Kemikalieskatt
Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier
Betänkande av Kemikalieskatteutredningen
Stockholm 2015
SOU 2015:30
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon:
Webbplats: fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen för
Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 19 december 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt
Regeringen förordnade Vilhelm Andersson att vara särskild utredare från och med den 19 december 2013.
Som experter att biträda utredaren förordnades från och med den 6 mars 2014 professorn Åke Bergman, Stockholms universitet, kanslirådet Tomas Gärdström, Näringsdepartementet, strategiske rådgivaren Jan Hammar, Kemikalieinspektionen, departements- sekreteraren
Som sekreterare förordnades från och med den 1 januari 2014 samhällsekonomen Jenny von Bahr, Kemikalieinspektionen och rättslige experten Mats Alriksson, Skatteverket.
Härmed överlämnas betänkandet Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. (SOU 2015:30).
Uppdraget är med detta avslutat.
Stockholm i mars 2015
Vilhelm Andersson
/Jenny von Bahr Mats Alriksson
Innehåll
1.3Förslag till lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av
vinylklorid. ............................................................................... |
1.4Förslag till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och
takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.............................. |
1.5Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
(2011:1244)............................................................................... |
|
1.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ................ |
1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet .......................................................... |
beskattningsverksamhet .......................................................... |
5
Innehåll |
SOU 2015:30 |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen
6
SOU 2015:30 Innehåll
7
Innehåll |
SOU 2015:30 |
7.3Beskrivning av problemet – hälsoeffekter av farliga
8
7.7Effekter på försäljning,
9
Innehåll |
SOU 2015:30 |
8.7Tidpunkt för införande och behov av
informationsinsatser.............................................................. |
8.8Effekter på försäljning,
tillverkning ............................................................................. |
10
SOU 2015:30 Innehåll
11
Innehåll |
SOU 2015:30 |
12
batterier i Sverige och Danmark............................................ |
13
Innehåll |
SOU 2015:30 |
14
15.3Förslaget till lag (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och
takbeklädnad av polymerer av vinylklorid............................ |
15
Innehåll |
SOU 2015:30 |
15.4Förslaget till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och
15.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet ........................................................ |
16
SOU 2015:30 |
|
Innehåll |
Bilaga 6 |
Bestämning av ftalater i konsumentprodukter |
|
|
och golvmaterial.......................................................... |
|
|
||
|
vid full skatt................................................................. |
|
|
||
|
17
Sammanfattning
Kemikalieskatteutredningen har haft i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, föreslå vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verk- ningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa eko- nomiska styrmedel ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.
Utredningen har valt att ta fram förslag som minskar före- komsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är flam- skyddsmedel i elektronik samt ftalater i golv- och andra byggvaror som innehåller polymerer av vinylklorid, PVC.
Utredningen har tagit fram förslag på två punktskatter. Det ena förslaget är en skatt på viss elektronik och det andra förslaget är en skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Utredningen föreslår även en utökad marknadskontroll av elekt- ronik, byggvaror, leksaker och andra konsumentvaror för att minska förekomsten av förbjudna flamskyddsmedel, ftalater eller andra förbjudna ämnen i människors hemmiljö.
Skatt på viss elektronik
Den föreslagna skatten på viss elektronik har utformats på så sätt att sådana varor som används ofta i hemmiljö och därmed orsakar risk för att vissa farliga ämnen tillförs människors hemmiljö ska vara föremål för beskattning. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i
19
Sammanfattning |
SOU 2015:30 |
maskiner, tvättmaskiner, torktumlare, datorer, bärbara datorer, läsplattor, dammsugare, mobiltelefoner, vanliga telefoner, trådlösa telefoner, routrar, trådlösa nätverk,
Skatten ska uppgå till 8 kronor per kilo vara för vitvaror och 120 kronor per kilo vara för övrig elektronik. Det maximala skatte- beloppet ska dock uppgå till 320 kronor per vara.
Det ska finnas möjlighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom- klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda addi- tiva föreningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klorför- eningar medges i stället avdrag med 75 procent. Eftersom all elektronik innehåller mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av PVC
Den föreslagna skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid har utformats på så sätt att sådana varor som är tillverkade av PVC och som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad ska vara föremål för beskattning. Sådana varor utgör en stor risk för exponering av farliga ämnen till människors hemmiljö. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i
Skatten ska uppgå till 10 kronor per kilo vara. Skatteavdrag medges med 50 procent av skatten för de varor som inte innehåller ftalater som finns upptagna på kandidatförteckningen1. Skatte- avdrag medges med 75 procent av skatten för de varor som varken innehåller sådana ftalater som finns upptagna på kandidatförteck- ningen eller sådana ftalater som är begränsade i leksaker enligt
1Kandidatförteckning över
2Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
20
SOU 2015:30 |
Sammanfattning |
mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.
Ökad marknadskontroll av konsumentvaror
Kemikalieinspektionen föreslås få ytterligare 15 miljoner kronor per år inriktade på att bygga ut marknadskontrollen av elektronik, leksaker och andra konsumentvaror.
Konsekvenser av skatten på viss elektronik
De förväntade intäkterna av skatten på viss elektronik bedöms uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Myndigheternas löpande administrativa kostnader förväntas uppgå till 14 miljoner kronor årligen medan företagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 27 miljoner kronor årligen.
Skatten bidrar till att uppnå det nationella miljömålet en giftfri miljö. Skatten förväntas leda till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för genskador, hormonstörande effekter, störningar på nervsystemet och reproduktionsstörande effekter.
Skatten förväntas både leda till en minskad försäljning av viss elektronik med 4,5 procent per år samt en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga flamskyddsmedel.
Skatten bedöms leda till en överflyttning till obeskattad inter- nationell
Konsekvenser av skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av PVC
De förväntade intäkterna av skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid upp- går till 38 miljoner kronor årligen. Myndigheternas administrativa kostnader förväntas uppgå till 760 000 kronor årligen medan före- tagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 480 000 kronor per år.
21
Sammanfattning |
SOU 2015:30 |
Skatten förväntas leda till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för astma, allergier, reproduktionsstörningar, missbildningar och leverskador.
Skatten förväntas både leda till en minskad försäljning av golv m.m. av PVC med 9,2 procent per år samt en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga mjukgörare.
Skatten bedöms leda till en överflyttning till obeskattad inter- nationell
Konsekvenser av ökad marknadskontroll
Ökade resurser till Kemikalieinspektionens marknadskontroll väntas innebära kraftigt utökad inspektion och annan kontroll av farliga ämnen i varor, både i form av betydligt fler utförda inspekt- ioner och i form av många fler analyserade varor. Detta bedöms leda till att betydligt fler förbjudna ämnen i varor upptäcks. Detta förväntas minska förekomsten av förbjudna ämnen i konsument- varor.
22
Summary
The Inquiry has been instructed to analyse the need for new eco- nomic instruments in the area of chemicals, and if the need for such instruments is considered to exist, propose the type of eco- nomic instruments that have the best potential to be effective and cost efficient. The main objective of these economic instruments should be to reduce the incidence or risk of exposure to and spread of environmentally hazardous and harmful substances from various consumer goods.
The Inquiry has chosen to focus on proposals that reduce the presence of hazardous substances in people’s home environment. Studies have shown that common sources of hazardous substances in people’s home environment are flame retardants in electronic products and phthalates in flooring and other building materials containing polymers of vinyl chloride (PVC).
The Inquiry has proposed the introduction of two new excise duty regimes. One proposal is an excise duty on certain electronic products and the second proposal is an excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings.
The Inquiry also proposes expanded market surveillance of electronic products, building materials, toys and other consumer goods to reduce the incidence of prohibited flame retardants, phthalates or other prohibited substances in people’s home environment.
Excise duty on certain electronic products
The proposed excise duty on certain electronic products has been designed to make goods that are often used in people’s home environment, and therefore cause a risk of certain hazardous substances being introduced into people’s home environment,
23
Summary |
SOU 2015:30 |
subject to excise duty. The products subject to excise duty are defined using the tariff classification in the European Community’s Combined Nomenclature (CN codes). These include cookers, microwave ovens, refrigerators, freezers, dishwashers, washing machines, dryers, computers, laptops, tablets, vacuum cleaners, cell phones, regular phones, cordless phones, routers, wireless networks, CD players, DVD players, radios, TV sets, TV diodes, computer screens and game consoles.
The excise duty rate will be SEK 8 per kilogram for kitchen appliances and SEK 120 per kilogram for other electronic products. The maximum amount will, however, be limited to SEK 320 per item.
A deduction of 50 per cent of the excise duty should be allowed for electronic products that do not contain additive compounds of bromine, chlorine or phosphorus. For electronic products that contain neither these additive compounds nor reactive added bromine or chlorine compounds, a deduction of 75 per cent of the excise duty should instead be allowed. As all electronic products contain more or less hazardous chemicals, it will not be possible to deduct the full excise duty.
Excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings
The proposed excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings has been designed to make goods made of PVC that constitute a large part of the surface layer in a dwelling subject to excise duty. Such goods represent a high risk of exposure to hazardous substances in people’s everyday environment. The goods subject to excise duty are defined using the tariff classification in the
European Community’s Combined Nomenclature (CN codes). The excise duty will amount to SEK 10 per kilogram of
excisable goods. A deduction of 50 per cent of the excise duty will be allowed for goods that do not contain phthalates included in the candidate list1. A deduction of 75 per cent of the excise duty will be
1 Candidate List of Substances of Very High Concern for Authorisation, published in accordance with Article 59.10 of Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH).
24
SOU 2015:30 |
Summary |
allowed for goods that do not contain phthalates included in the candidate list, or phthalates that are restricted in toys under the REACH Regulation2. Since all goods falling within the scope of the excise duty contain more or less hazardous chemicals, it will not be possible to deduct the full tax.
Increased market surveillance of consumer goods
An additional SEK 15 million per year is proposed for the Swedish Chemicals Agency for use in expanding market surveillance of electronic products, toys and other consumer goods.
Impact of excise duty on certain electronic products
The expected revenue from the excise duty on certain electronic products is estimated at SEK 2.4 billion per year. The authorities’ administrative costs are expected to amount to SEK 14 million per year, while administrative costs for the trade are expected to amount to SEK 27 million per year.
The excise duty will contribute to achieving the national environmental objective ‘A
The excise duty is expected to both decrease the sales of certain electronic products by 4.5 per cent per year and to substitution by electronic products containing less harmful flame retardants.
The excise duty is expected to lead to a transfer to untaxed international eCommerce of 0.4 percentage points of the total sales of certain electronic products.
2 Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH).
25
Summary |
SOU 2015:30 |
Impact of excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings
The expected revenue from the excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings is SEK 38 million per year. The authorities’ administrative costs are expected to amount to SEK 760 000 per year, while administrative costs for the trade are expected to amount to SEK 480 000 per year.
The excise duty is expected to lead to positive health benefits such as reduced risk of asthma, allergies, reproductive disorders, birth defects and liver damage.
The excise duty is expected to lead both to decreased sales of PVC floor, wall and ceiling coverings by 9.2 per cent per year and to substitution by goods that contain less harmful plasticisers.
The excise duty is expected to lead to a transfer to untaxed international eCommerce of 0.11 percentage points of the total sales of PVC floor, wall and ceiling coverings.
Impact of increased market surveillance
More resources for the Swedish Chemicals Agency are expected to result in significantly expanded market surveillance of hazardous substances in products, both in terms of significantly more inspections carried out and in the form of many more products analysed. This is expected to significantly increase the number of prohibited substances discovered in products. This in turn is expected to reduce the occurrence of prohibited substances in consumer products.
26
DEL I
Utredningens förslag
1 Författningsförslag
1.1Förslag till
lag om skatt på viss elektronik
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för viss elektronik.
I denna lag avser hänvisningar till
Innebörden av vissa uttryck
2 § I denna lag avses med
–viss elektronik: sådan vara som är hänförlig till något av de
–bromförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet brom.
–klorförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet klor.
–fosforförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet fosfor.
–homogent material: ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material.
–yrkesmässig verksamhet: en verksamhet som
29
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2.bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings- verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.
–
– tredje land: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde.
– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt
tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.
Skattepliktens omfattning och skattebelopp
3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande
1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,
2.8422 11,
3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,
4.8451 21,
5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,
6.8508 11,
7.8516 50 och 8516 60,
8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,
9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,
10.8521 10 och 8521 90,
11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,
12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt
13.9504 50.
För vara som är skattepliktig enligt första stycket
30
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
För vara som är skattepliktig enligt första stycket 5 eller
Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje stycket ska den skattepliktiga varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.
4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § och de villkor som framgår av 6 § får den skattskyldige i stället för vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt med 75 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
5 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag för skatt enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla någon additivt tillsatt bromförening, klorförening eller fosfor- förening i varans kretskort (exklusive dess komponenter) eller i sådana plastdelar av varan som väger mer än 25 gram.
Vid tillämpning av första stycket ska en enskild bromförening, klorförening eller fosforförening anses vara additivt tillsatt om den är möjlig att extrahera ur materialet i sådan halt som anges i teknisk bilaga till denna lag genom att använda den metod som där anges.
Om varan saknar kretskort ska villkoret i första stycket att varans kretskort inte får innehålla någon additivt tillsatt brom- förening, klorförening eller fosforförening anses vara uppfyllt.
Om varan inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska villkoret i första stycket att sådana plastdelar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon additivt tillsatt bromförening, klorförening eller fosforförening anses vara uppfyllt.
31
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
6 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag för skatt enligt hänvisning till denna paragraf får det homogena materialet i varans kretskort (exklusive dess komponenter) och det homogena materialet i sådana plastdelar av varan som väger mer än 25 gram inte innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet.
Om varan saknar kretskort ska villkoret i första stycket att det homogena materialet i varans kretskort inte får innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet anses vara uppfyllt.
Om varan inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska villkoret i första stycket att det homogena materialet i sådana plast- delar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon brom- förening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet anses vara uppfyllt.
Skattskyldighet och lagerhållare
7 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som
1.godkänts som lagerhållare enligt 9 §,
2.i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar skatte- pliktig vara,
3.i annat fall än som avses i 1, från ett annat
4.vid yrkesmässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §.
8 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktig vara enligt 7 § 4 är,
1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,
2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,
3.om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat
32
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
tillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.
Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 9 §.
9 § Som lagerhållare får godkännas den som i yrkesmässig verk- samhet i Sverige avser att
1.tillverka skattepliktiga varor,
2.från ett annat
3.importera skattepliktiga varor från tredje land, eller
4.från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för åter- försäljning till näringsidkare,
om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.
Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsätt- ningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
10 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår god- kännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 11 § 1 inträder efter konkurs- beslutet.
Skattskyldighetens inträde
11 § Skyldighet att betala skatt inträder
1. för den som är godkänd lagerhållare när
a) skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,
33
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
b)skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detalj- försäljning,
c)skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försälj- ning, eller
d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skatt- skyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,
2. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 2, när den skattepliktiga varan tillverkas,
3. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 3, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,
4. för den som är skattskyldig enligt 8 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 8 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra
Undantag från skattskyldighetens inträde för lagerhållare
12 § Från skattskyldighet för godkänd lagerhållare undantas skatte- pliktig vara som
1.skattskyldighet tidigare inträtt för enligt denna lag,
2.levereras till en köpare i annat land,
3.blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure,
4.lämnas för avfallsåtervinning, eller
5.har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara.
Ersättning för varuprover
13 § Om Skatteverket med stöd av bestämmelser i skatteförfarande- lagen (2011:1244) tar prov på varor i samband med revision eller annars förelägger den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna varuprov ska verket ersätta varans värde. Ersättning ska ske med belopp som motsvarar det pris varan skulle inbringa vid försäljning. Detsamma gäller när Tullverket tar varuprov med stöd av bestämmelser i tullagen (2000:1281).
34
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
Förfarande
14 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom vad som avses i andra stycket, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 8 § är skatt- skyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281).
Överklagande
15 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
35
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
Teknisk bilaga till lagen (2016:0000) om skatt på viss elektronik
I denna bilaga ska anges den metod och de haltgränser som ska användas för att fastställa om skattepliktiga varor ska anses inne- hålla additivt tillsatta bromföreningar, klorföreningar och fosfor- föreningar i den mening som avses i lagen.
Tester behöver genomföras för att ta fram metod och halt- gränser.
36
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till
förordning om skatt på viss elektronik
Härigenom föreskrivs följande.
Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik.
Termer och uttryck
2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på viss elektronik.
Föreskrifter
3 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om skatt på viss elektronik.
Godkännanden och anmälningar
4 § Frågor om lagerhållare prövas av Skatteverket.
Beslut om godkännande av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.
5 § Lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om
1.det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
2.firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
3.det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
a)har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller
b)efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.
37
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
Former för ansökan
6 § Sådan ansökan som avses i 4 § ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
38
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.3Förslag till
lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
I denna lag avser hänvisningar till
Innebörden av vissa uttryck
2 § I denna lag avses med
–golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid: sådan vara som är hänförlig till något av de
–
–yrkesmässig verksamhet: en verksamhet som
1.utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2.bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings- verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.
–
– tredje land: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde.
39
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.
Skattepliktens omfattning och skattebelopp
3 § Skatt, enligt denna lag, ska betalas för varor hänförliga till KN- nr 3918 10.
För vara som är skattepliktig enligt första stycket ska skatt betalas med 10 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt.
4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § och de villkor som framgår av 6 § får den skattskyldige i stället för vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt med 75 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
5 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla något av nedan uppräknade kemiska ämnen i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.
40
SOU 2015:30 Författningsförslag
Namn |
Förkortning |
|
DEHP |
||
Dibutylftalat |
DBP |
|
Diisobutylftalat |
DIBP |
|
|
||
Bensylbutylftalat |
BBP |
|
Di(grenade |
DIHP |
|
Di(grenade och raka C7- |
|
|
|
C11)alkylftalater |
|
1,2- |
DHNUP |
|
|
Benzendikarboxylsyradipentylester, |
|
|
grenad och rak, |
|
|
ftalat, Dipentylftalat |
|
Diisopentylftalat, diamylftalat |
|
|
|
||
Dipentylftalat |
DPP |
|
Dihexylftalat |
DHP |
6 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla något av nedan uppräknade kemiska ämnen i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.
Namn |
Förkortning |
|
Diisononylftalat |
DINP |
|
Diisodecylftalat |
DIDP |
|
DNOP |
Skattskyldighet och lagerhållare
7 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som
1.godkänts som lagerhållare enligt 9 §,
2.i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar skatte- pliktig vara,
3.i annat fall än som avses i 1, från ett annat
4.vid yrkesmässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §.
41
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
8 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktig vara enligt 7 § 4 är,
1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,
2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,
3.om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat
Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 9 §.
9 § Som lagerhållare får godkännas den som i yrkesmässig verk- samhet i Sverige avser att
1.tillverka skattepliktiga varor,
2.från ett annat
3.importera skattepliktiga varor från tredje land, eller
4.från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för åter- försäljning till näringsidkare,
om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.
Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsätt- ningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
42
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
10 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår god- kännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 11 § 1 inträder efter konkurs- beslutet.
Skattskyldighetens inträde
11 § Skyldighet att betala skatt inträder
1. för den som är godkänd lagerhållare när
a)skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,
b)skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detalj- försäljning,
c)skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försälj- ning, eller
d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldig- heten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,
2. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 2, när den skattepliktiga varan tillverkas,
3. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 3, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,
4. för den som är skattskyldig enligt 8 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 8 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra
Undantag från skattskyldighetens inträde för lagerhållare
12 § Från skattskyldighet för godkänd lagerhållare undantas skatte- pliktig vara som
1.skattskyldighet tidigare inträtt för enligt denna lag,
2.levereras till en köpare i annat land,
3.blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure,
4.lämnas för avfallsåtervinning, eller
5.har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara.
43
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
Förfarande
13 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom vad som avses i andra stycket, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 8 § är skatt- skyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281).
Överklagande
14 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
44
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till
förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
Härigenom föreskrivs följande.
Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Termer och uttryck
2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Föreskrifter
3 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Godkännanden och anmälningar
4 § Frågor om lagerhållare prövas av Skatteverket. Beslut om god- kännande av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.
5 § Lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om
1.det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
2.firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
3.det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
a) har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller
45
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
b) efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.
Former för ansökan
6 § Sådan ansökan som avses i 4 § ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
46
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 § samt 26 kap. 8 § (+ eventuellt också 41 kap. 3 §) skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 kap.
15 § Med punktskatt avses skatt enligt
1.lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
2.lagen (1972:820) om skatt på spel,
3.lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
4.2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
5.lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,
6.lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
7.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,
8.lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
9.lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
10.lagen (1994:1776) om skatt på energi,
11.lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
12.lagen (1999:673) om skatt på avfall,
13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer, och
14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.
13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer,
14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,
15.lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik, och
16.lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
47
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
7 kap.
1 §1
Skatteverket ska registrera
1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,
4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskatte- lagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och
5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskatte- lagen,
6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat
8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.
9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
10.den som är skattskyldig enligt
a)lagen (1972:820) om skatt på spel,
b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,
d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
1 Senaste lydelse 2013:369.
48
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,
j) lagen (2000:466) om skatt |
j) lagen (2000:466) om skatt |
|||
på termisk effekt i kärnkrafts- |
på termisk effekt i kärnkrafts- |
|||
reaktorer, eller |
reaktorer, |
|
|
|
k) lagen (2007:460) om skatt |
k) lagen (2007:460) om skatt |
|||
på trafikförsäkringspremie m.m., |
på trafikförsäkringspremie m.m., |
|||
och |
l) 7 § |
1 § |
lagen |
(2016:000) |
|
om skatt på viss elektronik, |
|||
|
eller |
|
|
|
|
m) 7 § |
1 § |
lagen |
(2016:000) |
om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid, och
11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap.
Om den som ska registreras enligt första stycket har en före- trädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
26 kap.
8 §
Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att
lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt |
|
|
|||||
1. lagen |
(1994:1563) |
om |
1. lagen |
(1994:1563) |
om |
||
tobaksskatt, |
lagen |
(1994:1564) |
tobaksskatt, lagen (1994:1564) |
||||
om alkoholskatt, |
eller |
lagen |
om |
alkoholskatt, |
lagen |
||
(1994:1776) om skatt på energi |
(1994:1776) om skatt på energi, |
||||||
och inte ska registreras till följd |
lagen (2016:000) om skatt på viss |
||||||
av 7 kap. 1 §, |
|
|
|
elektronik eller lagen (2016:000) |
|||
|
|
|
|
om |
skatt |
på golvbeläggnings- |
|
material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinyl-
49
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
klorid och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §,
2.16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket, eller
3.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
41 kap.
3 §2
Revision får göras hos
1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),
2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,
3.den som har anmält sig för registrering,
4.den som har ansökt om eller är godkänd för
5.sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §,
6.sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,
7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och
10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt eller
9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt eller
2 Senaste lydelse 2013:369.
50
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
lagen om skatt på energi.
lagen om skatt på energi, och
11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik eller lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid.
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.
51
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.6Förslag till
lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|||||||
|
|
|
|
5 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 §3 |
|
|
|
|
|
|
|
Bestämmelser om skyldighet |
Bestämmelser om skyldighet |
||||||||||
att med anledning av import |
att med anledning av import |
||||||||||
eller införsel som avses i 3 kap. 3 |
eller införsel som avses i 3 kap. 3 |
||||||||||
eller 3 a § betala annan skatt än |
eller 3 a § betala annan skatt än |
||||||||||
tull finns i lagen (1972:266) om |
tull finns i lagen (1972:266) om |
||||||||||
skatt på annonser och reklam, |
skatt på annonser och reklam, |
||||||||||
mervärdesskattelagen (1994:200), |
mervärdesskattelagen (1994:200), |
||||||||||
lagen (1994:1563) om tobaks- |
lagen (1994:1563) om tobaks- |
||||||||||
skatt, |
|
lagen |
(1994:1564) |
om |
skatt, |
lagen |
(1994:1564) |
om |
|||
alkoholskatt och lagen (1994:1776) |
alkoholskatt, lagen (1994:1776) |
||||||||||
om skatt på energi. |
|
om skatt på energi, lagen |
|||||||||
Skatt som avses i första |
(2016:000) om skatt på viss |
||||||||||
stycket |
skall |
fastställas |
och |
elektronik |
och |
lagen |
(2016:000) |
||||
betalas |
enligt |
det förfarande |
om skatt på golvbeläggnings- |
||||||||
som gäller för tull, om inte |
material, väggbeklädnad och tak- |
||||||||||
annat föreskrivits. Om det i |
beklädnad |
av polymerer |
av |
||||||||
beskattningsunderlaget |
för |
vinylklorid. |
|
|
|
||||||
sådan skatt skall ingå tullvärde, |
Skatt som avses i första |
||||||||||
tull |
eller motsvarande avgift |
stycket |
|
ska |
fastställas |
och |
|||||
som fastställts i annan valuta, |
betalas |
enligt |
det |
förfarande |
|||||||
skall |
sådant underlag omräknas |
som gäller för tull, om inte |
|||||||||
till svensk valuta efter den kurs |
annat föreskrivits. Om det i |
||||||||||
som |
|
enligt |
tullagstiftningen |
beskattningsunderlaget |
för |
||||||
gällde den dag som tullvärdet |
sådan skatt ska ingå tullvärde, |
||||||||||
fastställdes. |
|
|
tull |
eller |
motsvarande avgift |
||||||
|
|
|
|
|
som fastställts i annan valuta, |
||||||
|
|
|
|
|
ska |
sådant underlag |
omräknas |
||||
3 Senaste lydelse 2004:117.
52
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag som tullvärdet fastställdes.
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.
53
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.7Förslag till
lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap.
12 §4 Uppgifter och handlingar som avser
1.revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och
2.fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till.
Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades.
Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen
om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades.
Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen (1994:1563) om tobaks- skatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik samt lagen (2016:000) om skatt på golv-
4 Senaste lydelse 2012:775.
54
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
beläggningsmaterial, väggbekläd- nad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet som lager- hållare blev återkallat.
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.
55
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.8Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 5 § i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
5 §5
På begäran av Tullverket ska sådana uppgifter lämnas ut som avses i 2 kap. 3 §
1.är eller kan antas vara gäldenär enligt tullagstiftningen,
2.är eller kan antas vara skyldig att betala skatt för vara vid import,
3. är eller kan antas vara skatt- skyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. är eller kan antas vara skatt- skyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik eller lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid,
4.avses i 3 §, eller
5.annars är föremål för Tullverkets kontrollverksamhet.
5 Senaste lydelse 2012:895.
56
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
Tullverket har rätt att ta del av sådana uppgifter om enskilda som avses i 2 kap. 3 §
Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2016.
57
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.9Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister.
Härigenom föreskrivs att 14 § i förordningen (1999:1134) om belastningsregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
14 §6
Uppgifter ur belastnings- registret om brott mot 3, 4, 6,
Uppgifter ur belastnings- registret om brott mot 3, 4, 6,
6 Senaste lydelse 2014:898.
58
SOU 2015:30 Författningsförslag
skatt, |
lagen |
om |
alkoholskatt |
lagen om tobaksskatt, lagen om |
||
eller lagen om skatt på energi, |
alkoholskatt eller lagen om skatt |
|||||
skattebefriade förbrukare enligt |
på energi, skattebefriade för- |
|||||
lagen |
om |
alkoholskatt |
eller |
brukare enligt lagen om alkohol- |
||
lagen om skatt på energi samt |
skatt eller lagen om skatt på |
|||||
lagerhållare |
enligt |
lagen |
om |
energi samt lagerhållare |
enligt |
|
tobaksskatt eller lagen om skatt |
lagen om tobaksskatt, lagen om |
|||||
på energi. |
|
|
|
skatt på energi, lagen (2016:000) |
||
|
|
|
|
|
om skatt på viss elektronik eller |
|
|
|
|
|
|
lagen (2016:000) om skatt på |
|
|
|
|
|
|
golvbeläggningsmaterial, |
vägg- |
|
|
|
|
|
beklädnad och takbeklädnad av |
|
|
|
|
|
|
polymerer av vinylklorid. |
|
Om den påföljd som dömts ut även avser något annat brott än de som anges i första stycket, ska också uppgifter om det brottet lämnas ut.
Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2016.
59
2Utredningens uppdrag och arbete
2.1Uppdraget
Utredningens uppdrag består enligt direktivet i att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, föreslå det eko- nomiska styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verk- ningsfullt och kostnadseffektivt.
Huvudmotivet för ekonomiska styrmedel inom kemikalie- området ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, t.ex. kläder och hemelektronik.
Om ett styrmedel föreslås ska utredningen redovisa lämplig avgränsning av vilka ämnen som ska omfattas och kriterierna för beskattning. Utgångspunkten ska, som redan angetts, vara att minska risken för exponering och spridning av farliga ämnen som dokumenterat kan förekomma i en grupp av varor. Uppdraget beskrivs närmare i direktivet, bilaga 1.
2.2Utredningens arbete
Utredningen har haft sju sammanträden med experterna. Parallellt med dessa har visst utredningsarbete drivits i mindre grupper.
Förutom de myndigheter som har haft representanter i expert- gruppen har utredningen samrått med representanter från Natur- vårdsverket och Kommerskollegium.
Utredningen har träffat olika bransch- och näringslivsrepre- sentanter vid sammanlagt fyra olika tillfällen och med dem diskuterat uppdraget och inriktningen av utredningens arbete.
61
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2015:30 |
En löpande diskussion har förts med representanter för miljö- och konsumentorganisationer.
Utredningen har låtit göra testmätningar på olika varugrupper för att få en bättre bild av vilka ämnen som förekommer i varor.
62
3 Skatt på viss elektronik
Utredningens förslag: Det införs en punktskatt på viss elektro- nik som ska uppgå till 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Det maximala skattebelop- pet ska dock uppgå till 320 kronor per vara. Det ska finnas möj- lighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom- klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda additiva för- eningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klor- föreningar medges avdrag i stället med 75 procent.
3.1Inledning
Kemikalieskatteutredningen har valt att inrikta sitt arbete på att föreslå åtgärder som syftar till att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta återfinns i människors hem är flamskydds- medel. Dessa ämnen hittas bland annat i damm i hemmen. De flam- skyddsmedel som hittas i damm i hemmen kommer huvudsakligen från i hemmen vanligt förekommande elektronik såsom TV- apparater, datorer, telefoner, m.m. Utredningen föreslår därför en skatt på sådana elektronikvaror, som benämns skatt på viss elektro- nik. Dessa varor används även i andra miljöer än i hemmen, exempelvis i kontorsmiljöer, och orsakar spridning av farliga ämnen även i sådana miljöer. Varorna ska därför omfattas av skatteplikt oavsett var de används. Elektronik som vanligtvis inte används i människors hemmiljö ska däremot inte omfattas av skatteplikt.
En rad flamskyddsmedel är redan förbjudna i elektronik. Dessa medel förekommer trots detta ändå i elektronik på marknaden. För att bättre komma tillrätta med användning av dessa medel föreslår
63
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
utredningen att det parallellt med skatten på viss elektronik ska ske en utbyggnad av dagens kemikalietillsyn av bland annat elektronik. Se kapitel 5.
3.2Skattens konstruktion och storlek
3.2.1Val av skattekonstruktion
Utredningen har valt att använda sig av skattekonstruktionen Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet. Detta är en av fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12. Denna skattekonstruktion bygger på principen att samtliga varor inom avgränsade varugrupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om denne kan visa att vissa listade farliga ämnen inte förekommer i varan.
Denna konstruktion underlättar administrationen och kontrol- len av skatten eftersom samtliga varor inom varugruppen blir skattepliktiga. Utredningen bedömer att skattekonstruktionen är en förutsättning för en fungerande skattekontroll i detta fall. Se även diskussionen i avsnitt 12.1.
3.2.2Skattepliktiga varor
Vilken elektronik som ska vara skattepliktig måste vara tydligt avgränsat. Den som ska betala skatt måste ha klart för sig vilka varor som omfattas av skatteplikt. Ett sätt att avgränsa det skatte- pliktiga området är att avgränsa med hjälp av tulltaxeindelning. Att använda tulltaxeindelningen har flera fördelar, se avsnitt 12.2.4.
De varor som ska vara skattepliktiga definieras med hjälp av tulltaxans indelning i
Det är alltid varans
64
SOU 2015:30 Skatt på viss elektronik
Tabell 3.1 |
|
||
|
|
|
|
|
Exempel på varor: |
Kategori |
|
841810, 841821, 841829, 841830, |
Kylskåp och frysskåp. |
Vitvara |
|
841840 |
|
|
|
842211 |
|
Diskmaskiner |
Vitvara |
845011, 845012, 845019 |
Tvättmaskiner |
Vitvara |
|
845121 |
|
Torktumlare |
Vitvara |
847130, 847141, 847149 |
Datorer, bärbara datorer, |
Övrig elektronik |
|
|
|
läsplattor |
|
8508 11
851650, 851660 851711, 851712, 851718, 8517 62
Dammsugare |
Vitvara |
Spisar, mikrovågsugnar |
Vitvara |
Mobiltelefoner, vanliga tele- |
|
foner, trådlösa telefoner, routrar |
|
och trådlösa nätverk. |
|
8519 |
30, |
8519 50, 8519 81 och |
Övrig elektronik |
|
8519 |
89 |
|
|
|
8521 |
10 och 8521 90 |
Övrig elektronik |
||
8527 |
12, |
8527 13, 8527 19, 8527 |
Radioapparater |
Övrig elektronik |
91, 8527 |
92 och 8527 99, |
|
|
|
852841, 852849, 852871, 852872, |
Övrig elektronik |
|||
852873 |
|
tjocka. |
|
|
852851, 852859 |
Dataskärmar |
Övrig elektronik |
||
950450 |
|
Spelkonsoler |
Övrig elektronik |
|
3.2.3Beskattning utifrån varans vikt
Utredningens förslag är att skatten tas ut per kilo vara. Detta eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer flamskydds- medel. I en studie genomförd av utredningen framkom att stor- leken på varans kretskort, som står för en stor andel av före- komsten av flamskyddsmedel, samvarierar med varans vikt för varor inom gruppen övrig elektronik. Att beskattning sker utifrån varans vikt är därför rimligt.
Vitvaror väger i regel mycket samt har i sammanhanget relativt små kretskort. Kretskorten utgör därför en relativt låg andel av vikten. Detsamma kan antas gälla för den totala mängden flam- skyddsmedel i vitvaror. För att inte vitvaror ska få en oproportion- erligt hög skatt bör därför skattesatserna sättas olika för vitvaror och övrig elektronik. Därför föreslår utredningen en lägre skatte- sats på vitvaror och en högre skattesats på övrig elektronik.
65
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
3.2.4Skattesatser
Syftet med den föreslagna skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En lämplig nivå på skatten är därmed en sådan nivå som medför att förekomsten av och män- niskors exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Skatten ska inte sättas så högt att den i praktiken innebär ett för- bud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir.
Utredningen har bedömt att en rimlig målsättning är att minska försäljningen av viss elektronik som inte får högsta skatteavdrag med i storleksordningen 5 procent. Därefter har förslag på lämpliga skattenivåer tagits fram baserat på tillgänglig pris- och viktstatistik för de aktuella varugrupperna tillsammans med tillgänglig forsk- ning kring priselasticiteter som kan tillämpas på de aktuella varu- grupperna. Vid valet av lämplig utfasningstakt, och därmed lämp- liga skattenivåer, har utredningen bedömt att eftersom det handlar om en helt ny typ av skatt med betydande osäkerhet vad gäller de förväntade effekterna, så bör skattenivåerna inledningsvis sättas förhållandevis lågt. Med låga skattesatser uppstår inte heller så stora konkurrensnackdelar för butiksförsäljning och
3.2.5Ett högsta skattebelopp per vara
Utredningen föreslår ett maximalt skattebelopp per vara. Skälet till detta är att ingen vara ska få en oproportionerligt hög skatt vilket annars skulle kunna bli fallet för vissa tunga varor. Skatt ska betalas med maximalt 320 kronor per skattepliktig vara.
Vad som ska anses utgöra en (1) vara får i varje enskilt fall avgöras enligt den Kombinerade nomenklaturens tolkningsregler, bestämmelser, anvisningar, förklarande anmärkningar, m.m. som finns meddelade i anslutning till den Kombinerade nomenklaturens indelning i avdelningar, kapitel och nummer. Detta innebär exempel- vis att tillbehör som samförpackas och säljs tillsammans med en vara utgör en del av varan och därmed ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt medan tillbehör som säljs separat inte utgör en
66
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
del av varan och följaktligen inte ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt.
3.2.6Differentiering genom skatteavdrag
Genom att ge möjlighet till skatteavdrag kommer skatten på viss elektronik ge en styrande effekt mot mindre farliga flamskydds- medel. Av de hundratals flamskyddsmedel som finns på marknaden är många dåligt studerade och deras miljö- och hälsoeffekter därför inte väl kända. Utredningen har bedömt det som omöjligt att värdera varje flamskyddsmedels farlighet individuellt och i stället försökt kategorisera flamskyddsmedlen i grupper som sinsemellan har olika hög hälso- och miljöpåverkan. Generellt sett kommer den föreslagna skatten styra mot lägre hälso- och miljöeffekter.
Utredningen har efter samråd med expertis delat in flam- skyddsmedel i tre olika grupper. Den första gruppen består av flamskyddsmedel som innehåller
Den andra gruppen består av bromerade eller klorerade flam- skyddsmedel som är reaktivt tillsatta. Även om dessa inte sprider sig lika lätt till den omgivande miljön så är detta en problematisk grupp ämnen som i regel är mycket svårnedbrytbara. Vid förbrän- ning kan dessa ämnen bilda dioxiner. Tetrabromobisfenol A, TBBPA, som är mycket vanligt i kretskort tillhör denna grupp. De skattepliktiga varor som varken innehåller additivt tillsatta före- ningar av brom- klor eller fosfor eller reaktivt tillsatta bromerade eller klorerade föreningar föreslås därför få göra ett skatteavdrag på 75 procent.
Den tredje gruppen är övriga flamskyddsmedel, bland annat oorganiska flamskyddsmedel som i regel bedöms ha lägre miljö-
67
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
och hälsoeffekter. Men inte heller dessa flamskyddsmedel är ofar- liga för människor och miljö. Utredningens förslag innebär att det inte kommer att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga varor bedöms innehålla flamskyddsmedel som alla har mer eller mindre dåliga hälso- och miljöegenskaper samt andra farliga ämnen. Elektronik innehåller så mycket farliga ämnen att den måste sorteras som farligt avfall. Både flamskydds- medel och andra farliga ämnen riskerar att spridas till människors hemmiljö och andra miljöer där människor vistas.
Tabell 3.2 Utredningens förslag på skattesatser på viss elektronik
Varans riskklass |
Vitvaror |
Övrig elektronik |
Maximalt skattebelopp |
Skatt |
8 kr/kg |
120 kr/kg |
320 kr/vara |
Skatt med avdrag 50 procent |
4 kr/kg |
60 kr/kg |
160 kr/vara |
Skatt med avdrag 75 procent |
2 kr/kg |
30 kr/kg |
80 kr/vara |
3.2.7Kemiska ämnen i särskilda delar av utrustningen
Elektronik är en varugrupp som kännetecknas av att varorna är sammansatta av en rad olika delar som består av en rad olika ämnen. Avdragsrätten som baseras på att vissa ämnen inte före- kommer i varan måste anpassas till detta förhållande.
En avdragsrätt som baserar sig på att ämnet inte förekommer på något ställe i varan kan möta praktiska tillämpningsproblem. Efter- som ett ämne kan förekomma på ett mycket stort antal ställen i varan skulle ett sådant avdrag kräva ett mycket stort antal mät- ningar för att fastställa att ämnet inte förekommer i varan.
I stället har utredningen valt en modell där frånvaro av riskflam- skyddsmedel i några i förhand specificerade delar av varan berät- tigar till skatteavdrag. På så sätt minskas behovet av mätningar samtidigt som risken för att olika resultat fås vid två olika mättill- fällen minimeras. De delar som har valts ut är varans kretskort samt plastdelar som överstiger 25 gram eftersom flamskyddsmedel till stora delar återfinns i sådana delar.
68
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
3.2.8Mätteknik och haltgränser
Om ett kretskort eller en plastdel innehåller
Om materialet innehåller något av grundämnena brom eller klor över en haltgräns på 0,1 procent av materialets vikt ska det anses som att materialet innehåller brom- eller klorföreningar. Mätning kan göras med exempelvis
3.3Vem som ska vara skattskyldig
3.3.1Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning, införsel och import
Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt bland de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller skatt på viss elektronik. Som utgångspunkt bör skattskyldigheten placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige.
Skattskyldig ska därmed den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skattepliktiga varor från annat
Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. Bestämmelserna bör därför utformas så att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa ett system med godkända lager- hållare.
69
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
3.3.2Godkänd lagerhållare
Ett system med godkända lagerhållare tillämpas i dag avseende snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, LTS, och för vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Även i den nu upphävda lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel tillämpades ett system med godkända lagerhållare. Utredningen föreslår att ett motsvarande system med godkända lagerhållare införs även för skatt på viss elektronik. Konstruktionen med lager- hållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens inträde skjuts upp då varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för annat ändamål, exempelvis egen användning. Detta innebär att godkända lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.
Den som avser att tillverka, föra in respektive importera skatte- pliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig. I syfte att skatten inte ska medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skatte- pliktiga varor från svenska leverantörer bör också den som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor kunna godkännas som lager- hållare. Även sådana aktörer bör kunna godkännas utan annat sär- skilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig.
I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt LTS och LSE bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anför- tros sådan ställning. Vid prövningen ska Skatteverket göra en bedömning av sökandens lämplighet och det ligger i sakens natur att det med ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i detta sammanhang menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande.
70
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
För den som inte kan godkännas som lagerhållare eller den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande gäller i stället att skattskyldighet inträder redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.
3.3.3Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas
Vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer också han- del med elektronikvaror genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande.
Om sådana inköp sker hos svenska säljare ska varorna beskattas enligt utredningens förslag. Beroende på vilka aktörer som hanterat varorna kan skattskyldighet redan ha inträtt i ett tidigare led i för- säljningskedjan och skatten utgör då en del av det pris som efter- följande led betalar för varorna. Om skattskyldighet inte inträtt i ett tidigare led, vilket normalt sett är fallet om säljaren i ovanstå- ende exempel är godkänd lagerhållare, kommer skattskyldighet att inträda för lagerhållaren med anledning av försäljningen till kon- sument.
Om däremot inköpen sker hos utländska säljare kommer varorna inte att beskattas enligt utredningens förslag. Det finns flera skäl till att utredningen föreslår en sådan ordning.
Ett skäl är den förhållandevis komplicerade utformning som en kemikalieskatt av nödvändighet måste ha. Förslaget om skatt på viss elektronik innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för skatt på varor som inte innehåller vissa kemiska ämnen. För att ta tillvara rätten till avdrag behöver den som är skattskyldig kunna visa att varorna inte innehåller sådana ämnen. Utredningen anser att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestäm- melser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt som den föreslagna skatten på viss elektronik. Förvisso kan företag i andra
71
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
skatter. De nämnda skatterna är harmoniserade inom EU. Beskatt- ningen sker enligt lagstiftningar som utformats enligt bestä- mmelser i
Vidare bedömer utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redo- visas. Så kan vara fallet även med de harmoniserade skatterna som nämndes ovan. Men för dessa skatter är det fråga om att medlems- staterna har ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. För den föreslagna skatten på viss elektro- nik kommer det däremot enbart att vara fråga om ett ensidigt intresse från svenskt håll att andra länder ska vara behjälpliga. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp anser utredningen att en svensk skattelagstiftning (som inte är harmoni- serad inom EU) inte bör utformas på så sätt att Skatteverket ska behöva ta omfattande hjälp från beskattningsmyndigheter i andra länder för att upprätthålla kontrollen av skatten.
När det gäller de harmoniserade skatterna har berörda företag också möjlighet att vända sig till sina nationella myndigheter för att få information och vägledning om vad som gäller angående eventu- ell skattskyldighet i annan medlemsstat. Någon sådan hjälp kan företag i andra
Utredningen har övervägt om bestämmelserna om skattskyldig- het bör utformas på så sätt att någon annan än den utländske säljaren ska anses vara skattskyldig för sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, post- order eller liknande. Utredningen har dock stannat vid bedöm- ningen att detta inte är lämpligt. Utredningen anser att det vore att ställa allt för långtgående krav på fraktförare om dessa skulle vara
72
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
skattskyldiga. Utredningen anser inte heller att de svenska konsumenterna som beställer varor från utländsk säljare bör vara skattskyldiga. Privatpersoner bör inte omfattas av skyldighet att redovisa och betala punktskatt.
Mot bakgrund av de skäl som redovisas ovan anser utredningen att sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, postorder eller liknande inte ska beskattas enligt den föreslagna lagen om skatt på viss elektronik.
3.4Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall
I syfte att varor inte ska bli dubbelbeskattade och för att undvika att skatt ska behöva betalas för varor som inte kommer till sådan användning som motiverar att skatt ska tas ut föreslår utredningen att varor enligt vissa förutsättningar ska vara undantagna från beskattning. Den lagtekniska lösningen att åstadkomma detta är att varorna undantas från skattskyldighetens inträde för den som är godkänd lagerhållare. Följande varor undantas:
vara för vilken skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt,
vara som levereras till köpare i annat land,
vara som blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda hän- delser eller force majeure,
vara som lämnas för avfallsåtervinning, samt
vara som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara
I nu befintliga punktskattelagstiftningar är det vanligt att den typ av skattebefrielser som nämns ovan regleras genom att den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på varor. Utredningen anser att en sådan lagteknisk lösning inte är lämplig för skatten på viss elektronik, se avsnitt 12.2.10.
73
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
3.5Förfarandet vid beskattning
I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast träng- selskatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL.
Utredningen anser att bestämmelserna i SFL ska tillämpas även för skatten på viss elektronik. Därmed gäller att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.
Enligt utredningens förslag ska skatten i vissa fall betalas till Tullverket. I sådana fall är förfarandebestämmelserna i tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.
3.6Företagens administration och egenkontroll
De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Olika företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag kommer att kunna få utförlig och tillförlitlig doku- mentation om utrustningens innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att förlita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredovisningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatte- avdrag.
3.7Ersättningsfrågor och varuprover
Som framgår ovan ska bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, vara tillämpliga för skatten på viss elektronik. I de fall skatten ska betalas till Tullverket är dock bestämmelserna i
74
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga istället för bestämmelserna i SFL.
I 43 kap. SFL regleras möjligheten till ersättning för kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som företag och enskilda skäligen har behövt för att ta tillvara sin rätt i skatteärenden. Rätt till ersättning prövas efter särskild ansökan. Utredningen anser att det inte behövs någon särskild reglering för sådana kostnader som uppkommer i skatteärenden som avser skatten på viss elektronik. Rätten till ersättning för sådana kostnader får, precis som för andra skatter, avgöras enligt bestämmelserna i 43 kap. SFL.
Av bestämmelserna i SFL följer att Skatteverket har möjlighet att kräva att varuprover lämnas för punktskattekontroll. Att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov framgår av 37 kap. 6 § andra stycket SFL. Av 41 kap. 7 § SFL framgår att vid en revision får revisorn ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Dessa bestämmelser ska tillämpas även för skatten på viss elektronik.
När det gäller varuprover skiljer sig den föreslagna skatten på viss elektronik från andra skattelagstiftningar. Framför allt vad avser värdet på de varor som ska lämnas som varuprov. För skatten på viss elektronik kommer det att vara fråga om varor som i vissa fall betingar höga varuvärden. Varorna kommer också att behöva förstöras i samband med kontrollen eftersom det i annat fall inte är möjligt att analysera vilka kemiska ämnen som varorna innehåller. Enligt utredningens uppfattning är det därför rimligt att det all- männa står för kostnaderna för sådana varuprover. Särskild bestäm- melse om ersättning för varuprov tas därför in i lagen om skatt på viss elektronik. Den myndighet som begär att varuprov ska lämnas ska ersätta värdet av varorna. Myndigheten ska på eget initiativ betala ut ersättningen. Ersättningen ska betalas enligt samma rutiner som gäller för sådan ersättning efter ansökan som nämnts ovan. Ersättningen ska avse belopp som motsvarar det värde varorna skulle inbringa vid försäljning. Om varuprov ska lämnas av skattskyldig som säljer varor till detaljhandlare ska ersättning ske med belopp som motsvarar det pris den skattskyldige skulle sålt varan för till detaljhandlaren, inte med det marknadspris varan säljs för i detaljhandeln. Om varuprov ska lämnas av detaljhandlare ska ersättning ske med belopp som motsvarar det pris detaljhandlaren
75
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
skulle sålt varan för till konsument. Ersättning ska således ske med belopp som motsvarar det enskilda företagets pris vid försäljning. Om Skatteverket eller Tullverket begär att varuprov ska lämnas ska myndigheterna ordna med frakt, förvaring, provtagningar m.m. Den som ska lämna varuprov ska således inte behöva drabbas av några kostnader för detta.
3.8Utvärdering och uppdatering
Utredningens bedömning är att om denna skatt införs så ska den vara föremål för löpande utvärdering och uppdatering. Exempel på justeringar som kan komma att behöva göras är:
1)Lägga till eller dra ifrån
2)Ändra på reglerna för rätt till skatteavdrag.
3)Justera skattenivåer.
Utredningen föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen återkommande uppdrag att utvärdera om skatten har avsedd styr- effekt. Sådant uppdrag ska ges när regeringen finner det påkallat men enligt utredningens uppfattning bör det inte ske mer sällan än vart tredje år. Regeringen bör i uppdraget anvisa Kemikalie- inspektionen att redovisa myndighetens bedömning av om skatten har haft avsedd styreffekt samt redovisa eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna. Regeringen bör anvisa Kemi- kalieinspektionen att samråda med Skatteverket och Tullverket vid genomförandet av uppdraget. Enligt utredningens uppfattning bör genomförd utvärdering, tillsammans med eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna, sammanställas i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till Finansdepartementet.
76
4Skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad
och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
Utredningens förslag: Det införs en punktskatt på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Skatten ska uppgå till 10 kronor per kilo vara. Skatteavdrag medges med 50 procent av skatten för de varor som inte innehåller någon av de ftalater som finns uppräknade i lagförslagets 5 §. Uppräkningen av ftalater i 5 § motsvarar de ftalater som är upptagna på den så kallade kandidatförteck- ningen1 i dess lydelse den 1 januari 2015. Skatteavdrag medges med 75 procent av skatten för varor som varken innehåller någon av de ftalater som räknas upp i 5 § eller någon av de ftalater som räknas upp i lagförslagets 6 §. Uppräkningen av ftalater i 6 § motsvarar de ftalater enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till
1Kandidatförteckning över
2Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
77
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
4.1Inledning
Kemikalieskatteutredningen har valt att inrikta sitt arbete på att föreslå åtgärder som syftar till att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta återfinns i damm i människors hem är ftalater. De ftalater som hittas i hemmen kommer till stor del från golv- beläggningar av PVC.3 Utredningen föreslår därför en skatt på varor hänförliga till
En rad ftalater är förbjudna i leksaker. Dessa ämnen förekom- mer trots detta ändå i leksaker på marknaden. För att bättre komma tillrätta med användningen av förbjudna ftalater, föreslår utredningen att det parallellt med skatten sker en utbyggnad av dagens kemikalietillsyn av bland annat leksaker. Se kapitel 5.
4.2Skattens konstruktion och storlek
4.2.1Val av skattekonstruktion
Utredningen har valt att använda sig av skattekonstruktionen Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet. Detta är en av fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12. Denna skattekonstruktion bygger på principen att samtliga varor inom avgränsade varugrupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om denne kan visa att vissa listade farliga ämnen inte förekommer i varan.
Denna konstruktion underlättar administrationen och kontrollen av skatten eftersom samtliga varor inom varugruppen blir skatte- pliktiga. Utredningen bedömer att skattekonstruktionen är en förutsättning för en väl fungerande skattekontroll i detta fall. Se även diskussionen i avsnitt 12.1.
3 KemI Rapport nr 8/13. Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. S. 20. Sundbyberg 2013.
78
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
4.2.2Skattepliktiga varor
Vilka varor som ska vara skattepliktiga måste vara tydligt avgränsat. Den som ska betala skatt måste ha klart för sig vilka varor som omfattas av skatteplikt. Ett sätt att avgränsa det skattepliktiga området är att avgränsa med hjälp av tulltaxeindelning. Att använda tulltaxeindelningen har flera fördelar, se avsnitt 12.2.4.
De varor som ska vara skattepliktiga definieras med hjälp av tull- taxans indelning i
Det är alltid varans
Tabell 4.1
Varugrupp |
|
Golvbeläggningsmaterial, vägg- eller takbekläd- |
3918 10 |
nad av polymerer av vinylklorid |
|
4.2.3Beskattning utifrån varans vikt
Utredningens förslag är att skatten tas ut per kilo vara. Detta eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer farliga ämnen. Att utgå från varans vikt är därför rimligt.
4.2.4Skattesatser
Syftet med den föreslagna skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En lämplig nivå på skatten är därmed en sådan nivå där förekomsten av och människors exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Skatten ska inte sättas så högt att den i praktiken innebär ett förbud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir.
Utredningen har bedömt att en rimlig målsättning kan vara att minska försäljningen av de varor som är skattepliktiga och som inte
79
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
är berättigade till högsta skatteavdrag med i storleksordningen 10 procent. Därefter har förslag på lämpliga skattenivåer tagits fram baserat på beräkningar som bygger på tillgänglig pris- och vikt- statistik för de aktuella varugrupperna samt antaganden om egen- priselasticiteter samt korspriselasticiteter. Vid valet av lämplig utfas- ningstakt, och därmed lämpliga skattenivåer, har utredningen bedömt att eftersom det handlar om en helt ny typ av skatt med betydande osäkerhet vad gäller de förväntade effekterna, så bör skattenivåerna inledningsvis sättas förhållandevis lågt. De före- slagna skattesatserna redovisas i tabell 4.4.
4.2.5Differentiering genom skatteavdrag
Olika additiv ingår i
Utredningen har delat in additiven i tre olika grupper. Den första gruppen består av ftalater som är upptagna på den så kallade kandidatförteckningen till
4 Kandidatförteckning över
80
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
Den andra gruppen består av de ftalater enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till
Den tredje gruppen är övriga additiv, bland annat PVC som innehåller alternativa mjukgörare som exempelvis Dinch eller PVC som inte innehåller mjukgörare. Men inte heller den tredje gruppen är ofarlig för människor och miljö. Utredningens förslag innebär att det inte kommer att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga skattepliktiga varor inne- håller PVC som, tillsammans med de olika additiv som tillsätts för att ge
5 Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
81
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … SOU 2015:30
Tabell 4.2 |
Ftalater på |
||
|
Ftalater upptagna på kandidatförteckningen 1/1 2015 |
||
|
|
|
|
|
Namn |
Eventuell förkortning |
|
|
DEHP |
||
|
Dibutylftalat |
DBP |
|
|
Diisobutylftalat |
DIBP |
|
|
* |
||
|
|
||
|
Bensylbutylftalat |
BBP |
|
|
Di(grenade |
DIHP* |
|
|
Di(grenade och raka |
* |
|
|
|
|
|
|
1,2- |
DHNUP* |
|
|
|
Benzendikarboxylsyradipentylester, |
|
|
|
grenad och rak, |
|
|
|
ftalat, Dipentylftalat |
|
|
Diisopentylftalat, diamylftalat |
* |
|
|
* |
||
|
Dipentylftalat |
DPP* |
|
|
Dihexylftalat |
DHP* |
|
* Sällsynt i byggvaror. |
|
|
|
Tabell 4.3 |
Ftalater som omfattas av punkterna 51 och 52 i bilaga XVII |
||
|
till |
||
|
kandidatförteckningen |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Förkortning |
|
Diisononylftalat |
DINP |
||
Diisodecylftalat |
DIDP |
||
|
DNOP* |
||
*Sällsynt i byggvaror.
6Kandidatförteckning över
7Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
82
SOU 2015:30 Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …
Tabell 4.4 |
Utredningens förslag på skattesatser |
|
|
|
|
|
|
Varugrupp |
|
Skatt |
|
|
|
|
|
Golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av PVC |
3918 10 |
10 kronor/kg |
|
Skatt med avdrag 50 procent |
3918 10 |
5 kronor/kg |
|
Skatt med avdrag 75 procent |
3918 10 |
2,5 kronor/kg |
|
4.2.6Mätteknik och haltgränser
Skatteavdrag kan göras om varan inte innehåller ämnen enligt tabellerna ovan i högre andel än 0,1 procent av varans vikt. Ftalater förekommer i regel i halter om
Med varan avses samtliga delar exklusive förpackning. Till- verkarna av en vara vet vilka mjukgörande medel de använder och kan informera sina kunder om innehållet.
Förekomst av ftalater kan indikeras med ett instrument som använder sig av infraröd strålning, ett så kallat
En sådan mätning går att genomföra på mycket kort tid, ungefär en minut. Detta instrument kan dock ibland ha svårt att ge tydliga besked, exempelvis vid blandningar av olika ftalater eller vid skrov- liga ytor. I sådana fall kan våtkemisk analys behöva genomföras.
Den våtkemiska analysen som kan behöva göras i vissa fall är av standardkaraktär och genomförs av ett stort antal laboratorier. Prisnivån ligger kring 1 000 kronor per analys och tar någon timme eller mer i anspråk för ett väl utrustat laboratorium. Eftersom det finns existerande regleringar som kräver att dessa analyser genom- förs finns det redan standardiserade testpaket på marknaden.
83
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
4.3Vem som ska vara skattskyldig
4.3.1Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning, införsel eller import
Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt i kedjan av de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid. Som utgångspunkt bör skattskyldigheten därmed placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige.
Skattskyldig ska den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skatte- pliktiga varor från annat
Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. Bestämmelserna bör därför utformas så att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa ett system med godkända lager- hållare.
4.3.2Godkänd lagerhållare
Ett system med godkända lagerhållare tillämpas i dag avseende snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, LTS, och för vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Även i den nu upphävda lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel tillämpades ett system med godkända lagerhållare. Utredningen föreslår att ett motsvarande system med godkända lagerhållare införs även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid. Konstruktionen med lager- hållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens
84
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
inträde skjuts upp då varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för annat ändamål, exempelvis egen användning. Detta innebär att godkända lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.
Den som avser att tillverka, föra in respektive importera skatte- pliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig. I syfte att skatten inte ska medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skatte- pliktiga varor från svenska leverantörer bör också den som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor kunna godkännas som lager- hållare. Även sådana aktörer bör kunna godkännas utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig.
I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt LTS och LSE bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anför- tros sådan ställning. Vid prövningen ska Skatteverket göra en bedömning av sökandens lämplighet och det ligger i sakens natur att det med ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i detta sammanhang menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande.
För den som inte kan godkännas som lagerhållare eller den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande gäller i stället att skattskyldighet inträder redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.
85
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
4.3.3Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas
Vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer också handel med golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande.
Om sådana inköp sker hos svenska säljare ska varorna beskattas enligt utredningens förslag. Beroende på vilka aktörer som hanterat varorna kan skattskyldighet redan ha inträtt i ett tidigare led i för- säljningskedjan och skatten utgör då en del av det pris som efter- följande led betalar för varorna. Om skattskyldighet inte inträtt i ett tidigare led, vilket normalt sett är fallet om säljaren i ovanstå- ende exempel är godkänd lagerhållare, kommer skattskyldighet att inträda för lagerhållaren med anledning av försäljningen till kon- sument.
Om däremot inköpen sker hos utländska säljare kommer varorna inte att beskattas enligt utredningens förslag. Det finns flera skäl till att utredningen föreslår en sådan ordning.
Ett skäl är den förhållandevis komplicerade utformning som en kemikalieskatt av nödvändighet måste ha. Förslaget om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för skatt på varor som inte innehåller vissa kemiska ämnen. För att ta tillvara rätten till avdrag behöver den som är skattskyldig kunna visa att varorna inte innehåller sådana ämnen.
Utredningen anser att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestämmelser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt som den före- slagna skatten. Förvisso kan företag i andra
86
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
vissa förutsättningar ska vara skyldiga att betala skatt i en annan medlemsstat. I de fallen är det som regel fråga om att företaget ska betala skatt i den andra medlemsstaten i stället för att betala skatt i den egna medlemsstaten. Det är således inte fråga om en för säljaren främmande typ av skatt som uppkommer med anledning av försäljningen till svenska kunder.
Vidare bedömer utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redo- visas. Så kan vara fallet även med de harmoniserade skatterna som nämndes ovan. Men för dessa skatter är det fråga om att medlems- staterna har ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. För den föreslagna skatten på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid kommer det däremot enbart att vara fråga om ett ensidigt intresse från svenskt håll att andra länder ska vara behjälp- liga. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp anser utredningen att en svensk skattelagstiftning (som inte är harmoniserad inom EU) inte bör utformas på så sätt att Skatte- verket ska behöva ta omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att upprätthålla kontrollen av skatten
När det gäller de harmoniserade skatterna har berörda företag också möjlighet att vända sig till sina nationella myndigheter för att få information och vägledning om vad som gäller angående even- tuell skattskyldighet i annan medlemsstat. Någon sådan hjälp kan företag i andra
Utredningen har övervägt om bestämmelserna om skattskyldig- het bör utformas på så sätt att någon annan än den utländske säljaren ska anses vara skattskyldig för sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, post- order eller liknande. Utredningen har dock stannat vid bedöm- ningen att detta inte är lämpligt. Utredningen anser att det vore att ställa allt för långtgående krav på fraktförare om dessa skulle vara skattskyldiga. Utredningen anser inte heller att de svenska kon-
87
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
sumenterna som beställer varor från utländsk säljare bör vara skattskyldiga. Privatpersoner bör inte omfattas av skyldighet att redovisa och betala punktskatt.
Mot bakgrund av de skäl som redovisas ovan anser utredningen att sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, postorder eller liknande inte ska beskattas enligt den föreslagna lagen om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
4.4Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall
I syfte att varor inte ska bli dubbelbeskattade och för att undvika att skatt ska behöva betalas för varor som inte kommer till sådan användning som motiverar att skatt ska tas ut föreslår utredningen att varor enligt vissa förutsättningar ska vara undantagna från beskattning. Den lagtekniska lösningen att åstadkomma detta är att varorna undantas från skattskyldighetens inträde för den som är godkänd lagerhållare. Följande varor undantas:
vara för vilken skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt,
vara som levereras till köpare i annat land,
vara som blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda hän- delser eller force majeure,
vara som lämnas för avfallsåtervinning, samt
vara som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara
I nu befintliga punktskattelagstiftningar är det vanligt att den typ av skattebefrielser som nämns ovan regleras genom att den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på varor. Utredningen anser att en sådan lagteknisk lösning inte är lämplig för skatten på golv- beläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid, se avsnitt 12.2.10.
88
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
4.5Förfarandet vid beskattning
I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast trängsel- skatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL.
Utredningen anser att bestämmelserna i SFL ska tillämpas även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Därmed gäller att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.
Enligt utredningens förslag ska skatten i vissa fall betalas till Tullverket. I sådana fall är förfarandebestämmelserna i tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.
4.6Företagens administration och egenkontroll
De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Olika företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag får utförlig och tillförlitlig dokumentation om varornas innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att för- lita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredo- visningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatteavdrag.
4.7Ersättningsfrågor och varuprover
Som framgår ovan ska bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, vara tillämpliga för skatten på golvbeläggnings- material, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. I de fall skatten ska betalas till Tullverket är dock bestämmelserna i
89
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga istället för bestämmelserna i SFL.
I 43 kap. SFL regleras möjligheten till ersättning för kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som företag och enskilda skäligen har behövt för att ta tillvara sin rätt i skatteärenden. Rätt till ersättning prövas efter särskild ansökan. Utredningen anser att det inte behövs någon särskild reglering för kostnader som upp- kommer i skatteärenden som avser skatten på golvbeläggnings- material, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Rätten till ersättning för sådana kostnader får, precis som för andra skatter, avgöras enligt bestämmelserna i 43 kap. SFL.
Av bestämmelserna i SFL följer att Skatteverket har möjlighet att kräva att varuprover lämnas för punktskattekontroll. Att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov framgår av 37 kap. 6 § andra stycket SFL. Av 41 kap. 7 § SFL framgår att vid en revision får revisorn ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Dessa bestämmelser ska tillämpas även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
4.8Utvärdering och uppdatering
Utredningens bedömning är att om denna skatt införs så ska den vara föremål för löpande utvärdering och uppdatering. Exempel på justeringar som kan komma att behöva göras är:
1)Lägga till eller dra ifrån
2)Ändra på reglerna för rätt till skatteavdrag.
3)Justera skattenivåer.
Utredningen föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen återkommande uppdrag att utvärdera om skatten har avsedd styr- effekt. Sådant uppdrag ska ges när regeringen finner det påkallat men enligt utredningens uppfattning bör det inte ske mer sällan än vart tredje år. Regeringen bör i uppdraget anvisa Kemikalie- inspektionen att redovisa myndighetens bedömning av om skatten har haft avsedd styreffekt samt redovisa eventuella förslag till
90
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
ändringar av skattebestämmelserna. Regeringen bör anvisa Kemikalieinspektionen att samråda med Skatteverket och Tullverket vid genomförandet av uppdraget. Enligt utredningens uppfattning bör genomförd utvärdering, tillsammans med eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna, sammanställas i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till Finansdepartementet.
91
5Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och övriga konsumentvaror
Utredningens förslag: De föreslagna punktskattelagstiftning- arna bör kompletteras med ökad marknadskontroll av förbjudna ämnen i elektronik, leksaker och andra konsumentvaror. Kemi- kalieinspektionen ges ökade resurser med 15 miljoner kronor per år för marknadskontroll av konsumentvaror. Kommuner och länsstyrelser ska ha möjlighet att skicka in prover för analys till Kemikalieinspektionen.
5.1Inledning
I dag genomför Kemikalieinspektionen marknadskontroll av reglerade ämnen i elektronik, leksaker och andra konsumentvaror som sätts ut på den svenska marknaden. Tillsynens omfattning är enligt utredningens och Kemikalieinspektionens egen bedömning inte tillräckligt omfattande.1 Utredningen har också erfarit att vissa branschorganisationer uttrycker oro för att dagens begränsade marknadskontroll ska snedvrida konkurrensen till oseriösa aktörers fördel.
Denna utrednings skatteförslag inriktas inte mot innehållet av förbjudna ämnen som finns i exempelvis elektronik och leksaker och som också hamnar i människors hemmiljö. För att komma åt förekomsten av förbjudna ämnen föreslås därför en utökad mark-
1 Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013, Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.
93
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
SOU 2015:30 |
nadskontroll av leksaker och elektronik men även av andra varor som kan tänkas bidra med farliga ämnen till människors hemmiljö.
Utredningen har övervägt olika vägar för att stärka efterlev- naden av rådande regleringar och kommit fram till att ökad mark- nadskontroll är den mest framkomliga vägen. Se även en fördjupad analys av olika styrmedel i Kapitel 10. Varför skatt och ökad tillsyn?
5.2Bakgrund
I dag har Kemikalieinspektionen cirka fem årsarbetskrafter för till- syn av varuområdet, främst leksaker, barnartiklar, byggvaror, inred- ning, elektronik, kläder och accessoarer. Kemikalieinspektionen har traditionellt tidigare fokuserat tillsynsverksamheten på kemiska produkter och inte så mycket på kemiska risker från varor. Myn- digheten har dock under de senaste åren med stöd av extra resurser i regeringens uppdrag handlingsplan för en giftfri vardag lagt ökade resurser på marknadskontroll av konsumentvaror.
Inom den operativa tillsynen kontrollerar Kemikalieinspektionen att företag följer de lagar och regler som finns inom Kemikalie- inspektionens tillsynsområde, ser till att eventuella brister åtgärdas och tillhandahåller information som underlättar för företagen att tolka och följa reglerna. Därigenom säkras också att företag som importerar eller tillverkar kemikalier och varor verkar under samma konkurrensmässiga villkor i förhållande till gällande regelverk. I tillsynen kontrolleras att varor som tillhandahålls på marknaden inte innehåller förbjudna ämnen och att ekonomiska aktörer fullgör sina informationsskyldigheter. Kontrollen sker genom granskning av märkning, kemiska analyser och granskning av företagens rutiner och arbetssätt. Kemikalieinspektionen äger ett
I de fall lagstiftningens krav inte är uppfyllda ställs krav på rät- telse som också kan innebära saluförbud om det är motiverat. Vid misstanke om brott överlämnas ärendet till åklagarmyndigheten, i andra fall kan andra sanktioner, till exempel miljösanktionsavgift bli aktuellt.
94
SOU 2015:30 |
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
För varor finns till skillnad från kemiska produkter och bekämpningsmedel inget krav på anmälan till ett register som kan användas för att prioritera tillsynen. Tillsynsarbetet för varor prio- riteras därför utifrån en fastställd strategi2 som baseras på en systematisk bedömning av följande kriterier:
Risk för att människor eller miljön utsätts för skador
Sannolikhet att farligt ämne kan finnas i en vara
Rättsliga och praktiska möjligheter att utöva tillsyn.
Kemikalieinspektionen använder i dag externa analysföretag och har i dag inget eget laboratorium.
Kemikalieinspektionen bedriver i dag tillsynsvägledning till Läns- styrelser och kommuner. Omfattningen av den tillsyn dessa bedriver avseende farliga ämnen i varor är mycket varierande. Kom- muner och länsstyrelser har inget tillsynsansvar för lagen om leksakers säkerhet.
5.3Ökade resurser till marknadskontroll
5.3.1Förstärkt bemanning hos Kemikalieinspektionen
I dag har Kemikalieinspektionen resurser som motsvarar fem hel- tidstjänster som ansvarar för den nationella tillsynen av områdena leksaker, barnartiklar, byggvaror, inredning, elektronik, kläder och accessoarer. Kemikalieinspektionen3 bedömer att behovet uppgår till 20 heltidstjänster. Utredningen delar Kemikalieinspektionens bedömning att kontrollen behöver förstärkas. Utredningen föreslår därför att Kemikalieinspektionen ges resurser att bemanna en nationell enhet bestående av minst 20 inspektörer som endast fokus- erar på marknadskontroll av konsumentvaror.
Den förstärkta bemanningen kommer att möjliggöra ett mer systematiskt arbetssätt. Möjligheten att genomföra enklare kemiska analyser på plats ökar genom inköp av enklare analysutrustning. Dessutom föreslås marknadskontrollens omfattning öka genom att
2Strategi för effektiv tillsyn över kemikalier i varor KemI rapport 4/11. Sundbyberg 2011.
3Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013. Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.
95
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
SOU 2015:30 |
kommuner och länsstyrelser ges möjlighet att skicka in varuprover till Kemikalieinspektionen för enklare standardanalyser.
5.3.2Förstärkt analyskapacitet på Kemikalieinspektionen
Varuanalyser är ett viktigt verktyg för marknadskontrollen, men måste kombineras med inspektörstid för att ge en rättssäker hantering och för att uppnå syftet med lagstiftningen. Kemikalie- inspektionen föreslås få extra resurser för externa varuanalyser från specialiserade laboratorium. I dag bedömer utredningen att de begränsade möjligheterna att genomföra kemiska analyser är ett hinder för Kemikalieinspektionens marknadskontroll.
5.4Möjliga sätt att utveckla marknadskontrollen
Kemikalieinspektionens utökade marknadskontroll föreslås i stort följa det arbete som görs i dag. Utredningen har dock några tankar kring hur arbetet skulle kunna utvecklas i en situation med ökade resurser. Ökade resurser möjliggör fler kemiska analyser av kon- sumentvaror. Både genom att kemikalieinspektionen själv väljer ut varor för kontroll och genom att kommunernas miljö- och hälso- inspektörer ges möjlighet att skicka in varor. Utredningen skulle vilja se en substantiell ökning av antalet kemiska analyser av kon- sumentvaror till i storleksordningen 2 000 kemiska analyser årligen. I första hand avses en inledande analys med
96
SOU 2015:30 |
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
5.4.1Kommunernas miljö- och hälsoinspektörer
Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen, i linje med den tillsynsvägledning som redan bedrivs i dag, ska erbjuda kommuner och länsstyrelser att skicka in konsumentvaror för kemisk analys. Genom denna ordning möjliggörs med enkla medel att mark- nadskontrollen ökar lokalt och regionalt. Dock ska Kemikalie- inspektionen även fortsättningsvis ha huvudansvaret för att kemi- kalietillsyn bedrivs i hela Sverige.
5.5Förslag på utökade resurser till marknadstillsynen
Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen får ytterligare 15 miljoner kronor per år för att förstärka och utveckla marknadstill- synen. Se tabell 5.1.
Tabell 5.1 Förslag på årliga ökade anslag till Kemikalieinspektionen
|
Mkr/år |
15 inspektörer |
11,7 |
2 000 externa laboratorieanalyser per år |
3 |
Inköp av egen enklare mätutrustning |
0,3 |
97
6 Skattekontroll
Utredningens förslag: Skatteverket får en anslagsökning på 11,7 miljoner kronor årligen samt 9,4 miljoner kronor som ett engångsbelopp för det första året. Tullverket får en anslags- ökning med 2,2 miljoner kronor årligen samt 4,6 miljoner kronor som ett engångsbelopp under det första året.
6.1Skatteverkets kontrollverksamhet
Skatteverket ska precis som för andra skatter vara beskattnings- myndighet för skatten på viss elektronik och skatten på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. I vissa fall då varor importeras ska dock Tullverket vara beskattningsmyndighet i stället för Skatteverket, se avsnitt 6.3.
Skatteverkets befogenheter avseende kontroll av punktskatter regleras i dag i Skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Bestäm- melserna i SFL blir tillämpliga även för utredningens förslag till nya kemikalieskatter.
Befogenheterna består bland annat av möjligheten att förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna punkt- skattedeklaration. De består vidare av möjligheten att under vissa förutsättningar förelägga den som är eller kan antas vara deklara- tionsskyldig, och även vissa andra, att lämna uppgift för att kontrol- lera beskattningen. Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verksamheten.
Kontroller kan ske både hos den skattskyldige och genom att Skatteverket begär in underlag från den skattskyldige, så kallade skrivbordskontroller. En kontroll kan göras med anledning av att
99
Skattekontroll |
SOU 2015:30 |
en inkommen punktskattedeklaration befunnits innehålla fel eller oklarheter. Kontroll kan också göras med anledning av att Skatte- verket på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontroller i syfte att kontrollera att korrekt skatt har redovisats.
Revision är det mest omfattande kontrollverktyget som Skatte- verket förfogar över. Revision utförs normalt på plats hos det revi- derade företaget. Vid revision kontrolleras att de skatterättsliga regelverken följts och relevanta delar av bokföringen och under- lagen till deklarationen granskas.
Kontrollverksamheten av de föreslagna kemikalieskatterna bedöms kunna ske på motsvarande sätt som för övriga punktskat- ter med den skillnaden att det i större utsträckning kommer att vara nödvändigt för Skatteverket att låta genomföra kemiska analyser av varor.
6.1.1Förseningsavgift, ränta, skattetillägg och skönsbeskattning
Den som är skattskyldig ansvarar för att korrekt skatt redovisas och betalas och att det sker i rätt tid. Skatteverket har enligt Skatteförfarandelagens (2011:1244) bestämmelser flera påtryck- ningsmedel till sitt förfogande för att åstadkomma att den skatt- skyldige fullgör sina skyldigheter.
Om deklaration kommer in för sent till Skatteverket kan för- seningsavgift påföras. Avgiften är normalt 500 kronor.
Ränta beräknas dag för dag på saldot på skattekontot. En för sen inbetalning av skatt kan medföra att kostnadsränta ska betalas.
Skattetillägg tas ut om den skattskyldige lämnar en oriktig upp- gift i en deklaration eller någon annan handling som lämnas till ledning för beskattningen. Skattetillägg tas också ut i de fall skatten bestäms skönsmässigt när deklaration inte lämnats. Sådant skatte- tillägg ska dock undanröjas om deklaration därefter lämnas inom två månader. För punktskatter tas skattetillägg i normalfallet ut med 20 procent av den skatt som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits.
Om den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det kan Skatteverket förelägga denne att lämna deklaration. Om före- läggandet inte följs ska Skatteverket bestämma skatten till vad som
100
SOU 2015:30 |
Skattekontroll |
framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i ärendet, så kallad skönsbeskattning.
6.1.2Löpande uppföljning av godkännande som lagerhållare
I och med att de föreslagna skattelagstiftningarna innehåller en konstruktion med godkända lagerhållare kommer Skatteverket behöva ha en löpande uppföljning av dessa godkännanden. Så är fallet även för andra punktskattelagstiftningar som innehåller bestämmelser om godkännanden och återkallelse av godkännanden.
Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsättning- arna inte längre finns eller om lagerhållaren begär det.
Skatteverket kan besluta att återkalla godkännandet antingen med anledning av att de objektiva förutsättningarna inte längre föreligger eller med anledning av att företaget, med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt, inte längre anses vara lämpligt att ha kvar sitt godkännande.
Om företaget inte längre bedriver, och inte heller avser att bedriva, sådan verksamhet som utgör förutsättning för att bli god- känd ska Skatteverket återkalla godkännandet som lagerhållare. De objektiva förutsättningarna för godkännande föreligger i sådana fall inte längre.
Vad som ska föranleda att ett företag, med hänsyn till sina eko- nomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, ska anses vara olämpligt att ha kvar sitt godkännande måste avgöras från fall till fall där samtliga relevanta omständigheter beaktas. Precis som vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i andra punktskatte- lagstiftningar måste lämplighetsprövningen göras utifrån en bedöm- ning av risk för skatteundandragande. Endast de omständigheter, som var för sig eller tillsammans med andra omständigheter, inne- bär risk för skatteundandragande utgör skäl för återkallelse av ett godkännande.
Ett exempel är att företaget inte redovisar och betalar sina skat- ter och avgifter enligt gällande bestämmelser. Ett annat exempel är att företaget inte fullgör andra skyldigheter och förpliktelser gentemot det allmänna och att denna misskötsamhet innebär risk för skatteundandragande. Ett tredje exempel är att företaget har
101
Skattekontroll |
SOU 2015:30 |
sådan bristande ordning på bokföringsmaterial och annan relevant dokumentation att det kan ge upphov till skatteundandragande.
6.2Skatteverkets kostnader
Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare samt för de skattskyldiga som utan att vara lagerhållare yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor eller yrkesmässigt för in skattepliktiga varor från ett annat
Tabell 6.1 |
Initiala kostnader för Skatteverket år 1 |
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
Uppbyggnad av |
3 100 |
|
Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för |
1 600 |
|
laboratorieanalyser |
|
|
Personalkostnader inklusive |
4 700 |
|
Summa: |
|
9 400 |
Tabell 6.2 |
Löpande kostnader för Skatteverket |
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
Personalkostnader inklusive |
9 400 |
|
Årliga |
2 300 |
|
analysinstrument, kostnad för varuprov och laboratorieanalyser |
|
|
Summa: |
|
11 700 |
6.3Tullverket beskattningsmyndighet vid import
Om någon annan än godkänd lagerhållare yrkesmässigt importerar skattepliktiga varor från tredje land är utredningens förslag att Tullverket ska vara beskattningsmyndighet.
102
SOU 2015:30 |
Skattekontroll |
Tullverkets befogenheter avseende kontroll av punktskatter regleras i dag i Tullagen (2000:1281). Bestämmelserna i Tullagen blir tillämpliga även för utredningens förslag till nya kemikalie- skatter.
Befogenheterna består bland annat av möjligheten att förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna punktskattedeklaration i samband med importdeklaration. De består vidare av möjligheten att under vissa förutsättningar före- lägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig, och även vissa andra, att lämna uppgift för att kontrollera beskattningen. Tullverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verk- samheten.
Kontroller kan ske både hos den skattskyldige och genom att Tullverket begär in underlag från den skattskyldige, så kallade skrivbordskontroller. En kontroll kan göras med anledning av att en inkommen punktskattedeklaration befunnits innehålla fel eller oklarheter. Kontroll kan också göras med anledning av att Tull- verket på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontrol- ler i syfte att kontrollera att korrekt tull och skatt har redovisats.
Revision är det mest omfattande kontrollverktyget som Tull- verket förfogar över. Revision utförs normalt på plats hos det revi- derade företaget. Vid revision kontrolleras att de skatterättsliga regelverken följts och relevanta delar av bokföringen och under- lagen till deklarationen granskas.
Kontrollverksamheten av de föreslagna kemikalieskatterna bedöms kunna ske på motsvarande sätt som för övriga punkt- skatter.
6.3.1Tullverkets löpande kostnader
Tullverket har utifrån de
Sammantaget uppgår Tullverkets löpande kostnader för att administrera skatterna till 2,2 miljoner kronor per år.
103
Skattekontroll SOU 2015:30
Tabell 6.3 |
Tullverkets löpande kostnader |
|
|
|
|
|
|
Kostnad |
|
Skatten på viss elektronik, |
Skatten på golvbeläggnings- |
|
|
tkr/år |
material, väggbeklädnad |
|
|
|
och takbeklädnad av PVC, |
|
|
|
tkr/år |
Bedömning av om |
|
|
|
Skatteverket eller Tullverket |
|
|
|
är beskattningsmyndighet |
1 104 |
6 |
|
Kontroll av att rätt skatt |
|
|
|
är inbetald |
|
433 |
2 |
Djupare kontroller |
103 |
11 |
|
Laboratorieanalyser |
81 |
9 |
|
Uppföljning av interna |
|
|
|
kontroller |
|
24 |
3 |
Riskbaserade revisioner |
219 |
24 |
|
Underhåll av |
|
|
|
information till importörer |
|
|
|
och underhåll av instrument |
180 |
20 |
|
Summa: |
|
2 144 |
75 |
6.3.2Tullverkets initiala kostnader
Tullverket kommer att ha en del initiala kostnader med anledning av utredningens förslag. Se tabell 6.2. Under tidsperioden 1 maj 2016 till 31 december 2020 sker en implementering av den nya tull- kodexen som trädde i kraft den 1 november 2013. Detta medför en stor omställning för Tullverket under den kommande femårs- perioden med många tidskrävande projekt som ska genomföras med befintlig personal och budget.
På grund av dessa åtaganden bedömer utredningen att inför- andet av utredningens förslag till nya skatter kräver en högre kostnadskompensation under den första tiden. Efter denna period antas ett datastöd vara på plats som kan ersätta den manuella kontrollen av om deklaranterna är lagerhållare eller inte.
Sammantaget uppgår Tullverkets initiala kostnader till 4, 6 mil- joner kronor.
104
SOU 2015:30 Skattekontroll
Tabell 6.2 |
Tullverkets initiala kostnader |
|
|
|
|
|
|
Kostnad |
|
Skatten på viss elektronik, |
Skatten på golvbeläggnings- |
|
|
tkr/år |
material, väggbeklädnad |
|
|
|
och takbeklädnad av PVC, |
|
|
|
tkr/år |
Merkostnad för bedömning |
|
|
|
av om Skatteverket eller |
|
|
|
Tullverket är beskattnings- |
|
|
|
myndighet innan |
|
|
|
finns på plats |
|
3 313 |
17 |
Ändring i avgiftsföreskrifter |
49 |
5 |
|
Uppbyggnad av |
83 |
12,7 |
|
Utveckling av analysmetodik |
100 |
10 |
|
Inköp av instrument |
|
|
|
till laboratoriet, |
|
450 |
450 |
Intern utbildning |
|
|
|
och information |
|
90 |
10 |
Summa: |
|
4 085 |
505 |
105
7Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
7.1Inledning
En konsekvensanalys är ett strukturerat sätt att redovisa de för- och nackdelar som ett förslag till åtgärd för med sig för samhället som helhet och för olika aktörer.
En konsekvensanalys kan ses som en utvärdering som genom- förs innan man har bestämt sig för om man ska genomföra en åtgärd eller inte. Av naturliga skäl finns det inget exakt data- underlag för en åtgärd som fortfarande bara finns på utrednings- stadiet. Konsekvensanalysen är därför ett försök att beskriva vad som kommer att hända om åtgärden genomförs men analysen är en approximation. Av detta skäl görs i slutet av denna konse- kvensanalys ett antal känslighetsanalyser där de osäkra faktorer som är av störst betydelse för utfallet varieras.
7.2Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras
Syftet med skatten och de övriga åtgärder som analyseras i konse- kvensanalysen är att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö och därigenom begränsa män- niskors exponering av dessa ämnen.
107
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.3Beskrivning av problemet – hälsoeffekter av farliga ämnen i elektronik
7.3.1Flamskyddsmedel och andra ämnen
Elektronik innehåller många farliga ämnen. En grupp farliga ämnen är flamskyddsmedel.1 Eftersom elektronik kan bli varm när den används tillsätts flamskyddsmedel för att den inte ska börja brinna. Det har emellertid visat sig vara svårt att finna flamskyddsmedel som inte har negativa miljö- och hälsoegenskaper.
Flamskyddsmedlens giftighet varierar men de flamskyddsmedel utredningen har funnit effektbeskrivningar av är nästan alla i hög eller mycket hög grad bioackumulerande, d.v.s. de ansamlas i levande organismer.
Även de flamskyddsmedel som i studier har visat sig ha lägst miljö- och hälsoeffekter uppvisar negativa effekter. Exempel på hälsoeffekter som är vanliga hos oorganiska flamskyddsmedel är måttligt cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande effekter samt måttligt negativa effekter på fosterutvecklingen och den neuro- logiska utvecklingen.2
Utöver flamskyddsmedel innehåller elektronik ett mycket stort antal ämnen i form av olika typer av polymerer, mjukgörare, stabi- lisatorer, metaller och så vidare. I Kemikalieinspektionens PM
”Kemiska ämnen i elektroniska komponenter”3 listas i en bilaga på 25 sidor ett antal exempel på komponenter och vilka ämnen dessa består av. Även om varje ämne var för sig inte innebär någon omedelbar risk för konsumenten så innebär det stora flödet av elektronik, där varje produkt innehåller ett stort antal ämnen, sammantaget en hälsorisk. Det stora antalet ämnen gör det dess- utom omöjligt för forskarna att hinna kartlägga alla potentiella risker.
1Kemikalieinspektionen. Kemikalier i varor - Strategier och styrmedel för att minska risken med farliga ämnen i vardagen. 2011 3/11. Sundbyberg 2011.
2EPA, United States Environmental Protection Agency, An alternatives assessments for the flame retardant Decabromodiphenyl ether. (DecaBDE). January 2014.
3Kemiska ämnen i elektroniska komponenter, PM 3/12. Sundbyberg 2012.
108
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.3.2Additivt tillsatta flamskyddsmedel
Det finns skillnader i hur stora hälsorisker som olika flam- skyddsmedel innebär. Additivt tillsatta flamskyddsmedel är inte bundna till materialet lika hårt som reaktivt tillsatta ämnen. Detta innebär att flamskyddsmedlen lättare kan frigöra sig från materialet och i högre utsträckning hamna i människors hemmiljö. Resultatet blir en ökad risk för exponering för farliga kemikalier med negativa hälsoeffekter som följd. Det finns bromerade och klorerade flam- skyddsmedel som tillsätts additivt men även fosforbaserade flamskyddsmedel och oorganiska flamskyddsmedel.
Bromerade flamskyddsmedel uppvisar, beroende av exakt identi- tet, ett brett spektrum av toxiska effekter, till vilka hör sköld- körteleffekter, fortplantningstoxiska egenskaper, utvecklingstoxi- citet och möjligen cancerframkallande effekter.4 Användningen av denna typ av flamskyddsmedel har minskat, hur mycket är oklart. Klorerade flamskyddsmedel används inte lika mycket men uppvisar liknande egenskaper. Additivt tillsatta fosforbaserade flamskydds- medel är fortfarande vanliga. Fosforbaserade flamskyddsmedel uppvisar inbördes olikheter men, enligt EPA:s bedömning, har alla undersökta medel en hög eller mycket hög persistens. De flesta har en måttlig cancerogen effekt, några visar måttliga gentoxiska, reproduktionsstörande och neurologiska effekter, flera har mycket hög eller hög giftighet för vattenlevande organismer som ofta dessutom är kronisk.
7.3.3Bromerade och klorerade flamskyddsmedel
Det vanligaste flamskyddsmedlet i kretskort är i dag Tetrabromobis- fenol A. Den tillsätts reaktivt i själva plasten vilket innebär att den inte frigörs lika lätt som flamskyddsmedel som tillsätts additivt. Tetrabromobisfenol A har av den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA bedömts ha en väldigt hög akut giftighet
4 EFSA (2014) Brominated flame retardants http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/bfr.htm (updated March 11, 2014, Accessed March 12, 2015 och DiGangi, J., Blum, A., Bergman, Å., de Wit, C.A., Lucas, D., Mortimer, D., Schecter, A., Scheringer, M., Shaw, S., Webster, T.F., (2010), San Antonio Statement on brominated and chlorinated flame retardants, Environmental Health Perspectives, 118,
109
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
för vattenlevande organismer, en hög kronisk giftighet för vatten- levande organismer, en hög persistens, en måttligt hög cancerogen effekt, en måttligt utvecklingsstörande effekt samt en måttligt irriterande effekt på ögon.5Andra, reaktivt tillsatta bromerade och klorerade flamskyddsmedel, uppvisar liknande negativa hälso- och miljöeffekter. Dessutom kan klor och brom bilda giftiga dioxiner vid förbränning vilket exempelvis kan ske om det börjar brinna i en bostad.
7.3.4Oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel
Det finns även andra typer av flamskyddsmedel som exempelvis oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel som bedöms ha mindre skadliga miljö- och hälso- effekter.
7.4Val av styrmedel att analysera
7.4.1Val av skattekonstruktion
En kemikalieskatt kan konstrueras på flera olika sätt. I kapitel 12 diskuteras flera olika grundkonstruktioner för en kemikalieskatt.
Den första konstruktionen, Skatt på kemiska produkter, passar inte för elektronik eftersom elektronik inte är någon kemisk produkt.
Skattekonstruktionen Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier har övervägts av utredningen. Emellertid bedömdes att denna konstruktion skulle vara svår för myndighet- erna att kontrollera eftersom det varken framgår på varan, förpack- ningen eller på annat sätt vilka elektroniska varor som innehåller de farligaste flamskyddsmedlen. Myndigheterna skulle vara beroende av att genomföra kemisk analys för att kunna fastställa om en vara är skattepliktig eller inte. Att kontrollera presumtiva skattskyldiga som valt att inte deklarera sina elektriska varor skulle bli mycket
5 EPA, United States Environmental Protection Agency, An alternatives assessments for the flame retardant Decabromodiphenyl ether. (DecaBDE). January 2014.
110
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
resurskrävande. Särskilt som det skulle finnas små incitament för den skattskyldige eller för tillverkaren att hjälpa till att få fram information om varans innehåll.
Den tredje skattekonstruktionen, Skatt på avgränsade varu- grupper med lägre skatt vid lägre farlighet, bedöms däremot vara lämplig. I och med att viss elektronik vid en sådan konstruktion, alltid omfattas av skatteplikt och den som vill yrka på skatteavdrag själv måste kunna styrka rätten till avdrag finns det ett tydligt incitament för en god dokumentation. Eftersom både den skatt- skyldige och varans tillverkare har intresse av att få fram dokumentationen kommer systemet att fungera bättre än om de som bidrar med information om kemikalieinnehållet istället riskerar högre skatt. Det som är nackdelen med denna skattekonstruktion är att samtliga varor beskattas inom den aktuella varugruppen. När det gäller viss elektronik är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller ett antal mer eller mindre farliga ämnen. Se avsnitt 7.3.1
Utredningen har inte övervägt att införa en skatt enligt den fjärde skattekonstruktionen: fiskal skatt med möjligheten att göra kemikalieavdrag, då detta anses ligga utanför utredningens direktiv.
7.4.2Alternativa åtgärder
Denna konsekvensutredning tar upp de alternativa styrmedel som utredningen, utöver utredningens eget förslag, bedömer vara mest lämpliga för att nå syftet att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö och därigenom begränsa människors exponering av dessa ämnen. Dessutom analyseras över- siktligt effekterna av ett nollaternativ. Konsekvensanalysen omfat- tar en analys av följande styrmedel:
1)Kemikalieskatt på elektronik
2)Kraftsamling för fler farliga flamskyddsmedel i
3)Ökad marknadskontroll av hemelektronik.
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
111
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
Här följer resonemang om varför olika styrmedel har valts ut eller inte. Se även kapitel 10.
7.4.3Fler förbjudna ämnen i elektronik i
Det första alternativa styrmedlet i konsekvensanalysen är att Sverige satsar stora resurser för att övertyga övriga medlemsstater inom EU om att
Denna konsekvensutredning omfattar endast åtgärder som Sverige har rådighet över. Det innebär att konsekvensanalysen inte beskriver effekterna av ett ändrat
7.4.4Förbud av farliga flamskyddsmedel i Sverige – utgår
Utredningen utreder inte frågan om kemikaliereglering av elektro- nik på nationell nivå eftersom Sverige som medlem av EU är för- bundet att följa
7.4.5Ökad marknadskontroll
Vid mätningar framkommer att en mindre del av den konsument- elektronik som säljs i dag fortfarande innehåller förbjudna flam- skyddsmedel. Förekomsten av de allra farligaste flamskyddsmedlen skulle kunna minskas genom ökad marknadskontroll. En sådan åtgärd bedöms emellertid inte leda till någon styrning mot mindre farliga medel bland de flamskyddsmedel som är tillåtna.
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
112
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.4.6Nollalternativet
Nollalternativet i denna konsekvensanalys är att Sverige fortsätter med nuvarande nivå av ansträngningar för att få fler farliga flam- skyddsmedel förbjudna i elektronik genom en utvidgning av
7.5Antal företag som berörs
Enligt Kemikalieinspektionen fanns det år 2013 cirka 1 300 företag som tillverkade elektronik i Sverige samt cirka 4 600 företag som importerar elektronik. Av dessa bedömer Kemikalieinspektionen8 att 10 procent tillverkar eller importerar sådana varor som är intressanta för deras tillsyn. Detta skulle innebära sammantaget 130 tillverkande företag. Dessa uppgifter kan jämföras med de cirka 2 000 företag som har registrerat sig hos Naturvårdsverket som importörer eller tillverkare av elektronik enligt de bestämmelser som följer av
Utifrån statistik från Tullverket framgår att 908 företag som är stora, medelstora och små importörer importerar viss elektronik från tredje land för mer än 100 000 kronor per år. Dessa företag för ofta även in elektronik till Sverige från andra
Sammantaget bedömer utredningen att 130 tillverkande och 908 importerande företag berörs löpande av förslaget medan ytterligare 2 060 importerande företag berörs vid något eller några tillfällen per år. Företag som importerar viss elektronik för mindre än 10 000
8Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013, Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.
9Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE).
10Mailkontakt, Pär Ängerheim, Naturvårdsverket,
113
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
kronor per år antas inte lägga ner någon administration utöver den tid som de redan i dag lägger ner på att exempelvis förtulla sina varor.
Tabell 7.1 |
Antal berörda företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årlig import från 3:e land |
Antal |
|
Stora importörer |
|
100 |
23 |
|
Medelstora importörer |
1 mkr 100 mkr |
301 |
||
Små importörer |
|
100 000 kr |
1 mkr |
584 |
Med enstaka |
|
|
|
|
importtillfällen.11 |
10 000 kr |
100 000 kr |
1 080 |
|
Med enstaka införsel |
|
|
|
|
tillfällen från EU12 |
|
|
1 08013 |
|
Tillverkare |
|
|
|
130 |
|
|
Summa: |
|
3 198 |
7.6Administrativa kostnader för företag
7.6.1Tillverkarnas kostnader
Beräkningarna utgår från 130 tillverkande företag. Av dessa antas 30 företag vara stora tillverkare och 100 företag vara mindre till- verkare.
11Ej lagerhållare.
12Ej lagerhållare.
13Antaget värde.
14Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
114
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
vara, inklusive administration och materialkostnader. Alla 130 till- verkande företag antas vara lagerhållare som kommer att behöva lägga ner tid på dokumentation och inbetalning av skatten varje månad. Större företag antas lägga ner 8 timmar per månad och små företag 2 timmar per månad. Timpriset är satt till 400 kronor. Både små och stora företag antas få kostnader för att utbilda sin personal under år 1. Se tabell 7.2 och 7.3.
7.6.2Importörernas kostnader
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
115
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
|
Tabell 7.2 |
Beräkning av administrativa merkostnader |
|
|
||||||
|
|
för skattskyldiga företag år 1 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Typ av företag |
Antal |
Antal |
Kostnad |
Administra- |
Utbildning, |
Totalkostnad |
||||
|
företag, |
stick- |
per prov, |
|
tion, |
kronor |
år 1, kronor |
|||
|
|
st |
prover, |
kronor |
kronor |
|
|
|||
|
|
|
st |
|
|
|
|
|
|
|
Med stor import |
23 |
|
50 |
10 000 |
|
115 200 |
7 500 |
622 700 |
||
Med medelstor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
301 |
|
2,0 |
10 000 |
|
38 400 |
5 000 |
63 400 |
||
Med liten import |
584 |
|
0,1 |
10 000 |
|
9 600 |
2 500 |
13 100 |
||
Med enstaka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
importtillfällen.16 |
1 307 |
|
|
|
|
|
1 200 |
400 |
1 600 |
|
Stor tillverkare |
30 |
|
3,0 |
10 000 |
|
38 400 |
5 000 |
73 400 |
||
Liten tillverkare |
100 |
|
0,3 |
10 000 |
|
9 600 |
2 500 |
15 100 |
||
Samtliga företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 573 500 |
|
|
Tabell 7.3 |
Beräkning av administrativa merkostnader |
|
|
||||||
|
|
för skattskyldiga företag år 2 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Typ av företag |
Antal |
|
Antal |
Kostnad |
Administration, |
Totalkostnad |
|||
|
|
företag, |
stick- |
per prov, |
kronor |
år 1, kronor |
||||
|
|
st |
|
prover, |
kronor |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
st |
|
|
|
|
|
|
Med stor import |
|
23 |
|
25 |
10 000 |
38 400 |
288 400 |
||
|
Med medelstor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
301 |
|
1 |
10 000 |
38 400 |
48 400 |
|||
|
Med liten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
584 |
|
0,05 |
10 000 |
9 600 |
10 100 |
|||
|
Med enstaka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
importtillfällen.17 |
1 307 |
|
0 |
|
|
|
1 200 |
1 200 |
|
|
Stor tillverkare |
|
30 |
|
1,5 |
10 000 |
38 400 |
53 400 |
||
|
Liten tillverkare |
|
100 |
|
0,15 |
10 000 |
9 600 |
11 100 |
||
|
Totalkostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
26 505 600 |
16Ej lagerhållare.
17Ej lagerhållare.
116
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.6.3Administrativa kostnader sammantaget
Sammantaget blir företagens administrativa kostnader 41 mil- joner kronor år 1 och 27 miljoner kronor år 2 och kommande år.
7.6.4Effekter på arbetstillfällen
Förutom ökade administrativa kostnader förväntas försäljningen, av viss elektronik, i svenska butiker och
7.6.5Effekter för småföretag
Små företag antas få merkostnader på cirka 1 200 till 10 000 kronor per år. Denna kostnad avser i huvudsak utgifter för administration av skatten. Mindre företag antas i huvudsak förlita sig på sina leve- rantörers dokumentation och antas endast i undantagsfall anlita laboratorium för kemisk analys.
7.6.6Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till småföretag
Små företag är särskilt beroende av att få tydlig information om den nya skatten så att tiden för att administrera den minimeras. Eftersom informationen till övervägande del kommer att efter- frågas från Skatteverket är det viktigt att Skatteverket utbildar sin personal så att de kan svara på dessa frågor.
7.6.7Tidpunkt för införande och behov av informationsinsatser
Företagen bör i god tid få ta del av de nya skattereglerna, vad som krävs av dem och få information om vad som händer om reglerna inte följs. Företagen kan behöva informationsmaterial om de nya
18 Minskningen blir större än minskningen för den totala försäljningen.
117
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
skattereglerna översatta till olika språk för att kunna skicka ut till sina underleverantörer.
7.7Effekter på försäljning,
7.7.1Antaganden
Utredningen har byggt upp en egen beräkningsmodell för att kunna uppskatta skattens effekter på försäljningen av elektronik som innehåller flamskyddsmedel i olika skatteklasser samt hur för- säljningen av elektronik via olika försäljningskanaler påverkas. Beräkningsmodellen omfattar en rad antaganden. Egenpriselasti- citeten har satts till
Modellen tar även hänsyn till korspriselasticiteten, det vill säga hur försäljningen av en vara påverkas av att andra varor får ett för- ändrat pris. Korspriselasticiteten har antagits vara 1,5. Detta efter- som det är relativt lätt för konsumenten att välja en annan försälj- ningskanal eller en lägre beskattad vara.
Både värdet för egenpriselasticiteten och korspriselasticiteten är osäkra och omfattas därför också av en känslighetsanalys i slutet på detta kapitel.
Av
19Eienhauer, Joseph G. and Principe, Kristina E. Price Knowledge and Elasticity, Journal of Empirical Generalisations in Marketing Science, Vol 12, No.2.
20
118
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
stickprovsundersökning visar att 75 procent av varorna har krets- kort som innehåller brom. Det vanligaste bromerade flamskydds- medlet i kretskort är TBBPA som är reaktivt tillsatt. För andra plastdelar i elektronik ser det annorlunda ut. För att få en bild av situationen har utredningen konsulterat en branschexpert.21 Utifrån detta samt utredningens egen bedömning antas att 30 procent av varorna kommer att få betala elektronikskatt utan avdrag, 65 pro- cent av varorna antas få betala skatt med rätt till avdrag på 50 procent av skatten och 5 procent av varorna antas få rätt till avdrag på skatten med 75 procent. Då det råder osäkerhet om dessa upp- gifter har två alternativa scenarier tagits fram. Se känslighets- analyserna i avsnitt 7.16.
Skatten beräknas höja prisnivån med i genomsnitt 7,5 procent vid full skatt. Beräkningarna av den genomsnittliga skattenivån utgår från beräkningar som bland annat bygger statistik från SCB från 2013 för de aktuella varugrupperna. Se bilaga 2 och 4.
Tabell 7.4 Sammanställning över värden och antaganden
|
Grundscenario |
Egenpriselasticiteter elektronik |
|
Korspriselasticitet elektronik |
1,5 |
Andel |
21 % |
Andel svensk |
15 % |
Andel utländsk |
6 % |
Andel elektronik som får elektronikskatt utan avdrag |
30 % |
Andel elektronikskatt som får skatteavdrag med 25 procent |
65 % |
Andel elektronik som får skatteavdrag med 50 procent |
5 % |
Genomsnittlig skattenivå innan avdrag |
7,5 % |
7.7.2Minskad försäljning av elektronik
Skatten beräknas leda till en minskad försäljning av viss elektronik. Effekten beräknas bli störst för den elektronik som får högst skatt medan den bedöms bli procentuellt lägre för de varor som får lägre skatt. Totalt sett förväntas elektronikförsäljningen gå ner med 4,5
21Muntligt meddelande, Emma Nolte, TCO Development. Februari 2015.
22Joseph G. Eienhauer, Kristina E. Principe, Price Knowledge and Elasticity, Journal of Empirical Generalisations in Marketing Science, 2009, Vol 12, No.2.
119
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
procent. Försäljningen mätt i procent av den ursprungliga totala försäljningen för olika varukategorier efter att skatten införts har beräknats med hjälp av följande formel:
, = , ö + , ö ∗ [∆ ∗ + (∆̅̅̅̅
− ∆ ) ∗ ]
där A är försäljningsandelen i procent, i anger en viss varukategori,
∆P anger den procentuella prisförändringen (för respektive vara i samt i genomsnitt för samtliga varor) och ε anger elasticiteter (egenpris- respektive korspriselasticiteter). Se även bilaga 3.
Tabell 7.5 Beräkning av effekter av skatten på försäljningen av olika varukategorier och försäljningen via olika försäljningskanaler
Andel varor som/med: |
Utgångsvärde |
Efter skattens |
Skillnad |
|
|
införande |
|
Säljs i svenska butiker |
79 % |
74,9 % |
|
Säljs via svensk |
15 % |
14,2 % |
|
Säljs via utländsk |
6 % |
6,4 % |
0,4 % |
Full skatt |
30 % |
26,7 % |
|
Skatteavdrag 1 |
65 % |
63,7 % |
|
Skatteavdrag 2 |
5 % |
5,1 % |
0,1 % |
Summa: |
100 % |
95,5 % |
7.7.3Ökad
Skatten antas leda till en ökning av
120
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.7.4Tillverkning, import och export
Den svenska tillverkningen av de aktuella varugrupperna uppgår enligt SCB till 6,0 miljarder kronor för år 2013. Av tillverkningen antas 75 procent gå på export medan 25 procent antas säljas i Sverige och därmed omfattas av skatten. Skatten förväntas minska försäljningen av de inhemskt tillverkade varorna med 5,5 procent (den inhemska tillverkningen antas ej säljas via utländsk
Nettoimporten för de aktuella varugrupperna uppgår enligt utredningens beräkningar utifrån SCB:s statistik till 35 miljarder kronor. Skatten väntas leda till att konsumtionen av viss elektronik totalt sett går ner med 4,5 procent. Detta innebär att importen minskar med 1,6 miljarder kronor.
Exporten påverkas inte då elektronik som ska exporteras inte kommer att omfattas av beskattning i Sverige.
7.8Substitutionseffekter
Skatten kommer att gynna substitution till varor som innehåller flamskyddsmedel som har mindre skadliga miljö- och hälsoeffekter.
Utredningen har försökt undvika så kallad falsk substitution genom att använda sig av så övergripande och breda definitioner att samtliga flamskyddsmedel omfattas av definitionerna. Detta elimi- nerar risken för att ett ämne som liknar ett annat inte omfattas. Dock har beskattningen fått utgå från respektive grupps genom- snittliga skadlighet vilket i enskilda fall kan innebära substitution från ett mindre farligt till ett något farligare ämne. I stort kommer dock skatten styra åt rätt håll.
Kemikalieinspektionen föreslås få resurser för att regelbundet utvärdera och föreslå ändringar av skatten och kan i samband med detta föreslå revideringar av definitionerna för vilka ämnen som inte får förekomma för att ge rätt till skatteavdrag. På så sätt finns det en möjlighet att korrigera eventuella skevheter i systemet.
121
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.9
7.9.1
Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.
Punktskatter som inte är harmoniserade
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper, se avsnitt 12.3.1. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskatte- direktivet, direktiv 2008/118/EG23. Av artikel 1.3 i punktskatte- direktivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets til- lämpning. Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.
Den skatt som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot annan medlemsstat. Den före- slagna skatten innebär inte heller att redovisning och betalning av skatt ska ske i samband med att varor fysiskt passerar gränsen från annan medlemsstat till Sverige. Därmed är den föreslagna skatten på viss elektronik enligt utredningens bedömning förenlig med de krav som ställs upp i punktskattedirektivet.
Tekniska standarder och föreskrifter
Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommissionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i direktiv 98/34/EG24. I detta direktiv finns bestämmelser om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
Utredningen bedömer att den föreslagna skatten på viss elekt- ronik bör anmälas till europeiska kommissionen enligt ovan
23Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
24Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
122
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
nämnda förfarande eftersom bestämmelserna om rätt till avdrag innebär att den som är skattskyldig behöver information om varor- nas innehåll. Det kan avse information som inte är nödvändig för andra ändamål. För att tillgodogöra sig rätten till skatteavdrag kan den som är skattskyldig behöva efterfråga denna information från tillverkare och leverantörer i andra
Fri rörlighet och konkurrens
Den skatt som nu föreslås ska betraktas som en sådan intern skatt eller avgift som regleras i artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlemsstater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex.
Utredningens förslag har utformats så att det ska vara objektivt och
Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av
123
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
när det är fråga om liknande varor i den mening som avses i artikel 110 första stycket FEUF. Sådana olika beräkningsmetoder är emellertid förenliga med unionsrätten endast om de motiveras av mål som är förenliga med
Utredningens bedömning är att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 7.1 syftar skatten till att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik i människors hem- miljö och därigenom begränsa människors exponering av dessa ämnen. Således motiveras skatten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. Kriterierna är objektivt utformade och kopplade till de kemiska ämnen som förekommer i produkterna. Ett
Statsstödsregler
Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel
124
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
Utredningen gör bedömningen att den föreslagna skatten på viss elektronik inte innebär ett selektivt gynnande av vissa företag eller viss produktion. Den föreslagna skatten utgör därmed inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening.
Den föreslagna skatten på viss elektronik har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. De kriterier för urval som har använts är:
–Att varorna används dagligen eller varje vecka. Varor som används mer sällan innebär en mindre risk för exponering efter- som varorna avger mer ämnen när de används och blir varma.
–Att varorna normalt sett förvaras i hemmet. Varor som normalt sett förvaras i förråd eller garage har i normalfallet inte tagits med.
–Att varorna innehåller en stor viktandel kretskort. Kretskort står för en stor andel av innehållet av flamskyddsmedel. Varor som behandlar ljud, bild eller stora mängder data har i regel en större andel kretskort än enklare elektroniska produkter.
Utredningens förslag till skatt på viss elektronik har utformats så att de varor som möter ovan nämnda kriterier ska omfattas av skatteplikt. Elektronikvaror som i genomsnitt används mer sällan, normalt förvaras i garage eller förråd eller vanligtvis innehåller en mindre mängd kretskort omfattas inte av skatteplikt eftersom de innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.
Inte heller ska andra varor än elektronikvaror omfattas av skatteplikt. Frågan är då om det finns andra varor, än elektronik- varor, som bidrar till exponering av flamskyddsmedel i människors hemmiljö? Stoppade möbler och textilier kan vara behandlade med flamskyddsmedel, men vanligtvis bara om de är avsedda att användas i offentliga miljöer.25 Detta innebär att möbler och textilier som behandlats med flamskyddsmedel i normalfallet inte hamnar i bostäder. Därmed innebär flamskyddsmedel i möbler och textilier en
25 http://www.kemi.se/flamskyddsmedel
125
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
lägre risk för att farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö än flamskyddsmedel i elektronik.
Samtliga varor som omfattas av skatteplikt likabehandlas vid til- lämpningen av den föreslagna skatten. Alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas också lika vid tillämpningen av den föreslagna skattelagstiftningen.
Andra varor omfattas inte av beskattning enligt den föreslagna skatten på viss elektronik eftersom de inte uppfyller ovan nämnda kriterier och därmed innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär således inte att det införs ett undantag från skattens tillämpning. Den föreslagna skatten innebär därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer andra varor.
7.9.2
Även inom
Utredningen anser att den föreslagna skatten inte strider mot detta förbud. Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att inhemskt tillverkade varor och importerade varor belastas med lika hög skatt.
7.10Påverkan på de offentliga finanserna
7.10.1Skatteintäkter
En kemikalieskatt skulle resultera både i ökade intäkter i form av skatteintäkter, och i form av ökade administrativa utgifter, för det offentliga. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Beräkningarna utgår från statistik från SCB för de aktuella
126
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
något över åren. Det kan även finnas brister i SCB:s data. Ingen känslighetsanalys har gjorts för denna effekt men allmänt kan sägas att om försäljningen år 2016 skulle ligga 10 procent över försälj- ningen år 2013 så ska intäkterna räknas upp med 10 procent.
I ett andra steg har siffrorna delats upp i fyra kategorier: För- säljning av vitvaror till hushåll respektive företag samt försäljning av övrig elektronik till hushåll respektive företag. För att få fram andelen som har sålts till företag respektive hushåll har antaganden för respektive
I ett tredje steg antas hur stor andel av varornas vikt som kom- mer att omfattas av skatten, det vill säga ligger under skattens tak på 40 kilo för vitvaror och 3 kilo för övrig elektronik. Vilka antaganden som har gjorts för respektive
I ett fjärde steg antas hur stor del av varorna som kommer få högsta skatt, skatt med avdrag 1 eller skatt med avdrag 2. Denna skattning är osäker och omfattas därför av en känslighetsanalys i avsnitt 7.16.
I ett femte steg beräknas bruttoskatteintäkterna för de fyra olika kategorierna med hjälp av följande formel:
|
|
|
|
|
|
|
|
Ä |
= ∗ |
|
∗ [8 ∗ + 4 ∗ 1 |
+ 2 ∗ 2 |
] |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
där j anger respektive kategori, VIKT anger den totala vikten i kg
för samtliga varor i respektive kategori, anger andel av
varornas vikt som hamnar under maxtaket, där 8,4 och 2 är olika
skattenivåer och där , 1 ℎ 2 anger andelen varor i
respektive skattekategori. För övrig elektronik byts 8,4 och 2 ut mot 120, 60 och 30.
I ett sjätte steg beräknas nettoskatteintäkterna genom att skatte- intäkterna från hushåll multipliceras med 1,25 för att spegla att även intäkterna från moms ökar medan skatteintäkterna från före- tagens inköp multipliceras med 0,78 för att spegla att ökade kost- nader för företagen leder till lägre bolagsskatteintäkter från dessa.
127
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
I ett sjunde steg beräknas hur stora skatteintäkterna blir med hänsyn till att försäljningen av viss elektronik väntas minska på grund av skatten. I och med att försäljningen minskar sjunker även skatteintäkterna. Uppgifterna av hur försäljningen påverkas hämtas från tabell 7.5.
Slutligen antas att skatteundandragandet från skatten är 10 pro- cent. Sammantaget ger detta skatteintäkter på 2,4 miljarder kronor årligen. Se tabell 7.6 samt 7.7.
Tabell 7.6 Skatteintäkter innan förändring av marknaden, Mkr/år
|
Ton |
Andel |
Andel |
Andel |
Andel |
Brutto- |
Netto, |
|
försålda |
av vikt |
med full |
med |
med |
skatte- |
skatte- |
|
varor i |
under |
skatt |
avdrag |
avdrag |
intäkter, |
intäkter, |
|
Sverige |
tak |
|
1 |
2 |
mkr |
mkr |
|
per år |
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
58 976 |
90 % |
30 % |
65 % |
5 % |
271 211 |
33 9013 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
14 744 |
90 % |
30 % |
65 % |
5 % |
67 803 |
52 886 |
företag |
|
|
|
|
|
|
|
IT- |
21 375 |
84 % |
30 % |
65 % |
5 % |
1 375 149 |
1 718 936 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
IT företag |
13 737 |
84 % |
30 % |
65 % |
5 % |
883 721 |
689 302 |
Summa |
|
|
|
|
|
|
2 800 138 |
128
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
Tabell 7.7 |
Skatteintäkter efter förändring av marknaden, Mkr/år |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ton |
Andel |
Andel |
Andel |
Andel |
Brutto- |
Netto, |
|
försålda |
av vikt |
med full |
med |
med |
skatte- |
skatte- |
|
varor i |
under |
skatt |
avdrag |
avdrag |
intäkter, |
intäkter, |
|
Sverige |
tak |
|
1 |
2 |
tkr |
tkr |
|
per år |
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
56 325 |
90 % |
28 % |
67 % |
5 % |
254 581 |
318 226 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
14 081 |
90 % |
28% |
67 % |
5 % |
63 645 |
49 643 |
företag |
|
|
|
|
|
|
|
IT- |
20 415 |
84 % |
28 % |
67 % |
5 % |
1 290 830 |
1 613 538 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
IT företag |
13 119 |
84 % |
28 % |
67 % |
5 % |
829 535 |
647 037 |
Summa: |
|
|
|
|
|
|
2 628 444 |
Summa med |
|
|
|
|
|
|
|
hänsyn taget |
|
|
|
|
|
|
|
till skatte- |
|
|
|
|
|
|
|
undandragande |
|
|
|
|
|
|
|
10 % |
|
|
|
|
|
|
2 365 600 |
7.10.2Skatteverkets administrativa kostnader
Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare. Dessa antas bli cirka drygt 1 000 stycken. Detta bygger på antagandet att 130 tillverkare samt 908 företag med en import av viss elektronik från tredje land som överstiger 100 000 kronor per år blir godkända lagerhållare. Dess- utom blir Skatteverket beskattningsmyndighet för de uppskatt- ningsvis 1 080 företag som varje år för in viss elektronik från andra
Det innebär att Skatteverket initialt ska bygga upp lämpliga administrativa rutiner,
Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller,
129
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
förslag på punktskatter. Utredningen antar att 95 procent av dessa kostnader avser skatten på viss elektronik. Se tabell 7.9.
Tabell 7.8 |
Initiala kostnader för Skatteverket år 1 |
|
|
|
|
|
|
Tkr |
Uppbyggnad av |
2 790 |
|
Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för |
1 440 |
|
laboratorieanalyser |
|
|
Personalkostnader inklusive |
4 230 |
|
Summa: |
|
8 460 |
Tabell 7.9 |
Löpande kostnader för Skatteverket |
|
|
|
|
|
|
Tkr |
Personalkostnader inklusive |
8 930 |
|
Årliga |
2 185 |
|
analysinstrument, kostnad för varuprov och laboratorieanalyser |
|
|
Summa: |
|
11 115 |
7.10.3Tullverket
Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skattskyldiga som inte är godkända lagerhållare och som importerar skatte- pliktiga varor till Sverige från tredje land. Det som utmärker denna grupp är att den är stor, den uppgår till cirka 4 000 skattskyldiga, samt att de flesta inte kommer behöva deklarera mer än en eller två gånger per år. Det rör sig i regel om företag eller myndigheter som har en helt annan huvudverksamhet än att importera viss elektro- nik.
Tullverket bedömer att de kommer att ha initiala kostnader på 4,1 miljoner kronor. Tullverket ges medel att köpa in den labora- torieutrustning som krävs för att kunna genomföra de test som krävs för att kunna kontrollera skatten.
För att löpande administrera samt kontrollera dessa skattskyl- digas deklarationer föreslås att Tullverket tilldelas resurser mot- svarande 2,1 miljoner kronor per år.
130
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
Tabell 7.10 Initiala kostnader för Tullverket, år 1
|
Tkr |
Merkostnad för bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är |
|
beskattningsmyndighet innan |
3 313 |
Ändring i avgiftsföreskrifter |
49 |
Uppbyggnad av |
114 |
Utveckling av analysmetodik |
100 |
Inköp av instrument till laboratoriet, |
450 |
Intern utbildning och information |
90 |
Summa: |
4 116 |
Tabell 7.11 Löpande kostnader för Tullverket |
|
|
|
|
Tkr |
Bedömning av om Skatteverket eller Tullverket |
|
är beskattningsmyndighet |
1 104 |
Kontroll av att rätt skatt är inbetald |
433 |
Djupare kontroller |
103 |
Laboratorieanalyser |
81 |
Uppföljning av interna kontroller |
24 |
Riskbaserade revisioner |
219 |
Summa: |
2 144 |
7.10.4Kemikalieinspektionen
Regeringen ska enligt utredningens förslag ge Kemikalieinspek- tionen i uppdrag att utvärdera och föreslå uppdateringar av skatten. Detta bör göras regelbundet men inte mer sällan än vart tredje år. Kemikalieinspektionens kostnader för detta antas uppgå till 300 000 kronor i genomsnitt årligen.
7.11Effekter på skatteundandragande
Utredningen ser ingen anledning till att denna skatt skulle bli före- mål för ett större skatteundandragande än andra skatter. Ett antagande om 10 procents skatteundandragande har använts. Jämfört med andra punktskatter där skattenivån utgör ett betydligt större påslag på priset så är de föreslagna skattenivåerna beskedliga vilket minskar risken för skatteundandragande.
131
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.12Fördelningseffekter, jämställdhet och integration
Skatten leder till att viss elektronik blir dyrare. Utredningen saknar statistik över hur inköpen av viss elektronik ser ut för olika inkomstskikt. Istället har två räkneexempel tagits fram för att ge en bild av hur skatten kan slå. För ett låginkomsthushåll som köper en bärbar dator som väger 3 kilo, med rätt till skatteavdrag med 50 procent för vilken skatt plus extra moms inbetalats skulle skatten innebära en utgiftsökning på cirka 225 kronor. För ett hög- inkomsthushåll som köper två bärbara datorer, en router och en spelkonsol, alla med en vikt under 3 kilo och med en sammanlagd vikt på 10 kilo i samma skatteklass, skulle merkostnaden uppgå till cirka 750 kronor.
Förslaget på kemikalieskatt ger hälsoeffekter som är positiva för båda könen. De företag som drabbas hårdast av skatten är små företag som importerar eller tillverkar elektronik. Då företag i högre utsträckning drivs av män och stora delar av hemelektronik- branschen kan antas vara mansdominerad så torde förslaget slå mot fler företag som drivs av män än sådana som drivs av kvinnor.
Utrikesfödda drabbas av samma negativa hälsoeffekter som inrikes födda gör. I vilken mån utrikesfödda i högre grad driver företag som importerar eller tillverkar elektronik är okänt för utredningen. Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag är bra för både kvinnor och män samt både för inrikes födda och utrikesfödda.
7.13Hälso- och miljöekonomiska vinster
Hälsoekonomiska studier av de kostnader som miljögifter medför har visat på stora samhällsekonomiska kostnader. Orsaken är att miljögifter är något som hela befolkningen berörs av och som orsakar sjukdom och lidande som värderas högt i samhällseko- nomiska beräkningar. Detta innebär att även om endast en mino- ritet faktiskt drabbas av faktiska diagnoser av ett visst ämne så blir ändå de sammanlagda kostnaderna för vårdkostnader, inkomst- bortfall, lidande och död stora. Detta forskningsfält är emellertid fortfarande i sin linda och det finns få studier gjorda. En inter- nationell litteraturöversikt för några år sedan visade på endast 57
132
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
vetenskapliga publiceringar som berörde samhällsekonomiska kostnader av kemikaliers effekter på hälsan 26.
Skatteförslaget bedöms leda till att försäljningen av viss elektro- nik minskar samt att det sker en förskjutning mot varor som inne- håller farliga flamskyddsmedel till varor som innehåller mindre farliga flamskyddsmedel. Detta innebär att de flamskyddsmedel samt övriga farliga ämnen som denna elektronik skulle ha innehållit inte får möjlighet att spridas i människors hemmiljö eller till miljön. Detta innebär en hälsovinst. Storleken på denna hälsovinst är oklar. Hälsovinsten består i att frekvensen av de sjukdomar som farliga ämnen i elektronik orsakar sjunker. Detta i sin tur leder till lägre vårdkostnader, minskat arbetskraftsbortfall och minskat lidande.
I detta avsnitt jämförs effektiviteten av de olika föreslagna åtgärderna. För att kunna göra det så behövs ett fiktivt värde på hur stor hälsovinsten skulle bli av att alla flamskyddsmedel från viss elektronik försvann från våra hem. Då det inte finns något sådant värde har utredningen studerat liknande studier. Den studie som befunnits mest lämplig att använda i detta sammanhang används för att visa på vilken tänkbar storleksordning det fiktiva värdet bör ha. Eftersom det i detta fall rör sig om ett mycket osäkert värde så har känslighetsanalyser gjorts för både högre och lägre värden på hälso- vinsten. Se avsnitt 7.16.
7.13.1Fiktivt värde på hälsokostnaderna
Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av flamskyddsmedel i elektro- nik, har utredningen använt en svensk studie27om hälsokostnaderna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE,
DDT och PCB är klassiska förbjudna miljögifter, MMP är en nedbrytningsprodukt av ftalaten DMP medan PFNA är ett per-
26Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals, United Nations Environment Programme, 2013. http://www.unep.org/chemicalsandwaste/UNEPsWork/Mainstreaming/CostsofInactionIni tiative/tabid/56397/Default.aspx
27Se bilaga 5.
133
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
flourerat ämne. Inget av dessa ämnen används som flamskydds- medel men de har till viss del liknande kemisk struktur och lik- nande egenskaper som en del flamskyddsmedel har.
Studien bygger på uppgifter från den så kallade PIVUS- studien28, som omfattar drygt 1 000 kvinnor och män i Uppsala. Vid 70 års ålder genomgick de en omfattande hälsokontroll med bland annat mätningar av insulin- och blodsocker. De lämnade också blodprover för analys av ett stort antal miljögifter. Hälso- kontrollen visade att 119 personer hade typ
Tabell 7.12 Hälsoekonomiska kostnader för diabetes och hjärtsjukdom som kan kopplas till olika kemiska ämnen i blodet, Sverige mdr kr/år
Diagnos |
Ämnesgrupp/ämne |
Årlig kostnad för |
|
|
historiska utsläpp |
|
|
år 2014: |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
PCB153 |
2,8 mdr |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
7,5 mdr |
|
Diabetes samt hjärtsjukdom |
MMP |
3,3 mdr |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
PFNA |
1,1 mdr |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
Kombinationen av ovanstående |
11,2 mdr |
Sammantaget rör det sig om stora kostnader. Kostnaderna för ett kemiskt ämne kopplat till två diagnoser uppgår till
Utredningen har utifrån detta tagit fram ett fiktivt värde för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som exponer- ingen för farliga ämnen, inklusive samtliga flamskyddsmedel, från viss elektronik orsakar. Detta fiktiva värde har bedömts ligga mellan
28 Se bilaga 5.
134
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
1 till 10 miljarder kronor årligen i Sverige. I ett medelscenario antas 3 miljarder kronor årligen. Detta fiktiva värde bygger inte på att det rör sig om samma ämnen eller samma diagnoser utan om liknande ämnen som innebär liknande diagnoser. Detta fiktiva värde är osäkert och därför har känslighetsanalyserar gjorts för de beräk- ningar som påverkas.
7.13.2Antaganden
Diskonteringräntan har satts till tre procent. Det fiktiva värdet för den årliga hälsokostnaden för farliga ämnen från viss elektronik har i medelscenariot antagits ligga på 3 miljarder kronor per år, se avsnitt 7.13.1. Vidare antas att viss elektronik som inte innehåller reaktiva flamskyddsmedel, brom eller klor bidrar med en fjärdedel (0,25) så stor hälsokostnad som viss elektronik som innehåller additivt tillsatta flamskyddsmedel som innehåller brom, klor och fosfor (1,0). Hälsokostnaden från viss elektronik som innehåller additivt tillsatt brom eller klor antas bidra med hälften så stor hälsokostnad som elektronik med reaktivt tillsatta flamskydds- medel (0,5). Den totala fiktiva hälsokostnaden för farliga ämnen i viss elektronik har sedan fördelats ut på varje procentenhets försäljning av viss elektronik, det vill säga ett linjärt samband antas. Fördelningen utgår från hur stor relativ hälso- och miljöpåverkan respektive kategori flamskyddsmedel antas ha respektive hur stor andel av försäljningen respektive kategori elektronik som innehåller olika kategorier flamskyddsmedel antas stå för. Observera att dessa beräkningar bygger på antaganden. Se tabell 7.13.
135
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
Tabell 7.13 Fiktiv hälsoekonomisk vinst av minskad försäljning av en procentenhet av viss elektronik. Mkr /år
|
Elektronik |
Elektronik |
Elektronik |
Elektronik utan |
|
utan rätt till |
med rätt till |
med rätt till |
rätt till avdrag |
|
avdrag |
avdrag 1 |
avdrag 2 |
ersätts med |
|
|
|
|
elektronik med |
|
|
|
|
rätt till avdrag 1 |
Fiktiv hälsoekonomisk vinst |
|
|
|
|
av minskad försäljning av |
|
|
|
|
en procentenhet av viss |
|
|
|
|
elektronik, scenario medel. |
|
|
|
|
Mkr/år |
47 |
24 |
12 |
24 |
Beräkningarna är gjorda för en
7.13.3Fiktiv hälsovinst av nollalternativet
Nollalternativet innebär att Sverige inte vidtar någon åtgärd alls utöver det som redan görs i dag. Emellertid antas EU:s medlems- stater gemensamt införa förbud av ytterligare flamskyddsmedel motsvarande 5 procent av marknadsandelen år 10. Innan dess antas ingenting hända. Förbudet antas omfatta additivt tillsatta flam- skyddsmedel, utan rätt till skatteavdrag, och dessa antas bytas ut mot flamskyddsmedel som ger rätt till avdrag med 50 procent De administrativa kostnaderna för såväl företag som myndigheter är svåra att uppskatta. Däremot har den fiktiva hälsokostnaden för den förmodade utvidgningen av
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
136
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
Tabell 7.14 Fiktiv hälsovinst av nollalternativet år 1 15 enligt scenario medel. Administrativa kostnader ingår ej. Mkr
År 1 |
9 per år |
År 10 15 per år |
NNV hela perioden |
Fiktiv hälsovinst , mkr/år |
0 |
120 |
500 |
7.13.4Fiktiva hälsoekonomiska vinster av skatteförslaget
Skattens effekt på försäljningen av olika kategorier av elektronik har beräknats med hjälp av grundantagandena i tabell 7.4. Hänsyn har tagits till att även nollalternativet innebär en viss förbättring från och med år 10. Detta förklarar skillnaden i effekt för år
Slutligen har de fiktiva hälsoekonomiska vinsterna av skatten beräknats både per år och i summerat nettonuvärde för hela perioden. Som tabellen visar så blir det fiktiva nettonuvärdet högt för detta förslag.
Tabell 7.15 Beräkning av nettonuvärdet av den fiktiva hälsovinsten av skatteförslaget för scenario medel
Fiktiva hälsoeffekter |
Elektronik utan |
Elektronik med |
Elektronik med |
Summa, |
skatten |
rätt till avdrag |
rätt till avdrag |
rätt till avdrag |
Mkr |
|
|
1 |
2 |
|
Minskad försäljning år |
0,1 % |
|
||
Minskad försäljning år 10- |
|
|
|
|
15netto med hänsyn till |
|
|
|
|
nollalternativet |
0,1 % |
|
||
Fiktiv hälsonytta per år, |
|
|
|
|
år 1 9. Mkr/år |
154 |
32 |
180 |
|
Fiktiv hälsonytta per år, |
|
|
|
|
år 10 15 , Mkr/år |
131 |
38 |
168 |
|
Nettonuvärde fiktiv |
|
|
|
|
hälsonytta år |
|
|
|
2 183 |
137
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.13.5Kostnader och nyttor –
Detta alternativ innebär att Sverige genomför en omfattande sats- ning på att få fler farliga flamskyddsmedel än i nollalternativet för- bjudna inom ramen för
Detta förslag har få konsekvenser år 1 till 9. Kostnaderna består av utredningsarbete och förhandlingsarbete. Dessa antas uppgå till cirka 1,5 miljon kronor per år. Åtgärden förväntas inte resultera i miljö- och hälsoeffekter förrän efter cirka 10 år. Sverige antas genom sitt arbete få ytterligare flamskyddsmedel förbjudna vilket skulle påverka innehållet av flamskyddsmedel i 5 procent av hemelektroniken. Detta leder till en fiktiv hälsovinst på 120 miljoner kronor per år enligt scenario medel. Detta förslag leder inte till någon minskad försäljning av hemelektronik.
Alternativet antas leda till ökade kostnader för företag med 5 miljoner kronor per år. De ökade kraven förväntas leda till ett större behov av dokumentationskontroll och kemiska analyser eftersom de förbjudna ämnena antas vara tillåtna i elektronik i andra delar av världen än EU.
Tabell 7.16 Samhällsekonomiska effekter av svensk satsning på
År 1 |
9 per år |
År 10 15 per år |
NNV hela perioden31 |
Administrativa kostnader företag |
0 |
||
Administrativa kostnader |
0 |
||
myndigheter |
|
|
|
Fiktiv hälsovinst, scenario medel, |
0 |
120 |
690 |
Mkr |
|
|
|
Summa, Mkr |
|
|
660 |
30Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
31Diskonterade värden.
138
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.13.6Kostnader och nyttor – Ökad marknadskontroll
Alternativet innebär att stora resurser läggs på marknadskontroll av elektronik. Sju nya inspektörer anställs på Kemikalieinspektionen och får bland annat i uppgift att eliminera förekomsten av för- bjudna flamskyddsmedel i elektronik. Detta antas innebära en mer- kostnad på 4,6 miljoner kronor per år. Åtgärden antas få ner före- komsten av förbjudna flamskyddsmedel från runt två procent i dag till noll. Detta leder till en fiktiv hälsovinst på 47 miljoner kronor per år enligt scenario medel. Detta förslag leder inte till någon minskad försäljning av hemelektronik.
Den betydligt mer aktiva marknadskontrollen förväntas leda till att företagen förstärker sitt dokumentationsarbete samt gör fler kemiska stickprov än i dag. Den sammanlagda kostnaden för det antas uppgå till 10 miljoner kronor per år.
Tabell 7.17 Samhällsekonomiska effekter av åtgärden ökad marknadskontroll år 1 15 enligt scenario medel. Mkr
År 1 |
9 per år |
År 10 15 per år |
NNV hela perioden |
Administrativa kostnader företag |
10 |
10 |
|
Administrativa kostnader |
4,6 |
4,6 |
|
myndigheter |
|
|
|
Fiktiv hälsovinst |
47 |
47 |
800 |
Summa |
|
|
612 |
7.14Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter
7.14.1Jämförelse av de olika alternativen
Uppgifter för att genomföra beräkningarna i detta avsnitt är häm- tade från tidigare delar av kapitlet. Se avsnitt 7.6, 7.10. och 7.13. En jämförelse av de olika samhällsekonomiska effekterna av de olika åtgärderna (effekterna från nollalternativet borträknade) visar att en skatt ger störst positiv nettonuvärdeseffekt eftersom den fiktiva hälsovinsten blir så stor. Däremot är skatteförslaget det förslag som innebär högst administrativa kostnader för både företag och myndigheter. Om ett förslag med låga administrativa kostnader ska väljas så är det att Sverige ska satsa på att få till ett utökat EU-
139
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
förbud. Att kostnaderna blir så låga i detta fall hänger delvis ihop med att alla medlemsstater inom EU samtidigt inför likadana regler på en gång vilket gör att tillverkare över hela världen förmodas förändra innehållet i sina produkter.
Att marknadskontrollen inte ger större effekt beror på att utredningen bedömer att förekomsten av förbjudna flamskydds- medel är relativt låg i dag (2 procent). Däremot kommer förbättrad marknadskontroll att minska förekomsten av andra förbjudna och reglerade ämnen såsom bly, kadmium och kvicksilver i elektronik. Dessa effekter är dock inte medräknade i sammanställningen nedan.
Nollalternativet har inte kunnat analyseras eftersom kostnad- erna för detta alternativ inte är kända. Dock har positiva hälso- effekter som härrör från nollalternativet räknats bort från övriga alternativ.
Tabell 7.18 Samhällsekonomiskt nettonuvärde, exklusive nollalternativets effekter för tre förslag år 1 15. Mkr
|
Adm |
Adm myndigheter |
Fiktiv |
NNV år 1 15 |
|
företag |
år 1 15 |
hälsovinst |
|
|
år 1 15 |
|
scenario |
|
|
|
|
medel |
|
|
|
|
år 1 15 |
|
Skatteförslaget |
2 183 |
1 667 |
||
Sverige satsar |
690 |
661 |
||
på |
|
|
|
|
Ökad marknadskontroll |
800 |
612 |
7.15Kemikalieskatt – effekter vid olika skattesatser, skattebaser och avdragsnivåer
I detta avsnitt modelleras några olika förändringar av skatteför- slaget för att visa hur ändringarna påverkar utfallet av skatten. I scenario Skatt hög har skatteuttaget per vara dubblerats medan det har halverats i scenario Skatt låg. Som framgår av tabellen leder minskad försäljning vid en högre skatt till att skatteintäkterna inte ökar helt proportionellt med skattehöjningen. Se tabell 7.19.
En oönskad effekt av den höga skattenivån är att utrikes e- handeln ökar mer än i huvudscenariot, 0,8 procentenheter. Försälj- ningsminskningen blir 9 procent. En hög skatt ökar risken för att
140
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
den kan bli betraktad som oproportionerlig, särskilt på varor med hög vikt men ett lågt pris.
En lägre skatt än vad utredningen föreslår leder till lägre skatte- intäkter men lika höga administrativa kostnader.
Tabell 7.19 Effekter av högre och lägre skattenivå.
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt hög |
Skatt låg |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 365 |
4 422 |
1 221 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
0,4 % |
0,8 % |
0,2 % |
Minskning varor med full skatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,1 % |
0,2 % |
0,1 % |
Total försäljningsminskning |
I scenario Skatt med större avdrag ges större skatteavdrag så att skattenivåerna vid avdrag 1 blir 30 procent och vid avdrag 2 blir 5 procent av full skatt. I Scenario Skatt utan avdrag differentieras inte skatten alls. Skatteintäkterna sjunker om skatteavdragen blir större. Styrningen bort från varor utan rätt till skatteavdrag blir något större.
En skatt utan avdrag ger kraftigt ökade skatteintäkter. De administrativa kostnaderna skulle sjunka kraftigt. Däremot kom- mer skatten inte styra mot elektronik med mindre farliga flam- skyddsmedel. Den hälsoeffekt som uppstår kan istället förklaras av att inköpen av viss elektronik minskar.
141
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
Tabell 7.20 Effekter av högre skatteavdrag respektive inga skatteavdrag
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt med större |
Skatt utan |
|
|
avdrag |
avdrag |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 366 |
1 822 |
3 674 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
0,4 % |
0,3 % |
0,6 % |
Minskning varor med full skatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
0,1 % |
||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,1 % |
0,0 % |
|
Total försäljningsminskning |
I scenario Större skattebas har fler
I alternativ Mindre skattebas har istället skattebasen reducerats med 50 procent. I detta scenario sjunker skatteintäkterna. De löp- ande administrativa kostnaderna förväntas sjunka i ungefär samma utsträckning som skatteintäkterna.
Tabell 7.21 Effekter av 50 procent större respektive mindre skattebas
Variabler: |
Huvudmodell |
Större |
Mindre |
|
|
skattebas |
skattebas |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 366 |
3 549 |
1 183 |
Administrativa kostnader företag per år, |
|
|
|
år 2 15 |
|||
Administrativa kostnader myndigheter |
|
|
|
per år, år 2 15 |
142
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.16Känslighetsanalyser
I detta avsnitt görs ett antal känslighetsanalyser. Den första visar hur nettonuvärdet av de olika styrmedelsförslagen påverkas om den fiktiva hälsovinsten blir större eller mindre än vad som antas i huvudmodellen, det vill säga scenario medel. Det framgår av tabel- len att nettonuvärdet, det vill säga det sammanlagda värdet med hänsyn taget till en diskonteringsränta, över en 15 års period blir positivt i samtliga tre scenarier.
Tabell 7.22 Känslighetsanalyser av nettonuvärdet för scenario låg, medelhög eller hög fiktiv hälsokostnad
NNV32 adm |
NNV adm |
NNV Fiktiv hälsovinst |
NNV |
|
företag |
myndigheter |
scenario låg |
år 1 15 |
|
år 1 |
15 |
år 1 15 |
år 1 15 |
|
Skatteförslaget, |
728 |
211 |
||
scenario låg fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
|
|
|
|
Skatteförslaget, |
2 183 |
1 667 |
||
scenario medel fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
|
|
|
|
Skatteförslaget, |
7 276 |
6 760 |
||
scenario hög fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
|
|
|
|
I scenarierna Lägre priselasticiteter respektive Högre priselasticiteter analyseras vad som skulle hända i de fall egenpriselasticiteten respektive korspriselasticiteten skulle ligga på
Som det framgår av tabellen påverkas skatteintäkterna endast marginellt. Däremot blir försäljningsminskningen mycket större vid höga elasticiteter än vid låga.
32 NNV är nettonuvärdet, dvs det sammanlagda värdet över en tidsperiod med hänsyn taget till diskonteringsräntan.
143
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
Tabell 7.23 Känslighetsanalyser av lägre respektive högre priselasticiteter
Variabler: |
Huvudmodell |
Lägre |
Högre |
|
|
priselasticiteter |
priselasticiteter |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 365 |
2 442 |
2 211 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
|
|
|
utlandet |
0,4 % |
0,2 % |
0,8 % |
Minskning varor med |
|
|
|
full skatt |
|||
Minskning varor |
|
|
|
med avdrag 1 |
|||
Minskning varor |
|
|
|
med avdrag 2. |
0,1 % |
0,1 % |
0,2 % |
Total försäljnings- |
|
|
|
minskning |
I tabell 7.24 visas effekterna av om antagandena för hur andelen elektronik som får högsta skatt ligger högre eller lägre än vad som antagits i modellen. Som det framgår av tabellen är skatteintäkterna ganska känsliga för detta antagande. Detta är en osäkerhetsfaktor. Om en mer träffsäker analys av intäkterna behövs bör en fullskalig marknadsanalys göras.
Tabell 7.24 Känslighetsanalyser av antaget om andel elektronik som får högsta skatt
Variabler: |
Huvudmodell, |
Högre andel |
Lägre andel |
|
30 % av varorna |
som får full |
som får full |
|
får full skatt |
skatt (60 %) |
skatt (15 %) |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 365 |
2 891 |
2 110 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
0,4 % |
0,5 % |
0,4 % |
Minskning varor med full skatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,1 % |
0,2 % |
0,1 % |
Total försäljningsminskning |
|||
|
2 365 |
2 891 |
2 110 |
144
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.17Sammanfattning av konsekvensanalys
Denna konsekvensutredning omfattar följande styrmedel:
1)Kemikalieskatt på viss elektronik
2)Kraftsatsning för att fler farliga flamskyddsmedel förs in i RoHS- direktivet33.
3)Ökad marknadskontroll av hemelektronik.
Dessutom har ett nollalernativ tagits fram. Kostnaderna för noll- alternativet har inte beräknats, däremot har positiva hälsoeffekter som följer med nollalternativet räknats bort från övriga alternativ.
Samtliga åtgärder har ett positivt nettonuvärde för en 15 års period. Skatten har störst nettonuvärde. Skattens nettonuvärde blir även positivt med en lägre fiktiv hälsoekonomisk nytta. Skatten har emellertid högst administrativa kostnader. De olika åtgärderna är i stort sett komplementära. Utredningen bedömer att alla tre kan vara lämpliga att genomföra. Utredningen föreslår därför att en kemikalieskatt på viss elektronik genomförs samt att anslaget till kemikalieinspektionens tillsyn av elektronik höjs. En ökad satsning på att förbjuda ämnen inom ramen för
33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
145
8Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid
8.1Inledning
En konsekvensanalys kan ses som en utvärdering som genomförs innan man har bestämt sig för om man ska genomföra en åtgärd eller inte. Av naturliga skäl finns det inget exakt dataunderlag för en åtgärd som fortfarande bara finns på utredningsstadiet. Konsekvensanalysen är därför ett försök att beskriva vad som kommer att hända om åtgärden genomförs men analysen är en approximation. Av detta skäl görs i slutet av denna konsekvens- analys ett antal känslighetsanalyser där de osäkra faktorer som är av störst betydelse för utfallet varieras.
8.2Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras
Syftet med åtgärderna är att minska tillförseln av ftalater från golv- beläggningar, vägg- och takbeklädnader av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen.
147
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
8.3Beskrivning av problemet
8.3.1Hälsoeffekter av mjukgjord PVC
PVC är ett plastmaterial som kan göras mjukt genom att olika additiv tillsätts. Dessa additiv har ofta negativa hälsoegenskaper. Vidare så kan mycket giftiga ämnen, dioxiner, bildas när PVC förbränns och på så sätt bilda giftiga gaser som människor kan exponeras för. Ftalater är en ämnesgrupp som ofta används som mjukgörare i PVC men även andra mjukgörare som används i PVC har negativa egenskaper.
8.3.2Hälsoeffekter av ftalater på kandidatlistan
Karolinska Institutet har gjort en sammanställning av det man vet om ftalaters, i första hand de ftalater som finns på Kandidat- förteckningens1, hälsoeffekter: I djurförsök har man visat att ftala- ten DEHP, som är den vanligast förekommande ftalaten som finns med på Kandidatförteckningen, påverkar levern samt könsorganen och fortplantningsförmågan. Man har också observerat minskad testikelvikt efter exponering. Även flera andra ftalater ger minskad testikelvikt och minskad spermieproduktion hos djur. Samman- taget misstänks DEHP ha hormonstörande effekter och kunna påverka könsorganens utveckling vid exponering under foster- perioden. Även vissa andra ftalater har utpekats som hormonstö- rande i enklare cellförsök. Småbarn och foster bedöms som en sär- skild riskgrupp eftersom djurförsök visar att unga djur är känsligare än äldre och att ämnena kan föras över från mamman till fostret.
Ett par studier rapporterar ett samband mellan halter av ftalater i damm i bostäder och astma och allergi hos barn. Fler studier behövs för att säkerställa sambandet. Osäkerhet råder även kring ett samband mellan nyfödda pojkars könsorgansutveckling och mängden ftalater i mammornas urin under graviditeten. Denna effekt liknar dem som setts hos försöksdjur.
1 Kandidatförteckning över
148
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Den diffusa spridningen och den kontinuerliga exponeringen i kombination med de allvarliga effekter som påvisats i djurförsök visar på möjliga allvarliga hälsoeffekter även hos människa. Detta gäller särskilt med tanke på att människor exponeras för flera olika ftalater under en längre tid och det kan finnas risk för att dessa samverkar.2 Därför föreslås golvbeläggningar, vägg- och takbekläd- nader av polymerer av vinylklorid som inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen vara berättigade till ett skatteavdrag på 50 procent.
8.3.3Hälsoeffekter av ftalater som är begränsade i leksaker
Ftalaterna DINP, DIDP och DNOP är begränsade i leksaker men finns inte med på Kandidatförteckningen. Dessa ftalater har mindre allvarliga hälsoeffekter än exempelvis DEHP men riskerna för spädbarn och småbarn anses så pass oroande att de har förbjudits i leksaker och barnavårdsartiklar i de delar som barnen kan stoppa i munnen3. Då små barn även kommer i närkontakt med damm från golv, väggar och tak så bedömer utredningen det som viktigt att även styra undan från dessa kemikalier. Därför föreslås golvbelägg- ningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid som förutom att de inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen och som inte heller innehåller dessa ftalater vara berättigade till ett skatteavdrag på 75 procent.
8.4Val av styrmedel att analysera
8.4.1Val av skattekonstruktion
En kemikalieskatt kan konstrueras på flera olika sätt. I kapitel 12 diskuteras flera olika grundkonstruktioner för en kemikalieskatt. Den första konstruktionen, Skatt på kemiska produkter, passar inte då det inte rör sig om kemiska produkter. Skattekonstruktionen
Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemika- lier har övervägts av utredningen. Emellertid bedömde utredningen
2Karolinska Institutet. http://ki.se/imm/ftalater
3Enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till
149
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
att denna konstruktion skulle vara svår för myndigheterna att kon- trollera eftersom det är svårt för dem att veta vilka golv mm som innehåller olika sorters mjukmedel då det inte alltid framkommer på varans förpackning eller på annat sätt. Myndigheterna skulle vara beroende av att genomföra kemisk analys för att kunna fast- ställa skatteplikt. Att kontrollera presumtiva skattskyldiga som inte valt att deklarera sina varor skulle bli mycket resurskrävande. Sär- skilt som det skulle finnas små incitament för den skattskyldige eller för tillverkaren att hjälpa till att få fram information om varans innehåll.
Den tredje skattekonstruktionen, Skatt på avgränsade varugrup- per med lägre skatt vid lägre farlighet, bedöms däremot vara lämplig. I och med att golv m.m. av PVC alltid omfattas av skatteplikt och den som vill yrka på skatteavdrag själv måste kunna styrka rätten till avdrag finns det ett tydligt incitament för en god dokumenta- tion. Eftersom både den skattskyldige och varans tillverkare har intresse av att få fram dokumentationen kommer systemet att fungera bättre än andra konstruktioner. Det som är nackdelen med denna skattekonstruktion är att samtliga varor beskattas inom den aktuella varugruppen. När det gäller golv m.m. av PVC är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller PVC vilket är ett ämne som i sig är tveksamt ur miljösynpunkt. Även andra mjukgörare som finns på marknaden har i många fall tvek- samma miljö- och hälsoegenskaper.
Utredningen har inte övervägt att införa en allmän fiskal skatt med möjligheten att göra kemikalieavdrag då detta anses ligga utanför utredningens direktiv.
8.4.2Alternativa åtgärder
Denna konsekvensutredning tar upp de alternativa styrmedel som utredningen, utöver utredningens eget förslag, bedömer vara fram- komliga för att nå utredningens mål. Konsekvensanalysen omfattar följande styrmedel:
1.Kemikalieskatt på golv m.m. av PVC.
2.Nationellt förbud av vissa ftalater i golv mm.
150
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Här följer resonemang om varför olika styrmedel har valts ut eller inte. Se även en utförligare diskussion i kapitel 10. Utöver dessa åtgärder diskuteras i korthet effekterna av ett nollalternativ.
8.4.3Nationellt förbud av golv m.m. som innehåller ftalater på kandidatförteckningen
Byggsektorn är den sektor där mjukgjord PVC och därmed ftalater förekommer allra mest. Vetenskapliga studier visar dessutom att det finns en koppling mellan
EU:s byggproduktförordning5 omfattar importerade varor men ställer inte krav på produktegenskaper utan reglerar endast hur byggprodukters egenskaper ska bedömas och beskrivas när pro- dukterna släpps ut på marknaden. Produktkraven återfinns istället i regel på nationell nivå. Flera länder har infört emissionsgränser för kemikalier i byggprodukter, senast Belgien år 2012.
Utredningen har därför i konsekvensanalysen antagit att Sverige inför ett förbud mot att sälja golv m.m. av PVC som innehåller ftalater på kandidatlistan ett år efter att en skatt skulle vara införd.
8.4.4Ökad marknadskontroll
Ökad marknadskontroll utgår då det i dag inte är förbjudet att sälja golv m.m. som innehåller de aktuella ftalaterna. Ökad marknads- kontroll kräver först ett nationellt förbud. Se ovan.
8.4.5Nollalternativet
Nollalternativet i denna konsekvensanalys är att Sverige lägger ner en normal satsning på att ftalater ska regleras hårdare inom EU. Nollalternativet antas ge samma effekter oavsett om skattealterna-
4KemI, Rapport Nr 8/13 Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. S 20. Sundby- berg, 2013.
5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter.
151
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
tivet eller förbudsalternativet genomförs och utgår därför i den vidare analysen.
8.4.6Antal företag som berörs
Utifrån statistik från Tullverket från år 2014 framgår att 24 företag, varav fem med medelstor import, importerar golv m.m. av PVC från tredje land för mer än 100 000 kronor per år. Dessa medelstora och små importörer antas alla bli godkända lagerhållare och ska därför även deklarera sin införsel från EU när de deklarerar. Antalet företag och myndigheter som importerar golv m.m. av PVC från tredje land mellan 10 000 och 100 000 kronor per år upp- går till 14 stycken. Dessa antas endast importera från tredje land. Dessa företag antas inte registrera sig som godkända lagerhållare utan deklarerar direkt till Tullverket.
Uppgift saknas om hur många företag som endast för in varor från resten av EU. De antas vara lika många som de företag och myndigheter som endast importerar från tredje land, d.v.s. 14 stycken. Dessa företag antas inte heller registrera sig som godkända lagerhållare utan deklarerar direkt till Skatteverket. De företag som importerar mindre än 10 000 kronor per år antas inte lägga ner någon extra administration utöver den administration de redan i dag lägger ner på att exempelvis förtulla sina varor.
I Sverige finns ett företag som tillverkar plastgolv. Utredningen har inte lyckats få uppgifter om hur många företag som tillverkar tak och väggbeläggningar men antar att det i Sverige totalt finns två mindre tillverkande företag.
152
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.1 |
Antal företag som importerar eller för in golv m.m. av PVC |
|||
|
|
|
||
Årlig import, exklusive införsel |
Antal |
|||
från EU |
|
|
|
|
10 mkr |
100 mkr |
3 |
|
|
1 mkr |
10 mkr |
2 |
|
|
100 000 kr |
1 mkr |
19 |
|
|
10 000 kr 100 000 kr |
14 |
|
||
O kr men för in varor från övriga EU |
|
|
||
med 10 100 000 kr per år |
146 |
|
||
Summa: |
|
52 |
|
|
8.5Administrativa kostnader för företag
8.5.1Tillverkarnas kostnader
I beräkningarna ingår tre tillverkande företag. Av dessa antas ett företag vara stor tillverkare och två företag vara mindre tillverkare. Utredningen bedömer att dessa har god kontroll på vilka ftalater de använder som mjukgörare i sina produkter eftersom det finns flera branschstandards som kräver sådan information. Dessutom antas de för säkerhets skull genomföra ett något eller några stickprov per år. Den administrativa tiden för dokumentation och inbetalning av skatten varje månad antas för större företag uppgå till 8 timmar per månad och för små företag till 2 timmar per månad. Timpriset är satt till 400 kronor.
8.5.2Importörernas kostnader
Förslaget innebär att importören för att kunna yrka skatteavdrag måste lägga ner mer tid än i dag på dokumentationskontroll och leverantörskontakter. Förslaget innebär även ökade kostnader för stickprovtagningar för importörerna. Kostnaden för ett stickprov inklusive administration uppskattats till 2 000 kronor. De företag som importerar varor från tredje land till ett värde som överstiger 100 000 kronor per år antas vara lagerhållare och kommer därmed behöva lägga ner tid på att dokumentera och betala in skatten varje
6 Antaget värde.
153
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
månad. Medelstora importörer antas lägga ner 8 timmar per månad och små importörer 2 timmar per månad. Företag med enstaka importtillfällen antas inte lägga ner några timmar per år på admini- stration. Medelstora och små importörer antas få kostnader för att utbilda sin personal under år ett. Detta innebär att en medelstor importör antas genomföra 2 stickprov per år till det sammanlagda priset 4 000 kronor under år 1 samt få ökade kostnader för utbild- ning och skatteadministration med 5000 kronor respektive 38 400 kronor under år 1. Totalt blir detta 47 400 kronor per år och företag. Denna siffra har sedan multiplicerats med fem eftersom det finns fem medelstora importerande företag. Se tabell 8.2.
Tabell 8.2 Beräkning av administrativa merkostnader för skattepliktiga företag år 1
Typ av företag |
Antal |
Antal |
Kostnad |
Administra- |
Utbildning, |
Total- |
|
företag |
stick- |
per prov, |
tion, |
kr/år |
kostnad |
|
|
prover |
kr |
kr/år |
|
år 1, |
|
|
|
|
|
|
kr/år |
Medelstora |
5 |
2,0 |
2 000 |
38 400 |
5 000 |
237 000 |
importörer |
|
|
|
|
|
|
Små importörer |
19 |
0,1 |
2 000 |
9 600 |
2 500 |
233 700 |
Importörer med |
|
|
|
|
|
|
enstaka import- |
|
|
|
|
|
|
tillfällen.7 |
56 |
|
|
800 |
400 |
67 200 |
Stor tillverkare |
1 |
3,0 |
2 000 |
38 400 |
5 000 |
49 400 |
Liten tillverkare |
2 |
0,3 |
2 000 |
9 600 |
2 500 |
25 400 |
Samtliga företag |
|
|
|
|
|
613 000 |
7 Ej lagerhållare.
154
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Tabell 8.3 Beräkning av administrativa merkostnader för skattepliktiga företag år 2 15
Typ av företag |
Antal |
Antal |
Kostnad |
Administra- |
Totalkostnad |
|
företag, |
stick- |
per prov, |
tion, |
år 2 15. |
|
st |
prover, |
kr |
kr |
kr |
|
|
st |
|
|
|
Med medelstor import |
5 |
1,0 |
2 000 |
38 400 |
202 000 |
Med liten import |
19 |
0,05 |
2 000 |
9 600 |
184 300 |
Med enstaka |
|
|
|
|
|
importtillfällen.8 |
28 |
|
|
1 200 |
33 600 |
Stor tillverkare |
1 |
1,5 |
2 000 |
38 400 |
41 400 |
Liten tillverkare |
2 |
0,2 |
2 000 |
9 600 |
19 800 |
Totalkostnad |
|
|
|
|
481 000 |
8.5.3Administrativa kostnader sammantaget
Sammantaget beräknas företagens administrativa kostnader uppgå till cirka 610 000 kronor år 1 och 480 000 kronor år två och kom- mande år.
8.6Effekter för småföretag
Små företag antas få merkostnader på cirka 1 200 till 10 000 kronor per år. Denna kostnad avser i huvudsak utgifter för administration av skatten. Mindre företag antas i huvudsak förlita sig på sina leve- rantörers dokumentation och antas endast i undantagsfall behöva anlita laboratorium för kemisk analys.
8.6.1Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till småföretag
Små företag är särskilt beroende av att få tydlig information om den nya skatten så att tiden för att administrera den minimeras. Eftersom denna information till övervägande delen kommer att efterfrågas från Skatteverket är det viktigt att Skatteverket utbildar
8 Ej lagerhållare.
155
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
sin personal så att de kan svara på småföretagens och andra företags frågor.
8.7Tidpunkt för införande och behov av informationsinsatser
Företagen bör i god tid få ta del av de nya skattereglerna, vad som krävs av dem och få information om vad som händer om reglerna inte följs. Företagen kan behöva informationsmaterial om de nya skattereglerna översatta till olika språk för att kunna skicka ut till sina underleverantörer.
8.8Effekter på försäljning,
8.8.1Antaganden
Modellen omfattar en rad antaganden. Egenpriselasticiteten har satts till
Modellen tar även hänsyn till korspriselasticiteten, det vill säga hur försäljningen av en vara påverkas av att andra varor får ett förändrat pris. Korspriselasticiteten har antagits vara 1,5.
Både värdet för egenpriselasticiteten och korspriselasticiteten är osäkra och omfattas därför också av en känslighetsanalys i slutet på detta kapitel.
Av
Utredningens egen stickprovsundersökning som genomfördes under oktober 2014 visade att 11 av 11 undersökta
9
156
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
7 procent av golven DEHP, 48 procent DINP, 34 procent DIDP, 31 procent övriga mjukgörare och 34 procent av
Beräkningarna av hur skatten påverkar det genomsnittliga för- säljningspriset byggerdels på prisuppgifter på vinylgolv från utred- ningens egen undersökning11, data från SCB samt egna antaganden. Enligt beräkningarna kommer en vara som får betala full skatt utan avdrag i genomsnitt få priset höjt med 20 procent. Se bilaga 7.
Utredningen har antagit att 10 procent av golv m.m. av PVC köps in av hushåll medan 90 procent köps in av företag. Detta eftersom många golv köps in av byggföretag, både vid nyproduk- tion men även vid renoveringar bekostade av privatpersoner.
10Tillsyn 8/12. Material i inomhusmiljön.
– Golv. Kemikalieinspektionen 2012.
11Bilaga 6.
157
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
Tabell 8.4 Sammanställning över värden och antaganden
|
Grundscenario |
Egenpriselasticitet |
|
Korspriselasticitet |
1,5 |
Andel |
3,0 % |
Andel svensk |
2,2 % |
Andel utländsk |
0,8 % |
Andel golv m.m. av PVC som får full skatt |
5 % |
Andel golv m.m. av PVC som får skatt med |
|
50 procents avdrag |
70 % |
Andel golv mm av PVC som får skatt med |
|
75 procents avdrag |
25 % |
Skattens genomsnittliga påverkan på priset |
|
innan avdrag |
20 % |
Andel av varorna som köps av konsumenter |
10 % |
Andel av varorna som köps av producenter |
90 % |
8.8.2Minskad försäljning av golv m.m. av PVC
Skatten antas leda till en minskad försäljning av golv m.m. av PVC. Effekten beräknas bli störst för golv m.m. av PVC som får högst skatt medan den bedöms bli procentuellt lägre för de varor som får lägre skatt. Totalt sett förväntas försäljningen gå ner med 9,2 pro- cent. Försäljningen mätt i procent av den ursprungliga totala försäljningen för olika varukategorier efter att skatten införts har beräknats med hjälp av följande formel:
, = , ö + , ö ∗ [∆ ∗ + (∆̅̅̅̅
− ∆ ) ∗ ]
där A är försäljningsandelen i procent, i anger en viss varukategori,
∆P anger den procentuella prisförändringen (för vara i respektive genomsnitt) och ε anger elasticiteter (egenpris- respektive kors- priselasticiteter). Se även bilaga 8.
158
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.5 |
Beräkning av effekter av skatten på försäljningen av golv m.m. |
|||
|
av PVC |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel varor som/med: |
Utgångsvärde |
Efter skattens |
Skillnad |
|
|
|
|
införande |
|
Säljs i svenska butiker |
97,0 % |
87,9 % |
||
Säljs via svensk |
2,2 % |
2,0 % |
||
Säljs via utländsk |
0,8 % |
0,9 % |
0,1 % |
|
Full skatt |
|
5 % |
3,2 % |
|
Skatteavdrag 1 |
|
70 % |
62,3 % |
|
Skatteavdrag 2 |
|
25 % |
25,3 % |
0,3 % |
Summa: |
|
100 % |
90,8 % |
|
8.8.3Påverkan på
Skatten antas leda till en ökning av
8.8.4Tillverkning, import och export
Det finns minst ett tillverkande företag i Sverige. Det aktuella före- taget håller successivt på att fasa ut användningen av ftalater i sina plastgolv.12 Försäljningen av plastgolv i Sverige uppgick till 5,7 miljoner kvadratmeter år 2012.13
Skatten väntas leda till att försäljningen av golv m.m. av PVC totalt sett går ner med 9,2 procentenheter, varav importen står för den absolut största delen. Exporten påverkas inte då golv m.m. av PVC som exporteras inte ska omfattas av beskattning.
1265 Tarkett, 2014. Vi tar bort ftalater ur våra plastgolv. Tillgänglig
13Golvbranschen, 2012. Textila golv ökade starkt. Golvbranschens verksamhetsberättelse 2012.
159
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
8.9Substitutionseffekter
Skatten förväntas minska användningen av PVC som innehåller farliga mjukgörare och styra mot PVC som innehåller mindre farliga mjukgörare. Skulle ny kunskap tillkomma, till exempel om ytterligare mjukgörare som har farliga egenskaper, så kan listorna på farliga mjukgörare kompletteras eller revideras.
Kemikalieinspektionen föreslås få resurser för att regelbundet utvärdera och föreslå ändringar av skatten och kan i samband med detta föreslå revideringar av definitionerna för vilka ämnen som inte får förekomma för att ge rätt till skatteavdrag. På så sätt finns det en möjlighet att korrigera eventuella skevheter i systemet.
Skatten kan även leda till substitution till andra materialval för golv såsom exempelvis trägolv.
8.10
8.10.1
Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.
Punktskatter som inte är harmoniserade
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper, se avsnitt 12.3.1. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskatte- direktivet, direktiv 2008/118/EG14. Av artikel 1.3 i punktskatte- direktivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.
Den skatt som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot annan medlemsstat. Den före-
14 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
160
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
slagna skatten innebär inte heller att redovisning och betalning av skatt ska ske i samband med att varor fysiskt passerar gränsen från annan medlemsstat till Sverige. Därmed är den föreslagna skatten enligt utredningens bedömning förenlig med de krav som ställs upp i punktskattedirektivet.
Tekniska standarder och föreskrifter
Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommissionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i direktiv 98/34/EG15. I detta direktiv finns bestämmelser om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
Utredningen bedömer att den föreslagna skatten bör anmälas till europeiska kommissionen enligt ovan nämnda förfarande efter- som bestämmelserna om rätt till avdrag innebär att den som är skattskyldig behöver information om varornas innehåll. Det kan avse information som inte är nödvändig för andra ändamål. För att tillgodogöra sig rätten till skatteavdrag kan den som är skattskyldig behöva efterfråga denna information från tillverkare och leveran- törer i andra
Fri rörlighet och konkurrens
Den skatt som nu föreslås ska betraktas som en sådan intern skatt eller avgift som regleras i artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlemsstater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
161
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex.
Utredningens förslag har utformats så att det ska vara objektivt och
Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av
Utredningens bedömning är att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 8.1. syftar skatten till att minska tillförseln av ftalater från golvbeläggningar, vägg- och takbeklädna- der av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen. Således motiveras skat- ten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. Kriterierna är objektivt utformade och kopplade till de kemiska ämnen som förekommer i varorna.
162
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Statsstödsregler
Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel
Utredningen gör bedömningen att den föreslagna skatten inte innebär ett selektivt gynnande av vissa företag eller viss produk- tion. Den föreslagna skatten utgör därmed inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening.
Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. De kriterier för urval av varor att beskatta som har använts är:
–Varor som är tillverkade av PVC.
–Varor som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad och därför utgör en stor exponeringsrisk för människor som vistas i sina hem.
–Ftalater ska inte redan vara förbjudna i den aktuella varan.
–Ftalater ska inte ingå i en mycket liten andel av varorna i den aktuella varugruppen.
–Ftalater ska inte ingå som en mycket låg viktandel av den aktuella varan.
Utredningens förslag till skatt har utformats så att de varor som möter ovan nämnda kriterier ska omfattas av skatteplikt. Andra golvbeläggningar, tak- och väggbeklädnader som inte är tillverkade
163
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
av PVC omfattas inte av skatteplikt eftersom de innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.
Andra varor än golvbeläggningar, tak- och väggbeklädnader som är tillverkade av PVC omfattas inte heller av skatteplikt eftersom de också innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.
Samtliga varor som omfattas av skatteplikt likabehandlas vid tillämpningen av den föreslagna skatten. Alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas också lika vid tillämpningen av den föreslagna skattelagstiftningen.
Andra varor omfattas inte av beskattning enligt den föreslagna skatten eftersom de inte uppfyller ovan nämnda kriterier och där- med innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs männi- skors vardagsmiljö. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär således inte att det införs ett undantag från skattens till- lämpning. Den föreslagna skatten innebär därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer andra varor.
8.10.2
Även inom
8.11Påverkan på de offentliga finanserna
8.11.1Skatteintäkter
En kemikalieskatt skulle resultera både i ökade intäkter i form av skatteintäkter, och i form av ökade administrativa utgifter, för det offentliga. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 38 miljoner kronor årligen. Beräkningarna utgår i ett första steg från en beräkning av
164
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
vikten på försålda
I ett andra steg har siffrorna delats upp i fyra kategorier: Försälj- ning av golv av PVC till hushåll respektive företag samt försäljning av tak- och väggbeklädnader till hushåll respektive företag. Andelen av dessa varor som köps in av företag antas ligga på 90 procent. Detta eftersom ofta företag står som inköpare även när privat- personer genomför renoveringar i sina hem.
I ett tredje steg antas hur stor del av varorna som kommer få högsta skatt, skatt med avdrag 1 eller skatt med avdrag 2. Denna skattning är osäker och omfattas därför av en känslighetsanalys i avsnitt 8.18.
I ett fjärde steg beräknas bruttoskatteintäkterna för de fyra olika kategorierna med hjälp av följande formel:
Ä = [10 ∗ + 5 ∗ 1 + 2,5 ∗ 2]
där j anger respektive kategori, VIKT anger den totala vikten i kg för samtliga varor i respektive kategori, där 10, 5 och 2,5 är olika
full
skattenivåer och där Sjskatt, Sjavdr1 och Sjavdr2 anger andelen varor i respektive skattekategori.
I ett femte steg beräknas nettoskatteintäkterna genom att skatte- intäkterna från hushåll multipliceras med 1,25 för att spegla att även intäkterna från moms ökar medan skatteintäkterna från företagens inköp multipliceras med 0,78 för att spegla att ökade kostnader för företagen leder till lägre bolagsskatteintäkter från dessa.
16 Golvbranschen, 2012. Textila golv ökade starkt. Golvbranschens verksamhetsberättelse
2012.
165
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
I ett sjätte steg beräknas hur stora skatteintäkterna blir med hänsyn till att försäljningen av de aktuella varorna väntas minska på grund av skatten. I och med att försäljningen minskar sjunker även skatteintäkterna. Uppgifterna av hur försäljningen påverkas hämtas från avsnitt 8.8.2.
Slutligen antas att skatteundandragandet från skatten är 10 pro- cent. Sammantaget ger detta skatteintäkter på 38 miljoner kronor årligen. Se tabell 8.6 samt 8.7.
Tabell 8.6 Skatteintäkter, miljoner kronor per år innan förändring av marknaden
|
Ton |
Andel med |
Andel med |
Andel med |
Brutto- |
Netto, |
|
försålda |
full skatt |
avdrag 1 |
avdrag 2 |
skatte- |
skatte- |
|
varor i |
|
|
|
intäkter, |
intäkter, |
|
Sverige |
|
|
|
mkr/år |
mkr/år |
|
per år |
|
|
|
|
|
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
8 721 |
5 % |
70 % |
25 % |
40,3 |
31,5 |
Tak- och |
|
|
|
|
|
|
väggbekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
3 140 |
5 % |
70 % |
25 % |
14,5 |
11,3 |
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
969 |
5 % |
70 % |
25 % |
4,5 |
5,6 |
Tak- och vägg- |
|
|
|
|
|
|
bekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
39 |
5 % |
70 % |
25 % |
0,2 |
0,2 |
Summa: |
12 868 |
|
|
|
59,5 |
48,6 |
166
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.7 |
Skatteintäkter, miljoner kronor per år efter förändring |
|
||||
|
av marknaden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försälj- |
Full |
Avdrag 1 |
Avdrag 2 |
Bruttoskatte |
Nettoskatte |
|
ning |
skatt |
|
|
intäkter, |
intäkter, |
|
ton |
|
|
|
Mkr |
Mkr |
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
7 747 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
35,5 |
27,7 |
Tak- och |
|
|
|
|
|
|
väggbekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
2 789 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
12,7 |
10,0 |
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
861 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
3,9 |
4,9 |
Tak- och |
|
|
|
|
|
|
väggbekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
34 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
0,2 |
0,2 |
0 |
11 431 |
|
|
|
52,4 |
42,8 |
Med hänsyn |
|
|
|
|
|
|
taget till skatte- |
|
|
|
|
|
|
undandragande |
|
|
|
|
|
|
10 % |
|
|
|
|
|
38,5 |
8.11.2Skatteverkets administrativa kostnader
Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare. Dessa antas bli cirka 27 stycken. Detta bygger på antagandet att 3 tillverkare samt 24 före- tag med en import av golv m.m. av PVC från tredje land som överstiger 100 000 kronor per år blir godkända lagerhållare. Dess- utom blir Skatteverket beskattningsmyndighet för de uppskatt- ningsvis 28 företag som varje år för in golv m.m. av PVC från andra
Initialt ska Skatteverket bygga upp lämpliga administrativa rutiner,
Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller,
167
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
punktskatter. Utredningen antar att 5 procent av dessa kostnader avser skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Se tabell 8.9.
Tabell 8.8 |
Initiala kostnader för Skatteverket år 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
|
Uppbyggnad av |
310 |
||
Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för |
160 |
||
laboriatorieanalyser |
|||
|
|||
Personalkostnader inklusive |
470 |
||
Summa: |
|
940 |
|
Tabell 8.9 |
Löpande kostnader för Skatteverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
|
Personalkostnader inklusive |
470 |
||
Årliga |
115 |
||
analysinstrument, kostnad för varuprov och laboriatorieanalyser |
|
||
Summa: |
|
585 |
|
8.11.3Tullverket
Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skattskyldiga som inte är godkända lagerhållare och som importerar skatteplik- tiga varor till Sverige från tredje land. De flesta kommer inte behöva deklarera mer än en eller två gånger per år.
Utredningen bedömer efter uppgifter från Tullverket att Tull- verket kommer att ha initiala kostnader på 505 000 kronor. I dessa kostnader ingår medel för att köpa in den mätutrustning som krävs för att kunna genomföra de test som krävs för att kunna kontrol- lera skatten.
För att löpande administrera samt kontrollera dessa skattskyl- digas deklarationer föreslås att Tullverket tilldelas resurser motsva- rande 75 000 kronor per år.
168
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.10 Initiala kostnader för Tullverket, år 1
|
Tkr. |
Merkostnad för bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är |
17 |
beskattningsmyndighet innan |
|
Ändring i avgiftsföreskrifter |
5 |
Uppbyggnad av |
12,7 |
Utveckling av analysmetodik |
10 |
Inköp av instrument till laboratoriet, |
450 |
Intern utbildning och information |
10 |
Summa: |
505 |
Tabell 8.11 Löpande kostnader för Tullverket |
|
|
|
|
Tkr. |
Bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är |
5,8 |
beskattningsmyndighet |
|
Kontroll av att rätt skatt är inbetald |
2 |
Djupare kontroller |
11,4 |
Laboratorieanalyser |
9 |
Uppföljning av interna kontroller |
2,7 |
Summa: |
75 |
8.11.4Kemikalieinspektionen
Regeringen ska enligt utredningens förslag ge Kemikalieinspek- tionen i uppdrag att utvärdera och föreslå uppdateringar av skatten. Detta bör göras regelbundet men inte mer sällan än vart tredje år. Kostnaderna för detta antas i genomsnitt uppgå till 100 000 kronor per år.
8.12Effekter på skatteundandragande
Utredningen ser ingen anledning till att denna skatt skulle bli före- mål för ett större skatteundandragande än andra skatter. Ett skatte- undandragande på 10 procent har antagits. Jämfört med andra punktskatter där skattenivån utgör ett betydligt större påslag på priset så är de föreslagna skattenivåerna beskedliga vilket minskar risken för skatteundandragande.
169
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
8.13Fördelningseffekter, jämställdhet och integration
Skatten leder till att golv m.m. av PVC blir dyrare. För ett lågin- komsthushåll som lägger ner 5 000 kronor på golv m.m. av PVC med rätt till skatteavdrag på 50 procent skulle skatten innebära ett prispåslag på cirka 500 kronor. För ett höginkomsthushåll som köper golv m.m. av PVC för 10 000 kronor i samma skatteklass skulle merkostnaden uppgå till cirka 1 000 kronor.
Förslaget på kemikalieskatt ger hälsoeffekter som är positiva för bägge könen. De företag som drabbas hårdast av skatten är små företag som importerar eller tillverkar golv m.m. av PVC. Då före- tag i högre utsträckning drivs av män och stora delar av bygg- varubranschen kan antas vara mansdominerad så torde förslaget slå hårdare mot företag som drivs av män än de som drivs av kvinnor.
Utrikesfödda påverkas av samma negativa hälsoeffekter som inrikes födda gör. I vilken mån utrikesfödda i högre grad driver företag som importerar eller tillverkar golv m.m. av PVC har utred- ningen ingen vetskap om. Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag är bra för både kvinnor och män samt både för inrikes födda och utrikesfödda.
8.14Hälso- och miljöekonomiska vinster
Skatteförslaget leder till att försäljningen av golv m.m. av PVC minskar. Förslaget leder även till en omfördelning från de farligaste ftalaterna till mindre farliga mjukgörande ämnen. Detta innebär en hälsovinst, se avsnitt 8.15. Som bieffekt av skatten så kommer även positiva effekter uppnås på människors arbetsmiljö och andra miljöer där människor vistas.
8.15Hälsoekonomiska kostnader – samt administrativa kostnader för alternativa åtgärder
Hälsoekonomiska studier av de kostnader som miljögifter medför har visat på stora samhällsekonomiska kostnader. Orsaken är att miljögifter är något som hela befolkningen berörs av och som orsakar sjukdom och lidande som värderas högt i samhällsekono- miska beräkningar. Detta innebär att även om endast en minoritet
170
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
faktiskt drabbas av faktiska diagnoser av ett visst ämne så blir ändå de sammanlagda kostnaderna för vårdkostnader, inkomstbortfall, lidande och död stora. Detta forskningsfält är emellertid fortfa- rande i sin linda och det finns få studier gjorda. En internationell litteraturöversikt för några år sedan visade på endast 57 vetenskap- liga publiceringar som berörde samhällsekonomiska kostnader av kemikaliers effekter på hälsan17.
Skatteförslaget bedöms leda till att försäljningen av golv m.m. av PVC minskar samt att det sker en förskjutning från varor som innehåller farliga ftalater till varor som innehåller mindre farliga mjukgörare. Detta innebär att färre farliga ämnen får möjlighet att spridas till människors hemmiljö. Detta innebär en hälsovinst. Storleken på denna hälsovinst är oklar. Hälsovinsten består i att frekvensen av de sjukdomar som ftalater orsakar sjunker. Detta i sin tur leder till lägre vårdkostnader, minskat arbetskraftsbortfall och minskat lidande.
I detta avsnitt jämförs effektiviteten av de olika föreslagna åtgär- derna. För att kunna göra det så behövs ett fiktivt värde på hur stor hälsovinsten skulle bli av att ftalater från golv m.m. av PVC för- svann från våra hem. Då det inte finns något sådant värde har utredningen utgått från de studier som finns inom området. Den studie som befunnits mest lämplig att använda i detta sammanhang används för att visa på vilken tänkbar storleksordning det fiktiva värdet bör ha. Eftersom det i detta fall rör sig om ett mycket osäkert värde så har känslighetsanalyser gjorts för både högre och lägre värden på den fiktiva hälsovinsten. Se avsnitt 8.18.
8.15.1Fiktivt värde på hälsokostnaderna
Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av ftalater från golv m.m.m av PVC, har utredningen använt en svensk studie18om hälsokostna- derna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE,
17Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals, United Nations Environment Programme, 2013.
18Se Bilaga 5.
171
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
DDT och PCB är klassiska förbjudna miljögifter, MMP är en nedbrytningsprodukt av ftalaten DMP medan PFNA är ett perf- lourerat ämne. Inget av dessa ämnen används som mjukgörare i PVC men de har till viss del liknande kemisk struktur och liknande egenskaper som en del mjukgörare har.
Studien bygger på uppgifter från den så kallade PIVUS- studien19, som omfattar drygt 1 000 kvinnor och män i Uppsala. Vid 70 års ålder genomgick de en omfattande hälsokontroll med bland annat mätningar av insulin- och blodsocker. De lämnade också blodprover för analys av ett stort antal miljögifter. Hälso- kontrollen visade att 119 personer hade typ
Tabell 8.12 Hälsoekonomiska kostnader för diabetes och hjärtsjukdom som kan kopplas till olika kemiska ämnen i blodet, Sverige mdr kr/år
Diagnos |
Ämnesgrupp/ämne |
Årlig kostnad för historiska |
|
|
utsläpp år 2014: |
|
|
|
Diabetes samt |
PCB153 |
2,8 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
7,5 mdr |
|
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
MMP |
3,3 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
PFNA |
1,1 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
Kombinationen av ovanstående |
11,2 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
|
|
|
19 Se bilaga 5. |
|
|
172
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Sammantaget rör det sig om stora kostnader. Kostnaderna för ett kemiskt ämne kopplat till två diagnoser uppgår till
Utredningen har utifrån detta tagit fram ett fiktivt värde för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som expone- ringen för farliga ämnen i golv m.m. av PVC orsakar. Detta fiktiva värde har bedömts ligga mellan 100 miljoner till 1 miljarder kronor årligen i Sverige. I ett medelscenario antas 300 miljoner kronor årligen. Detta fiktiva värde bygger inte på att det rör sig om samma ämnen eller samma diagnoser utan om liknande ämnen som innebär liknande diagnoser. Detta fiktiva värde är osäkert och därför har känslighetsanalyserar gjorts för de beräkningar som påverkas.
8.15.2Grundantaganden
Diskonteringsräntan har satts till tre procent. Det fiktiva värdet för den årliga hälsokostnaden för farliga ämnen från golv m.m. av PVC har i medelscenariot antagits ligga på 300 miljoner kronor per år. Vidare så antas att golv m.m. av PVC som inte innehåller ftalater bidrar med en fjärdedel (0,25) så stor fiktiv hälsokostnad som golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som finns med på kandidat- förteckningen (1,0). Den fiktiva hälsokostnaden från golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som omfattas av begränsningar i lek- saker antas uppgå till hälften (0,5) av den fiktiva hälsokostnaden från golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som finns med på kandidatförteckningen. Att skillnaderna inte är större beror på att även PVC som innehåller andra mjukgörare än ftalater också har eller misstänks ha negativa miljö- eller hälsoegenskaper. Den fiktiva hälsokostnaden för farliga ämnen i golv m.m. av PVC har sedan fördelats ut på varje procentenhets försäljning av golv mm av PVC, det vill säga ett linjärt samband antas. Fördelningen utgår efter hur stor relativ hälsopåverkan respektive varukategori antas ha respektive hur stor andel av försäljningen respektive varukategori antas stå för. Observera att dessa beräkningar bygger helt på antaganden. Se tabell 8.13.
173
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30
Tabell 8.13 Fiktiv hälsoekonomisk vinst av minskad försäljning av en procentenhet av golv mm av PVC, scenario medel. Mkr/år
|
Golv m.m. |
Golv m.m. |
Golv m.m. |
Golv m.m. av PVC |
|
av PVC |
av PVC |
av PVC med |
utan rätt till |
|
utan rätt |
med rätt |
rätt till |
avdrag ersätts |
|
till avdrag |
till avdrag |
avdrag 2 |
med golv m.m. av |
|
|
1 |
|
PVC med rätt till |
|
|
|
|
avdrag 1. |
Fiktiv hälsoekonomisk vinst av |
|
|
|
|
minskad försäljning av en |
|
|
|
|
procentenhet av golv m.m. av |
|
|
|
|
PVC, scenario medel. Mkr/år |
6,5 |
3,2 |
1,6 |
3,2 |
Beräkningarna är gjorda för en
8.15.3Fiktiva hälsoekonomiska vinster av skatteförslaget
Här beräknas hur stor den fiktiva hälsoekonomiska vinsten av skatteförslaget antas bli. Skattens effekt på försäljningen av olika kategorier av golv m.m. av PVC har beräknats med hjälp av värdena i tabell 8.13. De fiktiva hälsoekonomiska vinsterna av skatten har beräknats både per år samt summerats till ett nettonuvärde för hela perioden.
174
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.14 Beräkning av nettonuvärdet av den fiktiva hälsovinsten av skatteförslaget
Fiktiva |
Golv m.m. av PVC |
Golv m.m. av PVC |
Golv m.m. av PVC |
Summa, |
hälsoeffekter |
utan rätt till |
med rätt till |
med rätt till |
Mkr |
skatten |
avdrag |
avdrag 1 |
avdrag 2 |
|
Minskad försäljning |
|
|
|
|
år 1 15 |
|
|||
Nettonuvärde |
|
|
|
|
hälsonytta år 1 |
15, |
|
|
|
Mkr |
|
|
|
934 |
8.15.4Kostnader och nyttor – Svenskt förbud
Ett förbud innebär att Sverige inför ett nationellt förbud mot försälj- ning av golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader som innehåller ftalater som finns med på kandidatlistan. Detta förslag antas ge effekter först år 2 eftersom det fortfarande behöver utredas. Enligt Kemikalieinspektionen skulle de administrativa kostnaderna för företag och myndigheter uppgå till 12 miljoner kronor per år. 20
Detta förslag minimerar från år 2 användningen av de farligaste ftalaterna men ger ingen styreffekt bort från de mindre farliga ftalaterna, DIDP och DINP.
20 Kemikalieinspektionen, Rapport 7/14. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. 2014.
175
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
Tabell 8.15 Samhällsekonomiska effekter av svensk satsning på
År 2 |
15 per år Mkr |
NNV hela perioden, Mkr21 |
Administrativa kostnader företag |
|
|
och myndigheter |
12 |
|
Fiktiv hälsovinst, scenario medel |
16 |
196 |
Summa |
|
39 |
8.16Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter
Underlag för jämförelserna i detta avsnitt har hämtats från övriga delar av kapitlet. Se avsnitt 8.5, 8.11 och 8.15. En jämförelse av de olika samhällsekonomiska effekterna av de olika åtgärderna visar att en skatt ger störst positivt nettonuvärde. Detta eftersom den fiktiva hälsoeffekten blir så mycket större. Att den blir större beror på att skatten minskar användningen av PVC golv m.m. totalt sett inte bara åstadkommer en övergång från
Att den administrativa kostnaden är så mycket högre vid ett förbud kan diskuteras. Orsaken kan bero på att Kemikaliein- spektionen har haft ett mer omfattande förslag i åtanke eller att de har använt en annan beräkningsmetod.
21 Diskonterade värden.
176
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.16 Samhällsekonomiskt nettonuvärde för två förslag år 1 15 för scenario fiktiv hälsovinst medel
NNV administration |
Fiktiv hälso- |
NNV år 1 15, |
|
för företag och |
vinst scenario |
Mkr |
|
myndigheter, |
medel år 1 15, |
|
|
år 1 |
15 Mkr |
Mkr |
|
Skatt på golv m.m. av PVC |
886 |
870 |
|
Förbud av ftalater på |
|
|
|
Kandidatförteckningen |
182 |
35 |
|
8.17Effekter vid olika skattesatser, skattebaser och avdragsnivåer
I detta avsnitt modelleras några olika förändringar av skatte- förslaget för att visa hur ändringarna påverkar utfallet av skatten. I scenario Skatt hög har skatteuttaget per vara dubblerats medan det har halverats i scenario Skatt låg. Som framgår av tabellen leder minskad försäljning vid en högre skatt inte till att skatteintäkterna ökar proportionellt med skattehöjningen. Se tabell 8.17.
En hög skatt ökar risken för att den kan bli betraktad som oproportionerlig, särskilt på varor med hög vikt och ett lågt pris.
Tabell 8.17 Effekter av högre och lägre skattenivå
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt hög |
Skatt låg |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
66 |
21 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
0,1 % |
0,2 % |
0,1 % |
Minskning varor med grundskatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,3 % |
0,7 % |
0,2 % |
Total försäljningsminskning |
I scenario Skatt med större avdrag ges större skatteavdrag så att skattenivåerna blir 100, 40 respektive 10 procent av grundskatten. I Scenario Skatt med lägre avdrag differentieras skatten så att skatte- nivåerna blir 100 procent, 75 procent och 50 procent av grund-
177
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
skatten. Skatteintäkterna sjunker om skatteavdragen blir större. Styrningen mot varor med högst avdrag ökar. Se tabell 8.18.
En skatt med lägre avdrag ger kraftigt ökade skatteintäkter. Miljöstyrningen blir kraftig, men består till största delen av en försäljningsminskning och till en mindre del av substitution.
Tabell 8.18 Effekter av högre skatteavdrag respektive inga skatteavdrag
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt med högre |
Skatt med lägre |
|
|
avdrag |
avdrag |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
29 |
56 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
0,1 % |
0,1 % |
0,2 % |
Minskning varor med grundskatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,3 % |
1,4 % |
|
Total försäljningsminskning |
I scenario Större skattebas har ytterligare varor (fler
Tabell 8.19 Effekter av 100 respektive 200 procenta större skattebas
Variabler: |
Huvudmodell |
2 ggr större |
4 ggr större |
|
|
skattebas |
skattebas |
Skatteintäkter, Mkr |
38 |
77 |
154 |
178
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
8.18Känslighetsanalyser
I detta avsnitt görs ett antal känslighetsanalyser. Den första visar hur nettonuvärdet av skatteförslaget påverkas om den fiktiva hälsokostnaden är större eller mindre än vad som antas i scenario medel. Det framgår av tabell 8.20 att nettonuvärdet, det vill säga det sammanlagda värdet med hänsyn taget till en diskonterings- ränta, över en 15 års period blir positivt i samtliga tre scenarier.
Tabell 8.20 Känslighetsanalyser av nettonuvärdet för scenario låg, medelhög eller hög fiktiv hälsokostnad
NNV22 adm |
NNV adm |
NNV Hälsovinst |
NNV |
|
företag |
myndigheter |
scenario låg |
år 1 15 |
|
år 1 |
15 |
år 1 15 |
år 1 15 |
|
Skatt, scenario låg fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
147 |
132 |
||
Skatt, scenario medel fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad ((Huvudmodellen) |
728 |
712 |
||
Skatt, scenario hög fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
1 472 |
1 456 |
||
I scenarierna Lägre priselasticiteter respektive Högre priselasticiteter analyseras vad som skulle hända i de fall egenpriselasticiteten res- pektive korspriselasticiteten skulle ligga på
Som framgår av tabell 8.21 skulle högre elasticiteter leda till en kraftigt ökad styrning av konsumtionen. Detta skulle påverka hälsovinsten uppåt men skatteintäkterna nedåt.
22 NNV är nettonuvärdet, d.v.s. det sammanlagda värdet över en tidsperiod med hänsyn taget till diskonteringsräntan.
179
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30
Tabell 8.21 Känslighetsanalyser av högre respektive lägre priselasticiteter
Variabler: |
Huvudmodell |
Lägre |
Högre |
|
|
priselasticiteter |
priselasticiteter |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
41 |
33 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
|
|
|
utlandet |
0,1 % |
0,1 % |
0,2 % |
Minskning varor med |
|
|
|
grundskatt |
|||
Minskning varor med |
|
|
|
avdrag 1 |
|||
Minskning varor med |
|
|
|
avdrag 2. |
0,3 % |
0,2 % |
0,7 % |
Total försäljningsminskning |
I tabell 8.22 visas effekterna av om antagandena för hur andelen varor som får betala den högsta skatten skulle ligga högre (10 %) eller lägre (1 %) än vad som antagits i huvudmodellen (5 %) samtidigt som andelen som får högsta skatteavdrag skulle ligga lägre (15 %) respektive högre (35 %) än i grundmodellen (25 %).
Som det framgår av tabellen så sker det en del förändringar mellan olika poster i tabellen men den totala minskningen av försäljningen respektive de totala skatteintäkterna ändras inte så mycket.
180
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.22 Känslighetsanalyser av antagen andel golv m.m. av PVC som får rätt till avdrag
Variabler: |
Huvudmodell |
Högre andel |
Lägre andel |
|
|
utan rätt till |
utan rätt till |
|
|
avdrag, lägre |
avdrag, högre |
|
|
andel med |
andel med |
|
|
högsta avdrag |
högsta avdrag |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
42 |
35 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
0,1 % |
0,1 % |
0,1 % |
Minskning varor med grundskatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,3 % |
0,4 % |
0,0 % |
Total försäljningsminskning |
8.19Sammanfattning av konsekvensanalys
Denna konsekvensutredning omfattar följande styrmedel:
1.Kemikalieskatt på golv m.m. av PVC
2.Nationellt förbud av ftalater på kandidatförteckningen23 i golv m.m. av PVC.
Bägge åtgärderna har ett positivt nettonuvärde för en 15 års period. Skatten har störst nettonuvärde. Skattens nettonuvärde blir även positivt med en lägre antagen fiktiv hälsoekonomisk nytta. Utred- ningen föreslår därför att en kemikalieskatt på golv m.m. av PVC införs.
23 Kandidatförteckning över
181
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30
Tabell 8.23 Samhällsekonomiskt nettonuvärde för två förslag år 1 |
15 |
||
för scenario hälsovinst medel |
|
|
|
|
|
|
|
NNV adm myndigheter |
NNV Hälsovinst |
NNV |
|
och företag |
scenario medel |
år 1 15 |
|
år 1 |
15 |
år 1 15 |
|
Skatteförslaget |
947 |
934 |
|
Sverige satsar på |
196 |
39 |
|
182
DEL II
Bakgrund och vägval
9Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar
9.1Kemikalier i varor
Användningen av kemiska ämnen i dagens samhälle är mycket omfattande. Kemiska ämnen finns i allt materiellt som omger oss i vardagen – kläder, mat, hygienprodukter, möbler, elektronik och bilar. Kemiska ämnen används som utgångsämnen vid tillverkning av material, till exempel plaster. Vissa kemiska ämnen tillsätts för att ge material och varor särskilda funktioner eller egenskaper, till exempel ämnen som ger vattenavvisande ytor, ämnen som gör plast mjuk, flamskyddsmedel som försvårar antändning eller färgämnen som ger materialet ett önskvärt utseende. Varor kan också innehålla rester av ämnen som inte har någon funktion att fylla men som har använts i tillverkningsprocessen, exempelvis smörjoljor.
Den internationella handeln har tredubblats sedan
Den årliga världsproduktionen av kemiska ämnen ökade under andra halvan av
1Kemisk industri ur ett ekonomiskt perspektiv. Utvecklingstendenser i världen, EU och Sverige 2010. Rapport 2/10. Sundbyberg 2010.
2Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (2010). Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. ISBN
3Nordiska Ministerrådet, (2012). Prevention of Textile Waste Material flows of textiles in three Nordic countries and suggestions on policy instruments. TemaNord 2012:545.
4European Commission (2001). Towards Sustainability, A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development, Commission of the European Communities, COM(92) 23/II final, Brussels; White Paper - Strategy for a future Chemicals Policy. Commission of the European Communities, COM(2001) 88 final, Brussels.
185
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
ska ämnen som framställts eller utvunnits av samhället och som förekommer eller kan förekomma på marknaden globalt. För en majoritet av de kemiska ämnena saknas fortfarande kunskap om deras eventuella farliga egenskaper.
9.1.1Spridning från konsumentvaror
Farliga ämnen som ingår i varor kan spridas under olika faser av varans livscykel. Under varors användning eller skötsel kan farliga kemiska ämnen frisläppas till exempel genom att tillsatsämnen läcker ut från plastmaterial, i samband med tvätt och slitage av varan samt i avfallshanteringen. Exempel på ämnen som frisläpps från varor och som människor kan få i sig är mjukgörande ämnen som exempelvis går över från plastförpackningar till livsmedel eller läcker ut från plastleksaker, metaller från ledningar för dricksvatten och bly som finns i leksaker och smycken som små barn kan stoppa i munnen. Flamskyddsmedel avges från datorer och
Farliga ämnen finns upplagrade i samhället i långlivade material och varor, vilket innebär en spridning över både tid och rum. De ansamlas successivt och kan spridas till miljön. I den yttre miljön kan farliga ämnen tas upp av växter och djur, bland annat av fisk som utgör föda till djur högt upp i näringskedjan, inklusive männi- skor.
Generellt sett är kunskapen om mekanismerna kring den diffusa spridningen av ämnen från varor bristfällig och kunskapen om hur människor och miljön påverkas av att sammantaget utsättas för flera ämnen, som kan förstärka varandras farlighet, är dålig. Sådan exponering kan vara särskilt kritisk för känsliga individer, till exem- pel foster, spädbarn, barn och ungdomar.
186
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
9.2Svensk kemikaliekontroll
Ett övergripande syfte med kemikaliepolitiken och kemikalielagstift- ning är att förebygga skador på hälsa och miljö. En utgångspunkt för att åstadkomma detta är att företag som sätter ut produkter på marknaden har det huvudsakliga ansvaret för att förebygga eller undanröja kemiska risker. I 2 kapitlet miljöbalken finns allmänna hänsynsregler och försiktighetsmått som ska följas av verksamhets- utövare för att undvika skador på människors hälsa eller i miljön, däribland att de ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada och olägenhet. Även för- siktighetsprincipen, substitutionsprincipen och principen att föro- renaren betalar kommer till uttryck i miljöbalkens hänsynsregler.
Försiktighetsprincipen är en sedan länge etablerad princip inom miljö- och kemikaliepolitiken. Den innebär att om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada föreligger, får inte avsaknaden av veten- skaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kost- nadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Försiktig- hetsprincipen finns bland annat i 2 kapitlet 3 § miljöbalken, i EU:s Lissabonfördrag (artikel 191.2) och på global nivå genom Rio- deklarationen om miljö och utveckling från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I miljöbalken inkluderas i försiktighetsprincipen även skyddet av människors hälsa.
Substitutionsprincipen är central i kemikaliepolitiken. Miljöbalk- ens 2 kap. 4 § uttrycker den så kallade produktvalsprincipen, som även kallas substitutionsprincipen. Principen innebär en skyldighet att inte använda eller sälja skadliga kemiska produkter eller varor som innehåller kemiska produkter om det finns mindre riskabla alternativ som är likvärdiga för ändamålet. Substitutionsprincipen kommer även till uttryck på global nivå genom
Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Den finns inskriven i hänsynsreglerna i 2 kapitlet 3 och 8 §§ miljöbalken och uttrycks på global nivå i
187
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
parlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador. I kemi- kaliesammanhang aktualiseras principen exempelvis genom att företagen ska bära kostnaden för att ta fram kunskap och informa- tion om de kemiska produkter och varor som de sätter på markna- den. Skatter och andra ekonomiska styrmedel kan också ses som ett sätt att tillämpa principen.
9.3Mål för kemikaliepolitiken
Grundläggande för kemikaliepolitikens inriktning är de mål som regering och riksdag antagit och som ingår i det nationella miljö- målssystemet. Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål för olika områden. Miljökvalitets- målet Giftfri miljö är och har varit en viktig utgångspunkt för den svenska kemikaliepolitiken och de ställningstaganden Sverige har gjort inom EU och internationellt. Nedan beskrivs kortfattat de delar av miljömålssystemet som har särskild relevans för innehållet av kemikalier i konsumentvaror.
9.3.1Generationsmålet och dess strecksatser
I den modifierade miljömålsstrukturen som fastställdes av riks- dagen genom propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) ingår ett generationsmål som tillsam- mans med sina sju strecksatser har följande lydelse:
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang
Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljö- problemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpoli- tiken ska inriktas mot att,
–ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad
–den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart
188
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
–människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas
–kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen
–en god hushållning sker med naturresurserna
–andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effek- tiv med minimal påverkan på miljön
–konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Av generationsmålets sju strecksatser är den tredje, fjärde och sjunde strecksatserna mest relevanta för problemområdet farliga ämnen i konsumentvaror.
9.3.2Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess preciseringar
Giftfri miljö är det av de sexton miljökvalitetsmålen som i första hand behandlar kemikaliepolitiska målsättningar. Även andra miljö- kvalitetsmål är dock i varierande utsträckning relevanta. Riksdagen har beslutat om följande lydelse hos miljökvalitetsmålet Giftfri miljö:
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfal- den. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påver- kan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Regeringen har beslutat om flera preciseringar av målet Giftfri miljö. De som är mest relevanta för konsumentvaruområdet är följande:
–Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biolo- giska mångfalden,
–Information om hälso- och miljöfarliga ämnen i material, kemi- ska produkter och varor är tillgänglig.
189
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
9.3.3Etappmål om ”farliga ämnen”
Regeringen har fastställt sju etappmål om farliga ämnen. Av sär- skild relevans för problemet med farliga ämnen i kläder och skor är etappmålet att minska barns exponering för farliga ämnen:
Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situa- tionen 2012.
Förslaget skulle även öka möjligheterna att uppnå etappmålet ” Information om farliga ämnen i varor” där följande strecksats ingår:
Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoni- serade system som omfattar prioriterade varugrupper.
Etappmålen ska ange steg på vägen och bidrar till att nå i första hand miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, men även andra miljökva- litetsmål.
9.3.4FN:s globala mål för kemikalieområdet
Det globala målet för kemikalier antogs ursprungligen vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Målet anger att senast år 2020 ska kemikalier produceras och användas på ett sådant sätt att de skadliga effekterna på miljö och hälsa minimeras.
Målet har därefter bekräftats genom FN:s globala kemikalie- strategi, SAICM, vilken undertecknades i Dubai i februari 2006 samt under United Nations Conference on Sustainable Develop- ment, Rio+20. SAICM utgör ett ramverk med åtgärder för att nå det internationella målet och riktlinjer för vad som krävs för att uppnå målet.
190
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
9.3.5Svensk lagstiftning på kemikalieområdet
Regleringen av kemikalierisker i svensk lagstiftning sker genom en rad olika författningar. En del är relevanta för konsumentvaror. Kapitel 2 i miljöbalken handlar om principer för verksamhetsutöva- res och företags ansvar antingen de tillverkar eller saluför varor. Det är i 2 kap. miljöbalken som
Regler om kosmetiska och hygieniska produkter faller under miljöbalken medan det finns annan särskild lagstiftning för vissa typer av kemiska produkter som läkemedel eller vissa aspekter på kemiska produkter som brandfarlighet och explosivitet. Vidare finns särskilda regler som hanterar kemikalieaspekter på vissa varor som till exempel leksaker och elektronik. Dessa varuregler har i många fall en motsvarighet på
9.4Regleringar för kemikalier
Under den senaste tioårsperioden har EU:s regelverk för kemi- kalier utvecklats och förnyats kraftigt. Under denna tid har de cen- trala rättsakterna Reach5 och CLP6 tillkommit, vilka innehåller all- männa bestämmelser om kemiska ämnen och kemiska produkter. Dessa reglerar grundläggande aspekter som krav på kunskap om ämnens egenskaper, vilken information som ska lämnas när ämnen saluförs, krav på märkning, hur ämnen får användas i kemiska produkter etc. De innehåller också regler och kriterier för att bedöma och kategorisera ämnenas miljö- och hälsofarlighet.
5Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
6Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.
191
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
Det finns även gemensamma regler inom EU som behandlar användningen av kemiska ämnen i vissa varor. Dessa så kallade produktregler har ofta ett bredare syfte än reglering av kemikalier och kan exempelvis behandla andra säkerhetsaspekter. Exempel på produkttyper där kemikalieaspekter ingår i regelverket är elektriska och elektroniska produkter, leksaker och fordon.
Reglerna för såväl kemiska produkter som varor har i allmänhet artikel 114 i
9.4.1
I korthet går
7Fördraget om EU:s funktionssätt.
8Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE).
9Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG.
192
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
9.4.2
RoHS, egentligen direktiv 2002/95/EG, är ett
Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 0,1 pro- cent av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,01 procent. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig. I till exempel en elkabel får vare sig skyddsplasten, isole- ringen eller ledaren överskrida gränsvärdena.
RoHS 2 är genomfört i Sverige genom förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning samt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Från 2013 används CE- märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS.
9.4.3Leksaksdirektivet
Den 20 juli 2011 infördes ett nytt leksaksdirektiv i EU som ställer ökade krav på leksakstillverkare och importörer. Det generella kravet i direktivet är att leksaker ska vara utformade på ett sätt som gör att det inte finns risk för skador på människors hälsa. Specifikt gäller att nitton ämnen finns upptagna på en lista inte får läcka ut ur leksaker. Tidigare fanns endast åtta ämnen med på denna lista.
Nya ämnen på listan är aluminium, bor, krom (III) och krom (VI), kobolt, koppar, mangan, nickel, strontium, tenn, organiskt tenn och zink. Antimon, arsenik, barium, kadmium, krom, bly, kvick- silver och selen är förbjudna sedan tidigare.
193
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
9.5Kvarvarande behov av styrning
Sammanfattningsvis är kemiska ämnen i varor betydligt sämre reg- lerat än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter, både i svensk lagstiftning och i
Det innebär att dagens förbud och begränsningar inte kommer åt många av de risker som är förenade med farliga kemikalier i konsumentvaror. Det finns därför ett kvarvarande behov av ytter- ligare styrning. Särskilt saknas styrmedel som kan styra bort hela grupper av ämnen med farliga ämnen med liknande kemisk struktur från marknaden utan att varje enskilt ämne behöver utredas i detalj.
194
10 Val av styrmedel
10.1Inledning
I detta kapitel diskuteras möjligheten att minska innehållet av flam- skyddsmedel i viss elektronik samt ftalater i golv m.m. av PVC med hjälp av olika styrmedel. Syftet är att sålla ut de styrmedel som kan vara lämpliga att använda. I avsnitt
10.2Skatt
Skatter kan användas för att skapa incitament för konsumenterna att ändra sina köpmönster. Exempelvis används tobak- och alko- holskatterna för att hålla nere konsumtionen av dessa varor. Studier visar att väl utformade miljöskatter på kemikalier har haft avsedd effekt. Exempelvis har skatt på blyad bensin, nickelkadmiumbat- terier samt lösningsmedel lett till kraftiga minskningar av försälj- ningen av dessa kemiska produkter respektive varor inom ett fåtal år, se kapitel 11.
Det finns olika sorters skatter. Enligt utredningens uppfattning är så kallad punktskatt, det vill säga skatt som tas ut för särskilt utvalda varor, den variant av skattekonstruktion som kan ge önskad styrning. Utredningen anser att en kemikalieskatt bör utformas som en punktskatt. Andra varianter av skatter är enligt utredning- ens bedömning inte möjliga eller lämpliga. Mervärdesskatte- systemet är inte möjligt att använda för att uppnå den önskvärda styrningen. Mervärdesskattesystemet är harmoniserat inom EU
195
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
och bygger bl.a. på principen att medlemsstaterna ska fastställa en generell skattesats som tillämpas för flertalet varor. Medlems- staterna har möjlighet att införa lägre skattesatser för särskilda kategorier av varor. Det är dock inte möjligt att ha högre skattesats än den generella skattesatsen för vissa varor. Därmed är mervär- desskattesystemet inte möjligt att använda som styrmedel i detta sammanhang. Inkomstskatt är enligt utredningens bedömning inte lämpligt att använda som styrmedel. Det är tveksamt om ändringar inom inkomstskattesystemet skulle kunna leda till den styrning som är önskvärd.
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper. De harmoniserade bestämmelserna tillämpas för alkohol och alkoholdrycker som omfattas av direktiv 92/83/EEG1 och 92/84/EEG2, tobaksvaror som omfattas av direk- tiv 2011/64/EU3 samt energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG4. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskattedirektivet, direktiv 2008/118/EG5. Av artikel 1.3 i punktskattedirektivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påför- ande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater. Det är således inte tillåtet att införa nationella punktskatter som innefattar gränskontroller vid gräns mellan två medlemsstater. Det är inte heller tillåtet att kräva att redovisning och betalning av skatten ska ske i samband med att varorna passerar gränsen mellan två medlemsstater.
Punktskatter kan utformas på en rad olika sätt. I kapitel 12 identifieras och diskuteras fyra olika tänkbara skattekonstruktioner för en kemikalieskatt. I kapitel 11 redovisas exempel på kemikalie- skatter som har visat sig vara effektiva. Kemikalieskatter ger en styrning av marknaden utan att ett oönskat ämne behöver för-
1Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.
2Rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker
3Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror.
4Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.
5Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
196
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
bjudas. När det gäller kemikalier är det fördel att hela grupper av ämnen kan beskattas utan att varje specifikt ämnes hälso- och mil- jöeffekter utreds i detalj vilket i regel är ett krav innan ett ämne kan förbjudas. Nackdelen med skatter är att de innebär administrativa kostnader för företag och myndigheter.
10.3Avgift
Det finns i dag en rad olika avgifter inom miljö- och kemikaliepoli- tiken. Skillnaden mellan skatter och avgifter är enligt regerings- formen med förarbeten att skatt betalas till det allmänna utan direkt motprestation, medan en avgift däremot motsvaras av en direkt motprestation från statens sida.6 Vanligt förekommande är avgifter för tillsyn, kontroll eller tillstånd. Avgiftens storlek är då kopplad till en myndighets kostnad för att exempelvis utföra tillsyn, kontroll eller att ta beslut om tillstånd. En viktig skillnad mellan avgift och skatt är att regeringen kan delegera viss beslutanderätt gällande avgifter till en myndighet medan skatter alltid måste beslutas av riksdagen.
I princip skulle en kemikalieavgift på konsumentvaror ha samma styreffekt som en kemikalieskatt. De som ska betala avgiften behöver dock kompenseras med någon form av motprestation från statens sida. Syftet i detta fall är inte att finansiera tillsyn, kontroll, utfärdande av tillstånd eller dylikt utan endast att minska använd- ningen av vissa kemikalier i konsumentvaror. Utredningen bedömer därför att det inte finns någon lämplig motprestation att koppla till en avgift vilket innebär att det inte är aktuellt att använda sig av en avgift för att minska innehållet av farliga kemi- kalier i konsumentvaror.
10.4Subventioner
Ett vanligt styrmedel inom miljöområdet är subventioner. Det kan innebära alltifrån stöd till forskning om grön kemi till investerings- stöd till miljövänlig produktion. Utredningens uppdrag är dock att
6 ESV 2004:17. Att avgränsa avgifter.
– Kartläggning och probleminventering
197
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
styra bort varor från marknaden som kan avge farliga ämnen snarare än att gynna de mindre farliga alternativen.
Det är förstås tänkbart att rikta en generell subvention till de varor som inte innehåller farliga kemikalier men det riskerar att bli en mycket dyr lösning. Sammantaget bedömer utredningen att subventioner av varor som inte avger farliga kemikalier till människors vardagsmiljö inte är en intressant lösning.
10.5Pantsystem
Pantsystem används i dag exempelvis för vissa aluminiumburkar, glasflaskor samt
Utredningens inriktning är att styra bort konsumentvaror från marknaden som avger farliga ämnen till människors vardagsmiljö under själva användningsfasen. Att införa ett pantsystem skulle i första hand skapa incitament att lämna in uttjänta varor till återvin- ning, men endast ge svaga incitament till att få bort varor som inne- håller farliga ämnen från marknaden.
Då pantsystem både är dyra att införa och driva och ett sådant system i liten utsträckning skulle bidra till att lösa det aktuella pro- blemet bedömer utredningen att pantsystem inte är ett intressant alternativ.
10.6Producentansvar
Producentansvar innebär att de som tillverkar, importerar eller för in varor från andra
198
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
ningsgrad samt att säkerställa att farligt avfall tas om hand på ett betryggande sätt. Producentansvaret påverkar inte kemikalieinne- hållet på de varor som sätts ut på marknaden. Detta eftersom före- tagens avgifter till de gemensamägda insamlingsbolagen, såsom exempelvis Elkretsen, inte är differentierade utifrån kemikalieinne- håll. Normalt sett är avgifterna differentierade utifrån typ av vara och vikt.
En möjlig åtgärd skulle vara att lagstifta om att insamlings- bolagen var tvungna att differentiera sina avgifter från företagen efter kemikalieinnehåll. Fördelen med ett sådant system skulle vara att utgå från ett redan existerande system. En nackdel med den lösningen är att insamlingsbolagen är privata aktörer som har utformat sina taxor till medlemsföretagen utifrån vilka företags- ekonomiska kostnader och intäkter de har för respektive insamlings- kategori. Att kräva differentiering utefter kemikalieinnehåll skulle inte ligga i linje med det nuvarande systemet. En annan nackdel är att det skulle vara svårt att följa upp systemet eftersom genom- förandet av systemet ligger på privata aktörer. Naturvårdsverket som är den myndighet som följer upp producentansvarssystemet får i dag en mycket begränsad information från insamlingsbolagen. Sammantaget bedömer utredningen att systemet för producent- ansvar syftar till att minska mängden uttjänta varor som går till deponi och avfallsförbränning istället för att återvinnas eller tas om hand som farligt avfall. Då utredningens inriktning är att fasa ut varor som avger farliga ämnen till människors vardagsmiljö kommer ett producentansvarssystem in i ett för sent stadium i varans livs- cykel. Sammantaget bedömer utredningen att ett utvecklat producentanasvar inte är ett lämpligt styrmedel.
10.7Handels- och certifikatsystem
Handelssystem är ovanliga. Sverige är anslutet till EU:s system för handel med utsläppsrätter som används för att begränsa utsläppen av koldioxid. Systemet omfattar aktörer som exempelvis industrier och kraftbolag som får sig tilldelat en viss mängd utsläppsrätter. I dag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 760 finns i Sverige. Många anläggningar finns inom energi-
199
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
intensiv industri och energiproduktion. Från år 2012 ingår även de flygoperatörer som flyger i EU.
Principen för EU:s handelssystem är att utsläppen begränsas genom att en övre gräns sätts för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns kallas
”utsläppstak” och kommer att sänkas successivt för att på så sätt minska utsläppen. Utsläppstaket beslutas av Europeiska kommiss- ionen. Nuvarande utsläppstak innebär att utsläppen från berörda företag ska minska med 21 procent till år 2020 (jämfört med 2005).7
De företag som släpper ut mindre koldioxid än de har utsläpps- rätter för kan sälja vidare dessa på den europeiska börsen för utsläppsrätter. De företag som vill släppa ut mer måste istället köpa ytterligare utsläppsrätter.
Ett liknande system finns i Sverige och Norge, det så kallade Elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnads- effektivt sätt.
Båda dessa handelssystem bygger på förutsättningarna att energianläggningar och industrier är stationära verksamheter med en kontinuerlig verksamhet som inte ändrar sig från dag till dag. Import, införsel och tillverkning av konsumentvaror som avger farliga kemikalier till människors vardagsmiljö är en verksamhet som omfattar tusentals aktörer och dessa aktörer är inte desamma över tiden.
Utredningens bedömning är att handelssystem inte skulle vara ett lämpligt styrmedel för att lösa problemet med konsumentvaror som avger farliga ämnen till människors hemmiljö. Dessutom bedömer utredningen att ett handelssystem skulle innebära en all- deles för stor administrativ överbyggnad för att vara ett lämpligt styrmedel.
7
200
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
10.8Förbud av ämnen på
Ett sätt att bli av med farliga ämnen i konsumentvaror är att för- bjuda användningen och förekomsten av dem i varor som tillverkas och säljs inom EU. Fördelen med ett förbud på
Även om genomslagskraften för ett sådant styrmedel är stort så har alternativet nackdelar. Ett problem är att Sverige inte har egen rådighet över förbud på
För byggvaror har de enskilda länderna större möjligheter att införa egna nationella begränsningar. Se avsnitt 10.7.2.
Sammantaget bedömer utredningen att förbud på
10.9Svenskt förbud av ämnen
EU:s kemikaliepolitik är harmoniserad vilket innebär att det i regel inte är tillåtet för enskilda länder att införa egna kemikalie- regleringar i form av förbud eller användningsrestriktioner. Detta gäller särskilt för totalharmoniserade produktområden som lek- saker, elektronik och kosmetika. Danmark beslöt år 2012 att införa ett nationellt förbud mot ftalaterna DEHP, DBP, DIBP och BBP i
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
201
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
konsumentprodukter men fick under sommaren 2014 riva upp detta beslut efter påtryckningar från
Dock finns det en del varuområden som inte är lika reglerade eller där det tvärtom finns ett nationellt utrymme att föreslå nat- ionella regler. Ett sådant område är byggvaruområdet. Inom bygg- varuområdet finns det väldigt få gemensamma regler inom EU för kemikalier och flera
Utredningen bedömer att det inte är möjligt att införa nationella kemikalieregler för exempelvis elektronik men att det vore fullt möjligt att införa sådana regler för byggvaror. Utredningen kom- mer därför att ta med begränsningar av emissioner av skadliga ftalater från byggmaterial i konsekvensutredningen som alternativ eller komplement till en skatt på golv m.m. av PVC.
10.10 Information till konsumenter
Ett vanligt styrmedel inom kemikaliepolitiken är information. Information om konsumentvaror som innehåller farliga kemikalier förekommer i flera olika former, exempelvis:
Information till konsumenter via myndigheters hemsidor, informationsmaterial och liknande.
Larm om farliga kemikalier från myndigheter eller miljöorgani- sationer som sprids via media.
Krav på märkning eller annan information till konsumenten vid köptillfället.
Fördelen med ökad information är att konsumenten kan göra ett mer informerat val och därigenom undvika att köpa varor som
9
10Kemi Rapport 7/14. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. Rapport från ett regeringsuppdrag. Sundbyberg 2014.
202
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
innehåller farliga kemikalier. Detta kan i bästa fall leda till att efter- frågan på varan sjunker så mycket att tillverkaren tvingas se över dess innehåll.
Erfarenheten visar dock att konsumenterna har mycket svårt att ställa kemikaliekrav då de gör sina inköp. Det krävs ofta en hög kunskapsnivå om kemiska ämnen och dess effekter för att över- huvudtaget veta vilka kemikalier som bör undvikas av hälsoskäl, det är en mycket liten andel av befolkningen som kan relatera till begrepp som ”additivt tillsatta flamskyddsmedel” eller ”kortkedjiga ftalater”. Det andra problemet är att även om konsumenten har läst på om dessa ämnens negativa effekter så kommer denne finna att information om dessa ämnens förekomst saknas på de varor som ska inhandlas. Det har genom åren visat sig vara svårt att få handlare och tillverkare att frivilligt märka sina produkter med varningstexter. Detta innebär att konsumenten i regel inte får någon information om att en viss vara innehåller farliga kemikalier. I
Sammanfattningsvis bedömer utredningen att ökad information till konsumenter inte kommer att vara ett tillräckligt effektivt styrmedel i detta sammanhang.
11Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
12Kandidatförteckning över
203
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
10.11 Miljömärkning
Ett vanligt styrmedel inom kemikaliepolitiken är miljömärkning. Fördelen med miljömärkning är att den kan öka efterfrågan på mer miljöanpassade alternativ. Svenska staten är tillsammans med andra länder med och driver två stora miljömärkningar:
Nackdelen med miljömärkning är att dessa system inte ger kon- sumenten någon vägledning om vilka varor som innehåller de mest farliga kemikalierna. Då utredningens inriktning är att styra bort konsumentvaror från marknaden som avger farliga ämnen till män- niskors vardagsmiljö så lämpar sig miljömärkning dåligt. Utred- ningens bedömning är därför att miljömärkning visserligen är bra och att Sverige ska fortsätta sitt engagemang i de ovan nämnda miljömärkningssystemen men att miljömärkning som styrmedel inte är effektivt för att nå denna utrednings syfte.
10.12 Offentlig upphandling
Miljökrav i offentlig upphandling kan många gånger vara ett lämp- ligt styrmedel för att välja bort varor som innehåller farliga kemi- kalier. Denna utredning inriktar sig dock i första hand på privat- konsumenters inköp av varor varför miljökrav i offentlig upphand- ling inte är rätt styrmedel i detta sammanhang.
10.13Marknadskontroll – åtgärder riktade mot förekomst av redan förbjudna ämnen
Det finns en rad begränsningar och förbud av farliga ämnen i kon- sumentvaror. Vilka ämnen som är begränsade eller förbjudna varie- rar mellan olika varugrupper. För exempelvis leksaker finns det ett stort antal ämnen som är begränsade eller förbjudna. Då de begränsningar och förbud som finns inte alltid efterlevs är det mycket viktigt att upprätthålla en fungerande tillsyn och mark- nadskontroll.
204
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
Marknadskontrollen består av flera delar och sanktionsmöjlig- heter som diskuteras nedan.
10.13.1 Olika ansvar för olika aktörer enligt produktdirektiv
För vissa varugrupper finns det harmoniserade så kallade produkt- direktiv inom EU. Dessa direktiv kan avse även andra krav än kemikaliekrav. Två exempel på harmoniserade produktdirektiv som innehåller kemikaliekrav är
Tillverkaren har bland annat följande ansvar. Tillverkaren ska se till att produkterna har konstruerats och tillverkats enligt de krav som gäller. Tillverkaren ska upprätta erforderlig dokumentation och låta utföra tillverkningskontroll. Tillverkaren ska upprätta en
Vid tillämpningen av produktdirektiven ska produkter som är
Importör är den som köper produkten från ett land utanför EU för försäljning till företag eller konsument. Importören har bland annat följande ansvar. Importören ska se till att tillverkaren har fullgjort sitt ansvar om bedömning av överensstämmelse, att till- verkaren upprättat teknisk dokumentation, att tillverkaren CE- märkt produkten och att produkten åtföljs av erforderlig doku- mentation. Om en importör anser eller har skäl att anta att en produkt inte överensstämmer med kraven ska importören informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.
13Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
14Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.
205
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
Importören ska i sådana fall inte tillhandahålla produkten på mark- naden förrän den överensstämmer med kraven.
Distributör är den som köper produkten i Sverige eller annat
Importör eller distributör ikläder sig i vissa fall samma ansvar som en tillverkare. Så är fallet om de släpper ut produkter på mark- naden i eget namn eller under eget varumärke eller om de ändrar en produkt på ett sådant sätt att överensstämmelse med kraven kan påverkas.
För såväl tillverkare, importör som distributör gäller att de är skyldiga att omedelbart vidta korrigerande åtgärder för att få en produkt att överensstämma med kraven om de har skäl att anta att en produkt som de tillhandahållit på marknaden inte överensstäm- mer med kraven. Om nödvändigt ska de dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden. De ska omedelbart underrätta behörig myndighet och lämna detaljerade uppgifter om den bristande över- ensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
10.13.2Kontroll av tillverkare vad avser förbjudna ämnen i varor
Till den del konsumentvaror som säljs i Sverige också tillverkas i Sverige kan Kemikalieinspektionen bedriva tillsyn av tillverkningen och kontrollera att varorna inte innehåller förbjudna ämnen. Utredningen bedömer att kontrollen av inhemska tillverkare fun- gerar väl i dag. Flertalet av de konsumentvaror som säljs i Sverige tillverkas dock i andra delar av världen. Om varorna tillverkas utom- lands har Kemikalieinspektionen inte möjlighet att genomföra kontroll hos tillverkaren av om varorna innehåller förbjudna ämnen. För att säkerställa att sådana varor inte innehåller förbjudna
206
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
ämnen är det viktigt att marknadskontrollen fungerar i de efter- följande leden i kedjan.
10.13.3Kontroll av importörer och distributörer vad gäller
Som framgår ovan ska importör och distributör bevaka att tillver- kare i andra delar av världen har följt de krav som gäller. En importör har ansvar att se till att tillverkaren fullgjort sina skyldig- heter avseende dokumentation och
Kemikalieinspektionen utövar tillsyn och kontroll över att svenska importörer och distributörer uppfyller dessa förpliktelser vad avser de kemikaliekrav som gäller för produkterna.
Kraven i leksaksdirektivet15 är genomförda i Sverige genom lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. Om leksaker saknar
Kraven i
15Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.
16Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
207
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
10.13.4Kontroll av importörer och distributörer vad gäller förekomst av förbjudna ämnen i produkterna
Det förekommer att produkter innehåller förbjudna ämnen trots att de är försedda med
I de fall importör eller distributör tillhandahåller
Först om en importör eller distributör anser eller har skäl att anse att en produkt innehåller förbjudna ämnen torde det vara möjligt att döma importör eller distributör till straffansvar för före- komsten av förbjudna ämnen i produkt som de tillhandahåller.
Det har under utredningens arbete diskuterats om det vore möjligt att införa nya bestämmelser som innebär att den som till- handahåller produkter som innehåller förbjudna ämnen skulle kunna påföras miljösanktionsavgift enligt samma modell som gäller vid överträdelse av krav på
För att skydda konsumenter från konsumentvaror som inne- håller förbjudna ämnen är det enligt utredningens uppfattning vik- tigt att marknadskontrollen är väl utbyggd och fungerande. Även om det inte alltid är möjligt att ställa någon till ansvar för brott
208
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
med anledning av att produkter innehåller förbjudna ämnen är det viktigt att myndigheterna genomför ett stort antal kontroller av produkters innehåll. En omedelbar konsekvens av att det vid kon- troll konstateras att viss produkt innehåller förbjudna ämnen är att den marknadsaktör som tillhandahållit produkten inte kan fortsätta att tillhandahålla sådana produkter på marknaden förrän de över- ensstämmer med kraven. Om så ändå skulle ske riskerar marknads- aktören att fällas till ansvar för brott.
Kontroller där det konstateras att produkter innehåller för- bjudna ämnen kommer att leda till att importörer och distributörer behöver vidta åtgärder för framtiden. Det kan vara fråga om att upphöra med försäljning av produkter av visst slag eller från viss tillverkare. Det kan handla om att förmå tillverkaren att ändra pro- duktens sammansättning. Det kan handla om att göra egna kon- trollmätningar för att förvissa sig om att produkten inte längre innehåller förbjudna ämnen.
En tillsynsmyndighet kan lägga försäljningsförbud för produk- ter som inte följer kraven om inte berörda företag frivilligt upphör med försäljningen. En tillsynsmyndighet kan också kräva att pro- dukter återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Dessa åtgärder kan innebära stora kostnader för företagen genom uteblivna intäkter från försäljning av varorna, kostnader för ersättning och returer av varor, risk för badwill för företaget, osv. Åtgärderna är många gånger väl så kännbara som straff eller annan påföljd.
10.13.5 Rapex
Rapex är ett offentligt och bildbaserat informations- och varnings- system som EU:s medlemsstater och institutioner använder för att informera varandra om produkter med allvarliga risker. Varje vecka upprättas en rapport med de senaste varningarna. Medlemsstaternas myndigheter som arbetar med produktsäkerhet för konsumenter är skyldiga att rapportera till
209
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
kalieinspektionen får notifikationer löpande om vilka varor som har rapporteras till Rapex.
10.13.6Sammanfattande analys – Marknadskontrollen har en viktig roll att fylla
Utredningens bedömning är att det går att minska förekomsten av förbjudna ämnen i elektronik och leksaker genom en mer aktiv och systematisk marknadskontroll. En sådan marknadskontroll kräver betydligt större resurser än den har i dag. Utredningen föreslår en utbyggd marknadskontroll med ett ökat antal kemiska analyser av varor. En ökad marknadskontroll bedöms leda till fler välunder- byggda åtalsanmälningar och fler fall där produkter inte får säljas respektive återkallas eller dras tillbaka från marknaden. En ökad marknadskontroll kan också leda till fler anmälningar till Rapex. Sammantaget kommer detta leda till att marknadsaktörerna bygger upp bättre system för varukontroll vilket i sin tur kommer leda till att antalet varor på marknaden som innehåller förbjudna ämnen sjunker.
10.14 Val av styrmedel
Utredningens bedömning är att kemikalieskatter, ytterligare för- bud inom EU av farliga ämnen i elektronik samt ökad marknads- kontroll kan vara lämpliga styrmedel eller åtgärder för att nå syftet minskad förekomst av farliga flamskyddsmedel i viss elektronik. Dessa styrmedel analyseras närmare i konsekvensanalysen i kapitel 7.
För att uppnå en minskning av ftalater i golv m.m. av PVC bedöms en kemikalieskatt eller ett nationellt förbud av vissa ftalater i byggvaror vara lämpliga styrmedel. Dessa styrmedel analyseras närmare i konsekvensanalysen i kapitel 8.
210
11Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge
11.1Inledning
I detta kapitel redovisas ett eller två exempel på olika kemikalie- skatter för var och en av de fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12.
11.2Exempel på skatt på kemiska produkter – skatt på lösningsmedel i Danmark och Norge
Ett exempel på skatt på kemiska produkter är skatten på kemikali- erna trikloreten1, TRI, och tetrakloretylen2, PER, i Danmark och Norge.3
De två kemikalierna TRI och PER är skadliga för människors hälsa. Vid olika former av exponering av dessa kemikalier kan pro- blem med lever och tarmar uppstå och det finns starka misstankar om att ämnena är cancerframkallande. Dels innebär hög använd- ning av ämnena en arbetsmiljörisk, dels finns även stora risker med utsläpp då båda kemikalierna lätt passerar genom olika jordlager och snabbt når grundvattnet4. TRI har haft en rad olika använd- ningsområden exempelvis som lösningsmedel i metallindustri.
1Trikloreten benämns även trikloretylen.
2Tetrakloreten benämns även Perkloretylen.
3Ramböll 2012. Hur väl fungerar miljöskatter inom kemikalieområdet? – Effekter av miljö- skatter på växtskydd och klorerade lösningsmedel i Sverige, Danmark, Norge och Frankrike. Rapport på uppdrag åt Kemikalieinspektionen.
4Watts, P. (2006). Tetrachlorethylene – Concise International Chemical Assessment Document 68. Geneve: World Health Organization.
211
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
SOU 2015:30 |
PER har haft liknande användningsområden men på senare år har dock användningen främst förekommit i kemtvättar som använder äldre teknik.
11.2.1Danmark – låg skatt på TRI och PER
I Danmark infördes år 1996 en skatt på tre typer av klorerade lös- ningsmedel varav två var TRI och PER. Avgiften var vid införandet 2 kronor per kg lösningsmedel.
11.2.2Norge – Hög skatt/avgift på TRI och PER
I Norge infördes år 2000 ett skatte/avgiftssystem för TRI och PER. Företagen fick betala in 50 kronor per kilo lösningsmedel samtidigt som det fanns möjlighet till återbetalning motsvarande cirka halva avgiftsbeloppet om använt lösningsmedel lämnades för destruktion. Avgiftssystemet i Norge fungerar således delvis som ett pantsystem, även om det återbetalda beloppet är lägre än avgiften. Avgiftsbeloppet på 50 kronor ansågs vid införandet som högt då marknadspriset på TRI vid införandet låg på cirka 10– 15 NOK. Nivån på 50 NOK valdes med grund i vad som ansågs vara samhällsekonomiskt optimalt utifrån företagens betalningsvilja för produkterna. Detta kan också jämföras med Danmarks betydligt lägre skattenivå på 2 kronor för samma preparat.
11.2.3Sverige – ingen skatt utan i stället partiella förbud och tillståndsplikt
För att kunna jämföra utfallen av de danska och norska skatterna beskrivs nedan hur Sverige angrep samma problem fast med hjälp av förbud och tillståndsplikt under samma tidsperiod.
I Sverige beslutades år 1991 att totalförbjuda TRI från år 1996. Redan 1993 skulle all försäljning av TRI till privatpersoner upphöra.
PER blev endast förbjudet för privat konsumtion, också från år 1993. Användningen inom t.ex. metallindustrin reglerades inte.
Förbudet av TRI kom att bli mindre definitivt än vad som från början var avsikten. Detta berodde på att företagen som var bero-
212
SOU 2015:30 |
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
ende av TRI trots den relativt generöst tilltagna tiden mellan beslut och implementerande av förbudet inte lyckades hitta några gång- bara alternativ till användandet av TRI.5 Resultatet blev ett system där Kemikalieinspektionen fortfarande i dag beviljar undantag från förbudet för verksamheter som inte kan hitta ett gångbart alter- nativ till användande av TRI.
Under år 2012 beviljades 55 företag dispens, vilket är en minsk- ning från år 2003 då antalet dispensbeslut uppgick till 103.
11.2.4Effekter på användande
I Danmark sjönk användningen av TRI under en sjuårsperiod6 då skatten infördes med 78 procent medan användningen av PER sjönk 58 procent.
I Norge, som införde en skatt som mer än femdubblade priserna, var effekten mycket tydlig. Visserligen var startvärdet för förbrukningen av TRI och PER från 1995, det vill säga 5 år innan skatten infördes, så det går inte att utesluta att andra faktorer än skatten har spelat in, men mellan år 1995 och 2002 sjönk förbruk- ningen av TRI med 90 procent medan den för PER sjönk 95 procent.7 Norges höga skattenivå på 50 kronor per kilo lös- ningsmedel gav med andra ord en snabbare effekt än Danmarks skattenivå på 2 kronor per kilo.
Det svenska förbudet av TRI år 1996 har lett till en långsamt avtagande användning som pågår än i dag. Den bristfälliga till- gången på alternativa lösningar innebar att motståndet mot för- budet blev stort. För att kunna jämföra den svenska utvecklingen med den i Norge har minskningen mellan år 1992 och år 1999 beräknats. Under denna period minskade användningen av TRI med 92 procent och för PER med 78 procent. Det vill säga det svenska totalförbudet var i princip lika effektivt som den norska höga skatten. Det svenska förbudet för privatkonsumenter, inte för professionella användare, var mindre effektivt.
5Implementation of Policy Instruments forChlorinated Solvents. A Comparison of Design Standards, Bans, and Taxes to Phase Out Trichloroethylene, Daniel Slunge and Thomas Sterner. September 2001 Discussion Paper
6Under en period som sträcker sig fyra år innan och tre år efter det att skatten infördes.
7KLIF (2002). Omräknat till procent.
213
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge SOU 2015:30
Figur 11.1 Minskning av lösningsmedlen TRI och PER vid olika
|
|
styrmedel i Danmark, Norge och Sverige över en 7 års |
|||||||||||||||
|
|
period (olika perioder).8 |
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Startår |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 år senare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11.3Exempel på skatt på kemiska produkter – skatt på växtskyddsmedel i Norge
I Norge har det sedan 1988 funnits en skatt på växtskyddsmedel. Inledningsvis var skatten utformad som en skatt på försäljnings- värdet av produkterna. År 1999 differentierades den genom olika avgiftsnivåer för olika riskklasser. Syftet med differentieringen var främst att öka benägenheten hos brukarna att i första hand välja alternativ med mindre negativ påverkan på miljön.
Förutom skatt har Norge även andra styrmedel såsom inform- ation, utbildning och tillsyn samt en tillståndsprocess som sållar ut de mest miljö- och hälsofarliga preparaten från marknaden.
Den differentiering som infördes 1999 i Norge innebar ett nytt system för beskattning av växtskyddsmedel. Tanken var att beskatta växtskyddsmedlen individuellt efter deras miljöpåverkande egen- skaper. Systemet bygger på en basavgift som räknas upp för olika riskklasser. Denna avgift var vid införandet 1,50 NOK vilket höjdes till 2 NOK redan år 2000 samt till 2,50 NOK 2005. En
8 Ramböll 2012. Hur väl fungerar miljöskatter inom kemikalieområdet? – Effekter av miljö- skatter på växtskydd och klorerade lösningsmedel i Sverige, Danmark, Norge och Frankrike. Rapport på uppdrag åt Kemikalieinspektionen.
214
SOU 2015:30 |
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
utvärdering gjordes år 2003 vilket ledde till en del ändringar i utformningen av avgiftsklasserna 2004.
I det nya systemet blev avgiftsnivåerna satta i relation till den behandlade markarealen utefter vad som betraktas som normaldos för medlet. Detta kan jämföras med det svenska beskattnings- systemet där avgiftens storlek enbart beror på mängden aktiv substans, vilket innebär att fler växtskyddspreparat med mer potent aktiv substans i förhållande till sin vikt också har fått en lägre skattebörda. Den norska miljöavgiften är uppdelad i sju olika avgiftsklasser som graderas efter hur farligt medlet anses vara för miljö och hälsa. Av dessa sju är det fem klasser som berör kemiska växtskyddsmedel för jordbruket. Avgiftsklass
11.3.1Effekter av skatten
Priselasticiteten på växtskyddsmedel är låg eftersom växtskydds- medel har en avgörande faktor för hur lyckad skörden blir, vilket i sin tur har en kraftig påverkan på lönsamheten. Det är vidare svårt att hitta medel som å ena sidan ger en kraftig effekt på skade- angrepp från svampar och insekter utan att det finns negativa miljö- eller hälsoeffekter av medlet. Detta till skillnad från exempelvis leksaker som innehåller farliga kemikalier. En leksak kan mycket väl uppfylla sitt syfte, att underhålla barn, utan att innehålla farliga kemikalier.
Den utvärdering som nyligen har gjorts av Norska institutet for lantbruksekonomisk forskning, NILF, visar därför att den differenti- erade skatten har gett effekt på marknaden men att effekten inte är kraftig. Omsättningen på växtskyddsmedel har under perioden 1998 till 2012 legat relativt konstant med vissa variationer över åren. Preparatens sammanvägda miljö- och hälsorisk har dock sjunkit något under dessa år vilket inneburit att den genomsnittliga risken per försålt medel har sjunkit. Sammantaget har bedöms att
9 Ramböll 2012. Hur väl fungerar miljöskatter inom kemikalieområdet? – Effekter av miljö- skatter på växtskydd och klorerade lösningsmedel i Sverige, Danmark, Norge och Frankrike. Rapport på uppdrag åt Kemikalieinspektionen.
215
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
SOU 2015:30 |
resultaten kan tyda på att skatten har haft avsedd effekt även om statistiken även påverkats av en rad andra faktorer10.
11.4Exempel på skatt på varor eller kemiska
produkter som innehåller vissa kemikalier – avgiften på kadmiumbatterier11 i Sverige och Danmark
1997 infördes en miljöavgift motsvarande 300 kr/kg på nickel- kadmiumbatterier i Sverige. Avgiften påverkade försäljningen av nickelkadmiumbatterier i Sverige radikalt. Försäljningsstatistiken visade att försäljningen minskade kraftigt samma år avgiften inför- des. Åren därefter fortsatte försäljningen att minska.
På nationell nivå minskade försäljningen av nickelkadmiumbat- terier till en tredjedel mellan åren 1997 (328 ton) och 2004 (87 ton). År 2007 såldes 56 ton.12
Figur 11.2 Försäljning av nickelkadmiumbatterier i Sverige, år 1997, 2004 och 2007, ton/år
350 |
|
|
|
300 |
|
|
|
250 |
|
|
|
200 |
|
|
|
150 |
|
|
Försäljning NiCd, ton |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
50 |
|
|
|
0 |
|
|
|
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
10(NILF 2013) Evaluering av avgiftssystemet for plantevernmidler i Norge, NOTAT
11Denna avgift hade i dag definierats som en skatt.
12Naturvårdsverkets statistik.
216
SOU 2015:30 |
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
Den kraftiga minskningen berodde på att det fanns substitut till nickelkadmiumbatterier på marknaden. Var brytningspunkten ligger för att påverka ett beteende, det vill säga hur stor prisök- ningen måste vara för att resultera i att en produkt tappar mark- nadsandelar varierar från produkt till produkt. I Danmark försågs nickelkadmiumbatterier i slutet av
Ett annat intressant exempel på svenska miljöavgifter är avgiften på bly i batterier som infördes samma år som den på nickel- kadmium. Miljöavgiften på bly fick inte alls samma effekt som avgiften på nickelkadmium. Avgiften på bly var betydligt lägre, vilket troligtvis är en av anledningarna till den begränsade effekten. En annan anledning kan vara det faktum att det inte fanns några konkurrenskraftiga alternativ till bly i startbatterier när avgifterna infördes. Avgiften på blybatterier är numera borttagen.13
11.5Exempel på skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier – skatt på kadmium i gödselmedel
Avgiften, som sedermera blev en skatt, på kadmium i handelsgödsel infördes i Sverige 1 januari 199414. Huvudsyftet var att minska spridningen av kadmium till åkermark. Skatten togs ut till och med år 2009.
Skatten betalades av den som yrkesmässigt tillverkade gödsel- medlet eller förde in gödselmedlet i Sverige för yrkesmässig åter- försäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet. Skatten uppgick till 30 kronor för varje helt gram kadmium, för den del av kadmiuminnehållet som översteg 5 g/ton fosfor. Skatten administrerades tillsammans med skatten på kväve i gödselmedel. Intäkterna från skatterna på både kväve och kadmium uppgick
13Naturvårdsverket 2008. Kadmium i batterier för handverktyg. Vilka möjligheter och konsekvenser medför ett förbud? Rapport 5900 december 2008.
14Regeringens proposition 1993/94:3.
217
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
SOU 2015:30 |
år 2005 till 328 miljoner kronor. Antalet skattskyldiga var cirka 100.15
De administrativa kostnaderna för skatten på bekämpnings- medel och handelsgödsel (kväve och kadmium) uppgick till sam- manlagt 375 000 kronor per år, eller mindre än 1 procent av de sammanlagda intäkterna från skatterna på kadmium och kväve.16
11.5.1Effekter av skatten
Utvärderingar har visat att skatten bidrog till att tillförseln av kad- mium från handelsgödsel till åkermark sjönk. Enligt SOU 2003:9 var den genomsnittliga kadmiumhalten år 1995 cirka 25 gram kad- mium per ton fosfor i gödselmedel som såldes i Sverige. Kring år 2005 var halten nere i genomsnitt 10 gram kadmium per ton fosfor. Kadmiumtillförseln med fosforgödselmedel hade samtidigt minskat från 1,4 g kadmium per hektar år 1985 till 0,07 g kadmium per hektar år 2002, såväl beroende på minskad fosforgödsling som minskad kadmiumhalt i handelsgödsel.
11.6Exempel på skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet –
År 2000 införde Danmark en skatt på varor som innehåller PVC och ftalater. Den danska skatten omfattar vissa angivna varugrup- per, som exempelvis plastgolv, plaströr, plasthandskar och tejp. Skatten begränsas till varor i vilka det är relativt enkelt att beräkna mängden PVC respektive ftalater.
Skatten syftar till att öka incitamenten att gå över från ftalater till andra typer av mjukgörare. Dessutom skapar skatten incitament att fasa ut användningen av PVC.
PVC, som är en vanlig plast, innehåller klor vilket innebär att det bildas saltsyror och dioxiner vid förbränning av plasten. Flera ftalater har visat hormonstörande effekter vilket bland annat kan
15Energimyndigheten 2006. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Rapport från Natur- vårdsverket och Energimyndigheten. ER2006:34.
16(SOU 2003:9).
218
SOU 2015:30 |
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
påverka fertiliteten. Skatten följer även principen att den som föro- renar ska betala.
Skatten beräknas utifrån varornas genomsnittliga innehåll av PVC och ftalater där utgångspunkten är en skatt på 2 DKK per kilo PVC och 7 DKK per kilo ftalat. Utifrån beräkningar har sedan schablonskattesatser beräknats som bygger på varans vikt eller antalet varor. Detta för att hålla nere de administrativa kost- naderna.
Tabell 11.1 Exempel på skattesatser för den danska
Skattesatser |
2012 |
|
Varor som innehåller PVC |
Avgift då varan |
Reducerad avgift då varan |
|
innehåller ftalater |
innehåller andra mjukgörare |
Mjuka rör och slangar |
3,50 kr/kg |
1,40 kr/kg |
Golvbeläggningar av PVC eller |
|
|
överdragna med PVC |
0,30 kr/kg |
0,16 kr/kg |
Mjukgjord tejp |
3,50 kr./kg |
1,40 kr./kg |
Ej mjukgjord tejp |
- |
2,00 kr./kg |
Mjukgjorda takplattor |
3,50 kr./kg |
1,40 kr./kg |
Tidskriftssamlare |
0,33 kr/st |
0,13 kr/st |
Pärmar |
0,28 kr/st |
0,11 kr/st |
Handskar, förkläden, regnkläder |
|
|
av PVC |
3,60 kr/kg |
1,08 kr/kg |
Presenningar |
1,70 kr/m2 |
0,42 kr/m2 |
Gardiner |
0,60 kr/kg |
0,32 kr/kg |
Kablar och ledningar |
2,48 kr/kg |
0,91 kr/kg |
Takrännor, stuprör |
0,25 kr/kg |
0,10 kr/kg |
Endast näringsverksamheter som säljer skattepliktiga varor i en omfattning som motsvarar en skatt som överstiger 2 500 kronor per år är skattskyldiga. Tidigare omfattades även fler varor som består av hård PVC, men dessa har undantagits på grund av att kommunerna förväntas återvinna sådan plast. Sammansatta varor som innehåller minst 10 viktprocent av någon av de skattepliktiga varorna, exempelvis kablar ska betala skatt för den delen av varan.
Skattenivåerna är fastställda med utgångspunkt från priset på ftalater när lagen förbereddes. Tanken var att fördubbla priset på ftalater.
219
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
SOU 2015:30 |
11.6.1Effekter på försäljningen
Det är svårt att säga hur stor effekt skatten har haft på försälj- ningen av produkterna eftersom ingen kvantitativ studie har gjorts. Det går därför inte att avgöra om försäljningsminskningen har berott på skatten eller inte. Skattesatserna är generellt sett lågt satta. Den vikande försäljningen kan exempelvis bero på tek- nikutveckling som är oberoende av skatten. Dessutom verkar skattekontrollen av denna skatt inte ha varit högprioriterad vilket innebär att det är svårt att veta om svängningar i skatteintäkter beror på ökad/sänkt skattemoral eller på faktiska förändringar av försäljningen av varor som innehåller PVC och ftalater. Det går dock inte att utesluta att skatten har haft viss effekt. Intäkterna från skatten har trots allt minskat kraftigt under perioden.
Figur 11.3 |
|
Skatteintäkter 2001 2012 från den danska |
|||||||||
120% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011* |
2012* |
11.7Exempel på fiskal skatt med lägre skatt vid lägre farlighet – lägre bränsleskattesats på blyfri bensin
I slutet av
220
SOU 2015:30 |
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
nervsystemet, beslutade regeringen att accelerera utfasningen av blyet i tre steg.
Till att börja med sänktes blyhalten i bensin gradvis från 1,2 g/l under
För det andra skapades incitament för att producera oblyad ben- sin genom differentierade skatter på blyad och oblyad bensin. Den initiala skatten på oblyad bensin var sänkt med 0,10 kronor per liter 1986. Denna åtgärd var tänkt att utjämna skillnaderna i produkt- ionskostnad för blyad och oblyad bensin. Skillnaden var emellertid för liten och ökades därför gradvis.
För det tredje infördes från och med år 1988 obligatorisk kata- lytisk avgasrening på alla nya bilar. Som ett resultat av kravet på avgasrening samt den differentierade skatten ökade den oblyade bensinens marknadsandel kontinuerligt.
Några år senare, år 1992, gjordes en undersökning som visade att det fanns alternativ på marknaden till oblyad bensin som inne- höll andra smörjmedel än bly som även kunde användas i bränsle till äldre bilar. Detta gjorde det möjligt att genomföra det slutliga steget i utfasningsprogrammet.
Skatteskillnaden mellan blyad och oblyad bensin höjdes därefter till 0,51 SEK år 1993, vilket skapade en prisskillnad på 16 procent mellan blyad och oblyad bensin. Marknaden reagerade mycket positivt på detta och år 1994 var all bensin som såldes i Sverige oblyad. 17
11.7.1Effekter av skatten
Effekterna av utfasningen av blyad bensin har varit mycket positiva. En studie18 har visat på ett tydligt statistiskt samband mellan de årliga utsläppen av bly från blyad bensin (1 637 ton 1976, som minskade till 133 ton 1993), och halterna av bly i barns blod två år senare. Mellan år 1978 och 1994 sjönk de genomsnittliga bly- halterna i 2 400 testade sydsvenska barn med ungefär 60 procent.
17World Bank 1998. Phasing out lead from gasoline. Worldwide Experience and policy implications. Wolrld Bank Technical paper No. 397. Pollution management series.
18Strömberg U, Schütz A, Skerfving S. Substantial decrease of blood lead in Swedish children
221
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
SOU 2015:30 |
11.8Analys
De vitt skilda exemplen på kemikalierelaterade skatter i detta kapitel visar några mönster:
En väl utformad kemikalieskatt kan ha stor effekt på försälj- ningen av farliga kemikalier eller av varor som innehåller farliga kemikalier.
En högre skatt ger starkare incitament till substitution än en låg skatt.
Om det finns substitut eller inte på marknaden påverkar utfallet av skatten. Finns substitut, som i fallet med blyad bensin och nickelkadmiumbatterier, kan en skatt leda till mycket snabb utfasning av det oönskade kemiska ämnet från marknaden.
Saknas tillräckligt bra, ofarliga substitut, som i fallet med bly- batterier och växtskyddsmedel, blir skattens styrande effekt begränsad och skatten får i stället en mer fiskal karaktär. Det hindrar dock inte att skatten kan ge ett långsiktigt innovations- tryck. En sådan skatt innebär även att principen förorenaren betalar följs under tiden som substitut utvecklas.
Alla fyra skattekonstruktioner fungerar i praktiken och har sina olika fördelar och nackdelar. Den konstruktion som passar bäst för ändamålet bör väljas.
222
12Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt
12.1Olika grundkonstruktioner för kemikalieskatter
Utmaningen för den som vill införa en kemikalieskatt är att dess avgränsning inte ska vara godtycklig utan konsistent. Skatten ska också vara möjlig att administrera. Annars kommer den att upp- levas som orättvis, riskerar att träffas av statsstödreglerna eller bli omöjlig att upprätthålla på grund av tillämpningsproblem. Dessa tre faktorer begränsar antalet tänkbara grundkonstruktioner. I utredningsarbetet har flera tänkbara varianter framkommit, bland annat följande fyra huvudvarianter:
1.Skatt på kemiska produkter. Beskattning av kemiska produkter. Exempel: Skatt på lösningsmedel och skatt på växtskyddsmedel.
2.Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemi- kalier. Exempel: Skatten på kadmium i gödselmedel och avgiften på kadmiumbatterier1.
3.Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet.
Beskattning av en hel varugrupp om vilken det är känt att hela varugruppen innehåller mer eller mindre farliga kemikalier. Skatten kan konstrueras så att varor som inte innehåller vissa ämnen får lägre skatt. Exempel: Den danska
4.Fiskal skatt med lägre skatt vid lägre farlighet Här avses en skatt som inte har som huvudsyfte att beskatta kemikalier. Skattens syfte kan vara antingen fiskalt, d.v.s. att ta in medel till stats- budgeten, eller att motverka allmän miljöpåverkan, det vill säga
inte specifikt kemikaliepåverkan. Skatten har ändå inslag av
1 Denna avgift hade i dag definierats som en skatt.
223
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
kemikaliestyrning genom att den konstrueras så att varor som inte innehåller vissa ämnen får lägre skatt. Exempel: Lägre bränsleskattesats på blyfri bensin.
12.1.1Skatt på kemiska produkter
Den första konstruktionen passar för mycket väl avgränsade pro- blem, där skatten läggs direkt på den kemiska produkt man vill begränsa användningen av. Produkten och det farliga ämnet är i dessa fall samma sak. Informationen om halter, innehåll med mera i produkten är i dessa fall av god kvalitet.
Exempel på sådana skatter är skatt på växtskyddsmedel och skatt på lösningsmedel. Ofta rör det sig inte om klassiska kon- sumentvaror utan om varor som används inom jordbruket och industrin.
12.1.2Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier
Enligt denna skattekonstruktion beskattas varor som innehåller ett visst farligt ämne. Exempel på denna konstruktion är de olika skatter och avgifter på batterier som funnits i Sverige och andra länder, exempelvis avgiften på kadmiumbatterier2 samt skatt på mineralgödsel som innehåller kadmium.
Denna skattekonstruktion bygger på att företag och myndig- heter har goda möjligheter att ta reda på om skatt ska betalas eller inte. Eftersom skatt endast ska betalas om en vara verkligen inne- håller den farliga substansen så försvagas skattekonstruktionen om det blir alltför svårt för företag och myndigheter att veta om så är fallet. Stor del av alla konsumentvaror som kan övervägas bli före- mål för kemikalieskatt tillverkas i andra delar av världen och importeras respektive förs in till Sverige. I sådana situationer är svagheten med den här konstruktionen att de som tillverkar varorna har ekonomiska incitament att låta bli att informera sina svenska kunder om innehåll av ämnen som medför att varan blir skattepliktig. För att konstruktionen ska fungera krävs det att den
2 Denna avgift hade sannolikt definierats som skatt i dag.
224
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
kan upprätthållas med relativt enkla och snabba kemiska analyser eller att informationen finns tillgänglig på annat sätt exempelvis i produktdeklarationer. Denna skattekonstruktion har större möj- lighet att fungera för varugrupper som säljs i stora partier över lång tid och sämre för varor som säljs i små partier under korta tids- perioder.
Utredningen har övervägt att införa skatter med hjälp av denna skattekonstruktion men funnit att tillgången på data för de aktuella varugrupperna varit alltför bristfällig. Utredningen har bedömt att myndigheternas möjligheter att kontrollera att skatten redovisades och betalades korrekt skulle ha blivit alltför dåliga.
12.1.3Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet
För en del varugrupper är det känt att de innehåller farliga kemiska ämnen, till exempelvis flamskyddsmedel eller mjukgörare, men företag och myndigheter vet inte för varje enskild vara vilket speci- fikt ämne varorna innehåller. I dessa fall kan det underlätta att använda en skattekonstruktion som innebär att samtliga varor i gruppen blir skattepliktiga. Ett exempel på en sådan skatt är den danska skatten på ftalater i varor av PVC som omfattar ett antal uppräknade varugrupper.
Denna skattekonstruktion skiljer sig principiellt från de två tidigare skattekonstruktionerna genom att skatten inte tas ut på specifika ämnen eller varor som innehåller specifika ämnen utan på hel varugrupp. Alla varor i varugruppen är skattepliktiga.
De skattskyldiga som kan visa att deras varor eller produkter inte innehåller vissa angivna farliga ämnen får lägre skatt, antingen genom en lägre skattesats eller genom möjligheten att göra skatte- avdrag.
Denna konstruktion bör användas:
När miljö- och hälsoproblemet huvudsakligen går att avgränsa till ett begränsat antal varugrupper.
När alla varor i dessa grupper innehåller ämnen som i högre eller lägre grad bidrar till problemet.
225
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
När varans eller produktens innehåll av farliga kemikalier i utgångsläget inte alltid är känt för svenska importörer och myn- digheter.
Konstruktionen med att samtliga varor inom en varugrupp görs skattepliktiga och de varor som inte innehåller vissa farliga ämnen får sänkt skatt innebär både fördelar och nackdelar. Nackdelen är att alla varor i en varugrupp belastas med skatt. Detta innebär att denna konstruktion inte lämpar sig för varugrupper där vissa varor inte innehåller några problematiska ämnen. För att denna kon- struktion ska kunna vara försvarbar måste därför alla varor i varu- gruppen leda till negativ kemikaliepåverkan.
Det finns även fördelar med denna beskattning. Genom denna konstruktion så blir det fördelaktigt att lägga resurser på att bygga upp informationssystem om vad varor innehåller eftersom möjlig- heten att få skatteavdrag bygger på förmågan att visa att en vara inte innehåller vissa ämnen. De som inte förmår ta reda på inne- hållet i sina varor får inte sänkt skattesats eller skatteavdrag.
Systemet är även relativt kontrollvänligt. Oavsett kemikalie- innehåll så måste den som importerar varor redovisa skatt i skatte- deklaration. Den som yrkar skatteavdrag behöver kunna visa på ett underlag för avdraget för att inte riskera att få avdraget underkänt. Detta underlättar skattekontrollen betydligt jämfört med en situ- ation där endast de som säljer varor som innehåller de farligaste ämnena behöver deklarera och bevara underlag.
Ytterligare en fördel är att denna konstruktion i vissa fall öppnar upp för mer detaljerade kemikaliekrav. Genom att konstruktionen skapar incitament för tillverkarna att deklarera innehållet i sina varor möjliggör det konstruktionen av en mer förfinad differentiering av skatten utifrån olika ämnens farlighet.
12.1.4Fiskal skatt med sänkt skatt för varor med lägre farlighet
Denna skattekonstruktion är egentligen ingen kemikalieskatt utan en skatt med kemikalieinslag. Ett exempel på denna typ av skatt är den svenska bränslebeskattningen med lägre skatt på oblyad bensin än på blyad bensin. Bränsleskatten är i grunden en fiskal skatt eller
226
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
en miljöskatt beroende på hur man ser på den. Kemikalieaspekten ingår endast som en mindre del.
Skatten som sådan motiveras av fiskala avvägningar eller utifrån allmänna miljöskäl och skatt betalas för alla varor i den aktuella varugruppen. Med detta som utgångspunkt tas skatt ut för hel varu- grupp.
Kemikalieinslaget i skatten består i att varor med lägre kemi- kaliepåverkan ges möjlighet till lägre skatt där den skattskyldige kan visa att miljö- och kemikaliepåverkan är lägre än normalt.
Om skatten är fiskal kan det exempelvis röra sig om en redan befintlig punktskatt som justeras eller en helt ny fiskal skatt. Om det rör sig om en ny skatt är det viktigt att referenssystemet, de varugrupper som omfattas, utformas så att det inte kan ses som ett statsstöd till de varugrupper som inte omfattas. Ju fler varugrupper som omfattas, desto mer generell skatten är, ju färre gränsdrag- ningsproblem uppstår mellan olika varugrupper.
Kemikalieaspekten skulle exempelvis kunna komma in i form av avdrag för varor som inte innehåller vissa farliga ämnen, exempelvis ämnen som är listade på den så kallade kandidatförteckningen3. Men det skulle även kunna vara aktuellt att ge avdrag, som inte är direkt kemikalierelaterade, till varor som är exempelvis energi- effektiva eller består av miljövänliga material.
Utredningen har valt att inte fokusera på att utreda denna skatte- konstruktion. Den bedöms ligga utanför utredningens direktiv.
12.2Att tänka på vid utformandet av en kemikalieskatt
12.2.1Avgränsa problemet
Innan en kemikalieskatt utformas är det viktigt att definiera vilket problem som ska lösas. Skatten ska sedan utformas så att den har en tydlig koppling till detta problem samt även bidrar till att lösa detta problem. Exempelvis har skatterna i detta betänkande
3 Kandidatförteckning över
227
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
utformats för att minska mängden farliga ämnen i människors hemmiljö.
Att definiera vilket problem som ska lösas är viktigt för att åtgärden ska bedömas som lämplig, kostnadseffektiv men även för att åtgärden inte ska ses som ett statsstöd till de varor som inte omfattas av skatten.
12.2.2Anpassa skatten till förutsättningarna för respektive varugrupp
För att skatten ska bli träffsäker, effektiv och överblickbar rekom- menderar utredningen att varje varugrupp beskattas separat för sig. Detta hindrar inte att flera skatter införs parallellt, men utred- ningen bedömer att olika varugrupper skiljer sig så mycket åt att det är bättre med flera parallella kemikalieskatter än mycket breda skatter som spänner över flera varugrupper. Några av skälen till varför utredningen gör denna bedömning kan sammanfattas enligt följande:
1.Kemikalielagstiftningen ser olika ut för olika varugrupper. En del ämnen får inte förekomma i exempelvis leksaker medan de är tillåtna i byggvaror. I dessa fall blir det svårt att införa en skatt som avser bägge varugrupperna.
2.Prisnivån skiljer sig kraftigt åt mellan olika varugrupper. Detta förhållande kan göra det svårt att hitta lämpliga skattenivåer som passar flera olika varugrupper.
3.En del ämnen kan vara mycket problematiska i en viss varu- grupp samtidigt som de finns i en annan varugrupp. I den andra varugruppen kanske det finns ännu farligare ämnen som det är mer prioriterat att fasa ut.
4.Informationen om vilka ämnen som finns i varorna varierar stort mellan olika varugrupper.
Sammanfattningsvis bedömer utredningen att varje varugrupp för- tjänar sin egen individuella analys och en skatt som är utformad utifrån den aktuella branschens förutsättningar.
228
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
12.2.3Vilka kemiska ämnen ska omfattas?
De kemiska ämnen som väljs ut för beskattning ska i första hand vara de ämnen som bidrar till det problem som skatten avser att lösa. Det är dock svårare än det kan verka. Det finns så många aspekter att beakta att det kan vara svårt att hitta en lösning där alla aspekterkan beaktas.
Identifiera källorna till problemet
Det är ofta långtifrån helt klarlagt vilka kemikalier som bidrar till vilket problem eller varifrån olika kemikalier härrör. Det är dock viktigt att klarlägga orsaksambanden så långt som möjligt så att skatten kan sättas in där den ger avsedd effekt. Kemikalieskatter på ämnen som bedöms ge stora negativa hälso- eller miljöeffekter bör prioriteras.
Förbjudna kemikalier
Kemikalieskatter passar inte som styrmedel för att minska använd- ningen av redan förbjudna kemikalier. Kommer förbjudna kemi- kalier fortfarande ut på marknaden bör det i stället lösas genom hårdare marknadskontroll.
Om varor som innehåller förbjudna ämnen blir beskattade när en hel grupp ämnen väljs ut innebär det inga problem så länge inte den skattskyldige i något skede tvingas redovisa innehållet av förbjudna ämnen i skattedeklaration. Skulle den skattskyldige tvingas till detta skulle kravet på redovisning av skatt i deklaration krocka med rätten att inte tvingas avslöja sig själv som brottsling.
Substitut
Skatten bör utformas så att den styr mot lämpliga substitut. Det är viktigt att skatten inte utformas så att den oavsiktligt styr mot ämnen med högre farlighet. Det ska helst inte heller vara möjligt att genom en minimal ändring av kemikaliens molekylära uppbygg- nad undgå skatt. Om så trots allt är fallet måste skatten uppdateras regelbundet.
229
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
Tydliga definitioner
En kemikalieskatt måste vara utformad så att det i varje läge går att ge ett svar på frågan om en vara är skattepliktig eller inte. Det måste finnas tydliga definitioner avseende vilka varor som är skattepliktiga. Exempelvis går det inte att skattebelägga varor som innehåller ”cancerframkallande ämnen”. Detta eftersom det finns mängder med olika ämnen som kan anses cancerframkallande och att det för en stor del av dessa ämnen pågår en diskussion om hur cancerframkallande de är.
Tillgång på information om enskilda ämnens farlighet
En kemikalieskatt, som bygger på att varje aktuellt ämnes farlighet ska värderas, kan bli mycket rättvis och ge en mycket god styr- effekt. Ett exempel på en sådan skatt är den danska skatten på växtskyddsmedel där varje medel har en individuellt framräknad skatt som bygger på medlets dokumenterade miljö- och hälsoegen- skaper. Dock fanns i detta fall all nödvändig dokumentation till- gänglig eftersom alla växtskyddsmedel måste granskas och god- kännas innan de får säljas inom EU.
I andra fall skulle ett motsvarande system skapa ett oöverskåd- ligt arbete för att få fram all dokumentation. Det skulle i många fall inte ens vara görligt. Utformningen av kemikalieskatten måste därför ta hänsyn till hur kunskapsläget ser ut.
Mätbarhet
De kemikalier som omfattas av skatten bör gå att analysera kemiskt i den aktuella varan till en rimlig kostnad. Mätkostnaderna kan variera väldigt mycket mellan olika kemikalier, mätmetoder och krav på noggrannhet. De enklaste mätningarna kan genomföras på någon minut medan andra mätningar kanske endast kan genom- föras på några få laboratorier i världen.
230
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
Tillgång på information
Stor del av alla konsumentvaror som säljs i Sverige tillverkas i andra delar av världen. Möjligheten för den som importerar eller för in varor till Sverige att ta reda på om varorna omfattas av skatteplikt eller inte bör påverka detaljerna i utformningen av en kemikalie- skatt. Olika definitioner såsom exempelvis haltgränser, ämnes- gruppsindelningar, viktgränser och liknande bör i möjligaste mån harmoniseras med de informationssystem som redan finns upp- byggda inom respektive varuområde. Ett exempel kan vara att låta förekomst av ämnen som är upptagna på kandidatförteckningen4, och därför omfattas av informationsplikt enligt artikel 33 i Reach- förordningen5, ligga till grund för om en vara blir skattpliktig eller inte.
12.2.4Definiera skattepliktens omfattning
Oavsett vilken grundkonstruktion som tillämpas måste de varor som ska omfattas av skatteplikt definieras. Metoden bör vara så exakt som möjligt. Ett sätt är att ta utgångspunkt i
1.
2.Många system är redan uppbyggda utifrån
3.
4Kandidatförteckning över
5Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
231
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
ledning i vid osäkerhet om till vilket
Nackdelen är att
Alternativet till att använda
12.2.5Tillgång på data och skattens utformning
En teoretiskt optimal kemikalieskatt ska tas ut proportionellt mot de farliga ämnenas negativa hälso- och miljökostnader. Danmark har utformat en skatt på växtskyddsmedel efter denna princip. Danmark har infört en skatt där varje växtskyddsmedel får en individuell skatt utifrån en sammanvägning av hur medlet placerar sig på tre olika miljöindex. Dessutom tillkommer en låg grund- avgift. Denna skattekonstruktion möjliggörs av att det finns en stor mängd data om varje enskilt växtskyddsmedel eftersom varje medel genomgår en rigorös granskningsprocess innan det sätts ut på marknaden.
För den absoluta huvuddelen av de konsumentvaror som säljs på marknaden saknas i regel denna typ av detaljerad information. Kon- struktionen av kemikalieskatter på konsumentvaror måste därför anpassa sig till vilken information som det kan vara möjligt och rimligt att få fram om varje enskild vara i respektive varugrupp. Skattesystemet måste utformas på ett sådant sätt att även små före- tag ska klara av att följa det.
Vid utformning eller uppdatering av utformningen av en kemi- kalieskatt för konsumentvaror är det därför viktigt att utgå från följande faktorer:
232
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
Vilka informationskrav finns det redan i dag för ”företag till företag” när de säljer varor ur den aktuella varugruppen”? Efter- som Sverige inte ensamt kan införa nya informationskrav på utländska leverantörer är detta viktigt att ta hänsyn till. Skattens utformning bör ta hänsyn till om informationskraven exempel- vis omfattar halten av vissa kemiska ämnen i varan eller endast förekomsten av dem. En skatt som differentierar efter halt bör undvikas om halten normalt sett inte preciseras av leverantören.
Skatten måste utformas så att det är möjligt att vid stickprover kontrollera den korrekta skattenivån för varan genom kemisk analys. Detta innebär att skatten bör utformas så att kostnaden för kemisk analys inte blir allt för hög även om en viss kostnad inte kan undvikas. Exempelvis kan skatten behöva utformas så att antalet kemiska analyser som behöver göras för att fastställa skattenivån för en viss vara begränsas. Exempelvis genom att skatten tar fasta på det kemiska innehållet i varans större delar, dess yttre delar, innehållet i vissa material eller liknande. Ytter- ligare ett sätt att hålla nere kostnaderna för kemisk analys är att skatt tas ut redan vid förekomst av ett beskattningsämne. På detta sätt kan både företag och myndigheter sluta att analysera det kemiska innehållet i en vara redan då minst ett beskattnings- ämne har identifierats.
12.2.6Skattenivåns storlek
Enligt miljöekonomisk litteratur bör en miljöskatt tas ut i pro- portion till den externa effekt som orsakas. En extern effekt i detta sammanhang kan vara de miljö- och hälsokostnader som ett visst ämne orsakar. Genom att införa en
Detta teoretiska betraktelsesätt kan vara svårt att tillämpa i praktiken, bland annat om kunskaperna om de externa effekternas storlek är begränsad. Marginalkostnaden för kemikalier i kon-
6 Skatter som justerar negativa externaliteter, exempelvis miljöpåverkan, hos en marknads- aktivitet.
233
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
sumentvaror är t.ex. i många fall okänd eftersom det finns mycket få studier gjorda inom området.
Miljöskatter kan också användas för att styra mot politiska och/eller miljömässiga mål. En lämplig nivå på skatten är då en nivå som innebär att det aktuella miljömålet nås. Syftet med utredning- ens förslag har varit att minska tillförseln av farliga ämnen till män- niskors hemmiljö. Det innebär att den föreslagna skatten inte ska sättas så högt att den i praktiken innebär ett förbud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir. För att vara så kostnads- effektiv som möjligt är det är vidare en fördel om skatten, så långt det är praktiskt möjligt, utformas på ett sådant sätt att skattenivån relaterar till den faktiska miljöskadan.
12.2.7Differentiering av skatten
En kemikalieskatt som omfattar flera olika substanser kan vara differ- entierad utifrån de olika ämnenas farlighet. En sådan differentiering kan utformas på olika sätt. I Danmark finns en skatt på växtskyddsmedel där varje medel har sin egen individuella skat- tenivå. Fördelen med en väldigt differentierad skatt är att den ger en mer precis styrning mot lägre miljö- och hälsopåverkan. I detta fall fanns det detaljerad information om varje växtskyddsmedels miljö- och hälsopåverkan. I andra fall ser situationen annorlunda ut. Då kan inte differentieringen drivas lika långt. Andra aspekter att ta hänsyn till är att en ökad differentiering leder till mer omständliga beräkningar och redovisningssystem. För varor som omfattar många olika skattskyldiga bör därför differentieringen inte göras alltför komplex.
Även kunskap om olika ämnens exakta farlighet kan vara en begränsande faktor. Ju fler olika skattenivåer desto mer detaljerad information bör finnas om respektive ämnes farlighet.
Sammanfattningsvis måste en avvägning göras mellan en exakt och preciserad miljöstyrning och vad som är möjligt med hänsyn till kunskapsläget och den administrativa kapaciteten hos de skatt- skyldiga.
234
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
12.2.8Olika skattesatser eller skatteavdrag?
För skattekonstruktion tre och fyra, se avsnitt 12.1, finns det två principiellt olika vägar att gå för att konstruera en differentiering av skatten. Antingen kan olika kemikalieinnehåll helt enkelt leda till olika skattesatser. En sådan lösning valdes för att åstadkomma lägre bränsleskatt för oblyad bensin jämfört med blyad bensin. Eller så kan frånvaron av olika farliga ämnen leda till möjligheten till skatte- avdrag. Den sistnämnda konstruktionen leder till något högre krav på den skattskyldige att dokumentera innehållet i sina varor för att få sänkt skatt vilket kan vara en fördel ur kontrollsynpunkt för myndigheterna. Detta är särskilt viktigt i ett läge där det finns dålig tillgång på information om produkternas innehåll för myndig- heterna. Den danska
12.2.9Vilka kategorier av aktörer ska vara skattskyldiga?
Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt bland de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller kemikalieskatter. Utredningen anser att principen om att skattskyldigheten placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige även bör tillämpas för kemi- kalieskatter.
Skattskyldig bör därmed den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skattepliktiga varor från annat
Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan innebära att skatt ska betalas redan innan den som är skattskyldig hunnit sälja och få betalt för varorna. Skatten kan därmed ge upphov till likviditetsproblem för den som är skattskyldig. För att undvika sådana likviditetsproblem bör i lik- het med andra punktskattelagstiftningar bestämmelserna om skatt- skyldighet och skattskyldighetens inträde utformas på så sätt att
235
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa och tillämpa ett system med godkända lagerhållare.
Konstruktionen med lagerhållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för till- verkning, införsel eller import för de aktörer som godkänts som lagerhållare. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens inträde skjuts upp då varor levereras från en lagerhållare till en annan lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för egen användning. Detta innebär att lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat. Utredningen anser att denna konstruktion är lämplig att tillämpa även för kemikalie- skatter.
12.2.10 Beskattning av varor som används löpande över tid
Syftet med kemikalieskatt för viss typ av varor som innehåller oönskade kemiska ämnen är att varorna ska beskattas med anled- ning av den negativa hälsopåverkan varorna ger upphov till medan de används. Om kemikalieskatt införs för varor som vanligtvis är avsedda att användas under en längre tid, såsom exempelvis elekt- ronikvaror som kan komma att användas under flera års tid, före- ligger en avgörande skillnad jämfört med nu befintliga punktskat- telagstiftningar.
De i dag befintliga punktskatterna avser varor som är avsedda att konsumeras/förbrukas på så sätt att de inte längre finns kvar. För dessa punktskatter är det därmed rimligt att den skattskyldige får göra avdrag för skatt (dvs. den skatt som tidigare betalats) på varor som tas tillbaka från marknaden eftersom återtagna varor aldrig blivit föremål för konsumtion/förbrukning. De nuvarande punktskattelagstiftningarna innehåller därför avdragsbestämmelser av detta slag. Bestämmelserna leder till att varor som en gång beskattats kan ”göras obeskattade på nytt” genom att den skatt- skyldige yrkar avdrag då varor tas tillbaka från marknaden.
Vid beskattning av varor som är avsedda att användas löpande under längre tid är det däremot inte rimligt att den skattskyldige
236
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
ska ha möjlighet att göra avdrag för skatt för varor som den skatt- skyldige av olika anledningar tar tillbaka från marknaden. Om den skattskyldige skulle medges avdrag för skatt i sådana situationer skulle hela syftet med beskattningen gå förlorad eftersom varorna i en sådan situation redan har, eller kan ha varit, föremål för använd- ning och därmed gett upphov till den negativa miljöpåverkan som motiverar att varorna ska beskattas. Den konstruktion med skatte- avdrag som finns i nuvarande punktskattelagstiftningar bör således inte införas i lagstiftningar som avser att beskatta varor som används löpande under längre tid.
I stället bör annan lagstiftningsteknik än avdragsbestämmelser användas för att skattebefria varor som inte ska vara föremål för beskattning. Utredningen anser att ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att föreskriva att varor under vissa förutsättningar ska vara undantagna från skattskyldighetens inträde.
12.2.11 Förfarandet vid beskattning
I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast träng- selskatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL. För dessa punktskatter gäller därmed att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, skattedeklaration, tidpunkter för redo- visning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.
För vissa situationer är det i punktskattelagstiftningarna före- skrivet att skatten ska betalas till Tullverket och att tullagen (2000:1281), TL, ska tillämpas. I sådana fall är förfarandebestäm- melserna i TL tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.
Utredningen har inte funnit skäl till att några särskilda förfar- andebestämmelser ska gälla för kemikalieskatter jämfört med övriga punktskatter. Även kemikalieskatter bör omfattas av förfarande- bestämmelserna i SFL respektive TL.
237
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
12.2.12 Uppdatering av ämneslistor
Kemikalieområdet är ett område som präglas av att ny kunskap tillkommer i en ganska snabb takt. Nya mätmetoder utvecklas och kännedomen om hur olika kemikalier påverkar vår kropp och hälsa går framåt. Samtidigt utvecklas ständigt nya kemikalier som börjar användas i olika konsumentprodukter. Med bakgrund av detta är det utredningens bestämda uppfattning att en kemikalieskatt bör uppdateras med jämna mellanrum. I idealiska fall varje år men åtminstone med tre års mellanrum. Annars riskerar den att på sikt styra fel, exempelvis mot nya substanser med sämre miljö- och hälsoegenskaper än de som var kända då kemikalieskatten infördes. En tydlig parallell kan här dras till listorna för otillåtna doping- eller narkotikapreparat. Dessa listor uppdateras regelbundet.
12.3
12.3.1
Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.
Punktskatter som inte är harmoniserade
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper. De harmoniserade bestämmelserna tillämpas för alkohol och alkoholdrycker som omfattas av direktiv 92/83/EEG7 och 92/84/EEG8, tobaksvaror som omfattas av direktiv 2011/64/EU9 samt energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG10. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskattedirektivet,
7Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.
8Rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker
9Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror.
10Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.
238
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
direktiv 2008/118/EG11. Av artikel 1.3 i punktskattedirektivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påför- ande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater. Det är således inte tillåtet att införa nationella punktskatter som innefattar gränskontroller vid gräns mellan två medlemsstater. Det är inte heller tillåtet att kräva att redovisning och betalning av skatten ska ske i samband med att varorna passerar gränsen mellan två medlemsstater.
Tekniska standarder och föreskrifter
En skattelagstiftning som utformas så att beskattningen blir högre eller lägre med anledning av att varor innehåller vissa kemiska ämnen kan behöva anmälas till europeiska kommissionen enligt direktiv 98/34/EG12. I detta direktiv finns bestämmelser om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och före- skrifter. Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommis- sionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i nämnda direktiv.
Fri rörlighet och konkurrens
I artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) finns bestämmelser om interna skatter och avgifter. Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlems- stater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex.
11Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
12Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
239
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
Vid utformningen av svensk lag är det viktigt att beskattningen är objektiv och
Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av
Statsstödsregler
Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel
240
SOU 2015:30 |
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
Grundprincipen är att statligt stöd är förbjudet, men fördraget tillåter ett antal undantag och ett stöd kan efter prövning av kom- missionen bedömas vara förenligt med den inre marknaden. En åtgärd kan således vara tillåtlig antingen genom att den inte upp- fyller de fyra kriterierna samtidigt och därmed inte definitions- mässigt är ett statligt stöd eller kan den vara ett tillåtet statligt stöd.
Normalt sett är det otvetydigt att en skattenedsättning eller ett undantag från en skatt som beviljas av en medlemsstat, ges med statliga medel. Vidare uppfylls normalt även kraven på att konkur- rensen kan snedvridas och handeln mellan medlemsstater påverkas; i vart fall då skattenedsättningen är av någon dignitet och i de fall reglerna om så kallat försumbart stöd inte är tillämpliga. Vid bedömningen av om en skatteåtgärd kan anses gynna vissa företag eller viss produktion eller inte dvs. om åtgärden är selektiv eller generell gäller följande. Om åtgärden bedöms vara generell utgör den inte något statligt stöd. Även om åtgärden inte är generell kan den trots det falla utanför definitionen av statligt stöd under förut- sättning att åtgärden kan motiveras med att den är en del av skattens art och funktion dvs. är en naturlig del av skatten.
En åtgärd betraktas som generell om den är öppen för alla före- tag och all produktion inom en medlemsstat samt grundas på enhetliga och objektiva kriterier. Denna öppenhet får inte begränsas i praktiken t.ex. genom att stödgivaren har möjlighet att göra skönsmässiga bedömningar av om stöd ska utgå eller inte.
En skatteåtgärd är normalt selektiv om den riktar sig till enskilda företag eller en grupp av företag som i faktiskt och rätts- ligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation med andra företag. Selektivitet kan även föreligga när en skatteåtgärd riktas till företag inom ett visst geografiskt område. För att bedöma om en skatteåtgärd är selektiv är det nödvändigt att först fastslå vilket referenssystem, dvs. vilket allmänt eller ”normalt” skattesystem som är tillämpligt. Därefter måste det avgöras om det genom skatteåtgärden införts ett undantag från tillämpningen av referens- systemet till förmån för vissa företag eller regioner i medlems- staten.
Att ta skatt på vissa varor men inte på andra varor kan sägas utgöra en fördel för de företag som tillverkar och säljer sådana varor som inte omfattas av skatten. En sådan skattelagstiftning behöver dock inte anses utgöra en selektiv åtgärd om det går att
241
Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt |
SOU 2015:30 |
motivera utifrån skattens art och funktion att vissa varor inte beskattas.
Vid utformning av en skattelagstiftning som har till syfte att styra bort från användningen av varor som tillför vissa farliga ämnen till människors vardagsmiljö utgörs referenssystemet av att beskattningen ska avse de varor som orsakar att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö. Om alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas lika vid tillämpningen av skatte- lagstiftningen är skatten inte en selektiv åtgärd. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär inget undantag från til- lämpningen av referenssystemet. Det är därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer sådana varor.
12.3.2
Inom
Under förutsättning att åtgärden är proportionerlig och inte utgör en förtäckt diskriminering finns det en möjlighet enligt det allmänna undantaget i artikel XX (b) GATT för stater att genom- föra åtgärder som bedöms nödvändiga för att skydda människors hälsa.
242
13 Allmänt om punktskatter
13.1Allmänt om punktskatter
Punktskatter tas ut för vissa särskilt utvalda varor. Syftet med en punktskatt kan i vissa fall vara av fiskal karaktär, d.v.s. att stärka statens finanser. Syftet kan i andra fall vara att begränsa eller styra konsumtionen av de aktuella varorna. För några av de i dag före- kommande punktskatterna är syftet en kombination av att för- stärka statens finanser och att styra konsumtionen av varorna. Oavsett syftet med beskattningen leder punktbeskattningen van- ligtvis till att den skattepliktiga varan fördyras i konsumentledet genom att den skattskyldige övervältrar kostnaden för skatte- uttaget på den slutlige konsumenten.
I Sverige regleras punktskatter i separata punktskattelagstift- ningar för olika varugrupper. Exempelvis regleras skatt på bekämp- ningsmedel i lagen om skatt på bekämpningsmedel, skatt på tobaksvaror i lagen om tobaksskatt, skatt på el, bränslen och andra energiprodukter i lagen om skatt på energi, o.s.v. Det finns flera lik- heter mellan de olika lagstiftningarna, men det finns också betyd- ande skillnader lagstiftningarna emellan. Var och en av lagstiftning- arna har utformats utifrån de särskilda förhållanden som gäller för respektive bransch och varugrupp och utifrån de syften lagstiftaren har med respektive punktskatt.
Gemensamt för de olika punktskatterna är att beskattningen sker som en
243
Allmänt om punktskatter |
SOU 2015:30 |
vara placerad hos t.ex. partihandlare och förbrukare. Efterföljande aktörer som handlar eller befattar sig med varorna har inget ansvar för den punktskatt som belastar varorna, utan för dessa aktörer ingår punktskatten som en del av priset för varan.
Flera av punktskattelagstiftningarna innehåller bestämmelser om att skattskyldigheten inträder vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import. Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan innebära att skatt ska betalas redan innan den som är skattskyldig hunnit sälja och få betalt för varorna. Skatten kan därmed ge upphov till likviditets- problem för den som är skattskyldig. För att undvika sådana lik- viditetsproblem finns det i dessa lagstiftningar bestämmelser om att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Sär- skilt godkända aktörer kan skjuta upp beskattningen till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till någon som inte är godkänd eller då varorna tas i anspråk för egen användning. Detta innebär att sådana aktörer kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.
Punktskattelagstiftningarna är vanligtvis utformade så att skat- ten tas ut i förhållande till vikt, volym eller antal av de varor som är skattepliktiga.
Kännetecknande för tillämpningen av punktskattelagstiftning- arna är att det kan uppkomma avgränsningsproblem av teknisk karaktär där det förekommer svårigheter att avgöra om en vara ska anses omfattas av skatteplikten eller inte. För att upprätthålla en fungerande administration och kontroll av punktskatter är det därför mycket viktigt att de skattepliktiga varor som utgör skatte- basen i respektive punktskattelagstiftning kan definieras och bestäm- mas med en exakthet som minimerar utrymmet för olika tolkningar. En teknik som används i flera punktskattelagstiftningar är att definiera de skattepliktiga varorna med utgångspunkt i tulltaxans indelning i
244
SOU 2015:30 |
Allmänt om punktskatter |
13.2Avdrag för skatt på varor som tas tillbaka ej lämpligt för de föreslagna skatterna
De av utredningen föreslagna skattelagstiftningarna har utformats med befintliga punktskattelagstiftningar som förebild. Konstrukt- ionen med godkänd lagerhållare har sin motsvarighet i skatten på snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och skatten på vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.
En avgörande skillnad jämfört med nu befintliga punktskatte- lagstiftningar är att de föreslagna skattelagstiftningarna inte inne- håller motsvarigheter till de befintliga punktskattelagstiftningarnas bestämmelser om avdrag. Skälet till detta är att de nu föreslagna lagstiftningarna avser varor som vanligtvis är avsedda att användas löpande under längre tid medan befintliga punktskatter avser varor som är avsedda att konsumeras/förbrukas på så sätt att de inte längre finns kvar.
För de nu befintliga punktskattelagstiftningarna kan syftet sägas vara att beskatta konsumtionen/förbrukningen av varorna. För dessa punktskatter är det därmed rimligt att den skattskyldige får göra avdrag för skatt på varor som tas tillbaka från marknaden eftersom återtagna varor aldrig blivit föremål för konsumtion/för- brukning.
Syftet med de föreslagna lagstiftningarna är att varorna ska beskattas med anledning av den negativa miljöpåverkan varorna ger upphov till medan de används. I och med att de föreslagna lagstift- ningarna avser varor som är avsedda att löpande användas under längre tid är det inte lämpligt att den skattskyldige ska ha möjlighet att göra avdrag för skatt för varor som den skattskyldige av olika anledningar tar tillbaka från marknaden. Om den skattskyldige skulle medges avdrag för skatt i sådana situationer skulle hela syftet med de föreslagna lagstiftningarna gå förlorat eftersom varorna i en sådan situation redan har, eller kan ha varit, föremål för användning och därmed gett upphov till den negativa miljöpåverkan som motiverar att varorna ska beskattas
245
14Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper?
14.1Andra varugrupper som nämns i direktivet
I utredningens direktiv står det att utredningen ska ”analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska före- komsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder och hemelektronik”. I direktivet nämns också att regeringen i tidigare regeringsbeslut prioriterat varugrupperna kläder, möbler, leksaker och elektronik samt kos- metika. Vidare anges särskilt i direktivet att utredningen ska se över möjligheten att utredningens förslag ”skulle kunna inrymma beskatt- ning av exempelvis bekämpningsmedel”.
Utredningen har i detta kapitel sammanställt de slutsatser utred- ningen dragit om möjligheterna att införa kemikalieskatter för dessa ovan nämnda varugrupper.
14.2Kläder
Kläder kan innehålla en rad olika kemikalier som kan vara hälso- skadliga. En del av dem är redan förbjudna i kläder medan andra ämnen som perfluorerade ämnen, ftalater och bakteriedödande medel i regel är tillåtna. Förekomsten av dessa ämnen talar för ett behov av en ökad reglering, till exempel en skatt, i syfte att öka användningen av ofarliga kemikalier eller i vart fall mindre farliga. Ytterligare ett skäl för att införa en nationell begränsning av användningen av hälsoskadliga kemikalier inom denna varugrupp är att den inom EU omfattas av färre förbud och restriktioner än
247
Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper? |
SOU 2015:30 |
andra varugrupper vilket innebär att exempelvis flera ftalater som har fasats ut från leksaker och håller på att fasas ut från elektronik fortfarande är tillåtna i kläder.
Det finns emellertid några sakförhållanden som skulle behöva klarläggas innan ett förslag på en sådan skatt skulle kunna tas fram:
–Hur stor andel av alla kläder som sätts ut på den svenska mark- naden innehåller ftalater, perflourerade ämnen eller biocider? Utredningens preliminära bedömning är att andelen ligger under 10 procent. Detta antagande bygger bland annat på att branschen medvetet har jobbat för att få bort dessa ämnen ur sina klädkollektioner.
–Finns det analysmetoder för att fastställa om dessa ämnen finns i ett plagg eller inte till rimliga kostnader? Ftalater låter sig mätas relativt enkelt men hur ser det ut för biocider och per- flourerade ämnen? Här finns det en del frågetecken att räta ut.
Utredningen har i kapitel 12 beskrivit olika skattekonstruktioner och kommit fram till att konstruktionen ”Skatt på kemiska produk- ter” inte passar för kläder eftersom dessa är sammansatta varor och inte kemiska produkter.
Konstruktionen ”Skatt på varor eller kemiska produkter som inne- håller vissa kemikalier” skulle möjligen kunna tillämpas på kläder. Skatt skulle då betalas i de fall kläder innehöll något beskattnings- ämne. Ett sådant system bygger på att myndigheter och företag relativt lätt och till rimliga kostnader kan ta reda på om en vara är skattepliktig eller inte. Denna frågeställning hänger ihop med den som nämndes ovan, det vill säga om det finns lämpliga mätmetoder för att analysera dessa ämnen i kläder. Enkla och kostnadseffektiva mätmetoder är avgörande eftersom det säljs relativt få varor av varje klädartikel då kollektionerna byts ut flera gånger per år. Dess- utom förekommer det i dag brister i klädbranschens informations- system om vilka kemikalier olika klädesplagg innehåller. Problemet med den angivna skattekonstruktionen blir därför att det kan bli svårt för företag att sköta sina åtaganden och ta reda på om deras varor innehåller farliga ämnen. Företagens incitament för att ta fram bättre information blir svaga eftersom bättre information om innehållet i kläderna leder till högre skatt, inte tvärtom. Myndigheterna skulle drabbas av företagens låga incitament för att
248
SOU 2015:30 |
Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper? |
ta fram och dela med sig av information om klädernas kemikalie- innehåll. Istället skulle myndigheterna i hög utsträckning tvingas förlita sig på egna kemiska analyser och stickprovsmätningar.
Skattekonstruktionen ”Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet” skulle antagligen inte heller kunna til- lämpas på kläder. Utredningen bedömer att ingen undergrupp av kläder alltid innehåller farliga ämnen utan att dessa ämnen före- kommer i en rad olika undervarugrupper till kläder.
Skattekonstruktionen ”Fiskal skatt med lägre skatt vid lägre far- lighet” skulle kunna användas. Det skulle innebära att alla kläder och sannolikt även närliggande varugrupper som till exempel skor och textilier skulle påföras en miljöskatt eller en fiskal skatt. Denna skatt skulle kunna utformas på ett sådant sätt att skatten skulle bli lägre om varan inte innehåller vissa kemikalier. Denna konstruktion är lättare att kontrollera för myndigheterna och konstruktionen skapar ekonomiska incitament för berörda företag att skaffa fram kemikaliedokumentation. Problemet som utredningen ser med denna skattekonstruktion är att kanske minst 90 procent av alla kläder inte innehåller farliga kemikalier. Det innebär att många skattskyldiga skulle behöva lägga ner resurser på att dokumentera innehållet av kemikalier i väldigt många klädesplagg som inte inne- håller sådana ämnen.
Sammantaget bedömer utredningen att den sistnämnda skatte- konstruktionen är lämpligast för kläder. En sådan skatt skulle ge en styrning från inköp av kläder som innehåller vissa kemikalier till andra kläder
Även om varugruppen kläder är ett viktigt och angeläget område ur kemikalieanvändningssynpunkt så bedömer utredningen att för- utsättningarna för att föreslå en kemikalieskatt inom denna varu- grupp kräver ytterligare utredning. Utredningen har därför valt att inte lägga fram något förslag på kemikalieskatt på kläder.
14.3Möbler, byggvaror
Möbler är en varugrupp som består av ett stort antal material och därmed ett mycket stort antal kemikalier. Detsamma gäller för byggvaror. Skattekonstruktionen ”Skatt på kemiska produkter” skulle säkerligen fungera för en del av de varor som säljs via färg-
249
Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper? |
SOU 2015:30 |
och järnhandlare. I så fall krävs först en grundlig inventering av vilka produkter som är tillåtna i dag men som fortfarande bidrar till miljö- och hälsoproblem.
En ”Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier.” på möbler eller byggvaror skulle kräva omfattande utredning av vilka ämnen som förekommer i dessa varor samt hur dessa skulle kunna analyseras kemiskt till ekonomiskt rimliga kost- nader. En sådan utredning skulle kunna identifiera undervaru- grupper där det skulle vara möjligt att använda sig att skattekon- struktionen ”Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet.” Om en utredning exempelvis fann att samtliga isoleringsmaterial eller alla stoppade möbler för offentlig miljö inne- håller flamskyddsmedel skulle dessa varukategorier kunna beskattas.
Slutligen skulle skattekonstruktionen ”Fiskal skatt med lägre skatt vid lägre farlighet” kunna användas för alla möbler eller allt byggmaterial. Här bedömer utredningen att det vore mer fram- komligt att beskatta möbler än byggmaterial. Utredningen har stannat vid en begränsad beskattning av vissa byggmaterial, ytskikt, som har miljöpåverkan. Ytterligare skatter inom detta område kräver mer utredning.
14.4Leksaker
Leksaker är av naturliga skäl den grupp som barn kanske kommer i närmast kontakt med under sina första år. Barn stoppar sina lek- saker i munnen, har dem i sängen eller tar sönder dem i deras beståndsdelar. Detta under en tidsperiod i livet när både nerv- och hormonsystemet är känsligt för påverkan från farliga kemikalier. Samtidigt förekommer det att leksaker som säljs i Sverige inne- håller farliga kemikalier. Emellertid är dessa kemikalier i de allra flesta fall redan förbjudna eller begränsade att användas i leksaker. Antalet ämnen som är förbjudna eller begränsade i leksaker är omfattande. Anledningen till att dessa ämnen fortarande finns kvar i leksaker är bland annat att tillverkarna inte följer förbuden eller begränsningarna samt att företagens och myndigheternas känne- dom om det faktiska innehållet av farliga ämnen i leksaker är för dåligt och att myndigheternas kontroll är begränsad.
250
SOU 2015:30 |
Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper? |
Mot bakgrund av att så många ämnen redan är förbjudna eller begränsade i leksaker anser utredningen att det för leksaker är vik- tigare att förbuden och begränsningarna efterlevs än att införa en kemikalieskatt för leksaker som innehåller andra ämnen. Utred- ningen gör bedömningen att marknadskontrollen av förbjudna och begränsade ämnen i leksaker behöver förstärkas.
14.5Kosmetika
Kosmetika är en bred varugrupp som omfattar varor som schampo, hudkrämer, smink och deodoranter m.m. Eftersom en stor del av produkterna appliceras direkt på huden riskerar farliga ämnen att tas upp direkt i kroppen. Studier visar också ett tydligt samband mellan ett stort antal skönhetsvårdande produkter och halten av vissa ämnen, till exempel ftalater i blodet.
I dag finns det förteckningar över förbjudna ämnen, begränsade ämnen samt vilka kemiska ämnen som kosmetika får innehålla. Dessa förteckningar är gemensamma för alla medlemsstater inom EU. Förteckningarna återfinns i förordningen om kosmetiska produkter1. För att det ska vara aktuellt att införa beskattning på kosmetika måste något eller några av de tillåtna ämnena anses till- räckligt hälsofarliga för att en beskattning ska vara motiverad. Utredningen har stött på olika bedömningar av denna fråga. Innan en kemikalieskatt på kosmetika kan vara aktuell måste det alltså först utredas om något eller några av de tillåtna ämnena kan anses vara så hälsofarligt att det motiverar att skatt införs.
Skulle det vara så att hälsofarliga ämnen förekommer i kos- metika på den svenska marknaden lämpar sig kosmetika väl för en kemikalieskatt. Detta eftersom det finns krav på att kosmetika ska säljas tillsammans med en innehållsförteckning. Detta underlättar både för företag att betala in rätt skatt och för myndigheter att kontrollera skatten.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter.
251
Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper? |
SOU 2015:30 |
14.6Bekämpningsmedel
Den nuvarande punktbeskattningen av bekämpningsmedel regleras i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, LSB. Vid lagens tillkomst reglerades handel och användning av bekämpningsmedel i kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor, KHMV. Av nämnda kungörelse följde krav på att bekämpningsmedel skulle vara registrerade hos Produktkontrollnämnden. Av vad som fram- går av förarbetena till LSB tycks syftet ha varit att beskattningen skulle vara samordnad med Produktkontrollnämndens tillämpning av KHMV. Det var dock inte fråga om någon direkt koppling mellan de båda regelverken. Att beskattningen skulle följa, eller anpassas till, tillämpningen av miljö- och hälsoskyddsbestämmelser har nämligen aldrig kommit till uttryck i lagtexten.
KHMV upphörde att gälla den 1 januari 1986 och Produkt- kontrollnämnden ersattes samma år av Kemikalieinspektionen. Miljö- och hälsoskyddsbestämmelser för bekämpningsmedel åter- finns numera i Miljöbalken.
Utredningen anser att LSB behöver ses över. Bestämmelserna är i allt väsentligt oförändrade sedan lagens tillkomst för 30 år sedan. Inom alla områden sker det en kontinuerlig utveckling med ändrad begreppsbildning och ändrade beteenden. Så är fallet även för detta område. Några av de begrepp som används i LSB är föråldrade och vissa typer av beredningar och ämnen har i dag andra användnings- områden än när bestämmelserna skrevs. Kopplingen till miljö- och hälsoskyddsbestämmelserna var ganska stark vid lagens tillkomst men blev väsentligt svagare redan 1986 då KHMV upphörde att gälla och har inte blivit starkare sedan dess.
Skatt enligt LSB tas ut i proportion till hur mycket aktiv sub- stans medlet innehåller. Skatten är inte differentierad i förhållande till medlets miljö- och hälsoeffekter. Den s.k.
2 SOU 2003:9.
252
SOU 2015:30 |
Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på andra varugrupper? |
I Danmark och Norge har man differentierade skatter på bekämpningsmedel. Dessa skatter har haft en viss effekt på försälj- ningen samtidigt som de innebär att den som förorenar mer får betala mer. Utredningen anser att Sverige bör studera de norska och danska systemen för att sedan ta fram ett liknande system för Sverige.
14.7Att tänka på om det ska tas fram fler kemikalieskatter
Utredningen anser att det krävs en specifik utredning för varje varugrupp som ska beskattas. Denna slutsats bygger på utredning- ens egna erfarenheter av att ta fram förslag till skatt på viss elekt- ronik och skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Om utredningens förslag på skatter införs kan erfarenheterna från införandet av dem och hur de fungerar i praktiken användas i arbetet med att ta fram nya kemikalieskatter.
Följande förslag bedömer utredningen att det vore mest intres- sant att gå vidare med:
1.En bekämpningsmedelsskatt differentierad efter miljö- och hälsoeffekter.
2.Närmare utredningar av möjligheterna att beskatta möbler, byggvaror, kläder och kosmetika men att dessa föregås av utredningar av förekomsten av tillåtna ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper i respektive varugrupp.
3.Ytterligare en möjlighet som utredningen ser är att istället för att utgå från varornas kemikalieinnehåll införa en punktskatt som motsvarar de ovan nämnda varugruppernas genomsnittliga miljö- och klimatpåverkan, där kemikaliepåverkan skulle kunna ingå som en faktor bland flera.
253
DEL III
Författningskommentar
och bilagor
15 Författningskommentar
15.1Förslaget till lag (2016:000) om skatt på viss elektronik
1 §
I första stycket anges att skatt på viss elektronik ska betalas till staten.
Hänvisningen i andra stycket till viss lydelse av rådets förordning (EEG) 2658/57 innebär att lagens tillämpningsområde inte ändras om förordningen blir föremål för ändring. Lagen ska i sådan situation fortsätta att tillämpas enligt den lydelse av förordningen som anges i paragrafen.
2 §
I paragrafen definieras vissa uttryck som förekommer i lagen. Uttrycket viss elektronik ska förstås i en snäv betydelse. Det är
endast de varor som omfattas av de
Med begreppet bromförening avses olika varianter av enskilda kemiska föreningar som innehåller grundämnet brom.
Med begreppet klorförening avses olika varianter av enskilda kemiska föreningar som innehåller grundämnet klor.
Med begreppet fosforförening avses olika varianter av enskilda kemiska föreningar som innehåller grundämnet fosfor.
Med homogent material avses ett material som har samma fysi- kaliska egenskaper i materialets alla punkter och som därmed på mekaniska väg inte kan sönderdelas i olika material.
Begreppen yrkesmässig verksamhet, annat
257
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
lagstiftningar. Definitionerna motsvarar de definitioner som åter- finns i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
3 §
I paragrafens första stycke anges vilka varor som är skattepliktiga genom att räkna upp de
Punkt 1 omfattar kylskåp och frysar. Nummer 8418 10 avser kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar, nummer 8418 21 och 8418 29 avser kylskåp av hushållstyp, nummer 8418 30 avser frysboxar med en rymd av högst 800 liter och nummer 8418 40 avser frysskåp med en rymd av högst 900 liter.
Punkt 2 omfattar diskmaskiner. Nummer 8422 11 avser disk- maskiner av hushållstyp.
Punkt 3 omfattar tvättmaskiner. Numren 8450 11, 8450 12 och 8450 19 avser maskiner för högst 10 kg torr tvätt.
Punkt 4 omfattar torkmaskiner, exempelvis torktumlare. Nummer 8451 21 avser torkmaskiner för högst 10 kg torr tvätt.
Punkt 5 omfattar datorer. Nummer 8471 30 avser bärbara maskiner för automatisk databehandling, med en vikt av högst 10 kg, med åtminstone en centralenhet, ett tangentbord och en bildskärm. Nummer 8471 41 och 8471 49 avser andra maskiner för automatisk databehandling.
Punkt 6 omfattar dammsugare. Nummer 8508 11 avser damm- sugare med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 1 500 W och en kapacitet (hos damm påse eller annan behållare) av högst 20 liter.
Punkt 7 omfattar ugnar och spisar. Nummer 8516 50 avser mikrovågsugnar. Nummer 8516 60 avser andra ugnar samt spisar, kokplattor, grillar och rostar.
258
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
Punkt 8 omfattar telefoner m.m. Numren 8517 11, 8517 12 och 8517 19 avser telefonapparater, inbegripet telefoner för cellulära nät eller för andra trådlösa nät. Nummer 8517 62 avser apparater för mottagning, omvandling och sändning eller regenerering av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för uppkoppling och dirigering. Hit hör exempelvis router och andra apparater för kom- munikation.
Punkt 9 omfattar apparater för ljudinspelning eller ljudåtergiv- ning. Nummer 8519 30 avser skivspelare. Nummer 8519 50 avser telefonsvarare. Numren 8519 81 och 8519 89 avser andra sådana apparater än skivspelare, telefonsvarare eller sådana som drivs med mynt, sedlar, bankkort, polletter eller andra betalningsmedel. Till numren 8519 81 och 8519 89 hör exempelvis bandspelare, CD- spelare och
Punkt 10 omfattar videoapparater. Numren 8521 10 och 8521 90 avser apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler. Hit hör exempelvis
Punkt 11 omfattar radioapparater. Numren 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 8527 99 avser apparater för mottagning av rundradio förutom sådana rundradiomottagare som används i motorfordon.
Punkt 12 omfattar monitorer, skärmar och
Punkt 13 omfattar videospelskonsoler och videospelmaskiner. Nummer 9504 50 avser videospelskonsoler och videospelmaskiner, andra än sådana enligt 9504 30 (med nummer 9504 30 avses spel drivna med mynt, sedlar, bankkort, polletter eller andra betalnings- medel).
Även om syftet med lagen är att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö har det vid lagens tillämpning ingen betydelse om de varor som omfattas av skatteplikt ska användas i hemmiljöer eller andra miljöer. Varorna ska beskattas även i de fall de ska användas i andra miljöer. Alla varor som är hänförliga till något av de
259
Författningskommentar SOU 2015:30
I paragrafens andra stycke anges med vilka belopp skatt ska betalas för de varor som är skattepliktiga enligt punkterna 1, 2, 3, 4, 6 eller 7 i första stycket. Skatten uppgår till 8 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans vikt. Dock gäller ett maxbelopp om 320 kronor per skattepliktig vara. Att den skattepliktiga varans vikt ska avrundas nedåt till närmast helt gram framgår av paragrafens fjärde stycke. Några exempel kan åskådliggöra hur skatten ska beräknas. För en vara som väger 12,0 kilogram ska skatt betalas med 96 kronor (12,000 kilogram * 8 kronor = 96 kronor). För en vara som väger 15,375 kilogram ska skatt betalas med 123 kronor (15,375 kilogram * 8 kronor = 123 kronor). För en vara som väger 45,3 kilogram ska skatt betalas med 320 kronor (45,300 kilogram * 8 kronor = 362 kronor och 40 öre, vilket innebär att maximala beloppet om 320 kronor för en skattepliktig vara blir tillämpligt). Om rätt till avdrag föreligger enligt 4 § kan skatten därefter reduce- ras med 50 procent eller 75 procent.
I paragrafens tredje stycke anges med vilka belopp skatt ska betalas för de varor som är skattepliktiga enligt punkterna 5, 8, 9, 10, 11, 12 eller 13 i första stycket. Skatten uppgår till 120 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans vikt. Dock gäller ett max- belopp om 320 kronor per skattepliktig vara. Att den skattepliktiga varans vikt ska avrundas nedåt till närmast helt gram framgår av paragrafens fjärde stycke. Några exempel kan åskådliggöra hur skatten ska beräknas. För en vara som väger 1,05 kilogram ska skatt
betalas med |
126 kronor |
(1,050 kilogram * 120 |
kronor |
= 126 kronor). |
För en vara |
som väger 3,055 kilogram |
ska skatt |
betalas med 320 kronor (3,055 kilogram * 120 kronor = 366 kronor, vilket innebär att maximala beloppet om 320 kronor för en skatte- pliktig vara blir tillämpligt). Om rätt till avdrag föreligger enligt 4 § kan skatten därefter reduceras med 50 procent eller 75 procent.
Av paragrafens fjärde stycke framgår att den skattepliktiga varans vikt ska avrundas nedåt vid skatteberäkningen. Bestämmelsen om avrundning innebär att skatten för en skattepliktig vara alltid ska beräknas utifrån helt gram.
Den vikt som ska ligga till grund för skatteberäkningen är varans nettovikt, d.v.s. varans vikt exklusive emballage.
260
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
Vad som ska anses utgöra en (1) vara får i varje enskilt fall avgöras enligt den Kombinerade nomenklaturens tolkningsregler, bestämmelser, anvisningar, förklarande anmärkningar, m.m. som finns meddelade i anslutning till den Kombinerade nomenklaturens indelning i avdelningar, kapitel och nummer. Detta innebär exempel- vis att tillbehör som samförpackas och säljs tillsammans med en vara utgör en del av varan och därmed ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt medan tillbehör som säljs separat inte utgör en del av varan och följaktligen inte ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt.
4 §
I paragrafen regleras den skattskyldiges möjligheter att yrka avdrag för skatt. Den skattskyldige ska i punktskattedeklaration redovisa den skatt som beräknats för de varor som är skattepliktiga enligt 3 §. Om rätt till avdrag föreligger enligt 4 § kan korrigerande avdrag göras i deklarationen vilket innebär att skatt att betala (skatt netto) uppgår till skatt enligt 3 § (skatt brutto) minskad med avdrag enligt 4 §.
Om avdrag yrkas i punktskattedeklarationen ska den skattskyl- dige bevara underlag som styrker rätten till avdrag. Vilket underlag som är tillräckligt för att avdrag ska medges får avgöras utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Ett sätt att styrka rätten till avdrag är att den skattskyldige har låtit genomföra provtagningar av varorna, där intyg från laboratorium visar att varorna inte inne- håller de aktuella ämnena. Ett annat sätt kan vara genom intyg från tillverkaren av varorna som intygar att varorna inte innehåller de aktuella ämnena. Ytterligare ett annat sätt kan vara att det framgår av innehållsdeklarationer eller annan följedokumentation till varorna att varorna inte innehåller de aktuella ämnena.
Av paragrafens första stycke följer att avdrag får göras med 50 procent av skatten för de skattepliktiga varor som uppfyller de villkor som anges i 5 §. För en vara som uppfyller dessa villkor ska således den skatt som beräknats enligt 3 § minskas med 50 procent. Om skatten beräknats till 96 kronor enligt 3 § får i sådant fall avdrag göras med 48 kronor, vilket innebär att skatt netto uppgår till 48 kronor. Om bestämmelsen om maxbelopp i 3 § har tillämpats
261
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
och skatten därmed beräknats till 320 kronor får avdrag göras med 160 kronor, vilket innebär att skatt netto uppgår till 160 kronor.
Av paragrafens andra stycke följer att avdrag får göras med 75 procent av skatten för de skattepliktiga varor som uppfyller både de villkor som anges i 5 § och de villkor som anges i 6 §. Om skatten beräknats till 96 kronor enligt 3 § får i sådant fall avdrag göras med 72 kronor, vilket innebär att skatt netto uppgår till 24 kronor. Om bestämmelsen om maxbelopp i 3 § har tillämpats och skatten därmed beräknats till 320 kronor får avdrag göras med 240 kronor, vilket innebär att skatt netto uppgår till 80 kronor.
5 §
I paragrafen regleras förutsättningarna för rätt till avdrag enligt 4 § första stycket. Samma förutsättningar gäller också, tillsammans med de förutsättningar som framgår av 6 §, för rätt till avdrag enligt 4 § andra stycket.
Av paragrafens första stycke framgår att varan inte får innehålla någon additivt tillsatt bromförening, någon additivt tillsatt klorför- ening eller någon additivt tillsatt fosforförening i varans kretskort eller i sådana plastdelar som väger mer än 25 gram. Bestämmelsen ska uppfattas på så sätt att de uppräknade föreningarna inte får vara additivt tillsatta vare sig i varans kretskort eller i någon enda plastdel som väger mer än 25 gram för att rätt till avdrag ska föreligga.
Begreppen bromförening, klorförening samt fosforförening definieras i 2 §, se kommentaren till 2 §.
Om någon av de uppräknade föreningarna skulle vara additivt tillsatt i någon annan del av varan än i varans kretskort (exklusive dess komponenter) eller i plastdelar som väger mer än 25 gram har detta ingen betydelse för rätten till avdrag. Det är av praktiska skäl som avdragsrätten avgränsats till att kretskort och plastdelar som väger mer än 25 gram inte ska innehålla vissa ämnen. I och med denna konstruktion behöver de skattepliktiga varorna inte analyseras och kontrolleras i varornas alla delar och material.
Av paragrafens andra stycke följer vad som avses med additivt tillsatt förening vid tillämpning av paragrafens första stycke. Den närmare innebörden av bestämmelsen ska fastställas genom den
262
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
tekniska bilaga till lagen som ska tas fram. Av denna tekniska bilaga ska framgå vilken metod och vilka haltgränser som ska avgöra om en enskild kemisk förening ska anses vara additivt tillsatt till materialet i den mening som avses i paragrafens första stycke.
Av paragrafens tredje stycke följer att varor som saknar kretskort ska anses uppfylla villkoret att kretskortet inte får innehålla någon additivt tillsatt förening. Mot bakgrund av hur paragrafens första stycke har utformats är bestämmelsen i tredje stycket nödvändig för att inte den orimliga situationen ska uppkomma att avdrag inte kan göras för sådana varor som saknar kretskort.
Av paragrafens fjärde stycke följer att varor som inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska anses uppfylla villkoret att plastdelar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon additivt tillsatt förening. Mot bakgrund av hur paragrafens första stycke har utformats är bestämmelsen i fjärde stycket nödvändig för att inte den orimliga situationen ska uppkomma att avdrag inte kan göras för sådana varor som inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram.
6 §
I paragrafen regleras de förutsättningar som, tillsammans med de förutsättningar som framgår av 5 §, gäller för rätt till avdrag enligt 4 § andra stycket.
Av paragrafens första stycke följer att vare sig det homogena materialet i varans kretskort eller det homogena materialet i sådana plastdelar som väger mer än 25 gram får innehålla någon brom- förening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet för att en vara ska omfattas av rätt till avdrag.
Begreppen homogent material, bromförening samt klorförening definieras i 2 §, se kommentaren till 2 §.
Om någon bromförening eller klorförening skulle förekomma i högre andel än 0,1 viktprocent i någon annan del av varan än i det homogena materialet i varans kretskort (exklusive dess kom- ponenter) eller det homogena materialet i plastdelar som väger mer än 25 gram har detta ingen betydelse för rätten till avdrag. Det är av praktiska skäl som avdragsrätten avgränsats till att kretskort och plastdelar som väger mer än 25 gram inte ska innehålla vissa ämnen.
263
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
I och med denna konstruktion behöver de skattepliktiga varorna inte analyseras och kontrolleras i varornas alla delar och material.
Av paragrafens andra stycke följer att varor som saknar kretskort ska anses uppfylla villkoret att kretskortet inte får innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet. Mot bakgrund av hur paragrafens första stycke har utformats är bestämmelsen i andra stycket nödvändig för att inte den orimliga situationen ska uppkomma att avdrag inte kan göras för sådana varor som saknar kretskort.
Av paragrafens fjärde stycke följer att varor som inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska anses uppfylla villkoret att plastdelar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon brom- förening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet. Mot bakgrund av hur paragrafens första stycke har utformats är bestämmelsen i tredje stycket nödvändig för att inte den orimliga situationen ska uppkomma att avdrag inte kan göras för sådana varor som inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram.
7 §
I paragrafen regleras vilka som är skattskyldiga.
Av första punkten framgår att den som är godkänd lagerhållare enligt 9 § är skattskyldig. Med hänvisningen till 9 § avses inte annat än att det är med stöd av bestämmelserna i 9 § som ett godkän- nande som lagerhållare meddelas. Att godkänd lagerhållare kan skjuta upp beskattningen till senare tidpunkt än då varorna tillver- kas, förs in till landet eller importeras följer av bestämmelserna om skattskyldighetens inträde för lagerhållare i 11 §. Att varor under vissa förutsättningar kan undantas från skattskyldighetens inträde för lagerhållare följer av 12 §.
Av andra punkten följer att den som, utan att vara godkänd lager- hållare, inom ramen för yrkesmässig verksamhet tillverkar skatte- pliktig vara är skattskyldig för sådan vara. Vad som avses med yrkesmässig verksamhet framgår av 2 §, se kommentaren till 2 §.
Av tredje punkten följer att den som, utan att vara godkänd lagerhållare, från ett annat
264
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
är skattskyldig för sådan vara. Vad som avses med yrkesmässig verksamhet framgår av 2 §, se kommentaren till 2 §.
Av fjärde punkten följer att den är skattskyldig som vid yrkes- mässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §. De närmare förutsättningarna för skattskyldighet vid yrkesmässig import av varor från tredje land ges i 8 §, se kommentaren till 8 §. Vad som avses med yrkesmässig verksamhet framgår av 2 §, se kom- mentaren till 2 §.
Att bestämmelserna om skattskyldighet ställer upp rekvisitet att det ska vara fråga om yrkesmässig verksamhet i den mening som avses i inkomstskattelagen för att skattskyldighet ska föreligga innebär att varor avsedda för privata ändamål inte ska beskattas. Varor som tillverkas, förs in från annat
8 §
I paragrafen regleras, genom hänvisning från 7 § 4, vem som är skattskyldig då skattepliktiga varor importeras från tredje land och under vilka förutsättningar varor undantas från skattskyldighet i samband med import. Regleringen motsvarar den reglering som finns i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
I första stycket regleras vem som är skattskyldig i de tre olika situationer som kan uppkomma då varor importeras.
I andra stycket definieras begreppen tullskuld och unionsvara som förekommer i paragrafens första stycke.
Av tredje stycket följer att från skattskyldighet i samband med import av varor undantas varor som ägs av godkänd lagerhållare när varorna importeras. För dessa varor kommer skattskyldighet i stället att inträda vid senare tillfälle. Vid vilken tidpunkt skattskyl- dighet inträder för varor som hanteras av godkänd lagerhållare framgår av 11 § 1. Se kommentaren till 11 §.
265
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
9 §
I paragrafens första stycke regleras förutsättningarna för godkän- nande som lagerhållare. I punkterna
Förutom att en sökande ska uppfylla någon av de fyra alterna- tiva objektiva grunderna ska en sökande dessutom vara lämplig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständighet- erna i övrigt, vilket framgår av sista ledet i första stycket.
I andra stycket anges förutsättningarna för återkallelse av god- kännande som lagerhållare.
10 §
I paragrafen föreskrivs vad som gäller om godkänd lagerhållare försätts i konkurs. Regleringen motsvarar vad som gäller för lager- hållare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.
11 §
I paragrafen regleras när skyldighet att betala skatt inträder, d.v.s. den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppkommer för de olika kategorierna av skattskyldiga. Att skattskyldighet inträder innebär att den skattskyldige har att redovisa och betala skatt för de varor för vilka skattskyldighet inträtt. Detta innebär dock inte att skatten omedelbart ska redovisas och betalas. När redovisning och betalning ska ske följer av bestämmelserna i Skatteförfarande- lagen (2011:1244).
Tidpunkten för skattskyldighetens inträde är av central betydelse för tillämpningen av en rad bestämmelser i lagen. Tidpunkten för skattskyldighetens inträde är bland annat avgörande för vilken
266
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
skattesats som ska tillämpas i samband med skattehöjningar. Ett exempel kan åskådliggöra detta. Om riksdagen beslutar om höjd skatt från och med ett årsskifte ska den lägre skattesatsen som gällde före årsskiftet tillämpas på de varor för vilka skattskyldighet inträtt före årsskiftet även om det av skatteförfarandelagens bestämmelser skulle följa att skatten ska redovisas och betalas först efter årsskiftet.
Tidpunkten för skattskyldighetens inträde är också det tillfälle då omfattningen av en enskild varas skatteplikt ska bedömas. Det sätt varan är sammansatt och förpackad vid tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde avgör vad som ska anses utgöra en vara, se kommentaren till 3 §. Den vikt varan har vid skattskyldighetens inträde är den vikt som utgör underlag för beräkning av varans skattebelopp. Det är innehållet i varan vid tidpunkten för skatt- skyldighetens inträde som avgör om rätt till avdrag för skatt enligt 4 § föreligger.
I första punkten
Av 1 b) framgår att skattskyldighet för lagerhållare inträder då skattepliktig vara tas till eget detaljförsäljningsställe för detaljför- säljning. Med detaljförsäljningsställe avses här butikslokal med, i förekommande fall, sådant butikslager som ligger i direkt anslut- ning till själva butikslokalen. Fabrikslager, centrallager och andra lager dit allmänheten inte har tillträde för att göra privata inköp ska inte anses utgöra detaljförsäljningsställe. Detta gäller även för det fall sådant lager utgör lager för direktförsäljning till konsument via Internet, telefon, postorderkatalog, etc.
Av 1 c) framgår att skattskyldighet inträder då skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning. Bestämmelsen är tillämplig om lagerhållaren avhänder sig varan till någon annan på annat sätt än genom försäljning, exempelvis genom att ge bort varan. Bestämmelsen ska också tillämpas i de fall lagerhållaren tar i anspråk varan i den egna verksamheten.
267
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
Av 1 d) följer att lagerhållaren ska betala skatt för de varor som finns i lager då godkännandet som lagerhållare återkallas.
Av andra punkten framgår att för den som utan att vara lager- hållare yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor inträder skatt- skyldigheten när den skattepliktiga varan tillverkas.
Av tredje punkten följer att skattskyldigheten inträder när skatte- pliktig vara förs in till Sverige för den som utan att vara lagerhållare för yrkesmässig användning låter föra in skattepliktig vara till Sverige från annat
I fjärde punkten anges vid vilken tidpunkt skattskyldighet inträder för den som är skattskyldig med anledning av import.
12 §
I paragrafen regleras undantag från skattskyldighetens inträde för godkänd lagerhållare enligt 11 § 1. Bestämmelserna innebär att varor för vilka skattskyldighet inträder enligt 11 § 1 ändå inte ska beskattas om något av undantagen i denna paragraf är tillämpligt. I sådana fall ska någon skatt följaktligen inte redovisas för dessa varor i punktskattedeklaration. I de fall skatt inte redovisas för varor med stöd av bestämmelserna om undantag från skattskyldig- hetens inträde bör lagerhållaren emellertid bevara underlag som styrker det förhållande som ger rätt till undantag. Om förhållandet inte kan styrkas riskerar lagerhållaren att den redovisade skatten kan omprövas och ändras.
Enligt första punkten undantas skattepliktig vara som skattskyl- dighet tidigare inträtt för enligt lagen. Bestämmelsen innebär att varor inte blir dubbelbeskattade. Bestämmelsen är tillämplig oav- sett vem som tidigare har redovisat och betalat skatt för varan.
Av andra punkten följer att skattepliktig vara som levereras till köpare i annat land är undantagen från skatteplikt. Bestämmelsen innebär att lagerhållare inte ska betala skatt för varor som levereras utomlands.
Enligt tredje punkten undantas skattepliktig vara som blivit full- ständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure. Bestämmelsen är exempelvis tillämplig då varor brunnit upp.
Av fjärde punkten följer att skattepliktig vara som lämnas för avfallsåtervinning är undantagen från skatteplikt. Bestämmelsen
268
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
möjliggör för lagerhållare att inte betala skatt för varor som är inkuranta eller av andra anledningar är osäljbara.
Enligt femte punkten undantas skattepliktig vara som har åter- använts vid tillverkning av skattepliktig vara. Bestämmelsen innebär att varor som lagerhållaren tar i anspråk för att använda vid till- verkningen av en annan skattepliktig vara inte ska beskattas. Om sådan återanvändning sker ska således endast den sist tillverkade varan beskattas. Med denna bestämmelse undviks dubbelbeskatt- ning när varor återanvänds i tillverkningsprocesser.
13 §
I paragrafen regleras att Skatteverket respektive Tullverket ska ersätta värdet av varor som tas som varuprov i samband med kontroller.
Att myndigheterna har rätt att kräva att varuprover ska lämnas framgår av bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Skälen till att det i denna lag tas in en särskild reglering om att myndigheterna ska ersätta värdet av varor som tas varuprov har redovisats i avsnitt 3.7.
14 §
Av paragrafens första stycke följer att bestämmelserna i skatteför- farandelagen (2011:1244) gäller i fråga om förfarandet vid beskatt- ningen i de fall där Skatteverket är beskattningsmyndighet.
Av andra stycket följer att Tullverket är beskattningsmyndighet vid viss import och att skatten i sådana situationer ska betalas till Tullverket samt att tullagen (2000:1281) ska tillämpas i fråga om förfarandet vid sådan beskattning.
15 §
Av paragrafens första stycke framgår att beslut som fattas enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Bestäm- melsen avser sådana beslut som fattas utan att annan skatteför- farandelagstiftning är tillämplig, d.v.s. andra beslut än sådana beslut
269
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
som omfattas av hänvisningarna till skatteförfarandelagen (2011:1244) respektive tullagen (2000:1281) enligt 11 §.
De beslut som avses med skrivningen i paragrafens första stycke är godkännande som lagerhållare och återkallelse av godkännande som lagerhållare. För dessa beslut gäller de allmänna bestäm- melserna om tidsfrist för överklagande m.m. som följer av förvalt- ningslagen (1986:223).
Av paragrafens andra stycke följer att prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten av beslut om godkännande som lagerhållare respektive återkallelse av godkännande som lagerhål- lare.
Ikraftträdandebestämmelsen
Lagen träder ikraft den 1 januari 2016 och tillämpas från och med samma datum.
Lagen ändrar inte någon nu gällande lagstiftning. Lagen ersätter inte heller någon nu gällande lagstiftning. Det finns därmed inte behov av övergångsbestämmelser.
15.2Förslaget till förordning (2016:000) om skatt på viss elektronik
1 §
I den inledande bestämmelsen anges att förordningen gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik.
2 §
Termer och uttryck som används i förordningen har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik.
270
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
3 §
Liksom för andra punktskattelagstiftningar ges Skatteverket rätt att meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av lagen. Bestämmelsen är allmänt hållen och avser inte något specifikt behov av föreskifter. Bestämmelsen ger Skatteverket möjlighet att meddela föreskrifter om behovet skulle uppstå.
4 §
I 4 § regleras att det är Skatteverket såsom beskattningsmyndighet som även har hand om frågor om lagerhållare. Vidare regleras att det krävs särskild ansökan för att Skatteverket ska meddela beslut om godkännande av lagerhållare.
5 §
I 5 § regleras de skyldigheter att anmäla ändrade förhållanden som gäller för den som godkänts som lagerhållare. Regleringen mot- svarar de skyldigheter som gäller för lagerhållare som godkänts enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Ett flertal av dessa anmälningsskyldigheter, till exempel anmälan om ändrade ägarförhållanden, blir givetvis aktuella endast i de fall den godkända lagerhållaren är en juridisk person.
6 §
I 6 § ställs det upp formkrav för sådan ansökan som avses i 4 §, d.v.s. ansökan om godkännande som lagerhållare. Sådan ansökan ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.
Ikraftträdandebestämmelsen
Förordningen träder ikraft den 1 januari 2016 och tillämpas från och med samma datum.
271
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
Förordningen ändrar inte någon nu gällande förordning. För- ordningen ersätter inte heller någon nu gällande förordning. Det finns därmed inte behov av övergångsbestämmelser.
15.3Förslaget till lag (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
1 §
I den inledande bestämmelsen anges att skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid ska betalas till staten.
Se i övrigt kommentaren till 1 § förslaget till lag (2016:000) om skatt på viss elektronik (LSVE).
2 §
Uttrycket golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ska förstås i en snäv betydelse. Det är endast de varor som omfattas av de
Med
Se i övrigt kommentaren till 2 § LSVE.
3 §
I paragrafens första stycke anges vilka varor som är skattepliktiga genom att ange
Av paragrafens andra stycke framgår med vilket belopp skatt ska betalas. Skatt ska betalas med 10 kronor per kilogram skattepliktig vara. Detta innebär att skatten uppgår till 24 kronor och 50 öre för en skattepliktig vara som väger 2,45 kilogram. För en skattepliktig
272
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
vara som väger 9,6 kilogram uppgår skatten till 96 kronor. Om rätt till avdrag föreligger enligt 4 § kan skatten därefter reduceras med 50 procent eller 75 procent.
4 §
Av paragrafens första stycke följer att avdrag får göras med 50 procent av skatten för de skattepliktiga varor som uppfyller de villkor som anges i 5 §. För en vara som uppfyller dessa villkor ska således den skatt som beräknats enligt 3 § minskas med 50 procent. Om skatten beräknats till 96 kronor enligt 3 § får i sådant fall avdrag göras med 48 kronor, vilket innebär att skatt netto uppgår till 48 kronor.
Av paragrafens andra stycke följer att avdrag får göras med 75 procent av skatten för de skattepliktiga varor som uppfyller både de villkor som anges i 5 § och de villkor som anges i 6 §. Om skatten beräknats till 96 kronor enligt 3 § får i sådant fall avdrag göras med 72 kronor, vilket innebär att skatt netto uppgår till
24kronor.
Se i övrigt kommentarerna till 4 § LSVE.
5 |
§ |
I |
paragrafen regleras förutsättningarna för rätt till avdrag enligt |
4 |
§ första stycket. Samma förutsättningar gäller också, tillsammans |
med de förutsättningar som framgår av 6 §, för rätt till avdrag enligt 4 § andra stycket.
Av paragrafen framgår att varan inte får innehålla något av de kemiska ämnen som räknas upp i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.
6 §
I paragrafen regleras de förutsättningar som, tillsammans med de förutsättningar som framgår av 5 §, gäller för rätt till avdrag enligt 4 § andra stycket.
273
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
Av paragrafen framgår att varan inte får innehålla något av de kemiska ämnen som räknas upp i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.
Se kommentarerna till
13 §
Se kommentaren till 14 § LSVE.
14 §
Se kommentaren till 15 § LSVE.
Ikraftträdandebestämmelsen
Se kommentaren till ikraftträdandebestämmelsen i LSVE.
15.4Förslaget till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
1 §
I den inledande bestämmelsen anges att förordningen gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid.
274
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
2 §
Termer och uttryck som används i förordningen har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Se kommentarerna till
Ikraftträdandebestämmelsen
Se kommentaren till ikraftträdandebestämmelsen i förordningen (2016:000) om skatt på viss elektronik.
15.5Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
3 kap.
15 §
Paragrafen innehåller en uppräkning av de skattelagstiftningar som avser punktskatt. Syftet med uppräkningen är att legaldefiniera vad som avses med punktskatt när begreppet används i andra bestäm- melser i lagen.
Paragrafen ändras på så sätt att uppräkningen med punktskatte- lagstiftningar kompletteras med lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid.
275
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
7 kap.
1 §
Paragrafen reglerar vem som ska registreras hos Skatteverket. I första stycket punkten 10 regleras vilka skattskyldiga enligt olika upp- räknade punktskattelagstiftningar som ska registreras av Skatte- verket. Paragrafen ändras på så sätt att uppräkningen i första stycket punkten 10 kompletteras en ny punkt 10 l) som hänvisar till 7 § 1 lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och en ny punkt 10 m)som hänvisar till 7 § 1 lagen (2016:000) om skatt på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Den nya punkten 10 l) innebär att Skatteverket ska registrera den som godkänts som lagerhållare enligt lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik. Den nya punkten 10 m) innebär att Skatteverket ska registrera den som godkänts som lager- hållare enligt lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
26 kap.
8 §
I paragrafen regleras i vilka fall punktskatt ska redovisas i en sär- skild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyl- dighet i stället för i en punktskattedeklaration för redovisnings- perioder.
Av punkten 1 följer att punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig för
276
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
41 kap.
3 §
I paragrafen anges hos vem revision får göras. Av punkterna
Även vid prövning av godkännanden av lagerhållare enligt de föreslagna lagarna kan Skatteverket behöva göra revision hos sökanden för att kontrollera förhållanden som kan ha betydelse för om sökanden är lämplig att godkännas som lagerhållare. Paragrafen behöver därför kompletteras med godkännande som lagerhållare enligt utredningens förslag till nya punktskattelagar.
Utredningen konstaterar att det i dag saknas möjlighet att revidera den som ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt eller lagen om skatt på energi. Utredningen gör bedömningen att detta är ett förbiseende och att detta bör rättas till.
I en ny punkt 11 införs bestämmelser som innebär att revision får göras hos den som ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
15.6Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281)
5 kap.
11 §
I paragrafens första stycke ges upplysning om i vilka lagar det finns bestämmelser om skyldighet att i samband med import eller viss införsel betala annan skatt än tull. Upplysningen behöver kom- pletteras med utredningens förslag till nya punktskattelagar. Upp-
277
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
räkningen av lagar kompletteras därför med lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och lagen (2016:000) om skatt på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
15.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
2 kap.
12 §
I paragrafen regleras när Skatteverket ska gallra vissa typer av upp- gifter och handlingar som Skatteverket behandlar i den så kallade beskattningsdatabasen. För sådana uppgifter och handlingar som anges i paragrafen gäller inte den huvudregel om gallring som finns i 2 kap. 11 §. Av huvudregeln framgår att uppgifter och handlingar i databasen ska gallras senast sju år efter utgången av det kalenderår då den beskattningsperiod som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till gick ut.
Av huvudregeln i 2 kap. 11 § går inte att få något besked om när uppgifter och handlingar om godkända aktörer, såsom ansöknings- handlingar, beslut om godkännanden, återkallelse av godkän- nanden, m.m. ska gallras. För sådana uppgifter och handlingar är det därför nödvändigt med särskilda bestämmelser om gallring.
Av paragrafens andra stycke framgår att uppgifter och hand- lingar om godkända upplagshavare m.m. enligt lagarna om alkohol- skatt, tobaksskatt och skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades. Liknande bestämmelser behövs för gallring av uppgifter och handlingar som avser godkända lagerhållare enligt utredningens förslag till nya punktskattelagar. Bestämmelserna är nödvändiga eftersom huvud- regeln i 2 kap. 11 § inte ger något besked om när gallring ska ske av sådana uppgifter. Utredningen konstaterar att det i dag saknas bestämmelser om gallring av uppgifter och handlingar som avser godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt och lagen om skatt på energi. Utredningen gör bedömningen att detta behöver
278
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
rättas till eftersom huvudregeln i 2 kap. 11 § inte heller i de fallen ger något besked om när gallring ska ske.
Bestämmelser om gallring av uppgifter och handlingar som avser godkända lagerhållare bör ges liknande utformning som bestäm- melserna om gallring av uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare m.m. i paragrafens andra stycke.
I ett nytt fjärde stycke införs bestämmelser om att uppgifter om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet som lagerhållare blev återkallat.
15.8Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
5 §
Av paragrafens första stycke följer att Skatteverket till Tullverket på begäran ska överlämna sådana uppgifter som avses i 2 kap. 3 § 1– 5, 9 och 10 lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet gällande vissa uppräknade personkategorier. Denna bestämmelse är sekretessbrytande.
Bland de personkategorier som omfattas av bestämmelsen nämns i första stycket tredje punkten den som är eller kan antas vara skattskyldig enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.
På samma sätt som gäller angående skattskyldiga enligt nämnda lagar kan Tullverket behöva uppgift om vilka personer som är skattskyldiga enligt de föreslagna nya punktskattelagstiftningarna för att fullgöra rollen som beskattningsmyndighet i samband med att varor importeras. Bland annat behöver Tullverket ta del av upp- gifter om en person är godkänd lagerhållare enligt någon av de föreslagna nya punktskattelagstiftningarna.
279
Författningskommentar |
SOU 2015:30 |
I första stycket tredje punkten kompletteras uppräkningen av lag- stiftningar med lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbekläd- nad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Ändringen inne- bär att Skatteverket ska lämna ut uppgifter om skattskyldiga enligt de föreslagna nya punktskattelagstiftningarna till Tullverket. I para- grafen regleras vilka uppgifter Skatteverket efter begäran från Tull- verket ska lämna ut till Tullverket.
15.9Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister
14 §
Av paragrafen framgår att vissa uppgifter i belastningsregistret ska lämnas ut till Skatteverket om Skatteverket så begär. Uppgifterna ska lämnas ut för prövning av godkännanden enligt olika punkt- skattelagstiftningar. Syftet med bestämmelserna är att Skatteverket ska kunna skaffa kännedom om tidigare brottslighet hos den som ansöker om godkännande enligt dessa lagstiftningar. Tidigare brottslighet kan påverka sökandens lämplighet vid den prövning av lämplighet som Skatteverket har att göra i dessa ärenden. Utred- ningens förslag till nya punktskattelagar innehåller bestämmelser om godkännande av lagerhållare. Även vid prövning av godkännan- den enligt de föreslagna lagarna kan Skatteverket behöva veta om företrädare för sökanden gjort sig skyldig till vissa brott. Para- grafen behöver därför kompletteras med godkännande som lager- hållare enligt utredningens förslag till nya punktskattelagar.
Utredningen har också konstaterat att paragrafens nuvarande uppräkning av godkännanden inte är konsekvent. Även godkän- nande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt respektive lagen om skatt på energi bör räknas upp eftersom Skatteverket även vid sådana prövningar kan behöva veta om sökanden gjort sig skyldig till viss brottslighet. Utredningen gör bedömningen att det är ett förbiseende att registrerade avsändare inte räknas upp i paragrafen och att detta bör rättas till.
280
SOU 2015:30 |
Författningskommentar |
I paragrafens första stycke kompletteras nuvarande uppräkning av godkännanden med registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt respektive lagen om skatt på energi samt med lagerhållare enligt lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik och lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid.
281
Särskilda yttranden
Särskilt yttrande av experten Agneta Rapp, Skatteverket
Kemikalieskatteutredningens syfte har varit att ta fram förslag som bidrar till minskad förekomst av farliga ämnen, främst i människors hemmiljö. Utredningen föreslår därför en skatt på viss elektronik samt en skatt på golvmaterial, vägg- och takbeklädnader av PVC som är vanliga i människors hemmiljö.
Med skatt som styrmedel för att fasa ut farliga ämnen riskerar reglerna att bli oproportionerlig komplicerade vilket bör undvikas. Ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen är därför regleringar på
Det aktuella förslaget innebär att en grundskatt tas ut på varor som definieras genom vissa angivna
Fördelen med en sådan skattekonstruktion är att en grundskatt utgår på samtliga definierade varor och att den innebär att de enskilda ska kunna styrka sina avdrag med tillförlitliga underlag t.ex. i form av uppgifter från leverantörer eller egna analys- eller mät- resultat avseende varornas innehåll av kemiska ämnen. Dessa bestäm- melser gäller oberoende av storlek på de enskildas verksamhet.
Eftersom varans innehåll av angivna ämnen i flertalet fall sannolikt inte kommer att framgå av varan, varans förpackning eller på annat sätt gör jag bedömningen att det innebär att de skatt- skyldiga behöver styrka avdragen med dokumentation av
283
Särskilda yttranden |
SOU 2015:30 |
innehåll varför jag bedömer att kemiska analyser i laboratorium kommer att var nödvändiga i flertalet fall för att nå ett säkerställt resultat avseende varans innehåll. För de skattepliktiga elektroniska varorna föreslås en avdragskonstruktion som innebär att en särskild teknisk metod, som inte finns idag, ska tas fram. Detta för att kunna mäta de additiva flamskyddsmedel som inte ska förekomma i varan för att avdrag ska kunna medges.
Det är en förutsättning att rätten till avdrag är enkel att bedöma och styrka för företagen. En viktig förutsättning är också att det måste vara enkelt för Skatteverket att bedöma om avdrag föreligger eller inte endast med tillförlitlig dokumentation som underlag. I de fall de skattskyldiga lämnar mät- eller analysrapporter kommer dessa att vara svårtolkade för Skatteverket. Jag ser därmed svårig- heter i att enkelt och korrekt bedöma varans innehåll från lämnad dokumentation utan att omfattande utredningar med laboratorie- analyser görs av Skatteverket.
Det är vidare viktigt att de oklarheter som föreligger kring de föreslagna mät- eller analysmetoder som behövs för att kunna avgöra de skattepliktiga varornas innehåll klarläggs innan förslagen genomförs.
När Skatteverket begär varuprover på elektronikvaror från skattskyldiga föreslår utredningen att Skatteverket ska betala ersättning för varuproverna. Jag föreslår att ersättning inte ska utgå för varuprover. Skatteverket behöver då inte bygga upp en admini- stration för detta ändamål och det skulle dessutom utgöra ett incitament för företagen att själva se till att ha tillförlitlig dokumentation för att styrka sina avdrag.
Utredningen föreslår att de förslagna punktskattelagstiftning- arna ska träda ikraft den 1 januari 2016. Nya punktskatteslag inne- bär att rekrytering och utbildning av personal behöver ske inom ett för Skatteverket nytt område. Vidare innebär förslagen föränd- ringar i verksamhetssystem och i anslutande
Sammanfattningsvis bedömer jag att de föreslagna punktskatte- bestämmelsernas komplexitet innebär att de enskilda inte utan
284
SOU 2015:30 |
Särskilda yttranden |
betydande svårigheter kommer att kunna betala rätt skatt och att Skatteverket inte på ett effektivt sätt kommer att ha möjlighet att kontrollera de yrkade avdragen. En skattelagstiftning som inte är förutsägbar och enkel att tillämpa riskerar att uppfattas som orätt- vis och administrativt betungande av de enskilda. Detta kan leda till att den inte uppfattas som rimlig och rättvis och därmed brister i legitimitet. En sådan skattelagstiftning bör inte genomföras.
285
Särskilda yttranden |
SOU 2015:30 |
Särskilt yttrande av experten Anna Quakkelaar,
Tullverket
Utredningen om ekonomiska styrmedel för kemikalier (utred- ningen) har haft i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet. Om behov bedöms finnas ska utredningen föreslå det ekonomiska styrmedel som har bäst förut- sättningar för att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt.
Huvudmotivet ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.
Jag instämmer i utredningens slutsats att punktskatter på vissa kemiska ämnen i vissa produkter kan leda till att förekomsten eller exponeringen av dessa ämnen minskar.
Jag instämmer även i utredningens bedömning att möjligheten att vara lagerhållare underlättar för tillverkare, importörer och Skatteverket.
Jag delar dock inte utredningens bedömning att man ska dela upp ansvaret som beskattningsmyndighet mellan Tullverket och Skatteverket vid import från tredje land. Skälet till detta är att kostnaderna för Tullverket att i varje enskilt fall avgöra vilken myndighet, Tullverket eller Skatteverket, som är beskattningsmyn- dighet medför en omotiverat stor kostnad för det allmänna och en administrativ börda för importerande företag.
Kostnader för allmänheten
Statistik från Tullverket visar ca 98 000 importtillfällen av elektro- nik och ca 500 importtillfällen av byggvaror under 2014. Samtliga 98 500 importtillfällen behöver i dagsläget kontrolleras manuellt för att kunna avgöra huruvida Skatteverket eller Tullverket är beskattningsmyndighet. Bedömningen görs utifrån om importören är godkänd lagerhållare eller inte.
Detta beräknas medföra en kostnad av nästan 4,5 miljoner kr per år endast för att avgöra vilken myndighet som är beskattnings- myndighet.
Tullverkets
286
SOU 2015:30 |
Särskilda yttranden |
som trädde i kraft den 1 november 2013. När
Administrativ börda för importörer
Uppdelningen av beskattningsmyndighet kommer även medföra att importörerna kommer få en ökad administrativ börda i samband med importdeklarationerna. Dels måste godkännandet som lager- hållare anges på deklarationerna och tiden för att få deklarationen godkänd kommer att öka eftersom deklarationerna behöver hante- ras manuellt.
Slutledning
Jag anser att det skulle vara mer kostnadseffektivt att inte göra någon uppdelning av beskattningsmyndighet vid import från tredje land. Även om det i framtiden kommer finnas möjligheter att göra många kontroller automatiskt kommer det medföra en kostnads- ökning för både importörer och myndigheter.
287
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2013:127
Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier
Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013.
Sammanfattning
En särskild utredare ska analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om utredaren bedömer att behovet finns, vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa nya ekonomiska styrmedel på kemikalie- området ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, t.ex. kläder och hemelektronik.
En utgångspunkt för arbetet bör vara att reglerna ska vara enkla att tillämpa och kontrollera och inte medföra gränshandelsproblem eller på annat sätt stå i strid med EUrätten eller Sveriges internat- ionella åtaganden.
Utredaren ska redovisa miljö- och hälsoeffekter och andra sam- hällsekonomiska konsekvenser.
Om utredaren bedömer det lämpligt att införa en skatt eller annat ekonomiskt styrmedel, ska utredaren presentera ett förslag på hur en sådan skatt eller ett sådant styrmedel tekniskt ska utformas och lämna författningsförslag samt redovisa eventuella offentligfinansiella effekter.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2015.
289
Bilaga 1 |
SOU 2015:30 |
Bakgrund
En av miljöpolitikens prioriterade uppgifter är att skapa en giftfri miljö. Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta s.k. generationsmål har utvecklats av riksdagen 2010 (se prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål är
”Giftfri miljö”. Målet innebär bl.a., utifrån den lydelse som riks- dagen beslutade om under 2010, att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota män- niskors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regeringen har även, vid olika tillfällen, beslutat om sammanlagt åtta etappmål för målet Giftfri miljö, bl.a. om särskilt farliga ämnen, information om farliga ämnen i varor, giftfria och resurseffektiva kretslopp och minskning av barns exponering för farliga kemikalier.
Regleringen inom kemikalieområdet är i hög grad harmoniserad inom Europeiska unionen men lämnar ett begränsat utrymme för nationella åtgärder. I dagsläget har medlemsstaterna endast enats om att förbjuda ett fåtal farliga ämnen i varor inom EU. Många ämnen som är farliga och innebär risker för människor och miljön får därmed finnas i varor. Det kan exempelvis vara cancerfram- kallande ämnen, ämnen som kan skada arvsmassan eller störa fort- plantningen, hormonstörande ämnen och kraftigt allergifram- kallande ämnen. Ekonomiska styrmedel används i dag inom klimatpolitiken men i begränsad utsträckning inom kemikalie- politiken i Sverige. I våra grannländer finns erfarenheter av att använda ekonomiska styrmedel inom kemikaliepolitiken.
Regeringen har i sin prioritering inom kemikaliepolitiken satt fokus på att identifiera, begränsa och fasa ut farliga kemikalier i människors vardagsmiljö. Kemikalieinspektionen har ett fyraårigt regeringsuppdrag om framtagande och genomförande av en hand- lingsplan för en giftfri vardag (se regeringens beslut den 22 december 2010 i ärende M2010/4966/Kk). I uppdraget anger regeringen bl.a. att kraftfulla åtgärder behövs för att minska den direkta exponeringen och den diffusa spridningen av hälsofarliga ämnen från varor. De varugrupper som nämns är kläder, möbler, leksaker och elektronik samt kosmetika. Exempel på ämnen som prioriteras
290
SOU 2015:30 |
Bilaga 1 |
i handlingsplanen är redan kända problemämnen som konsumenter exponeras för, som kvicksilver och kvicksilverföreningar, kadmium och kadmiumföreningar, ftalater, bromerade flamskyddsmedel samt perfluorerade ämnen. Ämnen med hormonstörande egenskaper ska enligt uppdraget till Kemikalieinspektionen särskilt uppmärksammas.
Inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag har Kemi- kalieinspektionen i februari 2013 presenterat rapporten ”När kan ekonomiska styrmedel komplettera regleringar inom kemikalie- området?” (rapport nr 1/2013). I rapporten lämnar inspektionen förslag på flera olika områden för ekonomiska styrmedel som de bedömer är intressanta att utreda vidare. Inspektionen har gått vidare i sin analys och planerar att lämna en slutrapport i december 2013. Regeringen anser att det finns behov av att närmare analysera om ekonomiska styrmedel kan fungera som komplement till regel- styrningen på kemikalieområdet. Rätt utformade skatter och andra ekonomiska styrmedel har stor potential att på ett kostnadsef- fektivt sätt bidra till att de uppsatta målen på miljöområdet kan nås. Miljöanpassade alternativ kan gynnas, vilket leder till att dessa snabbare kommer in på marknaden eller ökar sina marknadsan- delar. Skatter och andra ekonomiska styrmedel kan därmed vara substitutions- och innovationsdrivande på kemikalieområdet.
Ett område där regeringen särskilt ser behov av att närmare analysera förutsättningarna för att gå vidare med ekonomiska styrmedel är direkt exponering och diffus spridning av hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. Mot denna bakgrund aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 s. 452) att en särskild utredare bör tillsättas för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder och hemelektronik.
Uppdraget
Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är centrala för att miljömål ska kunna nås. Väl avvägda ekonomiska styrmedel syftar till att uppnå målen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. De ska i största möjliga utsträckning avspegla de externa effekterna så
291
Bilaga 1 |
SOU 2015:30 |
att hushållen och företagen, via ett mer korrekt marknadspris, beaktar miljö- och hälsoeffekter i adekvat utsträckning.
En viktig utgångspunkt för ekonomiska styrmedel på miljö- området är att de i möjligaste mån ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. De ska i största möjliga utsträckning vara kostnadseffektiva, teknikneutrala och administrativt enkla.
En särskild utredare ska analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om utredaren bedömer att behovet finns, vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, t.ex. kläder eller hemelektronik.
Om ett ekonomiskt styrmedel föreslås ska utredaren redovisa lämplig avgränsning för vilka farliga ämnen och varugrupper som bör omfattas av styrmedlet samt hur kriterierna för beskattning bör utformas. Utgångspunkten bör vara att minska risken för exponering och spridning av farliga ämnen som dokumenterat förekommer i respektive varugrupp och som går att mäta med hjälp av en standardiserad eller annan likvärdig mätmetod. Ämnen som redan är förbjudna eller begränsade för den aktuella användningen ska inte omfattas av förslag på ekonomiskt styrmedel. Utredaren bör även beakta eventuella positiva synergieffekter med krav i EU- lagstiftning på kemikalieområdet, exempelvis informationsplikten i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH).
En kartläggning av andra medlemsstaters miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet bör göras och dessa länders erfarenheter bör tas till vara. Även svenska erfarenheter av skatter och andra ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet bör tillvaratas, såsom skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel.
Utredaren bör ta del av andra pågående arbeten om ekonomiska eller andra styrmedel för begränsning av farliga ämnen, t.ex. arbetet med producentansvar för textilier inom ramen för Nordiska ministerrådet.
En utgångspunkt för bedömningen av lämpligheten i att införa skatt eller annat ekonomiskt styrmedel bör vara att reglerna ska
292
SOU 2015:30 |
Bilaga 1 |
vara enkla att tillämpa både för myndigheter och företag. En annan utgångspunkt bör vara att reglerna inte medför gränshandels- problem eller på annat sätt står i strid med
Utredningen bör beakta de risker som kan finnas med s.k. falsk substitution, dvs att ett farligt ämne byts ut mot ett annat ämne som är lika farligt eller farligare, och föreslå åtgärder mot detta. En annan konsekvens som kan uppstå beroende på utformning av det ekonomiska styrmedlet och som bör beaktas är risken för minskad miljöstyrning genom exempelvis ökad privatimport. Om utredaren bedömer det lämpligt att införa en skatt eller annat ekonomiskt styrmedel på kemikalieområdet, ska utredaren presentera ett för- slag på hur en sådan skatt eller ett sådant styrmedel tekniskt ska utformas och lämna författningsförslag. Den tekniska utform- ningen av förslaget bör vara formulerad på sådant sätt att den även skulle kunna inrymma beskattning av exempelvis bekämpnings- medel.
Förslagen ska utformas så att företagens administrativa kost- nader kan hållas så låga som möjligt. Särskild hänsyn bör tas till små företags administrativa börda.
Utredaren ska redovisa sin samlade bedömning av förslagens förenlighet med unionsrätten.
Konsekvensbeskrivning
Utredaren ska redovisa såväl miljö- och hälsoeffekter och andra samhällsekonomiska konsekvenser som eventuella offentligfinansi- ella effekter. Vidare ska utredaren belysa konsekvenser för till- verkare, importörer, distributörer och andra företag som berörs. Speciellt ska konsekvenser för små och medelstora företag redo- visas.
Om utredarens förslag innebär offentligfinansiella kostnader, ska förslag till finansiering anges. Samtliga förslag ska åtföljas av en konsekvensanalys enligt förordningen (2007:1244) om konse- kvensutredning vid regelgivning.
293
Bilaga 1 |
SOU 2015:30 |
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska i sitt arbete samråda med Skatteverket, Kemikalie- inspektionen, Tullverket, Kommerskollegium och Naturvårds- verket och andra berörda myndigheter samt föra en dialog med relevanta intresseorganisationer och andra samhällsaktörer.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2015.
(Finansdepartementet)
294
|
Ton |
Andel av |
Pris |
Efter |
Total |
Skatte- |
Pris- |
|
försälj- |
varans |
vara |
påslag |
försäljning, |
påslag vid |
förändring |
|
ning/år |
vikt |
Kr/kg |
och |
Mkr |
full skatt, |
vid |
|
|
under |
|
moms, |
|
Mkr/år |
full skatt |
|
|
tak |
|
kr/kg |
|
|
|
Vitvaror |
|
|
|
|
|
|
|
privat- |
|
|
|
|
|
|
|
personer |
58 976 |
90 % |
58 |
109 |
6 457 |
532 |
8,2 % |
Vitvaror |
|
|
|
|
|
|
|
företag |
14 744 |
90 % |
58 |
88 |
1 291 |
106 |
8,2 % |
|
|||||||
IT |
|
|
|
|
|
|
|
privat- |
|
|
|
|
|
|
|
personer |
21 375 |
84 % |
1 152 |
2 160 |
46 177 |
2 157 |
7,4 % |
IT |
|
|
|
|
|
|
|
företag |
13 737 |
84 % |
1 152 |
1 728 |
23 740 |
1 386 |
7,4 % |
|
Viktat |
|
genomsnitt |
7,5 % |
|
295
av Beräkning skatt full vid |
|
prishöjning genomsnittlig |
2 Bilaga |
|
|
|
Efteråt |
|
Skillnad |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel i butik |
|
79,0 % |
|
74,9 % |
|
|
|
|
Andel svensk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15,0 % |
|
14,2 % |
|
|
|
||
Andel utländsk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,0 % |
|
6,4 % |
|
|
0,4 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa: |
100 % |
95,5 % |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|||
Andel högskatt |
|
30 % |
|
26,7 % |
|
|
|
|
Andel medelskatt |
|
65 % |
|
63,7 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Andel lågskatt |
|
5 % |
|
5,1 % |
|
|
0,1 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
100 % |
95,5 % |
|
|
||||
Grundskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
genomsnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
7,5 % |
|
|
|
|
|
|
||
Egenpriselasticitet |
|
Korspriselasticitet |
|
inom butik |
1,50 |
|
Skillnad endast svenska försäljningskanaler
297
försäljning på effekter av Beräkning olika via varukategorier olika av försäljningskanaler |
Bilaga |
|
3 |
298
|
Svenska butiker |
|
Svensk |
|
Utländsk |
|||
|
Reaktiva |
Additiva |
FM |
Reaktiva |
Additiva |
FM |
Reaktiva |
Additiva |
|
FM |
FM |
ej Br, Cl |
FM |
FM |
ej Br, Cl |
FM |
FM |
Marknads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
andel år 0 |
23,70 % |
51,35 % |
3,95% |
4,50% |
9,75% |
0,75% |
1,80% |
3,90% |
Prishöjning |
|
|
|
|
|
|
|
|
pga skatt |
7,50 % |
3,75 % |
1,88% |
7,50% |
3,75% |
1,88% |
0,00% |
0,00% |
Egenpris- |
|
|
|
|
|
|
|
|
elasticitets- |
|
|
|
|
|
|
|
|
effekt |
0,00% |
0,00% |
||||||
Genomsnittlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
prisförändring |
4,49 % |
4,49 % |
4,49% |
4,49% |
4,49% |
4,49% |
4,49% |
4,49% |
Korspris- |
|
|
|
|
|
|
|
|
elasticitets- |
|
|
|
|
|
|
|
|
effekt |
0,57 % |
0,16% |
0,11% |
0,03% |
0,12% |
0,26% |
||
Marknads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
andel år 1 |
20,85 % |
50,00 % |
4,03% |
3,96% |
9,49% |
0,77% |
1,92% |
4,16% |
Förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
mellan |
|
|
|
|
|
|
|
|
år 0 och 1 |
0,08% |
0,02% |
0,12% |
0,26% |
||||
3 Bilaga
FM ej Br, Cl
0,30%
0,00%
0,00%
4,49%
0,02%
0,32%
0,02%
2015:30 SOU
299
|
|
Bortfallsjusterade värden, |
SCB |
Beräknat värde |
Antagna värden |
Beräknat |
||
|
|
Sverige år 2013, ton. SCB |
|
|
|
|
värde |
|
KN- |
|
Import, |
Export |
Tillverk- |
Försäljning |
Hushåll |
Vikt |
Vikt under |
nummer |
|
ton |
ton |
ning, ton |
Sverige, |
|
under |
maxtak, |
|
|
|
|
|
ton |
|
maxtak |
ton |
850811 |
Dammsugare med inbyggd elektrisk motor, inbegripet torr- och våt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
dammsugare, med en effekt av <= 1 500 W och en kapacitet hos |
|
|
|
|
|
|
|
|
dammpåse eller annan behållare av <= 20 l |
3 109 |
916 |
|
2 193 |
80 % |
100 % |
2 193 |
851650 |
Mikrovågsugnar |
10 479 |
11 420 |
|
80 % |
100 % |
||
851660 |
Spisar |
25 851 |
13 225 |
|
12 626 |
80 % |
90 % |
11 363 |
841810 |
Kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar |
28 657 |
15 186 |
|
13 471 |
80 % |
90 % |
12 124 |
841821 |
Kylskåp med kompressionsaggregat, av hushållstyp (exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar) |
19 665 |
7 785 |
|
11 880 |
80 % |
90 % |
10 692 |
841829 |
Kylskåp av hushållstyp, med absorptionsaggregat |
415 |
250 |
|
165 |
80 % |
90 % |
149 |
841830 |
Frysboxar med en rymd av <= 800 l |
3 791 |
1 913 |
|
1 878 |
80 % |
90 % |
1 690 |
841840 |
Frysskåp med en rymd av |
|
|
|
|
|
|
|
|
<= 900 l |
12 720 |
6 233 |
|
6 487 |
80 % |
90 % |
5 838 |
842211 |
Diskmaskiner av hushållstyp |
22 908 |
17 379 |
|
5 529 |
80 % |
90 % |
4 976 |
845011 |
Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, helautomatiska, |
|
|
|
|
|
|
|
|
för <= 10 kg torr tvätt |
46 060 |
28 565 |
|
17 495 |
80 % |
90 % |
15 746 |
845012 |
Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier med inbyggd |
|
|
|
|
|
|
|
|
centrifug, för <= 10 kg torr tvätt (exkl. helautomatiska) |
17 |
12 |
|
5 |
80 % |
90 % |
5 |
845019 |
Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, för <= 10 kg torr |
|
|
|
|
|
|
|
|
tvätt (exkl. helautomatiska samt med inbyggd centrifug) |
125 |
118 |
|
7 |
80 % |
90 % |
6 |
845121 |
Torkmaskiner för <= 10 kg torr tvätt (exkl. torkcentrifuger) |
9 037 |
6 112 |
|
2 925 |
80 % |
90 % |
2 633 |
851930 |
Skivspelare (exkl. laserskivspelare) |
72 |
18 |
|
54 |
80 % |
90 % |
49 |
851950 |
Telefonsvarare |
3 |
1 |
|
2 |
80 % |
100 % |
2 |
851981 |
Apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning, för magnetiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
eller optiska medier eller halvledamedier (exkl. apparater för ljud- |
|
|
|
|
|
|
|
|
inspelning eller ljudåtergivning som drivs med mynt, sedlar, bank- |
|
|
|
|
|
|
|
|
kort, polletter eller andra betalningsmedel; skivspelare andra än |
|
|
|
|
|
|
|
|
laserskivspelare samt telefonsvarare) |
317 |
89 |
|
228 |
80 % |
100 % |
228 |
851989 |
Apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning (exkl. de som |
|
|
|
|
|
|
|
|
använder magnetiska eller optiska medier eller halvledarmedier, |
|
|
|
|
|
|
|
|
apparater om drivs med mynt, sedlar, bankkort, polletter eller andra |
|
|
|
|
|
|
|
|
betalningsmedel; skivspelare andra än laserskivspelare samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
telefonsvarare) |
264 |
20 |
|
244 |
80 % |
100 % |
244 |
852110 |
Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med |
|
|
|
|
|
|
|
|
inbyggd videotuner, arbetande med magnetband (exkl. videokameror) |
45 |
2 |
|
43 |
80 % |
100 % |
43 |
852190 |
Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med |
|
|
|
|
|
|
|
|
inbyggd videotuner (exkl. arbetande med magnetband samt video- |
|
|
|
|
|
|
|
|
kameror) |
3 121 |
1 677 |
|
1 444 |
80 % |
100 % |
1 444 |
4 Bilaga viss av försäljningen av Beräkning ton Sverige, i elektronik
300
|
|
Bortfallsjusterade värden, |
SCB |
Beräknat värde |
Antagna värden |
Beräknat |
||
|
|
Sverige år 2013, ton. SCB |
|
|
|
|
värde |
|
KN- |
|
Import, |
Export |
Tillverk- |
Försäljning |
Hushåll |
Vikt |
Vikt under |
nummer |
|
ton |
ton |
ning, ton |
Sverige, |
|
under |
maxtak, |
|
|
|
|
|
ton |
|
maxtak |
ton |
852712 |
Radiokassettbandspelare som kan arbeta utan yttre kraftkälla, |
|
|
|
|
|
|
|
|
i fickformat |
2 |
2 |
|
0 |
80 % |
100 % |
0 |
852713 |
Rundradiomottagare som kan arbeta utan yttre kraftkälla, kombi- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nerade med ljudinspelnings- eller ljudåtergivningsutrustning (exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
radiokassettbandspelare i fickformat) |
536 |
257 |
|
279 |
80 % |
100 % |
279 |
852719 |
Rundradiomottagare som kan arbeta utan yttre kraftkälla, inkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
apparater som också kan ta emot radiotelefoni eller radiotelegrafi |
|
|
|
|
|
|
|
|
(exkl. med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud) |
436 |
206 |
|
230 |
80 % |
100 % |
230 |
852791 |
Apparater för mottagning av rundradio, med inbyggd utrustning för |
|
|
|
|
|
|
|
|
inspelning eller återgivning av ljud |
1 352 |
438 |
|
914 |
80 % |
100 % |
914 |
852792 |
Apparater för mottagning av rundradio, utan inbyggd utrustning för |
|
|
|
|
|
|
|
|
inspelning eller återgivning av ljud men med inbyggt ur |
475 |
104 |
|
371 |
80 % |
100 % |
371 |
852799 |
Rundradiomottagare (exkl. med inbyggd utrustning för inspelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
eller återgivning av ljud eller med ur samt av sådana slag som |
|
|
|
|
|
|
|
|
används i motorfordon) |
558 |
216 |
|
342 |
80 % |
100 % |
342 |
847130 |
Bärbara maskiner för automatisk databehandling, med en vikt av |
|
|
|
|
|
|
|
|
<= 10 kg, med åtminstone en centralenhet, ett tangentbord och en |
|
|
|
|
|
|
|
|
bildskärm (exkl. yttre enheter) |
9 026 |
4 386 |
|
4 640 |
50 % |
90 % |
4 176 |
847141 |
Maskiner för automatisk databehandling med åtminstone en |
|
|
|
|
|
|
|
|
centralenhet, ett inorgan och ett utorgan, de sistnämnda får även |
|
|
|
|
|
|
|
|
vara kombinerade, inom samma hölje (exkl. bärbara, med en vikt av |
|
|
|
|
|
|
|
|
<= 10 kg och inte i form av system och kringutrustning) |
1 322 |
1 382 |
|
50 % |
80 % |
||
847149 |
Maskiner för automatisk databehandling, i form av system med |
|
|
|
|
|
|
|
|
åtminstone en centralenhet, ett inorgan och ett utorgan (exkl. bär- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bara, med en vikt av <= 10 kg och kringutrustning) |
3 828 |
1 240 |
399 |
2 987 |
50 % |
80 % |
2 389 |
851711 |
Telefonapparater för trådtelefoni med trådlösa telefonlurar |
304 |
96 |
|
208 |
50 % |
100 % |
208 |
851712 |
Telefoner för cellulära nät eller för andra trådlösa nät, mobiltelefoner |
2 765 |
1 589 |
|
1 176 |
50 % |
100 % |
1 176 |
851718 |
Telefonapparater (exkl. apparater för trådtelefoni med trådlösa |
|
|
|
|
|
|
|
|
telefonlurar och telefoner för cellulära nät eller för andra trådlösa |
|
|
|
|
|
|
|
|
nät) |
415 |
414 |
|
1 |
80 % |
100 % |
1 |
851762 |
Apparater för mottagning, omvandling och sändning eller re- |
|
|
|
|
|
|
|
|
generering av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för |
|
|
|
|
|
|
|
|
uppkoppling och dirigering (exkl. telefonapparater, för cellulära nät- |
|
|
|
|
|
|
|
|
verk mobiltelefoner eller för andra trådlösa nätverk) |
14 021 |
10 988 |
7 125 |
10 158 |
50 % |
100 % |
10 158 |
4 Bilaga
2015:30 SOU
|
|
Bortfallsjusterade värden, |
SCB |
Beräknat värde |
Antagna värden |
Beräknat |
||
|
|
Sverige år 2013, ton. SCB |
|
|
|
|
värde |
|
KN- |
|
Import, |
Export |
Tillverk- |
Försäljning |
Hushåll |
Vikt |
Vikt under |
nummer |
|
ton |
ton |
ning, ton |
Sverige, |
|
under |
maxtak, |
|
|
|
|
|
ton |
|
maxtak |
ton |
852841 |
Katodstrålerörsmonitorer, av sådana slag som uteslutande eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling |
|
|
|
|
|
|
|
|
enligt nr 8471 |
833 |
52 |
|
781 |
80 % |
40 % |
312 |
852849 |
Katodstrålerörsmonitorer, utan inbyggd televisionsmottagare (exkl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett |
|
|
|
|
|
|
|
|
system föt automatisk databehandling enligt nr 8471) |
2 |
1 |
|
1 |
80 % |
40 % |
0,4 |
852851 |
Monitorer av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen |
|
|
|
|
|
|
|
|
används i ett system för automatisk databehandling enligt nr 8471 |
|
|
|
|
|
|
|
|
(exkl. katodstrålerörsmonitorer) |
5 303 |
2 782 |
|
2 521 |
50 % |
90 % |
2 269 |
852859 |
Monitorer, utan inbyggd televisionsmottagare (exkl. katodstrålerörs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
monitorer samt av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen |
|
|
|
|
|
|
|
|
används i ett system för automatisk databehandling enligt nr 8471) |
1 911 |
512 |
|
1 399 |
50 % |
90 % |
1 259 |
852871 |
Televisionsmottagare, även med inbyggd rundradiomottagare eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
videosignaler (exkl. utformade för att innehålla en videoskärm) |
1 810 |
1 785 |
|
25 |
50 % |
100 % |
25 |
852872 |
Televisionsmottagare, för färgmottagning, även med inbyggd rund- |
|
|
|
|
|
|
|
|
radiomottagare eller inbyggd utrustning för inspelning eller återgiv- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ning av ljud eller videosignaler, utformade för att innehålla en video- |
|
|
|
|
|
|
|
|
skärm |
21 608 |
15 493 |
|
6 115 |
80 % |
40 % |
2 446 |
852873 |
Televisionsmottagare för svartvit eller annan enfärgad mottagning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för |
|
|
|
|
|
|
|
|
inspelning eller återgivning av ljud eller videosignaler |
2 |
3 |
|
80 % |
40 % |
||
950450 |
Videospelskonsoler och videospelmaskiner (exkl. sådana drivna med |
|
|
|
|
|
|
|
|
betalningsmedel) |
1 878 |
868 |
|
1 010 |
100 % |
100 % |
1 010 |
Totalt |
|
255 043 |
153 735 |
7 524 |
108 832 |
|
|
96 001 |
Vitvaror |
|
182 834 |
109 114 |
|
73 720 |
80 % |
90,2 % |
66 473 |
IT |
|
7 2209 |
44 621 |
7 524 |
35 112 |
61 % |
84,1 % |
29 528 |
2015:30 SOU
301
4 Bilaga
Bilaga 5
Hälsokostnader för diabetes som kan associeras med exponering för några utvalda organiska miljögifter
Lars Drake, Monica Lind och Lars Lind
Inledning
Diabetes tillhör de stora folksjukdomarna som medför kostnader för förlorad arbetstid, sjukvård, lidande och dödsfall. Förekomst av diabetes har ökat under senare decennier i såväl Sverige som globalt. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 uppskattade antalet personer som levde med någon av de olika diabetesformerna i Sverige till 365 000. Antalet beräknas ha ökat något sedan dess. Diabetesförbundet hävdar att cirka 400 000 människor har diabetes i Sverige (Diabetesförbundet, 2014). De som fått diabetes har ökad risk att drabbas av följdsjukdomar, såsom hjärtinfarkt och stroke, som också tillhör de stora folksjukdomarna.
Denna rapport syftar till att beräkna kostnader för diabetes och följdsjukdomar som kan associeras med några utvalda miljögifter. Metodiken för beräkning av samhällsekonomiska kostnader för hälso- eller miljöeffekter är väl etablerad. Det som gör att det ofta är svårt att genomföra väl underbyggda beräkningar av hälsokostnader orsakade av exponering för miljögifter är bristen på data. Samband mellan förekomst av några grupper av kemiska ämnen i blod och diabetes har tidigare påvisats och dessa samband har nu använts för samhällsekonomiska beräkningar.
Tillgången på data
Ekonomiska kostnader
Kostnaderna för diabetes typ 2 i Sverige har skattats till 6,995 mdr kronor/år (avser år 1998, Henriksson et al, 2000) vilket 2014 mot- svarar 8,55 mdr kronor/år i 2014 års priser. Beräkningarna inklu-
303
Bilaga 5 |
SOU 2015:30 |
derade sjukvårdskostnader för behandling, vård och medicinering. Kostnader för följdsjukdomar inkluderas i dessa beräkningar.
Det finns två studier som beräknat kostnaderna för hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige som är en grupp av följdsjukdomar för personer som har diabetes. Den senare som grundas på mer aktu- ella data (2010) har beräknat att de årliga kostnaderna är 61,5 mdr kronor uppdelat på sjukvårdskostnader 25 mdr kronor, informella vårdkostnader 18,5 mdr kronor och produktionsbortfall 18 mdr kronor (Steen Carlsson och Persson, 2012). Informella vårdkost- nader ingår inte i ovan nämnda kostnaderna för diabetes.
Personligt lidande ingick inte i någon av de ovan nämnda studierna. I samband med liknande analyser av andra sjukdomar har det visat sig att personligt lidande kan vara minst lika stora som sådant som ingår i de två nämnda studierna (Ström et al, 2010; Kemikalieinspektionen, 2012). I hälsoekonomiska analyser brukar man beräkna QALY (kvalitetsjusterade livsår) som mått på sådana kostnader som inte ingår i sjukvårdskostnader m.m. Ett år utan kvalitetsnedsättning värderas till mellan 500 000 och 650 000 kronor. Om en person förlorar arbetskapacitet eller har någon form av besvär eller lidande görs en bedömning av hur många procents ned- sättning det motsvarar. Det kan göras av personen eller av läkare.
Samband mellan några miljögifter i blod och diabetes
Beräkningarna i vår studie bygger på uppgifter från den så kallade
Forskningsresultaten har redovisats i flera vetenskapliga artiklar (Metod PIVUS: Lind m.fl., 2005. Mätteknik miljögifter: Salihovic m.fl., 2013, Resultat miljögifter och diabetes: Lee et al, Diabetes
304
SOU 2015:30 |
Bilaga 5 |
care (PCBer+OC pesticides) 2011, Lind et al, 2012 (ftalatpeket); Lind et al 2014,
Blodprov analyserades och koncentrationer av flera miljögifter mättes. Personer med koncentrationer av miljögifter över medianvärdet placerades i en grupp och övriga i en annan grupp varvid skillnaden mellan grupperna avseende förekomst av diabetes beräknades. Samma sak gjordes för gruppen under respektive över 75e percentilen vilket inte utnyttjas i denna rapport. Signifikanta skillnader mellan grupperna kunde noteras och de med högre kon- centrationer hade i större utsträckning en historia med diabetes eller glukosnivåer över 7.0 mmol/l (fastat över en natt). I de statistiska modellerna ingick ålder och kön vid sidan av koncent- ration över respektive under median (alt 75e percentil) som obero- ende variabler. Resultaten avseende PAR som beräknades från dessa data redovisas i nedanstående tabell. PAR (population attributable risk) är beräknad andel av förekomst av diabetes i populationen som kan förklaras av förhöjda halter i blodet av det kemiska ämnet. De ämnen som ingår är ett polyklorerad bifenyl (153), en nedbryt- ningsämne av DDT (DDE,
Tabell 1
Kemiskt ämne/ämnesgrupp |
PAR >75e percentilen |
|
PCB153 |
13.0 |
16.6 |
34.1 |
19.4 |
|
MMP |
15.2 |
6.3 |
PFNA |
5.2 |
9.0 |
305
Bilaga 5 |
SOU 2015:30 |
Klassificeringar av utvalda ämnen1
PCB som grupp är mycket giftig för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön samt skada enskilda organ. PCB är också en PBT (persistent, bioackumulativt och toxiskt).
MMP är metabolit av dimetylftalat (DMP). DMP har ingen harmoniserad klassificering men enskilda tillverkare har lämnat in egna klassificeringar till klassificeringsdatabasen på Echa.
Perfluorononansyra (PFNA) är tillhör gruppen perfluorkarboxyl- syror där bl.a. perfluorooktansyra (PFOA) ingår. Det är rimligt att anta att PFNA har liknande eller identiska egenskaper som PFOA. PFOA finns idag på kandidatlistan baserat på att ämnet är reproduktionstoxiskt och PBT/vPvB (mycket persistent och mycket bioackumulativt).
När det gäller hormonstörande egenskaper finns det ännu inte några harmoniserade kriterier. Om man utgår från de forsknings- sammanställningar som är gjorda t.ex. inom WHO (2012), ser man att PCB och DDT inklusive deras metaboliter är starkt misstänkta hormonstörande ämnen. För PFOA finns det inte lika mycket data så där är misstanken svagare. DMP är idag inte misstänkt som hormonstörande ämne.
Övrigt underlag
Antalet personer som har diagnosen diabetes var 365,000 i januari 2013 (Socialstyrelsen, 2014) och bedöms av Diabetesförbundet vara ca 400 000. Befolkningen var 9 695 000 (SCB, 2014). Det innebär att 4 procent av befolkningen har diabetes. Sannolikheten att få hjärt- och kärlsjukdom är 3 till 4 gånger större för en person
1 Detta avsnitt bygger på uppgifter lämnade av Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen.
306
SOU 2015:30 |
Bilaga 5 |
som har diabetes jämfört med personer som inte har det. Livs- längden beräknas vara ca 10 år kortare för personer som har diabetes jämfört med övriga.
Sambanden mellan halt i blod av de fyra ämnena/ämnesgrupp- erna och ökad sannolikhet att få diabetes är signifikant. De resultat från PIVUS som utnyttjas i beräkningarna har dock inte visat vilka kausala samband i kroppen som gör att personerna får diabetes. Det finns andra studier eller förhållanden som på olika sätt visar att resultaten är rimliga. Sannolikheten att det är
Det faktum att mängden kemiska ämnen som producerats av människor ökat från 7 miljoner ton till 400 miljoner ton globalt under den senare hälften av
Hur beräkningarna genomförts och resultat
Beräkningarna av ekonomiska kostnader grundas på de PAR- värden som utgår från uppdelning vid medianen enligt ovan. Kalkylen för kostnader för diabetes orsakad av något kemiskt ämne
eller grupp av ämnen är enkel, TCkemdiab. De totala kostnaderna för diabetes i Sverige, TCdiab, multipliceras med andelen som bedöms
bero på aktuell kemiskt ämne (ämnesgrupp),
(1) |
Livslängden beräknas vara ca 10 år kortare för personer som har diabetes jämfört med övriga. Med en grov kalkyl (tio av åttio år förloras för 400 000 personer som har diabetes) erhålls 50 000 för- lorade år sammanlagt varje år. Om man tillämpar den nedre nivån för värdet av ett kvalitetsjusterat levnadsår, 500 000 kronor, blir det 25 mdr kronor. För att inte överskatta kostnaden av förkortat liv antas alternativet vara kvalitetsnedsatt med 50 procent, dvs det värde som används i kalkylerna är 12,5 mdr kronor per år. Detta multipliceras med respektive
307
Bilaga 5 |
SOU 2015:30 |
400 000 *10/80 * 500 000 * 0,5 *
Andelen av dem som har hjärt- och kärlsjukdom som också har diabetes har beräknats enligt följande:
DIAB*SANN / (EJDIAB*1+DIAB*SANN) = ANDdiab
Där DIAB är andelen av befolkningen som har diabetes EJDIAB den andel av befolkningen som inte har diabetes och SANN är den ökade sannolikheten att få hjärt- och kärlsjukdom om man har diabetes. ANDdiab är andelen personer som drabbats av hjärt- och kärlsjukdom som har diabetes.
Kostnaderna för hjärt- och kärlsjukdom som beror på diabetes
som i sin tur beror på exponering för kemiska ämnen, TCkemkärl, har beräknats enligt följande formel:
ANDdiab * |
(2) |
TCkärl är den totala kostnaden per år i Sverige för hjärt- och kärl- sjukdom.
naderna för sjukvård ingår i den skattning som bygger på Henriksson m.fl. (2000). Kostnaderna för förkortad livslängd som en följd av att en person med diabetes drabbas av någon hjärt- och kärlsjukdom ingår i beräkningen ovan om kostnad för förkortad livslängd för personer med diabetes. Det som återstår är den beräk- nade kostnaden för informella vårdkostnader (vård av anhöriga) dvs 18,475 mdr kronor som i 2014 år priser motsvarar 19,19 mdr kronor per år.
TCkemdiab, TCdödsfall och TCkemkärl adderas för att får fram de sam- manlagda kostnaderna för exponering av aktuella kemiska ämnen.
Den kombinerade effekten av de fyra ämnena/ämnesgrupperna har inte beräknats och det skulle innebära en överskattning att addera de fyra
Påverkan från aktuella kemiska ämnen på hjärt- och kärlsjuk- dom via ämnenas påverkan på fetma har inte tagits med i beräk- ningarna.
308
SOU 2015:30 |
Bilaga 5 |
Resultat
Sjukvårdskostnader m.m. för diabetes och följdsjukdomar som kan ha uppkommit av förhöjda halter av de fyra kemiska ämnena/ämnesgrupperna som analyserats i
PCB 153 |
1,16 mdr kr/år |
3,24 mdr kr/år |
|
MMP |
1,36 mdr kr/år |
PFNA |
0,45 mdr kr/år |
Den kombinerade effekten, baserat på antagandet att
Kostnaderna om dessutom beräknade värden för förlusten av kvalitetsjusterade levnadsår ingår i kalkylen är:
PCB 153 |
2,78 mdr kr/år |
7,51 mdr kr/år |
|
MMP |
3,26 mdr kr/år |
PFNA |
1,10 mdr kr/år |
Den kombinerade effekten, baserat på antagandet att
Slutsatser
Sambanden mellan halt i blod av de fyra ämnena/ämnesgrupperna och ökad sannolikhet att få diabetes är signifikant. De kausala sam- banden i kroppen, dvs hur ämnet påverkar kemiska processer som leder till diabetes är inte klarlagt. Det finns dock andra studier som på olika sätt ger anledning att ta resultaten på stort allvar. Sanno- likheten att det är
Alla beräkningar av detta slag är naturligtvis beroende av kvali- tén på medicinskt såväl som ekonomiskt dataunderlag. Det underlag som använts kan bedömas vara välgrundat och trovärdigt, men det håller inte någon högre grad av precision. Resultatet är starkt beroende på om värdet av förlorade kvalitetsjusterade lev- nadsår ingår eller inte. Resultatet skulle naturligtvis efter fram-
309
Bilaga 5 |
SOU 2015:30 |
tagande av ett bättre dataunderlag kunna visa på högre eller lägre resultat.
De värden som redovisats ovan är mer sannolikt underskatt- ningar pga att en faktor som kan vara betydande inte ingår, näm- ligen påverkan från aktuella kemiska ämnen på hjärt- och kärlsjuk- dom via ämnenas påverkan på fetma.
Kalkylerna bygger på ett antagande om att nuvarande förhål- landen består år efter år. Det är inte känt hur stor del av påverkan som beror på exponering för 1, 10 eller 20 år sedan. Det finns idag inget underlag för att bestämma vilka medier som är viktigast när det gäller exponeringen för kemiska ämnen dvs. via mat, luft, vatten eller beröring. Det är inte möjligt att veta vad som händer om användningen av ett visst ämne minskar ett visst år och på grundval av detta göra en kalkyl inkluderande diskontering av framtida värden av förväntade effekter. Hur mycket minskar exponeringen och hur stor blir påverkan på förekomst av diabetes?
Det är däremot möjligt att säga om påverkan från de fyra ämnes- grupperna ökar eller minskar om dagens kemikaliepolitik består. Exponeringen för PCB minskar över tiden som en följd av kraftiga restriktioner för användningen och insatser för sanering som gjorts. Detsamma gäller DDE eftersom DDT inte används i Sverige. Vi kan dock fortsättningsvis få i oss små mängder genom importerade livsmedel. Användningen av ftalater ökar, även om de som bedömts vara farligast minskar. Användningen av högfluorerade ämnen ökar även om PFOS som har visats vara mycket farligt minskar sin andel som en följd av skarpa regler. När ett ämne visar sig vara mycket farligt, t.ex. PCB och DDT, och det har införts restriktioner för detta ämne tenderar det att ersättas av andra ämnen med liknande egenskaper. Det är inte givet att resultatet av sådan substitution leder till minskad risk att får diabetes. Det krävs effektiva politiska styrmedel för att tydligt förändra användningen och spridningen av kemiska ämnen som kan påverka risken att få diabetes.
Trots underskattningar och viss osäkerhet visar resultaten att det finns mycket utrymme för åtgärder för att minska spridning av och exponering för ämnen som kan vara farliga för människor. Vad som kan vara lämpligt att göra diskuteras inte i denna rapport, det kräver en egen analys.
310
SOU 2015:30 |
Bilaga 5 |
Litteratur
Diabetesförbundet, 2014 http://www.diabetes.se/Diabetes/Om-
Henriksson, F,
Kemikalieinspektionen 2006 Perfluorerade ämnen – användningen i Sverige. Rapport 6. http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rap porter/Rapport6_06.pd
Kemikalieinspektionen 2012 Economic cost of fractures caused by dietary cadmium exposure. Rapport 4.
Lee DH, Lind PM, Jacobs DR Jr, Salihovic S, van Bavel B, Lind L. Polychlorinated Biphenyls and Organochlorine Pesticides in Plasma Predict Development of Type 2 Diabetes in the Elderly: The Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) Study. Diabetes Care. 2011 Aug; 34(8):1778- 84.
Lind PM, Zethelius B, Lind L. 2012 Circulating Levels of Phthalate Metabolites Are Associated With Prevalent Diabetes in the Elderly. Diabetes Care. Jul;
Lind L, Zethelius B, Salihovic S, van Bavel B, Lind PM. 2014 Circulating levels of perfluoroalkyl substances and prevalent diabetes in the elderly. Diabetologia. Mar;
Lind L, Fors N, Hall J, Marttala K, Stenborg A. 2005. A comparison of three different methods to evaluate
Lind PM, Zethelius B, Lind L. 2012a. Circulating levels of phthalate metabolites are associated with prevalent diabetes in the elderly. Diabetes care 35(7):
Olsen L, Lampa E, Birkholz DA, Lind L, Lind PM. 2012b. Circulating levels of bisphenol A (BPA) and phthalates in an
311
Bilaga 5 |
SOU 2015:30 |
elderly population in Sweden, based on the Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS). Ecotoxicology and environmental safety 75(1):
Nichols M, Townsend N,
Salihovic S, Karrman A, Lindstrom G, Lind PM, Lind L, van Bavel B (2013) A rapid method for the determination of perfluoroalkyl substances including structural isomers of perfluorooctane sulfonic acid in human serum using
Salihovic S, Mattioli L, Lindstrom G, Lind L, Lind PM, van Bavel B. 2012. A rapid method for screening of the Stockholm Convention POPs in small amounts of human plasma using SPE and HRGC/HRMS. Chemosphere 86(7):
Socialstyrelsen (2012) The National Board of Health and Welfare http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012januari/flerpersoner meddiabetesriskerarsvarakomplikationer
Statistics Sweden 2014 (from hompage www.scb.se)
Steen Carlsson, K. and Persson, U (2012) Kostnader för hjärt- och kärlsjukdom år 2010. IHE Rapport 2012:1.
Ström, O, Borgström F, Kanis J, Compston J, Cooper C,. McCloskey E and Jönsson B. Osteoporosis: burden, health care provision and opportunities in the EU, Arch Osteoporos,2011.
Swedish Chemicals Agency, (2013) Economic cost of fractures caused by dietary cadmium exposure. Report 4/2013.
WHO (2012), State of the science of endocrine disrupting chemicals
– 2012, http://www.who.int/ceh/publications/endocrine/en/
312
Bilaga 6
REPORT
Contact person |
Date |
Reference |
Page |
Richard Sott |
20141016 |
4F01900702 |
1 (3) |
SP Chemistry, Materials and Surfaces +46 10 516 57 89 richard.sott@sp.se
Testfakta
att; Martin Hansson Box 3504
103 69 Stockholm
Bestämning av ftalater i konsumentprodukter och golvmaterial.
Prov
26 artiklar insända av kund.
Provmärkning: |
Testfakta bygg och inred prov 1 56 |
Ankom SP kemi: |
20141009 |
Provningsdatum: |
20141013 till 20141016 |
Metod
Proven klipptes i delar < 5 mm, sonikerades med diklormetan och extraktet analyserades med GCMS. Ftalaterna diisobutyl phthalate (DIBP) dibutyl phthalate (DBP), bis(2methoxyethyl) phthalate (DMEP), Npentylisopentylphthalate (DNPP), dipentyl phtalate (DPP), dihexyl phthalate (DNHP), butylbenzyl phthalate (BBP), di(2ethylhexyl) pthtalate (DEHP), diheptylphtalate, (DHeptP), dinoctyl phthalate (DNOP), diisononyl phthalate (DINP) och di isodecyl phthalate (DIDP) kvantifierades mot respektive extern standard. Diisopentylphthalate (DIPP), bestämdes i ekvivalenter dipentylphtalate. DEHPd4 användes som internstandard. Övriga signaler identifierades med NIST bibliotek över masspektra.
Resultat
Resultatet från bestämning av ftalater presenteras i Tabell 1. Flertalet produkter visar höga halter av DINP, DIDP och några har höga halter av DEHP DIIBP och DBP. En del av proverna uppvisar dessutom signaler från andra mjukgörare eller komponenter. I de flest fall rör det sig om signaler som NIST bibliotek identifierar som Hexanedioic acid, bis(2 ethylhexyl) ester Formula: C22H42O4 MW: 370 CAS#: 103231, Diethylene glycol dibenzoate Formula: C18H18O5 MW: 314 CAS#: 120558, 1,2Cyclohexanedicarboxylic acid, didecyl ester Formula: C28H52O4 MW: 452 CAS#: 10593994 och 1,3 Benzenedicarboxylic acid, bis(2ethylhexyl) ester Formula: C24H38O4 MW: 390 CAS#: 137 893.
SP Technical Research Institute of Sweden
Postal address |
Office location |
Phone / Fax / |
|
SP |
Västeråsen |
+46 |
10 516 50 00 |
Box 857 |
Brinellgatan 4 |
+46 |
33 13 55 02 |
info@sp.se |
|||
Sweden |
|
|
|
This document may not be reproduced other than in full, except with the prior written approval of SP.
313
Bilaga 6 |
|
|
SOU 2015:30 |
REPORT |
Date |
Reference |
Page |
|
20141016 |
4F01900702 |
2 (3) |
Tabell 1. Resultat från bestämning av ftalater i leksaker.
Prov |
1 |
3 |
4 |
6 |
7 |
8 |
10 |
11 |
12 |
nr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beskri |
Duschsl |
Inloppslang |
Tryckslang |
Slang, Oras, 6 |
Slang Lundgrens |
Kabelrör Luboflex, |
Grön slang, |
Svart |
Transparant |
vning |
ang |
Biltema, 87- |
Biltema, 15- |
414150013300 |
7393012969988 |
5 702122 180817 |
4 |
slang |
slang, |
Biltema |
7638 |
300 |
|
|
|
003991097 |
|
0054793204 |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
DIIBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DMEP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DNPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DIPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DEHP |
> 1 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DHeptP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DNOP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DINP |
<0,01 |
> 1 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DIDP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 1, fortsättning.
Prov |
14 |
16 |
17 |
21 |
22 |
34 |
44 |
45 |
46 |
nr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beskri |
Rörböj, |
Duschslang, |
Duschslang |
Duschslang |
Eltejp |
Eltejp Clas |
Plastgolv |
Plastgolv |
Plastgolv |
vning |
91082351 |
Carat, 7 |
Bossini, 8 |
Shower |
|
Ohlson, 7 |
(vitt), 3 |
(vitt), 5 |
(ljusbrunt), 3 |
9 |
393593 |
008236 007949 |
Hoose, 7 |
|
340105 |
475710 |
450158 |
475710164798 |
|
|
|
||||||||
|
|
031210 |
|
393173 |
|
500306 |
166563 |
306755 |
|
|
|
|
|
160279 |
|
|
|
|
|
DIIBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DMEP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DNPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DIPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DEHP |
<0,01 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
0,11 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DHeptP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DNOP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DINP |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
> 1 |
0.8 |
0,07 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DIDP |
<0,01 |
<0,01 |
0,50 |
0,04 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SP Technical Research Institute of Sweden
314
SOU 2015:30 |
|
|
Bilaga 6 |
REPORT |
Date |
Reference |
Page |
|
20141016 |
4F01900702 |
3 (3) |
Tabell 1, fortsättning.
provnr |
47 |
48 |
49 |
50 |
51 |
52 |
54 |
56 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beskrivni |
Plastgolv IVC |
Plastgolv IVC |
Plastgolv |
Plastgolv |
Plastgol |
Plastgol |
Vinylgolv |
Plastgolv |
ng |
(grå), 5543700 |
(träfärg)) |
Tarkett |
Tarkett (vitt) |
v |
v SRA |
Tarkett |
(grå |
|
|
8352625 |
(grå) |
7860171 |
Noviler |
Acousti |
French Oak, |
fuskparke |
|
|
|
5101103 |
|
Scandin |
c, 0669 |
5829026 |
tt) |
|
|
|
|
|
avia, |
|
|
|
|
|
|
|
|
5854 |
|
|
|
DIIBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
0,05 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DMEP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DNPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DIPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DPP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BBP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DEHP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DHeptP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DNOP |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DINP |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
> 1 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DIDP |
0,02 |
<0,01 |
<0,01 |
<0,01 |
> 1 |
<0,01 |
<0,01 |
0,62 |
(vikt%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SP Technical Research Institute of Sweden
SP Chemistry, Materials and Surfaces Chemistry
Performed by |
Examined by |
__Signature_1 |
__Signature_2 |
Richard Sott |
Marcus Vestergren |
SP Technical Research Institute of Sweden
315
|
Försäljning, |
Summa pris- |
Varornas |
Prishöjning |
|
ton/år |
höjningar, kr |
försäljnings- |
i procent |
|
|
|
värde, kr |
|
Golv av PVC, företag |
8 721 |
87 210 000 |
409 475 375 |
21 % |
Tak och väggar av PVC, |
|
|
|
|
företag |
3 140 |
31 395 600 |
147 411 135 |
21 % |
Golv av PVC, hushåll |
969 |
12 112 500 |
86 517 450 |
14 % |
Tak och väggar av PVC, |
|
|
|
|
hushåll |
390 |
4 845 000 |
34 606 980 |
14 % |
Samtliga varor: |
12 868 |
131 202 600 |
646 864 658 |
20 % |
317
prishöjningen |
av Beräkning |
skatt full vid |
genomsnittliga den |
7 Bilaga
|
|
Efteråt |
Skillnad |
Andel i butik |
97,0 % |
87,92 % |
|
Andel svensk |
2,2 % |
1,98 % |
|
Andel utländsk |
0,8 % |
0,92 % |
0,11 % |
Summa: |
100 % |
90,82 % |
|
Andel hög skatt |
5 % |
3,21 % |
|
Andel medel skatt |
70 % |
62,28 % |
|
Andel låg skatt |
25 % |
25,34 % |
0,34 % |
Summa |
100 % |
90,82 % |
|
Prispåslag vid full skatt |
20 % |
|
|
Egenpriselasticitet |
|
|
|
|
|
|
Korspriselasticitet |
1,50 |
319
försäljning på effekter av Beräkning på samt försäljningskanaler olika via varukategorier olika |
Bilaga |
|
8 |
320
8 Bilaga
|
Svenska butiker |
|
Svensk |
|
Utländsk |
|
|||
|
Kandidat |
DINP, |
Annan |
Kandidat |
DINP, |
Annan |
Kandidat |
DINP, |
Annan |
|
ftalat |
DIDP |
mjukg |
ftalat |
DIDP |
mjukg |
ftalat |
DIDP |
mjukg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marknadsandel år 0 |
4,85 % |
67,90 % |
24,25 % |
0,11 % |
1,53 % |
0,55 % |
0,04 % |
0,57 % |
0,20 % |
Prishöjning pga skatt |
20,00 % |
10,00 % |
5,00 % |
20,00 % |
10,00 % |
5,00 % |
0,00 % |
0,00 % |
0,00 % |
Effekt egenpris- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
elasticitet |
0,00 % |
0,00 % |
0,00 % |
||||||
Genomsnittlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
prisförändring |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
9,18 % |
Effekt korspris- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
elasticitet |
1,52 % |
0,03 % |
0,01 % |
0,08 % |
0,03 % |
||||
Marknadsandel år 1 |
3,09 % |
60,27 % |
24,56 % |
0,07 % |
1,36 % |
0,55 % |
0,05 % |
0,65 % |
0,23 % |
Förändring mellan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 0 och 1 |
0,31% |
0,01 % |
0,1 % |
0,08 % |
0,03 % |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015:30 SOU
Statens offentliga utredningar 2015
Kronologisk förteckning
1.Deltagande med väpnad styrka
iutbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.
2.Värdepappersmarknaden
MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi.
3.Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. Ju.
4.Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi.
5.En ny svensk tullagstiftning. Fi.
6.Mer gemensamma tobaksregler.
Ett genomförande av tobaksprodukt- direktivet. S.
7.Krav på privata aktörer i välfärden. Fi.
8.En översyn av årsredovisningslagarna. Ju.
9.En modern reglering
av järnvägstransporter. Ju.
10.Gränser i havet. UD.
11.Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M.
12.Överprövning av upphandlingsmål
m.m.Fi.
13.Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. A.
14.Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem
ihälso- och sjukvården. S.
15.Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. N L.
16.Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. N.
17.För kvalitet – Med gemensamt ansvar. S.
18.Lösöreköp och registerpant. Ju.
19.En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi.
20.Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S.
21.Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. S.
22. Rektorn och styrkedjan. U.
23.Informations- och cybersäkerhet
i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö.
24.En kommunallag för framtiden. Del A + B . Fi.
25.En ny säkerhetsskyddslag. Ju.
26.Begravningsclearing. Ku.
27.Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi.
28.Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. N.
29.En yrkesinriktning inom teknik programmet. U.
30.Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. Fi.
Statens offentliga utredningar 2015
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I [13]
Finansdepartementet
Värdepappersmarknaden
MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny svensk tullagstiftning. [5]
Krav på privata aktörer i välfärden. [7]
Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12]
En ny ordning för redovisningstillsyn. [19]
En kommunallag för framtiden. Del A + B. [24]
Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? [27]
Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. [30]
Försvarsdepartementet
Deltagande med väpnad styrka
i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1]
Justitiedepartementet
Med fokus på kärnuppgifterna. En ange- lägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. [3]
En översyn av årsredovisningslagarna. [8]
En modern reglering
av järnvägstransporter. [9] Lösöreköp och registerpant. [18]
Informations- och cybersäkerhet
i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. [23]
En ny säkerhetsskyddslag. [25]
Kulturdepartementet
Begravningsclearing. [26]
Miljö- och energidepartementet
Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansie- ring för ökad säkerhet. [11]
Näringsdepartementet
Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. [15]
Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. [16]
Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. [28]
Socialdepartementet
Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaks- produktdirektivet. [6]
Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. [14]
För kvalitet – Med gemensamt ansvar. [17]
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. [20]
Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. [21]
Utbildningsdepartementet
Rektorn och styrkedjan. [22]
En yrkesinriktning inom teknik programmet. [29]
Utrikesdepartementet
Gränser i havet. [10]