Kulturutskottets betänkande 2016/17:KrU10
Konstarter och kulturskaparnas villkor
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2016/17 om bl.a. läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst samt filmfrågor. Några av yrkandena behandlas i förenklad form.
I betänkandet finns 13 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
Cirka 50 yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2016/17.
1
2016/17:KrU10
2
3
2016/17:KrU10
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Riktade lässatsningar för barn
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5 och 2016/17:2967 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4.
Reservation 1 (M)
2.Svensk språkskyddslag
Riksdagen avslår motion
2016/17:2563 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1.
3.Bibliotek och medborgarskap
Riksdagen avslår motion
2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 2 (SD)
4.Biblioteksböcker på svenska och minoritetsspråk
Riksdagen avslår motion
2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 3 (SD)
5.Ersättning till upphovsrättsinnehavare för utlåning av
Riksdagen avslår motion
2016/17:2960 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 3.
Reservation 4 (V)
6.Teater, dans och musik
Riksdagen avslår motionerna 2016/17:250 av Angelika Bengtsson (SD), 2016/17:487 av
7.Konst och kultur i det offentliga rummet
Riksdagen avslår motion
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena
Reservation 5 (M)
8.Fristadskonstnärer
Riksdagen avslår motion
2016/17:3286 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.
Reservation 6 (M, C, L, KD)
4
| UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT | 2016/17:KrU10 |
9.Genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning
Riksdagen avslår motion
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6.
Reservation 7 (V)
10.Konstnärsallianser
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och 2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6.
Reservation 8 (M)
Reservation 9 (V)
11.Ersättning enligt
Riksdagen avslår motion
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5.
Reservation 10 (V)
12.Kompetensutveckling inom entreprenörsområdet
Riksdagen avslår motion
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5.
Reservation 11 (M)
13.Filmfrågor
Riksdagen avslår motion
2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 10.
Reservation 12 (SD)
14.Finansiering av kultur
Riksdagen avslår motion
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 2.
Reservation 13 (L)
15.Motionsyrkanden som bereds i förenklad form
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena
2016/17:2195 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2197 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 3, 2016/17:2200 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena
2016/17:2425 av Richard Jomshof m.fl. (SD),
2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5, 11 och 12, 2016/17:2595 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
5
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT |
2016/17:2840 av Runar Filper och Aron Emilsson (båda SD), 2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 9 och 10 samt
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 6.
Stockholm den 4 maj 2017
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Gunilla Carlsson (S), Peter Johnsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Björn Wiechel (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Anna Wallentheim (S), Angelika Bengtsson (SD), Bengt Eliasson (L), Rossana Dinamarca (V), Roland Utbult (KD) och Azadeh Rojhan Gustafsson (S).
6
2016/17:KrU10
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet 51 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2016/17 om bl.a. läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst samt filmfrågor. Några av yrkandena behandlas i förenklad form. Behandlade förslag finns i bilagan.
Utskottet fick den 28 mars 2017 information av Konstnärsnämnden om rapporten Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor (2016).
Utskottet fick vidare den 27 april 2017 information av Statens konstråd och Konstnärernas Riksorganisation (KRO) om frågor om konst i offentliga miljöer.
Bakgrund
Utgångspunkten för den statliga kulturpolitiken är de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen antog i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är följande:
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
–främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
–främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
–främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
–främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
–särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
De kulturpolitiska målen är nationella, men de ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. För att föra kulturen närmare medborgarna och främja ett lokalt och regionalt engagemang för kulturfrågorna har det successivt införts en modell för statens bidragsgivning till regional kulturverksamhet – kultursamverkansmodellen.
7
2016/17:KrU10
Utskottets överväganden
Litteraturen, läsande och språket
Riktade lässatsningar för barn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om riktade lässatsningar för barn med hänvisning till pågående insatser.
Jämför reservation 1 (M).
Motionerna
I motion 2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5 framförs behovet av att utveckla lässatsningar för barn med särskild inriktning på utanförskapsområden.
I motion 2016/17:2967 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4 föreslås att det utvecklas särskilt riktade lässatsningar för barn från socioekonomiskt svaga miljöer. I motionen understryker motionärerna att barns och ungas läsande handlar om alla barns och ungas rätt till kunskap. Motionärerna framför vidare betydelsen av digital teknik med bl.a. ljudböcker.
Bakgrund
I december 2013 beslutade riksdagen om nationella mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117).
Målen är att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.
Resultatet av den senaste
Regeringen fattade i september 2016 beslut om direktiv för en kommitté i form av en delegation som, inom ramen för satsningen Hela Sverige läser med barnen, ska samla alla aktörer – skola, kultur och föreningsliv, t.ex. idrotten – runt insatser för läsning i och utanför skolan. Syftet är att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga
1 PISA står för Programme for International Student Assessment.
8
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
och lustfyllda läsupplevelser (dir. 2016:78). Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2018.
Delegationen ska bl.a.
•med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området samt säkerställa att uppföljning kan ske i enlighet med de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument
•skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande
•driva arbetet på ett sådant sätt att genomförda insatser i och utanför skolan har goda förutsättningar att fortgå även efter det att delegationen har avslutat sitt uppdrag
•vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken.
För att stödja läsandet, intresset för litteratur och tillgången till litteratur finns flera bidragsformer som fördelas av Statens kulturråd (Kulturrådet), bl.a. bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser, litteraturstöd, distributionsstöd av litteraturstödda titlar till landets kommuner och inköpsstöd till folk- och skolbibliotek. Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, utgiftsområde 17, uppgår 2017 till totalt knappt 148 miljoner kronor. Bidrag lämnas i enlighet med bl.a. förordningen (2010:1058) om statsbidrag till litteratur och kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser.
I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen att man avsåg att ge stöd till läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov för att stötta läsrörelsens initiativ Läslov v. 44. För 2017 tillfördes anslaget 3:1 10 miljoner kronor för läsfrämjande insatser, bl.a. satsningen Bokstart2, och anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 5 miljoner kronor för läsfrämjande insatser under skolloven. Regeringen har aviserat motsvarande höjningar för åren
Kulturrådet har i enlighet med sitt regleringsbrev för 2017 i uppgift att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Utgångspunkten för arbetet ska vara det handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet utanför skolan som myndigheten tagit fram. Kulturrådet ska vidare utvidga satsningen Bokstart till fler regioner samt koppla satsningen
2 Satsningen syftar till att stimulera små barns språkutveckling. Bokstart är initierat av Kulturrådet som en del i ett nationellt handlingsprogram för läsfrämjande. Bokstart drivs av folkbiblioteken i samarbete med barnhälsovården. Arbetet bygger även på samverkan med exempelvis familjecentraler, förskolan och civilsamhället. Bokstart kommer att innehålla gåvoböcker, hembesök, språkstimulerande aktiviteter på biblioteken, professionell samverkan samt en webbplats som kunskapsbas.
9
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
till förskolan. Kulturrådet ska genomföra uppdraget i samverkan med Statens skolverk. Kulturrådet får använda högst 25 miljoner kronor av anslaget 3:1 för detta ändamål.
I Kulturrådets regleringsbrev för 2017 anges att medel avsedda för regional kulturverksamhet (anslaget 1:6) får användas för insatser för bidrag till läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov.
Det nya bidraget kan sökas av aktörer som vill uppmuntra läsning, exempelvis skol- eller folkbibliotek, fritidshem, idrottsföreningar, kulturinstitutioner och andra inom den regionala kulturverksamheten. Sökande aktörer med regional förankring och vars verksamhet har regional spridning kommer att prioriteras. Kulturrådet anger på sin webbplats att man gärna ser ansökningar som avser
•läsfrämjande aktiviteter som når nya, även läsovana, målgrupper och stärker möjligheten för alla barn och unga att ta del av läsupplevelser
•aktiviteter som uppmuntrar fri läsning och delaktighet och utgår från barnets läsintresse
•läsfrämjande som uppmuntrar läsaktivitet där hela familjen involveras
•samarbeten mellan olika aktörer som vill uppmuntra läsning, t.ex. skol- eller folkbibliotek, fritidshem, idrottsföreningar,
Kulturrådet administrerar sedan 2014 läsambassadören, vars arbete syftar till att öka kunskapen om läsningens betydelse. Läsambassadören är utsedd att främja läslust och verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Läsambassadören väljs för två år.
