sou 2015 51 d2

BILAGA 6

Sveriges framtida klimat

SOU 2015:51

Bilaga 6

KLIMATOLOGI Nr 14, 2015

Sveriges framtida klimat

Underlag till Dricksvattenutredningen

Anna Eklund, Jenny Axén Mårtensson, Sten Bergström, Emil Björck, Joel Dahné, Lena Lindström, Daniel Nordborg, Jonas Olsson, Lennart Simonsson och Elin Sjökvist

177

Bilaga 6

SOU 2015:51

Pärmbild: Sjön Glan, Norrköpings vattentäkt. Foto: Sten Bergström

178

SOU 2015:51

Bilaga 6

KLIMATOLOGI Nr 14, 2015

Sveriges framtida klimat

Underlag till dricksvattenutredningen

Anna Eklund, Jenny Axén Mårtensson, Sten Bergström, Emil Björck, Joel Dahné, Lena Lindström, Daniel Nordborg, Jonas Olsson, Lennart Simonsson och Elin Sjökvist

179

Bilaga 6

SOU 2015:51

180

SOU 2015:51

Bilaga 6

Sammanfattning

De senaste resultaten från klimatforskningen har använts för att producera detaljerade analyser av Sveriges framtida klimat. Resultaten bygger på de klimatscenarier som använts av FN:s klimatpanel i dess femte utvärdering (AR5). I denna analys har två scenarier använts; RCP4.5 som innebär stora framtida utsläppsbegränsningar och RCP8.5 som innebär höga utsläpp av växthusgaser i framtiden.

Beräkningar av framtidens klimat och vattentillgång bygger på nytt underlag och delvis nya förutsättningar jämfört med tidigare analyser som presenterats av SMHI. De stora dragen i den beräknade förändringen av nederbörd, temperatur, vattentillgång och flöden kvarstår från tidigare utredningar. Användningen av RCP8.5-scenariet, med sin höga framtida koncentration av växthusgaser, förstärker effekterna jämfört med tidigare publicerade analyser.

Eftersom resultaten från FN:s klimatpanel (AR5) presenterades så sent som 2013 så har underlaget framtaget av SMHI präglats av ett intensivt utvecklingsarbete. Resultaten har krävt användande av ny metodik och resultaten kommer även fortsättningsvis att utvärderas av SMHI.

Analysen har gjorts för ett antal parametrar som är relevanta för dricksvattenförsörjningen. I tabellen nedan visas en översiktlig sammanfattning av resultaten.

Parameter	Förändring
Lufttemperatur	Ökning i hela landet, främst i norra Sverige, främst vintertid.
Medelnederbörd	Ökning i hela landet, främst i Norrlands inland, främst vinter och vår.
Kraftig	Ökning i hela landet, främst för de korta varaktigheterna.
korttidsnederbörd
Vattentillgång	Ökning av årsmedel i hela landet förutom östra Götaland. Ökningen
	är störst på vintern. Minskning på sommaren, främst i östra
	Götaland.
100-årsflöde och 200-	Ökning i stora delar av landet. Minskning i Norrlands inland och
årsflöde	norra kustland samt nordvästra Svealand
Lågflöden	Mer vanligt i Götaland och Svealand, främst östra Götaland.

Havsnivåer	Stigande havsnivå, nettoökningen störst i södra Sverige.

Temperatur

Klimatberäkningarna visar på en ökning av årsmedeltemperaturen under innevarande sekel, men med stor spridning av resultaten. Störst beräknas ökningen bli i norr, vilket överensstämmer med tidigare resultat från såväl SMHI som IPCC. Skillnaderna mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet. Scenario RCP4.5 innebär i medeltal en ökning på ca 3 grader till 2100 jämfört med perioden 1961-1990. För RCP8.5 är ökningen större, i medeltal ca 6 grader till 2100.

Nederbörd

Medelnederbörden beräknas öka i hela landet i framtiden. Störst väntas ökningen bli i Norrlands inland. Skillnaden mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021- 2050 men ökar mot slutet av århundradet. En ökning väntas under alla årstider, men främst för vintern och våren.

Den extrema korttidsnederbörden beräknas bli mer intensiv i ett framtida klimat. Detta gäller främst skyfall med kort varaktighet.

181

Bilaga 6

SOU 2015:51

Vattentillgång och flöden

I framtiden väntas sett över hela året en ökning av vattentillgången i stora delar av landet, främst i norra Sverige och längs Västkusten. I sydöstra Sverige väntas istället en minskning vilket beror på ökad avdunstning. I större delen av landet väntas vårfloden bli lägre och vinterflödena väntas istället öka. Ändringen i vattentillgång skiljer sig åt mellan olika årstider. Sommartid väntas en minskad vattentillgång i större delen av landet, med den största minskningen i östra Götaland.

De extrema flödena väntas i framtiden inträffa mer sällan i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand. I övriga delar av landet väntas de extrema flödena bli vanligare. De nya beräkningarna visar att en större andel av Sveriges yta kan komma att utsättas för förstärkta extremflöden jämfört med tidigare beräkningar.

I framtiden väntas antalet dagar med låga flöden bli fler i Götaland och stora delar av Svealand. Den största förändringen beräknas ske i östra Götaland. Detta är en följd av att avdunstningen ökar till följd av ökad temperatur.

Havsnivå

Den globala havsnivån väntas stiga i framtiden. En beräknad övre gräns för ökningen är ungefär 1 m till år 2100 enligt IPCC:s senaste utvärdering. Landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen, speciellt i norra Sverige.

182

SOU 2015:51

Bilaga 6

Summary

The latest results from climate research have been used to produce detailed analyses of Sweden’s future climate. The results build on the climate scenarios that have been used by the UN’s climate panel in its Fifth Assessment Report (AR5). Two scenarios have been used in this analysis: RCP4.5, which significantly limits future emissions, and RCP8.5, which is a more conservative “business as usual” scenario.

Calculations of the future climate and water availability are based on new material and some new conditions compared to analyses previously presented by SMHI. The calculated changes in precipitation, temperature, water availability and flooding are broadly the same as earlier reports. The use of the RCP8.5 scenario, with its high future concentration of greenhouse gases, strengthens the effects compared to previous analyses.

Since the results of the UNs climate panel (AR5) were presented as late as 2013, the material produced by SMHI has involved intensive development. The results have required new methodologies and will continue to be evaluated by SMHI.

Analyses have been made for a number of parameters that are relevant to the supply of drinking water. The table below summarises the results.

Parameter	Change
Airtemperature	Increasing in the whole country, in particular in northern Sweden,
	mainly during winter.
Average precipitation	Increasing in the whole country, in particular inland Norrland, mainly
	during winter and spring.
Extreme short-term	Increasing in the whole country, mainly for short-term heavy
precipitation	showers.
Water availability	Increasing in the whole country except for eastern Götaland. The
	increase is greatest during the winter. Decreasing during summer, in
	particular in eastern Götaland.
100-year floods and	Increasing in large areas of the country. Decreasing in inland
200-year floods	Norrland and the northern coast as well as north west Svealand.
Low river flows	Becoming more common in Götaland and Svealand, particularly in
	eastern Götaland.
Sea levels	Raised sea levels, with the greatest net rise in southern Sweden.

Temperature

Climate calculations show an increase in the mean annual temperature during the current century, but with a large spread of the result. The largest increase is calculated for the north, which is in agreement with earlier results from both SMHI and IPCC. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases towards the end of the century. The RCP4.5 scenario implies an increase of around 3 degrees on average by 2100, compared to the period 1961-1990. The increase is greater for RCP8.5, giving an average of around 6 degrees by 2100.

Precipitation

Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring.

Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers.

183

Bilaga 6

SOU 2015:51

Water availability and flow

In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland.

Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations.

In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature.

Sea level

The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden.

184

SOU 2015:51

Bilaga 6

Innehållsförteckning
1	BAKGRUND OCH SYFTE..............................................................................	1
2	METODIK .......................................................................................................	2
2.1	Utsläppsscenarier.........................................................................................	2
2.2	Klimatmodeller ..............................................................................................	3
2.3	Regionala klimatscenarier............................................................................	3
2.4	Analys av extrem korttidsnederbörd ...........................................................	4
2.5	Anpassning av klimatdata för effektstudier ................................................	4
2.6	Hydrologisk modell.......................................................................................	6
2.7	Tidsperioder ..................................................................................................	6
2.8	Osäkerheter och tolkning av resultat ..........................................................	7
2.8.1	Utsläppsscenarier ...........................................................................................................	7
2.8.2	Klimatmodeller ................................................................................................................	7
2.8.3	Naturlig variabilitet ..........................................................................................................	7
2.8.4	Upplösning......................................................................................................................	7
2.9	Begreppen återkomsttid, risk och sannolikhet...........................................	7
3	RESULTAT.....................................................................................................	9
3.1	Temperatur ....................................................................................................	9
3.1.1	Medeltemperatur för hela året ......................................................................................	11
3.1.2	Medeltemperatur för vintern..........................................................................................	12
3.1.3	Medeltemperatur för våren ...........................................................................................	13
3.1.4	Medeltemperatur för sommaren ...................................................................................	14
3.1.5	Medeltemperatur för hösten..........................................................................................	15
3.1.6	Värmeböljor ..................................................................................................................	16
3.2	Nederbörd....................................................................................................	17
3.2.1	Medelnederbörd för hela året .......................................................................................	17
3.2.2	Medelnederbörd för vintern ..........................................................................................	19
3.2.3	Medelnederbörd för våren ............................................................................................	20
3.2.4	Medelnederbörd för sommaren ....................................................................................	21
3.2.5	Medelnederbörd för hösten ..........................................................................................	22
3.2.6	Största dygnsnederbörd ...............................................................................................	23
3.2.7	Största 7-dygnsnederbörd ............................................................................................	24
3.2.8	Längsta torrperiod.........................................................................................................	25
3.3	Extrem korttidsnederbörd ..........................................................................	26
3.3.1	Extrem nederbörd under 20 minuter.............................................................................	27
3.3.2	Extrem nederbörd under 1 timme.................................................................................	28
3.3.3	Extrem nederbörd under 3 timmar................................................................................	29
3.3.4	Extrem nederbörd under 12 timmar..............................................................................	30
3.4	Vattentillgång och flöden ...........................................................................	31

185

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.4.1 Vattentillgång för hela året............................................................................................		32
3.4.2	Vattentillgång för vintern ...............................................................................................	33
3.4.3	Vattentillgång för våren.................................................................................................	34
3.4.4	Vattentillgång för sommaren.........................................................................................	35
3.4.5	Vattentillgång för hösten ...............................................................................................	36
3.4.6	100-årsflöde..................................................................................................................	37
3.4.7	200-årsflöde..................................................................................................................	38
3.4.8	Lågflöden ......................................................................................................................	39
3.5	Markfuktighet ..............................................................................................	40
3.6	Antal dagar med snötäcke..........................................................................	41
3.7	Havsnivåer...................................................................................................	42
4	DISKUSSION OCH SLUTSATSER ..............................................................	43
5	REFERENSER .............................................................................................	43
BILAGA A. KARTOR ÖVER SPRIDNINGEN.............................................................		45

186

SOU 2015:51

Bilaga 6

1 Bakgrund och syfte

Den statliga utredningen ”En trygg dricksvattenförsörjning” (hädanefter benämnd Dricksvattenutredningen) ska identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och lång sikt. Utgångspunkten ska bland annat vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen. Utredningen ska också lämna en uppdaterad beskrivning av hur klimatförändringarna kan komma att påverka olika delar av landet.

Som ett underlag till utredningen har SMHI tagit fram denna klimatanalys för parametrar som är relevanta för dricksvattenförsörjningen. Urvalet av dessa har beslutats i diskussion med Dricksvattenutredningen och dess referensgrupp för klimat. I en separat rapport till Dricksvattenutredningen (Persson, 2015) ges en översikt över hur klimatet i Sverige förändats fram till 2014. Rapporterna är bilagor till delbetänkandet ”Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning”, utgiven i maj 2015.

Föreliggande rapport tar inte upp konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen utan stannar vid förändringar i temperatur, nederbörd, vattentillgång, snötäcke och havsnivåer. Rapporten grundar sig på de klimatscenarier som använts av FNs klimatpanel i dess femte utvärdering (AR5). En diskussion om hur dessa scenarier skiljer sig från de som användes i klimat- och sårbarhetsutredningen ingår.

Eftersom resultaten från AR5 presenterades så sent som 2013 så har arbetet präglats av ett intensivt utvecklingsarbete. Resultaten har krävt användande och delvis utveckling av ny metodik och resultaten kommer även fortsättningsvis att utvärderas av SMHI.

Det material som redovisas i denna rapport är översiktligt. Studier av lokala förhållanden kan kräva mer detaljerade beräkningar.

187

Bilaga 6

SOU 2015:51

2 Metodik

I analysen har de senaste resultaten från klimatforskningen använts för att producera detaljerade analyser av Sveriges framtida klimat. I följande avsnitt beskrivs metodiken och vilka antaganden som gjorts.

2.1Utsläppsscenarier

För att studera framtida klimat behövs först och främst antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. FNs klimatpanel, IPCC, har utarbetat en grupp scenarier som forskare världen över använder sig av. I Klimatpanelens senaste sammanställning av det vetenskapliga läget (IPCC, 2013) användes en ny generation utsläppsscenarier vid namn RCP (Representative Concentration Pathways, Moss m. fl., 2010), se Figur 2.1. RCP- scenarierna betecknas med siffror som anger den strålningsdrivning de olika utvecklingsvägarna ger upphov till år 2100. Strålningsdrivningen är skillnaden mellan mängden energi från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar ut till rymden igen. Denna energi mäts i enheten watt per kvadratmeter, W/m2. I den lägsta RCP:en handlar det om 2,6 W/m2 och i den högsta 8,5 W/m2.

RCP8.5, den röda linjen i figuren, är det mest högintensiva scenariot, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser på jorden fortsätter att öka, de andra scenarierna innefattar någon form av politiska beslut som begränsar utsläppen.

Fokus har i forskarvärlden legat på RCP4.5 och RCP8.5, och detta avspeglas i antalet globala modeller som ingår i ensemblerna i figur 2.1 (se siffrorna inom parentes). Dessa två scenarier fanns också tillgängliga som kompletta ensembler vid analysens start.

Figur 2.1 Global uppvärmning relativt år 2000 för de fyra olika RCP-scenarierna beskriven av ensembler av flera globala modeller (antalet visas inom parentesen). Från IPCC (2013).

RCP-scenarierna skiljer sig från de tidigare av FN:s Klimatpanel framtagna SRES- scenarierna då de inte är direkt kopplade till en specifik samhällsekonomisk utveckling. De innefattar dock några grundläggande antaganden, vilka listas i tabell 2.1.

188

SOU 2015:51

Bilaga 6

Tabell 2.1 Antaganden som ligger till grund för utsläppsscenarierna RCP4.5 och

RCP8.5.

	RCP4.5		RCP8.5
	RCP4.5		RCP8.5

• Utsläppen av koldioxid ökar något och			• Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år
		kulminerar omkring år 2040		2100 och metanutsläppen ökar kraftigt
• Befolkningsmängd något under 9 miljarder i			• Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket
		slutet av seklet		leder till ökade anspråk på betes- och
	• Lågt arealbehov för jordbruksproduktion, bland			odlingsmark för jordbruksproduktion
		annat till följd av större skördar och förändrade	• Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet
		konsumtionsmönster		fortsätter, men långsamt
	•	Omfattande skogsplanteringsprogram	• Stort beroende av fossila bränslen
	•	Låg energiintensitet	•	Hög energiintensitet.
	•	Kraftfull klimatpolitik	•	Ingen tillkommande klimatpolitik

Genom att analysera resultat från RCP4.5 och RCP8.5 möjliggörs en jämförelse mellan effekterna av en framtid med höga utsläpp och en framtid med stora utsläppsbegränsningar.

2.2Klimatmodeller

För att studera hur jordens klimatsystem reagerar på en förändrad strålningsbalans i atmosfären används en global klimatmodell (GCM). Modellen baseras på matematiska ekvationer som beskriver förhållanden mellan till exempel lufttryck, temperatur, fuktighet och vind. Modellen består av ett tredimensionellt rutnät som beskriver jordens atmosfär och dess återkoppling mellan land och hav. Varje ruta är i storleksordningen 200-300 km. Modellen simulerar hela jordens klimat och drivs av ett utsläppsscenario.

Upplösningen i den globala klimatmodellen gör informationen otillräcklig på regional skala, därför kopplas resultatet till en regional modell (RCM), som utför dynamisk nedskalning. Den regionala modellen har högre upplösning och kan därmed beskriva till exempel effekterna av den Skandinaviska fjällkedjan och Östersjön. Figur 2.2 beskriver dataflödet mellan klimatmodeller.

Figur 2.2 Illustration av beräkningsgången från utsläpp till regionala klimatdata.

2.3Regionala klimatscenarier

Ett regionalt klimatscenario ges av kombinationen mellan utsläppsscenario, global klimatmodell och regional klimatmodell. Eftersom modellerna har olika egenskaper kan resultaten skilja sig åt. Genom att använda så många olika klimatscenarier som möjligt fås ett robustare resultat och statistiskt mått på osäkerheten i resultaten.

189

Bilaga 6

SOU 2015:51

Rossby Centre har genomfört regional modellering för Europa baserat på data från nio olika globala klimatmodeller från olika institut, se tabell 2.2. Samtliga globala scenarier har skalats ner med den regionala klimatmodellen RCA4 (Strandberg 2014), för de två scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Detta ger totalt 18 klimatscenarier med upplösningen 50 km gånger 50 km. Dessa scenarier utgör underlaget i analysen. Det återstår att analysera hur RCA4 förhåller sig till andra regionala klimatmodeller.

Tabell 2.2 Institut som utfört global klimatmodellering, vilka ligger till grund för den regionala nedskalningen med modellen RCA4.

					Institut	Global klimatmodell
					CCCma, Kanada	CanESM2

					CNRM CERFACS, Frankrike	CNRM-CM5

					GFDL, USA	GFDL-ESM2M
					GFDL, USA	GFDL-ESM2M



					ICHEC, Europeiskt konsortium	EC-EARTH

					IPSL, Frankrike	IPSL-CM5A-MR

					MIROC, Japan	MIROC5
					MIROC, Japan	MIROC5


					MPI, Tyskland	MPI-EMS-LR

					NCC, Norge	NorESM1-M

					MOHC, Storbritannien	HadGEM2-ES

2.4Analys av extrem korttidsnederbörd

Analysen av extrem korttidsnederbörd utgår från resultaten av de regionala klimatmodellerna med en upplösning på 50 gånger 50 km. För varje gridruta i modellen och varje tidsperiod beräknades årliga maxvärden för 6 olika varaktigheter: 20 min, 1 tim, 3 tim, 6 tim, 12 tim och 1 dygn. En sannolikhetsfördelning (Gumbelfördelning (WMO, 1981)) anpassades för varje kombination av modellgridruta, tidsperiod och varaktighet. Ur denna fördelning beräknades nederbörden med 10 års återkomsttid. För varje kombination av modellgridruta och varaktighet beräknades därefter den relativa förändringen av 10-årsnederbörden från referensperioden till de båda perioderna 2021- 2050 samt 2069-2098 (Olsson och Foster, 2013). Detta genomfördes för alla scenarier som ingår i de båda RCP-ensemblerna. För varje RCP-ensemble beräknades medelvärde samt max- och minförändring, avslutningsvis plottades resultatet i kartor över Sverige.

De regionala klimatmodellerna har en rumsupplösning på 50×50 km, vilket motsvarar ett avsevärt större område än den lokala skala på vilken extrem korttidsnederbörd har störst påverkan (ner till enskilda km²). I beräkningarna har man antagit att framtida förändringar på skala 50×50 km är representativa också för den lokala skalan, vilket inte behöver vara fallet.

2.5Anpassning av klimatdata för effektstudier

För användning av klimatmodellernas resultat i hydrologiska effektstudier krävs ett gränssnitt mellan klimatmodellen och den hydrologiska modellen. Anledningen är att

190

SOU 2015:51

Bilaga 6

klimatmodellerna inte kan beskriva det nutida klimatet tillräckligt väl för att ge en rimlig hydrologisk respons. En metod som möjliggör en sådan anpassning är DBS-metoden (Distribution Based Scaling, Yang m.fl., 2010) som innebär att data från meteorologiska observationer används till att justera klimatmodellens resultat för att minimera de systematiska felen. Korrigeringsfaktorerna används vid beräkningen av framtidens klimat vilket leder till att klimatberäkningens utdata blir statistiskt jämförbart med observationer och kan användas som indata till en hydrologisk modell. Vid användning av DBS- metoden bibehålls både förändringar i medelvärden och de förändringar i klimatets variabilitet som ges av klimatmodellen. Se illustration av dataflödet vid DBS-skalering i figur 2.3.

Figur 2.3 Illustration av dataflödet från klimatmodeller till effektstudier via en hydrologisk modell.

Figur 2.4 visar exempel på en anpassning med DBS-metoden. Figuren visar rådata i form av temperatur och andel nederbördsdagar och deras nederbördsintensitet från en klimatmodell jämfört med när dessa rådata anpassats med DBS-metoden, dessutom visas observationer. Figuren visar att DBS-metoden väsentligt förbättrar överensstämmelsen med observerad data. Särskilt viktigt är att den överskattning av antal dagar med nederbörd som ges av klimatmodellen korrigeras.

Figur 2.4. Jämförelse mellan rådata från klimatmodeller och data som anpassats med DBS-metoden samt observationer. Till vänster dygnsmedeltemperatur (procent av tiden som viss dygnsmedeltemperatur underskrids och till höger nederbörd (andel dagar med olika nederbördsintensitet).

Anpassning av klimatmodelldata med hjälp av DBS-metoden används i denna studie för nederbörd och temperatur. Den observerade nederbörden och temperaturen har hämtats från den databas, PTHBV (Johansson, 2000; Johansson och Chen, 2003 och 2005), som SMHI byggt upp med särskild inriktning på hydrologisk modellering. Data från SMHIs meteorologiska stationer har i denna databas interpolerats till ett rutnät med upplösningen

191

Bilaga 6

SOU 2015:51

4 km med hjälp av en geostatistisk interpolationsmetod som benämns optimal interpolation.

En förutsättning när DBS-metoden används är att resultaten för framtida tidsperioder jämförs med historiskt klimat så som detta beskrivs av klimatmodellen och inte av meteorologiska observationer. Metoden innebär också att det inte är möjligt att jämföra individuella dagar eller år med observationsdata.

2.6Hydrologisk modell

Till denna analys har den hydrologiska modellen HBV använts (Figur 2.5). Modellen beräknar daglig avrinning genom enkel fysikalisk beskrivning och kalibreras specifikt för olika vattendrag. Grunden är tre huvudmoduler; beräkning av snöns ackumulation och avsmältning, beräkning av markvatten samt beräkning av vattnets väg och dess påverkan från fysiska faktorer, så som terräng (Lindström m.fl., 1997). HBV-modellens beräkningsområden baseras på naturliga avrinningsområden och i dessa områden fördelas markarean på skog och öppen mark samt delas in i höjdzoner. Nederbördsberäkningarna görs separat för varje höjdzon och vegetationstyp. I modellen sker korrektioner av nederbörd och temperatur med avseende på höjd.

Den uppsättning av HBV-modellen som använts inom detta projekt går under namnet HBV-Sverige och täcker i stort sett hela Sveriges yta. Uppsättningen delar in Sverige i ca 1000 avrinningsområden. HBV-Sverige har tidigare används av SMHIs hydrologiska prognos och varningstjänst samt i tidigare klimatanalyser.

Figur 2.5 Beskrivning av HBV-modellens struktur för ett beräkningsområde.

2.7Tidsperioder

För att studera en klimatförändring jämförs framtida medelvärden med medelvärden för en historisk period, en så kallad referensperiod. I enlighet med internationell praxis används i denna analys den så kallade standardnormalperioden 1961-1990 som referensperiod för meteorologiska variabler. Vid hydrologiska analyser har det inte varit möjligt att använda samma referensperiod, då de hydrologiska modellerna kräver en startsträcka på två år för att uppnå en jämvikt i vattenbalansen. Den hydrologiska referensperioden är därför 1963-1992.

För analys av framtidsklimatet har två perioder valts; 2021-2050 och 2069-2098, som båda omfattar 30 år. Ordet klimatsignal som används i analysen betyder skillnaden mellan två tidsperioder för en viss parameter.

192

SOU 2015:51

Bilaga 6

2.8Osäkerheter och tolkning av resultat

Det finns stora osäkerheter i studier av framtida klimat och de mest fundamentala beskrivs i följande stycken. Det är viktigt att ha dessa i åtanke vid tolkning av analyserna.

2.8.1Utsläppsscenarier

RCP-scenarierna är inte (som i tidigare scenarier) kopplade till givna socioekonomiska scenarier eller utsläppsscenarier, utan utvecklingsbanorna kan nås genom en mängd olika kombinationer av ekonomiska, teknologiska, demografiska och politiska utveklingar. Genom att studera fler utsläppsscenarier fås ett mått på osäkerheten för de olika parametrarna beroende på den framtida utvecklingen. I denna analys ingår två RCP- scenarier, RCP8.5 motsvarar en fossilintensiv framtid med höga utsläpp och RCP4.5 innefattar kraftiga utsläppsminskningar. Resultaten för dessa scenarier presenteras separat för varje enskild parameter och det är viktigt att påpeka att inget av de två scenarierna är mer sannolikt än den andra, utan att de tillsammans ger en bild av framtidsutvecklingen.

2.8.2Klimatmodeller

Klimatmodeller har begränsningar i upplösning och kan inte beskriva alla detaljer i jordens klimatsystem. Olika klimatmodeller är uppbyggda på olika sätt och kan beskriva klimatet olika även om samma utsläppsscenario används. Ett vanligt sätt att hantera dessa skillnader att är använda en mängd resultat från olika klimatmodeller som skapar en ensemble, som kan beskriva spridningen hos modellerna. I denna studie används resultat från nio olika globala klimatmodeller, se Tabell 2.2. För varje parameter har ett medelvärde av ensemblen beräknats, samt min- och maxvärdet för att visa på spridningen i resultaten.

2.8.3Naturlig variabilitet

Varje klimatmodell skapar sitt eget klimat och kan därför inte förväntas ligga i fas med det verkliga klimatet på kort tidsskala, på grund av den naturliga variabiliteten som finns i klimatsystemet. En väl fungerande klimatmodell ska dock kunna beskriva medelvärden och variabilitet under en längre tidsperiod med tillräcklig precision, t.ex. korrekt antal kalla och varma vintrar under en trettioårsperiod. Därför är det viktigt att tolkningen av tidsserier koncentreras till långsiktiga trender snarare än till absoluta värden.

2.8.4Upplösning

I denna analys har klimatscenariodata skalats ned med DBS-metoden, vilket innebär en förändring av den geografiska upplösningen. Den högre upplösningen är nödvändig för att kunna använda klimatscenarier i hydrologiska beräkningar. DBS-metoden är utformad så att klimatsignalen, d.v.s. skillnaden i klimat mellan två tidsperioder, ska påverkas så lite som möjligt. Det betyder att vid analys av differenser kommer upplösningen från den regionala klimatmodellen att bli tydlig, vilket framträder som ett 50 km gånger 50 km stort rutmönster i kartorna. Detta är inget beräkningsfel utan en effekt av DBS- skaleringen då klimatscenariernas låga upplösning ska anpassas till den höga upplösning som observationsdata har. Viktigt att ha i åtanke är att inte tolka varje enskild ruta utan se helheten i resultatet.

De meteorologiska resultaten i analysen har en upplösning på 4x4 km. Vid studier av absoluta medelvärden anses resultaten vara robusta och representativa för varje gridruta. Vid studier av extremvärden ökar osäkerheten i den geografiska detaljrikedomen och enstaka gridrutor kan ge mycket missvisande resultat. Därför rekommenderas att ta ett antal gridrutor i beaktande vid lokala extremvärdesanalyser, en tumregel är 5-10 stycken. Kartor som visar skillnader i temperatur eller nederbörd mellan referensperiod och framtida förhållanden har interpolerats och utjämnade kartskikt visas i rapporten.

2.9Begreppen återkomsttid, risk och sannolikhet

Med en händelses återkomsttid menas att händelsen inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tidsperiod. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100- årsflöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Eftersom exponeringen för risken sker under flera

193

Bilaga 6

SOU 2015:51

år blir den ackumulerade sannolikheten stor. För t.ex. ett hus som står i 100 år i ett område som endast är skyddat mot ett 100-årsflöde, är sannolikheten för översvämning under denna tid hela 63 %. Detta är skälet till att större dammar ofta dimensioneras för återkomsttider på, eller till och med bortom, 10 000 år. Då blir ändå sannolikheten under 100 års exponeringstid ca 1 %. Tabell 2.3 visar sambandet mellan återkomsttid, exponerad tid och sannolikheten.

Tabell 2.3 Sambandet mellan återkomsttid, exponerad tid och sannolikhet i procent.

	Återkomsttid	Sannolikhet under 50 år	Sannolikhet under 100 år
	(år)	(%)	(%)
	(år)

100		39	63

	1000	5	9,5

10 000		0,5	1

Beräkning av återkomsttider sker med en teknik som kallas frekvensanalys och försvåras om dataserierna är korta eller om de är påverkade av regleringar i vattendrag. Det innebär exempelvis att ett 100-årsflöde kan komma att ändras när nya data kommer in.

194

SOU 2015:51

Bilaga 6

3 Resultat

Kartorna som visas i kapitel 3 baseras på ett medelvärde för nio globala klimatmodeller för respektive utsläppsscenario RCP4.5 och RCP8.5. I bilaga A finns kartor som visar max- och minvärden. Detta ger en bild av spridningen mellan de olika beräkningarna.

3.1Temperatur

I följande avsnitt redovisas beräknade framtida förändringar av lufttemperaturen i Sverige. Först visas beräknad utveckling under perioden 1961 till 2100 för hela landet (figur 3.1 och 3.2). Därefter jämförs perioderna 2021-2050 och 2069-2098 med referensperioden 1961-1990. Slutligen visas den beräknade framtida utvecklingen av värmeböljor.

Lufttemperaturen väntas öka succesivt under detta århundrade (figur 3.1 och 3.2). Spridningen mellan de olika scenarierna är stor, men samtliga förutsäger en ökad temperatur. RCP4.5 innebär i medeltal en ökning på ca 3 grader till slutet av seklet jämfört med perioden 1961-1990. För RCP8.5 är ökningen större, i medeltal ca 6 grader till slutet av seklet.

Vattentemperaturen i sjöar och vattendrag beror till stor del på temperaturen i luften. Det finns dock en årstidsfördröjning eftersom vattnet värms upp långsammare än luften på våren och kyls ner långsammare på hösten. Några beräkningar har inte gjorts för framtida vattentemperaturer, men det kan antas att även de stiger när lufttemperaturen stiger.

Figur 3.1 Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen (°C) i Sverige under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990). Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, röda staplar visar temperaturer högre än den normala och blå staplar temperaturer lägre än den normala. Den svarta kurvan visar ett medelvärde för en ensemble med nio klimatscenarier för scenario RCP4.5. Det grå fältet visar variationsbredden mellan det högsta och lägsta värdet för medlemmarna i ensemblen.

195

Bilaga 6

SOU 2015:51

Figur 3.2 Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen (°C) i Sverige under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990). Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, röda staplar visar temperaturer högre än den normala och blå staplar temperaturer lägre än den normala. Den svarta kurvan visar ett medelvärde för en ensemble med nio klimatscenarier för scenario RCP8.5. Det grå fältet visar variationsbredden mellan det högsta och lägsta värdet för medlemmarna i ensemblen.

196

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.1.1Medeltemperatur för hela året

Kartor över den beräknade förändringen av årsmedeltemperaturen för Sverige redovisas i figur 3.3. Som framgår av figuren beräknas temperaturen bli högre i hela landet i framtidens klimat. Störst beräknas ökningen bli i norr, vilket överensstämmer med tidigare resultat från såväl SMHI som IPCC. Skillnaderna mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.3 Förändring (grader) av årets medeltemperatur mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

197

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.1.2Medeltemperatur för vintern

Den beräknade förändringen av vinterns (december, januari och februari) medeltemperatur redovisas i figur 3.4. Vintertemperaturen beräknas stiga mer än årsmedeltemperaturen, med den största ökningen i norra Sverige.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.4 Förändring (grader) av medeltemperatur för vintern (december, januari och februari) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

198

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.1.3Medeltemperatur för våren

Den beräknade förändringen av vårens (mars, april och maj) medeltemperatur redovisas i figur 3.5. Vårens medeltemperatur beräknas stiga ungefär i nivå med årsmedel- temperaturen, med den största ökningen i nordöstra Sverige.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.5 Förändring (grader) av medeltemperatur för våren (mars, april och maj) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

199

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.1.4Medeltemperatur för sommaren

Den beräknade förändringen av sommarens (juni, juli och augusti) medeltemperatur redovisas i figur 3.6. Sommarens medeltemperatur beräknas stiga något mindre än årsmedeltemperaturen. Uppvärmningen blir mest påtaglig i fjälltrakterna.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.6 Förändring (grader) av medeltemperatur för sommaren (juni, juli och augusti) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

200

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.1.5Medeltemperatur för hösten

Den beräknade förändringen av höstens (september, oktober och november) medeltemperatur redovisas i figur 3.7. Uppvärmningen under hösten beräknas bli ganska lik den som gäller för hela året med de högsta värdena i norr.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.7 Förändring (grader) av medeltemperatur för hösten (september, oktober och november) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098

201

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.1.6Värmeböljor

Den framtida beräknade förekomsten av värmeböljor visas i figur 3.8. En värmebölja definieras här som ett medelvärde för varje års maximalt antal sammanhängande dagar med en dygnsmedeltemperatur över +20°C. Beräkningarna visar en framtida ökning av förekomsten av långa värmeböljor i stort sett i hela landet. Speciellt påtagligt är detta för södra Sverige.

1961-1990

2021-2050

RCP4.5	RCP8.5
1961-1990	2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.8 Maximalt antal sammanhängande dagar med dygnsmedeltemperatur över20°C för referensperioden 1961-1990 samt för perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

202

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.2Nederbörd

I följande avsnitt redovisas beräknade framtida förändringar av nederbörden per år, årstid samt för de högsta värdena under ett dygn respektive för en 7-dygnsperiod, som procentuell förändring mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

3.2.1Medelnederbörd för hela året

Den beräknade procentuella förändringen av medelnederbörden redovisas i figur 3.9. Som framgår av figuren beräknas nederbörden öka i hela landet i framtidens klimat. Störst beräknas ökningen bli i Norrlands inland. Skillnaderna mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet.

203

Bilaga 6

SOU 2015:51

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.9 Förändring (%) av årets medelnederbörd mellan referensperioden 1961- 1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

204

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.2.2Medelnederbörd för vintern

Den beräknade procentuella förändringen av vinterns (december, januari och februari) medelnederbörd redovisas i figur 3.10. Liksom för årsmedelnederbörden beräknas vinterns nederbörd öka i hela landet i framtidens klimat. Relativt sett blir ökningen dock större för vintern än för året som helhet. Störst beräknas ökningen bli i Norrlands inland samt på Västkusten.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.10 Förändring (%) av medelnederbörd för vintern (december, januari och februari) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

205

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.2.3Medelnederbörd för våren

Den beräknade procentuella förändringen av vårens (mars, april och maj) medelnederbörd redovisas i figur 3.11. Liksom för vintern beräknas vårens nederbörd öka mer än årsmedelnederbörden. Störst beräknas ökningen bli i Norrlands inland.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.11 Förändring (%) av medelnederbörd för våren (mars, april och maj) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069- 2098.

206

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.2.4Medelnederbörd för sommaren

Den beräknade procentuella förändringen av sommarens (juni, juli och augusti) medelnederbörd redovisas i figur 3.12. Sommarens nederbörd beräknas öka i hela landet i framtidens klimat men ökningen blir mindre för sommaren än för året som helhet och vintern och våren. Störst beräknas ökningen bli i Norrland.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.12 Förändring (%) av medelnederbörd för sommaren (juni, juli och augusti) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

207

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.2.5Medelnederbörd för hösten

Den beräknade procentuella förändringen av höstens (september, oktober och november) medelnederbörd redovisas i figur 3.13. Höstens nederbörd beräknas öka i hela landet i framtidens klimat, men liksom för sommaren blir ökningen mindre än för året som helhet och vintern och våren. Störst beräknas ökningen bli i Norrland och längs Västkusten.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.13 Förändring (%) av medelnederbörd för hösten (september, oktober och november) mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

208

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.2.6Största dygnsnederbörd

Den beräknade procentuella förändringen av den största dygnsnederbörden redovisas i figur 3.14. Den största dygnsnederbörden är ett medelvärde för varje års högsta dygnsnederbörd under 30-årsperioden. Den största dygnsnederbörden beräknas öka i hela landet i framtidens klimat. Ökningen är förhållandevis likartad över hela landet med en tendens till ett maximum i mellersta Norrland.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.14 Förändring (%) av den största dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

209

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.2.7Största 7-dygnsnederbörd

I figur 3.15 visas den beräknade procentuella förändringen av den största 7- dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-205 samt 2069-2098. Den största 7-dygnsnederbörden är ett medelvärde för varje års högsta 7- dygnsnederbörd under 30-årsperioden. I den största delen av landet väntas den största 7- dygnsnederbörden att öka.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.15 Förändring (%) av den största 7-dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

210

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.2.8Längsta torrperiod

Längsta torrperiod definieras här som ett medelvärde av maximalt antal sammanhängande dagar per år med nederbörd mindre än 1 mm. I figur 3.16 visas den beräknade längsta torrperioden för referensperioden 1961-1990 samt för perioderna 2021-2050 och 2069- 2098. I stora delar av landet väntas de längsta perioderna utan nederbörd bli något kortare.

1961-1990

2021-2050

RCP4.5	RCP8.5
1961-1990	2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.16 Maximalt antal sammanhängande dagar per år med nederbörd mindre än 1 mm för referensperioden 1961-1990 samt för perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

211

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.3Extrem korttidsnederbörd

Extrem nederbörd under kortare tid än ett dygn är främst av intresse för bedömningen av översvämningsrisker i tätorter samt spridning av föroreningar och andra ämnen. I avsnitt 3.3 redovisas beräkningar av förändringen av extrem korttidsnederbörd med återkomsttiden 10 år. Det betyder att sannolikheten för att detta värde inträffar eller överskrids under ett givet år på en given plats är 10 %.

Ändring i den extrema korttidsnederbörden visas för varaktigheterna 20 min, 1 timme, 3 timmar och 12 timmar, för de båda RCP-scenarierna och för de båda tidsperioderna 2021- 2050 och 2069-2098 (tabell 3.1). För samtliga fall beräknas medelvärdet att öka och den största ökningen väntas för regn med 20 minuters varaktighet. Ökningen av extrem korttidsnederbörd uppvisar inga tydliga regionala skillnader.

I figur 3.17-3.20 visa resultatet i kartform. I bilaga A visas även kartor för förändring i extremnederbörd för 6 timmar och 24 timmar.

Tabell 3.1 Procentuell ökning av korttidsnederbörd med 10 års återkomsttid från 1961- 1900 till de båda perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Beräkningen är gjord för olika varaktigheter på regnet och för scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Tabellen visar ett medelvärde för hela landet och för samtliga scenarier.

	2021-2050		2069-2098

Varaktighet	RCP4.5	RCP8.5	RCP4.5	RCP8.5

20 min	19	23	30	51

1 timme	14	16	20	34

3 timmar	13	13	17	29

12 timmar	12	14	18	29

212

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.3.1Extrem nederbörd under 20 minuter

I figur 3.17 visas beräkningar av förändringen av extrem nederbörd under 20 minuter med återkomsttiden 10 år. Resultaten visar att extrem nederbörd under denna korta tidsperiod beräknas öka betydligt mer än nederbörden för tidsperioden en timme eller mer.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.17 Förändring (%) av 20-minutersnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069- 2098.

213

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.3.2Extrem nederbörd under 1 timme

I figur 3.18 visas beräkningar av förändringen av extrem nederbörd under 1 timme med återkomsttiden 10 år. Resultaten visar att även 1-timmesextremer beräknas öka betydligt mer än nederbörden under längre tidsperioder, men inte lika mycket som 20- minutersextremer.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.18 Förändring (%) av 1-timmesnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069- 2098.

214

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.3.3Extrem nederbörd under 3 timmar

I figur 3.19 visas beräkningar av förändringen av extrem nederbörd under 3 timmar med återkomsttiden 10 år. Resultaten visar att 3-timmarsextremer beräknas öka över hela landet.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.19 Förändring (%) av 3-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069- 2098.

