Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU27
Riksrevisionens årsredovisning för 2016
Sammanfattning
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2016 (redog. 2016/17:RR1) till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden är rättvisande. Efter avslutad revision föreslår utskottet att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2016 till handlingarna.
Utskottet betonar vikten av spårbarhet i redovisningen när förändringar görs. En över tiden stabil och ändamålsenlig underindelning av verksamheten är att föredra. Genom den uppföljningsrapport som Riksrevisionen lämnar som ett komplement till årsredovisningen är det möjligt för utskottet att bedöma Riksrevisionens resultat, och där är den djupa uppföljningen särskilt intressant. Den årliga revisionen är enligt utskottet en mycket viktig del av Riksrevisionens granskningsverksamhet. Ambitionen om att inför revisionsåret 2017 säkra större kontinuitet i enskilda revisionsteam ser utskottet positivt på. När det gäller omorganisationen av effektivitetsrevisionen i nio mindre enheter ser utskottet positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att på bästa sätt ta vara på den kompetens personalen har när det gäller både att arbeta fram granskningsidéer och att delta i kvalitetssäkringen. Avslutningsvis betonar utskottet liksom förra året vikten av att Riksrevisionen tar vara på den allsidighet som det ges utrymme för i lagen om statlig revision när det gäller inriktningen på effektivitetsrevisionen för att granskningarna inte ska bli för ensidiga åt det ena eller andra hållet.
Behandlade förslag
Redogörelse 2016/17:RR1 Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2016.
1
2016/17:FiU27
2
2016/17:FiU27
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens årsredovisning för 2016
Riksdagen lägger redogörelse 2016/17:RR1 till handlingarna.
Stockholm den 20 april 2017
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Börje Vestlund (S), Fredrik Schulte (M), Anette Åkesson (M), Jenny Petersson (M), Håkan Svenneling
(V) och Larry Söder (KD).
3
2016/17:FiU27
Redogörelse för ärendet
Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari varje år. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen. Riksrevisorn med administrativt ansvar, Margareta Åberg, överlämnade årsredovisningen i form av en redogörelse till riksdagen den 22 februari 2017 (2016/17:RR1). I årsredovisningen lämnas ett intygande av riksrevisorn med administrativt ansvar om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn med administrativt ansvar bedömer vidare att myndighetens interna styrning och kontroll är betryggande.
Ingen motion har väckts med anledning av redogörelsen.
Enligt 19 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det finansutskottet som svarar för att revision görs av Riksrevisionen. För den uppgiften anlitas revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 21 mars 2017.
I betänkandet redovisas också Riksrevisionens uppföljningsrapport 2017, som innehåller myndighetens egen uppföljning av sina granskningar. Rapporten har överlämnats till finansutskottet men är inte något formellt riksdagsärende.
Som ett led i beredningen av årsredovisningen höll finansutskottet en intern utfrågning av riksrevisorerna Stefan Lundgren (administrativt ansvarig), Helena Lindberg och Ingvar Mattson den 6 april 2017.
4
2016/17:FiU27
Utskottets överväganden
Riksrevisionens årsredovisning för 2016
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2016 till handlingarna.
Redogörelsen
Prioriteringar under 2016
Under 2016 prioriterade Riksrevisionen ett antal åtgärder för att utveckla både kärnverksamheten och verksamhetsstödet. För effektivitetsrevisionen var målet att öka antalet rapporter och bredda innehållet i granskningarna. Fler medarbetare anställdes med särskilda kunskaper i kvantitativa metoder och inom vissa sakområden, och därmed stärktes myndighetens förutsättningar att genomföra relevanta kvantitativa dataanalyser i granskningsverksamheten. En annan del av förändringsarbetet handlade om att omorganisera och effektivisera administrationen. Under 2016 togs också flera viktiga steg för att på olika sätt digitalisera myndigheten och skapa förutsättningar för ett modernare arbetssätt. Den omfattande debatten om Riksrevisionen i medierna hösten 2016 ledde till åtgärder för att stärka det interna förtroendet på myndigheten, bl.a. en organisatorisk och social skyddsrond, en interaktiv medarbetardag med fokus på arbetsmiljö samt insatser när det gäller jävs- och oberoendefrågor och skärpta rutiner för rekryteringsprocessen.
