottet vill påminna om att det våren 2016 konstaterade att världens länder i det internationella klimatavtal som tecknades i december 2015 vid FN:s klimatmöte i Paris har tagit några viktiga steg för att underlätta tekniköverföringen till fattiga länder, och att dessa åtaganden ingår i den del av avtalet som ska följas upp. Vid klimatmötet i Paris beslutades också att det teknikcenter (CTCN) som inrättats inom ramen för klimatförhandlingarna och som har till uppgift att bistå utvecklingsländer med kunskap om miljöteknik ska stödja genomförandet av avtalet.

Som utskottet konstaterat i sitt inledande ställningstagande om främjande av internationell handel har det trots tidigare framsteg inte gått att nå ett frihandelsavtal för gröna varor (EGA). Utskottet vill även i detta sammanhang understryka vikten av att regeringen med kraft fortsätter driva på för att ett avtal ska kunna nås. Utskottets förhoppning är att detta avtal som förhandlas mellan ett antal medlemsländer i WTO ska kunna utvecklas till ett multilateralt avtal, vilket skulle kunna få stor betydelse för handeln med gröna varor.

Därmed avstyrks motionerna 2016/17:3148 (M) och 2016/17:3189 (M) i de berörda delarna.

Övrigt om internationell handel

I motionerna 2016/17:2081 (M) och 2016/17:3026 (L) lyfts problemet med handelshinder mellan Sverige och Norge. I den förstnämnda motionen efterfrågas en översyn av hur fler gränshinder mellan länderna kan rivas i syfte att främja handeln mellan länderna, och i den senare begärs en översyn av de handelsavtal som reglerar handeln mellan länderna. Utskottet vill med anledning av dessa förslag påminna om vad det tidigare sagt då det behandlat liknande motioner (bet. 2015/16:NU9).

Inom ramen för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och dess gränskommittéer och regionala arbetsgrupper sker ett samarbete som spelar en viktig roll för att bl.a. kartlägga och avlägsna gränshinder. Därtill ägnas särskild uppmärksamhet åt gränsöverskridande samarbete inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik och målet för territoriellt samarbete under perioden 2014–2020. Detta sker bl.a. genom att främja konkurrenskraften hos näringslivet i gränsregionerna, t.ex. genom de gränsregionala programmen Interreg Nord, Interreg Bottnia-Atlantica och Östersjöprogrammet. I dessa program deltar förutom Sverige både Finland och Norge, trots att Norge inte är en del av EU. Utskottet vill också, liksom tidigare, påminna om tjänsten Solvit som initierades av kommissionen 2002 och som har nämnts i det föregående avsnittet. Utskottet delar fortfarande motionärernas uppfattning att det är viktigt med insatser för att minimera gränshinder för företag, och att det därför är positivt att det sker flera insatser på området med den inriktning som efterfrågas i motionerna.

När det gäller tullar på import av biomassa som lyfts i motion 2016/17:3272 (KD) konstaterade utskottet vid behandlingen av ett liknande yrkande våren 2016 (bet. 2015/16:NU9) att rätten att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder faller inom EU:s exklusiva kompetens. Utskottet konstaterade vidare att regeringens hållning är att handelsskyddsåtgärder, i synnerhet antidumpningsåtgärder, är allvarliga ingrepp i det fria handelsutbytet som bör användas restriktivt och att regeringen enligt uppgift konsekvent framfört behovet av en reform av regelverket i frihandelsvänlig riktning samt verkat aktivt för att EU ska modernisera förordningarna på handelsskyddsområdet (skr. 2014/15:65, se även skr. 2015/16:115). Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2017 (utg.omr. 24) liksom föregående år framhåller att den fortsätter arbetet för en mer restriktiv användning av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument och att den därför är kritisk till kommissionens pågående ansats till modernisering eftersom förslaget går i protektionistisk riktning. Som framgår i det föregående avsnittet har en modernisering av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument varit föremål för diskussioner i rådet under hösten 2016, och i december enades rådet om en gemensam ståndpunkt. Utskottet konstaterar att regeringen har fortsatt att driva en frihandelsvänlig linje och betonat vikten av att skyddsåtgärderna inte får bli mer protektionistiska. Utskottet finner därmed att det finns en samsyn mellan motionärens och regeringens inställning i frågan om handelspolitiska skyddsåtgärder. Utskottet, som också omfattas av denna samsyn, anser därför att ett riksdagsuttalande kan besparas.

I motion 2016/17:2910 (KD) begärs ett tillkännagivande om att inget handelsavtal bör ingås med Kuba innan Kuba ratificerar och genomför FN:s två konventioner om mänskliga rättigheter. Utskottet vill med anledning av förslaget inledningsvis betona vikten av att handelspolitiken medverkar till att värna de mänskliga rättigheterna, stärker respekten för grundläggande arbetsvillkor, inkluderar ett klimat- och miljöperspektiv samt prioriterar ett utvecklingsperspektiv. Som utskottet konstaterar i sitt inledande ställningstagande och som redogjorts för i det föregående har rättvis handel fått en mer framträdande roll i kommissionens nya handelsstrategi, och strategin innehåller ett antal åtgärder som rör handel och mänskliga rättigheter. Utskottet vill påminna om att EU:s målsättning är att integrera klausuler om respekt för mänskliga rättigheter i samtliga associerings- och frihandelsavtal. Utskottet konstaterar vidare att Kuba inte finns med i den förteckning över pågående frihandelsavtalsförhandlingar som redogjorts för i det föregående.

I motion 2016/17:3171 (M) förordas att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att det svenska undantaget för handel med sälprodukter ska fortsätta att gälla. Utskottet har tidigare behandlat liknande förslag, senast våren 2016 (bet. 2015/16:NU9). Frågan aktualiserades mot bakgrund av en WTO-tvist, och utskottet vill därför i sammanhanget, liksom tidigare då förslaget behandlats, framhålla vikten av att respektera de internationella handelsreglerna och WTO:s tvistlösningsmekanism. Vid sin behandling våren 2016 konstaterade utskottet att frågan i närtid hade spelat ut sin roll i och med att EU i oktober 2015 antog en förordning som anpassats till WTO:s regler som innebär att det inte längre är tillåtet med en begränsad småskalig försäljning av sälprodukter. Utskottet konstaterade vidare att regeringen under rådsförhandlingarna om den nya förordningen aktivt verkat för att behålla undantaget, vilket den också anser skulle vara förenligt med WTO:s regler. Det finns dock ett stort motstånd inom EU mot säljakt, och det saknades därmed stöd för regeringens linje. Utskottet konstaterade även att förordningen erkänner att det borttagna undantaget kan skapa problem i vissa medlemsstater, och att detta bör beaktas vid framtida utvärderingar. Utskottets bedömning var att regeringen vid en eventuell framtida utvärdering av förordningen skulle verka för att införa det tidigare undantaget. Utskottet ser ingen anledning att ompröva sitt ställningstagande och avstyrker därmed motion 2016/17:3171 (M) i den berörda delen.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga aktuella motionsyrkanden.

EU:s inre marknad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om främjandet av EU:s inre marknad, exportförbudet för snus, metall- och skrothandel och övrigt om handel på den inre marknaden. Utskottet hänvisar bl.a. till den förda politiken och pågående insatser och utredningar.

Jämför reservationerna 13 (M), 14 (C), 15 (L), 16 (M, SD) och 17 (SD).

Motionerna

I motion 2016/17:1014 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S) anför motionärerna att regeringen aktivt bör arbeta för ett ökat engagemang där man säkerställer att konkurrenssituationen är densamma för alla inom EU och att medlemsstater inte ägnar sig åt social dumpning, eller delar ut ogiltigt statsstöd som åsidosätter lika konkurrens inom EU.

Riksdagen bör uppmana regeringen att verka för att den inre marknaden utvecklas genom att EU:s tjänstedirektiv breddas och omfattar ökad rörlighet inom fler sektorer såsom digitala tjänster och varor, enligt kommittémotion 2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.

I motion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24 anser motionärerna att regeringen bör verka för att upphäva exportförbudet av snus inom EU. Även om snus inte kan anses vara en hälsoprodukt bidrar den enligt vad som sägs i motionen till en lägre förekomst av rökningsrelaterad cancer i Sverige. Tillåten export av snus skulle enligt motionärerna potentiellt kunna minska rökningsrelaterad cancer i EU samtidigt som det skulle kunna skapa möjligheter till fler svenska jobb.

I motion 2016/17:299 av Erik Andersson (M) konstateras att svenska män har den lägsta dödligheten per capita inom EU när det gäller tobaksrelaterade sjukdomar, vilket enligt motionären förklaras av att det i Sverige finns tillgång till snus som är ett avsevärt mindre skadligt alternativ till rökning. Det är enligt motionären uppenbart att EU:s förbud mot export och försäljning av snus leder till en försämrad folkhälsa i övriga länder. Samtidigt finns det inga hinder för export till svenska konsumenter för snus som är tillverkat i annat EU-land. Detta är en konkurrensnackdel som diskriminerar svenska företag. Motionären anser att regeringen därför bör agera ansvarsfullt och verka för att snusförbudet inom EU avskaffas.

Även i motion 2016/17:308 av Jesper Skalberg Karlsson och Erik Bengtzboe (båda M) förordas att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att avskaffa EU:s totalförbud mot export av svenskt snus. Motionärerna påtalar att det svenska snuset är den enda produkt som är totalförbjuden, vilket är den hårdaste av alla tillgängliga handelsregleringar. Vidare framhålls att det finns principiellt goda anledningar, inte minst utifrån ett folkhälsoperspektiv, för riksdagen att återkommande påminna regeringen och kommissionen om att Sverige inte accepterar de skäl som anges för totalförbudet.

Också i kommittémotion 2016/17:113 av Johan Nissinen m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att avskaffa EU:s totalförbud mot export av svenskt snus. Snusförbudet är enligt motionärerna oförenligt med de principer som handelsunionen bygger på. Vidare framhålls att det inte finns några övertygande argument om att upprätthålla exportförbudet; tvärtom är argumenten för att tillåta export långt mycket tyngre. Förbudet är enligt motionärerna också förenat med betydande samhällsekonomiska kostnader eftersom det innebär stora summor i förlorade exportintäkter för Sverige.

I kommittémotion 2016/17:115 av Josef Fransson m.fl. (SD) konstateras att stölderna av framför allt koppar har ökat i takt med att metallpriserna har stigit. Problemen med metallstölder drabbar allt från småföretag till kyrkor och tågtrafiken, och leder bl.a. till att Sveriges kulturarv utarmas och till stora samhällsekonomiska kostnader. För att komma till rätta med problemen förordar motionärerna att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med förslag om att dels återinföra tillståndskravet för handel med skrot (yrkande 1), dels införa ett kontantförbud inom skrothandelsbranschen (yrkande 2).

Svensk djurhållning står inför stora utmaningar; så stora att många lantbruk inte ser någon annan väg än att lägga ned sin djurproduktion, sägs i motion 2016/17:1350 av Hanna Wigh (SD). Vidare framhålls att det är oerhört viktigt att Sverige upprättar en stark självförsörjningsgrad och att svenska bönder ges förutsättningar att planera för framtiden. Sveriges medlemskap i EU har inneburit att det svenska djurskyddet blivit en orättvis konkurrensnackdel för de svenska djurproducenterna. Att sänka kraven på svensk djurhållning är dock inte ett realistiskt alternativ enligt motionären som i stället föreslår att det ska införas importtariffer på animaliska produkter som importeras till Sverige. När animaliska produkter som inte lever upp till minimikraven i svensk djurhållning och slakt importeras bör de beläggas med en importtariff för att vikta de orättvisa förhållanden som styr marknaden i dag (yrkande 2). För animaliska produkter som lever upp till minimikraven i svensk djurhållning bör det införas en särskild importtariff (yrkande 1).

I motion 2016/17:1393 av Jimmy Ståhl (SD) påtalas att tester har visat att det finns stora skillnader mellan de olika alkoholmätare som säljs på marknaden. Motionären efterlyser en standard med tillförlitlighet för alkoholmätare och anser att de apparater som inte håller måttet inte bör få säljas. För att en alkoholmätare ska få säljas bör den vara godkänd av ett ackrediteringsföretag så att användaren kan vara säker på resultatet. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att det enbart får säljas säkra alkoholmätare.

För att säkerställa Europeiska unionens långsiktiga överlevnad krävs enligt vad som sägs i kommittémotion 2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 mer av det som en gång gjorde medlemsländerna framgångsrika: handel och öppenhet. Europa bör enligt motionärerna ges bättre förutsättningar att skapa fler jobb och ökad tillväxt, och detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Motionärerna vill att den inre marknaden öppnas ytterligare särskilt genom inrättandet av en digital inre marknad med stark nätneutralitet. Vidare anser motionärerna att EU måste öppna sig mer mot omvärlden och aktivt arbeta för upprättandet av fler globala frihandelsavtal.

