|
|
|
i Sverige Om |
|
|
Faktaruta om tidslinjen: |
|
1988 |
|
1995 |
1966 |
||
|
|
|
|
|||
|
|
2014 |
om |
2011 |
2009 |
|
|
|
digitaliseringens |
Genom tidslinjen åskådliggör vi digitaliseringens |
|||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och internets historia i Sverige med vissa |
|
|
|
|
|
|
enskilda händelser decennium för decennium. |
|
1979 |
|
möjligheter |
|
2025 |
Tekniska genombrott, politiska insatser, företag |
|
|
|
och privatpersoner som gjort något som bidragit, |
|||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
genom teknisk, social, politisk eller ekonomisk |
|
|
|
|
Om Sverige i framtiden |
sprängkraft. Vissa händelser framstod inte som |
|
|
|
|
|
viktiga just där och då, men i efterhand kan man |
||
1965 |
1997 |
1969 |
|
en antologi om digitaliseringens möjligheter |
||
|
konstatera den betydelse de har haft. Andra |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
händelser betraktades som mer centrala när de |
|
|
|
|
|
|
hände än sett i historiens sken. |
|
|
|
|
1971 |
1992 |
|
2014 |
|
2003 |
|
1980 |
2006 |
|
|
|
1979 |
2015:65 SOU |
2015 |
|
|
|
|
|
|
SOU 2015:65 |
|
|
|
|
|
|
1983 |
|
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Internets_historia_i_Sveriget |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arpanet |
|
|
|
|
Datavision |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TCP/IP |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TCP/IP aktiveras som det grundläggande |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
CERN:s första dator |
|
Arpanet är en föregångare till |
|
|
Televerket lanserade Data- |
|
Televerket lanserade Datavision |
|
|
Datorföreningen ABC- |
|
|
|
|
|
|
protokollet för internet (regler för hur |
|||||||||||||
|
|
dagens internet, som utvecklas |
|
Första avregleringen |
vision som man kopplade |
|
|
|
|
NMT |
|
|
|
ihop med Arpanet |
|
meddelanden kommer fram från sändare till |
|||||||||||||||
|
På |
|
|
|
som man kopplade upp sig |
|
|
|
klubben på KTH startar |
|
|
|
|
|
mottagare utan ändringar och i rätt ordning) |
||||||||||||||||
1965 |
1969 |
av det amerikanska försvaret för |
1971 |
1978 upp sig till med modem |
1979 |
1980 |
1981 |
|
1982 |
Nu kopplas |
1983 |
||||||||||||||||||||
Televerkets monopol |
till med modem samt speciell |
en BBS, en elektronisk |
Nordiska mobiltelefoni- |
||||||||||||||||||||||||||||
|
Schweiz skapas World Wide |
|
att kunna skicka datapaket. |
|
och speciell programvara |
|
|
|
|
|
|
|
ihop med Arpanet, så |
|
|
||||||||||||||||
|
Web på nittiotalet men långt |
|
|
på mobila (radio) |
|
programvara och abonnemang |
|
|
anslagstavla, som är det |
|
systemet (NMT) invigs i |
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
för att där kunna söka i |
|
|
|
|
|
|
att användare på båda |
|
Avreglering av modem |
|||||||||||||||||
|
innan det började man |
|
|
|
|
terminaler upphävdes. |
|
och där man kunde söka i |
|
|
|
första svenska ideella |
|
Sverige. |
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
stora mängder information. |
|
|
|
|
|
|
|
|
systemen kan prata med |
|
||||||||||||||||
|
jobba med datorer. |
|
NMT initieras |
|
|
|
|
stora mängder information. |
|
|
|
forum som man kommer |
|
|
|
|
|
|
Televerkets ensamrätt att leverera modem för |
||||||||||||
|
|
|
|
|
Tjänsten erbjöds kommer- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varandra via mejlinglistor. |
|
|||||||||||||||
|
|
|
Första samtalet om en |
|
|
|
Kommersiellt erbjöds det 1982. |
|
|
åt med modem. |
|
|
|
|
|
|
hastigheter upp till 1200 bit/s upphörde. |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
siellt 1982. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
gemensam nordisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
mobiltelefonstandard. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cirka |
|
|
|
|
GSM i Sverige |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Svenska politiker valde att |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
registreras |
|
|
|
|
|
Tack vare |
|||
|
satsa på en svensktillverkad |
|
|
|
|
Toppdomänen .se |
|
Bärbar telefon |
|
SUNET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fem år efter den första |
|
|
|
|
för första gången skicka sms |
|
||||
|
dator till skolorna med |
|
Första svenska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och skicka datatrafik till och |
Upphävt telemonopol |
||||||||
|
egenutvecklad teknik. |
1984 |
1986 |
registreras |
1987 |
Ericsson släpper sin första |
1988 |
SUNET är ett nätverk som |
1990 |
|
WWW |
|
|
|
1991 |
ungefär hundra domäner. |
|
|
1992 |
från mobiltelefoner. |
|
||||||||||
|
Ulf Bilting rekvirerade |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Televerket bolagiseras och |
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
via Chalmers Tekniska |
|
|
se är en av de första |
|
bärbara |
|
kopplar ihop alla Sveriges |
|
|
Tim |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
som väger 1 kg, har en |
|
högskolor och universitet. |
|
|
under året det som ska bli |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dess monopol på fasta |
||||||||||
|
Första mejlet når Sverige |
|
Högskola, det första |
|
|
|
|
|
|
|
Swipnet |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
Den registreras av |
|
taltid på 30 minuter och |
|
Det börjar byggas under |
|
|
World Wide Web. |
|
|
|
|
|
|
|
förbindelser upphör. |
||||||||||||
|
|
svenska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
Den sjunde april 1983 |
|
|
|
Björn Eriksen. |
|
kostar 30 000 kronor. |
|
första halvan av |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den första kommersiella lever- |
|
|
|
Ericsson tar fram världens |
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
tar Björn Eriksen på KTH |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
antören av stamnät för |
|
|
första |
|
||||||||
|
emot det första mejlet över |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swipnet, startas efter att Televerket |
|
fickformat. |
|
|
||||||||
|
internet till Sverige. |
|
|
|
|
|
|
Algonet |
|
|
Första |
|
|
|
|
sagt nej till |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
Lysator bygger Sveriges första |
|
Internet blev tillgängligt för den svenska |
I mars 1994 tillkallas den |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
fasta internetanslutning i |
|
allmänheten när Algonet som första |
|
första |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
kommersiella operatör kopplade ihop internet |
ska fungera som rådgivare i |
|
|
Valresultat per mejl |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
Sveriges första webbplats |
|
studentområdet Ryd i Linköping. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Flashback grundas som webbplats |
|
||||||||||||||||
1993 |
HTML och första webbplatsen |
|
1994 |
med det svenska telefonnätet via modempooler. |
|
|
|
|
Patrik Fältström |
1995 |
Rapport sänds på internet |
|
|
||||||||||||||||||
Vid Linköpings universitet finns |
|
|
|
|
|
|
|
Flashback är än i dag ett av Sveriges största |
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
Tim |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m.fl. distribuerar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
första versionen av HTML |
|
datorföreningen Lysator, som |
|
“Elpost” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
valresultaten per |
|
Man kan börja se SVT:s |
|
|
diskussionsforum, med knappt en miljon medlemmar som |
||||||||
|
|
bygger Sveriges första (och |
|
Statskontoret tycker att det |
|
Bildt och Clinton mejlar |
|
Aftonbladet.se |
|
|
|
|
|
|
|
sändningar på internet. |
|
|
skriver mer än femtontusen inlägg varje dag. Det grundades |
||||||||||||
|
och publicerar världens första |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mejl till olika medier |
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
världens sjätte) webbplats: |
|
ska heta elpost, och ger ut en |
|
Den femte februari 1994 skriver Carl |
Den 24 augusti 1994 blir Aftonbladet |
|
|
|
|
|
|
|
som |
||||||||||||||||
|
webbplats. |
|
|
|
|
|
i Sverige. |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
www.lysator.liu.se |
|
manual om faxar och elpostar. |
|
Bildt, som då är statsminister, ett |
Sveriges första tidning på internet, på |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
mejl till USA:s president Bill Clinton. |
aftonbladet.se. (initialt bara kultursidorna) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
Internet är en fluga |
|
Bloggen |
|
Svenskar hackar CIA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Ines Uusman (s), kommunika- |
|
Det var först när det kom verktyg |
I september 1996 möts |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
tionsminister som blivit känd |
|
för att enkelt publicera och |
|
besökare på CIA:s hemsida av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skunk.nu |
|
|
|
|
|
|
Första bredbandsstödet |
|
|
||||||
|
för att ha sagt att internet är |
|
organisera dem som bloggandet |
budskapet “Welcome to the |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsstöd införs till kommuner |
Boo.com går i konkurs |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Andreas Harnemo |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
1996 |
en fluga – fast det gjorde hon |
|
började ta fart. |
|
Central Stupidity Agency”. |
1997 |
som arbetar med teknisk standardisering för internet. |
|
|
|
|
1998 |
1999 |
Nätdejting |
|
|
2000 |
som bygger lokala fibernät. |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
startar Skunk.nu, |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
aldrig. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ett community som |
|
Sveriges första nätdejting- |
|
|
|
|
|
|
Sverige med att Boo.com, |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
Aftonbladet gör |
|
Internet är årets julklapp |
|
Stiftelsen för Internetinfrastruktur |
|
|
|
|
|
huvudsakligen riktade |
|
sajt Spraydate grundas. |
|
|
|
Lunarstorm |
|
som startats 1998, går i |
||||||||||
|
Torget.se |
|
Aftonbladet.se sänder sitt och |
Handelns utredningsinstitut |
|
Sverige inför en skatte- |
Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) |
|
|
|
|
in sig på alternativa |
|
|
|
|
|
|
StajlPlejs omvandlas, efter lite |
konkurs i maj 2000. |
|||||||||||
|
Posten lanserar Torget.se, som |
|
Sveriges första |
utser internetabonnemanget till |
|
förmån som ska uppmuntra |
grundas och övertar driften av top- |
|
|
|
|
|
subkulturer. |
|
|
|
|
|
|
investeringar och ny teknik, |
|
||||||||||
|
utöver butiker också har chattar, |
från när Sture Allén meddelade |
årets julklapp. |
|
datorköp till hemmen. |
pdomänen .se från Björn Eriksen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till Lunarstorm. |
|
|
|||||||||
|
forum och användarskapade |
|
att Nobelpriset i litteratur till- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
webbplatser. |
|
delats Wisława Szymborska. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Telia erbjuder ADSL |
|
Antipiratbyrån |
|
Piratbyrån grundas |
|
|
3G i mobilnätet |
|
|
|
Skype |
|
|
|
|
|
|
Bilddagboken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Piratbyrån startas av några oberoende internet- |
|
Nu lanseras en ny teknik som gör att det går att |
Niklas Zennström |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Razzian mot Pirate Bay |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilddagboken är |
|
Youtube |
|
|
|
|
|
Spotify grundas |
||||||||||||||
2001 |
I början av året får 25 utvalda |
|
Svenska Antipiratbyrån |
2003 |
aktivister för att skapa debatt kring piratkopiering. |
erbjuda effektiv och billig mobil uppkoppling. |
|
startar företaget Skype. |
|
2004 |
2005 |
|
|
|
2006 |
|
|||||||||||||||
|
|
|
ett community |
|
|
|
Polisen genomför en razzia |
||||||||||||||||||||||||
|
orter i landet ADSL via Telia. |
|
startas i syfte att komma |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
som, precis |
|
I februari startas en sida där |
|
|
bland annat mot webbhotellet |
Spotify startas i april av |
|||||
|
|
|
åt upphovsrättsintrång. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vem som helst kan ladda |
|
|
|
svenskarna Daniel Ek |
||||||
|
|
|
|
The Pirate Bay |
Ny lag om elektronisk kommunikation |
Domännamnsreglerna släpps fria |
|
|
|
|
|
som det låter, |
|
|
|
|
PRQ i Stockholm i syfte att |
||||||||||||||
|
Wikipedia |
|
Det är en förening som |
|
|
|
|
|
|
|
upp ett videoklipp. |
|
|
|
|
och Martin Lorentzon. |
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
fokuserar på |
|
|
|
|
|
stänga ner fildelningssajter. |
|||||||||||||||||
|
|
företräder företag som |
|
Gottfrid Svartholm Warg, som finns i |
En ny lag om elektronisk kommunikation |
Länge är reglerna hårda för vem som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
I början av 2001 startas Wikipedia. |
|
|
|
|
bilder. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
gör filmer och dataspel. |
|
samma kretsar som Piratbyrån, startar |
träder i kraft. Den ersätter telelagen och |
får registrera |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
Svenska Wikipedia är en av de |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
fildelningssajten The Pirate Bay. |
lagen om radiokommunikation. |
|
men 2003 släpps det nästan helt fritt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
första versionerna i världen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Iphone börjar säljas i Sverige, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
och förändrar i grunden sättet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
vi använder mobiltelefoner. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Minecraft |
|
|
I augusti beslutar sig |
|
|
|
||||||||||
|
Bredbandskollen |
|
2007 lanserade Apple Iphone |
|
Pirate |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
globalt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Minecraft är ett dataspel |
|
|
Tele2 för att stänga ner |
Sveriges första |
|
|||||||||||||
2007 |
Bredbandskollen hjälper till |
2008 |
|
2009 |
Företrädare för The Pirate 2010 |
Det |
2011 |
2014 |
Swipnetsidor |
2015 Digtaliseringskommissionen |
|||||||||||||||||||||
|
som låter användarna |
Swipnet. .SE, stiftelsen |
Internetmuseum |
||||||||||||||||||||||||||||
|
att ta reda på hur snabbt |
|
|
|
|
lagändringar som handlar |
Bay döms för medhjälp |
I oktober registreras den miljonte .se- |
|
|
|
|
|
bevaras |
lägger slutbetänkande till |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bygga egna världar av |
|
för internetinfrastruktur |
öppnar – på internet |
|||||||||||||||||||
|
internetuppkopplingen |
|
|
|
om upphovsrätt och utgår |
och förberedelse till brott |
domänen. |
|
|
|
|
|
|
|
för framtiden |
regeringen. |
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kuber i många olika |
|
bidrar till att arkivera |
(internetmuseum.se) |
||||||||||||||||||
|
egentligen är. |
|
|
|
från ett |
mot upphovsrättslagen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
Det som i folkmun kommer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
material |
|
|
sidorna för eftervärlden. |
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
att kallas
Presentation av författare av antologiartiklar
Thor Berger
Thor Berger is Associate Fellow at the Oxford Martin Programme on Technology and
Candidate at the Department of Economic History, Lund University.
Irene Ek
Dr. Ek is Senior Innovation Policy Analyst at the Swedish Agency for Growth Policy Analysis where she focuses on public policy to foster growth and innovation. Previously she worked as Policy Analyst at OECD in Paris under the Directorate for Science, Technology and Innovation where she managed
a project on R&D and Innovation in services (INNOSERV). Prior to OECD, she worked as Senior Programme Manager for Innovation in the Service Society at the Swedish Innovation Agency, where she specialised in all aspects of service research.
Anders Ekholm
Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Fram- tidsstudier där han har ett särskilt ansvar för Insti- tutets policyinriktade verksamhet. Han har arbetat som analyschef på Socialdepartementet där han bland annat undersökt vårt framtida behov av vård och omsorg. Anders har också arbetat på Finans- departementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet.
Anna Felländer
Anna Felländer är chefekonom på Swedbank med en bakgrund från Finansdepartementet och Stats- rådsberedningen. Anna har en master från han- delshögskolan i Stockholm samt har studerat Internationella relationer i USA. Anna har pub- licerat i ett antal tidsskrifter och publikationer
om digitaliseringens inverkan på arbetsmarknad, inflation och produktivitet.
Dr
Anders Frick
Anders Frick är utbildad civilingenjör i medieteknik, har
Kia Höök
Kristina Höök är professor i interaktionsdesign på KTH och senior forskare på SICS (Swedish Institute of Computer Science). Hon leder Mobile Life centret - ett
Bodil Jönsson
Bodil Jönsson var fram till sin pensionering år 2009 professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Hennes första vetenskapliga bakgrund låg inom fysiken. Som emerita fortsätter hon nu att lära, tänka, forska, läsa, skriva och föreläsa och vill alltmer avskalat gå i riktningen “forward to basics” – mot det hon upplever som viktigt, svårt och roligt.
Arne Kaijser
Arne Kaijser är professor i teknikhistoria vid KTH. Hans forskning handlar till stor del om
infrastrukturens historia både i Sverige och i Europa. 2007 publicerade han (tillsammans med Per Högselius) När folkhemselen blev internationell. Elavregleringen i historiskt perspektiv
Marcin de Kaminski
Marcin de Kaminski har en bakgrund som mång- årig debattör och aktivist för digitala fri- och rättig- heter. Han har också varit verksam som nätfors- kare vid Lunds universitets internetinstitut. Idag arbetar de Kaminski som metod- och ämnes- företrädare för yttrandefrihet och ICT vid Sveriges biståndsmyndighet, Sida, där han fokuserar på frågor i skärningspunkten mellan teknik och mänskliga rättigheter.
Johanna Koljonen
Johanna Koljonen (f 1978 i Helsingfors) är kritiker, författare och
Annika Olofsdotter Bergström
Doktorand vid Blekinge Tekniska Högskola där hennes forskning fokuserar på frågor om hur spel som kritisk metod kan skapa subversiva utrymmen för flerstämmiga upplevelser och berättelser.
2004 – 2007 var Annika med och grundande och ledde EU- projektet SuperMarit, med fokus på att uppmuntra kvinnor att utveckla spel på sina egna villkor. Annika har lång erfarenhet av att arbeta med kreativa spelworkshops för olika målgrupper.
Bi Puranen
Bi Puranen är docent i ekonomisk historia. Hon är Generalsekreterare vid World Values Survey sedan 2004. Hon är också knuten till Institutet för framtidsstudier som senior forskare sedan 2011. Hennes huvudsakliga forskningsområde är säkerhet och värderingar i ett jämförande perspektiv.
Patrik Regårdh
Patrik Regårdh är ansvarig för strategisk marknadsföring på Ericsson. Han är en av initiativtagarna till Ericssons vision om Networked Society och har genom Networked Society Lab ansvar för analys och utveckling av Ericssons långsiktiga
Jesper Strömbäck
Jesper Strömbäck är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik vid Mittuniversitetet. Han har tidigare varit
huvudsekreterare och kanslichef för regeringens Framtidskommission. Just nu bedriver han
ett forskningsprojekt kring ”De förändrade medielandskapen och demokratin”, finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Rene Summer
Contributing author Rene Summer is a director of government and industry relations at Ericsson. His global policy responsibilities include; national ICT and broadband strategies, media/content r egulation, copyright, data protection and cross border data flows. Rene Summer has also served as a special advisor by government appointment on numerous occasions and is frequently engaged in visiting policy makers around the world.
Lars Trägårdh
Lars Trägårdh doktorerade 1993 i historia vid UC Berkeley. Han arbetade under ett tiotal år som historieprofessor vid Barnard College, Columbia University. Idag är han professor i historia vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm. Han var medlem i
Mikael Wiberg
Mikael Wiberg är professor i Informatik vid Umeå universitet. Mikael Wiberg har tidigare varit verksam som stolsprofessor i människa- datorinteraktion vid Uppsala universitet samt
arbetet som
Om Sverige i framtiden
– en antologi om digitaliseringens möjligheter
Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen
Stockholm 2015
SOU 2015:65
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon:
Webbplats: fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN
ISSN
Till statsrådet Mehmet Kaplan
Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att det
Den 28 november 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2013:108) för Digitaliseringskommissionen. Genom beslutet ska kommissionen, utöver det ursprungliga uppdraget, även admi- nistrera det frivilliga regionala signatärskapet samt ta över den administrativa funktionen för Användningsforum.
Den 26 februari 2015 beslutade regeringen om ett ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2015:18) där Digitaliseringskommissionen under den återstående utredningstiden ska genomföra en omvärlds- analys, identifiera strategiska områden samt utreda hur främjandet inom området bör bedrivas.
Till experter förordnades från och med den 30 januari 2013 chefen Kristina Alexanderson, projektledaren Johanna Berg, chefen Jenny Birkestad, verkställande direktören Niklas Derouche, säker- hetschefen
Till nya experter förordnades den 25 mars 2015 biträdande lek- torn Karin Bradley, verkställande direktören Maja Brisvall, chefs- ekonomen Anna Felländer, klimat- och innovationsrådgivaren Stefan Henningson, strategikonsulten Shahyan Khan, hållbarhets- chefen Kerstin Lindvall, konsulten Paulina Modlitba Söderlund, rådgivaren Rene Summer, ekonomen Fredrik Söderqvist, sektions- chefen Åsa Zetterberg.
Den 20 juni 2012 förordnades Erik Borälv till sekreterare fr.o.m. den 2 juli 2012. Den 12 september förordnades Loth Hammar till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. den 1 oktober 2012 t.o.m. 30 april 2014. Den 2 oktober förordnades Nicklas
Erik Borälv förordnades den 4 februari 2014 till tillförordnad huvudsekreterare fr.o.m. den 22 januari 2014 t.o.m. 7 maj 2014. Den 7 maj 2014 förordnades Lena Carlsson till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. 8 maj. Den 2 maj 2014 förordnades Andreas Richter till sekreterare i Användningsforum. Anna Backlund för- ordnades från den 1 maj 2015 t.o.m. den 30 september 2015.
Enligt direktiven ska Digitaliseringskommissionen slutredovisa arbetet senast den 31 december 2015. Delbetänkanden, där analys av utvecklingen, eventuella förslag till åtgärder samt övrigt arbete enligt uppdraget redovisas, ska årligen lämnas senast den 1 mars. Det första delbetänkandet, En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31) överlämnades den 3 maj 2013 i enlighet med tilläggsdirek- tiv (dir. 2012:122) som regeringen fattade beslut om den 14 decem- ber 2012. Det andra delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) överläm- nades till regeringen den 13 mars 2014. Det tredje delbetänkandet Gör Sverige i tiden – Digital kompetens (SOU 2015:18) överläm- nades till regeringen den 26 mars 2015.
Digitaliseringskommissionen överlämnar härmed sitt fjärde del- betänkande, Om Sverige i framtiden – en antologi om digitali- seringens möjligheter (SOU 2015:65).
