|
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
|
Utvidgning av Tivedens nationalpark
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att Tivedens nationalpark utvidgas med de mark- och vattenområden intill den befintliga parken som anges i propositionen. Utvidgningen innebär att nationalparkens areal ökar från 1 352 hektar till 2 030 hektar.
Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden om skötsel av parken, buffertzoner runt naturreservat och nationalparker, jakt inom parken, art- och habitatdirektivet och förlängning av jakttiden för licensjakt på varg i vissa fall.
I betänkandet finns två reservationer (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:96 Utvidgning av Tivedens nationalpark.
Fem yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Parkens syften och föreskrifter för att säkerställa syftena
EU:s naturvårdsdirektiv och licensjakt på varg
1.Parkens syften och föreskrifter för att säkerställa syftena, punkt 2 (SD)
2.EU:s naturvårdsdirektiv och licensjakt på varg, punkt 3 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Tivedens nationalpark |
Riksdagen godkänner att Tivedens nationalpark utvidgas med de mark- och vattenområden intill den befintliga parken som anges i propositionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:96.
|
2. |
Parkens syften och föreskrifter för att säkerställa syftena |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1–3.
Reservation 1 (SD)
|
3. |
EU:s naturvårdsdirektiv och licensjakt på varg |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 2 mars 2017
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Matilda Ernkrans
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Kristina Yngwe (C), Isak From (S), Johan Hultberg (M), Sara Karlsson (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Johan Büser (S), Stina Bergström (MP), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Lars Tysklind (L), Lars-Axel Nordell (KD), Marianne Pettersson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Runar Filper (SD) och Wiwi-Anne Johansson (V).
Enligt miljöbalken kan skyddet för särskilt värdefulla naturområden säkerställas genom att de avsätts som nationalparker eller naturreservat. För att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd, eller i väsentligt oförändrat skick, kan ett mark- eller vattenområde som tillhör staten avsättas till nationalpark.
Bevarande av den biologiska mångfalden är en hörnsten i miljöpolitiken. För att nå flera av miljökvalitetsmålen krävs fortsatta satsningar på arbetet med att skydda och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens. Resonemanget utvecklas i 2010 års miljömålsproposition Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). Frågan om hur Sverige bör leva upp till etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden och hur nationella och internationella mål för biologisk mångfald ska uppfyllas vidareutvecklas i propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141, bet. 2013/14:MJU27, rskr. 2013/14:359). Skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är av central betydelse. Åtgärder för att utveckla arbetet med skydd av naturområden har tidigare redovisats i propositionen Hållbart skydd av naturområden (prop. 2008/09:214, bet. 2009/10:MJU9, rskr. 2009/10:28). Betydelsen av nationalparker och andra skyddade områden för friluftslivet redovisades i propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:237 och 238). Det övergripande målet för friluftslivspolitiken, som riksdagen fastställt, har vidareutvecklats till tio mätbara mål. De målen redovisades i skrivelsen Mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278).
Naturvårdsverket föreslog i en skrivelse till regeringen den 31 augusti 2016 en utvidgning av Tivedens nationalpark. Nationalparken ligger i Laxå kommun i södra Örebro län och Karlsborgs kommun i norra delen av Västra Götalands län, ca 30 kilometer sydost om Laxå och ca 20 kilometer nordväst om Karlsborg. Förslaget till utvidgning följer Naturvårdsverkets national-parksplan från 2008 och dess genomförandeplan för 2015–2020. All mark som omfattas av utvidgningen ägs av staten. Naturvårdsverket har haft huvudansvaret för arbetet med att ta fram förslaget till utvidgning av Tivedens nationalpark. Representanter från Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Örebro och Västra Götalands län har medverkat i en styrgrupp och i en arbetsgrupp för nationalparkens utvidgning. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Örebro län har sedan 2013 arbetat med att ta fram underlag för utvidgningen och förankra förslagen. Ett naturvårdsråd inrättades av Länsstyrelsen i Örebro län hösten 2013 med syftet att skapa ett forum för dialog i frågor om Tivedens nationalpark. Naturvårdsverket har remissbehandlat förslaget till utvidgning, inklusive förslag till nationalparksföreskrifter och skötselplan.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Tivedens nationalpark utvidgas med områden som angränsar till parken. Utvidgningen innebär att nationalparkens areal ökas från 1 352 hektar till 2 030 hektar. Genom utvidgningen tillförs nationalparken väl dokumenterade höga kvaliteter i form av stora naturskogslika områden, värdefulla våtmarker, särskilda block- och urbergsdominerade geologiska formationer och en stor sjö. Utvidgningen innebär ett ytterligare steg i uppbyggnaden av det ekologiska nätverk av skyddade områden som bidrar till bevarandet av den biologiska mångfalden. Syftet med den utvidgade nationalparken är att bevara ett sammanhängande skogs-, sjö- och sprickdalslandskap i väsentligen orört skick där skogen ska få utvecklas mot urskog. Genom utvidgningen skapas nya, förbättrade möjligheter att ta emot besökare och till goda naturupplevelser i nationalparken till gagn för det rörliga friluftslivet och natur- och kulturbaserad turism.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att Tivedens nationalpark utvidgas med de mark- och vattenområden intill den befintliga parken som anges i propositionen.
