i Sverige Om			Faktaruta om tidslinjen:
	1988		antologien–framtiden	1995	1966
		2014	om	2011	2009
			digitaliseringens			Genom tidslinjen åskådliggör vi digitaliseringens
						och internets historia i Sverige med vissa
						enskilda händelser decennium för decennium.
	1979		möjligheter		2025	Tekniska genombrott, politiska insatser, företag
						och privatpersoner som gjort något som bidragit,
						genom teknisk, social, politisk eller ekonomisk
				Om Sverige i framtiden		sprängkraft. Vissa händelser framstod inte som
						viktiga just där och då, men i efterhand kan man
1965	1997	1969		en antologi om digitaliseringens möjligheter
						konstatera den betydelse de har haft. Andra
						händelser betraktades som mer centrala när de
						hände än sett i historiens sken.
				1971	1992
2014		2003		1980	2006
		1979	2015:65 SOU	2015
					SOU 2015:65
				1983		Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Internets_historia_i_Sveriget

60-TALET

Arpanet

KOM-systemet

Datavision

ABC-klubben startar BBS

80-TALET

TCP/IP

TCP/IP aktiveras som det grundläggande

CERN:s första dator

Arpanet är en föregångare till

Televerket lanserade Data-

Televerket lanserade Datavision

Datorföreningen ABC-

KOM-systemet kopplas

protokollet för internet (regler för hur

dagens internet, som utvecklas

Första avregleringen

vision som man kopplade

NMT

ihop med Arpanet

meddelanden kommer fram från sändare till

På CERN-laboratoriet i

som man kopplade upp sig

klubben på KTH startar

mottagare utan ändringar och i rätt ordning)

1965

1969

av det amerikanska försvaret för

1971

1978 upp sig till med modem

1979

1980

1981

1982

Nu kopplas KOM-systemet

1983

Televerkets monopol

till med modem samt speciell

en BBS, en elektronisk

Nordiska mobiltelefoni-

Schweiz skapas World Wide

att kunna skicka datapaket.

och speciell programvara

ihop med Arpanet, så

Web på nittiotalet men långt

på mobila (radio)

programvara och abonnemang

anslagstavla, som är det

systemet (NMT) invigs i

för att där kunna söka i

att användare på båda

Avreglering av modem

innan det började man

terminaler upphävdes.

och där man kunde söka i

första svenska ideella

Sverige.

stora mängder information.

systemen kan prata med

jobba med datorer.

NMT initieras

stora mängder information.

forum som man kommer

Televerkets ensamrätt att leverera modem för

Tjänsten erbjöds kommer-

varandra via mejlinglistor.

Första samtalet om en

Kommersiellt erbjöds det 1982.

åt med modem.

hastigheter upp till 1200 bit/s upphörde.

siellt 1982.

gemensam nordisk

COMPIS-datorn

mobiltelefonstandard.

Cirka 100 .se-domäner

GSM i Sverige

Svenska politiker valde att

registreras

Tack vare GSM-system kan vi

satsa på en svensktillverkad

Toppdomänen .se

Bärbar telefon

SUNET

Fem år efter den första

för första gången skicka sms

dator till skolorna med

Första svenska IP-numret

.se-domänen registreras

och skicka datatrafik till och

Upphävt telemonopol

egenutvecklad teknik.

1984

1986

registreras

1987

Ericsson släpper sin första

1988

SUNET är ett nätverk som

1990

WWW

1991

ungefär hundra domäner.

1992

från mobiltelefoner.

Ulf Bilting rekvirerade

Televerket bolagiseras och

via Chalmers Tekniska

se är en av de första

bärbara Hotline-telefon,

kopplar ihop alla Sveriges

Tim Berners-Lee skapar

lands-toppdomänerna.

som väger 1 kg, har en

högskolor och universitet.

under året det som ska bli

dess monopol på fasta

Första mejlet når Sverige

Högskola, det första

Swipnet

GSM-telefon

Den registreras av

taltid på 30 minuter och

Det börjar byggas under

World Wide Web.

förbindelser upphör.

svenska IP-nätnumret.

Den sjunde april 1983

Björn Eriksen.

kostar 30 000 kronor.

första halvan av 80-talet.

Den första kommersiella lever-

Ericsson tar fram världens

tar Björn Eriksen på KTH

90-TALET

antören av stamnät för IP-trafik,

första GSM-mobiltelefon i

emot det första mejlet över

Swipnet, startas efter att Televerket

fickformat.

internet till Sverige.

Algonet

Första IT-kommissionen

sagt nej till IP-tekniken.

Lysator bygger Sveriges första

Internet blev tillgängligt för den svenska

I mars 1994 tillkallas den

fasta internetanslutning i

allmänheten när Algonet som första

första IT-kommissionen, som

kommersiella operatör kopplade ihop internet

ska fungera som rådgivare i

Valresultat per mejl

Sveriges första webbplats

studentområdet Ryd i Linköping.

Flashback grundas som webbplats

1993

HTML och första webbplatsen

1994

med det svenska telefonnätet via modempooler.

IT-frågor åt regeringen.

Patrik Fältström

1995

Rapport sänds på internet

Vid Linköpings universitet finns

Flashback är än i dag ett av Sveriges största

Tim Berners-Lee fastställer

m.fl. distribuerar

första versionen av HTML

datorföreningen Lysator, som

“Elpost”

valresultaten per

Man kan börja se SVT:s

diskussionsforum, med knappt en miljon medlemmar som

bygger Sveriges första (och

Statskontoret tycker att det

Bildt och Clinton mejlar

Aftonbladet.se

sändningar på internet.

skriver mer än femtontusen inlägg varje dag. Det grundades

och publicerar världens första

mejl till olika medier

världens sjätte) webbplats:

ska heta elpost, och ger ut en

Den femte februari 1994 skriver Carl

Den 24 augusti 1994 blir Aftonbladet

som pappers-tidning 1993 men gick över till webben 1995.

webbplats.

i Sverige.

www.lysator.liu.se

manual om faxar och elpostar.

Bildt, som då är statsminister, ett

Sveriges första tidning på internet, på

mejl till USA:s president Bill Clinton.

aftonbladet.se. (initialt bara kultursidorna)

Internet är en fluga

Bloggen

Svenskar hackar CIA

Ines Uusman (s), kommunika-

Det var först när det kom verktyg

I september 1996 möts

tionsminister som blivit känd

för att enkelt publicera och

besökare på CIA:s hemsida av

ISOC-SE bildas

Skunk.nu

Första bredbandsstödet

för att ha sagt att internet är

organisera dem som bloggandet

budskapet “Welcome to the

ISOC-SE bildas som en svensk gren av Internet Society, en organisation

Statsstöd införs till kommuner

Boo.com går i konkurs

Andreas Harnemo

1996

en fluga – fast det gjorde hon

började ta fart.

Central Stupidity Agency”.

1997

som arbetar med teknisk standardisering för internet.

1998

1999

Nätdejting

2000

som bygger lokala fibernät.

startar Skunk.nu,

It-kraschen inleds i

aldrig.

ett community som

Sveriges första nätdejting-

Sverige med att Boo.com,

Aftonbladet gör webb-tv

Internet är årets julklapp

Hem-PC-reformen

Stiftelsen för Internetinfrastruktur

huvudsakligen riktade

sajt Spraydate grundas.

Lunarstorm

som startats 1998, går i

Torget.se

Aftonbladet.se sänder sitt och

Handelns utredningsinstitut

Sverige inför en skatte-

Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)

in sig på alternativa

StajlPlejs omvandlas, efter lite

konkurs i maj 2000.

Posten lanserar Torget.se, som

Sveriges första webb-tv-inslag,

utser internetabonnemanget till

förmån som ska uppmuntra

grundas och övertar driften av top-

subkulturer.

investeringar och ny teknik,

utöver butiker också har chattar,

från när Sture Allén meddelade

årets julklapp.

datorköp till hemmen.

pdomänen .se från Björn Eriksen.

till Lunarstorm.

forum och användarskapade

att Nobelpriset i litteratur till-

00-TALET

webbplatser.

delats Wisława Szymborska.

Telia erbjuder ADSL

Antipiratbyrån

Piratbyrån grundas

3G i mobilnätet

Skype

Bilddagboken

Piratbyrån startas av några oberoende internet-

Nu lanseras en ny teknik som gör att det går att

Niklas Zennström

Razzian mot Pirate Bay

Bilddagboken är

Youtube

Spotify grundas

2001

I början av året får 25 utvalda

Svenska Antipiratbyrån

2003

aktivister för att skapa debatt kring piratkopiering.

erbjuda effektiv och billig mobil uppkoppling.

startar företaget Skype.

2004

2005

2006

ett community

Polisen genomför en razzia

orter i landet ADSL via Telia.

startas i syfte att komma

som, precis

I februari startas en sida där

bland annat mot webbhotellet

Spotify startas i april av

åt upphovsrättsintrång.

vem som helst kan ladda

svenskarna Daniel Ek

The Pirate Bay

Ny lag om elektronisk kommunikation

Domännamnsreglerna släpps fria

som det låter,

PRQ i Stockholm i syfte att

Wikipedia

Det är en förening som

upp ett videoklipp.

och Martin Lorentzon.

fokuserar på

stänga ner fildelningssajter.

företräder företag som

Gottfrid Svartholm Warg, som finns i

En ny lag om elektronisk kommunikation

Länge är reglerna hårda för vem som

I början av 2001 startas Wikipedia.

bilder.

gör filmer och dataspel.

samma kretsar som Piratbyrån, startar

träder i kraft. Den ersätter telelagen och

får registrera ett .se-domännamn,

Svenska Wikipedia är en av de

fildelningssajten The Pirate Bay.

lagen om radiokommunikation.

men 2003 släpps det nästan helt fritt.

första versionerna i världen.

Iphone börjar säljas i Sverige,

och förändrar i grunden sättet

10-TALET

vi använder mobiltelefoner.

Minecraft

I augusti beslutar sig

Bredbandskollen

2007 lanserade Apple Iphone

Ipred-lagen

Pirate Bay-domen

globalt.

Minecraft är ett dataspel

Tele2 för att stänga ner

Sveriges första

2007

Bredbandskollen hjälper till

2008

2009

Ipred-lagen är en serie

Företrädare för The Pirate 2010

Det miljonte .se-domännamnet registreras

2011

2014

Swipnetsidor

2015 Digtaliseringskommissionen

som låter användarna

Swipnet. .SE, stiftelsen

Internetmuseum

att ta reda på hur snabbt

lagändringar som handlar

Bay döms för medhjälp

I oktober registreras den miljonte .se-

bevaras

lägger slutbetänkande till

bygga egna världar av

för internetinfrastruktur

öppnar – på internet

internetuppkopplingen

FRA-debatten

om upphovsrätt och utgår

och förberedelse till brott

domänen.

för framtiden

regeringen.

kuber i många olika

bidrar till att arkivera

(internetmuseum.se)

egentligen är.

från ett EU-direktiv.

mot upphovsrättslagen.

Det som i folkmun kommer

material

sidorna för eftervärlden.

att kallas ”FRA-lagen” röstas igenom i juni.

Presentation av författare av antologiartiklar

Thor Berger

Thor Berger is Associate Fellow at the Oxford Martin Programme on Technology and Employ-ment, Oxford Martin School, University of Oxford & and Ph.D.

Candidate at the Department of Economic History, Lund University.

Irene Ek

Dr. Ek is Senior Innovation Policy Analyst at the Swedish Agency for Growth Policy Analysis where she focuses on public policy to foster growth and innovation. Previously she worked as Policy Analyst at OECD in Paris under the Directorate for Science, Technology and Innovation where she managed

a project on R&D and Innovation in services (INNOSERV). Prior to OECD, she worked as Senior Programme Manager for Innovation in the Service Society at the Swedish Innovation Agency, where she specialised in all aspects of service research.

Anders Ekholm

Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Fram- tidsstudier där han har ett särskilt ansvar för Insti- tutets policyinriktade verksamhet. Han har arbetat som analyschef på Socialdepartementet där han bland annat undersökt vårt framtida behov av vård och omsorg. Anders har också arbetat på Finans- departementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet.

Anna Felländer

Anna Felländer är chefekonom på Swedbank med en bakgrund från Finansdepartementet och Stats- rådsberedningen. Anna har en master från han- delshögskolan i Stockholm samt har studerat Internationella relationer i USA. Anna har pub- licerat i ett antal tidsskrifter och publikationer

om digitaliseringens inverkan på arbetsmarknad, inflation och produktivitet.

Carl-Benedict Frey

Dr Carl-Benedikt Frey is Co-Director of the Oxford Martin Programme on Technology and Employment, and Oxford Martin Citi Fellow. He is a Fellow at the Department of Economic History at Lund University, an Economics Associate of Nuffield College, University of Oxford, and Specialist Advisor to the Digital Skills Select Committee of the House of Lords.

Anders Frick

Anders Frick är utbildad civilingenjör i medieteknik, har MBA-examen i Technology Management och har studerat innovationsjournalistik i Silicon Valley samt varit forskarstudent i Taipei. Numera arbetar han som chefredaktör och journalist med fokus på teknik, ekonomi och innovation. Han brinner för möjligheterna med internet och är flitigt anlitad för uppdrag inom mediestrategi och sociala medier.

Kia Höök

Kristina Höök är professor i interaktionsdesign på KTH och senior forskare på SICS (Swedish Institute of Computer Science). Hon leder Mobile Life centret - ett 10-årigt forskningscentrum finansierat av VINNOVA och ett flertal industripartners. Hon var tidigare professor vid Stockholms Universitet. Hon forskar om interaktionsdesign där känslor, kroppslighet, empati och socialitet sätts i främsta rummet.

Bodil Jönsson

Bodil Jönsson var fram till sin pensionering år 2009 professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Hennes första vetenskapliga bakgrund låg inom fysiken. Som emerita fortsätter hon nu att lära, tänka, forska, läsa, skriva och föreläsa och vill alltmer avskalat gå i riktningen “forward to basics” – mot det hon upplever som viktigt, svårt och roligt.

Arne Kaijser

Arne Kaijser är professor i teknikhistoria vid KTH. Hans forskning handlar till stor del om

infrastrukturens historia både i Sverige och i Europa. 2007 publicerade han (tillsammans med Per Högselius) När folkhemselen blev internationell. Elavregleringen i historiskt perspektiv (SNS-förlag). Hans senaste bok (tillsammans med Per Högselius och Erik van der Vleuten) är Europe’s Infrastructure Transition. Economy, War, Nature (Palgrave, 2015).

Marcin de Kaminski

Marcin de Kaminski har en bakgrund som mång- årig debattör och aktivist för digitala fri- och rättig- heter. Han har också varit verksam som nätfors- kare vid Lunds universitets internetinstitut. Idag arbetar de Kaminski som metod- och ämnes- företrädare för yttrandefrihet och ICT vid Sveriges biståndsmyndighet, Sida, där han fokuserar på frågor i skärningspunkten mellan teknik och mänskliga rättigheter.

Johanna Koljonen

Johanna Koljonen (f 1978 i Helsingfors) är kritiker, författare och media-analytiker. Genom sitt produktionsbolag Rundfunk Media gör hon TV. Annars undervisar hon inom transmedia och upplevelsedesign, har skrivit manus för analoga och digitala spel och är en auktoritet inom nordisk rollspelskultur och -design. Johanna har en examen i engelsk litteratur från Oxfords universitet.

Annika Olofsdotter Bergström

Doktorand vid Blekinge Tekniska Högskola där hennes forskning fokuserar på frågor om hur spel som kritisk metod kan skapa subversiva utrymmen för flerstämmiga upplevelser och berättelser.

2004 – 2007 var Annika med och grundande och ledde EU- projektet SuperMarit, med fokus på att uppmuntra kvinnor att utveckla spel på sina egna villkor. Annika har lång erfarenhet av att arbeta med kreativa spelworkshops för olika målgrupper.

Bi Puranen

Bi Puranen är docent i ekonomisk historia. Hon är Generalsekreterare vid World Values Survey sedan 2004. Hon är också knuten till Institutet för framtidsstudier som senior forskare sedan 2011. Hennes huvudsakliga forskningsområde är säkerhet och värderingar i ett jämförande perspektiv.

Patrik Regårdh

Patrik Regårdh är ansvarig för strategisk marknadsföring på Ericsson. Han är en av initiativtagarna till Ericssons vision om Networked Society och har genom Networked Society Lab ansvar för analys och utveckling av Ericssons långsiktiga positione-ring. Han är en frekvent talare och föreläsare inom IKT och dess påverkan på samhälle, affärsliv och vardagslivet.

Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik vid Mittuniversitetet. Han har tidigare varit

huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Just nu bedriver han

ett forskningsprojekt kring ”De förändrade medielandskapen och demokratin”, finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse för allmännyttiga ändamål.

Rene Summer

Contributing author Rene Summer is a director of government and industry relations at Ericsson. His global policy responsibilities include; national ICT and broadband strategies, media/content r egulation, copyright, data protection and cross border data flows. Rene Summer has also served as a special advisor by government appointment on numerous occasions and is frequently engaged in visiting policy makers around the world.

Lars Trägårdh

Lars Trägårdh doktorerade 1993 i historia vid UC Berkeley. Han arbetade under ett tiotal år som historieprofessor vid Barnard College, Columbia University. Idag är han professor i historia vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm. Han var medlem i Reinfeldt-regeringens Framtidskommission 2011- 13. Bland hans verk kan nämnas Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006), skriven med Henrik Berggren, samt Den svala svenska tilliten (2013).

Mikael Wiberg

Mikael Wiberg är professor i Informatik vid Umeå universitet. Mikael Wiberg har tidigare varit verksam som stolsprofessor i människa- datorinteraktion vid Uppsala universitet samt

arbetet som forsknings-ledare för Designhögskolan i Umeå. Wiberg har bl.a. publicerat böcker om IT-utveckling relaterat öppen innovation, arkitektur och digital teknik, sociala medier, och vårt framväxtande interaktionssamhälle.

Om Sverige i framtiden

– en antologi om digitaliseringens möjligheter

Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen

Stockholm 2015

SOU 2015:65

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: order.fritzes@nj.se

Webbplats: fritzes.se

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför.

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.

ISBN 978-91-38-24321-3

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mehmet Kaplan

Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att det it-politiska målet uppnås och att regeringens ambitioner inom om- rådet fullföljs (dir. 2012:61). Samma dag förordnades Jan Gulliksen, professor vid KTH, som ordförande.

Den 28 november 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2013:108) för Digitaliseringskommissionen. Genom beslutet ska kommissionen, utöver det ursprungliga uppdraget, även admi- nistrera det frivilliga regionala signatärskapet samt ta över den administrativa funktionen för Användningsforum.

Den 26 februari 2015 beslutade regeringen om ett ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2015:18) där Digitaliseringskommissionen under den återstående utredningstiden ska genomföra en omvärlds- analys, identifiera strategiska områden samt utreda hur främjandet inom området bör bedrivas.

Till experter förordnades från och med den 30 januari 2013 chefen Kristina Alexanderson, projektledaren Johanna Berg, chefen Jenny Birkestad, verkställande direktören Niklas Derouche, säker- hetschefen Anne-Marie Eklund-Löwinder, chefsstrategen Daniel Forslund, kommunikatören Mikael Hansson, konsulten Jan Hylén, civilekonomen Cecilia Marlow, chefen Per Mosseby, verkställande direktören Sofia Svanteson och doktoranden Daniel Westman. Samtliga experter entledigades den 25 mars 2015.

Till nya experter förordnades den 25 mars 2015 biträdande lek- torn Karin Bradley, verkställande direktören Maja Brisvall, chefs- ekonomen Anna Felländer, klimat- och innovationsrådgivaren Stefan Henningson, strategikonsulten Shahyan Khan, hållbarhets- chefen Kerstin Lindvall, konsulten Paulina Modlitba Söderlund, rådgivaren Rene Summer, ekonomen Fredrik Söderqvist, sektions- chefen Åsa Zetterberg.

Den 20 juni 2012 förordnades Erik Borälv till sekreterare fr.o.m. den 2 juli 2012. Den 12 september förordnades Loth Hammar till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. den 1 oktober 2012 t.o.m. 30 april 2014. Den 2 oktober förordnades Nicklas Liss-Larsson som sekreterare fr.o.m. den 3 oktober 2012 t.o.m. den 28 februari 2014. Samma dag förordnades Janne Elvelid som sekreterare fr.o.m. den 1 december 2012 t.o.m. den 28 februari 2014. Den 16 oktober förordnades Isobel Hadley-Kamptz som sekreterare fr.o.m. den 19 november. Samma dag förordnades Jeanette Krusell till sekreterare fr.o.m. den 3 december. Den 25 mars 2014 förordnades Susanne Bergman som sekreterare fr.o.m. 5 maj. Samma dag förordnades AnnSofi Persson-Stenborg som sekreterare fr.o.m. den 28 april.

Erik Borälv förordnades den 4 februari 2014 till tillförordnad huvudsekreterare fr.o.m. den 22 januari 2014 t.o.m. 7 maj 2014. Den 7 maj 2014 förordnades Lena Carlsson till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. 8 maj. Den 2 maj 2014 förordnades Andreas Richter till sekreterare i Användningsforum. Anna Backlund för- ordnades från den 1 maj 2015 t.o.m. den 30 september 2015.

Enligt direktiven ska Digitaliseringskommissionen slutredovisa arbetet senast den 31 december 2015. Delbetänkanden, där analys av utvecklingen, eventuella förslag till åtgärder samt övrigt arbete enligt uppdraget redovisas, ska årligen lämnas senast den 1 mars. Det första delbetänkandet, En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31) överlämnades den 3 maj 2013 i enlighet med tilläggsdirek- tiv (dir. 2012:122) som regeringen fattade beslut om den 14 decem- ber 2012. Det andra delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) överläm- nades till regeringen den 13 mars 2014. Det tredje delbetänkandet Gör Sverige i tiden – Digital kompetens (SOU 2015:18) överläm- nades till regeringen den 26 mars 2015.

Digitaliseringskommissionen överlämnar härmed sitt fjärde del- betänkande, Om Sverige i framtiden – en antologi om digitali- seringens möjligheter (SOU 2015:65).

Stockholm i juni 2015

Jan Gulliksen

/Lena Carlsson

Anna Backlund

Susanne Bergman

Erik Borälv

Isobel Hadley-Kamptz

Jeanette Krusell

AnnSofi Persson-Stenborg

Andreas Richter

Innehåll

Deconstructing the digital economy – progressing towards a
holistic ICT-policy framework – Irene Ek, Rene Summer ........	21
Key factors driving the digital economy..........................................	21
ICT changes economies and societies – Swedish case
study ........................................................................................	23
The ICT sector accounts for almost 50 percent of
the productivity increase ........................................................	24
Digital business across the economy .....................................	25
Innovation is becoming data-driven ......................................	30
The demand for structural change and new skills.................	31
ICT-enabled socio-economic benefits at risk .................................	35
Political economy of digital transformation .........................	36
Institutional quest for the effective regulator .......................	41
Summary and conclusions ................................................................	44
References..........................................................................................	47
Det biologiska samhället – Anders Ekholm............................	51
Världen är inte en maskin .................................................................	51
Världen som modell ..........................................................................	52
Människan är inte rationell ...............................................................	53
Det är inte komplicerat, det är komplext ........................................	54
Nya modeller växer fram ..................................................................	56
Därför har de senaste decenniernas reformer inte fungerat
särskilt väl i vård, skola omsorg........................................................	58
Tomt i verktygslådan ..............................................................	59
	7

Innehåll	SOU 2015:65
	Med data förstår vi världen...............................................................	59
	Sverige i bakvattnet? .........................................................................	61
	Att hantera komplexa system ..........................................................	62
	Valfrihet som kvalitetsgarant ...........................................................	64
	Steg som behöver tas i dag ...............................................................	65
	Lagstiftning .............................................................................	65
	Integritet .................................................................................	67
	Enkla regler för att stödja service, effektivitet och
	innovation ...............................................................................	68
	Kan utvecklingen gå åt något annat håll? ........................................	71
	Storlek går före fall .................................................................	72
	Digitaliseringens möjligheter och utmaningar –
	Anna Felländer ..................................................................	75
	Introduktion .....................................................................................	75
	Urbanisering och digitalisering........................................................	77
	Bostadsbristen – ett hot mot tillväxten i svensk
	ekonomi ..................................................................................	78
	Förändrade preferenser bland unga .......................................	80
	Digitaliseringens effekter på priser, produktivitet och
	arbetsmarknad...................................................................................	81
	Hastigheten hög – teknologin möjliggör spridningen .........	81
	Sveriges försprång...................................................................	83
	Digitaliseringen skapar gömda produktivitetsvinster ..........	83
	Digitaliseringen skapar strukturell prispress ........................	86
	Digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden .......	91
	Delningsekonomin ...........................................................................	96
	Vad är det som driver delningsekonomins framfart? ...........	97
	Kort introduktion till Delningsekonomin i Sverige i dag ....	98
	Nya värdekedjor H2H ...........................................................	99
	Regelverket behöver anpassas................................................	99
	Digitaliseringen och innovation – hur finansieras framtidens
	tillväxt? ............................................................................................	100
	Nytt landskap av finansieringslösningar .............................	100

8

SOU 2015:65	Innehåll
Implikationer för beslutsfattare .....................................................	101
Utbildning, mångfald och integration .................................	101
Dynamiska kluster ................................................................	102
Flexibelt regelverk för att skydda konsumeter och
arbetstagare............................................................................	103
Förbättra statistikinsamling och mätning av
produktivitet .........................................................................	103
Referenslista ....................................................................................	104
Digital Disruption at Work –
Carl Benedikt Frey, Thor Berger.........................................	107
Introduction ....................................................................................	107
Computers at Work: “Job Polarization” and the Decline of
Routine Jobs ....................................................................................	109
Middle-skill jobs have disappeared as computer
technology has spread in the workplace … .........................	109
… while employment has grown in high-skill and low-
skill jobs.................................................................................	110
Digital Disruption in the 21st Century ..........................................	111
The changing nature of work ...............................................	111
Computers are now capable of performing complex
tasks .......................................................................................	113
Three Types of Tasks Remain Challenging to
Automate...............................................................................	117
Which Jobs Are Likely to Disappear? .................................	119
New Work in the 21st Century .....................................................	123
Technological advances may bring substantial
disruption to 21st-century labor markets.............................	124
New and Emerging Jobs in the 21st century........................	125
New Skills for New Work: Opportunities and
Challenges .............................................................................	128
Conclusions .....................................................................................	132
References........................................................................................	133

9

Innehåll	SOU 2015:65
	Sverige som IT-nation – Anders Frick .................................	135
	KOM – Sveriges första sociala nätverk..........................................	135
	Eldsjälars val av IP gav Sverige försprång på internet...................	138
	X.25- och X.400 tekniken ....................................................	138
	IP-tekniken ...........................................................................	139
	Avregleringen som bäddade för bredband åt alla..........................	140
	Tillgång till bredband ...........................................................	141
	It-bubblan .............................................................................	142
	Vad Commodore 64 har betytt för svensk IT-utveckling ...........	144
	Skoldatorfloppen som breddade datorintresset............................	147
	Varför fungerade inte projektet och hur har det satt
	sina spår? ...............................................................................	148
	Uppfinnaren som blev internetoperatör .......................................	149
	Samtrafikavgifternas betydelse ............................................	151
	Datorreformen som gav it-mognad i hemmet ..............................	152
	Investeringarna som återkom till Sverige ......................................	155
	Piratsajten som ledde Sverige till insikt om nät(o)frihet .............	159
	Vad har The Pirate Bay betytt för it-utvecklingen i
	Sverige?..................................................................................	162
	Digitaliseringen av det vardagliga – Kristina Höök................	165
	Kort introduktion till sakernas internet ........................................	167
	Exempel på tjänster och saker........................................................	168
	Konsekvenser av sakernas internet ................................................	172
	Kroppslighet .........................................................................	172
	Medialisering av vardagen ....................................................	176
	Disruption: kontroll och effektivisering av vår vardag ......	178
	Disruption: delningsekonomin............................................	182
	Kreativitet och Maker-rörelsen ...........................................	183
	En möjlig politisk agenda för Sverige ............................................	185
	Summering ......................................................................................	189
	Referenser........................................................................................	191

10

SOU 2015:65	Innehåll
Digitaliseringen och den framtida välfärdsteknologin –
Bodil Jönsson ..................................................................	195
Välfärd, välfärdstjänster och välfärdsteknologi .............................	196
Teoretisk modell .............................................................................	198
Litet bakgrundsbroderi ...................................................................	200
Redskap för konvivialitet................................................................	202
Arbetets ställning framöver ............................................................	203
Design för den mänskliga sektorn .................................................	207
De årsrika och välfärden .................................................................	209
Coda ................................................................................................	211
Växlande förbindelser – konkurrens och samverkan mellan
stat och näringsliv i utvecklingen av svensk teleindustri –
Arne Kaijser ....................................................................	213
Inledning..........................................................................................	213
Konkurrens om telefonabonnenterna............................................	214
De första telefonnäten..........................................................	216
Telefonkriget i Stockholm....................................................	218
Samverkan om växlar.......................................................................	220
Automatisering .....................................................................	221
Hybridisering ........................................................................	224
Datorisering ..........................................................................	226
Mobilisering ..........................................................................	230
Avslutning .......................................................................................	235
Referenser ........................................................................................	238
Nätet, politiken och nätpolitiken – Marcin de Kaminski .......	241
Prolog, eller: Internet som en spade ..............................................	242
Utopismen, eller: Twitter-revolutionernas tidsålder ....................	242
Smittorna, eller: De repressiva systemens spridning ....................	244

11

Innehåll	SOU 2015:65
	Kryphålen, eller: Volvoeffekten som nödhammare......................	246
	Panopticon, eller: Hur allt blev övervakat.....................................	247
	Tilliten, eller: En söndertrasad livskod ..........................................	249
	För-rättsligandet, eller: Lagstiftning och reglering ......................	250
	Feminismen, eller: Normernas digitala förlängning .....................	251
	Epilog, eller: Flera tankar samtidigt...............................................	252
	Referenser........................................................................................	253
	Vilken effekt har spelandet haft för Sveriges digitalisering?
	– Johanna Koljonen ..........................................................	255
	Spelandet som kulturform..............................................................	255
	De moderna analoga spelens roll ...................................................	256
	Kan spelandet som kultur ha interagerat med den
	övergripande digitaliseringen? .......................................................	257
	Nördkulturen positiv grogrund för den digitala sektorn .............	258
	Datorspelsindustrin byggdes upp av självlärda specialister..........	260
	Spel som lärande verktyg .....................................................	260
	Den ideella sektorns organisationsformer gav individen
	färdigheter för näringslivet.............................................................	261
	Producerar spelhobbyverksamheterna företagare? ............	263
	Digitala spelvärldens sociala miljö formades genom relationen
	till datorn.........................................................................................	264
	Spelhobbyn gav upphov till karriär inom näringslivet..................	266
	Specialkunskap inom spelområdet är en strategisk tillgång på
	en växande global spelmarknad ......................................................	268
	Nördkulturen i dag...............................................................	268
	Referenser........................................................................................	270

12

SOU 2015:65	Innehåll
Är tekniken en Man? – Annika Olofsdotter-Bergström...........	273
Den brinnande teknikpassionen.....................................................	274
It och kvinnorna..............................................................................	277
Spel och kvinnorna..........................................................................	279
Att locka flickor/kvinnor till spel och it-världen..........................	280
På vems villkor är den nya tekniken ....................................	281
Kvinnor och it-branschen.....................................................	282
Kvinnor som brist ...........................................................................	284
Kvinna i en mansdominerad bransch ...................................	285
Satsningar på kvinnor inom teknik, spel........................................	285
Reflektioner .....................................................................................	287
Referenser ........................................................................................	288
Våra värderingar driver den digitala världen – Bi Puranen .....	291
Inledning..........................................................................................	291
Hur påverkar människors värdesystem och sociala normer
IKT-utvecklingen? ..........................................................................	294
Värderingar som drivkraft för förändring ...........................	295
Sambandet mellan vetenskapssyn och
internetanvändande är svagt .................................................	297
Kreativitet och innovationsförmåga...............................................	299
Ett nytt globalt scenario – risker och möjligheter ........................	304
Digital kommunikation i konfliktsituationer .....................	304
Vilken roll har sociala medier i politiska konflikter?..........	305
Den förändrade brottstrukturen till följd av IKT...............	307
Och sedan…? ..................................................................................	308
Referenser ........................................................................................	311

13

Innehåll	SOU 2015:65
	Värdeskapandets nya logik – Patrik Regårdh........................	317
	Digitaliseringen förändrar samhället i grunden ............................	317
	Tillämpning av teknik är den nya utmaningen..............................	319
	Digitalt vardagsliv ...........................................................................	320
	Transformation och nya affärsmodeller ........................................	322
	Konsumenttryck förändrade musikindustrin .....................	322
	Nya innovatörer utmanar aktörer och modeller i
	transportsektorn ...................................................................	323
	Förändring från utbildningssystemets begränsningar till
	livslångt individualiserat lärande..........................................	324
	Nyttjandeekonomi..........................................................................	326
	Nya resurser för värdeskapande.....................................................	327
	Deltagande och aktiva användare ........................................	328
	Uppkopplade och smarta saker och produkter ..................	329
	Data – egen, delad och öppen ..............................................	330
	Plattformar för resurser .......................................................	333
	Strategiska implikationer................................................................	334
	Kampen tilltar mellan radikal förnyelse och traditionella
	förbättringar..........................................................................	334
	Kostnadsjakt räcker inte i en föränderlig marknad ............	335
	Etablerade marknader utmanas i grunden...........................	336
	Konkurrens från helt nya och oväntade aktörer.................	336
	Nytt ledarskap.................................................................................	338
	Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala
	sammanhållningen – Jesper Strömbäck ..............................	341
	Social sammanhållning och föreställd gemenskap ........................	343
	Medier och social sammanhållning......................................	345
	Förändrat medielandskap, förändrad mediekonsumtion .............	347
	Allt mer fragmenterad nyhetskonsumtion .........................	350
	Mekanismer bakom den ökade fragmenteringen..........................	355
	Framtidens medielandskap och den sociala sammanhållningen ..	359
	Referenser........................................................................................	364

14

SOU 2015:65	Innehåll
Framtidsfolket – Modernitet och svensk nationell identitet –
Lars Trägårdh ..................................................................	369
Det svenska sociala kontraktet.......................................................	370
Den svenska modellen ..........................................................	371
Marknad och välfärdsstat i harmoni ....................................	373
Landet annorlunda – värderingar och institutioner ......................	376
Svenska värderingar enligt World Values Survey ................	376
Statsindividualismens institutioner......................................	378
Framtidsfolket.......................................................................	381
Svenska folkets väg: från Engelbrekt till Framtidsfolket..............	382
Svenska, fria bönder..............................................................	382
Gå din egen väg: Framåt .......................................................	385
Land ska med lag byggas ......................................................	387
Den nordiska familjen och äktenskapsmodellen ................	390
Familjepolitiska reformer utgår från individen ...................	393
Det lutherska arvet ...............................................................	395
Framtidsfolket: Ett land av ingenjörer ................................	397
I want to be alone: ensamhet och it, manicker kontra
människor..............................................................................	401
Framtidens digitala landskap och miljöer – Mikael Wiberg....	405
Introduktion – Är framtiden redan här? .......................................	405
Att spekulera om framtiden – eller hur gör man
framtidsstudier?...............................................................................	407
”Disciplined imagination” – Ett försök till informerade
framtidsstudier ................................................................................	408
Fyra aktuella trender – En utgångspunkt för framtidsanalys .......	410
Design för öppenhet .............................................................	410
Insamling, bearbetning och användning av massiva
datamängder ..........................................................................	412
Ökad it och informationsintegration ..................................	413
Utveckling av Internet of Things/sakernas internet ..........	414
Fyra framväxande områden som konvergerar – landskap växer
fram!.................................................................................................	416

15

Innehåll	SOU 2015:65
Ett exempel från dagens verklighet ...............................................		417
Fyra områden med varsin balansakt att beakta för
beslutsfattare ...................................................................................		420
1)	Design för öppenhet OCH skyddande av personlig
integritet................................................................................		420
2)	Insamling, bearbetning och användning av massiva
datamängder OCH betydelsen av att system bör kunna
glömma information.............................................................		420
3)	Ökad it och informationsintegration OCH slutna
system....................................................................................		421
4)	Utveckling av Internet of Things/Sakernas internet
OCH att undvika utveckling mot en automatiserad
vardag ....................................................................................		422
Hur stimulera till en sund it-utveckling relaterat dessa fyra
utmaningar?.....................................................................................		423
1)	Stöd FoU-projekt med inriktning mot öppenhet..........	423
2)	Granska kritiskt förslag till samkörningar av data .........	424
3)	Stimulera utveckling för de digitala landskapens
utveckling..............................................................................		424
4)	Stöd forskning och utveckling av ett sakernas
internet som berikar våra liv, som gör oss delaktiga och
aktiva .....................................................................................		424
Bortom fyra konverterande trender, vad händer just nu? ............		425
Referenser........................................................................................		427
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2012:61...........................................	429
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2012:122.........................................	441
Bilaga 3	Kommittédirektiv 2013:108.........................................	443
Bilaga 4	Kommittédirektiv 2015:18...........................................	447

16

Ordförandens förord

Det it-politiska målet är tydligt – Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi är också ett av världens mest framgångsrika länder på att använda it och de möjligheter digitaliseringens innebär och det har vi varit under de senaste decennierna. Många länder har under senare år intensifierat arbetet med att ta tillvara digitaliseringens potential, inte minst inom de offentliga verksamheterna, vilket innebär att Sverige position har försämrats.

Hur kommer det sig att digitaliseringen är så viktig? Och varför är det så viktigt för Sverige att fortsatt arbeta mot målet att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter? Det beror på att vi befinner oss mitt i en transformation till ett helt nytt samhälle där digitaliseringen är katalysatorn, möjliggöraren och motorn.

Digitaliseringen och användningen av ny teknik skapar radikalt förändrade förutsättningar för framtiden. Det är en omvälvande, och på många sätt omstörtande, förändring inom nästan alla områden i samhället. Den innebär att vi gör saker på nya sätt och framförallt att vi kan göra helt nya saker. Digitaliseringen förändrar grundläggande strukturer för företag och offentlig sektor, för arbetsliv och utbildning men också förutsättningarna för tillit och social sammanhållning i samhället förändras. Därmed handlar trans- formeringen genom digitaliseringen om samhällets viktigaste delar

– tillväxt och hållbarhet, välfärd och demokrati.