Här kan vidare nämnas Barn- och ungdomsbokskatalogen
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) inrättades av regeringen 2002 och administreras av Statens kulturråd enligt förordningen (2002:1091) om litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Prissumman uppgår till 5 miljoner kronor och delas ut årligen. Syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. En expertjury utser pristagarna som nomineras av institutioner och organisationer från hela världen.
Här kan också nämnas Läslyftet som är en kompetensutvecklingsinsats i
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Statens skolverk, enligt förordningen (2015:42) om statsbidrag för handledare i läs- och skrivutveckling.
Kungl. biblioteket (KB) har fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. I uppdraget ingår bl.a. att belysa bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik. KB ska även, tillsammans med berörda aktörer på skolområdet, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. Under hösten 2017 ska en första rapport läggas fram. Slutrapporten ska presenteras senast den 1 mars 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att en av de viktigaste prioriteringarna på kulturområdet under de senaste åren har varit att främja barns och ungas läsande och konstaterar att många insatser har gjorts och görs på området. Utskottet menar att målen för läsförmåga och läsförståelse måste ställas högt. Läsning är grundläggande för demokratiskt deltagande, inlärning och utbildning. Att läsa är en väg mot en självständig förståelse av världen och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utskottet vill understryka vikten av att ge alla barn och ungdomar lika förutsättningar för en fullgod läsförmåga. Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ till läsdelegation för att samla alla aktörer – skola, kultur och föreningsliv – runt insatser för läsning i och utanför skolan i syfte att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Utskottet vill också understryka bibliotekens viktiga roll för att stimulera barns och ungas intresse för läsning och litteratur samt att motverka de kunskapsklyftor som finns i samhället.
Mot bakgrund av de omfattande insatser som pågår på området och av det arbete som bedrivs inom ramen för läsdelegationen avstyrker utskottet motionerna 2016/17:2883 (M) yrkande 5 och 2016/17:2967 (M) yrkande 4.
11
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| Språkfrågor | |
| Svensk språkskyddslag | |
| Utskottets förslag i korthet | |
| Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en svensk språkskyddslag. | |
| Motionen | |
| Mikael Jansson och David Lång (båda SD) föreslår i motion 2016/17:2563 | |
| yrkande 1 att det ska utredas om en svensk motsvarighet till den franska | |
| språkskyddslagen (den s.k. Toubonlagen) skulle kunna införas i Sverige. | |
| Bakgrund | |
| Den franska språklag som brukar kallas Toubonlagen trädde i kraft 1994, och | |
| föreskriver bl.a. att information från myndigheter och text på affärskontrakt | |
| och i annonser ska vara på franska, liksom minst 40 procent av innehållet i | |
| radio och tv. Statligt finansierade skolor måste också bedriva undervisning på | |
| språket (La loi no |
|
| française). | |
| Den 1 juli 2009 trädde den svenska språklagen (2009:600) i kraft. I lagen | |
| anges att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är | |
| samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha | |
| tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. I lagen | |
| anges även att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ | |
| som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Språklagen är också | |
| ett viktigt verktyg för att främja språklig mångfald, både inom Sverige och i | |
| internationella sammanhang. I lagen anges också att finska, jiddisch, | |
| meänkieli, romani chib och samiska är nationella minoritetsspråk och att det | |
| allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk liksom | |
| det svenska teckenspråket. Även rätten att utveckla och använda det egna | |
| modersmålet får stöd i lagen. | |
| Utskottets ställningstagande | |
| Utskottet konstaterar att Sverige sedan 2009 har en språklag som anger att | |
| svenska är huvudspråk i Sverige men som också säkerställer rätten till | |
| nationella minoritetsspråk och till modersmål och som främjar språklig | |
| mångfald. Utskottet finner inte skäl att utreda en svensk motsvarighet till den | |
| s.k. Toubonlagen. Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:2563 (SD) | |
| yrkande 1. |
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Bibliotek
Bakgrund
En ny bibliotekslag (2013:801) trädde i kraft den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:147, bet. 2013/14:KrU2, rskr. 2013/14:26).
Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av folkbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler samt övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska, enligt bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
Genom bibliotekslagen förtydligades och utvidgades bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper, bl.a. personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. Folkbiblioteken fick också i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.
Kungl. biblioteket (KB) har, som framgått ovan, fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Strategin ska bygga på långsiktig vilja att behålla och utveckla biblioteksverksamheten i Sverige. Uppdraget innebär att KB ska föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet. I uppdraget ingår bl.a. att belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar, bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik. KB ska även, tillsammans med berörda aktörer på skolområdet, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. I uppdraget ingår bl.a. att fortsätta verksamheten med att tillgängliggöra
13
2016/17:KrU10 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bibliotek och medborgarskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att knyta biblioteksanvändning till medborgarskap.
Jämför reservation 2 (SD).
Motionen
I motion 2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att möjligheterna att tydligare knyta biblioteken till medborgarskapet vad gäller tillgänglighet och tjänster ska utredas.
Utskottets ställningstagande
I bibliotekslagen anges att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla. Bestämmelsen tar sikte på alla som nyttjar biblioteket, oavsett om de är bosatta i kommunen eller inte. I förarbetena anges vidare att det är angeläget att det inte kan råda någon tvekan om att bibliotekens tillgänglighet inte är begränsad på grundval av medborgarskap (prop. 2012/13:147 s. 21). Utskottet kan inte ställa sig bakom att tydligare knyta bibliotekslagen till medborgarskapet. Motion 2016/17:2208 (SD) yrkande 2 avstyrks därmed.
Biblioteksböcker på svenska och minoritetsspråk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om biblioteksböcker på svenska och på minoritetsspråk.
Jämför reservation 3 (SD).
Motionen
I motion 2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att bibliotekslagen inte bör ställa krav på att biblioteken ska prioritera litteratur på andra språk än svenska och de officiella minoritetsspråken.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att förorda en ändring av bibliotekslagen på sätt som framförs i motionen.
Utskottet avstyrker motion 2016/17:2208 (SD) yrkande 3.
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Ersättning till upphovsrättsinnehavare för utlåning av
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ersättning till upphovsrättsinnehavare för utlåning av
Jämför reservation 4 (V).
Motionen
Rossana Dinamarca m.fl. (V) anför i motion 2016/17:2960 yrkande 3 att regeringen bör återkomma med förslag om ersättning för upphovsrättsinnehavare för utlåning av
Bakgrund
Vid folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, dvs. oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt som t.ex.
Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Det betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen laglig rätt till ersättning. Detta är en kulturpolitiskt motiverad inskränkning i upphovsrättslagen för att värna allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen. Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen i stället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet (biblioteksersättning). Ersättningen fördelas dels i form av individuella ersättningar (statistiskt beräknade eller s.k. särskilda författar- och översättarpenningar), dels i form av olika typer av bidrag och stipendier till upphovsmän till litterära verk: författare, översättare, tecknare och fotografer. Biblioteksersättningen hanteras av Sveriges Författarfond.
Sedan den 1 januari 2015 gäller en ny överenskommelse mellan företrädare för upphovsmännen och regeringen om förhandling om biblioteksersättningens grundbelopp. Under 2015 godkände regeringen en överenskommelse som innebär att grundbeloppet höjdes med 7 öre för 2016 och med ytterligare 8 öre för 2017.
15
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| om ersättning med |
|
| författaren enligt avtal dem emellan. | |
| Här kan nämnas att |
|
Utskottets ställningstagande
Biblioteken behöver, som framgått ovan, vad gäller utlån av
Utskottet avstyrker därmed motion 2016/17:2960 (V) yrkande 3.
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Teater, dans och musik
Teater, dans och musik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett nationellt folkmusikcenter, den västerländska folkmusiken och sommarturnéer för Kungliga Operan.
Motionerna
I motion 2016/17:250 av Angelika Bengtsson (SD) anförs att Kungliga Operan och Kungliga baletten bör synliggöras i hela landet genom sommarturnéer i Sverige där personer som bor långt ifrån Stockholm eller vanligtvis inte brukar gå på Operan kan ta del av balett eller opera.
I motion 2016/17:487 av
Anna Hagwall (SD)3 föreslår i motion 2016/17:690 att mer resurser ska satsas på den västerländska konstmusiken.