215

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.3.4Extrem nederbörd under 12 timmar

I figur 3.20 visas beräkningar av förändringen av extrem nederbörd under 12 timmar med återkomsttiden 10 år. Resultaten visar att 12-timmarsextremer beräknas öka i princip i hela landet.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.20 Förändring (%) av 12-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och perioderna 2021-2050 respektive 2069- 2098.

216

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.4Vattentillgång och flöden

Vattentillgång och vattenflöden beror av nederbörd, snösmältning och avdunstning. I vissa fall är det den ökade nederbörden som påverkar vattentillgången mest, medan det i andra fall är den ökade avdunstningen eller den förändrade snösmältningen. Framtidens vattentillgång kommer därför att förändras på olika sätt i olika delar av landet. Förändringen kan också skilja sig för de olika parametrarna; vattentillgång, extrema flöden och lågflöden.

Vid perioder med kraftigt regn eller stor snösmältning kan vattendrag och sjöar översvämmas. I städer orsakas översvämningar vanligtvis av kraftig nederbörd under en kort tid, vilket behandlas i avsnitt 3.3.

Termen vattentillgång används för att beskriva hur stor tillgång på vatten det i medeltal finns i vattendragen. För att studera extrema flöden används s.k. 100-årsflöde (och 200- årsflöde) som är ett flöde som i genomsnitt inträffar en gång under en 100-årsperiod (200- årsperiod). Förekomst av lågflöden uttrycks som antal dagar med låga flöden i dagens och framtidens klimat.

I följande avsnitt (3.4) redovisas den beräknade framtida förändringar av vattentillgången i Sverige per år, årstid samt extremvärde med en återkomsttid på 100 respektive 200 år samt förändringar i lågflöden.

Liksom för nederbörd och temperatur är beräkningarna baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda utsläppsscenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Den hydrologiska modellen är HBV-modellen som i detta fall satts upp för ca 1000 avrinningsområden i landet.

I samtliga beräkningar av vattentillgång och flöden används åren 1963-1992 som referensperiod. För framtida klimat används perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Spridningen mellan resultat baserade på olika globala klimatmodeller redovisas i bilaga A.

217

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.4.1Vattentillgång för hela året

I figur 3.21 visas beräknad förändring (%) av vattentillgången mellan referensperioden 1963-1992 och de båda perioderna 2021-2050 samt 2069-2098. Den beräknade framtida förändringen visar på ökande vattentillgång i stora delar av landet med den största ökningen i norra Sverige och längs Västkusten. I sydöstra Sverige beräknas vattentillgången minska på grund av den ökande avdunstningen i ett varmare klimat. Förändringen skiljer sig dock mycket mellan olika årstider, se figur 3.22-3.25.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.21 Förändring (%) av vattentillgången mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

218

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.4.2Vattentillgång för vintern

I figur 3.22 visas beräknad förändring (%) av vattentillgången under vintern (december, januari och februari). Varmare väder med mindre ackumulation av snö samt ökad nederbörd ger för samtliga scenarer stora ökningar av vattentillgången, speciellt i Svealand och Norrland.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.22 Förändring (%) av vattentillgång för vintern (december, januari och februari) mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

219

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.4.3Vattentillgång för våren

I figur 3.23 visas beräknad förändring (%) av vattentillgången under våren (mars, april och maj). Den markanta beräknade ökningen i norra Sverige beror på en tidigare vårflod som inte sträcker sig så långt in på sommaren i ett varmare klimat. I södra Sverige uteblir vårfloden allt oftare samtidigt som avdunstningen ökar. Detta leder till lägre vattentillgång i medeltal under våren. Procentuellt sett blir förändringen speciellt stor i områden med liten vattentillgång i dagens klimat såsom på Öland och Gotland.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.23 Förändring (%) av vattentillgång för våren (mars, april och maj) mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069- 2098.

220

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.4.4Vattentillgång för sommaren

I figur 3.24 visas beräknad förändring (%) av vattentillgången under sommaren (juni, juli och augusti). Varmare väder med högre avdunstning samt minskad eller utebliven vårflod leder, trots ökad nederbörd, till minskad vattentillgång för sommaren i samtliga scenarier i stora delar av landet. Störst blir den beräknade minskningen i sydöstra Sverige samt i de södra fjälltrakterna.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.24 Förändring (%) av vattentillgång för sommaren (juni, juli och augusti) mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

221

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.4.5Vattentillgång för hösten

I figur 3.25 visas den beräknade förändringen (%) av vattentillgången under hösten (september, oktober och november). Vattentillgången beräknas öka under hösten i stora delar av landet med den största ökningen i norra Sverige och längs Västkusten. Ökningen i norr beror på en kombination av mer nederbörd och att den nederbörd som tidigare fallit som snö kommer att falla som regn i ett varmare klimat. I sydöstra Sverige beräknas vattentillgången under hösten att minska främst på grund av att den ökande avdunstningen torkat ur marken under sommaren.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.25 Förändring (%) av vattentillgång för hösten (september, oktober och november) mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

222

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.4.6100-årsflöde

I figur 3.26 visas förändringen (%) i vattenflöden med en återkomsttid av 100 år. Dessa flöden beräknas öka i stora delar av landet utom i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand där de högsta flödena skapas av snösmältning under våren. På grund av detta beräknas 100-årsflödena minska eftersom vårfloden blir lägre.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.26 Förändring (%) av 100-årsflödet mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

223

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.4.7200-årsflöde

I figur 3.27 visas förändringen (%) i vattenflöden med en återkomsttid av 200 år. Liksom för 100-årsflödena beräknas 200-årsflödena öka i stora delar av landet utom i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand där de högsta flödena skapas av snösmältning under våren. På grund av detta beräknas 200-årsflödena minska eftersom vårfloden blir lägre.

2021-2050

RCP4.5

RCP8.5

2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.27 Förändring (%) av 200-årsflödet mellan referensperioden 1963-1992 och perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

224

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.4.8Lågflöden

I figur 3.28 visas antal dagar per år med låga vattenflöden för referensperioden 1963- 1992 samt för perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Lågt vattenflöde definieras som flöden under medelvärdet av varje års lägsta vattenflöde för referensperioden 1961-1990. Antalet dagar med låga flöden beräknas minska i norra Sverige och öka i södra Sverige. Speciellt stor är ökningen i östra Götaland. De låga flödena kan på utsatta platser leda till brist på vatten. Ökningen av antalet dagar med lågflöden i sydöstra Sverige beror främst på den ökade avdunstningen. Norra Sverige har idag lågflöden under vintern. Eftersom framtidens vintrar väntas bli mildare med mer regn än snö, blir perioden med lågflöde kortare.

1963-1992

2021-2050

RCP4.5	RCP8.5
1963-1992	2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.28 Antal dagar per år med låga vattenflöden för referensperioden 1963-1992 samt för perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

225

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.5Markfuktighet

I figur 3.29 visas antal dagar per år med låg markfuktighet för referensperioden 1963- 1992 samt för perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Markfuktighet har beräknats med HBV-modellen. Låg markfuktighet definieras som markfuktighet lägre än medelvärdet av varje års lägsta markfuktighet för referensperioden 1963-1992. Låg markfuktighet, enligt denna definition, beräknas bli vanligare i hela landet i framtiden. Detta kan speciellt få stora konsekvenser i östra Götaland, där vi redan i dagens klimat ofta har låg markfuktighet.

1963-1992

2021-2050

RCP4.5	RCP8.5
1963-1992	2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.29 Antal dagar per år med låg markfuktighet för referensperioden 1963-1992 samt för perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

226

SOU 2015:51

Bilaga 6

3.6Antal dagar med snötäcke

I figur 3.30 visas antal dagar per år med snötäcke för referensperioden 1963-1992 samt för perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Snötäcket är beräknat med HBV-modellen och gränsen har satts till 5 mm i smält form. Beräkningarna visar att antalet dagar med snötäcke minskar i hela landet. I södra Sverige blir det ovanligt med snö enligt beräkningar med RCP8.5.

1963-1992

2021-2050

RCP4.5	RCP8.5
1963-1992	2069-2098

RCP4.5

RCP8.5

Figur 3.30 Antal dagar per år med snötäcke för referensperioden 1963-1992 samt för perioderna 2021-2050 respektive 2069-2098.

227

Bilaga 6

SOU 2015:51

3.7Havsnivåer

FN:s klimatpanels (IPCC:s) senaste utvärdering av kunskapsläget (AR5) från september 2013 (IPCC, 2013) visar att havet kan komma att stiga med upp emot en meter under detta sekel. Utvecklingen beror på framtidens utsläpp av växthusgaser. IPCC konstaterar också att det är mycket troligt att den globala höjningen av havsnivån i genomsnitt var 1,7 millimeter per år under perioden 1901-2010. De senaste åren har takten ökat. Stigningen har uppmätts till cirka 3,2 millimeter per år under perioden 1993-2010.

Vid beräkningarna av regionala effekter för Sverige ska den framtida havsnivån justerats för den landhöjning som råder på platsen. Figur 3.31 visar vad en meters global havsnivåhöjning under 100 år betyder för ändringen av medelnivån för havet vid Sveriges kuster, när hänsyn tas till den lokala landhöjningen.

Figur 3.31 Nettoeffekten av en meters global havsnivåhöjning under 100 år, ifall hänsyn tas till den lokala landhöjningen. Beräkningen av landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU (Ågren och Svensson, 2007). Sveriges framtida klimat

228

SOU 2015:51

Bilaga 6

4 Diskussion och slutsatser

De beräkningar av framtidens klimat och vattentillgång som redovisas i denna rapport bygger på ett helt nytt material och delvis nya förutsättningar än de tidigare analyser som presenterats av SMHI, exempelvis för Klimat- och sårbarhetsutredningen, vattenkraftindustrin, MSB:s översvämningskarteringar eller i Länsstyrelsernas klimatanalyser. Detta gäller främst följande moment i beräkningskedjan:

1.Utsläppsscenarierna är nya och delvis kraftigare. Det tillämpade RCP8.5- scenariet motsvarar betydligt högre utsläpp och koncentrationer av växthusgaser i atmosfären än de utsläppsscenarier som varit dominerande i tidigare publicerade hydrologiska beräkningar.

2.De globala klimatmodellerna har vidareutvecklats och urvalet av dessa skiljer sig från tidigare studier.

3.Till skillnad från att tidigare ha utnyttjat flera regionala klimatmodeller bygger beräkningarna på endast en regional modell (RCA4), som dessutom har utvecklats med tiden. Det återstår att analysera hur denna modell förhåller sig till andra regionala klimatmodeller.

4.Användningen av DBS-metoden, för att justera klimatmodellens resultat för att minimera de systematiska felen, började tillämpas först efter Klimat- och sårbarhetsutredningen. Metoden har dock använts i de flesta arbeten som gjorts åt vattenkraftindustrin, MSB och i de länsvisa klimatanalyserna.

Dessa ändrade förutsättningar gör det svårt att göra alltför detaljerade jämförelser med tidigare beräkningar, men det går ändå att dra en del generella slutsatser.

De stora dragen i förändringen av nederbörd, temperatur, vattentillgång och flöden kvarstår från tidigare utredningar. Användningen av RCP8.5-scenariet, med sin höga framtida koncentration av växthusgaser, förstärker de hydrologiska effekterna avsevärt jämfört med tidigare publicerade analyser.

Beträffande extrema vattenflöden så visar de nya beräkningarna att en större andel av Sveriges yta kan komma att utsättas för förstärkta extremflöden jämfört med tidigare beräkningar. Detta gäller även för jämförbara koncentrationsnivåer av växthusgaser.

Vid jämförelse av IPCC:s fem vetenskapliga utvärderingar är bedömningen av framtida globala havsnivåer förhållandevis stabil. Nivåerna ligger högre i utvärderingen från 2013 (AR5) än i den från 2007 (AR4).

5 Referenser

IPCC (2013). Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Working Group I Contribution to the IPCC 5th Assessment Report. [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S. K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex & P.M. Midgley (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 1535 pp.

Johansson, B. (2000). Areal precipitation and temperature in the Swedish mountains. An evaluation from a hydrological perspective. Nordic Hydrology, 31, 207-228.

Johansson, B. och Chen, D. (2003). The influence of wind and topography on precipitation distribution in Sweden: Statistical analysis and modelling. International Journal of Climatology, 23, 1523-1535.

Johansson, B. och Chen, D. (2005). Estimation of areal precipitation for runoff modelling using wind data: a case study in Sweden. Climate Research, 29, 53-61.

229

Bilaga 6

SOU 2015:51

Jones C, F. Giorgi och Asrar, G. (2011) The Coordinated Regional Downscaling Experiment: CORDEX, An international downscaling link to CMIP5: CLIVAR Exchanges, No. 56, Vol 16, No.2 pages 34-40.

Lindström, G., Johansson, B., Persson, M., Gardelin, M. och Bergström, S. (1997) Development and test of the distributed HBV-96 model. Journal of Hydrology 201, 272- 288.

Moss, R., Edmonds, J.A., Hibbard, K.A., Manning, M.R., Rose, S.K., van Vuuren, D.P., Carter, T.R., Emori, S., Kainuma, M., Kram, T., Meehl, G.A., Mitchell, J.F.B., Nakicenovic, N., Riahi, K., Smith, S.J., Stouffer, R.J., Thomson, A.M., Weyant, J.P. och Wilbanks, T.J. (2010): The next generation of scenarios for climate change research and assessment. Nature, 463, 747–756.

Olsson J. och Foster K. (2013). Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige. Klimatologi 6, SMHI.

Persson G. (2015) Sveriges klimat 1860-2014. Underlag till dricksvattenutredningen. Klimatologi 13, SMHI.

Strandberg, G., Bärring, L., Hansson, U., Jansson, C., Jones, C., Kjellström, E., Kolax, M., Kupiainen, M., Nikulin, G., Samuelsson, P., Ullerstig, A. och Wang, S. (2014). CORDEX scenarios for Europe from the Rossby Centre regional climate model RCA4. Reports Meteorology and Climatology, 116, SMHI.

WMO (1981) Selection of distribution types for extremes of precipitation, WMO-No. 560, Operational Hydrology Report 15, World Meteorological Organization Geneva, Switzerland.

Yang, W., Andréasson, J., Graham, L.P., Olsson, J., Rosberg, J. och Wetterhall, F. (2010). Distribution based scaling to improve usability of RCM projections for hydrological climate change impacts studies. Hydrology Research, 41.3-4, 211-229.

Ågren, J. och Svensson, R. (2007) Postglacial Land Uplift Model and System Definition for the New Swedish Height System RH 2000. Reports in Geodesy and Geographical Information Systems. LMV-Rapport 2007:4, Gävle.

230

SOU 2015:51

Bilaga 6

Bilaga A. Kartor över spridningen

Kartorna som visas i kapitel 3 baseras på ett medelvärde för samtliga nio scenarier. I denna bilaga finns även kartor som visar max- och minvärden för RCP4.5 och 8.5. Detta ger en bild av spridningen mellan de olika beräkningarna.

Det lägsta respektive högsta värdet för varje beräkningspunkt har valts ut och de behöver inte vara baserade på samma globala modell.

231

Bilaga 6

SOU 2015:51

Årsmedeltemperatur

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.1 Förändring (grader) av årets medeltemperatur mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger minst respektive störst ändring för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

232

SOU 2015:51

Bilaga 6

Årsmedeltemperatur

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.2 Förändring (grader) av årets medeltemperatur mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger minst respektive störst ändring för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

233

Bilaga 6

SOU 2015:51

Värmebölja

1961-1990 2021-2050, RCP4.5

	medel	min	max
1961-1990	2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.3 Maximalt antal sammanhängande dagar med dygnsmedeltemperatur över20°C för referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger minst respektive flest antal dagar för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

234

SOU 2015:51

Bilaga 6

Värmebölja

1961-1990 2069-2098, RCP4.5

medel	min	max
1961-1990	2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.4 Maximalt antal sammanhängande dagar med dygnsmedeltemperatur över20°C för referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger minst respektive flest antal dagar för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

235

Bilaga 6

SOU 2015:51

Medelnederbörd

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.5 Förändring (%) av årets medelnederbörd mellan referensperioden 1961- 1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger den lägsta respektive högsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

236

SOU 2015:51

Bilaga 6

Medelnederbörd

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.6 Förändring (%) av årets medelnederbörd mellan referensperioden 1961- 1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger den lägsta respektive högsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

237

Bilaga 6

SOU 2015:51

Största dygnsnederbörd

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.7 Förändring (%) av den största dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5.

Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger den lägsta respektive högsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller

238

SOU 2015:51

Bilaga 6

Största dygnsnederbörd

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.8 Förändring (%) av den största dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5.

Kartorna för min och max visar resultat från den modell som ger den lägsta respektive högsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

239

Bilaga 6

SOU 2015:51

Största 7-dygnsnederbörd

2021-2050, RCP4.5

Medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.9 Förändring (%) av den största 7-dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Den största 7-dygnsnederbörden är ett medelvärde för varje års högsta 7-dygnsnederbörd under 30-årsperioden. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

240

SOU 2015:51

Bilaga 6

Största 7-dygnsnederbörd

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.10 Förändring (%) av den största 7-dygnsnederbörden mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Den största 7-dygnsnederbörden är ett medelvärde för varje års högsta 7-dygnsnederbörd under 30-årsperioden. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

241

Bilaga 6

SOU 2015:51

Längsta torrperiod

Längsta torrperiod definieras här som maximalt antal sammanhängande dagar per år med nederbörd mindre än 1 mm.

1961-1990

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.11 Maximalt antal sammanhängande dagar per år med nederbörd mindre än 1 mm för referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

242

SOU 2015:51

Bilaga 6

Längsta torrperiod

1961-1990

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.12 Maximalt antal sammanhängande dagar per år med nederbörd mindre än 1 mm för referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

243

Bilaga 6

SOU 2015:51

Extremnederbörd 20 min

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.13 Förändring (%) av 20-minutersnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

244

SOU 2015:51

Bilaga 6

Extremnederbörd 20 min

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.14 Förändring (%) av 20-minutersnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

245

Bilaga 6

SOU 2015:51

Extrem nederbörd 1 timme

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.15 Förändring (%) av 1-timmesnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

246

SOU 2015:51

Bilaga 6

Extrem nederbörd 1 timme

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.16 Förändring (%) av 1-timmesnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

247

Bilaga 6

SOU 2015:51

Extrem nederbörd 3 timmar

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.17 Förändring (%) av 3-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

248

SOU 2015:51

Bilaga 6

Extrem nederbörd 3 timmar

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.18 Förändring (%) av 3-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

249

Bilaga 6

SOU 2015:51

Extrem nederbörd 6 timmar

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.19 Förändring (%) av 6-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

250

SOU 2015:51

Bilaga 6

Extrem nederbörd 6 timmar

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.20 Förändring (%) av 6-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

251

Bilaga 6

SOU 2015:51

Extrem nederbörd 12 timmar

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.21 Förändring (%) av 12-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

252

SOU 2015:51

Bilaga 6

Extrem nederbörd 12 timmar

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.22 Förändring (%) av 12-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller

253

Bilaga 6

SOU 2015:51

Extrem nederbörd 24 timmar

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.23 Förändring (%) av 24-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

254

SOU 2015:51

Bilaga 6

Extrem nederbörd 24 timmar

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.24 Förändring (%) av 24-timmarsnederbörden med 10 års återkomsttid mellan referensperioden 1961-1990 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

255

Bilaga 6

SOU 2015:51

Vattentillgång för hela året

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.25 Förändring (%) av Vattentillgång mellan referensperioden 1963-1992 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

256

SOU 2015:51

Bilaga 6

Vattentillgång för hela året

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.26 Förändring (%) av vattentillgång mellan referensperioden 1963-1992 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

257

Bilaga 6

SOU 2015:51

100-årsflöde

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.27 Förändring (%) av 100-årsflödet mellan referensperioden 1963-1992 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

258

SOU 2015:51

Bilaga 6

100-årsflöde

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.28 Förändring (%) av 100-årsflödet mellan referensperioden 1963-1992 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

259

Bilaga 6

SOU 2015:51

200-årsflöde

2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.29 Förändring (%) av 200-årsflödet mellan referensperioden 1963-1992 och 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

260

SOU 2015:51

Bilaga 6

200-årsflöde

2069-2098, RCP4.5

medel

min

max

2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.30 Förändring (%) av 200-årsflödet mellan referensperioden 1963-1992 och 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

261

Bilaga 6

SOU 2015:51

Lågflöden

1963-1992 2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

1963-1992

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.31 Antal dagar per år med låga vattenflöden för referensperioden 1963-1992 samt för perioden 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Lågt vattenflöde definieras som flöden under medelvärdet av alla års lägsta vattenflöde för referensperioden 1961-1990. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

262

SOU 2015:51

Bilaga 6

Lågflöden

1963-1992 2069-2098, RCP4.5

medel	min	max
1963-1992	2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.32 Antal dagar per år med låga vattenflöden för referensperioden 1963-1992 samt för perioden 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Lågt vattenflöde definieras som flöden under medelvärdet av alla års lägsta vattenflöde för referensperioden 1961-1990. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

263

Bilaga 6

SOU 2015:51

Markvattenhalt

1963-1992 2021-2050, RCP4.5

medel

min

max

1963-1992

2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.31 Antal dagar per år med låg markvattenhalt för referensperioden 1963-1992 samt för perioden 2021-2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Låg markvattenhalt definieras som markvattenhalt under medelvärdet av alla års lägsta vattenflöde för referensperioden 1961-1990. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

264

SOU 2015:51

Bilaga 6

Markvattenhalt

1963-1992 2069-2098, RCP4.5

medel	min	max
1963-1992	2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.32 Antal dagar per år med låg markvattenhalt för referensperioden 1963-1992 samt för perioden 2069-2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Låg markvattenhalt definieras som markvattenhalt under medelvärdet av alla års lägsta vattenflöde för referensperioden 1961-1990. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

265

Bilaga 6

SOU 2015:51

Antal dagar med snötäcke

1963-1992 2021-2050, RCP4.5

medel	min	max
1963-1992	2021-2050, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.33 Antal dagar per år med snötäcke för referensperioden 1963-1992 och 2021- 2050. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

266

SOU 2015:51

Bilaga 6

Antal dagar med snötäcke

1963-1992 2069-2098, RCP4.5

medel	min	max
1963-1992	2069-2098, RCP8.5

medel

min

max

Figur A.34 Antal dagar per år med snötäcke för referensperioden 1963-1992 och 2069- 2098. Beräkningarna är baserade på resultat från nio globala klimatmodeller och för de båda scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Kartorna för max och min visar resultat från den modell som ger den högsta respektive lägsta ökningen för varje beräkningspunkt. De vänstra kartorna är ett medelvärde för samtliga modeller.

