|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.
Behandlade förslag
Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2016 (2016/17:NL1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2016 (2016/17:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2016 (2016/17:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2016 (2016/17:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2016 (2016/17:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2016 (2016/17:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2016 (2016/17:VPN1).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2016/17:VPN1, 2016/17:SN1, 2016/17:RAR1, 2016/17:ÖN1, 2016/17:PN1, 2016/17:RAN1 och 2016/17:NL1 till handlingarna.
Stockholm den 30 maj 2017
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (-), Emanuel Öz (S), Fredrik Eriksson (SD), Tina Acketoft (L), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Laila Naraghi (S), Berit Högman (S) och Marta Obminska (M).
Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2016 till riksdagen.
Under 2013 trädde nya lagar med instruktioner för riksdagens nämndmyndigheter i kraft (framst. 2012/13:RS1, bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 och framst. 2012/13:RS3, bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Enligt de nya bestämmelserna ska varje nämndmyndighet årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inledning
Bakgrund
Hösten 2008 fick Riksdagsförvaltningen i uppdrag av riksdagsstyrelsen att se över regleringen av riksdagens nämnder. I juni 2011 beslutade Riksdagsförvaltningen om direktiv för en fortsatt utredning av regleringen av riksdagens nämnder. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att varje nämnd skulle ges en instruktion som var anpassad efter nämndens uppdrag och verksamhet samtidigt som bestämmelserna i den utsträckning det var möjligt skulle ges en enhetlig utformning. I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen, mot bakgrund av förslagen i ovannämnda utredning, ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år skulle lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt gällande bestämmelser i instruktionen för respektive nämnd ska nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I riksdagsstyrelsens framställningar (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3) framgår övervägandena bakom förslaget om en årlig verksamhetsredogörelse. Det konstaterades att det sedan några år tillbaka i Riksdagsförvaltningens årsredovisning funnits uppgifter om antal sammanträden, antal ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet. Lämpligheten i denna ordning ifrågasattes dock eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Därtill framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten. Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls att de detaljerade bestämmelserna som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gällde för Riksdagens ansvarsnämnd.
Från och med kalenderåret 2016 ska enligt gällande bestämmelser varje nämnd i sin årliga verksamhetsredogörelse redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten (framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4, rskr. 2016/17:38–40).[1] Enligt förarbetena bör kostnaderna lämpligen redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift. Därutöver ställer bestämmelserna i instruktionen för respektive nämnd inte upp några särskilda krav när det gäller innehållet i verksamhetsredogörelsen. Enligt förarbetena bör dock en verksamhetsredogörelse innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. I detta sammanhang kan även nämnas att det av bestämmelserna om verksamhetsansvar följer att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I följande avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2016. I samtliga redogörelser återfinns nämndernas personsammansättning under året, och detta omnämns därför inte särskilt nedan.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna
Redogörelsen från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av följande fem avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
Av redogörelsen framgår bl.a. nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår vidare av redogörelsen att nämnden under året hade sex sammanträden.
När det gäller frågan om beslut om löner och anställningsförmåner framgår det av redogörelsen att nämnden reviderar lönerna till justitieombudsmännen och riksrevisorerna årligen. Det finns vidare en beskrivning av hur revisionen bereds (vilka uppgifter som begärs in), och slutligen framgår årets beslut. Årets beslut innebär att riksrevisorerna sedan den 1 juli 2016 har en månadslön om 133 500 kronor och att riksrevisorn med administrativt ansvar sedan den 1 juli 2016 har en månadslön om 142 100 kronor. De nya lönerna innebär en höjning med ca 2,5 procent i jämförelse med föregående år. Sedan den 1 januari 2017 är månadslönen för justitieombudsmännen 114 400 kronor och för chefsJO 123 400 kronor. Detta innebär en höjning med ca 2,5 respektive 4,2 procent i jämförelse med föregående år.