Bakgrund
Kungliga Operan ska enligt sina riktlinjer nå en så stor publik som möjligt och rikta sig till vuxna såväl som till barn och unga. Operan ska sträva efter att nå nya publikgrupper och på olika sätt öka tillgängligheten. Därutöver ska Operan verka för att göra teatern tillgänglig för publik med funktionsnedsättning. Operan ska också i samverkan med andra aktörer, dvs. andra
I sin återrapportering till regeringen ska Operan särskilt redovisa bl.a. turnéer och gästspel inom och utom landet och antal sända föreställningar via olika tekniska plattformar. Enligt årsredovisningen för 2016 genomförde Operan 41 turnéer och gästspel under året, vilka nådde knappt 37 000 besökare. Operan genomförde också sommarkonserter i Kungliga foajén för att ytterligare välkomna nya publikgrupper.
Folkmusikens hus är en ideell förening, som sedan 1993 verkar i Rättvik. Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och dans med ändamål att bevara, berätta och berika. Folkmusikens hus har för 2017 beviljats 115 000 kronor i verksamhetsbidrag av Statens kulturråd (anslaget 2:2 Bidrag till vissa
3 Anna Hagwall lämnade Sverigedemokraterna den 17 februari 2017. Ledamoten sitter fortfarande i riksdagen, men utan partibeteckning.
17
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| Västerländsk konstmusik innefattar musik från olika tider och skiljs från | |
| populärmusik och folkmusik. | |
| Ett riksting för västerländsk konstmusik arrangerades i april 2017 av | |
| Sveriges Radio Berwaldhallen i samverkan med Kungl. Musikaliska | |
| Akademien, Statens musikverk och Svensk Scenkonst i syfte att stärka | |
| konstformens roll i samhället. |
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka betydelsen av att så många som möjligt, i hela landet, kan ta del av scenkonst i olika former. Det är också viktigt att det finns tillgång till olika musikarter. Utskottet finner dock inte skäl att förorda tillkännagivanden på sätt som föreslås i motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2016/17:250 (SD), 2016/17:487 (M) och 2016/17:690 (SD).
18
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konst och kultur i det offentliga rummet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om konst och kultur i det offentliga rummet med hänvisning till det arbete som pågår på området.
Jämför reservation 5 (M).
Motionen
I motion 2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 1 begärs en utredning som tar fram förslag om hur konst och kultur kan tas till vara i det offentliga rummet. Arkitekter, konstnärer och andra skapande grupper i samverkan har en viktig roll när nya bostadsområden växer fram. Denna samverkan behöver stärkas.
I samma motions yrkande 2 framförs att staten bör föregå med gott exempel när det gäller konstnärlig utformning i offentliga miljöer genom att på ett tydligt sätt inkludera konstnärer i detta arbete.
Motionärerna framför vidare i yrkande 3 behovet av att ta fram förslag på hur kulturarvet under jord kan värnas givet samhällets krav på nya bostäder och nya vägar. En utredning bör titta på infrastruktur utifrån kulturen som hävarm för framtida bostadsområden på ett sätt som inte hindrar kostnadseffektivitet och ökat bostadsbyggande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis lyfta fram satsningen Äga rum. Inom ramen för denna satsning är avsikten att totalt 130 miljoner kronor ska avsättas under
Vidare kan nämnas att den samverkan som initierades i det tidigare regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer mellan Statens konstråd, Statens centrum för arkitektur och design, Boverket och Riksantikvarieämbetet har fortsatt inom ramen för myndigheternas ordinarie
19
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| verksamhet och nu även samordnas med den myndighetssamverkan som | |
| etablerades i regeringsuppdraget Främjande av hållbar stadsutveckling där | |
| även forskningsrådet Formas ingår. | |
| Statens konstråd har, baserat på slutsatserna från regeringsuppdraget, | |
| publicerat rapporten Den offentliga konstens roll för boendemiljöer (2017). | |
| Konstrådet lyfter bl.a. fram att den offentliga konsten har en viktig roll att spela | |
| för att boendemiljöer ska få en genomtänkt gestaltning och för att stärka | |
| estetiska och sociala värden. | |
| Utskottet vill också lyfta fram att regeringen har aviserat att en proposition | |
| om politik för arkitektur, form och design ska lämnas i september 2017. | |
| Underlag för propositionen är bl.a. förslagen i Gestaltad livsmiljö – en ny | |
| politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88). | |
| Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion | |
| 2016/17:2884 (M) yrkandena |
20
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Kulturskapares villkor
Fristadskonstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om vikten av att fortsätta att intensifiera arbetet med att ge förföljda konstnärer en fristad i Sverige, med hänvisning till det arbete som pågår.
Jämför reservation 6 (M, C, L, KD).
Motionen
I motion 2016/17:3286 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 anförs vikten av att fortsätta att intensifiera arbetet med att ge förföljda konstnärer en fristad i Sverige. I motionen understryks vikten av att så många kommuner som möjligt är beredda att ta sitt ansvar och ge förföljda konstnärer en fristad och att det därför är angeläget att regeringen fortsätter att arbeta i denna riktning.
Bakgrund
I början av
Åtagandena för fristaden regleras i avtal med Icorn. Den aktuella kommunen förbinder sig bl.a. att varje månad betala ut ett stipendium till fristadsförfattaren. Dessutom ska kommunen bl.a. erbjuda ett lämpligt kostnadsfritt boende.
Kulturutskottet tillkännagav våren 2015 (bet. 2014/15:KrU9, rskr. 2014/15:239) för regeringen att den bör verka för att ytterligare öka antalet fristäder i Sverige. Konstitutionsutskottet behandlade 2015 frågan om
| kommuners | deltagande i | fristadssystemet | (bet. 2014/15:KU18, | rskr. | |
| 2014/15:174). | Riksdagen | tillkännagav, | enligt | förslag | från |
21
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| konstitutionsutskottet, för regeringen vad som anfördes i betänkandet om | |
| yttrandefrihetens stora vikt och att det är angeläget att Sverige kan bidra med | |
| fristäder åt förföljda författare och konstnärer. Regeringen ansåg i skrivelse | |
| 2015/16:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till | |
| regeringen att tillkännagivandena var tillgodosedda. | |
| Enligt regleringsbrevet för 2017 ska Statens kulturråd i internationella | |
| sammanhang främja kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering. | |
| Kulturrådet ska inom ramen för myndighetens uppdrag verka för synergier | |
| mellan kulturpolitiska och biståndspolitiska insatser. | |
| Kulturrådet ska också enligt regleringsbrevet för 2017 verka för fler | |
| fristäder för förföljda konstnärer samt för en utveckling av fristadssystemet i | |
| Sverige. Kulturrådet ska även främja uppmärksamheten kring fristadsfrågor | |
| samt verka för att de fristadskonstnärer som finns i Sverige ska få ökad | |
| möjlighet att bli en del av offentligheten. Uppdraget ska genomföras i | |
| samverkan med berörda myndigheter och organisationer i det civila samhället | |
| samt med kommuner och landsting. | |
| Kulturrådet medverkade enligt sin årsredovisning för 2016 under året vid | |
| konferenser och möten om fristadsfrågor med svenska fristadskommuner samt | |
| Icorn för att föra en dialog om fristadssystemets utveckling. Kulturrådet har | |
| också bl.a. fört dialog med Sveriges Kommuner och Landsting om fristäderna | |
| samt arrangerat ett möte med flera konstnärsorganisationer, fristäder och andra | |
| intressenter för att diskutera fristadskonstnärers möjlighet till arbete samt hur | |
| kunskap om fristadssystemet kan spridas internationellt till olika hotade | |
| konstnärer. | |
| Kulturrådet fördelade under 2016 projektbidrag till insatser som främjar | |
| fristadskonstnärernas möjlighet att ta del av det offentliga kulturlivet. För att | |
| främja en utveckling av fristadssystemet har även bidrag beviljats till nationell | |
| samordning av fristäder i Sverige. |
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att det är angeläget att verka för fler fristäder i Sverige och att de fristadskonstnärer som finns i Sverige ska få ökad möjlighet att bli en del av offentligheten. Utskottet konstaterar att Statens kulturråd har i uppdrag att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer samt för en utveckling av fristadssystemet. Det finns, enligt utskottets mening, ett fortsatt behov av att etablera fristäder för förföljda konstnärer för att skydda det fria ordet och det fria konstnärliga uttrycket. Kulturrådet har här en viktig roll att förmedla kunskap och stöd samt att stå för samordning när det gäller fristadssystemet. Utskottet vill också peka på vikten av synergier mellan politikområden och vikten av myndighetssamarbete. Mot bakgrund av det arbete som pågår är utskottet inte berett att föreslå ett tillkännagivande till regeringen på sätt som föreslås i motionen. Motion 2016/17:3286 (M, C, L, KD) yrkande 2 avstyrks därmed.