Teknisk utveckling har alltid varit nära sammanlänkad med samhällets utveckling. Tekniska framsteg förändrar samhällets eko- nomi, dvs. hur vi producerar de saker och tjänster vi behöver och vill ha. Därmed förändras också samhällets sociala strukturer och institutioner. Vårt sätt att tänka, våra idéer om vad vi är och vad vi kan göra påverkas i en ständig växelverkan mellan vad som är möj-

17

Ordförandens förord

SOU 2015:65

ligt att tänka och göra under en viss tid och vad nya tekniska upp- täckter möjliggör. Den vetenskapliga revolutionen under 1600-talet innebar att vår människosyn och världsbild ändrades vilket ledde fram till utvecklingen av ny teknik och ett helt nytt samhälle – det industrialiserade, kapitalistiska och demokratiska samhället. Under de senaste femtio åren är det utvecklingen inom it – informations- teknologin – som omdanar oss och samhället. Denna utveckling kommer att fortsätta under överskådlig tid och digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn åtminstone fram till år 2025.

Digitaliseringen fortgår tillsammans med ett antal andra starka pågående samhällstrender såsom ökad globalisering, starkare indi- vidualisering, större mångfald och pluralism, urbanisering etc. Dessa utvecklingstrender samspelar och driver varandra vilket leder till den allt snabbare samhällsutveckling vi befinner oss i. Vilket slags samhälle kommer vi se framför oss? Kommer det vara ett digitaliserat, hållbart samhälle där nyttjandeekonomin, dvs. där tillgång till nyttjande snarare än ägande, har en allt större bety- delse? Kommer det vara ett samhälle där vi arbetar mindre men välfärden är bättre än i dag? Eller är det ett samhälle där tillgången till resurser är mycket ojämnt fördelad, där ojämlikheten växer och vår integritet hotas?

Regeringen har gett Digitaliseringskommissionen i uppdrag att genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige. I uppdraget ingår även att identifiera strategiska områden som bör beaktas i utveck- lingen av den framtida digitaliseringspolitiken.

För att fortsätta att vara bäst i världen behöver vi lära av histo- rien, förstå utvecklingen vi befinner oss i och identifiera strategiska områden för framtiden. Hur kommer det sig att vi blivit så fram- gångsrika? Vad har haft betydelse för utvecklingen? Vad är det för förändringar som digitaliseringen innebär? Vad kan komma att påverka Sveriges användning av digitaliseringens möjligheter fram- över?

Den här antologin utgör ett kunskapsunderlag i vårt arbete. Ett antal forskare, sakkunniga och skribenter inom olika samhälls- områden har fått i uppdrag av Digitaliseringskommissionen att ge sin syn på vad som bidragit till att Sverige varit så framgångsrikt och framförallt vad som behöver beaktas för att vi ska fortsätta att

18

SOU 2015:65

Ordförandens förord

vara det framöver. Antologin innehåller sexton texter som tillsam- mans ger en bild av transformationen, vilka möjligheter och utma- ningar vi står inför, vad vi behöver förhålla oss till och utveckla samt vad som kan komma att ha betydelse i framtiden. Artiklarna i antologin belyser dessa breda frågor ur olika perspektiv och ger sammantaget en bild av vad som bör beaktas när det gäller Sveriges användning av digitaliseringens möjligheter framöver. Digitalise- ringskommissionen har inte tagit ställning till artiklarnas innehåll utan varje författare ansvarar för innehållet i sitt bidrag.

Vår förhoppning är att antologin ska inspirera till tankar, samtal och att fler deltar i en bred debatt om den samhällsutveckling vi befinner oss i och hur vi tillsammans kan arbeta för att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. Det är nu vi har möjlig- het att ta tillvara på möjligheterna för att skapa det samhälle vi vill ha.

Stockholm i juni 2015

Jan Gulliksen

19

Deconstructing the digital economy – progressing towards a holistic ICT- policy framework

Irene Ek, Rene Summer

Key factors driving the digital economy

Digitalisation has transformed business and society in the past 15 years. The world's Internet-connected population has grown from essentially zero in 1995 to 2 billion today.1 New Internet based businesses are born, such as the Internet based communica- tions company Skype or the music streaming service Spotify. How- ever, the transformation covers so much more than the traditional ICT-producing sector. The new technology transforms many exist- ing industries, including retailing, media, and entertainment. Along with many new opportunities, the digital economy has also brought some new threats. These include threats to businesses, such as breach of intellectual property and the security issues of connected devices, as well as threats to individuals, such as privacy concerns.

Today, technological change is happening in a time span that is highly compressed compared to what has been the case before. New technologies develop and mature – but much faster and even more profoundly than in the past. The rapidly developing digital technologies – among them mobility, analytics and cloud storage and application services – enable unprecedented levels of connec- tivity for citizens as well as businesses worldwide. We have come to the point where the digital transformation encompasses collabora-

1 PEITZ & WALDFOGEL The Oxford Handbook of the Digital Economy. 'Oxford University Press'.

21

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

tion throughout the value chain covering co-development, co- creation, co-production, and co-distribution. Prospering in this new connected environment requires new capabilities that challenge established norms and blurs organizational boundaries. It will be critical to open up to external influences, expand partnerships and accelerate digital investments, the sooner, the better.

To better understand the deepening impact of digital technologies in the economy McKinsey describes the transformation like this: in 1967 Mr. Drucker noted that

the computer makes no decisions; it only carries out orders. It's a total moron, and therein lies its strength. It forces us to think, to set the criteria. The stupider the tool, the brighter the master has to be.

In 2015 the world is a very different place. There are numerous examples where software outperforms people. Machine learning has leapt forward and the debate about computers as complements or substitutes for human labour has been renewed. Many of the jobs that had once seemed the sole province of humans – including those of pathologists, petroleum geologists, and law clerks – can now be performed by computers.2

So, what leadership actions will foster digital success? How will new technologies impact societies, organizations and industries? What can organizations and policy makers do today to be as com- petitive as possible? In particular, which priorities and actions can set the stage for a successful digital journey?

To discuss future growth and competitiveness, monitoring, and understanding the role of ICTs in the broader economy is a priority. But, the digital economy is somewhat illusive. Using

Derrida’s concept of deconstruction we suggest that there is a de- constructive force “always already” at work within our description of the digital economy.3 Whenever you think you get close to the digital part of the economy do not be surprised if it slips away. It is as if a destructive force is somehow embedded, especially in the statistical evidence, thus also in our text. Following Derrida’s suggestion on how to deconstruct we engage firms in active memory work i.e. they describe how they do business digitally. In order to

2 MCKINSEY 2014b. Strategic principles for competing in the digital age, MCKINSEY 2014a. IT transformation since the 1960s. McKinsey Quarterly, 84–85.

3 DERRIDA, J. 1976. Of grammatology, Baltimore, Johns Hopkins Univ Press.

22

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

further our understanding of the digital economy we need to keep on deconstructing the activities performed in the very firms that do digital business.

ICT changes economies and societies – Swedish case study

For quite some time Sweden has been at the forefront of digital transformation. The changes occur in government as well as in business. Sweden was an early adopter of broadband and has a large number of advanced users. The number of Internet users in Sweden increased from 90 percent of adults in 2005 to about 95 percent in 2013, reaching 100 percent among young people. Swedish users are getting more and more advanced. Statistics Sweden shows that in 2014 almost 5.4 million used some form of cloud service. Today it is mostly teenagers and young adults who listen to music or watch- ing films via streaming services, such as Spotify or Netflix.

At the heart of Swedish society is a tradition of innovation that has facilitated the rapid adoption of new technologies. Citizens continuously adopt new behaviours to exploit connected devices and applications, encouraging entrepreneurs to experiment with new products and business models. The result is a fertile environ- ment for digital development and for securing prominent positions in global value chains.

The transition towards a global digital economy changes the way firms around the world do business. In 2012, 77 percent of enterprises in the OECD area had a website and 21 percent sold their products digitally. Over 80 percent of enterprises used e-government services.4

To understand the structural impact of ICTs and the changing nature of competition in the digital economy, it is important to consider the digitalisation journey that Swedish industry has em- barked on. However, the digital economy extends beyond busi- nesses as it also includes individuals and societies. This broader view encompasses new themes such as the rapid growth of social networks, e-government and user-created content. This gives rise

4 Forthcoming book, OECD Digital Economy Outlook 2015.

23

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

to a wide range of policy issues such as how ICT contributes to social outcomes.

Although Sweden was an early adopter of broadband and has many advanced users, broadband is only a stepping stown towards growth, not necessarily a growth driver on its own.

The ICT sector accounts for almost 50 percent of the productivity increase

Investment in ICT goods and services is an important driver of growth. The increased importance of ICT in driving Swedish productivity growth, has in part overturned Robert Solow’s paradox that “computers were found everywhere except the productivity statistics”.5

Following Edquist growth accounting method,6 new evidence shows that the contribution of the ICT-sector between 1995 and 2005 amounted to 32 percent of the total productivity growth.

Contrary to Edquist’s expectations for the future, and despite eco- nomic development fluctuations, the impact and importance of the digitalisation process has increased in the economy. Between the years 2006–2013 the ICT contribution to the economy has grown larger. During the same period the ICT-sector contributed 42 per- cent to the total productivity growth.7 Although many studies have found that IT actually plays an important role in productivity growth, it is also important to note that others have argued that IT contributes only a small share of the whole pie of a country’s productivity growth.8

Still, even though it is not evident in the statistical evidence, the really significant growth-potential becomes evident when the entire private sector reaps the benefits of the digitalisation process. All sectors invest in new technology but so far, almost exclusively the

5 SOLOW 1987. We’d better watch out. New York Times Book Review.

6 EDQUIST, H. 2009. Hur länge förblir IKT avgörande för svensk produktivitetsutveck- ling? Ekonomisk debatt, Vol 37.

7 TILLVÄXTANALYS 2015. How digitalisation drives productivity and competitiveness in Sweden. Report 2014:13.

8 SOLOW, R. 1957. Technical change and the aggregate production function. Review of Economics and Statistics, 39, 312–320. GORDON, R. 2014. THE DEMISE OF U.S. ECONOMIC GROWTH: RESTATEMENT, REBUTTAL, AND REFLECTIONS. NBER WORKING PAPER SERIES.

24

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

ICT-sector is showing productivity gains. The new data demon- strates that it is the ICT-sector that displays these productivity gains during the period 1995–2013. The contribution from all other sectors is negligible.9

This ICT-sector generated productivity growth is geographically linked to Stockholm, where the ICT-sector is mainly located. The calculations show that between 1995 and 2005 Stockholm accounted for 50 percent of the productivity growth. A change occurs between 2006 and 2013 and the contribution for Upper Norrland and Eastern Central Sweden is now noticeable.

A broader and deeper adoption of ICT technologies in non-ICT private and public sector is where the greatest future productivity potential exists for the Swedish economy to benefit from technol- ogy enabled economic growth. ICTs need to be implemented in business processes together with other assets to drive performance, and need to be analysed in the broader context of their contri- bution to aggregate jobs and economic performance. To this end, business and individual surveys on ICTs need to be reviewed regu- larly to take into account the role of ICTs, in particular broadband, as enablers of innovation and contributors to business performance and consumer welfare.

Digital business across the economy

The emergence and intensive utilization of ICT heavily affect the opportunities and efficiency of how firms produce and provide goods and services. The uptake of ICT throughout the economy has the potential to enhance productivity gains across industry sectors, even though statistical evidence fails to show that the relevance of ICT in the Swedish economy extends beyond the ICT sector. In addition, the ongoing digital transformation can extend market reach and reduce operational costs of companies. Further- more, it induces changes in business processes and provides oppor- tunities for setting up new businesses and jobs.

9 TILLVÄXTANALYS 2015. How digitalisation drives productivity and competitiveness in Sweden. Report 2014:13.

25

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

A growing research literature addresses the rise of digital busi- ness across the economy. Three categories of change become visi- ble in the literature (Figure 1). First, there is a growing body of literature that analyse global trends, such as big data analytics and the Internet of Things.10 Beyond Internet firms, the rest of the ICT sector recognise smart and interconnected devices forming the Internet of Things as well as big data as a new business oppor- tunity. Some estimates suggest that the global market for “big data technology and services” will grow from USD 3 billion in 2010 to

USD 17 billion in 2015.11

Second, ICT enabled global production networks or so called global value chains have been greatly facilitated by rapid advances in ICT.12 The international dispersion of corporate activities requires coordination of their locations. Cheaper and more reliable ICT-enabled communication has decreased the cost of co-ordi- nating complex activities over long distances both within and between companies.

Finally, in a short amount of time, the use of ICT has gone from concerning a few specialists to permeating entire firms.13 However, organizational complements are considered crucial to

ICT’s influence on productivity, which are presently proven even harder to pin down with statistical evidence. An illustrative case of how ICT drives business performance can be essential when gov- ernments improve their identification of policy priorities in order to drive growth.

10 BRYNJOLFSSON & MCAFEE 2014. The second machine age, Work, progess, and prosperity in a time of brilliant technologies, New York, USA, Norton & Comany Inc, BRYNJOLFSSON, E., HAMMERBACHER, J. & STEVENS, B. 2011. Competing through data: Three experts offer their game plans. McKinsey Quarterly, 36–47, BRYNJOLFSSON, E., HOFMANN, P. & JORDAN, J. 2010. Cloud Computing and Electricity: Beyond the Utility Model. Communications of the ACM, 53, 32–34.

11 OECD 2013b. OECD Science, Technology and Industry Scoreboard OECD Publishing.

12 IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2009. Local Technology Linkages and Supplier Upgrading in Global Value Chains: The Case of Swedish Engineering TNCs in Emerging Markets. Competition & Change, 13, 368–388, IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2011. Upgrading in global value-chains: a case study of technology-learning among IKEA- suppliers in China and Southeast Asia. Journal of Economic Geography, 11, 731–752.

13 ARH, T., BLAŽIČ, B. J. & DIMOVSKI, V. 2012. The impact of technology-enhanced organisational learning on business performance: An empirical study. Journal for East European Management Studies, 17, 369–383, KOWALKOWSKI, C., KINDSTRÖM, D. & GEBAUER, H. 2013. ICT as a catalyst for service business orientation. Journal of Business & Industrial Marketing, 28, 506–513, TAMBE, P., HITT, L. M. & BRYNJOLFSSON, E. 2012. The Extroverted Firm: How External Information Practices Affect Innovation and Productivity. Management Science, 58, 843–859.

26

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

Source: Tillväxtanalys, 2015OECD and Tillväxtanalys (2014a).

It could be argued that success in the digital economy where com- petitors from all over the world can emerge seemingly overnight will require policymakers and business leaders to go back to the drawing board to identify and build capabilities in their spheres of influence.

Value creation in digital businesses – Illustrative case studies

Digitalisation has the potential to disrupt and transform even traditional sectors such as mining, transport, tourism and taxi services thereby boosting economic competitiveness and productivity growth. In manufacturing, companies are increasingly using sensors mounted on products, taking advantage of the Internet of Things. Sensor data is used to monitor and optimize the operations of, for example, a new truck and for after sales services including pre- ventive maintenance operations.

Despite the focus on the ICT-producing sector by researchers relatively little attention is given to the ICT-using sector. Current evidence confirms that the ICT-producing sector drives growth but fails to show how digitalisation drives growth throughout the economy. To explore how ICT influences the way firms outside the ICT-sector do business the Swedish Agency for Growth Policy Analysis (Tillväxtanalys) conducted five illustrative case studies.

27

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

The cases demonstrate the depth and complexity of the digital journey the companies have embarked on.

In an attempt to extend our knowledge of how digitalisation impacts firms outside the ICT-sector the cases explore the follow- ing areas; a) the digitalisation of day-to-day operations, b) digi- talisation that enables participation in global value chains, and c) digital business opportunities based on big data and the Internet of Things (Table 1).

Source: Tillväxtanalys (2015).

A meta-analysis of the five cases supports the view that the digitali- sation journey has reached and now become a part of core business. During the interviews all informants describe how core business activities such as product development, production and marketing is undergoing re-structuring i.e. become digitalised. The digital economy is moving fast and the pressure to change is evident as the companies describe that it does not take long before old business models begin to fail. It seems that new digital business oppor- tunities force the companies to change to stay competitive.

In addition, the companies make significant use of internally generated data from day-to-day operations as well as externally generated customer data. New technology offers new ways to communicate with customers which also makes the digital journey more customer-centric. The studied companies create an electronic relationship with either supplier or end-customer depending on whether it is a B-to-B or a B-to-C operation. An enhanced rela-

28

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

tionship is then used to customise offers throughout the product lifecycle and generate new revenue streams as well as cutting costs.

Although the cases are very heterogeneous and cover traditional industry as well as the service sector there are commonalities. Informants describe that their ICT investments offer substantial cost cutting potential. To some extent they have managed to cut costs already but most of the cost cutting benefits are yet to be realised. Evidence confirms that in recent years technologies that drive profit and enable cost reduction have become cheaper and more widely used.

The companies’ digital journey shows the following similarities:

ICT investments have reduced costs but informants estimate that future cost savings will be much larger.

The implementation of new technology is accompanied by changes in day-to-day operations as well as the development of new business offerings.

Having the ability to perform big data analytics and putting these capabilities to profitable use are two very different things.

It is clear that the use of big data and the Internet of Things is still in its infancy. The companies gather large volumes of data and are currently building big data analytics capabilities. The interviews confirm that data is perceived as an increasingly significant re- source that can drive value creation and new products. Still, it could be argued that the economic importance of data is not new. The informants highlight why data is viewed as a new source of growth today. First the growth in data generated and collected. Second the increasing power of data analytics. Their confluence enables the exploitation of data in ways that were never possible before. The companies also describe how difficult it is to adapt big data analytics to make their operation more profitable.

29

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

Success factors

The case studies are designed to capture how the companies utilise the opportunities offered in the digital economy. Based on the companies’ descriptions of their digital journey potential success factors emerge.

Evidence from the cases highlights the following success factors:

Digitalisation has become part of core business and is viewed from an operations perspective thus closely connected to busi- ness strategy.

New digital business requires new skills.

Development is described in agile terms i.e. minor steps that continuously evolve in an iterative process which is very flexible and fast.

Source: Tillväxtanalys (2015).

Innovation is becoming data-driven

Firms increasingly leverage large volumes of data, known as “big data”. This data is generated from numerous transactions, produc- tion and communication processes. Big data analytics enable the improvement of, or development of, new products, processes, organisational methods and markets i.e. data-driven innovation.

It is argued that with time data-driven innovation has the pot- ential to increase resource efficiency and productivity, economic

30

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

competitiveness, and social well-being. Evidence suggests that the exploitation of data-driven innovation has already created added value for businesses and more can be expected to follow. Empirical studies show that data-driven innovation can boost firms’ pro- ductivity growth by around 5 percent to 10 percent. For the ICT sector, the analysis of big data represents a sizeable business opportunity: some estimates put the global market for “big data technology and services” at USD 17 billion in 2015, with a growth rate of 40 percent on average every year since 2010.14

The demand for structural change and new skills

History reveals that major technological progress is often accom- panied by changes in the labour market. By increasing labour productivity, new technology enables producing a given amount of goods and services with less employment. At the same time, tech- nological progress triggers mechanisms, with potentially positive effects on employment. This section takes stock of the recent de- bate as evidence is mixed and explanations are far from consensual.

There are several empirical studies which support the view that technology can replace workers that perform routine tasks (auto- mation).15 Recent studies show that one third of total employment in Finland and half of total employment in Sweden are potentially automatable in the next decade or two. Still, the estimated impacts do not necessarily imply future mass unemployment. The limit of the automation approach is that it will only tell us what kind of jobs may disappear in the future. A criticism that could be levelled against the automation approach is that it does not take into account, or ignores, new digital businesses that enter the market and create new jobs. There may be serious consequences if this neglect continues as policymakers may think that digitalisation will only result in unemployment. This chapter advocates a more

14 OECD 2014. DATA-DRIVEN INNOVATION FOR GROWTH AND WELL- BEING.

15 FREY, C. & OSBORNE, M. 2013. THE FUTURE OF EMPLOYMENT: HOW SUSCEPTIBLE ARE JOBS TO COMPUTERISATION? OMS Working Papers, September 18, FÖLSTER, S. 2014. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING, PAJARINEN, M. & ROUVINEN, P. 2014. Computerization Threatens One Third of Finnish Employment. ETLA Breif no 22, 13 January.

31

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

nuanced discussion that highlights business and work life dynamics i.e. a discussion that cover both job creation and job destruction. It could be argued that employment dynamics will increase at the same time leaving net employment unchanged i.e. the difference between jobs created and jobs lost. Currently the literature is somewhat biased as studies that take into account both job creation and job destruction are rare but we provide a few examples below.

To get as close as possible to the activities performed in digital businesses quantitative evidence should move beyond figures that show how much ICT firms purchase and try to measure the ser- vices that the new technology generated. The actual ICT-use is measured by the services that previous ICT investments generate. The cost of the services is computed as a rental price that varies with age. The cost of older ICT investments is lower than the cost of new ICT investments as the latest technology is perceived to be more productive thus more expensive.

OECD presents new evidence which support current research in the view that there are two opposing forces at play.16 Firstly ICT changes production and increases productivity. Secondly ICT re- duces costs which lead to lower prices and more sales. All in all the two opposing forces neutralises each other and in the long run the labour demand remains the same. Figure 3 shows the adjustment path as new technology is taken into use i.e. the user costs of pre- vious ICT investment decreases. The figure is a simplification of reality which does not take into account that firms continuously invest in new technology. New technology is bought continuously and not every twelve years. However, the figure still allows us to present more detailed evidence of how labour demand is affected when the new technology is taken into use.

16 OECD 2014c. ICTS AND JOBS: COMPLEMENTS OR SUBSTITUTES? THE EFFECTS OF ICT INVESTMENT ON LABOUR DEMAND IN 19 OECD COUNTRIES. DSTI/ICCP/IIS(2014)6, yet to be declassified.

32

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

Source: OECD (2014c).

It takes time before day-to-day operations change which is shown in the first year. After a while the initial start-up costs decrease which leads to lower prices and higher demand. As a result, firms hire more staff and employment increases. In the second year, firms start to change their day-to-day operations. Once the tech- nology has been in use for some time and is cheaper, additional ICT investments are made. As the hiring, which started in the first year, is still producing its effects firms reduce employment below its long run level. After the second year firms progressively in- crease employment as to bring it back to equilibrium which takes about ten years.

The estimates above suggest that the digital economy will in- crease the job dynamics and that technical progress will change the economic structure of nations. Initially there are effects such as a temporary decline in the demand of labour. While the negative effects of ICT investments are expected to fade away eventually their size and persistence seem to warrant appropriate policy measures. A criticism that could be levelled against Figure 3 is that it shows data from a time when we are good at measuring the ICT- producing sector. Will the narrative change in the future as we become better at measuring the ICT-using sectors?

33

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

New skills for workers, firms and customers are required

History shows that technological developments have made old skills obsolete and led to the demand for new skill sets. The digitalisation process is at the forefront of this transition and is generating policy interest about what new skills are needed and methods to develop these skills. This debate has raised a number of questions: What types of jobs are disappearing? To what extent does lifelong learning and education play a role in shaping the skills of future ICT users in the workplace and everyday life?

ICT has become pervasive throughout the labour market with hardly any jobs exempted. Recent literature however suggests a more nuanced view where computers could substitute for routine tasks. Several economists17 have found evidence of a polarization in the labour market in the sense that workers in the middle of the wage and skills distribution appear to have fared more poorly than those at the bottom and the top. It seems that computers comple- ment non-routine cognitive tasks but substitute routine tasks while not effecting non-routine manual tasks (like cleaning, gardening, and child care). This implies that many middle skilled groups like bank clerks and paralegals performing routine tasks have suffered a fall in demand. The industries that experienced the fastest growth in ICT also experienced the fastest growth in the demand for the most educated workers and the fastest falls in demand for workers with intermediate levels of education.

Related to the above, there are concerns that the workforce may lack the ICT skills that new occupations would require and that employment growth may be hampered by a shortage of such skills.18

17 AUTOR, D. H. & DORN, D. 2013. The Growth of Low-Skill Service Jobs and the Polarization of the US Labor Market. American Economic Review, 103, 1553-97, MICHAELS, G., NATRAJ, A. & VAN REENEN, J. 2013. Has ICT Polarized Skill Demand? Evidence from Eleven Countries over Twenty-Five Years. Review of Economics and Statistics, 96, 60–77.

18 COMMISSION, E. 2013. Grand Coalition for Digital Jobs.

34

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

ICT-enabled socio-economic benefits at risk

How policymakers respond – or not respond – to opportunities and risks associated with the digital economy discussed above, will decisively shape both the cumulative size, distribution and sustain- ability of the socio-economic benefits that can be realized in the digital economy. The socio-economic benefits at risk come in three forms, of which the final two are of utmost societal importance.19

Direct effects result from investments in ICT and infrastructure rollout. The short-term economic stimulus effect, a year or two from these investments differs little from a GDP point of view from other investment expenditures, but as ICT infrastructure investments are fundamentally necessary to realize the indirect and induced effects described below these investments are fun- damental.

Indirect effects come from all aspects of economic activity affected by ICT use that drive economic growth and prosperity. Examples include industry and public sector efficiency and in- creased productivity, reduced costs, more innovation, increased market reach, and new employment opportunities. Indirect effects typically include evolutionary and radical changes in economic activities facilitated by ICT use. The duration of indirect effects on the economy is typically between two and five years.

Induced effects come from transformative or disruptive uses of ICT. For example, ICT increases diffusion of information at lower cost, improves market access, allows people to work from multiple locations with flexible hours, and enables fundamental redesigns and optimization of procedures and processes, boost- ing the economy’s dynamism. There can be further positive spill-overs – when companies adopt broadband and ICT and transform their supply chains, they prompt other companies to change too, either because they are part of the chain, or because they copy an innovative leader. Finally, by its nature, ICT also creates positive network externalities whereby the benefits that accrue from using technologies increase as diffusion increases.

19 HANNA & SUMMER 2015. Transforming to a Networked Society: Guide for Policy Makers, Sriban.

35

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

The duration of indirect effects on the economy is typically a minimum of five years and can last for one, two or three decades.

Political economy of digital transformation

There are wider political economy challenges associated with public policy making and concomitant governance challenges in public institutions. Barriers to transformational change are embedded in the political, constitutional, and institutional set up of a society. A growing share of the overall economy will most likely increase the risk of hitting some of these barriers since digital transfor- mation create pressures at sector, organisational and individual levels. The source of these barriers can be grouped accordingly:20

Government failure Deliberate active or passive policy making designed to divert resources or shape incentive structures of stakeholders to non-productive or destructive activities. Ulti- mately such failure extracts economic value from the rest of society, to the benefit of small elite.21

Temporal asymmetry In a short-term perspective, an annual GDP growth rate of 1–2 percent enabled by the expansion of the digital economy makes little difference from one year to another for the average citizen, and hence is not strong enough to shape the political agenda or electoral discourse. The dilemma of ICT enabled long-term growth is that contemporaries pay most of the costs (in terms of jobs, values, etc.) of a technology- led transformation, while the benefits are mostly enjoyed by future generations who are absent from the current political process. More formally, the challenge is caused by temporal asymmetry in the distribution of costs and benefits that shapes political agenda and electorate competition.22 Or as The US Rep. Jim Cooper once said:

20 Ibid.

21 ACEMOGLUE & ROBINSON 2012. The Origins of Power, Prosperity and Poverty, New York, Crown Publishers.

22 LIPSEY, CARLAW & BEKAR 2005. Economic Transformations, New York, Oxford University Press.

36

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

The past, in general, is over-represented in Washington. The future has no lobbyists.23

Regulatory failure This occurs when public institutions are cap- tured by private interest pressure groups or when agencies put their own interest above the public interest to protect the status quo.

Private interest rent seeking Not every private profit seeking is to the benefit of society.24 Rent seeking leads to regulatory fail- ure when policy makers fail to distinguish between better public policy and better corporate deals. Private rent seeking coupled with government and/or regulatory failure is of particular con- cern decreasing the size or duration of socio-economic benefits enabled by digital economy.

Systemic failures Both federal and unitary states have to deal with dispersed layers of authority that are not coordinated enough and often in conflict with each other. For example, contradicting policy objectives are pursued resulting in systemic dysfunctionality and risks.25

Society’s values Transformation requires nonconformist atti- tudes, increased openness to new information, and tolerance towards the unfamiliar.

The networked infrastructure that blends computing and commu- nication is the largest construction project in human history.26 Getting public and ICT policy right or wrong has tremendous con- sequences for enabling transformational change that can deliver economically, culturally, and socially sustainable and desirable long term improvements in wellbeing. The magnitude of socio-economic benefits at stake is enormous.27 So are the opportunity costs of narrow, biased, or extractive policy choices that could suffocate

23twitter.com/usv/status/194850234982080513

24 HOBSBAWM 1969. Industry and Empire: from 1750 to the Present Day, London, Penguin Books.

25 BIANCHI & LABORY 2011. Industrial Policy after the Crisis, Northampton, MA, Edward Elgar.

26 COWHEY & ARONSON 2009. Transforming Global Information and Communication Market, the Political Economy of Innovation, Cambridge MA, MIT Press.

27ictlogy.net/20080115-economic-benefits-of-icts

37

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

new initiatives, productive innovations and investments in technol- ogies underpinning the rise of the networked society.28

ICT Policy framework enabling transformation

Over the last 30 years, many countries have moved away from state-owned telecommunications monopolies, and adopted liberali- zation and deregulation to embrace a market-based regulatory approach that relies on competition policy. Historically, we have heard calls for less regulation, better regulation, more equitable regulation, smarter regulation, and now for more holistic regula- tion that focuses on the cumulative impact of regulation. Each of these calls serves as a reminder that technology moves faster than regulation and hence there is a continuous need for keeping regu- latory frameworks aligned with technological, business, consumer, market, and societal realities.

To enable ICT led transformation and realize the benefits of the digital economy policymakers could take a much broader and a more coherent approach to ICT policy making to minimize the risks of hitting the barriers identified above. The related policy decisions or lack of them will have significant impact on; R&D investments (knowledge creation), value creation (innovation), roll out (diffusion), and use (adoption) of ICT. These ICT policies (see below) will determine the cumulative strength and sustaina- bility of ICT in driving transformational change and the distribu- tion of socio-economic benefits. They are also central as they im- pact key stakeholders’ timing and degree of willingness to invest in

ICT, and hence the long-term supply of ICT-related capabilities.

They also determine end users’ (individuals, businesses, and public services) ability to benefit from ICT as they define the speed, scope, and intensity of opportunities and benefits available from ICT-enabled service adoption.

28 The issue of rethinking policy and the opportunity cost of having the wrong public policy is summed up by Castell (1996):“If society does not determine technology, it can, mainly through the state, suffocate its development. Or alternatively, again mainly by state inter- vention, it can embark on an accelerated process of technological modernization able to change the fate of economy and social well-being in a few years.”

38

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

Supply-side ICT policy issues

National broadband (BB) policies aim to increase the roll out of BB infrastructure within a geography (region or a country) typically specifying an ambition in terms of expected BB service speeds, service roll out time plan, and sometimes adoption. They may also include public funding and cooperation mecha- nisms.

Network regulation aims to address technical (standards), mar- ket (incumbent, new entrant) and consumer (protection, pric- ing) specific conditions with the aim to improve market effi- ciency, public interest (universal access) and increase protection of consumers (contract terms).

Spectrum management aims to efficiently manage scarce resources and allocate new spectrum to highest value. It also includes global or regional coordination and harmonization of spectrum usage to decrease cost of technology by increasing economies of scale.

Demand-side ICT policy issues

Industrial Internet/Internet of Things – an umbrella term for emerging issue across a number of sectors currently experienc- ing accelerated rate of digitization such as, health, electricity, and energy. Increased use of ICT may result in changing rela- tionships in existing value chains and in new business models, upsetting the status quo.

Media/content regulation aims to regulate, increasingly in a multi-platform environment, obligations, roles and responsibil- ities of media service and content providers while creating, aggregating, and making available audio-visual content.

Data protection aims to regulate data subjects’ rights and data controllers and processers’ obligations while collecting, pro- cessing, using and disseminating personal data. It also regulates transfer of data across national boundaries and roles and respon- sibilities in data processing value chains. Increasingly the chal- lenge is about optimising a data protection perspective focusing

39

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

on protecting citizens with a data driven innovation paradigm aiming to enable new form of innovation, services and industries to evolve (see emerging policies section below).

Horizontal policies impacting supply and demand side

Internet governance concerns rules and principles for the opera- tion and use of the Internet – the mandate, organization, and responsibilities of governing entities.

Trade policies aim to regulate trade (financial, products, services, technologies, etc.) between countries and regions. Trade policies can facilitate liberalization resulting in more trade, economic and social integration, as well as transfer of technologies and innovations.

Intellectual Property Rights (IPR) – an umbrella term including trademarks, patents and copyrights. The regime aims to protect private interest and increase incentives to invest in new know- ledge creation and innovations on one side, and on the other, stimulate diffusion of new knowledge and innovation – for example, foster positive spillovers for greater societal benefit, thereby also limiting the private interest to appropriate some portion of the value attached to intellectual property investments.

Emerging policies impacting supply and/or demand side

Critical infrastructure and cybersecurity – critical infrastructure refers to any vital infrastructure for the functioning of modern societies, such as electricity and ICT. The policy aim is to take extra security measures – physical, logical, procedural, and re- dundancy – to assure continued availability beyond the demand and willingness to pay by the commercial market, as well as to cope with stressful environmental or other situations. Cyber- security is a much broader term that includes considerations covered by critical infrastructure, as well as additional con- siderations such as offensive and defensive measures to protect against and resist cyber-attacks targeting ICT at any level: net- work, IT-infrastructure, software, device, and user.

40

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

Data Driven innovation Big data and analytics refer to large scale collection of data whose analysis drives innovation that creates new opportunities for society. Policies primarily touch upon data protection when they are applied at the individual level. When applied at the business level, they deal with issues of copyright, liability, and trade secrets. At the societal level they touch upon issues of open data, transparency and e-government initiatives. Increasingly there is a need to view data driven inno- vation as a new phenomenon creating a new set of opportunities for forming new industries.

Institutional quest for the effective regulator

The digital economy breaks up existing vertical service-technology specific value chains into a multitude of horizontal offerings and capabilities. Convergence, a bi-product of the digital economy, changes markets by transforming traditional sectors, blurring historical market boundaries, and challenging the robustness of previously successful business strategies. From a policy perspective, convergence enables increased demand-side and supply-side sub- stitution by lowering entry barriers and ultimately facilitating more consumer choice, lower prices, and increased competition and innovation. The outcome at stake in the hands of policymakers is how much a society can gain from the convergence process.

But, convergence puts a range of very different regulatory tra- ditions and philosophies on a collision course:

Telecommunications, concerned with operation of the physical network and access.

Broadcasting, where licensing provides the basis for regulation on political and cultural criteria.

The film industry, where control is exercised through classifica- tion, censorship, and copyright.

Publishing, shaped by principles of a free press, libel, and copy- right.

41

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

The computing industry (including the Internet), historically left to develop largely unregulated, apart from general competi- tion law.

Protection of citizens’ fundamental rights, such as privacy and free speech.

The vertical and sector-specific regulatory regimes that currently exist in most countries, comprising separate frameworks such as Internet, telecom, broadcast, content and copyright, are increasingly inadequate for a converged environment, and amplify the risk of dysfunctional market outcomes, suboptimal resource utilization and an (un)intentional limiting of potential consumer surplus.

A fragmented, vertical, sector-specific regulatory framework is increasingly problematic due to:

Distortion of competition Near-perfect substitute platforms (for example, terrestrial broadcast, satellite, telecom, cable, and Internet) should, in principle, be regulated the same way.

Increased risk of overlapping policy remits created by convergence

A broad and holistic perspective that encompasses the reality of all converging value chains is necessary. By extension, policy makers need to rethink objectives, responsibility, governance, and forms of intervention.

Weakening of regulatory effectiveness When alternative provid- ers are less regulated, the lowest denominator prevails and becomes the norm in the long run. This situation creates an opportunity for regulatory arbitrage and distorts competitive and market-based business investment decisions.

Regulatory flight There is a risk of companies moving to less regulated sectors and jurisdictions or being taken over by those outside the regulatory jurisdiction.

So how could policymakers respond? Firstly, policymakers may align converging sectors’ overarching policy goals and desired out- comes and assure that remedies are applied equally across these sectors. This involves among other things:

42

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

Establishing over-arching long-term policy goals for innovation, competition, affordability, and availability, including standards for the lowest common denominator.

Ensuring a balance between investment protection and con- sumer interest, for example, balancing short-term gains against long-term economic viability across all sectors.

Increasing clarity of policy frameworks by examining justifica- tion for regulation (why regulate?) and outcomes (with what goals in mind?), aligning the objectives of economic policy with that of public interest, and ensuring that social (non-economic) policy objectives are well targeted and have minimum distortion effects on competition and market efficiency.

Secondly, policymakers could adopt a technology-neutral frame- work. The starting point for creating a new regulatory instrument should be the service in question not the platform that delivers the service. Regulatory instruments and chosen implementation stra- tegy should be service-specific rather than platform-specific.

As a principle, the regulatory object or target in a new technol- ogy neutral framework should be the “service” in question not the platform that delivers the service.

Regulatory parity between platforms should follow as a result of targeting the service not the underlying platform or technology.

This should not be interpreted as “all” services need to be “regu- lated” but rather that those that do (which by nature is a public interest, economic policy or a rights based consideration not a technological one) should be regulated from a service perspec- tive irrespective of the delivery platform.

Thirdly, policymakers are faced with the challenge of whether established, vertical, sector specific regulators should continue to constitute the most effective institutional set up to manage policies in a converged world. Some key principal considerations of the institutional set up are as follows;

Sector specific Ministries – sector specific Agency (typically the case today).

43

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

Convergence at Ministry level – multiple Agencies.

Convergence at Agency level – multiple Ministries.

Fourthly, deregulation of previously sector specific regulatory frameworks should be the first natural outcome of a convergence regulatory framework review, due to the substitution effects mentioned above and the regulatory risks identified above de- valuing the potential socio-economic benefits that can be achieved in the digital economy. Any upward revisions of previously non- regulated sectors should be carefully considered and applied only on a service-by-service consideration in a platform and technology neutral way. Regulatory parity should be adhered to and be reached as a natural outcome of a more holistic framework.

Lastly, once a more holistic and coherent ICT policy framework has been defined, the implementation, enforcement and periodic overviews thereof is more effectively dealt with if the institutional set up is in line with market realities of the regulated sectors. Furthermore, effective and independent regulatory authority remains essential to contribute to develop a dynamic digital economy. Regulatory institutions need to be backed by research (evidence based policy), training, and capability development. Ultimately, the success of new digital economy initiatives is preconditioned upon the presence of strong political leadership and a firm bi-partisan political commitment that takes a long term view of the well-being of current and future citizens, competitiveness of industries, and social progress at large.

Therefore, policymakers’ capacity to manage ICT-led trans- formation in the most advantageous direction is of strategic signi- ficance for every nation!

Summary and conclusions

Digitalisation has transformed business and societies in the past 15 year. The key factors that drive the digital economy is the birth of new Internet based businesses as well as the ICT enabled trans- formation of existing industries. At the heart of the information society are the innovations that facilitate the adoption of new

44

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

technologies. Almost no business today is run without the help of ICTs.

Investment in ICT goods and services is an important driver of growth. The increased importance of ICT in driving Swedish productivity growth, has in part overturned Robert Solow’s paradox “that computers were found everywhere except the productivity statistics”. New statistical evidence shows that the Swedish ICT- sector has a substantial edge compared to the overall economy as the ICT-sector alone accounts for 42 percent of the productivity growth in Sweden between the years 2006–2013. Still, even though it is not visible in the statistical evidence, the really significant growth-potential can become visible when the entire private sector reaps the benefits of the digitalisation process.

Several digital trends are driving the emergence of new business models and the transformation of established markets. We argue that three of them deserve particular attention: i) global trends such as data driven innovation and the Internet of Things, ii) the importance of ICT-based networks which enable firms to partici- pate in global value chains, and finally iii) the firm level where ICT investments become more productive when complemented with intangible investments such as organisational change and new skills.

The Internet of Things is likely to have profound implications for all sectors of the economy i.e. day-to-day operations, consumer relationship and transport systems. In addition, firms increasingly leverage large volumes of data. Big data and analytics are two examples of data driven innovation that enables the improvement or development of new products, processes, organisational methods and markets.

Five illustrative case studies show that the digital journey of firms from both traditional industry as well as the service sector shows the following similarities:

ICT investments have reduced costs but informants estimate that future cost savings will be much larger.

The implementation of new technology is accompanied with changes in day-to-day operations as well as the development of new business offerings.

45

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

Having the ability to perform big data analytics and putting these capabilities to profitable use are two very different things.

It is clear that data driven innovation and the Internet of Things are still in their infancy. The companies surveyed gather large vol- umes of data and are currently building big data analytics capabili- ties. ICT-enabled technological progress comes with the oppor- tunity to transform industries, economies and societies. It encom- passes forces that possess the capacity to drive structural change that results in positive, long-term sustainable growth. In fact, ICT has the potential to decisively shape the competitiveness of nations, the pace of social progress and qualitative and quantitative measures of standard of living.

Policymakers’ capacity to manage ICT-enabled transformation in the most advantageous direction is therefore of strategic signifi- cance. Benefiting from transformational change requires sound public policymaking that positively shapes and determines the duration, cumulative strength, distribution and sustainability of socio-economic benefits that can be achieved. This puts policy makers in a unique position – and gives them a unique responsibility!

46

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

References

ACEMOGLUE & ROBINSON 2012. The Origins of Power, Prosperity and Poverty, New York, Crown Publishers.

ARH, T., BLAŽIČ, B. J. & DIMOVSKI, V. 2012. The impact of technology-enhanced organisational learning on business per- formance: An empirical study. Journal for East European Mana- gement Studies, 17, 369–383.

AUTOR, D. H. & DORN, D. 2013. The Growth of Low-Skill Service Jobs and the Polarization of the US Labor Market.

American Economic Review, 103 , 1553-97.

BIANCHI & LABORY 2011. Industrial Policy after the Crisis,

Northampton, MA, Edward Elgar.

BRYNJOLFSSON & MCAFEE 2014. The second machine age, Work, progess, and prosperity in a time of brilliant technologies,

New York, USA, Norton & Comany Inc.

BRYNJOLFSSON, E., HAMMERBACHER, J. & STEVENS, B. 2011. Competing through data: Three experts offer their game plans. McKinsey Quarterly, 36–47.

BRYNJOLFSSON, E., HOFMANN, P. & JORDAN, J. 2010. Cloud Computing and Electricity: Beyond the Utility Model.

Communications of the ACM, 53 , 32–34. COMMISSION, E. 2013. Grand Coalition for Digital Jobs.

COWHEY & ARONSON 2009. Transforming Global Information and Communication Market, the Political Economy of Innovat- ion, Cambridge MA, MIT Press.

DERRIDA, J. 1976. Of grammatology, Baltimore, Johns Hopkins Univ Press.

EDQUIST, H. 2009. Hur länge förblir IKT avgörande för svensk produktivitetsutveckling? Ekonomisk debatt, Vol 37.

FREY, C. & OSBORNE, M. 2013. THE FUTURE OF EMPLOYMENT: HOW SUSCEPTIBLE ARE JOBS TO COMPUTERISATION? OMS Working Papers, September 18.

FÖLSTER, S. 2014. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING.

47

Irene Ek, Rene Summer

SOU 2015:65

GORDON, R. 2014. THE DEMISE OF U.S. ECONOMIC GROWTH: RESTATEMENT, REBUTTAL, AND REFLEC- TIONS. NBER WORKING PAPER SERIES.

HANNA & SUMMER 2015. Transforming to a Networked Society: Guide for Policy Makers, Sriban.

HOBSBAWM 1969. Industry and Empire: from 1750 to the Present Day, London, Penguin Books.

IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2009. Local Technology Linkages and Supplier Upgrading in Global Value Chains: The Case of Swedish Engineering TNCs in Emerging Markets.

Competition & Change, 13 , 368–388.

IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2011. Upgrading in global value-chains: a case study of technology-learning among IKEA- suppliers in China and Southeast Asia. Journal of Economic Geography, 11, 731–752.

KOWALKOWSKI, C., KINDSTRÖM, D. & GEBAUER, H. 2013. ICT as a catalyst for service business orientation. Journal of Business & Industrial Marketing, 28, 506–513.

LIPSEY, CARLAW & BEKAR 2005. Economic Transformations, New York, Oxford University Press.

MCKINSEY 2014a. IT transformation since the 1960s. McKinsey Quarterly, 84–85.

MCKINSEY 2014b. Strategic principles for competing in the digital age.

MICHAELS, G., NATRAJ, A. & VAN REENEN, J. 2013. Has ICT Polarized Skill Demand? Evidence from Eleven Countries over Twenty-Five Years. Review of Economics and Statistics, 96,

60–77.

OECD 2013b. OECD Science, Technology and Industry Scoreboard

OECD Publishing.

OECD 2014. DATA-DRIVEN INNOVATION FOR GROWTH AND WELL-BEING.

OECD 2014c. ICTS AND JOBS: COMPLEMENTS OR SUB- STITUTES? THE EFFECTS OF ICT INVESTMENT ON LABOUR DEMAND IN 19 OECD COUNTRIES.

DSTI/ICCP/IIS(2014)6, yet to be declassified.

48

SOU 2015:65

Irene Ek, Rene Summer

OECD & TILLVÄXTANALYS 2014a. Measuring the Swedish digital economy. In: DSTI/ICCP/IIS(2014)7, O. W. P. O. M. A. A. O. T. D. E. (ed.).

PAJARINEN, M. & ROUVINEN, P. 2014. Computerization Threatens One Third of Finnish Employment. ETLA Breif no 22, 13 January.

PEITZ & WALDFOGEL The Oxford Handbook of the Digital Economy. 'Oxford University Press'.

SOLOW 1987. We’d better watch out. New York Times Book Review.

SOLOW, R. 1957. Technical change and the aggregate production function. Review of Economics and Statistics, 39, 312–320.

TAMBE, P., HITT, L. M. & BRYNJOLFSSON, E. 2012. The Extroverted Firm: How External Information Practices Affect Innovation and Productivity. Management Science, 58, 843–859.

TILLVÄXTANALYS 2015. How digitalisation drives productivity and competitiveness in Sweden. Report 2014:13.

49

Det biologiska samhället

Anders Ekholm

Världen är inte en maskin

Vi har länge trott att världen är ett perfekt urverk eller maskineri. Begreppet social ingenjörskonst leder tankarna till ett samhälle som vi med precisa åtgärder kan styra i önskvärd riktning. De reformer som drivs igenom inom t.ex. vård, skola och omsorg bygger nästan alltid på denna tanke. Man tänker sig att det går att skapa riktlinjer eller lagar som sedan transformerar produktionen till något som är bättre än innan. I skolan tror man att olika betygssystem eller huvudmannaskapsreformer ska lyfta de dalande Pisa-resultaten. Inom vård och omsorg tänker man sig att olika krav på bemanning eller föreskrifter om att använda plasthandskar vid noga specifice- rade situationer, kommer att förändra kvaliteten på det man levere- rar. Exemplen kan mångfaldigas.

Under de senaste decennierna har tron på regelstyrning ökat markant. Dels som ett resultat av kontraktsspecifikationerna som kommit i privatiseringarnas kölvatten, dels i allmänhet. Kanske är det EU-inträdet och dess ökade fokus på olika regleringar av varie- rande karaktär och kvalitet som leder fram till denna situation. Men utvecklingen ses även i andra länder, och brukar kallas audit society.

De senaste åren har man dessutom inrättat ett antal nya inspek- tionsmyndigheter. Dessa har i uppdrag att åka ut till verksamheter och inspektera att alla regler och föreskrifter verkligen följs. Sällan eller aldrig följs själva resultatet upp: Får man god vård, värdig omsorg eller demokratiskt fostrade elever? Ja det vet vi inte, men däremot inspekteras gärna olika typer av handlingsplaner, som stjäl många timmar från faktisk produktion att utforma, vilka sätts in i pärmar och glöms till nästa inspektionstillfälle.

51

Anders Ekholm

SOU 2015:65

Om vi bortser från svårigheten för papper i pärmar att faktiskt påverka arbetsprocesser så skulle detta kunna vara en bra strategi, om det bara vore så att vård, skola och omsorg, ja världen, vore ett maskineri, ett urverk, som den fiffige sociala ingenjören kan på- verka med ett på förhand känt resultat.

Problemet är att världen inte är ett komplicerat maskineri.

Världen som modell

Vi bygger gärna modeller för att förstå vår omvärld. Några modeller är användbara, men det är viktigt att komma ihåg att alla modeller är fel. Modellerna måste hela tiden utvecklas eller bytas ut i takt med att deras förenklade bild av verkligheten inte längre ger någon vägledning i tolkningen skeenden i vår omvärld.

I den ekonomiska politiken verkar vi nu stå inför ett modell- skifte. Vi vet ännu inte hur den nya modellen kommer att se ut, men en modell som säger att det är bra med negativa räntor har förstås något grundläggande fel inbyggt. Hur kan det vara negativt att ha mycket pengar sparade?

Även modellerna för styrning av vård, skola och omsorg behö- ver en akut uppdatering. I flera grundläggande kvalitetsindikatorer har det inte skett någon förbättring under flera decennier, trots att politiker och medborgare är överens om att det behövs förändring. Andelen elever som inte går ut grundskolan med godkända resultat har legat på ca 10 procent sedan 1970-talet. Andelen som får en infektion efter operation på sjukhus har legat runt 10 procent de senaste decennierna och väntetiderna i vården har i princip varit konstanta under samma period.

Vi är duktiga på industri. Sveriges export av industrivaror per capita är riktig hög. Att ha haft två, i alla fall historiskt framgångs- rika bilmärken och fortsatt framgångrika lastbilstillverkare eller marinmotortillverkare, är relativt remarkabelt för ett litet land som Sverige, för att inte nämna telekom, kraftteknik, industrirobotar och andra globalt framgångsrika verksamheter.

I huvudsak tenderar vi att tänka på världen som en industri- modell, helt enkelt eftersom den är enkel och våra hjärnor inte är så bra på att tänka på mer komplicerade fenomen.

52

SOU 2015:65

Anders Ekholm

Euklides beskrev hur allt kan deduceras från ett antal enkla antaganden och tillbaka. Rationalisterna under 1600-talet tog upp tråden och tänkte sig att förnuftet och tingens logiska ordning var en rätt bra beskrivning av världen. Mycket av våra politiska upp- fattningar och det sätt som vi inrättar styrningen i samhället bygger på detta sätt att tänka.

Människan är inte rationell

Ett tydligt exempel på att vi tänker på världen som modeller är valfrihetsreformerna inom olika områden. De utgår ifrån att om vi bara gör valet fritt för individerna så kommer de att fatta förnuftiga beslut och systemet kommer att utvecklas mot optimalitet. Det visar sig emellertid att så inte är fallet. Alls. Anledningen till det börjar vi förstå genom experimentella psykologer, som t.ex. nobel- pristagaren Daniel Kahneman och genom resultat från behaviorist- isk ekonomi, som i stället för att utgå från en tänkt idealbild av hur människan är och fungerar utför experiment för att se hur vi verk- ligen fungerar.

Resultaten är deprimerande om man är rationalist. Det visar sig att även om vi har en viss förmåga att tänka rationellt, så använder vi den sällan. I stället gör vi som vanligt och på de sätt vi är trygga med. Våra beslut tas på känsla, som tämligen ofta får köra över de fåtaliga rationella funderingar vi har. Vi har en begränsad förmåga att hantera tid, och en väldigt begränsad förmåga att hantera fakta.

Parallellt med att vi börjar förstå hur vårt inre egentligen funge- rar, börjar vi även förstå hur världen utanför oss fungerar.

Även om vår mekaniska, industrialiserade bild av världen fort- farande visar sig stämma i många fall, så gäller det bara en minoritet av alla fenomen i världen, naturen eller det civiliserade samhället. Från att ha en bild av samhället som det perfekta urverket börjar vi nu förstå att världen är en helt annan bulle.

Världen är i huvudsak komplex.

53

Anders Ekholm

SOU 2015:65

Det är inte komplicerat, det är komplext

I vardagligt tal skiljer vi sällan mellan komplicerad och komplex. Dessa begrepp får stå för något som innehåller många parameterar, fler än vad vi riktigt kan hantera. Men i en mer teknisk mening är det två helt och hållet olika fenomen.

Komplicerade system kan vi förstå, eller organisera oss så att vi kan förstå. Vi kan t.ex. bygga rymdraketer, superdatorer och stor- sjukhus. Det finns ingen människa som kan förstå alla detaljer av sådana system, annat än på konceptuell nivå. Ändå fortsätter vi att bli allt bättre på att göra sådana system.

För att hantera komplicerade system eller processer behöver vi stora mängder data. Vi behöver rationalitet. När vi nu inser att vi som människor inte är särskilt duktiga på rationalitet, så är det ju tur att vi för första gången i världshistorien har uppfunnit maskiner som är ekvilibrister på just logik, och dessutom på massiv data- krunchning; datorer.

Det är faktiskt så att skälet till att vi fick upp ögonen för kom- plexitet var just uppfinnandet av datorer. Även om komplexitet beskrivits och hanterats innan, så är det först när vi börjat kunna göra datormodeller av komplexitet som vi börjat förstå fenomenet.

Vad betyder det då att något är komplex? Komplexitetsteori är en vetenskapsgren som behandlar system med följande egenskaper:

de är komplexa (många oberoende enheter interagerar, t.ex. ett mänskligt samhälle eller den levande cellen).

interaktionen inom systemet medför spontan självorganisering (t.ex. fåglar som anpassar sig till andra fåglar och därmed skapar en flock).

de självorganiserande systemen är adaptiva (de försöker att vända händelser i dess omgivning till fördelar, t.ex. en art utvecklas i riktning mot bättre anpassning till omgivningen eller företag som lär av erfarenheter) (Wikipedia, 2015).

Sådana komplexa, självorganiserande och adaptiva system har en dynamik som gör att de skiljer sig från statiska objekt som t.ex. datorer, som endast är komplicerade, till skillnad från komplexa. Komplexa system är mer spontana, mer oordnade och mer levande, de befinner sig på randen till kaos, där systemen har tillräcklig sta-

54

SOU 2015:65

Anders Ekholm

bilitet för att vara uthålliga, men samtidigt kan omvandlas. Randen till kaos1 är där komplexa system kan vara spontana, adaptiva, och levande.

För att ett system ska anses vara adaptivt komplext finns det ett antal kriterier som ska vara uppfyllda. Även om det kan se ut som väl utarbetade kriterier så finns det egentligen ingen enda definition av komplexitet som alla är överens om.

Ett komplext adaptivt system har några eller alla av följande attribut:

Antalet delar, och typer av delar, i systemet och antalet förbin- delser mellan delarna är icke-trivial – men det finns ingen allmän regel för att skilja ”trivial” från ”icke-trivial”.

Systemet har minne eller inkluderar återkoppling.

Systemet kan anpassa sig efter sin historia eller återkoppling.

Relationerna mellan systemet och dess omgivning är icke-trivial eller icke-linjär.

Systemet kan påverkas av, eller kan anpassa sig till, dess omgiv- ning.

Systemet är mycket känslig för ursprungliga betingelser.

Komplexa system är alltså system där delarna interagerar, dvs. som eleverna i ett klassrum, personerna på en enhet eller arbetsgrupp, våra kroppar. Resultaten blir emergenta, dvs. de uppstår ur den samtidiga interaktionen snarare än som resultat av ett löpande- bands alla olika stationer. Vi vet inte vad som kommer ur ett kom- plext system vid varje tillfälle, däremot kan vi i efterhand peka på vilka beroenden som ledde fram till ett specifikt resultat. Det inne- bär ännu en i raden av nedslående nya sanningar: Det går inte att styra ett komplext system.

Men de går att påverka.

1 sv.wikipedia.org/wiki/kaosforskning

55

Anders Ekholm

SOU 2015:65

Nya modeller växer fram

En person som har funderat på hur världen kan beskrivas är Dave Snowden, som då han arbetade på IBM tog fram en modell för management som kunde beskriva världen såsom vi börjar förstå att den funkar. Han har tillsammans med andra utvecklat det s.k. Cynefin-ramverket.

Källa: CC3.0 SA by Dave Snowden.

Dave Snowden kategoriserar våra organisationer, processer och fenomen i fyra kvadranter samt en mittenkategori av oordning där vi inte riktigt vet vad som gäller. De olika kvadranterna beskriver vilken nivå av determinism vi kan ha, alltså i hur hög grad vi kan förutse resultatet av våra handlingar.

I obvious finns processer som bygger på enkla samband. Inte nödvändigtvis enkla i meningen banala, utan i att vi vet vad som händer då vi vidtar en åtgärd. Om jag tappar ett kristallglas i ett

56

SOU 2015:65

Anders Ekholm

betonggolv så kommer det att gå sönder. För att undvika detta så är åtgärderna väldigt tydliga: håll hårt – fumla inte.

Kausaliteten är dessutom solklar. Ett tappat glas leder oundvik- ligen till krossat glas. Det finns många processer eller organisa- tioner som opererar i denna kvadrant, som snöröjning, kullager- tillverkning, biltillverkning osv. Att servera lunch bygger på enkla samband, men inte hur de smakar eller upplevs. Det senare är något helt annat, ett komplext samspel mellan vad du äter, hur du känner dig, din miljö och ditt sällskap. Exakt samma lunch kan alltså smaka helt olika från dag till dag, men att servera lunchen – det kan vara ett enkelt system.

I denna kvadrant kan vi successivt söka oss fram till det bästa sättet att utföra arbetet vid given teknik eller kunskap, och veta vilket resultat vi får. Best practice funkar fint. Socialstyrelsen kan publicera kliniska riktlinjer, och om de följs så får vi vård av bra kvalitet. Standardiseringsorgan kan publicera sätt att tillverka och följer vi dessa så kommer vi få bra produkter. Att styra upp proces- sen är även att påverka resultatet på ett förutsägbart sätt. Det finns minst en bästa organisation och arbetsprocess. Den kan vi skriva dekret om att införa.

I kvadranten complicated blir det lite värre. Vi vet inte från bör- jan vad som gäller, men efter att vi benat ut de olika aspekterna kan vi gå vidare. Här faller regelverk, kliniska riktlinjer eller andra checklistebaserade lösningar. Däremot finns det good practice:

”Det brukar vara en god ide att börja med att undersöka ….” Här behöver vi mycket input i form av data. Vi kan bygga besluts- stödsystem som handleder oss i processen. När vi har lärt oss till- räckligt kan vi kanske göra en eller flera ”obvious” processer av dem. Sådana processer vet vi i princip hur vi gör och de säger hur vi bör gå tillväga. Ofta gör vi det dock inte, eftersom vi inte ser behovet av det p.g.a. vårt väl tilltagna ego, eller för att vi som modell av världen ser den som ”obvious”.

I kvadranten complex är det svårare eller omöjligt att i förväg be- stämma ett precist utfall utifrån hur man organiserar sig. Det är tvärtom så att din förmåga att ständigt anpassa dig blir avgörande för hur bra resultat du kommer att uppnå. Även hur du gör blir väldigt viktigt för resultatet, men inte i en förväg definierad pro- cess, utan anpassningen till det lokala eller individuella fallet är av-

57

Anders Ekholm

SOU 2015:65

görande för resultatet. Här återfinns en nations ekonomi, ett före- tags innovationskraft och det mesta av vård, skola och omsorg.

I kvadranten chaos är det oklart vilket samband som finns mellan åtgärd och resultat. Det finns heller inga gränser för hur systemet kan slå. Kultur kanske kan säga ha dessa egenskaper. Du skapar ett konstverk, men du vet inte på förhand vad betraktarens reaktion kommer att bli. Ditt verk kan höjas till skyarna och du blir världs- kändis eller, dessvärre vanligast, inte. Det finns kaotiska inslag även i näringslivet. Olika produkter blir ”virala”, hajpade och säljer stort, för att sedan dö ut tämligen snabbt. Varför just den specifika pro- dukten? Vi vet inte riktigt, men en och annan marknadsförare ligger nog sömnlös och funderar på det.

Även i näringslivet går man mot mer av komplexitet och inter- dependenser. I stället för bara sälja en lastbil säljer man ett helt paket med service och stöd till miljömässighet, utbildning för kör- teknik och logistiksystem. Vi går från en modell där det endast var kvalitet och pris som bestämde vad vi skulle köpa, till en situation där det är mer av innovation och relation. Relation betyder att tjänsten allt mer är samproducerad, dvs. emergent.

Därför har de senaste decenniernas reformer inte fungerat särskilt väl i vård, skola omsorg

De reformer som drivits igenom under de senaste decennierna bygger på att vi kan förstå verksamheter och deras resultat från ett top-down perspektiv. Men verkligheten i ett komplext system kan bara till ganska liten del påverkas eller förstås top-down. Anled- ningen till att man ändå gör det antagandet är antagligen att staten som styr via regelverk och budget inte har kapacitet att hantera komplexitet, utan endast med nöd och näppe begränsade komplice- rade system. I många fall hanterar staten just komplicerade system, t.ex. skatter eller transfereringssystemen.

Fast även dessa till synes rätlinjiga system har en hel del kom- plexa inslag. Antalet sjukskrivna påverkades t.ex. väsentligt mer under 1990-talet och in på 2000-talet av befolkningens värderingar av sjukskrivning än av regelförändringarna. Vård, skola och omsorg har dock inte ens denna typ av enkelt komplicerade egenskaper, utan är strikt komplexa.

58

SOU 2015:65

Anders Ekholm

Tomt i verktygslådan

Nästan alla politiska diskussioner rör dimensioner som i liten eller ingen grad påverkar resultaten. Privat eller offentligt, statligt eller kommunalt, fler eller färre kommuner och landsting, tidigare eller senare betyg, kliniska riktlinjer, bemanningskrav, upphandlingslag- stiftning osv. När verksamheterna inte följer lagarna enligt inten- tionerna så stiftar man ytterligare lagar, skriver ännu längre kon- trakt eller startar en inspektion.

Vi har alltmer gått in i styrningsmodeller som bygger på simpla linjära modeller, för att vi verkar vilja styra med regler och enkla ekonomiska incitament, t.ex. besöksersättningar i vården eller skol- peng. Via mängder av detaljerade regler och kontrakt, kvasimarkna- der och olika former av tillsynsmyndigheter tror vi att vi kan införa de bästa modellerna. Men all vård, skola och omsorg produceras i mötet mellan patienten/eleven/brukaren och systemet och profes- sionerna, dvs. i mikrosystemen. Reformer som inte påverkar detta möte kommer inte heller påverka kvalitet eller effektivitet. Detta leder i stället till att vi överstyr och förhindrar utveckling, och för- sämrar driften – i alla fall om folk lyder regelverken.

När vi ser världen som ett komplext nätverkssystem, havererar frågor om ansvar, organisation, detaljreglering och enkla ekono- miska incitament.

Med data förstår vi världen

När vi börjar förstå att det mesta i samhället är komplext, lite till är komplicerat och ganska få saker är enkla, så börjar vi kanske även inse att det enda kända sättet att hantera komplicerade och kom- plexa fenomen är med massiva mängder data i realtid. Vi måste bygga modeller och analys- och beslutstöd för att kunna hantera dessa verksamheter. Regelverk är bra och nödvändiga för att slå fast ramar och aktörer, men ska begränsas till detta för att inte över- styra och kväva utveckling och innovation.

Inom offentlig sektor finns ingen infrastruktur för att hantera data på en nivå som stödjer komplicerade sammansatta system, annat än för ett fåtal mödosamt och ganska illa designade sam- arbeten mellan myndigheter. Komplexitet har vi som sagt inte rik-

59

Anders Ekholm

SOU 2015:65

tigt så stor kunskap om hur vi ska hantera, men klart är att en start är att samla massiva mängder data och börja experimentera.

Den myndighet som i dag har huvudansvaret för hanteringen av data inom statliga myndigheter är Statistiska centralbyrån (SCB). Vid sidan av SCB har vissa initiativ tagits av myndigheter med stora volymer av handläggning, t.ex. Skatteverket och Försäkringskassan som har visst utbyte av data för handläggning av individuella ären- den. Likaså pågår arbete med att låta kommuner koppla upp sig med direktaccess till Försäkringskassan för handläggning av för- sörjningsstöd. Gemensamt för dessa initiativ är att de tillkommit på myndigheternas initiativ men att lagstiftningen oftast inte medger en rationell hantering av data. Oftast bromsas, försenas eller omöj- liggörs därför dessa initiativ av en lagstiftning som inte hängt med.

Ett annat aktuellt exempel är försöken att införa gemensamma läkemedelslistor där tanken är att läkare ska kunna se vilka andra läkemedel en patient får utskrivna, vilket förstås är extremt viktigt för en säker läkemedelshantering. I förlängningen kan även olika typer av förskrivningsstöd som varnar för olämpliga kombinationer eller doser användas här. Detta arbete har nu pausats i ett år i av- vaktan på att regelverket ska ändras. Systemen för förskrivnings- stöd har funnits i andra länder i decennier, men i Sverige är de alltså förbjudna.

Det har gått så långt att då man startade Inspektionen för social- försäkringar fick de inte hantera data. Skälet var baserat på integritets- argumentet, vilket är helt obegripligt eftersom myndigheten fick gå in i Försäkringskassans system och läsa i personliga ärenden, inklusive läkarintyg. Efter intensivt tjat från myndigheten har man så äntligen fått tillåtelse att hantera data, men det tog ett halvt decennium. Hur man tror att man kan utvärdera socialförsäkringar, med avseende på t.ex. effektivitet, återgång i arbete, jämlikhet och så vidare, utan några data utom slumpmässigt läsande av enskilda akter, är en gåta.

Att utbyta data för förbättringsarbete är i princip även det för- bjudet. För syftet forskning kan man få ut data efter beslut i etisk nämnd, men även om du har etiskt godkända projekt kan SCB stoppa projektet. De gör i sin tur en godtycklig bedömning av huruvida den personliga integriteten ändå kan anses vara hotad. Viktigt att notera här är att det oftast rör sig om avidentifierade data. Här har nämligen SCB helt bytt bedömning av utlämnande-

60

SOU 2015:65

Anders Ekholm

ärenden. För bara fem år sedan sågs avidentifierade data som just avidentifierade, dvs. Personuppgiftslagen (PuL) behövde inte tas med i bedömningen utan utlämningen bedömdes endast utifrån sekretesslagstiftningen. För fem år sedan tog utlämningsprövningen någon dag, i värsta fall en vecka. I dag är det inte ovanligt att den tar ett eller flera år. Det här gör att talet om jämlik skola, vård och omsorg kan tyckas vällovligt men naivt. Hur skulle man med det rådande sättet att arbeta kunna åstadkomma detta? Jämlikhet är ett strikt statistiskt fenomen. Ojämlikhet går att observera i verklig- heten, men inte jämlikhet.

Sverige i bakvattnet?

På samma sätt som företag går under då de inte klarar av att stän- digt lära sig och utvecklas kommer antagligen även länder hamna i bakvattnet. Länder går visserligen inte under, men det som händer då man inte klarar konkurrensen är att växelkursen förskjuts så att det blir dyrare att köpa importerade varor.

Det som händer då man gradvis stelnar är att man inte förmår att tänka nytt och tänka om, trots att resten av världen förändras. Bitvis gör man det av bra skäl. Man har redan investerat i sin pro- duktionsteknik, men framförallt i sin produktionslogik. Man kan tänka, man kan tänka nytt, man är i bästa fall innovativ inom ramen för sin produktionslogik. Man är duktig på riktigt, i så fall, på den inre produktiviteten, dvs. att ständigt bli några procent bättre varje månad. Men den yttre produktiviteten – gör man rätt saker? – den blir lidande. Till slut har man så liten kontakt med den nya pro- duktionslogiken att nystartade verksamheter som inte bär nack- delarna av historien men har fördelarna av att lära nytt, tar över medan de gamla går i konkurs. Sedan börjar deras utveckling mot mognad och till slut till stagnation och slutligen konkurs. Samma kretslopp har som sagt inte länder, men visst stagnerar de.

I Sverige är utvecklingen tudelad. Delar av näringslivet är syn- nerligen innovativt och verkar hänga med – i vissa fall leda ut- vecklingen. Så långt allt gott.

Problemen börjar dock hopa sig då vi ser till de skattefinansi- erade verksamheterna. I huvudsak har man ännu inte ens imple- menterat moderna styrmetoder för det som är ”enkelt” i Cynefine-

61

Anders Ekholm

SOU 2015:65

ramverket. För det komplicerade är det än värre, det mesta av informationsdelning mellan offentliga instanser är förbjuden i lag eller hindras av att olika delar av sektorn inte kan eller vill sam- arbeta. Det komplexa har ännu inte alls börjat adresseras.

Detta vore inget problem, om det inte vore för den monstruösa ineffektiviteten och det ökande lidandet till följd av skador och till och med för tidig död inom vård och omsorg. Det i sig skulle för- stås vara skäl nog att börja förändras. Men det spiller dessutom över på det privata näringslivet och därmed på våra möjligheter att köpa billiga importvaror. Eftersom en så stor del av svensk eko- nomi är offentligt finansierad så innebär det att stora mängder data blir inlåsta i ineffektiva strukturer med förbud eller ovilja till lärande av dessa. Data om hälso- och sjukvård, pedagogik, omsorgerna, är det bränsle som de nya industrierna behöver för att kunna utveckla nya produkter och metoder. Det talas mycket om innovation och forskning, men råvaran har man satt bakom lås och bom. Det är klart att länder med en mer modern syn på information snabbt kommer att ta över dessa sektorer som till sin natur bygger på informationshantering. Det svenska problemets storlek ökar där- med för varje dag då alla branscher i allt högre grad blir IT.

Centralmaktens närmast automatiska tendens till överstyrning kan mildras eller helt elimineras genom att folk helt enkelt inte följer de regler och propåer som kommer att leda i fördärv. Själv skickar jag självklart vanliga Google-mail till min läkare, som svarar på samma sätt. Trots att det är förbjudet. Vem står ut med att använda de tjänster, t.ex. ”mina vårdkontakter” eller ”mina med- delanden” som juridicismen designat? Nackdelen är att även de regler som är nyttiga och till och med nödvändiga för ett effektivt samhälle, t.ex. regler kring insyn och korruption, kanske inte heller respekteras i en sådan miljö.

Att hantera komplexa system

Komplexa system bör hanteras uppifrån, genom enkla resultatmål och stabila institutioner. En finmaskig infrastruktur behövs för att alla myriader av aktörer och agenter ska bli ihopkopplade, som på marknaden, fast med information. Staten kunde ta ett ansvar för infrastrukturen för datadelning, men inte för innehållet eller defi-

62

SOU 2015:65

Anders Ekholm

nitionen av data. Då skulle utvecklingen snabbt avstanna. Staten är (kan vara) bra på fantasilös drift, men inte på utveckling.

Underifrån kan komplexa system hanteras genom att stödja mötet mellan den berörda, professionen och systemet. Det görs genom att förse aktörerna med beslutsstödssystem, prediktions- modeller och realtiduppföljning i syfte att förbättra, aldrig straffa eller kontrollera.

Vi måste inse att det inte, annat än i undantagsfall, finns en bästa metod eller organisation som vi centralt kan skriva dekret för att införa.

Det ständiga lärandet måste hela tiden vara målet. Det ständiga lärandet måste dessutom i allt högre grad ha just mig som person i fokus. Frågan är inte hur vi tar hand om kunder eller patienter, utan hur vi tar hand om Anders Ekholm med just hans behov eller problem i exakt denna stund?

Frånvaron av styrning i detaljer kan verka som anarki, men lik- heterna är inte stora. I stället är det viktigt med ramar och mål för verksamheten, och framförallt med en väldigt väl utbyggd infra- struktur för att följa upp resultat och dela data om detaljer i pro- duktionen, så att det ständiga lärandet har fakta att bygga på.

I offentlig sektor är det i dag precis tvärtom. Där finns ingen infrastruktur för uppföljning annat än i undantagsfall, och då kanske på övergripande nivå någon gång per år, med månaders eller års eftersläpning av data.

Oftast är det förbjudet att dela information med varandra och regelverken går snarare in och stipulerar processdefinitioner, som vilken utbildning och licens man ska ha, hur bemanningen ska se ut vid olika situationer, osv. Saker som vi vet inte har någon eller liten påverkan på resultatet, men som tydligt driver kostnader då allt fler myndigheter som ska inspektera att verksamheterna verkligen föl- jer de digra och inte sällan motstridiga styrdokumenten inrättas.

När det vi bör vilja uppnå t.ex. är ett värdigt bemötande i triv- samma miljöer, är det i princip brandskyddsmyndigheten, livs- medelsverket och arbetsmiljöverket som bestämmer inredning. Det ger rationellt städbara, flamskyddade möbler, men inte är det mysigt. Likaså ska man ha plasthandskar då man tar i de äldre, säkert fantastiskt sanitärt, men värdigt bemötande blir det då inte.

De inspekterande myndigheterna säger heller aldrig hur man gör, de bara inspekterar. För hur kan man hitta ansvariga om man

63

Anders Ekholm

SOU 2015:65

som inspektör varit med och stöttat i hur man gör och sedan kommer och gör nedslag på verksamheten? Det enorma problemet med detta tänkande ser vi då vi börjar se dessa verksamheter som de komplexa adaptiva system de verkligen är.

Hur peka ut den ansvarige i ett system där resultatet växer fram ur samverkan mellan alla aktörer inklusive patienten, brukaren, eleven och professionerna, samt systemdesignen i stort? En otro- ligt enkel fråga. Det gör du i normalfallet inte. Vilket inte betyder att det inte finns undantagsfall där det går att peka ut just en per- son, eller åtgärd som bär ansvaret. Som t.ex. brister i de strikta rutinerna kring smittspridning. Problemet här är att det inte räcker med att bara skriva policys eller anslå riktlinjer på anslagstavlor. I en engelsk studie uppgav 100 % att man visste att man skulle tvätta händerna mellan varje patient och 85 % av sjukvårdspersonalen att de tvättade händer mellan varje patientkontakt. När man i lönndom observerade visade det sig att endast mellan 10–15 % faktiskt gjorde det.

Valfrihet som kvalitetsgarant

Hur står sig då marknaden som metod för att hantera komplexitet? Marknaden är till sin natur ett komplext fenomen vilket är bra på att hantera komplicerade utbyten. Men marknader kan inte hantera utbytet av komplexa tjänster, eftersom det med en samproducerad tjänst är oklart vem som är producent och vem som är konsument. Hur ska producenten i ett sådant läge kunna beräkna priset och hur ska du som kund kunna utvärdera olika producenter då du själv gör en stor del av tjänsten, och dessutom inte vet resultatet av sam- arbetet förrän efteråt? Marknaderna försöker därför snarare bygga relationer än kund–producentförhållanden. Inga av marknadens prerekvisit om information eller prisbildning fungerar särskilt väl eller alls.

Vad är det då marknaden ger oss möjlighet att välja? Finns det t.ex. någon anledning att tro att valet av skolbyggnad eller vård- centralshus kan leda till bättre verksamhetsresultat?

Vi vet att effektiviteten i pedagogiken eller psykoterapi är mycket mindre beroende av vilken metod vi använder och mycket mer beroende av om lärare och elev finner varandra, likaså i psyki-

64

SOU 2015:65

Anders Ekholm

atrin. KBT eller psykoanalys – båda fungerar om samspelet mellan patienten och terapeuten är gott. Kan jag som individ veta vem som kommer att funka? Nä, men kanske kan jag – om jag är stark och insiktsfull nog – välja bort då samspelet inte fungerar. Därför kan valfriheten fungera som en viss kvalitetsdrivare på mikroplanet. Detta är bra, men man kan inte förvänta sig enorma effekter då vi vet från betydligt enklare marknader som pensionssparande eller elmarknaden att byte är väldigt ovanligt. Dessutom bygger de flesta av dessa relationer på rejäla skillnader i styrka och makt. Följakt- ligen har vi inte kunnat notera särskilt anmärkningsvärda förbätt- ringar – knappt några – i kölvattnet på valfrihetsreformerna.

Vi vill kunna välja, kanske främst välja bort, och en bättre match- ning mellan arbetsgivare och arbetssökande, läkare och patient osv. kan åstadkommas om resultaten drivs just av interaktionen mellan individer, inte av valet av vilken byggnad man ska gå till. Detta kan låta sig göras med hjälp av de nya lärande maskinerna – datorer som till skillnad från människan kan hantera enorma mängder informa- tion. För det krävs sammanlagda data i realtid, kraftfulla datorer och självlärande system. Sådana system byggs i dag av de mest innovativa individerna, företagen och organisationerna. Men valfri- hetsreformerna i sig är rätt, vi vill kunna välja, men det är snarast konsumentreformer snarare än effektivitetsreformer.

Steg som behöver tas i dag

Lagstiftning

Ett första steg för staten borde vara att ta ansvar för den legala infrastrukturen. Det gäller den regelmässiga infrastrukturen så att jurister inte ska behöva bli inblandade vid varje överföring av data såsom situationen är i dag. Det är krångligt, tidsödande och dyrt och leder i många fall till att informationssamarbete inte kommer till stånd.

I dag får man som myndighet, vare sig man är kommunal eller statlig, hantera den data som behövs för att utföra sitt arbete. Så står det i de flesta regleringar. Men synen på vad detta arbete är, är alltför närsynt. Så t.ex. får inte Statens institutionsstyrelse följa upp vad som har hänt med de som tvångsvårdats på deras anläggningar, något som rimligtvis borde ingå i ett modernt och ständigt lärande

65

Anders Ekholm

SOU 2015:65

arbetsliv. Att i realtid hålla reda på resultat och bestämningsfak- torer måste ingå i att göra ett bra jobb. Eftersom man inte på för- hand vet vilka bestämningsfaktorerna är måste man kunna få ut mer data än vad som kanske i första hand kan tänkas.

I dag är så kallad datamining förbjudet i svensk lagstiftning, inte explicit men i praktiken. Datamining är en av de viktigaste av alla de nya moderna metoderna att hantera stora mängder data. I stället för att som i traditionell forskning prova en tes, begär ut en noga specificerad datamängd för att se om tesen är sann eller falsk, så säger man åt maskinerna att plocka fram alla olika tänkbara och otänkbara samband som kan finnas i data. Detta är helt centralt för att bygga de nya tänkande och självlärande maskinerna. Enligt svensk rätt får man dock bara begära ut de variabler som man redan vet är nödvändiga för forskningen, man får alltså inte ut variabler som man tror kan vara ”bra att ha”. Med tanke på att utlämnings- tiderna för data från våra myndigheter inte sällan kommer upp i ett eller flera år, blir arbetssituationen för kvantitativ forskning otro- ligt svår. Tänk dig att du i ditt arbete måste bestämma dig för vilka verktyg du behöver ha med dig på det jobb du ska göra om ett år!

Vad värre är, vi vet i dag att det inte är en enstaka variabel som utgör prediktor för om något kommer att gå fel, för att t.ex. ett barn eller en ungdom ska hamna utanför arbetsmarknaden eller i kriminalitet. Detta kräver att flera olika riskfaktorer är uppfyllda samtidigt. Brittisk forskning visar t.ex. att tre olika förutsättningar krävs för att du ska kunna se fram emot en kriminell framtid. Den första är låg impulskontroll, den andra är att du befinner dig i en kriminogen miljö, dvs. ditt kamratgäng, kanske inte i första hand stadsdel, samt att det ingår i din föreställningsvärld att det är acceptabelt att begå brott. Vi vet, i alla fall på teoretisk nivå hur vi förhindrar att barn och unga slås ut. Men det kräver massiva mäng- der data, eller som förr, massivt intresse från grannarna i lokalsam- hället. Vad vi börjar förstå är att utslagning är en komplex process som bygger på interdepenserna mellan omgivning, stadsdel, kam- ratgäng, familj och skola. Vill vi verkligen göra något åt detta så krävs massiva mängder data om just alla dessa förhållanden.

66

SOU 2015:65

Anders Ekholm

Integritet

Användningen av den typen av breda datamängder som beskrivs ovan kan ha implikationer för det som brukar kallas integritet. Vad det är vet vi inte riktigt, det finns i dag ingen legaldefinition på integritet. Till syvende och sist är detta en politisk avvägning. Av- vägningen måste stå mellan utslagningen av barn och unga, skol- misslyckanden, jämlik hälsa och rekrytering av framtidens krimi- nella, tillväxt i de växande informationsintensiva branscherna och det som kallas integritet. I dag värderas integritet extremt högt i relation till andra samhälleliga mål. Lite obegripligt högt, det beror antagligen på att de som hanterar integritet inte förstår kopplingen mellan fakta och resultat.

Vad verkar då vara befolkningens åsikt om integritet? När det härom året avslöjades att amerikanska staten via sin myndighet NSA samlar data om oss, i hela världen och i en skala och detalje- ringsgrad som ingen tidigare underrättelsetjänst har gjort, vredga- des då befolkningen och marscherade unisont till amerikanska ambassaden för att protestera? Inte alls, det hela mottogs med en kollektiv gäspning. Då nationell patientöversikt (NPÖ) startade fanns och finns möjligheten till opt-out. Tycker jag att det är käns- ligt att vissa av mina hälsovariabler ska finnas tillgängliga om jag tvingas söka sjukvård i ett annat landsting, så kan jag helt enkelt meddela att jag inte vill vara med. I storleksordningen 0,02 % av befolkningen valde att stå utanför. I enkäter, eller i forskningsstu- dier, så vill den absoluta majoriteten av befolkningen donera sina data för att förbättra vårt gemensamma vetande. Det synes som att integriteten så som den hanteras i dag, bygger på ett synsätt som omfattas av en ytterst liten minoritet av befolkningen: jurister i Regeringskansliet och dess myndigheter. Priset för detta synsätt bärs dock av oss alla i form av sämre service, sämre vård och om- sorg. Men framförallt av den framtida befolkningen i form av sämre tillväxt. Detta är i sanning en otroligt viktig strategisk fråga för politiken.

67

Anders Ekholm

SOU 2015:65

Enkla regler för att stödja service, effektivitet och innovation

Som tidigare beskrivits går inte komplexa system att styra i sina detaljer, men de går att påverka. Det gör man genom att ha enkla regler företrädesvis på resultatet, och sällan eller aldrig på processen eller strukturen. Om det inte är enkla deterministiska processer, då kan sådan styrning vara både effektiv och nödvändig.

Regel 1: Alla ledtider i alla offentlig finansierade system ska hal- veras. Varje år. De flesta processer har långa handläggningstider, men i huvudsak för att ärendet ligger och väntar. Köer kräver ofta mer administrationstid, och processer som stoppar och startar har mer omställningstid är en process som flyter på.

Det går ofta att korta ledtider på befintlig teknologinivå, men till slut krävs att man börjar digitalisera och automatisera. Det betyder även i förlängningen att regelverken måste anpassas så att detta blir möjligt. Ett exempel är deklarationsprocessen, där Skat- teverket ständigt drivit på Finansdepartementet om att bl.a. ta bort avdragsmöjligheter, antalet manuella bedömningspunkter och fysisk namnteckning, för att kunna automatisera processen. Resul- tatet av de senaste 20 årens arbete är slående; Skattemyndigheten är en av de mest populära myndigheterna och de har en mycket effektiv process – vilken givetvis fortfarande kan halveras. I princip alla verksamheter, privata och offentliga, hävdar att de opererar på sitt optimum. Det är undantagslöst fel.

Regel 2: Alla offentligt finansierade IT-system måste ha öppna API:er (Application Program Interface). Ett API är ett gränssnitt som andra program kan koppla upp sig mot för att hämta och lämna data eller algoritmer. Systemen i offentlig sektor är i dag ytterst omoderna. Särskilt omodernt är användargränssnitten. Även skattemyndigheten som ligger i framkant, synes som ålderdomligt på detta område. Ofta behövs dessutom fler gränssnitt eftersom vad som är bra kan vara väldigt olika beroende på vem du är och dina omständigheter. Utvecklingen av gränssnitten kan därför med fördel privatiseras och överlåtas till den fria marknaden. Skattever- ket kan då fortsätta ha kvar sin gratis digitala blankett, men också göra det möjligt att köpa en app för 7 kronor som gör att deklara- tionsarbetet blir precis på det sättet som just jag vill.

Regel 3: All data som inte riskerar att lämna ut känslig inform- ation om enskilda ska vara fritt tillgänglig i realtid, via analysgräns-

68

SOU 2015:65

Anders Ekholm

snitt och API:er. Data är den nya oljan, inte bara som rikedoms- alstrare utan även som ett av de viktigaste smörjmedlen för innova- tion. Även alla data som kan anses känsliga kan faktiskt läggas ut i analysgränssnitt. Exempelvis lägger australiska SCB ut hela sin folk- räkning med inkomster osv. så att alla kan göra godtyckliga kors- tabuleringar. Genom ett fiffigt utformat system går det ändå inte att bakvägsidentifiera individerna.

Regel 4: Alla datauttag som är gjorda på dig som person ska loggas. Om mina data däremot används anonymt för att t.ex. be- räkna genomsnittsinkomsten i riket, så behöver de inte loggas. Loggen finns i realtid, där jag kan koppla in mig på statens gemen- samma portal för att titta på den. Eller, om jag vill, få en lista varje år per brev.

Regel 5: Det ska finnas en gemensam portal, där alla offentligt finansierade tjänster kan bokas, ses och utvärderas. Givetvis måste även portalen ha API:er så att användaren kan nyttja en godtycklig App för att hantera detta, och själva bestämma graden av autentise- ring. I dag sitter det ett litet gäng jurister och definierar vilken autenticering alla ska ha. Det vill jag kunna avgöra själv, bylsiga dosor för inloggning, eller ett enkelt lösenord? Mitt val.

Regel 6: Dataflöden till privata företag, annat än som avidentifi- erade forskningsdataset, får inte ske. Jag kan dock som uppgifts- lämnare själv medge att namngivna företag få se delar av mina data, t.ex. för att utvärdera medicinska resultat av en ny metod eller ett nytt läkemedel. Man kan givetvis fundera på förbud mot att t.ex. dela med sig sjukskrivningsdata till potentiella arbetsgivare eller försäkringbolag. Det finns sådana i dag, men de kringgås enkelt genom att be ansökande att ta med ett utdrag, så frågan är hur effektiva sådana förbud egentligen är.

Regel 7: Alla offentligt finansierade verksamheter kan i samråd med sina brukare iscensätta regelfria experimentverksamheter. När vi nu börjar förstå att världen är komplex snarare än mekanisk vet vi inte riktigt hur vi ska göra. Vi behöver experimentera. De enda regler som gäller för experiment är: alla viktiga variabler ska följas i realtid, och om resultaten i viktiga utfallsparametrar blir sämre än de 10 procent sämsta traditionella verksamheterna, ska experimen- tet stoppas och utvärderas. Om resultatet är det viktigaste spelar ju kattens färg ingen roll, bara den fångar möss. Men den måste i alla

69

Anders Ekholm SOU 2015:65

fall vara bättre än de sämsta katterna, annars är det ju ingen mening.

Detta skulle ge en annan oväntad positiv effekt: att man började följa viktiga utfallsparametrar t.ex. patientsäkerhet, något som lus- tigt nog inte görs i dag, annat än i vissa punktinsatser. Det ständiga lärandet är verkligen en ödesfråga, och lärande sker genom nya erfarenheter, till det behövs experiment.

Regel 8: Omdefiniera Datainspektionens uppdrag. En del av DI:s uppdrag är synnerligen viktigt. Att enbart rätt människor kan se känslig information, att det finns bra och säkra inloggningar och att data och överföringar krypteras på ett säkert sätt. Det andra DI håller på med som hindrar innovation och effektivitet måste läggas ner. För att på riktigt kunna avgöra om loggar, kryptering osv. fak- tiskt är bra måste antagligen inriktningen på personalens kompe- tens bli en annan än den är i dag.

Regel 9: Bygg på med medborgarnas fokus och val. Journaler på nätet, patientmaktslagstiftningen, osv. är utmärkta initiativ. Inte för att de annat än marginellt påverkar effektiviteten, men på sikt kan de leda till annat. När fokus skiftar från de interna produk- tionsprocesserna till resultatet för dem som produktionen faktiskt är till för, kan det ske stora ting. Låt mig som brukare välja sätt att kommunicera med offentligt finansierad verksamhet, låt mig be- stämma autentiseringsgrad, och med vem jag delar data. Detta är bra inte enbart för upplevd servicenivå utan även för faktisk ser- vicenivå och effektivitet på lite sikt.

Regel 10: 500 kronors regeln. Det pratas mycket om samverkan och samordning, i praktiken sker dock väldigt lite av detta. All koordination är information. Alltså måste informationen delas för att processer ska kunna samordnas. I dag är det du som medbor- gare som får ta hela koordineringsansvaret och kostnaden. Det är billigare för offentligt finansierade verksamheter att inte koordi- nera. Så borde det inte vara. 500 kronors regeln säger att om du som medborgare måste upprepa information som redan finns hos någon annan aktör, så måste den som kräver dig på onödig inform- ation ersätta dig med 500 kronor. En enkel regel som verkligen skulle sätta fart på samordningen!

Ytterligare en åtgärd som skulle öka innovationskraften i offent- lig sektor vore att staten började finansiera t.ex. virtuella beslut eller automatisk sjukvård på nätet. Detta är ju inte en geografisk

70

SOU 2015:65

Anders Ekholm

verksamhet eftersom den är virtuell. Statens beredning för medi- cinsk utvärdering (SBU) skulle kunna ta fram de algoritmer som ska gälla för automatisk förskrivning, t.ex. av insulin till en patient med välskött diabetes, Viagra eller antibiotika vid urinvägsinfek- tioner som olika läkare sagt är endast en fråga om att fråga, eller t.ex. ta ett blodtryck, något som kan göras på ett apotek, stormark- naden eller hemma. Ersättningen betalas ut med t.ex. 50 kronor per automatiskt recept, och säg trehundra kronor per virtuell kontakt, mail, sms eller video/telefon. Från patienten tar man ingen patient- avgift, för att styra konsumtionen mot den billigaste vägen. Finan- sieringen tas ur det generella statsbidraget till kommuner och lands- ting. Landstingen kommer att tjäna på detta eftersom det antag- ligen tränger undan vanliga fysiska besök som är väsentligt dyrare. Ett besök på vårdcentral brukar sägas kosta ca 1 200 kronor. Det vill säga volymerna kan öka med en faktor fyra mot ett undanträngt fysiskt besök utan att Landstingen förlorar på det för semimanuella besök som mail, och med en faktor 24 för helt automatiserade tjänster. Givetvis kan även landstingen utveckla virtuella system för att stödja automatisk sjukvård. Men antagligen är det främst en fråga för privata aktörer.

Kan utvecklingen gå åt något annat håll?

Givetvis kan och i stora delar går utvecklingen åt andra håll i dag i Sverige. Vi ser en ganska snabb omvandling av arbetsmarknaden i Sverige. Det förs fram att det är datoriseringen och robotiseringen som ligger bakom den. Det är antagligen så. Samtidigt skapas nya jobb både inom och som komplement till det nya. Antalet pro- grammerare och antalet jurister har bägge ökat med ca 20 procent det senaste halva decenniet.

Sverige och även andra västländer blir alltmer juridicerat. Det är synnerligen viktigt att landet på lag ska byggas, men det kan även gå överstyr. Men det stora problemet med juridicismen är att fokus skiftar från resultat och till något annat, lite oklart vad. Men det ska vara ordning och reda. Det leder till att dynamiken och föränd- ringen minskar.

Ett aktuellt exempel på när det kan gå helt fel trots att man gör helt rätt är att i dagarna har man gjort en ny tolkning av EUs direktiv

71

Anders Ekholm

SOU 2015:65

för producentansvar, därför har man nu en ny syn på vad värmeljus egentligen är. Förut var aluminiumkoppen att ses som en förpack- ning och kunde därmed läggas i kärlet för metallförpackningar och kunde återvinnas. Nu har det gått upp ett ljus och värmeljuskoppen ska nu snarare lik(!)ställas med gravljus. Som INTE är en förpack- ning. Så nu är det förbjudet att slänga värmeljus i återvinningen för metallförpackningar. Det är nu oklart vad man ska göra av sitt metallskrot, men kommunerna har i alla fall ansvaret. Många kom- mer förstås slänga dem i hushållssoporna.

I ett adaptivt dynamiskt system, med fokus på resultatet, skulle man inte komma på tanken att ödsla energi på att fundera på hur man ska se på värmeljus, om det inte är ett problem i sig för miljön eller kostnaden för återvinningen. Det är på flera sätt ett löjligt exempel, men runt om i Sverige sitter alltfler människor i sådana direkt skadliga processer. Dels direkt för miljön som i det här fallet, men sedan faller effektivitet, välfärd etc. med denna typ accelere- rande metaarbete. När man offrar slutresultatet för att det anses vara viktigare att följa påhittade procedurer är det ett tecken på ett civilisationens begynnande sönderfall.

Storlek går före fall

Ett annat skäl till att civilisationer går under är att de inte kan administreras då de blir för stora och komplexa. Samtidigt är det effektivt för oss som individer att flytta till civilisationens centrum.

Fysikern Geoffrey West leder ett team som forskar kring städer som nätverkande entiteter, dvs. komplexa system. De har kommit fram till att det finns lagar som är generella för städer över hela jorden. Då man t.ex. dubblar befolkningen i en stad, ökar utbudet av nöjen, kultur, restauranger, löner etc. med 115 procent. Det gör att vi på mikroplanet hela tiden kommer att vilja eller att lockas till urbanisering.

Samtidigt eftersom staden är ett komplext fenomen, MINSKAR de styrandes förmåga att faktiskt sköta staden. Eftersom man i hela historien inklusive i dag tror att staden är ett deterministisk ”obvious” fenomen som kan styras med regelverk så ökar antalet jurister och administratörer.

72

SOU 2015:65

Anders Ekholm

Samtidigt blir resultatet allt längre ifrån vad medborgarna önskar eller tycker är rimligt. Se bara hur Stockholm under decennier inte klarat av vare kollektivtrafik eller biltrafik, så att stockholmarna nu köar ca två veckor om året. Inte heller lyckas man bygga bostäder, eller tillgodose medborgarnas behov av vård, skola, omsorg.

Den enskilde medarbetaren som är trängd mellan ledningens allt längre och mer detaljerade och därmed mer motstridiga styrsignaler och medborgarens rättmätiga ilska över bristen på leverans, blir till slut resignerad och följer automatisk någon av alla slumpmässig regler, eller kanske en egen variant, i stället för att göra ett bra resultat. Det leder till förfall och korruption.

Inte sällan blir resultaten som i fallet med att inspektera att papper verkligen sätts in i pärmar som Stockholm stad gör, eller den negativa miljöpåverkan som kommer av minskad sopsortering av värmeljus, direkt löjeväckande, utom för slutresultaten. Men de är även tecken på civilisationens långsamma sönderfall. Att vi lägger allt mer av våra gemensamma resurser på saker som är uppenbart kontraproduktivt, utan att någon finner det mödan värt att prote- stera är trots varje isolerad litenhet ett allvarligt problem.

Men för första gången i människans historia har vi nu digitala verktyg för att faktiskt börja hantera komplexa fenomen på ett rationellt sätt. Detta kräver dock att vi bättre utnyttjar massiva datamängder.

Hoppas att det tillåts innan det är för sent.

73

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Anna Felländer

Introduktion

Finanskrisen och den utdragna krishanteringen i finanskrisens spår har till viss del dolt underliggande strukturella skiften, vilka blottas i samband med att konjunkturen långsamt förbättras. Den ökade urbaniseringen, individualiseringen, digitaliseringen och globalise- ringen får effekter på arbetsmarknad, produktivitet och inflation. Nya typer av företag skapas med nya värdekedjor och nya typer av tillgångar. Den kunskapsintensiva sektorn ökar i betydelse och i samband med detta ökar inkomstklyftorna.

Dessa underliggande trender är sammanlänkade och försärker varandra. Kostnaderna för arbetskraft ökar i samband med att svensk ekonomi blir mer kunskapsintensiv. Att minska beskattningen på arbete, och i stället hitta nya skattebaser, rekommenderas. Fördel- ningspolitik blir av central betydelse i samband med att inkomst- klyftorna ökar.

I denna text beskrivs och analyseras de makroekonomiska effek- terna av digitaliseringen. Sverige ligger i framkant och har därmed enorm potential att omfamna digitaliseringens möjligheter i form av jobbtillväxt, produktivitetsökningar och stärkt konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Samtidigt hotas traditionella jobb och hela branscher slås i vissa fall ut. Digitaliseringens natur med dess exponentiella karaktär, gör att strukturomvandlingen går fortare än vid något annat teknologiskt skifte. Omställningen och anpass- ningen till digitaliserings dynamik kräver ett flexibelt regelverk och fokus på utbildning och trygghet för individen.

75

Anna Felländer

SOU 2015:65

Framtidens tillväxt kommer i högre grad drivas av innovationer. Innovationer blomstrar i dynamiska kluster med tillgång till risk- kapital, universitet och en flexibel arbetsmarknad. Tillgång till bostäder och en utbyggd infrastruktur är avgörande för en lång- siktigt uthållig tillväxt.

En betydande del av innovationerna skapas inom den s.k. del- ningsekonomin. Delningsekonomins underliggande drivkraft är att reducera vilande överkapacitet gällande både varor och tjänster och med låga transaktionskostnader matcha utbud och efterfrågan. Det resulterar i att traditionella mellanhänder ersätts av digitala platt- formar. Men risken flyttas från den traditionella mellanhanden till individen, vilket ställer krav på regelverket. Samtidigt omvandlas arbetsmarknaden till att bestå av en allt högre andel egenföretagare.

Effekterna av en ökande digitalisering kan sammanfattas som i de tre punkterna nedan:

Digitaliseringen kan beskrivas som en raketmotor för globalise- ringen och ökar transperens och prispress. För traditionella företag som H&M och IKEA tog det decennier att nå den inter- nationella markanden på det sätt som nystartade företag i dag gör från starten, så kallade born globals.

Digitaliseringen möjliggör individualisering. Digitala plattfor- mar samlar med låga transaktionskostnader aktörer så att speci- fikt utbud möter specifik efterfrågan på ett effektivt och billigt sätt. Digitaliseringen är den teknologiska kraften som möjliggör detta. Flera innovationsmöjligheter och låga inträdesbarriärer gör att egenföretagandet ökar.

Urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Digitaliseringen är så kallad skill-biased, dvs. den kompletterar högutbildade mer än lågutbildade. Innovatörer och kunskapsintensiv arbetskraft inom tjänstesektorn finner enorma produktivitetsvinster av att vara i dynamiska kluster med hög koncentration av andra innovatörer och kunskapsintensiv arbetskraft (Moretti, 2013). Många trodde att digitaliseringen skulle minska behovet av fysiska möten och att exempelvis Skype samt e-post skulle minska behovet av att arbeta i städer. Det motsatta har visat sig vara sant.

76

SOU 2015:65

Anna Felländer

Urbanisering och digitalisering

Städers och tillväxtregioners betydelse ökar. Urbaniseringstakten i Sverige är bland de snabbaste i världen. För att producera en vara eller en tjänst behövs land, kapital och arbetskraft som produk- tionsfaktorer. Under jordbrukssamhället var land av stort värde. I samband med, och efter, industrialiseringen minskade betydelsen av land, samtidigt som kapitalets värde ökade. Tidigare var det de flestas uppfattning att digitaliseringen skulle göra att land minskade ytterligare i värde. De senaste årens utveckling indikerar dock att det motsatta har hänt. Vi går mot en multiurban värld (Schlingmann och Nordström, 2014), där den kunskapsintensiva tjänstesektorn och en mer individualiserad efterfrågan kräver att vi verkar nära varandra. Design och produktion integreras allt mer och behöver vara nära slutkonsument. Nya värdekedjor skapas när exempelvis 3D-skrivare reducerar eller eliminerar traditionella mellanhänder och producent och konsument närmare varandra (figur 1).

Den växande andelen kunskapsintensiv arbetskraft har därmed större incitament att flytta till städer än andra typer av arbetskraft (Moretti, 2013). Produktivitetsvinsterna av att dessa individer sam- las och verkar nära varandra är stora och växande. Produktivitets- utvecklingen som följer av de ekonomiska klustrens positiva effekter ökar skillnaderna i produktivitet mellan regioner ytterligare. Denna utveckling resulterar alltså inte bara i växande inkomstklyftor (se kapitel nedan), utan även i en regional divergens (Moretti, 2013).

77

Anna Felländer

SOU 2015:65

I avsnitten som följer här nedan diskuteras kopplingen mellan rörlighet på arbetsmarknaden, innovationer och bostadsmarkna- den.

Bostadsbristen – ett hot mot tillväxten i svensk ekonomi

Moretti (2013) menar att regleringarna på bostadsmarknaden i USA hindrat byggandet och inflyttningen av arbetskraft till städer med hög produktivitet och mycket innovationer, som i exempelvis San Francisco, Boston och New York. För närvarande är innova- tioner avgörande för produktivitetsökningar (detta diskuteras när- mare i ett senare kapitel om innovationers betydelse för framtidens tillväxt). Bjerke m.fl. (2014) visar att det finns ett nära samband mellan rörligheten på arbetsmarknaden och innovationer. Moretti (2013) uppskattar att landets BNP-tillväxt hade kunnat vara 10–13 procent högre under en tioårsperiod om dessa regleringar inte funnits. På senare år har Stockholm utvecklats till en av Europas mest attraktiva ”innovationshubar” för teknikföretag. Men på den svenska bostadsmarknaden finns höga inträdesbarriärer och en låg rörlighet som skapar en uppdelning i form av ”insiders” och ”out- siders”. Detta leder till matchningsproblem på arbetsmarknaden. Att Sveriges ekonomi och tillväxt blir alltmer beroende av hög- utbildad, innovativ arbetskraft ställer högre krav på flexibilitet och lägre inträdesbarriärer på såväl arbets- som bostadsmarknaden.

Berger och Frey (2015) visar att nya jobb inom nya industrier i högre utsträckning etableras i städer med riklig tillgång till hög- utbildad arbetskraft. Exempelvis visar deras forskning att flera företag etableras inom nya industrier i områden där det fanns en relativt hög koncentration av sysselsatta inom IT. Användandet av ny teknologi är viktigt för ekonomisk tillväxt. Comin, Hobijn och Rovito (2008) fann att skillnader i BNP per capita mellan länder i hög utsträckning beror på vilken teknologi som de använder. Efter- som bostadsbristen hämmar inflyttningen av högutbildad arbets- kraft till många svenska städer, kan det följaktligen argumenteras för att den hindrar nya typer av företag från att uppstå och att det tar längre tid att anamma ny teknologi. Sverige, och Stockholm i synnerhet, har tydliga komparativa fördelar genom en relativt sett stor andel högutbildade inom IT. Men bostadsbristen gör att eko-

78

SOU 2015:65

Anna Felländer

nomin inte drar full nytta av de möjligheter som digitaliseringen innebär. Som nämndes ovan visar Morettis forskning att högutbil- dad innovativ arbetskraft har störst incitament att flytta, eftersom det finns stora fördelar med att ingå i kluster.

Teknikjättar höll länge till i industriområden i förorterna. Men på senare år har den nya generationen uppstartsföretag valt att etablera sig i stadskärnor för att kunna möta behoven hos medarbetare som är lika angelägna om närhet till stadens trendiga barer, kollektivtrafik och unika lägenheter som optionsprogram och höga löner.

(Scott, 2014)

Stockholm beskrivs som ett fintech1-kluster, där en stor andel av nystartade företag inom den finansiella sektorn vill verka. Exempel på denna typ av företag är Klarna, IZettle, Tictail och Tink. Bostads- bristen utgör ett hinder för nystartade företag att expandera. Två av tre nystartade företag uppger att bostadsbristen försvårar för dem att anställa såväl som att behålla personal (Eklund, 2014). Flask- halsarna på bostadsmarkanden är på så vis ett allvarligt hinder för Sverige att stärka sin konkurrenskraft. Kostnaderna av bostads- bristen beräknas av Swedbank uppgå till drygt 20 miljarder kronor per år i genomsnitt under en 20-årsperiod i utebliven tillväxt, bara i Stockholm. I Göteborg och Malmö är motsvarande siffra sex re- spektive fem miljarder. Flera har kommit till denna insikt och även andra beräkningar tyder på att tillväxten av nya och befintliga teknikföretag har stora effekter på ekonomin vad gäller sysselsätt- ning och produktion:

Vi kan inte bygga ett teknikkluster här om inte människor har någon- stans att bo. I London, ett annat av Europas största teknikcentrum, förväntas lokala teknikföretag skapa minst 50 000 jobb och bidra med 19 miljarder dollar till den lokala ekonomin under det närmaste decen- niet.

(Oxford Economics, 2014)

Det är hög tid att ta ett politiskt helhetsgrepp gällande problemen på bostadsmarknaden. Statistik över invandring och utvandring av individer inom naturvetenskap, matematik och data med mer än en treårig gymnasieexamen visar att utvandringen har ökat de senaste

1 Digitala innovationer inom den finansiella sektorn.

79

Anna Felländer

SOU 2015:65

åren, medan invandringen har fallit tillbaka något (Figur 2). Det krävs en djupgående analys för att svara på vad som drivit denna utveckling. Bostadsbristen kan vara en delförklaring. Flaskhalsarna på bostadsmarknaden ökar utanförskapet, försämrar arbetsmarkna- dens funktionssätt, ökar hushållens skuldsättning och försvagar vår konkurrenskraft. Det utanförskap som skapas med rådande flask- halsar på bostadsmarknaden kommer att förstärkas i takt med den ökade flyktingströmmen. Subventionerat boende för utsatta grupper krävs samt en högre andel hyresrätter i bostadsbeståndet.

4000					_ . _Invandring
3500					----- Utvandring
					___ Netto
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006	2008	2010	2012	2014
Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån.

Förändrade preferenser bland unga

Kopplingen mellan bostadsmarknaden och innovationer behöver förtydligas så att Sverige inte går miste om nya jobb och stärkt konkurrenskraft på sikt. Swedbank, Fastighetsägarna och NCC lät United Minds undersöka vad den yngre generationen efterfrågar för typ av boende. En övervägande andel prioriterar att bo centralt och/eller att ha nära till kommunikation högre än yta. En annan intressant slutsats som kan dras av undersökningen är att en stor andel föredrar ”att ha tillgång till” ett boende (hyresrätter eller kooperativt ägande). Det framgick även att egenföretagare gärna delar kontorsytor med andra och att gränsen mellan arbetsplats och bostad suddas ut. Bostadspolitiken behöver ta hänsyn till yngres

80

SOU 2015:65

Anna Felländer

preferenser genom att öka rörligheten på bostadsmarkanden, bygga mindre, billigare bostäder samt öka incitamenten för att bygga hyresrätter.

Digitaliseringens effekter på priser, produktivitet och arbetsmarknad

Digitaliseringen förändrar de ekonomiska drivkrafterna i grunden. Jämfört med andra länder, påverkas Sverige mycket av digitalise- ringen. Det innebär att Sverige har stora möjligheter till tillväxt om digitaliseringen omfamnas. Samtidigt innebär det att Sverige har relativt mycket att förlora om inte ekonomin anpassas efter de nya förutsättningar och krav som digitaliseringen innebär. Felländer och Breman (2014) beskriver digitaliseringen som att: (1) fysiska varor blir digitala tjänster, (2) digitala plattformar effektiviserar och internationaliserar tjänster som tidigare var lokala och att (3) tradi- tionell produktion effektiviseras.

De potentiella produktivitetsvinsterna är enorma, men data tyder på att Sverige inte fullt ut drar nytta av denna potential. Dessutom är produktivitetsvinsterna av digitaliseringen svåra att mäta och officiell statistik underskattar konsumtion av digitala tjänster. För att möta dessa trender, som innebär att jobb substitueras bort inom vissa branscher, är det prioriterat att satsa på utbildning, innovationer och arbetskraftsinvandring.

(Felländer och Breman, 2014)

I den återstående delen av detta kapital redogörs för hur digitalise- ringen påverkar produktivitet, arbetsmarknaden och inflation.

Hastigheten hög – teknologin möjliggör spridningen

Ekonomer diskuterar varför produktivitetstillväxten är låg och vissa ser en dyster utveckling framöver. Exempelvis hävdar Gordon (2012) att produktivitetsvinsterna från den första it-vågen falnar och att den åldrande befolkningen skapar dystra utsikter för pro- duktivitetstillväxten på sikt. Jag vill hävda det motsatt. I samband med att digitaliseringen genomsyrar nästan alla sektorer i ekono-

81

Anna Felländer

SOU 2015:65

min och att it blir mobilt, skapas enorma produktivitetsmöjlig- heter.

Utvecklingen i dag skulle kunna beskrivas som att vi befinner oss i den andra it-vågen, där utvecklingen accelererar. Digitalise- ringen skulle kunna jämföras med andra teknologiskiften, som exempelvis ångmaskinen eller elektrifieringen som lyfte produktivi- teten till en ny nivå (Felländer och Breman, 2014).

Enligt Brynjolfsson och McAfee (2014) är den digitala utveck- lingskurvan exponentiell. Detta förklaras dels av låga eller nästan obefintliga kostnader för att kopiera och sprida digitala produkter samt att innovationer på oändligt många sätt kan kombineras ihop och skapa nya innovationer. Dessutom är inträdesbarriärerna låga, vilket underlättar för nya aktörer på marknaden. Det är digitalise- ringens teknologi som skapar den exponentiella karaktären av ut- vecklingskurvan och vi skördar nu de frukter vars frön såddes under it-eran. Nu finns det en teknisk mognad bland konsumenter och företag, och den kapacitet som tidigare fanns i datorer och lap- tops bär vi nu ständigt med oss (mobiltelefoner). Vi har anpassat vårt beteende och vår livsstil till att ständigt ha tillgång till mjuk- vara och Internet.

Digitaliseringen innebär att marginalkostnaderna för kopiering och distribution går mot noll. Vi går från knapphet till riklig till- gång och det pågår en utbudschock av digitala tjänster. Rifkin (2014) diskuterar möjligheten till extrema produktivitetsökningar till följd av att marginalkostnaderna för produktion går mot noll. Produktivitet mäter effektiviteten i produktionen som kvoten mellan den slutliga produktionen och insatsvarorna. När marginalkostna- den för insatsvarorna går mot noll, kan produktivitetsökningarna bli mycket stora.

Förnyelsebar energi, 3D-skrivare inom tillverkning och universitets- utbildning genom Massive Online Open Courses (MOOCs) är alla exempel på områden där det finns betydande potential. När en hög initial kostnad för forskning och utveckling har skett kan varan produ- ceras till en mycket låg marginalkostnad. Vi är långt ifrån mycket låga priser på energi, avancerade 3D-printade varor och universitetsutbild- ning. Det finns dock andra områden där trenden mot låga marginal- kostnader märks för både producenter och konsumenter. Framför allt inom digitala tjänster, som e-handel, media och musik har utvecklingen kommit långt.

(Felländer och Breman, 2014)

82

SOU 2015:65

Anna Felländer

Sveriges försprång

Just nu är vi på väg in i den andra fasen av den exponentiella ut- vecklingen. Sverige ligger i framkant när det gäller it-penetration, mobil it-användning och it-infrastruktur. Ett av skälen är det sena 1990-talets it-boom och påföljande it-krasch. Denna period lärde oss mycket om styrning av finansmarknaderna, investeringar i digital infrastruktur och utbildning samt om att uppnå en kritisk massa av serieentreprenörer med erfarenheter från digitala satsningar. Det betyder att Sverige har en stor potential när det gäller att välkomna digitalisering. Med rätt utbildning och under rätt omständigheter kan de jobb som försvinner till följd av digitalisering och robotise- ring ersättas av innovationer, egenföretagare eller frilansare i del- ningsekonomin. En del av dagens innovationer och nya företag kommer sannolikt inte att överleva i detta klimat med s.k. open source, transperens och stora möjligheter till kopiering. Utifrån ett företagsperspektiv är det viktigt att skapa inträdesbarriärer som försvårar kopiering och stärker konkurrenskraften. Detta kan exem- pelvis göras genom avancerad teknologi. Satsningar på samverkan mellan universitet, näringsliv och riskkapital är därför av central betydelse för att skapa innovationer som överlever och inte riskerar att kopieras. Detta diskuteras mer ingående nedan.

Digitaliseringen skapar gömda produktivitetsvinster

Tillverkningsindustrin utgör en minskande del av Sveriges eko- nomi. Historiskt har produktivitetstillväxten i denna del av ekono- min generellt varit högre än inom övriga delar, och därför drivit stora delar av den totala produktivitetstillväxten. När nu tillverk- ningsindustrins vikt minskar, kan digitaliseringen anta rollen som tillväxtmotor för produktiviteten både inom tillverkningsindustrin och inom tjänstesektorn. Som vid alla andra teknologiska para- digmskiften, finns det dock en viss eftersläpning mellan introduk- tionen av den nya teknologin och produktivitet. Dessutom finns betydande utmaningar i att mäta digitaliseringens effekter på pro- duktiviteten.

83

Anna Felländer

SOU 2015:65

Digitaliseringens produktivitetspotential

Sedan finanskrisen har den svenska ekonomin återhämtat sig väl, med en god utveckling i hushållens konsumtionsutrymme. Men samtidigt har det skett en djup nedgång i produktionen inom till- verkningsindustrin. Svensk ekonomi drivs i allt större utsträckning av tjänstesektorn. Historiskt har industrin varit avgörande för pro- duktiviteten (figur 3).

450,0

Hela ekonomin

400,0

Industri

350,0

Tjänstebranscher

300,0

250,0

200,0

150,0

100,0

50,0

Källa: Konjunkturläget, mars 2014.

Vad ska då driva produktiviteten i svensk ekonomi framöver? Av diskussionen nedan framgår att digitaliseringen innebär en enorm produktivitetspotential. Sjukvårdssektorn och transportsektorn är exempel på sektorer där produktivitetsvinsterna från digitalise- ringen skulle leda till minskade statliga utgifter.

