Konstitutionsutskottets betänkande<br/>
2016/17:KU10<br/>
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning<br/><br/>
Inledning och sammanfattning<br/><br/>

<h4>Konstitutionsutskottets granskning</h4>

Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 § meddela riksdagen vad det vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma.<br/><br/>

I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna, administrativt inriktade granskningar angående regeringsarbetet. Till grund för granskningarna har utskottet haft tillgång till bl.a. material som har tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Delar av det skriftliga utredningsmaterialet redovisas i bilaga 1.1-7.2.<br/><br/>

<h4>Vissa resultat av granskningen</h4>
Under rubriken Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.<br/><br/>
Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2015, bl.a. under-protokollen från Miljö- och energidepartementet och Försvarsdepartementet. I sitt ställningstagande framhåller utskottet vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet för att berörda ska hinna anpassa sig till de nya bestämmelserna. Särskilt angeläget är detta när det gäller bestämmelser som innebär pålagor för enskilda.<br/><br/>

Genomgången av regeringens handläggning av vissa förvaltningsärenden har avsett överklaganden till regeringen av olika beslut om utvidgande eller upphävande av strandskydd. Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa, och det förekommer långa tidsutdräkter utan dokumenterade handläggningsåtgärder. I synnerhet när det gäller överklagandeärenden är det enligt utskottet viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom handläggningen många gånger redan pågått under en lång tid. Betydelsen av en god personalsituation framhålls, liksom vikten av en effektiv och ändamålsenlig organisation. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv och ändamålsenlig organisation som möjligt och skapa förutsättningar för att enkla ärenden får ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att åtgärder vidtas gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.<br/><br/>

Utskottet har också granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Ärendena har avsett både när barn med svensk hemvist olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land och när svenska barn har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Lång handläggningstid kan inte bara skapa otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få faktisk betydelse för utgången av ärendet. Utskottet framhåller betydelsen av att departementet inom givna ramar gör sitt yttersta för att ärendena ska handläggas så snabbt och effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Det stora antalet ärenden och långa handläggningstider ställer särskilda krav på den organisation som ska hantera ärendena, och dröjsmål till följd av personalsituationen är enligt utskottet inte godtagbart. Granskningen visar även vissa brister i dokumentationen av ärendena, t.ex. tjänsteanteckningar över kontakter och orsaken till ärendenas avslut. Utskottet påminner om vikten av dokumentation. Vidare understryker utskottet vikten av att kontakt med den ansökande föräldern tas innan ett ärende avslutas. Under granskningen har Utrikesdepartementet anfört att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering, och utskottet förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen. När det gäller ärenden där svenska barn har omhändertagits av sociala myndigheter i utlandet kan det enligt utskottet finnas skäl att överväga om det finns behov av att vidta åtgärder för att, inom ramen för det konsulära regelverket, säkerställa att det ges ett stöd och att ärendena hanteras på ett likartat sätt samt för att underlätta för allmänheten i kontakterna med departementet.<br/><br/>

I en granskning har utskottet gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer i vilkas uppdrag det ingått någon form av parlamentariskt samråd (t.ex. med en parlamentarisk referensgrupp). Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Mot bakgrund av utredningsväsendets grundläggande betydelse ger granskningen anledning till vissa kommentarer från utskottets sida. För att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas, och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om syftet är att regeringen ska få del av oppositions-partiernas inställning till en viss fråga eller att utarbeta förslag som i förlängningen kan godtas av riksdagen är typiskt sett en parlamentarisk kommitté mer ändamålsenlig och därför att föredra. Om det i stället anses mer lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. I exempelvis kommittédirektiven kan då närmare anges riktlinjerna för samrådets former och hur resultatet av utredningens samråd med företrädare för riksdagspartierna ska redovisas. Mot bakgrund av den utveckling som har skett att mer frekvent tillsätta utredningar med inslag av olika former av parlamentariskt samråd, kan det även finnas skäl att se över bestämmelserna i kommittéförordningen och anvisningarna i Kommitté-handboken. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att t.ex. en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.<br/><br/>

Utskottet har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som föreskriver att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning som redovisas i propositionen. I några ärenden är proportionalitetsprövningen mindre tydlig eller saknas. Utskottet framhåller att det förhållandet, att ett lagförslag träffar kommuner eller landsting bland andra eller som delar av ett kollektiv, i sig inte är en grund för att avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller när lagförslag avser genomförande av EU-rätt, har tillkommit efter ansökan från berörda landsting, innebär att en befintlig skyldighet utvidgas eller innefattar bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter som rör kommunerna. Inte heller när det är fråga om lagförslag som avser kodifiering av en befintlig ordning eller att man har tillämpat finansieringsprincipen i sammanhanget är enligt utskottet grund för att avstå från proportionalitetsprövning. Om en sådan prövning bedöms uppenbart obehövlig eller av andra skäl inte låter sig göras bör skälen för detta tydligt redovisas i propositionen. I fråga om innehållet i proportionalitetsprövningen betonar utskottet vikten av att möjligheterna att vidta mindre ingripande åtgärder undersöks som ett led i proportionalitets-prövningen och att de överväganden som görs i det avseendet tydligt framgår av propositionen. Utskottet förutsätter att de åtgärder vidtas som är påkallade för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen samt för en ökad tydlighet och enhetlighet i redovisningen av de genomförda proportionalitetsprövningarna. I granskningen uppmärksammar utskottet även inhämtande av Lagrådets yttrande. Utskottet finner i denna del anledning att framhålla att ett lagstiftningsärende som innebär en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och som därmed träffas av kravet på proportionalitetsprövning också torde betraktas som lagrådspliktigt enligt regeringsformen.<br/><br/>
Slutligen har utskottet granskat styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet, inklusive två affärsverk. Granskningen ger anledning till några kommentarer. Myndighetsdialogen utgör ett viktigt löpande och strukturerat inslag i relationen mellan regeringen och dess myndigheter. Dokumentationen av den utgörs endast av dagordningar, vilket försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet inskärper vikten av dokumentation vad gäller själva myndighetsdialogen. Med bättre dokumentation förbättras möjligheterna för de inblandade att följa upp mötet och nå en gemensam bild. Fullgod dokumentation innebär också att förutsättningar ges för att den grundlagsreglerade kontrollmakten ska fungera fullt ut. Vidare gör utskottet vissa uttalanden när det gäller den ekonomiska styrningen. Riksdagens godkännande av en investeringsplan för affärsverkens investeringar innebär inte, anför utskottet, i sig att riksdagen medger att ett ekonomiskt åtagande för staten får göras. När det gäller regleringsbreven anför utskottet att riksdagens beslut innebär att anslagen ställs till regeringens, inte myndigheternas, disposition. Utskottet understryker värdet av att de villkor som gäller för en myndighets disposition av ett visst anslag direkt eller indirekt framgår samlat i regleringsbrevet och förutsätter att detta beaktas i den årliga översynen av arbetet med framtagandet av regleringsbreven. Utskottet tar även upp beräkningarna av Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets räntabilitet, placering av en återkommande uppgift för Trafikverket i regleringsbrevet, undantaget för Sjöfartsverket att tillämpa internrevisionsförordningen samt myndigheternas rapportering till regeringen (Utrikesdepartementet) rörande offentligrättsliga internationella överenskommelser.<br/><br/>

- - - <br/>
Se PDF:en för hela dokumentet.