22
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om åtgärder för att öka myndigheternas genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning inom konstområdet.
Jämför reservation 7 (V).
Motionen
I motion 2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 begärs att regeringen återkommer med förslag på åtgärder för att öka myndigheternas genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning inom konstområdet. I motionen anförs att myndigheter på alla nivåer behöver ha en genusmedveten upphandlingspolicy och bidragsfördelning inom konstområdet.
Utskottets ställningstagande
Konstnärsnämnden och Statens kulturråd har, i enlighet med tidigare regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering, redovisat en plan för hur respektive myndighet avser att bedriva jämställdhetsintegrering under 2015– 2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå såväl de jämställdhetspolitiska som de nationella kulturpolitiska målen. Myndigheterna ska redovisa åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering i sina respektive årsredovisningar för
Här kan nämnas att Konstnärsnämnden i rapporten Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor – en rapport om konstnärer inom alla konstområden verksamma i Sverige 2014 utifrån kön, ålder, inkomst, näringsverksamhet, bosättning, utländsk bakgrund, utbildning och social bakgrund (2016) bl.a. studerat jämställdhetsvariabler. I rapporten konstateras bl.a. att könsfördelningen 2014 var jämnare än 2004. Andelen kvinnor i gruppen hade ökat från 45 till 48 procent. I konstnärsgruppen var kvinnornas medianinkomst 85 procent av männens medianinkomst 2014, dvs. inkomstskillnaden var något lägre bland konstnärer än i hela befolkningen där kvinnors medianinkomst låg på 81 procent av männens.
Utskottet konstaterar att Konstnärsnämnden och Kulturrådet i enlighet med sina respektive uppdrag arbetar med frågan om hur verksamheten ska bidra till att nå såväl de jämställdhetspolitiska målen som de nationella kulturpolitiska målen, och utskottet utgår från att myndigheterna beaktar detta i sin bidragsgivning. Utskottet finner inte skäl att nu förorda ett tillkännagivande i
23
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| enlighet med motionsyrkandet och avstyrker därmed motion 2016/17:170 (V) | |
| yrkande 6. |
Konstnärsallianser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer samt att utreda om utvecklade konstnärsallianser förbättrar konstnärers möjligheter att försörja sig. Utskottet hänvisar till pågående utredning.
Jämför reservation 8 (M) och 9 (V).
Motionerna
I motion 2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 begärs att man utreder förbättringar av konstnärers möjligheter att försörja sig genom att värna och utveckla konstnärsallianser.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) anför i motion 2016/17:170 yrkande 7 att regeringen bör utreda förutsättningarna för att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer. I motionen framförs att bildkonstnärer är den grupp kulturskapare som har de sämsta ekonomiska villkoren av alla. Motionärerna vill därför undersöka möjligheterna att skapa en konstnärsallians för bild- och formkonstnärer.
Bakgrund
För att förbättra situationen för scenkonstnärerna anslås sedan 1999 medel till scenkonstallianser där frilansande professionella skådespelare, dansare och musiker kan få anställning och ersättning under perioder när de saknar engagemang. Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen erbjuder sina anställda olika former av kompetensutveckling, som till stor del också är öppna för andra professionella utövare inom respektive scenkonstområde som inte är anställda vid den aktuella alliansen. Allianserna arbetar även med arbetsförmedlande verksamhet som i huvudsak är inriktad på att stärka de anställdas kontaktnät med presumtiva arbets- och uppdragsgivare för att på så sätt förbättra matchningen. Totalt uppgår det statliga bidraget till allianserna till drygt 82 miljoner kronor för 2017.
Staten ger stöd till bild- och formkonstnärerna i form av stipendier och bidrag via Konstnärsnämnden, bidrag via Statens kulturråd och bidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Regeringen beslutade i december 2016 om utredningsdirektiv till en utredning om konstnärernas villkor (dir. 2016:93). En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Utredaren ska bedöma hur de statliga insatserna bidrar
24
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
till att nå de kulturpolitiska målen och föreslå eventuella förändringar av insatserna för att anpassa dem till nuvarande förutsättningar och behov. Utredaren ska bl.a. kartlägga och beskriva konstnärernas förutsättningar att verka professionellt, med utgångspunkt i relevanta samhällsförändringar analysera de befintliga statliga ersättnings- och stödsystemen för konstnärer, vid behov föreslå förändringar av systemen som kan underlätta konstnärernas förutsättningar att vara yrkesverksamma samt föreslå eventuella förändringar för att förbättra möjligheterna att verka som professionell konstnär i hela landet. Utredaren ska vidare som underlag för analyser och förslag sätta konstnärernas villkor och den svenska konstnärspolitiken i ett nordiskt och europeiskt perspektiv och, i den utsträckning det är relevant, i ett bredare internationellt perspektiv och lyfta fram goda exempel. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.
Utskottets ställningstagande
Insatser för att skapa goda villkor för konstnärer är en prioriterad del av den nationella kulturpolitiken. Utskottet ser därför positivt på att en utredning har tillsatts för att bedöma hur de statliga insatserna bidrar till att nå de kulturpolitiska målen och föreslå eventuella förändringar. Inom ramen för uppdraget ingår bl.a. att analysera de befintliga statliga ersättnings- och stödsystemen för konstnärer. Utskottet utgår från att frågan om allianserna kommer att tas upp i det arbetet.
Utskottet anser att utredningens arbete bör avvaktas. Motionerna 2016/17:170 (V) yrkande 7 och 2016/17:2884 (M) yrkande 6 avstyrks därmed.
Ersättning enligt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om åtgärder för att tillförsäkra att det inte förekommer könsbaserade skillnader vid utbetalning av ersättning enligt
Jämför reservation 10 (V).
Motionen
I motion 2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 begärs att regeringen återkommer med förslag på åtgärder för att tillförsäkra att det inte förekommer könsbaserade skillnader vid utbetalning av ersättning enligt MU- avtalet
25
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Bakgrund
Avtalet om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk, det s.k.
Staten är avtalspart, vilket innebär att enbart statliga arrangörer formellt binds av avtalet. Avsikten har emellertid varit att avtalet ska vara vägledande för andra arrangörer, framför allt sådana som är offentligt finansierade. Regeringen har därför angett krav på tillämpning av
En särskild utredare har som nämnts ovan i uppdrag att göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Utredaren ska bedöma hur de statliga insatserna bidrar till att nå de kulturpolitiska målen och föreslå eventuella förändringar av insatserna för att anpassa dem till nuvarande förutsättningar och behov. Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna av sina förslag. Konsekvensbeskrivningen ska även göras utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, bl.a. genom att förhållanden och villkor som har samband med kön, ålder och socioekonomi görs synliga och konsekvenser för respektive kön eller grupp analyseras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har flera gånger, senast våren 2016 i betänkande 2015/16:KrU7, understrukit vikten av att följa upp
Utskottet konstaterar att en särskild utredare utsetts med uppdrag att göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Utskottet ser ingen anledning att föregripa denna utredning. Motion 2016/17:170 (V) yrkande 5 avstyrks därmed.
Kompetensutveckling inom entreprenörsområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kompetensutveckling för konstnärer inom entreprenörsområdet med hänvisning till Konstnärsnämndens uppdrag.
Jämför reservation 11 (M).
26
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Motionen
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i motion 2016/17:2884 yrkande 5 att konstnärer ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom entreprenörsområdet.
Bakgrund
Konstnärsnämnden har regeringens uppdrag att genom bevakning och analys fördjupa och sprida kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Konstnärsnämnden har därför som en del av uppdraget byggt upp webbportalen Konstnärsguiden. Konstnärsguiden riktar sig till yrkesverksamma konstnärer. Med konstnär avses i sammanhanget en professionellt skapande och utövande person inom konstområden som litteratur, musik, bild och form, teater, dans och film. Konstnärsguiden förmedlar information som berör konstnärers villkor och konstnärlig verksamhet i förhållande till skatte- och trygghetssystem. Guiden uppdateras kontinuerligt två gånger om året för att följa ändringar i lagar och regler. Under våren 2016 byggdes guiden ut med information om behovet för konstnärer att komplettera sitt försäkringsskydd och sin pension samt om möjligheten att planera sin inkomst som enskild näringsidkare. Under våren 2017 har guiden uppdaterats med deklarationsexempel och deklarationsvägledning.
Den ovannämnda utredningen om konstnärers villkor kommer vidare bl.a. att kartlägga och beskriva konstnärers förutsättningar att verka.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis i likhet med motionärerna understryka vikten av kompetensutveckling för konstnärer inom entreprenörsområdet. Det är enligt utskottets mening viktigt att stärka möjligheterna till eget företagande för aktörer inom den kulturella och kreativa sektorn. Utskottet konstaterar dock att insatser görs på området. Mot bakgrund av dessa finner utskottet inte skäl för ett tillkännagivande. Motion 2016/17:2884 (M) yrkande 5 avstyrks därmed.
27
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |
| Film | ||
| Filmfrågor | ||
| Utskottets förslag i korthet | ||
| Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett moderniserat filmavtal, | ||
| en differentierad biografavgift och om att värna småfilmsbiografer. | ||
| Jämför reservation 12 (SD) och det särskilda yttrandet (M, C, L, | ||
| KD). | ||
| Motionen | ||
| Aron Emilsson m.fl. (SD) begär i motion 2016/17:2211 yrkande 6 ett | ||
| moderniserat filmavtal där både staten och filmbranschen finansierar | ||
| filmpolitiken. Motionärerna menar att ett förstatligande av filmpolitiken inte | ||
| är rätt väg att gå. | ||
| I samma motions yrkande 7 begärs en förutsättningslös utredning av en | ||
| differentierad biografavgift för inhemsk film och utomeuropeisk film, vilket | ||
| enligt motionärerna skulle kunna ge den svenska filmen ett välbehövligt | ||
| tillskott samtidigt som det ökar svensk films inhemska konkurrenskraft. | ||
| Vidare begär motionärerna i samma motion yrkande 10 att regeringen | ||
| noggrannare ska utreda hur mervärdesskattehöjningen påverkar småorts- | ||
| biograferna. Regeringen bör därför, anser motionärerna, arbeta fram ett bättre | ||
| förslag för att värna småortsbiograferna och gå igenom finansieringsfrågan | ||
| ännu en gång för att utvärdera om en mervärdesskattehöjning verkligen är den | ||
| bästa vägen att gå. | ||
| Bakgrund | ||
| Filmavtalet löpte ut den 31 december 2016. Regeringen har sedan | den | |
| 1 januari 2017 ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. | Hela | |
| filmpolitiken finansieras, i likhet med andra kulturpolitiska områden, via | ||
| statsbudgeten och styrs av mål som fastställts av riksdagen (prop. | ||
| 2015/16:132, bet. 2015/16: KrU11, rskr. 2015/16:289). | ||
Anslaget 10:1 Filmstöd uppgår för 2017 till drygt 547 miljoner kronor. Anslaget för filmstöd tillfördes 210 miljoner kronor årligen för
Riksdagen har i anslutning till behandlingen av propositionen Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289) bl.a. beslutat om tillkännagivanden till regeringen om en utredning om filmpolitikens framtid och om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter.
28
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att föreslå tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkandena. Motion 2016/17:2211 (SD) yrkandena 6, 7 och 10 avslås därmed.
29
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| Övrig fråga | |
| Finansiering av kultur | |
| Utskottets förslag i korthet | |
| Riksdagen avslår ett motionsyrkande om vikten av att inte vara | |
| beroende av endast en finansieringskälla och om betydelsen av | |
| sponsring. | |
| Jämför reservation 13 (L). | |
| Motionen | |
| Bengt Eliasson m.fl. (L) anför i motion 2016/17:3390 yrkande 2 att en viktig | |
| del av friheten inom kulturlivet är att inte vara beroende av endast en | |
| finansieringskälla. Andra inkomstkällor, som sponsring, måste därför enligt | |
| motionärerna uppmuntras. | |
| Bakgrund | |
| Myndigheten för kulturanalys har i Samhällets utgifter för kultur |
|
| (Kulturfakta 2016:1) redogjort för statens respektive kommunernas och | |
| hushållens utgifter för kultur. De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur | |
| uppgick 2015 till ca 26 miljarder kronor. De totala offentliga utgifterna för | |
| kultur per invånare var samma år 2 636 kronor. | |
| År 2015 uppgick statens samlade utgifter för kultur till ca 11,2 miljarder | |
| kronor, ca 1,26 procent av statsbudgetens totala utgifter. De sammanlagda | |
| kostnaderna för kultur för regionerna och landstingen uppgick 2015 till | |
| 3,9 miljarder kronor. Kommunernas kostnader för kultur 2015 uppgick till | |
| sammanlagt 10,9 miljarder kronor (motsvarande 1 105 kronor per invånare). I | |
| rapporten redovisas att hushållens utgifter för kultur och medier inklusive | |
| investeringsutgifter (dvs. utrustning för ljud och bild, exempelvis tv och | |
| kameror) 2012 var 49,9 miljarder kronor i 2012 års priser. När investerings- | |
| utgifterna dras bort blir summan 37,9 miljarder kronor. Av dessa utgörs ca | |
| 40 procent av |
|
| Flertalet myndigheter inom kulturområdet ska i enlighet med sina | |
| respektive regleringsbrev särredovisa eventuella sponsringsintäkter i en not till | |
| resultaträkningen i årsredovisningen. | |
| Utskottets ställningstagande | |
| En förutsättning för det kulturpolitiska målet att kulturen ska vara en | |
| dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund är | |
| att det finns ett självständigt kulturliv som är oberoende av kommersiella |
30
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
intressen och tillfälliga viljeyttringar4. Detta utgör ramar för den offentliga och privata finansieringen av kultur.
Utskottet anser att sponsring kan bidra till kulturen i samhället och öka förutsättningarna för att bedriva kulturverksamhet. Utskottet anser dock att det är viktigt med transparens och att myndigheter särredovisar sponsringsintäkter i årsredovisningen på det sätt som föreskrivs.
Utskottet finner inte skäl till tillkännagivande. Motion 2016/17:3390 (L) yrkande 2 avstyrks därmed.
4 Se prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 s. 27.
31
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| Förenklad behandling | |
| Motionsyrkanden som bereds i förenklad form | |
| Utskottets förslag i korthet | |
| Riksdagen avslår motionsyrkanden om en klassikerlista, språklagen, | |
| punktskrift, samiskt språkcentrum, sydsamiska, dialekter, nordisk | |
| språkförståelse, nationellt lånekort, filmfrågor, enprocentsregeln, | |
| likalydande med eller snarlika motioner som riksdagen relativt | |
| nyligen under mandatperioden tagit ställning till. | |
| Utskottets ställningstagande | |
| Utskottet avstyrkte våren 2015 (bet. 2014/15:KrU7) respektive våren 2016 | |
| (bet. 2015/16:KrU7 och 2015/16:KrU11) motionsyrkanden som är | |
| likalydande med eller snarlika nedanstående yrkanden. Riksdagen beslutade i | |
| samtliga fall i enlighet med utskottets förslag. Utskottet finner inte skäl att ta | |
| upp dessa yrkanden till förnyad behandling. Utskottet anser därför att | |
| motionsyrkandena nedan kan behandlas i förenklad form och avstyrker | |
| därmed motionsyrkandena. | |
| Litteratur | |
| Klassikerlista | |
| Motion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 5 | |
| I motionen anförs att en lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, | |
| sagor, dikter, men också filmer och musik – som alla elever bör ta del av under | |
| sin skolgång, en klassikerlista, bör införas i skolan. Motionärerna anför bl.a. | |
| att det i dag finns en oro för att läsandets status sjunker och för att vi hamnar i | |
| ett läge där vi i allt högre utsträckning saknar gemensamma referenspunkter | |
| och därmed får svårare att förstå varandra. | |
| Språkfrågor | |
| Språklagen | |
| Motion 2016/17:2195 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 | |
| I motionen anförs att det bör tillsättas en utredning i syfte att omarbeta och | |
| bygga ut språklagen (yrkande 1). Utredningen bör enligt motionärerna ha till | |
| uppgift att ta fram ett förslag på en mer utbyggd och omfattande lag där | |
| medborgarnas rätt att använda det svenska språket i all vardaglig |
32
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
kommunikation tydliggörs. I samma motions yrkande 2 anförs att svenskan bör betecknas som officiellt huvudspråk i alla sammanhang.