En del forskare hävdar att de produktivitetsvinster som it- genombrottet medförde nu är över och att vi är på väg in i en era med stagnation och låg produktivitetstillväxt. Men i takt med att praktiskt taget alla sektorer i ekonomin anammar digitaliseringen, samtidigt som IT blir alltmer mobilt, kan det lika väl vara så att vi är på väg mot en ny era med potentiella produktivitetsvinster. It

84

SOU 2015:65

Anna Felländer

har definierats som en genombrottsteknik2 (”general purpose technology”) som höjer den generella produktivitetsnivån. Mobil IT har potential att bli den nästa genombrottstekniken.

2500
2000
1500
1000
500
0
2008	2009	2010	2011	2012	2013
Källa: IHS/Industry data/Ofcom.

	1 year	5 year
	change	CAGR
SWE	53%	80%
JPN	71%	72%
USA	118%	105%
AUS	42%	70%
ITA	33%	70%
NED	37%	89%
GER	100%	89%
UK	68%	88%
ESP	40%	65%
FRA	62%	118%

Delningsekonomin påverkar ekonomin på djupet, eftersom använd- ningen av mobiltelefoner kommer att göra det både möjligt och vanligt att använda digitala plattformar. Dessa effekter kommer snart att för- stärkas ytterligare genom chips i våra kroppar och sakernas internet.

(Felländer, Ingram och Teigland, 2015)

Som vid alla tekniska paradigmskiften, släpar vissa produktivitets- vinster efter (Edquist och Henrekson, 2006). Organisationer och utbildningsväsendet måste anpassa sig. Att digitaliseringen är skill- biased (den kompletterar högutbildade i större utsträckning än lågutbildade) skulle kunna förklara den förhållandevis stora efter- släpningen.

2 Teknik som får genomslag på stora delar av ekonomin. Tidigare exempel är ångmaskinen och elektrifieringen. Se Bresnahan och Trajtenberg (1995) för mer om detta.

85

Anna Felländer

SOU 2015:65

Produktivitetsvinsterna av digitaliseringen är svåra att fånga

Officiell statistik ger dock inte en helt rättvisande bild av produkti- viteten. Samtal som rings via Skype registreras exempelvis inte i den officiella statistiken, och därför kan både konsumtionen och pro- duktiviteten underskattas till viss del. Ett annat exempel är använd- ningen av Waze, en gemenskapsbaserad trafik- och navigationsapp. Appen sätter bilister i samma område i kontakt med varandra och låter dem dela trafik- och väginformation i realtid så att alla kan spara tid och bensinpengar. Det är en kostnadsfri, digital tjänst som inte tydligt fångas upp i konsumtionsstatistiken. BNP mäter värdet av transaktioner, medan digitala gratistjänster skapar konsument- nytta som är mer svårfångad. Digitala tjänster ger tidsoptimering och lägre marginalkostnader. Tidsoptimering har aldrig fångats upp av den officiella statistiken. I den mån den mäter konsumentnytta, är storleken av mätfelet allt viktigare och ökar sedan i samma takt som digitaliseringen framskrider.

Det är av stor betydelse att forskning och statistikmyndigheter finner nya sätt att mäta dessa tidsoptimeringsvinster samtidigt som traditionella makroekonomiska modeller behöver anpassas för att fånga den nya dynamiken. Det kommer dock att ta tid för de offici- ella statistiska centralbyråerna att anpassa sina metoder till den enorma mängden av data.

Digitaliseringen skapar strukturell prispress

Det finns flera olika trender i ekonomin som pressar ner infla- tionen. Digitaliseringen framsteg är en av dessa trender. Enligt uppskattningar från Swedbank, påverkas 30 procent av den svenska KPI-korgen direkt eller indirekt av digitaliseringen. Digitalise- ringen driver också på globaliseringen och pristransperens. Digitala plattformar sammanför konsumenter och låntagare med producen- ter och långivare över hela världen. Det finns en ökad tillgång på varor och tjänster till lägre kostnad. Det uppstår nya prismekanis- mer som inte fångas av traditionella makroekonomiska modeller. Dessa nya mekanismer påverkar både utbudssidan och efterfråge- sidan.

86

SOU 2015:65

Anna Felländer

Prispress på efterfrågesidan

På efterfrågesidan bidrar de digitala plattformarna till ökad transpa- rens och priskonkurrens. Det leder till att nya marknader öppnas och att nya företag startas, så kallade born globals och mikromulti- nationella företag. Dessa typer av företag verkar på en global mark- nad redan från början. Även lokala tjänster, som tidigare varit skyddade, utsätts för internationell konkurrens. Inträdesbarriärerna är låga och tekniken har demokratiserat entreprenörskapet. Utbud och efterfrågan kan matchas bättre när digitala plattformar ersätter traditionella mellanhänder. Outnyttjad kapacitet får också ett tydli- gare och mer transparent marknadsvärde, vilket ökar möjligheterna till nya intäkter. Denna mekanism, där digitaliseringen driver på globalisering, transparens och konkurrens, har existerat i decennier. När vi nu går in i den andra delen av den exponentiella utveck- lingskurvan, kommer priser att påverkas i större utsträckning än tidigare. Det dyker upp nya mönster som inte kan fångas fullt ut i makroekonomiska modeller. Vi ser nu att svenska företag har svårt att öka sina marginaler, trots att efterfrågan i svensk ekonomi ökar. Dessutom är det möjligt att den ”dolda” konsumtionen av kost- nadsfria digitala varor gör att KPI-korgen inte har rätt samman- sättning.

Prispress på utbudssidan

På utbudssidan sjunker marginalkostnaderna för digitala tjänster och det sker därmed en utbudschock av digitala tjänster (kostnaden för att kopiera, distribuera och transportera digitala tjänster går mot noll). Två exempel är Moocs-kurser (Massive Online Open Courses) och strömmad musik. Marginalpriset på t.ex. musik- konsumtion sjunker, men enhetspriset fångas inte fullt ut i den officiella statistiken. Abonnemangsavgifter kvalitetsjusteras, men det finns anledning att tro att inte all konsumtion fångas och därmed inte heller det fallande marginalpriset.

87

Anna Felländer

SOU 2015:65

Income Swedish music industry, by format

100%
	Price decline of 33% on music consumption since 2006
80%
60%
40%
20%
0%
2009	2010	2011	2012	2013
	Physical records	Streaming	Other digital
Källa: IFPI, musikförsäljningsstatistik.

Swedbank genomförde ett räkneexempel för att kunna kvantifiera digitaliseringens inverkan på de underliggande priserna. Givet att enhetspriset, i detta fall pris per lyssnad låt, används i stället för SCB:s kvalitetskorrigerade prenumerationsavgift för ett Spotify- abonnemang, fångas prispressen. Givet att en användare lyssnar på tio nya låtar per månad, har priset på musik fallit med 33 procent sedan 2006. Läggs 20 nya låtar till, har priset minskat med drygt 70 procent sedan 2006.

Minskade transaktionskostnader

Digitala plattformar sänker transaktionskostnaderna, vilka kan definieras som kostnaderna för att genomföra någon form av ut- byte eller delta på marknaden. Transaktionskostnader kan exempli- fieras som tiden en individ ägnar åt att utvärdera och jämföra priser och kvalitet på varor och tjänster eller som kostnaden för att ta sig till en fysisk butik. Digitaliseringen har gjort det väsentligt lättare för konsumenter att jämföra produkter och priser. I det fall som en beställning över internet är möjlig att genomföra, behöver konsu- menten inte heller besöka en fysisk butik. Före internet var tran- saktionskostnaden för att samordna grupper av människor med såväl skilda som likartade behov och preferenser hög, och att dela produkter var opraktiskt.

88

SOU 2015:65

Anna Felländer

Osynlig produktivitetstillväxt kan vara en anledning till prispress

Som nämnts i tidigare avsnitt kan produktiviteten underskattas i samband med att konsumtionen av digitala tjänster inte fångas fullt ut i statistiken. Den underskattade produktivitetsökningen skulle därför kunna vara en faktor som bidrar till prispress.

Lönepress

Slutligen är även löneutvecklingen en faktor som pressar ned infla- tionen. Digitaliseringen innebär att rutinartade uppgifterna inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn automatiseras och roboti- seras. Det skapar en teknologisk arbetslöshet främst bland de med medelhög utbildning och konkurrensen om jobben i den lågkvalifi- cerade sektorn ökar (Autor, 2014). Den ökade konkurrensen i den lågkvalificerade sektorn gör det svårare för individer med låg ut- bildning att finna sysselsättning och leder till en ökad lönepress. Sådana strukturella faktorer dämpar löneökningarna.

Polariserad prisutveckling

Pristrenden är emellertid polariserad. De digitala plattformarna som möjliggör delning kommer inte att påverka alla delar av ekono- min. Allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras och pris- erna kommer att sjunka. Det som inte går att digitalisera kommer tvärtom att öka i värde. Marknadsplatser för konst digitaliseras till exempel genom att auktioner hålls på digitala plattformar. Men de exklusivaste verken säljs på traditionella auktioner, där det fysiska mötet tycks ha en avgörande betydelse för helhetsupplevelsen. Prisutvecklingen går isär och organisationer och företag måste identi- fiera de produkter och tjänster som kommer att öka i värde i den del av världen som inte digitaliseras. Detta illustreras av citatet nedan:

Samtidigt som värdet på det som kan digitaliseras sjunker mot noll ökar värdet på det icke digitaliserbara. Detta är mycket tydligt inom musikbranschen, där artister inte längre på samma sätt tjänar pengar på försäljning av CD-skivor eller musiknedladdning, utan på konserter och reklamuppdrag etc. Vi betalar exempelvis ingenting för att se en artist på Youtube men är beredda att betala mycket för en konsert (Schlingmann och Nordström 2014). Till exempel har priset på teater- biljetter ökat med 7,6 procent under det senaste året.

(Felländer och Breman, 2014)

89

Anna Felländer

SOU 2015:65

Konsekvenser för Riksbankens penningpolitik

Knäckfrågan är vilken strategi Riksbanken kan använda för att motverka desinflation i den här miljön, där både utbud och efter- frågan påverkas samtidigt. Och hur skadlig är den desinflation som beror av effekter på utbudssidan? Den största utmaningen är att skilja på faktorer som påverkar utbuds- respektive efterfrågesidan. Det är en mycket svår uppgift. Jag ser tre huvudalternativ för Riks- banken:

Det första alternativet är att avvakta tills produktionsgapet har slutits. Det sker när resursanvändningen normaliseras och tillväx- ten ligger nära den potentiella. Då kan man bortse från de cykliska faktorerna och det blir lättare att utvärdera de strukturella meka- nismernas betydelse. Denna strategi kan dock vara riskabel efter- som inflationsförväntningarna redan har sjunkit och en fortsatt nedgång skulle kunna göra stor skada. Inflationsförväntningarna är ett av de viktigaste medlen som kan användas för att pressa upp den faktiska inflationen.

Den andra tänkbara strategin är att påverka efterfrågan genom att föra en ännu expansivare penningpolitik. En ännu mer negativ reporänta, fler kvantitativa lättnader eller valutainterventioner är tänkbara åtgärder som Riksbanken kan vidta. Ytterligare penning- politiska lättnader kan dock ha begränsade möjligheter att påverka den reala ekonomin. Dessutom finns det en risk för att priset på tillgångar drivs upp, något som kan orsaka finansiell instabilitet på sikt.

Den tredje möjligheten är att återgå till ett inflationsmåls- intervall för att skapa mer utrymme att avvika från 2-procents- målet. Det skulle dock betyda en ny penningpolitisk hållning, och det är för tidigt att göra en sådan förändring innan vi har en hel- hetsförståelse av de underliggande mekanismerna.

Det behövs en ingående utredning som kan ge en tydligare bild av hur prismekanismer påverkas av digitaliseringen. Inflationen i Sverige har påverkats ganska mycket av digitaliseringen jämfört med i andra länder. Den digitala mognaden och it-penetrationen i Sverige hör till de högsta i världen. Riksbanken verkar ha begrän- sade möjligheter att påverka hur digitaliseringen påverkar infla- tionen, och därmed är det möjligt att penningpolitiken i dagsläget är för expansiv.

90

SOU 2015:65

Anna Felländer

För att Riksbanken ska kunna fokusera på att få upp inflationen, behöver makroåtgärder vidtas för att förhindra att hushållens stig- ande skuldsättning skapar obalanser. Men de verktyg som makro- tillsynen har till sitt förfogande försämrar i viss mån bostadsmark- nadens funktionssätt. Lånetak och amorteringskrav kan förstärka ”insider/outsider”-effekten på bostadsmarknaden och minska rörligheten. Det behövs därför strukturreformer som ökar rörlig- heten på bostadsmarknaden och nya infrastruktursatsningar som utökar arbetsmarknadsregioner och på så vis fungerar som ett sätt att komma till rätta med bostadsbristen.

Digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden

Arbetsmarknaden förändras i grunden av digitaliseringen. Jobb för- svinner och ersätts av digitala plattformar och robotar. Men liksom i varje teknologiskt paradigmskifte, skapas nya innovationer och en del av de jobben som försvinner ersätts med nya. De nya jobb som skapas kommer dock se annorlunda ut. Digitaliseringen möjliggör individualisering och i stället för traditionella jobb kommer olika typer av uppdrag erbjudas och ”bytas” inom delningsekonomin. Nya företag som Mojang, med 39 anställda, såldes för 2,5 miljarder dollar till Microsoft. Det kan jämföras med Volvo Cars, med 21 000 anställda, som såldes till Geely för 1,8 miljarder dollar. Vissa av de nya företagen verkar alltså skapa färre jobb än de traditionella.

Det skapas mer jobb inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. De, i sin tur, skapar en efterfrågan på jobb inom den lokala tjänste- sektorn, exempelvis på hårfrisörer och lokalvårdare. Moretti och Thulin (2013) uppskattar att ett jobb inom en kunskapsintensiv och internationellt konkurrensutsatt bransch skapar tre nya jobb inom den lokala tjänstesektorn. Autor och Dorn (2013) menar att teknologin kompletterar högutbildad arbetskraft, men ofta ersätter låg- och mellanutbildad arbetskraft som har rutinartade arbetsupp- gifter. I samband med att rutinartade arbetsuppgifter substitueras med teknik och att sysselsättningen och reallöner stiger för hög- utbildade, ökar efterfrågan av jobb inom den lokala tjänstesektorn.

Amerikanska data visar att sysselsättningen ökat för grupperna med minst utbildning, medan sysselsättningen för dem däremellan har minskat. Om än inte lika tydligt, så visar svenska data på

91

Anna Felländer

SOU 2015:65

samma trend (Goos, Manning, Salomons, 2009). Som beskrivits tidigare, pågår det en så kallad ”Middle Paying Job Squeeze”

(Autor, 2014). Arbetslösa från de mellanbetalda jobben söker sig i större utstäckning till låglönejobben än till höglönejobben, vilket skapar en ökad konkurrens om låglönejobb. I USA har arbetslös- heten kunnat falla eftersom inträdesbarriärerna till låglönejobben är lägre (lägre lägstalöner) och att det finns fler låglönejobb. I Sverige har arbetslösheten inte fallit i liknande utsträckning. Detta kan delvis förklaras av att vi har högre inträdesbarriärer (högre lägsta- löner) och att vi har den lägsta andelen låglönejobb i EU. I vårpro- positionen 2015 fokuseras på utbildning för att skapa sysselsättning och minska arbetslösheten. Det ligger i linje med att möta utma- ningarna på arbetsmarknaden i samband med digitaliseringen. Men, inom EU tar Sverige emot flest flyktingar efter Tyskland. Hur ska dessa integreras i samhället utan fler instegsjobb? För att digitalise- ringens positiva spridningseffekter på resterande delar av ekonomin ska kunna ske, krävs möjligtvis att utbildningssatsningarna kom- pletteras med lägre inträdesbarriärer inom den lokala tjänstesektorn.

Jobb försvinner – och andra tillkommer

Inom akademin och bland beslutsfattare förs debatten om hur arbetsmarknaden påverkas av digitalisering och internationalisering (se t.ex. Moretti, 2013; Gordon, 2012; Brynjolfsson och McAfee, 2014). Forskning visar att 53 procent av svenska yrken riskerar att ersättas av digital teknik inom en tjugoårsperiod. Motsvarande siffra för USA är 47 procent (Fölster 2015, Frey och Osborn, 2013). Det är främst rutinartade jobb inom handel och administration, men även vissa högkvalificerade jobb, som kan komma att ersättas. Från att ha ersatt muskler, ersätter den nya teknologin även den mänskliga hjärnan i allt högre utsträckning. Sverige påverkas sanno- likt mer än jämförbara länder av denna teknologiska jobb-substitue- ring, eftersom Sverige fortfarande har många industrijobb som kan komma att automatiseras (Fölster och Hultman, 2014). Vidare kan det faktum att Sverige har höga lägstalöner öka incitamenten att ersätta arbetskraft med robotar. Under finanskrisen har denna strukturomvandling till viss del dolts av en hög cyklisk arbetslös- het. Under perioden 2006–2011 beräknas 10 procent av alla jobb i

92

SOU 2015:65

Anna Felländer

Sverige (dvs. cirka 450 000 jobb) ha försvunnit till följd av automa- tisering och en stor andel av de jobb som finns i dag tros på sikt bli automatiserade (Fölster, 2015). Fölster konstaterar dock att syssel- sättningsgraden har varit relativt stabil. Det finns två skäl till det: Dels har digitaliseringen och inkomstökningar lett till en ökad efter- frågan på arbetskraft. Sedan har arbetsmarknadsreformer, framför allt riktade mot unga, haft stora effekter. Fölster delar in digitalise- ringens positiva effekter på sysselsättningen i tre kanaler: (1) ett ökat behov av arbetskraft som tar fram den digitala tekniken (inbe- griper datatekniker och ingenjörer), (2) ett ökat behöv av arbets- kraft som säljer digitaliserade tjänster och att (3) inkomstökningar och lägre priser på varor och tjänster ökar efterfrågan i ekonomin. När återhämtningen i ekonomin får fäste kommer den här skillna- den på arbetsmarknaden sannolikt att bli ännu tydligare. Arbetslös- heten koncentreras i allt högre grad till arbetstagare med kortare utbildning som har svårt att uppfylla kraven när arbetsmarknaden förändras (figur 5).

Arbetslösa mellan 15-74 år
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
2005	2005	2006	2007	2007	2008	2009	2009	2010	2011	2011	2012	2013
		Förgymnasial				Gymnasial				Eftergymnasial
Källa: Konjunkturinstitutet (2013).

Felländer och Breman (2014) redogör för siffror som visar att hög- utbildad arbetskraft har haft en reallöneutveckling på 32 procent sedan 1980 i USA. Samtidigt är reallönerna för vita män som bara har gymnasieexamen 8 procent lägre i dag än vad de var 1980

93

Anna Felländer

SOU 2015:65

(Moretti, 2013). En konsekvens av detta är ökade inkomstklyftor. Liksom i USA finns en tendens till ökad lönespridningen i Sverige; även här ökar efterfrågan på välutbildad arbetskraft samtidigt som efterfrågan på arbetstagare utan gymnasieexamen minskar. Arbets- lösheten för universitetsutbildade individer ligger stadigt kring fem procent. Arbetslösheten för de som saknar gymnasieexamen har stigit till cirka 20 procent och gruppen utgör nästan 70 procent av alla arbetslösa Det är värt att notera att den här trenden har fortsatt både under finanskrisen och under den efterföljande eurokrisen. Trots dessa kriser har efterfrågan på högutbildad arbetskraft för- blivit hög, samtidigt som det blir allt svårare för arbetstagare med lägre utbildning att hitta sysselsättning.

Anledningen till att inkomstklyftorna kommer att öka under detta teknologiska paradigmskifte är, enligt Brynjolfsson och McAfee (2014), att digitaliseringen är ett komplement till högutbildade jobb i motsats till lågutbildade jobb, att vinsterna tilldelas de som äger kapital snarare än löntagare och att den föder så kallade super- stars.3

Samtidigt motverkas potentialen för högre produktivitet av att det finns en brist på kvalificerad arbetskraft. Utbildning är av- görande för framtiden och i vilken utsträckning förutsättningar skapas för innovationer och företagande. Frågan är således på vilket sätt vi bäst ersätter de jobb som går förlorade. En viktig aspekt av hur digitaliseringen i grunden förändrar arbetsmarknaden är hur den påverkar företagande. Digitaliseringen demokratiserar entre- prenörskapet och möjliggör individualisering. Små nystartade före- tag kan etablera sig internationellt och utmana globala jättar, från start. Entreprenörens möjlighet att gå från idé till produkt för- enklas med låga inträdesbarriärer och tiden från idé till produkt förkortas.

Som vid varje tekniskt paradigmskifte försvinner traditionella jobb och det uppstår något som, enligt Keynes (1930), kallas för ”teknologisk arbetslöshet”. Denna typ av arbetslöshet kan förklaras som ”arbetslöshet som beror på att vi upptäcker sätt att spara på arbetet som överstiger takten med vilken vi kan finna nya sätt att använda arbetskraften”. Han menade att detta kunde skapa pro- blem på kort sikt, men att det i längden är positivt eftersom det

3 Begreppet myntades av Sherwin Rosen. Se Rosen (1981).

94

SOU 2015:65

Anna Felländer

betyder att ”mänskligheten är på väg att lösa sitt ekonomiska problem”. Som vid varje tekniskt paradigmskifte kommer de jobb som försvinner således med tiden att ersättas av nya. Det finns fyra huvudsakliga källor till nya jobb:

Innovation: Den digitala tekniken i det pågående tekniska para- digmskiftet kan ses som innovationsvänlig. Det beror på låga inträdesbarriärer, samarbete mellan människor på nätet och deras självreglerande egenskaper och förmåga att dela informa- tion i realtid, mindre kapitalintensiva tjänster med mera. Delningsekonomin skapar stora mängder nya tjänster, uppgifter och kompetenser som anpassas till en viss efterfrågan. Vissa av dem kombinerar befintliga innovationer. Dessutom används gamla tjänster, kompetenser och uppgifter nu mer effektivt och kapaciteten utnyttjas bättre. Vissa innovationer kan därför beskrivas som sätt att hitta den outnyttjade kapacitet som finns i ekonomin. För att möjliggöra innovationer gäller det att först skapa rätt klimat. Riskkapital, en mångsidig och dynamisk arbets- kraft, förändrad lagstiftning och dynamiska kluster är avgörande för ett klimat som främjar innovation.

Jobb inom vården: I takt med att befolkningen åldras kommer det att behövas fler jobb inom vård och i synnerhet inom äldre- omsorg.

Efterfrågan på icke-digitala tjänster och marknadsplatser: Allt det som inte går att digitalisera kommer, såsom redan berörts, att öka i värde. Fysiska möten tycks vara en av dessa saker, vilket driver på urbaniseringen och efterfrågan av upplevelserelaterade tjänster.

Postdigitala jobb: Människan har en tendens att flytta sig högre upp i värdekedjan vid varje tekniskt paradigmskifte, och den postdigitala eran blir kanske en era då tekniken inte ens märks.

Ökade inkomstklyftor i digitaliseringens spår

En av de största farhågorna kring delningsekonomin är att den inte nödvändigtvis skapar nya, stabila jobb. I stället skapar den en mark- nad för korta anställningar, undergräver decennier av produktivi- tetsvinster som uppnåtts genom specialisering och betalar löner

95

Anna Felländer

SOU 2015:65

som ligger under marknadsnivån. Vi ser även en trend att produkti- vitetsvinsterna från digitaliseringen i högre grad kommer att tilldelas högutbildade snarare än lågutbildade och att ojämlikheten därmed kommer att öka. En långvarig period med expansiv penning- politik och tekniska förändringar har skapat en polarisering på arbetsmarknaden, som resulterat i att inkomstklyftorna ökat. Det bör påpekas att effekter av tekniska förändringar på arbetsmarkna- den inte är nya, utan har funnits sedan den industriella revolu- tionen. Den nuvarande digitaliseringsvågen hade redan pågått i mer än tio år när finanskrisen inträffade. Som ett resultat av både den tekniska utvecklingen och finanskrisen har sambandet mellan pro- duktivitetsökningar och löneökningar blivit allt svagare. Detta under- stryker Brynjolfsson och McAfee (2014) som menar att kapitalägare gynnas särskilt mycket av digitaliseringen (produktivitetsökningen kommer kapitalägare till godo snarare än arbetstagare). Digitalise- ringen föder även s.k. superstars, ett uttryck som fångar att ”vinna- ren tar allt”. Detta kan ske eftersom konsumentens marginalnytta av att använda en viss digital teknik ökar med antalet konsumenter som använder samma teknik. Det leder till snabb standardisering på teknikområdet och monopol på delmarknader. Monopolsituationen är tydlig ur ett konsumentperspektiv. Om det finns en uppsjö av nästan kostnadsfria digitala plattformar, varför då nöja sig med den näst bästa?

Traditionellt har man menat att en viss grad av inkomstskillna- der fungerar som incitament som bidrar till innovation och entre- prenörskap, och att dessa därför är viktiga för tillväxten. I en ny forskningstapport (Cingano, 2014) hävdas, tvärtom, att inkomst- skillnader hämmar tillväxten. Även om vissa färska studier har visat motsatsen, är det viktigare att beakta att välfärdspolitik med exem- pelvis gratis utbildning av god kvalitet har visat sig påverka till- växten positivt.

Delningsekonomin

Delningsekonomins underliggande drivkraft är att reducera vilande överkapacitet gällande både varor och tjänster och med låga trans- aktionskostnader matcha utbud och efterfrågan. Det resulterar i att traditionella mellanhänder ersätts av digitala plattformar. Perfekt

96

SOU 2015:65

Anna Felländer

konkurrens och prispress råder på plattformarna medan det skapas monopol mellan plattformarna.

De låga inträdesbarriärerna för företag inom delningsekonomin, utnyttjandet av redan befintliga tillgångar samt de fallande transak- tionskostnaderna, skapar nya prismekanismer och dämpar efter- frågan på kapital. Nya digitala tillgångar, som tillit, ersätter tradi- tionella tillgångar och nya valutor, exempelvis tid, skapas. Innova- tioner inom delningsekonomin handlar till stor del om att identifi- era outnyttjade varor och tjänster och att sedan föra samman utbud med efterfrågan. Digitaliseringen är den möjliggörande tekno- logiska kraften. Men risken flyttas från den traditionella mellan- handen till individen, vilket ställer krav på regelverket. Samtidigt omvandlas arbetsmarknaden till att i allt större utsträckning bestå av egenföretagare.

Vad är det som driver delningsekonomins framfart?

I viss utsträckning har det alltid varit en del av varje ekonomi att dela resurser. Den senare tiden har omfattningen av delnings- ekonomin ökat och det finns anledning att tro att den kommer öka ytterligare. Det finns ett antal faktorer som identifierats som dri- vande av denna utveckling. En kraftigt ökad penetration av internet och smarta telefoner har tillsammans med en teknisk utveckling som möjliggör för denna typ av transaktioner lagd grunden för utveck- lingen. Minskade inträdesbarriärer och en ökad transperens samt det faktum att det i dag är väsentligt lättare att genomföra finansiella transaktioner har vidare varit viktiga ingredienser. Finanskrisen gjorde att många människor förlorade jobben. Detta tvingade en del av dem att söka efter alternativa inkomstkällor, där uthyrning av underutnyttjade tillgångar är en av dessa. Sedan verkar det även som att individers inställning till konsumtion, av olika anledningar, i vissa fall har förändrats och att detta förändrat konsumtions- mönster (Felländer, Ingram och Teigland, 2015).

Således kan det antas att delningsekonomins utveckling fram- gent beror hur dessa faktorer utvecklas. I de flesta fall har utveck- lingen kommit långt och förutsättningarna finns redan för att delningsekonomins omfattning ska öka. En fortsatt transparens och möjligheter för olika agenter att screena varandra är en fortsatt

97

Anna Felländer

SOU 2015:65

förutsättning för delningsekonomin att fungera. Ett ökat antal deltagare inom delningsekonomin ökar informationen och borde därmed ytterligare öka nyttan av transparensen. De effekter som ovan nämndes om finanskrisens effekter har delvis avtagit, och kommer sannolikt fortsätta att avta. Ifall sysselsättningen återgår till högre nivåer kommer behovet av att hyra ut sina ägodelar att avta. Det finns dock anledning att tro att individer som en gång vant sig vid denna typ av transaktioner kommer fortsätta med dem, då de inser dess nytta. Detta går hand-i-hand med förändrade kon- sumtionsmönster, där allt fler individer ifrågasätter konsumtion av varor som underutnyttjas och i stället för att äga dem inser fördelen med att enbart ha tillgång till dem. Det kan påstås att det är möjligt för delningsekonomin att växa många gånger om med den teknologi som redan finns på plats. Därmed är utvecklingen, på lite kortare sikt, främst beroende av i vilken utsträckning delnings- ekonomin omfamnas av dess potentiella användare.

Kort introduktion till Delningsekonomin i Sverige i dag

Delningsekonomin i Sverige växer i ungefär samma takt som i andra europeiska länder, där vissa typer, som finansindustrin, växer snabbare (exempelvis crowdfunding som FundedByMe och Trust- buddy). Internationella aktörer som Uber, Kickstarter och AirBnB är antingen etablerade eller på god väg att bli det. Däremot har inte den amerikanska jätten, TaskRabbit, etablerat sig på den svenska marknaden. Några lokala alternativ finns dock.

Det finns dåligt med statistik över hur stor Delningsekonomin är. En uppskattning är att Delningsekonomin som företagsidé i dag är värd cirka 26 miljarder dollar och att värdet kommer öka till 335 miljarder dollar år 2025 (Botsman och Rogers, 2010). I Stor- britannien deltog en fjärdedel av befolkningen någon gång under loppet av ett år mellan 2013 och 2014 i Delningsekonomin (Owyang, 2014). Det är inte osannolikt att motsvarande andel för Sverige be- finner sig i närheten av denna.

98

SOU 2015:65

Anna Felländer

Nya värdekedjor H2H

Tidigare vertikala värdekedjor blir horisontella, och konsumenterna får mer makt. Värdekedjor förändras från Business to Consumers (B2C) till Humans to Humans, (H2H). I samband med detta flyttas makten mer till individen (Felländer, Ingram och Teigland, 2015).

Mest vanligt är att associera delningsekonomin med “ride sharing” applikationen Uber, eller med ”the house sharing platform” AirBnB.

Dessa är bara ett par av de stora globala företag som har byggts upp utifrån tanken att konsumenters underutnyttjade eller lediga till- gångar kan delas. Andra affärsmodeller gör det möjligt för privat- personer att ”dela” sin kompetens och sina kontorstimmar. Det kan exempelvis göras på den svenska uppdragsförmedlingssajten Taskrabbit. Andra låter privatpersoner ”dela” sina sparpengar. I stället för att ha pengarna på ett bankkonto med nollränta, kan individer låna ut dem till andra individer (t.ex. svenska Trustbuddy) eller företag (t.ex. ToBorrow eller FundedByMe) enligt en modell som kallats crowdfunding eller peer-to-peer lending. Delnings- ekonomin innefattar också delning av information. Detta utgör ofta ett komplement till andra applikationer, som exempelvis Uber där förare och resenär betygsätter varandra. Ett exempel är webb- platsen Tripadvisor, där användare delar sina åsikter och bedöm- ningar om resmål och boenden. Dessa bedömningar är inte nödvän- digvis kopplade till någon annan tjänst som erbjuds av Tripadvisor.

Regelverket behöver anpassas

Digitaliseringen möjliggör individualisering. Delningsekonomin är ett exempel på detta. Egenföretagandet ökar och fler behov kan tillfredställas. Efterfrågan och utbud möts mer perfekt. Ett speci- fikt behov kan med låga transaktionskostnader möta ett utbud som annars inte fanns tillgängligt. De digitala plattformarna ersätter traditionella mellanhänder och risken flyttas till individen. Ett visst konsumentskydd kommer att behövas i framtiden. Dessutom sak- nas i flesta fall anställningsskydd när de digitala plattformarna utger sig för att vara så kallade matchmakers. Vidare är det tveksamt och otydligt vilka skatteregler som gäller.

Utveckling av nya regelverk är ingenting att ta lätt på. Dels är det troligt att mer traditionella aktörer kommer att trycka på för

99

Anna Felländer

SOU 2015:65

att bevara status quo, dels kan även den mest välvilliga lagstiftning indirekt komma att strypa tillväxten på det här nya fältet.

Digitaliseringen och innovation – hur finansieras framtidens tillväxt?

Innovationer får allt större betydelse för den ekonomiska tillväxten och är en viktig kanal för att ersätta de jobb som försvinner i sam- band med det tekniska paradigmskiftet. Innovationer är också av- görande för produktivitetsökningen. För både samhällets och före- tagens skull behöver riskkapital i högre grad ledas till tidiga faser av innovationen. En större mängd riskkapital kommer att kanaliseras via nya digitala plattformar, exempelvis som crowd funding, och till innovationer och uppstartsföretag.

Nytt landskap av finansieringslösningar

Traditionella banker drar sig tillbaka något till följd av strängare regelverk. Deras roll är inte heller att tillhandahålla riskkapital. Det finns dock en stor potential i att samarbeta med innovationer på det finansiella området och deras infrastruktur, till exempel peer- to-peer och crowd funding-plattformar. Dessa plattformar kan hjälpa traditionella banker att bedöma riskerna med digitala till- gångar i realtid. Digitala tillgångar, som t ex användarnas tillit till en digital plattform är svårt att fånga i traditionella riskmodeller. Kryptovalutornas infrastruktur möjliggör också snabba transak- tioner till sjunkande eller ingen marginalkostnad.

Crowdfunding och peer-to-peer skapar utmaningar för regel- verken på samma sätt som Uber och AirBnB. Samtidigt som efter- frågan och utbud möts på ett effektivare sätt flyttas risken från den traditionella mellanhanden till individen, som måste skyddas på något sätt, exempelvis från asymmetrisk information. Regelverket skapar både risker och möjligheter. Vissa av de digitala platt- formarna kan komma att lösa traditionella bankers utmaningar med löptidshantering och hävstänger. När skugg-banksektorn växer måste regleringen av all finansiell verksamhet harmoniseras. Regel- verket måste ta fasta på aktiviteten och inte tekniken, så att alla

100

SOU 2015:65

Anna Felländer

aktörer i ”icke-banksektorn” får samma möjligheter. Dessa nya finansiella innovationer har inte testats i kristider.

Implikationer för beslutsfattare

Beslutsfattare har en avgörande roll för att Sverige ska kunna om- famna de möjligheter som digitaliseringen medför vad gäller inno- vationer. Innovationer driver produktivitetstillväxten och därmed svensk konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt på längre sikt. För att ersätta de jobb som går förlorade behövs satsningar på innova- tioner. Det är således avgörande hur klimatet för start-ups, närings- liv, forskning och riskkapital ser ut. Samt hur dessa samarbetar. Följande tre punkter kan vara vägledande för beslutsfattare för att förbättra innovationsklimatet:

En dynamisk och flexibel arbetsmarknad är central för att skapa innovationer. Som beskrivits ovan är en teknologi i framkant viktig för att skapa konkurrensfördelar och skapa förutsätt- ningar för att innovationer ska kunna överleva och skala upp och på så sätt skapa jobb. Fokus på spetsutbildning är centralt liksom ett regelverk som underlättar för egenföretagare.

Riskkapital behöver kanaliseras till innovation men riskbedöm- ningen behöver förbättras och anpassas till nya typer av digitala tillgångar.

Samarbete mellan start-ups, näringsliv, forskning och riskkapital i inkubatorer och forskningscenter.

Utbildning, mångfald och integration

Digitaliseringen kompletterar välutbildad arbetskraft. Utbildnings- satsningar, på både bredd och spets, kommer att vara avgörande för att motverka teknologisk arbetslöshet. Bättre matchning på arbets- markanden är en av de främsta utmaningarna framöver. Arbets- kraftsinvandring är här en outnyttjad potential. Det finns forskning

101

Anna Felländer

SOU 2015:65

som indikerar att mångfald leder till högre produktivitet och mer innovationer.4.

Högproduktiva jobb efterfrågas i större utsträckning och inkomsterna och köpkraften ökar bland dessa. Det leder i sin tur till att de högavlönande efterfrågar mer tjänster inom den lokala tjänstesektorn. Fler instegjobb och flexiblare inträdesbarriärer inom den lokala tjänstesektorn skulle kunna möta denna ökade efter- frågan, skapa fler jobb och öka integrationen.

Dynamiska kluster

Bostadsbristen i storstadsregionerna hämmar tillväxten av dyna- miska kluster och svenska innovativa företag. Flaskhalsarna på bostadsmarkanden behöver undanröjas. Bostadspolitiken bör ses utifrån ett vidare perspektiv och kopplas samman med närings- politik.

Öka rörligheten på bostadsmarkanden. Exempelvis genom att se över hyresregleringen och sänka reavinstskatten (finansierat via en fastighetsskatt).

Infrastruktursatsningar ökar arbetsmarknadsregioner och är en av lösningarna till bostadsbristen.

Planprocesser och kommunernas planmonopol bör ses över för att snabba upp processen och öka tillgången till byggbar mark. Detta leder i sin tur till lägre kostnader för att bygga.

4 Ottaviano och Peri (2006) undersöker sambandet mellan kulturell diversitet i städer och, bl.a., produktivitetstillväxten hos inrikes födda i USA. De finner ett statistiskt signifikant samband mellan de två. De menar dock att det är svårt att dra några säkra slutsatser om varför detta samband finns. Deras tolkning är att diversiteten har en positivit kausal effekt på produktiviteten, men erkänner samtidigt att det finns andra möjliga tolkningar. Ett sådant alternativ är att individer som bosätter sig i städer med kulturell diversitet är mer positivt inställda till denna och att detta, samtidigt, kan vara korrelerat med andra egenskaper som i sin tur är korrelerade med produktivitet. Niebuhr (2009) visar att kulturell diversitet ökade antalet innovationer i Tyskland. Detta skulle kunna förklaras av att individer med olika bak- grunder har olika typer av kunskaper och att kombinationer av olika kunskaper är gynnsamt för innovationsklimatet. Niebuhr pekar på att detta stödjer tesen att en rörlig arbetskraft gynnar kunskapsöverföringar och innovationer.