Propositionen
I Naturvårdsverkets nationalparksplan från 1989 redovisas flera stora områden i landet som med hänsyn till sina naturvärden bör ingå i ett riksomfattande system av nationalparker. I den reviderade nationalparksplanen från 2008 föreslås att 6 nationalparker ska utvidgas och 13 nya ska bildas. Tivedens nationalpark föreslogs bli utvidgad till att omfatta ytterligare mark- och vattenområden intill nationalparken. Förslaget har fått stort stöd. Det område som omfattas av förslaget är 678 hektar stort och ägs av staten (Naturvårdsverket). Det är därför möjligt att utöka parkens areal från 1 352 hektar till 2 030 hektar.
Tiveden är med sina naturskogar, geologiska formationer, våtmarker och sjöar ett unikt landskapsavsnitt i denna del av Sverige som i övrigt är kraftigt omvandlad av modernt skogsbruk. Området hyser värdefull flora och fauna som delvis är betingad av historiken med skogsbränder. Många rödlistade arter finns i de olika naturtyperna. Området är även av mycket stor betydelse för friluftslivet. Upplevelsevärdena av orördhet och trolskhet framträder särskilt. Genom utvidgningen tillförs parken väl dokumenterade höga kvaliteter i form av större naturskogslika områden, värdefulla våtmarker, särskilda block- och urbergsdominerade geologiska formationer och en större sjö. Syftet med den utvidgade nationalparken är som tidigare att bevara ett sammanhängande skogs-, sjö- och sprickdalslandskap i väsentligen orört skick där skogen ska få utvecklas mot urskog. Genom utvidgningen ges också nya, förbättrade möjligheter att ta emot besökare och att erbjuda goda naturupplevelser i nationalparken till gagn för det rörliga friluftslivet och naturbaserad turism.
Utvidgningen innebär väsentligt höjda värden av Tivedens nationalpark som ett representativt område för det sydsvenska barrskogs- och myrlandskapet. Regeringen anser att utvidgningen är väl motiverad och att riksdagen därför bör godkänna att Tivedens nationalpark utvidgas i enlighet med det som framgår av propositionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och tillstyrker att Tivedens nationalpark utvidgas med de mark- och vattenområden som anges i propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om skötseln av nationalparken, angående buffertzoner runt naturreservat och nationalparker och om jakt inom nationalparken.
Jämför reservation 1 (SD).
Motionen
Enligt kommittémotion 2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) ska skogen i Tivedens nationalpark kunna skötas i enlighet med gällande lagstiftning, i synnerhet då skogsvårdslagen. Motionärerna skriver i princip under på behovet av att värna skyddsvärda biotoper och freda dessa arealer från avverkning. Samtidigt ser de med oro på regeringens ambitioner att ytterligare undanta enorma arealer produktiv skogsmark, upp till 1 ½ miljon hektar. Den totala kostnaden för detta låter sig inte beräknas eftersom markpriserna varierar, men det kan närma sig i storleksordningen 100 miljarder kronor i inköp av skog till reservat. Skötsel av redan skyddade områden borde prioriteras framför omfattande nya reservatsbildningar.
Enligt de föreskrifter som i dag gäller för Tivedens nationalpark får man vare sig avverka eller på annat sätt skada levande eller döda träd eller buskar, upparbeta vindfällen, ta frön, så, plantera eller vidta någon skogsbruks- eller skogsvårdsåtgärd. Enligt motionärerna finns det en stor risk, när skogsbruk förbjuds i nationalparken, för att skadedjursangreppen i skogen ökar efter t.ex. stormar och stormfällning och sedan sprider sig till angränsande fastigheter. Det bör därför av skötselföreskrifterna framgå att skogen ska kunna skötas i enlighet med gällande lagstiftning, i synnerhet skogsvårdslagen (yrkande 1).
