|
|
Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering till handlingarna.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen lämnar ett tillkännagivande om att regeringen ska ge samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data samt tillgängliggöra de offentliga handlingar som med en liten eller ingen kostnad kan bli öppna data. Utskottet tillstyrker därmed kommittémotion 2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 31 och delvis kommittémotion 2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) och delvis motion 2016/17:372 av Rickard Nordin (C).
I övrigt föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkanden om öppen källkod, en it-haverikommission och digital förvaltning. Utskottet hänvisar till det arbete som redan pågår inom dessa områden.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD och L) och ett särskilt yttrande (S, MP och V).
Behandlade förslag
Skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.
Åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering
3.Digital förvaltning, punkt 5 (L)
Öppna data, punkt 3 (S, MP, V)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering |
Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:54 till handlingarna.
|
2. |
Öppen källkod |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:127 av Mattias Bäckström Johansson (SD) och
2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
|
3. |
Öppna data |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att samtliga myndigheter ska ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 31 och
bifaller delvis motionerna
2016/17:372 av Rickard Nordin (C) och
2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) yrkande 3.
|
4. |
En it-haverikommission |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3080 av Rickard Nordin (C).
|
5. |
Digital förvaltning |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (L)
Stockholm den 16 mars 2017
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Hans Unander (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Jakob Forssmed (KD), Börje Vestlund (S), Adnan Dibrani (S), Anette Åkesson (M), Ingemar Nilsson (S) och Håkan Svenneling (V).
Den 21 juni 2016 publicerade Riksrevisionen granskningsrapporten Den offentliga förvaltningens digitalisering – En enklare, öppnare och effektivare förvaltning? (RiR 2016:14). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 1 juli 2016. Den 16 december 2016 överlämnade regeringen den aktuella skrivelsen (skr. 2016/17:54) till riksdagen. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen. Däremot behandlas ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om öppen källkod, öppna data, en it-haverikommission och digital förvaltning.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering till handlingarna.
Skrivelsen
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i granskningsrapporten Den offentliga förvaltningens digitalisering – En enklare, öppnare och effektivare förvaltning? (RiR 2016:14). I skrivelsen behandlas även tillkännagivanden från riksdagen om e-förvaltningsprojekt och öppna data (bet. 2015/16:FiU25, rskr. 2015/16:208).
I sin granskning har Riksrevisionen gjort ett antal iakttagelser och bedömningar när det gäller styrning och finansiering, regelverk, Mina meddelanden, e-arkiv och öppna data. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och anser att granskningen har gett en nyanserad bild av nuläget när det gäller den offentliga förvaltningens arbete med digitalisering. Vidare anför regeringen att den har vidtagit ett antal åtgärder på området som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Styrning och finansiering
Riksrevisionens bedömning är bl.a. att de offentliga aktörerna inte driver utvecklingen av e-förvaltningen i enlighet med regeringens mål och att aktörerna kan göra mer för att utveckla förvaltningen. Utvecklingen av e-förvaltningen har enligt Riksrevisionen inte varit kostnadseffektiv, vilket anses bero på brister i styrningen. Riksrevisionen anser att regeringen behöver stärka sitt grepp om utvecklingen av e-förvaltningen och styra den långsiktigt. I skrivelsen framhålls också att riksdagen har lämnat ett tillkännagivande om att regeringen bör se till att statliga myndigheter på ett bättre sätt samverkar över myndighetsgränserna med e-förvaltningsprojekt.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och har vidtagit ett antal åtgärder som bedöms ge förutsättningar för att stärka styrningen och samordningen på området. I budgetpropositionen för 2015 presenterade regeringen en fyraårig satsning för perioden 2015–2018 på att förstärka styrningen och samordningen av e-förvaltningen, och i budgetpropositionen för 2017 aviserades åtgärder för att öka incitamenten att digitalisera förvaltningen. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag till effektiv styrning av utveckling, införande och förvaltning av nationella digitala tjänster (dir. 2016:39).
Regelverk
Riksrevisionen anför att gällande lagstiftning begränsar möjligheterna för myndigheter att utbyta information med varandra, vilket bedöms skapa problem vid utvecklingen av digitala tjänster. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom offentlig förvaltning (dir. 2016:98).
Mina meddelanden
Riksrevisionen anser att det finns en hittills outnyttjad potential i flera gemensamma tjänster inom den offentliga förvaltningen, t.ex. i tjänsten Mina meddelanden, och rekommenderar regeringen att ställa krav på att offentlig posthantering ska ske digitalt. Regeringen har gett utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster i en samverkande förvaltning i uppdrag att i ett delbetänkande senast den 15 mars 2017 bl.a. lämna förslag till hur digital myndighetspost kan genomföras i praktiken. Utredningens förslag bedöms kunna skapa förutsättningar för att realisera en hittills outnyttjad potential i Mina meddelanden.
