Konstitutionsutskottets betänkande
|
Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker med vissa ändringar riksdagsstyrelsens förslag till dels en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, dels ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Utskottet ställer sig också bakom riksdagsstyrelsens förslag till en ny tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen, men föreslår att lagförslaget får en något ändrad utformning.
Lagförslagen innebär bl.a. att en ledamot som huvudsakligen på grund av sitt ledamotsuppdrag tar emot en gåva ska anmäla detta för registrering i ett gåvoregister. Detta gäller dock inte om gåvan saknar eller har ett obetydligt ekonomiskt värde. Gåvorna är avsedda för och tillhör staten. Vidare följer av förslagen att en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet ska anmälas och registreras.
Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Inga motioner har väckts med anledning av framställningen.
Behandlade förslag
Framställning 2015/16:RS6 Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Framställningens huvudsakliga innehåll
Registrering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Bilaga 3
Lagrådsyttrande som utskottet begärt
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Registrering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter |
Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 4 till lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter.
Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2015/16:RS6 punkt 1.
2. |
Registrering av skulder |
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2015/16:RS6 punkt 2.
3. |
Ändring i riksdagsordningen |
Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 4 till lag om ändring i riksdagsordningen.
Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2015/16:RS6 punkt 3.
4. |
Anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att låta utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av dels den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, dels lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Stockholm den 8 november 2016
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Fredrik Eriksson (SD), Tina Acketoft (L), Mia Sydow Mölleby (V), Laila Naraghi (S), Berit Högman (S), Marta Obminska (M) och Stefan Svanström (KD).
I framställning 2015/16:RS6 Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m. föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen antar det förslag till lag om registrering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och de förslag till ändringar i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och till ändringar i riksdagsordningen som lagts fram i framställningen. Riksdagsstyrelsens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Styrelsens lagförslag finns i bilaga 2.
Utskottet beslutade den 16 juni 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Utskottet har till övervägande del följt Lagrådets förslag.
Inga motioner har väckts med anledning av framställningen.
I november 2013 rekommenderade Europarådets organ mot korruption (Gruppen av stater mot korruption, Group of States against Corruption, Greco) i en rapport om Sverige bl.a. att riksdagen skulle införa en uppförandekod för riksdagsledamöter och att redovisningen av ledamöternas ekonomi och regleringen av de gåvor som de tar emot skulle utökas. Med anledning av Grecos rapport tillsattes i november 2013 en parlamentarisk arbetsgrupp. I november 2014 överlämnade arbetsgruppen sin slutrapport och ett förslag till uppförandekod för riksdagsledamöter (dnr 882-2014/15). I slutrapporten framhålls att det krävs två lagändringar för att uppförandekoden ska kunna tillämpas fullt ut. Den ena avser ett tillägg till lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska vara registreringspliktiga. Den andra avser införandet av ett gåvoregister för riksdagens ledamöter.
Riksdagen beslutade den 10 juni 2015 att rikta ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om behovet av en utredning och förslag om dels en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter, dels en ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska registreras (bet. 2014/15:KU17, rskr. 2014/15:234).
Den 14 oktober 2015 beslutade riksdagsstyrelsen att ge i uppdrag åt riks-dagsdirektören att låta utreda och ta fram förslag i enlighet med tillkännagivandet.
En promemoria med lagförslag har tagits fram och beretts inom Riks-dagsförvaltningen. Förslagen i promemorian har remissbehandlats. Promemorian och remissvaren finns tillgängliga hos Riksdagsförvaltningen (dnr 133-2015/16).
I framställningen föreslås en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. Förslaget gör det möjligt för Riksdagsförvaltningen att föra ett register med uppgifter om riksdagsledamöters mottagna gåvor. Förslaget innebär bl.a. att en ledamot som huvudsakligen på grund av utövandet av sitt ledamotsuppdrag tar emot en gåva ska anmäla detta för registrering i ett gåvoregister. Detta gäller dock inte om gåvan saknar eller har ett obetydligt ekonomiskt värde. Gåvorna är avsedda för och tillhör staten. Anmälan ska göras skriftligen till Riksdagsförvaltningen senast två veckor efter att gåvan har tagits emot. De uppgifter som ska få registreras och behandlas är bl.a. namn på den ledamot som har tagit emot gåvan, namn på den som har skänkt och överlämnat gåvan, när och i vilket sammanhang gåvan togs emot och vilken sorts föremål gåvan är. Vidare föreslås vissa hanteringsregler när det gäller gåvorna.