Personal, kompetens och systematiskt arbetsmiljöarbete
Den 31 december 2016 var 305 personer anställda vid myndigheten, och under året uppgick antalet årsarbetskrafter till 281, vilket är marginellt lägre än 2015 (306 personer respektive 284 årsarbetskrafter). Samtidigt var personalomsättningen under 2016 17 procent och högre än tidigare år. Sammanlagt 106 personer rekryterades under 2015 och 2016, vilket motsvarar mer än en tredjedel av den totala personalstyrkan. De avgångsenkäter som myndigheten genomfört med de som slutat visar att förändringsarbetet har påverkat personalomsättningen, liksom konkurrensen om kvalificerade finansiella revisorer på arbetsmarknaden. I årsredovisningen konstateras att förändringsarbetet också inneburit en omställning inom chefskollektivet – av 24 chefer är 21 nyrekryterade, varav 4 rekryterats internt. Ett av syftena med förändringsarbetet, att minska antalet medarbetare per chef på enheterna inom granskningsverksamheten, har därmed uppnåtts.
Mot bakgrund av omorganisationen och förändringsarbetet inom effektivitetsrevisionen samt de ökade krav detta ställer på medarbetarna,
5
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| lanserades under året en omfattande satsning på kompetensutveckling. Ett | |
| internt utbildningsprogram utformades med fokus på både metod- och | |
| sakfrågor. Inom den årliga revisionen gavs under året flera kurser inom det | |
| femåriga utbildningsprogram för årliga revisorer som Riksrevisionen | |
| anordnar. Under 2016 inleddes också chefsutbildningar om bl.a. chefers | |
| arbetsmiljöansvar. | |
| Sjukfrånvaron låg 2016 i nivå med föregående år (2,8 procent). För kvinnor | |
| har sjukfrånvaron generellt sjunkit något medan den ökat något för männen. | |
| Sjukfrånvaron för anställda under 30 år och över 50 år har ökat medan den | |
| minskat för anställda i åldrarna däremellan. Den långvariga sjukfrånvaron har | |
| ökat bland män i åldern |
|
| åldersgruppen över 50 år. | |
| Med anledning av de organisationsförändringar som genomförts gjordes | |
| särskilda arbetsmiljösatsningar under 2016. Till exempel har man genomfört | |
| en organisatorisk och social skyddsrond för att klarlägga de psykologiska, | |
| organisatoriska och sociala arbetsförhållandena i organisationen i enlighet | |
| med Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS | |
| 2015:4). Insatsen resulterade i en handlingsplan som integrerats i | |
| verksamhetsplanen för 2017. | |
| Anslagsförbrukning och kostnadsutveckling | |
| Anslagsförbrukningen 2016 på förvaltningsanslaget var ca 329 miljoner | |
| kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på drygt 9 miljoner kronor | |
| (se tabell 1). Förvaltningsanslaget belastades under året med 1 miljon kronor | |
| till följd av utbetald pension till en tidigare riksrevisor. På Riksrevisionens | |
| anslag för internationellt utvecklingssamarbete var anslagsförbrukningen | |
| knappt 46 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande på drygt | |
| 3 miljoner kronor, vilket myndigheten avser att återbetala. |
Tabell 1 Anslagsredovisning för 2016
Tusental kronor
| Anslag | Ingående | Anvisade | Indragning | Totalt | Årets | Utgående |
| anslags- | medel | disponibelt | utfall | anslags- | ||
| sparande | belopp | sparande | ||||
| Utgiftsområde 2 | ||||||
| 1:15 Riksrevisionen | 14 635 | 319 661 | 329 094 | 319 696 | 9 398 | |
| Utgiftsområde 7 | ||||||
| 1:5 Internationellt | 50 000 | – | 49 158 | 45 790 | 3 368 | |
| utvecklingsarbete | ||||||
| Totalt | 13 793 | 369 661 | 378 252 | 365 486 | 12 766 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2016.
Verksamhetens kostnader ökade under 2016, bl.a. till följd av ett högre anslag för det internationella utvecklingssamarbetet. De gemensamma kostnaderna var knappt 10 miljoner kronor högre än 2015 och bestod främst av kostnader för teknisk utrustning, rekrytering och företagshälsovård. Riksrevisionen
6
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU27 |
konstaterar att trots ökningen av kostnaderna, kvarstår fortfarande en del arbete med att nå rätt verksamhetsnivå. Personalomsättningen i kombination med svårigheten att anställa erfarna finansiella revisorer har påverkat den löpande verksamheten och medfört lägre lönekostnader än vad som budgeterats. Kostnaderna för
Under året utvecklades ekonomimodellen och anpassades till den nya organisationen, vilket förenklade och förtydligade fördelningen av både direkta och indirekta kostnader. Modellen för fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader till verksamhetsgrenarna kommer att uppdateras under 2017 och då särskilt med hänsyn till anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.
Verksamhetsgren: Årlig revision
Den årliga revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed, och enligt internationella standarder och revisionsberättelserna ska lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande genom att eventuella fel och brister som har identifierats ska rapporteras så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.