Punktskrift
Motion 2016/17:2595 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
I motionen begärs ändringar i språklagen (2009:600) med innebörden att även punktskrift bör omfattas av lagen. Motionärerna anför att skrift är en del av ett språk, och att synskadades rätt till denna del av det svenska språket i dag inte är skyddad i svensk lagstiftning. Motionärerna föreslår därför en ändring med innebörden att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas i både tal och skrift.
Samiska
Motion 2016/17:2181 av Cassandra Sundin m.fl. (SD)
I motionen begärs en utredning om åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status. I motionen anförs bl.a. betydelsen av det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Motionärerna understryker betydelsen av att bevara den samiska kulturen. Enligt motionärerna är det en fråga om identitet, rötter, ursprung och kulturellt arv.
Motion 2016/17:2197 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 3
I motionen begärs en utredning om möjligheterna att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum.
Dialekter
Motion 2016/17:2840 av Runar Filper och Aron Emilsson (båda SD)
I motionen anförs att det arbete med att ta fram en ordbok över Sveriges dialekter som länge har bedrivits vid Institutet för språk och folkminnen bör återupptas. I motionen framförs oro över att den kulturskatt som dialekterna är inte kommer att bevaras för eftervärlden.
Nordisk språkförståelse
Motion 2016/17:2425 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
I motionen föreslås en utredning med syfte att presentera konkreta förslag på hur den nordiska språkförståelsen ska kunna förbättras. I motionen lyfts bl.a. fram att Ungdomens Nordiska Råd (UNR) hösten 2008 beslutade att övergå till att använda engelska som arbetsspråk sedan man konstaterat att ledamöternas förståelse av de nordiska språken var så dålig att en effektiv kommunikation på de nordiska språken inte var möjlig.
33
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Bibliotek
Nationellt lånekort
Motion 2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1
I motionen föreslås en utredning om möjligheterna att införa ett nationellt lånekort som kan användas på samtliga bibliotek i landet.
Filmfrågor
Produktionsincitament
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 9
I motionen begärs att Sverige ska införa ett produktionsincitament för filmproduktion i Sverige för att stärka svensk filmindustri i den internationella konkurrensen och ta bort de barriärer som finns för filmproduktion i Sverige.
Olovlig hantering av film
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 8
I motionen anförs om insatser mot olovlig hantering av film att det hade varit lämpligare att invänta ny lagstiftning på upphovsrättsområdet innan filmavtalet sades upp. I motionen framförs vidare att filmbranschen bör åta sig att försöka förse marknaden med legala digitala visningslösningar som kan konkurrera med och leverera en bättre film- och konsumentupplevelse än de illegala lösningarna på liknande sätt som musikbranschen gjort.
Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 5
I motionen begärs att regeringen motiverar Filminstitutets organisationsform ytterligare.
Handlingsplan för jämställdhet
Motion 2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 9
I motionen begärs ett tillkännagivande om att ta fram en handlingsplan med förslag om det fortsatta arbetet med jämställdhet i svensk film. Fortsatt utveckling kräver konkreta åtgärder.
34
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KrU10 |
Samverkan med andra konstformer
Motion 2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 10
Motionärerna framför att regeringen bör ta fram förslag som stärker filmens samverkan med övriga konstformer.
Mål och visioner för filmpolitiken
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena
I motionen begärs ett tillkännagivande om visioner för den svenska filmpolitiken (yrkande 1). I motionen framförs även att det behövs breda lösningar inom flera politikområden för att förbättra filmbranschens situation. I samma motions yrkande 2 anförs att yttrandefrihetsmålet bör förtydligas. I motionens yrkande 3 anförs att kulturarvsfilmproduktioner bör vara ett mål för filmpolitiken. I motionens yrkande 4 framförs att utmanande filmer inte behöver vara smala filmer och att det faktum att publiken blir utmanad inte behöver vara någon begränsning för en films publikframgångar.
Utformningen av stödsystem
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 11
I motionen framförs att utformningen av stödsystem och hur beslut om stöd fattas bör vara en fråga för Filminstitutet att avgöra i samråd med branschen. Stöden bör utgå från den nationella filmpolitiska visionen och de filmpolitiska målen, men detaljerna för hur detta ska gå till bör inte detaljstyras av politiker.
Ökat nordiskt filmpolitiskt samarbete
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 12
I motionen framförs att det nordiska filmpolitiska samarbetet bör utökas. Motionärerna anför bl.a. att en sammanhållen nordisk marknad innebär större möjligheter för de nordiska ländernas filmindustrier att stå på egna ben.
Det samiska filminstitutet i Kautokeino
Motion 2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 13
I motionen begärs ett tillkännagivande om att ge förutsättningar för det samiska filminstitutet att verka och utvecklas. I motionen anförs att Internationella samiska filmcentret med säte i Kautokeino representerar samerna i Norge, Sverige och Finland. Motionärerna förespråkar en samnordisk finansiering.
35
| 2016/17:KrU10 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Kulturskapares villkor
Enprocentsregeln
Motion 2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena
I motionen begärs att regeringen utreder hur enprocentsregeln kan spela en större roll i framtida byggnationer och investeringar samt vilka eventuella sanktioner som kan vara aktuella mot byggföretag som inte tillämpar den (yrkande 1). I samma motions yrkande 2 förespråkas tydliga riktlinjer och information om enprocentsregeln och att dessa sprids till alla statliga myndigheter, kommuner och landsting. I motionens yrkande 3 begärs att enprocentsregeln ska vara en bindande miniminivå i budgeten för offentliga byggprojekt.
Motion 2016/17:2461 Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11
I motionen begärs att
Motion 2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4
I motionen anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att utställningsarrangörer som får statliga bidrag ska tvingas att tillämpa
Stärka det konstnärliga företagandet
Motion 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 12
I motionen anförs behovet av att stärka det konstnärliga företagandet.
Övrig fråga
Nordens hus
Motion 2016/17:2200 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
I motionen anförs att möjligheterna att inrätta ett Nordens hus i Sverige bör utredas.
36
2016/17:KrU10
Reservationer
1.Riktade lässatsningar för barn, punkt 1 (M)
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5 och 2016/17:2967 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
Läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. Vi anser att barns läsande är så mycket mer än bara en allmän önskan från samhällets sida om att nya generationer ska vara bildade och litterära. Det handlar i stället om alla barns och ungas rätt till kunskap. Vi moderater vill därför se en extra lässatsning som särskilt riktas mot grupper barn och unga från socioekonomiskt svaga områden.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna 2016/17:2883 (M) yrkande 5 och 2016/17:2967 (M) yrkande 4.
2.Bibliotek och medborgarskap, punkt 3 (SD) av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.
37
2016/17:KrU10 RESERVATIONER
Ställningstagande
Vi anser att de svenska biblioteken är en verksamhet som är finansierad av svenska folket och därför primärt bör rikta sig mot svenska medborgare. Bibliotekens verksamhet ska vara medborgare och nationen till gagn, och utländska medborgare som inte har rätt att vistas i landet ska enligt vår mening kunna nekas tillgång till bibliotekens tjänster. Vi anser därför att bibliotekens tillgänglighet och tjänster för personer utan svenskt medborgarskap ska utredas.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2208 (SD) yrkande 2.
3.Biblioteksböcker på svenska och minoritetsspråk, punkt 4 (SD)
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Bibliotekslagen specificerar att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt några prioriterade grupper. Dessa grupper är personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska utöver de nationella minoritetsspråken. Hur resurser ska fördelas är en prioriteringsfråga, så även inom biblioteksväsendet. Sverigedemokraterna stöder till fullo att särskild uppmärksamhet riktas mot de nationella minoritetsspråken och till personer med funktionsnedsättning. Däremot anser vi inte att gruppen personer med annat modersmål än svenska utöver de nationella minoritetsspråken bör vara en prioritet för det svenska biblioteksväsendet. Vi konstaterar att denna grupp är mycket omfattande och att det kan bli oerhört kostsamt och ansträngande för biblioteken att på ett trovärdigt sätt uppnå denna målsättning, och att det kan bli en övermäktig uppgift för framför allt de små biblioteken och filialerna. Litteratur på andra språk än svenska och de nationella minoritetsspråken bör därför enbart vara aktuellt att prioritera i utbildningssyfte och i de fall en svensk upplaga av boken inte finns tillgänglig. Detta krav om att prioritera böcker på alla världens språk bör därför strykas från bibliotekslagen.
38
RESERVATIONER 2016/17:KrU10
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2208 (SD) yrkande 3.
4.Ersättning till upphovsrättsinnehavare för utlåning av
av Rossana Dinamarca (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2960 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 3.
Ställningstagande
Biblioteksersättningens grundbelopp höjdes 2016 och kommer att höjas ytterligare under 2017. Det är bra, men Vänsterpartiet anser att det är en brist att biblioteksersättningen enbart grundas på nyttjande av fysiska exemplar av verk, samtidigt som både utbudet och utlåningen av
Vad jag här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2960 (V) yrkande 3.
5.Konst och kultur i det offentliga rummet, punkt 7 (M)
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena
39
2016/17:KrU10 RESERVATIONER
Ställningstagande
Vi anser att konst och kultur i det offentliga rummet bör tas till vara. Vi lever i ett modernt och urbant samhälle med stor förväntad nybyggnation de närmaste tio åren. De senaste studierna visar på ett behov av 710 000 nya bostäder fram till 2025.
Därför anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning som tittar på infrastruktur utifrån kulturen som hävarm för framtida bostadsområden. Detta ska dock ske på ett sätt som inte hindrar ett kostnadseffektivt och ökat byggande. Vi anser vidare att staten i detta sammanhang bör föregå med gott exempel när offentliga miljöer utformas genom att på ett tydligt sätt inkludera konstnärer i detta arbete.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2884 (M) yrkandena
6.Fristadskonstnärer, punkt 8 (M, C, L, KD)
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Bengt Eliasson (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3286 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.
Ställningstagande
När demokratin inskränks i ett land är det alltid det fria ordet, den fria pressen och den fria konsten som först begränsas. Dessa är fyrbåkar för demokrati och öppenhet och därmed ett hot mot alla totalitära makthavares ambitioner. Varje år dödas konstnärer eller tvingas att fly från sitt land för att de har valt att använda sig av sin självklara rätt att uttrycka åsikter som inte nödvändigtvis är
40
RESERVATIONER 2016/17:KrU10
i samklang med den styrande regimen. Att värna demokratin, det fria ordet och den konstnärliga friheten är därför en gemensam uppgift för alla demokratiska länder.
Ett sätt att praktiskt värna yttrandefriheten är att ge konstnärer en fristad i Sverige. Kommuner eller regioner som vill bidra till att värna om yttrandefriheten kan erbjuda författare, bildkonstnärer, musiker, dramatiker, journalister och andra professionella konstnärer som lever under hot i sina hemländer en fristad under två år. En fristadskonstnär är en person som bjudits in av en svensk kommun eller region på grund av att han eller hon förföljs i sitt hemland. I Sverige får konstnären en fristad under två år för att kunna leva och fortsätta arbeta med sitt yrke i trygghet. Kommunen, landstinget eller regionen som bjuder in lovar att stå för försörjningen under de två åren. Till gruppen konstnärer räknas journalister, musiker, filmare, dramatiker och andra professionella skribenter och konstnärer som förföljs eller hotas på grund av sitt arbete och därför behöver en fristad.
Det är viktigt att så många kommuner som möjligt är beredda att ta sitt ansvar och ge förföljda konstnärer en fristad. Under alliansregeringens år vid makten ökade antalet fristadskommuner stadigt. Detta arbete måste fortsätta och intensifieras. Demokratin får aldrig tas för given. Den måste vinnas varje dag. Det är angeläget att regeringen fortsätter att arbeta i denna riktning.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:3286 (M, C, L, KD) yrkande 2.
7.Genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning, punkt 9 (V)
av Rossana Dinamarca (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6.
Ställningstagande
Mäns konst värderas högre i de gemensamma miljöerna och genererar högre ersättningsnivåer. Myndigheter på alla nivåer behöver därför ha en genusmedveten upphandlingspolicy och bidragsfördelning inom konstområdet. Regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att öka myndigheternas genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning inom konstområdet.
41
2016/17:KrU10 RESERVATIONER
Vad jag här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:170 (V) yrkande 6.
8.Konstnärsallianser, punkt 10 (M)
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och avslår motion
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7.
Ställningstagande
Scenkonstallianser är en samlande benämning för skapande av tre moderna trygghetsnätverk för frilansande inom scenkonstområdet i Sverige: Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen. Dessa är viktiga för svenskt kulturliv. Deras långsiktiga förutsättningar att utöka sin verksamhet och kunna följa med den moderna tidens krav behöver kontinuerligt förbättras. För att värna arbetsmarknaden för konstnärer i Sverige anser vi att regeringen behöver utvärdera dessa tre allianser och ta fram förslag till förbättringar inför framtiden.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2884 (M) yrkande 6 och avslå motion 2016/17:170 (V) yrkande 7.
9.Konstnärsallianser, punkt 10 (V) av Rossana Dinamarca (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och avslår motion
42
RESERVATIONER 2016/17:KrU10
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6.
Ställningstagande
Det är viktigt att professionellt verksamma kulturskapare både får en rimlig lön och har samma sociala förmåner som andra yrkesarbetande människor i samhället. Trots att konstnärers förutsättningar skiljer sig kraftigt från den egna företagarens eller den fast avlönade arbetarens förutsättningar antas konstnären fungera i ett system som är anpassat efter den fasta månadslönen eller småföretagets struktur. Detta leder ofta till att konstnären hamnar utanför de vanliga försäkringssystemen med rätt till
En modell för att komma runt dessa problem och som har förbättrat frilansarnas möjligheter till försörjning och kompetensutveckling mellan uppdragen är den tredje anställningsformen, de s.k.
Bildkonstnärerna är den grupp kulturskapare som har de sämsta ekonomiska villkoren av alla. Vänsterpartiet vill därför undersöka möjligheterna att skapa en konstnärsallians för bild- och formkonstnärer. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer.
Vad jag här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:170 (V) yrkande 7 och avslå motion 2016/17:2884 (M) yrkande 6.
10.Ersättning enligt
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5.
43
2016/17:KrU10 RESERVATIONER
Ställningstagande
Av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges konsthantverkare och industriformgivares (KIF) rapport,
– en granskning av tillämpningen av
Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att tillförsäkra att det inte förekommer könsbaserade skillnader vid utbetalning av ersättning enligt
Vad jag här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:170 (V) yrkande 5.
11.Kompetensutveckling inom entreprenörsområdet, punkt 12
(M)
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5.
Ställningstagande
Konstnärer blir i allt större omfattning företagare som säljer sin konst men också mat, dryck och upplevelser. Konstnärer smyckar bostadsområden och utformar elektronik. För att konstnärer ska få redskap att kunna leva på sin konst och utveckla sitt företagande behöver många av dessa erbjudas utbildning i grundläggande entreprenörskap. Vi menar därför att regeringen bör ta fram förslag för hur detta ska kunna ske inom ramen för befintliga kultur- och företagarfrämjande insatser.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2884 (M) yrkande 5.
12.Filmfrågor, punkt 13 (SD)
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD).
44
RESERVATIONER 2016/17:KrU10
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 10.
Ställningstagande
Vi sverigedemokrater vill se ett moderniserat filmavtal. Vi stöder grundtanken att både staten och branschen finansierar filmpolitiken. Det innebär inte att framtidens filmavtal behöver vara utformat som det förra filmavtalet. Vi anser att en framtida utformning av ett filmavtal bör utredas med utgångspunkt i ett ömsesidigt engagemang från såväl branschens som statens sida. Om det betyder en helt annan form av filmpolitiskt samarbete med branschen är vi öppna för att titta på sådana lösningar efter att ett utredningsförslag för ett framtida filmavtal presenterats.
Filmavtalet tecknades med såväl biograferna som leverantörerna till eftermarknaden. Eftersom eftermarknaden försvunnit har det inneburit att den enda kommersiella avtalspart inom filmavtalet som faktiskt levererar betydande summor till den svenska filmpotten är biograferna. Därför föreslår vi en förutsättningslös utredning av en differentierad biografavgift för inhemsk film och utomeuropeisk film. Det skulle kunna ge den svenska filmen ett välbehövligt tillskott samtidigt som det ökar svensk films inhemska konkurrenskraft. Sverigedemokraterna är initialt beredda att diskutera statens möjlighet att anslå en medelsökning i paritet med den ökning som branschen lyckas inbringa genom ovanstående förslag.
Vi anser vidare att regeringen noggrannare bör utreda hur den nu genomförda momshöjningen påverkar småortsbiograferna. Många småortsbiografer har larmat om att de inte kommer att kunna upprätthålla sin verksamhet långsiktigt efter momshöjningen samtidigt som dessa biografer i många fall är kulturförmedlare på orten. Sverigedemokraterna anser att kulturlivet på landsbygden ska leva, och småstadsbiografernas överlevnad spelar en viktig roll i detta. Det stöd som regeringen lovat till småortsbiograferna är tidsbegränsat, samtidigt som den formen av subventioner skapar barriärer för biografer som befinner sig i gränslandet mellan att klassa sig som småortsbiograf och mellanstor biograf. Regeringen bör därför arbeta fram ett bättre förslag för att värna småortsbiograferna.
Vad vi här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:2211 (L) yrkandena 6, 7 och 10.
13.Finansiering av kultur, punkt 14 (L) av Bengt Eliasson (L).
45
2016/17:KrU10 RESERVATIONER
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 2.
Ställningstagande
En viktig del av friheten inom kulturlivet är att inte vara beroende av en enda inkomstkälla. Det offentliga är en garant för denna frihet, men även andra inkomstkällor måste uppmuntras. En viktig sådan är sponsring. Det är viktigt att Sverige får mer aktiva medborgare och företag vad gäller att långsiktigt stödja kulturlivet. Regeringens politik motverkar aktivt sponsringen och motverkar då också en tryggare tillvaro för såväl de som sponsrar som de som blir sponsrade. Speciellt allvarligt är detta paradoxalt nog för statens egna institutioner som i dag är beroende av sponsring eftersom långsiktig finansiering ersatts av enstaka satsningar och projekttänkande. Statens institutioner bör få fria medel så att de klarar sin verksamhet, men sponsring bör också uppmuntras. Kulturlivet bör också i större utsträckning stimuleras genom generella metoder som avdragsrätt för gåvor till kulturella ändamål och gynnsamma skattevillkor för kulturutövare.
Vad jag här framhållit bör riksdagen ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion 2016/17:3390 (L) yrkande 2.
46
2016/17:KrU10
Särskilt yttrande
Filmfrågor, punkt 13 (M, C, L, KD)
Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Bengt Eliasson (L) och Roland Utbult (KD) anför:
I samband med behandlingen av proposition 2015/16:132 Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik och motioner beslutade riksdagen om sju tillkännagivanden som avsåg förutsättningarna för svensk film (bet. 2015/16:KrU11). Det gällde bl.a. grundläggande frågor såsom utredning om filmpolitikens framtid, Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform och finansieringen av filmpolitiken. Det rör sig om frågor som på ett avgörande sätt kan påverka förutsättningarna för svensk film. Regeringen har trots det inte initierat det utredningsarbete som förutsätts i tillkännagivandena. När det gäller tillkännagivandena om utredning om filmpolitikens framtid och om finansieringen av filmpolitiken hänvisar regeringen i stället till att man avser att göra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konsekvenserna av införandet kan bedömas. Vi menar att det inte kan anses till fyllest att utvärdera den filmpolitik som riksdagen genom tillkännagivandena har haft invändningar mot. Vi står därför bakom de tillkännagivanden som riksdagen har gjort och förväntar oss att regeringen agerar på dessa.
47
2016/17:KrU10
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
2016/17:170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur enprocentsregeln kan spela en större roll i framtida byggnationer och investeringar samt vilka eventuella sanktioner som kan vara aktuella mot byggherrar som inte tillämpar den, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se till att tydliga riktlinjer och information om enprocentsregeln tas fram och på lämpligt sätt sprids till framför allt statliga myndigheter, kommuner och landsting, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att enprocentsregeln blir en bindande miniminivå i budgeten för offentliga byggprojekt och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att utställningsarrangörer som får statliga bidrag ska tvingas att tillämpa
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att tillförsäkra att det inte förekommer könsbaserade skillnader vid utbetalning av ersättning enligt
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att öka myndigheternas genusmedvetenhet vid upphandling och bidragsfördelning inom konstområdet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för att skapa en tredje anställningsform för bild- och formkonstnärer och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:250 av Angelika Bengtsson (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillskjuta extra finansiering för att synliggöra Kungliga Operan och Kungliga baletten i vårt land och tillkännager detta för regeringen.
48
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA | 2016/17:KrU10 |
2016/17:487 av
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att göra Folkmusikens hus i Rättvik till nationellt folkmusikcenter och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:690 av Anna Hagwall (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa mer resurser på den västerländska konstmusiken och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2181 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2195 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att omarbeta och bygga ut språklagen (2009:600) och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskan bör betecknas som officiellt huvudspråk i alla sammanhang och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2197 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2200 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att inrätta ett Nordens hus i Sverige bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2208 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta ett nationellt lånekortssystem och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tydligare knyta biblioteken till medborgarskapet vad gäller tillgänglighet och tjänster och tillkännager detta för regeringen.
49
| 2016/17:KrU10 | BILAGA | FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG |
| 3. | Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att | |
| bibliotekslagen inte bör ålägga biblioteken att prioritera litteratur på | ||
| andra språk än svenska och de officiella minoritetsspråken och | ||
| tillkännager detta för regeringen. |
2016/17:2211 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om visioner för den svenska filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mål för den nationella filmpolitiken, dvs. vårt ställningstagande vad gäller jämställdhetskrav och vår begäran att regeringen förtydligar yttrandefrihetsmålet, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturarvsfilmproduktioner bör vara ett mål för filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utmanande filmer inte behöver vara smala filmer och att det att publiken utmanas inte behöver vara någon begränsning för en films publika framgångar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrningen av och inflytandet över filmpolitiken, Filminstitutets roll och vår begäran att regeringen bör motivera Filminstitutets organisationsform ytterligare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansiering av svensk film och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös utredning om möjligheterna för en differentierad biografavgift för inhemsk film och utomeuropeisk film och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser mot olovlig hantering av film och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges konkurrenskraft som produktionsland genom att införa produktionsincitament för film och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om småortsbiografernas framtid och deras vikt för landsbygden samt tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella filmstöd och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska filmpolitiska arbetet bör utökas och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det samiska filminstitutet och tillkännager detta för regeringen.
50
| FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA | 2016/17:KrU10 |
2016/17:2425 av Richard Jomshof m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syfte att presentera konkreta förslag på hur den nordiska språkförståelsen ska kunna förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD):
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en klassikerlista och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det konstnärliga företagandet och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2563 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om en svensk motsvarighet till den franska språkskyddslagen (den s.k. Toubonlagen) skulle kunna antas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2595 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i språklagen så att även punktskrift omfattas och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2840 av Runar Filper och Aron Emilsson (båda SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ordbok över Sveriges dialekter och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2883 av Olof Lavesson m.fl. (M):
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla lässatsningar för barn med särskild inriktning på utanförskapsområden och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2884 av Olof Lavesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som tar fram förslag kring hur konst och kultur tas tillvara i det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur staten kan föregå med gott exempel när det gäller konstnärlig utformning i offentliga miljöer och tillkännager detta för regeringen.
51
| 2016/17:KrU10 | BILAGA FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG |
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på hur kulturarvet under jord kan värnas givet samhällets krav
på nya bostäder och nya vägar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge konstnärer möjlighet till kompetensutveckling inom entreprenörsområdet på det sätt som anges i texten och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättringar för konstnärers möjlighet att försörja sig genom att värna och utveckla konstnärsallianser och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2886 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD):
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan med förslag kring det fortsatta arbetet med jämställdhet i svensk film och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag som stärker filmens samverkan med övriga konstformer och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:2960 av Rossana Dinamarca m.fl. (V):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ersättning för upphovsrättsinnehavare avseende utlåning av
2016/17:2967 av Olof Lavesson m.fl. (M):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla särskilt riktade lässatsningar för barn från socioekonomiskt svaga miljöer och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3286 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, L, KD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge förföljda konstnärer en fristad i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3390 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mångfald genom fler finansieringskällor och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred utredning om framtidens filmpolitik och tillkännager detta för regeringen.
| 52 | Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017 |