Vidare föreslås ändringar i lagen (1996:810) om registrering av riks-dagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär bl.a. att en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet ska anmälas och registreras. Det tydliggörs också att talmannen omfattas av bestämmelserna.
Slutligen föreslås en ny tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen som hänvisar till att det finns bestämmelser om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter i den nya lagen.
Riksdagsstyrelsen bedömer att kostnaderna kan finansieras inom ramen för de befintliga anslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller med vissa ändringar riksdagsstyrelsens lagförslag.
Gällande ordning inom riksdagen
Sedan hösten 2007 förs det inom ledningsstaben (tidigare talmansstaben) ett register över utländska gåvor till talmännen. I registret redovisas gåvan, givarens namn, land, mottagare samt datum. I vissa fall antecknas var gåvan förvaras, t.ex. i mottagarens tjänsterum. Efter registrering förvaras gåvan dock normalt sett tillsammans med andra konstföremål som tillhör riksdagen.
Framställningen
Riksdagsstyrelsen föreslår att det ska införas en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av ledamöter huvudsakligen på grund av utövandet av ledamotsuppdraget. Enligt förslaget (2 §) får Riksdagsförvaltningen med hjälp av automatiserad behandling föra ett register med uppgifter om riksdagsledamöters mottagna gåvor (gåvoregistret). Syftet med lagen ska enligt förslaget vara att göra det möjligt för Riksdagsförvaltningen att behandla personuppgifter för att på ett ändamålsenligt sätt föra ett register med information om riksdagsledamöters mottagna gåvor och att skydda den enskildes personliga integritet vid sådan behandling (1 §).
Den föreslagna lagen ska gälla vid Riksdagsförvaltningens behandling av personuppgifter för att föra ett register med information om riksdagsledamöters mottagna gåvor. Lagen ska vara tillämplig vid behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (3 §). Bestämmelserna föreslås gälla även för talmannen i hans eller hennes uppdrag och samtliga ersättare som utövar uppdrag som ledamot (4 §).
Enligt förslaget (5 §) ska den nya lagen gälla utöver personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL. Detta innebär att PUL:s bestämmelser ska gälla vid behandling av personuppgifter, om inte annat följer av den nya lagen.
Riksdagsstyrelsen föreslår att en bestämmelse införs som anger för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. Enligt förslaget (7 §) får Riksdagsförvaltningen föra gåvoregistret och där behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att ge samlad information om de gåvor som riksdagsledamöter tar emot huvudsakligen på grund av utövandet av sitt ledamotsuppdrag. Personuppgifterna får också behandlas av Riksdagsförvaltningen om det är nödvändigt för att fullgöra myndighetens uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag. Vidare hänvisas till den princip som regleras i 9 § första stycket d och andra stycket PUL (finalitetsprincipen). Den innebär att personuppgifterna får behandlas för andra ändamål än de ursprungliga förutsatt att dessa ändamål inte är oförenliga med de ursprungliga.
I framställningen föreslås att en ledamot som tar emot en gåva huvudsakligen på grund av utövandet av sitt ledamotsuppdrag ska anmäla detta för registrering i ett gåvoregister (8 §). Detta gäller dock inte om gåvan saknar eller har ett obetydligt ekonomiskt värde. Anmälan ska göras skriftligen till Riksdagsförvaltningen senast två veckor efter att gåvan har tagits emot.
I framställningen föreslås vidare att behandling av personuppgifter som är tillåten enligt den nya lagen ska få utföras även om den registrerade motsätter sig den (10 §).
När det gäller innehållet i registret anges det i framställningen att ledamoten ska anmäla sitt namn, namn på den som har skänkt gåvan och i förekommande fall uppgift om namn på den som har överlämnat gåvan, när och i vilket sammanhang gåvan togs emot och vilken sorts föremål gåvan är (11 §). I övrigt ska registret innehålla en uppgift om var gåvan förvaras och om gåvan har gallrats.
Riksdagsstyrelsen föreslår att bestämmelserna i PUL om rättelse och skadestånd ska tillämpas också vid behandlingen av personuppgifter i strid med den föreslagna lagen (12 §). Vidare föreslår styrelsen att det införs bestämmelser i den nya lagen om hur gåvorna ska hanteras, inventeras och gallras (13 och 14 §§).