Det framgår av redogörelsen att nämnden under 2016 även har tagit ställning till en begäran om avgångsersättning. Under 2016 biföll riksdagen begäran från två av riksrevisorerna om att få frånträda sina uppdrag, och en av riksrevisorerna inkom till nämnden med en begäran om att nämnden skulle pröva frågan om avgångsersättning för hennes del. Enligt nämnden förelåg det under de rådande omständigheterna inte någon rätt att erhålla avgångsersättning, och begäran avslogs därför.
Av redogörelsen framgår det vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2016 uppgick till 159 363 kronor, vilket var en minskning med drygt 600 kronor i jämförelse med 2015. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Partibidragsnämnden
Partibidragsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Nämndens organisation
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden
– Partibidragsnämndens kostnader
– Lagstiftningen om anonyma bidrag till politiska partier
– Övrigt.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och sekreteraren utses. Vidare framgår det att nämnden under året hade två sammanträden.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår det att nämnden under året beviljade stöd till samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer med totalt 14 999 660 kronor för 2017 och till samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ med totalt 172 130 700 kronor för tiden den 15 oktober 2016–14 oktober 2017. Det framgår vidare av verksamhetsredogörelsen att samtliga partier till sina ansökningar har bifogat en försäkran av partiet om att partiet eller de som för partiet efter personval har utsetts till ledamöter eller ersättare för ledamöter av riksdagen eller Europaparlamentet inte har tagit emot något anonymt bidrag i den mening som avses i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier.
Av redogörelsen framgår det vidare när det gäller Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden att förvaltningen och nämnden i maj 2015 träffade en skriftlig överenskommelse i denna del. Överenskommelsen har förlängts automatiskt med ett kalenderår eftersom ingen part sagt upp den.
Kostnaderna för nämndens verksamhet uppgick under året till 152 257 kronor, vilket var en minskning med drygt 2 500 kronor i jämförelse med 2015.
Det framgår vidare av redogörelsen att kommittén om insyn i finansiering av partier i oktober 2016 överlämnade betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74) till ansvarig minister. Kommittén föreslår bl.a. att det inte längre ska vara en förutsättning för rätt till stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier att partiet, en ledamot eller en ersättare för en ledamot inte har tagit emot anonyma bidrag. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas på ansökningar till Partibidragsnämnden som avser stödåret som inleds den 15 oktober 2018. Partibidragsnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på remissen av betänkandet.
Riksdagens ansvarsnämnd
Riksdagens ansvarsnämnds verksamhetsredogörelse består av tre avsnitt. Inledningsvis finns en redogörelse för nämndens uppgifter, sammansättning och organisation. Av redogörelsen framgår det vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår vidare att nämnden inte har någon anställd personal samt att Svea hovrätt genom personal och lokaler bistår nämnden i dess verksamhet. Därefter finns ett kort avsnitt om nämndens verksamhet under 2016. Det framgår att nämnden i praktiken inte har haft någon verksamhet sedan 2002. Slutligen finns det ett nytt avsnitt om nämndens kostnader under 2016. Kostnaderna för nämndens verksamhet uppgick under året till 6 708 kronor för arvode till nämndens ordförande.
Riksdagens arvodesnämnd
Redogörelsen från Riksdagens arvodesnämnd består av följande åtta avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd
– Kostnader
– Övrigt.
I en bilaga finns även en redovisning av hur riksdagsledamöternas arvode har utvecklats sedan 1994.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Vidare framgår att nämnden sammanträdde sex gånger under 2016.
När det gäller beslut om ledamotsarvodet finns det i verksamhetsredogörelsen en beskrivning av gällande rätt och beredningen av nämndens beslut i arvodesfrågan. Det framgår vidare att nämnden under året beslutade om nytt arvode för ledamöter fr.o.m. den 1 november 2016 om 63 800 kronor per månad. Detta innebär en ökning med 1 400 kronor (ca 2,2 procent) i jämförelse med 2015.