Sveaskog har nyligen tagit beslut om att skapa buffertskogar på närmare 2 000 hektar skog runt Tivedens nationalpark. Det finns en risk att sådana här initiativ blir normgivande, med påbud från myndigheter och allmänhet att skapa s.k. buffertskogar exempelvis runt samhällen, nationalparker, natur-reservat och andra områden som kan anses ha ett socialt värde. Motionärerna motsätter sig denna utveckling (yrkande 2).
Staten som markägare i Tivedens nationalpark kan genom beslut av förvaltaren välja att bedriva jakt eller inte om man så önskar eller om behov uppstår av olika anledningar. I framtiden kan även behov av jakt på invasiva och andra liknande arter uppstå med kort varsel. I stället för att tvingas ändra föreskrifterna om ett sådant behov av jakt uppstår bör föreskrifterna ändras så att all jakt enligt jaktförordningens bilaga 1–4 är möjlig för länsstyrelsen, förvaltaren eller en utsedd uppdragstagare (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Som framgår av propositionen bildades parken för att bevara ett samman-hängande skogs-, sjö- och sprickdalslandskap i väsentligen orört skick där skogen ska få utvecklas mot urskog. Utvidgningen har samma bevarandesyfte. Samtidigt konstateras att nationalparkens föreskrifter kommer att behöva ändras för att bli mer ändamålsenliga med hänsyn till såväl bevarandesyftet som områdets värden för besökare. Syftet uppnås genom att säkerställa områdets kvaliteter som vildmark och besökarnas upplevelser av stillhet och orördhet. Allmänhetens möjligheter att uppleva parkens natur bör förbättras på ändamålsenligt sätt. Området förvaltas genom fri utveckling och naturvårdsbränning. Skogsbruk och exploaterande verksamheter eller skadegörelse på mark och vegetation kommer inte att tillåtas. Pågående och nytillkommande verksamheter kommer att regleras i föreskrifter för nationalparken och dess skötselplan. Naturvårdsverket genomför reglerings-arbetet i dialog med berörda intressenter. Hänsyn kommer att tas till remissinstansernas synpunkter på regleringen.
Enligt Naturvårdsverkets nuvarande föreskrifter råder förbud mot all jakt inom nationalparken (SNFS 1983:2).
Det bör vidare uppmärksammas att det av 4 § skogsvårdslagen (1979:429) framgår att skogsvårdslagens bestämmelser inte ska tillämpas i den utsträckning det strider mot skötselföreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken, dvs. balkens bestämmelser om skyddade områden.
Utskottet välkomnar Sveaskogs besked att testa ett s.k. adaptivt, anpassat, skogsbruk i ett område på 2 000 hektar runt Tivedens nationalpark. Syftet är att skapa variation och öka den skogliga känslan, samtidigt som dialogen med lokala intressenter stärks. Enligt utskottets mening ligger ett sådant särskilt hänsynstagande vid kommande avverkningar väl i linje med parkens bevarandesyfte.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2016/17:3613 (SD) yrkandena 1–3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden (SD) om att regeringen tydligt ska verka för att Sverige återtar beslutsmakten för de frågor som ryms inom art- och habitatdirektivet samt om förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg.
Jämför reservation 2 (SD).
Propositionen
EU:s naturvårdsdirektiv
I tillkännagivandet om EU:s naturvårdsdirektiv (bet. 2014/15:MJU12 punkt 4) har riksdagen anfört att regeringen bör verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige.
EU-kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomförande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av naturvårdsdirektiven. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan kommissionen och medlemsstaterna i sam-ordningsgruppen för biologisk mångfald och natur. Sverige framhöll att aktiviteterna bör förfinas gemensamt, i ljuset av kommissionens kommande rapport om utvärderingen av art- och habitatdirektivet (”fitness check”). Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram i samband med miljörådsmötet den 16 december 2015, nämligen att det är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresursernas förvaltning.
EU:s kommissionär för miljö-, havs- och fiskerifrågor uttalade i ett pressmeddelande den 7 december 2016 att naturvårdsdirektiven inte kommer att öppnas för översyn. Kommissionen publicerade den 16 december utvärderingen av naturvårdsdirektiven. I utvärderingen drar kommissionen slutsatsen att naturvårdsdirektiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga. Kommissionen drar samtidigt slutsatsen att genomförandet av naturvårdsdirektiven behöver förbättras väsentligt i medlemsstaterna för att direktivens mål ska uppnås fullt ut. För att kunna leverera konkreta resultat för naturen, för människorna och för ekonomin inom hela EU behöver genomförandet förbättras i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna.
Mot bakgrund av detta är det enligt regeringens bedömning inte möjligt att från svensk sida göra något mer nu för att ändra naturvårdsdirektivens klassificering av hotade arter. Tillkännagivandet har därmed omhändertagits och motiverar ingen ytterligare åtgärd.
Förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg
I tillkännagivandet om selektiv jakt efter varg (bet. 2014/15:MJU12) har riksdagen anfört att regeringen bör säkerställa att det går att bedriva en riktad och selektiv jakt på varg. Under 2016 ändrades lagstiftningen på så sätt att beslut om licensjakt efter varg som huvudregel får fattas senast den 1 oktober, beslut om jakt efter de fem stora rovdjuren får överklagas till domstol (Förvaltningsrätten i Luleå är ett s.k. specialforum och överprövar bl.a. länsstyrelsens beslut om jakt efter varg och andra stora rovdjur) och beslut om jakt på varg och andra arter som skyddas av art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet ska handläggas skyndsamt. Naturvårdsverket har delegerat rätten att besluta om licensjakt och skyddsjakt på stora rovdjur, bl.a. varg, till länsstyrelserna. Länsstyrelserna har fattat beslut om både licensjakt och skyddsjakt på varg. Det är därmed enligt regeringen säkerställt att det går att bedriva en riktad och selektiv jakt på varg.
Motionen
EU:s naturvårdsdirektiv
Enligt kommittémotion 2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 4 ska regeringen tydligt verka för att Sverige återtar beslutsmakten för de frågor som ryms inom art- och habitatdirektivet. Enligt motionärerna ska det nationella parlamentet alltid ha sista ordet i frågor som berör viltförvaltning. Medlemslandet ska ha rätten att själv avgöra klassificeringen av hotade djur och att utforma sin förvaltning.
Förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg
Enligt kommittémotion 2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 5 bör det skrivas in ett tillägg i föreskrifterna om förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg. Naturvårdsverkets föreskrifter om jakttiden ska kunna förlängas, oavsett om den ordinarie jakttiden är förbi. Vargjakten är beroende av spårsnö, och om domstolsutslag dröjer fram tills vintern är till ända, ska jakten också kunna flyttas fram till kommande vinters första spårsnö i november/december under samma år.
Utskottets ställningstagande
EU:s naturvårdsdirektiv
Som redovisas i propositionen har EU:s kommissionär för miljö-, havs- och fiskerifrågor uttalat att naturvårdsdirektiven inte kommer att öppnas för översyn. Vidare kan konstateras att kommissionen i sin utvärdering av naturvårdsdirektiven dragit slutsatsen att direktiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga. Samtidigt drar kommissionen slutsatsen att genomförandet av naturvårdsdirektiven behöver förbättras i medlemsstaterna för att direktivens mål ska uppnås fullt ut. Enligt kommissionen behöver genomförandet förbättras i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna för att konkreta resultat för naturen, för människorna och för ekonomin inom hela EU ska kunna levereras. Mot bakgrund av detta är det, som regeringen framhåller, inte möjligt att från svensk sida göra något mer nu för att ändra naturvårdsdirektivens klassificering av hotade arter. Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:3613 (SD) yrkande 4.
Förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg (NFS 2014:24) får länsstyrelsens beslut om licensjakt endast gälla perioden fr.o.m. den 2 januari t.o.m. den 15 februari. Av föreskrifterna följer att Naturvårdsverket i det enskilda fallet får medge undantag från föreskrifterna. Naturvårdsverket påbörjade under 2016 en översyn av föreskrifterna. Vid översynen kommer bl.a. en ändring av den föreskrivna jakttiden att övervägas.
När det gäller licensjakten för innevarande år bör uppmärksammas att länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands och Örebro län hösten 2016 beslutade om jakt efter totalt 24 vargar vid 2017 års licensjakt. Länsstyrelsernas beslut överklagades. Förvaltningsrätten i Luleå och Kammarrätten i Sundsvall avslog samtliga överklaganden. Högsta förvaltningsdomstolen avslog yrkanden från en miljöorganisation om att tills vidare stoppa 2017 års licensjakt. Högsta förvaltningsdomstolen har kvar att pröva om prövningstillstånd ska medges. Länsstyrelserna i Örebro och Värmland beslutade i januari 2017 att utöka tilldelningen i Lokareviret med en varg. Licensjakten 2017 omfattar således totalt 25 vargar. Samtliga vargar är nu fällda.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2016/17:3613 (SD) yrkande 5.
|
1. |
Parkens syften och föreskrifter för att säkerställa syftena, punkt 2 (SD) |
|
|
av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1–3.
Sverigedemokraterna skriver i princip under på behovet av att värna skyddsvärda biotoper och freda dessa arealer från avverkning. Samtidigt ser vi med oro på regeringens ambitioner att ytterligare undanta enorma arealer produktiv skogsmark, upptill 1 ½ miljon hektar. Den totala kostnaden för detta låter sig inte beräknas eftersom markpriserna varierar, men det kan närma sig i storleksordningen 100 miljarder kronor i inköp av skog till reservat. Skötsel av redan skyddade områden bör prioriteras framför omfattande nya reservatsbildningar. Enligt de föreskrifter som i dag gäller för Tivedens nationalpark får man vare sig avverka eller på annat sätt skada levande eller döda träd eller buskar, upparbeta vindfällen, ta frön, så, plantera eller vidta någon skogsbruks- eller skogsvårdsåtgärd. Det finns en stor risk när skogsbruk förbjuds i nationalparken att skadedjursangreppen i skogen ökar t.ex. efter stormar och stormfällning och sedan sprider sig till angränsande fastigheter. Det bör därför av skötselföreskrifterna framgå att skogen ska kunna skötas i enlighet med gällande lagstiftning, i synnerhet skogsvårdslagen.
Sveaskog har nyligen tagit beslut om att skapa buffertskogar på närmare 2 000 hektar skog runt Tivedens nationalpark. Det finns en risk att sådana här initiativ blir normgivande, med påbud från myndigheter och allmänhet att skapa s.k. buffertskogar exempelvis runt samhällen, nationalparker, natur-reservat och andra områden som kan betraktas ha ett socialt värde. Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss denna utveckling.
Staten som markägare i nationalparken kan genom beslut av förvaltaren välja att bedriva jakt eller inte om man så önskar eller om behov uppstår av olika anledningar. I framtiden kan även behov av jakt på invasiva och andra liknande arter uppstå med kort varsel. I stället för att tvingas ändra föreskrifterna om ett sådant behov av jakt uppstår bör föreskrifterna ändras så att all jakt enligt jaktförordningens bilaga 1–4 är möjlig för länsstyrelsen, förvaltaren eller en utsedd uppdragstagare.
|
2. |
EU:s naturvårdsdirektiv och licensjakt på varg, punkt 3 (SD) |
|
|
av Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3613 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.
Regeringen ska tydligt verka för att Sverige återtar beslutsmakten för de frågor som ryms inom art- och habitatdirektivet. Det nationella parlamentet ska alltid ha sista ordet i frågor som rör viltförvaltning. Medlemslandet ska ha rätten att själv avgöra klassificeringen av hotade djur och att utforma sin förvaltning.
Sverigedemokraterna vill att det skrivs in ett tillägg i föreskrifterna om förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg. Naturvårdsverkets föreskrifter om jakttiden ska kunna förlängas, oavsett om den ordinarie jakttiden är förbi. Vargjakten är beroende av spårsnö, och om domstolsutslag dröjer fram tills vintern är till ända, ska jakten den också kunna flyttas fram till kommande vinters första spårsnö i november/december under samma år.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen godkänner att Tivedens nationalpark utvidgas med angivna mark- och vattenområden intill den befintliga parken.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogen i Tivedens nationalpark ska kunna skötas i enlighet med gällande lagstiftning, i synnerhet då kapitel 6 i skogsvårdslagen, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om buffertzoner runt naturreservat och nationalparker och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jakt inom Tivedens nationalpark och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligt ska verka för att Sverige återtar beslutsmakten för de frågor som ryms inom art- och habitatdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillägg i föreskrifterna om förlängning av jakttiden vid överklagan av licensjakt på varg och tillkännager detta för regeringen.