I partimotion 2016/17:1077 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9 framhåller motionärerna att det, trots att de fyra friheterna (för människor, varor, kapital och tjänster) är grunden för EU och den inre marknaden, kvarstår stora utmaningar inte minst vad gäller tjänsters rörlighet över gränserna mellan medlemsstaterna. Enligt beräkningar som refereras i motionen skulle EU:s BNP kunna stiga med över 2 000 miljarder kronor om medlemsstaterna fullt ut skulle genomföra den lagstiftning som redan finns på plats för att öka rörligheten av tjänster. Motionärerna anser att framstegen sker för långsamt. Motionärerna menar därför att riksdagen bör tillkännage för regeringen att Sverige bör lansera ett tjänsteinitiativ för att samla medlemsstater bakom ambitionen att fullt ut skapa en inre marknad för tjänster.

Vissa kompletterande uppgifter

Mål och inriktning

I det inledande avsnittet om internationell handel framgår också riksdagens mål för EU:s inre marknad samt regeringens inriktning för politiken på området.

Meddelanden från kommissionen

Kommissionen presenterade under 2015 två meddelanden som rör EU:s inre marknad: kommissionens meddelande om en strategi för en inre digital marknad i Europa (KOM(2015) 192) och kommissionens meddelande om att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (KOM(2015) 550). Utskottet har under våren 2016 skrivit ett utlåtande om det senare av dessa två.

I det förstnämnda meddelandet om strategi för en inre digital marknad presenterar kommissionen en rad åtgärder som bygger på tre grundpelare. För det första: en förbättrad tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag. Detta kräver enligt kommissionen att de stora skillnaderna mellan nätvärlden och den fysiska världen försvinner snabbt, så att hinder för gränsöverskridande verksamhet undanröjs. För det andra: att skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra. Detta kräver enligt kommissionen en säker och pålitlig infrastruktur och innehållstjänster med hög hastighet, i kombination med rätt regelverk för innovation, investeringar, rättvis konkurrens och liknande spelregler. För det tredje: att maximera tillväxtpotentialen för den europeiska digitala ekonomin. Detta kräver enligt kommissionen investeringar i IKT-infrastruktur (informations- och kommunikationsteknik) och IKT-teknik, exempelvis molntjänster och stordata i forskning och innovation för att stimulera industrins konkurrenskraft och i bättre offentliga tjänster, delaktighet och kompetens.

De åtgärder som föreslås för att förbättra den inre marknaden syftar till att skapa en fördjupad och rättvisare inre marknad som bygger på möjligheter, modernisering och resultat. Kommissionen presenterar bl.a. åtgärder för att möjliggöra en balanserad utveckling för den s.k. delningsekonomin och åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa. Vidare vill kommissionen se en förverkligad tjänstemarknad utan gränser, och aviserar bl.a. att den kommer att lansera ett lagstiftningsinitiativ för att införa ett tjänstepass och föreslå lagstiftningsåtgärder för att åtgärda lagstiftningshinder, t.ex. skillnader i bolagsform, aktieägarkrav och sektorsövergripande begräsningar inom viktiga uppdragstjänster. Vidare avser kommissionen att åtgärda begränsande bestämmelser i detaljhandelssektorn och förebygga diskriminering av konsumenter och företagare. Kommissionen vill också skapa förutsättningar för att uppmuntra till modernisering och innovation, bl.a. genom att modernisera systemen för kvalitetsnormer och stödja medlemsländerna i offentlig upphandling i syfte att göra den mer öppen, effektiv och ansvarig. Kommissionen vill också befästa EU:s immaterialrättsliga regelverk och kommer bl.a. att lägga fram initiativ för att konsolidera och modernisera bestämmelserna om immateriell äganderätt, inbegripet åtgärder för att stödja utnyttjandet av immaterialrättigheter i små och medelstora företag. Kommissionen betonar också att det är nödvändigt att EU-lagstiftningen efterlevs för att den inre marknadens möjligheter och fördelar ska kunna utnyttjas, och kommissionen aviserar därför åtgärder för att se till att krav uppfylls och att det sker ett smart genomförande. Tjänstedirektivet ska ge bättre effekt genom att kommissionen föreslår ett nytt anmälningsförfarande som möjliggör kontroller vad gäller motivering och proportionalitet i fråga om ny nationell lagstiftning som begränsar den fria rörligheten för tjänster. För att stärka den inre marknaden för varor avser kommissionen bl.a. att lägga fram en åtgärdsplan som omfattar hela EU för att öka medvetenheten om ömsesidigt erkännande och se över förordningen om ömsesidigt erkännande.

Av utskottets ställningstagande i utlåtandet Granskning av meddelande om att förbättra den inre marknaden (utl. 2015/16:NU16) framgår att ett av målen för Sveriges handelspolitik sedan länge har varit en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU. EU:s inre marknad har stor betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning då handeln inom denna marknad utgör nära 70 procent av svensk export och 80 procent av svensk import. Utskottet påminde även om vad det i andra sammanhang har anfört om att en väl fungerande inre marknad är av avgörande betydelse när det gäller att stärka hela EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning till nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Utskottet delade därmed kommissionens övergripande målsättningar i meddelandet. På ett övergripande plan ansåg utskottet att målsättningen måste vara att handelshinder avvecklas, nya handelshinder inte uppstår och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Enligt utskottets uppfattning var det angeläget att kommissionen skulle vidta åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för tjänstehandel, bättre villkor för småföretag och gränsöverskridande e-handel samt öppenhet mot omvärlden. Utskottet framhöll också vikten av att redan överenskomna åtgärder genomförs på ett korrekt sätt och i rätt tid i alla medlemsländer, och välkomnade kommissionens ambitioner på detta område.

I övrigt ansåg utskottet att kommissionens meddelande utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s inre marknad. Vidare framhöll utskottet betydelsen av att lägga fram ambitiösa och konkreta förslag så att den potential som finns kan tas till vara och att Sverige för en politik som syftar till en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU. Utskottet framhöll även vikten av att en vidareutveckling av EU:s inre marknad inte leder till protektionistiska tendenser gentemot omvärlden och att Sverige bör fortsätta att vara en tydlig röst inom EU för en öppen, fri och rättvis handel och motverka olika former av protektionism. På de områden där det är aktuellt, ansåg utskottet, är det nödvändigt att skapa en balans mellan åtgärder för att förverkliga en inre marknad för varor och tjänster och skyddet för arbetstagare, konsumenter, djur och miljö. Stora krav måste, enligt utskottet, ställas på att demokrati, miljöhänsyn och andra allmänna skyddsintressen inte åsidosätts. För att handeln med tjänster ska fungera är det fundamentalt att olika länders modeller på arbetsmarknaden fungerar. Bestämmelser för den inre marknaden måste genomföras med respekt för fackliga rättigheter. Utskottet välkomnade också kommissionens övergripande ambitioner att minska regelbördan, och påminde om vikten av att regelförenklingsarbetet inte får leda till att grupper av företag ska kunna undantas från exempelvis arbetsmiljölagstiftning. Nya åtgärder från kommissionen får heller inte innebära en ökad administrativ börda för företagen, enligt vad utskottet anförde. I utlåtandet fanns fem motivreservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Kommissionen presenterade i januari 2017 ett tjänstepaket, som innehåller tre lagstiftningsförslag som ska röja handelshinder på EU:s inre marknad för tjänster genom en förbättrad tillämpning av EU:s tjänstedirektiv. Förslagen i tjänstepaketet tar sin utgångspunkt i de redan befintliga tjänste- och yrkeskvalifikationsdirektiven. Två av de tre lagstiftningsförslagen (förslaget om ett elektroniskt tjänstekort och förslaget om förbättrat anmälningsförfarande för tjänsteregleringar) har hänvisats till näringsutskottet för subsidiaritetsprövning. Statssekreterare Oscar Stenström informerade utskottet om tjänstepaketet vid sammanträdet den 16 februari 2016.

Konkurrens inom EU

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg besvarade den 27 april 2016 en skriftlig fråga från Tomas Eneroth (S) om regeringen avser att ta några initiativ för att säkerställa att konkurrensen sker på lika villkor inom EU (fr. 2015/16:1131). Av statsrådets svar framgår det att det inom EU finns ett omfattande regelverk för statligt stöd till företag som samtliga medlemsstater måste följa. Inom ramen för detta har kommissionen tagit fram riktlinjer för regionalstöd, vilka tillåter mer generösa villkor i vissa regioner i t.ex. Polen och andra länder med sämre ekonomiska förutsättningar än snittet i EU. Enligt kommissionens riktlinjer är det inte tillåtet att lämna regionalt investeringsstöd till företag som har lagt ned samma eller liknande verksamhet i en annan medlemsstat under de två år som föregick stödansökan. Om det verkar som att ett företag har fått otillåtet stöd kan berörda parter, t.ex. medlemsstater och andra företag, lämna in ett klagomål till kommissionen. I övrigt står det fritt för enskilda, t.ex. representanter för en facklig organisation, att uppmärksamma kommissionen på stödåtgärder. I sitt svar hänvisar statsrådet även till den av regeringen beslutade nyindustrialiseringsstrategin som syftar till att stärka industrins omvandlings- och konkurrenskraft. Avslutningsvis anför statsrådet att lagar, regler och skatter är exempel på grundförutsättningar som kan användas som indikatorer på ett lands konkurrenskraft, och att regeringen noga följer utvecklingen inom dessa områden.

Exportförbudet för snus

Det nya tobaksdirektivet (2014/40/EU) antogs av Europaparlamentet och ministerrådet den 3 april 2014. Direktivet började gälla den 20 maj 2014 och EU:s medlemsländer har därefter haft två år på sig för att införa de nya bestämmelserna i den egna lagstiftningen. Av direktivet framgår att det svenska undantaget för snus finns kvar och att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår. Den förra regeringen framhöll i faktapromemoria 2012/13:FPM51 att den ansåg att en enhetlig och ansvarsfull reglering som omfattar alla tobaksprodukter, där alla produkter bedöms utifrån samma kriterier, bör eftersträvas. Vidare beklagade den förra regeringen att vissa tobaksprodukter enligt förslaget till ett nytt tobaksdirektiv ska fortsätta att särbehandlas.

Metall- och skrothandel

Handel med skrot reglerades fram till 1999 bl.a. i lagen (1981:2) om handel med skrot och begagnade varor. Från och med 1999 avskaffades den särskilda regleringen av handel med skrot.

Regeringen beslutade i augusti 2013 att tillsätta en särskild utredare (dåvarande justitierådet Annika Brickman) med bl.a. uppdraget att lämna en bedömning om huruvida det bör införas ett lagstadgat förbud mot att använda kontanter och checkar som betalningsmedel vid handel med metallskrot. Ett syfte med ett sådant förbud skulle vara att stävja brottsligheten med metallstölder. I november 2014 överlämnades betänkandet Handel med begagnade varor och med skrot (SOU 2014:72) till regeringen. I utredningen föreslås att det införs ett förbud mot att använda kontanter, checkar och postväxlar som betalningsmedel vid handel med metallskrot i näringsverksamhet. Det främsta syftet med förbudet är att minska antalet metallstölder. Utredningen anser även att vid sidan av detta huvudmål bör regleringen kunna medverka till en förbättrad marknad med konkurrens på lika villkor i skrothanteringsbranschen. Utredningen har även övervägt om de näringsidkare som bedriver handel med metallskrot ska omfattas av ett tillståndskrav. En tillståndsreglering skulle enligt utredningen dock innebära en inskränkning av näringsfriheten och bör därför bara användas i sammanhang där viktiga samhällsintressen motiverar en sådan inskränkning. Enligt utredningens mening har det inte framkommit att behovet av kontrollåtgärder är särskilt stort och att det därför inte finns tillräckliga skäl för en tillståndsreglering. I stället anser utredningen att det bör införas en anmälningsplikt för näringsidkare som handlar med skrot. På så sätt kan den utsedda tillsynsmyndigheten få kännedom om vilka näringsidkare som bedriver verksamhet i skrothanteringsbranschen.

Utredningen har remissbehandlats. Näringsdepartementet uppger att frågan fortsatt är under beredning.

Vid beredningen av liknande förslag våren 2016 avstyrkte utskottet dessa med hänvisning till den pågående beredningen av Skrothandelsutredningens slutbetänkande (bet. 2015/16:NU9). Företrädare i utskottet för Sverigedemokraterna reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Främjandet av EU:s inre marknad

Utskottets ställningstagande redovisas i det följande avsnittet under rubrikerna Främjandet av EU:s inre marknad, Exportförbudet för snus, Metall- och skrothandel och Övrigt om handel på den inre marknaden.

