|
|
Tidsbegränsade bygglov för bostäder
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.
Ändringarna innebär att det i plan- och bygglagen förs in en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för byggnader för bostadsändamål. Syftet med ändringarna är att göra det möjligt att använda tillfälliga bostäder som ett komplement till permanent byggande där bostadsbehovet inte fullt ut kan tillgodoses genom ordinarie plan- och byggprocesser. Ändringarna skapar också större möjligheter till en effektivare markanvändning, bl.a. under pågående plan- och byggprocesser. Ändringarna innebär en förenkling i förhållande till de möjligheter som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. En bedömning ska göras av om platsen kan återställas och inte av om behovet av åtgärden är tillfälligt, som enligt befintlig reglering.
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för sammanlagt högst 15 år.
Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 maj 2017 och upphöra att gälla den 1 maj 2023.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns fyra reservationer (M, SD, C, V).
Behandlade förslag
Proposition 2016/17:137 Tidsbegränsade bygglov för bostäder.
Fyra yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Tidsbegränsade bygglov för bostäder
1.Tidsbegränsade bygglov för bostäder, punkt 1 (SD)
2.Regleringens giltighetstid, punkt 2 (M, C)
3.Regleringens giltighetstid, punkt 2 (V)
4.Uppföljning av regleringen, punkt 3 (V)
Tidsbegränsade bygglov för bostäder, punkt 1 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Tidsbegränsade bygglov för bostäder |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:137 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2016/17:3648 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD).
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Regleringens giltighetstid |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:3646 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och
2016/17:3651 av Ola Johansson (C).
Reservation 2 (M, C)
Reservation 3 (V)
|
3. |
Uppföljning av regleringen |
Riksdagen avslår motion
2016/17:3646 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
Reservation 4 (V)
Stockholm den 30 mars 2017
På civilutskottets vägnar
Tuve Skånberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tuve Skånberg (KD), Hillevi Larsson (S), Ewa Thalén Finné (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Thomas Finnborg (M), Eva Sonidsson (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Mats Green (M), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Lars Beckman (M) och Faradj Koliev (S).
En arbetsgrupp inom Näringsdepartementet har utarbetat promemorian Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder. Promemorian har remiss-behandlats.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslagen finns i bilaga 1.
Tidsbegränsade bygglov för bostäder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår ett motions-yrkande om avslag på propositionen.
Jämför reservation 1 (SD) och det särskilda yttrandet (L).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att det i en ny paragraf i plan- och bygglagen förs in en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för byggnader för bostadsändamål. Ett tidsbegränsat bygglov enligt förslaget får ges för sammanlagt högst 15 år.
Regeringen anför att bostadsbristen i dag är så allvarlig att det behöver byggas nya bostäder i en omfattning som Sverige inte har varit i närheten av på många år. Det anges att bostadsbyggandet visserligen ska vara långsiktigt, men att behovet av bostäder i många av landets kommuner i dag är så stort att det inte kan tillgodoses inom rimlig tid enbart genom ordinarie plan- och byggprocesser.
Ett sätt att hantera en del av bostadsbristen i det kortare perspektivet är enligt regeringen användning av byggnader som kan uppföras med stöd av tidsbegränsade bygglov. Sådana bygglov innebär även en möjlighet för byggnadsnämnden att effektivisera markanvändningen genom att tillåta en åtgärd som är angelägen eller önskvärd under en begränsad tid.
Regeringen konstaterar att det i dag enligt praxis krävs att behovet av åtgärden är tillfälligt för att tidsbegränsade bygglov ska få ges. Det skapar i många fall en osäkerhet om huruvida bostäder kan uppföras med stöd av ett tidsbegränsat lov, vilket i sin tur hämmar intresset av att bygga sådana bostäder. Med hänsyn till bostadsbristen är det enligt regeringen angeläget att skapa nya möjligheter att uppföra bostäder.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det behövs en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för bostäder och för åtgärder som krävs i anslutning till bostadsbyggnaderna. Syftet är att göra det möjligt att i större utsträckning kunna uppföra byggnader för bostadsändamål med stöd av tidsbegränsade bygglov än vad befintliga bestämmelser ger utrymme för.
Regeringen medger att det finns en social risk med att nya bostadsbyggnader uppförs med stöd av tidsbegränsade bygglov. Regeringen är dock av den uppfattningen att en förbättrad bostadssituation i samhället bidrar till minskad segregation. Förslaget förväntas nämligen medföra att fler bostäder uppförs med stöd av tidsbegränsade bygglov främst i områden med stor bostadsbrist. Dessutom är behovet av bostäder i samhället nu så stort att även tillfälligt uppställda bostadsbyggnader kommer att efterfrågas av olika grupper i samhället. De positiva konsekvenserna av att människor snabbare kan få tillgång till en bostad överväger enligt regeringen de negativa konsekvenser det skulle kunna innebära att nya bostadsbyggnader uppförs under begränsad tid. Regeringen har vidare tilltro till kommunerna i fråga om var tillfälliga byggnader lokaliseras, hur de utformas och till att bostadsbristen på sikt tas om hand med permanenta åtgärder.
I propositionen framhåller regeringen att när tiden som medgetts för en viss åtgärd har löpt ut ska åtgärden ha tagits bort och platsen återställts, om inte åtgärden har bedömts uppfylla kraven för permanent lov vid en ny prövning. När det gäller farhågor från några remissinstanser om att åtgärderna permanentas, särskilt om det fortfarande finns behov av bostäderna när tiden för åtgärden går ut, konstaterar regeringen att åtgärden då inte längre har stöd i lag eftersom det tidsbegränsade bygglovet gått ut och den markanvändning som lovet avser ska upphöra (jfr 10 kap. 2 § plan- och bygglagen). Om så inte sker, kan kommunen ingripa med stöd av 11 kap. plan- och bygglagen för att åstadkomma rättelse (jfr prop. 2006/07:122 s. 73 f.). Det är således ytterst kommunens tillsyn som säkerställer att den markanvändning som medgetts med stöd av det tidsbegränsade bygglovet upphör och att platsen återställs.
I fråga om förslagets konsekvenser anför regeringen att det troligtvis innebär att fler bostadsbyggnader uppförs som, i något eller några avseenden, inte uppfyller de krav som ställs vid ett permanent bygglov. De negativa konsekvenserna av att något krav inte uppfylls begränsas enligt regeringen i viss mån av att bestämmelsen innehåller en möjlighet, inte en skyldighet, att ge ett tidsbegränsat bygglov. Det innebär att ett sådant lov ges först efter en lämplighetsprövning. Den prövningen säkerställer då att konsekvenserna inte blir oacceptabla.
Regeringen konstaterar vidare att andra enskilda kan beröras, t.ex. i egenskap av grannar, när möjligheterna att uppföra bostadsbyggnader på mark som inte är avsedd för bostadsändamål ökar. Mot bakgrund av att en intresseavvägning ska göras och av att kommunen fortfarande har möjlighet att ställa krav på lokalisering, placering och omgivningspåverkan bedömer regeringen dock att det är mindre sannolikt att andra enskilda kommer att beröras på ett oacceptabelt sätt.
Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 maj 2017 och upphöra att gälla den 1 maj 2023. Efter det föreslås bestämmelsen dock fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före giltighetstidens utgång och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i sådana mål och ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Bestämmelsen föreslås även fortsätta att gälla i fråga om förlängning av ett lov som har getts med stöd av bestämmelsen.
När det gäller regleringens giltighetstid understryks det i propositionen att lagändringen möjliggör att fler bostäder kommer att kunna uppföras med stöd av tidsbegränsade bygglov under en tid då behovet är mycket stort, men att utgångspunkten även fortsättningsvis är att planering ska ske och att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Mot denna bakgrund är regeringen av den uppfattningen att regleringens giltighet ska vara tidsbegränsad. Regeringen anser att det är svårt att i dag bedöma hur länge behovet av bestämmelsen kommer att finnas kvar. Behovet av bostäder tyder dock på att den bör gälla till dess att situationen på bostadsmarknaden har hunnit förbättras. Med hänsyn till detta finner regeringen att sex år framstår som en lämplig giltighetstid.
Motionen
I kommittémotion 2016/17:3648 yrkar Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt motionärerna kan tidsbegränsade bygglov på upp till 15 år innebära hinder för ett långsiktigt bostadsbyggande och även medföra att det uppförs mycket enkla bostäder som kan ge upphov till nya segregerade utanförskapsområden. De menar också att det blir svårt för bl.a. grannar att hävda sina intressen eftersom exempelvis det s.k. omgivningskravet inte behöver vara uppfyllt och att det finns en risk för att de tillfälliga lösningarna permanentas. De anför vidare att bostäder kommer kunna uppföras på industrifastigheter, vilket i förlängningen skulle försvåra en vidare utbyggnad av områden med störande industri-verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Det krävs en rad åtgärder för att möta det stora behovet av bostäder i Sverige. Vid sidan av åtgärder för att på lång sikt lösa bostadsbristen genom permanent byggande krävs även ökade möjligheter till lösningar på kortare sikt.
Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för bostäder och för åtgärder som krävs i anslutning till bostadsbyggnaderna, som gör det möjligt att i större utsträckning kunna uppföra byggnader för bostadsändamål än vad befintliga bestämmelser ger utrymme för.
Liksom regeringen är utskottet av den uppfattningen att en förbättrad bostadssituation i samhället bidrar till minskad segregation. Förslaget förväntas medföra att fler bostäder uppförs med stöd av tidsbegränsade bygglov främst i områden med stor bostadsbrist. De positiva konsekvenserna av att människor snabbare kan få tillgång till en bostad överväger de negativa konsekvenser det skulle kunna innebära att nya bostadsbyggnader uppförs under begränsad tid. Utskottet har vidare i likhet med regeringen tilltro till kommunerna i fråga om var tillfälliga byggnader lokaliseras, hur de utformas och till att bostadsbristen på sikt tas om hand med permanenta åtgärder. Kommunernas tillsyn säkerställer också ytterst att den markanvändning som medgetts med stöd av det tidsbegränsade bygglovet upphör och att platsen återställs när den medgivna tiden har löpt ut.
Ett tidsbegränsat bygglov enligt förslaget ges först efter en lämplighetsprövning och intresseavvägning. Mot bakgrund av detta och av att kommunerna fortfarande har möjlighet att ställa krav på lokalisering, placering och omgivningspåverkan delar utskottet regeringens bedömning att det är mindre sannolikt att andra enskilda kommer att beröras på ett oacceptabelt sätt.
Lagändringen möjliggör att fler bostäder kommer att kunna uppföras med stöd av tidsbegränsade bygglov under en tid då behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock även fortsättningsvis att planering ska ske och att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Mot den bakgrunden instämmer utskottet i regeringens uppfattning att regleringens giltighet ska vara tidsbegränsad. Det är svårt att i dag bedöma hur länge behovet av bestämmelsen kommer att finnas kvar. Behovet av bostäder tyder dock på att den bör gälla till dess att situationen på bostadsmarknaden har hunnit förbättras. Med hänsyn till detta finner utskottet i likhet med regeringen att sex år framstår som en lämplig giltighetstid.
Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens lagförslag och avslå motionen.
Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla de motions-yrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.
Regleringens giltighetstid
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att regleringen får en annan giltighetstid.
Jämför reservation 2 (M, C) och 3 (V).
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anför i kommittémotion 2016/17:3646 att sex år är en alltför lång giltighetstid för den särskilda regleringen. Motionärerna föreslår därför ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att regleringen upphävs redan efter tre år (yrkande 1).
Ola Johansson (C) menar i kommittémotion 2016/17:3651 att det saknas skäl att begränsa den särskilda regleringens giltighetstid. Han föreslår därför ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att regleringen gäller utan tidsbegränsning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ställt sig bakom de lagförslag som lämnas i propositionen och anfört att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande och att regleringens giltighet därför bör vara tidsbegränsad samt att giltighetstiden lämpligen bör vara sex år. Det finns mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör därför avslås.
Uppföljning av regleringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen noga ska bevaka och utvärdera effekterna av regleringen. Eftersom regeringen avser att noga följa utvecklingen på bostadsmarknaden, ser utskottet inte något behov av ett tillkännagivande.
Jämför reservation 4 (V).
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) framhåller i kommittémotion 2016/17:3646 att planeringen av tillfälliga bostäder inte får tränga undan eller helt ta över planeringen av permanenta bostäder. Motionärerna föreslår därför ett tillkännagivande om att regeringen noga ska bevaka och utvärdera effekterna av den tillfälliga regleringen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Regeringen framhåller i propositionen att det är viktigt att utvecklingen på bostadsmarknaden följs noga för att säkerställa att bostadsbehovet tillgodoses. Det bör därför enligt regeringen finnas en beredskap för att utvärdera effekterna av den föreslagna lagändringen i ljuset av fortsatt behov av bostadsbyggande efter det att giltighetstiden gått ut. Förutom att utvärdera effekterna på bostadsmarknaden av den föreslagna lagändringen bör i sådant fall en uppföljning göras av konsekvenserna av den föreslagna bestämmelsen.
Eftersom regeringen avser att noga följa utvecklingen på bostads-marknaden, ser utskottet inte något behov av ett tillkännagivande. Motionsyrkandet bör alltså avslås.
|
1. |
av Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3648 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) och
avslår proposition 2016/17:137 punkterna 1 och 2.
Ställningstagande
Vi ser positivt på att finna både kortsiktiga och långsiktiga lösningar för att komma till rätta med den omfattande bostadsbristen i Sverige. Vi ser dock stora risker med att möjliggöra tidsbegränsade bygglov för bostäder på upp till 15 år. En sådan lösning kan komma att hindra en långsiktig samhällsplanering och ett långsiktigt bostadsbyggande. Eftersom det handlar om byggnader som ska kunna avlägsnas från platsen där de uppförts, kan det dessutom bli fråga om mycket enkla bostäder som kan ge upphov till nya segregerade utanförskapsområden och ett försämrat närområde. Vidare blir det svårt för allmänheten och grannar att hävda sina intressen, eftersom tidsbegränsade bygglov får beviljas trots att det s.k. omgivningskravet inte är uppfyllt. Det finns också en risk för att de tillfälliga bostäderna övergår till att bli permanenta, på samma sätt som vid många andra tillfälliga lösningar. Vidare kommer bostäderna att kunna uppföras på industrifastigheter, vilket i förlängningen skulle försvåra en fortsatt utbyggnad av områden med störande industriverksamhet. Vi anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
|
2. |
av Ewa Thalén Finné (M), Thomas Finnborg (M), Ola Johansson (C), Mats Green (M) och Lars Beckman (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3651 av Ola Johansson (C) och
avslår motion
2016/17:3646 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi välkomnar regeringens förslag om en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för bostäder för att lösa ett akut behov på bostadsmarknaden. Vi har därför ställt oss bakom lagförslaget. Därutöver anser vi att den särskilda regleringen, som innebär att platsen ska kunna återställas efter den medgivna tiden, är betydligt bättre än den befintliga regleringen om tidsbegränsade bygglov. Den befintliga regleringen förutsätter ju att det går att visa att behovet av åtgärden är tillfälligt. Den särskilda regleringen skapar därmed enklare samt långsiktigt mer hållbara och förutsägbara spelregler för både byggföretag, fastighetsägare och kommuner. Den ger också bättre förutsättningar för kommunerna att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Det är mot den bakgrunden svårt att i dag se någon anledning till att den särskilda regleringen ska upphöra efter sex år. Bestämmelsen måste naturligtvis utvärderas kontinuerligt, och skulle det senare visa sig att den inte längre fyller sin funktion ska den självklart ändras.
Vi anser därför att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att den särskilda regleringen gäller utan tidsbegränsning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Nooshi Dadgostar (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3646 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår motion
2016/17:3651 av Ola Johansson (C).
Ställningstagande
Bostadsbyggande ska i huvudsak ske långsiktigt och permanent, men det finns också ett behov av att under rimliga former avhjälpa den allra mest akuta situationen på bostadsmarknaden. Sex år är dock en alltför lång giltighetstid för en sådan tillfällig lösning som den särskilda regleringen är tänkt att vara. Det ska nämligen beaktas att den särskilda regleringen med dess övergångs-bestämmelser i praktiken innebär att många av bostäderna kan komma att bli kvar fram till åren kring 2040.
Jag anser därför att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att regleringen upphävs redan efter tre år. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
av Nooshi Dadgostar (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3646 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
Ställningstagande
Eftersom huvudregeln bör vara att bostadsbyggande sker i permanent form är det av stor betydelse att planeringen av tillfälliga bostäder inte tränger undan planeringen av permanenta bostäder. Det är därför angeläget att noga följa utvecklingen av den sammantagna bostadsbyggnationen, både permanent och tillfällig sådan, och att vaka över att andelen bygglov för långsiktiga och varaktiga bostäder inte minskar i omfattning.
Regeringen bör därför noga bevaka och utvärdera effekterna av den tillfälliga regleringen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Robert Hannah (L) anför:
För att den särskilda regleringen om tidsbegränsade bygglov för bostäder ska fylla sitt syfte krävs även att det i plan- och byggförordningen förs in undantag från vissa krav på byggnader i fråga om lämplighet, tillgänglighet och användbarhet, på motsvarande sätt som gäller för tillfälliga anläggnings-boenden. Det är oklart om regeringen avser meddela föreskrifter av det slaget. Jag tänker följa frågan.
Oavsett om undantagen införs eller ej är den föreslagna bestämmelsen i plan- och bygglagen bättre än den befintliga regleringen om tidsbegränsade bygglov. Den särskilda regleringen förutsätter ju endast att platsen kan återställas och inte, som nu, att det går att visa att behovet av åtgärden är tillfälligt. Det är mot den bakgrunden svårt att i dag se någon anledning till att den särskilda regleringen ska vara tidsbegränsad, även om bestämmelsen naturligtvis måste utvärderas efter en viss tid. Mot bakgrund av att förslaget är en del av Migrationsöverenskommelsen ställer jag mig dock helt bakom det och lämnar därför inte någon reservation.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2016/17:137 Tidsbegränsade bygglov för bostäder:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
2016/17:3646 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den föreslagna tillfälliga lagen bör upphävas efter tre år och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av den tillfälliga lagen noggrant bör bevakas och utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:3648 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD):
Riksdagen avslår proposition 2016/17:137 Tidsbegränsade bygglov för bostäder.
2016/17:3651 av Ola Johansson (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen som syftar till att öka möjligheterna att använda tidsbegränsade bygglov för bostadsändamål ska vara permanent och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