Stockholm i juni 2015
Jan Gulliksen
/Lena Carlsson
Anna Backlund
Susanne Bergman
Erik Borälv
Isobel
Jeanette Krusell
AnnSofi
Andreas Richter
Innehåll
Deconstructing the digital economy – progressing towards a |
|
holistic |
21 |
Key factors driving the digital economy.......................................... |
21 |
ICT changes economies and societies – Swedish case |
|
study ........................................................................................ |
23 |
The ICT sector accounts for almost 50 percent of |
|
the productivity increase ........................................................ |
24 |
Digital business across the economy ..................................... |
25 |
Innovation is becoming |
30 |
The demand for structural change and new skills................. |
31 |
35 |
|
Political economy of digital transformation ......................... |
36 |
Institutional quest for the effective regulator ....................... |
41 |
Summary and conclusions ................................................................ |
44 |
References.......................................................................................... |
47 |
Det biologiska samhället – Anders Ekholm............................ |
51 |
Världen är inte en maskin ................................................................. |
51 |
Världen som modell .......................................................................... |
52 |
Människan är inte rationell ............................................................... |
53 |
Det är inte komplicerat, det är komplext ........................................ |
54 |
Nya modeller växer fram .................................................................. |
56 |
Därför har de senaste decenniernas reformer inte fungerat |
|
särskilt väl i vård, skola omsorg........................................................ |
58 |
Tomt i verktygslådan .............................................................. |
59 |
|
7 |
Innehåll |
SOU 2015:65 |
|
|
Med data förstår vi världen............................................................... |
59 |
|
Sverige i bakvattnet? ......................................................................... |
61 |
|
Att hantera komplexa system .......................................................... |
62 |
|
Valfrihet som kvalitetsgarant ........................................................... |
64 |
|
Steg som behöver tas i dag ............................................................... |
65 |
|
Lagstiftning ............................................................................. |
65 |
|
Integritet ................................................................................. |
67 |
|
Enkla regler för att stödja service, effektivitet och |
|
|
innovation ............................................................................... |
68 |
|
Kan utvecklingen gå åt något annat håll? ........................................ |
71 |
|
Storlek går före fall ................................................................. |
72 |
|
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar – |
|
|
Anna Felländer .................................................................. |
75 |
|
Introduktion ..................................................................................... |
75 |
|
Urbanisering och digitalisering........................................................ |
77 |
|
Bostadsbristen – ett hot mot tillväxten i svensk |
|
|
ekonomi .................................................................................. |
78 |
|
Förändrade preferenser bland unga ....................................... |
80 |
|
Digitaliseringens effekter på priser, produktivitet och |
|
|
arbetsmarknad................................................................................... |
81 |
|
Hastigheten hög – teknologin möjliggör spridningen ......... |
81 |
|
Sveriges försprång................................................................... |
83 |
|
Digitaliseringen skapar gömda produktivitetsvinster .......... |
83 |
|
Digitaliseringen skapar strukturell prispress ........................ |
86 |
|
Digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden ....... |
91 |
|
Delningsekonomin ........................................................................... |
96 |
|
Vad är det som driver delningsekonomins framfart? ........... |
97 |
|
Kort introduktion till Delningsekonomin i Sverige i dag .... |
98 |
|
Nya värdekedjor H2H ........................................................... |
99 |
|
Regelverket behöver anpassas................................................ |
99 |
|
Digitaliseringen och innovation – hur finansieras framtidens |
|
|
tillväxt? ............................................................................................ |
100 |
|
Nytt landskap av finansieringslösningar ............................. |
100 |
8
SOU 2015:65 |
Innehåll |
Implikationer för beslutsfattare ..................................................... |
101 |
Utbildning, mångfald och integration ................................. |
101 |
Dynamiska kluster ................................................................ |
102 |
Flexibelt regelverk för att skydda konsumeter och |
|
arbetstagare............................................................................ |
103 |
Förbättra statistikinsamling och mätning av |
|
produktivitet ......................................................................... |
103 |
Referenslista .................................................................................... |
104 |
Digital Disruption at Work – |
|
Carl Benedikt Frey, Thor Berger......................................... |
107 |
Introduction .................................................................................... |
107 |
Computers at Work: “Job Polarization” and the Decline of |
|
Routine Jobs .................................................................................... |
109 |
|
|
technology has spread in the workplace … ......................... |
109 |
… while employment has grown in |
|
skill jobs................................................................................. |
110 |
Digital Disruption in the 21st Century .......................................... |
111 |
The changing nature of work ............................................... |
111 |
Computers are now capable of performing complex |
|
tasks ....................................................................................... |
113 |
Three Types of Tasks Remain Challenging to |
|
Automate............................................................................... |
117 |
Which Jobs Are Likely to Disappear? ................................. |
119 |
New Work in the 21st Century ..................................................... |
123 |
Technological advances may bring substantial |
|
disruption to |
124 |
New and Emerging Jobs in the 21st century........................ |
125 |
New Skills for New Work: Opportunities and |
|
Challenges ............................................................................. |
128 |
Conclusions ..................................................................................... |
132 |
References........................................................................................ |
133 |
9
Innehåll |
SOU 2015:65 |
|
|
Sverige som |
135 |
|
KOM – Sveriges första sociala nätverk.......................................... |
135 |
|
Eldsjälars val av IP gav Sverige försprång på internet................... |
138 |
|
X.25- och X.400 tekniken .................................................... |
138 |
|
139 |
|
|
Avregleringen som bäddade för bredband åt alla.......................... |
140 |
|
Tillgång till bredband ........................................................... |
141 |
|
142 |
|
|
Vad Commodore 64 har betytt för svensk |
144 |
|
Skoldatorfloppen som breddade datorintresset............................ |
147 |
|
Varför fungerade inte projektet och hur har det satt |
|
|
sina spår? ............................................................................... |
148 |
|
Uppfinnaren som blev internetoperatör ....................................... |
149 |
|
Samtrafikavgifternas betydelse ............................................ |
151 |
|
Datorreformen som gav |
152 |
|
Investeringarna som återkom till Sverige ...................................... |
155 |
|
Piratsajten som ledde Sverige till insikt om nät(o)frihet ............. |
159 |
|
Vad har The Pirate Bay betytt för |
|
|
Sverige?.................................................................................. |
162 |
|
Digitaliseringen av det vardagliga – Kristina Höök................ |
165 |
|
Kort introduktion till sakernas internet ........................................ |
167 |
|
Exempel på tjänster och saker........................................................ |
168 |
|
Konsekvenser av sakernas internet ................................................ |
172 |
|
Kroppslighet ......................................................................... |
172 |
|
Medialisering av vardagen .................................................... |
176 |
|
Disruption: kontroll och effektivisering av vår vardag ...... |
178 |
|
Disruption: delningsekonomin............................................ |
182 |
|
Kreativitet och |
183 |
|
En möjlig politisk agenda för Sverige ............................................ |
185 |
|
Summering ...................................................................................... |
189 |
|
Referenser........................................................................................ |
191 |
10
SOU 2015:65 |
Innehåll |
Digitaliseringen och den framtida välfärdsteknologin – |
|
Bodil Jönsson .................................................................. |
195 |
Välfärd, välfärdstjänster och välfärdsteknologi ............................. |
196 |
Teoretisk modell ............................................................................. |
198 |
Litet bakgrundsbroderi ................................................................... |
200 |
Redskap för konvivialitet................................................................ |
202 |
Arbetets ställning framöver ............................................................ |
203 |
Design för den mänskliga sektorn ................................................. |
207 |
De årsrika och välfärden ................................................................. |
209 |
Coda ................................................................................................ |
211 |
Växlande förbindelser – konkurrens och samverkan mellan |
|
stat och näringsliv i utvecklingen av svensk teleindustri – |
|
Arne Kaijser .................................................................... |
213 |
Inledning.......................................................................................... |
213 |
Konkurrens om telefonabonnenterna............................................ |
214 |
De första telefonnäten.......................................................... |
216 |
Telefonkriget i Stockholm.................................................... |
218 |
Samverkan om växlar....................................................................... |
220 |
Automatisering ..................................................................... |
221 |
Hybridisering ........................................................................ |
224 |
Datorisering .......................................................................... |
226 |
Mobilisering .......................................................................... |
230 |
Avslutning ....................................................................................... |
235 |
Referenser ........................................................................................ |
238 |
Nätet, politiken och nätpolitiken – Marcin de Kaminski ....... |
241 |
Prolog, eller: Internet som en spade .............................................. |
242 |
Utopismen, eller: |
242 |
Smittorna, eller: De repressiva systemens spridning .................... |
244 |
11
Innehåll |
SOU 2015:65 |
|
|
Kryphålen, eller: Volvoeffekten som nödhammare...................... |
246 |
|
Panopticon, eller: Hur allt blev övervakat..................................... |
247 |
|
Tilliten, eller: En söndertrasad livskod .......................................... |
249 |
|
250 |
|
|
Feminismen, eller: Normernas digitala förlängning ..................... |
251 |
|
Epilog, eller: Flera tankar samtidigt............................................... |
252 |
|
Referenser........................................................................................ |
253 |
|
Vilken effekt har spelandet haft för Sveriges digitalisering? |
|
|
– Johanna Koljonen .......................................................... |
255 |
|
Spelandet som kulturform.............................................................. |
255 |
|
De moderna analoga spelens roll ................................................... |
256 |
|
Kan spelandet som kultur ha interagerat med den |
|
|
övergripande digitaliseringen? ....................................................... |
257 |
|
Nördkulturen positiv grogrund för den digitala sektorn ............. |
258 |
|
Datorspelsindustrin byggdes upp av självlärda specialister.......... |
260 |
|
Spel som lärande verktyg ..................................................... |
260 |
|
Den ideella sektorns organisationsformer gav individen |
|
|
färdigheter för näringslivet............................................................. |
261 |
|
Producerar spelhobbyverksamheterna företagare? ............ |
263 |
|
Digitala spelvärldens sociala miljö formades genom relationen |
|
|
till datorn......................................................................................... |
264 |
|
Spelhobbyn gav upphov till karriär inom näringslivet.................. |
266 |
|
Specialkunskap inom spelområdet är en strategisk tillgång på |
|
|
en växande global spelmarknad ...................................................... |
268 |
|
Nördkulturen i dag............................................................... |
268 |
|
Referenser........................................................................................ |
270 |
12
SOU 2015:65 |
Innehåll |
Är tekniken en Man? – Annika |
273 |
Den brinnande teknikpassionen..................................................... |
274 |
It och kvinnorna.............................................................................. |
277 |
Spel och kvinnorna.......................................................................... |
279 |
Att locka flickor/kvinnor till spel och |
280 |
På vems villkor är den nya tekniken .................................... |
281 |
Kvinnor och |
282 |
Kvinnor som brist ........................................................................... |
284 |
Kvinna i en mansdominerad bransch ................................... |
285 |
Satsningar på kvinnor inom teknik, spel........................................ |
285 |
Reflektioner ..................................................................................... |
287 |
Referenser ........................................................................................ |
288 |
Våra värderingar driver den digitala världen – Bi Puranen ..... |
291 |
Inledning.......................................................................................... |
291 |
Hur påverkar människors värdesystem och sociala normer |
|
294 |
|
Värderingar som drivkraft för förändring ........................... |
295 |
Sambandet mellan vetenskapssyn och |
|
internetanvändande är svagt ................................................. |
297 |
Kreativitet och innovationsförmåga............................................... |
299 |
Ett nytt globalt scenario – risker och möjligheter ........................ |
304 |
Digital kommunikation i konfliktsituationer ..................... |
304 |
Vilken roll har sociala medier i politiska konflikter?.......... |
305 |
Den förändrade brottstrukturen till följd av IKT............... |
307 |
Och sedan…? .................................................................................. |
308 |
Referenser ........................................................................................ |
311 |
13
Innehåll |
SOU 2015:65 |
|
|
Värdeskapandets nya logik – Patrik Regårdh........................ |
317 |
|
Digitaliseringen förändrar samhället i grunden ............................ |
317 |
|
Tillämpning av teknik är den nya utmaningen.............................. |
319 |
|
Digitalt vardagsliv ........................................................................... |
320 |
|
Transformation och nya affärsmodeller ........................................ |
322 |
|
Konsumenttryck förändrade musikindustrin ..................... |
322 |
|
Nya innovatörer utmanar aktörer och modeller i |
|
|
transportsektorn ................................................................... |
323 |
|
Förändring från utbildningssystemets begränsningar till |
|
|
livslångt individualiserat lärande.......................................... |
324 |
|
Nyttjandeekonomi.......................................................................... |
326 |
|
Nya resurser för värdeskapande..................................................... |
327 |
|
Deltagande och aktiva användare ........................................ |
328 |
|
Uppkopplade och smarta saker och produkter .................. |
329 |
|
Data – egen, delad och öppen .............................................. |
330 |
|
Plattformar för resurser ....................................................... |
333 |
|
Strategiska implikationer................................................................ |
334 |
|
Kampen tilltar mellan radikal förnyelse och traditionella |
|
|
förbättringar.......................................................................... |
334 |
|
Kostnadsjakt räcker inte i en föränderlig marknad ............ |
335 |
|
Etablerade marknader utmanas i grunden........................... |
336 |
|
Konkurrens från helt nya och oväntade aktörer................. |
336 |
|
Nytt ledarskap................................................................................. |
338 |
|
Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala |
|
|
sammanhållningen – Jesper Strömbäck .............................. |
341 |
|
Social sammanhållning och föreställd gemenskap ........................ |
343 |
|
Medier och social sammanhållning...................................... |
345 |
|
Förändrat medielandskap, förändrad mediekonsumtion ............. |
347 |
|
Allt mer fragmenterad nyhetskonsumtion ......................... |
350 |
|
Mekanismer bakom den ökade fragmenteringen.......................... |
355 |
|
Framtidens medielandskap och den sociala sammanhållningen .. |
359 |
|
Referenser........................................................................................ |
364 |
14
SOU 2015:65 |
Innehåll |
Framtidsfolket – Modernitet och svensk nationell identitet – |
|
Lars Trägårdh .................................................................. |
369 |
Det svenska sociala kontraktet....................................................... |
370 |
Den svenska modellen .......................................................... |
371 |
Marknad och välfärdsstat i harmoni .................................... |
373 |
Landet annorlunda – värderingar och institutioner ...................... |
376 |
Svenska värderingar enligt World Values Survey ................ |
376 |
Statsindividualismens institutioner...................................... |
378 |
Framtidsfolket....................................................................... |
381 |
Svenska folkets väg: från Engelbrekt till Framtidsfolket.............. |
382 |
Svenska, fria bönder.............................................................. |
382 |
Gå din egen väg: Framåt ....................................................... |
385 |
Land ska med lag byggas ...................................................... |
387 |
Den nordiska familjen och äktenskapsmodellen ................ |
390 |
Familjepolitiska reformer utgår från individen ................... |
393 |
Det lutherska arvet ............................................................... |
395 |
Framtidsfolket: Ett land av ingenjörer ................................ |
397 |
I want to be alone: ensamhet och it, manicker kontra |
|
människor.............................................................................. |
401 |
Framtidens digitala landskap och miljöer – Mikael Wiberg.... |
405 |
Introduktion – Är framtiden redan här? ....................................... |
405 |
Att spekulera om framtiden – eller hur gör man |
|
framtidsstudier?............................................................................... |
407 |
”Disciplined imagination” – Ett försök till informerade |
|
framtidsstudier ................................................................................ |
408 |
Fyra aktuella trender – En utgångspunkt för framtidsanalys ....... |
410 |
Design för öppenhet ............................................................. |
410 |
Insamling, bearbetning och användning av massiva |
|
datamängder .......................................................................... |
412 |
Ökad it och informationsintegration .................................. |
413 |
Utveckling av Internet of Things/sakernas internet .......... |
414 |
Fyra framväxande områden som konvergerar – landskap växer |
|
fram!................................................................................................. |
416 |
15
Innehåll |
SOU 2015:65 |
|
Ett exempel från dagens verklighet ............................................... |
417 |
|
Fyra områden med varsin balansakt att beakta för |
|
|
beslutsfattare ................................................................................... |
420 |
|
1) |
Design för öppenhet OCH skyddande av personlig |
|
integritet................................................................................ |
420 |
|
2) |
Insamling, bearbetning och användning av massiva |
|
datamängder OCH betydelsen av att system bör kunna |
|
|
glömma information............................................................. |
420 |
|
3) |
Ökad it och informationsintegration OCH slutna |
|
system.................................................................................... |
421 |
|
4) |
Utveckling av Internet of Things/Sakernas internet |
|
OCH att undvika utveckling mot en automatiserad |
|
|
vardag .................................................................................... |
422 |
|
Hur stimulera till en sund |
|
|
utmaningar?..................................................................................... |
423 |
|
1) |
Stöd |
423 |
2) |
Granska kritiskt förslag till samkörningar av data ......... |
424 |
3) |
Stimulera utveckling för de digitala landskapens |
|
utveckling.............................................................................. |
424 |
|
4) |
Stöd forskning och utveckling av ett sakernas |
|
internet som berikar våra liv, som gör oss delaktiga och |
|
|
aktiva ..................................................................................... |
424 |
|
Bortom fyra konverterande trender, vad händer just nu? ............ |
425 |
|
Referenser........................................................................................ |
427 |
|
Bilagor |
|
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv 2012:61........................................... |
429 |
Bilaga 2 |
Kommittédirektiv 2012:122......................................... |
441 |
Bilaga 3 |
Kommittédirektiv 2013:108......................................... |
443 |
Bilaga 4 |
Kommittédirektiv 2015:18........................................... |
447 |
16
Ordförandens förord
Det
Hur kommer det sig att digitaliseringen är så viktig? Och varför är det så viktigt för Sverige att fortsatt arbeta mot målet att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter? Det beror på att vi befinner oss mitt i en transformation till ett helt nytt samhälle där digitaliseringen är katalysatorn, möjliggöraren och motorn.
Digitaliseringen och användningen av ny teknik skapar radikalt förändrade förutsättningar för framtiden. Det är en omvälvande, och på många sätt omstörtande, förändring inom nästan alla områden i samhället. Den innebär att vi gör saker på nya sätt och framförallt att vi kan göra helt nya saker. Digitaliseringen förändrar grundläggande strukturer för företag och offentlig sektor, för arbetsliv och utbildning men också förutsättningarna för tillit och social sammanhållning i samhället förändras. Därmed handlar trans- formeringen genom digitaliseringen om samhällets viktigaste delar
– tillväxt och hållbarhet, välfärd och demokrati.
Teknisk utveckling har alltid varit nära sammanlänkad med samhällets utveckling. Tekniska framsteg förändrar samhällets eko- nomi, dvs. hur vi producerar de saker och tjänster vi behöver och vill ha. Därmed förändras också samhällets sociala strukturer och institutioner. Vårt sätt att tänka, våra idéer om vad vi är och vad vi kan göra påverkas i en ständig växelverkan mellan vad som är möj-
17
Ordförandens förord |
SOU 2015:65 |
ligt att tänka och göra under en viss tid och vad nya tekniska upp- täckter möjliggör. Den vetenskapliga revolutionen under
Digitaliseringen fortgår tillsammans med ett antal andra starka pågående samhällstrender såsom ökad globalisering, starkare indi- vidualisering, större mångfald och pluralism, urbanisering etc. Dessa utvecklingstrender samspelar och driver varandra vilket leder till den allt snabbare samhällsutveckling vi befinner oss i. Vilket slags samhälle kommer vi se framför oss? Kommer det vara ett digitaliserat, hållbart samhälle där nyttjandeekonomin, dvs. där tillgång till nyttjande snarare än ägande, har en allt större bety- delse? Kommer det vara ett samhälle där vi arbetar mindre men välfärden är bättre än i dag? Eller är det ett samhälle där tillgången till resurser är mycket ojämnt fördelad, där ojämlikheten växer och vår integritet hotas?
Regeringen har gett Digitaliseringskommissionen i uppdrag att genomföra en omvärldsanalys som belyser och lyfter fram vad som kan komma att påverka digitaliseringen i Sverige. I uppdraget ingår även att identifiera strategiska områden som bör beaktas i utveck- lingen av den framtida digitaliseringspolitiken.
För att fortsätta att vara bäst i världen behöver vi lära av histo- rien, förstå utvecklingen vi befinner oss i och identifiera strategiska områden för framtiden. Hur kommer det sig att vi blivit så fram- gångsrika? Vad har haft betydelse för utvecklingen? Vad är det för förändringar som digitaliseringen innebär? Vad kan komma att påverka Sveriges användning av digitaliseringens möjligheter fram- över?
Den här antologin utgör ett kunskapsunderlag i vårt arbete. Ett antal forskare, sakkunniga och skribenter inom olika samhälls- områden har fått i uppdrag av Digitaliseringskommissionen att ge sin syn på vad som bidragit till att Sverige varit så framgångsrikt och framförallt vad som behöver beaktas för att vi ska fortsätta att
18
SOU 2015:65 |
Ordförandens förord |
vara det framöver. Antologin innehåller sexton texter som tillsam- mans ger en bild av transformationen, vilka möjligheter och utma- ningar vi står inför, vad vi behöver förhålla oss till och utveckla samt vad som kan komma att ha betydelse i framtiden. Artiklarna i antologin belyser dessa breda frågor ur olika perspektiv och ger sammantaget en bild av vad som bör beaktas när det gäller Sveriges användning av digitaliseringens möjligheter framöver. Digitalise- ringskommissionen har inte tagit ställning till artiklarnas innehåll utan varje författare ansvarar för innehållet i sitt bidrag.
Vår förhoppning är att antologin ska inspirera till tankar, samtal och att fler deltar i en bred debatt om den samhällsutveckling vi befinner oss i och hur vi tillsammans kan arbeta för att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. Det är nu vi har möjlig- het att ta tillvara på möjligheterna för att skapa det samhälle vi vill ha.
Stockholm i juni 2015
Jan Gulliksen
19
Deconstructing the digital economy – progressing towards a holistic ICT- policy framework
Irene Ek, Rene Summer
Key factors driving the digital economy
Digitalisation has transformed business and society in the past 15 years. The world's
Today, technological change is happening in a time span that is highly compressed compared to what has been the case before. New technologies develop and mature – but much faster and even more profoundly than in the past. The rapidly developing digital technologies – among them mobility, analytics and cloud storage and application services – enable unprecedented levels of connec- tivity for citizens as well as businesses worldwide. We have come to the point where the digital transformation encompasses collabora-
1 PEITZ & WALDFOGEL The Oxford Handbook of the Digital Economy. 'Oxford University Press'.
21
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
tion throughout the value chain covering
To better understand the deepening impact of digital technologies in the economy McKinsey describes the transformation like this: in 1967 Mr. Drucker noted that
the computer makes no decisions; it only carries out orders. It's a total moron, and therein lies its strength. It forces us to think, to set the criteria. The stupider the tool, the brighter the master has to be.
In 2015 the world is a very different place. There are numerous examples where software outperforms people. Machine learning has leapt forward and the debate about computers as complements or substitutes for human labour has been renewed. Many of the jobs that had once seemed the sole province of humans – including those of pathologists, petroleum geologists, and law clerks – can now be performed by computers.2
So, what leadership actions will foster digital success? How will new technologies impact societies, organizations and industries? What can organizations and policy makers do today to be as com- petitive as possible? In particular, which priorities and actions can set the stage for a successful digital journey?
To discuss future growth and competitiveness, monitoring, and understanding the role of ICTs in the broader economy is a priority. But, the digital economy is somewhat illusive. Using
Derrida’s concept of deconstruction we suggest that there is a de- constructive force “always already” at work within our description of the digital economy.3 Whenever you think you get close to the digital part of the economy do not be surprised if it slips away. It is as if a destructive force is somehow embedded, especially in the statistical evidence, thus also in our text. Following Derrida’s suggestion on how to deconstruct we engage firms in active memory work i.e. they describe how they do business digitally. In order to
2MCKINSEY 2014b. Strategic principles for competing in the digital age, MCKINSEY 2014a. IT transformation since the 1960s. McKinsey Quarterly,
3DERRIDA, J. 1976. Of grammatology, Baltimore, Johns Hopkins Univ Press.
22
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
further our understanding of the digital economy we need to keep on deconstructing the activities performed in the very firms that do digital business.
ICT changes economies and societies – Swedish case study
For quite some time Sweden has been at the forefront of digital transformation. The changes occur in government as well as in business. Sweden was an early adopter of broadband and has a large number of advanced users. The number of Internet users in Sweden increased from 90 percent of adults in 2005 to about 95 percent in 2013, reaching 100 percent among young people. Swedish users are getting more and more advanced. Statistics Sweden shows that in 2014 almost 5.4 million used some form of cloud service. Today it is mostly teenagers and young adults who listen to music or watch- ing films via streaming services, such as Spotify or Netflix.
At the heart of Swedish society is a tradition of innovation that has facilitated the rapid adoption of new technologies. Citizens continuously adopt new behaviours to exploit connected devices and applications, encouraging entrepreneurs to experiment with new products and business models. The result is a fertile environ- ment for digital development and for securing prominent positions in global value chains.
The transition towards a global digital economy changes the way firms around the world do business. In 2012, 77 percent of enterprises in the OECD area had a website and 21 percent sold their products digitally. Over 80 percent of enterprises used
To understand the structural impact of ICTs and the changing nature of competition in the digital economy, it is important to consider the digitalisation journey that Swedish industry has em- barked on. However, the digital economy extends beyond busi- nesses as it also includes individuals and societies. This broader view encompasses new themes such as the rapid growth of social networks,
4 Forthcoming book, OECD Digital Economy Outlook 2015.
23
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
to a wide range of policy issues such as how ICT contributes to social outcomes.
Although Sweden was an early adopter of broadband and has many advanced users, broadband is only a stepping stown towards growth, not necessarily a growth driver on its own.
The ICT sector accounts for almost 50 percent of the productivity increase
Investment in ICT goods and services is an important driver of growth. The increased importance of ICT in driving Swedish productivity growth, has in part overturned Robert Solow’s paradox that “computers were found everywhere except the productivity statistics”.5
Following Edquist growth accounting method,6 new evidence shows that the contribution of the
Contrary to Edquist’s expectations for the future, and despite eco- nomic development fluctuations, the impact and importance of the digitalisation process has increased in the economy. Between the years
Still, even though it is not evident in the statistical evidence, the really significant
5SOLOW 1987. We’d better watch out. New York Times Book Review.
6EDQUIST, H. 2009. Hur länge förblir IKT avgörande för svensk produktivitetsutveck- ling? Ekonomisk debatt, Vol 37.
7TILLVÄXTANALYS 2015. How digitalisation drives productivity and competitiveness in Sweden. Report 2014:13.
8SOLOW, R. 1957. Technical change and the aggregate production function. Review of Economics and Statistics, 39,
24
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
This
A broader and deeper adoption of ICT technologies in
Digital business across the economy
The emergence and intensive utilization of ICT heavily affect the opportunities and efficiency of how firms produce and provide goods and services. The uptake of ICT throughout the economy has the potential to enhance productivity gains across industry sectors, even though statistical evidence fails to show that the relevance of ICT in the Swedish economy extends beyond the ICT sector. In addition, the ongoing digital transformation can extend market reach and reduce operational costs of companies. Further- more, it induces changes in business processes and provides oppor- tunities for setting up new businesses and jobs.
9 TILLVÄXTANALYS 2015. How digitalisation drives productivity and competitiveness in Sweden. Report 2014:13.
25
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
A growing research literature addresses the rise of digital busi- ness across the economy. Three categories of change become visi- ble in the literature (Figure 1). First, there is a growing body of literature that analyse global trends, such as big data analytics and the Internet of Things.10 Beyond Internet firms, the rest of the ICT sector recognise smart and interconnected devices forming the Internet of Things as well as big data as a new business oppor- tunity. Some estimates suggest that the global market for “big data technology and services” will grow from USD 3 billion in 2010 to
USD 17 billion in 2015.11
Second, ICT enabled global production networks or so called global value chains have been greatly facilitated by rapid advances in ICT.12 The international dispersion of corporate activities requires coordination of their locations. Cheaper and more reliable
Finally, in a short amount of time, the use of ICT has gone from concerning a few specialists to permeating entire firms.13 However, organizational complements are considered crucial to
ICT’s influence on productivity, which are presently proven even harder to pin down with statistical evidence. An illustrative case of how ICT drives business performance can be essential when gov- ernments improve their identification of policy priorities in order to drive growth.
10BRYNJOLFSSON & MCAFEE 2014. The second machine age, Work, progess, and prosperity in a time of brilliant technologies, New York, USA, Norton & Comany Inc, BRYNJOLFSSON, E., HAMMERBACHER, J. & STEVENS, B. 2011. Competing through data: Three experts offer their game plans. McKinsey Quarterly,
11OECD 2013b. OECD Science, Technology and Industry Scoreboard OECD Publishing.
12IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2009. Local Technology Linkages and Supplier Upgrading in Global Value Chains: The Case of Swedish Engineering TNCs in Emerging Markets. Competition & Change, 13,
13ARH, T., BLAŽIČ, B. J. & DIMOVSKI, V. 2012. The impact of
26
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
Source: Tillväxtanalys, 2015OECD and Tillväxtanalys (2014a).
It could be argued that success in the digital economy where com- petitors from all over the world can emerge seemingly overnight will require policymakers and business leaders to go back to the drawing board to identify and build capabilities in their spheres of influence.
Value creation in digital businesses – Illustrative case studies
Digitalisation has the potential to disrupt and transform even traditional sectors such as mining, transport, tourism and taxi services thereby boosting economic competitiveness and productivity growth. In manufacturing, companies are increasingly using sensors mounted on products, taking advantage of the Internet of Things. Sensor data is used to monitor and optimize the operations of, for example, a new truck and for after sales services including pre- ventive maintenance operations.
Despite the focus on the
27
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
The cases demonstrate the depth and complexity of the digital journey the companies have embarked on.
In an attempt to extend our knowledge of how digitalisation impacts firms outside the
Source: Tillväxtanalys (2015).
A
In addition, the companies make significant use of internally generated data from
28
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
tionship is then used to customise offers throughout the product lifecycle and generate new revenue streams as well as cutting costs.
Although the cases are very heterogeneous and cover traditional industry as well as the service sector there are commonalities. Informants describe that their ICT investments offer substantial cost cutting potential. To some extent they have managed to cut costs already but most of the cost cutting benefits are yet to be realised. Evidence confirms that in recent years technologies that drive profit and enable cost reduction have become cheaper and more widely used.
The companies’ digital journey shows the following similarities:
ICT investments have reduced costs but informants estimate that future cost savings will be much larger.
The implementation of new technology is accompanied by changes in
Having the ability to perform big data analytics and putting these capabilities to profitable use are two very different things.
It is clear that the use of big data and the Internet of Things is still in its infancy. The companies gather large volumes of data and are currently building big data analytics capabilities. The interviews confirm that data is perceived as an increasingly significant re- source that can drive value creation and new products. Still, it could be argued that the economic importance of data is not new. The informants highlight why data is viewed as a new source of growth today. First the growth in data generated and collected. Second the increasing power of data analytics. Their confluence enables the exploitation of data in ways that were never possible before. The companies also describe how difficult it is to adapt big data analytics to make their operation more profitable.
29
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
Success factors
The case studies are designed to capture how the companies utilise the opportunities offered in the digital economy. Based on the companies’ descriptions of their digital journey potential success factors emerge.
Evidence from the cases highlights the following success factors:
Digitalisation has become part of core business and is viewed from an operations perspective thus closely connected to busi- ness strategy.
New digital business requires new skills.
Development is described in agile terms i.e. minor steps that continuously evolve in an iterative process which is very flexible and fast.
Source: Tillväxtanalys (2015).
Innovation is becoming
Firms increasingly leverage large volumes of data, known as “big data”. This data is generated from numerous transactions, produc- tion and communication processes. Big data analytics enable the improvement of, or development of, new products, processes, organisational methods and markets i.e.
It is argued that with time
30
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
competitiveness, and social
The demand for structural change and new skills
History reveals that major technological progress is often accom- panied by changes in the labour market. By increasing labour productivity, new technology enables producing a given amount of goods and services with less employment. At the same time, tech- nological progress triggers mechanisms, with potentially positive effects on employment. This section takes stock of the recent de- bate as evidence is mixed and explanations are far from consensual.
There are several empirical studies which support the view that technology can replace workers that perform routine tasks (auto- mation).15 Recent studies show that one third of total employment in Finland and half of total employment in Sweden are potentially automatable in the next decade or two. Still, the estimated impacts do not necessarily imply future mass unemployment. The limit of the automation approach is that it will only tell us what kind of jobs may disappear in the future. A criticism that could be levelled against the automation approach is that it does not take into account, or ignores, new digital businesses that enter the market and create new jobs. There may be serious consequences if this neglect continues as policymakers may think that digitalisation will only result in unemployment. This chapter advocates a more
14OECD 2014.
15FREY, C. & OSBORNE, M. 2013. THE FUTURE OF EMPLOYMENT: HOW SUSCEPTIBLE ARE JOBS TO COMPUTERISATION? OMS Working Papers, September 18, FÖLSTER, S. 2014. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING, PAJARINEN, M. & ROUVINEN, P. 2014. Computerization Threatens One Third of Finnish Employment. ETLA Breif no 22, 13 January.
31
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
nuanced discussion that highlights business and work life dynamics i.e. a discussion that cover both job creation and job destruction. It could be argued that employment dynamics will increase at the same time leaving net employment unchanged i.e. the difference between jobs created and jobs lost. Currently the literature is somewhat biased as studies that take into account both job creation and job destruction are rare but we provide a few examples below.
To get as close as possible to the activities performed in digital businesses quantitative evidence should move beyond figures that show how much ICT firms purchase and try to measure the ser- vices that the new technology generated. The actual
OECD presents new evidence which support current research in the view that there are two opposing forces at play.16 Firstly ICT changes production and increases productivity. Secondly ICT re- duces costs which lead to lower prices and more sales. All in all the two opposing forces neutralises each other and in the long run the labour demand remains the same. Figure 3 shows the adjustment path as new technology is taken into use i.e. the user costs of pre- vious ICT investment decreases. The figure is a simplification of reality which does not take into account that firms continuously invest in new technology. New technology is bought continuously and not every twelve years. However, the figure still allows us to present more detailed evidence of how labour demand is affected when the new technology is taken into use.
16 OECD 2014c. ICTS AND JOBS: COMPLEMENTS OR SUBSTITUTES? THE EFFECTS OF ICT INVESTMENT ON LABOUR DEMAND IN 19 OECD COUNTRIES. DSTI/ICCP/IIS(2014)6, yet to be declassified.
32
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
Source: OECD (2014c).
It takes time before
The estimates above suggest that the digital economy will in- crease the job dynamics and that technical progress will change the economic structure of nations. Initially there are effects such as a temporary decline in the demand of labour. While the negative effects of ICT investments are expected to fade away eventually their size and persistence seem to warrant appropriate policy measures. A criticism that could be levelled against Figure 3 is that it shows data from a time when we are good at measuring the ICT- producing sector. Will the narrative change in the future as we become better at measuring the
33
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
New skills for workers, firms and customers are required
History shows that technological developments have made old skills obsolete and led to the demand for new skill sets. The digitalisation process is at the forefront of this transition and is generating policy interest about what new skills are needed and methods to develop these skills. This debate has raised a number of questions: What types of jobs are disappearing? To what extent does lifelong learning and education play a role in shaping the skills of future ICT users in the workplace and everyday life?
ICT has become pervasive throughout the labour market with hardly any jobs exempted. Recent literature however suggests a more nuanced view where computers could substitute for routine tasks. Several economists17 have found evidence of a polarization in the labour market in the sense that workers in the middle of the wage and skills distribution appear to have fared more poorly than those at the bottom and the top. It seems that computers comple- ment
Related to the above, there are concerns that the workforce may lack the ICT skills that new occupations would require and that employment growth may be hampered by a shortage of such skills.18
17AUTOR, D. H. & DORN, D. 2013. The Growth of
18COMMISSION, E. 2013. Grand Coalition for Digital Jobs.
34
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
How policymakers respond – or not respond – to opportunities and risks associated with the digital economy discussed above, will decisively shape both the cumulative size, distribution and sustain- ability of the
Direct effects result from investments in ICT and infrastructure rollout. The
Indirect effects come from all aspects of economic activity affected by ICT use that drive economic growth and prosperity. Examples include industry and public sector efficiency and in- creased productivity, reduced costs, more innovation, increased market reach, and new employment opportunities. Indirect effects typically include evolutionary and radical changes in economic activities facilitated by ICT use. The duration of indirect effects on the economy is typically between two and five years.
Induced effects come from transformative or disruptive uses of ICT. For example, ICT increases diffusion of information at lower cost, improves market access, allows people to work from multiple locations with flexible hours, and enables fundamental redesigns and optimization of procedures and processes, boost- ing the economy’s dynamism. There can be further positive
19 HANNA & SUMMER 2015. Transforming to a Networked Society: Guide for Policy Makers, Sriban.
35
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
The duration of indirect effects on the economy is typically a minimum of five years and can last for one, two or three decades.
Political economy of digital transformation
There are wider political economy challenges associated with public policy making and concomitant governance challenges in public institutions. Barriers to transformational change are embedded in the political, constitutional, and institutional set up of a society. A growing share of the overall economy will most likely increase the risk of hitting some of these barriers since digital transfor- mation create pressures at sector, organisational and individual levels. The source of these barriers can be grouped accordingly:20
Government failure Deliberate active or passive policy making designed to divert resources or shape incentive structures of stakeholders to
Temporal asymmetry In a
20Ibid.
21ACEMOGLUE & ROBINSON 2012. The Origins of Power, Prosperity and Poverty, New York, Crown Publishers.
22LIPSEY, CARLAW & BEKAR 2005. Economic Transformations, New York, Oxford University Press.
36
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
The past, in general, is
Regulatory failure This occurs when public institutions are cap- tured by private interest pressure groups or when agencies put their own interest above the public interest to protect the status quo.
Private interest rent seeking Not every private profit seeking is to the benefit of society.24 Rent seeking leads to regulatory fail- ure when policy makers fail to distinguish between better public policy and better corporate deals. Private rent seeking coupled with government and/or regulatory failure is of particular con- cern decreasing the size or duration of
Systemic failures Both federal and unitary states have to deal with dispersed layers of authority that are not coordinated enough and often in conflict with each other. For example, contradicting policy objectives are pursued resulting in systemic dysfunctionality and risks.25
Society’s values Transformation requires nonconformist atti- tudes, increased openness to new information, and tolerance towards the unfamiliar.
The networked infrastructure that blends computing and commu- nication is the largest construction project in human history.26 Getting public and ICT policy right or wrong has tremendous con- sequences for enabling transformational change that can deliver economically, culturally, and socially sustainable and desirable long term improvements in wellbeing. The magnitude of
23twitter.com/usv/status/194850234982080513
24HOBSBAWM 1969. Industry and Empire: from 1750 to the Present Day, London, Penguin Books.
25BIANCHI & LABORY 2011. Industrial Policy after the Crisis, Northampton, MA, Edward Elgar.
26COWHEY & ARONSON 2009. Transforming Global Information and Communication Market, the Political Economy of Innovation, Cambridge MA, MIT Press.
27
37
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
new initiatives, productive innovations and investments in technol- ogies underpinning the rise of the networked society.28
ICT Policy framework enabling transformation
Over the last 30 years, many countries have moved away from
To enable ICT led transformation and realize the benefits of the digital economy policymakers could take a much broader and a more coherent approach to ICT policy making to minimize the risks of hitting the barriers identified above. The related policy decisions or lack of them will have significant impact on; R&D investments (knowledge creation), value creation (innovation), roll out (diffusion), and use (adoption) of ICT. These ICT policies (see below) will determine the cumulative strength and sustaina- bility of ICT in driving transformational change and the distribu- tion of
ICT, and hence the
They also determine end users’ (individuals, businesses, and public services) ability to benefit from ICT as they define the speed, scope, and intensity of opportunities and benefits available from
28 The issue of rethinking policy and the opportunity cost of having the wrong public policy is summed up by Castell (1996):“If society does not determine technology, it can, mainly through the state, suffocate its development. Or alternatively, again mainly by state inter- vention, it can embark on an accelerated process of technological modernization able to change the fate of economy and social
38
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
National broadband (BB) policies aim to increase the roll out of BB infrastructure within a geography (region or a country) typically specifying an ambition in terms of expected BB service speeds, service roll out time plan, and sometimes adoption. They may also include public funding and cooperation mecha- nisms.
Network regulation aims to address technical (standards), mar- ket (incumbent, new entrant) and consumer (protection, pric- ing) specific conditions with the aim to improve market effi- ciency, public interest (universal access) and increase protection of consumers (contract terms).
Spectrum management aims to efficiently manage scarce resources and allocate new spectrum to highest value. It also includes global or regional coordination and harmonization of spectrum usage to decrease cost of technology by increasing economies of scale.
Industrial Internet/Internet of Things – an umbrella term for emerging issue across a number of sectors currently experienc- ing accelerated rate of digitization such as, health, electricity, and energy. Increased use of ICT may result in changing rela- tionships in existing value chains and in new business models, upsetting the status quo.
Media/content regulation aims to regulate, increasingly in a
Data protection aims to regulate data subjects’ rights and data controllers and processers’ obligations while collecting, pro- cessing, using and disseminating personal data. It also regulates transfer of data across national boundaries and roles and respon- sibilities in data processing value chains. Increasingly the chal- lenge is about optimising a data protection perspective focusing
39
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
on protecting citizens with a data driven innovation paradigm aiming to enable new form of innovation, services and industries to evolve (see emerging policies section below).
Horizontal policies impacting supply and demand side
Internet governance concerns rules and principles for the opera- tion and use of the Internet – the mandate, organization, and responsibilities of governing entities.
Trade policies aim to regulate trade (financial, products, services, technologies, etc.) between countries and regions. Trade policies can facilitate liberalization resulting in more trade, economic and social integration, as well as transfer of technologies and innovations.
Intellectual Property Rights (IPR) – an umbrella term including trademarks, patents and copyrights. The regime aims to protect private interest and increase incentives to invest in new know- ledge creation and innovations on one side, and on the other, stimulate diffusion of new knowledge and innovation – for example, foster positive spillovers for greater societal benefit, thereby also limiting the private interest to appropriate some portion of the value attached to intellectual property investments.
Emerging policies impacting supply and/or demand side
Critical infrastructure and cybersecurity – critical infrastructure refers to any vital infrastructure for the functioning of modern societies, such as electricity and ICT. The policy aim is to take extra security measures – physical, logical, procedural, and re- dundancy – to assure continued availability beyond the demand and willingness to pay by the commercial market, as well as to cope with stressful environmental or other situations. Cyber- security is a much broader term that includes considerations covered by critical infrastructure, as well as additional con- siderations such as offensive and defensive measures to protect against and resist
40
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
Data Driven innovation Big data and analytics refer to large scale collection of data whose analysis drives innovation that creates new opportunities for society. Policies primarily touch upon data protection when they are applied at the individual level. When applied at the business level, they deal with issues of copyright, liability, and trade secrets. At the societal level they touch upon issues of open data, transparency and
Institutional quest for the effective regulator
The digital economy breaks up existing vertical
But, convergence puts a range of very different regulatory tra- ditions and philosophies on a collision course:
Telecommunications, concerned with operation of the physical network and access.
Broadcasting, where licensing provides the basis for regulation on political and cultural criteria.
The film industry, where control is exercised through classifica- tion, censorship, and copyright.
Publishing, shaped by principles of a free press, libel, and copy- right.
41
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
The computing industry (including the Internet), historically left to develop largely unregulated, apart from general competi- tion law.
Protection of citizens’ fundamental rights, such as privacy and free speech.
The vertical and
A fragmented, vertical,
Distortion of competition
Increased risk of overlapping policy remits created by convergence
A broad and holistic perspective that encompasses the reality of all converging value chains is necessary. By extension, policy makers need to rethink objectives, responsibility, governance, and forms of intervention.
Weakening of regulatory effectiveness When alternative provid- ers are less regulated, the lowest denominator prevails and becomes the norm in the long run. This situation creates an opportunity for regulatory arbitrage and distorts competitive and
Regulatory flight There is a risk of companies moving to less regulated sectors and jurisdictions or being taken over by those outside the regulatory jurisdiction.
So how could policymakers respond? Firstly, policymakers may align converging sectors’ overarching policy goals and desired out- comes and assure that remedies are applied equally across these sectors. This involves among other things:
42
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
Establishing
Ensuring a balance between investment protection and con- sumer interest, for example, balancing
Increasing clarity of policy frameworks by examining justifica- tion for regulation (why regulate?) and outcomes (with what goals in mind?), aligning the objectives of economic policy with that of public interest, and ensuring that social
Secondly, policymakers could adopt a
As a principle, the regulatory object or target in a new technol- ogy neutral framework should be the “service” in question not the platform that delivers the service.
Regulatory parity between platforms should follow as a result of targeting the service not the underlying platform or technology.
This should not be interpreted as “all” services need to be “regu- lated” but rather that those that do (which by nature is a public interest, economic policy or a rights based consideration not a technological one) should be regulated from a service perspec- tive irrespective of the delivery platform.
Thirdly, policymakers are faced with the challenge of whether established, vertical, sector specific regulators should continue to constitute the most effective institutional set up to manage policies in a converged world. Some key principal considerations of the institutional set up are as follows;
Sector specific Ministries – sector specific Agency (typically the case today).
43
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
Convergence at Ministry level – multiple Agencies.
Convergence at Agency level – multiple Ministries.
Fourthly, deregulation of previously sector specific regulatory frameworks should be the first natural outcome of a convergence regulatory framework review, due to the substitution effects mentioned above and the regulatory risks identified above de- valuing the potential
Lastly, once a more holistic and coherent ICT policy framework has been defined, the implementation, enforcement and periodic overviews thereof is more effectively dealt with if the institutional set up is in line with market realities of the regulated sectors. Furthermore, effective and independent regulatory authority remains essential to contribute to develop a dynamic digital economy. Regulatory institutions need to be backed by research (evidence based policy), training, and capability development. Ultimately, the success of new digital economy initiatives is preconditioned upon the presence of strong political leadership and a firm
Therefore, policymakers’ capacity to manage
Summary and conclusions
Digitalisation has transformed business and societies in the past 15 year. The key factors that drive the digital economy is the birth of new Internet based businesses as well as the ICT enabled trans- formation of existing industries. At the heart of the information society are the innovations that facilitate the adoption of new
44
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
technologies. Almost no business today is run without the help of ICTs.
Investment in ICT goods and services is an important driver of growth. The increased importance of ICT in driving Swedish productivity growth, has in part overturned Robert Solow’s paradox “that computers were found everywhere except the productivity statistics”. New statistical evidence shows that the Swedish ICT- sector has a substantial edge compared to the overall economy as the
Several digital trends are driving the emergence of new business models and the transformation of established markets. We argue that three of them deserve particular attention: i) global trends such as data driven innovation and the Internet of Things, ii) the importance of
The Internet of Things is likely to have profound implications for all sectors of the economy i.e.
Five illustrative case studies show that the digital journey of firms from both traditional industry as well as the service sector shows the following similarities:
ICT investments have reduced costs but informants estimate that future cost savings will be much larger.
The implementation of new technology is accompanied with changes in
45
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
Having the ability to perform big data analytics and putting these capabilities to profitable use are two very different things.
It is clear that data driven innovation and the Internet of Things are still in their infancy. The companies surveyed gather large vol- umes of data and are currently building big data analytics capabili- ties.
Policymakers’ capacity to manage
46
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
References
ACEMOGLUE & ROBINSON 2012. The Origins of Power, Prosperity and Poverty, New York, Crown Publishers.
ARH, T., BLAŽIČ, B. J. & DIMOVSKI, V. 2012. The impact of
AUTOR, D. H. & DORN, D. 2013. The Growth of
American Economic Review, 103,
BIANCHI & LABORY 2011. Industrial Policy after the Crisis,
Northampton, MA, Edward Elgar.
BRYNJOLFSSON & MCAFEE 2014. The second machine age, Work, progess, and prosperity in a time of brilliant technologies,
New York, USA, Norton & Comany Inc.
BRYNJOLFSSON, E., HAMMERBACHER, J. & STEVENS, B. 2011. Competing through data: Three experts offer their game plans. McKinsey Quarterly,
BRYNJOLFSSON, E., HOFMANN, P. & JORDAN, J. 2010. Cloud Computing and Electricity: Beyond the Utility Model.
Communications of the ACM, 53,
COWHEY & ARONSON 2009. Transforming Global Information and Communication Market, the Political Economy of Innovat- ion, Cambridge MA, MIT Press.
DERRIDA, J. 1976. Of grammatology, Baltimore, Johns Hopkins Univ Press.
EDQUIST, H. 2009. Hur länge förblir IKT avgörande för svensk produktivitetsutveckling? Ekonomisk debatt, Vol 37.
FREY, C. & OSBORNE, M. 2013. THE FUTURE OF EMPLOYMENT: HOW SUSCEPTIBLE ARE JOBS TO COMPUTERISATION? OMS Working Papers, September 18.
FÖLSTER, S. 2014. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING.
47
Irene Ek, Rene Summer |
SOU 2015:65 |
GORDON, R. 2014. THE DEMISE OF U.S. ECONOMIC GROWTH: RESTATEMENT, REBUTTAL, AND REFLEC- TIONS. NBER WORKING PAPER SERIES.
HANNA & SUMMER 2015. Transforming to a Networked Society: Guide for Policy Makers, Sriban.
HOBSBAWM 1969. Industry and Empire: from 1750 to the Present Day, London, Penguin Books.
IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2009. Local Technology Linkages and Supplier Upgrading in Global Value Chains: The Case of Swedish Engineering TNCs in Emerging Markets.
Competition & Change, 13,
IVARSSON, I. & ALVSTAM, C. G. 2011. Upgrading in global
KOWALKOWSKI, C., KINDSTRÖM, D. & GEBAUER, H. 2013. ICT as a catalyst for service business orientation. Journal of Business & Industrial Marketing, 28,
LIPSEY, CARLAW & BEKAR 2005. Economic Transformations, New York, Oxford University Press.
MCKINSEY 2014a. IT transformation since the 1960s. McKinsey Quarterly,
MCKINSEY 2014b. Strategic principles for competing in the digital age.
MICHAELS, G., NATRAJ, A. & VAN REENEN, J. 2013. Has ICT Polarized Skill Demand? Evidence from Eleven Countries over
OECD 2013b. OECD Science, Technology and Industry Scoreboard
OECD Publishing.
OECD 2014.
OECD 2014c. ICTS AND JOBS: COMPLEMENTS OR SUB- STITUTES? THE EFFECTS OF ICT INVESTMENT ON LABOUR DEMAND IN 19 OECD COUNTRIES.
DSTI/ICCP/IIS(2014)6, yet to be declassified.
48
SOU 2015:65 |
Irene Ek, Rene Summer |
OECD & TILLVÄXTANALYS 2014a. Measuring the Swedish digital economy. In: DSTI/ICCP/IIS(2014)7, O. W. P. O. M. A. A. O. T. D. E. (ed.).
PAJARINEN, M. & ROUVINEN, P. 2014. Computerization Threatens One Third of Finnish Employment. ETLA Breif no 22, 13 January.
PEITZ & WALDFOGEL The Oxford Handbook of the Digital Economy. 'Oxford University Press'.
SOLOW 1987. We’d better watch out. New York Times Book Review.
SOLOW, R. 1957. Technical change and the aggregate production function. Review of Economics and Statistics, 39,
TAMBE, P., HITT, L. M. & BRYNJOLFSSON, E. 2012. The Extroverted Firm: How External Information Practices Affect Innovation and Productivity. Management Science, 58,
TILLVÄXTANALYS 2015. How digitalisation drives productivity and competitiveness in Sweden. Report 2014:13.
49
Det biologiska samhället
Anders Ekholm
Världen är inte en maskin
Vi har länge trott att världen är ett perfekt urverk eller maskineri. Begreppet social ingenjörskonst leder tankarna till ett samhälle som vi med precisa åtgärder kan styra i önskvärd riktning. De reformer som drivs igenom inom t.ex. vård, skola och omsorg bygger nästan alltid på denna tanke. Man tänker sig att det går att skapa riktlinjer eller lagar som sedan transformerar produktionen till något som är bättre än innan. I skolan tror man att olika betygssystem eller huvudmannaskapsreformer ska lyfta de dalande
Under de senaste decennierna har tron på regelstyrning ökat markant. Dels som ett resultat av kontraktsspecifikationerna som kommit i privatiseringarnas kölvatten, dels i allmänhet. Kanske är det
De senaste åren har man dessutom inrättat ett antal nya inspek- tionsmyndigheter. Dessa har i uppdrag att åka ut till verksamheter och inspektera att alla regler och föreskrifter verkligen följs. Sällan eller aldrig följs själva resultatet upp: Får man god vård, värdig omsorg eller demokratiskt fostrade elever? Ja det vet vi inte, men däremot inspekteras gärna olika typer av handlingsplaner, som stjäl många timmar från faktisk produktion att utforma, vilka sätts in i pärmar och glöms till nästa inspektionstillfälle.
51
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
Om vi bortser från svårigheten för papper i pärmar att faktiskt påverka arbetsprocesser så skulle detta kunna vara en bra strategi, om det bara vore så att vård, skola och omsorg, ja världen, vore ett maskineri, ett urverk, som den fiffige sociala ingenjören kan på- verka med ett på förhand känt resultat.
Problemet är att världen inte är ett komplicerat maskineri.
Världen som modell
Vi bygger gärna modeller för att förstå vår omvärld. Några modeller är användbara, men det är viktigt att komma ihåg att alla modeller är fel. Modellerna måste hela tiden utvecklas eller bytas ut i takt med att deras förenklade bild av verkligheten inte längre ger någon vägledning i tolkningen skeenden i vår omvärld.
I den ekonomiska politiken verkar vi nu stå inför ett modell- skifte. Vi vet ännu inte hur den nya modellen kommer att se ut, men en modell som säger att det är bra med negativa räntor har förstås något grundläggande fel inbyggt. Hur kan det vara negativt att ha mycket pengar sparade?
Även modellerna för styrning av vård, skola och omsorg behö- ver en akut uppdatering. I flera grundläggande kvalitetsindikatorer har det inte skett någon förbättring under flera decennier, trots att politiker och medborgare är överens om att det behövs förändring. Andelen elever som inte går ut grundskolan med godkända resultat har legat på ca 10 procent sedan
Vi är duktiga på industri. Sveriges export av industrivaror per capita är riktig hög. Att ha haft två, i alla fall historiskt framgångs- rika bilmärken och fortsatt framgångrika lastbilstillverkare eller marinmotortillverkare, är relativt remarkabelt för ett litet land som Sverige, för att inte nämna telekom, kraftteknik, industrirobotar och andra globalt framgångsrika verksamheter.
I huvudsak tenderar vi att tänka på världen som en industri- modell, helt enkelt eftersom den är enkel och våra hjärnor inte är så bra på att tänka på mer komplicerade fenomen.
52
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
Euklides beskrev hur allt kan deduceras från ett antal enkla antaganden och tillbaka. Rationalisterna under
Människan är inte rationell
Ett tydligt exempel på att vi tänker på världen som modeller är valfrihetsreformerna inom olika områden. De utgår ifrån att om vi bara gör valet fritt för individerna så kommer de att fatta förnuftiga beslut och systemet kommer att utvecklas mot optimalitet. Det visar sig emellertid att så inte är fallet. Alls. Anledningen till det börjar vi förstå genom experimentella psykologer, som t.ex. nobel- pristagaren Daniel Kahneman och genom resultat från behaviorist- isk ekonomi, som i stället för att utgå från en tänkt idealbild av hur människan är och fungerar utför experiment för att se hur vi verk- ligen fungerar.
Resultaten är deprimerande om man är rationalist. Det visar sig att även om vi har en viss förmåga att tänka rationellt, så använder vi den sällan. I stället gör vi som vanligt och på de sätt vi är trygga med. Våra beslut tas på känsla, som tämligen ofta får köra över de fåtaliga rationella funderingar vi har. Vi har en begränsad förmåga att hantera tid, och en väldigt begränsad förmåga att hantera fakta.
Parallellt med att vi börjar förstå hur vårt inre egentligen funge- rar, börjar vi även förstå hur världen utanför oss fungerar.
Även om vår mekaniska, industrialiserade bild av världen fort- farande visar sig stämma i många fall, så gäller det bara en minoritet av alla fenomen i världen, naturen eller det civiliserade samhället. Från att ha en bild av samhället som det perfekta urverket börjar vi nu förstå att världen är en helt annan bulle.
Världen är i huvudsak komplex.
53
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
Det är inte komplicerat, det är komplext
I vardagligt tal skiljer vi sällan mellan komplicerad och komplex. Dessa begrepp får stå för något som innehåller många parameterar, fler än vad vi riktigt kan hantera. Men i en mer teknisk mening är det två helt och hållet olika fenomen.
Komplicerade system kan vi förstå, eller organisera oss så att vi kan förstå. Vi kan t.ex. bygga rymdraketer, superdatorer och stor- sjukhus. Det finns ingen människa som kan förstå alla detaljer av sådana system, annat än på konceptuell nivå. Ändå fortsätter vi att bli allt bättre på att göra sådana system.
För att hantera komplicerade system eller processer behöver vi stora mängder data. Vi behöver rationalitet. När vi nu inser att vi som människor inte är särskilt duktiga på rationalitet, så är det ju tur att vi för första gången i världshistorien har uppfunnit maskiner som är ekvilibrister på just logik, och dessutom på massiv data- krunchning; datorer.
Det är faktiskt så att skälet till att vi fick upp ögonen för kom- plexitet var just uppfinnandet av datorer. Även om komplexitet beskrivits och hanterats innan, så är det först när vi börjat kunna göra datormodeller av komplexitet som vi börjat förstå fenomenet.
Vad betyder det då att något är komplex? Komplexitetsteori är en vetenskapsgren som behandlar system med följande egenskaper:
de är komplexa (många oberoende enheter interagerar, t.ex. ett mänskligt samhälle eller den levande cellen).
interaktionen inom systemet medför spontan självorganisering (t.ex. fåglar som anpassar sig till andra fåglar och därmed skapar en flock).
de självorganiserande systemen är adaptiva (de försöker att vända händelser i dess omgivning till fördelar, t.ex. en art utvecklas i riktning mot bättre anpassning till omgivningen eller företag som lär av erfarenheter) (Wikipedia, 2015).
Sådana komplexa, självorganiserande och adaptiva system har en dynamik som gör att de skiljer sig från statiska objekt som t.ex. datorer, som endast är komplicerade, till skillnad från komplexa. Komplexa system är mer spontana, mer oordnade och mer levande, de befinner sig på randen till kaos, där systemen har tillräcklig sta-
54
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
bilitet för att vara uthålliga, men samtidigt kan omvandlas. Randen till kaos1 är där komplexa system kan vara spontana, adaptiva, och levande.
För att ett system ska anses vara adaptivt komplext finns det ett antal kriterier som ska vara uppfyllda. Även om det kan se ut som väl utarbetade kriterier så finns det egentligen ingen enda definition av komplexitet som alla är överens om.
Ett komplext adaptivt system har några eller alla av följande attribut:
Antalet delar, och typer av delar, i systemet och antalet förbin- delser mellan delarna är
Systemet har minne eller inkluderar återkoppling.
Systemet kan anpassa sig efter sin historia eller återkoppling.
Relationerna mellan systemet och dess omgivning är
Systemet kan påverkas av, eller kan anpassa sig till, dess omgiv- ning.
Systemet är mycket känslig för ursprungliga betingelser.
Komplexa system är alltså system där delarna interagerar, dvs. som eleverna i ett klassrum, personerna på en enhet eller arbetsgrupp, våra kroppar. Resultaten blir emergenta, dvs. de uppstår ur den samtidiga interaktionen snarare än som resultat av ett löpande- bands alla olika stationer. Vi vet inte vad som kommer ur ett kom- plext system vid varje tillfälle, däremot kan vi i efterhand peka på vilka beroenden som ledde fram till ett specifikt resultat. Det inne- bär ännu en i raden av nedslående nya sanningar: Det går inte att styra ett komplext system.
Men de går att påverka.
1 sv.wikipedia.org/wiki/kaosforskning
55
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
Nya modeller växer fram
En person som har funderat på hur världen kan beskrivas är Dave Snowden, som då han arbetade på IBM tog fram en modell för management som kunde beskriva världen såsom vi börjar förstå att den funkar. Han har tillsammans med andra utvecklat det s.k.
Källa: CC3.0 SA by Dave Snowden.
Dave Snowden kategoriserar våra organisationer, processer och fenomen i fyra kvadranter samt en mittenkategori av oordning där vi inte riktigt vet vad som gäller. De olika kvadranterna beskriver vilken nivå av determinism vi kan ha, alltså i hur hög grad vi kan förutse resultatet av våra handlingar.
I obvious finns processer som bygger på enkla samband. Inte nödvändigtvis enkla i meningen banala, utan i att vi vet vad som händer då vi vidtar en åtgärd. Om jag tappar ett kristallglas i ett
56
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
betonggolv så kommer det att gå sönder. För att undvika detta så är åtgärderna väldigt tydliga: håll hårt – fumla inte.
Kausaliteten är dessutom solklar. Ett tappat glas leder oundvik- ligen till krossat glas. Det finns många processer eller organisa- tioner som opererar i denna kvadrant, som snöröjning, kullager- tillverkning, biltillverkning osv. Att servera lunch bygger på enkla samband, men inte hur de smakar eller upplevs. Det senare är något helt annat, ett komplext samspel mellan vad du äter, hur du känner dig, din miljö och ditt sällskap. Exakt samma lunch kan alltså smaka helt olika från dag till dag, men att servera lunchen – det kan vara ett enkelt system.
I denna kvadrant kan vi successivt söka oss fram till det bästa sättet att utföra arbetet vid given teknik eller kunskap, och veta vilket resultat vi får. Best practice funkar fint. Socialstyrelsen kan publicera kliniska riktlinjer, och om de följs så får vi vård av bra kvalitet. Standardiseringsorgan kan publicera sätt att tillverka och följer vi dessa så kommer vi få bra produkter. Att styra upp proces- sen är även att påverka resultatet på ett förutsägbart sätt. Det finns minst en bästa organisation och arbetsprocess. Den kan vi skriva dekret om att införa.
I kvadranten complicated blir det lite värre. Vi vet inte från bör- jan vad som gäller, men efter att vi benat ut de olika aspekterna kan vi gå vidare. Här faller regelverk, kliniska riktlinjer eller andra checklistebaserade lösningar. Däremot finns det good practice:
”Det brukar vara en god ide att börja med att undersöka ….” Här behöver vi mycket input i form av data. Vi kan bygga besluts- stödsystem som handleder oss i processen. När vi har lärt oss till- räckligt kan vi kanske göra en eller flera ”obvious” processer av dem. Sådana processer vet vi i princip hur vi gör och de säger hur vi bör gå tillväga. Ofta gör vi det dock inte, eftersom vi inte ser behovet av det p.g.a. vårt väl tilltagna ego, eller för att vi som modell av världen ser den som ”obvious”.
I kvadranten complex är det svårare eller omöjligt att i förväg be- stämma ett precist utfall utifrån hur man organiserar sig. Det är tvärtom så att din förmåga att ständigt anpassa dig blir avgörande för hur bra resultat du kommer att uppnå. Även hur du gör blir väldigt viktigt för resultatet, men inte i en förväg definierad pro- cess, utan anpassningen till det lokala eller individuella fallet är av-
57
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
görande för resultatet. Här återfinns en nations ekonomi, ett före- tags innovationskraft och det mesta av vård, skola och omsorg.
I kvadranten chaos är det oklart vilket samband som finns mellan åtgärd och resultat. Det finns heller inga gränser för hur systemet kan slå. Kultur kanske kan säga ha dessa egenskaper. Du skapar ett konstverk, men du vet inte på förhand vad betraktarens reaktion kommer att bli. Ditt verk kan höjas till skyarna och du blir världs- kändis eller, dessvärre vanligast, inte. Det finns kaotiska inslag även i näringslivet. Olika produkter blir ”virala”, hajpade och säljer stort, för att sedan dö ut tämligen snabbt. Varför just den specifika pro- dukten? Vi vet inte riktigt, men en och annan marknadsförare ligger nog sömnlös och funderar på det.
Även i näringslivet går man mot mer av komplexitet och inter- dependenser. I stället för bara sälja en lastbil säljer man ett helt paket med service och stöd till miljömässighet, utbildning för kör- teknik och logistiksystem. Vi går från en modell där det endast var kvalitet och pris som bestämde vad vi skulle köpa, till en situation där det är mer av innovation och relation. Relation betyder att tjänsten allt mer är samproducerad, dvs. emergent.
Därför har de senaste decenniernas reformer inte fungerat särskilt väl i vård, skola omsorg
De reformer som drivits igenom under de senaste decennierna bygger på att vi kan förstå verksamheter och deras resultat från ett
Fast även dessa till synes rätlinjiga system har en hel del kom- plexa inslag. Antalet sjukskrivna påverkades t.ex. väsentligt mer under
58
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
Tomt i verktygslådan
Nästan alla politiska diskussioner rör dimensioner som i liten eller ingen grad påverkar resultaten. Privat eller offentligt, statligt eller kommunalt, fler eller färre kommuner och landsting, tidigare eller senare betyg, kliniska riktlinjer, bemanningskrav, upphandlingslag- stiftning osv. När verksamheterna inte följer lagarna enligt inten- tionerna så stiftar man ytterligare lagar, skriver ännu längre kon- trakt eller startar en inspektion.
Vi har alltmer gått in i styrningsmodeller som bygger på simpla linjära modeller, för att vi verkar vilja styra med regler och enkla ekonomiska incitament, t.ex. besöksersättningar i vården eller skol- peng. Via mängder av detaljerade regler och kontrakt, kvasimarkna- der och olika former av tillsynsmyndigheter tror vi att vi kan införa de bästa modellerna. Men all vård, skola och omsorg produceras i mötet mellan patienten/eleven/brukaren och systemet och profes- sionerna, dvs. i mikrosystemen. Reformer som inte påverkar detta möte kommer inte heller påverka kvalitet eller effektivitet. Detta leder i stället till att vi överstyr och förhindrar utveckling, och för- sämrar driften – i alla fall om folk lyder regelverken.
När vi ser världen som ett komplext nätverkssystem, havererar frågor om ansvar, organisation, detaljreglering och enkla ekono- miska incitament.
Med data förstår vi världen
När vi börjar förstå att det mesta i samhället är komplext, lite till är komplicerat och ganska få saker är enkla, så börjar vi kanske även inse att det enda kända sättet att hantera komplicerade och kom- plexa fenomen är med massiva mängder data i realtid. Vi måste bygga modeller och analys- och beslutstöd för att kunna hantera dessa verksamheter. Regelverk är bra och nödvändiga för att slå fast ramar och aktörer, men ska begränsas till detta för att inte över- styra och kväva utveckling och innovation.
Inom offentlig sektor finns ingen infrastruktur för att hantera data på en nivå som stödjer komplicerade sammansatta system, annat än för ett fåtal mödosamt och ganska illa designade sam- arbeten mellan myndigheter. Komplexitet har vi som sagt inte rik-
59
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
tigt så stor kunskap om hur vi ska hantera, men klart är att en start är att samla massiva mängder data och börja experimentera.
Den myndighet som i dag har huvudansvaret för hanteringen av data inom statliga myndigheter är Statistiska centralbyrån (SCB). Vid sidan av SCB har vissa initiativ tagits av myndigheter med stora volymer av handläggning, t.ex. Skatteverket och Försäkringskassan som har visst utbyte av data för handläggning av individuella ären- den. Likaså pågår arbete med att låta kommuner koppla upp sig med direktaccess till Försäkringskassan för handläggning av för- sörjningsstöd. Gemensamt för dessa initiativ är att de tillkommit på myndigheternas initiativ men att lagstiftningen oftast inte medger en rationell hantering av data. Oftast bromsas, försenas eller omöj- liggörs därför dessa initiativ av en lagstiftning som inte hängt med.
Ett annat aktuellt exempel är försöken att införa gemensamma läkemedelslistor där tanken är att läkare ska kunna se vilka andra läkemedel en patient får utskrivna, vilket förstås är extremt viktigt för en säker läkemedelshantering. I förlängningen kan även olika typer av förskrivningsstöd som varnar för olämpliga kombinationer eller doser användas här. Detta arbete har nu pausats i ett år i av- vaktan på att regelverket ska ändras. Systemen för förskrivnings- stöd har funnits i andra länder i decennier, men i Sverige är de alltså förbjudna.
Det har gått så långt att då man startade Inspektionen för social- försäkringar fick de inte hantera data. Skälet var baserat på integritets- argumentet, vilket är helt obegripligt eftersom myndigheten fick gå in i Försäkringskassans system och läsa i personliga ärenden, inklusive läkarintyg. Efter intensivt tjat från myndigheten har man så äntligen fått tillåtelse att hantera data, men det tog ett halvt decennium. Hur man tror att man kan utvärdera socialförsäkringar, med avseende på t.ex. effektivitet, återgång i arbete, jämlikhet och så vidare, utan några data utom slumpmässigt läsande av enskilda akter, är en gåta.
Att utbyta data för förbättringsarbete är i princip även det för- bjudet. För syftet forskning kan man få ut data efter beslut i etisk nämnd, men även om du har etiskt godkända projekt kan SCB stoppa projektet. De gör i sin tur en godtycklig bedömning av huruvida den personliga integriteten ändå kan anses vara hotad. Viktigt att notera här är att det oftast rör sig om avidentifierade data. Här har nämligen SCB helt bytt bedömning av utlämnande-
60
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
ärenden. För bara fem år sedan sågs avidentifierade data som just avidentifierade, dvs. Personuppgiftslagen (PuL) behövde inte tas med i bedömningen utan utlämningen bedömdes endast utifrån sekretesslagstiftningen. För fem år sedan tog utlämningsprövningen någon dag, i värsta fall en vecka. I dag är det inte ovanligt att den tar ett eller flera år. Det här gör att talet om jämlik skola, vård och omsorg kan tyckas vällovligt men naivt. Hur skulle man med det rådande sättet att arbeta kunna åstadkomma detta? Jämlikhet är ett strikt statistiskt fenomen. Ojämlikhet går att observera i verklig- heten, men inte jämlikhet.
Sverige i bakvattnet?
På samma sätt som företag går under då de inte klarar av att stän- digt lära sig och utvecklas kommer antagligen även länder hamna i bakvattnet. Länder går visserligen inte under, men det som händer då man inte klarar konkurrensen är att växelkursen förskjuts så att det blir dyrare att köpa importerade varor.
Det som händer då man gradvis stelnar är att man inte förmår att tänka nytt och tänka om, trots att resten av världen förändras. Bitvis gör man det av bra skäl. Man har redan investerat i sin pro- duktionsteknik, men framförallt i sin produktionslogik. Man kan tänka, man kan tänka nytt, man är i bästa fall innovativ inom ramen för sin produktionslogik. Man är duktig på riktigt, i så fall, på den inre produktiviteten, dvs. att ständigt bli några procent bättre varje månad. Men den yttre produktiviteten – gör man rätt saker? – den blir lidande. Till slut har man så liten kontakt med den nya pro- duktionslogiken att nystartade verksamheter som inte bär nack- delarna av historien men har fördelarna av att lära nytt, tar över medan de gamla går i konkurs. Sedan börjar deras utveckling mot mognad och till slut till stagnation och slutligen konkurs. Samma kretslopp har som sagt inte länder, men visst stagnerar de.
I Sverige är utvecklingen tudelad. Delar av näringslivet är syn- nerligen innovativt och verkar hänga med – i vissa fall leda ut- vecklingen. Så långt allt gott.
Problemen börjar dock hopa sig då vi ser till de skattefinansi- erade verksamheterna. I huvudsak har man ännu inte ens imple- menterat moderna styrmetoder för det som är ”enkelt” i Cynefine-
61
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
ramverket. För det komplicerade är det än värre, det mesta av informationsdelning mellan offentliga instanser är förbjuden i lag eller hindras av att olika delar av sektorn inte kan eller vill sam- arbeta. Det komplexa har ännu inte alls börjat adresseras.
Detta vore inget problem, om det inte vore för den monstruösa ineffektiviteten och det ökande lidandet till följd av skador och till och med för tidig död inom vård och omsorg. Det i sig skulle för- stås vara skäl nog att börja förändras. Men det spiller dessutom över på det privata näringslivet och därmed på våra möjligheter att köpa billiga importvaror. Eftersom en så stor del av svensk eko- nomi är offentligt finansierad så innebär det att stora mängder data blir inlåsta i ineffektiva strukturer med förbud eller ovilja till lärande av dessa. Data om hälso- och sjukvård, pedagogik, omsorgerna, är det bränsle som de nya industrierna behöver för att kunna utveckla nya produkter och metoder. Det talas mycket om innovation och forskning, men råvaran har man satt bakom lås och bom. Det är klart att länder med en mer modern syn på information snabbt kommer att ta över dessa sektorer som till sin natur bygger på informationshantering. Det svenska problemets storlek ökar där- med för varje dag då alla branscher i allt högre grad blir IT.
Centralmaktens närmast automatiska tendens till överstyrning kan mildras eller helt elimineras genom att folk helt enkelt inte följer de regler och propåer som kommer att leda i fördärv. Själv skickar jag självklart vanliga
Att hantera komplexa system
Komplexa system bör hanteras uppifrån, genom enkla resultatmål och stabila institutioner. En finmaskig infrastruktur behövs för att alla myriader av aktörer och agenter ska bli ihopkopplade, som på marknaden, fast med information. Staten kunde ta ett ansvar för infrastrukturen för datadelning, men inte för innehållet eller defi-
62
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
nitionen av data. Då skulle utvecklingen snabbt avstanna. Staten är (kan vara) bra på fantasilös drift, men inte på utveckling.
Underifrån kan komplexa system hanteras genom att stödja mötet mellan den berörda, professionen och systemet. Det görs genom att förse aktörerna med beslutsstödssystem, prediktions- modeller och realtiduppföljning i syfte att förbättra, aldrig straffa eller kontrollera.
Vi måste inse att det inte, annat än i undantagsfall, finns en bästa metod eller organisation som vi centralt kan skriva dekret för att införa.
Det ständiga lärandet måste hela tiden vara målet. Det ständiga lärandet måste dessutom i allt högre grad ha just mig som person i fokus. Frågan är inte hur vi tar hand om kunder eller patienter, utan hur vi tar hand om Anders Ekholm med just hans behov eller problem i exakt denna stund?
Frånvaron av styrning i detaljer kan verka som anarki, men lik- heterna är inte stora. I stället är det viktigt med ramar och mål för verksamheten, och framförallt med en väldigt väl utbyggd infra- struktur för att följa upp resultat och dela data om detaljer i pro- duktionen, så att det ständiga lärandet har fakta att bygga på.
I offentlig sektor är det i dag precis tvärtom. Där finns ingen infrastruktur för uppföljning annat än i undantagsfall, och då kanske på övergripande nivå någon gång per år, med månaders eller års eftersläpning av data.
Oftast är det förbjudet att dela information med varandra och regelverken går snarare in och stipulerar processdefinitioner, som vilken utbildning och licens man ska ha, hur bemanningen ska se ut vid olika situationer, osv. Saker som vi vet inte har någon eller liten påverkan på resultatet, men som tydligt driver kostnader då allt fler myndigheter som ska inspektera att verksamheterna verkligen föl- jer de digra och inte sällan motstridiga styrdokumenten inrättas.
När det vi bör vilja uppnå t.ex. är ett värdigt bemötande i triv- samma miljöer, är det i princip brandskyddsmyndigheten, livs- medelsverket och arbetsmiljöverket som bestämmer inredning. Det ger rationellt städbara, flamskyddade möbler, men inte är det mysigt. Likaså ska man ha plasthandskar då man tar i de äldre, säkert fantastiskt sanitärt, men värdigt bemötande blir det då inte.
De inspekterande myndigheterna säger heller aldrig hur man gör, de bara inspekterar. För hur kan man hitta ansvariga om man
63
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
som inspektör varit med och stöttat i hur man gör och sedan kommer och gör nedslag på verksamheten? Det enorma problemet med detta tänkande ser vi då vi börjar se dessa verksamheter som de komplexa adaptiva system de verkligen är.
Hur peka ut den ansvarige i ett system där resultatet växer fram ur samverkan mellan alla aktörer inklusive patienten, brukaren, eleven och professionerna, samt systemdesignen i stort? En otro- ligt enkel fråga. Det gör du i normalfallet inte. Vilket inte betyder att det inte finns undantagsfall där det går att peka ut just en per- son, eller åtgärd som bär ansvaret. Som t.ex. brister i de strikta rutinerna kring smittspridning. Problemet här är att det inte räcker med att bara skriva policys eller anslå riktlinjer på anslagstavlor. I en engelsk studie uppgav 100 % att man visste att man skulle tvätta händerna mellan varje patient och 85 % av sjukvårdspersonalen att de tvättade händer mellan varje patientkontakt. När man i lönndom observerade visade det sig att endast mellan
Valfrihet som kvalitetsgarant
Hur står sig då marknaden som metod för att hantera komplexitet? Marknaden är till sin natur ett komplext fenomen vilket är bra på att hantera komplicerade utbyten. Men marknader kan inte hantera utbytet av komplexa tjänster, eftersom det med en samproducerad tjänst är oklart vem som är producent och vem som är konsument. Hur ska producenten i ett sådant läge kunna beräkna priset och hur ska du som kund kunna utvärdera olika producenter då du själv gör en stor del av tjänsten, och dessutom inte vet resultatet av sam- arbetet förrän efteråt? Marknaderna försöker därför snarare bygga relationer än
Vad är det då marknaden ger oss möjlighet att välja? Finns det t.ex. någon anledning att tro att valet av skolbyggnad eller vård- centralshus kan leda till bättre verksamhetsresultat?
Vi vet att effektiviteten i pedagogiken eller psykoterapi är mycket mindre beroende av vilken metod vi använder och mycket mer beroende av om lärare och elev finner varandra, likaså i psyki-
64
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
atrin. KBT eller psykoanalys – båda fungerar om samspelet mellan patienten och terapeuten är gott. Kan jag som individ veta vem som kommer att funka? Nä, men kanske kan jag – om jag är stark och insiktsfull nog – välja bort då samspelet inte fungerar. Därför kan valfriheten fungera som en viss kvalitetsdrivare på mikroplanet. Detta är bra, men man kan inte förvänta sig enorma effekter då vi vet från betydligt enklare marknader som pensionssparande eller elmarknaden att byte är väldigt ovanligt. Dessutom bygger de flesta av dessa relationer på rejäla skillnader i styrka och makt. Följakt- ligen har vi inte kunnat notera särskilt anmärkningsvärda förbätt- ringar – knappt några – i kölvattnet på valfrihetsreformerna.
Vi vill kunna välja, kanske främst välja bort, och en bättre match- ning mellan arbetsgivare och arbetssökande, läkare och patient osv. kan åstadkommas om resultaten drivs just av interaktionen mellan individer, inte av valet av vilken byggnad man ska gå till. Detta kan låta sig göras med hjälp av de nya lärande maskinerna – datorer som till skillnad från människan kan hantera enorma mängder informa- tion. För det krävs sammanlagda data i realtid, kraftfulla datorer och självlärande system. Sådana system byggs i dag av de mest innovativa individerna, företagen och organisationerna. Men valfri- hetsreformerna i sig är rätt, vi vill kunna välja, men det är snarast konsumentreformer snarare än effektivitetsreformer.
Steg som behöver tas i dag
Lagstiftning
Ett första steg för staten borde vara att ta ansvar för den legala infrastrukturen. Det gäller den regelmässiga infrastrukturen så att jurister inte ska behöva bli inblandade vid varje överföring av data såsom situationen är i dag. Det är krångligt, tidsödande och dyrt och leder i många fall till att informationssamarbete inte kommer till stånd.
I dag får man som myndighet, vare sig man är kommunal eller statlig, hantera den data som behövs för att utföra sitt arbete. Så står det i de flesta regleringar. Men synen på vad detta arbete är, är alltför närsynt. Så t.ex. får inte Statens institutionsstyrelse följa upp vad som har hänt med de som tvångsvårdats på deras anläggningar, något som rimligtvis borde ingå i ett modernt och ständigt lärande
65
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
arbetsliv. Att i realtid hålla reda på resultat och bestämningsfak- torer måste ingå i att göra ett bra jobb. Eftersom man inte på för- hand vet vilka bestämningsfaktorerna är måste man kunna få ut mer data än vad som kanske i första hand kan tänkas.
I dag är så kallad datamining förbjudet i svensk lagstiftning, inte explicit men i praktiken. Datamining är en av de viktigaste av alla de nya moderna metoderna att hantera stora mängder data. I stället för att som i traditionell forskning prova en tes, begär ut en noga specificerad datamängd för att se om tesen är sann eller falsk, så säger man åt maskinerna att plocka fram alla olika tänkbara och otänkbara samband som kan finnas i data. Detta är helt centralt för att bygga de nya tänkande och självlärande maskinerna. Enligt svensk rätt får man dock bara begära ut de variabler som man redan vet är nödvändiga för forskningen, man får alltså inte ut variabler som man tror kan vara ”bra att ha”. Med tanke på att utlämnings- tiderna för data från våra myndigheter inte sällan kommer upp i ett eller flera år, blir arbetssituationen för kvantitativ forskning otro- ligt svår. Tänk dig att du i ditt arbete måste bestämma dig för vilka verktyg du behöver ha med dig på det jobb du ska göra om ett år!
Vad värre är, vi vet i dag att det inte är en enstaka variabel som utgör prediktor för om något kommer att gå fel, för att t.ex. ett barn eller en ungdom ska hamna utanför arbetsmarknaden eller i kriminalitet. Detta kräver att flera olika riskfaktorer är uppfyllda samtidigt. Brittisk forskning visar t.ex. att tre olika förutsättningar krävs för att du ska kunna se fram emot en kriminell framtid. Den första är låg impulskontroll, den andra är att du befinner dig i en kriminogen miljö, dvs. ditt kamratgäng, kanske inte i första hand stadsdel, samt att det ingår i din föreställningsvärld att det är acceptabelt att begå brott. Vi vet, i alla fall på teoretisk nivå hur vi förhindrar att barn och unga slås ut. Men det kräver massiva mäng- der data, eller som förr, massivt intresse från grannarna i lokalsam- hället. Vad vi börjar förstå är att utslagning är en komplex process som bygger på interdepenserna mellan omgivning, stadsdel, kam- ratgäng, familj och skola. Vill vi verkligen göra något åt detta så krävs massiva mängder data om just alla dessa förhållanden.
66
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
Integritet
Användningen av den typen av breda datamängder som beskrivs ovan kan ha implikationer för det som brukar kallas integritet. Vad det är vet vi inte riktigt, det finns i dag ingen legaldefinition på integritet. Till syvende och sist är detta en politisk avvägning. Av- vägningen måste stå mellan utslagningen av barn och unga, skol- misslyckanden, jämlik hälsa och rekrytering av framtidens krimi- nella, tillväxt i de växande informationsintensiva branscherna och det som kallas integritet. I dag värderas integritet extremt högt i relation till andra samhälleliga mål. Lite obegripligt högt, det beror antagligen på att de som hanterar integritet inte förstår kopplingen mellan fakta och resultat.
Vad verkar då vara befolkningens åsikt om integritet? När det härom året avslöjades att amerikanska staten via sin myndighet NSA samlar data om oss, i hela världen och i en skala och detalje- ringsgrad som ingen tidigare underrättelsetjänst har gjort, vredga- des då befolkningen och marscherade unisont till amerikanska ambassaden för att protestera? Inte alls, det hela mottogs med en kollektiv gäspning. Då nationell patientöversikt (NPÖ) startade fanns och finns möjligheten till
67
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
Enkla regler för att stödja service, effektivitet och innovation
Som tidigare beskrivits går inte komplexa system att styra i sina detaljer, men de går att påverka. Det gör man genom att ha enkla regler företrädesvis på resultatet, och sällan eller aldrig på processen eller strukturen. Om det inte är enkla deterministiska processer, då kan sådan styrning vara både effektiv och nödvändig.
Regel 1: Alla ledtider i alla offentlig finansierade system ska hal- veras. Varje år. De flesta processer har långa handläggningstider, men i huvudsak för att ärendet ligger och väntar. Köer kräver ofta mer administrationstid, och processer som stoppar och startar har mer omställningstid är en process som flyter på.
Det går ofta att korta ledtider på befintlig teknologinivå, men till slut krävs att man börjar digitalisera och automatisera. Det betyder även i förlängningen att regelverken måste anpassas så att detta blir möjligt. Ett exempel är deklarationsprocessen, där Skat- teverket ständigt drivit på Finansdepartementet om att bl.a. ta bort avdragsmöjligheter, antalet manuella bedömningspunkter och fysisk namnteckning, för att kunna automatisera processen. Resul- tatet av de senaste 20 årens arbete är slående; Skattemyndigheten är en av de mest populära myndigheterna och de har en mycket effektiv process – vilken givetvis fortfarande kan halveras. I princip alla verksamheter, privata och offentliga, hävdar att de opererar på sitt optimum. Det är undantagslöst fel.
Regel 2: Alla offentligt finansierade
Regel 3: All data som inte riskerar att lämna ut känslig inform- ation om enskilda ska vara fritt tillgänglig i realtid, via analysgräns-
68
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
snitt och API:er. Data är den nya oljan, inte bara som rikedoms- alstrare utan även som ett av de viktigaste smörjmedlen för innova- tion. Även alla data som kan anses känsliga kan faktiskt läggas ut i analysgränssnitt. Exempelvis lägger australiska SCB ut hela sin folk- räkning med inkomster osv. så att alla kan göra godtyckliga kors- tabuleringar. Genom ett fiffigt utformat system går det ändå inte att bakvägsidentifiera individerna.
Regel 4: Alla datauttag som är gjorda på dig som person ska loggas. Om mina data däremot används anonymt för att t.ex. be- räkna genomsnittsinkomsten i riket, så behöver de inte loggas. Loggen finns i realtid, där jag kan koppla in mig på statens gemen- samma portal för att titta på den. Eller, om jag vill, få en lista varje år per brev.
Regel 5: Det ska finnas en gemensam portal, där alla offentligt finansierade tjänster kan bokas, ses och utvärderas. Givetvis måste även portalen ha API:er så att användaren kan nyttja en godtycklig App för att hantera detta, och själva bestämma graden av autentise- ring. I dag sitter det ett litet gäng jurister och definierar vilken autenticering alla ska ha. Det vill jag kunna avgöra själv, bylsiga dosor för inloggning, eller ett enkelt lösenord? Mitt val.
Regel 6: Dataflöden till privata företag, annat än som avidentifi- erade forskningsdataset, får inte ske. Jag kan dock som uppgifts- lämnare själv medge att namngivna företag få se delar av mina data, t.ex. för att utvärdera medicinska resultat av en ny metod eller ett nytt läkemedel. Man kan givetvis fundera på förbud mot att t.ex. dela med sig sjukskrivningsdata till potentiella arbetsgivare eller försäkringbolag. Det finns sådana i dag, men de kringgås enkelt genom att be ansökande att ta med ett utdrag, så frågan är hur effektiva sådana förbud egentligen är.
Regel 7: Alla offentligt finansierade verksamheter kan i samråd med sina brukare iscensätta regelfria experimentverksamheter. När vi nu börjar förstå att världen är komplex snarare än mekanisk vet vi inte riktigt hur vi ska göra. Vi behöver experimentera. De enda regler som gäller för experiment är: alla viktiga variabler ska följas i realtid, och om resultaten i viktiga utfallsparametrar blir sämre än de 10 procent sämsta traditionella verksamheterna, ska experimen- tet stoppas och utvärderas. Om resultatet är det viktigaste spelar ju kattens färg ingen roll, bara den fångar möss. Men den måste i alla
69
Anders Ekholm SOU 2015:65
fall vara bättre än de sämsta katterna, annars är det ju ingen mening.
Detta skulle ge en annan oväntad positiv effekt: att man började följa viktiga utfallsparametrar t.ex. patientsäkerhet, något som lus- tigt nog inte görs i dag, annat än i vissa punktinsatser. Det ständiga lärandet är verkligen en ödesfråga, och lärande sker genom nya erfarenheter, till det behövs experiment.
Regel 8: Omdefiniera Datainspektionens uppdrag. En del av DI:s uppdrag är synnerligen viktigt. Att enbart rätt människor kan se känslig information, att det finns bra och säkra inloggningar och att data och överföringar krypteras på ett säkert sätt. Det andra DI håller på med som hindrar innovation och effektivitet måste läggas ner. För att på riktigt kunna avgöra om loggar, kryptering osv. fak- tiskt är bra måste antagligen inriktningen på personalens kompe- tens bli en annan än den är i dag.
Regel 9: Bygg på med medborgarnas fokus och val. Journaler på nätet, patientmaktslagstiftningen, osv. är utmärkta initiativ. Inte för att de annat än marginellt påverkar effektiviteten, men på sikt kan de leda till annat. När fokus skiftar från de interna produk- tionsprocesserna till resultatet för dem som produktionen faktiskt är till för, kan det ske stora ting. Låt mig som brukare välja sätt att kommunicera med offentligt finansierad verksamhet, låt mig be- stämma autentiseringsgrad, och med vem jag delar data. Detta är bra inte enbart för upplevd servicenivå utan även för faktisk ser- vicenivå och effektivitet på lite sikt.
Regel 10: 500 kronors regeln. Det pratas mycket om samverkan och samordning, i praktiken sker dock väldigt lite av detta. All koordination är information. Alltså måste informationen delas för att processer ska kunna samordnas. I dag är det du som medbor- gare som får ta hela koordineringsansvaret och kostnaden. Det är billigare för offentligt finansierade verksamheter att inte koordi- nera. Så borde det inte vara. 500 kronors regeln säger att om du som medborgare måste upprepa information som redan finns hos någon annan aktör, så måste den som kräver dig på onödig inform- ation ersätta dig med 500 kronor. En enkel regel som verkligen skulle sätta fart på samordningen!
Ytterligare en åtgärd som skulle öka innovationskraften i offent- lig sektor vore att staten började finansiera t.ex. virtuella beslut eller automatisk sjukvård på nätet. Detta är ju inte en geografisk
70
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
verksamhet eftersom den är virtuell. Statens beredning för medi- cinsk utvärdering (SBU) skulle kunna ta fram de algoritmer som ska gälla för automatisk förskrivning, t.ex. av insulin till en patient med välskött diabetes, Viagra eller antibiotika vid urinvägsinfek- tioner som olika läkare sagt är endast en fråga om att fråga, eller t.ex. ta ett blodtryck, något som kan göras på ett apotek, stormark- naden eller hemma. Ersättningen betalas ut med t.ex. 50 kronor per automatiskt recept, och säg trehundra kronor per virtuell kontakt, mail, sms eller video/telefon. Från patienten tar man ingen patient- avgift, för att styra konsumtionen mot den billigaste vägen. Finan- sieringen tas ur det generella statsbidraget till kommuner och lands- ting. Landstingen kommer att tjäna på detta eftersom det antag- ligen tränger undan vanliga fysiska besök som är väsentligt dyrare. Ett besök på vårdcentral brukar sägas kosta ca 1 200 kronor. Det vill säga volymerna kan öka med en faktor fyra mot ett undanträngt fysiskt besök utan att Landstingen förlorar på det för semimanuella besök som mail, och med en faktor 24 för helt automatiserade tjänster. Givetvis kan även landstingen utveckla virtuella system för att stödja automatisk sjukvård. Men antagligen är det främst en fråga för privata aktörer.
Kan utvecklingen gå åt något annat håll?
Givetvis kan och i stora delar går utvecklingen åt andra håll i dag i Sverige. Vi ser en ganska snabb omvandling av arbetsmarknaden i Sverige. Det förs fram att det är datoriseringen och robotiseringen som ligger bakom den. Det är antagligen så. Samtidigt skapas nya jobb både inom och som komplement till det nya. Antalet pro- grammerare och antalet jurister har bägge ökat med ca 20 procent det senaste halva decenniet.
Sverige och även andra västländer blir alltmer juridicerat. Det är synnerligen viktigt att landet på lag ska byggas, men det kan även gå överstyr. Men det stora problemet med juridicismen är att fokus skiftar från resultat och till något annat, lite oklart vad. Men det ska vara ordning och reda. Det leder till att dynamiken och föränd- ringen minskar.
Ett aktuellt exempel på när det kan gå helt fel trots att man gör helt rätt är att i dagarna har man gjort en ny tolkning av EUs direktiv
71
Anders Ekholm |
SOU 2015:65 |
för producentansvar, därför har man nu en ny syn på vad värmeljus egentligen är. Förut var aluminiumkoppen att ses som en förpack- ning och kunde därmed läggas i kärlet för metallförpackningar och kunde återvinnas. Nu har det gått upp ett ljus och värmeljuskoppen ska nu snarare lik(!)ställas med gravljus. Som INTE är en förpack- ning. Så nu är det förbjudet att slänga värmeljus i återvinningen för metallförpackningar. Det är nu oklart vad man ska göra av sitt metallskrot, men kommunerna har i alla fall ansvaret. Många kom- mer förstås slänga dem i hushållssoporna.
I ett adaptivt dynamiskt system, med fokus på resultatet, skulle man inte komma på tanken att ödsla energi på att fundera på hur man ska se på värmeljus, om det inte är ett problem i sig för miljön eller kostnaden för återvinningen. Det är på flera sätt ett löjligt exempel, men runt om i Sverige sitter alltfler människor i sådana direkt skadliga processer. Dels direkt för miljön som i det här fallet, men sedan faller effektivitet, välfärd etc. med denna typ accelere- rande metaarbete. När man offrar slutresultatet för att det anses vara viktigare att följa påhittade procedurer är det ett tecken på ett civilisationens begynnande sönderfall.
Storlek går före fall
Ett annat skäl till att civilisationer går under är att de inte kan administreras då de blir för stora och komplexa. Samtidigt är det effektivt för oss som individer att flytta till civilisationens centrum.
Fysikern Geoffrey West leder ett team som forskar kring städer som nätverkande entiteter, dvs. komplexa system. De har kommit fram till att det finns lagar som är generella för städer över hela jorden. Då man t.ex. dubblar befolkningen i en stad, ökar utbudet av nöjen, kultur, restauranger, löner etc. med 115 procent. Det gör att vi på mikroplanet hela tiden kommer att vilja eller att lockas till urbanisering.
Samtidigt eftersom staden är ett komplext fenomen, MINSKAR de styrandes förmåga att faktiskt sköta staden. Eftersom man i hela historien inklusive i dag tror att staden är ett deterministisk ”obvious” fenomen som kan styras med regelverk så ökar antalet jurister och administratörer.
72
SOU 2015:65 |
Anders Ekholm |
Samtidigt blir resultatet allt längre ifrån vad medborgarna önskar eller tycker är rimligt. Se bara hur Stockholm under decennier inte klarat av vare kollektivtrafik eller biltrafik, så att stockholmarna nu köar ca två veckor om året. Inte heller lyckas man bygga bostäder, eller tillgodose medborgarnas behov av vård, skola, omsorg.
Den enskilde medarbetaren som är trängd mellan ledningens allt längre och mer detaljerade och därmed mer motstridiga styrsignaler och medborgarens rättmätiga ilska över bristen på leverans, blir till slut resignerad och följer automatisk någon av alla slumpmässig regler, eller kanske en egen variant, i stället för att göra ett bra resultat. Det leder till förfall och korruption.
Inte sällan blir resultaten som i fallet med att inspektera att papper verkligen sätts in i pärmar som Stockholm stad gör, eller den negativa miljöpåverkan som kommer av minskad sopsortering av värmeljus, direkt löjeväckande, utom för slutresultaten. Men de är även tecken på civilisationens långsamma sönderfall. Att vi lägger allt mer av våra gemensamma resurser på saker som är uppenbart kontraproduktivt, utan att någon finner det mödan värt att prote- stera är trots varje isolerad litenhet ett allvarligt problem.
Men för första gången i människans historia har vi nu digitala verktyg för att faktiskt börja hantera komplexa fenomen på ett rationellt sätt. Detta kräver dock att vi bättre utnyttjar massiva datamängder.
Hoppas att det tillåts innan det är för sent.
73
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar
Anna Felländer
Introduktion
Finanskrisen och den utdragna krishanteringen i finanskrisens spår har till viss del dolt underliggande strukturella skiften, vilka blottas i samband med att konjunkturen långsamt förbättras. Den ökade urbaniseringen, individualiseringen, digitaliseringen och globalise- ringen får effekter på arbetsmarknad, produktivitet och inflation. Nya typer av företag skapas med nya värdekedjor och nya typer av tillgångar. Den kunskapsintensiva sektorn ökar i betydelse och i samband med detta ökar inkomstklyftorna.
Dessa underliggande trender är sammanlänkade och försärker varandra. Kostnaderna för arbetskraft ökar i samband med att svensk ekonomi blir mer kunskapsintensiv. Att minska beskattningen på arbete, och i stället hitta nya skattebaser, rekommenderas. Fördel- ningspolitik blir av central betydelse i samband med att inkomst- klyftorna ökar.
I denna text beskrivs och analyseras de makroekonomiska effek- terna av digitaliseringen. Sverige ligger i framkant och har därmed enorm potential att omfamna digitaliseringens möjligheter i form av jobbtillväxt, produktivitetsökningar och stärkt konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Samtidigt hotas traditionella jobb och hela branscher slås i vissa fall ut. Digitaliseringens natur med dess exponentiella karaktär, gör att strukturomvandlingen går fortare än vid något annat teknologiskt skifte. Omställningen och anpass- ningen till digitaliserings dynamik kräver ett flexibelt regelverk och fokus på utbildning och trygghet för individen.
75
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Framtidens tillväxt kommer i högre grad drivas av innovationer. Innovationer blomstrar i dynamiska kluster med tillgång till risk- kapital, universitet och en flexibel arbetsmarknad. Tillgång till bostäder och en utbyggd infrastruktur är avgörande för en lång- siktigt uthållig tillväxt.
En betydande del av innovationerna skapas inom den s.k. del- ningsekonomin. Delningsekonomins underliggande drivkraft är att reducera vilande överkapacitet gällande både varor och tjänster och med låga transaktionskostnader matcha utbud och efterfrågan. Det resulterar i att traditionella mellanhänder ersätts av digitala platt- formar. Men risken flyttas från den traditionella mellanhanden till individen, vilket ställer krav på regelverket. Samtidigt omvandlas arbetsmarknaden till att bestå av en allt högre andel egenföretagare.
Effekterna av en ökande digitalisering kan sammanfattas som i de tre punkterna nedan:
Digitaliseringen kan beskrivas som en raketmotor för globalise- ringen och ökar transperens och prispress. För traditionella företag som H&M och IKEA tog det decennier att nå den inter- nationella markanden på det sätt som nystartade företag i dag gör från starten, så kallade born globals.
Digitaliseringen möjliggör individualisering. Digitala plattfor- mar samlar med låga transaktionskostnader aktörer så att speci- fikt utbud möter specifik efterfrågan på ett effektivt och billigt sätt. Digitaliseringen är den teknologiska kraften som möjliggör detta. Flera innovationsmöjligheter och låga inträdesbarriärer gör att egenföretagandet ökar.
Urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Digitaliseringen är så kallad
76
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Urbanisering och digitalisering
Städers och tillväxtregioners betydelse ökar. Urbaniseringstakten i Sverige är bland de snabbaste i världen. För att producera en vara eller en tjänst behövs land, kapital och arbetskraft som produk- tionsfaktorer. Under jordbrukssamhället var land av stort värde. I samband med, och efter, industrialiseringen minskade betydelsen av land, samtidigt som kapitalets värde ökade. Tidigare var det de flestas uppfattning att digitaliseringen skulle göra att land minskade ytterligare i värde. De senaste årens utveckling indikerar dock att det motsatta har hänt. Vi går mot en multiurban värld (Schlingmann och Nordström, 2014), där den kunskapsintensiva tjänstesektorn och en mer individualiserad efterfrågan kräver att vi verkar nära varandra. Design och produktion integreras allt mer och behöver vara nära slutkonsument. Nya värdekedjor skapas när exempelvis
Den växande andelen kunskapsintensiv arbetskraft har därmed större incitament att flytta till städer än andra typer av arbetskraft (Moretti, 2013). Produktivitetsvinsterna av att dessa individer sam- las och verkar nära varandra är stora och växande. Produktivitets- utvecklingen som följer av de ekonomiska klustrens positiva effekter ökar skillnaderna i produktivitet mellan regioner ytterligare. Denna utveckling resulterar alltså inte bara i växande inkomstklyftor (se kapitel nedan), utan även i en regional divergens (Moretti, 2013).
77
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
I avsnitten som följer här nedan diskuteras kopplingen mellan rörlighet på arbetsmarknaden, innovationer och bostadsmarkna- den.
Bostadsbristen – ett hot mot tillväxten i svensk ekonomi
Moretti (2013) menar att regleringarna på bostadsmarknaden i USA hindrat byggandet och inflyttningen av arbetskraft till städer med hög produktivitet och mycket innovationer, som i exempelvis San Francisco, Boston och New York. För närvarande är innova- tioner avgörande för produktivitetsökningar (detta diskuteras när- mare i ett senare kapitel om innovationers betydelse för framtidens tillväxt). Bjerke m.fl. (2014) visar att det finns ett nära samband mellan rörligheten på arbetsmarknaden och innovationer. Moretti (2013) uppskattar att landets
Berger och Frey (2015) visar att nya jobb inom nya industrier i högre utsträckning etableras i städer med riklig tillgång till hög- utbildad arbetskraft. Exempelvis visar deras forskning att flera företag etableras inom nya industrier i områden där det fanns en relativt hög koncentration av sysselsatta inom IT. Användandet av ny teknologi är viktigt för ekonomisk tillväxt. Comin, Hobijn och Rovito (2008) fann att skillnader i BNP per capita mellan länder i hög utsträckning beror på vilken teknologi som de använder. Efter- som bostadsbristen hämmar inflyttningen av högutbildad arbets- kraft till många svenska städer, kan det följaktligen argumenteras för att den hindrar nya typer av företag från att uppstå och att det tar längre tid att anamma ny teknologi. Sverige, och Stockholm i synnerhet, har tydliga komparativa fördelar genom en relativt sett stor andel högutbildade inom IT. Men bostadsbristen gör att eko-
78
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
nomin inte drar full nytta av de möjligheter som digitaliseringen innebär. Som nämndes ovan visar Morettis forskning att högutbil- dad innovativ arbetskraft har störst incitament att flytta, eftersom det finns stora fördelar med att ingå i kluster.
Teknikjättar höll länge till i industriområden i förorterna. Men på senare år har den nya generationen uppstartsföretag valt att etablera sig i stadskärnor för att kunna möta behoven hos medarbetare som är lika angelägna om närhet till stadens trendiga barer, kollektivtrafik och unika lägenheter som optionsprogram och höga löner.
(Scott, 2014)
Stockholm beskrivs som ett
Vi kan inte bygga ett teknikkluster här om inte människor har någon- stans att bo. I London, ett annat av Europas största teknikcentrum, förväntas lokala teknikföretag skapa minst 50 000 jobb och bidra med 19 miljarder dollar till den lokala ekonomin under det närmaste decen- niet.
(Oxford Economics, 2014)
Det är hög tid att ta ett politiskt helhetsgrepp gällande problemen på bostadsmarknaden. Statistik över invandring och utvandring av individer inom naturvetenskap, matematik och data med mer än en treårig gymnasieexamen visar att utvandringen har ökat de senaste
1 Digitala innovationer inom den finansiella sektorn.
79
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
åren, medan invandringen har fallit tillbaka något (Figur 2). Det krävs en djupgående analys för att svara på vad som drivit denna utveckling. Bostadsbristen kan vara en delförklaring. Flaskhalsarna på bostadsmarknaden ökar utanförskapet, försämrar arbetsmarkna- dens funktionssätt, ökar hushållens skuldsättning och försvagar vår konkurrenskraft. Det utanförskap som skapas med rådande flask- halsar på bostadsmarknaden kommer att förstärkas i takt med den ökade flyktingströmmen. Subventionerat boende för utsatta grupper krävs samt en högre andel hyresrätter i bostadsbeståndet.
4000 |
|
|
|
|
_ . _Invandring |
|
|
|
|
|
||
3500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
___ Netto |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1990 |
1992 |
1994 |
1996 |
1998 |
2000 |
2002 |
2004 |
2006 |
2008 |
2010 |
2012 |
2014 |
Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån. |
|
|
|
|
|
|
Förändrade preferenser bland unga
Kopplingen mellan bostadsmarknaden och innovationer behöver förtydligas så att Sverige inte går miste om nya jobb och stärkt konkurrenskraft på sikt. Swedbank, Fastighetsägarna och NCC lät United Minds undersöka vad den yngre generationen efterfrågar för typ av boende. En övervägande andel prioriterar att bo centralt och/eller att ha nära till kommunikation högre än yta. En annan intressant slutsats som kan dras av undersökningen är att en stor andel föredrar ”att ha tillgång till” ett boende (hyresrätter eller kooperativt ägande). Det framgick även att egenföretagare gärna delar kontorsytor med andra och att gränsen mellan arbetsplats och bostad suddas ut. Bostadspolitiken behöver ta hänsyn till yngres
80
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
preferenser genom att öka rörligheten på bostadsmarkanden, bygga mindre, billigare bostäder samt öka incitamenten för att bygga hyresrätter.
Digitaliseringens effekter på priser, produktivitet och arbetsmarknad
Digitaliseringen förändrar de ekonomiska drivkrafterna i grunden. Jämfört med andra länder, påverkas Sverige mycket av digitalise- ringen. Det innebär att Sverige har stora möjligheter till tillväxt om digitaliseringen omfamnas. Samtidigt innebär det att Sverige har relativt mycket att förlora om inte ekonomin anpassas efter de nya förutsättningar och krav som digitaliseringen innebär. Felländer och Breman (2014) beskriver digitaliseringen som att: (1) fysiska varor blir digitala tjänster, (2) digitala plattformar effektiviserar och internationaliserar tjänster som tidigare var lokala och att (3) tradi- tionell produktion effektiviseras.
De potentiella produktivitetsvinsterna är enorma, men data tyder på att Sverige inte fullt ut drar nytta av denna potential. Dessutom är produktivitetsvinsterna av digitaliseringen svåra att mäta och officiell statistik underskattar konsumtion av digitala tjänster. För att möta dessa trender, som innebär att jobb substitueras bort inom vissa branscher, är det prioriterat att satsa på utbildning, innovationer och arbetskraftsinvandring.
(Felländer och Breman, 2014)
I den återstående delen av detta kapital redogörs för hur digitalise- ringen påverkar produktivitet, arbetsmarknaden och inflation.
Hastigheten hög – teknologin möjliggör spridningen
Ekonomer diskuterar varför produktivitetstillväxten är låg och vissa ser en dyster utveckling framöver. Exempelvis hävdar Gordon (2012) att produktivitetsvinsterna från den första
81
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
min och att it blir mobilt, skapas enorma produktivitetsmöjlig- heter.
Utvecklingen i dag skulle kunna beskrivas som att vi befinner oss i den andra
Enligt Brynjolfsson och McAfee (2014) är den digitala utveck- lingskurvan exponentiell. Detta förklaras dels av låga eller nästan obefintliga kostnader för att kopiera och sprida digitala produkter samt att innovationer på oändligt många sätt kan kombineras ihop och skapa nya innovationer. Dessutom är inträdesbarriärerna låga, vilket underlättar för nya aktörer på marknaden. Det är digitalise- ringens teknologi som skapar den exponentiella karaktären av ut- vecklingskurvan och vi skördar nu de frukter vars frön såddes under
Digitaliseringen innebär att marginalkostnaderna för kopiering och distribution går mot noll. Vi går från knapphet till riklig till- gång och det pågår en utbudschock av digitala tjänster. Rifkin (2014) diskuterar möjligheten till extrema produktivitetsökningar till följd av att marginalkostnaderna för produktion går mot noll. Produktivitet mäter effektiviteten i produktionen som kvoten mellan den slutliga produktionen och insatsvarorna. När marginalkostna- den för insatsvarorna går mot noll, kan produktivitetsökningarna bli mycket stora.
Förnyelsebar energi,
(Felländer och Breman, 2014)
82
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Sveriges försprång
Just nu är vi på väg in i den andra fasen av den exponentiella ut- vecklingen. Sverige ligger i framkant när det gäller
Digitaliseringen skapar gömda produktivitetsvinster
Tillverkningsindustrin utgör en minskande del av Sveriges eko- nomi. Historiskt har produktivitetstillväxten i denna del av ekono- min generellt varit högre än inom övriga delar, och därför drivit stora delar av den totala produktivitetstillväxten. När nu tillverk- ningsindustrins vikt minskar, kan digitaliseringen anta rollen som tillväxtmotor för produktiviteten både inom tillverkningsindustrin och inom tjänstesektorn. Som vid alla andra teknologiska para- digmskiften, finns det dock en viss eftersläpning mellan introduk- tionen av den nya teknologin och produktivitet. Dessutom finns betydande utmaningar i att mäta digitaliseringens effekter på pro- duktiviteten.
83
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Digitaliseringens produktivitetspotential
Sedan finanskrisen har den svenska ekonomin återhämtat sig väl, med en god utveckling i hushållens konsumtionsutrymme. Men samtidigt har det skett en djup nedgång i produktionen inom till- verkningsindustrin. Svensk ekonomi drivs i allt större utsträckning av tjänstesektorn. Historiskt har industrin varit avgörande för pro- duktiviteten (figur 3).
450,0 |
Hela ekonomin |
400,0 |
Industri |
350,0 |
Tjänstebranscher |
300,0 |
250,0 |
200,0 |
150,0 |
100,0 |
50,0 |
Källa: Konjunkturläget, mars 2014. |
Vad ska då driva produktiviteten i svensk ekonomi framöver? Av diskussionen nedan framgår att digitaliseringen innebär en enorm produktivitetspotential. Sjukvårdssektorn och transportsektorn är exempel på sektorer där produktivitetsvinsterna från digitalise- ringen skulle leda till minskade statliga utgifter.
En del forskare hävdar att de produktivitetsvinster som it- genombrottet medförde nu är över och att vi är på väg in i en era med stagnation och låg produktivitetstillväxt. Men i takt med att praktiskt taget alla sektorer i ekonomin anammar digitaliseringen, samtidigt som IT blir alltmer mobilt, kan det lika väl vara så att vi är på väg mot en ny era med potentiella produktivitetsvinster. It
84
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
har definierats som en genombrottsteknik2 (”general purpose technology”) som höjer den generella produktivitetsnivån. Mobil IT har potential att bli den nästa genombrottstekniken.
2500 |
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
1500 |
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Källa: IHS/Industry data/Ofcom. |
|
|
|
|
1 year |
5 year |
|
change |
CAGR |
SWE |
53% |
80% |
JPN |
71% |
72% |
USA |
118% |
105% |
AUS |
42% |
70% |
ITA |
33% |
70% |
NED |
37% |
89% |
GER |
100% |
89% |
UK |
68% |
88% |
ESP |
40% |
65% |
|
|
|
FRA |
62% |
118% |
|
|
Delningsekonomin påverkar ekonomin på djupet, eftersom använd- ningen av mobiltelefoner kommer att göra det både möjligt och vanligt att använda digitala plattformar. Dessa effekter kommer snart att för- stärkas ytterligare genom chips i våra kroppar och sakernas internet.
(Felländer, Ingram och Teigland, 2015)
Som vid alla tekniska paradigmskiften, släpar vissa produktivitets- vinster efter (Edquist och Henrekson, 2006). Organisationer och utbildningsväsendet måste anpassa sig. Att digitaliseringen är skill- biased (den kompletterar högutbildade i större utsträckning än lågutbildade) skulle kunna förklara den förhållandevis stora efter- släpningen.
2 Teknik som får genomslag på stora delar av ekonomin. Tidigare exempel är ångmaskinen och elektrifieringen. Se Bresnahan och Trajtenberg (1995) för mer om detta.
85
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Produktivitetsvinsterna av digitaliseringen är svåra att fånga
Officiell statistik ger dock inte en helt rättvisande bild av produkti- viteten. Samtal som rings via Skype registreras exempelvis inte i den officiella statistiken, och därför kan både konsumtionen och pro- duktiviteten underskattas till viss del. Ett annat exempel är använd- ningen av Waze, en gemenskapsbaserad trafik- och navigationsapp. Appen sätter bilister i samma område i kontakt med varandra och låter dem dela trafik- och väginformation i realtid så att alla kan spara tid och bensinpengar. Det är en kostnadsfri, digital tjänst som inte tydligt fångas upp i konsumtionsstatistiken. BNP mäter värdet av transaktioner, medan digitala gratistjänster skapar konsument- nytta som är mer svårfångad. Digitala tjänster ger tidsoptimering och lägre marginalkostnader. Tidsoptimering har aldrig fångats upp av den officiella statistiken. I den mån den mäter konsumentnytta, är storleken av mätfelet allt viktigare och ökar sedan i samma takt som digitaliseringen framskrider.
Det är av stor betydelse att forskning och statistikmyndigheter finner nya sätt att mäta dessa tidsoptimeringsvinster samtidigt som traditionella makroekonomiska modeller behöver anpassas för att fånga den nya dynamiken. Det kommer dock att ta tid för de offici- ella statistiska centralbyråerna att anpassa sina metoder till den enorma mängden av data.
Digitaliseringen skapar strukturell prispress
Det finns flera olika trender i ekonomin som pressar ner infla- tionen. Digitaliseringen framsteg är en av dessa trender. Enligt uppskattningar från Swedbank, påverkas 30 procent av den svenska
86
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Prispress på efterfrågesidan
På efterfrågesidan bidrar de digitala plattformarna till ökad transpa- rens och priskonkurrens. Det leder till att nya marknader öppnas och att nya företag startas, så kallade born globals och mikromulti- nationella företag. Dessa typer av företag verkar på en global mark- nad redan från början. Även lokala tjänster, som tidigare varit skyddade, utsätts för internationell konkurrens. Inträdesbarriärerna är låga och tekniken har demokratiserat entreprenörskapet. Utbud och efterfrågan kan matchas bättre när digitala plattformar ersätter traditionella mellanhänder. Outnyttjad kapacitet får också ett tydli- gare och mer transparent marknadsvärde, vilket ökar möjligheterna till nya intäkter. Denna mekanism, där digitaliseringen driver på globalisering, transparens och konkurrens, har existerat i decennier. När vi nu går in i den andra delen av den exponentiella utveck- lingskurvan, kommer priser att påverkas i större utsträckning än tidigare. Det dyker upp nya mönster som inte kan fångas fullt ut i makroekonomiska modeller. Vi ser nu att svenska företag har svårt att öka sina marginaler, trots att efterfrågan i svensk ekonomi ökar. Dessutom är det möjligt att den ”dolda” konsumtionen av kost- nadsfria digitala varor gör att
Prispress på utbudssidan
På utbudssidan sjunker marginalkostnaderna för digitala tjänster och det sker därmed en utbudschock av digitala tjänster (kostnaden för att kopiera, distribuera och transportera digitala tjänster går mot noll). Två exempel är
87
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Income Swedish music industry, by format
100% |
|
|
|
|
|
Price decline of 33% on music consumption since 2006 |
|
|
|
80% |
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
|
Physical records |
Streaming |
Other digital |
|
Källa: IFPI, musikförsäljningsstatistik. |
|
|
|
Swedbank genomförde ett räkneexempel för att kunna kvantifiera digitaliseringens inverkan på de underliggande priserna. Givet att enhetspriset, i detta fall pris per lyssnad låt, används i stället för SCB:s kvalitetskorrigerade prenumerationsavgift för ett Spotify- abonnemang, fångas prispressen. Givet att en användare lyssnar på tio nya låtar per månad, har priset på musik fallit med 33 procent sedan 2006. Läggs 20 nya låtar till, har priset minskat med drygt 70 procent sedan 2006.
Minskade transaktionskostnader
Digitala plattformar sänker transaktionskostnaderna, vilka kan definieras som kostnaderna för att genomföra någon form av ut- byte eller delta på marknaden. Transaktionskostnader kan exempli- fieras som tiden en individ ägnar åt att utvärdera och jämföra priser och kvalitet på varor och tjänster eller som kostnaden för att ta sig till en fysisk butik. Digitaliseringen har gjort det väsentligt lättare för konsumenter att jämföra produkter och priser. I det fall som en beställning över internet är möjlig att genomföra, behöver konsu- menten inte heller besöka en fysisk butik. Före internet var tran- saktionskostnaden för att samordna grupper av människor med såväl skilda som likartade behov och preferenser hög, och att dela produkter var opraktiskt.
88
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Osynlig produktivitetstillväxt kan vara en anledning till prispress
Som nämnts i tidigare avsnitt kan produktiviteten underskattas i samband med att konsumtionen av digitala tjänster inte fångas fullt ut i statistiken. Den underskattade produktivitetsökningen skulle därför kunna vara en faktor som bidrar till prispress.
Lönepress
Slutligen är även löneutvecklingen en faktor som pressar ned infla- tionen. Digitaliseringen innebär att rutinartade uppgifterna inom tillverkningsindustrin och tjänstesektorn automatiseras och roboti- seras. Det skapar en teknologisk arbetslöshet främst bland de med medelhög utbildning och konkurrensen om jobben i den lågkvalifi- cerade sektorn ökar (Autor, 2014). Den ökade konkurrensen i den lågkvalificerade sektorn gör det svårare för individer med låg ut- bildning att finna sysselsättning och leder till en ökad lönepress. Sådana strukturella faktorer dämpar löneökningarna.
Polariserad prisutveckling
Pristrenden är emellertid polariserad. De digitala plattformarna som möjliggör delning kommer inte att påverka alla delar av ekono- min. Allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras och pris- erna kommer att sjunka. Det som inte går att digitalisera kommer tvärtom att öka i värde. Marknadsplatser för konst digitaliseras till exempel genom att auktioner hålls på digitala plattformar. Men de exklusivaste verken säljs på traditionella auktioner, där det fysiska mötet tycks ha en avgörande betydelse för helhetsupplevelsen. Prisutvecklingen går isär och organisationer och företag måste identi- fiera de produkter och tjänster som kommer att öka i värde i den del av världen som inte digitaliseras. Detta illustreras av citatet nedan:
Samtidigt som värdet på det som kan digitaliseras sjunker mot noll ökar värdet på det icke digitaliserbara. Detta är mycket tydligt inom musikbranschen, där artister inte längre på samma sätt tjänar pengar på försäljning av
(Felländer och Breman, 2014)
89
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Konsekvenser för Riksbankens penningpolitik
Knäckfrågan är vilken strategi Riksbanken kan använda för att motverka desinflation i den här miljön, där både utbud och efter- frågan påverkas samtidigt. Och hur skadlig är den desinflation som beror av effekter på utbudssidan? Den största utmaningen är att skilja på faktorer som påverkar utbuds- respektive efterfrågesidan. Det är en mycket svår uppgift. Jag ser tre huvudalternativ för Riks- banken:
Det första alternativet är att avvakta tills produktionsgapet har slutits. Det sker när resursanvändningen normaliseras och tillväx- ten ligger nära den potentiella. Då kan man bortse från de cykliska faktorerna och det blir lättare att utvärdera de strukturella meka- nismernas betydelse. Denna strategi kan dock vara riskabel efter- som inflationsförväntningarna redan har sjunkit och en fortsatt nedgång skulle kunna göra stor skada. Inflationsförväntningarna är ett av de viktigaste medlen som kan användas för att pressa upp den faktiska inflationen.
Den andra tänkbara strategin är att påverka efterfrågan genom att föra en ännu expansivare penningpolitik. En ännu mer negativ reporänta, fler kvantitativa lättnader eller valutainterventioner är tänkbara åtgärder som Riksbanken kan vidta. Ytterligare penning- politiska lättnader kan dock ha begränsade möjligheter att påverka den reala ekonomin. Dessutom finns det en risk för att priset på tillgångar drivs upp, något som kan orsaka finansiell instabilitet på sikt.
Den tredje möjligheten är att återgå till ett inflationsmåls- intervall för att skapa mer utrymme att avvika från
Det behövs en ingående utredning som kan ge en tydligare bild av hur prismekanismer påverkas av digitaliseringen. Inflationen i Sverige har påverkats ganska mycket av digitaliseringen jämfört med i andra länder. Den digitala mognaden och
90
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
För att Riksbanken ska kunna fokusera på att få upp inflationen, behöver makroåtgärder vidtas för att förhindra att hushållens stig- ande skuldsättning skapar obalanser. Men de verktyg som makro- tillsynen har till sitt förfogande försämrar i viss mån bostadsmark- nadens funktionssätt. Lånetak och amorteringskrav kan förstärka
Digitaliseringen förändrar arbetsmarknaden i grunden
Arbetsmarknaden förändras i grunden av digitaliseringen. Jobb för- svinner och ersätts av digitala plattformar och robotar. Men liksom i varje teknologiskt paradigmskifte, skapas nya innovationer och en del av de jobben som försvinner ersätts med nya. De nya jobb som skapas kommer dock se annorlunda ut. Digitaliseringen möjliggör individualisering och i stället för traditionella jobb kommer olika typer av uppdrag erbjudas och ”bytas” inom delningsekonomin. Nya företag som Mojang, med 39 anställda, såldes för 2,5 miljarder dollar till Microsoft. Det kan jämföras med Volvo Cars, med 21 000 anställda, som såldes till Geely för 1,8 miljarder dollar. Vissa av de nya företagen verkar alltså skapa färre jobb än de traditionella.
Det skapas mer jobb inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. De, i sin tur, skapar en efterfrågan på jobb inom den lokala tjänste- sektorn, exempelvis på hårfrisörer och lokalvårdare. Moretti och Thulin (2013) uppskattar att ett jobb inom en kunskapsintensiv och internationellt konkurrensutsatt bransch skapar tre nya jobb inom den lokala tjänstesektorn. Autor och Dorn (2013) menar att teknologin kompletterar högutbildad arbetskraft, men ofta ersätter låg- och mellanutbildad arbetskraft som har rutinartade arbetsupp- gifter. I samband med att rutinartade arbetsuppgifter substitueras med teknik och att sysselsättningen och reallöner stiger för hög- utbildade, ökar efterfrågan av jobb inom den lokala tjänstesektorn.
Amerikanska data visar att sysselsättningen ökat för grupperna med minst utbildning, medan sysselsättningen för dem däremellan har minskat. Om än inte lika tydligt, så visar svenska data på
91
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
samma trend (Goos, Manning, Salomons, 2009). Som beskrivits tidigare, pågår det en så kallad ”Middle Paying Job Squeeze”
(Autor, 2014). Arbetslösa från de mellanbetalda jobben söker sig i större utstäckning till låglönejobben än till höglönejobben, vilket skapar en ökad konkurrens om låglönejobb. I USA har arbetslös- heten kunnat falla eftersom inträdesbarriärerna till låglönejobben är lägre (lägre lägstalöner) och att det finns fler låglönejobb. I Sverige har arbetslösheten inte fallit i liknande utsträckning. Detta kan delvis förklaras av att vi har högre inträdesbarriärer (högre lägsta- löner) och att vi har den lägsta andelen låglönejobb i EU. I vårpro- positionen 2015 fokuseras på utbildning för att skapa sysselsättning och minska arbetslösheten. Det ligger i linje med att möta utma- ningarna på arbetsmarknaden i samband med digitaliseringen. Men, inom EU tar Sverige emot flest flyktingar efter Tyskland. Hur ska dessa integreras i samhället utan fler instegsjobb? För att digitalise- ringens positiva spridningseffekter på resterande delar av ekonomin ska kunna ske, krävs möjligtvis att utbildningssatsningarna kom- pletteras med lägre inträdesbarriärer inom den lokala tjänstesektorn.
Jobb försvinner – och andra tillkommer
Inom akademin och bland beslutsfattare förs debatten om hur arbetsmarknaden påverkas av digitalisering och internationalisering (se t.ex. Moretti, 2013; Gordon, 2012; Brynjolfsson och McAfee, 2014). Forskning visar att 53 procent av svenska yrken riskerar att ersättas av digital teknik inom en tjugoårsperiod. Motsvarande siffra för USA är 47 procent (Fölster 2015, Frey och Osborn, 2013). Det är främst rutinartade jobb inom handel och administration, men även vissa högkvalificerade jobb, som kan komma att ersättas. Från att ha ersatt muskler, ersätter den nya teknologin även den mänskliga hjärnan i allt högre utsträckning. Sverige påverkas sanno- likt mer än jämförbara länder av denna teknologiska
92
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Sverige (dvs. cirka 450 000 jobb) ha försvunnit till följd av automa- tisering och en stor andel av de jobb som finns i dag tros på sikt bli automatiserade (Fölster, 2015). Fölster konstaterar dock att syssel- sättningsgraden har varit relativt stabil. Det finns två skäl till det: Dels har digitaliseringen och inkomstökningar lett till en ökad efter- frågan på arbetskraft. Sedan har arbetsmarknadsreformer, framför allt riktade mot unga, haft stora effekter. Fölster delar in digitalise- ringens positiva effekter på sysselsättningen i tre kanaler: (1) ett ökat behov av arbetskraft som tar fram den digitala tekniken (inbe- griper datatekniker och ingenjörer), (2) ett ökat behöv av arbets- kraft som säljer digitaliserade tjänster och att (3) inkomstökningar och lägre priser på varor och tjänster ökar efterfrågan i ekonomin. När återhämtningen i ekonomin får fäste kommer den här skillna- den på arbetsmarknaden sannolikt att bli ännu tydligare. Arbetslös- heten koncentreras i allt högre grad till arbetstagare med kortare utbildning som har svårt att uppfylla kraven när arbetsmarknaden förändras (figur 5).
Arbetslösa mellan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
25,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2005 |
2006 |
2007 |
2007 |
2008 |
2009 |
2009 |
2010 |
2011 |
2011 |
2012 |
2013 |
|
|
Förgymnasial |
|
Gymnasial |
|
|
Eftergymnasial |
|||||
Källa: Konjunkturinstitutet (2013). |
|
|
|
|
|
|
|
|
Felländer och Breman (2014) redogör för siffror som visar att hög- utbildad arbetskraft har haft en reallöneutveckling på 32 procent sedan 1980 i USA. Samtidigt är reallönerna för vita män som bara har gymnasieexamen 8 procent lägre i dag än vad de var 1980
93
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
(Moretti, 2013). En konsekvens av detta är ökade inkomstklyftor. Liksom i USA finns en tendens till ökad lönespridningen i Sverige; även här ökar efterfrågan på välutbildad arbetskraft samtidigt som efterfrågan på arbetstagare utan gymnasieexamen minskar. Arbets- lösheten för universitetsutbildade individer ligger stadigt kring fem procent. Arbetslösheten för de som saknar gymnasieexamen har stigit till cirka 20 procent och gruppen utgör nästan 70 procent av alla arbetslösa Det är värt att notera att den här trenden har fortsatt både under finanskrisen och under den efterföljande eurokrisen. Trots dessa kriser har efterfrågan på högutbildad arbetskraft för- blivit hög, samtidigt som det blir allt svårare för arbetstagare med lägre utbildning att hitta sysselsättning.
Anledningen till att inkomstklyftorna kommer att öka under detta teknologiska paradigmskifte är, enligt Brynjolfsson och McAfee (2014), att digitaliseringen är ett komplement till högutbildade jobb i motsats till lågutbildade jobb, att vinsterna tilldelas de som äger kapital snarare än löntagare och att den föder så kallade super- stars.3
Samtidigt motverkas potentialen för högre produktivitet av att det finns en brist på kvalificerad arbetskraft. Utbildning är av- görande för framtiden och i vilken utsträckning förutsättningar skapas för innovationer och företagande. Frågan är således på vilket sätt vi bäst ersätter de jobb som går förlorade. En viktig aspekt av hur digitaliseringen i grunden förändrar arbetsmarknaden är hur den påverkar företagande. Digitaliseringen demokratiserar entre- prenörskapet och möjliggör individualisering. Små nystartade före- tag kan etablera sig internationellt och utmana globala jättar, från start. Entreprenörens möjlighet att gå från idé till produkt för- enklas med låga inträdesbarriärer och tiden från idé till produkt förkortas.
Som vid varje tekniskt paradigmskifte försvinner traditionella jobb och det uppstår något som, enligt Keynes (1930), kallas för ”teknologisk arbetslöshet”. Denna typ av arbetslöshet kan förklaras som ”arbetslöshet som beror på att vi upptäcker sätt att spara på arbetet som överstiger takten med vilken vi kan finna nya sätt att använda arbetskraften”. Han menade att detta kunde skapa pro- blem på kort sikt, men att det i längden är positivt eftersom det
3 Begreppet myntades av Sherwin Rosen. Se Rosen (1981).
94
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
betyder att ”mänskligheten är på väg att lösa sitt ekonomiska problem”. Som vid varje tekniskt paradigmskifte kommer de jobb som försvinner således med tiden att ersättas av nya. Det finns fyra huvudsakliga källor till nya jobb:
Innovation: Den digitala tekniken i det pågående tekniska para- digmskiftet kan ses som innovationsvänlig. Det beror på låga inträdesbarriärer, samarbete mellan människor på nätet och deras självreglerande egenskaper och förmåga att dela informa- tion i realtid, mindre kapitalintensiva tjänster med mera. Delningsekonomin skapar stora mängder nya tjänster, uppgifter och kompetenser som anpassas till en viss efterfrågan. Vissa av dem kombinerar befintliga innovationer. Dessutom används gamla tjänster, kompetenser och uppgifter nu mer effektivt och kapaciteten utnyttjas bättre. Vissa innovationer kan därför beskrivas som sätt att hitta den outnyttjade kapacitet som finns i ekonomin. För att möjliggöra innovationer gäller det att först skapa rätt klimat. Riskkapital, en mångsidig och dynamisk arbets- kraft, förändrad lagstiftning och dynamiska kluster är avgörande för ett klimat som främjar innovation.
Jobb inom vården: I takt med att befolkningen åldras kommer det att behövas fler jobb inom vård och i synnerhet inom äldre- omsorg.
Efterfrågan på
Postdigitala jobb: Människan har en tendens att flytta sig högre upp i värdekedjan vid varje tekniskt paradigmskifte, och den postdigitala eran blir kanske en era då tekniken inte ens märks.
Ökade inkomstklyftor i digitaliseringens spår
En av de största farhågorna kring delningsekonomin är att den inte nödvändigtvis skapar nya, stabila jobb. I stället skapar den en mark- nad för korta anställningar, undergräver decennier av produktivi- tetsvinster som uppnåtts genom specialisering och betalar löner
95
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
som ligger under marknadsnivån. Vi ser även en trend att produkti- vitetsvinsterna från digitaliseringen i högre grad kommer att tilldelas högutbildade snarare än lågutbildade och att ojämlikheten därmed kommer att öka. En långvarig period med expansiv penning- politik och tekniska förändringar har skapat en polarisering på arbetsmarknaden, som resulterat i att inkomstklyftorna ökat. Det bör påpekas att effekter av tekniska förändringar på arbetsmarkna- den inte är nya, utan har funnits sedan den industriella revolu- tionen. Den nuvarande digitaliseringsvågen hade redan pågått i mer än tio år när finanskrisen inträffade. Som ett resultat av både den tekniska utvecklingen och finanskrisen har sambandet mellan pro- duktivitetsökningar och löneökningar blivit allt svagare. Detta under- stryker Brynjolfsson och McAfee (2014) som menar att kapitalägare gynnas särskilt mycket av digitaliseringen (produktivitetsökningen kommer kapitalägare till godo snarare än arbetstagare). Digitalise- ringen föder även s.k. superstars, ett uttryck som fångar att ”vinna- ren tar allt”. Detta kan ske eftersom konsumentens marginalnytta av att använda en viss digital teknik ökar med antalet konsumenter som använder samma teknik. Det leder till snabb standardisering på teknikområdet och monopol på delmarknader. Monopolsituationen är tydlig ur ett konsumentperspektiv. Om det finns en uppsjö av nästan kostnadsfria digitala plattformar, varför då nöja sig med den näst bästa?
Traditionellt har man menat att en viss grad av inkomstskillna- der fungerar som incitament som bidrar till innovation och entre- prenörskap, och att dessa därför är viktiga för tillväxten. I en ny forskningstapport (Cingano, 2014) hävdas, tvärtom, att inkomst- skillnader hämmar tillväxten. Även om vissa färska studier har visat motsatsen, är det viktigare att beakta att välfärdspolitik med exem- pelvis gratis utbildning av god kvalitet har visat sig påverka till- växten positivt.
Delningsekonomin
Delningsekonomins underliggande drivkraft är att reducera vilande överkapacitet gällande både varor och tjänster och med låga trans- aktionskostnader matcha utbud och efterfrågan. Det resulterar i att traditionella mellanhänder ersätts av digitala plattformar. Perfekt
96
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
konkurrens och prispress råder på plattformarna medan det skapas monopol mellan plattformarna.
De låga inträdesbarriärerna för företag inom delningsekonomin, utnyttjandet av redan befintliga tillgångar samt de fallande transak- tionskostnaderna, skapar nya prismekanismer och dämpar efter- frågan på kapital. Nya digitala tillgångar, som tillit, ersätter tradi- tionella tillgångar och nya valutor, exempelvis tid, skapas. Innova- tioner inom delningsekonomin handlar till stor del om att identifi- era outnyttjade varor och tjänster och att sedan föra samman utbud med efterfrågan. Digitaliseringen är den möjliggörande tekno- logiska kraften. Men risken flyttas från den traditionella mellan- handen till individen, vilket ställer krav på regelverket. Samtidigt omvandlas arbetsmarknaden till att i allt större utsträckning bestå av egenföretagare.
Vad är det som driver delningsekonomins framfart?
I viss utsträckning har det alltid varit en del av varje ekonomi att dela resurser. Den senare tiden har omfattningen av delnings- ekonomin ökat och det finns anledning att tro att den kommer öka ytterligare. Det finns ett antal faktorer som identifierats som dri- vande av denna utveckling. En kraftigt ökad penetration av internet och smarta telefoner har tillsammans med en teknisk utveckling som möjliggör för denna typ av transaktioner lagd grunden för utveck- lingen. Minskade inträdesbarriärer och en ökad transperens samt det faktum att det i dag är väsentligt lättare att genomföra finansiella transaktioner har vidare varit viktiga ingredienser. Finanskrisen gjorde att många människor förlorade jobben. Detta tvingade en del av dem att söka efter alternativa inkomstkällor, där uthyrning av underutnyttjade tillgångar är en av dessa. Sedan verkar det även som att individers inställning till konsumtion, av olika anledningar, i vissa fall har förändrats och att detta förändrat konsumtions- mönster (Felländer, Ingram och Teigland, 2015).
Således kan det antas att delningsekonomins utveckling fram- gent beror hur dessa faktorer utvecklas. I de flesta fall har utveck- lingen kommit långt och förutsättningarna finns redan för att delningsekonomins omfattning ska öka. En fortsatt transparens och möjligheter för olika agenter att screena varandra är en fortsatt
97
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
förutsättning för delningsekonomin att fungera. Ett ökat antal deltagare inom delningsekonomin ökar informationen och borde därmed ytterligare öka nyttan av transparensen. De effekter som ovan nämndes om finanskrisens effekter har delvis avtagit, och kommer sannolikt fortsätta att avta. Ifall sysselsättningen återgår till högre nivåer kommer behovet av att hyra ut sina ägodelar att avta. Det finns dock anledning att tro att individer som en gång vant sig vid denna typ av transaktioner kommer fortsätta med dem, då de inser dess nytta. Detta går
Kort introduktion till Delningsekonomin i Sverige i dag
Delningsekonomin i Sverige växer i ungefär samma takt som i andra europeiska länder, där vissa typer, som finansindustrin, växer snabbare (exempelvis crowdfunding som FundedByMe och Trust- buddy). Internationella aktörer som Uber, Kickstarter och AirBnB är antingen etablerade eller på god väg att bli det. Däremot har inte den amerikanska jätten, TaskRabbit, etablerat sig på den svenska marknaden. Några lokala alternativ finns dock.
Det finns dåligt med statistik över hur stor Delningsekonomin är. En uppskattning är att Delningsekonomin som företagsidé i dag är värd cirka 26 miljarder dollar och att värdet kommer öka till 335 miljarder dollar år 2025 (Botsman och Rogers, 2010). I Stor- britannien deltog en fjärdedel av befolkningen någon gång under loppet av ett år mellan 2013 och 2014 i Delningsekonomin (Owyang, 2014). Det är inte osannolikt att motsvarande andel för Sverige be- finner sig i närheten av denna.
98
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Nya värdekedjor H2H
Tidigare vertikala värdekedjor blir horisontella, och konsumenterna får mer makt. Värdekedjor förändras från Business to Consumers (B2C) till Humans to Humans, (H2H). I samband med detta flyttas makten mer till individen (Felländer, Ingram och Teigland, 2015).
Mest vanligt är att associera delningsekonomin med “ride sharing” applikationen Uber, eller med ”the house sharing platform” AirBnB.
Dessa är bara ett par av de stora globala företag som har byggts upp utifrån tanken att konsumenters underutnyttjade eller lediga till- gångar kan delas. Andra affärsmodeller gör det möjligt för privat- personer att ”dela” sin kompetens och sina kontorstimmar. Det kan exempelvis göras på den svenska uppdragsförmedlingssajten Taskrabbit. Andra låter privatpersoner ”dela” sina sparpengar. I stället för att ha pengarna på ett bankkonto med nollränta, kan individer låna ut dem till andra individer (t.ex. svenska Trustbuddy) eller företag (t.ex. ToBorrow eller FundedByMe) enligt en modell som kallats crowdfunding eller
Regelverket behöver anpassas
Digitaliseringen möjliggör individualisering. Delningsekonomin är ett exempel på detta. Egenföretagandet ökar och fler behov kan tillfredställas. Efterfrågan och utbud möts mer perfekt. Ett speci- fikt behov kan med låga transaktionskostnader möta ett utbud som annars inte fanns tillgängligt. De digitala plattformarna ersätter traditionella mellanhänder och risken flyttas till individen. Ett visst konsumentskydd kommer att behövas i framtiden. Dessutom sak- nas i flesta fall anställningsskydd när de digitala plattformarna utger sig för att vara så kallade matchmakers. Vidare är det tveksamt och otydligt vilka skatteregler som gäller.
Utveckling av nya regelverk är ingenting att ta lätt på. Dels är det troligt att mer traditionella aktörer kommer att trycka på för
99
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
att bevara status quo, dels kan även den mest välvilliga lagstiftning indirekt komma att strypa tillväxten på det här nya fältet.
Digitaliseringen och innovation – hur finansieras framtidens tillväxt?
Innovationer får allt större betydelse för den ekonomiska tillväxten och är en viktig kanal för att ersätta de jobb som försvinner i sam- band med det tekniska paradigmskiftet. Innovationer är också av- görande för produktivitetsökningen. För både samhällets och före- tagens skull behöver riskkapital i högre grad ledas till tidiga faser av innovationen. En större mängd riskkapital kommer att kanaliseras via nya digitala plattformar, exempelvis som crowd funding, och till innovationer och uppstartsföretag.
Nytt landskap av finansieringslösningar
Traditionella banker drar sig tillbaka något till följd av strängare regelverk. Deras roll är inte heller att tillhandahålla riskkapital. Det finns dock en stor potential i att samarbeta med innovationer på det finansiella området och deras infrastruktur, till exempel peer-
Crowdfunding och
100
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
aktörer i
Implikationer för beslutsfattare
Beslutsfattare har en avgörande roll för att Sverige ska kunna om- famna de möjligheter som digitaliseringen medför vad gäller inno- vationer. Innovationer driver produktivitetstillväxten och därmed svensk konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt på längre sikt. För att ersätta de jobb som går förlorade behövs satsningar på innova- tioner. Det är således avgörande hur klimatet för
En dynamisk och flexibel arbetsmarknad är central för att skapa innovationer. Som beskrivits ovan är en teknologi i framkant viktig för att skapa konkurrensfördelar och skapa förutsätt- ningar för att innovationer ska kunna överleva och skala upp och på så sätt skapa jobb. Fokus på spetsutbildning är centralt liksom ett regelverk som underlättar för egenföretagare.
Riskkapital behöver kanaliseras till innovation men riskbedöm- ningen behöver förbättras och anpassas till nya typer av digitala tillgångar.
Samarbete mellan
Utbildning, mångfald och integration
Digitaliseringen kompletterar välutbildad arbetskraft. Utbildnings- satsningar, på både bredd och spets, kommer att vara avgörande för att motverka teknologisk arbetslöshet. Bättre matchning på arbets- markanden är en av de främsta utmaningarna framöver. Arbets- kraftsinvandring är här en outnyttjad potential. Det finns forskning
101
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
som indikerar att mångfald leder till högre produktivitet och mer innovationer.4.
Högproduktiva jobb efterfrågas i större utsträckning och inkomsterna och köpkraften ökar bland dessa. Det leder i sin tur till att de högavlönande efterfrågar mer tjänster inom den lokala tjänstesektorn. Fler instegjobb och flexiblare inträdesbarriärer inom den lokala tjänstesektorn skulle kunna möta denna ökade efter- frågan, skapa fler jobb och öka integrationen.
Dynamiska kluster
Bostadsbristen i storstadsregionerna hämmar tillväxten av dyna- miska kluster och svenska innovativa företag. Flaskhalsarna på bostadsmarkanden behöver undanröjas. Bostadspolitiken bör ses utifrån ett vidare perspektiv och kopplas samman med närings- politik.
Öka rörligheten på bostadsmarkanden. Exempelvis genom att se över hyresregleringen och sänka reavinstskatten (finansierat via en fastighetsskatt).
Infrastruktursatsningar ökar arbetsmarknadsregioner och är en av lösningarna till bostadsbristen.
Planprocesser och kommunernas planmonopol bör ses över för att snabba upp processen och öka tillgången till byggbar mark. Detta leder i sin tur till lägre kostnader för att bygga.
4 Ottaviano och Peri (2006) undersöker sambandet mellan kulturell diversitet i städer och, bl.a., produktivitetstillväxten hos inrikes födda i USA. De finner ett statistiskt signifikant samband mellan de två. De menar dock att det är svårt att dra några säkra slutsatser om varför detta samband finns. Deras tolkning är att diversiteten har en positivit kausal effekt på produktiviteten, men erkänner samtidigt att det finns andra möjliga tolkningar. Ett sådant alternativ är att individer som bosätter sig i städer med kulturell diversitet är mer positivt inställda till denna och att detta, samtidigt, kan vara korrelerat med andra egenskaper som i sin tur är korrelerade med produktivitet. Niebuhr (2009) visar att kulturell diversitet ökade antalet innovationer i Tyskland. Detta skulle kunna förklaras av att individer med olika bak- grunder har olika typer av kunskaper och att kombinationer av olika kunskaper är gynnsamt för innovationsklimatet. Niebuhr pekar på att detta stödjer tesen att en rörlig arbetskraft gynnar kunskapsöverföringar och innovationer.
102
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Flexibelt regelverk för att skydda konsumeter och arbetstagare
Regelverk och strukturer har svårt att följa denna nya, dynamiska och snabba utveckling. Ett nytt flexibelt regelverk rekommenderas med utrymme för så kallad ”trial- and- error”. Konsumentskydd, anställningsskydd och försäkringar behöver innefattas på de digi- tala plattformarna. Bättre information kring regler och skatter behövs för att möjliggöra en effektiv och säker miljö.
Förbättra statistikinsamling och mätning av produktivitet
Nya former av statistikinsamling är högaktuellt eftersom många av de nya transaktionerna inte fångas och produktivitetsvinsterna av digitaliseringen därmed inte syns. För beslutsfattare är det avgörande att utvecklingen speglas i statistiken så att rätt avvägningar kring fördelningen av resurser görs. Det gäller allt från utbildning och infrastruktur till subventioner och incitamentstrukturer.
103
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Referenslista
Autor, D H., Dorn D (2013) ‘The Growth of
Autor, D H (2014) Polanyi’s Paradox and the Shape of Employment
Growth, NBER Working Paper No. 20485.
Berger, T., Frey, C B (2015) Industrial Renewal in the 21st Century: Evidence from U.S. Cities, Unpublished, Lund University and Oxford Martin School.
Bjerke, L., Braunerhjelm, P., Ding, D., Eklund, J., P Larsson, J., Muzi, S., Palmberg, Johanna., Pettersson, L., Thulin, P., Ulku, H (2014) En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt, Rapport från Entreprenörskapsforum.
Breman, A., Felländer, A (2014) ’Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter’, Ekonomisk Debatt, nr 6, årgång 42.
Bresnahan, T F., Trajtenberg, M (1995) ’General Purpose Techno- logies ’Engines of growth?’’, Journal of Econometrics, No 65, pp.
Brynjolfsson, E., McAfee, A (2014) The Second Machine Age: Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Techno- logies, W.W. Norton & Company, Inc, New York.
Botsman, R., Roger, Roo (2010) What’s Mine Is Yours: The Rise of
Collaborative Consumption, HarperBusiness.
Cingano, F (2014) Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 163, OECD Publishing.
Comin, D., Hobijn, Bart., Rovito, Emilie (2008) ‘Technology usage lags’, Journal of Economic Growth, 13:237, pp.
Edquist, H., Henrekson, M (2006) ’Technological Breakthroughs and Productivity Growth’, Research in Economic History 24, pp.
Eklund, K (2014) En fungerande bostadsmarknad – en reform- agenda, rapport av Bokriskommittén på uppdrag av Stockholms Handelskammare.
104
SOU 2015:65 |
Anna Felländer |
Felländer, A., Ingram, C., Teigland, R (2015) The Sharing Economy: Embracing Change with Caution, Entreprenörskapsforum, Stockholm.
Frey, C. B., Osborne, M. A (2013) The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerisation?, manuskript, Oxford University.
Fölster, S., Hultman, L (2014) `Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år`, Dagens Nyheter 15 juni. Tillgänglig online
Fölster, S (2015) De nya jobben i automatiseringens tidevarv, rapport på uppdrag av STIFTELSEN för STRATEGISK FORSK- NING.
Glaeser, E L., Saiz, A (2004) The Rise of the Skilled City,
Goos, M., Manning, A., Salomons, A (2009) ‘Job Polarization in Europe’, American Economic Review, Vol. 99, No. 2, pp.
Gordon, R J (2012), Is U.S. Economic Growth Over? Faltering Innovation Confronts The Six Headwinds, NBER Working Paper No. 18315.
Keynes, J M (1930), ‘Economic Possibilities for our Grandchildren II,
The Nation and Athenaeum, 48.3, (October 18), pp.
Moretti, E (2013) The New Geography of Jobs, Mariner Books, Boston.
Moretti, E., Thulin, P (2013) `Local Multipliers and human capital in the United States and Sweden`, Industrial and Corporate Change, Volume 22, Number 1, pp.
Niebuhr, A (2009) ‘Migration and innovation: Does cultural diversity matter for regional R&D activity?, Papers in Regional Science, Volume 89, No 3, August.
Ottaviano, G I P., Peri, P (2006) ‘The economic value of cultural diversity: evidence from US cities’, Journal of Economic Geo- graphy, 6, pp.
105
Anna Felländer |
SOU 2015:65 |
Owyang, J (2014), `Report: Sharing is the New Buying, Winning in the Collaborative Economy´, Tillgänglig online
[27 mars 2015].
Rifkin, J (2014) The Zero Marginal Cost Society: The Internet of Things, the Collaborative Commons, and the Eclipse of Capitalism, Palgrave Macmillan, Hampshire.
Rosen, S (1981) ‘The Economics of Superstars’, The American Economic Review, Volume 71, Issue 5 (December), pp.
Schlingmann, P och K A Nordström, (2014), Urban Express, Forum Förlag, Stockholm.
Scott, M (2014) `Stockholm’s Housing Shortage Threatens to Stifle
[18 mars 2015].
106
Digital Disruption at Work
Carl Benedikt Frey, Thor Berger
Introduction
Since the late 1970s, computer technology has displaced middle- skill workers in a wide range of routine manufacturing and clerical jobs. ATMs have reduced the demand for bank tellers, industrial robots have eliminated many jobs in production, and automatic tax preparation software is now making tax preparers automatable. At the same time, employment has grown in both
Over the past century, the price of computing has fallen 1.7 tril-
Meanwhile, industrial robots are now becoming increasingly flexible and mobile, making them capable of performing a wide range of complex manual tasks in factories as well as service domains.
1See Autor & Dorn (2013), Adermon, & Gustavsson (2014), and Goos et al. (2007, 2009).
2Nordhaus (2007).
3MGI (2013).
107
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
range of complex work is for the first time becoming automatable:
IBM’s Watson computer, that beat the human world champions of the game show Jeopardy!, has recently been trained as a doctor and is capable of performing diagnostics drawing on virtually all availa- ble medical research. In a similar manner, algorithms for big data are able to predict where in a city crimes are likely to happen, making it possible to deploy law enforcement officers more effec- tively. Algorithms are now even capable of mining structured data to craft news stories that are indistinguishable from those written by human journalists. Taken together, such technological advances will have immense impact on jobs, leading to the elimination of certain types of work while thoroughly changing the content of others.
As the pace of technological advances accelerates, job tenures are also declining. Over the past 15 years, the average tenure of Swedish workers has declined by more than 20 percent, meaning that lifelong careers are increasingly becoming a thing of past. This trend is likely to continue as workers will have to reallocate to jobs that are not at risk of being automated: between a third and half of all Swedish jobs are automatable due to computerization over the forthcoming decades. In particular, a wide range of administrative, production, transportation, services, and sales jobs are likely to see sharp employment declines in the near future. As shown by Frey & Osborne (2013), however, jobs that require creativity, perception and manipulation, or social intelligence skills are jobs that are unlikely to be automated. Thus, for displaced workers to transition into new types of work they need to acquire creative and social skills.
While automation has previously been confined to middle- income jobs,
108
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
local economy. According to existing estimates, one
To take advantage of these technological advances, Sweden would do well in investing in skills development. Because Swedish adults are well equipped with technical,
Computers at Work: “Job Polarization” and the Decline of Routine Jobs
Computers are exceptional at performing routine tasks that follow explicit
A key characteristic of many such routine jobs is that they are con- centrated at the middle of the income distribution.5 As shown in Figure 1, all European countries have experienced a decline in
4Goos et al. (2013).
5Autor et al. (2003).
109
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
account for 44 percent of the observed job polarization between 1990 and 2005.6 Although automation has had little effect on total hours worked, it has reduced the hours worked by those with mid- dling skills.7
… while employment has grown in
The decline in routine employment has, however, been accompa- nied by substantial growth in
Jobs at the lower end of the income distribution such as ele- mentary sales or service jobs, on the other hand, often involve workers performing
6Adermon & Gustavsson (2014).
7Graetz & Michaels (2015).
8A large literature documents that computer technology raises the productivity and wages of skilled workers. For example, Krueger (1993) shows that using a computer on the job raises a worker’s wage by
9Autor (2014).
110
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
|
|
Denmark |
|
2 |
|
|
9 |
|
|||
|
|
Finland |
|
|
|
|
|
12 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
France |
|
|
44 |
|
|
||||
|
Germany |
|
2 |
4 |
|
|
|||||
|
|
Italy |
|
|
5 |
6 |
|
||||
|
|
Netherlands |
|
2 |
|
|
6 |
|
|||
|
|
Norway |
|
|
4 5 |
|
|
||||
|
|
|
|
1 |
4 |
|
|
||||
|
|
Spain |
|
1 |
|
|
|
11 |
|||
|
|
Sweden |
|
2 |
|
|
8 |
|
|||
|
|
|
UK |
|
|
4 |
7 |
|
|||
|
|
|
0 |
5 |
10 |
15 |
|||||
|
Percentage point change in hours worked, |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
Source: Goos et al. (2014).
Digital Disruption in the 21st Century10
In this section, we describe how recent and ongoing technological advances have redefined the scope of automation, bringing an increasing number of skills and jobs into the domains of computer- controlled equipment. We further discuss what human skills are most likely to be made obsolete and which jobs are thus most susceptible to computerization.
The changing nature of work
A growing literature suggests that recent advances in technology are profoundly transforming the nature of work.11 In the OECD, for example, some 40 percent of workers report that their work-
10Parts of this section draw extensively on Frey & Osborne (2013), with some paragraphs quoted directly.
11Brynjolfsson and McAfee (2014).
111
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
place has been restructured due to the implementation of new technologies in the past three years (Figure 2). Swedish workers report the highest rate of technological restructuring, suggesting that Sweden remains successful in adapting new technologies.
reportthatworkersofSharenew technologiesorprocesses workplacetheinintroduced(%) |
70 |
|
|
|
|
|
|||
60 |
|
Sweden Finland |
Denmark KingdomUnited Norway Netherlands Ireland Germany Austria Korea Estonia Belgium RepublicSlovak Lithuania Latvia AverageOECD Croatia Portugal RepublicCzech Slovenia Spain France Hungary Italy Greece Poland Turkey |
|
50 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Source: OECD (2013).
Over the forthcoming decades, rates of technological restructuring are likely to increase even further, as new technologies will radically transform entire industries: advances in 3D printing, big data, cloud technology, and industrial robotics all have the potential to pervasively impact the world of work. To get a sense of the potential impact of these technologies, take the example of 3D printing, or ‘additive manufacturing’: globally, there are some 320 million manufacturing workers, constituting roughly 12 percent of employment.12 Even if additive manufacturing would only make a dent in this market it would bring with it substantial disruption for workers.
12 MGI (2013).
112
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
Computers are now capable of performing complex tasks
As technology races ahead, many complex tasks that were recently thought impossible for computers to perform have been success- fully transformed into
Algorithms and robots are reshaping health care jobs
Improved pattern recognition and information processing is allowing health care jobs to become increasingly computerized. At Memorial
13See, for example, Brynjolfsson & McAfee (2014).
14MGI (2013). Two years ago, IBM released Watson’s programming interface to software developers, allowing them to use it as the basis for developing a wider range of digital services; last year they announced a
15MGI (2013).
16MGI (2013).
113
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
Big data and Machine Learning algorithms mean that a wide range of complex work is now automatable
Big data is increasingly available due to an increasing amount of information becoming digitized. Machine Learning algorithms can be coupled with such data to aid the computerization of
One example of this technology at work is Symantec’s Clear- well system, which uses language analysis to identify concepts in text. In two days, the system is able to analyze and sort almost 600,000 documents, transforming the tedious and
Computers powered with Artificial Intelligence can now write crime, finance, and sports news stories
Crafting a narrative or telling a story is a uniquely human capabil- ity. In 2010, however, Narrative Science launched Quill, an auto- mated narrative generator that uses Artificial Intelligence to generate
17Brynjolfsson and McAfee (2014).
18MGI (2013).
114
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
Times regularly publishes news stories about earthquakes as well as homicides written by algorithms. Astonishingly, such computer- generated texts are nearly indistinguishable from those produced by a human writer, which will arguably render human journalists obsolete in text production that does not require
Navigating a car in
executing a left turn against oncoming traffic involves so many factors that it is hard to imagine discovering the set of rules that can replicate a driver’s behaviour,
leading most observers to believe that autonomous vehicles were impossible. Six years later, however, Google had shown that auto- mated vehicles were capable of navigating on American highways without any input from human drivers. Within five years Google expects to have a commercial version of their
Smart grid technology is reshaping the management of cities
The
19MGI (2013).
20MGI (2013).
115
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
efficiency and reliability of electricity grids, urban transportation, street lightning, and water infrastructure may improve dramatically as such processes become increasingly automated.
Advanced industrial robots is further limiting the need for manual labor
Industrial robots are becoming increasingly flexible, intelligent, and mobile, due to advances in AI, machine vision, mobile robotics, and
‘Turing test’, which entails convincing a human judge that she is interacting with another human rather than a machine.23 Robots may thus soon be able to interact in natural language with humans, opening up a wide range of applications in service professions that demand social interaction.
21MGI (2013).
22Brynjolfsson and McAfee (2014).
23The Turing test was set out in Alan Turing’s 1950 paper Computing Machinery and
Intelligence and involves human judges interacting in text conversations with a machine. To pass the test, a machine should be able to converse in a way that is indistinguishable from a human. In 2014, a Russian chat bot managed to convince a third of the judges at a Turing test competition, leading the organizers to proclaim that the Turing test had been passed for the first time in history.
116
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
Three Types of Tasks Remain Challenging to Automate
Notwithstanding the technological advances of recent years, some tasks remain elusive to computerize. In particular, tasks that require skills such as creative intelligence, perception and manipulation, or social intelligence are still challenging to condense into computer code, making jobs that involve such tasks less susceptible to computerization.
Probability of computerization
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
0 |
10 |
20 |
30 |
40 |
50 |
60 |
70 |
80 |
90 |
Level of originality required in job
Notes: This figure shows how the probability of computerization varies with the level of originality required (according to the definition maintained by O*NET, originality entails “the ability to come up with unusual or clever ideas about a given topic or situation, or to develop creative ways to solve a problem”) across 702 US occupations.
Source: Frey & Osborne (2013).
Creative intelligence
The psychological processes underlying human creativity are difficult to specify. Thus, the principal obstacle to computerizing creativity is stating our creative values sufficiently clearly that they can be encoded in a program, making it challenging to design robots that mimic human capabilities in this area. In particular, re- ducing creativity to a set of rules or guidelines that can be expressed in computer code remains a daunting challenge for computer scientists.24 While algorithms can now create texts following clearly
24 Boden (2003).
117
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
defined templates – as the example of Quill above makes clear – writing a novel with unique characters and plot, or designing an aesthetically pleasing piece of furniture, require skills that (so far) remain uniquely human. Consequently, jobs that require creative skills, such as originality, are less likely to be computerized in the near future (Figure 3).
Perception and manipulation
Replicating the complexities of human perception has long been a central challenge. Although basic geometric identification of objects in controlled environments is relatively mature, identifying un- familiar objects in unstructured environments, such as a messy kitchen, remains a daunting challenge for machines. Interestingly, humans perform such identification and manipulation tasks effort- lessly, summarized in what computer scientists refer to as Moravec’s paradox:
it is comparatively easy to make computers exhibit adult level per- formance on intelligence tests or playing checkers, and difficult or impossible to give them the skills of a
Thus, basic tasks such as cooking, folding laundry, or washing dishes that require sensimotoric skills are still challenging for robots to perform in unstructured environments, making jobs that require such skills less susceptible to computerization.
Social intelligence
Jobs that revolve around care, negotiation, and persuasion typically demand substantial interaction with other humans, requiring social intelligence skills. Yet, computers have had trouble to replicate even basic human social and emotional skills. Although robots are increasingly being able to replicate human heuristics, their range remains limited. More complex tasks, such as adapting to social cues or understanding the nuances of a person’s facial expressions
25 Moravec (1988, p. 15).
118
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
are still out of reach for computers, again reflecting Moravec’s par- adox at work. Therefore, jobs that involve, for example, assisting or caring for others remain outside of the domains of computers.
Which Jobs Are Likely to Disappear?
Over the next decades, workers in production, transportation and logistics, services and sales, as well as a wide range of administrative support and office occupations are likely to experience job dis- placement due to computerization (Table 1).26 While the automa- tion of production jobs reflects a continuation of a trend from the late 20th century, cheaper and more sophisticated robots will make it feasible to substitute for workers in construction, manufacturing and services. Many simpler service tasks, such as lawn mowing, mopping, and vacuuming, are already being automated: sales of household robots are currently growing by 20 percent per year.27
Meanwhile, the computerization of jobs in transportation and logistics reflect recent breakthroughs in autonomous vehicles, such as more
26Frey & Osborne (2013).
27MGI (2013).
119
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
|
|
|
Proba- |
|
|
Occupation |
bility |
||
|
Telemarketers |
|
99,0% |
|
|
Title Examiners Abstractors and |
|
99,0% |
|
|
Searchers |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sewers Hand |
|
99,0% |
|
|
|
|
|
|
|
Insurance Underwriters |
|
98,9% |
|
|
|
|
|
|
|
Mathematical Technicians |
|
98,9% |
|
|
Watch Repairers |
|
98,8% |
|
|
Cargo and Freight Agents |
|
98,7% |
|
|
Tax Preparers |
|
98,7% |
|
|
Photographic Process Workers and |
|
98,7% |
|
|
Processing Machine Operators |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
New Accounts Clerks |
|
98,7% |
|
|
|
|
|
|
|
Library Technicians |
|
98,6% |
|
|
Data Entry Keyers |
|
98,5% |
|
|
Timing Device Assemblers and |
|
98,5% |
|
|
Adjusters |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Insurance Claims and Policy |
|
98,4% |
|
|
Processing Clerks |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brokerage Clerks |
|
98,4% |
|
|
Order Clerks |
|
98,4% |
|
|
Loan Officers |
|
98,4% |
|
|
Insurance Appraisers Auto Damage |
|
98,3% |
|
|
|
|
|
|
|
Umpires Referees and Other Sports |
|
98,3% |
|
|
Officials |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tellers |
|
98,3% |
|
|
|
|
|
|
|
Etchers and Engravers |
|
98,2% |
|
|
|
|
|
|
|
Packaging and Filling Machine |
|
98,0% |
|
|
Operators and Tenders |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procurement Clerks |
|
98,0% |
|
|
Shipping Receiving and Traffic Clerks |
|
97,9% |
|
|
|
|
|
|
|
Milling and Planing Machine Setters |
|
|
|
|
Operators and Tenders Metal and |
|
97,9% |
|
|
Plastic |
|
|
|
|
Credit Analysts |
|
97,9% |
|
|
|
|
|
|
|
Parts Salespersons |
|
97,8% |
|
|
Claims Adjusters Examiners and |
|
97,8% |
|
|
Investigators |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Driver/Sales Workers |
|
97,8% |
|
|
Radio Operators |
|
97,7% |
|
|
|
|
|
|
Source: Frey & Osborne (2013)
|
|
Proba- |
||
|
Occupation |
bility |
||
|
Recreational Therapists |
|
0,3% |
|
|
|
|
|
|
|
Mechanics Installers and |
|
0,3% |
|
|
Repairers |
|
|
|
|
Emergency Management |
|
0,3% |
|
|
Directors |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mental Health and Substance |
|
0,3% |
|
|
Abuse Social Workers |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Audiologists |
|
0,3% |
|
|
Occupational Therapists |
|
0,3% |
|
|
Orthotists and Prosthetists |
|
0,4% |
|
|
Healthcare Social Workers |
|
0,4% |
|
|
Oral and Maxillofacial Surgeons |
|
0,4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4% |
|
|
|
Fighting and Prevention Workers |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dietitians and Nutritionists |
|
0,4% |
|
|
Lodging Managers |
|
0,4% |
|
|
Choreographers |
|
0,4% |
|
|
|
|
|
|
|
Sales Engineers |
|
0,4% |
|
|
|
|
|
|
|
Physicians and Surgeons |
|
0,4% |
|
|
Instructional Coordinators |
|
0,4% |
|
|
Psychologists All Other |
|
0,4% |
|
|
|
0,4% |
|
|
|
and Detectives |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dentists General |
|
0,4% |
|
|
|
|
|
|
|
Elementary School Teachers |
|
0,4% |
|
|
Except Special Education |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medical Scientists Except |
|
0,5% |
|
|
Epidemiologists |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Education Administrators |
|
|
|
|
Elementary and Secondary |
|
0,5% |
|
|
School |
|
|
|
|
Podiatrists |
|
0,5% |
|
|
Clinical Counseling and School |
|
0,5% |
|
|
Psychologists |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mental Health Counselors |
|
0,5% |
|
|
|
|
|
|
|
Fabric and Apparel |
|
0,5% |
|
|
Patternmakers |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Set and Exhibit Designers |
|
0,5% |
|
|
Human Resources Managers |
|
0,5% |
|
|
|
|
|
|
|
Recreation Workers |
|
0,6% |
|
|
Training and Development |
|
|
|
|
|
0,6% |
|
Managers |
|
|
|
120
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
Computerization will mainly affect
Technological advances will mainly threaten workers with low edu- cational attainment in
121
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
Probability of Computerization
Probability of Computerization
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
0
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
0
20 |
40 |
60 |
80 |
100 |
120 |
140 |
160 |
180 |
Average income (Thousands $)
20 |
40 |
60 |
80 |
100 |
Share of workers with a Bachelor's Degree (%)
Notes: These figures shows how the probability that a job will be feasible to computerize within the next two decades varies with the average income and educational attainment of workers across 702 US occupations.
Source: Frey & Osborne (2013).
122
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
Between a third and half of Swedish jobs are likely to disappear in the next two decades
Over the next one or two decades, estimates suggest that 35 to 53 percent of Swedish employment is at high risk of computerization, meaning that as many as 2,5 million workers may be displaced.28 Across other European countries, the range of jobs at risk typically lies between 45 and 60 percent, placing Sweden’s exposure in the
New Work in the 21st Century
As workers are displaced due to computerization, they will need to shift into jobs that are less susceptible to automation. In particular, this will require that they obtain skills that allow them to transition into entirely new types of work. In this section, we discuss new and emerging jobs that have appeared in the 21st century and the skills that they are demanding.
28Estimates by Unionen using
29Bruegel (2014).
123
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
Technological advances may bring substantial disruption to 21st- century labor markets
In times of rapid technological advances, disruptive innovations have always both created and destroyed jobs in a process of “crea- tive destruction”. Over the past century, technological advances have indeed led to vast shifts in employment in all developed countries; first from manual agricultural work to the mechanized factory, then from industrial production to complex and know-
Historically, technological progress has, if anything, created more jobs than it has destroyed: over the course of the 20th century the
|
90 |
|
|
|
85 |
|
|
|
80 |
|
|
ratio (%) |
75 |
|
|
70 |
|
||
65 |
|
||
60 |
|
||
55 |
|
||
|
|
||
|
|
Males |
Total |
Notes: This figure shows the
Source: OECD (2014).
If history will repeat itself remains to be seen, but there is un- doubtedly growing concern that the potential scope of automation expands, more workers will find it difficult to find meaningful
124
SOU 2015:65 Carl Benedikt Frey and Thor Berger
employment, echoing John Maynard Keynes’s bold prediction at the height of the Great Depression that
our discovery of means of economising the use of labour [is] out- running the pace at which we can find new uses for labour.30
Indeed, at the same time as male labor force participation rates have been in decline, the duration of unemployment in Europe has doubled, implying that many workers are finding it increasingly hard to find uses for their skills in the labor market.31 In addition, rates of marginally attached workers still remain stubbornly high, several years after the Great Recession.32
To what extent these developments have to do with technology is, however, still intensely debated. According to a recent survey by Pew Research among nearly 1,900 economists and technology professionals, 48 % of those surveyed believed that technological advances will destroy more jobs than they create over the next decade.33 While this report does not attempt to bring any conclusive evidence on this, it does nevertheless suggest that new jobs being created as a result of recent technological progress have been relatively few.
New and Emerging Jobs in the 21st century
Today,
30Keynes (1933).
31According to data from the OECD, the average duration of unemployment for males aged
25to 54 was 4.2 months in 1990, which had increased to 9.1 months in 2013.
32According to the latest data, some 4.3 percent of the OECD’s labor force was marginally attached; neither employed, nor actively looking for work, though being available for taking a job (OECD 2014).
33Smith & Anderson (2014).
34Goos et al. (2013).
125
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
New technologies are creating little new work
Yet, only a fraction of jobs in tech industries stem from recent technological developments. While digital technologies have cre- ated a range of new occupations, ranging from search marketing strategists to video game designers, they are unlikely to create many employment opportunities (Table 2). In the US, for example, less than 0.5 percent of workers are employed in new technology- related industries – including online auctions, Internet news pub- lishers, social networking services and the video and audio stream- ing industry – that have emerged since the turn of the century.35
Digital industries employ few workers
Digital firms employ few workers in part because technology allows them to leverage small capital investments to serve a global market: Facebook employs a meager 4,600 workers to maintain their social network services to more than 1.1 billion monthly users and Swedish music streaming service Spotify employ some 1,600 workers to serve its more that 60 million customers. Crucially, as digital products can be replicated at essentially zero cost, they are unlikely to generate employment in downstream industries the same way that, for example, the photographic industry once did: While Kodak, the dominant firm in photographic film in the 20th century, employed some 140,000 workers at their peak; Instagram, an online
35Berger & Frey (2014).
36Goos et al. (2013).
126
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Source: O*NET (2015).
Other tech industries may provide more promising direct sources of future job growth: advances in bio- and nanotechnology have led to the creation of jobs such as biostatisticians and nanosystems engineers (Table 2). Furthermore, growth in advanced industrial robotics has led to the rise of robotics engineers and advances in renewable energy have led to the creation of jobs such as solar energy systems engineers.
Although scientific discoveries and the appearance of new pro- duction technologies constitute the most visible cause of new job creation, shifting consumer preferences is also a factor. baristas and spa managers, for example, constitute two examples of emerging jobs that clearly reflect changing tastes rather than technological breakthroughs.
High skill demands mean that new jobs will provide little relief for displaced
Most new jobs have high skill demands, often requiring a university education, also typically demanding workers to have complex communication,
127
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
and evaluate options and implement solutions”.37 New jobs are thus likely to further augment mainly the contributions of workers with creative,
New Skills for New Work: Opportunities and Challenges
Over past decades, manual service jobs, with low entry requirements, have been a safe haven for
Creative,
In particular, jobs in the 21st century will require creativity, com- plex
37O*NET (2015).
38Autor (2014).
128
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
table 2). In particular, fusion skills – a mix of creative, digital and entrepreneurial skills – are likely to be a crucial skill set in many emerging industries.
Digital and IT skills will become crucial for most workers.
As digital technology and IT tools become increasingly imple- mented in the workplace, digital skills will also become crucial for the vast majority of workers: according to the European Commis- sion, 90 percent of jobs in careers such as accountancy, art, engi- neering, medicine, and nursing will require digital skills in the near future.39 Yet, there is a shortage of such skills in many countries. In most EU countries, more than 10 percent of adults lack elementary computer skills, such as using a mouse or scrolling through a web page. In Italy, Poland, and Spain nearly one in four workers have no experience or lack the skills needed to use IT tools to perform basic everyday tasks.40 Against a background of such skill shortages, the European Commission predicts that there may be close to a 1 million vacancies IT jobs by the end of 2015, with a deficit of some 50,000 IT workers in Sweden.
Sweden is leading in terms of digital skills
Sweden is well positioned in terms of digital skills in an interna- tional comparison. According to the OECD’s Survey of Adult
Skills, Swedish workers are the most proficient when it comes to problem solving in
39European Commission (2014).
40OECD (2013).
41European Commission (2014).
42According to the most recent data from the European Commission’s Digital Agenda
Scoreboard, Sweden has 15.9 science and technology graduates per 1,000 inhabitants aged
129
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
Sweden
Finland
Netherlands
Norway
Denmark
Australia
Canada
Germany
UK
Japan
Belgium
OECD Average
Czech Republic
Austria
US
Korea
Estonia
Ireland
Poland
00 |
05 |
10 |
15 |
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
Share of adults that are highly proficient at problem solving in
Notes: This figure shows the percentage share of adults that were highly proficient at problem solving in
Source: OECD (2013).
Lifelong learning will become the new norm
Furthermore, as technological progress picks up pace, continual updating of workers’ skill sets will become increasingly important as workers are doing shorter stints in the labor market: Over the past 15 years, the average job tenure of Swedish males has declined by more than 20 percent (Figure 7). Shorter careers will require access to lifelong learning opportunities to ensure that workers are able to maintain, refine, and update their skills throughout the life course. In particular, workers should focus on acquiring generic skills such as the ability to learn, allowing them to adapt to a more rapidly changing labor market.43
43 OECD (2013).
130
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
|
11,5 |
(years) |
11,0 |
10,5 |
|
tenure |
10,0 |
|
|
job |
9,5 |
|
|
Average |
9,0 |
8,5 |
|
|
|
|
8,0 |
|
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 |
Notes: This figure shows the average job tenure in years of Swedish males aged
Source: OECD (2014).
Particularly in
Digital technology may provide new ways to deliver learning opportunities
Digital technology may itself reshape the classroom, providing flexible and
44 MGI (2013).
131
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
Scandinavian countries are among the most successful in providing learning opportunities for those with the least skills.46 A continua- tion of such efforts will be essential also in the future.
Conclusions
Over the next decades, the pace of technological progress is likely to intensify with a considerable expansion of the jobs in which human workers can be replaced by
45OECD (2013).
46OECD (2013).
132
SOU 2015:65 |
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
References
Adermon, A., & Gustavsson, M. (2014). Job Polarization and
Autor, D., & Dorn, D. (2013). The growth of
Autor, D., Levy, F. and Murnane, R.J. (2003). The skill content of recent technological change: An empirical exploration. The Quarterly Journal of Economics, vol. 118, no. 4, pp.
Autor, D. (2014). Polanyi's Paradox and the Shape of Employment Growth. National Bureau of Economic Research.
Berger, T., & Frey, C. B. (2014) Technology Shocks and Urban Evolutions: Did the Computer Revolution Shift the Fortunes of U.S. Cities? Oxford Martin School Working Paper.
Berger, T., & Frey, C. B. (2015). Industrial Renewal in the 21st Century: Evidence from U.S. Cities. Oxford Martin School Working Paper.
Bowles, J. (2014). The computerisation of European
Bresnahan, T.F. (1999). Computerisation and wage dispersion: an analytical reinterpretation. The Economic Journal, vol. 109, no. 456, pp.
Boden, M.A. (2003). The creative mind: Myths and mechanisms. Routledge.
Brynjolfsson, E., & McAfee, A. (2014). The second machine age: Work, progress, and prosperity in a time of brilliant technologies. WW Norton & Company.
European Commission (2014) Digital Agenda key indicators.
Frey, C. B., & Osborne, M. A. (2013). The Future of Employ- ment: How Susceptible are Jobs to Computerisation?. Oxford Martin School Working Paper.
133
Carl Benedikt Frey and Thor Berger |
SOU 2015:65 |
Goos, M. and Manning, A. (2007). Lousy and Lovely Jobs: The Rising Polarization of Work in Britain. The Review of Econom- ics and Statistics, vol. 89, no. 1, pp.
Goos, M., Manning, A. and Salomons, A. (2009). Job Polarization in Europe. The American Economic Review, vol. 99, no. 2, pp.
Goos, M., Hathaway, I., & Konings, J. (2013).
Goos, M., Manning, A. and Salomons, A. (2014). “Explaining Job
Polarization:
Graetz, G., & Michaels, G. (2015). Robots at work. CEP Discus- sion Paper No 1335.
Keynes, J.M. (1933). Economic possibilities for our grandchildren (1930). Essays in persuasion, pp.
Jaimovich, N. and Siu, H.E. (2012). The trend is the cycle: Job polarization and jobless recoveries. NBER Working Paper No. 18334, National Bureau of Economic Research.
Krueger, A.B. (1993). How computers have changed the wage structure: evidence from microdata,
MGI (2013). Disruptive technologies: Advances that will trans- form life, business, and the global economy. Tech. Rep., McKinsey Global Institute.
OECD (2013), OECD Skills Outlook 2013: First Results from the Survey of Adult Skills, OECD Publishing.
OECD (2014), OECD.Stat, (database). DOI:
(Accessed on 28 April 2015).
O*NET (2015). New and Emerging Occupations.
www.onetonline.org/find/bright?b=3 (Accessed on 28 April 2015).
Moravec, H. (1988), Mind Children. Harvard University Press.
Smith, A., & Anderson, J. (2014). AI, robotics, and the future of jobs. Pew Research Center.
134
Sverige som
Anders Frick
Det finns många
KOM – Sveriges första sociala nätverk
I slutet av
Jacob Palme, arbetade på den tiden för FOA, och var tillsam- mans med bland andra programmeraren och anarkisten1 Torgny Tholerus en av de som byggde upp
Den andra uppkopplingen mot Arpanet/Internet gjordes av Björn Eriksen på KTH och genomfördes oberoende av det som Jacob Palme och hans kollegor höll på med. Skillnaden mellan de två systemen är, i korthet, att
1
2
3
135
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
Mailnet4, medan Björn Eriksen utvecklade en koppling mellan Usenet5 i svenska och utländska värddatorer. Båda tjänsterna erbjöd
En faktor för KOM:s framgång var att datorsystemet som det kördes på var ledig på kvällar, nätter och helger. På dagarna användes datorsystemen för forskarnas beräkningar, men på övriga tider tilläts användare göra annat för en billig peng.
Hur uppfattades KOM i det övriga samhället?
I en uppmärksammad dom i rättegången mellan framtidsforskaren Eskil Block och journalisten Maj Wechselmann, där Block blev dömd för förtal och även dömd att publicera domen i KOM- systemet, finns en bra beskrivning av vad KOM ansågs vara:
Inom varje högskoleregion finns en datorcentral, för stockholms- regionen Stockholms Datorcentral QZ, med uppgift att utgöra en gemensam datorresurs för forskning och utbildning inom universitets- väsendet. Datacentralerna är offentligt ägda men i stor utsträckning självfinansierade. Bland tjänster som Stockholms datacentral QZ tillhandahåller finns det s.k.
4Mailnet var en brygga för universitet att koppla sig mot Internets föregångare Arpanet.
5Usenet är ett världsomspännande diskussionssystem som används än i dag.
6
136
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
Viss insikt gavs även till vilken typ av personer som använde syste- met:
Datainspektionen tillät datalagen bara att datorn hade namngivna fält där de kunde skriva i tillståndsbeslutet vilken information varje fält i datorn fick innehålla. FOA och Datainspektionen förhandlade fram en kompromiss som bland annat innebar ett provisoriskt tillstånd i två år och att FOA därefter skulle göra en utvärdering som visade nyttan av systemet. Utöver det skulle alla personliga meddelanden raderas efter en månad och alla meddelanden i forum efter två år, samt att inga meddelanden som visade någon persons politiska och religiösa åsikter fick skrivas. Enligt Jacob Palme innebar det sistnämnda att beslutet förbjuder just det som den svenska grundlagen speciellt vill skydda, nämligen yttrandefriheten ifråga om politik och religion.9
Sett i efterhand var alltså
7
8people.dsv.su.se/~jpalme/reports/c10166.pdf
9
10
137
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
Eldsjälars val av IP gav Sverige försprång på internet
När de europeiska nätverken på
Det är sent
Framförallt var det Peter Löthberg, konsult på KTH och en av Sveriges dåvarande ledande internetexperter, som gillade
X.25- och X.400 tekniken
Tyskland och Storbritannien var starka förespråkare av X.25- och X.400 teknik, framför USA och Sunets val av IP. Kring år 1991 var Internet inte särskilt utvecklat i Europa utanför Norden. Tele- monopolen satsade på OSI och X.25 som var mindre lämpliga som kommunikationsmetoder. Ett antal universitet körde IP internt, några länder hade nationella
11sverigesradio.se/sida/avsnitt/476657?programid=412
12s. 31 i “De byggde Internet i Sverige” från 2009.
138
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
EU drev ett projekt kring höghastighetsnät som gick ut på att bygga ett 64 kbit/s
En rad
13“De byggde internet”, s. 48
14Bland annat författarna, Andrew Tanenbaum och David Wetherall som skev boken
“Computer Networks”.
15
139
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
och ville gärna att Norden skulle behålla sin tätposition när det gäller
Det europeiska nätet Ebone fyllde funktionen att driva på användningen av
Med facit i hand är det lätt att se att
Avregleringen som bäddade för bredband åt alla
Om fem år ska vi alla ha tillgång till bredband. Varenda svensk.
Orden kom från näringsminister Björn Rosengren i slutet på 1990- talet,19 början av den tid som senare kom att benämnas
År 1993 bolagiserades Televerket och en ny telelagstiftning infördes i Sverige. Med detta uppstod konkurrens till Televerket, både inom fast och mobil telefoni.20 Sedan januari 1998 – då tele- sektorn öppnades helt finns inte några legala monopol inom EU. Däremot infördes ett ramverk med regler i syfte att skapa förut- sättningar för nya företag att träda in och konkurrera med de gamla monopolen, bland annat när det gäller samtrafik mellan olika tele- nät.21 Även om konkurrensen ökade hade Telia länge en stark ställ- ning på den svenska telemarknaden – beroende på kontrollen över infrastrukturen och bolagets betydande abonnentstock.
16Källa: "34 Mbit Stockholm - Europa", Datateknik
17“Elektroniska postsystem ska förenas”, SvD, sidan
18TT Nyhetsbyrån
19wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/12/bredband.html
20www.regeringen.se/content/1/c6/03/62/17/2d76c1a9.pdf
21
140
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
Tillgång till bredband
Att ge Sverige tillgång till bredband framstår allt tydligare som den största och viktigaste infrastruktursatsningen i Sverige sedan sats- ningen på järnvägsnätet. På politisk nivå pratades det om strategier för hur Sverige skulle bli en ledande
Internetoperatören Utfors i Uppsala var en av de aktörer som tidigt hade ambitiösa planer på landstäckande utbyggnad av ett höghastighetsnät för Internet. Det första steget var en fast anslut- ning mellan Stockholm och Uppsala med kapacitet upp till 1 Gb/s. Bolagets plan var att lägga ner fiber- eller kopparkabel i större städer och täcka glesbygden med radiolänk. Utfors, som från början var ett studentprojekt i Uppsala, växte med hjälp av investerings- kapital från Norge till en av de mest aggressiva kabeldragarna i Sverige. År 2000 hade företaget dragit tillräckligt med fiberkabel för att förena storstäderna i Sverige och tillsammans med Tele1 Europe, senare Song Networks, samt Telia fanns planer på att för- ena de andra nordiska länderna.24
Ett annat nystartat företag, Bredbandsbolaget – dotterbolag till Jonas Birgerssons Framtidsfabriken – riktade liksom Utfors in sig på flerfamiljshus. Bredbandsbolagets plan var att sälja in sig i de tjugo största städerna i Sverige och konkurrera med framför allt Telia.25
Under
22“Supertekniken som ska förvandla ditt liv”, Aftonbladet
23Det fanns dock de som inte höll med, och som även i dag år 2015 anser denna segmentering vara felaktig.
24www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2530309.ece
25”Snabbt nät byggs ut i hela Sverige”, Dagens IT
141
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
lighet i världen.26 Nu handlade det om att behålla den ledande positionen samt att skapa incitament för företag och befolkning att anamma tekniken. Sverige kunde för två miljarder kronor få ett bredbandsnät som knöt ihop alla kommuner. Detta hade en utred- ning från statliga Svenska kraftnät visat. Om man dessutom lägger till ändutrustningen som styr trafiken i kablarna skulle investe- ringen landa på måttliga fyra miljarder.27 I mitten på år 2000 fanns 136 stadsnät i drift där kapaciteten byggts ut med fibernät. I dessa kommuner fanns runt 64 procent av Sveriges befolkning.28
Precis som med den snabba utvecklingen av mobilnätet under denna tid, var det tillgängligheten av bredbandet i glesbygden som kom att bli forum för diskussion. Om politikerna lät marknads- krafterna styra skulle det bli svårt att motivera långa kabeldrag- ningar till ett fåtal kunder. Det som bland annat var hämmande för utvecklingen var de otydliga besked om vidare statliga subventioner som ansågs skulle bli nödvändiga i de fall där det inte skulle finnas kommersiell bärkraft. Fiberkabelnätet hade redan år 2001 lagts mellan de större städerna i södra och mellersta delen av Sverige. Nu var det upp till respektive kommun att fortsätta arbetet med fiberutrullningen. Dock ansåg en del experter att det i vissa fall skulle vara billigare att ha radiolänkuppkoppling för privata hus- håll.29
År 2001 briserade
26”Rosengren gräver ned sig”, SvD
27”Förslag om billigt bredband”, SvD
28”Utfors: Bredband så in i Norden”, Affärsvärlden
29”Privata företag ordnar bredband”, Helsingborgs Dagblad
30”Gå inte med på lönesänkning”, Helsingborgs Dagblad
142
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
Den låga konkurrensen gällande bredbandserbjudande för före- tag slapp inte undan kritik. En undersökning visade att svenska företag betalade drygt 50 procent mer än motsvarande företag i USA. Framförallt berodde det på att de lokala anslutningarna är mycket dyrare än internationella uppkopplingar och att de allra flesta bredbandsaktörer var beroende av Telia, då Telia bl.a. ägde kopparnätet som fortfarande var den dominerande accessformen.31
Något år efter att den mest intensiva utrullningen av bredband genomförts så började förväntningarna dala. En nyligen sprucken
Sydsvenskan rapporterade 2002 med braskande rubriker om bredbandsdrömmar som blivit mardrömmar att de förväntningar som skapats gick i stöpet. På kort tid rasar affärsmodellerna sam- man; det går inte att tjäna pengar på internationell nättrafik, det går inte att tjäna pengar på företagsnät och det går inte att tjäna pengar på att ge hushållen bredband. Plötsligt anses det till och med billigare att inte få fler kunder, utan bättre att bara låta miljardnäten ligga oanvända. Varje ny kund för med sig dyra inkopplingar och mer administration, alltså blir det billigare att inte koppla in fler.32
Den intensiva bredbandsutbredningen har trots allt satt sina spår. Bredband och fiberoptik kom att bli ett allt vanligare upp- kopplingssätt och redan några år efter rörläggningens början var Sverige rankad etta i världen när det gällde billigt bredband,33 Precis som visionärerna förutsåg i slutet på
31”Dyrt bredband ett hinder för företag – 50 procent högre priser i Sverige än i USA”,
Computer Sweden
32”Bredbandsdrömmen blev en mardröm”, Sydsvenskan
33Enligt OECD 2006, källa: news.bbc.co.uk/2/hi/technology/6900697.stm
143
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
Vad Commodore 64 har betytt för svensk
Många tror att vårt digitala och sociala umgänge började med Internet men det stämmer inte.
Så börjar boken Generation 64 – som handlar om svenska ung- domar som växte upp med världens mest sålda hemdator, Commodore 64. I boken berättar författaren Jimmy Wilhelmsson om det som han betraktar som ursprunget till det svenska
Där många samtida människor bara såg en teknisk räknemaskin såg Generation 64 en mötesplats. De samlades på skol- och fritidsgårdar, i flick- och pojkrum, på demo- och copypartyn och utbytte spel, programvara och kunskap – och blev inte sällan vänner för livet. Samarbetsviljan, olydigheten, kunskapstörsten, underhållningen och framtidslängtan – eller bara den tidiga datorvanan – gjorde att många ur Generation 64 i dag tar täten i våra innovativa företag, hela under- hållningsbranscher, vetenskapliga institutioner och medier.35
Hur kunde det bli så? Det fanns ju redan andra datorer vid samma tidpunkt, våren 1983, som Commodore 64 lanserades i Sverige. Vad var det då som var så speciellt med just Commodore 64?
Själva datorn hade 64 kilobyte arbetsminne och det inbyggda programspråket var en variant av BASIC, och datorn hade 16 färger, 3 ljudkanaler och en processor på cirka 1 MHz. Det var bättre än flera samtidiga konkurrenter, men långt ifrån vad ens en modern miniräknare har för kapacitet. Sannolikt var det inte datorn i sig, utan folket omkring datorn som gjorde skillnaden. Detsamma kunde mycket väl ha hänt runt en annan datormodell om förut- sättningar och tajmning varit liknande. Att det dock blev just Commodore 64 är snarast en blandning av att den var kompetent, en stark prispress och uppkomsten av hackade och knäckta mjuk- varor.
År 1983 var samhället uppdelat i datorkritiker och hemdator- vurmare. Inför höstens skolstart och vinterns julhandel rådde hem- datorhysteri, kvällstidningarna var fulla av helsidesannonser för hemdatorer samtidigt som media ofta publicerade skrämselartiklar
34Mycket av informationen i detta kapitel är hämtat ur boken Generation 64 och komplette- rande intervjuer med författaren Jimmy Wilhelmsson.
35s. 9 i boken Generation 64.
144
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
om faran med datorer. Det fanns en stor mängd hemdatorer att välja på inför julen 1983. Förutom Commodore 64 fanns ytterligare ett
Enligt Jimmy Wilhelmsson fanns det dock vissa fördelar med just Commodore 64:
Genom att satsa mer på grafik och ljud än många konkurrenter blev den ett roligt och billigt alternativ till “tråkiga” PC, vilket lockade både kodare och spelare.
Programmerare började knäcka kopieringsskydd för att visa sig på styva linan – och bytte spel med varandra för att stiga i status. Först och bäst knäck – högst status.36
Introt, alltså den grafiska introduktion som syntes innan spelet startade, visade vem som knäckt spelet, och blev en konstform i sig; demot. Kodare, grafiker och ljudmakare samlades i grupper för att tävla i både demoskapande och spelknäckande.
Spelare samlades i lösa grupper för att byta knäckta spel med varandra. Byten skedde enligt principen Sneakernet,37 mer sällan via modem.
Sverige var stort inom både demo och knäck, inte minst kanske beroende på det geografiska läget – nära Tyskland och centralt i Norden.
Demokodning och knäckning blir en subkultur där folk lär sig projekthantering, arbetsfördelning, eventplanering och rekrytering. Kort sagt sköts grupperna som små företag.
Mötena sker i små och stora demopartys världen över; Dream- hack är ett resultat av detta som leder vidare. Ett av Sveriges första demopartyn initierades av personer i den nybildade gruppen The Silents, som senare bildade grunden för Digital Illusions (nu: EA DICE) som i dag är Sveriges största spel- företag räknat i antalet medarbetare
36Knäckta spel för PC var dock också stort - det ska inte förglömmas. Även “shareware” var vanligt inom
37Sneakernet kallas det när digital information på lagringsmedia som exempelvis disketter och
145
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
Detta sker i ett Sverige där många ännu inte kommit i kontakt med datorer, där skolan ännu inte fått grepp om dataunder- visning och där de flesta hushåll inte har dator.
I början av
Vad gäller knäckning av kopieringsskydd är det kontroversiellt att säga att det var en kanongrej; det är klart att det fanns spelbolag som gick under på grund av att de sålde för få spel – det går säkert att härleda detta till kopieringsknäck och det är ju en diskussion vi har än i dag. Klart är dock att kopieringsknäckning är en verksamhet som bidragit till den kodarkultur vi har i Sverige i dag accelererades av
En del knäckte spel av politiska skäl, andra för att de kunde – ytterligare några tjänade pengar på det i form av ren piratverk- samhet. Till detta kom en del andra kriminella grenar som telefon- bedrägerier och kontokortsfuffens. Men den rena demo- och knäckarverksamheten var och är en uppvisning i ingenjörskonst – en slags tidig skrytscen som i dag återfinns överallt på nätet, via
38 Intervju med Jimmy Wilhelmsson.
146
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
Commodore 64 och den svenska demoscenen som uppmuntrat till ett frihetsönskande, men inte alltid lagliga, tänk kring mjukvaror kan också tänkas ha banat väg för piratkopieringens genomslags- kraft.
På ett sätt har allt demokodarna drömde om blivit sant. Kodaren är i dag kung och bestämmer över allt vi andra gör samt har koll på det mesta som i dag får världen att ticka.
Skoldatorfloppen som breddade datorintresset
Året var 1983 och svenska politiker hade bestämt sig för ett stort och visionärt projekt: att införa en dator i den svenska skolan. Egenutvecklad teknik inkompatibel med omvärldens och stora administrativa problem kantade projektet, som i efterhand har kallats ett av Sveriges mest misslyckade datorprojekt.39 Samtidigt tvingade det isolerade teknikvalet fram en sällan skådad kreativitet bland de elever som inte kunde göra mycket annat med datorn än att skapa.
COMPIS
Namnet på såväl dator och projekt blev COMPIS40 – men vad det egentligen står för är något oklart. Oavsett vilket så är det ett namn som ger trevliga vibbar – åtminstone trevligare än vad projektet i sig visade sig utvecklas till. Företaget ”Svenska Datorer AB” som skulle utveckla och tillverka skoldatorn gick i konkurs ganska omgående. Televerksägda TeleNova41 och Esselte Studium42 fick driva projektet vidare och Teli43 tillverkade själva datorn.
Datorn blev verklighet och infördes i skolorna där måttligt entusiastiska lärare tvingades lära eleverna hantera en dator som
39
40
41Telenova bildades som ett dotterbolag till TELI, för utveckling och tillverkning av Compisdatorn. Telenova levererade senare även en efterföljare till Compis kallad Campus
286och Campus 386.
42Esselte Studium var ett förlag som gav ut ordböcker och läroböcker. Detta hade sina rötter i Skrivrit, Skriv- och ritboksaktiebolaget, som utgivit läroböcker sedan 1935, men som 1973 bytte namn till Esselte Studium. Förlaget upphörde i mitten av
43Teli var Televerkets industridivision och moderbolag till TeleNova.
147
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
inte existerade utanför skolornas värld.44 Compisdatorprojektets lansering var försenad över ett år.45 Dessutom ansågs den föråldrad och otidsenlig redan från början – och med tveksam kvalitet.46 Det gjorde att Compis redan från start var på väg att bli omsprungen av PC och även Mac. Samtidigt sågs datorn på med viss skepsis i klass- rummen. Ett talande citat från en numera legendarisk spelkrönikör är följande:
Tiden med
I samband med att skoldatorn introducerades infördes ett program- språk, som skulle vara lätt att använda. Det fick namnet COMAL (COMmon Algorithmic Language). Comal var ett danskt program- språk som ansågs särskilt lämpat för skolvärlden. Resultatet av detta projekt blev inte precis som förväntat. Ett stort antal elever och lärare som använde Compisdatorn hade negativa uppfattningar och erfarenheter av dess användbarhet. Programspråket Comal kom dock att överleva och även in på slutet av 1990 talet och användes som ett nybörjarspråk på gymnasienivå, innan elever fortsatte med andra språk som C++ och Java.48 Som programme- ringsspråk fanns bland annat Comal och en speciell ”Compis- Pascal”.