I det följande behandlar utskottet olika förslag om att främja EU:s inre marknad. I motion 2016/17:1077 (L) föreslås ett tillkännagivande om att Sverige ska lansera ett tjänsteinitiativ i EU, i motion 2016/17:2970 (C) framhålls betydelsen av handel och öppenhet på EU:s inre marknad och i motion 2016/17:3148 (M) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att EU:s tjänstedirektiv breddas i syfte att utveckla den inre marknaden. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna att EU:s inre marknad är av stor betydelse för Sverige och EU och att mer kan göras för att undanröja hinder för att genomföra en väl fungerande inre marknad och utveckla den gränsöverskridande handeln. Inte minst kan t.ex. mer göras för att säkerställa att de åtgärder som redan finns på plats genomförs på ett tillfredsställande sätt i samtliga medlemsstater. Samtidigt anser utskottet att den inre marknaden inte bör vara ett mål i sig utan ett medel, och stora krav måste ställas på bl.a. säkerhet, arbetsrätt, folkhälsa, miljöhänsyn och konsumentskydd.

Som tidigare redovisats har kommissionen under 2015 lanserat en strategi för den digitala inre marknaden och en strategi för den inre marknaden. Bland de åtgärder som kommissionen presenterar i den senare av dessa två strategier ingår bl.a. förslag på åtgärder för att förverkliga en tjänstemarknad utan gränser. Regeringen har i faktapromemorian (2015/16:FPM17) om kommissionens meddelande om inremarknadsstrategin uttalat att den delar kommissionens uppfattning att det är viktigt att åtgärder vidtas för att främja och stärka EU:s inre marknad. Utskottet noterar vidare att regeringen i stort välkomnar meddelandet och att den betonar att det för svenskt vidkommande är åtgärder på tjänsteområdet och den digitala inre marknaden som är av högsta prioritet, särskilt i de sektorer som har högst potential för tillväxt och gränsöverskridande handel inom EU. De prioriteringar regeringen lyfter fram inför det fortsatta arbetet med strategin sammanfaller därmed med de områden motionärerna framhåller som särskilt viktiga. De aviserade åtgärderna i strategierna kommer, när de bl.a. återkommer i form av lagstiftningsförslag, att bli föremål för beredning i konkurrenskraftsrådet och Europaparlamentet. Riksdagen kommer då att få ta ställning till kommissionens mer preciserade förslag. Utskottet har också under våren 2016 skrivit ett granskningsutlåtande om kommissionens meddelande om inremarknadsstrategin (utl. 2015/16:NU16).

Med anledning av förslaget i motion 2016/17:1077 (L) om ett tjänsteinitiativ vill utskottet även påminna om att det är kommissionen som i dag har den exklusiva rätten att initiera lagstiftningsförslag.

Med hänvisning till det sagda avstyrks motionerna 2016/17:1077 (L), 2016/17:2970 (C) och 2016/17:3148 (M) i de aktuella delarna.

Exportförbudet för snus

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden som på olika sätt berört exportförbudet för svenskt snus, senast våren 2016 (bet. 2015/16:NU9). Utskottet kan nu i likhet med då konstatera att ett nytt tobaksdirektiv (2014/40/EU) antogs den 3 april 2014 och att det av detta framgår att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår, liksom det svenska undantaget för snus. Utskottet ansåg då att frågan, oavsett inställning i sak, inte längre hade samma aktualitet. Utskottets bedömning kvarstår, och motionerna 2016/17:113 (SD), 2016/17:299 (M), 2016/17:308 (M) och 2016/17:3173 (M) avstyrks därmed i berörda delar.

Metall- och skrothandel

I motion 2016/17:115 (SD) föreslås olika åtgärder för att stoppa metallstölder, bl.a. att det införs ett kontantförbud och ett tillståndskrav för handel med metallskrot. Som framgår i det föregående avsnittet avstyrkte utskottet våren 2016 (bet. 2015/16:NU9) liknande förslag med hänvisning till den pågående beredningen av Skrothandelsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:72). Nu liksom då vill utskottet påminna om att Skrothandelsutredningen i likhet med det som efterfrågas i motionen föreslog att det bör införas ett förbud mot att använda kontanter, checkar och postväxlar som betalningsmedel vid handel med metallskrot. Detta för att stävja de metallstölder som bl.a. innebär störningar i infrastruktur, att kulturhistoriska byggnader skadas och kostnader för den som drabbas och för samhället i stort. Utredningen har också tittat närmare på möjligheten att införa ett tillståndskrav för handel med skrot. Utredningen konstaterar dock att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning av näringsfriheten och anser att det inte finns tillräckliga skäl för sådana kontrollåtgärder som en tillståndsreglering skulle innebära. Utredningen föreslår i stället att de som handlar med skrot ska vara skyldiga att anmäla detta till den ansvariga myndigheten.

Utskottet konstaterar att remissvaren och utredningens förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet och anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet.

Riksdagen bör därför avslå de här aktuella motionsyrkandena.

Övrigt om handel på den inre marknaden

Vad gäller motion 2016/17:1014 (S) om att lika konkurrens ska gälla inom EU vill utskottet påminna om att det finns ett omfattande regelverk för statligt stöd till företag som samtliga medlemsstater måste följa. Inom ramen för detta har kommissionen tagit fram riktlinjer för regionalstöd, vilka tillåter mer generösa villkor i vissa regioner med sämre ekonomiska förutsättningar än snittet i EU. Enligt kommissionens riktlinjer är det dock inte tillåtet att lämna regionalt investeringsstöd till företag som har lagt ned samma eller liknande verksamhet i en annan medlemsstat under de två år som föregick stödansökan.

Som nämnts tidigare har EU en gemensam handelspolitik och en gemensam inre marknad. Det betyder bl.a. att det inte tillämpas några tullar inom EU och att de tullar som gäller för import från länder utanför EU fastställs på unionsnivå. Sverige kan därför inte införa några nationella importtullar för animaliska produkter kopplade till nivån på djurvälfärdsregler för djurhållning och slakt i enlighet med det som föreslås i motion 2016/17:1350 (SD).

Slutligen när det gäller motion 2016/17:1393 (SD) om säkra alkoholmätare konstaterar utskottet i likhet med föregående år (bet. 2015/16:NU9) att det sedan 2013 finns två internationella europeiska standarder för alkoholmätare, varav en för privat användande. Även om standarderna i sig inte hindrar försäljning av undermåliga alkoholmätare fyller de en viktig funktion eftersom de kan vägleda konsumenterna att hitta de produkter som uppfyller kraven, då det tydligt framgår att dessa är certifierade enligt den aktuella standarden.

Med hänvisning till det sagda föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Handels- och investeringsfrämjande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande, vissa frågor om Business Sweden och Exportkreditnämnden och övrigt om handels- och investeringsfrämjande. Utskottet hänvisar bl.a. till regeringens exportstrategi och andra pågående insatser.

Jämför reservationerna 18 (M, C, L, KD), 19 (SD), 20 (SD), 21 (C), 22 (V), 23 (M), 24 (SD), 25 (C) och 26 (KD).

Motionerna

I kommittémotion 2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) föreslås en rad åtgärder för att främja handels- och investeringsfrämjandet. I motionen konstateras att export är beroende av import och att det därför blir alltför begränsat att enbart tala om en exportstrategi. Motionärerna förordar därför att riksdagen tillkännager för regeringen att Sverige bör utveckla en handelsstrategi som beaktar såväl import som export som delar av en utvecklad handel (yrkande 4).

Vidare framhålls de kreativa näringarna som en viktig del av den svenska exporten. För att stödja exporten av dessa tjänster bör riksdagen enligt motionärerna tillkännage för regeringen att Business Sweden måste få ett fördjupat uppdrag att förstärka sitt arbete med de kulturella och kreativa näringarna (yrkande 3).

Motionärerna uttalar sedan kritik mot att regeringen i sin exportstrategi intar ett ovanifrånperspektiv där staten och Business Sweden ska lösa problemen, samtidigt som företagens villkor och konkurrenskraft försvagas genom höjda skatter, regeringens osäkerhet i energifrågan och en vag hållning i handelspolitiken. För att stimulera ökade inhemska såväl som utländska investeringar krävs enligt motionärerna ett i grunden gynnsamt företagsklimat och generellt sett goda näringsvillkor. Både bolagsskatten och expertskatten måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Riksdagen bör därför enligt motionärerna tillkännage för regeringen att exportstrategin bör ta hänsyn till svenska konkurrensvillkor med särskilt fokus på små och medelstora företag (yrkande 5).

Motionärerna anför vidare att regeringen har förbigått att se tjänster som en avgörande konkurrensfördel i exportstrategin. Det saknas enligt motionärerna en tydlig idé om hur tjänsteexporten ska utvecklas i strategin. Motionärerna framhåller välfärdstjänsterna som en potentiell exportframgång och förordar ett tillkännagivande om att stimulera exporten av svenska välfärdstjänster (yrkande 9).

Vidare lyfter motionärerna fram de s.k. kosmopoliterna som en viktig resurs för att öka den gränsöverskridande handeln. Företagare som är födda utomlands besitter goda kunskaper om affärskultur, politik, språk och religion i sina forna hemländer. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att fortsätta stimulera företagandet bland kosmopoliter i Sverige samt utveckla deras möjligheter till ökad handel (yrkande 10).

När det gäller exportrådgivningsinsatser anser motionärerna att dessa bör vara lokalt och regionalt tillgängliga för att komma så många små och medelstora företag till del som möjligt. Motionärerna vill också öppna upp för upphandling av rådgivningstjänster och föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att utreda hur regional och lokal exportrådgivning ska kunna upphandlas av fristående aktörer, såsom handelskamrar och certifierade exporttjänstföretag (yrkande 12).

Motionärerna konstaterar vidare att många handelskamrar genom åren byggt kompetens- och resurscentrum för svenska företag som vill introduceras och börja sälja till FN. Genom att upphandla exportrådgivningstjänster skulle svenska företag som vill delta i FN-upphandlingar därmed också kunna få tillgång till erfarenhet och hjälp med att göra relevanta ansökningar (yrkande 13).

Slutligen konstaterar motionärerna att utvecklingen av e-handeln går i rasande takt och att denna nya handelsform ställer nya krav på handelsaktörer bl.a. när det gäller tillgänglighet, säkerhet och juridik. För att möta dessa förändringar behövs det enligt motionärerna tas fram en strategi för att stärka svenska företags möjligheter till e-handel, och även detta bör riksdagen tillkännage för regeringen (yrkande 15). Dessutom konstaterar motionärerna att den svenska exporten av livsmedel har utvecklats starkt under de senaste åren, men att det är ett fåtal större företag som står för 90 procent av exporten. Motionärerna anser att för att öka de små och medelstora företagens andel bör man kartlägga deras kännedom om exportfrämjande för att ytterligare kunna främja Sveriges livsmedelsexport (yrkande 16).

I kommittémotion 2016/17:3148 av Lars Hjälmered m.fl. (M) föreslås det, liksom i tidigare nämnda motion 2016/17:3124 (M, C, L, KD), en rad åtgärder för att främja handels- och investeringsfrämjandet. I motionen konstateras att export är beroende av import och att det därför blir alltför begränsat att enbart tala om en exportstrategi. Motionärerna förordar därför att riksdagen tillkännager för regeringen att Sverige bör utveckla en handelsstrategi som beaktar såväl import som export som delar av en utvecklad handel (yrkande 12).

Motionärerna anser vidare att riksdagen bör uppmana regeringen att skapa förutsättningar för export av svenska välfärdstjänster som t.ex. hälso- och sjukvård (yrkande 3). Dessutom anser motionärerna att riksdagen bör uppmana regeringen att utreda hur regional och lokal exportrådgivning ska kunna upphandlas av fristående aktörer, såsom handelskamrar och exporttjänsteföretag, och undersöka möjligheten att införa exportcheckar (yrkande 4), i likhet med vad som anförs i den tidigare nämnda motionen, samt att riksdagen bör uppmana regeringen om att utreda en auktorisering för företag och organisationer som kvalificerar dessa att delta i upphandling av exportrådgivningstjänster (yrkande 5).

Motionärerna lyfter även fram de s.k. kosmopoliterna som en viktig resurs för att öka den gränsöverskridande handeln. Företagare som är födda utomlands besitter goda kunskaper om affärskultur, politik, språk och religion i deras forna hemländer. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att fortsätta stimulera företagandet bland kosmopoliter i Sverige samt utveckla deras möjligheter till ökad export (yrkande 6). Vidare lyfter motionärerna också fram de kreativa näringarna som en viktig exportbransch som är på snabb framväxt. För att ta till vara de kreativa näringarnas exportpotential bör Business Sweden enligt motionärernas förslag få i uppdrag att ytterligare uppmärksamma de kreativa näringarna i sin exportfrämjande verksamhet (yrkande 9).

Motionärerna konstaterar slutligen att många handelskamrar genom åren byggt kompetens- och resurscentrum för svenska företag som vill introduceras och börja sälja till FN. Genom att upphandla exportrådgivningstjänster skulle svenska företag som vill delta i FN-upphandlingar därmed också kunna få tillgång till erfarenhet och hjälp med att göra relevanta ansökningar (yrkande 7).

