|
|
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgifts-område 26 Statsskuldsräntor m.m., som totalt uppgår till ca 16,5 miljarder kronor för 2017.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag med anledning av att de är i linje med regeringens förslag och därmed har tillgodosetts.
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:1 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Bilaga 2
Utskottets anslagsförslag
Tabeller
Tabell 1 Utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2015–2020
Tabell 2 Kostnadsmässiga räntor på statsskulden 2015–2020
Tabell 3 Utveckling av provisionskostnader 2012–2015
Tabell 4 Provisionskostnader 2015–2020
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. |
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt utskottets förslag i bilaga 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 26 punkt 1 och avslår motionerna
2016/17:3418 av Emil Källström m.fl. (C) och
2016/17:3442 av Mats Persson m.fl. (L).
Stockholm den 8 december 2016
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Hans Unander (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Jakob Forssmed (KD), Börje Vestlund (S) och Håkan Svenneling (V).
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2016/17:1 i de delar som gäller utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Två kommittémotioner har väckts under allmänna motionstiden 2016/17.
I bilaga 1 finns det behandlade förslaget och motionsyrkandena.
I bilaga 2 redovisas utskottets förslag till anslag för 2017 inom utgifts-området.
Oppositionspartierna har inte lämnat några alternativa förslag till anslag.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2017 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till 16,5 miljarder kronor (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). I detta ärende föreslår finansutskottet hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen), bl.a. att behandla den resultat-information som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 26 sker vartannat år genom utvärderingar av statsskuldspolitiken och redovisas i en skrivelse. Åren däremellan redovisar regeringen sin preliminära syn på den genomförda statsskuldspolitiken i budgetpropositionen.
Den senaste utvärderingen av statsskuldspolitiken behandlades av utskottet i våras (skr. 2015/16:104, bet. 2015/16:FiU37, rskr. 2015/16:318).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt regeringens förslag. Riksdagen avslår motionerna med anledning av att yrkandena är i enlighet med regeringens förslag och därmed tillgodosedda.
Jämför särskilt yttrande (L).
I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen att anslagen för utgiftsområde 26 uppgår till 16,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 5,7 miljarder kronor jämfört med nivån enligt budgetpropositionen för 2016. För 2018 beräknas utgifterna för ramen vara 18,4 miljarder kronor och för 2019 ca 29,9 miljarder kronor, vilket är 7,4 miljarder kronor respektive 3,4 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2016. De lägre utgifterna för 2018 och 2019 är främst en effekt av att både långa och korta marknadsräntor är betydligt lägre i dag än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2016.
Utfallet för hela utgiftsområdet uppgick till 21,9 miljarder kronor för 2015, vilket var 18,6 miljarder kronor högre än 2014. Utgifterna inom utgiftsområdet förväntas bli 4,6 miljarder kronor 2016, vilket är 6,2 miljarder kronor lägre än den beslutade nivån enligt budgetpropositionen för 2016. Utgiftsminskningen gäller anslaget 1:1 Räntor på statsskulden och förklaras i huvudsak av att överkurserna vid emission av obligationer väntas bli högre, lånebehovet mindre och marknadsräntorna lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2016.
Utgiftsområdet omfattar tre anslag och den förväntade utvecklingen för dessa redovisas närmare nedan.
Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden
Anslaget används för att finansiera utgifterna för räntor på statsskulden och påverkas av statsskuldens storlek, ränte- och valutakurser och Riksgälds-kontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik.
Utgifterna för anslaget 2016 beräknas bli 4,5 miljarder kronor, vilket är ca 6,1 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2016. Den nedreviderade beräkningen beror huvudsakligen på att överkurserna vid emission av obligationer väntas bli högre, lånebehovet mindre och marknadsräntorna lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2016.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 16 313 miljoner kronor för 2017 till anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.
Utgiftsmässiga räntor på statsskulden
Den budgetpåverkande redovisningen av statsskuldsräntorna är utgiftsmässig och beror till största delen på hur mycket som betalas varje år. Ränteutgifterna är därmed starkt beroende av vilka upplåningstekniker som används och kan uppvisa stora svängningar mellan åren som inte direkt kan hänföras till den underliggande skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under motsvarande period. Förutom löpande ränteutgifter och över- och underkurser från emissioner, utgörs de totala ränteutbetalningarna även av utgifter kopplade till valutakursförändringar och realiserade kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån.
I tabell 1 redovisas de utgiftsmässiga statsskuldsräntorna för 2015–2020. Utfallet för de utgiftsmässiga ränteutgifterna blev 21,8 miljarder kronor för 2015. De utgiftsmässiga räntorna bedöms minska med 17,3 miljarder kronor till 4,5 miljarder kronor 2016. Den lägre nivån förklaras av att överkurserna vid emission av obligationer väntas bli högre, lånebehovet mindre och marknadsräntorna lägre. De utgiftsmässiga räntorna beräknas sedan öka med 11,8 miljarder kronor 2017 till en nivå på ca 16,3 miljarder kronor. Därefter bedöms ränteutgifterna fortsätta öka under 2018–2020, till 36,5 miljarder kronor 2020.
Tabell 1 Utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2015–2020
Miljarder kronor, utfall 2015 och prognos 2016–2020
|
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
|
Räntor på lån i svenska kronor |
23,0 |
15,5 |
18,3 |
19,8 |
26,2 |
35,5 |
|
Räntor på lån i utländsk valuta |
–0,1 |
0,0 |
0,5 |
1,5 |
1,5 |
1,5 |
|
Över/underkurser vid emission |
–18,9 |
–17,0 |
–3,0 |
2,5 |
4,5 |
2,0 |
|
Summa räntor |
4,0 |
–1,5 |
15,8 |
23,8 |
32,2 |
39,0 |
|
Räntor på in- och utlåning |
–3,8 |
–3,0 |
–3,0 |
–2,5 |
–2,5 |
–2,5 |
|
Valutakursförluster/vinster |
10,2 |
–1,5 |
–1,5 |
–0,5 |
0,0 |
0,0 |
|
Kursförluster/vinster |
11,4 |
10,5 |
5,0 |
–2,5 |
0,0 |
0,0 |
|
Summa ränteutgifter |
21,8 |
4,5 |
16,3 |
18,3 |
29,7 |
36,5 |
Källa: Prop. 2016/17:1 utg.omr. 26.
Kostnadsmässiga räntor på statsskulden
Kostnadsmässiga räntor används vid beräkningen av statens finansiella sparande och för att följa kostnadsutvecklingen för statsskulden. Med kostnadsmässig redovisning avses att räntorna periodiseras över lånets löptid, vilket betyder att de bokförs till det år de uppstått i stället för till när de faktiska betalningarna genomförts. Det innebär att realiserade valuta- och räntekursförluster inte räknas med och att man kan följa den underliggande utvecklingen av ränteutgifterna.
Tabell 2 visar att räntekostnaderna väntas öka efter 2016 och framåt i takt med högre marknadsräntor. Statsskulden väntas dock minska under hela perioden t.o.m. 2020.
Tabell 2 Kostnadsmässiga räntor på statsskulden 2015–2020
Miljarder kronor, utfall 2015 och prognos 2016–2020
|
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
|
Summa räntor enligt tabell 1 |
4,0 |
–1,5 |
15,8 |
23,8 |
32,2 |
39,0 |
|
Summa kostnadsjustering |
3,0 |
10,0 |
–4,0 |
–5,0 |
–10,0 |
–16,0 |
|
Summa räntekostnader |
16,0 |
12,5 |
17,1 |
21,6 |
26,0 |
33,5 |
Källa: Prop. 2016/17:1 utg.omr. 26.
Ränteutvecklingen på statsskulden och ränteutgifternas storlek
I propositionen redovisar regeringen ränteutvecklingen på statsskulden sett över en längre tid och de faktorer som ligger bakom ränteutgifternas storlek. De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna har minskat från ca 90 miljarder kronor i början av 2000-talet till ca 22 miljarder kronor under 2015. Som andel av BNP minskade statsskuldsräntorna under samma period från ca 3,8 procent till ca 0,5 procent 2015. Minskningen beror främst på lägre marknadsräntor men även på en lägre statsskuld i relativa termer. Ränteutgifterna beräknas minska med drygt 15 miljarder kronor 2016 jämfört med 2015, vilket i huvudsak förklaras av att ränteutgifterna var höga 2015 i samband med stora valuta- och räntekursförluster och av en stor utbetalning då ett realobligationslån förföll i december 2015.
Ränteutgifterna förväntas öka under 2017–2020 till följd av förväntade stigande marknadsräntor. Som andel av BNP beräknas utgifterna för statsskuldsräntorna först minska från 0,5 procent 2015 till 0,1 procent 2016 för att sedan öka till 0,7 procent 2020.
Regeringen anger i propositionen att storleken på statsskulden, inhemska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs mot andra valutor är de viktigaste faktorerna för ränteutgifternas storlek. Dessutom kan Riksgäldskontorets upplåningsteknik få betydande effekter på ränteutgifterna på kort sikt, främst genom att ränteutgifter omfördelas över tid.
Sammantaget anger regeringen att utgifterna för statsskuldsräntorna är svåra att beräkna. Regeringens analys av utfall för perioden 2000–2015 visar att anslaget har över- eller underskattats med i genomsnitt i absoluta tal 7 miljarder kronor per år i statens budget. Även för 2016 bedöms en relativt stor avvikelse från budgeterade medel.
Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter
Anslaget får användas för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall. Ändamålet avser oförutsedda utgifter av så brådskande beskaffenhet att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte kan täckas av andra anslagsändamål.
Regeringen ska i efterhand redovisa för riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indrag från annat anslag. Användningen av anslaget och beslutade indrag med anledning av detta redovisas i den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten.
Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 Oför-utsedda utgifter för 2017.
Anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Anslaget avser Riksgäldskontorets utgifter för provisionskostnader i samband med upplåning och förvaltning av statsskulden och redovisas utanför utgiftstaket på samma sätt som ränteutgifterna på statsskulden.
Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika marknadsaktörer och externa förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast och en rörlig provision kopplad till deras resultat.
Enligt tabell 3 varierade provisionskostnaderna mellan 77 och 139 miljoner kronor under perioden 2012–2015, vilket förklaras av att Riksgäldskontorets upplåning skett med olika instrument och metoder. Avvägningen mellan olika instrument görs av Riksgäldskontoret inom de ramar som angetts av regeringen i de årliga riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. För de största upplåningsvolymerna är försäljningsprovisionerna fasta.
Tabell 3 Utveckling av provisionskostnader 2012–2015
Miljoner kronor
|
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Försäljningsprovisioner |
61,5 |
54,2 |
74,3 |
76,4 |
|
Provisioner externa förvaltare |
7,8 |
14,8 |
11,7 |
44,0 |
|
Futuresprovisioner |
12,3 |
7,6 |
11,2 |
8,1 |
|
Övriga provisioner |
0,3 |
0,3 |
18,0 |
10,4 |
|
Summa provisionskostnader |
81,9 |
76,9 |
115,1 |
139,0 |
Källa: Prop. 2016/17:1 utg.omr. 26.
De faktorer som spelar störst roll för provisionskostnadernas storlek är vilka upplåningskanaler som används och hur väl de externa förvaltarna lyckas med sina uppdrag. Som mest får de externa förvaltarna 25 procent av marginalavkastningen. Vid höga provisioner är avkastningen också hög, vilket totalt sett har gett lägre kostnader för hela utgiftsområdet. Vinsterna redovisas inom anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.
I tabell 4 redovisas utfallet för provisionskostnaderna 2015 och en prognos för kostnadsutvecklingen 2016–2020.
Tabell 4 Provisionskostnader 2015–2020
Miljoner kronor, utfall 2015 och prognos 2016–2020
|
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
|
Försäljningsprovisioner |
76,4 |
39,6 |
38,6 |
51,9 |
52,1 |
51,5 |
|
Provisioner externa förvaltare |
44,0 |
30,0 |
25,2 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
|
Futuresprovisioner |
8,1 |
4,0 |
5,0 |
5,0 |
5,0 |
5,0 |
|
Övriga provisioner |
10,4 |
15,2 |
12,3 |
12,3 |
12,3 |
12,4 |
|
Summa provisionskostnader |
139,0 |
88,8 |
81,1 |
97,1 |
97,5 |
96,9 |
Källa: Prop. 2016/17:1 utg.omr. 26.
Variationen i de totala provisionskostnaderna förklaras till stor del av provisioner till externa förvaltare. Enligt regeringen är denna del svårbedömd då den kan beräknas först när året är slut. Provisionskostnaderna för de lån Riksgäldskontoret hanterar beräknas bli ca 89 miljoner kronor 2016 för att minska något till ca 81 miljoner kronor 2017. Därefter väntas kostnaderna vara ca 97 miljoner kronor per år för 2018–2020.
Regeringen föreslår att 145,2 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:3 Riks-gäldskontorets provisionsutgifter för 2017.
I kommittémotion 2016/17:3418 av Emil Källström m.fl. (C) anförs att förutsättningarna för en effektiv statsskuldsförvaltning avgörs av såväl den ekonomiska politiken som Riksgäldskontorets arbete. Samtidigt ska den ekonomiska politiken också bidra till de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Motionärerna har i grunden inget att invända mot den förda statsskuldspolitiken och föreslår heller inte någon annan ram för utgiftsområdet än regeringens föreslagna nivå.
Enligt kommittémotion 2016/17:3442 av Mats Persson m.fl. (L) står Liberalerna även i fortsättningen bakom målet för statsskuldsförvaltningen. För att hålla nere kostnaderna är det avgörande att de offentliga finanserna är hållbara på både kort och lång sikt, varför statsskuldspolitiken är nära kopplad till överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Motionärerna framhåller försiktighetsprincipen och föreslår därför ingen förändring av ramen för utgiftsområdet, för att öka säkerhetsmarginalen för ränteförändringar.
Regeringens riktlinjebeslut för statsskuldens förvaltning 2017
Regeringen fattade beslut om 2017 års riktlinjer för statsskuldens förvaltning den 10 november. Riktlinjebeslutet innebär att löptiden i den nominella kronskulden förlängs något och att positionsbegreppet förtydligas på så sätt att positioner också kan användas för att minska risken i statsskulden och inte bara för att minska skuldens kostnader. Regeringen beslutade också att Riksgäldskontorets mandat att ta positioner i den svenska kronans valutakurs behålls oförändrat på 7,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att ett ökat mandat som myndigheten föreslagit skulle kunna riskera att komma i konflikt med den förda penningpolitiken. Vidare behålls styrningen av statsskuldens sammansättning oförändrad. Målet för privatmarknadsupplåningen görs mer långsiktigt än tidigare samtidigt som försäljningen av premieobligationer begränsas så länge upplåningen är dyrare än annan upplåning.
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat enligt 5 kap. 5 § i samma lag. Regeringens resultatredovisning av statsskuldspolitiken sker genom utvärderingar vartannat år och redovisas i en skrivelse. Den senaste skrivelsen överlämnades till riksdagen i april 2016 (skr. 2015/16:104). Utskottet konstaterade i sitt ställningstagande till skrivelsen att regeringens riktlinjer under utvärderingsperioden har understött det statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontorets förvaltning under perioden bedrivits inom de ramar som målet och riktlinjerna sätter (bet. 2015/16:FiU37). Samtidigt framhöll utskottet att transparenta och jämförbara kostnadsmått och utvärderings-metoder är nödvändiga för att effektiviteten och måluppfyllelsen i statsskuldsförvaltningen ska kunna följas upp. Utskottet konstaterade också att Riksgäldskontoret senast den 31 december 2016 ska återrapportera i en särskild rapport om den framtida utvärderingen av det övergripande målet. Regeringen angav i samband med uppdraget till myndigheten att målet är svårt att följa upp av flera skäl, bl.a. att det saknas ett entydigt sätt att mäta kostnader, att det saknas kvantitativa riskmått och att det är svårt att avgöra om kostnaderna oavsett mätmetod verkligen har minimerats. Utskottet avsåg att följa upp det arbete med dessa frågor som regeringen initierat hos Riksgäldskontoret i samband med nästa utvärdering.
Utskottets tidigare bedömningar har varit att statens upplåning och statsskuldsförvaltning har legat i linje med målet för statsskuldsförvaltningen (bet. 2014/15:FiU4, bet. 2015/16:FiU4). Utskottet har också konstaterat att det har skett förbättringar i regeringens redovisning av anslagens ändamål, ränteutgiftsposternas avvikelser från anvisade medel och motiven för regeringens budgeterade anslagsnivåer (bet. 2014/15:FiU4).
Utskottet konstaterar att regeringen föreslår samma nivå för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter för 2017 som i budgetpropositionen för 2016, dvs. 145,2 miljoner kronor. Då bedömdes provisionskostnaderna vara 122–124 miljoner kronor per år för 2016–2019. Nu väntas provisionskostnaderna vara 81–97 miljoner kronor årligen för motsvarande period 2017–2020, vilket är en lägre nivå. Utskottet noterar att skälen till den oförändrade anslagsnivån inte redovisas i propositionen trots att provisionskostnaderna bedöms bli lägre. Utskottet skulle välkomna en närmare redovisning av motiven till den föreslagna anslagsnivån.
Sammantaget är utskottet positivt till regeringens påbörjade arbete med att utveckla utvärderingen av det övergripande målet för statsskuldspolitiken, och det finns anledning för utskottet att återkomma till detta i samband med regeringens framtida redovisningar.
Med det anförda ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 26 för 2017. Utskottet avstyrker yrkandena i de aktuella motionerna då de är i enlighet med regeringens förslag. Därmed kan motionsyrkandena anses vara tillgodosedda.
|
Anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (L) |
|
Mats Persson (L) anför: |
Liberalerna står även i fortsättningen bakom det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen, dvs. att minimera kostnaden med beaktande av risk. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.
För att hålla nere kostnadsutvecklingen är det avgörande att de offentliga finanserna på både kort och lång sikt är hållbara och att marknadsaktörerna har en hög tilltro till Sveriges betalningsförmåga. Politiken inom området är därför nära kopplad till frågan om överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket.
Vi liberaler föreslår i vårt budgetalternativ ett starkare finansiellt sparande för staten än vad regeringen gör i sitt förslag, vilket håller nere statsskulden. Vi tillämpar dock försiktighetsprincipen och föreslår därför inga förändringar inom utgiftsområde 26 för att öka säkerhetsmarginalen för ränteförändringar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2017 under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag för 2017 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Räntor på statsskulden |
±0 |
16 312 590 |
|
1:2 |
Oförutsedda utgifter |
±0 |
10 000 |
|
1:3 |
Riksgäldskontorets provisionsutgifter |
±0 |
145 200 |
|
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
16 467 790 |
|