Riksrevisionen bedömer att verksamhetens resultat är tillfredsställande. Den årliga revisionen slutförde sin revision i rätt tid och i enlighet med god revisionssed. Granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2015 ledde till modifierade revisionsberättelser för 16 myndigheter. Det som ledde till flest modifierade uttalanden var att myndigheten inte använt anslag och inkomster i enlighet med ändamål och tillämpliga föreskrifter som riksdagen beslutat (nio modifierade uttalanden). I Riksrevisorernas årliga rapport 2016 (redog. 2015/16:RR5) redovisade den årliga revisionen bl.a. iakttagelser om otydligheter i styrning och ekonomiska villkor för myndigheterna kopplade till anslagsförordningen (2011:223) och avgiftsförordningen (1992:191) och risk för fel och brister som uppstår på grund av att ansvaret för redovisning delas mellan myndigheter. I Riksrevisionens uppföljningsrapport 2017 redovisas vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionsberättelser med modifiering.
Under 2016 hade man inom den årliga revisionen en högre omsättning bland ansvariga revisorer än 2015, vilket bl.a. förklaras av rotationskrav och en generationsväxling inom gruppen. Tillsammans med övrig personalomsättning anser Riksrevisionen att detta påverkat kontinuiteten i de enskilda revisionsteamen negativt. Många myndigheter har fått uppleva att ständigt behöva möta nya revisorer, och i dialogen med sin ansvariga revisor har flera myndigheter uttryckt oro över utvecklingen av avgifterna för den årliga revisionen. Riksrevisionen konstaterar att myndigheten under 2017 behöver säkra en större kontinuitet i enskilda revisionsteam.
Ett led i den årliga revisionens kvalitetssäkring utgörs av ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer och juridisk expertis. Rådet genomför bl.a. en
7
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
intern kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter varje år utifrån fastställda kvalitetskriterier. Under 2016 kontrollerades 17 ansvariga revisorers akter. Kvalitetskontrollen visade att revisionen i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med International Standards of Supreme Audit Institutions (Issai) krav på finansiell revision.
Det ekonomiska utfallet för den årliga revisionens granskning av myndigheter motsvarar i stort utfallet för föregående år (se tabell 2). En förändring jämfört med 2015 är att metodutveckling och utbildning kopplas till respektive verksamhet. Kostnaderna för metodutveckling och utbildning för det nya
Den årliga revisionen är avgiftsbelagd enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Inkomsterna från avgifterna disponeras inte av Riksrevisionen utan redovisas mot inkomsttitel på statens budget. I tabell 2 redovisas utfallet av avgiftsintäkter och nettokostnader inom den årliga revisionen.
Tabell 2 Avgiftsintäkter och nettokostnader inom årlig revision
Tusental kronor
| 2016 | 2015 | 2014 | |
| Avgiftsintäkter | 153 471 | 156 446 | 139 247 |
| Kostnader | 149 752 | 152 169 | 151 386 |
| Årets |
3 719 | 4 277 | |
| Ackumulerat |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2016.
Not: Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader minus andra intäkter än anslag.
Riksrevisionen konstaterar i årsredovisningen att revisionen kan effektiviseras genom att man i högre grad drar nytta av digitaliseringens möjligheter. I det sammanhanget nämner Riksrevisionen att man i samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV) genomfört ett pilotprojekt som syftar till att ta fram en möjlig standard för uttag av redovisningsinformation från de granskade myndigheternas ekonomisystem.
Verksamhetsgren: Effektivitetsrevision
Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Den ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Som ett led i effektivitetsrevisionen får förslag lämnas om alternativa insatser för att nå avsedda resultat. Riksrevisionen följer de internationella standarderna (Issai) för effektivitetsrevision.
8
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU27 |
I årsredovisningen görs bedömningen att effektivitetsgranskningarna under 2016 i stort sett följde den inriktning av revisionen som riksrevisorerna beslutat om genom granskningsplanen 2015/16. Målet på 33 publicerade granskningar nåddes, vilket är 11 fler än 2015.
I de kvalitetsutvärderingar som regelbundet görs av Riksrevisionens granskningar varierar resultaten, framför allt därför att bedömningarna görs utifrån olika perspektiv. Kvalitetsutvärderingarna handlar om hur olika intressenter uppfattar kvaliteten, hur Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer faktiskt tagits om hand och om analyser av granskningsrapporternas kvalitet utifrån de bedömningsgrunder som Riksrevisionens vetenskapliga råd har definierat.