102

SOU 2015:65

Anna Felländer

Flexibelt regelverk för att skydda konsumeter och arbetstagare

Regelverk och strukturer har svårt att följa denna nya, dynamiska och snabba utveckling. Ett nytt flexibelt regelverk rekommenderas med utrymme för så kallad ”trial- and- error”. Konsumentskydd, anställningsskydd och försäkringar behöver innefattas på de digi- tala plattformarna. Bättre information kring regler och skatter behövs för att möjliggöra en effektiv och säker miljö.

Förbättra statistikinsamling och mätning av produktivitet

Nya former av statistikinsamling är högaktuellt eftersom många av de nya transaktionerna inte fångas och produktivitetsvinsterna av digitaliseringen därmed inte syns. För beslutsfattare är det avgörande att utvecklingen speglas i statistiken så att rätt avvägningar kring fördelningen av resurser görs. Det gäller allt från utbildning och infrastruktur till subventioner och incitamentstrukturer.

103

Anna Felländer

SOU 2015:65

Referenslista

Autor, D H., Dorn D (2013) ‘The Growth of Low-Skilled Service Jobs and the Polarization of the US Labor Market’, American Economic Review, 103(5), pp. 1553–1597.

Autor, D H (2014) Polanyi’s Paradox and the Shape of Employment

Growth, NBER Working Paper No. 20485.

Berger, T., Frey, C B (2015) Industrial Renewal in the 21st Century: Evidence from U.S. Cities, Unpublished, Lund University and Oxford Martin School.

Bjerke, L., Braunerhjelm, P., Ding, D., Eklund, J., P Larsson, J., Muzi, S., Palmberg, Johanna., Pettersson, L., Thulin, P., Ulku, H (2014) En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt, Rapport från Entreprenörskapsforum.

Breman, A., Felländer, A (2014) ’Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter’, Ekonomisk Debatt, nr 6, årgång 42.

Bresnahan, T F., Trajtenberg, M (1995) ’General Purpose Techno- logies ’Engines of growth?’’, Journal of Econometrics, No 65, pp. 83–108.

Brynjolfsson, E., McAfee, A (2014) The Second Machine Age: Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Techno- logies, W.W. Norton & Company, Inc, New York.

Botsman, R., Roger, Roo (2010) What’s Mine Is Yours: The Rise of

Collaborative Consumption, HarperBusiness.

Cingano, F (2014) Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 163, OECD Publishing.

Comin, D., Hobijn, Bart., Rovito, Emilie (2008) ‘Technology usage lags’, Journal of Economic Growth, 13:237, pp. 237–256.

Edquist, H., Henrekson, M (2006) ’Technological Breakthroughs and Productivity Growth’, Research in Economic History 24, pp. 1–53.

Eklund, K (2014) En fungerande bostadsmarknad – en reform- agenda, rapport av Bokriskommittén på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

104

SOU 2015:65

Anna Felländer

Felländer, A., Ingram, C., Teigland, R (2015) The Sharing Economy: Embracing Change with Caution, Entreprenörskapsforum, Stockholm.

Frey, C. B., Osborne, M. A (2013) The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerisation?, manuskript, Oxford University.

Fölster, S., Hultman, L (2014) `Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år`, Dagens Nyheter 15 juni. Tillgänglig online www.dn.se/debatt/varannan-har-ett-yrke-som-inte-behovs-om- tjugo-ar [18 mars 2015].

Fölster, S (2015) De nya jobben i automatiseringens tidevarv, rapport på uppdrag av STIFTELSEN för STRATEGISK FORSK- NING.

Glaeser, E L., Saiz, A (2004) The Rise of the Skilled City, Brookings-Wharton Papers on Urban Affairs.

Goos, M., Manning, A., Salomons, A (2009) ‘Job Polarization in Europe’, American Economic Review, Vol. 99, No. 2, pp. 58–63.

Gordon, R J (2012), Is U.S. Economic Growth Over? Faltering Innovation Confronts The Six Headwinds, NBER Working Paper No. 18315.

Keynes, J M (1930), ‘Economic Possibilities for our Grandchildren II,

The Nation and Athenaeum, 48.3, (October 18), pp. 96–98.

Moretti, E (2013) The New Geography of Jobs, Mariner Books, Boston.

Moretti, E., Thulin, P (2013) `Local Multipliers and human capital in the United States and Sweden`, Industrial and Corporate Change, Volume 22, Number 1, pp. 339–362.

Niebuhr, A (2009) ‘Migration and innovation: Does cultural diversity matter for regional R&D activity?, Papers in Regional Science, Volume 89, No 3, August.

Ottaviano, G I P., Peri, P (2006) ‘The economic value of cultural diversity: evidence from US cities’, Journal of Economic Geo- graphy, 6, pp. 9–44.

105

Anna Felländer

SOU 2015:65

Owyang, J (2014), `Report: Sharing is the New Buying, Winning in the Collaborative Economy´, Tillgänglig online www.web-strategist.com/blog/2014/03/03/report-sharing-is- the-new-buying-winning-in-the-collaborative-economy

[27 mars 2015].

Rifkin, J (2014) The Zero Marginal Cost Society: The Internet of Things, the Collaborative Commons, and the Eclipse of Capitalism, Palgrave Macmillan, Hampshire.

Rosen, S (1981) ‘The Economics of Superstars’, The American Economic Review, Volume 71, Issue 5 (December), pp. 845–858.

Schlingmann, P och K A Nordström, (2014), Urban Express, Forum Förlag, Stockholm.

Scott, M (2014) `Stockholm’s Housing Shortage Threatens to Stifle

Fast-Growing Start-Ups`, The New York Times 14 december. Tillgänglig online www.nytimes.com/2014/12/15/technology/stockholms- housing-shortage-threatens-to-stifle-start-ups.html?_r=0

[18 mars 2015].

106

Digital Disruption at Work

Carl Benedikt Frey, Thor Berger

Introduction

Since the late 1970s, computer technology has displaced middle- skill workers in a wide range of routine manufacturing and clerical jobs. ATMs have reduced the demand for bank tellers, industrial robots have eliminated many jobs in production, and automatic tax preparation software is now making tax preparers automatable. At the same time, employment has grown in both high-skill analytical occupations and low-skill manual service jobs – jobs that are chal- lenging to automate – leading to job polarization in nearly every industrial country.1

Over the past century, the price of computing has fallen 1.7 tril- lion-fold, and has recently accelerated.2 In 1975, the world’s fastest supercomputer, the CDC 7600, cost $5 million. Today, an iPhone, with the same computing performance, costs about $400.3 Not only are our smartphones as powerful as older generations of supercomputers; the constant communication between various devices makes more data readily available, allowing for the automa- tion of more complex work.

Meanwhile, industrial robots are now becoming increasingly flexible and mobile, making them capable of performing a wide range of complex manual tasks in factories as well as service domains. Self-driving cars promise to reshape how we commute and travel as well as jobs in transportation and logistics. Big data coupled with Machine Learning algorithms have shown that a wide

1 See Autor & Dorn (2013), Adermon, & Gustavsson (2014), and Goos et al. (2007, 2009).

2 Nordhaus (2007).

3 MGI (2013).

107

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

range of complex work is for the first time becoming automatable:

IBM’s Watson computer, that beat the human world champions of the game show Jeopardy!, has recently been trained as a doctor and is capable of performing diagnostics drawing on virtually all availa- ble medical research. In a similar manner, algorithms for big data are able to predict where in a city crimes are likely to happen, making it possible to deploy law enforcement officers more effec- tively. Algorithms are now even capable of mining structured data to craft news stories that are indistinguishable from those written by human journalists. Taken together, such technological advances will have immense impact on jobs, leading to the elimination of certain types of work while thoroughly changing the content of others.

As the pace of technological advances accelerates, job tenures are also declining. Over the past 15 years, the average tenure of Swedish workers has declined by more than 20 percent, meaning that lifelong careers are increasingly becoming a thing of past. This trend is likely to continue as workers will have to reallocate to jobs that are not at risk of being automated: between a third and half of all Swedish jobs are automatable due to computerization over the forthcoming decades. In particular, a wide range of administrative, production, transportation, services, and sales jobs are likely to see sharp employment declines in the near future. As shown by Frey & Osborne (2013), however, jobs that require creativity, perception and manipulation, or social intelligence skills are jobs that are unlikely to be automated. Thus, for displaced workers to transition into new types of work they need to acquire creative and social skills.

While automation has previously been confined to middle- income jobs, low-income workers are most susceptible over the next decades, potentially fuelling already growing income dispari- ties. At the same time, new jobs are emerging as a result of digital technologies, but so far these have provided few employment opportunities that have largely been confined to skilled workers. In addition, digitization has created a “winner-take-all” economy, where one company often is able to capture the entire market. Because it only takes few workers to serve global markets in a dig- ital world, digital industries are unlikely to create many new jobs. Jobs in digital industries may, however, create jobs elsewhere in the

108

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

local economy. According to existing estimates, one tech-job has in the past created roughly four new jobs locally.4

To take advantage of these technological advances, Sweden would do well in investing in skills development. Because Swedish adults are well equipped with technical, problem-solving, as well as digital skills, Sweden is in a good position to serve world markets with digital products and services, creating also new jobs beyond digital industries. At the same time, graduation rates in science and engineering below the EU average are worrying. To lead the digital revolution in the 21st century, Sweden needs to further invest in skills development and also in maintaining its digital infrastructure.

Computers at Work: “Job Polarization” and the Decline of Routine Jobs

Computers are exceptional at performing routine tasks that follow explicit rule-based procedures, which a programmer can easily reduce to a set of steps for a piece of software to execute. Repetitive production tasks or clerical tasks that involve calculating or sorting are tasks that for decades have lent themselves to automation, while more complex or idiosyncratic tasks have remained more elusive to computerize. In particular, the spread of technologies such as automated inventory control, accounting and payroll systems, factory automation and industrial robots has led to marked employment declines in jobs such as cashiers, customer service and office clerks, as well as machine operators.

Middle-skill jobs have disappeared as computer technology has spread in the workplace …

A key characteristic of many such routine jobs is that they are con- centrated at the middle of the income distribution.5 As shown in Figure 1, all European countries have experienced a decline in middle-skill jobs over recent decades: in Sweden, for example, differences in the extent to which jobs consist of routine tasks can

4 Goos et al. (2013).

5 Autor et al. (2003).

109

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

account for 44 percent of the observed job polarization between 1990 and 2005.6 Although automation has had little effect on total hours worked, it has reduced the hours worked by those with mid- dling skills.7

… while employment has grown in high-skill and low-skill jobs

The decline in routine employment has, however, been accompa- nied by substantial growth in high-skill analytical jobs, but also low-skill manual service occupations. A common denominator for both types of jobs is that they typically involve non-routine tasks, which have proven challenging to automate. For example, high- skill jobs such as health professionals or corporate managers often require creative and complex problem-solving skills. Because com- puters generally constitute a complement to workers with such skills, they tend to increase their productivity rather than lead to their displacement. This, in turn, helps explain why wages of edu- cated workers have pulled ahead relative to their less skilled peers over recent decades.8

Jobs at the lower end of the income distribution such as ele- mentary sales or service jobs, on the other hand, often involve workers performing non-routine manual tasks that require physical adaptability and social interaction. Because social interactions often involve an understanding of human heuristics or physical flexibil- ity, such work has proven notoriously difficult to automate.9 As a result, many low-skill service jobs have persisted despite the advancing capabilities of computers and robots.

6 Adermon & Gustavsson (2014).

7 Graetz & Michaels (2015).

8 A large literature documents that computer technology raises the productivity and wages of skilled workers. For example, Krueger (1993) shows that using a computer on the job raises a worker’s wage by 10–15 percent, also explaining why wages have increased relatively more for educated workers over past decades.

9 Autor (2014).

110

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

	-10	Denmark				2			9
	-11	Finland								12
		-2
	-9	France					44
	-7	Germany				2	4
	-11	Italy					5		6
	-8	Netherlands				2			6
	-8	Norway					4 5
		-5 Portugal				1	4
	-12	Spain				1				11
	-10	Sweden				2			8
	-11		UK				4		7
-15	-10	-5			0		5		10	15
	Percentage point change in hours worked, 1993-2010
		High-skill		Middle-skill				Low-skill

Source: Goos et al. (2014).

Digital Disruption in the 21st Century10

In this section, we describe how recent and ongoing technological advances have redefined the scope of automation, bringing an increasing number of skills and jobs into the domains of computer- controlled equipment. We further discuss what human skills are most likely to be made obsolete and which jobs are thus most susceptible to computerization.

The changing nature of work

A growing literature suggests that recent advances in technology are profoundly transforming the nature of work.11 In the OECD, for example, some 40 percent of workers report that their work-

10 Parts of this section draw extensively on Frey & Osborne (2013), with some paragraphs quoted directly.

11 Brynjolfsson and McAfee (2014).

111

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

place has been restructured due to the implementation of new technologies in the past three years (Figure 2). Swedish workers report the highest rate of technological restructuring, suggesting that Sweden remains successful in adapting new technologies.

reportthatworkersofSharenew technologiesorprocesses workplacetheinintroduced(%)	70
	60	Sweden Finland	Denmark KingdomUnited Norway Netherlands Ireland Germany Austria Korea Estonia Belgium RepublicSlovak Lithuania Latvia AverageOECD Croatia Portugal RepublicCzech Slovenia Spain France Hungary Italy Greece Poland Turkey
	50
	40
	30
	20
	10
	0

Source: OECD (2013).

Over the forthcoming decades, rates of technological restructuring are likely to increase even further, as new technologies will radically transform entire industries: advances in 3D printing, big data, cloud technology, and industrial robotics all have the potential to pervasively impact the world of work. To get a sense of the potential impact of these technologies, take the example of 3D printing, or ‘additive manufacturing’: globally, there are some 320 million manufacturing workers, constituting roughly 12 percent of employment.12 Even if additive manufacturing would only make a dent in this market it would bring with it substantial disruption for workers.

12 MGI (2013).

112

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

Computers are now capable of performing complex tasks

As technology races ahead, many complex tasks that were recently thought impossible for computers to perform have been success- fully transformed into well-defined and automatable problems, with strides being made in Machine Learning, improving the capa- bilities of computers in areas such as pattern recognition, natural language processing, and machine perception. What is perhaps most striking are the many fronts at which technological advances are making complex tasks increasingly susceptible to automation, bringing a wide range of jobs into the scope of computerization.13 In the remainder of this section, we highlight some of these develop- ments.

Algorithms and robots are reshaping health care jobs

Improved pattern recognition and information processing is allowing health care jobs to become increasingly computerized. At Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, IBM’s Watson com- puter has been fed with more than 600,000 medical evidence reports, 1.5 million patient records, and two million pages of text from medical journals. Using information on a patient’s symptoms and genetics, this data is used to develop treatment plans with the highest probability of success.14 Cheap sequencing machines will further improve diagnostics and provide treatments tailored for a patient’s genetic setup: while the Human Genome Project cost $2.7 billion over a 13-year period, an individual’s genome can today be sequenced in a few hours for less than $5,000.15 Lastly, improve- ments in tactile sensors are enabling surgical robots to perform less invasive procedures – some of which lie outside the capabilities of human surgeons – reducing postsurgical complications.16

13 See, for example, Brynjolfsson & McAfee (2014).

14 MGI (2013). Two years ago, IBM released Watson’s programming interface to software developers, allowing them to use it as the basis for developing a wider range of digital services; last year they announced a 10-year initiative to apply Watson’s capabilities in developing countries to address problems in education and healthcare.

15 MGI (2013).

16 MGI (2013).

113

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

Big data and Machine Learning algorithms mean that a wide range of complex work is now automatable

Big data is increasingly available due to an increasing amount of information becoming digitized. Machine Learning algorithms can be coupled with such data to aid the computerization of non-rou- tine tasks for which simple rule-based queries are impossible to formulate, or to identify patterns or relationships in data that may be impossible to spot for a human observer.17 Above all, Machine Learning allows computers to “learn” without explicit programmed instructions, allowing them to improve over time.

One example of this technology at work is Symantec’s Clear- well system, which uses language analysis to identify concepts in text. In two days, the system is able to analyze and sort almost 600,000 documents, transforming the tedious and time-consuming pre-trial research work of paralegals and patent lawyers.18 Macy’s, a department store chain, similarly uses big data to adjust the real- time pricing of some 73 million items available online, based on changes in demand and inventories. Lastly, PredPol exploits big data and complex algorithms to predict future crimes down to 500- square-foot geographical areas. Following its introduction in Los Angeles, burglaries dropped by some 25 percent due to more effi- cient deployment of law enforcement officers.

Computers powered with Artificial Intelligence can now write crime, finance, and sports news stories

Crafting a narrative or telling a story is a uniquely human capabil- ity. In 2010, however, Narrative Science launched Quill, an auto- mated narrative generator that uses Artificial Intelligence to generate easy-to-read narratives in conversational language from structured data. For example, the program StatsMonkey uses Quill’s capabilities to produce computer-generated news stories from available base- ball game statistics. In a similar fashion, Forbes and The Associated Press announced last year that they would use automated technol- ogy to generate their corporate earnings stories and the Los Angeles

17 Brynjolfsson and McAfee (2014).

18 MGI (2013).

114

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

Times regularly publishes news stories about earthquakes as well as homicides written by algorithms. Astonishingly, such computer- generated texts are nearly indistinguishable from those produced by a human writer, which will arguably render human journalists obsolete in text production that does not require human-level creativity, context, or judgment.

Navigating a car in rush-hour traffic was long thought to require a wide range of uniquely human skills, such as anticipating another driver or pedestrian’s actions. As late as 2004, Frank Levy and Richard Murnane argued that

executing a left turn against oncoming traffic involves so many factors that it is hard to imagine discovering the set of rules that can replicate a driver’s behaviour,

leading most observers to believe that autonomous vehicles were impossible. Six years later, however, Google had shown that auto- mated vehicles were capable of navigating on American highways without any input from human drivers. Within five years Google expects to have a commercial version of their self-driving car on the market; several major car manufacturers similarly have near or fully autonomous vehicles in their production pipelines. Self-driv- ing cars may serve to transform both how we travel and commute, but also fundamentally change a wide range of jobs in transportation and logistics.

Smart grid technology is reshaping the management of cities

The cost-effectiveness and capabilities of digital sensors are rapidly improving, promising to revolutionize the management of urban infrastructure and delivery of public services. Sensors can, for example, monitor traffic patterns, with automatic adjustment of congestion charges or traffic lights, a technology that have reduced commuting times in London and Singapore by 10–20 percent.19 In the same way, sensors can be used to monitor water infrastructure: Beijing and São Paulo both use sensors, cutting water leaks by about half.20 As sensors spread to a wider range of areas, the

19 MGI (2013).

20 MGI (2013).

115

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

efficiency and reliability of electricity grids, urban transportation, street lightning, and water infrastructure may improve dramatically as such processes become increasingly automated.

Advanced industrial robots is further limiting the need for manual labor

Industrial robots are becoming increasingly flexible, intelligent, and mobile, due to advances in AI, machine vision, mobile robotics, and machine-to-machine communication which will make it feasible to automate an even wider range of tasks than in the past.21 Rethink Robotics, a start-up company, has developed Baxter, a flexible robot that can easily be trained to perform nearly any man- ual task working for as little as $4 an hour.22 To program Baxter, a worker simply guides the robot’s arms to perform a set of motions, which the robot then remembers. Baxter is able to work in chaotic conditions alongside human workers and can also easily be retrained to perform alternative tasks simply by replacing the attachments on its arms. Similarly, Softbank, a Japanese technology firm, recently released Pepper, a robot that uses a cloud-based AI system, allowing it to learn from human interactions making it suitable for tasks such as baby-sitting or caring for people of old age. Lastly, strides were being made in replicating human social intelligence last year when a chat bot for the first time passed the

‘Turing test’, which entails convincing a human judge that she is interacting with another human rather than a machine.23 Robots may thus soon be able to interact in natural language with humans, opening up a wide range of applications in service professions that demand social interaction.

21 MGI (2013).

22 Brynjolfsson and McAfee (2014).

23 The Turing test was set out in Alan Turing’s 1950 paper Computing Machinery and

Intelligence and involves human judges interacting in text conversations with a machine. To pass the test, a machine should be able to converse in a way that is indistinguishable from a human. In 2014, a Russian chat bot managed to convince a third of the judges at a Turing test competition, leading the organizers to proclaim that the Turing test had been passed for the first time in history.

116

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

Three Types of Tasks Remain Challenging to Automate

Notwithstanding the technological advances of recent years, some tasks remain elusive to computerize. In particular, tasks that require skills such as creative intelligence, perception and manipulation, or social intelligence are still challenging to condense into computer code, making jobs that involve such tasks less susceptible to computerization.

Probability of computerization

1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Level of originality required in job

Notes: This figure shows how the probability of computerization varies with the level of originality required (according to the definition maintained by O*NET, originality entails “the ability to come up with unusual or clever ideas about a given topic or situation, or to develop creative ways to solve a problem”) across 702 US occupations.

Source: Frey & Osborne (2013).

Creative intelligence

The psychological processes underlying human creativity are difficult to specify. Thus, the principal obstacle to computerizing creativity is stating our creative values sufficiently clearly that they can be encoded in a program, making it challenging to design robots that mimic human capabilities in this area. In particular, re- ducing creativity to a set of rules or guidelines that can be expressed in computer code remains a daunting challenge for computer scientists.24 While algorithms can now create texts following clearly

24 Boden (2003).

117

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

defined templates – as the example of Quill above makes clear – writing a novel with unique characters and plot, or designing an aesthetically pleasing piece of furniture, require skills that (so far) remain uniquely human. Consequently, jobs that require creative skills, such as originality, are less likely to be computerized in the near future (Figure 3).

Perception and manipulation

Replicating the complexities of human perception has long been a central challenge. Although basic geometric identification of objects in controlled environments is relatively mature, identifying un- familiar objects in unstructured environments, such as a messy kitchen, remains a daunting challenge for machines. Interestingly, humans perform such identification and manipulation tasks effort- lessly, summarized in what computer scientists refer to as Moravec’s paradox:

it is comparatively easy to make computers exhibit adult level per- formance on intelligence tests or playing checkers, and difficult or impossible to give them the skills of a one-year-old when it comes to perception and mobility.25

Thus, basic tasks such as cooking, folding laundry, or washing dishes that require sensimotoric skills are still challenging for robots to perform in unstructured environments, making jobs that require such skills less susceptible to computerization.

Social intelligence

Jobs that revolve around care, negotiation, and persuasion typically demand substantial interaction with other humans, requiring social intelligence skills. Yet, computers have had trouble to replicate even basic human social and emotional skills. Although robots are increasingly being able to replicate human heuristics, their range remains limited. More complex tasks, such as adapting to social cues or understanding the nuances of a person’s facial expressions

25 Moravec (1988, p. 15).

118

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

are still out of reach for computers, again reflecting Moravec’s par- adox at work. Therefore, jobs that involve, for example, assisting or caring for others remain outside of the domains of computers.

Which Jobs Are Likely to Disappear?

Over the next decades, workers in production, transportation and logistics, services and sales, as well as a wide range of administrative support and office occupations are likely to experience job dis- placement due to computerization (Table 1).26 While the automa- tion of production jobs reflects a continuation of a trend from the late 20th century, cheaper and more sophisticated robots will make it feasible to substitute for workers in construction, manufacturing and services. Many simpler service tasks, such as lawn mowing, mopping, and vacuuming, are already being automated: sales of household robots are currently growing by 20 percent per year.27

Meanwhile, the computerization of jobs in transportation and logistics reflect recent breakthroughs in autonomous vehicles, such as more cost-effective sensors. Similarly, as voice recognition and natural user interfaces allow unstructured verbal interactions between humans and machines, call centers, customer service, and telemarketing jobs will also become increasingly computerized. Yet, while automation of knowledge work is becoming increasingly feasible, low-skill workers face the largest threats from ongoing technological advances.

26 Frey & Osborne (2013).

27 MGI (2013).

119

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

	Proba-
Occupation	bility
Telemarketers	99,0%
Title Examiners Abstractors and	99,0%
Searchers
Sewers Hand	99,0%
Insurance Underwriters	98,9%
Mathematical Technicians	98,9%
Watch Repairers	98,8%
Cargo and Freight Agents	98,7%
Tax Preparers	98,7%
Photographic Process Workers and	98,7%
Processing Machine Operators
New Accounts Clerks	98,7%
Library Technicians	98,6%
Data Entry Keyers	98,5%
Timing Device Assemblers and	98,5%
Adjusters
Insurance Claims and Policy	98,4%
Processing Clerks
Brokerage Clerks	98,4%
Order Clerks	98,4%
Loan Officers	98,4%
Insurance Appraisers Auto Damage	98,3%
Umpires Referees and Other Sports	98,3%
Officials
Tellers	98,3%
Etchers and Engravers	98,2%
Packaging and Filling Machine	98,0%
Operators and Tenders
Procurement Clerks	98,0%
Shipping Receiving and Traffic Clerks	97,9%
Milling and Planing Machine Setters
Operators and Tenders Metal and	97,9%
Plastic
Credit Analysts	97,9%
Parts Salespersons	97,8%
Claims Adjusters Examiners and	97,8%
Investigators
Driver/Sales Workers	97,8%
Radio Operators	97,7%

Source: Frey & Osborne (2013)

	Proba-
Occupation	bility
Recreational Therapists		0,3%
First-Line Supervisors of
Mechanics Installers and		0,3%
Repairers
Emergency Management		0,3%
Directors
Mental Health and Substance		0,3%
Abuse Social Workers
Audiologists		0,3%
Occupational Therapists		0,3%
Orthotists and Prosthetists		0,4%
Healthcare Social Workers		0,4%
Oral and Maxillofacial Surgeons		0,4%
First-Line Supervisors of Fire		0,4%
Fighting and Prevention Workers
Dietitians and Nutritionists		0,4%
Lodging Managers		0,4%
Choreographers		0,4%
Sales Engineers		0,4%
Physicians and Surgeons		0,4%
Instructional Coordinators		0,4%
Psychologists All Other		0,4%
First-Line Supervisors of Police		0,4%
and Detectives
Dentists General		0,4%
Elementary School Teachers		0,4%
Except Special Education
Medical Scientists Except		0,5%
Epidemiologists
Education Administrators
Elementary and Secondary		0,5%
School
Podiatrists		0,5%
Clinical Counseling and School		0,5%
Psychologists
Mental Health Counselors		0,5%
Fabric and Apparel		0,5%
Patternmakers
Set and Exhibit Designers		0,5%
Human Resources Managers		0,5%
Recreation Workers		0,6%
Training and Development

	0,6%
Managers

120

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

Computerization will mainly affect low-income workers

Technological advances will mainly threaten workers with low edu- cational attainment in low-paid jobs: an occupation’s susceptibility to computerization exhibits a negative relationship with both aver- age income and education (Figure 3). As workers at the bottom end of the skill and income distribution are most likely to be dis- placed, this constitutes a break with the distributional impact of technology over past decades that mainly have affected middle-skill workers (Figure 1). Thus, as the impacts of computerization shifts downward in the income distribution, already growing income inequality is likely to be exacerbated. Furthermore, as the pace of technological progress accelerates in the next decades a substantial share of jobs that have previously constituted safe havens for low- skilled workers are likely to disappear.

121

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

Probability of Computerization

Probability of Computerization

1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

0

1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Average income (Thousands $)

20

40

60

80

100

Share of workers with a Bachelor's Degree (%)

Notes: These figures shows how the probability that a job will be feasible to computerize within the next two decades varies with the average income and educational attainment of workers across 702 US occupations.

Source: Frey & Osborne (2013).

122

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

Between a third and half of Swedish jobs are likely to disappear in the next two decades

Over the next one or two decades, estimates suggest that 35 to 53 percent of Swedish employment is at high risk of computerization, meaning that as many as 2,5 million workers may be displaced.28 Across other European countries, the range of jobs at risk typically lies between 45 and 60 percent, placing Sweden’s exposure in the mid-range.29 Although cross-country comparisons are made diffi- cult by different levels of detail in occupational classifications, crude but consistent estimates suggest that poorer countries in the European periphery have a higher share of jobs at risk, reflecting that a larger share of low-skilled jobs in those countries. Never- theless, even for relatively skilled countries, such as Sweden, the employment impact is likely to be substantial.

New Work in the 21st Century

As workers are displaced due to computerization, they will need to shift into jobs that are less susceptible to automation. In particular, this will require that they obtain skills that allow them to transition into entirely new types of work. In this section, we discuss new and emerging jobs that have appeared in the 21st century and the skills that they are demanding.

28 Estimates by Unionen using 3-digit occupational classifications suggest that around 35 percent of all jobs are automatable, while estimates by Stiftelsen för Strategisk Näringslivsforskning (2014), that use the 1-digit level, suggest 53 percent of jobs are at risk. Because the 3-digit level analysis provides more detail, the number is likely to be closer to 35 percent. It shall be pointed out that while all of these estimates build on the work of Frey & Osborne (2013), showing that 47 percent of US jobs are susceptible to automation, estimates for other countries are not directly comparable to the US analysis due to the use of less detailed occupational classifications.

29 Bruegel (2014).

123

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

Technological advances may bring substantial disruption to 21st- century labor markets

In times of rapid technological advances, disruptive innovations have always both created and destroyed jobs in a process of “crea- tive destruction”. Over the past century, technological advances have indeed led to vast shifts in employment in all developed countries; first from manual agricultural work to the mechanized factory, then from industrial production to complex and know- ledge-intensive services.

Historically, technological progress has, if anything, created more jobs than it has destroyed: over the course of the 20th century the employment-to-population ratio increased, although mainly due to women entering the labor force. Yet, while the average labor force participation has increased somewhat across Europe, the labor force participation among male workers has steadily declined since the 1970s (Figure 5). Although there are clearly several varia- bles at work, the automation of male-dominated manufacturing work, provides one possible explanation.

Employment-to-oopulation		90
		85
		80
	ratio (%)	75
		70
		65
		60
		55
		Males	Total

Notes: This figure shows the employment-to-population ratio for males and the total population aged 15 to 64 respectively for European countries.

Source: OECD (2014).

If history will repeat itself remains to be seen, but there is un- doubtedly growing concern that the potential scope of automation expands, more workers will find it difficult to find meaningful

124

SOU 2015:65 Carl Benedikt Frey and Thor Berger

employment, echoing John Maynard Keynes’s bold prediction at the height of the Great Depression that

our discovery of means of economising the use of labour [is] out- running the pace at which we can find new uses for labour.30

Indeed, at the same time as male labor force participation rates have been in decline, the duration of unemployment in Europe has doubled, implying that many workers are finding it increasingly hard to find uses for their skills in the labor market.31 In addition, rates of marginally attached workers still remain stubbornly high, several years after the Great Recession.32

To what extent these developments have to do with technology is, however, still intensely debated. According to a recent survey by Pew Research among nearly 1,900 economists and technology professionals, 48 % of those surveyed believed that technological advances will destroy more jobs than they create over the next decade.33 While this report does not attempt to bring any conclusive evidence on this, it does nevertheless suggest that new jobs being created as a result of recent technological progress have been relatively few.

New and Emerging Jobs in the 21st century

Today, high-tech industries only employ a fraction of workers: in the EU, about 10 percent of workers are employed in high-tech jobs, whereas in Sweden the equivalent figure is 12.7 %. In Stockholm, the share of workers in tech industries is 18 %, among the highest in Europe.34

30 Keynes (1933).

31 According to data from the OECD, the average duration of unemployment for males aged

25 to 54 was 4.2 months in 1990, which had increased to 9.1 months in 2013.

32 According to the latest data, some 4.3 percent of the OECD’s labor force was marginally attached; neither employed, nor actively looking for work, though being available for taking a job (OECD 2014).

33 Smith & Anderson (2014).

34 Goos et al. (2013).

125

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

New technologies are creating little new work

Yet, only a fraction of jobs in tech industries stem from recent technological developments. While digital technologies have cre- ated a range of new occupations, ranging from search marketing strategists to video game designers, they are unlikely to create many employment opportunities (Table 2). In the US, for example, less than 0.5 percent of workers are employed in new technology- related industries – including online auctions, Internet news pub- lishers, social networking services and the video and audio stream- ing industry – that have emerged since the turn of the century.35

Digital industries employ few workers

Digital firms employ few workers in part because technology allows them to leverage small capital investments to serve a global market: Facebook employs a meager 4,600 workers to maintain their social network services to more than 1.1 billion monthly users and Swedish music streaming service Spotify employ some 1,600 workers to serve its more that 60 million customers. Crucially, as digital products can be replicated at essentially zero cost, they are unlikely to generate employment in downstream industries the same way that, for example, the photographic industry once did: While Kodak, the dominant firm in photographic film in the 20th century, employed some 140,000 workers at their peak; Instagram, an online photo-sharing firm, employed a meager 13 workers when it was sold to Facebook in 2010. Nevertheless, the emergence of tech jobs may lead to the creation of other jobs in the service sec- tor: one tech job on average creates about four new jobs, by raising the demand for lawyers or taxi drivers.36

35 Berger & Frey (2014).

36 Goos et al. (2013).

126

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

Source: O*NET (2015).

Other tech industries may provide more promising direct sources of future job growth: advances in bio- and nanotechnology have led to the creation of jobs such as biostatisticians and nanosystems engineers (Table 2). Furthermore, growth in advanced industrial robotics has led to the rise of robotics engineers and advances in renewable energy have led to the creation of jobs such as solar energy systems engineers.

Although scientific discoveries and the appearance of new pro- duction technologies constitute the most visible cause of new job creation, shifting consumer preferences is also a factor. baristas and spa managers, for example, constitute two examples of emerging jobs that clearly reflect changing tastes rather than technological breakthroughs.

High skill demands mean that new jobs will provide little relief for displaced low-skill workers

Most new jobs have high skill demands, often requiring a university education, also typically demanding workers to have complex communication, problem-solving, or specialist technical skills. Key skills for robotics engineers, for example, are ”using logic and rea- soning to identify the strengths and weaknesses of alternative solutions, conclusions or approaches to problems” and “identifying complex problems and reviewing related information to develop

127

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

and evaluate options and implement solutions”.37 New jobs are thus likely to further augment mainly the contributions of workers with creative, higher-level problem-solving, and engineering skills. Recent technological developments are thus unlikely to provide relief for those that are most likely to be displaced by computeri- zation: workers with little skill and low incomes (Figure 3).

New Skills for New Work: Opportunities and Challenges

Over past decades, manual service jobs, with low entry requirements, have been a safe haven for low-skill workers. Yet, as these jobs become increasingly amenable to computerization, there is concern about what types of jobs will be available for workers with little skill. Middle-skill routine jobs are similarly likely to see further declines, though some middle-skill jobs demand a mix of both automatable and non-automatable tasks that cannot readily be unbundled, making them likely to persist.38 To enable low- and middle-skill workers to transition into new types of meaningful employment, policy makers need to focus on targeted policy efforts to equip disadvantaged workers with higher-level creative and technical skills.

Creative, problem-solving, and social skills will be key skills in the 21st century.

In particular, jobs in the 21st century will require creativity, com- plex problem-solving skills or knowledge about human heuristics, areas in which computers are still challenged to match human pro- ficiency. Jobs in the arts and media, management, business, and healthcare are intensive in social intelligence, suggesting that human workers are likely to retain their comparative advantage despite the inroads made by digital technology. Similarly, workers with creative intelligence, complex problem-solving, or specialist technical skills are likely to have a bright outlook, with employ- ment opportunities in a range of engineering and science jobs (see

37 O*NET (2015).

38 Autor (2014).

128

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

table 2). In particular, fusion skills – a mix of creative, digital and entrepreneurial skills – are likely to be a crucial skill set in many emerging industries.

Digital and IT skills will become crucial for most workers.

As digital technology and IT tools become increasingly imple- mented in the workplace, digital skills will also become crucial for the vast majority of workers: according to the European Commis- sion, 90 percent of jobs in careers such as accountancy, art, engi- neering, medicine, and nursing will require digital skills in the near future.39 Yet, there is a shortage of such skills in many countries. In most EU countries, more than 10 percent of adults lack elementary computer skills, such as using a mouse or scrolling through a web page. In Italy, Poland, and Spain nearly one in four workers have no experience or lack the skills needed to use IT tools to perform basic everyday tasks.40 Against a background of such skill shortages, the European Commission predicts that there may be close to a 1 million vacancies IT jobs by the end of 2015, with a deficit of some 50,000 IT workers in Sweden.

Sweden is leading in terms of digital skills

Sweden is well positioned in terms of digital skills in an interna- tional comparison. According to the OECD’s Survey of Adult

Skills, Swedish workers are the most proficient when it comes to problem solving in technology-rich environments (Figure 6). Similarly, according to data from the European Commission, 86 percent of Swedish workers judge their ICT skills to be sufficient to enter into a new job within the next year – the highest share of any European country.41 Yet, Sweden has few science and technology graduates, suggesting a shortfall of specialist technical workers in the near future may be a bottleneck.42

39 European Commission (2014).

40 OECD (2013).

41 European Commission (2014).

42 According to the most recent data from the European Commission’s Digital Agenda

Scoreboard, Sweden has 15.9 science and technology graduates per 1,000 inhabitants aged 20–29, relative to an EU average of 18.1, placing Sweden far behind leading countries such as France (22.1), Ireland (22.5), and Lithuania (23.0).

129

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

Sweden

Finland

Netherlands

Norway

Denmark

Australia

Canada

Germany

UK

Japan

Belgium

OECD Average

Czech Republic

Austria

US

Korea

Estonia

Ireland

Poland

00

05

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Share of adults that are highly proficient at problem solving in technology-rich environments (%)

Notes: This figure shows the percentage share of adults that were highly proficient at problem solving in technology-rich environments (scored at Level 2 and 3) in the OECD’s Survey of Adult Skills.

Source: OECD (2013).

Lifelong learning will become the new norm

Furthermore, as technological progress picks up pace, continual updating of workers’ skill sets will become increasingly important as workers are doing shorter stints in the labor market: Over the past 15 years, the average job tenure of Swedish males has declined by more than 20 percent (Figure 7). Shorter careers will require access to lifelong learning opportunities to ensure that workers are able to maintain, refine, and update their skills throughout the life course. In particular, workers should focus on acquiring generic skills such as the ability to learn, allowing them to adapt to a more rapidly changing labor market.43

43 OECD (2013).

130

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

	11,5
(years)	11,0
	10,5
tenure	10,0
job	9,5
Average	9,0
	8,5
	8,0
	1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Notes: This figure shows the average job tenure in years of Swedish males aged 25–54 in dependent employment.