Varför fungerade inte projektet och hur har det satt sina spår?
Största problemet med Compis var egentligen mest dess tajming. Priset för datorn var högt och Svenska Datorer AB gick i konkurs gjorde inte saken bättre. Inköp av Compis kom enbart mellan åren 1985 och 1988 att kosta de svenska skolorna 120 miljoner kronor.49 Vidare hade Compisdatorn ett eget operativsystem med egna standarder, vilket gjorde det svårare för elever att vänja sig vid
44
45
46
47
48
49
148
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
andra datorer som användes på vanliga arbetsplatser. Slutligen var även Compisdatorn i sig rätt omodern.50
På lång sikt kan man säga att ambitionen på politisk nivå att datorisera undervisning satte sina spår. Bland annat hade Folk- partiet ”en dator till varje elev” som vallöfte medan Socialdemo- kraterna uttryckte viljan att "varje elev ska ha tillgång till en dator”.51 Även in på
Att Compis skilde sig både från den marknadsledande PC- standarden och från Mac medförde dock en positiv effekt: En hel del av de elever som “tvingades” sitta med Compis passade på att utforska och skapa kreationer som annars inte skulle ha skapats.
Det handlar om allt från att skriva enkla kodsnuttar och “konst- verk” till att skriva mer avancerade spel. Kreativiteten kan alltså sägas ha stimulerats trots – eller tack vare – ett så isolerat teknikval som Compis. Än i dag lever Compisnostalgin kvar genom emulato- rer52 och diskussionsgrupper.53
Uppfinnaren som blev internetoperatör
SwipNet var Sveriges första kommersiella internetoperatör, men det var uppfinnaren Ragnar Lönn som med bolaget Algonet blev först med att på bred front erbjuda internetaccess åt privatperso- ner.
På
50Gamla datorer fyller förrådet, Nerikes Allehanda
51Logga in, ungar – skolan har börjat, Aftonbladet
52patpend.net/emulators/ABC80/Emulator
53groups.yahoo.com/neo/groups/compis_lever/info
149
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
tiden ökade, och användarvillkor för NSFNet förhindrade kom- mersiell användning,54 skulle det på sikt bli ohållbart för KTH att driva Sunet vidare och därför övertygades mediemagnaten Jan Stenbeck om att dra igång en kommersiell internetoperatör. En drivande kraft var föreningen SNUS – Swedish Network Users' Society – som vanligtvis annars mest genomförde tekniska tester av olika slag. SNUS tog fram ett förslag, kallat Basnät 90, och förde diskussioner med dåvarande Televerket som dock inte nappade. I stället var det Stenbecks företag Comvik Skyport som startade dotterbolaget SwipNet och blev Sveriges första kommersiella inter- netleverantör i mars 1991 då kommersiella kunder och all UUCP flyttades från Sunet till SwipNet, för att ge bättre plats åt universi- tetsaktörerna hos Sunet.
Ragnar Lönn
SwipNet inriktade sig till en början uteslutande mot företags- kunder. De få privatpersoner som skaffade abonnemang fick betala dyrt för nöjet. Intresset från privatpersoner var dock ökande och här steg nu uppfinnaren och entreprenören Ragnar Lönn in. Han försökte redan 1991 övertyga ett antal telekombolag att bli inter- netleverantörer, men hade ingen större framgång. I stället fortsatte han att jobba på ett företag som
54 Intervju med Patrik Fältström.
150
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
Algonet
Ragnar Lönn fick däremot napp hos serietidningsförlaget Semic, vars VD Torsten Larsson finansierade det hela och gav Ragnar Lönn både lön och ägarandel i bolaget Algonet. Detta var på som- maren 1994, en av de varmaste somrarna i mannaminne, och Ragnar satt i Semics luftkonditioneringsbefriade lokaler i Sundbyberg. I augusti kopplades de första användarna in. De ringde in med modem och fick en källinloggning på en Unixdator. Gopher, FTP och IRC55 var initialt tre av de mest populära aktiviteterna. Året efter började Algonet med PPP56, vilket gjorde det möjligt för folk att sitta hemma och surfa på webben.
Namnet Algonet kom från Älgö – platsen för Ragnar Lönns föräldrahem. Dessutom visade sig “algo” passande nog betyda “något” på spanska. Så blev Algonet – “något nät” – fött. Ragnar Lönn hade gjort en marknadsundersökning bland
Samtrafikavgifternas betydelse
En aktör som initialt var glad över starten av Algonet var tidigare nämnda SwipNet. De hade visserligen en internettjänst inriktad mot privatpersoner men – liksom för företagsdelen – med höga användaravgifter. När Ragnar Lönn skrev under avtalet om Algonets första fasta anslutning med SwipNet så uttryckte Tele2- representanterna stor glädje om en
55Enkelt förklarat kan Gopher sägas vara en föregångare till World Wide Web, FTP ett protokoll för att överföra filer och IRC ett chattsystem.
56PPP =
57www.acc.umu.se/~wschedin/ragnar.html
58Videointervju med Ragnar Lönn för .SE:s internetmuseum.
151
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
efter hade SwipNet dock börjat inse att det fanns möjlighet att dra in stora pengar på den så kallade samtrafikavgiften – den avgift som operatörer måste betala när de skickar trafik till varandras nät. Genom att låta privatpersoner ringa upp
Ragnar Lönns kollega, VD Bosse Wänghammar61, insåg att Algonet inte skulle ha någon framtid som internetoperatör om man inte skulle kunna utnyttja samtrafikavgifterna på något sätt. Lös- ningen för Algonet blev därför att kontakta teleoperatören Tele- nordia som nyligen etablerat sig på marknaden. Telenordia hade inga erbjudande om internetaccess för privatkunder och därför blev lösningen ett samgående. År 1996 köptes Algonet upp av Tele- nordia och gänget på Algonet börjar då utveckla plattformen
“Tninet”. När den är färdigutvecklad var det bara den som mark- nadsförs, och får efter ett tag hundratusentals kunder.
Senare styckas företaget av Telenor och British Telecom, som ägde Telenordia. British Telecom får företagskunderna och Telenor privatkunderna inklusive Algonet och
Datorreformen som gav
Bill Gates hyllade den, politiker risade och rosade den. År 1997 beslutade den socialdemokratiska regeringen att införa den så kallade
59Terminera är ett fackuttryck som används inom telekomvärlden för att förklara i vems nät som den uppringda mottagaren finns.
60
61www.algonet.se/~mpawlo/pp9706.html
62
152
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
vänligt, och få landet att bibehålla sin position som ledande it- nation.63
Sedan tidigt
Lösningen blev att den dåvarande socialdemokratstyrda regeringen föreslog en reform som innebar att en anställd person kunde skaffa sig en så kallad lånedator under en flerårsperiod, vanligen tre år, varefter arbetstagaren kunde köpa loss lånedatorn till låg kostnad, alternativt skaffa en ny lånedator med bättre prestanda. I realiteten innebar det att den anställde hyrde sitt datorpaket av arbetsgivaren och betalade med ett bruttoavdrag från månadslönen. Detta var skattemässigt förmånligt genom att kostnaden drogs just från bruttolönen, och dessutom var det allmänt ekonomiskt förmånligt genom att betalningen/hyran fördelades på lång tid. Det sågs som en konkret åtgärd från regeringens sida, och var tänkt att få till följd att svenska folket på ett enkelt sätt skulle kunna skaffa sig en dator. På sikt skulle datorvanan öka och underlätta för svenskarna att bli ett mer uppkopplat folk.65 Idén var inspirerad från LO, som tidigare år erbjudit sina medlemmar förmånliga datorpaket, vilket väckt massivt intresse.66
Många
63www.idg.se/2.1085/1.98978 och www.regeringen.se/content/1/c6/08/86/48/89b78d79.pdf (sid 5).
64www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2005/200514.pdf sid 27.
65www.regeringen.se/content/1/c6/08/86/48/89b78d79.pdf
66www.idg.se/2.1085/1.98978
67computersweden.idg.se/2.2683/1.9695
153
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
behov. Det höjdes även röster om att bredband skulle ingå i hem-
År 2004 genomförde Statskontoret en utvärdering av
“Gratis för arbetsgivare – dyrt för stat och kommun”. Reformen kom att likna en personalförmån för folk med arbete, i stället för ett verktyg för att öka
År 2005 ökade antalet hyreskontrakt för
Slutet på
Valåret 2006 hade just medfört ett regeringsskifte och i arbetet med 2007 års regeringsbudget framkom det att Sverige skulle spara närmare 800 miljoner kronor under året, och 2,4 miljarder på sikt, genom att upphöra med lånedatorsstödet. Så blev det också, och reformen upphörde ganska precis tio år efter införandet.
I januari 2007 fanns det cirka 630 000 lånedatorer i Sverige. Samtidigt är det svårare att tydligt fastställa att det är
68www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2005/200514.pdf (sid 10).
69”Rekord för datorföljningen”, TT Spektra
154
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
billigare hemdatorer. Under åren som reformen ägt rum så hade datoranvändandet generellt ökat. Detta kan mycket väl ha påskyn- dat datorköp bland konsumentgrupper som normalt sett inte var speciellt intresserade av
Att
Investeringarna som återkom till Sverige
Skype, Polar Rose, TAT och Mojang. Det är några av de många svenska innovationsbolag som blivit uppköpta av utländska företag under de senaste åren. Bolagen har utvecklat teknik av olika slag – men många av uppköpen har några saker gemensamt: de har gjorts av några av världens största teknikbolag – främst inom it och telekom – och de har ofta gjorts för stora belopp. Dessutom har uppköpen faktiskt bäddat för nyinvesteringar i andra svenska startups.
För grundare och ägare är varje uppköp givetvis viktigt. Sett ur ett större perspektiv så spelar de enskilda uppköpen dock mindre roll var för sig än vad de gör tillsammans. Bland entreprenörer och investerare – även om en del är mer motsträviga än andra när det gäller att sälja sitt eget företag – ses en så kallad exit som beviset på att teknik och/eller affärsidé var rätt. Att lämna sitt eget bolag och bli en liten kugge i en stor multinationell koncern är för många ett stort och ganska så jobbigt steg att ta – trots att stora pengar ofta är med som smörjmedel.
I samband med uppköpen hörs oftast samstämmiga hyllningar till svensk teknik. Samtidigt diskuteras det vad uppköpen betyder för Sverige när de uppköpta bolagen med sina smarta medarbetare lämnar landet till förmån för, främst, USA – oftast i Silicon Valley. Historien visar dock att uppköpen till trots så har många av
70 www.idg.se/2.1085/1.98978
155
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
entreprenörerna senare återkommit till Sverige – och inte sällan satsat exitpengar i nya bolag.71
Här är några exempel på entreprenörer som grundat och sålt sina bolag, för att sedan i viss mån återkomma till Sverige och dra igång nya bolag – eller investera i andra. Flera entreprenörer fortsätter att verka regionalt, vilket har stor betydelse för bolag i respektive region, då finansiering traditionellt sett brukar vara en stor utmaning för startupbolag.
Skype
År 2005 såldes Skype till Ebay för 2,5 miljarder
– däribland Niklas Zennström. År 2011 såldes bolaget igen, den här gången till Microsoft för 8,5 miljarder dollar. Zennström har alltså lyckats med konststycket att två gånger sälja Skype för mångmiljardebelopp.72 I dag arbetar Niklas Zennström med sitt riskkapitalbolag Atomico, som har gjort ett
Polar Rose
Grundades med företagsnamnet Ground Truth Vision år 2004 av bildanalysdoktoranden Jan Erik Solem i Lund. Bolaget sysslade med ansiktsigenkänning och tjänsten som erbjöds var automatisk taggning av ansiktsbilder, bland annat på bildtjänsten Flickr. År 2010 köpte Apple73 bolaget för närmare 200 miljoner kronor. Ett par år senare lockades Polar Rose grundare Jan Erik Solem tillbaka
71Här står om några av bolagen: www.nyteknik.se/nyheter/innovation/tillvaxtforetag/article3855934.ece
72Läs mer om affärerna kring Skype här:
73Fler uppköp av Apple listas här:
en.wikipedia.org/wiki/List_of_mergers_and_acquisitions_by_Apple
156
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
till forskningen på sitt gamla lärosäte Lunds tekniska högskola, där det inte dröjde länge förrän han hade sjösatt ett nytt företag – också baserad på bildigenkänning. Den här gången handlar det om crowdsourcade gatubilder i ett företag med namnet Mapillary. Parallellt med detta investerar han i ett antal mindre bolag.
The Astonishing Tribe, TAT
Startade 2002 av sex personer74 med bakgrund från den svenska demoscenen, det vill säga den undergroundscen där personer skapade demon och annan konst för datorer – främst Commodore 64. Mobilt användargränssnitt för Sony Ericsson var ett av de tidiga uppdragen för TAT. Fler uppdrag rullade in från kunder som Samsung och Nokia, och 2007 anställdes Charlotta Falvin som VD. Skånska TAT utvecklade även det mobila användargränssnittet för operativsystemet Android, på uppdrag av Google. På hösten 2010 åker Hampus Jakobsson och Mikael Tellhed, två av TAT:s grun- dare, i all hemlighet till Kanada för att förhandla om uppköp med mobiltillverkaren Blackberry. Affären med TAT genomförs rekord- snabbt och prislappen landade på omkring 800 miljoner kronor.75
I dag är Hampus Jakobsson och hans kollegor flitiga investerare i skånska startupbolag genom summor på allt från några tiotusen- tals upp till ett par miljoner kronor – samtidigt som flera av dem på nytt har dragit igång egna företag.
Sendit
Utvecklar mjukvarulösningar åt mobiloperatörer, köptes upp av mjukvarujätten Microsoft år 1999. Prislapp: 1,3 miljarder kronor. Tre år senare lägger Microsoft ner satsningen. VD och en av med- grundarna för Sendit är Hjalmar Winbladh, som genom uppköpet blev omkring 100 miljoner rikare.76 Han har sedan dess satsat tid och pengar i svenska startupbolag som Rebtel, iZettle, Wrapp och Epidemic Sound.
74Ludvig Linge, Paul Blomdahl, Hampus Jakobsson, Per Grimberg,
75Här står mer om TAT:
76www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article224584.ece
157
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
Mojang
Apropå Microsoft så gör bolaget femton år senare ett annat spekta- kulärt uppköp då svenska Mojang med sina omkring 40 anställda medarbetare under hösten 2014 övergår i Microsofts ägo – för 18 miljarder kronor. Mojang, som utvecklat det populära sandlåde- spelet Minecraft bildades i oktober 2010 av Markus Persson, till- sammans med kollegorna Carl Manneh och Jakob Porsér. Minecraft låter spelarna utforska, omvandla och interagera med en dynamiskt genererad spelkarta byggt av block. Spelet har långt över 100 miljoner användare och är extremt populärt – särskilt bland yngre – inte minst tack vare möjligheten att själv förändra spelför- utsättningarna med hjälp av egen programmering.
Då uppköpet är väldigt nytt så finns ännu ingen uppgift om hur ägare och grundare kommer att använda sina pengar, men Markus “Notch” Persson skrev i samband med att han sålde och slutar på Mojang att han kommer att återgå till att utveckla olika webb- satsningar i mindre format.
När tidningen Ny Teknik under hösten 2014 gjorde en kartlägg- ning77 av vart de uppköpta teknikbolagen tagit vägen så dominerade USA på listan. Av 57 kartlagda uppköpta teknikbolag gick 34 till USA. På delad andraplats hamnade Kanada och Storbritannien med 4 bolag vardera. Förutom de företagsuppköp som beskrivits ovan kan ett urval av följande uppköp passa på att nämnas, för att ge en bild av bredden på uppköpsfronten. Det finns även ytterligare en del svenska teknikbolag som köpts upp i olika former utan att finnas med på några officiella listor.
2014: Cisco köper
2014: Schweiziska
2012: Nokia köper Scalado för 300 miljoner kronor. Två år senare köper Microsoft Nokias mobildivision för 7,5 miljarder
77 www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3849867.ece
158
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
2011: Apple köper C3 Technologies för 1,7 miljarder kronor. Samma år köper Apple även Algotrim.
2011: Halvledarkonsernen Marvell köper nätverks- processorbolaget Xelerated.
2008: Sun Microsystems köper databasföretaget MySQL för drygt 6 miljarder kronor.
2007: Google köper Marratech för 15 miljoner
2007: Spotfire köptes av Tibco för 1,3 miljarder kronor. 2006: Electronic Arts köper spelföretaget Dice.
2006: Motorola köper Kreatel, som tillverkade boxar för
2006: Boeing köper Carmen Systems för en miljard kronor.
2006: Yahoo köper mobilforumutvecklaren Kenet Works för 150 miljoner kronor.
Piratsajten som ledde Sverige till insikt om nät(o)frihet
The Pirate Bay är den svenska sajt som kanske är den mest väl- kända, internationellt sett. Eller snarare var, för under hösten 2014 stängdes den ner – kanske för alltid. Då hade den under drygt tio år varit en av världens 100 mest besökta sajterna.78
The Pirate Bay (TPB) är sajten som tillhandahöll länkar och filer som kunde användas för att fildela digitalt material med andra användare av BitTorrenttekniken. Filmer, musik och programvara spreds effektivt med hjälp av TPB. Många upphovsrättsföreträdare var rasande över att sajten tillät spridning av upphovsrättsskyddat material och såväl jurister som lobbyorganisationer gjorde sitt bästa för att sätta käppar i hjulet. Allt sedan starten för drygt tio år sedan har sajten varit i ständigt blåsväder, men alltid återkommit online i någon form – ända till hösten 2014. En razzia av polis i Stockholm den 9 december 2014 kan dock ha varit den sista för TPB i sin vanligt kända form.
78 www.alexa.com/siteinfo/thepiratebay.se
159
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
The Pirate Bay
År 2003 startar organisationen Piratbyrån för att idémässigt upp- muntra och stödja piratkopiering79. Piratbyrån startar som en motreaktion på föreningen Antipiratbyrån som företräder upp- hovsrättsindustrin i form av företag som gör filmer och datorspel.80 I november startar Piratbyrån en tracker81 som ges namnet The Pirate Bay.82 Trackern utvecklas främst av programmeraren Gottfrid Svartholm Warg. De övriga mest framträdande personerna i Piratbyrån var vid denna tid Marcin de Kaminski, Rasmus Fleischer, Magnus Eriksson, Sara Andersson och Martin Fredriksson.83 Under 2004 lämnade Piratbyrån över projektet till den trojka som i en senare uppmärksammad rättegång betraktas som grundare, nämligen Gottfrid Svartholm Warg,
TPB byggdes upp på basis av
Medan de flesta vanliga fildelningstekniker möter så hårt mot- stånd från upphovsrättsbranschen att de tvingas lägga ner eller rejält förändra sin funktion så tuffar The Pirate Bay på. År 2005 skärps svensk lagstiftning och det blir olagligt att tanka ner upp- hovsrättsskyddat material.86
Året efter utsätts Sverige för amerikanska påtryckningar om att ingripa mot TPB och i maj 2006 genomför polisen en razzia, vilket gör att TPB är borta från nätet under flera dagar. Totalt beslagtas drygt 180 servrar som inte bara härbärgerar TPB utan som bland
79sv.wikipedia.org/wiki/PiratbyrprocentC3procentA5n
80www.iis.se/museumtagg/piratbyran
81En tracker är en server som har som uppgift att koppla samman klienter (peers) under en fildelningssession. Läs mer på
82Kapitlet “Tiamo möter Anakata” i boken Piraterna av Anders Rydell och Sam Sundberg, books.google.se/books?id=iBPuna0ZWZoC&
83Intervju med Marcin de Kaminski.
84Siffran är ungefärlig, men åsyftar antalet personer som regelbundet använde sajten.
85
86
160
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
annat också tillhör många privatpersoner och företag som hade datorerna i samma lokaler.
Samma år bildas Piratpartiet under ledning av Rickard Falkvinge. Partiet har ingen formell koppling till TPB, men uttalar sig positivt om verksamheten. Dessutom var det Piratbyråns verksamhet som lagt grunden till partiets existens.87
Åtal mot grundarna av TPB väcks 2008 och i februari 2009 börjar rättegången. Grundarna och en företagare fälls i tingsrätten och efter en sväng i hovrätten kortas fängelsestraffen men bötes- beloppen höjs. De amerikanska filmbolagens advokat Monique Wadsted är nöjd och hävdar att domen kommer att göra slut på piratkopiering:
Om två år är den här typen av pirateri slut. Efter en sådan här dom och när alla pionjärerna blivit äldre och skaffat sig barn och familj, kommer det inte att finnas piratkopiering i den här omfattningen.88
Två år senare har dock inte mycket förändrats. TPB tuffar fort- farande på och är fortfarande enormt populär, trots att musik- och filmtjänster såsom Spotify och Netflix med flera har etablerat sig på marknaden. Sedan 2012 är sajten helt molnbaserad och hösten 2014 utgjordes sajten av 21 virtuella maskiner som lastbalanseras centralt. Vem som står bakom själva sajten är dock oklart. De ur- sprungliga grundarna säger sig inte längre ha något med saken att göra. Tvärtom uttrycker Peter Sunde vid flera tillfällen89 att han gärna skulle se att TPB försvinner, bland annat på grund av att den har förlorat sin själ. När den slutligen försvinner på nätet skriver han att han helst inte vill att den återkommer online igen.90
87
88
89Bland annat i boken “Svenska hackare” av Linus Larsson och Daniel Goldberg, källa:
90
161
Anders Frick |
SOU 2015:65 |
Vad har The Pirate Bay betytt för
Sannolikt har alla turer kring sajten blivit en rejäl ögonöppnare för många om betydelsen av nätneutralitet, personlig integritet, över- vakning och närliggande frågor.
Efter nedstängningen 2014 blossade debatten återigen upp om huruvida Internet – med eller utan TPB – ska ses som en handels- vara eller infrastruktur:
Svaret borde vara enkelt; internet är samhällets viktigaste transportväg för information. Man kan till och med argumentera för att internet borde vara en del av den offentliga sektorn, att jämföra med allmänna vägar. Att stämma bredbandsleverantörer för att stoppa fildelning är som att försöka komma åt rånare genom att förbjuda vägar där de ibland kör med stöldgods i bakluckan – missriktat, ineffektivt och drabbar oss alla.
Vem ska få diktera villkoren för en av samhällets viktigaste infra- strukturer? Det är vad vi borde prata om. Vad skulle en dom som tvingar Bredbandsbolaget att blockera vissa sajter innebära i för- längningen? Vem ska bedöma sajters laglighet? Ska nätleverantö- rerna hållas ansvariga för att sköta filtreringen, och var går gränsen? Det säljs plagierade handväskor på
Men om TPB har betytt en hel del för svensk syn och närvaro på internet, så är det andra saker som i sin tur kan tänkas förklara varför The Pirate Bay blev vad det blev. Så här skriver Peter Sunde själv:
Ibland säger man att CSN är de som är högst ansvariga för att Sverige har haft sådan framgång inom musikvärlden. Att genom en stabil och bra låneordning har människor kunnat ta
91
162
SOU 2015:65 |
Anders Frick |
serade uppgifter är det få som vet hur de kan användas. Därför säljs de maskinerna av billigt eller ges bort när avskrivningstiden så tillåter. En gång fick jag tre maskiner från en vän på Ericsson som bara var några år gamla. Några år tidigare köptes dessa in för över en kvarts miljon styck. Maskiner som de flesta inte förstår hur man använder, som vi som älskar teknik tycker är jätteroliga att leka med.92
92
163
Digitaliseringen av det vardagliga
Kristina Höök
Allt fler saker och interaktioner är uppkopplade på internet i det vi kallar sakernas internet. Det sägs att 50 miljarder enheter kommer att vara uppkopplade på Internet år 2020.1 Redan i dag har vi kopp- lat upp många miljarder enheter. Alla våra mobiler är uppkopplade. Snart kommer våra bilar att vara uppkopplade. Elmätarna i våra hus är uppkopplade. Alla våra spelkonsoler är uppkopplade. Alla enheter i en fabrik, inklusive verktyg, kommer att vara uppkopp- lade så att vi alltid vet var och i vilket tillstånd saker befinner sig. Posten följer alla paket genom transportsystemet. Sensorer läser av vattenkvaliteten på våra badplatser. Alla parkeringsplatser i en stad är uppkopplade. Bullernivån på de stora gatorna i Stockholm mäts. Vi vet till och med hur mycket choklad, läsk och chips som finns i automaten på pendeltågsstationen och kan fylla på när det behövs.
Vad betyder det här för vår samhällsutveckling och vilka poli- tiska beslut kommer vi behöva fatta? Att svara på den frågan är lite som att i slutet på
Jag har valt att spegla utvecklingen från ett vardagligt perspektiv snarare än hur den förändrar industrier eller våra yrkesliv, vilket behandlas av andra författare i den här antologin. Vi ser redan i dag
1 Se till exempel Ericssons framtidsbeskrivningar (www.ericsson.com/news/1403231) eller motsvarande från Cisco (www.cisco.com/web/solutions/trends/iot/portfolio.html).
165
Kristina Höök |
SOU 2015:65 |
hur den digitala tekniken blir en naturlig del i vår vardag. Den kommer in i våra hem och bilar, ut i våra trädgårdar, på sommar- stugor, ut i skogen och på våra vägar. Den hamnar också kring, på eller till och med inuti våra kroppar. Det allra mest intima får en digital skugga. Den digitala tekniken är inte längre okroppslig – åtkomlig endast genom att gå in i den digitala världen online – utan i stället både kroppslig, aktiv och intim.
Digitaliseringen av det vardagliga kan komma att professional- isera, effektivisera, kontrollera och medialisera vår vardag. Organi- sationen av stat, kommuner och landsting kommer att utmanas och förändras. En uppsjö företag kommer att erbjuda tjänster och interaktiva artefakter som styr, och när det går, automatiserar våra hem och städer. Tekniken kommer spegla oss och skapa berättelser om våra kroppar, våra trädgårdar, våra hem, våra apparater, våra fritidstillämpningar – en sorts medialisering av verkligheten. Det kommer också finnas verktyg och teknik som låter oss vara krea- tiva och skapa våra egna lösningar, våra egna identiteter, i det som kallas
Digitaliseringen av det vardagliga möjliggör en fantastisk ut- veckling, med miljövänliga och effektiva lösningar, men den kräver att vi funderar över vilka värderingar som ska styra och vilken sam- hällsutveckling vi vill ha. Tekniken möjliggör flera olika politiska agendor. Vi kan välja att låta professionella få exklusiv makt över utformningen av de digitala lösningarna eller göra det till en bred folkrörelse i skola och samhälle. Vi kan välja att ta de digitala materialen i bruk för genomgripande förändringar mot ett mer håll- bart samhälle, en delandets ekonomi där vi inte äger fysiska prylar, som bilar, cyklar eller gräsklippare, utan i stället delar dem via digitala tjänster. Vi kan låta många kulturella former få sina digitala uttryck, skapa en mångfald av upplevelser och interaktioner i vår vardag. Eller vi kan välja att övervaka befolkningen, förtrycka och förfölja.
166
SOU 2015:65 |
Kristina Höök |
Kort introduktion till sakernas internet
Efter att internet och mobiltelefonerna slagit igenom på bred front är vi nu mitt i nästa digitala revolution – Internet of Things (IoT). På svenska kallas det också för sakernas internet. I stället för att vara knutet till en enskild enhet som mobilen eller datorn tänker man sig att föremål i vår omgivning kopplas ihop i nätverk och berikas med datorkraft. Möjligheterna är enorma. Inte minst för ett it- och exportberoende land som Sverige.
Vår tillvaro kommer att förändras ännu en gång – på samma sätt som den gjorde när datorerna tog plats i våra hem och liv. Den här gången vet vi med större säkerhet i vilken riktning utvecklingen går. Allt fler saker kommer att kopplas upp mot internet. Helt nya möjligheter öppnas för tekniska lösningar som förenklar vår vardag och hjälper oss att leva hållbart.
Förväntningarna är – med rätta – mycket stora. De som lyckas omsätta sakernas internet till nya produkter och tjänster står inför hisnande möjligheter – inte minst ekonomiska. Det är en kapplöp- ning där ingen vill halka efter. I princip alla stora teknikföretag har i dag en vision för sakernas internet. Ericsson tror på 50 miljarder internetuppkopplade saker i världen år 2020. Telias vision för Sverige är 300 miljoner uppkopplade saker samma år. Företag som ABB, Telenor och LKAB menar att sakernas internet kommer att vara betydande för deras framtid. Sverige har med teknisk excellens och trendkänslighet alla möjligheter att behålla sin position som stark
Utvecklingen går så snabbt att vi knappt hinner reflektera över den. Det fantastiska är att vi kan skapa tjänster som förändrar och förbättrar vår vardag, hanterar energiförbrukning, automatiserar farliga och smutsiga arbeten, och skapar möjligheter till lek och spel. Faktum är att vi kommer leva i ett helt annat, uppkopplat, samhälle. Samtidigt försvinner arbetstillfällen och mycket makt koncentreras till ett fåtal bolag som äger mycket data.
Amerikanska bolag som Google och Apple har tidigt insett och satsat på sakernas internet från olika perspektiv (Lanier, 2014). Även Kina har gjort likande satsningar i sina femårsplaner (Atkinson, 2014).
167
Kristina Höök |
SOU 2015:65 |
Sakernas internet kan ses som ett teknikskifte som drivs fram av it- och telekomindustrin med stora möjligheter att styra eller på- verka vårt samhälle:
The first thing to understand about the “Internet of Things” is that it’s not about Things on the Internet. It’s a code term that powerful stakeholders have settled on for their own purposes.
(Sterling, B., The Epic Struggle in the Internet of Things. 2014)
Sterlings kritik är viktig att ta på allvar när vi ser hur data från många människor och deras maskiner samlas i stora amerikanska bolag. Samtidigt finns det aspekter av den här tekniken som gör att många fler kan skapa och bidra. Eller som Townsend uttrycker det:
But you don’t have to take it sitting down. Because this isn’t the in- dustrial revolution, it’s the information revolution. You are no longer just a cog in a vast machine. You are part of the mind of the smart city itself. And that gives you power to shape the future. Look in your pocket. You already own a
(Townsend, A. M., Smart cities: Big data, civic hackers, and the quest for a new utopia, 2013).
Hur vi ser till att många i Sverige har de kunskaper som behövs för att bli ”civic hackers”?
Exempel på tjänster och saker
Men vad är det för tjänster och saker som vi menar när vi talar om sakernas internet i vardagen? Låt mig ge några konkreta exempel så att vår diskussion blir mindre abstrakt. Jag har valt sex exempel som å ena sidan illustrerar vilka