I årsredovisningen redogör Riksrevisionen för de åtgärder som vidtogs under 2016 för att effektivitetsrevisionen bättre skulle svara mot uppdragets bredd, öka kvaliteten i granskningarna och öka effektiviteten i verksamheten. Effektivitetsrevisionen delades in i nio mindre enheter, den befintliga kompetensen kompletterades med särskild metod- och sakkompetens, metodämnessakkunniga anställdes och nya former för kvalitetssäkring infördes. Ett nytt omfattande internutbildningsprogram i metod- och sakfrågor infördes också under 2016. Drygt 2 500 timmar lades på metodutveckling och utbildning under året, vilket kan sättas i relation till de drygt 92 000 timmar som lades ned på granskning.
Omorienteringen mot granskningar som i större utsträckning kvantitativt försöker mäta effekten och samhällsnyttan av statliga insatser ska enligt Riksrevisionen ses i ljuset av förtydligandet av effektivitetsrevisionens uppdrag så som det kom till uttryck efter riksdagens uppföljning av Riksrevisionsreformen 2009/10. Bakom omorienteringen låg även den kritik som en forskargrupp från Uppsala universitet i sina kvalitetsutvärderingar har riktat mot att effektivitetsgranskningarna främst avsett att följa upp myndigheters processer, insatser och regeltillämpning.
Under 2016 var personalomsättningen inom effektivitetsrevisionen 19 procent, vilket kan jämföras med 15 procent 2015 och 16 procent 2014. Trots en högre personalomsättning än normalt var antalet årsarbetskrafter inom verksamhetsgrenen endast tre stycken färre än 2015. Att något fler effektivitetsrevisorer än normalt slutade under 2016 är enligt Riksrevisionen en viss riskfaktor för effektivitetsrevisionen. Samtidigt menar man att detta ska vägas mot att sak- och metodkompetensen kompletterades under året. I slutet av 2016 anställdes också en metodämnessakkunnig i internationella standarder för att upprätthålla en god kännedom om området och god praxis för effektivitetsrevision.
Antalet redovisade timmar i granskning minskade från ca 102 000 timmar till ca 92 000 timmar. En uppdelning av kostnaderna inom effektivitetsrevisionen visar att kostnaden för granskningar minskade med 1,5 miljoner kronor till drygt 110 miljoner kronor. Kostnaderna för omvärldsbevakning ökade med drygt 6 miljoner kronor, vilket förklaras av det stora antalet nystartade granskningar under året. Inom verksamhetsgrenen
9
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
redovisas även delar av det som tidigare redovisades under verksamhetsgrenen Omvärldsriktad verksamhet, t.ex. arbetet med riksrevisorernas årliga rapport samt Riksrevisionens uppföljningsrapport och granskningsplan. Kostnaderna för denna övriga rapportering minskade med knappt 5 miljoner kronor jämfört med 2015.
Som framgår av tabell 3 ökade den totala kostnaden för årets avslutade granskningar, vilket bl.a. beror på att antalet rapporter ökade. Kostnaden per publicerad rapport blev lägre än både 2014 och 2015.
Tabell 3 Kostnader för granskning och styckkostnad respektive genomsnittlig insats per granskningsrapport
Tusental kronor om inte annat anges
| 2016 | 2015 | 2014 | |
| Årets avslutade granskningar | 124 119 | 89 543 | 104 790 |
| varav publicerade | 107 783 | 82 446 | 98 606 |
| inte resulterat i rapport | 16 336 | 7 097 | 6 184 |
| Antal publicerade granskningar | 33 | 22 | 27 |
| Styckkostnad per granskning | 3 761 | 4 070 | 3 881 |
| inkl. omvärldsbevakning | 4 559 | 5 001 | 4 517 |
| Antal timmar per granskning | 3 329 | 3 564 | 3 686 |
| inkl. omvärldsbevakning | 4 038 | 4 251 | 5 591 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2016.
Not: Antalet timmar per granskning grundar sig på redovisade timmar för anställd personal.
Under 2016 avslutades 7 granskningar utan granskningsrapport, vilket kan jämföras med 6 stycken 2015 och 8 stycken 2014. Den totala kostnaden för nedlagda granskningar var drygt 16 miljoner kronor och enligt Riksrevisionen hög jämfört med 2014 och 2015. Det beror på att flera av granskningarna avslutades sent i granskningsprocessen. I årsredovisningen redovisas en tabell med de granskningar som lagts ned och anledningen till det (redog. 2016/17:RR1 s. 27). Det finns enligt Riksrevisionen olika förklaringar till varför granskningar läggs ned på ett sent stadium. Det kan t.ex. bero på dataproblem, metodologiska problem, ändrade förutsättningar för att revisionsobjekt redan vidtagit åtgärder eller att den ansvariga riksrevisorn gjort bedömningen att resultaten av granskningen eller revisionsbevisen inte är tillräckligt starka. Ambitionen framöver är att antalet granskningar som läggs ned efter det s.k. granskningsuppläggsseminariet (ganska tidigt efter beslut om att inleda granskning) ska hållas till ett minimum.
Verksamhetsgren: Internationell verksamhet
Inom verksamhetsgrenen Internationell verksamhet ryms dels internationell samverkan, dels internationellt utvecklingssamarbete.
Målet för den internationella samverkan är att befästa och främja revisionens roll internationellt samt bidra till förtroende för Riksrevisionens verksamhet. Jämfört med 2015 var aktivitetsnivån lägre och antalet nedlagda timmar minskade därför. Riksrevisionen har deltagit i den internationella
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU27 |
samverkan på såväl global som europeisk nivå samt inom ramen för det nordiska samarbetet och hanterat bilaterala kontakter i form av förfrågningar och besök m.m. Riksrevisionen har också medverkat till att genomföra Europeiska revisionsrättens granskningsbesök i Sverige. I egenskap av nationellt revisionsorgan representerar myndigheten Sverige i internationella sammanhang. Riksrevisionen är därmed medlem bl.a. i Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai), andra multilaterala nätverk samt i kontaktkommittén för revisionsorgan inom EU.
Målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella revisionsstandarder. På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för
Det ökade anslaget för det internationella utvecklingssamarbetet har gjort det möjligt med ökade insatser i bl.a. Kambodja och Palestina. Vissa insatser har också genomförts med revisionsmyndigheten i Zimbabwe, och beslut om ett eventuellt långsiktigt samarbete där kommer att fattas under 2017.
Tabell 4 Kostnader för internationell verksamhet
Tusental kronor
| 2016 | 2015 | 2014 | |
| Internationell samverkan | 11 231 | 16 378 | 15 662 |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 45 790 | 42 003 | 39 775 |
| Summa | 57 021 | 58 381 | 55 437 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning för 2016.
Utfallet på de direkta kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet blev drygt 30 miljoner kronor 2016, en ökning med 2,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Enligt årsredovisningen fördelades 15 miljoner kronor till det internationella utvecklingssamarbetet 2016. De direkta kostnaderna för biståndsverksamheten uppgick till drygt 15 procent av samtliga operativa kostnader för verksamheterna inom myndigheten, och fördelningen till utvecklingssamarbetet uppgick till 10,5 procent av de myndighetsgemensamma kostnaderna. I detta ingår inte pensionsavsättningar eller pensionsutgifter för tidigare riksrevisorer.
11
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 21 mars (dnr 2617- 2014/15). Enligt externrevisorn har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA- lagen) och i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess ekonomiska resultat för året enligt
Som komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Iakttagelserna har diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning. Externrevisorn konstaterar att granskningen huvudsakligen varit inriktad på den finansiella redovisningen och att man när det gäller resultatredovisningen har fokuserat på att göra faktakontroll mot underlag och/eller specifikationer. Externrevisorn anser att redovisningen och analysen i förhållande till föregående år försvåras av att det inte är möjligt att räkna om tidigare års utfall i den nya verksamhetsstrukturen.
När det gäller avsättningar för chefspensioner till f.d. riksrevisorer konstaterar externrevisorn att Riksrevisionen vid beräkningen av beloppet tagit hänsyn till annan tjänstgöring. Externrevisorn konstaterar att det inte finns någon förpliktelse för Riksrevisionen att betala ut chefspension till de två riksrevisorer som på egen begäran entledigades av riksdagen under 2016. Externrevisorn har granskat redovisningen och fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning och anser att fördelningen görs i enlighet med den princip som myndigheten anger. Liksom förra året har externrevisorn granskat generella
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2017
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2017 är den elfte i ordningen och ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, dvs. om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. I inledningen konstateras också att rapporten även kan ge andra än riksdagen kunskap om myndighetens granskningar, hur de tas emot och vad de leder till. Vidare konstateras att med en regelbunden uppföljning får även
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU27 |
Riksrevisionen erfarenheter som kan användas internt för att utveckla såväl granskningsarbetet som rapporteringen av granskningarna. Även om det inte alltid är möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskningar som är den direkta anledningen till de förbättringar som görs visar uppföljningen att Riksrevisionen spelar en viktig roll i arbetet med att förändra och förbättra den statliga verksamheten.
Uppföljningsrapporten består av tre delar. I den första delen redovisas en s.k. djup uppföljning av 20 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under perioden april
Riksrevisorerna konstaterar i förordet att uppföljningen visar att flertalet granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra granskade organisationer. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Särskilt den djupa uppföljningen gör det tydligt att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna, även om problem i vissa fall också kan kvarstå.
Djup uppföljning av 20 granskningsrapporter
Syftet med den djupa uppföljningen är att några år efter det att granskningarna publicerats brett belysa hur de tas emot och vad de leder till. Resultatet av Riksrevisionens granskningar framgår av den samlade bild som framkommer över tid i flera uppföljningsrapporter. Enligt Riksrevisionen innebär detta att en enskild uppföljningsrapport inte kan ge hela bilden av nyttan med Riksrevisionens granskning och det genomslag som granskningarna får.
Redovisningen disponeras i fyra avsnitt för respektive granskningsrapport: Riksrevisionens granskning, riksdagens behandling av regeringens skrivelse, regeringens och myndigheternas åtgärder samt avslutande kommentarer. I de avslutande kommentarerna redovisas översiktligt om åtgärder vidtagits i enlighet med iakttagelser och rekommendationer från Riksrevisionen och om problem och brister fortfarande kvarstår. Uppgifterna i den djupa uppföljningen har hämtats från offentliga dokument och från kontakter med de granskade organisationerna. Följande granskningsrapporter ingår i årets uppföljningsrapport:
•Den nordiska stridsgruppen – Nordic Battlegroup 2011 (RiR 2012:11)
•Staten på spelmarknaden – når man målen? (RiR 2012:15)
•Vem tar ansvar? – Statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden (RiR 2012:16)
13
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
•Godkänd? – Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän (RiR 2012:17)
•SBAB – mervärde, mångfald och konkurrens? (RiR 2012:19)
• Statens satsningar på transportinfrastruktur – valuta för pengarna? (RiR 2012:21)
•Början på något nytt – Etableringsförberedande insatser för asylsökande (RiR 2012:23)
•Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (RiR 2012:25)
•Statliga myndigheters skydd mot korruption (RiR 2013:2)
•Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (RiR 2013:4)
•Ungdomars väg till arbete – individuellt stöd och matchning mot
arbetsgivare (RiR 2013:6)
• Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser (RiR 2013:8)
•Sverige i Arktiska rådet – effektivt utbyte av medlemskapet? (RiR 2013:9)
•På väg ut i världen – statens främjandeinsatser för export (RiR 2013:10)
| • | Skattekontroll – en fråga | om | förtroendet för | offentlig förvaltning |
| (RiR 2013:12) | ||||
| • | Landsbygdsprogrammet – | från | jordbruksstöd | till landsbygdsstöd? |
| (RiR 2013:13) |
•Sjunde
•Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? (RiR 2013:16)
•Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder (RiR 2013:18)
•Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning? (RiR 2013:20).
Behandlingen av den årliga revisionens revisionsberättelser med modifierade uttalanden
Riksrevisionens årliga revision har granskat knappt 240 årsredovisningar för verksamhetsåret 2015. Granskningen resulterade i att 13 myndigheter och en stiftelse fick en revisionsberättelse med modifieringen reservation. Ett uttalande med reservation används när revisorn drar slutsatsen att det finns väsentliga fel, men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen. Uttalanden med reservation används också om revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.
I kapitlet redovisas hur de berörda myndigheterna och regeringen har behandlat de modifierade revisionsberättelserna och vilka åtgärder som vidtagits. Underlaget för uppföljningen består av den rapportering som myndigheterna lämnat till regeringen och Riksrevisionen samt regeringens budgetproposition för 2016.
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU27 |
Översiktlig uppföljning av 21 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen
I den översiktliga uppföljningen, som görs ungefär
Kompletterande information
Riksrevisionen har beslutat om att återlämna anslagssparande på anslaget för internationellt utvecklingssamarbete
Enligt 7 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter får Riksrevisionen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Enligt riksdagsstyrelsens föreskrift till lagen (RFS 2016:4) får Riksrevisionen besluta om indragning om medlen inte behövs för det ändamål med anslaget som riksdagen beslutat.
Den 20 mars 2017 fattade riksrevisorn med administrativt ansvar beslut om att återlämna hela det anslagssparande som uppkommit på anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, dvs. drygt 3,3 miljoner kronor (dnr
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna har beslutat om avgångsersättning
Enligt 1 § lagen (2012:882) med instruktion för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska nämnden besluta om avgångsersättning till riksrevisorerna. Den 9 mars 2017 beslutade nämnden om en avgångsersättning till riksrevisor Margareta Åberg. Som framgår av externrevisorns granskning av avsättningar av chefspensioner för tidigare riksrevisorer finns det ingen förpliktelse för Riksrevisionen att betala ut chefspension till de två riksrevisorer som på egen begäran entledigades av riksdagen under 2016.
