|
|
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. årsredovisningslagen, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och aktiebolagslagen.
Förslagen, som bygger på ett EU-direktiv, innebär att alla företag av en viss storlek och vissa koncerner ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Vissa noterade bolag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, med avseende på exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (M, SD, C, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.
Nio yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
Lagstiftningens framtida utformning
1.Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, punkt 1 (M, SD, L)
2.Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (M, C, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
6. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
8. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:193 punkterna 1–9 och avslår motionerna
2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2,
2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och
2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M, SD, L)
|
2. |
Lagstiftningens framtida utformning |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1,
2016/17:42 av Caroline Szyber (KD),
2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkande 2 och
2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 2 (M, C, L, KD)
|
3. |
Förslagens konsekvenser |
Riksdagen avslår motion
2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 3.
Stockholm den 18 oktober 2016
På civilutskottets vägnar
Tuve Skånberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tuve Skånberg (KD), Johan Löfstrand (S), Ewa Thalén Finné (M), Hillevi Larsson (S), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S) och Shadiye Heydari (S).
Den 22 oktober 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (ändringsdirektivet). Direktivet innehåller ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (redovisningsdirektivet). Redovisningsdirektivet är genomfört i svensk rätt (prop. 2015/16:3, bet. 2015/16:CU6, rskr. 2015/16:36).
I departementspromemorian Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Ds 2014:45) lämnas förslag till lagändringar med anledning av ändringsdirektivet. Promemorian har remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslagen finns i bilaga 1.
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår bl.a. två motionsyrkanden om avslag på propositionen.
Jämför reservation 1 (M, SD, L).
Propositionen
Regeringen anför att intresset för information om hållbarhetsfrågor från företagen har ökat under senare år, inte minst inom EU. Sådan information bidrar enlig regeringen till att skapa förändring i riktning mot en mer hållbar global ekonomi. När företagen lämnar informationen ökar möjligheterna både för företagen själva och för andra att hantera företagens inverkan på samhället och skapa förutsättningar för en god utveckling som är uthållig.
I propositionen konstaterar regeringen att både investerare och en bredare allmänhet har berättigade krav på att i större utsträckning än hittills få information om hur företag i sin verksamhet hanterar frågor om miljö, sociala förhållanden, anställda, mänskliga rättigheter och korruption. Även om många företag redan i dag lämnar sådan information, skiljer sig rapporteringen åt. Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan enligt regeringen öka transparensen och underlätta jämförelsen mellan företagen.
Regeringen redovisar i propositionen att ändringsdirektivet gör det tvingande att kräva upplysningar i hållbarhetsfrågor från stora företag av allmänt intresse, enligt definitionen i redovisningsdirektivet, om de på balansdagen har haft i genomsnitt 500 anställda under räkenskapsåret. Som företag av allmänt intresse räknas noterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag. Stora företag är företag som vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överskrider minst två av de tre gränsvärdena balansomslutning 20 miljoner euro, nettoomsättning 40 miljoner euro och 250 anställda.
Enligt ändringsdirektivet får medlemsstaterna också kräva hållbarhetsrapportering från andra företag. Regeringen framhåller att rapporteringskravet, om det utformades enligt direktivets miniminivå, sannolikt endast skulle omfatta företag som redan i dag lämnar någon form av hållbarhetsrapport, antingen frivilligt eller på grund av andra krav, t.ex. de krav som ställs på bolag med statligt ägande. De nya kraven skulle då, enligt regeringen, inte driva utvecklingen med hållbarhetsrapportering framåt. Regeringen menar att det finns ett allmänt intresse av att stödja utvecklingen i den krets av företag där hållbarhetsrapporteringen är under framväxt. Ett lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering kan enligt regeringen utgöra ett sådant stöd för utvecklingen. Ett lagkrav kan också ge en ram som bidrar till att företag kan bedriva och utvärdera sina verksamheter på lika villkor. Regeringen anser att detta bör vara en fördel för företagen. Regeringens bedömning är att detta sammantaget också talar för att rapporteringskravet bör omfatta en vidare krets företag än vad ändringsdirektivet kräver.
I propositionen föreslås att rapporteringskravet ska knytas till de gränsvärden som definierar stora företag enligt redovisningsdirektivet. Med omräkning till svenska kronor föreslår regeringen att kravet ska omfatta de företag som uppfyller fler än ett av följande villkor: medelantalet anställda är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 250, balansomslutningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 175 miljoner kronor och nettoomsättningen är för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren mer än 350 miljoner kronor.
Förslagen i propositionen innebär därmed att rapporteringskravet i Sverige kommer att omfatta fler företag än vad ändringsdirektivet föreskriver. Skillnaden är att även stora företag som inte är noterade eller finansiella omfattas och att det extra gränsvärdet 500 anställda inte tillämpas. Eftersom kravet riktas mot alla företag av viss storlek omfattas även andra typer av juridiska personer än aktiebolag och handelsbolag. Bland annat kommer vissa ideella föreningar att omfattas.
Regeringen konstaterar vidare att ändringsdirektivet föreskriver att ett företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern som på balansdagen efter konsolidering under räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska hållbarhetsrapportera för koncernen. Direktivet medger dock att kravet riktas även mot andra företag. Regeringen anför att det med tanke på den avgränsning som föreslås för rapporteringskravet på företagsnivå förefaller naturligt att rikta ett krav på koncernrapport även mot de moderföretag som är stora företag och som inte omfattas redan på grund av att de är noterade företag, kreditinstitut eller försäkringsföretag. Enligt regeringen kan kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen inte anses betungande, eftersom de företagen ändå är skyldiga att upprätta en egen hållbarhetsrapport. Regeringen föreslår därför att även sådana företag ska vara skyldiga att hållbarhetsrapportera.
När det gäller hållbarhetsrapportens innehåll föreslår regeringen att det i årsredovisningslagen bör göras en uppräkning av de moment som hållbarhetsrapporten måste innehålla, motsvarande den uppräkning som görs i direktivet. Någon precisering utöver det bör enligt regeringen inte göras. Regeringen framhåller också att det finns skäl att avstå från sådana förarbetsuttalanden som inte har direkt stöd i direktivet och som kan uppfattas som bindande för enskilda eftersom det ytterst ankommer på EU-domstolen att tolka innebörden av EU-direktiv.
I propositionen redogör regeringen också för att ändringsdirektivet innehåller kompletterande bestämmelser till redovisningsdirektivets bestämmelser om företagsstyrningsrapport (i Sverige benämnt bolagsstyrningsrapport). Bestämmelserna innebär att rapporten för stora företag av allmänt intresse även ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas för företagets styrelse när det gäller exempelvis ålder, kön eller utbildnings- och yrkesbakgrund. Den ska också ange mångfaldspolicyns mål, hur den har genomförts under räkenskapsperioden och resultaten av genomförandet. Om någon mångfaldspolicy inte tillämpas ska rapporten innehålla en motivering till det. Kravet på upplysningar om mångfaldspolicy, som syftar till att öka mångfalden i styrelserna, ska endast gälla de noterade bolag som uppfyller mer än ett av villkoren: medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 250, balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 175 miljoner kronor eller nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit mer än 350 miljoner kronor. Regeringen bedömer att de nya bestämmelserna kommer att omfatta omkring 50 företag i Sverige. För att genomföra ändringsdirektivet föreslår regeringen i propositionen att årsredovisningslagens bestämmelser kompletteras med krav på upplysningar om mångfaldspolicy för berörda företag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Enligt regeringen bör reformen, när den varit i kraft en tid, följas upp och utvärderas.
Motionerna
I motion 2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 begärs att riksdagen ska avslå propositionen. Förslaget omfattar omkring 1 600 företag som får betydande kostnadsökningar, vilket riskerar att försvaga svenska företags konkurrenskraft. Ett genomförande på direktivets miniminivå skulle endast omfatta omkring 100 företag. Det bör därför inte införas mer långtgående krav på företagens hållbarhetsredovisning än vad som krävs enligt ändringsdirektivet. Motionärerna anför också att regeringen borde ha vidtagit åtgärder för att kompensera företagen för de ökade kostnader och den ökade regelbörda som förslagen medför.
I motion 2016/17:40 yrkar Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt motionärerna är det av stor vikt att svenska företag inte drabbas av konkurrensnackdelar i förhållande till utländska företag. Det är inte heller rimligt att kräva att företag registrerar människors bakgrund enligt en mångfaldspolicy. Motionärerna anför också att det inte utan vidare går att förutsätta att det i en styrelse är mer värdefullt med ledamöter med olika bakgrunder än ledamöter med homogena bakgrunder. Företag bör därför inte behöva upplysa om vilken mångfaldspolicy som tillämpas för bolagets styrelse.
I motion 2016/17:29 yrkande 2 begär Robert Hannah m.fl. (L) att riksdagen ska anta regeringens förslag i den del det gäller innehållet i hållbarhetsredovisningen (6 kap. 12 § i förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen) med motivuttalanden som klargör att hållbarhetsfrågorna bör ges en vid innebörd. Enligt motionärerna handlar det om att riksdagen bör klargöra att exempelvis frågor om mänskliga rättigheter kan behöva belysas ur olika synvinklar. Ett företag som utvinner naturresurser i vissa områden kan, enligt motionärerna, t.ex. behöva redovisa verksamheten ur ett urfolksperspektiv, medan frågor om migranters rättigheter kan vara särskilt relevanta för ett företag som anlitar många tillfälligt anställda gästarbetare.
Utskottets ställningstagande
Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att införliva bestämmelserna i ändringsdirektivet med den svenska rättsordningen. Direktivet ska senast den 6 december 2016 vara genomfört i svensk rätt.
Företagens arbete med hållbarhetsrapportering skapar förändringar i riktning mot en mer hållbar global ekonomi och arbetet är i hög grad företagsdrivet. Allt fler företag ser affärsmässiga fördelar i form av stärkt varumärke och renommé med att informera om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, vilket har lett till att många svenska företag redan i dag bedriver ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete och rapporterar om det. I motsats till motionärerna anser utskottet att utökade krav på hållbarhetsrapportering ytterligare kan bidra till den positiva utvecklingen. Liksom regeringen bedömer utskottet att förslagen medför att svenska företags ställning och konkurrenskraft stärks. Utskottet delar därför också regeringens bedömning att kravet på hållbarhetsrapportering bör omfatta en vidare krets företag och koncerner än vad ändringsdirektivet kräver. Utskottet instämmer också i regeringens uppfattning att det inte bör göras någon precisering av vad hållbarhetsrapporten ska innehålla, utöver den uppräkning som görs i direktivet.
Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens lagförslag och avslå motionerna.
Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.
Lagstiftningens framtida utformning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att regeringen ska återkomma med lagförslag som bl.a. innebär att kravet på hållbarhetsrapporteringen ska avgränsas till att omfatta de företag och koncerner som anges i direktivet.
Jämför reservation 2 (M, C, L, KD).
Motionerna
I motion 2016/17:69 begär Ewa Thalén Finné m.fl. (M) ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om hållbarhet och mångfaldspolicy som har en direktivskonform utformning. Ett motsvarande förslag läggs fram i motion 2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1.
I motion 2016/17:52 yrkande 2 begär Ola Johansson (C) ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med regler om förenklad hållbarhetsrapportering för de företag som inte behöver hållbarhetsrapportera redan på grund av ändringsdirektivets krav.
I motion 2016/17:42 begär Caroline Szyber (KD) ett tillkännagivande om att kraven på onoterade moderföretag i koncerner att hållbarhetsrapportera ska vara desamma som för noterade moderföretag i koncerner. Enligt förslagen i propositionen omfattas noterade moderbolag i koncerner där alla bolag i koncernen tillsammans uppfyller vissa villkor av kravet på hållbarhetsrapportering på koncernnivå. När det gäller onoterade moderbolag i koncerner krävs dock att moderföretaget ensamt uppfyller villkoren för att hållbarhetsrapportering ska behöva ske på koncernnivå. Konsekvensen kan bli att t.ex. kommunala bolag i en koncern inte behöver hållbarhetsrapportera. Det kan leda till en orättvis konkurrensskillnad mellan offentligt ägda bolag och privata noterade bolag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ställt sig bakom de lagförslag som lämnas i propositionen och anfört att kravet på hållbarhetsrapportering bör omfatta en vidare krets av företag och koncerner än vad som följer av ändringsdirektivets minimikrav, eftersom det som helhet stärker svenska företags konkurrenskraft. Utskottet har också ställt sig bakom att inte, i förhållande till regeringens förslag, ytterligare utsträcka tillämpningsområdet för hållbarhetsrapporteringen när det gäller vissa koncerner. Det finns således inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör därför avslås.
Förslagens konsekvenser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att regeringen ska återkomma med förslag bl.a. om hur företagens regelbörda på grund av de nya kraven kan minskas.
Motionen
I motion 2016/17:52 yrkandena 1 och 2 begär Ola Johansson (C) tillkännagivanden dels om att regeringen ska återkomma med förslag om hur företagens regelbörda på grund av de nya kraven kan minskas, dels om att regeringen i god tid innan den översyn som ska göras av direktivet 2018 ska återkomma med en konsekvensanalys av vad ändringsdirektivets genomförande har inneburit för företagens hållbarhetsarbete och om det medfört ökad administration och högre kostnader för företagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att det under lång tid pågått ett arbete med att förenkla för företagen och minska deras administrativa börda. Strävan efter att minska de administrativa bördorna är som störst för de små och medelstora företagen. Regeringen har aviserat att reformen bör följas upp och utvärderas när den har varit i kraft en tid. Därutöver ska kommissionen senast den 6 december 2018 översända en rapport till Europaparlamentet och rådet om bl.a. genomförandet av direktivet och dess effektivitet. Vid behov ska rapporten åtföljas av lagstiftningsförslag. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena bör avslås.
|
1. |
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, punkt 1 (M, SD, L) |
|
|
av Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Thomas Finnborg (M), Mikael Eskilandersson (SD) och Robert Hannah (L). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) och
2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår proposition 2015/16:193 punkterna 1–9 och motion
2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi delar utskottsmajoritetens bedömning att hållbarhetsrapportering kan fylla en funktion. Hållbarhetsfrågorna får en mer framträdande roll och konsumenterna får mer information om företagen och deras utveckling. Regeringens förslag är dock problematiskt, inte minst för att de går längre än vad direktivet kräver. Det är vår uppfattning att svenska företag inte genom onödiga och alltför långtgående administrativa pålagor ska få sämre villkor än företag i andra länder. Vi anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag.
|
2. |
|
|
|
av Tuve Skånberg (KD), Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Thomas Finnborg (M) och Robert Hannah (L). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1 och
2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna
2016/17:42 av Caroline Szyber (KD) och
2016/17:52 av Ola Johansson (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att kravet på hållbarhetsrapportering ska avgränsas till att gälla de företag och koncerner som ändringsdirektivet kräver och att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om detta.
Vi välkomnar ändringsdirektivets syfte att öka tillgängligheten när det gäller information om företagens hållbarhetsarbete. Förslagen går dock väsentligt längre än vad EU-direktivet kräver när det gäller hållbarhetsrapportering. Betydligt fler företag inkluderas än vad som krävs för att uppfylla direktivets villkor, men det har inte klarlagts att överimplementeringen medför tillräckliga fördelar exempelvis när det gäller företagens miljöpåverkan. Riksdagen har nyligen gett till känna att regeringen ska återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelningen av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda (bet. 2015/16:CU6). De förslag som läggs fram i propositionen går i motsatt riktning. En ökad regelbörda och ökade kostnader för dessa företag riskerar att försvaga svensk konkurrenskraft och slår ytterst mot svenska jobb, i tider då jobben måste värnas.
De förslag som regeringen återkommer med bör i den utsträckning det är möjligt skapa neutralitet mellan noterade moderbolag och onoterade moderbolag när det gäller hållbarhetsrapporteringen på koncernnivå. Vidare finns det anledning att tydliggöra vilka frågor som ska belysas genom hållbarhetsrapporteringen. Vår uppfattning är att hållbarhetsfrågorna ska ges en vid innebörd. Beroende på företagets verksamhetsinriktning kan exempelvis frågor om mänskliga rättigheter behöva belysas ur olika perspektiv. Ett företag som utvinner naturresurser i vissa områden kan behöva redovisa frågor om mänskliga rättigheter ur ett urfolksperspektiv, medan t.ex. migranters rättigheter kan vara särskilt relevanta för företag som anlitar många tillfälligt anställda gästarbetare.
Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
2016/17:29 av Robert Hannah m.fl. (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagkravet på hållbarhetsredovisningar ska avgränsas till att omfatta de företag och koncerner som anges i EU:s ändringsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen antar regeringens förslag i den del det gäller innehållet i hållbarhetsredovisningen med de motivuttalanden som framgår av motionen.
2016/17:40 av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD):
Riksdagen avslår propositionen.
2016/17:42 av Caroline Szyber (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag som uppfyller förutsättningarna, även kommunala bolag, ska omfattas av kravet på rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:52 av Ola Johansson (C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur regelbördan av de nya kraven kan minskas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag som omfattas av de utökade kraven, dvs. företag som har 250–500 anställda, bör få möjlighet till en förenklad redovisning av sitt hållbarhetsarbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i god tid innan den översyn som ska göras av direktivet 2018 bör presentera en konsekvensanalys av vad direktivets genomförande och de skärpta kraven inneburit både vad gäller uppnådda resultat i form av förstärkt hållbarhetsarbete och vad gäller ökad administration och kostnader för företagen och tillkännager detta för regeringen.
2016/17:69 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M):
1.Riksdagen avslår proposition 2015/16:193 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag om hållbarhet och en mångfaldspolicy som har en direktivkonform utformning och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