I kommittémotion 2016/17:3150 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 framhåller motionärerna att de kreativa näringarna, såsom arkitektur, dataspel, design, film, fotografi, konst, konsthantverk, bibliotek, museum, kulturarv, media, musik, reklam och tryckta medier växer snabbare och sysselsätter fler personer i Sverige i dag än vad exempelvis fordonsindustrin gör. Dessa framtidssektorer spås växa ytterligare de kommande åren. Historiskt sett har kulturella och kreativa näringar skapat exportframgångar för Sverige, och därför anser motionärerna att staten bör ge Business Sweden i uppdrag att ytterligare uppmärksamma de kreativa näringarna i sin exportfrämjande verksamhet.

I kommittémotion 2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 23 framhåller motionärerna att svensk mat är i världsklass, och för att öka lönsamheten och möta den internationella konkurrensen behöver svensk livsmedelsproduktion mer än den inhemska marknaden. Motionärerna ser ökad export som viktig för den svenska livsmedelsproduktionen och föreslår därför ett exportfrämjande paket innehållande en rad åtgärder. En av dessa är en exportportal med syftet att marknadsföra svensk mat och göra det enkelt för importörer i andra länder att välja svenska livsmedel. Motionärerna anser att Sverige bör verka för handelsavtal med fler länder utanför EU, exempelvis Japan, eftersom handelsavtal kan öka svenska livsmedelsproducenters export, vilket gynnar både primärproducenter och livsmedelsföretag.

I kommittémotion 2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 framhåller motionärerna att tillgång till effektiv ren energi och rena teknologier på sikt är avgörande nyckelfaktorer för världens hållbara utveckling. De anser att svensk ren teknologi håller hög klass och har potential att nå internationellt ledande framgång där Sverige bidrar till en bättre miljö och fler jobb och företag skapas. För att stimulera exportmöjligheterna och för att motverka de vanligt förekommande handelshindren som höga tullar på ny miljövänlig energiteknik anser motionärerna att regeringen bör skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna bli en ledande aktör inom export av koldioxidsnål energi.

Den internationella konkurrensen har ökat i småbåtsindustrin, och den svenska exporten har under flera år minskat konstateras det i motion 2016/17:232 av Edward Riedl (M). Motionären föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att se över möjligheten att införa exportstöd liknande det i andra länder för att få igång exporten hos den svenska småbåtsindustrin.

I kommittémotion 2016/17:111 av Johan Nissinen m.fl. (SD) föreslås tre tillkännagivanden om Business Swedens uppdrag. För det första förordar motionärerna att Business Sweden bör ge investeringar i Somaliland ökad prioritet och att Exportkreditnämnden bör ges i uppdrag att prioritera svenska företag i Somaliland för att gynna såväl nationen som svenska företag (yrkande 1).

För det andra förordar motionärerna att Business Sweden bör ges i uppdrag att ge Indien högre prioritet (yrkande 2). Motionärerna framhåller att Indien är en stor tillväxtmarknad och därmed en viktig framtida handelspartner för Sverige. Dessa nya möjligheter bör därför mötas med en överlagd politik.

För det tredje förordar motionärerna att Business Sweden bör ges i uppdrag att verka för en ökad export av produkter och tjänster som berör energieffektivisering (yrkande 3). Motionärerna konstaterar att New York just nu genomför en energieffektivisering som de menar kommer att pågå i flera decennier och därtill spridas till övriga Förenta staterna. Många svenska företag har mycket av den teknologi och de lösningar som efterfrågas, och det finns därmed en god potential för ökad export till Förenta staterna inom denna sektor, sägs det vidare.

I kommittémotion 2016/17:114 av Johan Nissinen m.fl. (SD) anser motionärerna att riksdagen bör uppmana regeringen att göra en utvärdering av svenska sektorers långsiktiga importbehov (yrkande 2). Svensk export är beroende av import, och politisk instabilitet eller påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar på vissa produkter eller naturliga orsaker är alla faktorer som enligt motionärerna kan förändra den globala handelsmarknaden. Motionärerna framhåller även vikten av att särskilt stärka den svenska industrins exportmöjligheter inom högteknologiska tjänster och produkter som befinner sig högt upp i värdekedjan (yrkande 3).

I kommittémotion 2016/17:468 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 4 framför motionärerna att Sverige bör inrätta ett handelskontor i Somaliland för att genom handel främja en positiv ekonomisk utveckling, ökad sysselsättning och bättre kunskap mellan länderna samt på sikt skapa minskat beroende av bistånd i området.

I kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 13 framhålls livsmedelsproduktionens stora potential, och motionärerna konstaterar att svensk livsmedelsindustri har ett exportvärde motsvarande 70 miljarder kronor. Samtidigt framhålls att små och medelstora företag kan behöva stöd med kompetensutveckling för att bli bättre på att exportera svenska livsmedel, och motionärerna förordar därför ett tillkännagivande med den inriktningen.

I kommittémotion 2016/17:2899 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 29 framförs att Sverige är världens största exportör av försvarsmateriel per capita. Motionärerna understryker att detta är fallet trots att sådan export är omgärdad av ett strikt regelverk och en omfattande kontroll. I motionen anförs vidare att AB Svensk Exportkredit (SEK) kan betyda mycket för mindre företag, och motionärerna föreslår därför ett tillkännagivande om att SEK bör få stärkta förutsättningar.

I motion 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5 framför motionären, i likhet med motion 2016/17:468 (SD), att Sverige bör inrätta ett handelskontor i Somaliland för att genom handel främja en positiv ekonomisk utveckling, ökad sysselsättning och bättre kunskap mellan länderna samt på sikt skapa minskat beroende av bistånd i området.

I Centerpartiets motion 2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. yrkande 21 konstateras att det verkar finnas en stor exportpotential i den svenska kosmetikabranschen men att denna hindras av bl.a. onödig byråkrati. Motionärerna anser att det bör vara en näringspolitisk uppgift att skapa ett exportvärde i svensk kosmetika och förordar därför ett tillkännagivande om att ansvarig myndighet bör ges i uppdrag att utveckla riktlinjer för att bidra till utvecklingen av kosmetikabranschen.

I kommittémotion 2016/17:316 av Anders W. Jonsson m.fl. (C) yrkande 8 framför motionärerna att svensk hälso- och sjukvård håller en hög klass och kan bidra till att möta globala utmaningar inom hälsosektorn med antibiotikaresistens, välfärdssjukdomar och krav på kostnadseffektiviseringar. Ny medicinsk teknologi, innovationer och behandlingsmetoder kan bidra till positiv hälsoutveckling globalt samtidigt som det ger sysselsättning, skatteintäkter och tillräckligt stort underlag för att göra nya medicinska landvinningar i svenska företag. Motionärerna anser därför att regeringen ska stimulera export av vårdtjänster och så långt som möjligt undanröja exporthinder av dessa tjänster.

I kommittémotion 2016/17:2010 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 11 framhåller motionärerna att för att förbättra effektiviteten och möjligheten till planering och internationalisering för Business Sweden ska regeringen anslå medel för flera år i taget i stället för på årsbasis.

I Vänsterpartiets motion 2016/17:1737 av Jonas Sjöstedt m.fl. föreslås ett tillkännagivande om att demokratier ska prioriteras före diktaturer som handelspartner för Sverige samtidigt som tydliga kriterier för mänskliga rättigheter ska tas fram och verksamheten kring Sveriges exportfrämjande bli mer transparent (yrkande 7). Motionärerna anser att Sveriges exportfrämjande verksamhet i form av rådgivning, exportkrediter och exportgarantier genom organ som Business Sweden, Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit i högre grad ska kopplas till de mänskliga rättigheterna. Motionärerna är vidare kritiska till att den lista som regeringen presenterat över 26 länder som ska prioriteras fram till 2020 i regeringens exportfrämjande arbete inkluderar en rad auktoritära regimer och samtidigt saknas flera demokratiska länder som beräknas ha en hög tillväxt under de kommande åren.

Vidare förordas ett tillkännagivande om att Business Swedens verksamhet bör förstärkas och möjligheten till ökad aktivitet för de regionala exportrådgivarna förbättras över hela landet samtidigt som utbildningen av exportsäljare på universitet och högskolor stärks (yrkande 9). Motionärerna anför att cirka ett av fyra svenska små och medelstora företag är vad Tillväxtverket kallar för internationella. Dessa företag står för en tredjedel av all export. De exporterar i stor utsträckning till nära och traditionella marknader, och det är bara 3 procent av dem som har sin huvudsakliga marknad utanför Europa.

I kommittémotion 2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 30 anser motionärerna att större ansträngningar måste till för att dra fördel av den internationella kompetens som finns i Sverige och som kan bistå i att öka landets export, vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen. Genom att skapa ett bra klimat för arbete och eget företagande, där kunskap om olika affärskulturer och stora språkkunskaper som finns hos människor som kommer till Sverige tas till vara, kan Sverige enligt motionärerna öka sin export.

I kommittémotion 2016/17:3399 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 4 förordas ett tillkännagivande om att det bör utvecklas ett samordnat statligt stöd för internationalisering för regionerna. Motionärerna menar att en nationell samordning skulle säkerställa att de nationella projektmedlen för arbetsmarknads- eller företagsfrämjande insatser inte motverkar varandra.

Vissa kompletterande uppgifter

Mål för handels- och investeringsfrämjande

I det inledande avsnittet om internationell handel framgår också riksdagens mål för export- och investeringspolitiken.

Politikens inriktning

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 24) framgår regeringens inriktning för politiken när det gäller export- och investeringsfrämjande.

Regeringen framhåller att en stark export är central för att skapa fler jobb och ekonomisk utveckling i hela landet. Exportfrämjandet ska stärka svensk handel och konkurrenskraft genom att främja små och medelstora företags export och internationalisering samt svenska företags affärer på viktiga marknader. Regeringen betonar att handeln drivs av näringslivet men att det statliga främjandet kan stötta med marknadskompletterande insatser inom ramen för gällande statsstödsregler. Regeringen framhåller exportstrategin som ett viktigt instrument för att ytterligare stärka det svenska näringslivets internationalisering i vidare bemärkelse.

När det gäller investeringsfrämjande anför regeringen att utländska investeringar också bidrar till den svenska exporten och ger tillväxt och sysselsättning. Investeringsfrämjandet syftar till att attrahera utländska företags direktinvesteringar som skapar sysselsättning eller tillför kapital, kompetens eller nya marknader till det svenska näringslivet. Även här framhåller regeringen de insatser som görs inom ramen för exportstrategin.

Arbetet med exportstrategin

Den 24 september 2015 fattade regeringen beslut om en exportstrategi. Strategin har redovisats för riksdagen i form av en skrivelse (skr. 2015/16:48). Exportstrategin innehåller ett sjuttiotal åtgärder som regeringen avser att vidta för att möta de utmaningar som den svenska utrikeshandeln enligt regeringen står inför. Åtgärderna spänner över 22 olika områden. Exportstrategin syftar till att öka exporten (både i absoluta tal och som en del av BNP), öka Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister, öka andelen exporterande företag och öka deltagandet av svenska företag i den globala ekonomin.

I samband med utskottets behandling av skrivelsen våren 2016 (bet. 2015/16:NU13) redogjorde utskottet för det pågående arbetet med strategin. Enligt uppgift från Regeringskansliet hade arbetet påbörjats för samtliga 22 åtgärdsområden även om det hade kommit olika långt. Utskottet har tagit del av en uppdaterad redogörelse för arbetet med strategin från november 2016, och i det följande redovisas innehållet i denna med fokus på det som har hänt sedan utskottet senast redogjorde för det pågående arbetet.

Team Sweden har träffats flera gånger på gd/vd-nivå och det har genomförts flera dialogmöten med näringslivet om Team Sweden och genomförandet av exportstrategin. Flera av Team Swedens undergrupper har skapats och påbörjat sitt arbete. Utöver de som redan hade skapats vid utskottets beredning av strategin våren 2016 (Cleantech/Smart Cities, Energy, Möten och evenemang) uppges även Invest och KKN (Kulturella och kreativa näringar) ha startat. Brasilien, Indien och Kina beräknas vara redo att lanseras i början av 2017. Lokala Team Sweden-kretsar har skapats vid 64 utlandsmyndigheter. Vidare har kommunikationsplanen för Team Sweden sjösatts med bl.a. en webbplats, twitterkonto och grafisk profil.

När det gäller närvaron på tillväxtmarknader har Utrikesdepartementet under 2016 genomfört en översyn av svenska honorära konsulat. Inom ramen för översynen har det även tagits fram förslag om framtagande av s.k. tool-kits och utbildningsmaterial. Därutöver har Business Sweden öppnat det tidigare aviserade kontoret i Teheran.

Regionala exportcentrum uppges under 2016 ha invigts i sex pilotlän (Skåne, Kronoberg, Västra Götaland, Östergötland, Dalarna och Västerbotten). Andra län har bjudits in att inrätta liknande exportcentrum utifrån vissa kriterier, och det arbetet har inletts. En styrgrupp har skapats med Tillväxtverket, Almi, Business Sweden och Exportkreditnämnden (EKN).

Den 10 oktober 2016 lanserades webbplatsen verksamt.se/utland. På webbplatsen finns digital exportinformation. Tillväxtverket har samordningsansvaret men övriga berörda statliga myndigheter, bolag och organisationer bidrar med information.

För att stärka viljan att exportera har Business Sweden sedan tidigare fått i uppdrag att vara sammanhållande för en kommunikationskampanj om export. Informationskampanjens första fas har genomförts, bl.a. genom en reklamfilm, reklam på Arlanda och annonser i affärspress. Den andra fasen ska enligt uppgift ske i nära samarbete med Tillväxtverket och verksamt.se.

När det gäller finansiering och kreditgivning har EKN och Svensk exportkredit (SEK) börjat placera gemensamma exportlotsar i valda svenska regioner, knutna till exportcentrum. EKN uppges ha fördubblat antalet små och medelstora företag bland sina kunder. Almi, EKN och SEK har utökat sitt samarbete. Privata initiativ har tagits för att täcka det marknadsmisslyckande när det gäller exportfinansiering för små och medelstora företag som identifierats i rapporten från en arbetsgrupp som har letts av SEK och Bankföreningen.

Business Sweden har upprättat en bruttolista över potentiellt stora globala affärer, och listan uppdateras löpande. De affärer som får klartecken hanteras i en projektgrupp där Business Sweden, Utrikesdepartementet, berörd geografisk främjare och företaget eller företagen ingår. Några pilotfall pågår, och arbetsformerna uppges finjusteras efter hand. I mars 2016 fattades beslut om att upprätta ett instrument hos Swedfund som ska kunna finansiera projektförberedande och projektunderstödjande konsultstudier i de s.k. Dac-länderna. En manual för hanteringen av instrumentet har utarbetats i samarbete med Utrikesdepartementet, och några ansökningar har inkommit. Vidare har Energimyndigheten, Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökningar fått i uppdrag att medverka vid främjandeinsatser. En dialog uppges också pågå för att få in skrivningar om exportfrämjande i regleringsbreven för några andra myndigheter. Diskussioner har inletts med vissa departement om hanteringen av bl.a. samförståndsavtal och blandkommissioner, som uppges vara viktiga instrument för att vinna de stora affärerna.

När det gäller övergången från bistånd till bredare ekonomiskt samarbete har Utrikesdepartementet riktade insatser mot utvecklingsländer. Under hösten 2016 har en uppföljning skett med de fem utlandsmyndigheterna (Dar es Salaam, Dhaka, La Paz, Lusaka och Nairobi) som ingick i en första pilotsatsning. Svenska institutets program för expertbesök förstärktes under 2016, och en dialog om ytterligare förstärkningar för 2017 pågår.

För att öka svensk försäljning av varor och tjänster till FN-systemet och internationella finansiella institutioner har Business Sweden byggt upp affärsområdet i samarbete med Utrikesdepartementet. En s.k. multi market-analys uppges ska genomföras inom kort. En global samordning mellan cirka tio berörda ambassader eller representationer och motsvarande handelskontor byggs upp. De analyser som gjorts av FN-marknaden följs upp med motsvarande för affärsmöjligheter inom EU-budgeten. Längre fram ska detta mynna ut i en liknande strategi som den som finns för FN-systemet. Det finns vidare ett ökat fokus på affärsmöjligheterna som uppkommer genom finansiering av internationella finansinstitutioner, och en kartläggning av tänkbara kommande affärsmöjligheter genom den nya Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) håller på att genomföras. I rekryteringsfrämjande och sekonderingar till internationella organisationer är upphandling ett av de områden som prioriteras av Sverige.

Tullverket lämnade den 29 april 2016 en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att bidra till att uppfylla regeringens exportstrategi. Tullverket hade bl.a. genomfört en större enkät för att få reda på vilken information företagen behöver för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut i tullrelaterade frågor. Ytterligare rapportering om de åtgärder myndigheten genomförde under 2016 kommer att presenteras i myndighetens årsredovisning.

När det gäller att förenkla gränsöverskridande e-handel och dataflöden uppges Sverige verka aktivt för fria dataflöden inför kommissionens kommande förslag i januari 2017 om dataflöden och dataekonomifrågor inom ramen för den digitala inre marknadsstrategin. Sverige uppges också verka aktivt för att EU ska inta en ambitiös hållning i förhandlingarna om ett plurilateralt tjänstehandelsavtal (TISA) och pågående frihandelsavtalsförhandlingar (t.ex. TTIP och Japan) vad gäller fria dataflöden och förbud mot datalokaliseringskrav. Business Sweden har vidare på uppdrag utökat antalet e-handelsguider från 19 till 24. I syfte att marknadsföra guiderna har Business Sweden bl.a. genomfört frukostseminarium med fokus på e-handel till Sydkorea och Japan, medverkat vid event som Nordic e-commerce Summit och Webbdagarna och informerat om guiderna vid en ditigaliseringsturné i 12–15 städer runt om i Sverige. Business Sweden har även tagit fram en animerad informationsfilm om e-handel och en e-handelsguide för digital spridning, t.ex. i sociala medier. E-handelsguiden uppgavs i redogörelsen ha runt 1 600 registrerade användare. Den förbättrade informationen kring e-tjänster för utländska företag som önskar rikta sin försäljning till Sverige kommer att tas om hand i uppdraget till Tillväxtverket om verksamt.se.

För att främja personrörligheten till och från Sverige pågår ett arbete med att se över visumhanteringen med sikte på högre effektivitet och kortare handläggningstider. Den 28 januari 2016 uppdrog regeringen åt Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Medlingsinstitutet, Migrationsverket, Skatteverket, Svenska institutet, Business Sweden, Tillväxtverket och Upphandlingsmyndigheten att, utifrån sina respektive uppdrag, analysera och lämna ett gemensamt förslag om hur webbaserad information till utländska arbetstagare, arbetsgivare och egenföretagare som verkar eller avser att verka i Sverige kan samordnas och utformas på ett lättillgängligt sätt. Arbetsmiljöverket leder, samordnar och återrapporterar uppdraget. Uppdraget redovisades den 24 januari 2017. Diskussioner om hur Sverige kan verka för ett väl fungerande regelverk för personrörlighet som underlättar för företag har påbörjats inom Regeringskansliet.

När det gäller internationell standardisering har regeringen fattat beslut som innebär att Sveriges standardiseringsförbund får finansiering till att kunna åta sig sekretariatsfunktionen när nya internationella standarder utformas. Stödet har initialt bidragit till ett svenskt ledarskap inom CSR i det internationella standardiseringsorganet ISO. Samverkan har även inletts med Kommerskollegium för att skapa en informell kontaktgrupp med syfte att främja standardiseringsrelaterade aktiviteter bland myndigheterna. Ett inledande möte med flertalet myndigheter ägde rum i november 2016.

Kommerskollegium har redovisat sin kartläggning av de viktigaste hindren som svenska exporterande och importerande företag upplever i sina handelsförbindelser inom den inre marknaden och med övriga världen. Utrikesdepartementet har vidare begärt in rapporter om anmälda och olösta handelshinder från samtliga utlandsmyndigheter. Sammanställningen skickades tillsammans med uppdaterade riktlinjer för utlandsmyndigheternas handelshindersarbete och Kommerskollegiums rapport till samtliga utlandsmyndigheter som ett informationspaket den 31 oktober 2016.

Som ett led i regeringens ambition att satsa på hållbart företagande fick Business Sweden i samverkan med Svenska institutet i uppdrag att ta fram en plattform för utlandsmyndigheter om hur hållbart företagande kan användas i exportfrämjandesammanhang. I november 2016 uppgavs det pågå ett arbete med att ta fram en s.k. verktygslåda samt sammanställa såväl generell som specifik information för tio länder på CSR-området. Arbetet planerades att avrapporteras före utgången av 2016. Därutöver pågår arbete med att ta fram referensmaterial samt specifika fall till den tidigare aviserade webbutbildningen för att höja kunnandet om hållbart företagande på utlandsmyndigheterna. Arbetet beräknas vara klart under våren 2017. Arbete pågår även med att förbereda och genomföra övriga insatser inom ramen för Sveriges handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, t.ex. vad gäller samverkan och dialog inom EU och med andra länder samt med staten som bolagsägare.

I arbetet med att stärka utländska företags vilja att investera i Sverige har man börjat ta fram en nationell inriktning av investeringsfrämjandet. Team Sweden Invest lanserades den 21 oktober 2016, och en s.k. verktygslåda för investeringsfrämjande har skickats ut till utlandsmyndigheterna och Business Swedens utlandskontor. Business Sweden har vidare getts i uppdrag att analysera nya möjligheter för export- och investeringsfrämjandet som kan uppstå vid ett brittiskt utträde ur EU och dess inre marknad. Förslag till åtgärder som Sverige kan vidta för att tillvara dessa skulle lämnas den 1 december 2016. Business Sweden har också fått i uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investeringsfrämjande för Smart industri.

När det gäller innovativa och tidigt internationaliserade företag har Business Sweden fått i uppdrag av regeringen att utveckla former och genomföra insatser för att inkludera den här typen av företag vid export- och investeringsfrämjande aktiviteter. I uppdraget ingår även att locka utländska startup-företag att etablera sig i Sverige. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Vinnova, Almi och svenska inkubatorer, vetenskapsparker och startup-miljöer i syfte att knyta ihop främjandet av entreprenörskap, innovationskraft och internationalisering.

För att stärka Sverigebilden i utlandet har särskilda insatser pekats ut i främjandeplanerna för 2016 och 2017 utifrån den undersökning som genomfördes av Sverigebilden under hösten 2015. En uppföljning som omfattar en ny undersökning planeras att genomföras under perioden 2017–2018, och planering pågår för undersökning av Sverigebilden i ytterligare utvalda länder. Den 13 september 2016 lanserades Team Sweden Kulturella och kreativa näringar och Tillväxtverket har fått i uppdrag att i samverkan med Myndigheten för kulturanalys (Klys), Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Statens kulturråd och Statistiska centralbyrån utveckla mätmetoder och modeller för att få fram relevant statistik kring kulturella och kreativa näringar. Vidare genomförs en omvärldsanalys av policyverktyg för internationalisering av kulturella och kreativa näringar. Utredningsuppdraget genomförs av Volante Research, och avgränsas till att studera sex länder (Norge, Nederländerna, Finland, Danmark, Storbritannien, Förenta staterna och Sverige) där det finns goda exempel. Studien beräknades vara klar i mitten av december 2016.

Ett digitalt skyltfönster (Showcase Sweden) har också tagits fram för de kulturella och kreativa näringarna.

För att öka antalet besökare till Sverige förs en fortsatt dialog mellan Visit Sweden och Tillväxtverket. Tillväxtverkets arbete med destinationsutveckling har lett till att en första utlysning är klar, och beslut om vilka som får ta del av insatserna uppges fattas inom kort. Vidare har det inrättats ett dialogforum för besöksnäringen.

När det gäller att stärka talangattraktionen hänvisas till det uppdrag som Svenska institutet fick i regleringsbrevet för 2016 som redovisades i förra årets betänkande.

Den 24 maj 2016 lanserades Team Sweden Möten och evenemang. Deltagare från idrottsrörelsen, s.k. convention bureaus, besöksnäringen, akademier, myndigheter och Regeringskansliet ingår. Gruppen uppges arbeta med att ta fram en sammanställning över vilka möten och evenemang som kommer att arrangeras i Sverige under de kommande åren, men också vilka möten och evenemang man önskar till Sverige de närmaste tio åren. Regeringskansliet har vidare tillsammans med besöksnäringen och Visit Sweden tagit fram en uppdragsbeskrivning till en förstudie om hur Sverige kan utveckla den internationella marknadskommunikationen vid internationella idrottsevenemang.

När det gäller att få fler direktlinjer till och från Sverige hänvisas till skrivningar om vikten av fler direktflyg till Sverige som finns med i regeringens flygstrategi. Flygstrategin presenterades den 26 januari 2017.

Livsmedelsexport

Regeringen presenterade den 26 januari 2017 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104). I propositionen föreslås en strategi för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja som ska ses som en plattform utifrån vilken politiken ska utformas fram till 2030. Det övergripande målet för strategin föreslås vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Vad gäller livsmedelsexport bedömer regeringen att en ökad export och fler exporterande företag kan stärka tillväxten i den svenska livsmedelskedjan, varför man bör fortsätta att utveckla exportfrämjande insatser.

Regeringen konstaterar att den svenska exporten varit beroende av ett fåtal företag, vilket gör utvecklingen känslig för enskilda företags utveckling. Regeringen delar Konkurrenskraftsutredningens bedömning att ökad export av livsmedel är en förutsättning för ökad lönsamhet inom livsmedelssektorn och anser att det är viktigt att fler företag exporterar och därmed bidrar till tillväxten i livsmedelskedjan. Regeringen bedömer vidare att branschorganisationer har en viktig roll i att vägleda och koordinera företagen att hitta nya marknader. Framgångsrik export kräver också att företagens potentiella utländska kunder har tillräcklig information om vad de svenska företagen har att erbjuda. Staten bör därför i samverkan med företag och branschorganisationer genomföra insatser för kunskapsspridning om svensk livsmedelsproduktion.

Regeringen konstaterar också att informationsbehovet, som livsmedelsföretag som vill agera på utländska marknader har, är en utmaning inte minst för små och medelstora företag eftersom kostnaden för att skaffa relevant kunskap och kompetens kan vara mycket hög. Långsiktiga satsningar behöver därför göras för att underlätta för företag att ta del av den kunskap och information som de behöver för att kunna exportera. Regeringen anser att det behövs insatser för att främja och underlätta export och gör därför bedömningen att exportfrämjande insatser för livsmedelsexporten bör fortsätta att utvecklas. Även myndigheternas kunskap om livsmedelsexport bör stärkas och arbetet med att undanröja tekniska handelshinder vidareutvecklas.

Den 8 februari 2017 besvarade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht en skriftlig fråga (fr. 2016/17:751) från Eskil Erlandsson (C) om det fortfarande var statsrådets slutsats att det var lämpligt att ta bort satsningen på och stödet som fanns i Matlandet Sverige. I sitt svar hänvisar statsrådet bl.a. till Livsmedelsstrategin och framhåller därutöver den handlingsplan som regeringen presenterat som anger hur regeringen avser att arbeta för att målen och visionen i Livsmedelsstrategin ska uppnås. Statsrådet uppger att handlingsplanen kommer att uppdateras över tid och givetvis påverkas av framtida regeringar. Målen för strategin kommer dock att ligga fast och ge en tydlig inriktning för kommande insatser. Vad gäller Matlandet Sverige bedömer statsrådet att det utgjorde en god början på arbetet med att stärka den svenska livsmedelskedjan, men att Livsmedelsstrategin har betydligt bättre förutsättningar att nå konkreta och bestående resultat och att detta även gäller för livsmedelsexporten.

AB Svensk Exportkredit

Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) ska som marknadskompletterande aktör på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att erbjuda finansieringslösningar som direkt eller indirekt främjar svensk export. SEK administrerar därutöver det statsstödda exportkreditsystemet, det s.k. CIRR-systemet (commercial interest reference rate), som baseras på Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) och EU:s regelverk om statsstödda exportkrediter.

Med anledning av vad som framförs i motion 2016/17:2899 (SD) om stärkta förutsättningar för SEK kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 6 s. 46) konstaterade att den exportstödjande verksamheten har använts som ett medel att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning ur ett livscykelperspektiv. De statliga aktörernas medverkan i exportsammanhang har kontinuerligt prioriterats, baserat på den bedömda nyttan för Försvarsmakten. En grundläggande förutsättning för det statliga exportstödet är att exporten godkänns av den ansvariga exportkontrollmyndigheten. Utskottet har tidigare avstyrkt ett liknande förslag (bet. 2015/16:NU4).

Utskottets ställningstagande

Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

Utskottets ställningstagande redovisas i det följande avsnittet under rubrikerna Vissa övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande, Vissa frågor om Business Sweden och Exportkreditnämnden och Övrigt om handels- och investeringsfrämjande.

I motionerna 2016/17:3124 (M, C, L, KD) och 2016/17:3148 (M) förordas tillkännagivanden om att exportstrategin även bör inkludera import och därmed vara en handelsstrategi, och i motion 2016/17:114 (SD) efterfrågas en utvärdering av de svenska sektorernas långsiktiga importbehov. Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sveriges export i stor utsträckning är beroende av import. Av exportstrategin framgår tydligt att även regeringen delar denna uppfattning. En av de utmaningar som regeringen säger sig vilja ta itu med genom åtgärderna i strategin är just det globala handelssystemet, där det tydligt framgår att regeringen är medveten om att enskilda företags konkurrenskraft är beroende av hur väl de lyckas ingå i de globala värdekedjorna. Regeringen anför att det är av stor vikt att det ska vara enkelt för företag att både exportera och importera varor och tjänster samt investera både i Sverige och utomlands. Regeringen menar att detta i första hand handlar om att Sverige måste ha en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden; något som regeringen arbetar för och som det också finns ett stöd för i riksdagen. Regeringen talar därmed om såväl import som export, och flera av de åtgärder som genomförs inom ramen för strategin tar specifikt sikte på import. Det gäller framför allt regeringens åtgärder som syftar till att göra det enkelt att importera och exportera med enkla, förutsägbara och effektiva tullhanteringsprocesser som skapar gynnsamma förutsättningar för internationell handel och ger Sverige en komparativ fördel gentemot andra länder. Tullverket ska därför ge behovspassad information till företagen med målet att dessa ska få bättre förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut i tullrelaterade frågor. Vidare kan också nämnas den rapport som Kommerskollegium på regeringens uppdrag genomfört som omfattar en kartläggning av export- och importproblem och som tillsammans med uppdaterade riktlinjer för utlandsmyndigheternas handelshinderarbete sänts till samtliga utlandsmyndigheter. Utskottets uppfattning är därmed att exportstrategin har karaktären av en handelsstrategi enligt det som efterfrågas i en av de nämnda motionerna. Utskottet kan därför inte se att ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en handelsstrategi skulle medföra någon skillnad i substans när det gäller innehållet i strategin utan enbart en ändring av titeln av mer redaktionell karaktär. Därtill tror utskottet att det vore olyckligt att benämna en nationell strategi en handelsstrategi med tanke på att handelspolitiken i stort tillhör EU:s exklusiva kompetens.

I motion 2016/17:3124 (M, C, L, KD) framhålls vidare att exportstrategin bör ta hänsyn till svenska konkurrensvillkor med särskilt fokus på små och medelstora företag. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om att företagens konkurrensvillkor är av stor vikt för deras möjligheter att nå internationell framgång, inte minst för små och medelstora företag. Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att exportstrategin tar hänsyn till de svenska konkurrensvillkoren, och det finns också ett tydligt fokus på små och medelstora företag i strategin. Utskottet vill också påminna om att arbetet för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft pågår löpande inom flera politikområden som inte redovisas i regeringens skrivelse. Utskottet avser inte heller denna gång att omvärdera sin bedömning i frågan.

Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att det av skrivelsen om exportstrategin framgår att regeringen tar fram särskilda nationella strategier och åtgärdsplaner för en rad olika branscher och att också dessa kan komma att innehålla förslag som syftar till att öka exporten och internationaliseringen av svenska företag. Regeringen presenterade i januari 2016 en nyindustrialiseringsstrategi som syftar till att stärka förutsättningarna för svensk industri att vara världsledande inom modern industriell produktion.

Utskottet ser inte heller något skäl till några tillkännagivanden med anledning av motion 2016/17:114 (SD) om att stärka svenska exportmöjligheter för högteknologiska produkter högt upp i värdekedjan eller motion 2016/17:3124 (M, C, L, KD) om att ta fram en strategi för att utveckla svenska företags möjligheter till digital e-handel där regeringen bl.a. genom de åtgärder som förslås i exportstrategin enligt utskottets mening redan verkar i linje med det som efterfrågas.

I motion 2016/17:3124 (M, C, L, KD) förordas också ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att stimulera exporten av svenska välfärdstjänster, och i motion 2016/17:316 (C) förordas ett tillkännagivande om att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta export av vårdtjänster och vårdinnovationer av svenska företag. Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att främja tjänstehandeln såväl som handeln med varor men ser inga skäl för en särskild satsning på exporten av svenska välfärdstjänster i enlighet med det som föreslås i motionerna.

I motionerna 2016/17:3124 (M, C, L, KD) och 2016/17:3148 (M) begärs att regeringen ska utreda certifiering och upphandling av regional och lokal exportrådgivning. Motionärerna vill därigenom också utveckla insatserna för svenska företags möjligheter att medverka i FN-upphandlingar. Utskottet vill med anledning av dessa motioner inledningsvis framhålla vikten av tillgången till regional och lokal exportrådgivning i hela landet. De regionala exportrådgivarna är särskilt betydelsefulla för små och medelstora företag och utgör därmed en viktig del av det svenska exportfrämjandet.

Som tidigare nämnts har regeringen lanserat ett antal av de aviserade åtgärderna i exportstrategin. Bland annat har regionala exportcentrum invigts i sex pilotlän under 2016. Andra län har bjudits in att inrätta liknande exportcentrum utifrån vissa kriterier, och det arbetet har inletts. En styrgrupp har skapats med Tillväxtverket, Almi, Business Sweden och EKN. Dessutom ska Business Swedens nätverk av regionala exportrådgivare förstärkas. Vidare har Energimyndigheten, Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökningar fått i uppdrag att medverka vid främjandeinsatser. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att främjandet anpassas efter företagens behov och efterfrågan samt understryka betydelsen av att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. I sammanhanget kan också påminnas om att Tillväxtanalys enligt uppdrag tagit fram och föreslagit mätmetoder och indikatorer som kan användas vid utvärderingar av statliga främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag, vilket är positivt.

När det gäller exportrådgivning vill utskottet även påminna om att Tillväxtverket inom ramen för exportstrategin har fått i uppdrag att bygga ut webbplatsen verksamt.se med en export- och internationaliseringsdel. Internet är för många en central informationskälla, och utskottet tror därför att en utbyggd digital exportinformation kan vara ett viktigt första steg på vägen för de företag som söker råd och information om det stöd och den hjälp som finns att få genom att erbjuda en enkel och snabb ingång till information. Utskottets förhoppning är att detta ska kunna sänka trösklarna och öka både viljan och förmågan att exportera inte minst för små och medelstora företag oavsett var i landet de är verksamma.

Huvudaktörer för den regionala och lokala exportrådgivningen ska enligt utskottets uppfattning vara de statliga aktörerna på området. För att nå en så decentraliserad och heltäckande organisation som krävs anser dock utskottet att möjligheten för andra aktörer att delta, genom upphandling, inte helt bör uteslutas. En förutsättning för detta är givetvis att det ställs motsvarande krav på dessa aktörer som på de statliga aktörerna, vilket t.ex. skulle kunna säkerställas genom en certifiering. Utskottet har vid tidigare behandling av snarlika motioner våren 2016 (bet. 2015/16:NU13) hänvisat till aviserade förändringar när det gäller den regionala och lokala exportrådgivningen. Utskottet ansåg då att riksdagen inte borde föregripa det arbetet och ser därför inte heller denna gång någon anledning till några tillkännagivanden om ytterligare utredningar enligt det som föreslås i de nämnda motionerna.

När det gäller motioner om FN-upphandlingar vill utskottet återigen hänvisa till sin tidigare behandling av motioner våren 2016 (bet. 2015/16:NU13) och ser inte heller i detta fall någon anledning att ompröva sitt ställningstagande.

I motionerna 2016/17:3124 (M, C, L, KD), 2016/17:3148 (M) och 2016/17:3392 (KD) förordas tillkännagivanden om att det behövs insatser för att dra fördel av den internationella kompetens som finns i Sverige och fortsätta stimulera företagande bland s.k. kosmopoliter för att därigenom främja svensk export. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i de nämnda motionerna, nämligen att det är viktigt att Sverige tar till vara den kompetens som dessa personer har. Av exportstrategin framgår att även regeringen delar denna uppfattning. En av de åtgärder som regeringen har aviserat är att utveckla det arbete som syftar till att ta till vara utlandsfödda svenskars och utländska studenters unika kompetens och värde för Sveriges utrikeshandel. Utskottet kan därmed konstatera att det pågår ett arbete i den riktning som efterfrågas i de berörda motionerna, varför de kan avstyrkas i aktuella delar.

I motionerna 2016/17:3124 (M, C, L, KD), 2016/17:3148 (M) och 2016/17:3150 (M) efterfrågas exportfrämjande insatser för de kulturella och kreativa näringarna i form av ett fördjupat uppdrag till Business Sweden. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av insatser för att främja kulturella och kreativa näringar som är en viktig framtidsbransch, inte minst för svensk export. När liknande förslag behandlades våren 2016 (bet. 2015/16:NU13) hänvisade utskottet till det arbete som pågår på området, där Business Sweden och de svenska utlandsmyndigheterna spelar en viktig roll. Då nämndes att det nyöppnade konsulatet i New York har i uppdrag att fånga upp trender och impulser som kan inspirera svenska företag inom bl.a. de kreativa näringarna och it. Utskottet konstaterar att regeringen inom ramen för exportstrategin har aviserat en rad åtgärder för att främja exporten av de kulturella och kreativa näringarna, vilket utskottet välkomnar. Som framgår i avsnittet om arbetet med exportstrategin har regeringen också redan påbörjat ett arbete när det gäller dessa insatser. Utskottet ser därför inga skäl för några tillkännagivanden enligt det som föreslås i dessa motioner, och de avstyrks därmed i de aktuella delarna.

I motion 2016/17:3124 (M, C, L, KD) föreslås ett tillkännagivande om att lyfta svensk matkultur och svenska råvaror för att ytterligare främja Sveriges livsmedelsexport. Utskottet konstaterar att det inom såväl exportstrategin som livsmedelsstrategin finns ett flertal åtgärder för att främja svensk livsmedelsexport.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga motioner i de aktuella delarna.

Vissa frågor om Business Sweden och Exportkreditnämnden

När det gäller de förslag på uppdrag till Business Sweden och Exportkreditnämnden samt inrättande av ett handelskontor i Somaliland som finns i motionerna 2016/17:111 (SD), 2016/17:468 (SD) och 2016/17:2889 (SD) vill utskottet anföra följande. Somaliland har inte erkänts som självständig stat av något land. FN, EU, Afrikanska unionen (AU) och Sverige stödjer den fredsprocess som pågår mellan konfliktens parter. Med utgångspunkt av situationen i Somaliland håller utskottet inte med motionärerna om att riksdagen bör uppmana regeringen att genom Business Sweden och Exportkreditnämnden ge regionen ökad prioritet.

När det gäller Indien, som även lyfts fram som ett prioriteringsområde i de nyss nämnda motionerna, konstaterar utskottet att Indien är ett av de länder som finns med på regeringens lista över prioriterade marknader. Av exportstrategin framgår också att Business Sweden ska få resurser för att kunna stärka närvaron på tillväxtmarknaderna.

I fråga om export av produkter och tjänster som berör energieffektivisering konstaterar utskottet vidare att det inom ramen för exportstrategin finns åtgärder som syftar till att främja exporten av svenska företags lösningar för modernisering och utbyggnad av infrastruktur och system. Inom ramen för det här åtgärdsområdet har regeringen bl.a. gett Business Sweden i uppdrag att upprätta en grupp med uppgift att löpande identifiera de största affärerna tillsammans med intresserade företag. Vidare har ett antal myndigheter fått i uppdrag att medverka vid främjandeinsatser, däribland Energimyndigheten. I sammanhanget kan även regeringens nyindustrialiseringsstrategi nämnas där de globala konkurrensfördelar som Sverige har inom återvinning och miljöteknik framhålls. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns en stor potential till ökad export av svensk miljöteknik och noterar att regeringen i den nämnda strategin framhåller att Sveriges styrka bl.a. inom systemanalys och systemlösningar kan utvecklas för att därmed bidra till ökad konkurrenskraft. Utskottet konstaterar sammantaget att regeringen verkar i riktning mot det som efterfrågas, och det finns därmed ingen anledning för några tillkännagivanden enligt det som föreslås i motion 2016/17:111 (SD).

I motion 2016/17:2899 (SD) förordas ett tillkännagivande om att Svensk Exportkredit (SEK) ska få stärkta förutsättningar. Utskottet hänvisar till att regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 6) konstaterade att den exportstödjande verksamheten har använts som ett medel att främja en kostnadseffektiv materielförsörjning ur ett livscykelperspektiv. De statliga aktörernas medverkan i exportsammanhang har kontinuerligt prioriterats, baserat på den bedömda nyttan för Försvarsmakten. En grundläggande förutsättning för det statliga exportstödet är att exporten godkänns av den ansvariga exportkontrollmyndigheten. Utskottet har tidigare avstyrkt ett liknande förslag (bet. 2015/16:NU4). Utskottet ser ingen anledning att ändra sin bedömning och avstyrker därmed det aktuella motionsyrkandet.

I motion 2016/17:2010 (C) förordas ett tillkännagivande om att anslå medel till Business Sweden under längre tid än ett år i taget. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen brukligen föreslår anslag per årsbasis. Utskottet avstyrker därmed motionen i den aktuella delen.

I motion 2016/17:1737 (V) förordas ett tillkännagivande om att demokratier ska prioriteras före diktaturer som handelspartner för Sverige samtidigt som tydliga kriterier för mänskliga rättigheter ska tas fram och verksamheten kring Sveriges exportfrämjande bli mer transparent. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om vad det tidigare har sagt om att grundläggande principer om demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, hållbart företagande och den politik som riksdagen har beslutat för global utveckling givetvis måste genomsyra det arbete som utförs av olika exportfrämjande aktörer. Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner (bet. 2015/16:NU13) och ser i detta läge ingen anledning att ändra sin uppfattning. Motionärerna förordar även att Business Swedens verksamhet bör förstärkas och att möjligheten till ökad aktivitet för de regionala exportrådgivarna måste bli bättre över hela landet samtidigt som utbildningen av exportsäljare på universitet och högskolor bör stärkas. Även i detta sammanhang hänvisar utskottet till de nyligen lanserade åtgärder som aviserats i exportstrategin och avstyrker därmed motion 2016/17:1737 (V) i de berörda delarna.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Övrigt om handels- och investeringsfrämjande

I motion 2016/17:232 (M) efterfrågas en översyn av möjligheten att införa ett exportstöd för att få igång svensk småbåtsindustri. Utskottet har tidigare behandlat motioner om exportstöd till småbåtsindustrin, senast våren 2016 (bet. 2015/16:NU13). Utskottet delade då motionärens uppfattning att den internationella konkurrensen inom många branscher är hård, och att det inte är bra om konkurrensen dessutom sker på olika villkor. Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att många företag, inte minst små och medelstora, behöver statens stöd för att nå ut på en internationell marknad. Som utskottet tidigare uttalat bör detta stöd utgå från de behov som finns hos företagen. När det gäller det statliga främjandet av näringslivets export och internationalisering ska detta ske inom ramen för EU:s statsstödsregler. I Sverige finns lagen (2013:388) om tillämpning av EU:s statsstödsregler, som beslutades av riksdagen våren 2013 (prop. 2012/13:84, bet. 2012/13:NU19). Av artikel 108 i EUF-fördraget framgår att de stödåtgärder som hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, dvs. de åtgärder som är selektiva, anses vara statsstöd, och de måste därför godkännas av kommissionen på förhand. Ett ekonomiskt stöd enligt det som föreslås i den nämnda motionen skulle därmed sannolikt inte vara förenligt med EU:s statsstödsregler.

I motion 2016/17:3148 (M) begärs att regeringen ska utreda hur regional och lokal exportrådgivning ska kunna upphandlas av fristående aktörer, såsom handelskamrar och exporttjänsteföretag, och undersöka möjligheten att införa exportcheckar. Motionärerna vill även att regeringen utreder en auktorisering för företag och organisationer som kvalificerar dessa att delta i upphandling av exportrådgivningstjänster. Utskottet vill med anledning av denna motion återigen framhålla vikten av tillgången till regional och lokal exportrådgivning i hela landet och att de regionala exportrådgivarna är betydelsefulla för små och medelstora företag. Som utskottet tidigare nämnt ska huvudaktörer för den regionala och lokala exportrådgivningen enligt utskottets uppfattning vara de statliga aktörerna på området, samtidigt som möjligheten för andra aktörer att delta, genom upphandling, inte helt bör uteslutas för att nå en så decentraliserad och heltäckande organisation som möjligt. En förutsättning för detta är givetvis att det ställs motsvarande krav på dessa aktörer som på de statliga aktörerna, vilket t.ex. skulle kunna säkerställas genom en certifiering. Utskottet hänvisade våren 2016 då snarlika förslag behandlades (bet. 2015/16:NU13) till aviserade förändringar när det gäller den regionala och lokala exportrådgivningen. Utskottet ansåg då att riksdagen inte borde föregripa det arbetet och ser därför inte heller nu någon anledning till några tillkännagivanden om ytterligare utredningar enligt det som föreslås i motionen.

I motion 2016/17:2446 (SD) föreslås tillkännagivanden om att stödja livsmedelsföretagen med kompetensutveckling när det gäller export, och i motion 2016/17:3173 (M) anser motionärerna att regeringen bör satsa på ett paket för ökad livsmedelsexport. Utskottet konstaterar att det inom ramen för exportstrategin finns åtgärder med den riktning som efterfrågas. Utskottet tänker i första hand på den aviserade informationskampanjen för att upplysa företag om det stöd som finns att få för export och internationalisering och för information om enskilda marknader, men också på den utökade regionala rådgivningen och den digitala exportinformationen. Utskottet konstaterar i detta sammanhang även att regeringen i januari 2017 presenterade en livsmedelsstrategi (prop. 2016/17:104) för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja som ska ses som en plattform utifrån vilken politiken ska utformas fram till 2030. Vad gäller livsmedelsexport bedömer regeringen att en ökad export och fler exporterande företag kan stärka tillväxten i den svenska livsmedelskedjan, varför man bör fortsätta att utveckla exportfrämjande insatser. Utskottet instämmer i regeringens bedömning, och med hänvisning till den kommande behandlingen av regeringens proposition och däri aviserade åtgärder avstyrker utskottet motionerna i de berörda delarna.

I motion 2016/17:3189 (M) förordas att regeringen skapar förutsättningar för att Sverige ska kunna bli en ledande aktör inom export av koldioxidsnål energi. Utskottet har ingen annan uppfattning än att tillgång till effektiv ren energi och rena teknologier på sikt är avgörande nyckelfaktorer för världens hållbara utveckling. Utskottet instämmer i att det behövs insatser på flera plan för att stimulera exportmöjligheterna och motverka handelshinder i form av höga tullar på ny miljövänlig energiteknik. Utskottet vill även påminna om att tullagstiftningen tillhör EU:s exklusiva kompetens. I detta sammanhang vill utskottet även hänvisa till sitt ställningstagande i avsnittet Handel med gröna varor. Utskottet ser därför inget skäl till några tillkännagivanden med anledning av förslaget i motion 2016/17:3189 (M).

I motion 2016/17:824 (C) förordar motionären ett tillkännagivande om att utveckla riktlinjer till ansvarig myndighet för att bidra till utvecklingen av kosmetikabranschen. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om arbetet med exportstrategin som syftar till att stärka statens främjande av näringslivets export och internationalisering och göra det mer ändamålsenligt och effektivt. Utskottet vill även hänvisa till det pågående regelförenklingsarbetet och den uppfattning som utskottet i olika sammanhang gett uttryck för att det är angeläget att de regler som finns och som införs är ändamålsenliga och att de medför en så begränsad administration som möjligt för företag. Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att främja handel med både varor och tjänster men ser inga skäl för en särskild satsning på kosmetikabranschen i enlighet med det som föreslås i motionen.

Slutligen när det gäller förslaget i motionen 2016/17:3399 (KD) om att ett samordnat statligt stöd för internationalisering bör utvecklas för regionerna konstaterar utskottet att flera av de aviserade åtgärderna i exportstrategin delvis ligger i linje med det som efterfrågas i motionen.

Med det anförda avstyrks samtliga nämnda motioner i de aktuella delarna i detta avsnitt.

Hållbart företagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa övergripande frågor om hållbart företagande och barnarbete. Utskottet hänvisar bl.a. till regeringens handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, regeringens exportstrategi och andra pågående insatser.

Jämför reservationerna 27 (M, C, L, KD) och 28 (V).

Motionerna

Frihandel, marknadsekonomi, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati är enligt vad som anförs i kommittémotion 2016/17:3124 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8 viktiga faktorer för en positiv ekonomisk utveckling. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att svensk handelspolitik ska vara en tydlig röst för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer samt jämställdhet. Sverige bör driva på för att föra in dessa värden i de handelsavtal som sluts, och svenska företrädare på politisk nivå måste våga tala med diktaturers representanter om dessa frågor. Vidare ska svenska företag uppmuntras att vara föredömen utomlands vad gäller affärsetik, arbetsvillkor, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

I kommittémotion 2016/17:811 av Hans Linde m.fl. (V) presenteras ett antal av Vänsterpartiet prioriterade frågor i relationen mellan Sverige och Kina. Motionärerna framhåller bl.a. att Sveriges stora ekonomiska intressen i Kina inte får innebära att vare sig Sveriges regering eller Sveriges näringsliv kompromissar med frågor om de mänskliga rättigheterna. Vad gäller svenska företags ansvar föreslår motionärerna två tillkännagivanden. För det första anser motionärerna att riksdagen bör uppmana regeringen att kräva att svenska företag som är verksamma i Kina uppträder konsekvent och i överenstämmelse med den allmänna svenska politiken när det gäller mänskliga rättigheter (yrkande 6). För det andra anser motionärerna att riksdagen bör uppmana regeringen att verka för att svenska multinationella företag som är verksamma i Kina undertecknar globala ramavtal (yrkande 7).

I kommittémotion 2016/17:1195 av Hans Linde m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att Sverige såväl inom WTO som inom EU bör arbeta för en avveckling av ekonomiska frihandelszoner där de fackliga rättigheterna kränks eller inskränks (yrkande 4). Antalet frizoner i världen ökar snabbt enligt vad som anförs i motionen. Mot bakgrund av hur utvecklingen av exportfrizonerna sett ut de senaste decennierna anser motionärerna att det är dags för Sverige att tydligt arbeta för en avveckling av exportfrizonerna. Utöver att inga regler för arbetsvillkor tycks gälla i flertalet exportfrizoner anser motionärerna att exportfrizonerna dessutom snedvrider konkurrensen.

Vidare förordas ett tillkännagivande om att regeringen aktivt bör verka för att alla svenska multinationella företag ska sluta globala ramavtal (yrkande 5). I likhet med i motion 2016/17:811 (V) framhålls behovet av grundläggande avtal mellan arbetsgivare och fackliga företrädare på internationell nivå.

Sverige bör bli en rättvisemärkt nation, en s.k. Fair Trade Nation, anför Amineh Kakabaveh (V) i motion 2016/17:136, och detta bör riksdagen enligt motionären tillkännage för regeringen (yrkande 2). Motionären menar att det borde vara en självklarhet för riksdagen att förmå regeringen att påverka situationen i världen på ett sådant sätt att barns levnadsvillkor och utbildningsvillkor förbättras, och för att nå dit måste barnarbete bekämpas. För att förbättra villkoren och arbeta för att barnarbete avskaffas föreslås vidare tre tillkännagivanden om riktlinjer för svenska företag. För det första bör svenska företag som verkar utomlands inte nöja sig med att betala otillräckliga minimilöner som lagstadgats i landet utan i stället rikta in sig på att betala levnadslöner (yrkande 3). För det andra bör svenska företag kontrollera att deras underleverantörer inte utnyttjar barnarbete i sin verksamhet (yrkande 4). För det tredje bör etiska regler införas som garanterar att svenska företag inte gör affärer med företag som utnyttjar barnarbete (yrkande 5).

Vissa kompletterande uppgifter

Inriktningen för hållbart företagande

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 24) framgår regeringens inriktning för politiken för hållbart företagande. Regeringen framhåller bl.a. att man vill att svenska företag ska fortsätta ligga i täten och vara innovativa, moderna och attraktiva för sina anställda, konsumenter och investerare. Regeringen anför att det i ett större perspektiv handlar om att genom gemensamma insatser få fler framgångsrika och världsledande företag i Sverige, vilket i sin tur skapar jobb, tillväxt, välstånd och välfärd. Hållbart företagande är enligt regeringen en självklar hörnsten i ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv. Vidare uppges det vara en viktig del i regeringens nystart av Sveriges politik för global utveckling (PGU) och i genomförandet av Agenda 2030. Regeringen uppger att den kommer att fortsätta att uppmuntra och stödja företagen i sitt hållbarhetsarbete. En satsning görs för att öka kunskapen på ambassaderna så att de bättre ska kunna stödja svenska företag i världen. Business Sweden har vidare fått i uppdrag att stärka stödet till företagens arbete med hållbart företagande, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Regeringen uppger också att den driver frågan om hållbart företagande i EU, bl.a. i syfte att stärka hållbarheten i de globala värdekedjorna.

Regeringens skrivelse om hållbart företagande

I december 2015 överlämnade regeringen skrivelsen Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) till riksdagen. I skrivelsen framgår dels vilken politik när det gäller hållbart företagande som regeringen avser att driva inom dessa områden, dels regeringens förväntningar på företagens hållbarhetsarbete samt rekommendationer om hur detta arbete bör bedrivas. Utskottet behandlade regeringens skrivelse våren 2016 (bet. 2015/16:NU12). I betänkandet redogör utskottet övergripande om hållbart företagande och nämner bl.a. de internationella riktlinjer som finns på området.

Övergripande om hållbart företagande

Hållbart företagande (även kallat ansvarsfullt företagande och företagens sociala ansvar, CSR) är ett paraplybegrepp som omfattar många olika delar. I utskottets betänkande om handelspolitiska frågor våren 2013 (bet. 2012/13:NU13) står det mer om innebörden och omfattningen av begreppet, och där beskrivs ett flertal internationellt erkända vägledande principer och riktlinjer kring hållbart eller ansvarsfullt företagande: OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact, ISO-standard om socialt ansvarstagande, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Hållbart ägande ingår sedan ett antal år i statens ägarstyrning. Arbetet med hållbart företagande inom förvaltningen av de statliga företagen syftar till att bolagen ska agera så att de har allmänhetens förtroende samtidigt som en långsiktig hållbar värdetillväxt säkerställs. Det innebär att bolagen ska

• arbeta strategiskt med hållbart företagande, vilket bl.a. innebär att styrelserna fastställer strategiska mål för hållbarhetsarbetet och strategier för att nå dessa

• löpande följa upp de strategiska hållbarhetsmålen och måluppföljningen

• agera öppet mot sina intressenter genom att hållbarhetsrapportera samt att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter; i regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att i samband med årsredovisningen publicera en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI) som har kvalitetssäkrats genom oberoende granskning och bestyrkande

• samarbeta med andra bolag med statligt ägande, det privata näringslivet, ideella organisationer och andra intressenter för att effektivisera arbetet och uppnå ännu bättre resultat

• efterleva internationella riktlinjer för miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik, de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Staten har etablerat ett nätverk för hållbart företagande för att initiera och uppmuntra erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan bolagen med statligt ägande. Det ger enligt regeringens skrivelse Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) bolagen möjlighet att inspireras av och utbyta erfarenheter med varandra i syfte att stärka och effektivisera arbetet med hållbart företagande i den statliga bolagsportföljen.

För att följa upp och analysera bolagens arbete med hållbart företagande har vidare en hållbarhetsanalys utvecklats av förvaltningsorganisationen. Resultatet av analysen används i den aktiva förvaltningen, dvs. i ägardialogen, styrelsenomineringsprocessen, processen för ekonomiska mål och processen för uppdragsmål. Analysen ger underlag för en gemensam och förutsebar utgångspunkt i dialogen mellan ägaren och bolaget, vilket skapar förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styrning av bolagen. De första analyserna genomfördes under 2014.

Utskottet har tidigare i ett handelspolitiskt betänkande (bet. 2012/13:NU13) återgett information från regleringsbrev och exportorganens egna beskriv-ningar av sin verksamhet i relation till frågor om hållbart (ansvarsfullt) företagande. Sedan 2014 har EKN genom regleringsbrevet inte bara i uppdrag att informera om OECD:s riktlinjer för multinationella företag, principerna i FN:s Global Compact och FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, utan myndigheten ska även säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med dessa. Av regleringsbrevet för 2017 framgår vidare att EKN inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och de nya målen för hållbar utveckling, Sveriges politik för global utveckling (PGU) samt Addis Abeba Action Agenda för utvecklingsfinansiering. Myndigheten ska senast den 30 juni 2017 redogöra för sin metod för hållbarhetsprövningar till Regeringskansliet utifrån några olika exempel.

På EKN:s webbplats framgår att myndigheten i affärer med risk för negativ påverkan begär information om köparföretagen och miljö- och sociala konsekvensbeskrivningar vid nya projekt. Vid behov kontaktar EKN lokala intresseorganisationer, tar del av uppgifter från externa källor och experter. Vid större projekt gör EKN ett platsbesök för att säkerställa att projektets miljö- och sociala påverkan stämmer överens med den information som erhållits. Vidare framgår att EKN som villkor för garantin kan ställa krav på rapportering under affärens gång.

ILO:s trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik

ILO:s deklaration om multinationella företag och socialpolitik innehåller principer för arbetsmarknads-, social- och arbetsrättslagstiftning som regeringar samt organisationer av arbetsgivare och anställda rekommenderas att ta hänsyn till. Deklarationen täcker ett flertal ILO-konventioner samt ett stort antal rekommendationer från ILO och omfattar riktlinjer gällande anställning, utbildning, arbets- och livsvillkor och arbetsmarknadsrelationer och innehåller bl.a. krav på hur partsrelationer bör se ut på arbetsmarknaden och hur löntagares trygghet ska säkerställas.

Det uttalade syftet med deklarationen är att inspirera till effektivt arbete med socialt ansvarstagande i arbetslivet såväl i politik som i praktik. ILO-deklarationen innehåller bestämmelser om att regeringen i det multinationella företagets ursprungsland ska samarbeta med regeringen i mottagarlandet vid eventuella problem som kan uppstå i samband med direktinvesteringar. Deklarationen har en uppföljningsmekanism inom ILO-systemet.

I detta sammanhang kan även ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet omnämnas. Den består av åtta kärnkonventioner som täcker fyra olika områden – fackföreningsfrihet, eliminering av slavarbete, effektivt förbud mot barnarbete och icke-diskriminering.

Global Deal

I september 2016 lanserade statsminister Stefan Löfven en global satsning för social dialog och bättre villkor på arbetsmarknaden, Global Deal. Satsningen är initierad av statsministern och har utformats i samarbete med OECD och ILO. Syftet med Global Deal är att förbättra dialogen mellan arbetsmarknadens parter och ländernas regeringar för att förbättra anställningsvillkor och produktivitet. Global Deal beskrivs på regeringens webbplats som en plattform för att dels lyfta frågan om partssamverkan, dels stärka befintliga samverkansstrukturer. Det handlar således inte om att utveckla ett nytt ramverk eller avtal som ska implementeras i alla länder eller skapa en ny internationell organisation. Global Deal bygger på redan etablerade initiativ och samarbeten, men sägs bidra genom att ge politisk riktning och kraft till den övergripande utvecklingen och genom att systematisera och skala upp redan existerande processer. Till grund för Global Deal ligger en deklaration som länder, företag, fackföreningar och andra organisationer inbjuds att associera sig med. Det finns även en webbplats knuten till initiativet. Global Deal ska även ses som ett bidrag till den globala hållbarhetsagendan, Agenda 2030, och målet om anständiga arbetsvillkor och inkluderande tillväxt.

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Den 16 mars 2017 beslutade regeringen om en proposition 2016/17:163 om arbetsrättsliga villkor vid upphandling. I propositionen föreslås besämmelser som innebär att upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingar ska ställa villkor om lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och de går att fastställa. De villkor som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Villkoren får dock inte anges till en lägre nivå än vad som följer av lag. Innan villkoren bestäms, ska berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer haft tillfälle att yttra sig. När svensk rätt inte är tillämplig ska villkoren ställas enligt ILO:s kärnkonventioner. Därutöver får de ställas enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

Bestämmelserna ska, till skillnad från förslagen i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195), endast tillämpas för direktivstyrda upphandlingar, dvs. främst upphandlingar vars värden uppgår till minst gällande tröskelvärden.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

Hållbart företagande och Kina

Med anledning av det som sägs i några av de aktuella motionerna om hållbart företagande och Kina kan påminnas om att Sverige och Kina den 9 september 2015 undertecknade ett utökat samförståndsavtal om hållbart företagande. Samförståndsavtalet ska främja samarbetet mellan Sverige och Kina när det gäller ansvarsfullt företagande med fokus på frågor om t.ex. arbetsvillkor, jämställdhet, mänskliga rättigheter och transparens. Sedan 2010 finns det ett CSR-center på svenska ambassaden i Peking. CSR-centret har i uppdrag att identifiera utmaningar för företag vid genomförandet av ansvarsfullt företagande i Kina. Centret ordnar strategiska möten i samarbete med kinesiska, svenska och internationella aktörer för att omsätta kunskap till policyutveckling och förändring av ledningsmetoder för företag. Genom dialog med myndigheter, företag och andra intressenter främjar CSR-centret svensk-kinesiskt utbyte inom CSR. CSR-kunskap förmedlas via utbildningsprogram, konferenser, webbplatser och medier. Den främsta målgruppen är företag och organisationer som söker kunskap och informationsutbyte om begreppet CSR och hur det implementeras.

Fairtrade – rättvisemärkt

Fairtrade, eller rättvisemärkt, är en oberoende certifiering. För att en produkt ska kunna bli rättvisemärkt måste den uppfylla en rad krav i handelskedjan. Kraven bygger på internationella Fairtrade-kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling som grundar sig på ILO:s åtta kärnkonventioner. Märkningen syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom genom rättvis handel.

År 2000 diplomerades den första rättvisemärkta staden i Storbritannien, och i januari 2017 hade 70 svenska kommuner klarat granskningen för att diplomeras som Fairtrade City. För att diplomeras ska kommunen engagera sig för rättvis handel och etisk konsumtion och uppfylla ett antal kriterier. Diplomeringen syftar till att öka kännedomen om och efterfrågan av varor som har blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter enligt samma anda som Agenda 2030. Enligt uppgift på Fairtrade Sveriges webbplats finns det ännu inte några kriterier för diplomering av nationer.

Utskottets ställningstagande