I verksamhetsredogörelsen finns det vidare när det gäller beslut om ekonomiska avgångsförmåner en beskrivning av gällande rätt och beredningen av nämndens beslut i denna del. Av redogörelsen framgår att nämnden under året beslutade om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i åtta ärenden.
När det gäller nämndens tillsyn i fråga om inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd finns det i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2016. Under året fattade nämnden beslut om att inleda 49 tillsynsärenden, och 45 av dessa ärenden skrevs av. Resterande ärenden är inte avgjorda.
Av redogörelsen framgår det vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2016 uppgick till 359 352 kronor, vilket var en ökning med drygt 94 000 kronor i jämförelse med 2015. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övrig driftskostnad.
Riksdagens överklagandenämnd
Riksdagens överklagandenämnds verksamhetsredogörelse består av fyra avsnitt. Inledningsvis finns det en kort redogörelse för nämndens uppgifter. Därefter följer en redogörelse för nämndens sammansättning under året. Det finns vidare en kort redogörelse för nämndens verksamhet. Av den framgår det att nämnden hade ett sammanträden under 2016 och att nämnden fattade ett beslut per capsulam, dvs. utan sammanträde. Slutligen finns det ett nytt avsnitt om nämndens kostnader. Under 2016 uppgick kostnaderna för nämndens verksamhet till 66 741 kronor.
Statsrådsarvodesnämnden
Redogörelsen från Statsrådsarvodesnämnden består av följande sju avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I verksamhetsredogörelsen finns det inledningsvis en kortfattad beskrivning av nämndens roll och uppgifter samt vilka lagar som styr nämndens verksamhet. Utöver en uppräkning av vilka personer som nämnden består av framgår det i avsnittet Sammansättning hur nämndens arvode bestäms. Av redogörelsen framgår vidare att nämnden hade fyra sammanträden under 2016. När det gäller beslut om arvoden till statsråd framgår utöver aktuella bestämmelser hur nämndens beslut om arvoden bereds. Av verksamhetsredogörelsen framgår att nämnden strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Nämnden beslutade under året att arvoden fr.o.m. den 1 juli 2016 ska betalas ut med 164 000 kronor per månad till statsministern och med 130 000 kronor per månad till vart och ett av de övriga statsråden.
Även när det gäller beslut om avgångsersättning framgår det av redogörelsen vilka bestämmelser som gäller. Under 2016 ansökte fyra statsråd om avgångsersättning och samtliga beviljades det.
Av verksamhetsredogörelsen framgår det vidare att nämndens kostnader under 2016 uppgick till 156 866 kronor, vilket var en ökning med ca 12 000 kronor i jämförelse med 2015. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Valprövningsnämnden
Valprövningsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:
– Valprövningsnämndens uppgifter, sammansättning och organisation
– Valprövningsnämndens sammansättning enligt val den 18 februari 2015
– Valprövningsnämndens kansli
– Sammanträden
– Överklaganden och skrivelser
– Granskning av bevis
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2015 och 2016.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och suppleanterna utses.
Det framgår vidare av redogörelsen att under året hade Valprövningsnämnden sju sammanträden och fattade beslut om åtta överklaganden. Under året granskade nämnden också bevis för dels sex nya ledamöter och två ersättare i riksdagen, dels en ny ledamot i Europaparlamentet. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser.
När det gäller Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden framgår att förvaltningen och nämnden i november 2015 träffade en skriftlig överenskommelse i denna del. Överenskommelsen har förlängts automatiskt med ett kalenderår eftersom ingen part sagt upp den.
Av redogörelsen framgår vidare att verksamhetens kostnader under året uppgick till 369 931 kronor, vilket var en minskning med ca 296 000 kronor i jämförelse med 2015. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla (s. 10). Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
Utskottet noterade att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheter och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medförde för nämnderna att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheterna.
Vidare konstaterade utskottet att samtliga redogörelser innehöll uppgifter om ledamöter, om verksamheten och om de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vad gäller nämndernas uppgifter framgick dessa i nämndernas redogörelser med undantag för Riksdagens överklagandenämnd. Vad gäller Partibidragsnämndens redogörelse noterade utskottet att bidragens storlek endast redovisades som totalsummor, trots att uppgifter om partibidragens storlek fördelade per kvinnoorganisation samt per politiskt parti redovisades på riksdagens webbplats i två pressmeddelanden. Mot bakgrund av att prövning av frågor om statligt partistöd är den centrala delen av nämndens verksamhet och med tanke på att de bedömdes vara av sådant offentligt intresse att de publicerats i pressmeddelanden ansåg utskottet att det kunde övervägas om även dessa uppgifter borde presenteras i redogörelsen.
Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2013/14:344–350).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2015 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat (bet. 2014/15:KU13 s. 11). Därutöver konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om ledamöter, om verksamheten och om de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vidare noterade utskottet när det gäller Riksdagens överklagandenämnd att det i det årets redogörelse fanns en redovisning av nämndens arbetsuppgifter. När det gäller övriga nämnder fanns det liksom förra året en sådan redogörelse med undantag för Valprövningsnämnden. Utskottet noterade vidare att det i årets redogörelse för Partibidragsnämnden fanns uppgifter om partibidragens storlek fördelade på kvinnoorganisationer och politiska partier.
Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2014/15:226–232).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2016 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat (bet. 2015/16:KU28 s. 12 f.). Därutöver konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om ledamöter och hur verksamheten bedrivs. Vidare noterade utskottet när det gäller Valprövningsnämnden att det även i årets redogörelse saknades en redovisning av nämndens arbetsuppgifter. När det gäller övriga nämnder fanns en sådan redogörelse. Samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om beslut som hade fattats under det aktuella verksamhetsåret. Utskottet noterade dock i denna del att det av redogörelsen för Riksdagens överklagandenämnd inte framgick hur många överklagandeärenden som nämnden hade prövat under 2015. Slutligen konstaterade utskottet att en majoritet av verksamhetsredogörelserna innehöll uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Av verksamhetsredogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd framgick emellertid inte om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så var fallet storleken på dessa kostnader. Utskottet framhöll att det vore önskvärt om berörda nämnder fortsättningsvis redovisar angivna uppgifter för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna. I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2015/16:278–284).
Av regelverket för riksdagens nämndmyndigheter framgår numera att varje nämnd i sin årliga verksamhetsredogörelse ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Enligt förarbetena bör kostnaderna lämpligen redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift. Förutom nämnda uppgift om kostnader regleras i instruktionerna inte närmare vad verksamhetsredogörelserna ska innehålla för uppgifter. Av förarbetena framgår dock att en nämnds verksamhetsredogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.
Som konstitutionsutskottet tidigare konstaterat skiljer sig verksamheterna i riksdagens nämnder åt, och det faller sig därför naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser varierar något. Redogörelserna bör dock enligt utskottets mening vara utformade så att de ger en rättvisande bild av nämndernas verksamheter.
Utskottet konstaterar att samtliga verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter och hur verksamheten bedrivs. Samtliga verksamhetsredogörelser innehåller även uppgifter om beslut som fattades under aktuellt verksamhetsår. Slutligen konstaterar utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. I verksamhetsredogörelserna för Partibidragsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd redovisas emellertid inte kostnaderna för nämndernas verksamheter fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader. Därutöver saknas föregående års kostnader som referensuppgift i verksamhetsredogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Det vore önskvärt att berörda nämnder fortsättningsvis redovisar angivna uppgifter för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2016/17:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2016.
Redogörelse 2016/17:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2016.
Redogörelse 2016/17:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2016.
Redogörelse 2016/17:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2016.
Redogörelse 2016/17:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2016.
Redogörelse 2016/17:RAR1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2016.
Redogörelse 2016/17:ÖN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2016.
[1] För merparten av nämnderna framgår det av respektive nämnds instruktion att den årliga verksamhetsredogörelsen ska innehålla en redovisning av verksamhetens kostnader. När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd finns motsvarande bestämmelse i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter.