Konstitutionsutskottets betänkande
2016/17:KU21
Behandlingen av riksdagens skrivelser
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.
Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats och ger en formellt korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelserna i skrivelsen för regeringens åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. Utskottet ser positivt på denna utveckling och förutsätter att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.
När det gäller de propositioner, skrivelser och direktiv genom vilka ett tillkännagivande uppges ha slutbehandlats under 2016 innehöll dessa propositioner etc. oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed ansågs ha slutbehandlats. Detta är positivt och utskottet skulle välkomna om detta kan genomföras fullt ut.
Konstitutionsutskottet gör mot bakgrund av yttranden från andra utskott vissa överväganden om hanteringen av tillkännagivanden.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S, MP, V).
Behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016.
Riksdagsstyrelsens redogörelse 2016/17:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.
1
2016/17:KU21
2
3
2016/17:KU21
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Riksdagens skrivelser till regeringen
Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:75 till handlingarna.
2.Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen
Riksdagen lägger redogörelse 2016/17:RS4 till handlingarna.
Stockholm den 30 maj 2017
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M),
4
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 överlämnades till riksdagen den 21 mars 2017.
Riksdagsstyrelsens redogörelse 2016/17:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen överlämnades till riksdagen den 21 februari 2017.
Kammaren beslutade den 22 mars respektive den 24 februari 2017 att hänvisa regeringens skrivelse respektive riksdagsstyrelsens redogörelse till konstitutionsutskottet för beredning.
Motionstiderna för skrivelsen respektive redogörelsen löpte ut den 5 april respektive den 10 mars 2017. Någon följdmotion har inte väckts med anledning av redogörelsen eller skrivelsen.
Konstitutionsutskottet beslutade den 23 mars 2017 att anmoda övriga utskott att senast den 27 april 2017 yttra sig över regeringens skrivelse och de motioner som kunde komma att väckas med anledning av skrivelsen i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde. Skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt näringsutskottet har lämnat yttranden. Yttrandena och protokollsutdragen finns i bilagorna
Bakgrund
Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen (RO) ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.
Sedan slutet av
2016/17:KU21
5
| 2016/17:KU21 | REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET |
| redogörelse redovisa vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de | |
| riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen. |
Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1
I redogörelse 2016/17:RS4 redovisar riksdagsstyrelsen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen beslut av riksdagsstyrelsen under tiden den 1 januari
6
2016/17:KU21
Utskottets överväganden
Riksdagens skrivelser till regeringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Jämför det särskilda yttrandet (S, MP, V).
Skrivelsen
Regelbeståndet
I skrivelsens avsnitt 5 (s. 260 f.) redovisas uppgifter om regelbeståndet. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2017 var 4 169. Av dessa var 1 452 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2016 var 4 118, varav 1 428 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i Svensk författningssamling (SFS) under 2016 var 1 376, jämfört med 1 074 under 2015, 1 589 under 2014 och 1 178 under 2013. Av de författningar som kungjordes 2016 var 185 grundförfattningar (50 lagar och 135 förordningar m.m.).
Under 2016 genomfördes
Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2016 har beräknats till ca 8 486, vilket innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med 2015. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra.
Andelen
Sedan våren 2010 (bet. 2009/10:KU21 s. 23) redovisar konstitutionsutskottet vissa uppgifter från regeringens skrivelse om antalet kungjorda författningar och andelen kungjorda grundförfattningar genom vilka
Av tabell 1 nedan framgår att en knapp femtedel av samtliga kungjorda grundförfattningar under perioden
7
2016/17:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Tabell 1 Antal kungjorda grundförfattningar samt antal och andel kungjorda
| År då | Antal kungjorda | Antal kungjorda EU- | Andel kungjorda EU- | ||
| författningarna | grundförfattningar | grundförfattningar | grundförfattningar i % | ||
| kungjordes | (varav lagar) | (varav lagar) | (varav lagar) | ||
| 2001 | 136 (37) | 17 | (3) | 13 (8) | |
| 2002 | 129 (27) | 20 | (7) | 16 | (26) |
| 2003 | 135 (41) | 25 (11) | 19 | (27) | |
| 2004 | 136 (38) | 37 (15) | 27 | (40) | |
| 2005 | 162 (42) | 32 (14) | 20 | (33) | |
| 2006 | 178 (59) | 85 (33) | 48 | (56) | |
| 2007 | 347 (28) | 76 (12) | 22 | (43) | |
| 2008 | 160 (49) | 48 (20) | 30 | (41) | |
| 2009 | 207 (52) | 43 | (8) | 21 | (15) |
| 2010 | 189 (65) | 22 | (9) | 12 | (14) |
| 2011 | 173 (32) | 28 (14) | 16 | (44) | |
| 2012 | 118 (28) | 10 | (5) | 9 | (18) |
| 2013 | 126 (36) | 15 | (7) | 12 | (19) |
| 2014 | 126 (50) | 13 | (5) | 10 | (10) |
| 2015 | 149 (39) | 1 | (0) | 1 (0) | |
| 2016 | 185 (50) | 35 (17) | 27 (34) | ||
| Totalt | 2 656 (673) | 507 (180) | 19 (27) | ||
Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av skrivelse 75 åren
När det gäller ändringsförfattningarna, som inte tas upp i detalj här, kan det nämnas att antalet kungjorda ändringsförfattningar per år under perioden
Riksdagsskrivelserna
Regeringens redovisning är knuten till de skrivelser där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen.
Ej slutbehandlade riksdagsskrivelser
I skrivelsens avsnitt 3 (s. 230 f.) finns ett kronologiskt register över de riksdagsskrivelser som redovisas. Den äldsta riksdagsskrivelsen som redovisas är från riksmötet 1999/2000 med ett tillkännagivande om samlad redovisning av jaktfrågor (bet. 1999/2000:MJU17 punkt 24, rskr. 253). I
8
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
regeringens skrivelse hänvisas bl.a. till utredningsbetänkanden från 2005 (skr. 2016/17:75 s. 158 f.). Det redovisas också att frågorna tas upp i andra tillkännagivanden, bl.a. betänkande 2014/15:MJU9 (rskr. 2014/15:154). Vidare anförs att frågan om den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet påverkas såväl av arbetet med en samlad samepolitik som utfallet av statens överklagande av den s.k. Girjasdomen (Gällivare tingsrätts dom, mål nr
I följande tabell redovisas hur många riksdagsskrivelser som redovisas som ej slutbehandlade i skrivelse 2016/17:75.
Tabell 2 Antal ej slutbehandlade riksdagsskrivelser per riksmöte
| Riksmöte | Antal ej slutbehandlade | Riksmöte | Antal ej slutbehandlade |
| riksdagsskrivelser | riksdagsskrivelser | ||
| 1999/2000 | 1 | 2008/09 | 0 |
| 2000/01 | 0 | 2009/10 | 7 |
| 2001/02 | 2 | 2010/11 | 7 |
| 2002/03 | 0 | 2011/12 | 7 |
| 2003/04 | 1 | 2012/13 | 12 |
| 2004/05 | 3 | 2013/14 | 31 |
| 2005/06 | 3 | 2014/15 | 39 |
| 2006/07 | 0 | 2015/16 | 61 |
| 2007/08 | 1 |
Källa: Kronologiskt register i skrivelse 2016/17:75 s. 230 f.
När det gäller det pågående riksmötet 2016/17 omfattar redovisningen i skrivelsen riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen fram till den 31 december 2016. 24 riksdagsskrivelser från den perioden kvarstår som ej slutbehandlade. Totalt redovisas 199 riksdagsskrivelser som ej slutbehandlade i skrivelse 2016/17:75. I skrivelsen redovisas totalt 467 riksdagsskrivelser.
Konstitutionsutskottets område
I skrivelsen redovisas 38 riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet från riksmötena
En genomgång av riksdagsskrivelserna inom konstitutionsutskottets område i den aktuella skrivelsen 75 visar att 27 nya riksdagsskrivelser sedan förra årets skrivelse 75 (skr. 2015/16:75) fram till riksmötets juluppehåll 2016 finns med i årets skrivelse 75 (skr. 2016/17:75). I de fall riksdagens beslut har avsett nya lagar eller lagändringar visar en genomgång att de
När det gäller riksdagens beslut om anslag m.m. för 2017 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse (bet. 2016/17:KU1) har tre av fyra riksdagsskrivelser till regeringen slutbehandlats genom att regleringsbrev
9
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
beslutats (Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Finansdepartementet). Den fjärde riksdagsskrivelsen med anledning av 2016/17:KU1, till Kulturdepartementet, har slutbehandlats dels genom att regleringsbrev beslutats dels, när det gäller höjda stödnivåer för endagstidningar, genom att en förordning om ändring av presstödsförordningen (1990:524) beslutats (SFS 2016:1247). Uppgifterna om olika belopp m.m. i SFS 2016:1247 överensstämmer med dem som redovisades i budgetpropositionen och som utskottet och riksdagen ställde sig bakom (prop. 2016/17:1 utg.omr. 1 s. 106 f., bet. 2016/17:KU1, rskr. 76).
Nedan redovisas de riksdagsskrivelser som avser tillkännagivanden. Först redovisas sju tillkännagivanden i betänkandet 2015/16:KU4 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism. Därefter redovisas sexton övriga tillkännagivanden som ej slutbehandlats, därefter de tre övriga tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade.
I betänkande 2015/16:KU4 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism fanns sju tillkännagivanden (rskr. 136 och 137). Regeringen ansåg i prop. 2016/17:1 att punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 9 (dvs. samtliga punkter) var slutbehandlade. I skrivelse 2016/17:75 (s. 212) anförs att riksdagen inte delade regeringens bedömning avseende punkterna 4, 5, 7 och 9 (se bet. 2016/17:KU1, rskr. 2016/17:75). I skrivelse 2016/17:75 s. 212 f. redovisar nu regeringen att tre av de sju punkterna (2, 3 och 6) är slutbehandlade. Övriga fyra punkter (4, 5, 7 och 9) är inte slutbehandlade.
De tre slutbehandlade punkterna i 2015/16:KU4 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism
När det gäller tillkännagivandet om nationell samordnare (bet. 2015/16:KU4 punkt 2) anförs att regeringen den 2 juni 2016 beslutade om att förlänga uppdraget till den nationella samordnaren till den 12 januari 2018 (dir. 2016:43).
I fråga om tillkännagivandet om kunskapshöjande åtgärder (bet. 2015/16:KU4 punkt 3) redovisas att det ingår i den nationella samordnarens uppdrag att genomföra utbildningsinsatser (dir. 2014:103). Regeringen har vidare avsatt 4 miljoner kronor årligen till kunskapshöjande åtgärder fram t.o.m. 2020 (prop. 2016/17:1). Barnombudsmannen har t.ex. fått i uppdrag att öka kunskapen om barns upplevelser av våldsbejakande extremism och terrorism.
När det gäller tillkännagivandet om att stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering (bet. 2015/16:KU4, punkt 6) anför regeringen att den har gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att ta fram och sprida en vägledning för samverkan mellan kommuner och det civila samhällets organisationer i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Nämnden för statligt stöd till trossamfund har i uppdrag att i dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 | |
| extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till ungdomar, föräldrar | ||
| och anhöriga. | ||
| De fyra ej slutbehandlade punkterna i 2015/16:KU4 Åtgärder för att göra | ||
| samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism | ||
| I fråga om tillkännagivandet om ansvar för skolhuvudmän m.fl. (bet. | ||
| 2015/16:KU4 punkt 4) anför regeringen att det i den nationella samordnarens | ||
| tilläggsdirektiv ingår att bistå kommunerna i att utveckla sitt | ||
| kunskapsbaserade arbete och att ge kunskap och stöd till olika personalgrupper | ||
| (dir. 2016:43). Göteborgs universitet som har i uppdrag att utveckla och sprida | ||
| kunskap och metoder för att minska rekrytering av människor till | ||
| våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer har | ||
| även fått i uppdrag att utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande | ||
| extremism, inklusive rasism och främlingsfientlighet, i skolorna, inklusive | ||
| stöd till lärare, fritidspersonal och socialarbetare. Arbetet ska vara | ||
| vetenskapligt förankrat och framför allt ta sikte på unga människor som | ||
| befinner sig i eller i gränslandet till våldsbejakande extremistiska miljöer, | ||
| inklusive rasism och främlingsfientlighet. Statens skolverk har deltagit i | ||
| Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla | ||
| vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan | ||
| undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Detta | ||
| stödmaterial har Statens skolverk översatt till svenska, och det kommer under | ||
| 2017 att pilottestas av ett antal lärare. Regeringen avvaktar redovisningar och | ||
| resultat innan vidare åtgärder kan vidtas. | ||
| När det gäller tillkännagivandet om att identifiera samfund och | ||
| organisationer som inte bör få stöd från det allmänna (bet. 2015/16:KU4 | ||
| punkt 5) anförs i skrivelsen att regeringen under 2016 har förstärkt arbetet med | ||
| att säkerställa att inga offentliga medel ska kunna gå till organisationer som | ||
| förespråkar antidemokratiska värderingar. Det pågår t.ex. en intern översyn | ||
| inom Regeringskansliet av hur demokratikriterier är formulerade i olika | ||
| förordningar för statsbidrag. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska | ||
| se över statens stöd till trossamfund (dir. 2016:62). Myndigheten för ungdoms- | ||
| och civilsamhällesfrågor (MUCF) har vidare fått i uppdrag att säkerställa att | ||
| endast organisationer som uppfyller ställda demokrativillkor får statsbidrag. | ||
| MUCF ska lämna en redovisning av vilka omständigheter myndigheten fäster | ||
| vikt vid och vilken prövning som görs för att bedöma om organisationer | ||
| uppfyller i förordning ställda villkor om demokratisk uppbyggnad och respekt | ||
| för demokratins idéer inför MUCF:s beslut i fråga om bidrag. Uppdraget ska | ||
| redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast | den | |
| 1 september 2017. Regeringen avvaktar redovisningar och resultat | innan | |
| vidare åtgärder kan vidtas. | ||
I fråga om tillkännagivandet om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer (bet. 2015/16:KU4 punkt 7) redovisas i skrivelsen att regeringen har gett Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk
11
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
propaganda under
När det gäller tillkännagivandet om beredskap för att hantera avhoppare (bet. 2015/16:KU4 punkt 9) redovisas att den nationella samordnaren har i uppdrag att bistå kommunerna i att utveckla insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser (dir. 2016:43). Regeringen gav i oktober 2016 nya uppdrag till Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården om att vidareutveckla respektive myndighets arbete ytterligare när det gäller det förebyggande arbetet. Det handlar både om att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och utveckla arbetet med individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Studier visar att psykisk ohälsa inte är ovanligt bland unga som radikaliserats och dragits in i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en kartläggning av hälso- och sjukvårdens erfarenheter av ärenden som rör våldsbejakande extremism. Vidare har regeringen gjort ändringar i förordning (2011:1508) för statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin, som gör det möjligt för organisationer att söka verksamhetsbidrag för befintliga verksamheter som ger stöd till individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska rörelser. Under 2017 avsätter regeringen 15 miljoner kronor till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att utveckla verksamheter som förebygger våldsbejakande extremism, inklusive stöd till dem som vill lämna sådana rörelser. Regeringen avvaktar redovisningarna av dessa uppdrag innan en bedömning av vidare åtgärder kan vidtas.
Övriga slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område
I detta avsnitt redovisas slutbehandlade tillkännagivanden i andra betänkanden än 2015/16:KU4 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism.
I fråga om tillkännagivandena om regionalt utvecklingsansvar i Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län (bet. 2013/14:KU30 punkt 2 a) och b), rskr. 163) konstaterar regeringen att ansökningar om att få överta det regionala utvecklingsansvaret har inkommit från landstingen i Uppsala, Västmanland, Västernorrland respektive Norrbottens län. Den 26 maj 2016 beslutade regeringen propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176) med förslag att lagen även omfattar dessa län. Tillkännagivandena är därmed slutbehandlade.
När det gäller tillkännagivandet om Presstödskommitténs övriga förslag
(bet. 2014/15:KU12 punkt 8, rskr. 195) anförs att regeringen har lämnat förslag om höjda stödnivåer för endagarstidningar i budgetpropositionen för
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
2017. Efter riksdagens beslut beslutade regeringen den 8 december 2016 om förordning (2016:1247) om ändring av Presstödsförordningen (1990:524).
I fråga om tillkännagivandet om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet (bet. 2015/16:KU18 punkt 2, rskr. 207) redovisas att regeringen den 24 november 2016 beslutade att överlämna propositionen Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet till riksdagen (prop. 2016/17:31).
Övriga ej slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område
I detta avsnitt redovisas ej slutbehandlade tillkännagivanden i andra betänkanden än 2015/16:KU4 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism.
Den äldsta riksdagsskrivelsen som inte slutbehandlats på konstitutionsutskottets område gäller ett tillkännagivande om ett utvidgat
grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med elektromagnetiska vågor
(bet. 2001/02:KU21 punkt 1, rskr. 233). Regeringen redovisar att delar av Yttrandefrihetskommitténs betänkande En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55) har lett till en proposition (prop. 2013/14:47). Regeringen tillsatte under 2014 en ny parlamentariskt sammansatt kommitté (dir. 2014:97) som bl.a. hade i uppdrag att vidare utreda vissa av de frågor som Yttrandefrihetskommittén hade övervägt. Kommitténs uppdrag omfattade bl.a. det som tillkännagivandet avser. Kommittén, som antog namnet Mediegrundlagskommittén, redovisade sitt uppdrag den 15 september 2016 (SOU 2016:58). Betänkandet har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss.
När det gäller tillkännagivandet om dröjsmål hos myndigheter (bet. 2004/05:KU14 punkt 6, rskr. 153) anför regeringen att det i svensk praxis under flera år har utvecklats en rätt till skadestånd för enskilda vid överträdelser av Europakonventionen. Det kan t.ex. vara fråga om kränkningar av rätten till en rättegång inom skälig tid. Europadomstolen anser numera att denna möjlighet till ersättning är så etablerad i svensk rätt att den kan utgöra ett effektivt rättsmedel som gottgör en överträdelse av Europakonventionen. Vidare har Förvaltningslagsutredningen sett över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) och lämnat förslag till en ny lag (SOU 2010:29). I betänkandet behandlas bl.a. frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med alltför långa handläggningstider hos myndigheterna. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 23 februari 2017 beslutat en lagrådsremiss om en ny förvaltningslag, där denna fråga ingår. Avsikten är, enligt skrivelse 2016/17:75, att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under våren 2017. Efter att skrivelse 2016/17:75 överlämnats till riksdagen har regeringen beslutat proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag. I propositionen (s. 20 och s. 101 f.) behandlas frågan om åtgärder mot långsam handläggning, och
13
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| regeringen anser att riksdagsskrivelsen med tillkännagivandet är | |
| slutbehandlad genom förslagen i propositionen. | |
| I fråga om tillkännagivandet våren 2012 om evenemangslista (bet. | |
| 2011/12:KU16 punkt 1, rskr. 224) framgår av skrivelsen att regeringen den 7 | |
| februari 2013 gav Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och | |
| lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas. Uppdraget | |
| redovisades den 15 november 2013 och har remissbehandlats. Under | |
| regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av | |
| riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans | |
| utformning (bet. 2013/14:KU28, rskr. 230, se nedan). Med anledning av det | |
| andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten, | |
| vilket redovisades i februari 2016. De nya förslagen från myndigheten | |
| remitterades till den 5 september 2016 och bereds nu inom Regeringskansliet. | |
| När det gäller tillkännagivandet våren 2014 om en evenemangslista (bet. | |
| 2013/14:KU28, punkt 1, rskr. 230) anförs att regeringen, i enlighet med det | |
| som aviserats i budgetpropositionen för 2016 (utg. omr. 17 s. 39 f.), den 5 | |
| november 2015 gav Myndigheten för radio och tv (nuvarande Myndigheten | |
| för press, radio och tv) i uppdrag att ta fram ett förslag till evenemangslista | |
| med bl.a. villkor om högre befolkningstäckning än vad som tidigare | |
| föreslagits. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 29 februari 2016. | |
| Myndighetens nya förslag remitterades till den 5 september 2016 och bereds | |
| nu inom Regeringskansliet. | |
| När det gäller tillkännagivandet om en helhetslösning av regionfrågan | |
| (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 158) redovisar regeringen att den beslutade | |
| den 2 juli 2015 om en kommitté som ska föreslå en ny läns- och | |
| landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och | |
| landsting (dir. 2015:77). Indelningskommittén (Fi 2015:09) lämnade en | |
| delredovisning till regeringen den 29 februari 2016. Kommittén inkom den 30 | |
| juni 2016 med delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU | |
| 2016:48). Delbetänkandet har remitterats och bereds för närvarande i | |
| Regeringskansliet. Kommitténs uppdrag ska slutredovisas senast den 31 | |
| augusti 2017. | |
| I fråga om tillkännagivandet om definitionen av en bidragsgivares identitet | |
| (bet. 2013/14:KU35 punkt 4, rskr. 163) anförs att frågan om vilka uppgifter | |
| som avses med en bidragsgivares identitet enligt lagen (2014:105) om insyn i | |
| finansiering av partier har behandlats av den parlamentariskt sammansatta | |
| Kommittén om insyn i finansiering av partier (Ju 2014:15) i betänkandet Ökad | |
| insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74), som | |
| överlämnades den 8 november 2016. Betänkandet har remissbehandlats. | |
| Arbete pågår med en lagrådsremiss med anledning av de förslag som har | |
| presenterats i betänkandet, där denna fråga kommer att ingå. Avsikten är att | |
| en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under 2017. | |
| I fråga om tillkännagivandet om utredning i fråga om mycket frekventa och | |
| omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. | |
| 2014/15:KU11 punkt 1, rskr. 127) redovisas att en utredare den 19 april 2016 |
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
fick i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Uppdraget beräknas vara slutfört den 1 juni 2017.
När det gäller tillkännagivandet om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde (bet. 2014/15:KU16 punkt 1, rskr. 156) anför regeringen att flera satsningar mot antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. lämnade Kommissionen mot antiziganism sitt slutbetänkande, Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44), till regeringen i juni 2016. Betänkandet har delvis remissbehandlats, och ärendet bereds i Regeringskansliet. Därutöver ingår även regeringens arbete mot antiziganism i den nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen beslutade den 24 november. Insatser pågår även inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta.
I fråga om tillkännagivandet om personlig integritet (bet. 2014/15:KU15 punkt 1, rskr. 173) redovisar regeringen att en utredare har haft i uppdrag att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör kompletteras när det gäller spridning av integritetskränkande uppgifter utanför det grundlagsskyddade området (dir. 2014:74). Utredningsuppdraget har redovisats i betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2017.
I fråga om tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post (bet. 2014/15:KU12 punkt 4, rskr. 195) redovisas att regeringen i december 2015 uppdrog åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat. Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat.
När det gäller tillkännagivandet om reklamskatten (bet 2014/15:KU12 punkt 5) redovisas att regeringen i budgetpropositionen för 2017 föreslog att skattesatsen för annons i periodisk publikation sänks från 3 procent till 2,5 procent och att skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Vidare höjs gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i självständig periodisk publikation från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för ett helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. I propositionen gjorde regeringen vidare bedömningen att skattesatsen för annonser i periodiska
15
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| publikationer bör sänkas från 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för | |
| övriga annonser och reklam bör sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent | |
| fr.o.m. den 1 januari 2019. För det fall avsatta reformmedel bedöms räcka till | |
| ytterligare sänkning av skattesatserna bör en sådan sänkning övervägas. | |
| Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. | |
| I fråga om tillkännagivandet om fortsatt behandling av | |
| Presstödskommitténs fyra huvudförslag (bet. 2014/15:KU12 punkt 7) | |
| redovisas att förändrade stödnivåer för hög- och medelfrekventa dagstidningar | |
| trädde i kraft den 1 januari 2016 genom förordning (2015:937) om ändring i | |
| presstödsförordningen (1990:524). Regeringen utfärdade, efter Europeiska | |
| kommissionens godkännande, den 3 mars 2016 förordning (2016:137) om | |
| utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar. Regeringen har vidare i | |
| budgetpropositionen för 2017 lämnat förslag på sänkt reklamskatt och höjda | |
| gränser för återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet 2017 samt gjort | |
| en bedömning om ytterligare sänkt reklamskatt 2019. Vidare anförs att | |
| utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N | |
| 2015:06) i april 2016 lämnade delbetänkandet Som ett brev på posten – | |
| Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i | |
| september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten – En översyn av | |
| postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Utredningen | |
| hade bl.a. till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och | |
| tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och | |
| effektiv konkurrens. Delbetänkandet och slutbetänkandet har remitterats och | |
| bereds för närvarande inom Regeringskansliet. | |
| När det gäller tillkännagivandet om skadestånd vid överträdelse av | |
| Europakonventionen (bet. 2015/16:KU15 punkt 14, rskr. 192) anför | |
| regeringen att frågan om skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen | |
| har behandlats av utredningen Det allmännas ansvar enligt | |
| Europakonventionen i betänkandet Skadestånd och Europakonventionen | |
| (SOU 2010:87). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande | |
| inom Regeringskansliet. Avsikten är att under riksmötet 2017/18 återkomma | |
| till riksdagen med anledning av de förslag som lämnats i betänkandet. | |
| Vidare när det gäller tillkännagivandet om skadestånd vid överträdelse av | |
| regeringsformen (bet. 2015/16:KU15 punkt 15, rskr. 192) anför regeringen att | |
| den har för avsikt att i anslutning till arbetet med frågan om skadestånd vid | |
| överträdelse av Europakonventionen ta ställning till vilka åtgärder som ska | |
| vidtas med anledning av tillkännagivandet om skadestånd vid överträdelse av | |
| regeringsformen. | |
| I fråga om tillkännagivandet om valhemlighet för synskadades personröster | |
| (bet. 2015/16:KU14 punkt 4, rskr. 205) redovisas i skrivelsen att som ett led i | |
| arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika | |
| alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att | |
| personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. | |
| När det gäller tillkännagivandet om befolkningens synpunkter vid | |
| ändringar i landstingsindelningen anförs (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. |
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
291) att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att besluta om tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09).
Yttranden från andra utskott
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet behandlar i sitt yttrande (yttr. 2016/17:SkU5y) de nio riksdagsskrivelser som har redovisats som icke slutbehandlade.
I fem fall ser skatteutskottet ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan. I följande fyra fall framhålls vissa synpunkter.
När det gäller avskaffande av reklamskatten kan någon kritik från konstitutionell synpunkt enligt utskottets uppfattning nu inte riktas mot någon regering för dess hantering av frågan.
Utskottet anser trots detta att det har gått orimligt lång tid sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande och att det nu är angeläget att regeringen slutligen verkställer riksdagens beslut. Det är bra att regeringen vidtagit åtgärder som syftar till att avveckla reklamskatten och nu aviserar ytterligare steg för att avveckla skatten, men utskottet anser att det dessutom borde vara möjligt för regeringen att närmare ange när riksdagsskrivelsen beräknas vara slutbehandlad.
Den nuvarande regeringen och tidigare regeringar har under lång tid utvärderat Öresundsavtalet. Utskottet anser att regeringen bör kunna ta ställning i frågan.
Trots att riksdagen påtalat att avsaknaden av ett starkt skydd för våldsutsattas personuppgifter leder till otrygghet och utsatthet och att det därför är viktigt att ett förslag som löser problemen på detta område utarbetas skyndsamt och läggs fram inom rimlig tid har regeringen inte återkommit med konkreta förslag. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag.
Riksdagen beslutade under 2015 om ett tillkännagivande till regeringen om att snarast låta se över reglerna för det skatterättsliga företrädaransvaret. Regeringen har inte återkommit med konkreta förslag, vilket den bör göra snarast.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet konstaterar i sitt yttrande (yttr. 2016/17:JuU8y) att det finns ett förhållandevis stort antal tillkännagivanden som regeringen anser vara slutbehandlade trots att det saknas återrapportering och uppföljning. Utskottet anser att tillkännagivandena inte kan anses vara slutbehandlade så länge sådana uppgifter inte har lämnats till riksdagen.
I vissa ärenden anser utskottet, till skillnad mot regeringen, att de åtgärder som vidtagits inte är tillräckliga för att tillkännagivandena ska anses vara slutbehandlade.
17
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |
| När det gäller tillkännagivandet om fler lokala poliser (rskr. 2014/15:77) | ||
| anser utskottet att de åtgärder som regeringen redovisar inte är tillräckliga för | ||
| att tillkännagivandet ska kunna anses vara slutbehandlat. Statskontorets första | ||
| delrapport (av totalt tre) om ombildningen av polisen visar att det finns | ||
| betydande brister inom polisorganisationen när det gäller den lokala | ||
| bemanningen och att de lokala polisområdenas behov bör prioriteras | ||
| ytterligare. Statskontorets uppföljning av reformen är inte genomförd, och | ||
| Polismyndighetens återrapportering av uppdraget i regleringsbrevet för 2017 | ||
| kommer inte att lämnas förrän i början av 2018. Mot den bakgrunden går det | ||
| enligt utskottets mening inte att hävda att riksdagens tillkännagivande är | ||
| slutbehandlat. | ||
| Detsamma gäller för tillkännagivandet om en lokalt förankrad polis (rskr. | ||
| 2016/17:90). Utskottet anser inte att de nämnda åtgärderna är tillräckliga för | ||
| att tillkännagivandet ska kunna anses vara slutbehandlat. | ||
| I riksdagsskrivelse 2014/15:77 finns ett tillkännagivande om att regeringen | ||
| bör vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet | ||
| mot brottsligheten på internet. Ett liknande tillkännagivande om att öka | ||
| polisens närvaro på internet återfinns i riksdagsskrivelse 2015/16:106. I båda | ||
| ärendena hänvisar regeringen bl.a. till att man i regleringsbreven för 2017 | ||
| begär en redovisning från både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten | ||
| om vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att myndigheterna har | ||
| tillräcklig kompetens och beredskap för att utreda |
||
| åtgärder som regeringen redovisar är enligt utskottets mening inte tillräckliga, | ||
| och eftersom myndigheternas återrapportering inte kommer att lämnas förrän | ||
| i början av 2018 kan tillkännagivandena inte anses vara slutbehandlade. | ||
| Vad gäller tillkännagivandet om straffvärdesbestämning vid flerfaldig | ||
| brottslighet (rskr. 2014/15:138) anser regeringen att det är tillgodosett mot | ||
| bakgrund av den beslutade propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. | ||
| 2015/16:151, bet. 2015/16:JuU30). Utskottet delar | inte regeringens | |
| uppfattning. I den aktuella propositionen görs en principiell skillnad mellan | ||
| brott begångna före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott | ||
| begångna efter en tidigare dom men innan påföljden helt har verkställts eller | ||
| annars upphört (ny brottslighet), varvid bestämmelserna om gemensam | ||
| straffmätning bara ska kunna tillämpas i den först nämnda situationen. Vid ny | ||
| brottslighet, som återfall, ska denna beaktas i skärpande riktning vid | ||
| påföljdsbestämningen. Någon annan ändring av den gällande ordningen | ||
| avseende straffvärdesbedömningen vid flerfaldig brottslighet föreslår dock | ||
| inte regeringen. Enligt utskottets bedömning kan de gjorda ändringarna och | ||
| bedömningarna i propositionen inte anses vara sådana att de motsvarar vad | ||
| som efterfrågas i tillkännagivandet. Detta kan således inte anses vara | ||
| slutbehandlat. | ||
| Tillkännagivandet om att genomförandet av den nya polisorganisationen | ||
| bör följas upp (rskr. 2015/16:106) redovisas som slutbehandlat mot bakgrund | ||
| av den löpande avrapporteringen som har skett mellan rikspolischefen och | ||
| statssekreteraren, Statskontorets uppdrag att utvärdera | ombildningen av | |
18
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
polisen och de uppdrag som lämnats till Polismyndigheten i regleringsbreven för 2016 och 2017. Utskottet delar dock inte regeringens bedömning. Av Statskontorets första rapport framgår bl.a. att det inte redan nu går att uttala sig om ombildningens effekter, och de återstående rapporterna kommer att lämnas först i oktober 2017 respektive oktober 2018. De aktuella uppdragen i regleringsbrevet för 2017 kommer också att redovisas först 2018. Mot denna bakgrund kan den aktuella punkten enligt utskottet inte anses vara slutbehandlad.
När det gäller tillkännagivandet om en effektivare polis (rskr. 2015/16:106) hänvisar regeringen till extra tillskott av medel till Polismyndigheten i vårändringsbudgeten för 2016 och i budgetpropositionen för 2017 för att göra det möjligt att anställa fler till såväl kärnverksamhet som stödverksamhet. Man uppger också att myndigheten planerar att öka antalet poliser under kommande år. Vidare har Kriminalvården numera större möjlighet att utföra transporter som annars skulle ha utförts av polisen. Härutöver har myndigheten i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra verksamheten när det gäller såväl det brottsförebyggande arbetet som utredningsverksamheten. Utskottet anser att dessa åtgärder är bra men inte tillräckliga. Det finns i dag ingen oberoende statistik om polisens resultat som kan visa på någon ökad effektivitet. Regeringens bedömning att ärendet är slutbehandlat är därför enligt utskottets mening felaktig.
Riksdagen har lämnat två tillkännagivanden om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden (rskr. 2015/16:106 och 2016/17:90). Bland de åtgärder som regeringen redogör för nämns bl.a. uppdrag till Polismyndigheten i regleringsbreven för 2016 och 2017 om att redovisa respektive analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen att vara en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Regeringen nämner även insatsen Mareld som ett exempel på initiativ till att förstärka närvaron i de mest brottsutsatta områdena. Vidare redogörs för ett reformprogram för att lyfta socialt utsatta områden samt att man kommer att tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Utskottet anser att flertalet av de åtgärder som regeringen redogör för visserligen kan vara viktiga i sig, men de leder inte nödvändigtvis till att polisens närvaro i brottsutsatta områden ökar. Utskottet anser därför inte att åtgärderna är tillräckliga för att tillkännagivandena ska kunna anses vara slutbehandlade.
Vad gäller tillkännagivandet om att regeringen bör vidhålla målsättningen om en minimibemanning på 20 000 poliser (rskr. 2015/16:106) hänvisar regeringen till budgetpropositionen för 2016 där man uttryckte att det är Polismyndigheten som själv ska förfoga över sammansättningen av sina anställda, men att de åtgärder som vidtagits kommer att innebära att antalet poliser kommer att överstiga 20 000. Detta innebär dock inte detsamma som att vidhålla en uttalad målsättning om att antalet poliser ska vara minst 20 000. Enligt utskottet kan tillkännagivandet därför inte anses vara slutbehandlat.
19
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | |
| Tillkännagivandet om att förbättra brottsutredningen, uppföljningen och | ||
| återkopplingen till brottsoffer (rskr. 2015/16:106) | redovisas som | |
| slutbehandlat, mot bakgrund av ändringar i förundersökningskungörelsen, ett | ||
| uppdrag till Brottsoffermyndigheten (Brom) om att kartlägga brottsutsattas | ||
| behov av stöd samt ett uppdrag till Polismyndigheten i regleringsbrevet för | ||
| 2017 om att bl.a. redovisa hur tidigare beslut om att utredningsverksamheten | ||
| ska utvecklas och förbättras har genomförts. Enligt utskottets mening är dessa | ||
| åtgärder inte tillräckliga för att tillkännagivandet ska kunna anses vara | ||
| slutbehandlat, särskilt inte med tanke på att uppdragen inte ska redovisas | ||
| förrän den 31 maj 2017 respektive den 10 oktober 2017. | ||
| När det gäller tillkännagivandet om att vittnen ska få information om | ||
| möjligheterna till olika former av vittnesstöd (rskr. 2015/16:106) hänvisar | ||
| regeringen till ett gemensamt uppdrag till Brom och Domstolsverket som | ||
| beslutades före tillkännagivandet om en långsiktigt hållbar organisation och | ||
| finansiering av vittnesstödsverksamheten och att myndigheterna ska | ||
| återrapportera vilka åtgärder som vidtagits med anledning av de redovisade | ||
| förslagen. Regeringen nämner även ett uppdrag till Brom i regleringsbrevet | ||
| för 2017 om en webbaserad grundutbildning för vittnesstöd. Av skrivelsen | ||
| framgår inte när Brottsoffermyndigheten och Domstolsverkets uppdrag ska | ||
| återrapporteras, vilket är en brist. Enligt utskottets mening är de nämnda | ||
| åtgärderna inte tillräckliga för att tillgodose tillkännagivandet och betrakta det | ||
| som slutbehandlat. | ||
| I riksdagsskrivelse 2016/17:90 finns ett tillkännagivande om fler | ||
| områdespoliser och kommunpoliser. Regeringen anser att det är upp till | ||
| Polismyndigheten att själv organisera de funktioner som finns inom | ||
| myndigheten. Samtidigt framhåller man betydelsen av att polisens samverkan | ||
| med lokalsamhället stärks och hänvisar till dialog med rikspolischefen, | ||
| Statskontorets uppdrag att utvärdera polisens omorganisation samt till uppdrag | ||
| i Polismyndighetens regleringsbrev för 2017 om att analysera och bedöma hur | ||
| långt myndigheten har kommit för att bli mer närvarande och tillgänglig i | ||
| lokalsamhället. Dessa åtgärder är enligt utskottets mening inte tillräckliga. | ||
| Polismyndighetens återrapportering av uppdraget kommer inte att lämnas | ||
| förrän i början av 2018. Det är dessutom oklart om regeringen haft för avsikt | ||
| att följa riksdagens tillkännagivande. Mot denna bakgrund anser | ||
| justitieutskottet att det inte går att hävda att tillkännagivandet är slutbehandlat. | ||
| När det gäller ärenden som fortfarande är under beredning finns det flera | ||
| fall där regeringen förtjänar kritik för att den inte har vidtagit tillräckliga | ||
| åtgärder för att följa riksdagens beslut. Utskottet har respekt för att | ||
| beredningen av vissa ärenden kan ta längre tid än andra men finner det ändå | ||
| anmärkningsvärt att regeringen i vissa frågor inte redovisar några åtgärder | ||
| över huvud taget. | ||
| Riksdagen har lämnat ett tillkännagivande om att arbetet mot | ||
| bostadsinbrott ska prioriteras (rskr. 2014/15:77). I | riksdagsskrivelse | |
| 2014/15:138 finns ett tillkännagivande om att kriminalisera försök till häleri | ||
| av normalgraden samt ett tillkännagivande om att ett nytt brott – inbrottsstöld | ||
20
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
– bör införas med minimistraffet fängelse i ett år. Härutöver har riksdagen lämnat ett tillkännagivande om att den s.k. straffrabatten bör ses över och att
en ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör införas (rskr. 2015/16:196).
I samtliga fyra ärenden hänvisar regeringen till utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) samt propositionen Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott (prop. 2016/17:131). Regeringen anger också att frågorna är under beredning och att man avser att skaffa ytterligare beredningsunderlag i ärendena.
Utskottet anser att det är bra att regeringen har gått vidare med utredningens förslag och lämnat en proposition till riksdagen. Vad som däremot saknas och som utskottet är kritiskt till är att regeringen inte samtidigt har presenterat något förslag om att införa inbrottsstöld som en ny brottsrubricering, trots att det har gått två år sedan en majoritet i riksdagen uppmanade regeringen att göra detta. Propositionen tillgodoser inte heller tillkännagivandena om vare sig arbetet mot bostadsinbrott, kriminalisering av försök till häleri eller systematiska stölder. Inga kända beredningsåtgärder har heller vidtagits för att tillgodose tillkännagivandena. Utskottet anser därför att det finns anledning att rikta kritik mot regeringen för hanteringen av ärendena.
När det gäller tillkännagivandet om att regeländringarna för att motverka missbruk av pass även ska gälla fler typer av dokument (rskr. 2015/16:158) redovisar regeringen inga vidtagna åtgärder utan anger endast att frågan är under beredning. Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen inte redovisar några som helst åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande. För detta förtjänar regeringen kritik.
Vad gäller tillkännagivandet om att Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter ska återupptas (rskr. 2015/16:197) hänvisar regeringen till de åtgärder man vidtagit med anledning av ett tidigare tillkännagivande om renodling av polisens arbetsuppgifter (rskr. 2014/15:152). Där redovisas att utredningen om Polismyndighetens uppgifter på djurområdet har remissbehandlats, att ansvaret för transporter av frihetsberövade personer ska övergå till Kriminalvården samt ett pågående projekt med anledning av utredningen Bättre insatser vid missbruk och beroende. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det inte finns någon anledning att återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter.
Utskottet konstaterar att regeringen endast vidtagit ett fåtal åtgärder för att renodla polisens verksamhet. Förutom att flytta ansvaret för transporter av frihetsberövade personer till Kriminalvården finns i dagsläget inga konkreta förslag från regeringens sida. Trots det anser regeringen att det saknas anledning att återuppta utredningen om att renodla polisens verksamhet. Utskottet anser att det finns anledning att kritisera regeringen för handläggningen av ärendet.
Mot bakgrund av det som här anförts utgår utskottet från att regeringen vidtar lämpliga åtgärder.
21
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
I en avvikande mening (S, V, MP) i yttrandet anförs att man utgår från att regeringen respekterar riksdagens skrivelser och hanterar dem på ett skyndsamt sätt för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden. Men en grundlig beredning av ett ärende kan ta tid.
Vidare anförs i den avvikande meningen att man inte heller delar uppfattningen att ett tillkännagivande inte kan anses vara slutbehandlat förrän de uppdrag som regeringen beslutat om med anledning av tillkännagivandet har slutredovisats. Enligt flera av de aktuella tillkännagivandena ska regeringen återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet. Regeringen kan således redan genom att t.ex. ge en myndighet i uppdrag att utvärdera eller redovisa en fråga uppfylla den begäran som ett tillkännagivande avser.
Den omständigheten att regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål innebär inte heller att en punkt inte kan anses som slutbehandlad. Den skyldighet som regeringen har är, som framgår ovan, att underrätta riksdagen om man inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål samt om skälen till detta.
Enligt den avvikande meningen finns det inga skäl att anmärka på regeringens redovisning.
Civilutskottets yttrande
I civilutskottets yttrande (yttr. 2016/17:CU4y) redovisas att utskottet våren 2015 behandlade motioner om riktvärden för trafikbuller. Enligt ett tillkännagivande skulle regeringen besluta om ändringar i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (bet. 2014/15:CU10, rskr. 2014/15:180). Ändringarna var avsedda att underlätta bostadsbyggande i närheten av spårtrafik och vägar. Hösten 2016 behandlade utskottet på nytt motioner om riktvärden för trafikbuller. Enligt ett nytt tillkännagivande skulle regeringen omgående besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader enligt det tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2015 (bet. 2016/17:CU1, rskr. 2016/17:70). Utskottet konstaterade att det gått över ett år sedan riksdagens tillkännagivande till regeringen i frågan och ansåg det mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte hade ändrat förordningen i enlighet med riksdagens tillkännagivande från våren 2015.
Två riksdagsskrivelser avser de ovan redovisade tillkännagivandena om riktvärden för trafikbuller (bet. 2014/15:CU10, rskr. 2014/15:180, punkt N39 i regeringens skrivelse och bet. 2016/17:CU1, rskr. 2016/17:70, punkt N79 i regeringens skrivelse).
I regeringens skrivelse redovisas att regeringen den 17 december 2015 uppdrog åt Boverket att följa upp och beskriva effekterna av bestämmelserna i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader och analysera vilka effekter mer tillåtande riktvärden skulle kunna leda till. Boverket redovisade den 29 december 2016 konsekvenserna av en förändring av förordningen. Inom ramen för Boverkets utredning har det framkommit önskemål om
22
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
förtydliganden och justeringar i förordningen från flera aktörer. Det handlar bl.a. om riktvärdet för maximalnivån nattetid på den skyddade sidan samt undantag vid ombyggnader, liksom att se över några frågor som anses oklara i den gällande förordningen. Mot bakgrund av att Boverket identifierat möjliga utvecklingsbehov av förordningen uppdrog regeringen den 23 februari 2017 åt Boverket att ta fram författningsförslag och konsekvensbedömningar om myndigheten såg behov av förändringar av förordningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017. Skrivelserna är inte slutbehandlade.
Utskottet vill påminna om att konstitutionsutskottet vid flera tidigare tillfällen har berört frågan om tidsutdräkten vid regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet har bl.a. understrukit vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt (bet. 2003/04:KU21). Därutöver har konstitutionsutskottet bl.a. anfört att långa tidsutdräkter skapar en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt i olika sammanhang i riksdagen (bet. 2007/08:KU21).
Enligt utskottets mening är det angeläget att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden behandlas skyndsamt. Det första tillkännagivandet om riktvärden för trafikbuller är från våren 2015. På grund av den akuta bristen på bostäder i många av landets tillväxtregioner ansåg utskottet att frågan var extra angelägen. Under hösten 2016 gjordes därför ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet står fortfarande fast vid sitt ställningstagande att riktvärdena för trafikbuller utomhus bör höjas i vissa delar. Utskottet har emellertid erfarit att regeringen avser att senast i maj 2017 besluta ändringar i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader som i allt väsentligt överensstämmer med riksdagens tillkännagivanden. Utskottet anser därför att det för närvarande inte behövs något uttalande från konstitutionsutskottet i frågan.
Flera riksdagsskrivelser avser också tillkännagivanden som är äldre än ett år. Det gäller bl.a. tillkännagivandet om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter (bet. 2015/16:CU13, rskr. 2015/16:191, punkt M14 i regeringens skrivelse). Här vill utskottet påminna om att konstitutionsutskottet har efterfrågat förbättringar när det gäller bedömningar om när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade, i vart fall om tillkännagivandena är mer än ett år gamla (bet. 2006/07:KU17). Utskottet konstaterar att regeringen beträffande tillkännagivandet om vattenverksamheter inte har redovisat någon prognos om när arbetet beräknas vara avslutat.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet framhåller i sitt yttrande (yttr. 2016/17:FöU5y) vad som tillkännagivits regeringen när det gäller centrum med specialistkompetens i och forskning om veteraner i betänkandet Vissa frågor om Försvarsmaktens personal (bet. 2014/15:FöU7). I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 har
23
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Utskottet ser positivt på detta. Samtidigt vill utskottet påminna om att utskottet i tillkännagivandet framhåller vikten av att veteranstödet även omfattar civila som tjänstgjort i olika insatser och att ett centrum ska tjäna såväl civila som militära veteraner, vilket är en viktig roll för ett veterancentrum. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns ett behov av att komplettera redovisningen med vilka åtgärder som vidtagits för dessa veteraner.
När det gäller betänkandet Beredskap för kris och krig (bet. 2015/16:FöU7) har riksdagen tillkännagett att regeringen bör se över föreskriftsstödet för informationsinsatser till allmänheten inför och under en kris. Enligt skrivelsen har regeringen uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att stärka stödet till kommunerna i arbetet med att öka invånarnas kunskap om hur de ska förbereda sig för olika kriser och höjd beredskap. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan till riksdagen i en proposition som planeras under våren 2017. Utskottet konstaterar att regeringen redovisar beredningsläget när det gäller tillkännagivandet i propositionen Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon (prop. 2016/17:113). Utskottet bereder propositionen i betänkande 2016/17:FöU12.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet konstaterar i sitt yttrande (yttr. 2016/17:SoU7y) att regeringen har vidtagit åtgärder eller har påbörjat beredning i de fall då tillkännagivanden ännu inte har slutbehandlats. Utskottet är positivt till detta.
I en avvikande mening (M, C, L, KD) erinras om betydelsen av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att vidta åtgärder för att tillgodose riksdagens tillkännagivanden. Tillkännagivanden om organdonationsfrågor, legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården, förebyggande insatser mot psykisk ohälsa och forskning om posttraumatiskt stressyndrom nämns.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet konstaterar i sitt yttrande (yttr. 2016/17:KrU2y) att det finns ett flertal tillkännagivanden inom utskottets beredningsområde som ännu inte är tillgodosedda. Det äldsta är från riksmötet 2009/10 och gäller hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1). Regeringen har under flera år hänvisat till pågående beredningsarbete. I årets redovisning anför regeringen att nya principer kommer att börja tillämpas under 2017 (skr. 2016/17:75). Utskottet förutsätter att detta sker.
Utskottet vill också peka på ett tillkännagivande som gäller
24
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
Utskottet vill också lyfta fram de tillkännagivanden som gäller filmpolitiken och som beslutades våren 2016. I samband med behandlingen av proposition 2015/16:132 Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik och motioner beslutade riksdagen om sju tillkännagivanden som avsåg förutsättningarna för svensk film (bet. 2015/16:KrU11). Det gällde bl.a. grundläggande frågor såsom utredning om filmpolitikens framtid, Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform och finansieringen av filmpolitiken. Det rör sig om frågor som på ett avgörande sätt kan påverka förutsättningarna för svensk film. Regeringen har trots det inte initierat det utredningsarbete som förutsätts i tillkännagivandena. När det gäller tillkännagivandena om utredning om filmpolitikens framtid och om finansieringen av filmpolitiken hänvisar regeringen i stället till att man avser att göra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konsekvenserna av införandet kan bedömas. Det kan dock enligt utskottets mening inte anses till fyllest att utvärdera den filmpolitik som riksdagen genom tillkännagivandena har haft invändningar mot.
I en avvikande mening (S, MP) anförs att man delar bedömningen att det är viktigt att riksdagens skrivelser respekteras och behandlas med skyndsamhet och att ansträngningar görs för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma tillkännagivanden. Regeringen har dock vidtagit åtgärder eller påbörjat beredning i samtliga de fall då tillkännagivanden inom utskottets beredningsområde inte har slutbehandlats. Det finns inte anledning att rikta kritik mot regeringens sätt att handlägga frågorna.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anser i sitt yttrande (yttr. 2016/17:TU4y) att den redogörelse som har lämnats av regeringen i allt väsentligt synes ge en korrekt och rättvisande bild av hur riksdagens skrivelser från trafikutskottet har behandlats. Utskottet har således inget att invända mot regeringens formella redogörelse; däremot har utskottet synpunkter på regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden om en luftfartsstrategi (rskr. 2014/15:144) och om lastbilars och bussars längd och vikt (rskr. 2014/15:206), vilket redovisas närmare nedan.
Utskottet vill framföra att det är av stor vikt att regeringen behandlar riksdagens tillkännagivanden med den skyndsamhet som krävs. Som ett exempel vill utskottet lyfta fram tillkännagivandet om infrastruktur och förutsättningar för cykling, i vilket regeringen uppmanas att ta fram en nationell cykelstrategi som beaktar vad utskottet anför om en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt (rskr. 2014/15:123). Det har nu gått två år sedan nämnda tillkännagivande riktades till regeringen, och utskottet vill påminna om att det i sin senare beredning av frågan valt att avstyrka motionsyrkanden mot bakgrund av att regeringen låtit förstå att en cykelstrategi skulle presenteras under 2016. Eftersom utskottet anser att frågor relaterade till cykling har stor betydelse för ett hållbart resande förutsätter utskottet att regeringen inom en
25
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| snar framtid återkommer i frågan och presenterar en nationell cykelstrategi. | |
| Utskottet uppmanar således regeringen att göra ansträngningar för att undvika | |
| onödig tidsåtgång i sin behandling av riksdagens tillkännagivanden samt i | |
| möjligaste mån redovisa kommande åtgärder och sin bedömning av när ett | |
| tillkännagivande kan tänkas vara slutbehandlat. | |
| I likhet med tidigare år vill utskottet också peka på att det förekommer mer | |
| omfattande tillkännagivanden som innehåller olika delmoment, t.ex. | |
| tillkännagivandet om it och miljön (rskr. 2013/14:168). Utskottet förutsätter | |
| att regeringen vid behandlingen av tillkännagivanden beaktar samtliga sådana | |
| eventuella delmoment. | |
| I tillkännagivandet om en luftfartsstrategi anges att en luftfartsstrategi för | |
| stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid. Regeringen | |
| hänvisar i denna fråga till att den i januari 2017 presenterade En svensk | |
| flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem, som förväntas bidra | |
| till ett hållbart flygresande, en minskad miljö- och klimatpåverkan samt sunda | |
| och rättvisa konkurrensvillkor. Utskottet kan visserligen konstatera att | |
| regeringen efter visst dröjsmål presenterade en flygstrategi i januari 2017 där | |
| ett antal fokusområden och prioriteringar som anges vara viktiga för flyget | |
| både på kort och på lite längre sikt lyfts fram. Dessvärre noterar utskottet att | |
| flygstrategin inte svarar mot riksdagens tillkännagivande, eftersom fokus inte | |
| har lagts på sådana åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft. Tvärtom | |
| kan vissa av de föreslagna åtgärderna förväntas ha en direkt motsatt effekt. | |
| Detta gäller framför allt det i utskottsmajoritetens ögon ovälkomna förslaget | |
| om en nationell flygskatt; regeringen uttalar i flygstrategin tydligt sin ambition | |
| att en sådan ska införas. Vidare reagerar utskottet på att regeringen i | |
| flygstrategin när det gäller Bromma flygplats endast hänvisar till den statliga | |
| samordnarens rapport Mer flyg och bostäder, med tillägget att den avser | |
| återkomma i frågan. Mot denna bakgrund finner utskottet det otill- | |
| fredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som | |
| slutbehandlat. Utskottet vill även påminna om att riksdagens åsikt i denna | |
| fråga åter underströks med tydlighet i mars 2017 i ett nytt tillkännagivande om | |
| att regeringen snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att | |
| säkerställa flygets konkurrenskraft (rskr. 2016/17:185). | |
| I tillkännagivandet om lastbilars och bussars längd och vikt (rskr. | |
| 2014/15:206) framhålls behovet av att regeringen skyndsamt utarbetar | |
| erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på 74 ton tillåts | |
| trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, liksom | |
| behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller | |
| frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter. I redovisningen av | |
| ärendet hänvisar regeringen till att propositionen Godstrafikfrågor (prop. | |
| 2016/17:112), som presenterades i februari 2017, innehåller ett förslag om en | |
| ny bärighetsklass: BK4. Utskottet vill mot bakgrund av detta framhålla att det | |
| ställer sig positivt till lagförslaget men invänder mot regeringens uttalanden i | |
| propositionen om att upplåtandet av ett vägnät för BK4 bl.a. bör vägledas av | |
| principen att detta inte får åsidosätta regeringens ambition att flytta över gods |
26
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
från väg till järnväg och sjöfart, vilket utskottet inte anser ligger i linje med riksdagens tillkännagivande. I praktiken skulle en sådan begränsning kunna innebära att endast ca 8 procent av det statliga vägnätet, fördelat i fem åtskilda geografiska områden, upplåts för lastbilar med en högsta bruttovikt på 74 ton. Utskottet är medvetet om att tillkännagivandet inte är slutbehandlat, men vill trots det framföra den oro som finns över att regeringen hittills i beredning har infört nya principer som strider mot tillkännagivandets intentioner. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att det i betänkande 2016/17:TU14 Väg- och fordonsfrågor valde att tillgodose motionsyrkanden om att anta regeringens proposition med ändrade motivuttalanden. Utskottet noterar vidare att regeringen inte redogör närmare för beredningsprocessen för det delmoment i tillkännagivandet som rör frågan om att tillåta längre fordonsekipage. Även i denna fråga vill utskottet hänvisa till betänkande 2016/17:TU14 där utskottet också föreslår att ett tillkännagivande riktas till regeringen om att den skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet.
Avslutningsvis finner utskottet det således viktigt att påtala att regeringen inte bara bör behandla riksdagens tillkännagivanden skyndsamt utan även samvetsgrant och under parlamentariskt ansvar.
I en avvikande mening (S, MP, V) anförs att tillkännagivandet om en luftfartsstrategi (rskr. 2014/15:144) har hanterats på ett tillfredsställande sätt genom beslutet om en sådan strategi: En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem. I strategin beaktas flygets stora betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, liksom dess betydelse när det gäller att tillgodose människors och näringslivets behov av långväga resor och transporter inrikes och utrikes. Flygstrategin innehåller tydliga prioriteringar och en bredd av fokusområden samt har tagits fram i samverkan med flera av branschens aktörer. Liksom regeringen framför i sin redogörelse kommer strategin att utgöra en plattform för det fortsatta arbetet med att utveckla flygets roll och förutsättningar i transportsystemet. Frågan om en nationell flygskatt bereds inte av trafikutskottet, och skatteutskottet har i sitt betänkande 2016/17:SkU24 Punktskatter avstyrkt motionsförslag om att inte införa en flygskatt med hänvisning till pågående beredning inom Regeringskansliet.
Vidare anförs i den avvikande meningen i fråga om den beredning som hittills har gjorts av tillkännagivandet om lastbilars och bussars längd och vikt (rskr. 2014/15:206) att man är positiv till att regeringen i proposition 2016/17:112 Godstrafikfrågor anger att ett upplåtande av ett vägnät för den nya bärighetsklassen BK4 bör vägledas av vissa principer för att säkerställa att vägnätet öppnas upp på ett ansvarsfullt sätt. Begränsningarna motiveras av infrastrukturens fysiska förutsättningar, men även av regeringens ambition att uppmuntra miljövänliga järnvägs- och sjöfartstransporter i de fall där dessa alternativ finns till hands. Ett generellt införande av den nya bärighetsklassen på hela det vägnät som har de fysiska förutsättningarna riskerar att leda till en överflyttning av gods från sjöfarten och järnvägen till vägtransporter – en utveckling som bör motverkas. Omställningen till ett långsiktigt hållbart
27
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
transportsystem är en av de största utmaningarna som transportpolitiken står inför. För att klara omställningen måste samhället använda transporter smartare, vilket inbegriper en överflyttning av godstrafik från väg till mer kapacitetsstarka och klimatsmarta transporter på järnväg eller till sjöss, inte tvärtom. Vad gäller frågan om att tillåta längre lastbilar är det lämpligt att avvakta det pågående arbetet i frågan.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (yttr. 2016/17:MJU5y) att redogörelsen som lämnats av regeringen, med undantag för naturvårdsdirektiven, viltförvaltningsdelegationerna och vattendirektivet, i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur riksdagens skrivelser inom utskottets beredningsområde har behandlats. Således har utskottet med nämnda undantag inga invändningar mot regeringens formella redovisning av de beslut som riksdagen har fattat.
Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagens skrivelser behandlas med den skyndsamhet som krävs och att de handläggs samvetsgrant. Utskottet anser att det inte är tillfredsställande att regeringen har avslutat tillkännagivandena om naturvårdsdirektiven (rskr. 2014/15:182), om viltförvaltningsdelegationerna (rskr. 2014/15:182) och om vattendirektivet (rskr. 2015/16:209).
När det gäller naturvårdsdirektiven anser utskottet att det är viktigt med en mer decentraliserad viltförvaltning, från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå. Det är mycket angeläget att regeringen fortsätter att verka på
Vidare anser utskottet när det gäller viltförvaltningsdelegationerna att det är otillfredsställande att regeringen avslutat tillkännagivandet med hänvisning till att regeringen beslutat om en ändring i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationerna som innebär att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I enlighet med tillkännagivandet anser utskottet att det borde göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt samt om möjligt förstärka deras befogenheter.
Utskottet ifrågasätter även regeringens bedömning att tillkännagivandet om vattendirektivet är slutbehandlat. I juni 2016 slöts en ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken. I överenskommelsen anges bl.a. att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men att prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Flera processer pågår inom ramen för överenskommelsen och regeringen har bl.a. aviserat att den avser att återkomma till riksdagen med en proposition om
28
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
prövning av vattenverksamheter. Utskottet delar därför inte regeringens bedömning att ärendet är slutbehandlat.
Slutligen vill utskottet särskilt lyfta fram tillkännagivandet i riksdagsskrivelse 2014/15:182 om en översyn av strandskyddet. Utskottet vill återigen betona att det är angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas och att tillkännagivandet hanteras skyndsamt.
I en avvikande mening (S, V, MP) anförs att man utgår från att riksdagens skrivelser respekteras och hanteras skyndsamt av regeringen. När det gäller tillkännagivandena i riksdagsskrivelse 2014/15:182 om naturvårdsdirektiven och om viltförvaltningsdelegationerna och riksdagsskrivelse 2015/16:209 om vattendirektivet har dessa hanterats av regeringen på ett tillfredsställande sätt. Dessa punkter är slutbehandlade, i enlighet med regeringens bedömningar. När det gäller tillkännagivandet i riksdagsskrivelse 2014/15:182 om en översyn av strandskyddet har regeringen i skrivelse 2016/17:75 redovisat att det pågår arbete på området. Utfallet av detta bör avvaktas.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet finner i sitt yttrande (2016/17:NU6y) anledning att särskilt ta upp redovisningen av en av riksdagsskrivelserna: en riksdagsskrivelse med anledning av ett tillkännagivande om förvaltningen av SJ AB (rskr. 2015/16:43 punkt 7).
Utskottet vill dock, innan det kommenterar det enskilda tillkännagivandet om förvaltningen av SJ AB, framhålla att det delar regeringens bedömning vad gäller övriga tillkännagivanden på utskottets beredningsområde. Utskottet har vid tidigare års behandling av regeringens skrivelse om behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen vid flera tillfällen påmint om vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Utskottet konstaterar att flera av de tillkännagivanden som utskottet tidigare påtalat dragit ut på tiden nu är tillgodosedda, t.ex. tillkännagivandet i betänkande 2008/09:NU11 om att regeringen bör utvärdera lagstiftningen för civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Utskottet välkomnar detta.
När det gäller tillkännagivandet om förvaltningen av SJ AB anser utskottet däremot att regeringens redogörelse i budgetpropositionen för 2017 inte motsvarar det som efterfrågas i riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte kan anses vara tillgodosett. Av tillkännagivandet framgår att regeringen inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör agera på ett mer ansvarsfullt sätt och att den bör omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ AB. Som framgår av det föregående avsnittet innehåller regeringens redovisning i budgetpropositionen, utöver ett konstaterande av regeringens nuvarande förvaltningsmandat för bolaget, endast en allmän beskrivning av de grundläggande principerna för statens förvaltning av bolag med statligt ägande och ett uttalande att regeringen avser att fortsätta förvalta bolag med statligt ägande enligt dessa principer. I regeringens skrivelse 2016 års redogörelse för bolag med statligt ägande (skr. 2015/16:140), som regeringen hänvisar till i
29
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| sin redogörelse, nämns inte riksdagens tillkännagivande, och där finns endast | |
| den sedvanliga redogörelsen för SJ AB i bilagan. Regeringen har således inte | |
| vidtagit några särskilda åtgärder med anledning av tillkännagivandet. | |
| Utskottet har inget att invända mot de ekonomiska mål som har beslutats | |
| för SJ AB och vill även framhålla att det står bakom de grundläggande | |
| principerna om att staten ska vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare | |
| samt att förvaltningen av de statliga bolagen ska ske långsiktigt med värde- | |
| skapande som övergripande mål. | |
| Utskottet menar att tillkännagivandet måste ses i sitt sammanhang, dvs. mot | |
| bakgrund av att regeringen valde att göra ett vinstuttag ur SJ AB på | |
| sammanlagt nästan 2 miljarder kronor 2015, vilket enligt vad utskottet tidigare | |
| uttalat inte kan anses vara i linje med en ansvarsfull förvaltning. Utskottet | |
| noterar dessutom att det av bolagets helårsrapport för 2016 framgår att SJ AB | |
| planerar för investeringar på ca 9 miljarder kronor under den kommande | |
| femårsperioden – en uppgift som enligt utskottets mening väcker frågor om | |
| hur det kan påverka möjligheten att säkerställa en ansvarsfull förvaltning av | |
| bolaget. | |
| Att då som regeringen gör endast hänvisa till befintliga mandat och | |
| principer menar utskottet inte är tillräckligt för att anse att tillkännagivandet är | |
| tillgodosett. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en | |
| redogörelse för hur man har omvärderat sina prioriteringar i förhållande till SJ | |
| AB för att därmed agera på ett mer ansvarsfullt sätt i förvaltningen av bolaget | |
| inom ramen för befintliga ekonomiska mål. | |
| Utskottet konstaterar att regeringen i enlighet med den konstitutionella | |
| praxis som vuxit fram bör tillgodose riksdagens tillkännagivande. Om | |
| regeringen inte skulle dela riksdagens mening bör regeringen redovisa skälen | |
| till detta. Utskottet förutsätter därför att regeringen, om den inte delar | |
| riksdagens uppfattning i den aktuella frågan, återkommer med en redogörelse | |
| för skälen till detta. | |
| I en avvikande mening (S, MP, V) anförs att tillkännagivandet om | |
| förvaltningen av SJ AB i och med regeringens redogörelse i | |
| budgetpropositionen för 2017 är tillgodosett. Utskottet noterade vid sin | |
| behandling av budgetpropositionen regeringens redogörelse med anledning av | |
| det aktuella tillkännagivandet och att regeringen i och med detta ansåg att | |
| tillkännagivandet var slutbehandlat. Inget av de partier som står bakom | |
| utskottets ställningstagande i detta yttrande anförde några invändningar mot | |
| regeringens redogörelse eller bedömning av tillkännagivandet i samband med | |
| utskottets behandling av budgetpropositionen för 2017. SJ AB är ett bolag som | |
| i dag driver sin verksamhet på affärsmässiga grunder och ska prestera i linje | |
| med de beslutade ekonomiska målen, mål som antogs på SJ:s årsstämma i april | |
| 2014 på förslag av den förra regeringen. SJ AB anför i sin helårsrapport för | |
| 2016 att de uppnått ett historiskt starkt årsresultat och att omsättningen ökade | |
| till drygt 9,3 miljarder kronor och rörelseresultatet förbättrades med drygt 200 | |
| miljoner kronor. Det finns således inget som indikerar att förvaltningen av | |
| bolaget inte skulle ske på ett ansvarsfullt sätt. |
30
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
Tidigare behandling
När det gäller regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden har konstitutionsutskottet framhållit att utgångspunkten, i enlighet med den konstitutionella praxis som vuxit fram, bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns – när sådan anges – som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till att regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör då redovisas (se t.ex. bet. 2011/12:KU21).
En mer utförlig redogörelse för utskottets tidigare ställningstaganden finns i t.ex. betänkande 2014/15:KU21 s. 16 f. över skrivelse 75 våren 2015. En redogörelse finns också i konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU7y till utbildningsutskottet.
I betänkande 2015/16:KU21 gjorde utskottet följande generella påpekanden (s. 30):
Konstitutionsutskottet konstaterar inledningsvis att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år förbättrats och ger en formellt korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. I likhet med tidigare år ser utskottet positivt på denna utveckling och förutsätter att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser. Överlag har redogörelsen blivit mer utförlig än tidigare i fråga om pågående och planerade åtgärder med anledning av riksdagsskrivelser som inte slutredovisas, vilket utskottet välkomnar. Det finns dock enstaka undantag där redogörelsen är mycket kortfattad. Det finns utrymme för förbättringar i detta avseende, så att redogörelsen blir mer fullständig. Utskottet vill också fortsatt framhålla vikten av att regeringen redovisar sin bedömning av när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade.
En fråga som tas upp i yttranden från andra utskott är vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning.
Handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling. Det är, som flera utskott påpekar i sina yttranden, angeläget att regeringen lämnar fullgod information i redogörelsen om orsakerna till fördröjningen i de fall det trots allt blir en fördröjning. Konstitutionsutskottet vill i detta sammanhang upprepa sitt tidigare uttalande om att det inte bör förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade. I fråga om redogörelsens utförlighet vill utskottet understryka den betydelse som regeringens redogörelse för planerade eller vidtagna åtgärder har för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. En omsorgsfull redogörelse är ett viktigt politiskt uppföljningsdokument för den parlamentariska kontrollen.
Konstitutionsutskottet tog vidare upp behandlingen av ett antal enskilda tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet konstaterade också att de propositioner, skrivelser och direktiv genom vilka ett tillkännagivande uppgavs ha slutbehandlats under 2015 i enlighet med utskottets önskemål i
31
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| regel innehöll en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet, vilket enligt | |
| utskottet var värdefullt för riksdagens uppföljningsarbete. | |
| Vidare kan noteras att regeringen i skrivelse 2015/16:75 anförde att | |
| riksdagen under riksmötet 2014/15 hade lämnat flera tillkännagivanden till | |
| regeringen som innebär att regeringen bör avstå från att vidta åtgärder. Sådana | |
| tillkännagivanden kallas ibland för negativa tillkännagivanden. I betänkande | |
| 2015/16:KU21 redovisades en kartläggning, som hade genomförts av | |
| utskottets kansli, av över 2 000 tillkännagivanden som riksdagen beslutat | |
| fr.o.m. riksmötet 1991/92 fram t.o.m. april 2016. Slutsatsen var att de allra | |
| flesta tillkännagivanden uppmanar regeringen att se över en fråga och | |
| eventuellt återkomma till riksdagen med förslag. Dessa tillkännagivanden kan | |
| således inte beskrivas som negativa. Totalt påträffades blott sju fall från | |
| 1991/92 och framåt där riksdagens tillkännagivande innebar en uppmaning till | |
| regeringen att inte komma med ett visst förslag. De flesta av dessa fall hade | |
| inträffat under den innevarande mandatperioden och den föregående. | |
| En slutsats av kartläggningen var vidare att det inte är så lätt att entydigt | |
| avgöra vad som är ett negativt tillkännagivande. Ett tillkännagivande kan | |
| formuleras som att en viss verksamhet fortsatt ska bedrivas, eller som att | |
| regeringen inte ska lägga förslag som innebär att verksamheten ska förändras. | |
| I sak kan innebörden vara den samma. | |
| I betänkandet redovisades några relevanta bestämmelser i regeringsformen | |
| om riksdagen, regeringen och normgivningsmakten. Utskottet diskuterade | |
| därefter frågor om tillkännagivanden. |
Översikt av behandlingen av riksdagsskrivelser och tillkännagivanden
Ordningen med tillkännagivanden var föremål för ett omfattande uppföljnings- och utvärderingsarbete av konstitutionsutskottet under våren 2006. Arbetet redovisades i en promemoria (bet. 2005/06:KU34 bil. 7). Konstitutionsutskottet redovisar årligen (fr.o.m. bet. 2010/11:KU21) uppgifter om regeringens behandling av riksdagens skrivelser och särskilt om behandlingen av tillkännagivanden. I det följande uppdateras redovisningen med uppgifter från skrivelse 2016/17:75.
I tabell 3 nedan redogörs för antalet riksdagsskrivelser och antalet och andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser i regeringens skrivelser under perioden
32
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 | |||
| Tabell 3 Antal redovisade samt antal och andel ej slutbehandlade | ||||
| riksdagsskrivelser (rskr.) i regeringens redogörelser |
||||
| Regeringens | Redovisade rskr. | Ej slutbehandlade | Ej slutbehandlade rskr. | |
| (antal) | rskr. (antal) | (andel i %) | ||
| redogörelse | ||||
| Skr. 1991/92:15 | 565 | 185 | 33 | |
| Skr. 1992/93:15 | 523 | 181 | 35 | |
| Skr. 1993/94:15 | 602 | 136 | 27 | |
| Skr. 1994/95:15 | 606 | 183 | 30 | |
| Skr. 1995/96:15 | 601 | 155 | 26 | |
| Skr. 1996/97:15 | 431 | 155 | 36 | |
| Skr. 1997/98:75 | 544 | 125 | 23 | |
| Skr. 1998/99:75 | 396 | 136 | 34 | |
| Skr. 1999/00:75 | 381 | 144 | 38 | |
| Skr. 2000/01:75 | 403 | 148 | 37 | |
| Skr. 2001/02:75 | 412 | 166 | 40 | |
| Skr. 2002/03:75 | 428 | 174 | 41 | |
| Skr. 2003/04:75 | 423 | 155 | 37 | |
| Skr. 2004/05:75 | 428 | 155 | 36 | |
| Skr. 2005/06:75 | 425 | 153 | 36 | |
| Skr. 2006/07:75 | 457 | 173 | 38 | |
| Skr. 2007/08:75 | 391 | 153 | 39 | |
| Skr. 2008/09:75 | 413 | 143 | 35 | |
| Skr. 2009/10:75 | 432 | 115 | 27 | |
| Skr. 2010/11:75 | 430 | 98 | 23 | |
| Skr. 2011/12:75 | 349 | 129 | 37 | |
| Skr. 2012/13:75 | 404 | 119 | 30 | |
| Skr. 2013/14:75 | 393 | 125 | 32 | |
| Skr. 2014/15:75 | 447 | 150 | 34 | |
| Skr. 2015/16:75 | 417 | 183 | 44 | |
| Skr. 2016/17:75 | 467 | 199 | 43 | |
Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.
Riksdagsskrivelser som avser lagar och beslut om statens budget för det kommande budgetåret kan normalt redovisas som slutbehandlade under samma riksmöte. De flesta ej slutbehandlade riksdagsskrivelser avser tillkännagivanden.
I tabell 4 nedan redovisas antalet tillkännagivanden som regeringen redovisat i respektive skrivelse och antalet respektive andelen som redovisats som ej slutbehandlade. I skrivelse 2016/17:75 redovisas behandlingen av fler tillkännagivanden än i någon skrivelse på tjugo år, nämligen 319 stycken. Andelen som redovisas som slutbehandlad i skrivelse 2016/17:75 är 29 procent. När det gäller de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i årets skrivelse har den genomsnittliga tidsåtgången ökat jämfört med förra årets skrivelse. I tabellen redovisas också medianvärde. Extrema värden som har stor inverkan på medelvärdet påverkar inte medianvärdet i samma utsträckning. Medianvärdet kompletterar därför den
33
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| information som ges av medelvärdet när det gäller den genomsnittliga | |
| beredningstiden för de slutbehandlade tillkännagivandena. Medianvärdet för | |
| de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i skrivelse | |
| 2016/17:75 har ökat jämfört med de två föregående åren. |
Tabell 4 Antal och andel slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling
| Regeringens | Antal | Andel Genomsnittlig tidsåtgång i | |||
| redogörelse | slutbehandlade tkg | slutbehandlade | dagar (median)a | ||
| (totala antalet) | tkg i % | ||||
| Skr. 1995/96:15 | 159 | (321) | 50 | 406 | (221) |
| Skr. 1996/97:15 | 85 | (240) | 35 | 469 | (304) |
| Skr. 1997/98:75 | 174 (292)b | 60 | 521 | (301) | |
| Skr. 1998/99:75 | 78 | (202) | 39 | 408 | (182) |
| Skr. 1999/00:75 | 71 | (208) | 34 | 831 | (445) |
| Skr. 2000/01:75 | 82 | (221) | 37 | 767 | (397) |
| Skr. 2001/02:75 | 67 | (232) | 29 | 678 | (468) |
| Skr. 2002/03:75 | 86 | (267) | 32 | 688 | (314) |
| Skr. 2003/04:75 | 86 | (247) | 35 | 724 | (449) |
| Skr. 2004/05:75 | 76 | (223) | 34 | 924 | (650) |
| Skr. 2005/06:75 | 50 | (196) | 26 | 1 045 (1 008) | |
| Skr. 2006/07:75 | 61 | (242) | 25 | 1 090 | (572) |
| Skr. 2007/08:75 | 45 | (187) | 23 | 1 053 | (726) |
| Skr. 2008/09:75 | 34 | (146) | 23 | 1 261 (1 015) | |
| Skr. 2009/10:75 | 44 | (122) | 36 | 1 765 (1 573) | |
| Skr. 2010/11:75 | 33 (98) | 34 | 2 071 (1 759) | ||
| Skr. 2011/12:75 | 21 | (125) | 17 | 1 186 | (449) |
| Skr. 2012/13:75 | 53 | (155) | 34 | 856 | (446) |
| Skr. 2013/14:75 | 38 | (142) | 27 | 856 | (668) |
| Skr. 2014/15:75 | 41 | (176) | 23 | 658 | (455) |
| Skr. 2015/16:75 | 52 | (260) | 20 | 766 | (322) |
| Skr. 2016/17:75 | 93 | (319) | 29 | 804 | (627) |
Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen. I de fall brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden) har dessa rättats till i tabellen.
a:Här anges både medelvärde och medianvärde (det sistnämnda inom parentes och kursiverat). Beräkningarna av genomsnittlig tidsåtgång är utförda i Excel och grundar sig på programmets antagande om månader med 30 dagar (dvs. att ett kalenderår har 360 dagar).
b:Omfattningen av regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 – övergångsvis 18 månader – förklarar avvikelsen i antal och andel tillkännagivanden.
Utskottets granskning av regeringens redogörelser innefattar även en kvantitativ mätning av de åtgärder genom vilka regeringen slutbehandlar riksdagens tillkännagivanden. Resultatet av granskningen i denna del redovisas i tabell 5 nedan. Tabellen redogör för andelen åtgärder från regeringen m.fl. som medfört att regeringen har redovisat riksdagsskrivelserna med tillkännagivanden som slutbehandlade. Granskningen innebär att endast den senast vidtagna åtgärden, som därmed innebär en slutbehandling, registreras som orsaken till slutbehandlingen. I många fall har flera åtgärder
34
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
vidtagits för att slutbehandla ett tillkännagivande (t.ex. har flertalet av de propositioner som regeringen åberopar som skäl till en slutbehandling föregåtts av någon utredningsåtgärd, dvs. SOU eller Ds).
De kategorier som redovisas i tabellen är propositioner (Prop.), skrivelser (Skr.), genomförda utredningar (SOU/Ds), utredningsdirektiv (Dir.), regeringsbeslut om förordning eller ändring av förordning (För.), regeringsuppdrag till myndigheter inklusive ändring av regleringsbrev (Uppd.), övriga regeringsbeslut (Övr. reg.bes.) samt övriga åtgärder (Övr.). Övriga regeringsbeslut innebär t.ex. regeringsbeslut om avtal med intresseorganisationer eller förordnande av styrelseledamöter. Övriga åtgärder kan vara t.ex. myndighetsåtgärder och myndighetsbeslut (bl.a. utfärdande av allmänna råd eller föreskrifter), domstolsavgöranden och åtgärder från andra aktörer (riksdagsutskott eller
35
2016/17:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Tabell 5 Sista vidtagna åtgärd från regeringen m.fl. som lett till slutbehandling av tillkännagivanden,
| Regeringens | Prop. | Skr. SOU/ | Dir. | För. | Uppd. | Övr. | Övr. | |
| skrivelse | Ds | reg.bes. | ||||||
| Skr. 1995/96:15 | 40 | 4 | 1 | 14 | 13 | 15 | 4 | 7 |
| Skr. 1996/97:15 | 53 | 2 | 0 | 13 | 14 | 1 | 6 | 12 |
| Skr. 1997/98:75 | 42 | 3 | 0 | 11 | 10 | 21 | 2 | 7 |
| Skr. 1998/99:75 | 24 | 5 | 0 | 10 | 9 | 27 | 11 | 13 |
| Skr. 1999/00:75 | 43 | 10 | 1 | 12 | 8 | 8 | 5 | 12 |
| Skr. 2000/01:75 | 49 | 4 | 1 | 13 | 10 | 12 | 4 | 7 |
| Skr. 2001/02:75 | 54 | 0 | 0 | 12 | 6 | 10 | 13 | 4 |
| Skr. 2002/03:75 | 36 | 7 | 2 | 9 | 5 | 22 | 8 | 10 |
| Skr. 2003/04:75 | 48 | 9 | 0 | 9 | 5 | 2 | 1 | 26 |
| Skr. 2004/05:75 | 51 | 3 | 0 | 17 | 7 | 7 | 4 | 12 |
| Skr. 2005/06:75 | 54 | 12 | 2 | 12 | 4 | 6 | 4 | 6 |
| Skr. 2006/07:75 | 61 | 3 | 2 | 2 | 16 | 5 | 2 | 10 |
| Skr. 2007/08:75 | 29 | 4 | 2 | 18 | 4 | 27 | 4 | 11 |
| Skr. 2008/09:75 | 65 | 6 | 6 | 3 | 6 | 6 | 3 | 6 |
| Skr. 2009/10:75 | 64 | 11 | 7 | 7 | 0 | 5 | 0 | 7 |
| Skr. 2010/11:75 | 73 | 0 | 3 | 3 | 9 | 6 | 0 | 6 |
| Skr. 2011/12:75 | 57 | 5 | 0 | 14 | 0 | 5 | 0 | 19 |
| Skr. 2012/13:75 | 35 | 17 | 0 | 11 | 7 | 11 | 4 | 15 |
| Skr. 2013/14:75 | 53 | 5 | 3 | 13 | 11 | 11 | 0 | 5 |
| Skr. 2014/15:75 | 63 | 12 | 2 | 2 | 2 | 5 | 5 | 7 |
| Skr. 2015/16:75 | 54 | 10 | 0 | 17 | 4 | 8 | 8 | 0 |
| Skr. 2016/17:75 | 48 | 4 | 0 | 9 | 6 | 18 | 14 | 0 |
| Totalt* | 47 | 6 | 1 | 11 | 8 | 12 | 5 | 9 |
Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.
*Avser andelarna för samtliga tillkännagivanden (1 529 stycken) som redovisats som slutbehandlade i de skrivelser som anges i tabellen.
Av tabell 5 framgår att nära hälften av tillkännagivandena som redovisats som slutbehandlade
Utskottets ställningstagande
Vissa allmänna frågor
Konstitutionsutskottet konstaterar inledningsvis att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats och ger en formellt korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelserna i skrivelsen för regeringens åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. Utskottet ser positivt på denna utveckling och förutsätter att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.
36
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
När det gäller de propositioner, skrivelser och direktiv genom vilka ett tillkännagivande uppges ha slutbehandlats under 2016 innehöll dessa propositioner etc. oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och till att tillkännagivandet därmed ansågs ha slutbehandlats. Detta är positivt och utskottet skulle välkomna om detta kan genomföras fullt ut.
Skrivelsen innehåller också uppgifter om regelbeståndet. Utskottet har ovan redovisat uppgifter över tid om andelen
Utskottet har också ovan redovisat uppgifter om antal och andel slutbehandlade riksdagsskrivelser och tillkännagivanden. Uppgifterna syftar till att ge en övergripande bild och ska tolkas med försiktighet när det gäller enskilda uppgifter. Utskottet vill framhålla vikten av att regeringen hanterar riksdagens beslut både skyndsamt och noggrant.
När det gäller behandlingen av riksdagsskrivelser inom konstitutionsutskottets område noterar utskottet att tre tillkännagivanden i betänkande 2014/15:KU12 Statens stöd till dagspressen kvarstår som ej slutbehandlade. Utskottet har inga invändningar mot redovisningen. Utskottet vill framhålla att det kan vara värdefullt för riksdagen om regeringen i t.ex. budgetpropositionen återkommer till riksdagen och redovisar beredningsläget rörande de nämnda tre tillkännagivandena och övriga ej slutbehandlade tillkännagivanden.
I yttrandena från övriga utskott till konstitutionsutskottet framhålls ett antal synpunkter som gäller regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden.
Trafikutskottet och försvarsutskottet påpekar i sina yttranden att regeringen inte fullt ut redovisar behandlingen av olika delar av tillkännagivanden. Iakttagelserna gäller tillkännagivanden som redovisas som ej slutbehandlade. Konstitutionsutskottet vill framhålla vikten av att regeringen redovisar behandlingen av samtliga delar som ingår i ett tillkännagivande, både avseende vidtagna och planerade åtgärder i den mån sådana finns att redovisa.
Konstitutionsutskottet har tidigare välkomnat att regeringen tydligt redovisar när den behandlar ett tillkännagivande i t.ex. budgetpropositionen. Vissa utskott, t.ex. justitieutskottet och näringsutskottet, tar i sina yttranden till konstitutionsutskottet om den nu aktuella skrivelse 75 upp frågor där regeringen hänvisar till behandlingen i en tidigare framlagd proposition. Det kan gälla både ej slutbehandlade och slutbehandlade tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet vill framhålla att det är angeläget att regeringen är tydlig i den aktuella propositionen huruvida den anser att ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Utskotten ges därmed en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning. Frågan kan därmed behandlas i sitt sakliga sammanhang. Lämpligen kan berört utskott således redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande. Om regeringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför
37
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| framtagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har | |
| invändningar mot den hantering som redovisats. Det finns dock inget formellt | |
| hinder mot att ett utskott som av något skäl inte uppmärksammat regeringens | |
| redovisning återkommer i samband med behandlingen av skrivelse 75. | |
| I vissa fall kan regeringens återrapportering av ett tillkännagivande delas | |
| upp i en formell del, t.ex. att en regeringsstrategi har beslutats, och en mer | |
| politisk del, innehållet i strategin. I en fördjupad analys av vissa | |
| tillkännagivanden är båda perspektiven relevanta och kan beaktas av utskotten | |
| när de ska bedöma om ett tillkännagivande anses vara slutbehandlat eller inte. | |
| Yttrandet från trafikutskottet illustrerar detta. Trafikutskottet har inget att | |
| invända mot regeringens formella redogörelse; däremot har trafikutskottet | |
| synpunkter på innehållet i regeringens behandling av riksdagens | |
| tillkännagivanden om bl.a. en luftfartsstrategi. Distinktionen kan förstås som | |
| att regeringen anser att den har uppfyllt ett tillkännagivande genom att t.ex. | |
| komma med ett förslag inom ett område, medan innehållet i förslaget inte | |
| motsvarar det som utskottet har förordat i tillkännagivandet. Det kan dock vara | |
| svårt att avgöra var gränsen mellan formell återrapportering och ett politiskt | |
| innehåll går. | |
| Riksdagen kan genom ett tillkännagivande ha uppmanat regeringen att | |
| tillsätta en utredning. Om regeringen då tillsätter en utredning i linje med vad | |
| som begärs i tillkännagivandet är tillkännagivandet tillgodosett och kan anses | |
| slutbehandlat. Det krävs således inte att regeringen återkommer med ett | |
| förslag till riksdagen om t.ex. ändring av en lag, om tillkännagivandet endast | |
| kräver att en utredning ska tillsättas. | |
| Det är viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett | |
| tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att | |
| regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är | |
| tydligt. Det står ett utskott fritt att i sitt ställningstagande till återapporteringen | |
| förtydliga sig och bedöma om kompletterande åtgärder behöver vidtas. | |
| Samtidigt bör naturligtvis ett utskott i ett förslag till tillkännagivande från | |
| början uttrycka sig så tydligt som möjligt när det gäller vilka åtgärder som | |
| förväntas av regeringen. | |
| Yttrandena i vissa delar från trafikutskottet (om lastbilar med en bruttovikt | |
| på 74 ton) och civilutskottet (riktvärden för trafikbuller) belyser ett | |
| resonemang om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och | |
| regeringen som konstitutionsutskottet förde i behandlingen av förra årets | |
| skrivelse 75 (bet. 2015/16:KU21 s. 32 f.). Utskottet redovisade vissa | |
| bestämmelser i regeringsformen om normgivningsmakten som är en del av det | |
| regelverk som garanterar att riksdagens uppfattning i en viss fråga får | |
| genomslag. Även om de formella möjligheter som bestämmelserna medför | |
| inte används frekvent är blotta förekomsten av dem central. Genom de | |
| formella möjligheter som bestämmelserna ger riksdagen har regeringen skäl | |
| att handla så att den tillmötesgår riksdagens önskemål, utan att riksdagen | |
| faktiskt använder bestämmelserna. |
38
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
I utskottens yttranden tas flera tillkännagivanden upp, både sådana som i skrivelsen redovisas som slutbehandlade och sådana som i skrivelsen redovisas som ej slutbehandlade. Konstitutionsutskottet gör följande överväganden.
Ej slutbehandlade tillkännagivanden
När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden har utskottet tidigare anfört att det, även om det inte är omöjligt att tillkännagivanden har fått en mer krävande karaktär än tidigare, borde höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år (bet. 2005/06:KU34). Konstitutionsutskottet har uttalat att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. Utskottet har också anfört att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling (bet. 2014/15:KU21 s. 28). Det bör inte, har utskottet påpekat, förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade (bet. 2015/16:KU21 s. 30).
Utskottet vill framhålla vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Därigenom får utskotten ett underlag för sin beredning av ärenden, t.ex. motioner, som rör åtgärder inom det aktuella området.
Det borde, har utskottet påpekat tidigare, höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år. Utskottet har förståelse för att det kan ta tid för regeringen att vidta åtgärder för att behandla frågor i tillkännagivanden som kräver omfattande beredning. Som utskottet tidigare har anfört är handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling. Regeringen har dock att fullödigt redovisa olika åtgärder som vidtas, eller planeras att vidtas, under den tid som tillkännagivandet ännu inte bedöms vara slutbehandlat.