267

Bilaga 6

SOU 2015:51

SMHIs publiceringar

SMHI ger ut sju rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska språket.

Seriernas namn	Publiceras sedan
RMK (Report Meteorology and Climatology)	1974
RH (Report Hydrology)	1990
RO (Report Oceanography)	1986
METEOROLOGI	1985
HYDROLOGI	1985
OCEANOGRAFI	1985
KLIMATOLOGI	2009

I serien KLIMATOLOGI har tidigare utgivits:

1Lotta Andersson, Julie Wilk, Phil Graham,

Michele Warburton, (University KwaZulu

Natal) (2009)

Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa – Recommendations for Adaptation

2Gunn Persson, Markku Rummukainen (2010)

Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete

3Jonas Olsson, Joel Dahné, Jonas German, Bo Westergren, Mathias von Scherling, Lena Kjellson, Fredrik Ohls, Alf Olsson (2010)

En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem

4Markku Rummukainen, Daniel J. A. Johansson, Christian Azar, Joakim Langner, Ralf Döscher, Henrik Smith (2011)

Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av natur-vetenskapliga aspekter

5Sten Bergström (2012) Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv – kunskapssammanställning 2012.

6Jonas Olsson och Kean Foster (2013) Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige.

7Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utförderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC. (2014)

FNs klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare. Effekter, anpassning och sårbarhet.

8Att begränsa klimatförändringar. (2014) (Ej publicerad)

9.Eric Kjellström SMHI. Reino Abrahamsson, Pelle Boberg. Eva Jernbäcker Naturvårdsverket. Marie Karlberg, Julien Morel Energimyndigheten och Åsa Sjöström SMHI. (2014)

Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget

10- Risker och konsekvenser för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt (2014)

11.Gunn Persson (2015) Vägledning för användande av klimatscenarier.

12Lotta Andersson, Anna Bohman, Lisa van Well, Anna Jonsson, Gunn Persson och Johanna Farelius (2015)

Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat.

268

SOU 2015:51

Bilaga 6

269

Bilaga 6

SOU 2015:51

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING

Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01

270

BILAGA 7

Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och jämförelser med klimatscenarier

SOU 2015:51

Bilaga 7

Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och jämförelser med klimatscenarier

Hanna Lagergren	maj

SGU-rapport 2015:20

273

Bilaga 7

SOU 2015:51

Omslagsbild: Artesiskt vatten ur ett prospekteringsrör i Stekenjokk. Foto: Fredrik Theolin.

Sveriges geologiska undersökning Box ••, ••• • Uppsala

tel: •• -•• ‚• •• fax: •• -•• ‚• •• e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

274

SOU 2015:51

Bilaga 7

INNEHÅLL
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	5
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	5
Grundvattennivåer med klimatscenarier ..................................................................................................	5
Nederbörd och temperaturer mellan 1975–2014 ....................................................................................	6
Sveriges regimområden ..................................................................................................................................	6
Metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	7
Stationsurval .....................................................................................................................................................	7
Regressionsanalys och signi kans ...............................................................................................................	8
Exempel på observerade nivåserier 1975–2014 ........................................................................................	9
Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	9
Grundvattennivåns månadsmedelvärden i tioårsperioder ....................................................................	9
Förändringar i månadsmedelvärden i regimområdena ..........................................................................	11
Grundvattennivåer i västra och östra Götaland ......................................................................................	12
Trender i grundvattennivåns årsmedelvärden ..........................................................................................	12
Förändringar i högsta och lägsta grundvattennivåer .............................................................................	13
Skillnader mellan högsta och lägsta grundvattennivåer ........................................................................	14
Dagförskjutning av lägsta och högsta grundvattennivå ........................................................................	14
Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	15
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	16
Bilaga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	17
Bilaga 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	19

( )

275

Bilaga 7

SOU 2015:51

276

SOU 2015:51

Bilaga 7

INLEDNING

Inom Sveriges geologiska undersöknings (SGU) Grundvattennät har mätningar av grundvatten- nivåer utförts i mer än år (Nordberg & Persson ). Syftet med nivåmätningarna är att be- skriva och förklara tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd i förhållande till klimat, geo- logi och topogra i olika delar av Sverige. Nivåerna varierar under året beroende på temperatur, nederbörd, jordar etc. Variationerna i södra Sverige skiljer sig således markant från norra Sverige. Syftet med detta arbete var att undersöka eventuella trender och förändringar i uppmätta grundvattennivåer för perioden – inom områden med olika hydrologiska regimer. I ar- betet har förändringar i variationsvidden (skillnad mellan högsta och lägsta nivå), medelnivåer och tider under året för maximi- och miniminivåer i olika delar av landet studerats med regres-

sionsanalys för ett urval av stationerna inom SGUs Grundvattennät.

Klimatrelaterade förändringar i grundvattenbildning och grundvattennivå har de senaste åren behandlats i olika rapporter. Bland annat har nivådata från SGUs Grundvattennät använts för kalibrering av modeller för att beräkna grundvattennivåer i ett framtida klimat med hjälp av klimatscenarier (Rodhe m. . , Sundén m. . ). Ett delmål i den nu utförda studien var att utvärdera om den tidigare prognostiserade förändringen i grundvattennivå till följd av klima- tets förändring kan observeras i uppmätta nivåer.

Framtagandet av denna rapport ger ett stöd för uppföljningen av miljökvalitetsmålet Grund- vatten av god kvalitet som SGU ansvarar för. Rapporten kan också användas som ett komple- ment till de klimatstudier där grundvattennivåer beräknas i ett framtida klimat. Den utgör även ett underlag till den statliga utredningen Dricksvattenutredningen (L : ).

BAKGRUND

Grundvattennivåer med klimatscenarier

För att kunna relatera dagens redan observerade grundvattennivåtrender till framtida prognos- tiserade nivåer återges här resultaten från ett antal tidigare rapporter där grundvattennivåer be- räknats fram med hjälp av olika klimatscenarier.

I slutrapporten av det SGU- nansierade projektet Grundvattennivåer i ett förändrat klimat (Rodhe m. . ) användes en modell för att beräkna grundvattenbildning och grundvatten- nivåer för perioden – jämfört med referensperioden – . I denna studie utfördes beräkningar för markklasserna morän och grov jord. Markklassen grov jord i modellen mot- svarar långsamreagerande, större grundvattenmagasin i exempelvis isälvsavlagringar. Resulta- ten från modellkörningarna i morän visade att medelgrundvattennivåerna i norra Sverige kan komma att öka medan medelnivåerna i södra Sverige förutspås sjunka med , – , m, främst i Götaland och östra Svealand. Skillnaderna mellan den högsta och den lägsta nivån under ett år förväntas dock minska i norra Sverige på grund av att senvinterns låga nivåer ökar jämfört med idag. Detta beror på att kortare perioder med snölagring förväntas. Grundvattennivåns avsänk- ningsperiod (recession) under sommaren förväntas också bli längre vilket medför lägre nivåer under sensommaren. Detta innebär i sin tur att grundvattenbildningen under hösten inträ ar senare med ett tydligare maximum.

I södra och mellersta Sverige ser grundvattnets nivåvariationer under året i stället ut att öka. Detta beror till stor del på att mer regn kan komma under vintern i stället för snö som kan lagras och fördröja grundvattenbildningen. Grundvattenmagasinen fylls på under större delen av hös- ten och vintern vilket ger högre nivåer i början på året och en mindre markerad snösmältnings- topp. Sommarens nivåer förväntas sjunka på grund av stor avdunstning eller förbli oförändrade jämfört med dagens regim.

Sundén m. . ( ) har arbetat vidare med modelleringar av grundvattennivåer med den grundvattenmodell som användes av Rodhe m. . ( ). Fem olika modeller och två klimat-

( )

277

Bilaga 7

SOU 2015:51

scenarier användes vilka gav stora skillnader i resultaten för perioden – . Störst var skillnaderna i beräknade månadsmedelvärden mellan olika modeller och scenarier under vinter- halvåret, då grundvattenbildningen normalt är mer komplex. Nästan alla resultat visade en höjd grundvattennivå under början av året för de esta stationer som ingick i modellen ( stycken). Precis som tidigare beskrivits av Rodhe m. . ( ) ser nivåerna ut att öka främst i norra Sve- rige, medan de kan komma att minska i sydöstra delarna av landet samt längs Norrlandskusten. Under sommaren och hösten kan nivåerna bli lägre i framtiden för att vid slutet av året vara oförändrade eller öka något. Modellerna visar att högsta- och lägstanivåerna förmodligen inte kommer att förändras så mycket i framtiden, dock kommer skillnader i månadsmedelvärdena mellan extremnivåerna att blir mycket större.

Nederbörd och temperaturer mellan 1975–2014

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SHMI) har upp till års observationsdata med nederbörd och temperatur. De senaste åren har varit de mest nederbördsrika och var- maste åren som uppmätts, även om kortare perioder med höga temperaturer och stor nederbörd observerats tidigare. Den största temperaturökningen har skett i norra Sverige. Årsmedeltem- peraturen har varit mycket över den normala, speciellt under vintern och våren som de senaste

åren ökat med mellan och , °C, jämfört med referensperioden – (Kjellström m. .

). Perioden – började med lägre årsmedeltemperaturer än normalt. År började dock temperaturen stiga ordentligt under alla årstider utom hösten, som inte förrän visade en ökning av årsmedeltemperaturen. Från år har temperaturen sjunkit något under vintern och hösten men fortfarande har årsmedeltemperaturen varit mycket över de normala.

Årsmedelnederbörden har ökat nästan konstant under hela perioden ( – ) med ett mindre uttalat maximum runt år . Under sommarmånaderna mellan och upp- mättes de lägsta nederbördsmängderna sedan -talet. Nederbörden har därefter ökat fram till år då den minskade en aning för att sedan stiga igen. Vinterns högsta nederbördsmängd uppmättes . Nederbördsmängden har därefter hållit sig relativt stabil (SMHI a, b).

Sveriges regimområden

Det nns en stor skillnad i grundvattennivåns årstidsvariation mellan olika platser i Sverige. För att förklara grundvattennivåernas årstidsvariationer i områden där de hydrologiska och klimato- logiska förutsättningarna är likartade, har SGU delat in Sverige i fyra grundvattenregimer med hjälp av data från Grundvattennätet ( g. ). Regimkartan baseras på nivådata från snabbreage- rande grundvattenmagasin som vanligtvis utgörs av morän.

Regim omfattar endast en mindre del av inre nordligaste Norrland och karaktäriseras av snabbt stigande grundvattennivåer på våren som en e ekt av kraftig snösmältning. Då avdunst- ning och snölagringen normalt hindrar vidare grundvattenbildning under hösten och vintern, minskar nivåerna sedan gradvis ända fram till nästa års snösmältning.

I regim inkluderas större delen av Norrland inklusive norra Norrlandskusten och två max- nivåer kan normalt observeras, en på våren i samband med snösmältning och en under senhös- ten då avdunstningen minskat.

Regim täcker södra Sveriges inland och där är grundvattennivån vanligen som lägst under sensommaren medan den sedan stiger i samband med höstens regn och låga avdunstning. När nederbörden kommer i form av snö upphör grundvattenbildningen och nivåerna minskar igen fram till snösmältningen på våren.

Regim utgörs av södra Sveriges kustområden och i dessa områden saknas betydande snö- lagring vilket leder till att grundvattennivån stiger på grund av nederbörd i form av regn från sen höst till vår. Under sommarhalvåret sjunker grundvattennivån då avdunstningen är hög.

( )

278

SOU 2015:51

Bilaga 7

Figur 1. Regimkarta från 2012 och karaktäristiska månadsmedelvärden för de olika områdena.

Den första regimkartan framställdes ( g. ) och sedan dess har ytterligare två kartor framställts (år och år ) för att korrigera för ändrade variationsmönster i grundvattenni- våer till följd av förändrade temperatur- och nederbördsmönster. Regimkartan från år skil- jer sig tydligt från tidigare kartor. Framför allt har de hydrologiska förhållandena i norra Sverige påverkats. Regim utgjorde år en stor del av inre Norrland men har på senare år krympt avsevärt och utgör idag bara den nordligaste delen av Norrland.

METODER Stationsurval

De mätstationer som skulle ingå i analysen valdes ut från Grundvattennätet som idag består av ca mätstationer fördelade på ett sjuttiotal observationsområden runt om i Sverige. Följande kriterier användes:

•Tidsserierna ska ha startat senast år och nivåmätningar ska inte ha avslutats.

•Bara stationer i morän (små snabbreagerande grundvattenmagasin) valdes.

•Berginstallerade rör som överlagras av morän ltreras bort.

•Mätstationer ska ha nivåserier som bedömts med kvalitetsklass A eller B (se nedan).

( )

279

Bilaga 7

SOU 2015:51

År

Regim

Figur 2. Regimområdenas utseenden genom åren. Störst förändring har skett i norra Sverige. Regim 1 har minskat betydligt och regim 4 utgörs idag i större omsträckning av södra Sveriges kustområden.

Då det fanns uppdaterade utvärderingar av grundvattennätet från år gjordes ett urval (sista punkten i kriterielistan) för att utesluta mätstationer som uppvisar brister i mätdata. Bristerna kan bland annat bero på igensättningar i rör eller på att röret är för kort (grundvattennivån är lägre än rörets botten eller grundvattennivån går över rörets överkant). Nivåserierna har tidigare utvärderats visuellt och varje station har klassi cerats enligt följande:

A.Ingen anmärkning.

B.Enstaka avvikande värden.

C.Kurvan har märkligt utseende.

Det slutliga antalet mätstationer som användes i detta arbete är mätstationer fördelade på

observationsområden ( g. ).

Regressionsanalys och signi kans

Förändringen i grundvattnets medel-, min- och maxvärden, nivåskillnad (skillnad mellan hög- sta och lägsta nivåer) och dagförskjutning av min- och maxnivån för perioden – beräk- nades med regressionsanalys för varje station och regimområde. Regressionsanalysen utfördes med programvaran SAS (Statistical Analysis System) på traditionellt sätt med linjär anpassning och minsta kvadratmetoden. Regressionsanalys utfördes också för att avgöra signi kansen hos trenderna. Signi kansnivån % användes. Trenden kan antingen vara positiv statistiskt signi-kant eller ej signi kant (ökande nivåer alternativt senare dagförskjutning), eller negativ statis- tiskt signi kant eller ej signi kant (minskande nivåer alternativt tidigare dagförskjutning).

( )

280

SOU 2015:51

Bilaga 7

Figur 3. Aktuella mätstationer efter stationsurvalet.

Exempel på observerade nivåserier 1975–2014

Figur visar några exempel på observerade nivåserier från stationsurvalet för perioden –

. Stationerna representerar olika delar av landet, från Jokkmokk i norra Norrland till Emmaboda i sydvästra Sverige. Årsmedelvärden har också beräknats som tydligare visar mellan- årsskillnader.

Stationerna i Jokkmokk och Åsele som representerar norra Norrland visar på relativt oför- ändrade nivåer. En lite större variation i mellanårsmedelvärden syns de sista åren i tidsse- rien för stationen i Jokkmokk men även större inomårsvariationer observeras de sista tio åren. Stationen i Mora visar på relativt oförändrade årsmedelnivåer och högstanivåer, men en tydlig höjning av lägstanivån de senaste femton åren. Enstaka år med små inomårsvariationer verkar dock komma ungefär vart tionde år. Stationerna i Nissafors och Emmaboda i södra Sverige visar tydligast på att årsmedelnivåerna ökat. I Nissafors framgår också tydligt speciellt torra år, som

, och .

RESULTAT

Grundvattennivåns månadsmedelvärden i tioårsperioder

För att undersöka hur grundvattennivåernas variation under året har förändrats under år beräknades månadsmedelvärden för varje station och månad för perioderna – , –

, – och – . Därefter beräknades ett medelvärde för varje månad och tioårsperiod. Genom att dela in perioden i tioårsintervall kommer också e ekter av regionala variationer i klimatet att framträda tydligare.

Av gur att döma har de senaste tio åren ( – ) präglats av tydligt förhöjda grund- vattennivåer under vintern och sommaren, vilket också lett till mer utjämnade nivåer över året.

( )

281

Bilaga 7

SOU 2015:51

Detta beror på att nederbörden under vintern fallit mer som regn än som snö på senare år. Max- värdet i samband med snösmältningen har ökat något vilket tyder på att nederbörden under vintern har ökat något.

En successivt ökad nederbörd under sommaren sedan -talet har lett till betydligt högre grundvattennivåer under sommarmånaderna. Från SMHIs tidsserier över nederbörd framgår det dock att det under de första tio åren ( – , blå linje) kom exceptionellt mycket mer ne- derbörd under hösten (sep–nov) än vad det kommit senaste åren (SMHI b). I gur kan man tydligt se att månadsmedelnivån i oktober under perioden – är ungefär lika med månadsmedelnivån de senaste tio åren ( – ). Samtidigt som nederbörden ökat under sommaren har det också blivit varmare på hösten. Grundvattennivåns avsänkningsperiod under sommaren har de senaste åren därför förlängts med ett par veckor.

Jokkmokk ID _

–

(m)

–

– Åsele ID _

–

(m)

–

– Mora ID _

(m)

–

Nissafors ID _

– ,

(m)

–

– ,

–

Emmaboda ID _

(m)

–

Observerad nivå (mittmånad)

Årsmedelnivå

Figur 4. Exempel på nivåserier för några utvalda stationer som representerar norra Sverige (högst upp) och södra Sverige (längst ner). Figurerna visar observerade mittmånadsvärden (blå) och beräk- nade årsmedelvärden (röd).

( )

282

SOU 2015:51

Bilaga 7

Förändringar i månadsmedelvärden i regimområdena

Då de hydrologiska och klimatologiska förutsättningarna är olika i olika delar av landet, beräk- nades månadsmedelnivåer för fyra tioårsperioder mellan och . Stationerna i grundvat- tennätet grupperades i områden enligt den senast framställda regimkartan ( g. ). Detta ger en mer rättvisande bild av förändringar i säsongsvariationerna i olika delar av landet. Beräknade månadsmedelvärden för respektive station nns presenterade i bilaga .

I nordligaste Sverige (regim ) är temperaturen vintertid mycket låg. Den förhöjda årsme- deltemperaturen under perioden – har fortfarande inte varit tillräckligt hög för att nederbörden ska övergå från snö till regn. Den ökande grundvattenbildningen i samband med snösmältningen tyder dock på att nederbörden under vintern har ökat. E ekten av den större snölagringen under vintern framgår tydligt i gur i regim som uppvisar uppemot cm hö- gre nivåer i samband med snösmältningen på våren de senaste tio åren ( – ) och perio- den – jämfört med perioden – .

	– ,
	– ,
	– ,
(m)	– ,
(m)	– ,
	– ,
	– ,
	– ,
	– ,
		Månad

–

Figur 5. Månadsmedelvärden för perioderna 1975–1984, 1985–1994, 1995–2004 och 2005– 2014 beräknade för samtliga aktuella stationer.

(m)

– , Regim		– , Regim
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
–,		– ,
–,	– ,
– , Regim		– , Regim
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,
– ,		– ,

	Regim		–
	Regim		–
	Regim		–
	Regim		–
	Regim		–
	Regim
	Regim

Figur 6. Månadsmedelvärden för tidsperioderna 1975–1984, 1985–1994, 1995–2004 och 2005–2014 i olika regimområden.

( )

283

Bilaga 7

SOU 2015:51

I regim syns en något större grundvattenbildning under vintern än i regim men maxni- vån i samband med snösmältningen är relativt oförändrad. En ökad grundvattenbildning under sommaren är synlig i alla regimområden. En intressant iakttagelse är att det under perioden

– fanns förhöjda grundvattennivåer redan i juli i nästan hela landet.

De största förändringarna i grundvattennivåer i nuvarande regimer ser vi i södra Sverige. Snölagring under vintern har i stort sett uteblivit och grundvattenbildning har i stället ägt rum hela hösten och vintern, vilket också lett till en i stort sett utebliven snösmältningstopp mellan åren och . I södra Sveriges kustområden (regim ) har de senaste tio åren uppvisat förhöjda grundvattennivåer under alla årstider och ett maxvärde vid snösmältningen är åter syn- ligt. Detta kan bero på en liten temperaturminskning men med fortsatt stor nederbörd under vintern. Avsänkningsperioden under sommarhalvåret har också blivit längre senaste åren ( – ) jämfört med åren – , vilket till stor del beror på att höstarna de senaste

åren varit varmare än tidigare (SMHI b).

Grundvattennivåer i västra och östra Götaland

Tidigare arbeten med beräknade framtida grundvattennivåer har rapporterat att grundvatten- nivåerna i sydöstra Sverige i framtiden kan komma att minska under våren (Rodhe m. . ). Trender i uppmätta grundvattennivåer från de senaste åren tyder på att grundvattennivåns maxnivå i samband med snösmältningen minskat något från till i östra Götaland för att sedan öka de sista tio åren ( – ). Förutom en ökning i nivån de första månaderna på året har nivåerna i östra Götaland de första åren av tidsserien varit relativt oförändrade. Ni- våerna i början av året har dock ökat under hela tidsserien i både östra och västra Götaland, men framför allt i östra Götaland. De senaste tio åren har grundvattennivåerna i östra Götaland ökat mycket under nästan alla årets månader, samtidigt som nivåerna i västra Götaland under samma tid ökat främst under sommaren och vintern. Medelnivån i västra Götaland har de senaste tio åren ( – ) varit högre under vintern än på våren då maxnivån vanligtvis brukar uppmätas ( g. ). Även om en liten e ekt av snösmältningen faktiskt kan observeras har nederbörden i form av regn under vintern bidragit mer till grundvattenbildningen än vad smältvattnet på våren gjort.

En av de största skillnaderna i grundvattennivåer mellan östra och västra Götaland är läng- den på avsänkningsperioden under sommaren och hösten. I östra Götaland har avsänkningspe- rioden de senaste åren förlängts ungefär två veckor, precis som den generella trenden för hela södra Sveriges kustområden ( g. ). Grundvattennivåns avsänkningsperiod i västra Götaland har varierat mycket under hela perioden och både förkortats och förlängts med mellan två och fyra veckor. De stora skillnaderna i årsmedelnivåer under sommaren tyder på att sydvästra Sve- rige fått en större nederbörd än sydöstra Sverige, vilket stämmer överens med nederbördsdata från SMHI ( d).

Totalt har medelgrundvattennivån de senaste åren höjts ungefär cm under sommaren i västra Götaland och ca i östra Götaland, vilket medfört att nivån blivit mer utjämnad un- der året. Precis som tidigare noteras en förhöjd grundvattenbildning i juli mellan åren och

, vilket tydligast observeras i sydvästra Sverige.

Trender i grundvattennivåns årsmedelvärden

Förändringar i grundvattennivåns årsmedelvärden har beräknats för varje station och regim ochnns presenterade i tabell . Då säsongsvariationerna påverkas olika mycket vid ändrade klimat- förhållanden har också medelnivåer beräknats för olika perioder under året. Om dessa föränd- ringar är signi kanta eller inte har testats i samband med regressionsanalysen (bilaga ).

Årsmedelnivåerna har ökat mest i regim , södra Sveriges kustområden. Ökningen är ca cm på våren och sommaren. Minst påverkan på årsmedelnivåerna observeras i norra

( )

284

SOU 2015:51

Bilaga 7

(m)

– , Månadsmedelnivåer i sydvästra Götaland

– , Månadsmedelnivåer i sydöstra Götaland

–

– ,

–

– ,

–

– ,

–

– ,

Månad

Figur 7. Månadsmedelnivåer beräknade för tioårsperioder för sydvästra Sverige (t.v.) och sydöstra Sverige (t.h.).

Tabell 1. Förändring i grundvattennivåns årsmedelvärden (i meter) och för olika månadsperioders medelvärden under perioden 1975– 2014 i olika regimer.

	Hela året	Feb–jun	Jul–sep
Regim	+ˆ,	+ˆ, Š	+ˆ,ˆ‹
Regim	+ˆ,ˆŒ	+ˆ,ˆŒ	+ˆ,
Regim	+ˆ, Ž	ˆ,ˆˆ	+ˆ, ‘
Regim ‹	+ˆ,	+ˆ, ‹	+ˆ,

Sverige. Undantaget är under våren i inre delarna av norra Norrland (regim ) där stor snö- ackumulering skett vilket resulterat i mycket smältvatten. Där har nivåerna ökat omkring

cm. Regressionsanalysen (bilaga ) visar att nivåtrenden under sommaren i regim inte är signi kant, även om en liten ökning på några centimeter har observerats.

Trenderna i årsmedelnivån är signi kant positiva för majoriteten av stationerna i Sverige, dvs. vi ser signi kant ökande grundvattennivåer. Medelnivåerna för perioden juli–september i de inre delarna av södra Sverige (regim ) har ökat omkring cm medan medelnivåerna under perioden februari–juni har hållit sig oförändrade. Förändringarna i årsmedelnivån för de olika säsongerna överensstämmer med de ändrade säsongsvariationerna i olika regimer som presente- rats i gur .

Förändringar i högsta och lägsta grundvattennivåer

I stora delar av landet har både högsta och lägsta grundvattennivåer (tabell ) ökat mellan åren

och . Lägstanivåerna i regim visar på en övervägande signi kant ökning på upp till två decimeter under alla månadsperioder och den största ökningen har skett på våren och lite mindre under sommaren.

Maxnivån i regim , som omfattar de inre delarna av norra Norrland, har ökat märkbart ( cm). Denna förändring är dock inte signi kant.

Södra Sveriges kustområden (regim ) är det område vars högstanivåer och lägstanivåer förändrats mest och som har störst andel signi kanta trender. Både signi kant positiva och negativa trender i minnivån observeras mellan juli och september. Dock visar fortfarande er stationer en positiv trend vilket gör att nivåerna generellt för området har ökat cm. Ökningen

( )

285

Bilaga 7

SOU 2015:51

Tabell 2. Förändringar i maxnivåer och minnivåer i olika regimer och för olika månadsperioder.

Maxnivå (m)				Minnivå (m)
	Hela året	Feb–jun	Jul–sep		Hela året	Feb–jun	Jul–sep
Regim	+•,	+•,	+•,•-	Regim	+•, €	+•, €	+•,•€
Regim	•,•	–•,•	+•,•ƒ	Regim	+•,	+•, „	+•, €
Regim €	+•,•-	–•,•€	+•, ƒ	Regim €	+•,	+•,•-	+•
Regim	+•, •	+•,	+•,	Regim	+•,	+•, ƒ	+•, •

Tabell 3. Förändringar i skillnad mellan högsta och lägsta grundvat- tennivåer (i meter) i olika regimer och för olika månadsperioder.

•	Hela året	Feb–jun	Jul–sep
Regim	+•,•ƒ	+•,	+•,•€
Regim	–•,	–•,	–•,•-
Regim €	–•,	–•,•„	+•,•€
Regim	–•,•	–•,•ƒ	+•,•

av minnivån i södra Sveriges kustområden ligger mellan och cm under alla månadsperio- der och för maxnivån omkring – cm. Ökningen i maxnivå har inträ at under våren medan minnivån ökat som mest mellan februari och juni när snösmältningen infaller.

Den största ökningen av högstanivån och lägstanivån i de inre delarna av södra Sverige (regim ) inträ ar båda under sommaren och är omkring cm. Den minsta förändringen i högsta- och lägstanivån för samma regim observerades på våren. Det nns en liten övervägande negativ trend i maxnivån under våren i regim som visar att denna minskat ett par centimeter. Minskningen är liten men signi kant.

Skillnader mellan högsta och lägsta grundvattennivåer

Skillnaden mellan den högsta och den lägsta uppmätta grundvattennivån för en månad skiljer sig normalt under olika delar av året. För att undersöka om dessa skillnader förändrats de senaste

åren har regressionsanalys utförts. Resultaten från signi kanstesterna nns i bilaga . Nivåskillnaden mellan den högsta och den lägsta nivån per år har i regim och minskat

signi kant med några centimeter under perioden juli–september. Under perioden februari– juni har skillnaden minskat betydligt mer, ca cm (tabell ). Den största minskningen har skett under våren i regim som representerar norra Sverige förutom norra Norrlands inland. Tren- derna i grundvattnets nivåskillnader i kustområdena i södra Sverige (regim ) är både positiva och negativa och sammantaget är förändringen nästan lika med noll. Nordligaste Norrland, dvs. regim , saknar helt signi kanta trender, även om en liten ökning upp till ca cm observerats. Antalet stationer med positiva trender ökar längre söderut i landet, men det är bara stationerna

i regim och som har haft övervägande signi kant positiva trender under perioden juli till september och där har skillnaden mellan max- och minnivån ökat några centimeter. Perioden februari till juni har under de senaste åren präglats av övervägande signi kant negativa tren- der, dvs. minskande nivåskillnader.

Dagförskjutning av lägsta och högsta grundvattennivå

Den totala dagförskjutningen av min- och maxnivåer mellan månaderna februari–juni och juli–september för perioden – beräknades med regressionsanalys. Maxnivåerna i res- pektive regim infaller allt tidigare på året (tabell ), vilket tydligt visar att temperaturen i landet

( )

286

SOU 2015:51

Bilaga 7

Tabell 4. Dagförskjutning av lägsta och högsta grundvattennivåer vid olika må- nadsperioder för olika regimområden.

Dagförskjutning av maxnivå (dag)			Dagförskjutning av minnivå (dag)
	Feb–jun	Jul–sep		Feb–jun	Jul–sep
Regim	–-	– €	Regim	– ‚	–
Regim	–-	–‚	Regim	–‚	+‚
Regim ‚	– „	–	Regim ‚	+	–
Regim …	–„	–	Regim …	+‚	–

har ökat och påskyndat snösmältningen. Vårens maximala grundvattennivå har under perioden

– inträ at omkring en vecka tidigare i större delen av landet. I regim , dvs. stora delar av södra Sverige, har grundvattennivåns maximum under våren tidigarelagts dagar under de senaste åren.

Maxnivåerna under perioden juli–september infaller också tidigare, speciellt i regim , nord- ligaste Norrland, som visar en tidigareläggning med dagar. Det nns en tydlig skillnad i dagförskjutningen av lägstanivåerna mellan norra och södra Sverige. I södra Sverige har lägsta- nivån generellt uppmätts senare under våren i och med att grundvattenbildning kunnat ske under större delen av vintern vilket förhöjt grundvattennivåerna i början på året. I norra Sverige har inte grundvattenbildning kunnat ske på vintern då temperaturen fortfarande varit låg. Snö- smältningen kommer dock tidigare nu än för år sedan vilket medfört att vinterns lägstanivå också uppmätts tidigare. Trenden i dagförskjutningen av lägstanivån på sommaren är i stort sett inte signi kant i hela landet. Undantaget är södra Sveriges kustområden där lägstanivån generellt har uppmätts en vecka tidigare, vilket sannolikt beror på att nederbörden ökat speciellt mycket under sommaren i dessa delar av landet.

DISKUSSION

För att kunna se e ekter från globala klimatförändringar krävs det ofta mycket långa tidsserier.år är en relativt kort period ur ett klimatperspektiv men tidsmässiga förändringar i uppmätta grundvattennivåer har ändå visat sig överensstämma till viss del med de trender som kan noteras i modellberäknade grundvattennivåer i ett framtida klimat (Rodhe m. . , Sundén m. . ). Den modellberäknade grundvattennivån i framför allt östra Götaland blir lägre i ett fram-

tida klimat. Samtidigt har vi sett att de uppmätta grundvattennivåerna ökat i vissa delar i detta område under perioden – (t.ex. stationen i Emmaboda, g. ). Grundvattennivåns årsmedelvärden har de senaste åren generellt också ökat mest i södra Sverige även om klimat- scenarier visar att främst norra Sverige kommer att få den största ökningen av grundvattennivån till nästa sekelskifte.

I hela södra Sverige uppvisar grundvattnet tydligt förhöjda månadsmedelnivåer i början på året. I östra Götaland har nivåerna mellan åren och i övrigt varit relativt oförändrade, eller till och med minskat under vissa månader på året, medan de tio senaste åren ( – ) har inneburit speciellt höga nivåer även sommartid för hela landet. Enligt klimatscenarierna som använts av Rodhe m. . ( ) och Sundén m. . ( ) kommer grundvattennivåerna vintertid att öka i södra Sverige, medan lägstanivåerna under sommaren förväntas minska till nästa sekel- skifte. De lokala förhållandena är dock mycket betydelsefulla och avgörande för nivåvariationen, vilket gör att beräkningar för ett helt regimområde kan ge alltför generella resultat som kan av- vika från verkligheten för en speci k plats.

De modellberäknade grundvattennivåernas variationsvidd över hela året, dvs. skillnaderna mellan lägsta och högsta nivå under året, förväntas minska i södra Sverige och öka i norra Sve-

( )

287

Bilaga 7

SOU 2015:51

rige till nästa sekelskifte (Rodhe m. . , Sundén m. . ). De senaste årens uppmätta nivåer har dock visat på delvis andra trender med en mindre variationsvidd i södra Sverige där snösmältningstoppen minskat och lägstanivåerna under året ökat på grund av mer nederbörd. Det är dock endast marginellt er stationer som visar en signi kant negativ trend i nivåskillna- den (minskande variationsvidd) jämfört med det antal stationer som har positiv trend, vilket gör att den totala minskningen i nivåskillnad är liten. Många stationer i södra Sverige visar också på en signi kant positiv trend, dvs. skillnaden mellan högsta och lägsta grundvattennivå har ökat. Detta betyder att de modellberäknade förändringarna i grundvattennivåerna i södra Sverige till viss del ändå överensstämmer med observerade förändringar för perioden – . Föränd- ringen i variationsvidd i nordligaste Sverige (regim ) var inte signi kant även om den generella variationsvidden minskat uppemot en decimeter i denna regim. Norra Sverige förutom norra Norrlands inland (regim ) uppvisade däremot övervägande signi kant negativa trender bland stationerna, vilket går i linje med klimatscenarierna.

En annan likhet med de modellberäknade grundvattennivåerna enligt framtida klimatsce- narier är att de uppmätta nivåernas avsänkningsperiod under sommaren har förlängts de senasteåren, även om dagförskjutningen av lägstanivån totalt sett för perioden – infaller tidigare. Detta kan förklaras av att det föll rikligt med nederbörd hela sommaren mellan åren

och vilket resulterade i en betydande grundvattenbildning med maxvärden under sommaren. Avsänkningsperioden blev därför väldigt kort under den perioden, framför allt i södra Sverige vilket påverkade medelvärdet för hela perioden – .

Den kanske största och viktigaste förändringen i grundvattennivåer är den som har obser- verats under vinterhalvåret, där grundvattennivåerna blivit betydligt högre. Denna trend över- ensstämmer med de modellberäknade grundvattennivåerna som beskrivits i tidigare rapporter.

I södra Sverige har grundvattennivåns maxvärde i samband med snösmältningen minskat påtag- ligt på år och även inträ at tidigare, vilket förkortat vintersäsongen.

REFERENSER

Kjellström, E., Abrahamsson, R., Boberg, P., Jernbäcker, E., Karlberg, M., Morel, J. & Sjöström, Å., : Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget. SMHI Klimatologi , s.

Nordberg, L. & Persson, G., : e national groundwater network of Sweden. Sveriges geolo- giska undersökning Ca , s.

Rodhe, A., Lindström, G. & Dahné, J., : Grundvattennivåer i ett förändrat klimat. Slutrap- port från SGU-projektet Grundvattenbildning i ett förändrat klimat. Proj nr - / ,

Sundén, G., Maxe, L. & Dahné, J., : Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett för- ändrat klimat. Sveriges geologiska undersökning SGU-rapport : , s.

SMHI, a: Klimatindikator – temperatur. temperatur/klimatindikator-temperatur- . >. Hämtat - - .

SMHI, b: Klimatindikator – nederbörd. nederbord/klimatindikator-nederbord- . >. Hämtat - - .

SMHI, c: Årets väder . SMHI Väder och vatten , s. .

SMHI, d: Sveriges klimat har blivit varmare och blötare. kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat-har-blivit-varmare-och-blotare- . >. Hämtat

- - .

( )

288

SOU 2015:51

Bilaga 7

BILAGA

Fördelning av antal stationer med positiva och negativa trender vid respektive regimområde. Paj- diagrammen visar även om trenderna är signi kanta eller inte.

Maxnivå – trender (hela året)

Regimnr=


Regimnr=		Regimnr=

Minnivå – trender (hela året)

Regimnr=

	Regimnr=	Regimnr=

Årsdag av maxnivå – trender (feb–jun)

Regimnr=		Regimnr=




Regimnr=		Regimnr=

Årsdag av minnivå – trender (feb–jun)

Regimnr=

Maxnivå – trender (feb–jun)

Regimnr=	Regimnr=





Regimnr=	Regimnr=

Minnivå – trender (feb–jun)

Regimnr=	Regimnr=


Regimnr=			Regimnr=

Årsdag av maxnivå – trender (jul–sep)

Regimnr=

Årsdag av minnivå – trender (jul–sep)

Regimnr=	Regimnr=



Regimnr=	Regimnr=

Maxnivå – trender (jul–sep)

Regimnr=



	Regimnr=	Regimnr=

Minnivå – trender (jul–sep)

Regimnr=			Regimnr=






Regimnr=			Regimnr=

Ej signi kant negativ trend

Ej signi kant positiv trend

Signi kant negativ trend

Signi kant positiv trend

( )

289

Bilaga 7

SOU 2015:51

Amplitud – trender (hela året)

Regimnr=

Regimnr=	Regimnr=

Årsmedelnivåer – trender (hela året)

Regimnr=		Regimnr=





Regimnr=		Regimnr=

Amplitud – trender (feb–jun)		Amplitud – trender (jul–sep)
Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=






Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=

Årsmedelnivåer – trender (feb–jun)		Årsmedelnivåer – trender (jul–sep)
Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=








Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=	Regimnr=

Ej signi kant negativ trend

Ej signi kant positiv trend

Signi kant negativ trend

Signi kant positiv trend

( )

290

SOU 2015:51

Bilaga 7

BILAGA

Månadsmedelnivåer för respektive station.