Myndighetsgemensamma kostnader och anslaget för internationellt utvecklingssamarbete
Riksrevisionen disponerar ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. När utrikesutskottet hösten 2016 beredde förslaget till anslag kallades riksrevisor Margareta Åberg till utrikesutskottet för att informera om myndighetens internationella utvecklingssamarbete. Hon redogjorde då bl.a. för biståndsanslagets bidrag till myndighetens övergripande administrativa kostnader (bet. 2016/17:UU2 s. 20) och informerade om att det inom myndigheten initierats en översyn om
15
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| fördelningsmodellen. Utrikesutskottet tillstyrkte förslaget till anslag men | |
| utgick från att Riksrevisionen snarast skulle återgå till att redovisa de | |
| administrativa kostnaderna för utskottet på lämpligt sätt. | |
| Översyn av Riksrevisionen | |
| En parlamentariskt sammansatt kommitté sammankallades i december 2016 | |
| med uppdrag att göra en översyn av Riksrevisionen (dnr |
|
| Översynen ska bl.a. belysa frågor som gäller riksrevisorerna, förhållandet | |
| mellan riksdagen och Riksrevisionen, effektivitetsrevisionen och vissa | |
| förhållanden vid Riksrevisionen. Uppdraget ska delredovisas senast i juni | |
| 2017 och slutredovisas senast den 31 december 2017 så att eventuella | |
| grundlagsändringar ska kunna träda i kraft efter riksdagsvalet 2018. | |
| Utskottets ställningstagande | |
| Utskottet konstaterar att externrevisorn har lämnat en ren revisionsberättelse | |
| över Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Externrevisorn bedömer att | |
| årsredovisningen i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av | |
| Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess | |
| ekonomiska resultat för året enligt |
|
| beslut för myndigheten. | |
| Utskottet noterar att Riksrevisionen har ändrat verksamhetsstruktur och att | |
| detta avspeglar sig i redovisningen genom att det inte är fullt möjligt att på | |
| verksamhetsgrensnivå jämföra med tidigare års utfall. Även om det av noter | |
| och i avsnittet om tillämpade redovisningsprinciper framgår att det skett en | |
| förändring vill utskottet betona vikten av spårbarhet i redovisningen när | |
| förändringar görs så att man över tiden kan följa utfall för kostnader och antal | |
| redovisade timmar. En över tiden stabil och ändamålsenlig underindelning av | |
| verksamheten är att föredra. Utskottet saknar redovisningen av kostnaderna | |
| för användningen av extern kompetens och konsulter som funnits med tidigare | |
| i årsredovisningarna och som svarat på utskottets begäran från 2008 (bet. | |
| 2007/08:FiU28). Utskottet har tagit del av att antalet besvarade remisser ökade | |
| ytterligare under 2016 men att det inte finns någon redovisning av denna | |
| aktivitet i årets årsredovisning. Samtidigt som det är viktigt att redovisa hur | |
| mycket resurser som avsätts till olika aktiviteter i förhållande till | |
| granskningsverksamheten kan utskottet konstatera att riksrevisorerna vid den | |
| interna utfrågningen meddelade sin avsikt att minska på omfattningen av | |
| denna aktivitet och koncentrera sitt arbete med remissvar till ärenden där | |
| Riksrevisionen är direkt berörd eller kan tillföra något utifrån sina | |
| granskningar. Mot bakgrund av bl.a. utrikesutskottets uttalanden i samband | |
| med budgetbehandlingen noterar utskottet vidare att Riksrevisionen kommer | |
| att uppdatera modellen för fördelning av myndighetsgemensamma kostnader | |
| till verksamhetsgrenarna under 2017 och då särskilt med hänsyn till anslaget | |
| för internationellt utvecklingssamarbete. |
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2016/17:FiU27 |
I samband med behandlingen av årsredovisningen har utskottet också tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2017 och konstaterar att den är ett värdefullt komplement till årsredovisningen med sitt ettåriga perspektiv för att bedöma Riksrevisionens resultat. Utskottet har under tidigare år sett med tillfredsställelse på att Riksrevisionen utökat antalet effektivitetsgranskningar som blir föremål för en s.k. djup uppföljning och är även positivt till att man i år utökat antalet från 15 till 20 granskningsrapporter. Utskottet konstaterar att Riksrevisionen hittills täckt in 30 procent av samtliga rapporter från effektivitetsrevisionen med denna metod för uppföljning. Tillsammans med den översiktliga uppföljningen som också redovisas i uppföljningsrapporten och som hittills täckt in 75 procent av samtliga granskningsrapporter får riksdagen en god grund för att bedöma Riksrevisionens resultat. De avslutande kommentarerna är enligt utskottet särskilt värdefulla, och utskottet konstaterar att regeringen i flertalet fall i sina skrivelser till riksdagen i huvudsak instämmer med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och att regeringen också hänvisar till granskningarna när förslag presenteras i propositioner och problem formuleras i utredningsdirektiv. Myndigheterna genomför också ofta förändringar av verksamheter som granskats av Riksrevisionen och uttrycker inte sällan att granskningarna varit värdefulla i de sammanhangen.