I de fall där det har gått förhållandevis kort tid från att tillkännagivandet gjordes tills skrivelse 75 beslutades av regeringen kan det vara naturligt att redovisningen är kortfattad, samtidigt som regeringen naturligtvis förväntas agera skyndsamt. Det går inte att sätta en tidsgräns för alla tillkännagivanden. Det är förståeligt att det kan vara svårt för regeringen att redovisa mer omfattande åtgärder när det gäller tillkännagivanden som beslutats på hösten före avlämnandet av skrivelse 75. Utskotten tar i sina yttranden inte heller upp några ej slutbehandlade riksdagsskrivelser från det innevarande riksmötet. I några fall tar utskotten upp riksdagsskrivelser från våren 2016. Om ett tillkännagivande som är högst ett år gammalt innebär omfattande åtgärder och rör en komplicerad materia kan det vara svårt för regeringen att redovisa mer omfattande genomförda åtgärder. För tillkännagivanden som är äldre än ett år
39
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| torde en avsaknad av åtgärder innebära att man kan säga att regeringen i alla | |
| fall inte har agerat skyndsamt. | |
| Skrivelse 75 fyller många värdefulla syften. Ett exempel är att skrivelse 75 | |
| ger ett utskott en möjlighet att reagera om det anser att redovisningen av | |
| behandlingen av ej slutbehandlade tillkännagivanden är för kortfattad och om | |
| utskottet anser att regeringen bör vidta fler åtgärder. Sådana synpunkter kan | |
| också vara värdefulla för regeringen som har att återkomma till riksdagen i | |
| fråga om alla ej slutbehandlade tillkännagivanden. Regeringen har möjlighet | |
| att återkomma till riksdagen i frågan i budgetpropositionen eller i en annan | |
| proposition eller skrivelse innan skrivelse 75 avlämnas nästa gång. Ytterligare | |
| en möjlighet för regeringen är enligt 6 kap. 18 § riksdagsordningen att lämna | |
| information till riksdagen muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde | |
| med kammaren. I den följande skrivelse 75 ska regeringen redovisa vilka | |
| åtgärder som vidtagits, t.ex. i vilka propositioner tillkännagivandet behandlats, | |
| även om frågan redan har behandlats i sak i riksdagen. | |
| När det gäller de fall som tagits upp i utskottens yttranden om ej | |
| slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter konstitutionsutskottet att | |
| regeringen beaktar utskottens uttalanden. Det innebär att regeringen bör vidta | |
| åtgärder skyndsamt och återkomma till riksdagen så snabbt som möjligt. Den | |
| mer formella redovisningen sker i nästa års skrivelse 75 där regeringen ska | |
| redovisa vilka åtgärder som vidtagits. Som utskottet anfört kan det finnas skäl | |
| för regeringen att återkomma till riksdagen i de aktuella frågorna före det. | |
| Slutbehandlade tillkännagivanden | |
| Regeringen redovisar i skrivelse 75 huruvida den anser att tillkännagivandena | |
| är slutbehandlade eller ej. Den konstitutionella praxis som har vuxit fram i | |
| fråga om tillkännagivanden innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen | |
| tillgodoser ett tillkännagivande. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt | |
| bindande, och om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte | |
| har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen | |
| om detta inom den eventuella tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Även | |
| skälen till varför regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör | |
| redovisas. | |
| Det har förekommit att regeringen i skrivelse 75 har redovisat att ett | |
| tillkännagivande är slutredovisat och att berört utskott och | |
| konstitutionsutskottet har ansett att så inte är fallet. Regeringen har då | |
| återkommit till riksdagen i en proposition och den påföljande skrivelse 75 och | |
| redovisat tillkännagivandet på nytt och också eventuella ytterligare åtgärder. | |
| Vilka åtgärder som ska krävas för att ett tillkännagivande ska anses vara | |
| slutbehandlat varierar naturligtvis. Har riksdagen endast begärt en utredning | |
| kan det räcka med att en utredning tillsätts, men om riksdagen har begärt | |
| förslag krävs normalt att förslag läggs fram av regeringen för att | |
| tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat. Normalt kan ett | |
| tillkännagivande anses slutbehandlat först när det är tillgodosett. I vissa fall |
40
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
kan det dock vara relevant med en distinktion huruvida ett tillkännagivande är tillgodosett eller inte, även om regeringen anser att det är slutbehandlat. Man kan således tänka sig fall där ett tillkännagivande skulle kunna anses vara slutbehandlat utan att vara tillgodosett, eftersom regeringen inte har vidtagit åtgärder så att intentionerna med tillkännagivandet har tillgodosetts. Ett exempel är behandlingen av ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som kriminaliserar s.k. eftersupning (bet. 2010/11:SoU8 s. 47 f.). Av redovisningen i skrivelse 2016/17:75 s. 9 följer att regeringen, efter utredning och remissbehandling, inte avser att återkomma med något sådant förslag. Regeringen anger att tillkännagivandet är slutbehandlat. I detta fall skulle man kunna säga att avsikten med tillkännagivandet inte är tillgodosedd, men tillkännagivandet kan ändå vara slutbehandlat.
Även om utgångspunkten är att tillkännagivanden bör tillgodoses av regeringen kan regeringen göra en annan bedömning än riksdagen i en sakfråga och har således rätt att inte följa ett tillkännagivande, helt eller delvis. Det är, som utskottet påpekat ovan, viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt.
Om regeringen tydligt meddelar riksdagen, t.ex. i budgetpropositionen, att den inte avser att tillgodose ett tillkännagivande och skälen för detta, ges riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens ställningstagande. Utfallet kan t.ex. bli att riksdagen inte har några invändningar mot regeringens bedömning eller att riksdagen vidhåller sin ursprungliga uppfattning. Regeringen har att beakta riksdagens ställningstagande i den fortsatta beredningen.
En övergripande beskrivning av hur tillkännagivanden bör hanteras är följande.
1.Utgångspunkten är att regeringen ska följa tillkännagivanden.
2.Om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen ska regeringen meddela det.
3.Regeringen har rätt att föra fram uppfattningen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.
4.Riksdagen kan acceptera att tillkännagivandet är slutbehandlat.
5.Ett utskott och riksdagen kan dock göra en annan bedömning än regeringen och vidhålla sin uppfattning i sak.
6.Utskottet och riksdagen kan då säga att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
7.Det är utskottet och riksdagen som inom ramen för sin behandling tolkar om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.
8.Om riksdagen har uttalat att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat, ska regeringen återkomma till riksdagen med redovisning av ytterligare
41
| 2016/17:KU21 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
åtgärder eller med att regeringen vidhåller sin uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat.
När det gäller ytterligare led i behandlingen av tillkännagivanden vill utskottet åter påminna om att utskottet i förra årets behandling av skrivelse 75 redovisade vissa bestämmelser i regeringsformen om normgivningsmakten som är en del av det regelverk som garanterar att riksdagens uppfattning i en viss fråga får genomslag (bet. 2015/16:KU21 s. 32 f.). Utskottet framhöll också betydelsen av de parlamentariska kontrollinstrumenten i regeringsformen och pekade på den princip som ytterst reglerar relationen mellan riksdagen och regeringen, nämligen att en regering är beroende av riksdagens förtroende, eller i vart fall att den tolereras av en majoritet i riksdagen, och finns inte denna förutsättning måste den avgå och ersättas av en annan som uppfyller kraven.
Av det som nu sagts följer att det inte kan sägas vara konstitutionellt fel av regeringen att i skrivelse 75 göra bedömningen att vissa tillkännagivanden är slutbehandlade även om de inte skulle vara tillgodosedda. Det kan dock förutsättas vara ovanligt att så sker eftersom utgångspunkten är att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Av utskottens nu aktuella yttranden framgår att i vissa fall har berörda utskott gjort en annan bedömning än regeringen. Konstitutionsutskottet gör inte någon egen bedömning av de aktuella fallen. Av konstitutionsutskottets resonemang följer dock att i de fall då ett utskott i ett yttrande har anfört att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat har regeringen att återkomma till riksdagen med sina redovisningar och bedömningar.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.
Redogörelsen
Sedan 2012 redovisar riksdagsstyrelsen behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen i en redogörelse till riksdagen. I årets redogörelse (redog. 2016/17:RS4) redovisas totalt nio riksdagsskrivelser från riksmötet 2013/14 och senare.
Tre av riksdagsskrivelserna är inte slutbehandlade. De gäller en utredning om riksdagens
42
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:KU21 |
Tidigare behandling
Konstitutionsutskottet hade förra året inte några invändningar mot riksdagsstyrelsens redogörelse (bet. 2015/16:KU21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte några invändningar mot redogörelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.
43
2016/17:KU21
Särskilt yttrande
Riksdagens skrivelser till regeringen, punkt 1 (S, MP, V)
Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Veronica Lindholm (S), Agneta Börjesson (MP), Emanuel Öz (S), Mia Sydow Mölleby (V), Laila Naraghi (S) och Berit Högman (S) anför:
Konstitutionsutskottet för i detta betänkande ett resonemang om hanteringen av tillkännagivanden. Utgångspunkten är att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Som utskottet anför kan det dock inte sägas vara konstitutionellt fel av regeringen att i skrivelse 75 göra bedömningen att vissa tillkännagivanden är slutbehandlade även om de inte skulle vara tillgodosedda. Vi konstaterar att några utskott har i sina yttranden till konstitutionsutskottet i vissa fall gjort en annan bedömning än regeringen. Det finns avvikande meningar från representanter för våra partier i några utskott. Vi har ingen anledning att ha någon annan uppfattning än den som uttrycks i dessa avvikande meningar, men vi avstår från att reservera oss. Konstitutionsutskottets resonemang kan tjäna som riktlinje för hur man bör se på utskottens yttranden, och vi accepterar att utskottens majoriteter har gjort vissa bedömningar som vi inte prövar i sak.
44
2016/17:KU21
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelse 2016/17:75
Regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016.
Redogörelse 2016/17:RS4
Redogörelse 2016/17:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.
45
2016/17:KU21
BILAGA 2
Skatteutskottets yttrande 2016/17:SkU5y
46
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y BILAGA 2 | 2016/17:KU21 |
47
| 2016/17:KU21 | BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y |
48
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y BILAGA 2 | 2016/17:KU21 |
49
| 2016/17:KU21 | BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y |
50
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y BILAGA 2 | 2016/17:KU21 |
51
| 2016/17:KU21 | BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y |
52
| SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SKU5Y BILAGA 2 | 2016/17:KU21 |
53
2016/17:KU21
BILAGA 3
Justitieutskottets yttrande 2016/17:JuU8y
54
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
55
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
56
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
57
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
58
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
59
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
60
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
61
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
62
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
63
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
64
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
65
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
66
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
67
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
68
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
69
| 2016/17:KU21 | BILAGA 3 JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y |
70
| JUSTITIEUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:JUU8Y BILAGA 3 | 2016/17:KU21 |
71
2016/17:KU21
BILAGA 4
Civilutskottets yttrande 2016/17:CU4y
72
| CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:CU4Y BILAGA 4 | 2016/17:KU21 |
73
| 2016/17:KU21 | BILAGA 4 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:CU4Y |
74
| CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:CU4Y BILAGA 4 | 2016/17:KU21 |
75
2016/17:KU21
BILAGA 5
Försvarsutskottets yttrande 2016/17:FöU5y
76
| FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:FÖU5Y BILAGA 5 | 2016/17:KU21 |
77
| 2016/17:KU21 | BILAGA 5 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:FÖU5Y |
78
2016/17:KU21
BILAGA 6
Socialutskottets yttrande 2016/17:SoU7y
79
| 2016/17:KU21 | BILAGA 6 SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SOU7Y |
80
| SOCIALUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:SOU7Y BILAGA 6 | 2016/17:KU21 |
81
2016/17:KU21
BILAGA 7
Kulturutskottets yttrande 2016/17:KrU2y
82
| KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:KRU2Y BILAGA 7 | 2016/17:KU21 |
83
| 2016/17:KU21 | BILAGA 7 KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:KRU2Y |
84
| KULTURUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:KRU2Y BILAGA 7 | 2016/17:KU21 |
85
2016/17:KU21
BILAGA 8
Trafikutskottets yttrande 2016/17:TU4y
86
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
87
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
88
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
89
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
90
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
91
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
92
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
93
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
94
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
95
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
96
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
97
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
98
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
99
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
100
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
101
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
102
| TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y BILAGA 8 | 2016/17:KU21 |
103
| 2016/17:KU21 | BILAGA 8 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:TU4Y |
104
2016/17:KU21
BILAGA 9
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2016/17:MJU5y
105
| 2016/17:KU21 | BILAGA 9 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:MJU5Y |
106
| MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:MJU5Y BILAGA 9 | 2016/17:KU21 |
107
| 2016/17:KU21 | BILAGA 9 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:MJU5Y |
108
2016/17:KU21
BILAGA 10
Näringsutskottets yttrande 2016/17:NU6y
109
| 2016/17:KU21 | BILAGA 10 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:NU6Y |
110
| NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:NU6Y BILAGA 10 | 2016/17:KU21 |
111
| 2016/17:KU21 | BILAGA 10 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:NU6Y |
112
| NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:NU6Y BILAGA 10 | 2016/17:KU21 |
113
| 2016/17:KU21 | BILAGA 10 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:NU6Y |
114
| NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2016/17:NU6Y BILAGA 10 | 2016/17:KU21 |
| Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017 | 115 |