Source: OECD (2014).

Particularly in high-tech jobs, rapidly changing techniques and tools will require workers to constantly update and refine their competencies as their skills become outdated. As technological restructuring is pervasive in most jobs (Figure 2), most workers will need to constantly acquire new skills. At the same time as the pace of skills disruption increases, many alternatives for cheaply acquiring new skills are also becoming available.

Digital technology may provide new ways to deliver learning opportunities

Digital technology may itself reshape the classroom, providing flexible and low-cost ways to retrain workers that find their skills being made obsolete. Online courses provide a proven way to effectively reach a large pool of students, providing flexibility for workers in part-time jobs or students coming from varying educa- tional backgrounds. In particular, dynamic instruction systems that match the learning load to a student’s progress may serve to aug- ment or even replace traditional teaching.44

44 MGI (2013).

131

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

Low-skill workers will need to acquire skill sets that are less susceptible to computerization as an increasing number of such jobs are likely to disappear due to automation. Moreover, as low- skill workers are likely to experience less learning on the job, raising the likelihood that they see their skills deteriorate, efforts to provide adult learning opportunities for disadvantaged workers will be key.45 According to the OECD’s Survey of Adult Skills, the

Scandinavian countries are among the most successful in providing learning opportunities for those with the least skills.46 A continua- tion of such efforts will be essential also in the future.

Conclusions

Over the next decades, the pace of technological progress is likely to intensify with a considerable expansion of the jobs in which human workers can be replaced by computer-controlled equip- ment. Between a third and half of all Swedish jobs will be feasible to computerize in the near future, with a similar share of jobs at risk in most developed economies. The creation of new types of employment for displaced workers is a key challenge for policy makers. New work that has appeared in the wake of the digital revolution has high skill demands, making it an unlikely refuge for displaced low-skilled workers. To maintain the employability of ordinary workers also in the 21st century, targeted efforts should be made to provide workers with creative and higher-level technical skills.

45 OECD (2013).

46 OECD (2013).

132

SOU 2015:65

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

References

Adermon, A., & Gustavsson, M. (2014). Job Polarization and Task-Biased Technological Change: Evidence from Sweden, 1975–2005. Scandinavian Journal of Economics.

Autor, D., & Dorn, D. (2013). The growth of low-skill service jobs and the polarization of the US labor market. The American Eco- nomic Review, 103(5), 1553–1597.

Autor, D., Levy, F. and Murnane, R.J. (2003). The skill content of recent technological change: An empirical exploration. The Quarterly Journal of Economics, vol. 118, no. 4, pp. 1279–1333.

Autor, D. (2014). Polanyi's Paradox and the Shape of Employment Growth. National Bureau of Economic Research.

Berger, T., & Frey, C. B. (2014) Technology Shocks and Urban Evolutions: Did the Computer Revolution Shift the Fortunes of U.S. Cities? Oxford Martin School Working Paper.

Berger, T., & Frey, C. B. (2015). Industrial Renewal in the 21st Century: Evidence from U.S. Cities. Oxford Martin School Working Paper.

Bowles, J. (2014). The computerisation of European jobs–who will win and who will lose from the impact of new technology onto old areas of employment?.Bruegel blog, 17th July 2014.

Bresnahan, T.F. (1999). Computerisation and wage dispersion: an analytical reinterpretation. The Economic Journal, vol. 109, no. 456, pp. 390–415.

Boden, M.A. (2003). The creative mind: Myths and mechanisms. Routledge.

Brynjolfsson, E., & McAfee, A. (2014). The second machine age: Work, progress, and prosperity in a time of brilliant technologies. WW Norton & Company.

European Commission (2014) Digital Agenda key indicators. digital-agenda-data.eu/ (Accessed on 28 April 2015).

Frey, C. B., & Osborne, M. A. (2013). The Future of Employ- ment: How Susceptible are Jobs to Computerisation?. Oxford Martin School Working Paper.

133

Carl Benedikt Frey and Thor Berger

SOU 2015:65

Goos, M. and Manning, A. (2007). Lousy and Lovely Jobs: The Rising Polarization of Work in Britain. The Review of Econom- ics and Statistics, vol. 89, no. 1, pp. 118–133.

Goos, M., Manning, A. and Salomons, A. (2009). Job Polarization in Europe. The American Economic Review, vol. 99, no. 2, pp. 58–63.

Goos, M., Hathaway, I., & Konings, J. (2013). High-Technology Employment in the European Union.VIVES discussion paper 41, 1–59.

Goos, M., Manning, A. and Salomons, A. (2014). “Explaining Job

Polarization: Routine-Biased Technological Change and Off- shoring.” American Economic Review, 104 (8), 2509–2526.

Graetz, G., & Michaels, G. (2015). Robots at work. CEP Discus- sion Paper No 1335.

Keynes, J.M. (1933). Economic possibilities for our grandchildren (1930). Essays in persuasion, pp. 358–73.

Jaimovich, N. and Siu, H.E. (2012). The trend is the cycle: Job polarization and jobless recoveries. NBER Working Paper No. 18334, National Bureau of Economic Research.

Krueger, A.B. (1993). How computers have changed the wage structure: evidence from microdata, 1984–1989. The Quarterly Journal of Economics, vol. 108, no. 1, pp. 33–60.

MGI (2013). Disruptive technologies: Advances that will trans- form life, business, and the global economy. Tech. Rep., McKinsey Global Institute.

OECD (2013), OECD Skills Outlook 2013: First Results from the Survey of Adult Skills, OECD Publishing.

dx.doi.org/10.1787/9789264204256-en

OECD (2014), OECD.Stat, (database). DOI: dx.doi.org/10.1787/data-00285-en

(Accessed on 28 April 2015).

O*NET (2015). New and Emerging Occupations.

www.onetonline.org/find/bright?b=3 (Accessed on 28 April 2015).

Moravec, H. (1988), Mind Children. Harvard University Press.

Smith, A., & Anderson, J. (2014). AI, robotics, and the future of jobs. Pew Research Center.

134

Sverige som IT-nation

Anders Frick

Det finns många it-relaterade händelser som bidragit till att Sverige blivit framgångsrikt som it-nation. Några händelser är specifika, medan andra snarare är skeenden som pågått under en längre tid. I detta kapitel beskrivs händelser och skeenden som alla haft bety- delse för utvecklingen.

KOM – Sveriges första sociala nätverk

I slutet av 1970-talet skulle Försvarets forskningsanstalt (FOA, numera FOI) dela upp sin verksamhet på sex olika orter i landet. För att underlätta den interna kommunikationen utvecklades KOM-systemet som efter en tid blir en social samlingsplats för den tidens it-snillen.

Jacob Palme, arbetade på den tiden för FOA, och var tillsam- mans med bland andra programmeraren och anarkisten1 Torgny Tholerus en av de som byggde upp KOM-systemet2. Datorn som körde systemet kallades Oden och bestod av ett antal jättelika plåtskåp3. År 1982 ansluts KOM-systemet till Arpanet – föregång- aren till dagens Internet, vilket var en av Sveriges två allra första uppkopplingar mot nätverket.

Den andra uppkopplingen mot Arpanet/Internet gjordes av Björn Eriksen på KTH och genomfördes oberoende av det som Jacob Palme och hans kollegor höll på med. Skillnaden mellan de två systemen är, i korthet, att KOM-systemet kopplades ihop med

1www.idg.se/2.10186/1.29485/anarkisten-knot-ihop-forskarna

2people.dsv.su.se/~jpalme/s1/history-of-KOM.html

3www.iis.se/blogg/jacob-palme-berattar-om-kom-systemet

135

Anders Frick

SOU 2015:65

Mailnet4, medan Björn Eriksen utvecklade en koppling mellan Usenet5 i svenska och utländska värddatorer. Båda tjänsterna erbjöd e-post och gruppdiskussion via forum eller mailinglistor.

En faktor för KOM:s framgång var att datorsystemet som det kördes på var ledig på kvällar, nätter och helger. På dagarna användes datorsystemen för forskarnas beräkningar, men på övriga tider tilläts användare göra annat för en billig peng.

Hur uppfattades KOM i det övriga samhället?

I en uppmärksammad dom i rättegången mellan framtidsforskaren Eskil Block och journalisten Maj Wechselmann, där Block blev dömd för förtal och även dömd att publicera domen i KOM- systemet, finns en bra beskrivning av vad KOM ansågs vara:

Inom varje högskoleregion finns en datorcentral, för stockholms- regionen Stockholms Datorcentral QZ, med uppgift att utgöra en gemensam datorresurs för forskning och utbildning inom universitets- väsendet. Datacentralerna är offentligt ägda men i stor utsträckning självfinansierade. Bland tjänster som Stockholms datacentral QZ tillhandahåller finns det s.k. KOM-systemet, ett datakommunikations- system avsett att vara ett medium för åsikts-, tanke- och informations- utbyte. Kommunikationen inom KOM-systemet försiggår uppdelad på olika s.k. datamöten, öppna eller slutna. Ett datamöte består av olika deltagares individuella inlägg i ett ämne som är under behandling inom datamötet. Ett av de öppna datamötena benämns Fritt Forum. Detta inrymmer i sig skilda debattämnen och kan disponeras för diskussion om i stort sett vad som helst. Tillträde till KOM-systemet bereds genom abonnemang; vem som helst kan skaffa ett konto och därmed bli abonnent och få delta i öppna datamöten. Under 1985, som är den i målet relevanta tiden, pågick cirka 700 datamöten. 3 000 abon- nenter gjorde cirka 200 000 inlägg under året. Cirka 1 700 abonnenter kunde betecknas som regelbundna användare.6

4 Mailnet var en brygga för universitet att koppla sig mot Internets föregångare Arpanet.

5 Usenet är ett världsomspännande diskussionssystem som används än i dag.

6people.dsv.su.se/~jpalme/qzkom/domen-juli-1988

136

SOU 2015:65

Anders Frick

Viss insikt gavs även till vilken typ av personer som använde syste- met:

KOM-systemet är ett renodlat verbalt medium som möjliggör spon- tana inlägg. Fler inlägg kan göras än i en tidningsdebatt. Redigering kräver viss kunskap. Abonnentgruppen är ung, mellan 25–35 år, med en viss övervikt för män. De flesta har grundexamen i något natur- vetenskapligt eller tekniskt ämne. De arbetar i något ämbetsverk eller i universitetsvärlden.7

KOM-systemet infördes dock inte utan utmaningar.8 Datainspek- tionen förbjöd systemet kort efter start med motiveringen att datalagen inte tillåter folk att skriva vilken text de vill på ”blanka sidor i datorn” och låta vem som helst läsa vad de skrivit. Enligt

Datainspektionen tillät datalagen bara att datorn hade namngivna fält där de kunde skriva i tillståndsbeslutet vilken information varje fält i datorn fick innehålla. FOA och Datainspektionen förhandlade fram en kompromiss som bland annat innebar ett provisoriskt tillstånd i två år och att FOA därefter skulle göra en utvärdering som visade nyttan av systemet. Utöver det skulle alla personliga meddelanden raderas efter en månad och alla meddelanden i forum efter två år, samt att inga meddelanden som visade någon persons politiska och religiösa åsikter fick skrivas. Enligt Jacob Palme innebar det sistnämnda att beslutet förbjuder just det som den svenska grundlagen speciellt vill skydda, nämligen yttrandefriheten ifråga om politik och religion.9

Sett i efterhand var alltså KOM-systemet 1970- och 1980-talets svar på moderna sociala medier – inte olikt Facebook och liknande nätverk. Datainspektionens beslut om att FOA skulle utvärdera nyttan med systemet innebar också att Sverige var tidigt ute med forskning om effekter av datorstött samarbete. Jacob Palme och hans kollegor installerade alltså ett av de tidigaste diskussions- forumen – kanske det allra första10 – på nätet, vilket medförde att Sverige och svenska IT-användare därmed var tidigt ute.

7people.dsv.su.se/~jpalme/qzkom/domen-juli-1988

8 people.dsv.su.se/~jpalme/reports/c10166.pdf

9people.dsv.su.se/~jpalme/s1/personliga-dator-minnen.html

10computersweden.idg.se/2.2683/1.221192/pionjar-som-gissade-fel

137

Anders Frick

SOU 2015:65

Eldsjälars val av IP gav Sverige försprång på internet

När de europeiska nätverken på 1980-talet skulle kopplas ihop var Sverige bland de första länderna att anamma IP-protokollet. Men det skedde inte utan fajter – främst mot mäktiga länder som Storbritannien och Tyskland och konkurrerande alternativ såsom OSI, X.25 och X.400. Att IP blev förstahandsvalet för Sverige skedde tack vare eldsjälars framsynta arbete – trots viss upphand- lingsproblematik.

Det är sent 1980-tal och intresset för internet börjar så sakteliga öka i Europa. Vilken standard som skall användas för internatio- nella internetförbindelser blir en allt hetare fråga för telekom- företag och universitet. I Sverige har redan tidigare på 1980-talet ett antal eldsjälar sneglat på USA och talar sig varma för att IP – Internet Protocol – ska bli den dominerande standarden när universitetsnätverket Sunet byggdes upp.

Framförallt var det Peter Löthberg, konsult på KTH och en av Sveriges dåvarande ledande internetexperter, som gillade IP-tekno- login11. Han var med från tidigt 1980-tal under Sunets uppbyggnad och en av dem som lovordade beslutet att bygga ett multiproto- kollnät, samtidigt som resten av Europa propsade på strikta ISO- standarden OSI. Enligt honom gav KTH:s val av IP-protokoll Sverige fem års försprång framför södra Europa.12

X.25- och X.400 tekniken

Tyskland och Storbritannien var starka förespråkare av X.25- och X.400 teknik, framför USA och Sunets val av IP. Kring år 1991 var Internet inte särskilt utvecklat i Europa utanför Norden. Tele- monopolen satsade på OSI och X.25 som var mindre lämpliga som kommunikationsmetoder. Ett antal universitet körde IP internt, några länder hade nationella IP-nät, men samtrafik mellan dessa gick för det mesta via USA. Det fanns ett stort gemensamt behov av internetförbindelser inom Europa och mot resten av världen, såväl inom forskningen som kommersiellt.

11 sverigesradio.se/sida/avsnitt/476657?programid=412

12 s. 31 i “De byggde Internet i Sverige” från 2009.

138

SOU 2015:65

Anders Frick

EU drev ett projekt kring höghastighetsnät som gick ut på att bygga ett 64 kbit/s X.25-nät. Nästa projekt var att uppgradera X.25-nätet till 2 Mbit/s. En del personer hävdade att detta var ren och skär europeisk vansinnespolitik. Samtidigt hade Deutsche Forschungsnet ett tioårskontrakt med OSI och X.25 med Deutsche Telecom som man inte kunde gå ur. Det hette att IP inte kunde användas i Europa, och man var dessutom negativ till den försvars- teknologi som användes av USA.13 Å andra sidan fanns det även sakkunniga personer14 som menade att OSI-tekniken hade flera svagheter, bland annat att presentationslagret – som har med data- framställning och kryptering att göra – var underutvecklade, och datalänkslagret överfullt.

IP-tekniken

En rad IP-entusiaster som representerade nätorganisationer bildade Ebone Technological Group och samlades i Nederländerna och gjorde skisser för ett europeiskt stamnät. Och med viss tur och mycket skicklighet kom ett pan-europeiskt IP-baserat nät faktiskt att finnas på plats år 1992. Nederländernas utbildningsnätverk SURFnet tillsammans med de nordiska ländernas nätverk NORDUnet var snabbast i Europa att anamma IP-tekniken. Därför nämns ofta Nederländerna och Sverige som de två första länderna att välja IP, och Stockholm var på den tiden Europas mest uppkopplade stad.

EU-kommissionen var inte speciellt pigga på IP, men så små- ningom kom en rapport från Martin Bangemann, tysk politiker och EU-kommissionär med ansvar för industrifrågor, där det stod att man inte kan bortse från IP-tekniken.15 Han hade även som avsikt att ta upp frågor som skydd av information, datorprogram och andra immaterialrättsliga förhållanden i sin rapport. Även bland nordiska telekombolag fanns intresse av att snabbt anamma ny teknik. De tre operatörerna Telia, Tele2 och Transpac var framåt

13 “De byggde internet”, s. 48

14 Bland annat författarna, Andrew Tanenbaum och David Wetherall som skev boken

“Computer Networks”.

15www.cyber-rights.org/documents/bangemann.htm

139

Anders Frick

SOU 2015:65

och ville gärna att Norden skulle behålla sin tätposition när det gäller IP-kommunikation i Europa.16

Det europeiska nätet Ebone fyllde funktionen att driva på användningen av IP-protokollet och kom att ha stor påverkan. Efter ett tag kommer man också överens om hur e-postadresserna mellan internet och X.400 skulle översättas.17 Ebone lades ner 2002 av dess dåvarande ägare, den holländska nätoperatören KPNQwest. KPNQwest hade finansiella problem och konkursförklarades med över två miljarder Euro i skulder. Under sin storhetstid värderades bolaget som mest till 40 miljarder dollar.18

Med facit i hand är det lätt att se att IP-förespråkarna hade rätt, och att den svenska IP-entusiasmen på det sena 1980-talet gav försprång under internets introduktionsfas i Sverige samtidigt som den påskyndade användningen i övriga Europa.

Avregleringen som bäddade för bredband åt alla

Om fem år ska vi alla ha tillgång till bredband. Varenda svensk.

Orden kom från näringsminister Björn Rosengren i slutet på 1990- talet,19 början av den tid som senare kom att benämnas it-bubblan. Björn Rosengrens ord var också ett av startskotten på en rejäl utbyggnad av bredband bland såväl kommersiella som offentliga aktörer.

År 1993 bolagiserades Televerket och en ny telelagstiftning infördes i Sverige. Med detta uppstod konkurrens till Televerket, både inom fast och mobil telefoni.20 Sedan januari 1998 – då tele- sektorn öppnades helt finns inte några legala monopol inom EU. Däremot infördes ett ramverk med regler i syfte att skapa förut- sättningar för nya företag att träda in och konkurrera med de gamla monopolen, bland annat när det gäller samtrafik mellan olika tele- nät.21 Även om konkurrensen ökade hade Telia länge en stark ställ- ning på den svenska telemarknaden – beroende på kontrollen över infrastrukturen och bolagets betydande abonnentstock.

16 Källa: "34 Mbit Stockholm - Europa", Datateknik 1995-11-30.

17 “Elektroniska postsystem ska förenas”, SvD, sidan 22,1996-01-16.

18 TT Nyhetsbyrån 2002-07-03.

19 wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/12/bredband.html

20 www.regeringen.se/content/1/c6/03/62/17/2d76c1a9.pdf

21www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rap_1998-3.pdf

140

SOU 2015:65

Anders Frick

Tillgång till bredband

Att ge Sverige tillgång till bredband framstår allt tydligare som den största och viktigaste infrastruktursatsningen i Sverige sedan sats- ningen på järnvägsnätet. På politisk nivå pratades det om strategier för hur Sverige skulle bli en ledande it-nation. Riktlinjerna var tydliga: För att bli världens första bredbandsnation behövdes tre viktiga delar: kompletta fastighetsnät, stadsnät och ett nationellt nät.22 Dessa delar var många eniga om och förutsättningarna var klara. Det enda som krävdes var, i teorin, agerande.23 Fastighets- nätet var upp till respektive fastighetsägare att besluta om, de flesta stadsnät förväntades vara kommunalt ägda, kvar stod det nationella nätet.

Internetoperatören Utfors i Uppsala var en av de aktörer som tidigt hade ambitiösa planer på landstäckande utbyggnad av ett höghastighetsnät för Internet. Det första steget var en fast anslut- ning mellan Stockholm och Uppsala med kapacitet upp till 1 Gb/s. Bolagets plan var att lägga ner fiber- eller kopparkabel i större städer och täcka glesbygden med radiolänk. Utfors, som från början var ett studentprojekt i Uppsala, växte med hjälp av investerings- kapital från Norge till en av de mest aggressiva kabeldragarna i Sverige. År 2000 hade företaget dragit tillräckligt med fiberkabel för att förena storstäderna i Sverige och tillsammans med Tele1 Europe, senare Song Networks, samt Telia fanns planer på att för- ena de andra nordiska länderna.24

Ett annat nystartat företag, Bredbandsbolaget – dotterbolag till Jonas Birgerssons Framtidsfabriken – riktade liksom Utfors in sig på flerfamiljshus. Bredbandsbolagets plan var att sälja in sig i de tjugo största städerna i Sverige och konkurrera med framför allt Telia.25

Under IT-eran rapporterade medierna flitigt om att hela Sverige måste ha bredband. Internet skulle ses som lika självklart som att ha el och telefon. Sverige låg redan, tillsammans med Island och Norge på tre-i-topplistan över länder med bäst internettillgäng-

22 “Supertekniken som ska förvandla ditt liv”, Aftonbladet 1999-09-12.

23 Det fanns dock de som inte höll med, och som även i dag år 2015 anser denna segmentering vara felaktig.

24 www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2530309.ece

25 ”Snabbt nät byggs ut i hela Sverige”, Dagens IT 1998-10-07.

141

Anders Frick

SOU 2015:65

lighet i världen.26 Nu handlade det om att behålla den ledande positionen samt att skapa incitament för företag och befolkning att anamma tekniken. Sverige kunde för två miljarder kronor få ett bredbandsnät som knöt ihop alla kommuner. Detta hade en utred- ning från statliga Svenska kraftnät visat. Om man dessutom lägger till ändutrustningen som styr trafiken i kablarna skulle investe- ringen landa på måttliga fyra miljarder.27 I mitten på år 2000 fanns 136 stadsnät i drift där kapaciteten byggts ut med fibernät. I dessa kommuner fanns runt 64 procent av Sveriges befolkning.28

Precis som med den snabba utvecklingen av mobilnätet under denna tid, var det tillgängligheten av bredbandet i glesbygden som kom att bli forum för diskussion. Om politikerna lät marknads- krafterna styra skulle det bli svårt att motivera långa kabeldrag- ningar till ett fåtal kunder. Det som bland annat var hämmande för utvecklingen var de otydliga besked om vidare statliga subventioner som ansågs skulle bli nödvändiga i de fall där det inte skulle finnas kommersiell bärkraft. Fiberkabelnätet hade redan år 2001 lagts mellan de större städerna i södra och mellersta delen av Sverige. Nu var det upp till respektive kommun att fortsätta arbetet med fiberutrullningen. Dock ansåg en del experter att det i vissa fall skulle vara billigare att ha radiolänkuppkoppling för privata hus- håll.29

It-bubblan

År 2001 briserade it-bubblan och bara under det tredje kvartalet gick 121 it-företag med sammanlagt över 1 600 anställda i konkurs. Vid sidan av rena konkurser brottades många it-företag med ekonomiska problem, som de på olika sätt försökte bemästra. Ett av dem var att få de anställda att acceptera lönesänkningar, något som skulle bidra till att bland annat Utfors kunde sänka sina kost- nader med cirka 60 miljoner kronor.30

26 ”Rosengren gräver ned sig”, SvD 1999-09-23.

27 ”Förslag om billigt bredband”, SvD 1999-11-09.

28 ”Utfors: Bredband så in i Norden”, Affärsvärlden 2000-06-07.

29 ”Privata företag ordnar bredband”, Helsingborgs Dagblad 2001-01-04.

30 ”Gå inte med på lönesänkning”, Helsingborgs Dagblad 2001-11-28.

142

SOU 2015:65

Anders Frick

Den låga konkurrensen gällande bredbandserbjudande för före- tag slapp inte undan kritik. En undersökning visade att svenska företag betalade drygt 50 procent mer än motsvarande företag i USA. Framförallt berodde det på att de lokala anslutningarna är mycket dyrare än internationella uppkopplingar och att de allra flesta bredbandsaktörer var beroende av Telia, då Telia bl.a. ägde kopparnätet som fortfarande var den dominerande accessformen.31

Något år efter att den mest intensiva utrullningen av bredband genomförts så började förväntningarna dala. En nyligen sprucken it-bubbla gjorde att börserna sjönk kraftigt och det blev generellt sett svårare för it-baserade företag att få tag i nytt kapital. Utfors köptes efter en tids motgång upp av Norska Telenor i slutet på 2002, som ett sätt för Telenor att komma in på den svenska bred- bandsmarknaden. Några år senare köper Telenor även upp Bred- bandsbolaget.

Sydsvenskan rapporterade 2002 med braskande rubriker om bredbandsdrömmar som blivit mardrömmar att de förväntningar som skapats gick i stöpet. På kort tid rasar affärsmodellerna sam- man; det går inte att tjäna pengar på internationell nättrafik, det går inte att tjäna pengar på företagsnät och det går inte att tjäna pengar på att ge hushållen bredband. Plötsligt anses det till och med billigare att inte få fler kunder, utan bättre att bara låta miljardnäten ligga oanvända. Varje ny kund för med sig dyra inkopplingar och mer administration, alltså blir det billigare att inte koppla in fler.32

Den intensiva bredbandsutbredningen har trots allt satt sina spår. Bredband och fiberoptik kom att bli ett allt vanligare upp- kopplingssätt och redan några år efter rörläggningens början var Sverige rankad etta i världen när det gällde billigt bredband,33 Precis som visionärerna förutsåg i slutet på 1990-talet så skapade snabbare internetuppkopplingshastigheter nya möjligheter för svenskarna och att i dag strömma multimedia direkt från nätet är numera en självklarhet.

31 ”Dyrt bredband ett hinder för företag – 50 procent högre priser i Sverige än i USA”,

Computer Sweden 2001-08-17.

32 ”Bredbandsdrömmen blev en mardröm”, Sydsvenskan 2002-09-22, sid 12.

33 Enligt OECD 2006, källa: news.bbc.co.uk/2/hi/technology/6900697.stm

143

Anders Frick

SOU 2015:65

Vad Commodore 64 har betytt för svensk IT-utveckling

Många tror att vårt digitala och sociala umgänge började med Internet men det stämmer inte.

Så börjar boken Generation 64 – som handlar om svenska ung- domar som växte upp med världens mest sålda hemdator, Commodore 64. I boken berättar författaren Jimmy Wilhelmsson om det som han betraktar som ursprunget till det svenska it-, musik- och spelundret som vi i dag gärna skryter om.34

Där många samtida människor bara såg en teknisk räknemaskin såg Generation 64 en mötesplats. De samlades på skol- och fritidsgårdar, i flick- och pojkrum, på demo- och copypartyn och utbytte spel, programvara och kunskap – och blev inte sällan vänner för livet. Samarbetsviljan, olydigheten, kunskapstörsten, underhållningen och framtidslängtan – eller bara den tidiga datorvanan – gjorde att många ur Generation 64 i dag tar täten i våra innovativa företag, hela under- hållningsbranscher, vetenskapliga institutioner och medier.35

Hur kunde det bli så? Det fanns ju redan andra datorer vid samma tidpunkt, våren 1983, som Commodore 64 lanserades i Sverige. Vad var det då som var så speciellt med just Commodore 64?

Själva datorn hade 64 kilobyte arbetsminne och det inbyggda programspråket var en variant av BASIC, och datorn hade 16 färger, 3 ljudkanaler och en processor på cirka 1 MHz. Det var bättre än flera samtidiga konkurrenter, men långt ifrån vad ens en modern miniräknare har för kapacitet. Sannolikt var det inte datorn i sig, utan folket omkring datorn som gjorde skillnaden. Detsamma kunde mycket väl ha hänt runt en annan datormodell om förut- sättningar och tajmning varit liknande. Att det dock blev just Commodore 64 är snarast en blandning av att den var kompetent, en stark prispress och uppkomsten av hackade och knäckta mjuk- varor.

År 1983 var samhället uppdelat i datorkritiker och hemdator- vurmare. Inför höstens skolstart och vinterns julhandel rådde hem- datorhysteri, kvällstidningarna var fulla av helsidesannonser för hemdatorer samtidigt som media ofta publicerade skrämselartiklar

34 Mycket av informationen i detta kapitel är hämtat ur boken Generation 64 och komplette- rande intervjuer med författaren Jimmy Wilhelmsson.

35 s. 9 i boken Generation 64.

144

SOU 2015:65

Anders Frick

om faran med datorer. Det fanns en stor mängd hemdatorer att välja på inför julen 1983. Förutom Commodore 64 fanns ytterligare ett 20-tal modeller i allt från VIC 20 och Atari 400 till Sinclair ZX81 och Unitron 2200.

Enligt Jimmy Wilhelmsson fanns det dock vissa fördelar med just Commodore 64:

Genom att satsa mer på grafik och ljud än många konkurrenter blev den ett roligt och billigt alternativ till “tråkiga” PC, vilket lockade både kodare och spelare.

Programmerare började knäcka kopieringsskydd för att visa sig på styva linan – och bytte spel med varandra för att stiga i status. Först och bäst knäck – högst status.36

Introt, alltså den grafiska introduktion som syntes innan spelet startade, visade vem som knäckt spelet, och blev en konstform i sig; demot. Kodare, grafiker och ljudmakare samlades i grupper för att tävla i både demoskapande och spelknäckande.

Spelare samlades i lösa grupper för att byta knäckta spel med varandra. Byten skedde enligt principen Sneakernet,37 mer sällan via modem.

Sverige var stort inom både demo och knäck, inte minst kanske beroende på det geografiska läget – nära Tyskland och centralt i Norden.

Demokodning och knäckning blir en subkultur där folk lär sig projekthantering, arbetsfördelning, eventplanering och rekrytering. Kort sagt sköts grupperna som små företag.

Mötena sker i små och stora demopartys världen över; Dream- hack är ett resultat av detta som leder vidare. Ett av Sveriges första demopartyn initierades av personer i den nybildade gruppen The Silents, som senare bildade grunden för Digital Illusions (nu: EA DICE) som i dag är Sveriges största spel- företag räknat i antalet medarbetare

36 Knäckta spel för PC var dock också stort - det ska inte förglömmas. Även “shareware” var vanligt inom PC-världen.

37 Sneakernet kallas det när digital information på lagringsmedia som exempelvis disketter och USB-minnen fysiskt flyttas från en dator till en annan.

145

Anders Frick

SOU 2015:65

Detta sker i ett Sverige där många ännu inte kommit i kontakt med datorer, där skolan ännu inte fått grepp om dataunder- visning och där de flesta hushåll inte har dator.

I början av 1990-talet var det inte givet att hemdatorer skulle vara både arbets- och spelmaskiner. Men datorer från Commodore, Spectrum och Atari visade att folk önskade att få ljud, grafik och användarvänlighet även i sina arbetsdatorer. Spel blev ett allmän- nöje, inte bara för barn. När Commodore 64 blir till åren tar Amiga 500 över demoscenen till viss del och den verkliga multimedia- världen börjar – långt innan Internet och hem-PC. Commodore visar sig vara ett rätt misskött företag och det börjar synas då de förlorar marknadsandelar mot Nintendo/SEGA på spelsidan och PC-maskiner med Windows på företagssidan. Samtidigt som PC- tillverkarna börjar tillverka grafik- och ljudkort för att klara av spelutvecklarnas krav är Commodores saga över och bolaget går till slut i konkurs år 1994. Commodore 64 var inte den första datorn entusiasterna använde; det var däremot den första dator i Sverige som kan sägas vara social. Men hur mycket har egentligen knäckandet av kopieringsskyddet betytt för utvecklingen? Jimmy Wilhelmsson berättar:

Vad gäller knäckning av kopieringsskydd är det kontroversiellt att säga att det var en kanongrej; det är klart att det fanns spelbolag som gick under på grund av att de sålde för få spel – det går säkert att härleda detta till kopieringsknäck och det är ju en diskussion vi har än i dag. Klart är dock att kopieringsknäckning är en verksamhet som bidragit till den kodarkultur vi har i Sverige i dag accelererades av dotcom-eran som inleddes mot slutet av 1990-talet och passade demofolket som hand i handsken; de behövde ‘bara’ kommersialisera den verksamhet de redan hållit på med i flera år.38

En del knäckte spel av politiska skäl, andra för att de kunde – ytterligare några tjänade pengar på det i form av ren piratverk- samhet. Till detta kom en del andra kriminella grenar som telefon- bedrägerier och kontokortsfuffens. Men den rena demo- och knäckarverksamheten var och är en uppvisning i ingenjörskonst – en slags tidig skrytscen som i dag återfinns överallt på nätet, via YouTube-filmer, sociala medier, Minecraft-byggen och allt möjligt.

38 Intervju med Jimmy Wilhelmsson.

146

SOU 2015:65

Anders Frick

Commodore 64 och den svenska demoscenen som uppmuntrat till ett frihetsönskande, men inte alltid lagliga, tänk kring mjukvaror kan också tänkas ha banat väg för piratkopieringens genomslags- kraft.

På ett sätt har allt demokodarna drömde om blivit sant. Kodaren är i dag kung och bestämmer över allt vi andra gör samt har koll på det mesta som i dag får världen att ticka.

Skoldatorfloppen som breddade datorintresset

Året var 1983 och svenska politiker hade bestämt sig för ett stort och visionärt projekt: att införa en dator i den svenska skolan. Egenutvecklad teknik inkompatibel med omvärldens och stora administrativa problem kantade projektet, som i efterhand har kallats ett av Sveriges mest misslyckade datorprojekt.39 Samtidigt tvingade det isolerade teknikvalet fram en sällan skådad kreativitet bland de elever som inte kunde göra mycket annat med datorn än att skapa.

COMPIS

Namnet på såväl dator och projekt blev COMPIS40 – men vad det egentligen står för är något oklart. Oavsett vilket så är det ett namn som ger trevliga vibbar – åtminstone trevligare än vad projektet i sig visade sig utvecklas till. Företaget ”Svenska Datorer AB” som skulle utveckla och tillverka skoldatorn gick i konkurs ganska omgående. Televerksägda TeleNova41 och Esselte Studium42 fick driva projektet vidare och Teli43 tillverkade själva datorn.

Datorn blev verklighet och infördes i skolorna där måttligt entusiastiska lärare tvingades lära eleverna hantera en dator som

39www.idg.se/2.10186/1.142677/compis---datorn-som-blev-ovan-med-alla

40www.diva-portal.org/smash/get/diva2:214189/FULLTEXT01.pdf

41 Telenova bildades som ett dotterbolag till TELI, för utveckling och tillverkning av Compisdatorn. Telenova levererade senare även en efterföljare till Compis kallad Campus

286 och Campus 386.

42 Esselte Studium var ett förlag som gav ut ordböcker och läroböcker. Detta hade sina rötter i Skrivrit, Skriv- och ritboksaktiebolaget, som utgivit läroböcker sedan 1935, men som 1973 bytte namn till Esselte Studium. Förlaget upphörde i mitten av 1980-talet.

43 Teli var Televerkets industridivision och moderbolag till TeleNova.

147

Anders Frick

SOU 2015:65

inte existerade utanför skolornas värld.44 Compisdatorprojektets lansering var försenad över ett år.45 Dessutom ansågs den föråldrad och otidsenlig redan från början – och med tveksam kvalitet.46 Det gjorde att Compis redan från start var på väg att bli omsprungen av PC och även Mac. Samtidigt sågs datorn på med viss skepsis i klass- rummen. Ett talande citat från en numera legendarisk spelkrönikör är följande:

Tiden med Compis-datorer i skolan fick mig att tappa respekten för halva det vuxna samhället. Efter en halvtimmes genomgång hade vi inget mer att lära och vi fick göra som vi ville resten av lektionerna, vilka bara blev några få; det hela var bara ett stort slöseri.47

I samband med att skoldatorn introducerades infördes ett program- språk, som skulle vara lätt att använda. Det fick namnet COMAL (COMmon Algorithmic Language). Comal var ett danskt program- språk som ansågs särskilt lämpat för skolvärlden. Resultatet av detta projekt blev inte precis som förväntat. Ett stort antal elever och lärare som använde Compisdatorn hade negativa uppfattningar och erfarenheter av dess användbarhet. Programspråket Comal kom dock att överleva och även in på slutet av 1990 talet och användes som ett nybörjarspråk på gymnasienivå, innan elever fortsatte med andra språk som C++ och Java.48 Som programme- ringsspråk fanns bland annat Comal och en speciell ”Compis- Pascal”.

Varför fungerade inte projektet och hur har det satt sina spår?

Största problemet med Compis var egentligen mest dess tajming. Priset för datorn var högt och Svenska Datorer AB gick i konkurs gjorde inte saken bättre. Inköp av Compis kom enbart mellan åren 1985 och 1988 att kosta de svenska skolorna 120 miljoner kronor.49 Vidare hade Compisdatorn ett eget operativsystem med egna standarder, vilket gjorde det svårare för elever att vänja sig vid

44

45

46

47

48

49

pc-museum.com/030-compis/index.htm www.idg.se/2.10186/1.142677/compis---datorn-som-blev-ovan-med-alla www.specped.su.se/polopoly_fs/1.41348.1320916253!/IOL_Forskning_01.pdf Tobias Hübner, hackare och spelkrönikör i Generation 64-boken, sid 83. Johan Svennung. www.idg.se/2.10186/1.142677/compis---datorn-som-blev-ovan-med-alla

148

SOU 2015:65

Anders Frick

andra datorer som användes på vanliga arbetsplatser. Slutligen var även Compisdatorn i sig rätt omodern.50

På lång sikt kan man säga att ambitionen på politisk nivå att datorisera undervisning satte sina spår. Bland annat hade Folk- partiet ”en dator till varje elev” som vallöfte medan Socialdemo- kraterna uttryckte viljan att "varje elev ska ha tillgång till en dator”.51 Även in på 1990-talet pratades det om datorer till skolan. Skoldatorn etablerade också planering för datorsalar, som kom att finnas i var och varannan skola från tidigt 1990-tal. Den utveckling av pedagogisk mjukvara som Compisprojektet bidrog till kan heller inte förringas.

Att Compis skilde sig både från den marknadsledande PC- standarden och från Mac medförde dock en positiv effekt: En hel del av de elever som “tvingades” sitta med Compis passade på att utforska och skapa kreationer som annars inte skulle ha skapats.

Det handlar om allt från att skriva enkla kodsnuttar och “konst- verk” till att skriva mer avancerade spel. Kreativiteten kan alltså sägas ha stimulerats trots – eller tack vare – ett så isolerat teknikval som Compis. Än i dag lever Compisnostalgin kvar genom emulato- rer52 och diskussionsgrupper.53

Uppfinnaren som blev internetoperatör

SwipNet var Sveriges första kommersiella internetoperatör, men det var uppfinnaren Ragnar Lönn som med bolaget Algonet blev först med att på bred front erbjuda internetaccess åt privatperso- ner.

På 1980-talet var de allra flesta svenska aktörer som kommuni- cerade med antingen IP-protokollet eller med mail via UUCP anslutna via universitetsnätverket Sunet. Den största förändringen kom i september 1989 då en fast förbindelse skapades mellan KTH i Stockholm och John von Neumann Center vid Princeton i USA. Detta gjorde att det skapades en direkt förbindelse mellan NORDUnet och NSFNet. Då intresset för internetaccess hela

50 Gamla datorer fyller förrådet, Nerikes Allehanda 2005-01-09.

51 Logga in, ungar – skolan har börjat, Aftonbladet 1994-10-10.

52 patpend.net/emulators/ABC80/Emulator

53 groups.yahoo.com/neo/groups/compis_lever/info

149

Anders Frick

SOU 2015:65

tiden ökade, och användarvillkor för NSFNet förhindrade kom- mersiell användning,54 skulle det på sikt bli ohållbart för KTH att driva Sunet vidare och därför övertygades mediemagnaten Jan Stenbeck om att dra igång en kommersiell internetoperatör. En drivande kraft var föreningen SNUS – Swedish Network Users' Society – som vanligtvis annars mest genomförde tekniska tester av olika slag. SNUS tog fram ett förslag, kallat Basnät 90, och förde diskussioner med dåvarande Televerket som dock inte nappade. I stället var det Stenbecks företag Comvik Skyport som startade dotterbolaget SwipNet och blev Sveriges första kommersiella inter- netleverantör i mars 1991 då kommersiella kunder och all UUCP flyttades från Sunet till SwipNet, för att ge bättre plats åt universi- tetsaktörerna hos Sunet.

Ragnar Lönn

SwipNet inriktade sig till en början uteslutande mot företags- kunder. De få privatpersoner som skaffade abonnemang fick betala dyrt för nöjet. Intresset från privatpersoner var dock ökande och här steg nu uppfinnaren och entreprenören Ragnar Lönn in. Han försökte redan 1991 övertyga ett antal telekombolag att bli inter- netleverantörer, men hade ingen större framgång. I stället fortsatte han att jobba på ett företag som it-ansvarig och hade hand om allt från lokala nätverk till skrivare. År 1992 åker Ragnar på en resa jorden runt och när han kommer tillbaka till Sverige inser han att medvetenheten om internet börjar göra sig allt mer påmind. Han dammar av sina affärsplaner och skickar runt dem åt alla håll och kanter. Per Unckel, dåvarande näringsminister, är en av dem som får planerna – och han svarar att det låter som en bra idé och ett trevligt initiativ, men att han som minister inte kan blanda sig i sådana saker. En av Ragnar Lönns visioner var att Sverige skulle kunna ha en statsfinansierad internetleverantör. Av det blev det dock intet.

54 Intervju med Patrik Fältström.

150

SOU 2015:65

Anders Frick

Algonet

Ragnar Lönn fick däremot napp hos serietidningsförlaget Semic, vars VD Torsten Larsson finansierade det hela och gav Ragnar Lönn både lön och ägarandel i bolaget Algonet. Detta var på som- maren 1994, en av de varmaste somrarna i mannaminne, och Ragnar satt i Semics luftkonditioneringsbefriade lokaler i Sundbyberg. I augusti kopplades de första användarna in. De ringde in med modem och fick en källinloggning på en Unixdator. Gopher, FTP och IRC55 var initialt tre av de mest populära aktiviteterna. Året efter började Algonet med PPP56, vilket gjorde det möjligt för folk att sitta hemma och surfa på webben.

Namnet Algonet kom från Älgö – platsen för Ragnar Lönns föräldrahem. Dessutom visade sig “algo” passande nog betyda “något” på spanska. Så blev Algonet – “något nät” – fött. Ragnar Lönn hade gjort en marknadsundersökning bland BBS-användare i Stockholmsområdet och kommit fram till att det vore rimligt att kunna få 400 betalande användare inom ett år. Intresset var dock större än beräknat, och Algonet hade en tillväxt på omkring 20 procent per månad i många månader. Det medförde växtvärk under vissa perioder – särskilt i samband med en flytt från Sundbyberg till Hötorget i Stockholm.57 Enligt Ragnar Lönn hade Algonet som mest 40 000 kunder, alltså hundra gånger fler än vad det ursprung- liga systemet dimensionerats för.58

Samtrafikavgifternas betydelse

En aktör som initialt var glad över starten av Algonet var tidigare nämnda SwipNet. De hade visserligen en internettjänst inriktad mot privatpersoner men – liksom för företagsdelen – med höga användaravgifter. När Ragnar Lönn skrev under avtalet om Algonets första fasta anslutning med SwipNet så uttryckte Tele2- representanterna stor glädje om en win/win-lösning. Något år där-

55 Enkelt förklarat kan Gopher sägas vara en föregångare till World Wide Web, FTP ett protokoll för att överföra filer och IRC ett chattsystem.

56 PPP = Point-to-Point Protocol, ett protokoll som används för att koppla upp en dator mot Internet via ett modem.

57 www.acc.umu.se/~wschedin/ragnar.html

58 Videointervju med Ragnar Lönn för .SE:s internetmuseum.

151

Anders Frick

SOU 2015:65

efter hade SwipNet dock börjat inse att det fanns möjlighet att dra in stora pengar på den så kallade samtrafikavgiften – den avgift som operatörer måste betala när de skickar trafik till varandras nät. Genom att låta privatpersoner ringa upp Tele2-nummer från sina Teliaabonnemang kunde Tele2 – eftersom de terminerade59 telefon- samtalen – håva in många miljoner kronor, och därför dumpa pris- erna på internetaccess för privatpersoner. Detta medverkade säkert till att Årets julklapp 1996 blev ett Internetpaket.60

Ragnar Lönns kollega, VD Bosse Wänghammar61, insåg att Algonet inte skulle ha någon framtid som internetoperatör om man inte skulle kunna utnyttja samtrafikavgifterna på något sätt. Lös- ningen för Algonet blev därför att kontakta teleoperatören Tele- nordia som nyligen etablerat sig på marknaden. Telenordia hade inga erbjudande om internetaccess för privatkunder och därför blev lösningen ett samgående. År 1996 köptes Algonet upp av Tele- nordia och gänget på Algonet börjar då utveckla plattformen

“Tninet”. När den är färdigutvecklad var det bara den som mark- nadsförs, och får efter ett tag hundratusentals kunder.

Senare styckas företaget av Telenor och British Telecom, som ägde Telenordia. British Telecom får företagskunderna och Telenor privatkunderna inklusive Algonet och Tninet-plattformarna.62 Ytterligare ett par år senare tog Glocalnet över kunderna.

Datorreformen som gav it-mognad i hemmet

Bill Gates hyllade den, politiker risade och rosade den. År 1997 beslutade den socialdemokratiska regeringen att införa den så kallade hem-PC-reformen. Den innebar att svenskarna genom sitt jobb på ett förmånligt sätt kunde införskaffa sig en subventionerad dator till hemmet. Syftet med reformen var att uppmuntra svenska hushåll att skaffa datorer och därmed öka datorvanan. Tanken var att genom en höjning av den allmänna datorkompetensen bland svenskarna så skulle det skapa incitament att göra Sverige mer it-

59 Terminera är ett fackuttryck som används inom telekomvärlden för att förklara i vems nät som den uppringda mottagaren finns.

60www.hui.se/arets-julklapp

61 www.algonet.se/~mpawlo/pp9706.html

62E-postkorrespondens med Ragnar Lönn.

152

SOU 2015:65

Anders Frick

vänligt, och få landet att bibehålla sin position som ledande it- nation.63

Sedan tidigt 1990-tal hade skolor och företag börjat installera datorsalar och digitala söksystem på skolbibliotek. Andra offentliga rum i Sverige följde efter, men det fanns ett tomrum i hemmen, i synnerhet hos låginkomsttagare och lågutbildade.64

Hem-PC reformen

Lösningen blev att den dåvarande socialdemokratstyrda regeringen föreslog en reform som innebar att en anställd person kunde skaffa sig en så kallad lånedator under en flerårsperiod, vanligen tre år, varefter arbetstagaren kunde köpa loss lånedatorn till låg kostnad, alternativt skaffa en ny lånedator med bättre prestanda. I realiteten innebar det att den anställde hyrde sitt datorpaket av arbetsgivaren och betalade med ett bruttoavdrag från månadslönen. Detta var skattemässigt förmånligt genom att kostnaden drogs just från bruttolönen, och dessutom var det allmänt ekonomiskt förmånligt genom att betalningen/hyran fördelades på lång tid. Det sågs som en konkret åtgärd från regeringens sida, och var tänkt att få till följd att svenska folket på ett enkelt sätt skulle kunna skaffa sig en dator. På sikt skulle datorvanan öka och underlätta för svenskarna att bli ett mer uppkopplat folk.65 Idén var inspirerad från LO, som tidigare år erbjudit sina medlemmar förmånliga datorpaket, vilket väckt massivt intresse.66

Många IT-utrustningsföretag använde reformen för att skaffa sig nya kunder. I vissa fall slöts exklusiva avtal mellan PC-försäljare och företag gällande hur många datorer som skulle levereras.67 Under reformtiden som gick nappade många aktörer, i såväl privat som offentlig sektor, på erbjudandet. Ofta fanns flera användar- anpassade paket, och det var, namnet till trots, inte enbart PC som arbetstagaren erbjöds. Apples iMac eller MacBook fanns också, liksom olika multimediapaket – beroende på användarens tänkta

63 www.idg.se/2.1085/1.98978 och www.regeringen.se/content/1/c6/08/86/48/89b78d79.pdf (sid 5).

64 www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2005/200514.pdf sid 27.

65 www.regeringen.se/content/1/c6/08/86/48/89b78d79.pdf

66 www.idg.se/2.1085/1.98978

67 computersweden.idg.se/2.2683/1.9695

153

Anders Frick

SOU 2015:65

behov. Det höjdes även röster om att bredband skulle ingå i hem- PC-reformen vilket bland annat skulle förbättra glesbygdsbefolk- ningens kommunikationskanaler och göra datorn mer användbar som verktyg för kommunikation och handel.

Hem-PC-reformen gav drygt en och en halv miljon av Sveriges anställda tillgång till hemdator. Entusiasterna såg detta som en ordentlig framgångssaga, medan kritikerna påpekade att reformen endast gynnade folk med jobb – och att exempelvis pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna helt lämnades utanför.

År 2004 genomförde Statskontoret en utvärdering av hem-PC- reformen och den icke förvånande slutsatsen blev att hem-PC var

“Gratis för arbetsgivare – dyrt för stat och kommun”. Reformen kom att likna en personalförmån för folk med arbete, i stället för ett verktyg för att öka it-kompetensen hos svenskarna. Ett av många hårda citat i utvärderingsrapporten är: “Regeringens bedöm- ning att skattefrihetens kostnadskonsekvenser skulle vara marginella har visat sig vara fel”68 .

År 2005 ökade antalet hyreskontrakt för hem-PC. Enligt den sittande regeringen var detta ett tecken på reformens genomslags- kraft, medan mer reformkritiska experter hävdade att många hus- håll räknade med att reformen på sikt skulle avskaffas – inte minst med tanke på det kommande valåret 2006 – och därför passade på att skaffa en ny dator medan den fortfarande var subventionerad.69

Slutet på Hem-PC-reformstiden

Valåret 2006 hade just medfört ett regeringsskifte och i arbetet med 2007 års regeringsbudget framkom det att Sverige skulle spara närmare 800 miljoner kronor under året, och 2,4 miljarder på sikt, genom att upphöra med lånedatorsstödet. Så blev det också, och reformen upphörde ganska precis tio år efter införandet.

I januari 2007 fanns det cirka 630 000 lånedatorer i Sverige. Samtidigt är det svårare att tydligt fastställa att det är hem-PC- reformen som ligger till grund för den ökade datorförsäljningen. Helt klart är i alla fall att det blev en möjlighet för folk att få köpa

68 www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2005/200514.pdf (sid 10).

69 ”Rekord för datorföljningen”, TT Spektra 2006-02-14.

154

SOU 2015:65

Anders Frick

billigare hemdatorer. Under åren som reformen ägt rum så hade datoranvändandet generellt ökat. Detta kan mycket väl ha påskyn- dat datorköp bland konsumentgrupper som normalt sett inte var speciellt intresserade av it-produkter. Det kan i sin tur fått som följd att utvecklingen gällande internethandel och datorvana på- skyndats.

Att hem-PC-reformen har betytt mycket för Sverige som it- nation kan dessutom göras sannolikt bland annat baserat på att både Norge och Danmark haft liknande incitament – och låg tillsammans med Sverige högt upp på topplistorna när det gäller datormognad och it-kunskap.70

Investeringarna som återkom till Sverige

Skype, Polar Rose, TAT och Mojang. Det är några av de många svenska innovationsbolag som blivit uppköpta av utländska företag under de senaste åren. Bolagen har utvecklat teknik av olika slag – men många av uppköpen har några saker gemensamt: de har gjorts av några av världens största teknikbolag – främst inom it och telekom – och de har ofta gjorts för stora belopp. Dessutom har uppköpen faktiskt bäddat för nyinvesteringar i andra svenska startups.

För grundare och ägare är varje uppköp givetvis viktigt. Sett ur ett större perspektiv så spelar de enskilda uppköpen dock mindre roll var för sig än vad de gör tillsammans. Bland entreprenörer och investerare – även om en del är mer motsträviga än andra när det gäller att sälja sitt eget företag – ses en så kallad exit som beviset på att teknik och/eller affärsidé var rätt. Att lämna sitt eget bolag och bli en liten kugge i en stor multinationell koncern är för många ett stort och ganska så jobbigt steg att ta – trots att stora pengar ofta är med som smörjmedel.

I samband med uppköpen hörs oftast samstämmiga hyllningar till svensk teknik. Samtidigt diskuteras det vad uppköpen betyder för Sverige när de uppköpta bolagen med sina smarta medarbetare lämnar landet till förmån för, främst, USA – oftast i Silicon Valley. Historien visar dock att uppköpen till trots så har många av

70 www.idg.se/2.1085/1.98978

155

Anders Frick

SOU 2015:65

entreprenörerna senare återkommit till Sverige – och inte sällan satsat exitpengar i nya bolag.71

Här är några exempel på entreprenörer som grundat och sålt sina bolag, för att sedan i viss mån återkomma till Sverige och dra igång nya bolag – eller investera i andra. Flera entreprenörer fortsätter att verka regionalt, vilket har stor betydelse för bolag i respektive region, då finansiering traditionellt sett brukar vara en stor utmaning för startupbolag.

Skype

IP-telefonibolaget som grundades 2003 av multientreprenören Niklas Zennström. Han ligger även bakom fildelningsprogrammet Kazaa. Men hjälp av Skype kan användare ringa varandra över internet, med hjälp av peer-to-peer-teknik från Kazaa.

År 2005 såldes Skype till Ebay för 2,5 miljarder US-dollar. Bolaget knoppades senare av till ett separat bolag och majoriteten av aktierna såldes för en mindre summa till ett antal riskkapitalister

– däribland Niklas Zennström. År 2011 såldes bolaget igen, den här gången till Microsoft för 8,5 miljarder dollar. Zennström har alltså lyckats med konststycket att två gånger sälja Skype för mångmiljardebelopp.72 I dag arbetar Niklas Zennström med sitt riskkapitalbolag Atomico, som har gjort ett 50-tal investeringar – bland annat i Wrapp och Klarna, som båda finns i Stockholm.

Polar Rose

Grundades med företagsnamnet Ground Truth Vision år 2004 av bildanalysdoktoranden Jan Erik Solem i Lund. Bolaget sysslade med ansiktsigenkänning och tjänsten som erbjöds var automatisk taggning av ansiktsbilder, bland annat på bildtjänsten Flickr. År 2010 köpte Apple73 bolaget för närmare 200 miljoner kronor. Ett par år senare lockades Polar Rose grundare Jan Erik Solem tillbaka

71 Här står om några av bolagen: www.nyteknik.se/nyheter/innovation/tillvaxtforetag/article3855934.ece

72 Läs mer om affärerna kring Skype här: blogs.wsj.com/tech-europe/2011/05/10/niklas- zennstrom-the-man-who-sold-skypetwice/

73 Fler uppköp av Apple listas här:

en.wikipedia.org/wiki/List_of_mergers_and_acquisitions_by_Apple

156

SOU 2015:65

Anders Frick

till forskningen på sitt gamla lärosäte Lunds tekniska högskola, där det inte dröjde länge förrän han hade sjösatt ett nytt företag – också baserad på bildigenkänning. Den här gången handlar det om crowdsourcade gatubilder i ett företag med namnet Mapillary. Parallellt med detta investerar han i ett antal mindre bolag.

The Astonishing Tribe, TAT

Startade 2002 av sex personer74 med bakgrund från den svenska demoscenen, det vill säga den undergroundscen där personer skapade demon och annan konst för datorer – främst Commodore 64. Mobilt användargränssnitt för Sony Ericsson var ett av de tidiga uppdragen för TAT. Fler uppdrag rullade in från kunder som Samsung och Nokia, och 2007 anställdes Charlotta Falvin som VD. Skånska TAT utvecklade även det mobila användargränssnittet för operativsystemet Android, på uppdrag av Google. På hösten 2010 åker Hampus Jakobsson och Mikael Tellhed, två av TAT:s grun- dare, i all hemlighet till Kanada för att förhandla om uppköp med mobiltillverkaren Blackberry. Affären med TAT genomförs rekord- snabbt och prislappen landade på omkring 800 miljoner kronor.75

I dag är Hampus Jakobsson och hans kollegor flitiga investerare i skånska startupbolag genom summor på allt från några tiotusen- tals upp till ett par miljoner kronor – samtidigt som flera av dem på nytt har dragit igång egna företag.

Sendit

Utvecklar mjukvarulösningar åt mobiloperatörer, köptes upp av mjukvarujätten Microsoft år 1999. Prislapp: 1,3 miljarder kronor. Tre år senare lägger Microsoft ner satsningen. VD och en av med- grundarna för Sendit är Hjalmar Winbladh, som genom uppköpet blev omkring 100 miljoner rikare.76 Han har sedan dess satsat tid och pengar i svenska startupbolag som Rebtel, iZettle, Wrapp och Epidemic Sound.

74 Ludvig Linge, Paul Blomdahl, Hampus Jakobsson, Per Grimberg, Karl-Anders Johansson och Mikael Tellhed.

75 Här står mer om TAT: computersweden.idg.se/2.2683/1.367259/historien-bakom-en- svensk-succe

76 www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article224584.ece

157

Anders Frick

SOU 2015:65

Mojang

Apropå Microsoft så gör bolaget femton år senare ett annat spekta- kulärt uppköp då svenska Mojang med sina omkring 40 anställda medarbetare under hösten 2014 övergår i Microsofts ägo – för 18 miljarder kronor. Mojang, som utvecklat det populära sandlåde- spelet Minecraft bildades i oktober 2010 av Markus Persson, till- sammans med kollegorna Carl Manneh och Jakob Porsér. Minecraft låter spelarna utforska, omvandla och interagera med en dynamiskt genererad spelkarta byggt av block. Spelet har långt över 100 miljoner användare och är extremt populärt – särskilt bland yngre – inte minst tack vare möjligheten att själv förändra spelför- utsättningarna med hjälp av egen programmering.

Då uppköpet är väldigt nytt så finns ännu ingen uppgift om hur ägare och grundare kommer att använda sina pengar, men Markus “Notch” Persson skrev i samband med att han sålde och slutar på Mojang att han kommer att återgå till att utveckla olika webb- satsningar i mindre format.

När tidningen Ny Teknik under hösten 2014 gjorde en kartlägg- ning77 av vart de uppköpta teknikbolagen tagit vägen så dominerade USA på listan. Av 57 kartlagda uppköpta teknikbolag gick 34 till USA. På delad andraplats hamnade Kanada och Storbritannien med 4 bolag vardera. Förutom de företagsuppköp som beskrivits ovan kan ett urval av följande uppköp passa på att nämnas, för att ge en bild av bredden på uppköpsfronten. Det finns även ytterligare en del svenska teknikbolag som köpts upp i olika former utan att finnas med på några officiella listor.

2014: Cisco köper Tail-f för 1,2 miljarder kronor.

2014: Schweiziska U-blox köper 35 personer starka Connectblue, som utvecklar teknik för trådlös upp- koppling. Pris: 185 miljoner kronor.

2012: Nokia köper Scalado för 300 miljoner kronor. Två år senare köper Microsoft Nokias mobildivision för 7,5 miljarder US-dollar.

77 www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3849867.ece

158

SOU 2015:65

Anders Frick

2011: Apple köper C3 Technologies för 1,7 miljarder kronor. Samma år köper Apple även Algotrim.

2011: Halvledarkonsernen Marvell köper nätverks- processorbolaget Xelerated.

2008: Sun Microsystems köper databasföretaget MySQL för drygt 6 miljarder kronor.

2007: Google köper Marratech för 15 miljoner US-dollar. Samma år köper Google även Trendalyzer.

2007: Spotfire köptes av Tibco för 1,3 miljarder kronor. 2006: Electronic Arts köper spelföretaget Dice.

2006: Motorola köper Kreatel, som tillverkade boxar för IP-tv, för 800 miljoner kronor.

2006: Boeing köper Carmen Systems för en miljard kronor.

2006: Yahoo köper mobilforumutvecklaren Kenet Works för 150 miljoner kronor.

Piratsajten som ledde Sverige till insikt om nät(o)frihet

The Pirate Bay är den svenska sajt som kanske är den mest väl- kända, internationellt sett. Eller snarare var, för under hösten 2014 stängdes den ner – kanske för alltid. Då hade den under drygt tio år varit en av världens 100 mest besökta sajterna.78

The Pirate Bay (TPB) är sajten som tillhandahöll länkar och filer som kunde användas för att fildela digitalt material med andra användare av BitTorrenttekniken. Filmer, musik och programvara spreds effektivt med hjälp av TPB. Många upphovsrättsföreträdare var rasande över att sajten tillät spridning av upphovsrättsskyddat material och såväl jurister som lobbyorganisationer gjorde sitt bästa för att sätta käppar i hjulet. Allt sedan starten för drygt tio år sedan har sajten varit i ständigt blåsväder, men alltid återkommit online i någon form – ända till hösten 2014. En razzia av polis i Stockholm den 9 december 2014 kan dock ha varit den sista för TPB i sin vanligt kända form.

78 www.alexa.com/siteinfo/thepiratebay.se

159

Anders Frick

SOU 2015:65

The Pirate Bay

År 2003 startar organisationen Piratbyrån för att idémässigt upp- muntra och stödja piratkopiering79. Piratbyrån startar som en motreaktion på föreningen Antipiratbyrån som företräder upp- hovsrättsindustrin i form av företag som gör filmer och datorspel.80 I november startar Piratbyrån en tracker81 som ges namnet The Pirate Bay.82 Trackern utvecklas främst av programmeraren Gottfrid Svartholm Warg. De övriga mest framträdande personerna i Piratbyrån var vid denna tid Marcin de Kaminski, Rasmus Fleischer, Magnus Eriksson, Sara Andersson och Martin Fredriksson.83 Under 2004 lämnade Piratbyrån över projektet till den trojka som i en senare uppmärksammad rättegång betraktas som grundare, nämligen Gottfrid Svartholm Warg, IT-experten Fredrik Neij, och senare också entreprenören Peter Sunde.

TPB byggdes upp på basis av BitTorrent-teknik och blev snabbt en populär fildelningssajt. Några få år efter millennieskiftet beräk- nades den samlade svenska nättrafiken bestå till ungefär åttio pro- cent av fildelning. Med 25 miljoner regelbundna användare,84 och fler än en miljon listade torrent-filer, utgjorde The Pirate Bay snart en sorts teknologisk höjdpunkt på en utveckling som inletts av fildelningsverktyg som Napster, Gnutella och Kazaa.85

Medan de flesta vanliga fildelningstekniker möter så hårt mot- stånd från upphovsrättsbranschen att de tvingas lägga ner eller rejält förändra sin funktion så tuffar The Pirate Bay på. År 2005 skärps svensk lagstiftning och det blir olagligt att tanka ner upp- hovsrättsskyddat material.86

Året efter utsätts Sverige för amerikanska påtryckningar om att ingripa mot TPB och i maj 2006 genomför polisen en razzia, vilket gör att TPB är borta från nätet under flera dagar. Totalt beslagtas drygt 180 servrar som inte bara härbärgerar TPB utan som bland

79 sv.wikipedia.org/wiki/PiratbyrprocentC3procentA5n

80 www.iis.se/museumtagg/piratbyran

81 En tracker är en server som har som uppgift att koppla samman klienter (peers) under en fildelningssession. Läs mer på sv.wikipedia.org/wiki/Bittorrent-tracker

82 Kapitlet “Tiamo möter Anakata” i boken Piraterna av Anders Rydell och Sam Sundberg, books.google.se/books?id=iBPuna0ZWZoC&

83 Intervju med Marcin de Kaminski.

84 Siffran är ungefärlig, men åsyftar antalet personer som regelbundet använde sajten.

85cybernormer.se/wp-content/uploads/2010/09/ETPB_CC.pdf

86www.dn.se/kultur-noje/pirate-bay-harvan-detta-har-hant

160

SOU 2015:65

Anders Frick

annat också tillhör många privatpersoner och företag som hade datorerna i samma lokaler.

Samma år bildas Piratpartiet under ledning av Rickard Falkvinge. Partiet har ingen formell koppling till TPB, men uttalar sig positivt om verksamheten. Dessutom var det Piratbyråns verksamhet som lagt grunden till partiets existens.87

Åtal mot grundarna av TPB väcks 2008 och i februari 2009 börjar rättegången. Grundarna och en företagare fälls i tingsrätten och efter en sväng i hovrätten kortas fängelsestraffen men bötes- beloppen höjs. De amerikanska filmbolagens advokat Monique Wadsted är nöjd och hävdar att domen kommer att göra slut på piratkopiering:

Om två år är den här typen av pirateri slut. Efter en sådan här dom och när alla pionjärerna blivit äldre och skaffat sig barn och familj, kommer det inte att finnas piratkopiering i den här omfattningen.88

Två år senare har dock inte mycket förändrats. TPB tuffar fort- farande på och är fortfarande enormt populär, trots att musik- och filmtjänster såsom Spotify och Netflix med flera har etablerat sig på marknaden. Sedan 2012 är sajten helt molnbaserad och hösten 2014 utgjordes sajten av 21 virtuella maskiner som lastbalanseras centralt. Vem som står bakom själva sajten är dock oklart. De ur- sprungliga grundarna säger sig inte längre ha något med saken att göra. Tvärtom uttrycker Peter Sunde vid flera tillfällen89 att han gärna skulle se att TPB försvinner, bland annat på grund av att den har förlorat sin själ. När den slutligen försvinner på nätet skriver han att han helst inte vill att den återkommer online igen.90

87sv.falkvinge.net/2011/02/20/varfor-valde-ni-namnet-piratpartiet

88www.svd.se/nyheter/inrikes/sankt-straff-for-pirate-bay-atalade_5741249.svd

89 Bland annat i boken “Svenska hackare” av Linus Larsson och Daniel Goldberg, källa: www.svd.se/kultur/litteratur/informationen-vill-vara-fri-och-andra-populara-it- myter_6145735.svd

90blog.brokep.com/2014/12/09/the-pirate-bay-down-forever

161

Anders Frick

SOU 2015:65

Vad har The Pirate Bay betytt för it-utvecklingen i Sverige?

Sannolikt har alla turer kring sajten blivit en rejäl ögonöppnare för många om betydelsen av nätneutralitet, personlig integritet, över- vakning och närliggande frågor.

Efter nedstängningen 2014 blossade debatten återigen upp om huruvida Internet – med eller utan TPB – ska ses som en handels- vara eller infrastruktur:

Svaret borde vara enkelt; internet är samhällets viktigaste transportväg för information. Man kan till och med argumentera för att internet borde vara en del av den offentliga sektorn, att jämföra med allmänna vägar. Att stämma bredbandsleverantörer för att stoppa fildelning är som att försöka komma åt rånare genom att förbjuda vägar där de ibland kör med stöldgods i bakluckan – missriktat, ineffektivt och drabbar oss alla.

Vem ska få diktera villkoren för en av samhällets viktigaste infra- strukturer? Det är vad vi borde prata om. Vad skulle en dom som tvingar Bredbandsbolaget att blockera vissa sajter innebära i för- längningen? Vem ska bedöma sajters laglighet? Ska nätleverantö- rerna hållas ansvariga för att sköta filtreringen, och var går gränsen? Det säljs plagierade handväskor på e-bay, är det ett skäl till blocke- ring, eller är det bara sajter som storföretag hotas ekonomiskt av och driver processer mot som räknas? Vi måste se bortom den tiotusende infekterade debatten om upphovsrätt och piratism för att föra den diskussionen. Bakom skäggen döljer sig en av sam- tidens allra viktigaste demokratifrågor.91

Men om TPB har betytt en hel del för svensk syn och närvaro på internet, så är det andra saker som i sin tur kan tänkas förklara varför The Pirate Bay blev vad det blev. Så här skriver Peter Sunde själv:

Ibland säger man att CSN är de som är högst ansvariga för att Sverige har haft sådan framgång inom musikvärlden. Att genom en stabil och bra låneordning har människor kunnat ta CSN-lån, skita i att plugga och istället leva och göra musik. Inom svensk dataindustri är kanske Telia och Ericsson lika mycket att tacka på liknande vis. Vi är många som fått gamla nedärvda datorer från deras gamla misslyckade projekt. Datorer är inte alltid bara datorer, utan vissa som används för speciali-

91 www.dn.se/kultur-noje/kronikor/hanna-fahl-dags-att-bestamma-sig-ar-internet-en- handelsvara-eller-infrastruktur

162

SOU 2015:65

Anders Frick

serade uppgifter är det få som vet hur de kan användas. Därför säljs de maskinerna av billigt eller ges bort när avskrivningstiden så tillåter. En gång fick jag tre maskiner från en vän på Ericsson som bara var några år gamla. Några år tidigare köptes dessa in för över en kvarts miljon styck. Maskiner som de flesta inte förstår hur man använder, som vi som älskar teknik tycker är jätteroliga att leka med.92

92 blog.brokep.com/2012/03/11/tpb-bok

163

Digitaliseringen av det vardagliga

Kristina Höök

Allt fler saker och interaktioner är uppkopplade på internet i det vi kallar sakernas internet. Det sägs att 50 miljarder enheter kommer att vara uppkopplade på Internet år 2020.1 Redan i dag har vi kopp- lat upp många miljarder enheter. Alla våra mobiler är uppkopplade. Snart kommer våra bilar att vara uppkopplade. Elmätarna i våra hus är uppkopplade. Alla våra spelkonsoler är uppkopplade. Alla enheter i en fabrik, inklusive verktyg, kommer att vara uppkopp- lade så att vi alltid vet var och i vilket tillstånd saker befinner sig. Posten följer alla paket genom transportsystemet. Sensorer läser av vattenkvaliteten på våra badplatser. Alla parkeringsplatser i en stad är uppkopplade. Bullernivån på de stora gatorna i Stockholm mäts. Vi vet till och med hur mycket choklad, läsk och chips som finns i automaten på pendeltågsstationen och kan fylla på när det behövs.

Vad betyder det här för vår samhällsutveckling och vilka poli- tiska beslut kommer vi behöva fatta? Att svara på den frågan är lite som att i slutet på 1800-talet försöka svara på frågan om vad elek- triciteten kommer betyda för våra liv. Samtidigt vet vi ju att tek- nikutvecklingen inte är deterministisk. Den formas av oss och vi formas av den. Vi måste försöka överblicka vad den tekniska utvecklingen möjliggör och hur vi på bästa sätt implementerar den som en del i vårt samhälle för att kunna forma den till att bygga det samhälle vi vill ha.

Jag har valt att spegla utvecklingen från ett vardagligt perspektiv snarare än hur den förändrar industrier eller våra yrkesliv, vilket behandlas av andra författare i den här antologin. Vi ser redan i dag

1 Se till exempel Ericssons framtidsbeskrivningar (www.ericsson.com/news/1403231) eller motsvarande från Cisco (www.cisco.com/web/solutions/trends/iot/portfolio.html).

165

Kristina Höök

SOU 2015:65

hur den digitala tekniken blir en naturlig del i vår vardag. Den kommer in i våra hem och bilar, ut i våra trädgårdar, på sommar- stugor, ut i skogen och på våra vägar. Den hamnar också kring, på eller till och med inuti våra kroppar. Det allra mest intima får en digital skugga. Den digitala tekniken är inte längre okroppslig – åtkomlig endast genom att gå in i den digitala världen online – utan i stället både kroppslig, aktiv och intim.

Digitaliseringen av det vardagliga kan komma att professional- isera, effektivisera, kontrollera och medialisera vår vardag. Organi- sationen av stat, kommuner och landsting kommer att utmanas och förändras. En uppsjö företag kommer att erbjuda tjänster och interaktiva artefakter som styr, och när det går, automatiserar våra hem och städer. Tekniken kommer spegla oss och skapa berättelser om våra kroppar, våra trädgårdar, våra hem, våra apparater, våra fritidstillämpningar – en sorts medialisering av verkligheten. Det kommer också finnas verktyg och teknik som låter oss vara krea- tiva och skapa våra egna lösningar, våra egna identiteter, i det som kallas maker-rörelsen.

Digitaliseringen av det vardagliga möjliggör en fantastisk ut- veckling, med miljövänliga och effektiva lösningar, men den kräver att vi funderar över vilka värderingar som ska styra och vilken sam- hällsutveckling vi vill ha. Tekniken möjliggör flera olika politiska agendor. Vi kan välja att låta professionella få exklusiv makt över utformningen av de digitala lösningarna eller göra det till en bred folkrörelse i skola och samhälle. Vi kan välja att ta de digitala materialen i bruk för genomgripande förändringar mot ett mer håll- bart samhälle, en delandets ekonomi där vi inte äger fysiska prylar, som bilar, cyklar eller gräsklippare, utan i stället delar dem via digitala tjänster. Vi kan låta många kulturella former få sina digitala uttryck, skapa en mångfald av upplevelser och interaktioner i vår vardag. Eller vi kan välja att övervaka befolkningen, förtrycka och förfölja.

166

SOU 2015:65

Kristina Höök

Kort introduktion till sakernas internet

Efter att internet och mobiltelefonerna slagit igenom på bred front är vi nu mitt i nästa digitala revolution – Internet of Things (IoT). På svenska kallas det också för sakernas internet. I stället för att vara knutet till en enskild enhet som mobilen eller datorn tänker man sig att föremål i vår omgivning kopplas ihop i nätverk och berikas med datorkraft. Möjligheterna är enorma. Inte minst för ett it- och exportberoende land som Sverige.

Vår tillvaro kommer att förändras ännu en gång – på samma sätt som den gjorde när datorerna tog plats i våra hem och liv. Den här gången vet vi med större säkerhet i vilken riktning utvecklingen går. Allt fler saker kommer att kopplas upp mot internet. Helt nya möjligheter öppnas för tekniska lösningar som förenklar vår vardag och hjälper oss att leva hållbart.

Förväntningarna är – med rätta – mycket stora. De som lyckas omsätta sakernas internet till nya produkter och tjänster står inför hisnande möjligheter – inte minst ekonomiska. Det är en kapplöp- ning där ingen vill halka efter. I princip alla stora teknikföretag har i dag en vision för sakernas internet. Ericsson tror på 50 miljarder internetuppkopplade saker i världen år 2020. Telias vision för Sverige är 300 miljoner uppkopplade saker samma år. Företag som ABB, Telenor och LKAB menar att sakernas internet kommer att vara betydande för deras framtid. Sverige har med teknisk excellens och trendkänslighet alla möjligheter att behålla sin position som stark it-nation.

Utvecklingen går så snabbt att vi knappt hinner reflektera över den. Det fantastiska är att vi kan skapa tjänster som förändrar och förbättrar vår vardag, hanterar energiförbrukning, automatiserar farliga och smutsiga arbeten, och skapar möjligheter till lek och spel. Faktum är att vi kommer leva i ett helt annat, uppkopplat, samhälle. Samtidigt försvinner arbetstillfällen och mycket makt koncentreras till ett fåtal bolag som äger mycket data.

Amerikanska bolag som Google och Apple har tidigt insett och satsat på sakernas internet från olika perspektiv (Lanier, 2014). Även Kina har gjort likande satsningar i sina femårsplaner (Atkinson, 2014).

167

Kristina Höök

SOU 2015:65

Sakernas internet kan ses som ett teknikskifte som drivs fram av it- och telekomindustrin med stora möjligheter att styra eller på- verka vårt samhälle:

The first thing to understand about the “Internet of Things” is that it’s not about Things on the Internet. It’s a code term that powerful stakeholders have settled on for their own purposes.

(Sterling, B., The Epic Struggle in the Internet of Things. 2014)

Sterlings kritik är viktig att ta på allvar när vi ser hur data från många människor och deras maskiner samlas i stora amerikanska bolag. Samtidigt finns det aspekter av den här tekniken som gör att många fler kan skapa och bidra. Eller som Townsend uttrycker det:

But you don’t have to take it sitting down. Because this isn’t the in- dustrial revolution, it’s the information revolution. You are no longer just a cog in a vast machine. You are part of the mind of the smart city itself. And that gives you power to shape the future. Look in your pocket. You already own a smart-city construction kit.

(Townsend, A. M., Smart cities: Big data, civic hackers, and the quest for a new utopia, 2013).

Hur vi ser till att många i Sverige har de kunskaper som behövs för att bli ”civic hackers”?

Exempel på tjänster och saker

Men vad är det för tjänster och saker som vi menar när vi talar om sakernas internet i vardagen? Låt mig ge några konkreta exempel så att vår diskussion blir mindre abstrakt. Jag har valt sex exempel som å ena sidan illustrerar vilka