Abisko. Omr , Stn

Jokkmokk. Omr , Stn

–

– ,

–

– ,

(m)

–

– ,

–

– ,

–

– ,

Månad

Lappträsket (Pålkem). Omr •, Stn •

–

(m)

–

Månad

Lappträsket (Pålkem). Omr •, Stn ••

– ,

–

– ,

–

(m)

– ,

–

– ,

–

Månad


					Månad
Lappträsket (Pålkem). Omr •, Stn ••


					Månad
Lappträsket (Pålkem). Omr •, Stn


					Månad

Arjeplog. Omr , Stn •

Arjeplog. Omr , Stn

– ,

–,

(m)

–,

– ,

Månad

– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,

	Månad
		–	–
		–	–
			( )

291

Bilaga 7

SOU 2015:51

Stensele. Omr , Stn

– ,

(m)– ,

– ,

Månad

Ormsjön (Dorotea). Omr , Stn

Ytterån. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

–,

– ,

–,

– ,

Månad

Åsele. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Torpshammar. Omr , Stn

Torpshammar. Omr , Stn •

– ,

(m)

– ,

Månad

–

( )

292

SOU 2015:51

Bilaga 7

Torpshammar. Omr , Stn

– ,
– ,
– ,
(m)
– ,
– ,
– ,

					Månad

Sveg. Omr , Stn

– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,

					Månad

Sveg. Omr , Stn

Mora. Omr , Stn

– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,
(m)
– ,		– ,
– ,		– ,
– ,		– ,

	Månad


					Månad

Mora. Omr , Stn

–,

(m)

–,

– ,

Månad

Mora. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,

					Månad

Vaxholm. Omr , Stn

– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,

	Månad
		–	–
		–	–

( )

293

Bilaga 7

SOU 2015:51

Vaxholm. Omr , Stn

– ,		– ,
– ,
		– ,
– ,
		– ,
– ,
(m)		– ,
(m)
– ,		– ,
		– ,
– ,		– ,
		– ,
– ,		– ,

	Månad


					Månad

Vaxholm. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad


					Månad

Vaxholm. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Södertälje. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

( )

Vaxholm. Omr , Stn

–
–
–
–
–

					Månad

Haninge. Omr •, Stn •

– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,

	Månad
		–	–
		–	–

294

SOU 2015:51

Bilaga 7

Haninge. Omr , Stn

Tiveden. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

–,

– ,

Månad

Tiveden. Omr , Stn

Kolmården. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Kolmården. Omr , Stn

Lefsebäcken (Dalsland). Omr • , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Lefsebäcken (Dalsland). Omr • , Stn

Motala. Omr

, Stn -

– ,

(m)

– ,

–,

– ,

–,

Månad

–

( )

295

Bilaga 7

SOU 2015:51

Motala. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Motala. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Motala. Omr , Stn

Linköping. Omr , Stn

– ,

–

– ,

–

(m)

– ,

–

– ,

–

Månad

Vikbolandet. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

–,

– ,

Månad

–

( )

296

SOU 2015:51

Bilaga 7

Herrljunga. Omr , Stn

Kinda. Omr , Stn

–		– ,
		– ,
		– ,
–		– ,
(m)		– ,
(m)		– ,
		– ,
–		– ,
		– ,
		– ,
–		–,

	Månad


					Månad

Kinda. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Kinda. Omr , Stn

Kungälv. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Kungälv. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

–

( )

297

Bilaga 7

SOU 2015:51

Kungälv. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Lerum. Omr , Stn


					Månad

Lerum. Omr , Stn

– ,		– ,
– ,
		– ,
– ,
(m)		– ,
(m)
– ,
– ,		– ,
– ,
– ,		– ,

	Månad


					Månad

Lerum. Omr , Stn

– ,		– ,
		– ,
– ,
		– ,
– ,
(m)		– ,
		– ,
– ,
		– ,
– ,
– ,		– ,

	Månad


					Månad

Kungsbacka. Omr •, Stn •

Kungsbacka. Omr •, Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,
– ,

	Månad
		–	–
		–	–

( )

298

SOU 2015:51

Bilaga 7

Kungsbacka. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Komosse. Omr , Stn

Nissafors. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Nissafors. Omr , Stn

Liatorp. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

Liatorp. Omr , Stn

Emmaboda. Omr , Stn

– ,

(m)

– ,

Månad

–

( )

299

BILAGA 8

Grundvattennivåer i ett förändrat klimat

SOU 2015:51

Bilaga 8

Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier

Emil Vikberg, Bo Thunholm, Magdalena Thorsbrink (SGU)

Joel Dahné (SMHI)

maj „…†‡

SGU-rapport 2015:19

303

Bilaga 8

SOU 2015:51

Omslagsbild: Rullstensås i Rörbäcksnäs i norra Dalarna skapad av inlandsisens smältvatten. Denna typ av isälvsavlagring är en av våra viktigaste grundvatten- resurser för den allmänna vattenförsörjningen och ett exempel på långsamreagerande grundvattenmagasin. Foto: Magdalena Thorsbrink.

Sveriges geologiska undersökning Box -€‚, €„… †‡ Uppsala

tel: ‚…‡-…€ ‰‚ ‚‚ fax: ‚…‡-…€ ‰† …‚ e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

304

SOU 2015:51

Bilaga 8

INNEHÅLL
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	5
Bakgrund och Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	5
Allmänt om grundvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	5
SGUs grundvattennät ...................................................................................................................................	5
Tidsvariationer i grundvattennivåer perioden 1975–2014 ...................................................................	6
Grundvattenmagasin ......................................................................................................................................	6
Metodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	7
Klimatscenarier ................................................................................................................................................	8
Hydrologisk modell ........................................................................................................................................	9
Beräknade grundvattennivåer – data från SMHI ....................................................................................	9
Beräkningar och analyser vid SGU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	10
Årsmedelvärden ..............................................................................................................................................	10
Årstidsmedelvärden ........................................................................................................................................	10
Regimer .............................................................................................................................................................	11
Grundvattnets nivåvariationer .....................................................................................................................	11
Förväntade högsta och lägsta grundvattennivåer ...................................................................................	11
Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	11
Årsmedelvärden ...............................................................................................................................................	11
Årstidsmedelvärden för snabbreagerande grundvattenmagasin ...........................................................	13
Grundvattennivåns regimer ..........................................................................................................................	15
Grundvattnets nivåvariationer .....................................................................................................................	15
Förändringar i grundvattnets högsta och lägsta nivåer vid RCP 8.5 ...................................................	17
Osäkerheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	17
Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	20
Grundvattennivåförändring .........................................................................................................................	20
Norra Sverige ..............................................................................................................................................	20
Södra Sverige ..............................................................................................................................................	20
Förändring av grundvattentillgång .............................................................................................................	22
E ekter på vattenförsörjningen ....................................................................................................................	23
Miljömål och vattenförvaltning ...................................................................................................................	24
Sammanfattande slutsatser ...........................................................................................................................	24
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	25
Bilaga 1. Förväntad förändring av grundvattennivån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	26

( )

305

Bilaga 8

SOU 2015:51

306

SOU 2015:51

Bilaga 8

FÖRORD

Rapporten är framtagen för att kunna beskriva klimatförändringarnas påverkan på grund- vattennivåerna. Resultatet kommer att användas för att fortsätta diskussionen om hur både den allmänna och den enskilda dricksvattenförsörjningen förväntas påverkas av klimatförändring- arna. Rapporten är nansierad av SGU som ett underlag till den statliga utredningen Dricks- vattenutredningen (L : ). Bakgrundsmaterialet är framtaget av SMHI genom modell- körningar i den hydrologiska modellen S-HYPE.

BAKGRUND OCH SYFTE

Grundvatten har stor betydelse för såväl den allmänna som den enskilda vattenförsörjningen. Grundvattnet har även stor betydelse i andra sammanhang. Ett exempel kan vara när ett för- ändrat portryck i marken till följd av en förändrad grundvattennivå påverkar markens stabilitet. Påverkan på grundvattnet är därför en viktig del i arbetet med att analysera e ekterna av ett förändrat klimat.

För att beskriva risken för påverkan på vattenförsörjningen och e ekter för andra av grund- vattnet beroende system är studier av den framtida grundvattennivån en viktig del. Prognosti- serade grundvattennivåer kan till exempel ge indikationer på hur tillgången på vatten beräknas förändras och hur grundvattenkvaliteten kan komma att påverkas, men även ge stöd för andra viktiga analyser av e ekter till följd av en förändrad grundvattennivå.

SGU har i tidigare arbeten presenterat hur grundvattennivåerna och grundvattenkemi förväntas förändras med ett förändrat klimat (Ojala m. . , Rodhe m. . , Sundén m. . , Aastrup m. . ). Sundéns m. . ( ) arbete kring grundvattennivåer gjordes på snabbreagerande grundvattenmagasin med ett mindre antal stationer i SGUs grundvatten- nät samt äldre utsläppsscenarier. I arbetet av Rodhe m. . ( ) ingick både snabbreagerande och långsamreagerande grundvattenmagasin där grundvattennivåerna beräknats med SMHIs hydrologiska modell HBV-modellen (Bergström , Lindström m. . ). Resultaten av Rodhe m. . ( ) för perioden – visade på en förändrad grundvattenbildning och därmed lägre grundvattennivåer i landets södra delar, speciellt i den sydöstra delen, samt längs norra delen av Norrlandskusten. Grundvattennivåns variationsvidd under året minskade enligt Rodhe m. . ( ) i norra Sverige, beroende på lägre vinterlågvatten. I södra Sverige ökade variationsvidden något.

Genom arbete av Lagergren ( ) visades att det går att använda SMHIs hydrologiska modell S-HYPE för att modellera grundvattennivåer på delavrinningsområdesskala. I och med tillkomsten av nyare utsläppsscenarier, samt det faktum att SMHIs modell går att använda för grundvattenmodellering, kan nu en förnyad studie genomföras som inkluderar ett större antal områden och som också ger resultat för både långsamreagerande och snabbreagerande grund- vattenmagasin.

ALLMÄNT OM GRUNDVATTEN

Grundvattennivån är den nivå i marken där alla porer är vattenfyllda och där trycket är lika med atmosfärstrycket. Beroende på jordart, topogra och markförhållanden varierar avståndet ned till grundvattennivån. På en och samma plats varierar grundvattennivån över året beroende på variationer i nederbörd, avdunstning och växternas upptag av vatten.

SGUs grundvattennät

SGUs grundvattennät startade i slutet av -talet och det ursprungliga syftet var att studera tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och beska enhet i förhållande till geologi, topo- gra och klimat för att kunna använda informationen för referensändamål, prognoser, miljö-

( )

307

Bilaga 8

SOU 2015:51

kontroll och resursberäkningar (Nordberg & Persson ). Mätningarna i grundvattennätet genomförs vanligtvis två gånger per månad och används bland annat som underlag för SGUs månadsvisa presentationer av grundvattennivåerna i olika delar av Sverige. För närvarande ut- förs mätningar i ca observationsrör som är grupperade i ett sjuttiotal områden i landet. Tack vare de långa tidsserierna över grundvattennivåerna kan värdefulla bearbetningar genomföras över hur dessa har varierat över åren.

Tidsvariationer i grundvattennivåer perioden 1975–2014

Uppgifter om grundvattennivåer i snabbreagerande, ”små” magasin från SGUs grundvattennät har sammanställts och utvärderats för perioden – (Lagergren ). Resultaten visar bl.a. på en tidigareläggning av grundvattenbildningen i samband med snösmältningen vilket har bidragit till att avsänkningsperioden under sommaren har blivit längre under den studerade perioden. Nivåökningen i samband med snösmältningen har minskat i stora delar av landet och grundvattennivåerna under vinterns första månader har ökat, främst i södra delarna av landet. Grundvattennivåerna uppvisar en generell ökning under perioden i praktiskt taget hela landet, även i de sydöstra delarna.

Grundvattenmagasin

Ett grundvattenmagasin är en geologisk bildning, eller en del av en sådan, som innehåller grundvatten som fungerar som en hydraulisk enhet. I grundvattenmagasinet kan vattnet före- komma endera i sprickor eller i porer vilka sinsemellan är sammanbundna så att vatten kan tillföras, lagras, röra sig i och lämna magasinet antingen via en lågpunkt, t.ex. en källa, genom grundvattenuttag i brunnar eller genom läckage till angränsande grundvattenmagasin eller ytvatten. Grundvattenmagasinen kan delas in i snabbreagerande (”små”) respektive långsam- reagerande (”stora”) magasin. De snabbreagerande har en kort responstid och en stor årlig nivå- amplitud medan de långsamreagerande har en lång responstid och en liten nivåamplitud under året. Detta innebär att de snabbreagerande grundvattenmagasinen påverkas snabbare av en för- ändrad grundvattenbildning till följd av förändrade hydrologiska förhållanden jämfört med de långsamreagerande, där förändringen märks först efter en längre tid och först när förändringen är tillräckligt stor.

Snabbreagerande grundvattenmagasin nns bl.a. i morän och i berg och de är av stor vikt för den enskilda vattenförsörjningen, då det är där som de esta enskilda brunnarna nns. Grund- vattenmagasinen reagerar snabbt på nederbörd och torka vilket gör att de är känsliga för torr- perioder men även för perioder med mycket nederbörd. I dessa magasin har nederbörd, avdunst- ning och växternas upptag en stor inverkan på grundvattennivåerna.

De snabbreagerande grundvattenmagasinen kan karaktäriseras med hjälp av regimkurvor som visar på när under året grundvatten bildas och när det sker en avsänkning av grundvatten- nivåerna. Regimkurvornas utseende beror av hydrogeologi och klimat vilket gör att regim- kurvorna ser olika ut beroende på var i landet man be nner sig ( g. ). En sammanställning som utfördes för perioden – uppvisar fyra regioner med olika regimer (SGU ). Längst i söder är grundvattennivån högst under våren och lägst under hösten (regim ), vilket främst beror på genomsnittliga årstidsvariationer i avdunstning och växternas vattenupptag. I de inre delarna av Götaland och Svealand sjunker grundvattennivåerna under vintern till följd av minskad eller utebliven grundvattenbildning (regim ). I större delen av Norrland dominerar nivåminskningen under vintern, vilket innebär att den lägsta grundvattennivån infaller precis före snösmältningen (regim och ). Den största skillnaden jämfört med tidigare sammanställningar är att utbredningen av regionen med den nordligaste regimen (regim ) tydligt har minskat.

( )

308

SOU 2015:51

Bilaga 8

Figur 1. Grundvattennivåns genomsnittliga va- riationsmönster under året (regim) i olika delar av landet under perioden 1981–2010. Redovis- ningen avser snabbreagerande (”små”) grund- vattenmagasin som vanligtvis nns i jordarten morän och i berggrunden.

I medeltal över ett år, sett över alla stationer i SGU grundvattennät, varierar grundvatten- nivåerna i de snabbreagerande grundvattenmagasinen ca m i höglänta områden med öppna akviferer och mindre genomsläpplig morän ( g. ). I låglänta områden med slutna akviferer och mer genomsläpplig morän är amplituden normalt mindre, i många fall mindre än m.

De långsamreagerande grundvattenmagasinen utgörs främst av våra isälvsavlagringar (s.k. rullstensåsar). Dessa är ofta större, sammanhängande sand- och grusavlagringar med god genomsläpplighet vilket skapar goda möjligheter för stora grundvattenuttag. Dessa möjligheter till större grundvattenuttag gör att de långsamreagerande grundvattenmagasinen är av stor vikt för den allmänna vattenförsörjningen.

Långsamreagerande grundvattenmagasin är mindre känsliga för årstidsvariationer och det är främst mellanårsvariationerna som har betydelse för grundvattennivåerna. Här är variationerna under året små medan mellanårsvariationerna kan vara större. De är exempelvis normalt att grundvattennivåerna kan stiga eller sjunka under er år i rad ( g. ).

METODIK

Den nu uppdaterade analysen av de beräknade framtida klimatförändringarnas e ekter på grundvattennivåerna som utförts av SGU baseras på data framtagna av SMHI. I detta avsnitt

( )

309

Bilaga 8

SOU 2015:51

SGU, Grundvattennätet, Motala, station :

Grundvattennivåer, meter under markytan

Figur 2. Grundvattennivåer under perioden 1976–2015 för en station i ett snabbreagerande (”litet”) ma- gasin i SGUs grundvattennät, Motala station 60:46.

SGU, Grundvattennätet, Motala, station :

Grundvattennivåer, meter under markytan

Figur 3. Grundvattennivåer under perioden 1976–2015 för en station i ett långsamreagerande (”stort”) magasin i SGUs grundvattennät, Motala station 60:32.

beskrivs kortfattat den metodik som legat till grund för framtagandet av underlaget, dels inter- nationellt, dels vid SMHI, och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av de beräkningar och analyser som har utförts av SGU.

Klimatscenarier

Underlaget till rapporten, som beskrivs närmare i avsnittet Beräknade grundvattennivåer – data från SMHI, har baserats på två olika utsläppsscenarier, RCP . och RCP . (SMHI ). Dessa skiljer sig åt genom vilken strålningsdrivning som de representerar och de skiljer sig från de SRES-scenarier som tidigare använts av FNs klimatpanel (SMHI ).

RCP . innebär att utsläppen av koldioxid till en början ökar något för att kulminera kring år . Det bedrivs en kraftfull klimatpolitik och befolkningsmängden ligger strax undermiljarder. Vidare antas att energiintensiteten är låg. Energiintensiteten beskriver förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och bruttonationalprodukten och en låg energiintensitet innebär en mer e ektiv energianvändning. Samtidigt råder ett lågt arealbehov för jordbruks- produktion (större skördar och förändrade konsumtionsmönster) och det bedrivs omfattande skogsplanteringsprogram.

RCP . innebär att koldioxidutsläppen är tre gånger dagens nivå vid år och att det sker en kraftig ökning av metanutsläppen. Jordens befolkning ökar till miljarder vilket leder till

( )

310

SOU 2015:51

Bilaga 8

ökade anspråk på betes- och odlingsmark. Det råder en fortsatt men långsam teknikutveckling mot energie ektivitet och det nns ett fortsatt stort behov av fossila bränslen. Energiintensiteten är hög och det bedrivs ingen mer o ensiv klimatpolitik än i dagsläget. Det innebär betydligt större utsläpp och högre koncentrationer av växthusgaser än vad som tidigare har använts i hydrologiska modeller.

För att studera hur jordens klimat reagerar på den förändrade strålningsbalansen till följd av de studerade klimatscenarierna används i ett första steg s.k. klimatmodeller. Dessa är matema- tiska modeller som beskriver förhållanden mellan till exempel lufttryck, temperatur, fuktighet och vind. Modellerna är i ett första steg globala och i nästkommande, nedskalade beräknings- steg regionala. För Europa har Rossby Centre tillämpat nio olika globala modeller för beräk- ningar enligt de två scenarierna. Nästa länk i kedjan innan de hydrologiska e ektstudierna tar vid är att resultatet från de regionala klimatmodellerna omskalas. För Sverige har detta utförts av SMHI med den s.k. DBS-metoden (distributionsbaserad skalering, SMHI ).

De hydrologiska e ekterna av det förändrade klimatet kan slutligen beskrivas med olika hy- drologiska vattenbalansmodeller. I rapporten Klimatanalys för Sverige (Eklund m. . ), som beskriver klimatförändringarnas påverkan på temperatur, nederbörd, ytvattentillgång etc., görs detta med beräkningar utförda med HBV-modellen (Bergström , Lindström m. . ).

För beskrivningen av påverkan på grundvattennivåerna som redovisas i denna rapport har i stäl- let vattenbalansmodellen S-HYPE tillämpats. HBV-modellen har stora likheter med HYPE. Båda modellberäkningarna har utförts av SMHI.

Hydrologisk modell

HYPE är en hydrologisk beräkningsmodell som utvecklats av SMHI mellan åren och

. S-HYPE är en modell som har anpassats för Sverige och är uppdelad på delavrin- ningsområden. S-HYPE är främst kalibrerad med avseende på vattenföring och vattenkvalitets- parametrar. Modellen byggs upp av delavrinningsområden som beskrivs av olika jordklasser och markanvändningsklasser som tillsammans utgör landklasser. Varje kombination av jord- och markanvändningsklass, dvs. landklass, har en given uppsättning parametervärden som beskriver förhållandena inom delavrinningsområdet. Varje delavrinningsområde kan innehålla era olika landklasser där resultatet viktats med avseende på andelen av varje landklass inom delavrin- ningsområdet. För denna studie har SGU enbart använt data som representerar grundvatten- nivåförändringar i jordklasserna morän och grovjord (som kan anses representera isälvsmaterial) och markanvändningsklassen barrskog.