Enligt förslaget ska Riksdagsförvaltningen få meddela föreskrifter om hanteringen av gåvorna (15 §).
Riksdagsförvaltningens beslut i en fråga om rättelse ska enligt förslaget få överklagas till en allmän förvaltningsdomstol (16 §). Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Några andra beslut som Riksdagsförvaltningen fattar enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas enligt förslaget.
Slutligen föreslår riksdagsstyrelsen att det införs en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen i vilken det anges att bestämmelser om registrering och hantering av gåvor mottagna av ledamöter finns i den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter.
Den nya lagen samt lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Lagrådet
Lagrådet anför att i förslaget till lag har i några paragrafer använts formuleringar som kan ge intryck av att reglera vem gåvan tillfaller (jämför 1–3 §§ där formuleringen ”riksdagsledamöters mottagna gåvor” används). Lagen behandlar emellertid inte den frågan utan enbart hur mottagna gåvor ska registreras och hanteras. Lagtexten i 1 § bör därför enligt Lagrådet formuleras så att detta syfte klart framgår. Lagrådet föreslår att paragrafen får följande lydelse:
Syftet med denna lag är att göra det möjligt för Riksdagsförvaltningen att behandla personuppgifter för att på ett ändamålsenligt sätt föra ett register med information om gåvor mottagna av riksdagsledamöter och att skydda den enskildes personliga integritet vid sådan behandling.
När det gäller 2 § i förslaget konstaterar Lagrådet att det uppgavs vid föredragningen att avsikten är att Riksdagsförvaltningen ska upprätta ett gåvoregister. Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse, se även vad Lagrådet anför i anslutning till 1 §:
Riksdagsförvaltningen ska föra ett register med uppgifter om gåvor mottagna av riksdagsledamöter (gåvoregistret). Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling.
Lagrådet föreslår att rubriken före 2 § ändras till Gåvoregistret. Lagrådet påpekar vidare att benämningen gåvoregistret bör användas konsekvent i de efterföljande paragraferna och föreslår i enlighet med detta ändringar i 3, 8–9, 11 och 14 §§ samt rubriken före 11 §. När det gäller 11 § föreslår Lagrådet dessutom att bestämmelsen inleds med orden ”Gåvoregistret ska innehålla uppgift om ...”.
Lagrådet föreslår att 4 § förtydligas och ges följande lydelse:
Vad som sägs i lagen om riksdagsledamöter gäller på motsvarande sätt för talmannen i hans eller hennes uppdrag och samtliga ersättare som utövar uppdrag som ledamot.
Lagrådet anser att 7 § första stycket, som anger för vilket ändamål personuppgiftsbehandling får ske, har fått en otydlig formulering. Lagrådet föreslår att bestämmelsen utformas enligt följande:
Riksdagsförvaltningen får behandla personuppgifter i gåvoregistret om det är nödvändigt för att ge samlad information om de gåvor som riksdagsledamöter tar emot huvudsakligen på grund av utövandet av sitt ledamotsuppdrag.
Lagrådet konstaterar att det anges i förslagets 13 § att gåvor som en ledamot tagit emot och som registrerats enligt 8 § ska hanteras på visst sätt. Lagrådet anför vidare att det emellertid inte anges någon registreringsskyldighet i den angivna paragrafen utan endast att gåvan ska anmälas för registrering. Lagtexten bör enligt Lagrådet anpassas till detta. Lagrådet föreslår därför att 13 § får följande lydelse:
Gåvor som en ledamot anmält för registrering enligt 8 § ska förvaras eller placeras på sådant sätt att de bäst kan användas i riksdagens verksamhet.
Avslutningsvis konstaterar Lagrådet att avsikten torde vara att den nya lagen ska tillämpas på gåvor som tas emot den 1 januari 2017 eller senare. Enligt Lagrådet kan ikraftträdandebestämmelsen lämpligen uttryckligen ange detta, och exempelvis utformas enligt följande:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas för gåvor som tas emot efter ikraftträdandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med riksdagsstyrelsen att det bör införas en lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. Utskottet konstaterar att det inte har väckts några motioner med anledning av framställningen.
Som anförs i framställningen bör registreringsskyldigheten begränsas till den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse. För att åstadkomma den avsedda avgränsningen anser utskottet dock att den bör komma till uttryck på ett något annorlunda sätt än vad riksdagsstyrelsen föreslagit. Utskottet föreslår att uttrycket ”huvudsakligen på grund av sitt ledamotsuppdrag” används i 7 och 8 §§ i den föreslagna lagen.
Utskottet konstaterar vidare att Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden och lagtekniska ändringar i den föreslagna lagtexten. Utskottet ställer sig bakom Lagrådets förslag, förutom att utskottet anser att ikraftträdandebestämmelsen bör få en något annorlunda lagteknisk utformning än vad Lagrådet föreslagit. Utskottet föreslår vidare en redaktionell ändring i förslaget till 11 §.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet förslaget till lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter med de ändringar som angetts ovan. Utskottet ställer sig också bakom förslaget till tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen, men föreslår att lagförslaget av lagtekniska skäl utformas på det sätt som utskottet föreslår i bilaga 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller riksdagsstyrelsens lagförslag med den ändringen att en övergångsbestämmelse införs.
Gällande ordning
Bestämmelser om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen finns i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen (ekonomiska registerlagen). Lagen innehåller inte några bestämmelser om registrering av skulder.
Framställningen
I framställningen föreslås vissa ändringar i ekonomiska registerlagen enligt vad som närmare beskrivs nedan.
Riksdagsstyrelsen föreslår i framställningen att en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsfastighet (enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen [1999:1229]) och inkomstbringande självständig verksamhet ska registreras. Anmälan behöver endast göras för en skuld eller ett åtagande som vid anmälningstillfället överstiger två prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Enligt förslaget ska följande uppgifter registreras: arten av skuld eller åtagande, vilken verksamhet eller vilket intresse som skulden eller åtagandet hänför sig till samt borgenärens namn. Riksdagsstyrelsen föreslår att ändringarna förs in i 8 §.
I framställningen föreslår riksdagsstyrelsen vidare att 2 § ändras på så sätt att det tydliggörs att lagen även omfattar talmannen. Det föreslås också att samtliga ersättare ska omfattas av lagen under förutsättning att de utövar uppdrag som ledamot och beräknas tjänstgöra under minst tre månader i följd.
Riksdagsstyrelsen föreslår ett tillägg i 10 § av innebörden att de borgenärer som ska anges i registret ska ges tillfälle att yttra sig över uppgifter som berör dem innan anmälda uppgifter får registreras.
I framställningen föreslås också vissa redaktionella ändringar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Riksdagsstyrelsen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser.
Lagrådet
Lagrådet anför att enligt framställningen (s. 73) är avsikten att den föreslagna regleringen avseende anmälningsskyldighet för vissa skulder m.m. ska omfatta skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som ledamoten har vid ikraftträdandet, samt de som tillkommer därefter. Mot den bakgrunden synes det erfordras en övergångsreglering av innebörd att de nya reglerna i 8 § ska tillämpas även för skulder m.m. som har uppkommit före ikraftträdandet. Det bör där också anges när sådana äldre skulder m.m. ska anmälas för registrering, anför Lagrådet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom de skäl som framförs i framställningen för att vissa av riksdagsledamöternas skulder ska registreras. Som utskottet konstaterat ovan har det inte väckts några motioner med anledning av framställningen. Mot bakgrund av vad Lagrådet anför om behovet av en övergångsreglering föreslår utskottet dock en övergångsbestämmelse som anger att de nya reglerna i 8 § ska tillämpas även på skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som har uppkommit före ikraftträdandet. Det bör vidare framgå av övergångsbestämmelsen att sådana åtaganden ska anmälas senast fyra veckor efter ikraftträdandet. Utskottet föreslår att övergångsbestämmelsen får den lydelse som anges i bilaga 4. Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i den ekonomiska registerlagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att låta utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av dels den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, dels lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Bakgrund
Den 27 april 2016 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Förordningen är en ny generell reglering för personuppgiftsbehandling inom EU och ersätter det nuvarande dataskyddsdirektivet när den börjar tillämpas den 25 maj 2018. Det huvudsakliga syftet med förordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet för personuppgifter för att förbättra den inre marknadens funktion och öka enskildas kontroll över sina personuppgifter.
Som framgår ovan föreslås att den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2017. De är därför anpassade till gällande rätt på persondataskyddsområdet, dvs. till personuppgiftslagen (1998:204) och inte till den allmänna dataskyddsförordningen.
Utskottets ställningstagande
Den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och den ekonomiska registerlagen kommer som framgår ovan att behöva anpassas till den allmänna dataskyddsförordningen. Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet därför att riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen att styrelsen ska låta utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter.
2.Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.
3.Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Lagrådsyttrande som utskottet begärt
Bilaga 4
1 Förslag till lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens syfte
1 § Syftet med denna lag är att göra det möjligt för Riksdagsförvaltningen att behandla personuppgifter för att på ett ändamålsenligt sätt föra ett register med information om gåvor mottagna av riksdagsledamöter och att skydda den enskildes personliga integritet vid sådan behandling.
Gåvoregistret
2 § Riksdagsförvaltningen ska föra ett register med uppgifter om gåvor mot-tagna av riksdagsledamöter (gåvoregistret). Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling.
Lagens tillämpningsområde
3 § Denna lag gäller vid Riksdagsförvaltningens behandling av personuppgifter för att föra gåvoregistret.
Lagen gäller för sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
4 § Vad som sägs i lagen om riksdagsledamöter gäller på motsvarande sätt för talmannen i hans eller hennes uppdrag och samtliga ersättare som utövar uppdrag som ledamot.
Förhållandet till personuppgiftslagen
5 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter, om inte annat följer av denna lag.
Personuppgiftsansvar
6 § Riksdagsförvaltningen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag.
Ändamål
7 § Riksdagsförvaltningen får behandla personuppgifter i gåvoregistret om det är nödvändigt för att ge samlad information om de gåvor som riksdagsledamöter tar emot huvudsakligen på grund av sitt ledamotsuppdrag.
Personuppgifterna får också behandlas av Riksdagsförvaltningen om det är nödvändigt för att fullgöra myndighetens uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).
Anmälan
8 § En ledamot som tar emot en gåva huvudsakligen på grund av sitt ledamotsuppdrag ska anmäla detta för registrering i gåvoregistret. Detta gäller dock inte om gåvan saknar eller har ett obetydligt ekonomiskt värde.
Anmälan ska göras skriftligen till Riksdagsförvaltningen senast två veckor efter att gåvan har tagits emot.
9 § En ledamot ska vid anmälningstillfället till gåvoregistret anmäla de uppgifter som anges i 11 § 1–4.
Den registrerades inställning
10 § Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig den.
Gåvoregistrets innehåll
11 § Gåvoregistret ska innehålla uppgift om
Varje gåva som antecknas i registret ska ges ett löpnummer. Gåvan ska, när det är möjligt, märkas med detta nummer.
Rättelse och skadestånd
12 § Bestämmelserna i 28 och 48 §§ personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd tillämpas på motsvarande sätt vid behandling av personuppgifter i strid med denna lag.
Hantering och förvaring av gåvor
13 § Gåvor som en ledamot anmält för registrering enligt 8 § ska förvaras eller placeras på sådant sätt att de bäst kan användas i riksdagens verksamhet.
Inventering och gallring av gåvorna
14 § Alla gåvor som är antecknade i gåvoregistret ska regelbundet inventeras. Gåvor får gallras ut tidigast tre år efter att de togs emot. Om det finns särskilda skäl kan en gåva dock gallras ut tidigare.
Riksdagsförvaltningen får fatta beslut om gallring.
Bemyndigande
15 § Riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter om hanteringen av gåvorna.
Överklagande
16 § Riksdagsförvaltningens beslut i en fråga om rättelse enligt 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
–––––––––––––––––
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
2. Lagen tillämpas inte på gåvor som tagits emot före ikraftträdandet.
2 Ändring i riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen
Riksdagsstyrelsens förslag |
Utskottets förslag |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. |
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 2. Bestämmelsen i 8 § i den nya lydelsen tillämpas även på skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som har uppkommit före ikraftträdandet. Sådana skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden ska anmälas senast fyra veckor efter ikraftträdandet. |
3 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs att det i riksdagsordningen ska införas en ny tilläggsbestämmelse, tilläggsbestämmelse 5.2.2, och närmast före tilläggsbestämmelsen 5.2.2 en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
5 kap. |
|
|
Registrering och hantering av gåvor |
|
|
|
Tilläggsbestämmelse 5.2.2 |
|
Bestämmelser om registrering och hantering av gåvor mottagna av ledamöter finns i lagen (2016:000) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.