En mycket viktig del av Riksrevisionens granskningsverksamhet handlar om att genom årlig revision granska om årsredovisningar är tillförlitliga och korrekta, om räkenskaperna är rättvisande och om myndigheterna följer aktuella regler och beslut. Varje år granskar man omkring 240 årsredovisningar, och de årliga revisorernas arbete innehåller till en inte oväsentlig del kontakt med och närvaro hos de granskade myndigheterna. Utskottet noterar att personalomsättningen fortfarande är hög inom den årliga revisionen och att Riksrevisionen konstaterar att det kan innebära svårigheter för myndigheten att tillgodose den kontinuitet i granskningsteamen som de granskade myndigheterna efterfrågar. Utskottet ser ur detta perspektiv positivt på Riksrevisionens ambition om att inför revisionsåret 2017 säkra större kontinuitet i enskilda revisionsteam. Samtidigt är det naturligt att bemanningen av revisionsteamen också grundar sig på en analys av behovet av kompetens i förhållande till komplexiteten i den granskade verksamheten.
För att öka effektiviteten och kvaliteten i effektivitetsrevisionens arbete delades verksamheten under 2016 in i nio mindre enheter där varje enhet fått ett tydligt sakområdesansvar och där nya former för kvalitetssäkring innebär tydligare kvalitetsansvar för enhetscheferna. En ny ordning har också utarbetats för att ta fram granskningsidéer. Med varje enhets tydliga sakområdesansvar som grund kommer detta arbete i huvudsak att göras på enheterna. Utskottet ser positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att på bästa sätt ta vara på den kompetens som myndighetens personal har när det gäller både att arbeta fram granskningsidéer och att delta i kvalitetssäkringen av granskningsrapporter.
17
| 2016/17:FiU27 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
| Utskottet finner, liksom i förra årets betänkande över myndighetens årsre- | |
| dovisning för 2015 (bet. 2015/16:FiU27), anledning att framhålla betydelsen | |
| av den breda form av granskningar och uppsättning av granskningsmetoder | |
| inom effektivitetsrevisionen som lagen (2002:1022) om statlig revision ger ut- | |
| rymme för och vikten av att Riksrevisionen tar vara på detta. I årets årsredo- | |
| visning anger man återigen att omorienteringen av effektivitetsrevisionens in- | |
| riktning ska ses i ljuset av vad som angavs om inriktningen i samband med | |
| uppföljningen av Riksrevisionsreformen (framst. 2009/10:RS4, bet. | |
| 2009/10:KU17, rskr. 2009/10:301). Mot bakgrund av detta vill utskottet be- | |
| tona vikten av att Riksrevisionen tar vara på den allsidighet som det ges ut- | |
| rymme för när det gäller inriktningen på effektivitetsrevisionen i lagen om | |
| statlig revision för att effektivitetsrevisionens granskningar inte ska bli för en- | |
| sidiga åt det ena eller andra hållet. I det här sammanhanget vill utskottet också | |
| hänvisa till det som utskottet sa vid behandlingen av regeringens skrivelse med | |
| anledning av Riksrevisionens effektivitetsgranskning av Årsredovisning för | |
| staten 2015 (bet. 2016/17:FiU15). Utskottet framhöll vikten av att Riksrevis- | |
| ionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet och att årsre- | |
| dovisningen med sitt bakåtblickande perspektiv är den naturliga referenspunk- | |
| ten för myndigheten när revisionen vill följa upp de budgetpolitiska målen och | |
| granska tillämpningen av det finanspolitiska ramverket. | |
| Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen om | |
| Riksrevisionens årsredovisning för 2016 till handlingarna. |
18
2016/17:FiU27
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelsen
Redogörelse 2016/17:RR1 Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2016.
19
2016/17:FiU27
BILAGA 2
Externrevisorns revisionsberättelse
20
| EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE BILAGA 2 | 2016/17:FiU27 |
21
| 2016/17:FiU27 | BILAGA 2 EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE |
22
| EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE BILAGA 2 | 2016/17:FiU27 |
23
| 2016/17:FiU27 | BILAGA 2 EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE |
24
| EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE BILAGA 2 | 2016/17:FiU27 |
25
| 2016/17:FiU27 | BILAGA 2 EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE |
26
| EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE BILAGA 2 | 2016/17:FiU27 |
27
| 2016/17:FiU27 | BILAGA 2 EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE |
28
| EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE BILAGA 2 | 2016/17:FiU27 |
29
| 2016/17:FiU27 | BILAGA 2 EXTERNREVISORNS REVISIONSBERÄTTELSE |
| 30 | Tryck: Elanders Sverige AB , Vällingby 2017 |