I S-HYPE görs beräkningar av en relativ nivåförändring av grundvattennivån utifrån de parametervärden som har satts upp för landklassen. Modellen består av tre jordlager med olika mäktighet och olika vattenhållande egenskaper som kan ange vatten öden i varje landklass. Detnns ingen separat beräkningsdel för grundvatten i HYPE eller S-HYPE utan grundvattennivån de nieras av den mättade zonens vatteninnehåll. Mer information om grundvattenberäkningar och teori nns i Lindström m. . ( ), Strömqvist m. . ( ) och Lagergren ( ). För be- räkningarna som utfördes av SMHI användes S-HYPE version _ och HYPE version . . .

Beräknade grundvattennivåer – data från SMHI

För att beskriva grundvattennivåernas förändring i ett framtida klimat har SMHI levererat dygnsvärden för grundvattennivåer beräknade med S-HYPE för delavrinningsområden för perioden – . Urvalet av de delavrinningsområdena gjordes med utgångspunkt från SGUs grundvattennät och arbetet av Lagergren ( ).

Beräkningarna i S-HYPE är baserade på data för de nio klimatmodellerna och de två ut- släppsscenarierna (RCP . och RCP . ). Data som SGU erhållit har endast beräknats för

( )

311

Bilaga 8

SOU 2015:51

markanvändningen barrskog och för jordklasserna morän och grovjord. Värdena är inte abso- luta grundvattennivåer utan återspeglar den relativa förändringen i ett givet numeriskt spann. Detta spann är – i jordklassen morän och – , i jordklassen grovjord.

BERÄKNINGAR OCH ANALYSER VID SGU

För att utvärdera om de beräknade grundvattennivåerna i S-HYPE överensstämmer med de uppmätta nivåerna i SGUs grundvattennät har en särskild studie utförts (Lagergren ). En stark korrelation erhölls för grundvattennivåer beräknade i moränjordar där den omättade zonen generellt är liten. Vidare visade analyser att grundvattennivåer beräknade med S-HYPE för jord- klassen grovjord uppvisade stor osäkerhet och att jordklassen kan behöva delas upp för att öka modellens noggrannhet.

Av de delavrinningsområdena har de data som uppvisar en bra korrelation mellan upp- mätta grundvattennivåer och med S-HYPE beräknade grundvattennivåer använts. Endast del- avrinningsområden med en korrelationskoe cent som var högre än , har inkluderats i studien vilket innebar ca stationer för morän och stationer för grovjord (isälvsmaterial). Orsaken till att det i vissa delavrinningsområden går bättre att korrelera SGUs grundvattennivåmätning- ar till de med S-HYPE beräknade värdena beror på att modellen för vissa områden på ett bättre sätt beskriver de verkliga förhållanden inom berört delavrinningsområde.

Utvärderingen av den relativa förändringen i grundvattennivå har vid SGU tagits fram ge- nom att använda di erenser mellan de med S-HYPE beräknade framtida grundvattennivåerna och de med S-HYPE beräknade grundvattennivåerna för referensperioden – . De fram- tida grundvattennivåerna har beräknats för utsläppsscenarierna RCP . och RCP . för de två perioderna – och – .

Eftersom modellen beräknar relativa grundvattennivåer redovisar de statistiska bearbetning- ar som utförts vid SGU enbart en relativ beskrivning av förändringen och inte någon beskriv- ning av förändringar i absoluta grundvattennivåer. Den relativa förändringen har ett numeriskt värde men redovisas i kartorna i resultatdelen med en beskrivande text, se bilaga .

SGUs redovisning återspeglar den framtida förändringen vid de stationer som visar en god korrelation mellan beräknade och uppmätta grundvattennivåer. Den visar således inte en hel- täckande kartbild över förändringen av grundvattennivåerna i Sverige.

Nedan beskrivs de olika typer av analyser som utförts av SGU för att åskådliggöra föränd- ringarna i beräknade, framtida grundvattennivåer jämfört med referensperioden – .

Årsmedelvärden

Medelvärden av grundvattennivåer har beräknats för de nio klimatmodellerna för varje utsläpps- scenario och tidsperiod sett över ett helt år för varje station och typ av grundvattenmagasin. Resul- taten redovisas med beskrivningen oförändrad, liten, måttlig eller stor förväntad påverkan på grund- vattennivåerna. För att se vad texten numeriskt innebär i relativ di erens av grundvattennivåerna mellan tidsperioderna och referensperioden för beräknade värden från S-HYPE, se bilaga .

Årstidsmedelvärden

På samma sätt som för årsmedelvärden har årstidsmedelvärden beräknats för de nio klimat- modellerna, där vinter de nierats som perioden december–februari, vår som mars–maj, sommar som juni–augusti och höst som september–november för varje station och typ av grundvatten- magasin. Eftersom årstidsvariationerna är relativt små i långsamreagerande magasin så redovisas dessa inte i avsnittet med årstidsvariationer, se exempel i gur .

Resultaten redovisas med beskrivningen oförändrad, liten, måttlig eller stor förväntad påver- kan på grundvattennivåerna. För att se vad texten numeriskt innebär i relativ di erens av grund-

( )

312

SOU 2015:51

Bilaga 8

vattennivåerna mellan tidsperioderna och referensperioden för beräknade värden från S-HYPE, se bilaga .

Regimer

Regimstudier har utförts för snabbreagerande grundvattenmagasin för de båda utsläpsscenari- erna RCP . och RCP . . Regimkurvorna beskriver den årstidsvisa grundvattennivåföränd- ringen och åskådliggör när under året som grundvatten bildas och när det sker en avsänkning av grundvattennivåerna. Varje delavrinningsområde har tilldelats en regim, beroende på hur del- avrinningsområdets årstidsvariation ser ut över tidsperioden. Regimgränserna är dragna utifrån vilken regim som delavrinningsområdena tillhör.

Grundvattnets nivåvariationer

En ytterligare studie av inomårsvariationen har gjorts. Den visar förändringen i regimmönstret kopplat till enskilda delavrinningsområden. Kartor har framställts som visar hur grundvatten- nivåernas uktuationsintervall förväntas förändras på årsbasis. Analysen är främst intressant för en bedömning av förändringen i nivåvariationen hos de snabbreagerande grundvattenmagasinen men är även av intresse för måttligt långsamreagerande magasin.

Teckenförklaringen i de framställda kartorna visar tidsperiodens variation i procent mot referensperioden. Intervallet , – , % innebär ingen större förändring. Värden under, % innebär att den maximala variationen kommer att minska, dvs. att avståndet mellan högsta och lägsta grundvattennivån förväntas vara mindre i framtiden än jämfört med referens- perioden – . Värden över , % innebär att avståndet mellan högsta och lägsta grund- vattennivå kommer att öka jämfört med referensperioden.

Förväntade högsta och lägsta grundvattennivåer

Analysen visar den förväntade förändringen av högsta och lägsta grundvattennivåer per tidspe- riod, dvs. inte per enskilda år. För varje år beräknades först ett medelvärde av alla klimatmodel- ler där både den högsta och den lägsta grundvattennivån togs ut. För varje tidsperiod jämfördes sedan den högsta respektive lägsta grundvattennivån mot de högsta respektive lägsta grundvat- tennivåerna för referensperioden. Analysen ger en indikation på hur grundvattentillgången kan komma att ändras för hela tidsperioden.

RESULTAT Årsmedelvärden

För snabbreagerande grundvattenmagasin förväntas grundvattennivåernas årsmedelvärden öka något i de nordliga delarna av Sverige. Detta är mest tydligt i slutet av seklet, perioden –

och RCP . ( g. ). För resterande delar av Sverige förväntas grundvattennivåerna inte förändras nämnvärt. Eventuellt kan delar av sydöstra Sverige få sjunkande grundvattennivåer i slutet av seklet.

Även för långsamreagerande grundvattenmagasin är det i de nordliga delarna av Sverige som vi kan förvänta oss höjda grundvattennivåer. Utbredningen söderut av höjda grundvattenni- våer förväntas bli större för långsamreagerande grundvattenmagasin än för de snabbreagerande magasinen. Båda utsläppsscenarierna (RCP . och RCP . ) visar att grundvattennivåerna kan förväntas sjunka i sydöstra Sverige i slutet av seklet, men det blir mer tydligt för RCP . än för RCP . ( g. ).

( )

313

Bilaga 8

SOU 2015:51

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 4. Snabbreagerande grundvattenmagasin. Grundvattennivåernas avvikelse från referensperiodens års- medelvärde för tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 och de två utsläppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 5. Långsamreagerande grundvattenmagasin. Grundvattennivåernas avvikelse från referensperiodens årsmedelvärde för tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för de två utsläppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

( )

314

SOU 2015:51

Bilaga 8

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 6. Årstidsmedelvärden för vinter i snabbreagerande grundvattenmagasin. Grundvattennivåernas avvi- kelse mot referensperiodens årstidsmedelvärden för tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för de två ut- släppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

Årstidsmedelvärden för snabbreagerande grundvattenmagasin

Ser man istället till hur grundvattennivåerna kommer att förändras under årets olika årstider så förväntas den största förändringen av grundvattennivåerna att ske i början av året (vintern) genom höjda grundvattennivåer ( g. ). Främst kan höjda grundvattennivåer (måttlig till stor förändring) noteras i de norra och mellersta delarna av Sverige under vintermånaderna (decem- ber till februari, g. ) där grundvattennivåerna förväntas höjas oavsett utsläppsscenario och tidsperiod. Vid en jämförelse mellan de olika scenarierna ses den största skillnaden för perioden

– ( g. ). För södra Sverige förväntas grundvattennivåerna under vintern vara oför- ändrade även med det kraftigaste utsläppsscenariot RCP . och tidsperioden – .

Även under vårmånaderna förväntas norra delarna av Sverige få en liten höjning av grundvat- tennivåerna för båda tidsperioderna och de två utsläppsscenarierna. I slutet av seklet förutses en måttlig höjning i de nordligaste delarna ( g. ). I södra Sverige förväntas i stort sett oföränd- rade grundvattennivåer för utsläppsscenario RCP . medan grundvattennivåerna däremot kan förväntas sjunka för utsläppsscenario RCP . . Förändringen bedöms bli en liten sänkning av grundvattennivåerna, där i princip hela sydöstra Sverige kan påverkas för perioden –

( g. ). I sydvästra Sverige förväntas grundvattennivåerna bli oförändrade. Sommarmånaderna förväntas i stort sett få oförändrade grundvattennivåer i hela Sverige

( g. ). De allra nordligaste delarna kan få en liten sänkning av grundvattennivåerna i slutet av seklet med båda utsläppsscenarierna ( g. ). Det nns även en tendens till att enstaka delavrin- ningsområden i Härjedalen och Jönköping kan väntas få en liten sänkning av grundvattennivåer. Under hösten kan i stort sett oförändrade grundvattennivåer förväntas i hela Sverige för perioden – med båda utsläppsscenarierna ( g, ). För perioden – beräknas grundvattennivåerna bli lite lägre i södra Sverige, och då främst i de sydöstra delarna, men oför-

ändrade i resterande delar av Sverige ( g. ).

( )

315

Bilaga 8

SOU 2015:51

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 7. Årstidsmedelvärden för vår i snabbreagerande grundvattenmagasin. Grundvattennivåernas avvikelse mot referensperiodens årstidsmedelvärden för tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för de två utsläpps- scenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 8. Årstidsmedelvärden för sommar i snabbreagerande grundvattenmagasin. Grundvattennivåernas av- vikelse mot referensperiodens årstidsmedelvärden för tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för de två utsläppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

( )

316

SOU 2015:51

Bilaga 8

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 9. Årstidsmedelvärden för höst i snabbreagerande grundvattenmagasin. Grundvattennivåernas avvi- kelse mot referensperiodens årstidsmedelvärden för tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för de två ut- släppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

Grundvattennivåns regimer

I framtiden förväntas att grundvattennivåernas variationsmönster förändras så att enbart tre re- gimområden, och i det mest extrema fallet, enbart två områden återstår (RCP . , – ) jämfört med de fyra regimområden som nns idag. Det är främst den nordligaste regimen med den dominerande grundvattenbildningen vid snösmältningen som försvinner. I stället kommer det i detta område att ske en grundvattenbildning även under hösten, då nederbörden förmodas komma som regn och inte som snö, vilket den gör idag.

Gränsen mellan regimområde och förväntas för ytta sig norrut jämfört med dagens gräns men den förmodas inte för ytta sig längre än till en linje mellan Gästrikland och Värm- land. Eventuellt kan regimgränsen komma att för ytta sig något längre norrut längs Norrlands- kusten vid RCP . . I ällkedjan har underlagsdata från SMHI inte kunnat användas på grund av stora lokala variationer. Likt situationen idag förväntas regimerna och förekomma i äll- kedjan även i ett framtida klimat ( g. ).

Grundvattnets nivåvariationer

För de snabbreagerande grundvattenmagasinen beräknas grundvattennivåerna i norra Sverigeuktuera mindre jämfört med idag medan grundvattennivåerna i södra Sverige förväntas få ett oförändrat variationsmönster ( g. ). För RCP . i slutet av seklet kan en större skillnad mel- lan lägsta och högsta nivåer lokalt förväntas förekomma i de inre delarna av södra och mellersta Sverige samtidigt som det också kan förekomma mindre spännvidd i nivåvarionerna även i Mä- lardalsregionen och strax söder därom.

För stationerna i långsamreagerande grundvattenmagasin är resultatet mer varierat. Främst kan Västsverige förväntas få en större variation mellan de lägsta och högsta grundvattennivåerna medan mellersta Sverige (främst Östergötland) samt norra Sverige kan få en mindre variation av

( )

317

Bilaga 8

SOU 2015:51

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

Regim eller

Regim

Figur 10. Snabbreagerande grundvattenmagasin. Grundvattenregimer för olika tidsperioder och de två utsläppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5. Likt situationen idag förväntas regimerna 1 och 2 förkomma i …äll- kedjan även i ett framtida klimat (rastrerat område).

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

, –

, – ,

– , <

Figur 11. Snabbreagerande grundvattenmagasin. Förändring i skillnad mellan grundvattennivåernas hög- sta och lägsta grundvattennivå mellan referensperioden och tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för utsläppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.5.

( )

318

SOU 2015:51

Bilaga 8

RCP .	RCP .	RCP .	RCP .
–	–	–	–

, –

, – ,

– , <

Figur 12. Långsamreagerande grundvattenmagasin. Förändring i skillnad mellan grundvattennivåernas högsta och lägsta grundvattennivå mellan referensperioden och tidsperioderna 2021–2050 och 2069–2098 för ut- släppsscenarierna RCP 4.5 och RCP 8.

grundvattennivåerna ( g. ). Den största skillnaden i landet kan ses för perioden – och RCP . där det antingen blir större eller mindre variationsintervall över hela Sverige. En noterbar skillnad mellan scenarierna är att förändringarna är relativt likartade för perioden –

men att för RCP . blir de förväntade förändringarna större under perioden – .

Förändringar i grundvattnets högsta och lägsta nivåer vid RCP 8.5

Både i långsamreagerande och snabbreagerande grundvattenmagasin väntas en höjning av såväl de lägsta som de högsta grundvattennivåerna i de norra delarna av Sverige. Figurerna och visar kartor för scenariot RCP . och perioden – . De största förändringarna av hur de lägsta respektive högsta grundvattennivåerna förväntas förändras kan ses för långsamreagerande grundvattenmagasin.

I mellersta och södra Sverige, förutom i de sydöstra delarna, förväntas de lägsta och högsta grundvattennivåerna bli oförändrade i de snabbreagerande grundvattenmagasinen. I sydöstra Sverige beräknas både de lägsta och de högsta grundvattennivåerna att sjunka. De sydöstra delarna kan enligt beräkningarna få ännu lägre lägsta grundvattennivåer än idag ( g. ). I de långsamreagerande magasinen väntas en större del av södra Sverige få sänkta lägsta grundvatten- nivåer. I vissa delar av södra Sverige väntas även sänkta högsta grundvattennivåer men inte i lika stort område som för området med en sänkning av de lägsta grundvattennivåerna.

OSÄKERHETER

De beräknade grundvattennivåerna har osäkerheter som beror på olika faktorer. Eftersom resul- tatet baseras på beräkningar från nio olika globala modeller så kan den modellberoende osäker- heten skattas hos de beräknade grundvattennivåerna. Ett exempel för vår och sommar redovisas

( )

319

Bilaga 8

SOU 2015:51

Lägsta grund-	Högsta grund-
vattennivåer	vattennivåer

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 13. Snabbreagerande grundvatten- magasin för scenariot RCP 8.5 och perioden 2069–2098. Till vänster: förändringen av de lägsta grundvattennivåerna. Till höger: förändringen av de högsta grundvatten- nivåerna.

Lägsta grund-	Högsta grund-
vattennivåer	vattennivåer

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 14. Långsamreagerande grundvatten- magasin för scenariot RCP 8.5 och perioden 2069–2098. Till vänster: förändringen av de lägsta grundvattennivåerna. Till höger: förändringen av de högsta grundvatten- nivåerna.

i g. och g. där beräknade min- och maxnivåer (baserat på data från samtliga modeller) i morän redovisas för perioden – , utsläppsscenario RCP . . Avvikelserna redovisas som skillnad i medelvärden av högsta och lägsta beräknade grundvattennivå jämfört med refe- rensperioden för respektive årstid. Osäkerheten i beräkningarna under våren är mer påtaglig i södra och mellersta delen av landet där skillnaderna är stora mellan högsta och lägsta beräknade nivådi erens. Under sommaren är skillnaderna mellan beräknade högsta och lägsta nivådif- ferens mindre och mer jämnt fördelade över landet vilket kan tolkas som att säkerheten i den beräknade grundvattennivån är större under sommaren.

( )

320

SOU 2015:51

Bilaga 8

Min

Max

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Min

Max

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 15. Skillnad mellan högsta och lägsta grundvattennivådi•erens för morän under våren för utsläppsscenariot RCP 8.5, perio- den 2069–2098. I södra och mellersta delen av landet är det stor skillnad mellan lägsta (till vänster) och högsta (till höger) beräk- nad nivådi•erens i förhållande till referens- perioden.

Figur 16. Skillnad mellan högsta och lägsta grundvattennivådi•erens för morän under sommaren för utsläppsscenariot RCP 8.5, perioden 2069–2098. Skillnaderna mellan lägsta (till vänster) och högsta (till höger) är mindre jämfört med våren och skillnaderna är även mer jämnt fördelade i förhållande till referensperioden.

De redovisade exemplen visar tydligt hur beräkningarna kan ge varierande resultat under olika tider på året och i olika delar av landet. En annan uppdelning, exempelvis på enskilda månader, skulle antagligen ge en tydligare bild av osäkerhetens variation under året och i olika delar av landet.

( )

321

Bilaga 8

SOU 2015:51

DISKUSSION

Utförda arbeten visar att modellen S-HYPE kan användas för att modellera grundvattennivåer för delavrinningsområden i Sverige, men för att dessa ska kunna användas för denna typ av stu- dier krävs det att det nns mätserier med uppmätta grundvattennivåer inom delavrinningsområ- det som kan korreleras mot de beräknade grundvattennivåerna. Är korrelationen bra kan model- len och de beräknade grundvattennivåerna användas för det speci ka delavrinningsområdet.

Inom SGUs Grundvattennät nns idag endast mätserier för ett fåtal av landets delavrin- ningsområden. Av dessa mätserier visar enbart en mindre andel en god korrelation mellan upp- mätta grundvattennivåer och de med S-HYPE beräknade värdena. Det innebär att studien inte kan visa en bild av förväntade grundvattennivåer över hela Sverige.

I bedömningarna som gjordes i Sundén m. . ( ) och Rodhe m. . ( ) användes endast ett urval av stationer från SGUs grundvattennät. Genom att den här studien har baserats på data från betydligt er delavrinningsområden går det nu att dra er och mer robusta slutsatser, t.ex. rörande framtida regimförändringar. Dock visar resultaten från Sundén m. . ( ) och Rodhe m. . ( ) och den nu utförda studien på en samstämmig bild kring de stora dragen i grund- vattennivåernas förväntade förändringar vilket stärker tilltron till resultaten i studierna. Bilden som ges är att de största förändringarna förväntas ske i början av året och främst i norra delen av Sverige. Båda studierna visar vidare på att avsänkningen av grundvattennivåerna under som- marhalvåret väntas förlängas. Skillnaden mot Sundén m. . ( ) är att här och i Rodhe m. . ( ) tas två magasinstyper upp. Den nu utförda studien visar även på skillnader mellan scena- rierna och skillnader mellan modellerna men ger även underlag för era tidsperioder.

Grundvattennivåförändring

Norra Sverige

I norra Sverige förväntas de största förändringarna i grundvattennivåerna främst inträ a under första halvan av året och innebära höjda grundvattennivåer. Detta bör hänga samman med de klimatförändringar som väntas under vintern och våren, med förändrade nederbördstyper och förskjutning av snösmältningen till tidigare på året. Även temporära milda perioder under vin- tern bedöms kunna bidra till en tidigarelagd grundvattennivåhöjning.

I norra Sverige bedöms vidare att den grundvattennivåhöjning som sker under första halvan av året inte kommer att räcka till för att kompensera den förmodat ökade avdunstningen och växternas upptag av vatten under sommaren. Detta i kombination med en tidigareläggning av snösmältningen leder till att grundvattennivåerna sänks under sommaren. Däremot återställs grundvattennivåerna under hösten när nederbörden faller som regn.

Både de högsta och de lägsta grundvattennivåerna i norra Sverige förväntas stiga samtidigt som grundvattennivåernas amplitud minskar. Genom att nederbörden kan förmodas falla i form av regn längre in på hösten jämfört med idag så gör det att grundvattennivåerna är högre i början av vintern jämfört med idag. Detta påverkar längden av perioden med de lägsta grund- vattennivåerna innan snösmältningens början. Därutöver kan den mest intensiva snösmält- ningsperioden komma att dämpas.

Förändringen blir extra tydlig då man visar förändringarna i grundvattennivåer i ett dia- gram. Här kan en tydlig tidigareläggning av grundvattennivåns maximum i samband med snö- smältningen iakttas. Däremot blir grundvattennivåerna högre under hösten vilket kan bero på att en större del av nederbörden faller som regn ( g. ).

Södra Sverige

I sydöstra Sverige råder samma tendens som framkommit i tidigare studier (Sundén m. . ), nämligen att grundvattennivåerna generellt förväntas sjunka. Här förväntas grundvattennivå-

( )

322

SOU 2015:51

Bilaga 8

erna bli lägre både under hösten och på våren. Att grundvattennivåerna sänks under hösten i sydöstra Sverige beror antagligen på den ökade avdunstningen, både som en följd av högre tem- peraturer och på grund av en förlängd växt- och odlingssäsong.

Den tydligaste förändringen kan iakttas för de högsta och lägsta grundvattennivåerna i södra Sverige vilka förväntas sjunka i både snabb- och långsamreagerande grundvattenmagasin.

Förändringar i nivåamplitud varierar beroende på vilken del av södra Sverige som avses, då denna skiljer sig på västkusten och ostkusten. Amplituden förväntas öka på västkusten medan den minskar på ostkusten. På västkusten är den troliga orsaken att grundvattennivåerna under sommaren blir lägre medan nivåerna på vintern blir förhållandevis oförändrade. På ostkusten beräknas grundvattennivåerna vid ingången på perioden med grundvattenbildning vara lägre samtidigt som perioden med avsänkning väntas öka längre in på hösten.

I sydöstra Sverige blir perioden med avsänkning längre men grundvattennivåerna blir inte nödvändigtvis lägre. Den största grundvattenbildningen väntas tidigare på året samtidigt som grundvattenbildningen fortsätter längre in på hösten. De högsta grundvattennivåerna beräknas främst att bli högre under början av året ( g. ).

Grundvattennivå
										–
										–
										–
J	F	M	A	M	J	J	A	S	O	N	D

Grundvattennivå
	–
	–
	–
J	F	M	A	M	J	J	A	S	O	N	D

Figur 17. Dygnsmedelvärden för station i Pålkem (37_49) i norra Sverige i snabbreagerande ma- gasin. Diagrammet visar perio- derna 1961–1990, 2021–2050 och 2069–2098 för RCP 8.5.

Figur 18. Dygnsmedelvärden för station 5_1 i sydöstra Sverige i snabbreagerande magasin. Dia- grammet visar perioderna 1961– 1990, 2021–2050 och 2069– 2098 för RCP 8.5.

( )

323

Bilaga 8

SOU 2015:51

I de sydvästra delarna ses, liksom i sydost, en tendens med högre grundvattennivåer i början av året. Även här ses en tendens med högre grundvattennivåer under sommarhalvåret, vilket skulle kunna bero på er lågtryck och större regnmängder som bidrar till grundvattenbildning även under sommarhalvåret. Perioden med avsänkning av grundvattnet förväntas inte förändras lika mycket i de sydvästra delarna av landet som på ostkusten ( g. ).

På Gotland nns det inte någon mätserie som går att koppla till de modellerade värdena vilket gör att de grundvattennivåer som beräknats med S-HYPE inte går att använda med till- räcklig noggrannhet. I stora drag bör resultaten från Kalmar län kunna säga något om hur för- hållandena kan komma att förändras på Gotland. Det kan dock förekomma skillnader, främst med tanke både på skilda geologiska förutsättningar men även på grund av att Gotland är en ö i Östersjön. I stora drag beräknas perioden med sjunkande grundvattennivåer bli längre och even- tuellt kan grundvattennivåerna under vintern bli något högre än för referensperioden.

Eftersom det i resultatdelen endast har gjorts en uppdelning i årstider kan detta göra att re- sultatet för sommarmånaderna blir en aning missvisande då enstaka månader kan försvinna i statistiken genom att de resterande månaderna inte visar på en lika stor förändring. Ett exempel visas gur där årstidsmedelvärdet visar på en oförändrad situation medan det för speci ka månader kan nnas en större förändring.

Förändring av grundvattentillgång

Även om grundvattennivåförändringarna i södra Sverige bedöms bli mindre än i norra Sverige så är det här som konsekvenserna kan förväntas bli störst för grundvattentillgången. Detta gäller särskilt i sydöstra Sverige. En viktig orsak till detta är att grundvattennivåerna, och därmed ock- så grundvattentillgången, förväntas minska i de sydöstra delarna av Sverige under hösten. Detta, tillsammans med bedömningen att de långsamreagerande magasinen (isälvsmaterial) i södra Sverige kan förväntas få en ökad skillnad mellan min- och maxnivåerna, stärker bedömningen att det periodvis och särskilt under hösten nns risk för minskad vattentillgång.

Som gurerna och visar förväntas främst de sydöstra delarna av landet få lägre lägsta grundvattennivåer vilket kan komma att påverka grundvattentillgången. Det gäller främst un- der sommarhalvåret och början av hösten då grundvattennivåerna som regel är som lägst. Detta kan påverka både den enskilda och den allmänna vattenförsörjningen genom att möjligheterna till grundvattenuttag kan komma att minska när grundvattennivåerna blir lägre. Tillsammans

Grundvattennivå											Figur 19. Dygnsmedelvärden för
											station (52_13) på västkusten,
											södra Sverige, i snabbreageran-
	–										de magasin. Diagrammet visar
	–										perioderna 1961–1990, 2021–
	–										perioderna 1961–1990, 2021–
	–										2050 och 2069–2098 för RCP 8.5.
											2050 och 2069–2098 för RCP 8.5.
J	F	M	A	M	J	J	A	S	O	N	D
( )

324

SOU 2015:51

Bilaga 8

med bedömningen att vi förmodas få längre perioder med sjunkande grundvattennivåer under sommarhalvåret gör detta att påverkan bedöms bli som störst på tillgången i de grundvattenma- gasin som har den minsta marginalen, dvs. där det råder en knapp tillgång redan idag.

För de vattentäkter som idag har konstgjord grundvattenbildning kommer behovet av in l- tration att öka vilket ställer krav på att det nns tillräcklig tillgång i de ytvattendrag som an- vänds för in ltrationen.

E ekter på vattenförsörjningen

För den allmänna dricksvattenförsörjning som baseras på grundvatten förväntas den största utmaningen till följd av ett förändrat klimat nnas i de sydöstra delarna av Sverige eftersom det där förväntas att nybildningen av grundvatten minskar, vilket kan resultera i en minskad grundvattentillgång. Den allmänna vattenförsörjningen kan indirekt även komma att behöva förse större områden med vatten i de fall vattentillgången blir för knapp i områden som idag

försörjs via enskilt vatten. Detta gäller speciellt i kustområden där magasinsvolymen är liten och förlängda sommarperioder utan grundvattenbildning kan förväntas bidra till vattenbrist. I norra Sverige däremot kan de förhöjda grundvattennivåerna komma att påverka de vattentäkter som har konstgjord grundvattenbildning genom att den omättade zonen kan komma att minska. Det skulle även kunna leda till att mängden ytvatten som behöver in ltreras kan minska, men för att kunna förutsäga detta krävs mer ingående studier av vattenbalanser och uttagsbehov.

Även ytvattenbaserad vattenförsörjning kan påverkas genom en större andel ytnära grund- vattenavrinning till ytvattendrag i landets nordliga delar. Ytligt grundvatten är generellt surare än djupare (äldre grundvatten) och det kan innehålla mer metaller och har generellt sätt en högre halt av humusämnen. I områden där grundvattentillgången istället minskar och grund- vattennivåerna sänks förväntas detta även medföra minskade öden till ytvatten och ökade pro- blem med vattentillgång vid ytvattenverk (Aastrup m. . ).

Höst

September

Stor höjning

Måttlig höjning

Liten höjning

Oförändrad

Liten sänkning

Måttlig sänkning

Stor sänkning

Figur 20. Di erenser i månadsmedelvärden för september månad jämfört med årstids- medelvärdet för hösten för 2069-2098 och RCP 8.5 i snabbreagerande grundvatten- magasin.

( )

325

Bilaga 8

SOU 2015:51

Miljömål och vattenförvaltning

Två av de sex preciseringarna av miljömålet Grundvatten av god kvalitet är direkt berörda av för- ändrade grundvattennivåer varav den ena kopplar samman arbetet med miljömålet med arbetet inom vattenförvaltningen. De två preciseringarna är: . God kvantitativ grundvattenstatus som säger att ”Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen ( : ) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status” samt . Grundvattennivåer som säger att ”Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer”.

Inom vattenförvaltningen gäller grundprincipen att den kvantitativa och kemiska statusen ska vara god till målåret (med undantag t.o.m. ) och att statusen inte får försämras i de vattenförekomster som är beslutade att ingå i arbetet med vattenförvaltningen. Med för-

sämrad kvantitativ status avses att det råder en negativ vattenbalans där uttagen av grundvatten är större än nybildningen av grundvatten i förekomsten. För de grundvattenförekomster där det idag råder en negativ kvantitativ status eller en risk att statusen försämras är det extra vik- tigt att den framtida förvaltningen tar höjd för de förväntade förändringarna till följd av ett förändrat klimat.

Visserligen förväntas de mer markanta och drastiska förändringarna i våra grundvattentill- gångar till följd av ett förändrat klimat uppstå efter det uppsatta målåret, men då de mål och in- tentioner som vattenförvaltningen grundar sig på förväntas bestå i ett mycket långt tidsperspek- tiv så måste ett långsiktigt tänkande som sträcker sig bortanför förvaltningens uppsatta målår tillämpas. Redan nu ingår i rapporteringen till EU-kommissionen att redogöra för de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna i syfte att följa upp och arbeta förebyggande när det gäller konse- kvenserna av ett förändrat klimat (European Commission, WFD Reporting guidance, version. ). Beaktande de resultat som kommit fram i denna studie så bedöms dessa åtgärder, liksom åtgärder för att verka för miljömålen, bli som viktigast att vidta i sydöstra Sverige inklusive Got- land och Öland.

Vidare bör poängteras att det i både arbetet med miljömål och vattenförvaltning tas särskild hänsyn till grundvattenberoende ekosystem. Detta får inte glömmas bort trots att fokus i detta arbete är vattentillgångar ur ett vattenförsörjningsperspektiv.

Sammanfattande slutsatser

För långsamreagerande grundvattenmagasin, belägna i isälvsmaterial och som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen, kan de viktigaste slutsatserna sammanfattas som följer:

•Grundvattnets årsmedelnivå beräknas höjas i större delen av Sverige utom i landets sydöstra delar där nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller både snabbreagerande och långsam- reagerande magasin men har störst betydelse för de långsamreagerande magasinen och där- med för den allmänna vattenförsörjningen.

•Grundvattnets maximi- och miniminivåer beräknas öka i norra Sverige medan de istället beräknas minska i södra Sverige. Mönstret är inte lika tydligt för de snabbreagerande magasi- nen som för de långsamreagerande grundvattenmagasinen.

•Nivå uktuationerna beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i lan- dets södra och sydvästra delar.

För snabbreagerande grundvattenmagasin belägna i främst morän och som främst är viktiga för den enskilda vattenförsörjningen, kan de viktigaste slutsatserna sammanfattas som följer:

( )

326

SOU 2015:51

Bilaga 8

•Den största beräknade förändringen i ett framtida klimat är att grundvattennivåernas regim förändras, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation väntas förändras, främst i den norra delen av Sverige. Detta har främst betydelse för den enskilda vattenförsörjningen.

•Grundvattennivåerna beräknas vara lägre under sensommar och tidig höst, vilket kan påver- ka den enskilda vattenförsörjningen till följd av en längre period utan grundvattenbildning under sommarhalvåret.

•Grundvattennivåerna beräknas fluktuera mindre i norra Sverige medan det i södra Sverige beräknas bli i stort sett oförändrade nivåvariationer.

De nio globala modellerna som har används som underlag till rapporten ger varierande resultat vilket är en osäkerhet som måste beaktas vid bedömningen.

REFERENSER

Aastrup, M., Thunholm, B., Sundén, G. & Dahné, J., . Klimatets påverkan på koncen- trationer av kemiska ämnen i grundvatten. Sveriges geologiska undersökning SGU-rapport

: , s.

Bergström, S., : Development and application of a conceptual runoff model for Scandina- vian catchments. SMHI Reports RHO , s.

Eklund, A., Axén Mårtensson, J., Bergström, S., Björck, E., Dahné, J., Lindström, L., Nord- borg, D., Olsson, J., Simonsson, L. & Sjökvist, E., : Sveriges framtida klimat. Underlag till Dricksvattenutredningen. SMHI Klimatologi .

Lagergren, H., : Kan den hydrologiska modellen S-HYPE användas för att beräkna grundvat- tennivåer med tillräcklig noggrannhet? Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Sverige, s.

Lagergren, H., : Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och jämförelser med klimatscenarier. Sveriges geologiska undersökning SGU-rapport : , s.

Lindström G., Johansson B., Persson M., Gardelin M. & Bergström S., : Development and test of the distributed HBV- hydrological model. Journal of Hydrology , – .

Lindström, G., Pers, C.P., Rosberg, R., Strömqvist, J. & Arheimer, B., : Development and test of the HYPE (Hydrological Predictions for the Environment) model – A water quality model for different spatial scales. Hydrology Research . – , – .

Nordberg, L. & Persson, G., : The national groundwater network of Sweden. Sveriges geolo- giska undersökning Ca , s.

Ojala L., Thunholm B., Maxe L., Persson G. & Bergmark M., : Kan grundvattenmålet klaras vid ändrade klimatförhållanden? – underlag för analys. Sveriges geologiska undersökning SGU-rapport : , s.

Rodhe A., Lindström G. & Dahné J., : Grundvattennivåer i ett förändrat klimat. Sveriges geologiska undersökning, slutrapport, FoU-projekt, s.

SMHI : Vägledning för användande av klimatscenarier. Klimatologi , s. Strömqvist, J., Arheimer, B., Dahné, J., Donnelly, C. & Lindström, G., : Water and nu-

trient predictions in ungauged basins: set-up and evaluation of a model at the national scale,

Hydrological Sciences Journal , – .

Sundén, G., Maxe, L. & Dahné, J., : Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett för-

ändrat klimat. Sveriges geologiska undersökning SGU-rapport : , s.

Sveriges geologiska undersökning, : Bedömningsgrunder för grundvatten. Sveriges geologiska undersökning SGU-rapport : , s.

( )

327

Bilaga 8

SOU 2015:51

BILAGA

Förväntad förändring av grundvattennivån

Det är generellt svårt att ange exakta värden för hur mycket det innebär i grundvattennivå- förändring i meter för de olika magasinstyperna. Grovt betraktat kan en stor förändring i snabbreagerande grundvattenmagasin motsvara minst en halv meters förändring. För långsam- reagerande grundvattenmagasin är det desto mer osäkert vilket gör att det inte går att sätta nå- gon si ra på förändringen.

Numeriska värden	Text
> ,	Stor höjning
, till ,	Måttlig höjning
, till ,	Liten höjning
, till – ,	Oförändrad
– , till – ,	Liten sänkning
– , till – ,	Måttlig sänkning
≤ ,	Stor sänkning

( )

328

Statens offentliga utredningar 2015

Kronologisk förteckning

1.Deltagande med väpnad styrka

iutbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.

2.Värdepappersmarknaden

MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi.

3.Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. Ju.

4.Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi.

5.En ny svensk tullagstiftning. Fi.

6.Mer gemensamma tobaksregler.

Ett genomförande av tobaksprodukt- direktivet. S.

7.Krav på privata aktörer i välfärden. Fi.

8.En översyn av årsredovisningslagarna. Ju.

9.En modern reglering

av järnvägstransporter. Ju.

10.Gränser i havet. UD.

11.Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M.

12.Överprövning av upphandlingsmål

m.m.Fi.

13.Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. A.

14.Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem

ihälso- och sjukvården. S.

15.Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. N L.

16.Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. N.

17.För kvalitet – Med gemensamt ansvar. S.

18.Lösöreköp och registerpant. Ju.

19.En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi.

20.Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S.

21.Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. S.

22. Rektorn och styrkedjan. U.

23.Informations- och cybersäkerhet

iSverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö.

24.En kommunallag för framtiden. Del A + B . Fi.

25.En ny säkerhetsskyddslag. Ju.

26.Begravningsclearing. Ku.

27.Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi.

28.Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. N.

29.En yrkesinriktning inom teknik- programmet. U.

30.Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. Fi.

31.Datalagring och integritet. Ju.

32.Nästa fas i e-hälsoarbetet. S.

33.Uppgiftslämnarservice för företagen. N.

34.Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. Fi.

35.Service i glesbygd. N.

36.Systematiska jämförelser. För lärande

istaten. S.

37.Översyn av lagen om skiljeförfarande. Ju.

38.Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. A.

39.Myndighetsdatalag. Ju.

40.Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Ju.

41.Ny patentlag. Ju.

42.Koll på anläggningen. N.

43.Vägar till ett effektivare miljöarbete. M.

44.Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. S

45.SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. U.

46. Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. S.

47.Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Ju.

48.Bostadsmarknaden och den ekono- miska utvecklingen. Fi.

49.Nya regler för revisorer och revision. Ju.

50.Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. A.

51.Klimatförändringar och dricksvatten- försörjning. N.

Statens offentliga utredningar 2015

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. [13]

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. [38]

Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. [50]

Finansdepartementet

Värdepappersmarknaden

MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny svensk tullagstiftning. [5]

Krav på privata aktörer i välfärden. [7]

Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12]

En ny ordning för redovisningstillsyn. [19]

En kommunallag för framtiden. Del A + B. [24]

Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? [27]

Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. [30]

Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. [34]

Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. [48]

Försvarsdepartementet

Deltagande med väpnad styrka

i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1]

Justitiedepartementet

Med fokus på kärnuppgifterna. En ange- lägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. [3]

En översyn av årsredovisningslagarna. [8] En modern reglering

av järnvägstransporter. [9] Lösöreköp och registerpant. [18]

Informations- och cybersäkerhet

i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. [23]

En ny säkerhetsskyddslag. [25] Datalagring och integritet. [31]

Översyn av lagen om skiljeförfarande. [37] Myndighetsdatalag. [39]

Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. [40]

Ny patentlag. [41]

Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. [47]

Nya regler för revisorer och revision. [49]

Kulturdepartementet

Begravningsclearing. [26]

Miljö- och energidepartementet

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansie- ring för ökad säkerhet. [11]

Vägar till ett effektivare miljöarbete. [43]

Näringsdepartementet

Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. [15]

Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. [16]

Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. [28]

Uppgiftslämnarservice för företagen. [33] Service i glesbygd. [35]

Koll på anläggningen. [42]

Klimatförändringar och dricksvatten- försörjning. [51]

Socialdepartementet

Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaks- produktdirektivet. [6]

Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. [14]

För kvalitet – Med gemensamt ansvar. [17]

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. [20]

Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. [21]

Nästa fas i e-hälsoarbetet. [32]

Systematiska jämförelser. För lärande i staten. [36]

Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. [44]

Skapa tilltro. Generell tillsyn,

enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. [46]

Utbildningsdepartementet

Rektorn och styrkedjan. [22]

En yrkesinriktning inom teknik- programmet. [29]

SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. [45]

Utrikesdepartementet

Gränser i havet. [10]