Öppna data
Riksrevisionen bedömer att det finns en outnyttjad samhällsekonomisk potential i e-tjänster som t.ex. e-arkiv och rekommenderar regeringen att ge Riksarkivet i uppdrag att ta fram en nationell strategi för införande av e-arkiv i den offentliga förvaltningen.
Vidare framhåller Riksrevisionen att det saknas formella krav och incitament för de offentliga aktörerna att publicera öppna data och rekommenderar regeringen att ta fram en nationell strategi för detta arbete.
I juni 2016 gav regeringen Riksarkivet i uppdrag att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra information och öppna data. Med uppdraget bedöms myndigheten få en ledande och samordnande roll på området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.
Utskottet anser liksom regeringen att Riksrevisionens granskning av området har gett en nyanserad bild av nuläget när det gäller den offentliga förvaltningens arbete med digitaliseringen. Utskottet noterar att rapporten bedöms komma att utgöra ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet på området och att regeringen redan har vidtagit ett antal åtgärder som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer.
Med detta föreslår utskottet att regeringens skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering läggs till handlingarna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena med hänvisning till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.
Jämför reservationerna 1 (M) och 2 (SD).
Motionerna
I motion 2016/17:127 av Mattias Bäckström Johansson (SD) framhålls vikten av att övergå till öppna källkoder och öppna standarder inom den offentliga sektorn eftersom en sådan utveckling bedöms möjliggöra kostnadsbesparingar, bättre möjlighet till tjänsteutveckling och mer tillförlitliga programvaror. Det största hindret för en sådan utveckling är enligt motionären den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt, där en övergång är förenad med mycket arbete. Det anses därför viktigt att regeringen gör ett principiellt ställningstagande som är vägledande när det gäller användandet av öppna källkoder och öppna standarder.
I kommittémotion 2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16 konstateras att digitaliseringens betydelse för framväxten av en modern ekonomi ständigt ökar och att det krävs en högre grad av digitalisering för att Sverige ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt. Därför måste samtliga nya offentliga inköpta it-system ha möjlighet att ge datatillgång till andra offentliga aktörer eller företag.
Kompletterande information
Enligt uppgifter från Regeringskansliet används i dag öppna licensierade programvaror i stor utsträckning i statsförvaltningen. Det pågår också ett beredningsarbete med att se över vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta för att styra mot en ökad användning av öppna standarder. Inom ramen för regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning anges också att standarder är en viktig grund för att skapa återanvändbara lösningar och hållbar samverkansförmåga. Digitala tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder och använda programvaror som frigör statsförvaltningen från beroendet av enskilda tekniker och lösningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning om att digitala tjänster i så stor utsträckning som möjligt bör bygga på öppna standarder och använda programvaror som frigör statsförvaltningen från beroendet av enskilda tekniker och lösningar. Utskottet kan också notera att det pågår ett beredningsarbete inom Regeringskansliet med att se över vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta för att styra mot en ökad användning av öppna standarder. Av regeringens skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering framgår också att ett antal myndigheter under 2016 fått i uppdrag att bl.a. skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och att verka för gemensamma gränssnitt, specifikationer och standarder för digital samverkan.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att samtliga myndigheter ska ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data.
Jämför särskilt yttrande (S, MP, V).
Motionerna
I motion 2016/17:372 av Rickard Nordin (C) framhålls att offentliga databaser kan vara av stor betydelse för nya affärsområden, forskning och innovationer och att databaserna därför bör öppnas upp på ett betydligt bättre sätt än i dag.
I kommittémotion 2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 31 anförs att samtliga myndigheter bör få i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och att samtliga myndigheter bör tillgängliggöra de offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data.
I kommittémotion 2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) yrkande 3 anförs att en ökad tyngd bör ges åt arbetet med öppna data och införandet av e-arkiv i den offentliga förvaltningen.
Kompletterande information
I budgetpropositionen för 2017 anförs att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att skapa förutsättningar för att lättare hitta och använda offentlig data; bl.a. har Riksarkivet fått i uppdrag att främja myndigheters arbete med att tillgängliggöra information och öppna data (Fi2016/01537/SFÖ). Uppdraget ska genomföras i samarbete med Lantmäteriet och pågår t.o.m. den 31 december 2018.
Vidare anförs att regeringen har för avsikt att senast 2018 återkomma till riksdagen i frågan om modeller för långsiktig finansiering av förvaltningsuppgifter för digital infrastruktur, t.ex. öppna geodata.
Utskottets ställningstagande
I likhet med vad Riksrevisionen framhåller anser utskottet att den svenska e-förvaltningen är väl utvecklad jämfört med många andra länder, men att utvecklingen samtidigt går trögt och att mycket återstår att göra. Arbetet med öppna data måste därför ges en ökad tyngd genom att samtliga myndigheter ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data samt tillgängliggöra de offentliga handlingar som med en liten eller ingen kostnad kan bli öppna data. Genom ett fritt flöde kan en effektivare och bättre service till medborgarna uppnås.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet med hänvisning till att Ekonomistyrningsverket (ESV) har i uppdrag att ta fram ett ramverk för jämförelser av it-kostnader och kundnöjdhet.
Motionen
I motion 2016/17:3080 av Rickard Nordin (C) anförs att många offentliga it-projekt har kostat hundratals miljoner kronor utan att leda till efterfrågade resultat. Motionären vill därför att möjligheten att etablera en haverikommission för offentliga it-projekt ses över.
Kompletterande information
Av ESV:s regleringsbrev för 2017 framgår att ESV tillsammans med ett antal myndigheter ska undersöka möjligheten att använda ett gemensamt och internationellt accepterat ramverk för att bl.a. kunna göra jämförelser av it-kostnader och kundnöjdhet och för att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Ramverket ska prövas på deltagande myndigheters egna verksamheter. ESV ska leda arbetet. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 31 augusti 2017 och slutredovisas i årsredovisningen för 2017.
Utskottets ställningstagande
I likhet med vid tidigare behandling ser utskottet positivt på att regeringen låtit ESV ta fram en modell för riskbedömning av it-projekt. Utskottet kan också notera att ESV under 2017 kommer att undersöka möjligheten att använda ett gemensamt och internationellt accepterat ramverk för att bl.a. kunna göra jämförelser av it-kostnader och kundnöjdhet och för att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Utskottet anser därför att det inte nu finns behov av ytterligare åtgärder.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet med hänvisning till att regeringen redan har tillsatt en utredning om digitaliseringsförsvårande lagstiftning.
Jämför reservation 3 (L).
Motionen
I kommittémotion 2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) yrkandena 1 och 2 konstateras att digitaliseringen av den offentliga förvaltningen går trögt och att mycket återstår att göra. Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen kan enligt motionärerna skapa stora välfärdsvinster, varför arbetet med digitaliseringen måste ges en ökad tyngd i förvaltningspolitiken. Motionärerna vill också att det görs en samlad översyn över vilka författningsändringar som behövs för att en digital förvaltning ska kunna införas fullt ut.
Kompletterande information
I budgetpropositionen för 2017 framhåller regeringen att ambitionen är att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en effektiv offentlig sektor, en enklare vardag för privatpersoner och företag, fler jobb och ökad välfärd – en ambition som enligt regeringen kräver både långsiktig verksamhetsutveckling med digitala lösningar och en alltmer innovativ och samverkande förvaltning. För att stärka styrningen av den horisontella processen över myndighetsgränser överväger regeringen att utse en aktör med samlat ansvar för digitaliseringen av den offentliga sektorn. Regeringens bedömning är också att samordningen behöver utvecklas och den överväger därför att genom reglering göra det obligatoriskt för lämpliga statliga myndigheter att ansluta sig till infrastrukturen Mina meddelanden.
Den 24 november 2016 fattade regeringen beslut om ett utökat uppdrag till Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster i en samverkande förvaltning. Utredningen ska analysera hur digitaliseringen i den offentliga sektorn kan stärkas genom att ansvaret för frågorna samlas hos en myndighet (dir. 2016:97). Utredningen har också fått i uppdrag att lämna förslag till reglering om att ansluta lämpliga statliga och kommunala myndigheter till Mina meddelanden. Genom detta beslut förlängs utredningstiden. Utredningen ska lämna ett delbetänkande senast den 15 mars 2017 och sitt slutbetänkande den 31 december 2017.
Av budgetpropositionen framgår vidare att Statens servicecenter fått i uppdrag att i samverkan med Riksarkivet utveckla en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv (N2014/03415/ITP). Syftet är att göra det enklare och mer kostnadseffektivt för myndigheterna att införa och använda e-arkiv. En delredovisning lämnades den 28 februari 2016 (N2016/01802/EF).
Vidare framhålls det som viktigt att lagstiftningen ger ett tillräckligt stöd och inte i onödan hindrar digitalisering av den offentliga sektorn och samverkan. E-delegationens och Digitaliseringskommissionens förslag om lagstiftning på området (SOU 2014:39 och SOU 2015:91) bereds för närvarande i Regeringskansliet.
I januari 2017 kom regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting överens om en handlingsplan för perioden 2017–2019 för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025. Detta gjorde man för att bl.a. fortsätta tillvarata de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Visionen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka sina egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av regeringens skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering har regeringen vidtagit ett antal åtgärder som bedöms ge förutsättningar för att stärka styrningen och samordningen inom den offentliga förvaltningens digitalisering; bl.a. har regeringen tillsatt en utredare med uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offentliga förvaltningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
|
1. |
|
|
|
av Maria Plass (M), Jörgen Andersson (M), Jan Ericson (M) och Anette Åkesson (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16 och
avslår motion
2016/17:127 av Mattias Bäckström Johansson (SD).
För att Sverige ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt krävs en högre grad av digitalisering. Vi anser att Sverige ska vara världsledande inom digitaliseringen. För att uppnå det och för att minska barriärerna till företagande men även statens kostnader för administration måste myndigheternas service i högre utsträckning än i dag ske med hjälp av digital teknik. Därför måste samtliga nya offentligt inköpta it-system ha möjlighet att ge datatillgång till andra offentliga aktörer eller företag.
|
2. |
|
|
|
av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:127 av Mattias Bäckström Johansson (SD) och
bifaller delvis motion
2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16.
Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga förvaltningen börjar nu ta allt mer fart. En utveckling som medger kostnadsbesparingar, bättre möjligheter till tjänsteutveckling, en bättre tillförlitlighet av programvaran och som ökar användarnas inflytande. Utvecklingen går åt rätt håll samtidigt som det finns bekvämlighetshinder för att övergå till en öppen källkod eftersom man sitter fast i ett beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. Därför måste regeringen bestämma i vilken riktning man vill gå och göra ett principiellt ställningstagande som är vägledande kring användningen av öppen källkod.
|
3. |
|
|
|
av Mats Persson (L). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3190 av Mathias Sundin m.fl. (L) yrkandena 1 och 2.
I likhet med vad Riksrevisionen framhåller anser vi att den svenska e-förvaltningen är väl utvecklad jämfört med många andra länder, men att det går trögt och att mycket återstår att göra. Digitaliseringen måste därför få en ökad tyngd i förvaltningspolitiken. Regeringen bör tydligare peka ut vilka frågor som är prioriterade utifrån användarnytta, effektivitetsvinster och rättssäkerhet och utifrån detta formulera tydligare uppdrag åt den offentliga förvaltningen. Eftersom frågorna är av strategisk betydelse måste arbetet med att driva på digitaliseringen av den offentliga förvaltningen ske samlat.
|
Fredrik Olovsson (S), Hans Unander (S), Janine Alm Ericson (MP), Marie Granlund (S), Börje Vestlund (S), Adnan Dibrani (S), Ingemar Nilsson (S) och Håkan Svenneling (V) anför: |
I likhet med vad utskottet framhåller anser vi att de statliga myndigheterna har en stor mängd information som kan vara av värde för innovatörer och att en ökad tillgänglighet till öppna data skapar värden för både staten och det allmänna som väl överstiger kostnaden för att tillgängliggöra informationen. Som framgår av regeringens skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering har regeringen också vidtagit åtgärder för att skapa förutsättningar för att lättare hitta och använda offentlig data; bl.a. har Riksarkivet fått i uppdrag att främja myndigheters arbete med att tillgängliggöra information och öppna data. Regeringen har också för avsikt att återkomma till riksdagen senast 2018 i fråga om modeller för långsiktig finansiering av förvaltningsuppgifter för digital infrastruktur, t.ex. öppna geodata. I december 2016 lämnade Digitaliseringskommissionen sitt slutbetänkande För digitalisering i tiden (SOU 2016:89). Ett arbete som syftat till att främja digitaliseringen i Sverige och uppnå det it-politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliserings möjligheter. I betänkandet lämnas rekommendationer som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Under våren 2017 kommer regeringen också att presentera en digitaliseringsstrategi. Ett antal åtgärder har således redan vidtagits varför vi anser att man bör avvakta resultatet av dessa innan man beslutar om ytterligare åtgärder.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2016/17:54 Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp offentliga databaser som inte innehåller personkänsligt eller säkerhetsklassat material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga myndigheter bör få i uppdrag att strategiskt arbeta för att öka utbudet och tillgängligheten av öppna data samt att samtliga myndigheter bör tillgängliggöra de offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att etablera en haverikommission för offentliga it-projekt och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga nya offentligt inköpta it-system måste ha möjlighet att ge datatillgång till andra offentliga aktörer/företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samlat arbete för att driva på digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av vilka författningsändringar som behövs för att fullt ut införa digital förvaltning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samlat arbete för införandet av öppna data och e-arkiv i den offentliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen.