Kemikalieskatt
Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier
Betänkande av Kemikalieskatteutredningen
Stockholm 2015
SOU 2015:30
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon:
Webbplats: fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen för
Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 19 december 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt
Regeringen förordnade Vilhelm Andersson att vara särskild utredare från och med den 19 december 2013.
Som experter att biträda utredaren förordnades från och med den 6 mars 2014 professorn Åke Bergman, Stockholms universitet, kanslirådet Tomas Gärdström, Näringsdepartementet, strategiske rådgivaren Jan Hammar, Kemikalieinspektionen, departements- sekreteraren
Som sekreterare förordnades från och med den 1 januari 2014 samhällsekonomen Jenny von Bahr, Kemikalieinspektionen och rättslige experten Mats Alriksson, Skatteverket.
Härmed överlämnas betänkandet Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. (SOU 2015:30).
Uppdraget är med detta avslutat.
Stockholm i mars 2015
Vilhelm Andersson
/Jenny von Bahr Mats Alriksson
Innehåll
1.3Förslag till lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av
vinylklorid. ............................................................................... |
1.4Förslag till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och
takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.............................. |
1.5Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
(2011:1244)............................................................................... |
|
1.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ................ |
1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet .......................................................... |
beskattningsverksamhet .......................................................... |
5
Innehåll |
SOU 2015:30 |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen
6
SOU 2015:30 Innehåll
7
Innehåll |
SOU 2015:30 |
7.3Beskrivning av problemet – hälsoeffekter av farliga
8
7.7Effekter på försäljning,
9
Innehåll |
SOU 2015:30 |
8.7Tidpunkt för införande och behov av
informationsinsatser.............................................................. |
8.8Effekter på försäljning,
tillverkning ............................................................................. |
10
SOU 2015:30 Innehåll
11
Innehåll |
SOU 2015:30 |
12
batterier i Sverige och Danmark............................................ |
13
Innehåll |
SOU 2015:30 |
14
15.3Förslaget till lag (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och
takbeklädnad av polymerer av vinylklorid............................ |
15
Innehåll |
SOU 2015:30 |
15.4Förslaget till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och
15.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet ........................................................ |
16
SOU 2015:30 |
|
Innehåll |
Bilaga 6 |
Bestämning av ftalater i konsumentprodukter |
|
|
och golvmaterial.......................................................... |
|
|
||
|
vid full skatt................................................................. |
|
|
||
|
17
Sammanfattning
Kemikalieskatteutredningen har haft i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, föreslå vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verk- ningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa eko- nomiska styrmedel ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.
Utredningen har valt att ta fram förslag som minskar före- komsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är flam- skyddsmedel i elektronik samt ftalater i golv- och andra byggvaror som innehåller polymerer av vinylklorid, PVC.
Utredningen har tagit fram förslag på två punktskatter. Det ena förslaget är en skatt på viss elektronik och det andra förslaget är en skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Utredningen föreslår även en utökad marknadskontroll av elekt- ronik, byggvaror, leksaker och andra konsumentvaror för att minska förekomsten av förbjudna flamskyddsmedel, ftalater eller andra förbjudna ämnen i människors hemmiljö.
Skatt på viss elektronik
Den föreslagna skatten på viss elektronik har utformats på så sätt att sådana varor som används ofta i hemmiljö och därmed orsakar risk för att vissa farliga ämnen tillförs människors hemmiljö ska vara föremål för beskattning. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i
19
Sammanfattning |
SOU 2015:30 |
maskiner, tvättmaskiner, torktumlare, datorer, bärbara datorer, läsplattor, dammsugare, mobiltelefoner, vanliga telefoner, trådlösa telefoner, routrar, trådlösa nätverk,
Skatten ska uppgå till 8 kronor per kilo vara för vitvaror och 120 kronor per kilo vara för övrig elektronik. Det maximala skatte- beloppet ska dock uppgå till 320 kronor per vara.
Det ska finnas möjlighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom- klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda addi- tiva föreningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klorför- eningar medges i stället avdrag med 75 procent. Eftersom all elektronik innehåller mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av PVC
Den föreslagna skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid har utformats på så sätt att sådana varor som är tillverkade av PVC och som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad ska vara föremål för beskattning. Sådana varor utgör en stor risk för exponering av farliga ämnen till människors hemmiljö. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i
Skatten ska uppgå till 10 kronor per kilo vara. Skatteavdrag medges med 50 procent av skatten för de varor som inte innehåller ftalater som finns upptagna på kandidatförteckningen1. Skatte- avdrag medges med 75 procent av skatten för de varor som varken innehåller sådana ftalater som finns upptagna på kandidatförteck- ningen eller sådana ftalater som är begränsade i leksaker enligt
1Kandidatförteckning över
2Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
20
SOU 2015:30 |
Sammanfattning |
mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.
Ökad marknadskontroll av konsumentvaror
Kemikalieinspektionen föreslås få ytterligare 15 miljoner kronor per år inriktade på att bygga ut marknadskontrollen av elektronik, leksaker och andra konsumentvaror.
Konsekvenser av skatten på viss elektronik
De förväntade intäkterna av skatten på viss elektronik bedöms uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Myndigheternas löpande administrativa kostnader förväntas uppgå till 14 miljoner kronor årligen medan företagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 27 miljoner kronor årligen.
Skatten bidrar till att uppnå det nationella miljömålet en giftfri miljö. Skatten förväntas leda till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för genskador, hormonstörande effekter, störningar på nervsystemet och reproduktionsstörande effekter.
Skatten förväntas både leda till en minskad försäljning av viss elektronik med 4,5 procent per år samt en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga flamskyddsmedel.
Skatten bedöms leda till en överflyttning till obeskattad inter- nationell
Konsekvenser av skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av PVC
De förväntade intäkterna av skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid upp- går till 38 miljoner kronor årligen. Myndigheternas administrativa kostnader förväntas uppgå till 760 000 kronor årligen medan före- tagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 480 000 kronor per år.
21
Sammanfattning |
SOU 2015:30 |
Skatten förväntas leda till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för astma, allergier, reproduktionsstörningar, missbildningar och leverskador.
Skatten förväntas både leda till en minskad försäljning av golv m.m. av PVC med 9,2 procent per år samt en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga mjukgörare.
Skatten bedöms leda till en överflyttning till obeskattad inter- nationell
Konsekvenser av ökad marknadskontroll
Ökade resurser till Kemikalieinspektionens marknadskontroll väntas innebära kraftigt utökad inspektion och annan kontroll av farliga ämnen i varor, både i form av betydligt fler utförda inspekt- ioner och i form av många fler analyserade varor. Detta bedöms leda till att betydligt fler förbjudna ämnen i varor upptäcks. Detta förväntas minska förekomsten av förbjudna ämnen i konsument- varor.
22
Summary
The Inquiry has been instructed to analyse the need for new eco- nomic instruments in the area of chemicals, and if the need for such instruments is considered to exist, propose the type of eco- nomic instruments that have the best potential to be effective and cost efficient. The main objective of these economic instruments should be to reduce the incidence or risk of exposure to and spread of environmentally hazardous and harmful substances from various consumer goods.
The Inquiry has chosen to focus on proposals that reduce the presence of hazardous substances in people’s home environment. Studies have shown that common sources of hazardous substances in people’s home environment are flame retardants in electronic products and phthalates in flooring and other building materials containing polymers of vinyl chloride (PVC).
The Inquiry has proposed the introduction of two new excise duty regimes. One proposal is an excise duty on certain electronic products and the second proposal is an excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings.
The Inquiry also proposes expanded market surveillance of electronic products, building materials, toys and other consumer goods to reduce the incidence of prohibited flame retardants, phthalates or other prohibited substances in people’s home environment.
Excise duty on certain electronic products
The proposed excise duty on certain electronic products has been designed to make goods that are often used in people’s home environment, and therefore cause a risk of certain hazardous substances being introduced into people’s home environment,
23
Summary |
SOU 2015:30 |
subject to excise duty. The products subject to excise duty are defined using the tariff classification in the European Community’s Combined Nomenclature (CN codes). These include cookers, microwave ovens, refrigerators, freezers, dishwashers, washing machines, dryers, computers, laptops, tablets, vacuum cleaners, cell phones, regular phones, cordless phones, routers, wireless networks, CD players, DVD players, radios, TV sets, TV diodes, computer screens and game consoles.
The excise duty rate will be SEK 8 per kilogram for kitchen appliances and SEK 120 per kilogram for other electronic products. The maximum amount will, however, be limited to SEK 320 per item.
A deduction of 50 per cent of the excise duty should be allowed for electronic products that do not contain additive compounds of bromine, chlorine or phosphorus. For electronic products that contain neither these additive compounds nor reactive added bromine or chlorine compounds, a deduction of 75 per cent of the excise duty should instead be allowed. As all electronic products contain more or less hazardous chemicals, it will not be possible to deduct the full excise duty.
Excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings
The proposed excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings has been designed to make goods made of PVC that constitute a large part of the surface layer in a dwelling subject to excise duty. Such goods represent a high risk of exposure to hazardous substances in people’s everyday environment. The goods subject to excise duty are defined using the tariff classification in the
European Community’s Combined Nomenclature (CN codes). The excise duty will amount to SEK 10 per kilogram of
excisable goods. A deduction of 50 per cent of the excise duty will be allowed for goods that do not contain phthalates included in the candidate list1. A deduction of 75 per cent of the excise duty will be
1 Candidate List of Substances of Very High Concern for Authorisation, published in accordance with Article 59.10 of Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH).
24
SOU 2015:30 |
Summary |
allowed for goods that do not contain phthalates included in the candidate list, or phthalates that are restricted in toys under the REACH Regulation2. Since all goods falling within the scope of the excise duty contain more or less hazardous chemicals, it will not be possible to deduct the full tax.
Increased market surveillance of consumer goods
An additional SEK 15 million per year is proposed for the Swedish Chemicals Agency for use in expanding market surveillance of electronic products, toys and other consumer goods.
Impact of excise duty on certain electronic products
The expected revenue from the excise duty on certain electronic products is estimated at SEK 2.4 billion per year. The authorities’ administrative costs are expected to amount to SEK 14 million per year, while administrative costs for the trade are expected to amount to SEK 27 million per year.
The excise duty will contribute to achieving the national environmental objective ‘A
The excise duty is expected to both decrease the sales of certain electronic products by 4.5 per cent per year and to substitution by electronic products containing less harmful flame retardants.
The excise duty is expected to lead to a transfer to untaxed international eCommerce of 0.4 percentage points of the total sales of certain electronic products.
2 Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH).
25
Summary |
SOU 2015:30 |
Impact of excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings
The expected revenue from the excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings is SEK 38 million per year. The authorities’ administrative costs are expected to amount to SEK 760 000 per year, while administrative costs for the trade are expected to amount to SEK 480 000 per year.
The excise duty is expected to lead to positive health benefits such as reduced risk of asthma, allergies, reproductive disorders, birth defects and liver damage.
The excise duty is expected to lead both to decreased sales of PVC floor, wall and ceiling coverings by 9.2 per cent per year and to substitution by goods that contain less harmful plasticisers.
The excise duty is expected to lead to a transfer to untaxed international eCommerce of 0.11 percentage points of the total sales of PVC floor, wall and ceiling coverings.
Impact of increased market surveillance
More resources for the Swedish Chemicals Agency are expected to result in significantly expanded market surveillance of hazardous substances in products, both in terms of significantly more inspections carried out and in the form of many more products analysed. This is expected to significantly increase the number of prohibited substances discovered in products. This in turn is expected to reduce the occurrence of prohibited substances in consumer products.
26
DEL I
Utredningens förslag
1 Författningsförslag
1.1Förslag till
lag om skatt på viss elektronik
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för viss elektronik.
I denna lag avser hänvisningar till
Innebörden av vissa uttryck
2 § I denna lag avses med
–viss elektronik: sådan vara som är hänförlig till något av de
–bromförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet brom.
–klorförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet klor.
–fosforförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet fosfor.
–homogent material: ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material.
–yrkesmässig verksamhet: en verksamhet som
29
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2.bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings- verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.
–
– tredje land: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde.
– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt
tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.
Skattepliktens omfattning och skattebelopp
3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande
1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,
2.8422 11,
3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,
4.8451 21,
5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,
6.8508 11,
7.8516 50 och 8516 60,
8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,
9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,
10.8521 10 och 8521 90,
11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,
12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt
13.9504 50.
För vara som är skattepliktig enligt första stycket
30
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
För vara som är skattepliktig enligt första stycket 5 eller
Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje stycket ska den skattepliktiga varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.
4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § och de villkor som framgår av 6 § får den skattskyldige i stället för vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt med 75 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
5 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag för skatt enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla någon additivt tillsatt bromförening, klorförening eller fosfor- förening i varans kretskort (exklusive dess komponenter) eller i sådana plastdelar av varan som väger mer än 25 gram.
Vid tillämpning av första stycket ska en enskild bromförening, klorförening eller fosforförening anses vara additivt tillsatt om den är möjlig att extrahera ur materialet i sådan halt som anges i teknisk bilaga till denna lag genom att använda den metod som där anges.
Om varan saknar kretskort ska villkoret i första stycket att varans kretskort inte får innehålla någon additivt tillsatt brom- förening, klorförening eller fosforförening anses vara uppfyllt.
Om varan inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska villkoret i första stycket att sådana plastdelar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon additivt tillsatt bromförening, klorförening eller fosforförening anses vara uppfyllt.
31
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
6 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag för skatt enligt hänvisning till denna paragraf får det homogena materialet i varans kretskort (exklusive dess komponenter) och det homogena materialet i sådana plastdelar av varan som väger mer än 25 gram inte innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet.
Om varan saknar kretskort ska villkoret i första stycket att det homogena materialet i varans kretskort inte får innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet anses vara uppfyllt.
Om varan inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska villkoret i första stycket att det homogena materialet i sådana plast- delar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon brom- förening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet anses vara uppfyllt.
Skattskyldighet och lagerhållare
7 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som
1.godkänts som lagerhållare enligt 9 §,
2.i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar skatte- pliktig vara,
3.i annat fall än som avses i 1, från ett annat
4.vid yrkesmässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §.
8 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktig vara enligt 7 § 4 är,
1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,
2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,
3.om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat
32
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
tillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.
Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 9 §.
9 § Som lagerhållare får godkännas den som i yrkesmässig verk- samhet i Sverige avser att
1.tillverka skattepliktiga varor,
2.från ett annat
3.importera skattepliktiga varor från tredje land, eller
4.från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för åter- försäljning till näringsidkare,
om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.
Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsätt- ningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
10 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår god- kännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 11 § 1 inträder efter konkurs- beslutet.
Skattskyldighetens inträde
11 § Skyldighet att betala skatt inträder
1. för den som är godkänd lagerhållare när
a) skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,
33
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
b)skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detalj- försäljning,
c)skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försälj- ning, eller
d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skatt- skyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,
2. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 2, när den skattepliktiga varan tillverkas,
3. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 3, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,
4. för den som är skattskyldig enligt 8 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 8 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra
Undantag från skattskyldighetens inträde för lagerhållare
12 § Från skattskyldighet för godkänd lagerhållare undantas skatte- pliktig vara som
1.skattskyldighet tidigare inträtt för enligt denna lag,
2.levereras till en köpare i annat land,
3.blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure,
4.lämnas för avfallsåtervinning, eller
5.har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara.
Ersättning för varuprover
13 § Om Skatteverket med stöd av bestämmelser i skatteförfarande- lagen (2011:1244) tar prov på varor i samband med revision eller annars förelägger den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna varuprov ska verket ersätta varans värde. Ersättning ska ske med belopp som motsvarar det pris varan skulle inbringa vid försäljning. Detsamma gäller när Tullverket tar varuprov med stöd av bestämmelser i tullagen (2000:1281).
34
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
Förfarande
14 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom vad som avses i andra stycket, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 8 § är skatt- skyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281).
Överklagande
15 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
35
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
Teknisk bilaga till lagen (2016:0000) om skatt på viss elektronik
I denna bilaga ska anges den metod och de haltgränser som ska användas för att fastställa om skattepliktiga varor ska anses inne- hålla additivt tillsatta bromföreningar, klorföreningar och fosfor- föreningar i den mening som avses i lagen.
Tester behöver genomföras för att ta fram metod och halt- gränser.
36
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till
förordning om skatt på viss elektronik
Härigenom föreskrivs följande.
Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik.
Termer och uttryck
2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på viss elektronik.
Föreskrifter
3 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om skatt på viss elektronik.
Godkännanden och anmälningar
4 § Frågor om lagerhållare prövas av Skatteverket.
Beslut om godkännande av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.
5 § Lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om
1.det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
2.firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
3.det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
a)har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller
b)efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.
37
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
Former för ansökan
6 § Sådan ansökan som avses i 4 § ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
38
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.3Förslag till
lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
I denna lag avser hänvisningar till
Innebörden av vissa uttryck
2 § I denna lag avses med
–golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid: sådan vara som är hänförlig till något av de
–
–yrkesmässig verksamhet: en verksamhet som
1.utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2.bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings- verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.
–
– tredje land: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde.
39
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.
Skattepliktens omfattning och skattebelopp
3 § Skatt, enligt denna lag, ska betalas för varor hänförliga till KN- nr 3918 10.
För vara som är skattepliktig enligt första stycket ska skatt betalas med 10 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt.
4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § och de villkor som framgår av 6 § får den skattskyldige i stället för vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt med 75 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.
5 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla något av nedan uppräknade kemiska ämnen i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.
40
SOU 2015:30 Författningsförslag
Namn |
Förkortning |
|
DEHP |
||
Dibutylftalat |
DBP |
|
Diisobutylftalat |
DIBP |
|
|
||
Bensylbutylftalat |
BBP |
|
Di(grenade |
DIHP |
|
Di(grenade och raka C7- |
|
|
|
C11)alkylftalater |
|
1,2- |
DHNUP |
|
|
Benzendikarboxylsyradipentylester, |
|
|
grenad och rak, |
|
|
ftalat, Dipentylftalat |
|
Diisopentylftalat, diamylftalat |
|
|
|
||
Dipentylftalat |
DPP |
|
Dihexylftalat |
DHP |
6 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla något av nedan uppräknade kemiska ämnen i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.
Namn |
Förkortning |
|
Diisononylftalat |
DINP |
|
Diisodecylftalat |
DIDP |
|
DNOP |
Skattskyldighet och lagerhållare
7 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som
1.godkänts som lagerhållare enligt 9 §,
2.i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar skatte- pliktig vara,
3.i annat fall än som avses i 1, från ett annat
4.vid yrkesmässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §.
41
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
8 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktig vara enligt 7 § 4 är,
1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,
2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,
3.om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat
Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 9 §.
9 § Som lagerhållare får godkännas den som i yrkesmässig verk- samhet i Sverige avser att
1.tillverka skattepliktiga varor,
2.från ett annat
3.importera skattepliktiga varor från tredje land, eller
4.från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för åter- försäljning till näringsidkare,
om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.
Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsätt- ningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
42
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
10 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår god- kännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 11 § 1 inträder efter konkurs- beslutet.
Skattskyldighetens inträde
11 § Skyldighet att betala skatt inträder
1. för den som är godkänd lagerhållare när
a)skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,
b)skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detalj- försäljning,
c)skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försälj- ning, eller
d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldig- heten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,
2. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 2, när den skattepliktiga varan tillverkas,
3. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 3, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,
4. för den som är skattskyldig enligt 8 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 8 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra
Undantag från skattskyldighetens inträde för lagerhållare
12 § Från skattskyldighet för godkänd lagerhållare undantas skatte- pliktig vara som
1.skattskyldighet tidigare inträtt för enligt denna lag,
2.levereras till en köpare i annat land,
3.blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure,
4.lämnas för avfallsåtervinning, eller
5.har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara.
43
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
Förfarande
13 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom vad som avses i andra stycket, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 8 § är skatt- skyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281).
Överklagande
14 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
44
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till
förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
Härigenom föreskrivs följande.
Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Termer och uttryck
2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Föreskrifter
3 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Godkännanden och anmälningar
4 § Frågor om lagerhållare prövas av Skatteverket. Beslut om god- kännande av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.
5 § Lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om
1.det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
2.firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
3.det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
a) har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller
45
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
b) efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.
Former för ansökan
6 § Sådan ansökan som avses i 4 § ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
46
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 § samt 26 kap. 8 § (+ eventuellt också 41 kap. 3 §) skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 kap.
15 § Med punktskatt avses skatt enligt
1.lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
2.lagen (1972:820) om skatt på spel,
3.lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
4.2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
5.lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,
6.lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
7.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,
8.lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
9.lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
10.lagen (1994:1776) om skatt på energi,
11.lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
12.lagen (1999:673) om skatt på avfall,
13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer, och
14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.
13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer,
14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,
15.lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik, och
16.lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
47
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
7 kap.
1 §1
Skatteverket ska registrera
1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,
2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,
4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskatte- lagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och
5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskatte- lagen,
6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat
7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat
8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.
9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
10.den som är skattskyldig enligt
a)lagen (1972:820) om skatt på spel,
b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,
d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
1 Senaste lydelse 2013:369.
48
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,
j) lagen (2000:466) om skatt |
j) lagen (2000:466) om skatt |
|||
på termisk effekt i kärnkrafts- |
på termisk effekt i kärnkrafts- |
|||
reaktorer, eller |
reaktorer, |
|
|
|
k) lagen (2007:460) om skatt |
k) lagen (2007:460) om skatt |
|||
på trafikförsäkringspremie m.m., |
på trafikförsäkringspremie m.m., |
|||
och |
l) 7 § |
1 § |
lagen |
(2016:000) |
|
om skatt på viss elektronik, |
|||
|
eller |
|
|
|
|
m) 7 § |
1 § |
lagen |
(2016:000) |
om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid, och
11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap.
Om den som ska registreras enligt första stycket har en före- trädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
26 kap.
8 §
Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att
lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt |
|
|
|||||
1. lagen |
(1994:1563) |
om |
1. lagen |
(1994:1563) |
om |
||
tobaksskatt, |
lagen |
(1994:1564) |
tobaksskatt, lagen (1994:1564) |
||||
om alkoholskatt, |
eller |
lagen |
om |
alkoholskatt, |
lagen |
||
(1994:1776) om skatt på energi |
(1994:1776) om skatt på energi, |
||||||
och inte ska registreras till följd |
lagen (2016:000) om skatt på viss |
||||||
av 7 kap. 1 §, |
|
|
|
elektronik eller lagen (2016:000) |
|||
|
|
|
|
om |
skatt |
på golvbeläggnings- |
|
material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinyl-
49
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
klorid och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §,
2.16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket, eller
3.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
41 kap.
3 §2
Revision får göras hos
1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),
2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,
3.den som har anmält sig för registrering,
4.den som har ansökt om eller är godkänd för
5.sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §,
6.sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,
7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och
10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt eller
9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt eller
2 Senaste lydelse 2013:369.
50
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
lagen om skatt på energi.
lagen om skatt på energi, och
11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik eller lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid.
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.
51
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.6Förslag till
lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|||||||
|
|
|
|
5 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 §3 |
|
|
|
|
|
|
|
Bestämmelser om skyldighet |
Bestämmelser om skyldighet |
||||||||||
att med anledning av import |
att med anledning av import |
||||||||||
eller införsel som avses i 3 kap. 3 |
eller införsel som avses i 3 kap. 3 |
||||||||||
eller 3 a § betala annan skatt än |
eller 3 a § betala annan skatt än |
||||||||||
tull finns i lagen (1972:266) om |
tull finns i lagen (1972:266) om |
||||||||||
skatt på annonser och reklam, |
skatt på annonser och reklam, |
||||||||||
mervärdesskattelagen (1994:200), |
mervärdesskattelagen (1994:200), |
||||||||||
lagen (1994:1563) om tobaks- |
lagen (1994:1563) om tobaks- |
||||||||||
skatt, |
|
lagen |
(1994:1564) |
om |
skatt, |
lagen |
(1994:1564) |
om |
|||
alkoholskatt och lagen (1994:1776) |
alkoholskatt, lagen (1994:1776) |
||||||||||
om skatt på energi. |
|
om skatt på energi, lagen |
|||||||||
Skatt som avses i första |
(2016:000) om skatt på viss |
||||||||||
stycket |
skall |
fastställas |
och |
elektronik |
och |
lagen |
(2016:000) |
||||
betalas |
enligt |
det förfarande |
om skatt på golvbeläggnings- |
||||||||
som gäller för tull, om inte |
material, väggbeklädnad och tak- |
||||||||||
annat föreskrivits. Om det i |
beklädnad |
av polymerer |
av |
||||||||
beskattningsunderlaget |
för |
vinylklorid. |
|
|
|
||||||
sådan skatt skall ingå tullvärde, |
Skatt som avses i första |
||||||||||
tull |
eller motsvarande avgift |
stycket |
|
ska |
fastställas |
och |
|||||
som fastställts i annan valuta, |
betalas |
enligt |
det |
förfarande |
|||||||
skall |
sådant underlag omräknas |
som gäller för tull, om inte |
|||||||||
till svensk valuta efter den kurs |
annat föreskrivits. Om det i |
||||||||||
som |
|
enligt |
tullagstiftningen |
beskattningsunderlaget |
för |
||||||
gällde den dag som tullvärdet |
sådan skatt ska ingå tullvärde, |
||||||||||
fastställdes. |
|
|
tull |
eller |
motsvarande avgift |
||||||
|
|
|
|
|
som fastställts i annan valuta, |
||||||
|
|
|
|
|
ska |
sådant underlag |
omräknas |
||||
3 Senaste lydelse 2004:117.
52
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag som tullvärdet fastställdes.
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.
53
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.7Förslag till
lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap.
12 §4 Uppgifter och handlingar som avser
1.revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och
2.fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till.
Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades.
Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen
om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades.
Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen (1994:1563) om tobaks- skatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik samt lagen (2016:000) om skatt på golv-
4 Senaste lydelse 2012:775.
54
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
beläggningsmaterial, väggbekläd- nad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet som lager- hållare blev återkallat.
Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.
55
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.8Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 5 § i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
5 §5
På begäran av Tullverket ska sådana uppgifter lämnas ut som avses i 2 kap. 3 §
1.är eller kan antas vara gäldenär enligt tullagstiftningen,
2.är eller kan antas vara skyldig att betala skatt för vara vid import,
3. är eller kan antas vara skatt- skyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. är eller kan antas vara skatt- skyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik eller lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid,
4.avses i 3 §, eller
5.annars är föremål för Tullverkets kontrollverksamhet.
5 Senaste lydelse 2012:895.
56
SOU 2015:30 |
Författningsförslag |
Tullverket har rätt att ta del av sådana uppgifter om enskilda som avses i 2 kap. 3 §
Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2016.
57
Författningsförslag |
SOU 2015:30 |
1.9Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister.
Härigenom föreskrivs att 14 § i förordningen (1999:1134) om belastningsregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
14 §6
Uppgifter ur belastnings- registret om brott mot 3, 4, 6,
Uppgifter ur belastnings- registret om brott mot 3, 4, 6,
6 Senaste lydelse 2014:898.
58
SOU 2015:30 Författningsförslag
skatt, |
lagen |
om |
alkoholskatt |
lagen om tobaksskatt, lagen om |
||
eller lagen om skatt på energi, |
alkoholskatt eller lagen om skatt |
|||||
skattebefriade förbrukare enligt |
på energi, skattebefriade för- |
|||||
lagen |
om |
alkoholskatt |
eller |
brukare enligt lagen om alkohol- |
||
lagen om skatt på energi samt |
skatt eller lagen om skatt på |
|||||
lagerhållare |
enligt |
lagen |
om |
energi samt lagerhållare |
enligt |
|
tobaksskatt eller lagen om skatt |
lagen om tobaksskatt, lagen om |
|||||
på energi. |
|
|
|
skatt på energi, lagen (2016:000) |
||
|
|
|
|
|
om skatt på viss elektronik eller |
|
|
|
|
|
|
lagen (2016:000) om skatt på |
|
|
|
|
|
|
golvbeläggningsmaterial, |
vägg- |
|
|
|
|
|
beklädnad och takbeklädnad av |
|
|
|
|
|
|
polymerer av vinylklorid. |
|
Om den påföljd som dömts ut även avser något annat brott än de som anges i första stycket, ska också uppgifter om det brottet lämnas ut.
Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2016.
59
2Utredningens uppdrag och arbete
2.1Uppdraget
Utredningens uppdrag består enligt direktivet i att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, föreslå det eko- nomiska styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verk- ningsfullt och kostnadseffektivt.
Huvudmotivet för ekonomiska styrmedel inom kemikalie- området ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, t.ex. kläder och hemelektronik.
Om ett styrmedel föreslås ska utredningen redovisa lämplig avgränsning av vilka ämnen som ska omfattas och kriterierna för beskattning. Utgångspunkten ska, som redan angetts, vara att minska risken för exponering och spridning av farliga ämnen som dokumenterat kan förekomma i en grupp av varor. Uppdraget beskrivs närmare i direktivet, bilaga 1.
2.2Utredningens arbete
Utredningen har haft sju sammanträden med experterna. Parallellt med dessa har visst utredningsarbete drivits i mindre grupper.
Förutom de myndigheter som har haft representanter i expert- gruppen har utredningen samrått med representanter från Natur- vårdsverket och Kommerskollegium.
Utredningen har träffat olika bransch- och näringslivsrepre- sentanter vid sammanlagt fyra olika tillfällen och med dem diskuterat uppdraget och inriktningen av utredningens arbete.
61
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2015:30 |
En löpande diskussion har förts med representanter för miljö- och konsumentorganisationer.
Utredningen har låtit göra testmätningar på olika varugrupper för att få en bättre bild av vilka ämnen som förekommer i varor.
62
3 Skatt på viss elektronik
Utredningens förslag: Det införs en punktskatt på viss elektro- nik som ska uppgå till 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Det maximala skattebelop- pet ska dock uppgå till 320 kronor per vara. Det ska finnas möj- lighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom- klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda additiva för- eningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klor- föreningar medges avdrag i stället med 75 procent.
3.1Inledning
Kemikalieskatteutredningen har valt att inrikta sitt arbete på att föreslå åtgärder som syftar till att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta återfinns i människors hem är flamskydds- medel. Dessa ämnen hittas bland annat i damm i hemmen. De flam- skyddsmedel som hittas i damm i hemmen kommer huvudsakligen från i hemmen vanligt förekommande elektronik såsom TV- apparater, datorer, telefoner, m.m. Utredningen föreslår därför en skatt på sådana elektronikvaror, som benämns skatt på viss elektro- nik. Dessa varor används även i andra miljöer än i hemmen, exempelvis i kontorsmiljöer, och orsakar spridning av farliga ämnen även i sådana miljöer. Varorna ska därför omfattas av skatteplikt oavsett var de används. Elektronik som vanligtvis inte används i människors hemmiljö ska däremot inte omfattas av skatteplikt.
En rad flamskyddsmedel är redan förbjudna i elektronik. Dessa medel förekommer trots detta ändå i elektronik på marknaden. För att bättre komma tillrätta med användning av dessa medel föreslår
63
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
utredningen att det parallellt med skatten på viss elektronik ska ske en utbyggnad av dagens kemikalietillsyn av bland annat elektronik. Se kapitel 5.
3.2Skattens konstruktion och storlek
3.2.1Val av skattekonstruktion
Utredningen har valt att använda sig av skattekonstruktionen Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet. Detta är en av fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12. Denna skattekonstruktion bygger på principen att samtliga varor inom avgränsade varugrupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om denne kan visa att vissa listade farliga ämnen inte förekommer i varan.
Denna konstruktion underlättar administrationen och kontrol- len av skatten eftersom samtliga varor inom varugruppen blir skattepliktiga. Utredningen bedömer att skattekonstruktionen är en förutsättning för en fungerande skattekontroll i detta fall. Se även diskussionen i avsnitt 12.1.
3.2.2Skattepliktiga varor
Vilken elektronik som ska vara skattepliktig måste vara tydligt avgränsat. Den som ska betala skatt måste ha klart för sig vilka varor som omfattas av skatteplikt. Ett sätt att avgränsa det skatte- pliktiga området är att avgränsa med hjälp av tulltaxeindelning. Att använda tulltaxeindelningen har flera fördelar, se avsnitt 12.2.4.
De varor som ska vara skattepliktiga definieras med hjälp av tulltaxans indelning i
Det är alltid varans
64
SOU 2015:30 Skatt på viss elektronik
Tabell 3.1 |
|
||
|
|
|
|
|
Exempel på varor: |
Kategori |
|
841810, 841821, 841829, 841830, |
Kylskåp och frysskåp. |
Vitvara |
|
841840 |
|
|
|
842211 |
|
Diskmaskiner |
Vitvara |
845011, 845012, 845019 |
Tvättmaskiner |
Vitvara |
|
845121 |
|
Torktumlare |
Vitvara |
847130, 847141, 847149 |
Datorer, bärbara datorer, |
Övrig elektronik |
|
|
|
läsplattor |
|
8508 11
851650, 851660 851711, 851712, 851718, 8517 62
Dammsugare |
Vitvara |
Spisar, mikrovågsugnar |
Vitvara |
Mobiltelefoner, vanliga tele- |
|
foner, trådlösa telefoner, routrar |
|
och trådlösa nätverk. |
|
8519 |
30, |
8519 50, 8519 81 och |
Övrig elektronik |
|
8519 |
89 |
|
|
|
8521 |
10 och 8521 90 |
Övrig elektronik |
||
8527 |
12, |
8527 13, 8527 19, 8527 |
Radioapparater |
Övrig elektronik |
91, 8527 |
92 och 8527 99, |
|
|
|
852841, 852849, 852871, 852872, |
Övrig elektronik |
|||
852873 |
|
tjocka. |
|
|
852851, 852859 |
Dataskärmar |
Övrig elektronik |
||
950450 |
|
Spelkonsoler |
Övrig elektronik |
|
3.2.3Beskattning utifrån varans vikt
Utredningens förslag är att skatten tas ut per kilo vara. Detta eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer flamskydds- medel. I en studie genomförd av utredningen framkom att stor- leken på varans kretskort, som står för en stor andel av före- komsten av flamskyddsmedel, samvarierar med varans vikt för varor inom gruppen övrig elektronik. Att beskattning sker utifrån varans vikt är därför rimligt.
Vitvaror väger i regel mycket samt har i sammanhanget relativt små kretskort. Kretskorten utgör därför en relativt låg andel av vikten. Detsamma kan antas gälla för den totala mängden flam- skyddsmedel i vitvaror. För att inte vitvaror ska få en oproportion- erligt hög skatt bör därför skattesatserna sättas olika för vitvaror och övrig elektronik. Därför föreslår utredningen en lägre skatte- sats på vitvaror och en högre skattesats på övrig elektronik.
65
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
3.2.4Skattesatser
Syftet med den föreslagna skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En lämplig nivå på skatten är därmed en sådan nivå som medför att förekomsten av och män- niskors exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Skatten ska inte sättas så högt att den i praktiken innebär ett för- bud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir.
Utredningen har bedömt att en rimlig målsättning är att minska försäljningen av viss elektronik som inte får högsta skatteavdrag med i storleksordningen 5 procent. Därefter har förslag på lämpliga skattenivåer tagits fram baserat på tillgänglig pris- och viktstatistik för de aktuella varugrupperna tillsammans med tillgänglig forsk- ning kring priselasticiteter som kan tillämpas på de aktuella varu- grupperna. Vid valet av lämplig utfasningstakt, och därmed lämp- liga skattenivåer, har utredningen bedömt att eftersom det handlar om en helt ny typ av skatt med betydande osäkerhet vad gäller de förväntade effekterna, så bör skattenivåerna inledningsvis sättas förhållandevis lågt. Med låga skattesatser uppstår inte heller så stora konkurrensnackdelar för butiksförsäljning och
3.2.5Ett högsta skattebelopp per vara
Utredningen föreslår ett maximalt skattebelopp per vara. Skälet till detta är att ingen vara ska få en oproportionerligt hög skatt vilket annars skulle kunna bli fallet för vissa tunga varor. Skatt ska betalas med maximalt 320 kronor per skattepliktig vara.
Vad som ska anses utgöra en (1) vara får i varje enskilt fall avgöras enligt den Kombinerade nomenklaturens tolkningsregler, bestämmelser, anvisningar, förklarande anmärkningar, m.m. som finns meddelade i anslutning till den Kombinerade nomenklaturens indelning i avdelningar, kapitel och nummer. Detta innebär exempel- vis att tillbehör som samförpackas och säljs tillsammans med en vara utgör en del av varan och därmed ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt medan tillbehör som säljs separat inte utgör en
66
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
del av varan och följaktligen inte ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt.
3.2.6Differentiering genom skatteavdrag
Genom att ge möjlighet till skatteavdrag kommer skatten på viss elektronik ge en styrande effekt mot mindre farliga flamskydds- medel. Av de hundratals flamskyddsmedel som finns på marknaden är många dåligt studerade och deras miljö- och hälsoeffekter därför inte väl kända. Utredningen har bedömt det som omöjligt att värdera varje flamskyddsmedels farlighet individuellt och i stället försökt kategorisera flamskyddsmedlen i grupper som sinsemellan har olika hög hälso- och miljöpåverkan. Generellt sett kommer den föreslagna skatten styra mot lägre hälso- och miljöeffekter.
Utredningen har efter samråd med expertis delat in flam- skyddsmedel i tre olika grupper. Den första gruppen består av flamskyddsmedel som innehåller
Den andra gruppen består av bromerade eller klorerade flam- skyddsmedel som är reaktivt tillsatta. Även om dessa inte sprider sig lika lätt till den omgivande miljön så är detta en problematisk grupp ämnen som i regel är mycket svårnedbrytbara. Vid förbrän- ning kan dessa ämnen bilda dioxiner. Tetrabromobisfenol A, TBBPA, som är mycket vanligt i kretskort tillhör denna grupp. De skattepliktiga varor som varken innehåller additivt tillsatta före- ningar av brom- klor eller fosfor eller reaktivt tillsatta bromerade eller klorerade föreningar föreslås därför få göra ett skatteavdrag på 75 procent.
Den tredje gruppen är övriga flamskyddsmedel, bland annat oorganiska flamskyddsmedel som i regel bedöms ha lägre miljö-
67
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
och hälsoeffekter. Men inte heller dessa flamskyddsmedel är ofar- liga för människor och miljö. Utredningens förslag innebär att det inte kommer att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga varor bedöms innehålla flamskyddsmedel som alla har mer eller mindre dåliga hälso- och miljöegenskaper samt andra farliga ämnen. Elektronik innehåller så mycket farliga ämnen att den måste sorteras som farligt avfall. Både flamskydds- medel och andra farliga ämnen riskerar att spridas till människors hemmiljö och andra miljöer där människor vistas.
Tabell 3.2 Utredningens förslag på skattesatser på viss elektronik
Varans riskklass |
Vitvaror |
Övrig elektronik |
Maximalt skattebelopp |
Skatt |
8 kr/kg |
120 kr/kg |
320 kr/vara |
Skatt med avdrag 50 procent |
4 kr/kg |
60 kr/kg |
160 kr/vara |
Skatt med avdrag 75 procent |
2 kr/kg |
30 kr/kg |
80 kr/vara |
3.2.7Kemiska ämnen i särskilda delar av utrustningen
Elektronik är en varugrupp som kännetecknas av att varorna är sammansatta av en rad olika delar som består av en rad olika ämnen. Avdragsrätten som baseras på att vissa ämnen inte före- kommer i varan måste anpassas till detta förhållande.
En avdragsrätt som baserar sig på att ämnet inte förekommer på något ställe i varan kan möta praktiska tillämpningsproblem. Efter- som ett ämne kan förekomma på ett mycket stort antal ställen i varan skulle ett sådant avdrag kräva ett mycket stort antal mät- ningar för att fastställa att ämnet inte förekommer i varan.
I stället har utredningen valt en modell där frånvaro av riskflam- skyddsmedel i några i förhand specificerade delar av varan berät- tigar till skatteavdrag. På så sätt minskas behovet av mätningar samtidigt som risken för att olika resultat fås vid två olika mättill- fällen minimeras. De delar som har valts ut är varans kretskort samt plastdelar som överstiger 25 gram eftersom flamskyddsmedel till stora delar återfinns i sådana delar.
68
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
3.2.8Mätteknik och haltgränser
Om ett kretskort eller en plastdel innehåller
Om materialet innehåller något av grundämnena brom eller klor över en haltgräns på 0,1 procent av materialets vikt ska det anses som att materialet innehåller brom- eller klorföreningar. Mätning kan göras med exempelvis
3.3Vem som ska vara skattskyldig
3.3.1Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning, införsel och import
Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt bland de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller skatt på viss elektronik. Som utgångspunkt bör skattskyldigheten placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige.
Skattskyldig ska därmed den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skattepliktiga varor från annat
Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. Bestämmelserna bör därför utformas så att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa ett system med godkända lager- hållare.
69
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
3.3.2Godkänd lagerhållare
Ett system med godkända lagerhållare tillämpas i dag avseende snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, LTS, och för vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Även i den nu upphävda lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel tillämpades ett system med godkända lagerhållare. Utredningen föreslår att ett motsvarande system med godkända lagerhållare införs även för skatt på viss elektronik. Konstruktionen med lager- hållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens inträde skjuts upp då varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för annat ändamål, exempelvis egen användning. Detta innebär att godkända lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.
Den som avser att tillverka, föra in respektive importera skatte- pliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig. I syfte att skatten inte ska medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skatte- pliktiga varor från svenska leverantörer bör också den som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor kunna godkännas som lager- hållare. Även sådana aktörer bör kunna godkännas utan annat sär- skilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig.
I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt LTS och LSE bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anför- tros sådan ställning. Vid prövningen ska Skatteverket göra en bedömning av sökandens lämplighet och det ligger i sakens natur att det med ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i detta sammanhang menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande.
70
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
För den som inte kan godkännas som lagerhållare eller den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande gäller i stället att skattskyldighet inträder redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.
3.3.3Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas
Vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer också han- del med elektronikvaror genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande.
Om sådana inköp sker hos svenska säljare ska varorna beskattas enligt utredningens förslag. Beroende på vilka aktörer som hanterat varorna kan skattskyldighet redan ha inträtt i ett tidigare led i för- säljningskedjan och skatten utgör då en del av det pris som efter- följande led betalar för varorna. Om skattskyldighet inte inträtt i ett tidigare led, vilket normalt sett är fallet om säljaren i ovanstå- ende exempel är godkänd lagerhållare, kommer skattskyldighet att inträda för lagerhållaren med anledning av försäljningen till kon- sument.
Om däremot inköpen sker hos utländska säljare kommer varorna inte att beskattas enligt utredningens förslag. Det finns flera skäl till att utredningen föreslår en sådan ordning.
Ett skäl är den förhållandevis komplicerade utformning som en kemikalieskatt av nödvändighet måste ha. Förslaget om skatt på viss elektronik innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för skatt på varor som inte innehåller vissa kemiska ämnen. För att ta tillvara rätten till avdrag behöver den som är skattskyldig kunna visa att varorna inte innehåller sådana ämnen. Utredningen anser att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestäm- melser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt som den föreslagna skatten på viss elektronik. Förvisso kan företag i andra
71
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
skatter. De nämnda skatterna är harmoniserade inom EU. Beskatt- ningen sker enligt lagstiftningar som utformats enligt bestä- mmelser i
Vidare bedömer utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redo- visas. Så kan vara fallet även med de harmoniserade skatterna som nämndes ovan. Men för dessa skatter är det fråga om att medlems- staterna har ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. För den föreslagna skatten på viss elektro- nik kommer det däremot enbart att vara fråga om ett ensidigt intresse från svenskt håll att andra länder ska vara behjälpliga. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp anser utredningen att en svensk skattelagstiftning (som inte är harmoni- serad inom EU) inte bör utformas på så sätt att Skatteverket ska behöva ta omfattande hjälp från beskattningsmyndigheter i andra länder för att upprätthålla kontrollen av skatten.
När det gäller de harmoniserade skatterna har berörda företag också möjlighet att vända sig till sina nationella myndigheter för att få information och vägledning om vad som gäller angående eventu- ell skattskyldighet i annan medlemsstat. Någon sådan hjälp kan företag i andra
Utredningen har övervägt om bestämmelserna om skattskyldig- het bör utformas på så sätt att någon annan än den utländske säljaren ska anses vara skattskyldig för sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, post- order eller liknande. Utredningen har dock stannat vid bedöm- ningen att detta inte är lämpligt. Utredningen anser att det vore att ställa allt för långtgående krav på fraktförare om dessa skulle vara
72
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
skattskyldiga. Utredningen anser inte heller att de svenska konsumenterna som beställer varor från utländsk säljare bör vara skattskyldiga. Privatpersoner bör inte omfattas av skyldighet att redovisa och betala punktskatt.
Mot bakgrund av de skäl som redovisas ovan anser utredningen att sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, postorder eller liknande inte ska beskattas enligt den föreslagna lagen om skatt på viss elektronik.
3.4Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall
I syfte att varor inte ska bli dubbelbeskattade och för att undvika att skatt ska behöva betalas för varor som inte kommer till sådan användning som motiverar att skatt ska tas ut föreslår utredningen att varor enligt vissa förutsättningar ska vara undantagna från beskattning. Den lagtekniska lösningen att åstadkomma detta är att varorna undantas från skattskyldighetens inträde för den som är godkänd lagerhållare. Följande varor undantas:
vara för vilken skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt,
vara som levereras till köpare i annat land,
vara som blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda hän- delser eller force majeure,
vara som lämnas för avfallsåtervinning, samt
vara som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara
I nu befintliga punktskattelagstiftningar är det vanligt att den typ av skattebefrielser som nämns ovan regleras genom att den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på varor. Utredningen anser att en sådan lagteknisk lösning inte är lämplig för skatten på viss elektronik, se avsnitt 12.2.10.
73
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
3.5Förfarandet vid beskattning
I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast träng- selskatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL.
Utredningen anser att bestämmelserna i SFL ska tillämpas även för skatten på viss elektronik. Därmed gäller att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.
Enligt utredningens förslag ska skatten i vissa fall betalas till Tullverket. I sådana fall är förfarandebestämmelserna i tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.
3.6Företagens administration och egenkontroll
De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Olika företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag kommer att kunna få utförlig och tillförlitlig doku- mentation om utrustningens innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att förlita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredovisningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatte- avdrag.
3.7Ersättningsfrågor och varuprover
Som framgår ovan ska bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, vara tillämpliga för skatten på viss elektronik. I de fall skatten ska betalas till Tullverket är dock bestämmelserna i
74
SOU 2015:30 |
Skatt på viss elektronik |
tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga istället för bestämmelserna i SFL.
I 43 kap. SFL regleras möjligheten till ersättning för kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som företag och enskilda skäligen har behövt för att ta tillvara sin rätt i skatteärenden. Rätt till ersättning prövas efter särskild ansökan. Utredningen anser att det inte behövs någon särskild reglering för sådana kostnader som uppkommer i skatteärenden som avser skatten på viss elektronik. Rätten till ersättning för sådana kostnader får, precis som för andra skatter, avgöras enligt bestämmelserna i 43 kap. SFL.
Av bestämmelserna i SFL följer att Skatteverket har möjlighet att kräva att varuprover lämnas för punktskattekontroll. Att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov framgår av 37 kap. 6 § andra stycket SFL. Av 41 kap. 7 § SFL framgår att vid en revision får revisorn ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Dessa bestämmelser ska tillämpas även för skatten på viss elektronik.
När det gäller varuprover skiljer sig den föreslagna skatten på viss elektronik från andra skattelagstiftningar. Framför allt vad avser värdet på de varor som ska lämnas som varuprov. För skatten på viss elektronik kommer det att vara fråga om varor som i vissa fall betingar höga varuvärden. Varorna kommer också att behöva förstöras i samband med kontrollen eftersom det i annat fall inte är möjligt att analysera vilka kemiska ämnen som varorna innehåller. Enligt utredningens uppfattning är det därför rimligt att det all- männa står för kostnaderna för sådana varuprover. Särskild bestäm- melse om ersättning för varuprov tas därför in i lagen om skatt på viss elektronik. Den myndighet som begär att varuprov ska lämnas ska ersätta värdet av varorna. Myndigheten ska på eget initiativ betala ut ersättningen. Ersättningen ska betalas enligt samma rutiner som gäller för sådan ersättning efter ansökan som nämnts ovan. Ersättningen ska avse belopp som motsvarar det värde varorna skulle inbringa vid försäljning. Om varuprov ska lämnas av skattskyldig som säljer varor till detaljhandlare ska ersättning ske med belopp som motsvarar det pris den skattskyldige skulle sålt varan för till detaljhandlaren, inte med det marknadspris varan säljs för i detaljhandeln. Om varuprov ska lämnas av detaljhandlare ska ersättning ske med belopp som motsvarar det pris detaljhandlaren
75
Skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
skulle sålt varan för till konsument. Ersättning ska således ske med belopp som motsvarar det enskilda företagets pris vid försäljning. Om Skatteverket eller Tullverket begär att varuprov ska lämnas ska myndigheterna ordna med frakt, förvaring, provtagningar m.m. Den som ska lämna varuprov ska således inte behöva drabbas av några kostnader för detta.
3.8Utvärdering och uppdatering
Utredningens bedömning är att om denna skatt införs så ska den vara föremål för löpande utvärdering och uppdatering. Exempel på justeringar som kan komma att behöva göras är:
1)Lägga till eller dra ifrån
2)Ändra på reglerna för rätt till skatteavdrag.
3)Justera skattenivåer.
Utredningen föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen återkommande uppdrag att utvärdera om skatten har avsedd styr- effekt. Sådant uppdrag ska ges när regeringen finner det påkallat men enligt utredningens uppfattning bör det inte ske mer sällan än vart tredje år. Regeringen bör i uppdraget anvisa Kemikalie- inspektionen att redovisa myndighetens bedömning av om skatten har haft avsedd styreffekt samt redovisa eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna. Regeringen bör anvisa Kemi- kalieinspektionen att samråda med Skatteverket och Tullverket vid genomförandet av uppdraget. Enligt utredningens uppfattning bör genomförd utvärdering, tillsammans med eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna, sammanställas i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till Finansdepartementet.
76
4Skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad
och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
Utredningens förslag: Det införs en punktskatt på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Skatten ska uppgå till 10 kronor per kilo vara. Skatteavdrag medges med 50 procent av skatten för de varor som inte innehåller någon av de ftalater som finns uppräknade i lagförslagets 5 §. Uppräkningen av ftalater i 5 § motsvarar de ftalater som är upptagna på den så kallade kandidatförteck- ningen1 i dess lydelse den 1 januari 2015. Skatteavdrag medges med 75 procent av skatten för varor som varken innehåller någon av de ftalater som räknas upp i 5 § eller någon av de ftalater som räknas upp i lagförslagets 6 §. Uppräkningen av ftalater i 6 § motsvarar de ftalater enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till
1Kandidatförteckning över
2Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
77
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
4.1Inledning
Kemikalieskatteutredningen har valt att inrikta sitt arbete på att föreslå åtgärder som syftar till att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta återfinns i damm i människors hem är ftalater. De ftalater som hittas i hemmen kommer till stor del från golv- beläggningar av PVC.3 Utredningen föreslår därför en skatt på varor hänförliga till
En rad ftalater är förbjudna i leksaker. Dessa ämnen förekom- mer trots detta ändå i leksaker på marknaden. För att bättre komma tillrätta med användningen av förbjudna ftalater, föreslår utredningen att det parallellt med skatten sker en utbyggnad av dagens kemikalietillsyn av bland annat leksaker. Se kapitel 5.
4.2Skattens konstruktion och storlek
4.2.1Val av skattekonstruktion
Utredningen har valt att använda sig av skattekonstruktionen Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet. Detta är en av fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12. Denna skattekonstruktion bygger på principen att samtliga varor inom avgränsade varugrupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om denne kan visa att vissa listade farliga ämnen inte förekommer i varan.
Denna konstruktion underlättar administrationen och kontrollen av skatten eftersom samtliga varor inom varugruppen blir skatte- pliktiga. Utredningen bedömer att skattekonstruktionen är en förutsättning för en väl fungerande skattekontroll i detta fall. Se även diskussionen i avsnitt 12.1.
3 KemI Rapport nr 8/13. Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. S. 20. Sundbyberg 2013.
78
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
4.2.2Skattepliktiga varor
Vilka varor som ska vara skattepliktiga måste vara tydligt avgränsat. Den som ska betala skatt måste ha klart för sig vilka varor som omfattas av skatteplikt. Ett sätt att avgränsa det skattepliktiga området är att avgränsa med hjälp av tulltaxeindelning. Att använda tulltaxeindelningen har flera fördelar, se avsnitt 12.2.4.
De varor som ska vara skattepliktiga definieras med hjälp av tull- taxans indelning i
Det är alltid varans
Tabell 4.1
Varugrupp |
|
Golvbeläggningsmaterial, vägg- eller takbekläd- |
3918 10 |
nad av polymerer av vinylklorid |
|
4.2.3Beskattning utifrån varans vikt
Utredningens förslag är att skatten tas ut per kilo vara. Detta eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer farliga ämnen. Att utgå från varans vikt är därför rimligt.
4.2.4Skattesatser
Syftet med den föreslagna skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En lämplig nivå på skatten är därmed en sådan nivå där förekomsten av och människors exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Skatten ska inte sättas så högt att den i praktiken innebär ett förbud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir.
Utredningen har bedömt att en rimlig målsättning kan vara att minska försäljningen av de varor som är skattepliktiga och som inte
79
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
är berättigade till högsta skatteavdrag med i storleksordningen 10 procent. Därefter har förslag på lämpliga skattenivåer tagits fram baserat på beräkningar som bygger på tillgänglig pris- och vikt- statistik för de aktuella varugrupperna samt antaganden om egen- priselasticiteter samt korspriselasticiteter. Vid valet av lämplig utfas- ningstakt, och därmed lämpliga skattenivåer, har utredningen bedömt att eftersom det handlar om en helt ny typ av skatt med betydande osäkerhet vad gäller de förväntade effekterna, så bör skattenivåerna inledningsvis sättas förhållandevis lågt. De före- slagna skattesatserna redovisas i tabell 4.4.
4.2.5Differentiering genom skatteavdrag
Olika additiv ingår i
Utredningen har delat in additiven i tre olika grupper. Den första gruppen består av ftalater som är upptagna på den så kallade kandidatförteckningen till
4 Kandidatförteckning över
80
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
Den andra gruppen består av de ftalater enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till
Den tredje gruppen är övriga additiv, bland annat PVC som innehåller alternativa mjukgörare som exempelvis Dinch eller PVC som inte innehåller mjukgörare. Men inte heller den tredje gruppen är ofarlig för människor och miljö. Utredningens förslag innebär att det inte kommer att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga skattepliktiga varor inne- håller PVC som, tillsammans med de olika additiv som tillsätts för att ge
5 Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
81
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … SOU 2015:30
Tabell 4.2 |
Ftalater på |
||
|
Ftalater upptagna på kandidatförteckningen 1/1 2015 |
||
|
|
|
|
|
Namn |
Eventuell förkortning |
|
|
DEHP |
||
|
Dibutylftalat |
DBP |
|
|
Diisobutylftalat |
DIBP |
|
|
* |
||
|
|
||
|
Bensylbutylftalat |
BBP |
|
|
Di(grenade |
DIHP* |
|
|
Di(grenade och raka |
* |
|
|
|
|
|
|
1,2- |
DHNUP* |
|
|
|
Benzendikarboxylsyradipentylester, |
|
|
|
grenad och rak, |
|
|
|
ftalat, Dipentylftalat |
|
|
Diisopentylftalat, diamylftalat |
* |
|
|
* |
||
|
Dipentylftalat |
DPP* |
|
|
Dihexylftalat |
DHP* |
|
* Sällsynt i byggvaror. |
|
|
|
Tabell 4.3 |
Ftalater som omfattas av punkterna 51 och 52 i bilaga XVII |
||
|
till |
||
|
kandidatförteckningen |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Förkortning |
|
Diisononylftalat |
DINP |
||
Diisodecylftalat |
DIDP |
||
|
DNOP* |
||
*Sällsynt i byggvaror.
6Kandidatförteckning över
7Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
82
SOU 2015:30 Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …
Tabell 4.4 |
Utredningens förslag på skattesatser |
|
|
|
|
|
|
Varugrupp |
|
Skatt |
|
|
|
|
|
Golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av PVC |
3918 10 |
10 kronor/kg |
|
Skatt med avdrag 50 procent |
3918 10 |
5 kronor/kg |
|
Skatt med avdrag 75 procent |
3918 10 |
2,5 kronor/kg |
|
4.2.6Mätteknik och haltgränser
Skatteavdrag kan göras om varan inte innehåller ämnen enligt tabellerna ovan i högre andel än 0,1 procent av varans vikt. Ftalater förekommer i regel i halter om
Med varan avses samtliga delar exklusive förpackning. Till- verkarna av en vara vet vilka mjukgörande medel de använder och kan informera sina kunder om innehållet.
Förekomst av ftalater kan indikeras med ett instrument som använder sig av infraröd strålning, ett så kallat
En sådan mätning går att genomföra på mycket kort tid, ungefär en minut. Detta instrument kan dock ibland ha svårt att ge tydliga besked, exempelvis vid blandningar av olika ftalater eller vid skrov- liga ytor. I sådana fall kan våtkemisk analys behöva genomföras.
Den våtkemiska analysen som kan behöva göras i vissa fall är av standardkaraktär och genomförs av ett stort antal laboratorier. Prisnivån ligger kring 1 000 kronor per analys och tar någon timme eller mer i anspråk för ett väl utrustat laboratorium. Eftersom det finns existerande regleringar som kräver att dessa analyser genom- förs finns det redan standardiserade testpaket på marknaden.
83
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
4.3Vem som ska vara skattskyldig
4.3.1Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning, införsel eller import
Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt i kedjan av de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid. Som utgångspunkt bör skattskyldigheten därmed placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige.
Skattskyldig ska den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skatte- pliktiga varor från annat
Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. Bestämmelserna bör därför utformas så att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa ett system med godkända lager- hållare.
4.3.2Godkänd lagerhållare
Ett system med godkända lagerhållare tillämpas i dag avseende snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, LTS, och för vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Även i den nu upphävda lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel tillämpades ett system med godkända lagerhållare. Utredningen föreslår att ett motsvarande system med godkända lagerhållare införs även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid. Konstruktionen med lager- hållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens
84
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
inträde skjuts upp då varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för annat ändamål, exempelvis egen användning. Detta innebär att godkända lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.
Den som avser att tillverka, föra in respektive importera skatte- pliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig. I syfte att skatten inte ska medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skatte- pliktiga varor från svenska leverantörer bör också den som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor kunna godkännas som lager- hållare. Även sådana aktörer bör kunna godkännas utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig.
I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt LTS och LSE bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anför- tros sådan ställning. Vid prövningen ska Skatteverket göra en bedömning av sökandens lämplighet och det ligger i sakens natur att det med ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i detta sammanhang menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande.
För den som inte kan godkännas som lagerhållare eller den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande gäller i stället att skattskyldighet inträder redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.
85
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
4.3.3Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas
Vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer också handel med golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande.
Om sådana inköp sker hos svenska säljare ska varorna beskattas enligt utredningens förslag. Beroende på vilka aktörer som hanterat varorna kan skattskyldighet redan ha inträtt i ett tidigare led i för- säljningskedjan och skatten utgör då en del av det pris som efter- följande led betalar för varorna. Om skattskyldighet inte inträtt i ett tidigare led, vilket normalt sett är fallet om säljaren i ovanstå- ende exempel är godkänd lagerhållare, kommer skattskyldighet att inträda för lagerhållaren med anledning av försäljningen till kon- sument.
Om däremot inköpen sker hos utländska säljare kommer varorna inte att beskattas enligt utredningens förslag. Det finns flera skäl till att utredningen föreslår en sådan ordning.
Ett skäl är den förhållandevis komplicerade utformning som en kemikalieskatt av nödvändighet måste ha. Förslaget om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för skatt på varor som inte innehåller vissa kemiska ämnen. För att ta tillvara rätten till avdrag behöver den som är skattskyldig kunna visa att varorna inte innehåller sådana ämnen.
Utredningen anser att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestämmelser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt som den före- slagna skatten. Förvisso kan företag i andra
86
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
vissa förutsättningar ska vara skyldiga att betala skatt i en annan medlemsstat. I de fallen är det som regel fråga om att företaget ska betala skatt i den andra medlemsstaten i stället för att betala skatt i den egna medlemsstaten. Det är således inte fråga om en för säljaren främmande typ av skatt som uppkommer med anledning av försäljningen till svenska kunder.
Vidare bedömer utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redo- visas. Så kan vara fallet även med de harmoniserade skatterna som nämndes ovan. Men för dessa skatter är det fråga om att medlems- staterna har ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. För den föreslagna skatten på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid kommer det däremot enbart att vara fråga om ett ensidigt intresse från svenskt håll att andra länder ska vara behjälp- liga. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp anser utredningen att en svensk skattelagstiftning (som inte är harmoniserad inom EU) inte bör utformas på så sätt att Skatte- verket ska behöva ta omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att upprätthålla kontrollen av skatten
När det gäller de harmoniserade skatterna har berörda företag också möjlighet att vända sig till sina nationella myndigheter för att få information och vägledning om vad som gäller angående even- tuell skattskyldighet i annan medlemsstat. Någon sådan hjälp kan företag i andra
Utredningen har övervägt om bestämmelserna om skattskyldig- het bör utformas på så sätt att någon annan än den utländske säljaren ska anses vara skattskyldig för sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, post- order eller liknande. Utredningen har dock stannat vid bedöm- ningen att detta inte är lämpligt. Utredningen anser att det vore att ställa allt för långtgående krav på fraktförare om dessa skulle vara skattskyldiga. Utredningen anser inte heller att de svenska kon-
87
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
sumenterna som beställer varor från utländsk säljare bör vara skattskyldiga. Privatpersoner bör inte omfattas av skyldighet att redovisa och betala punktskatt.
Mot bakgrund av de skäl som redovisas ovan anser utredningen att sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, postorder eller liknande inte ska beskattas enligt den föreslagna lagen om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
4.4Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall
I syfte att varor inte ska bli dubbelbeskattade och för att undvika att skatt ska behöva betalas för varor som inte kommer till sådan användning som motiverar att skatt ska tas ut föreslår utredningen att varor enligt vissa förutsättningar ska vara undantagna från beskattning. Den lagtekniska lösningen att åstadkomma detta är att varorna undantas från skattskyldighetens inträde för den som är godkänd lagerhållare. Följande varor undantas:
vara för vilken skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt,
vara som levereras till köpare i annat land,
vara som blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda hän- delser eller force majeure,
vara som lämnas för avfallsåtervinning, samt
vara som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara
I nu befintliga punktskattelagstiftningar är det vanligt att den typ av skattebefrielser som nämns ovan regleras genom att den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på varor. Utredningen anser att en sådan lagteknisk lösning inte är lämplig för skatten på golv- beläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid, se avsnitt 12.2.10.
88
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
4.5Förfarandet vid beskattning
I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast trängsel- skatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL.
Utredningen anser att bestämmelserna i SFL ska tillämpas även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Därmed gäller att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.
Enligt utredningens förslag ska skatten i vissa fall betalas till Tullverket. I sådana fall är förfarandebestämmelserna i tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.
4.6Företagens administration och egenkontroll
De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Olika företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag får utförlig och tillförlitlig dokumentation om varornas innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att för- lita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredo- visningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatteavdrag.
4.7Ersättningsfrågor och varuprover
Som framgår ovan ska bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, vara tillämpliga för skatten på golvbeläggnings- material, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. I de fall skatten ska betalas till Tullverket är dock bestämmelserna i
89
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
SOU 2015:30 |
tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga istället för bestämmelserna i SFL.
I 43 kap. SFL regleras möjligheten till ersättning för kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som företag och enskilda skäligen har behövt för att ta tillvara sin rätt i skatteärenden. Rätt till ersättning prövas efter särskild ansökan. Utredningen anser att det inte behövs någon särskild reglering för kostnader som upp- kommer i skatteärenden som avser skatten på golvbeläggnings- material, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Rätten till ersättning för sådana kostnader får, precis som för andra skatter, avgöras enligt bestämmelserna i 43 kap. SFL.
Av bestämmelserna i SFL följer att Skatteverket har möjlighet att kräva att varuprover lämnas för punktskattekontroll. Att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov framgår av 37 kap. 6 § andra stycket SFL. Av 41 kap. 7 § SFL framgår att vid en revision får revisorn ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Dessa bestämmelser ska tillämpas även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
4.8Utvärdering och uppdatering
Utredningens bedömning är att om denna skatt införs så ska den vara föremål för löpande utvärdering och uppdatering. Exempel på justeringar som kan komma att behöva göras är:
1)Lägga till eller dra ifrån
2)Ändra på reglerna för rätt till skatteavdrag.
3)Justera skattenivåer.
Utredningen föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen återkommande uppdrag att utvärdera om skatten har avsedd styr- effekt. Sådant uppdrag ska ges när regeringen finner det påkallat men enligt utredningens uppfattning bör det inte ske mer sällan än vart tredje år. Regeringen bör i uppdraget anvisa Kemikalie- inspektionen att redovisa myndighetens bedömning av om skatten har haft avsedd styreffekt samt redovisa eventuella förslag till
90
SOU 2015:30 |
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … |
ändringar av skattebestämmelserna. Regeringen bör anvisa Kemikalieinspektionen att samråda med Skatteverket och Tullverket vid genomförandet av uppdraget. Enligt utredningens uppfattning bör genomförd utvärdering, tillsammans med eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna, sammanställas i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till Finansdepartementet.
91
5Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och övriga konsumentvaror
Utredningens förslag: De föreslagna punktskattelagstiftning- arna bör kompletteras med ökad marknadskontroll av förbjudna ämnen i elektronik, leksaker och andra konsumentvaror. Kemi- kalieinspektionen ges ökade resurser med 15 miljoner kronor per år för marknadskontroll av konsumentvaror. Kommuner och länsstyrelser ska ha möjlighet att skicka in prover för analys till Kemikalieinspektionen.
5.1Inledning
I dag genomför Kemikalieinspektionen marknadskontroll av reglerade ämnen i elektronik, leksaker och andra konsumentvaror som sätts ut på den svenska marknaden. Tillsynens omfattning är enligt utredningens och Kemikalieinspektionens egen bedömning inte tillräckligt omfattande.1 Utredningen har också erfarit att vissa branschorganisationer uttrycker oro för att dagens begränsade marknadskontroll ska snedvrida konkurrensen till oseriösa aktörers fördel.
Denna utrednings skatteförslag inriktas inte mot innehållet av förbjudna ämnen som finns i exempelvis elektronik och leksaker och som också hamnar i människors hemmiljö. För att komma åt förekomsten av förbjudna ämnen föreslås därför en utökad mark-
1 Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013, Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.
93
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
SOU 2015:30 |
nadskontroll av leksaker och elektronik men även av andra varor som kan tänkas bidra med farliga ämnen till människors hemmiljö.
Utredningen har övervägt olika vägar för att stärka efterlev- naden av rådande regleringar och kommit fram till att ökad mark- nadskontroll är den mest framkomliga vägen. Se även en fördjupad analys av olika styrmedel i Kapitel 10. Varför skatt och ökad tillsyn?
5.2Bakgrund
I dag har Kemikalieinspektionen cirka fem årsarbetskrafter för till- syn av varuområdet, främst leksaker, barnartiklar, byggvaror, inred- ning, elektronik, kläder och accessoarer. Kemikalieinspektionen har traditionellt tidigare fokuserat tillsynsverksamheten på kemiska produkter och inte så mycket på kemiska risker från varor. Myn- digheten har dock under de senaste åren med stöd av extra resurser i regeringens uppdrag handlingsplan för en giftfri vardag lagt ökade resurser på marknadskontroll av konsumentvaror.
Inom den operativa tillsynen kontrollerar Kemikalieinspektionen att företag följer de lagar och regler som finns inom Kemikalie- inspektionens tillsynsområde, ser till att eventuella brister åtgärdas och tillhandahåller information som underlättar för företagen att tolka och följa reglerna. Därigenom säkras också att företag som importerar eller tillverkar kemikalier och varor verkar under samma konkurrensmässiga villkor i förhållande till gällande regelverk. I tillsynen kontrolleras att varor som tillhandahålls på marknaden inte innehåller förbjudna ämnen och att ekonomiska aktörer fullgör sina informationsskyldigheter. Kontrollen sker genom granskning av märkning, kemiska analyser och granskning av företagens rutiner och arbetssätt. Kemikalieinspektionen äger ett
I de fall lagstiftningens krav inte är uppfyllda ställs krav på rät- telse som också kan innebära saluförbud om det är motiverat. Vid misstanke om brott överlämnas ärendet till åklagarmyndigheten, i andra fall kan andra sanktioner, till exempel miljösanktionsavgift bli aktuellt.
94
SOU 2015:30 |
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
För varor finns till skillnad från kemiska produkter och bekämpningsmedel inget krav på anmälan till ett register som kan användas för att prioritera tillsynen. Tillsynsarbetet för varor prio- riteras därför utifrån en fastställd strategi2 som baseras på en systematisk bedömning av följande kriterier:
Risk för att människor eller miljön utsätts för skador
Sannolikhet att farligt ämne kan finnas i en vara
Rättsliga och praktiska möjligheter att utöva tillsyn.
Kemikalieinspektionen använder i dag externa analysföretag och har i dag inget eget laboratorium.
Kemikalieinspektionen bedriver i dag tillsynsvägledning till Läns- styrelser och kommuner. Omfattningen av den tillsyn dessa bedriver avseende farliga ämnen i varor är mycket varierande. Kom- muner och länsstyrelser har inget tillsynsansvar för lagen om leksakers säkerhet.
5.3Ökade resurser till marknadskontroll
5.3.1Förstärkt bemanning hos Kemikalieinspektionen
I dag har Kemikalieinspektionen resurser som motsvarar fem hel- tidstjänster som ansvarar för den nationella tillsynen av områdena leksaker, barnartiklar, byggvaror, inredning, elektronik, kläder och accessoarer. Kemikalieinspektionen3 bedömer att behovet uppgår till 20 heltidstjänster. Utredningen delar Kemikalieinspektionens bedömning att kontrollen behöver förstärkas. Utredningen föreslår därför att Kemikalieinspektionen ges resurser att bemanna en nationell enhet bestående av minst 20 inspektörer som endast fokus- erar på marknadskontroll av konsumentvaror.
Den förstärkta bemanningen kommer att möjliggöra ett mer systematiskt arbetssätt. Möjligheten att genomföra enklare kemiska analyser på plats ökar genom inköp av enklare analysutrustning. Dessutom föreslås marknadskontrollens omfattning öka genom att
2Strategi för effektiv tillsyn över kemikalier i varor KemI rapport 4/11. Sundbyberg 2011.
3Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013. Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.
95
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
SOU 2015:30 |
kommuner och länsstyrelser ges möjlighet att skicka in varuprover till Kemikalieinspektionen för enklare standardanalyser.
5.3.2Förstärkt analyskapacitet på Kemikalieinspektionen
Varuanalyser är ett viktigt verktyg för marknadskontrollen, men måste kombineras med inspektörstid för att ge en rättssäker hantering och för att uppnå syftet med lagstiftningen. Kemikalie- inspektionen föreslås få extra resurser för externa varuanalyser från specialiserade laboratorium. I dag bedömer utredningen att de begränsade möjligheterna att genomföra kemiska analyser är ett hinder för Kemikalieinspektionens marknadskontroll.
5.4Möjliga sätt att utveckla marknadskontrollen
Kemikalieinspektionens utökade marknadskontroll föreslås i stort följa det arbete som görs i dag. Utredningen har dock några tankar kring hur arbetet skulle kunna utvecklas i en situation med ökade resurser. Ökade resurser möjliggör fler kemiska analyser av kon- sumentvaror. Både genom att kemikalieinspektionen själv väljer ut varor för kontroll och genom att kommunernas miljö- och hälso- inspektörer ges möjlighet att skicka in varor. Utredningen skulle vilja se en substantiell ökning av antalet kemiska analyser av kon- sumentvaror till i storleksordningen 2 000 kemiska analyser årligen. I första hand avses en inledande analys med
96
SOU 2015:30 |
Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och … |
5.4.1Kommunernas miljö- och hälsoinspektörer
Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen, i linje med den tillsynsvägledning som redan bedrivs i dag, ska erbjuda kommuner och länsstyrelser att skicka in konsumentvaror för kemisk analys. Genom denna ordning möjliggörs med enkla medel att mark- nadskontrollen ökar lokalt och regionalt. Dock ska Kemikalie- inspektionen även fortsättningsvis ha huvudansvaret för att kemi- kalietillsyn bedrivs i hela Sverige.
5.5Förslag på utökade resurser till marknadstillsynen
Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen får ytterligare 15 miljoner kronor per år för att förstärka och utveckla marknadstill- synen. Se tabell 5.1.
Tabell 5.1 Förslag på årliga ökade anslag till Kemikalieinspektionen
|
Mkr/år |
15 inspektörer |
11,7 |
2 000 externa laboratorieanalyser per år |
3 |
Inköp av egen enklare mätutrustning |
0,3 |
97
6 Skattekontroll
Utredningens förslag: Skatteverket får en anslagsökning på 11,7 miljoner kronor årligen samt 9,4 miljoner kronor som ett engångsbelopp för det första året. Tullverket får en anslags- ökning med 2,2 miljoner kronor årligen samt 4,6 miljoner kronor som ett engångsbelopp under det första året.
6.1Skatteverkets kontrollverksamhet
Skatteverket ska precis som för andra skatter vara beskattnings- myndighet för skatten på viss elektronik och skatten på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. I vissa fall då varor importeras ska dock Tullverket vara beskattningsmyndighet i stället för Skatteverket, se avsnitt 6.3.
Skatteverkets befogenheter avseende kontroll av punktskatter regleras i dag i Skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Bestäm- melserna i SFL blir tillämpliga även för utredningens förslag till nya kemikalieskatter.
Befogenheterna består bland annat av möjligheten att förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna punkt- skattedeklaration. De består vidare av möjligheten att under vissa förutsättningar förelägga den som är eller kan antas vara deklara- tionsskyldig, och även vissa andra, att lämna uppgift för att kontrol- lera beskattningen. Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verksamheten.
Kontroller kan ske både hos den skattskyldige och genom att Skatteverket begär in underlag från den skattskyldige, så kallade skrivbordskontroller. En kontroll kan göras med anledning av att
99
Skattekontroll |
SOU 2015:30 |
en inkommen punktskattedeklaration befunnits innehålla fel eller oklarheter. Kontroll kan också göras med anledning av att Skatte- verket på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontroller i syfte att kontrollera att korrekt skatt har redovisats.
Revision är det mest omfattande kontrollverktyget som Skatte- verket förfogar över. Revision utförs normalt på plats hos det revi- derade företaget. Vid revision kontrolleras att de skatterättsliga regelverken följts och relevanta delar av bokföringen och under- lagen till deklarationen granskas.
Kontrollverksamheten av de föreslagna kemikalieskatterna bedöms kunna ske på motsvarande sätt som för övriga punktskat- ter med den skillnaden att det i större utsträckning kommer att vara nödvändigt för Skatteverket att låta genomföra kemiska analyser av varor.
6.1.1Förseningsavgift, ränta, skattetillägg och skönsbeskattning
Den som är skattskyldig ansvarar för att korrekt skatt redovisas och betalas och att det sker i rätt tid. Skatteverket har enligt Skatteförfarandelagens (2011:1244) bestämmelser flera påtryck- ningsmedel till sitt förfogande för att åstadkomma att den skatt- skyldige fullgör sina skyldigheter.
Om deklaration kommer in för sent till Skatteverket kan för- seningsavgift påföras. Avgiften är normalt 500 kronor.
Ränta beräknas dag för dag på saldot på skattekontot. En för sen inbetalning av skatt kan medföra att kostnadsränta ska betalas.
Skattetillägg tas ut om den skattskyldige lämnar en oriktig upp- gift i en deklaration eller någon annan handling som lämnas till ledning för beskattningen. Skattetillägg tas också ut i de fall skatten bestäms skönsmässigt när deklaration inte lämnats. Sådant skatte- tillägg ska dock undanröjas om deklaration därefter lämnas inom två månader. För punktskatter tas skattetillägg i normalfallet ut med 20 procent av den skatt som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits.
Om den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det kan Skatteverket förelägga denne att lämna deklaration. Om före- läggandet inte följs ska Skatteverket bestämma skatten till vad som
100
SOU 2015:30 |
Skattekontroll |
framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i ärendet, så kallad skönsbeskattning.
6.1.2Löpande uppföljning av godkännande som lagerhållare
I och med att de föreslagna skattelagstiftningarna innehåller en konstruktion med godkända lagerhållare kommer Skatteverket behöva ha en löpande uppföljning av dessa godkännanden. Så är fallet även för andra punktskattelagstiftningar som innehåller bestämmelser om godkännanden och återkallelse av godkännanden.
Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsättning- arna inte längre finns eller om lagerhållaren begär det.
Skatteverket kan besluta att återkalla godkännandet antingen med anledning av att de objektiva förutsättningarna inte längre föreligger eller med anledning av att företaget, med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt, inte längre anses vara lämpligt att ha kvar sitt godkännande.
Om företaget inte längre bedriver, och inte heller avser att bedriva, sådan verksamhet som utgör förutsättning för att bli god- känd ska Skatteverket återkalla godkännandet som lagerhållare. De objektiva förutsättningarna för godkännande föreligger i sådana fall inte längre.
Vad som ska föranleda att ett företag, med hänsyn till sina eko- nomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, ska anses vara olämpligt att ha kvar sitt godkännande måste avgöras från fall till fall där samtliga relevanta omständigheter beaktas. Precis som vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i andra punktskatte- lagstiftningar måste lämplighetsprövningen göras utifrån en bedöm- ning av risk för skatteundandragande. Endast de omständigheter, som var för sig eller tillsammans med andra omständigheter, inne- bär risk för skatteundandragande utgör skäl för återkallelse av ett godkännande.
Ett exempel är att företaget inte redovisar och betalar sina skat- ter och avgifter enligt gällande bestämmelser. Ett annat exempel är att företaget inte fullgör andra skyldigheter och förpliktelser gentemot det allmänna och att denna misskötsamhet innebär risk för skatteundandragande. Ett tredje exempel är att företaget har
101
Skattekontroll |
SOU 2015:30 |
sådan bristande ordning på bokföringsmaterial och annan relevant dokumentation att det kan ge upphov till skatteundandragande.
6.2Skatteverkets kostnader
Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare samt för de skattskyldiga som utan att vara lagerhållare yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor eller yrkesmässigt för in skattepliktiga varor från ett annat
Tabell 6.1 |
Initiala kostnader för Skatteverket år 1 |
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
Uppbyggnad av |
3 100 |
|
Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för |
1 600 |
|
laboratorieanalyser |
|
|
Personalkostnader inklusive |
4 700 |
|
Summa: |
|
9 400 |
Tabell 6.2 |
Löpande kostnader för Skatteverket |
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
Personalkostnader inklusive |
9 400 |
|
Årliga |
2 300 |
|
analysinstrument, kostnad för varuprov och laboratorieanalyser |
|
|
Summa: |
|
11 700 |
6.3Tullverket beskattningsmyndighet vid import
Om någon annan än godkänd lagerhållare yrkesmässigt importerar skattepliktiga varor från tredje land är utredningens förslag att Tullverket ska vara beskattningsmyndighet.
102
SOU 2015:30 |
Skattekontroll |
Tullverkets befogenheter avseende kontroll av punktskatter regleras i dag i Tullagen (2000:1281). Bestämmelserna i Tullagen blir tillämpliga även för utredningens förslag till nya kemikalie- skatter.
Befogenheterna består bland annat av möjligheten att förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna punktskattedeklaration i samband med importdeklaration. De består vidare av möjligheten att under vissa förutsättningar före- lägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig, och även vissa andra, att lämna uppgift för att kontrollera beskattningen. Tullverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verk- samheten.
Kontroller kan ske både hos den skattskyldige och genom att Tullverket begär in underlag från den skattskyldige, så kallade skrivbordskontroller. En kontroll kan göras med anledning av att en inkommen punktskattedeklaration befunnits innehålla fel eller oklarheter. Kontroll kan också göras med anledning av att Tull- verket på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontrol- ler i syfte att kontrollera att korrekt tull och skatt har redovisats.
Revision är det mest omfattande kontrollverktyget som Tull- verket förfogar över. Revision utförs normalt på plats hos det revi- derade företaget. Vid revision kontrolleras att de skatterättsliga regelverken följts och relevanta delar av bokföringen och under- lagen till deklarationen granskas.
Kontrollverksamheten av de föreslagna kemikalieskatterna bedöms kunna ske på motsvarande sätt som för övriga punkt- skatter.
6.3.1Tullverkets löpande kostnader
Tullverket har utifrån de
Sammantaget uppgår Tullverkets löpande kostnader för att administrera skatterna till 2,2 miljoner kronor per år.
103
Skattekontroll SOU 2015:30
Tabell 6.3 |
Tullverkets löpande kostnader |
|
|
|
|
|
|
Kostnad |
|
Skatten på viss elektronik, |
Skatten på golvbeläggnings- |
|
|
tkr/år |
material, väggbeklädnad |
|
|
|
och takbeklädnad av PVC, |
|
|
|
tkr/år |
Bedömning av om |
|
|
|
Skatteverket eller Tullverket |
|
|
|
är beskattningsmyndighet |
1 104 |
6 |
|
Kontroll av att rätt skatt |
|
|
|
är inbetald |
|
433 |
2 |
Djupare kontroller |
103 |
11 |
|
Laboratorieanalyser |
81 |
9 |
|
Uppföljning av interna |
|
|
|
kontroller |
|
24 |
3 |
Riskbaserade revisioner |
219 |
24 |
|
Underhåll av |
|
|
|
information till importörer |
|
|
|
och underhåll av instrument |
180 |
20 |
|
Summa: |
|
2 144 |
75 |
6.3.2Tullverkets initiala kostnader
Tullverket kommer att ha en del initiala kostnader med anledning av utredningens förslag. Se tabell 6.2. Under tidsperioden 1 maj 2016 till 31 december 2020 sker en implementering av den nya tull- kodexen som trädde i kraft den 1 november 2013. Detta medför en stor omställning för Tullverket under den kommande femårs- perioden med många tidskrävande projekt som ska genomföras med befintlig personal och budget.
På grund av dessa åtaganden bedömer utredningen att inför- andet av utredningens förslag till nya skatter kräver en högre kostnadskompensation under den första tiden. Efter denna period antas ett datastöd vara på plats som kan ersätta den manuella kontrollen av om deklaranterna är lagerhållare eller inte.
Sammantaget uppgår Tullverkets initiala kostnader till 4, 6 mil- joner kronor.
104
SOU 2015:30 Skattekontroll
Tabell 6.2 |
Tullverkets initiala kostnader |
|
|
|
|
|
|
Kostnad |
|
Skatten på viss elektronik, |
Skatten på golvbeläggnings- |
|
|
tkr/år |
material, väggbeklädnad |
|
|
|
och takbeklädnad av PVC, |
|
|
|
tkr/år |
Merkostnad för bedömning |
|
|
|
av om Skatteverket eller |
|
|
|
Tullverket är beskattnings- |
|
|
|
myndighet innan |
|
|
|
finns på plats |
|
3 313 |
17 |
Ändring i avgiftsföreskrifter |
49 |
5 |
|
Uppbyggnad av |
83 |
12,7 |
|
Utveckling av analysmetodik |
100 |
10 |
|
Inköp av instrument |
|
|
|
till laboratoriet, |
|
450 |
450 |
Intern utbildning |
|
|
|
och information |
|
90 |
10 |
Summa: |
|
4 085 |
505 |
105
7Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
7.1Inledning
En konsekvensanalys är ett strukturerat sätt att redovisa de för- och nackdelar som ett förslag till åtgärd för med sig för samhället som helhet och för olika aktörer.
En konsekvensanalys kan ses som en utvärdering som genom- förs innan man har bestämt sig för om man ska genomföra en åtgärd eller inte. Av naturliga skäl finns det inget exakt data- underlag för en åtgärd som fortfarande bara finns på utrednings- stadiet. Konsekvensanalysen är därför ett försök att beskriva vad som kommer att hända om åtgärden genomförs men analysen är en approximation. Av detta skäl görs i slutet av denna konse- kvensanalys ett antal känslighetsanalyser där de osäkra faktorer som är av störst betydelse för utfallet varieras.
7.2Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras
Syftet med skatten och de övriga åtgärder som analyseras i konse- kvensanalysen är att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö och därigenom begränsa män- niskors exponering av dessa ämnen.
107
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.3Beskrivning av problemet – hälsoeffekter av farliga ämnen i elektronik
7.3.1Flamskyddsmedel och andra ämnen
Elektronik innehåller många farliga ämnen. En grupp farliga ämnen är flamskyddsmedel.1 Eftersom elektronik kan bli varm när den används tillsätts flamskyddsmedel för att den inte ska börja brinna. Det har emellertid visat sig vara svårt att finna flamskyddsmedel som inte har negativa miljö- och hälsoegenskaper.
Flamskyddsmedlens giftighet varierar men de flamskyddsmedel utredningen har funnit effektbeskrivningar av är nästan alla i hög eller mycket hög grad bioackumulerande, d.v.s. de ansamlas i levande organismer.
Även de flamskyddsmedel som i studier har visat sig ha lägst miljö- och hälsoeffekter uppvisar negativa effekter. Exempel på hälsoeffekter som är vanliga hos oorganiska flamskyddsmedel är måttligt cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande effekter samt måttligt negativa effekter på fosterutvecklingen och den neuro- logiska utvecklingen.2
Utöver flamskyddsmedel innehåller elektronik ett mycket stort antal ämnen i form av olika typer av polymerer, mjukgörare, stabi- lisatorer, metaller och så vidare. I Kemikalieinspektionens PM
”Kemiska ämnen i elektroniska komponenter”3 listas i en bilaga på 25 sidor ett antal exempel på komponenter och vilka ämnen dessa består av. Även om varje ämne var för sig inte innebär någon omedelbar risk för konsumenten så innebär det stora flödet av elektronik, där varje produkt innehåller ett stort antal ämnen, sammantaget en hälsorisk. Det stora antalet ämnen gör det dess- utom omöjligt för forskarna att hinna kartlägga alla potentiella risker.
1Kemikalieinspektionen. Kemikalier i varor - Strategier och styrmedel för att minska risken med farliga ämnen i vardagen. 2011 3/11. Sundbyberg 2011.
2EPA, United States Environmental Protection Agency, An alternatives assessments for the flame retardant Decabromodiphenyl ether. (DecaBDE). January 2014.
3Kemiska ämnen i elektroniska komponenter, PM 3/12. Sundbyberg 2012.
108
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.3.2Additivt tillsatta flamskyddsmedel
Det finns skillnader i hur stora hälsorisker som olika flam- skyddsmedel innebär. Additivt tillsatta flamskyddsmedel är inte bundna till materialet lika hårt som reaktivt tillsatta ämnen. Detta innebär att flamskyddsmedlen lättare kan frigöra sig från materialet och i högre utsträckning hamna i människors hemmiljö. Resultatet blir en ökad risk för exponering för farliga kemikalier med negativa hälsoeffekter som följd. Det finns bromerade och klorerade flam- skyddsmedel som tillsätts additivt men även fosforbaserade flamskyddsmedel och oorganiska flamskyddsmedel.
Bromerade flamskyddsmedel uppvisar, beroende av exakt identi- tet, ett brett spektrum av toxiska effekter, till vilka hör sköld- körteleffekter, fortplantningstoxiska egenskaper, utvecklingstoxi- citet och möjligen cancerframkallande effekter.4 Användningen av denna typ av flamskyddsmedel har minskat, hur mycket är oklart. Klorerade flamskyddsmedel används inte lika mycket men uppvisar liknande egenskaper. Additivt tillsatta fosforbaserade flamskydds- medel är fortfarande vanliga. Fosforbaserade flamskyddsmedel uppvisar inbördes olikheter men, enligt EPA:s bedömning, har alla undersökta medel en hög eller mycket hög persistens. De flesta har en måttlig cancerogen effekt, några visar måttliga gentoxiska, reproduktionsstörande och neurologiska effekter, flera har mycket hög eller hög giftighet för vattenlevande organismer som ofta dessutom är kronisk.
7.3.3Bromerade och klorerade flamskyddsmedel
Det vanligaste flamskyddsmedlet i kretskort är i dag Tetrabromobis- fenol A. Den tillsätts reaktivt i själva plasten vilket innebär att den inte frigörs lika lätt som flamskyddsmedel som tillsätts additivt. Tetrabromobisfenol A har av den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA bedömts ha en väldigt hög akut giftighet
4 EFSA (2014) Brominated flame retardants http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/bfr.htm (updated March 11, 2014, Accessed March 12, 2015 och DiGangi, J., Blum, A., Bergman, Å., de Wit, C.A., Lucas, D., Mortimer, D., Schecter, A., Scheringer, M., Shaw, S., Webster, T.F., (2010), San Antonio Statement on brominated and chlorinated flame retardants, Environmental Health Perspectives, 118,
109
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
för vattenlevande organismer, en hög kronisk giftighet för vatten- levande organismer, en hög persistens, en måttligt hög cancerogen effekt, en måttligt utvecklingsstörande effekt samt en måttligt irriterande effekt på ögon.5Andra, reaktivt tillsatta bromerade och klorerade flamskyddsmedel, uppvisar liknande negativa hälso- och miljöeffekter. Dessutom kan klor och brom bilda giftiga dioxiner vid förbränning vilket exempelvis kan ske om det börjar brinna i en bostad.
7.3.4Oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel
Det finns även andra typer av flamskyddsmedel som exempelvis oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel som bedöms ha mindre skadliga miljö- och hälso- effekter.
7.4Val av styrmedel att analysera
7.4.1Val av skattekonstruktion
En kemikalieskatt kan konstrueras på flera olika sätt. I kapitel 12 diskuteras flera olika grundkonstruktioner för en kemikalieskatt.
Den första konstruktionen, Skatt på kemiska produkter, passar inte för elektronik eftersom elektronik inte är någon kemisk produkt.
Skattekonstruktionen Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier har övervägts av utredningen. Emellertid bedömdes att denna konstruktion skulle vara svår för myndighet- erna att kontrollera eftersom det varken framgår på varan, förpack- ningen eller på annat sätt vilka elektroniska varor som innehåller de farligaste flamskyddsmedlen. Myndigheterna skulle vara beroende av att genomföra kemisk analys för att kunna fastställa om en vara är skattepliktig eller inte. Att kontrollera presumtiva skattskyldiga som valt att inte deklarera sina elektriska varor skulle bli mycket
5 EPA, United States Environmental Protection Agency, An alternatives assessments for the flame retardant Decabromodiphenyl ether. (DecaBDE). January 2014.
110
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
resurskrävande. Särskilt som det skulle finnas små incitament för den skattskyldige eller för tillverkaren att hjälpa till att få fram information om varans innehåll.
Den tredje skattekonstruktionen, Skatt på avgränsade varu- grupper med lägre skatt vid lägre farlighet, bedöms däremot vara lämplig. I och med att viss elektronik vid en sådan konstruktion, alltid omfattas av skatteplikt och den som vill yrka på skatteavdrag själv måste kunna styrka rätten till avdrag finns det ett tydligt incitament för en god dokumentation. Eftersom både den skatt- skyldige och varans tillverkare har intresse av att få fram dokumentationen kommer systemet att fungera bättre än om de som bidrar med information om kemikalieinnehållet istället riskerar högre skatt. Det som är nackdelen med denna skattekonstruktion är att samtliga varor beskattas inom den aktuella varugruppen. När det gäller viss elektronik är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller ett antal mer eller mindre farliga ämnen. Se avsnitt 7.3.1
Utredningen har inte övervägt att införa en skatt enligt den fjärde skattekonstruktionen: fiskal skatt med möjligheten att göra kemikalieavdrag, då detta anses ligga utanför utredningens direktiv.
7.4.2Alternativa åtgärder
Denna konsekvensutredning tar upp de alternativa styrmedel som utredningen, utöver utredningens eget förslag, bedömer vara mest lämpliga för att nå syftet att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö och därigenom begränsa människors exponering av dessa ämnen. Dessutom analyseras över- siktligt effekterna av ett nollaternativ. Konsekvensanalysen omfat- tar en analys av följande styrmedel:
1)Kemikalieskatt på elektronik
2)Kraftsamling för fler farliga flamskyddsmedel i
3)Ökad marknadskontroll av hemelektronik.
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
111
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
Här följer resonemang om varför olika styrmedel har valts ut eller inte. Se även kapitel 10.
7.4.3Fler förbjudna ämnen i elektronik i
Det första alternativa styrmedlet i konsekvensanalysen är att Sverige satsar stora resurser för att övertyga övriga medlemsstater inom EU om att
Denna konsekvensutredning omfattar endast åtgärder som Sverige har rådighet över. Det innebär att konsekvensanalysen inte beskriver effekterna av ett ändrat
7.4.4Förbud av farliga flamskyddsmedel i Sverige – utgår
Utredningen utreder inte frågan om kemikaliereglering av elektro- nik på nationell nivå eftersom Sverige som medlem av EU är för- bundet att följa
7.4.5Ökad marknadskontroll
Vid mätningar framkommer att en mindre del av den konsument- elektronik som säljs i dag fortfarande innehåller förbjudna flam- skyddsmedel. Förekomsten av de allra farligaste flamskyddsmedlen skulle kunna minskas genom ökad marknadskontroll. En sådan åtgärd bedöms emellertid inte leda till någon styrning mot mindre farliga medel bland de flamskyddsmedel som är tillåtna.
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
112
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.4.6Nollalternativet
Nollalternativet i denna konsekvensanalys är att Sverige fortsätter med nuvarande nivå av ansträngningar för att få fler farliga flam- skyddsmedel förbjudna i elektronik genom en utvidgning av
7.5Antal företag som berörs
Enligt Kemikalieinspektionen fanns det år 2013 cirka 1 300 företag som tillverkade elektronik i Sverige samt cirka 4 600 företag som importerar elektronik. Av dessa bedömer Kemikalieinspektionen8 att 10 procent tillverkar eller importerar sådana varor som är intressanta för deras tillsyn. Detta skulle innebära sammantaget 130 tillverkande företag. Dessa uppgifter kan jämföras med de cirka 2 000 företag som har registrerat sig hos Naturvårdsverket som importörer eller tillverkare av elektronik enligt de bestämmelser som följer av
Utifrån statistik från Tullverket framgår att 908 företag som är stora, medelstora och små importörer importerar viss elektronik från tredje land för mer än 100 000 kronor per år. Dessa företag för ofta även in elektronik till Sverige från andra
Sammantaget bedömer utredningen att 130 tillverkande och 908 importerande företag berörs löpande av förslaget medan ytterligare 2 060 importerande företag berörs vid något eller några tillfällen per år. Företag som importerar viss elektronik för mindre än 10 000
8Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013, Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.
9Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE).
10Mailkontakt, Pär Ängerheim, Naturvårdsverket,
113
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
kronor per år antas inte lägga ner någon administration utöver den tid som de redan i dag lägger ner på att exempelvis förtulla sina varor.
Tabell 7.1 |
Antal berörda företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årlig import från 3:e land |
Antal |
|
Stora importörer |
|
100 |
23 |
|
Medelstora importörer |
1 mkr 100 mkr |
301 |
||
Små importörer |
|
100 000 kr |
1 mkr |
584 |
Med enstaka |
|
|
|
|
importtillfällen.11 |
10 000 kr |
100 000 kr |
1 080 |
|
Med enstaka införsel |
|
|
|
|
tillfällen från EU12 |
|
|
1 08013 |
|
Tillverkare |
|
|
|
130 |
|
|
Summa: |
|
3 198 |
7.6Administrativa kostnader för företag
7.6.1Tillverkarnas kostnader
Beräkningarna utgår från 130 tillverkande företag. Av dessa antas 30 företag vara stora tillverkare och 100 företag vara mindre till- verkare.
11Ej lagerhållare.
12Ej lagerhållare.
13Antaget värde.
14Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
114
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
vara, inklusive administration och materialkostnader. Alla 130 till- verkande företag antas vara lagerhållare som kommer att behöva lägga ner tid på dokumentation och inbetalning av skatten varje månad. Större företag antas lägga ner 8 timmar per månad och små företag 2 timmar per månad. Timpriset är satt till 400 kronor. Både små och stora företag antas få kostnader för att utbilda sin personal under år 1. Se tabell 7.2 och 7.3.
7.6.2Importörernas kostnader
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
115
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
|
Tabell 7.2 |
Beräkning av administrativa merkostnader |
|
|
||||||
|
|
för skattskyldiga företag år 1 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Typ av företag |
Antal |
Antal |
Kostnad |
Administra- |
Utbildning, |
Totalkostnad |
||||
|
företag, |
stick- |
per prov, |
|
tion, |
kronor |
år 1, kronor |
|||
|
|
st |
prover, |
kronor |
kronor |
|
|
|||
|
|
|
st |
|
|
|
|
|
|
|
Med stor import |
23 |
|
50 |
10 000 |
|
115 200 |
7 500 |
622 700 |
||
Med medelstor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
301 |
|
2,0 |
10 000 |
|
38 400 |
5 000 |
63 400 |
||
Med liten import |
584 |
|
0,1 |
10 000 |
|
9 600 |
2 500 |
13 100 |
||
Med enstaka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
importtillfällen.16 |
1 307 |
|
|
|
|
|
1 200 |
400 |
1 600 |
|
Stor tillverkare |
30 |
|
3,0 |
10 000 |
|
38 400 |
5 000 |
73 400 |
||
Liten tillverkare |
100 |
|
0,3 |
10 000 |
|
9 600 |
2 500 |
15 100 |
||
Samtliga företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 573 500 |
|
|
Tabell 7.3 |
Beräkning av administrativa merkostnader |
|
|
||||||
|
|
för skattskyldiga företag år 2 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Typ av företag |
Antal |
|
Antal |
Kostnad |
Administration, |
Totalkostnad |
|||
|
|
företag, |
stick- |
per prov, |
kronor |
år 1, kronor |
||||
|
|
st |
|
prover, |
kronor |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
st |
|
|
|
|
|
|
Med stor import |
|
23 |
|
25 |
10 000 |
38 400 |
288 400 |
||
|
Med medelstor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
301 |
|
1 |
10 000 |
38 400 |
48 400 |
|||
|
Med liten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
import |
584 |
|
0,05 |
10 000 |
9 600 |
10 100 |
|||
|
Med enstaka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
importtillfällen.17 |
1 307 |
|
0 |
|
|
|
1 200 |
1 200 |
|
|
Stor tillverkare |
|
30 |
|
1,5 |
10 000 |
38 400 |
53 400 |
||
|
Liten tillverkare |
|
100 |
|
0,15 |
10 000 |
9 600 |
11 100 |
||
|
Totalkostnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
26 505 600 |
16Ej lagerhållare.
17Ej lagerhållare.
116
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.6.3Administrativa kostnader sammantaget
Sammantaget blir företagens administrativa kostnader 41 mil- joner kronor år 1 och 27 miljoner kronor år 2 och kommande år.
7.6.4Effekter på arbetstillfällen
Förutom ökade administrativa kostnader förväntas försäljningen, av viss elektronik, i svenska butiker och
7.6.5Effekter för småföretag
Små företag antas få merkostnader på cirka 1 200 till 10 000 kronor per år. Denna kostnad avser i huvudsak utgifter för administration av skatten. Mindre företag antas i huvudsak förlita sig på sina leve- rantörers dokumentation och antas endast i undantagsfall anlita laboratorium för kemisk analys.
7.6.6Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till småföretag
Små företag är särskilt beroende av att få tydlig information om den nya skatten så att tiden för att administrera den minimeras. Eftersom informationen till övervägande del kommer att efter- frågas från Skatteverket är det viktigt att Skatteverket utbildar sin personal så att de kan svara på dessa frågor.
7.6.7Tidpunkt för införande och behov av informationsinsatser
Företagen bör i god tid få ta del av de nya skattereglerna, vad som krävs av dem och få information om vad som händer om reglerna inte följs. Företagen kan behöva informationsmaterial om de nya
18 Minskningen blir större än minskningen för den totala försäljningen.
117
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
skattereglerna översatta till olika språk för att kunna skicka ut till sina underleverantörer.
7.7Effekter på försäljning,
7.7.1Antaganden
Utredningen har byggt upp en egen beräkningsmodell för att kunna uppskatta skattens effekter på försäljningen av elektronik som innehåller flamskyddsmedel i olika skatteklasser samt hur för- säljningen av elektronik via olika försäljningskanaler påverkas. Beräkningsmodellen omfattar en rad antaganden. Egenpriselasti- citeten har satts till
Modellen tar även hänsyn till korspriselasticiteten, det vill säga hur försäljningen av en vara påverkas av att andra varor får ett för- ändrat pris. Korspriselasticiteten har antagits vara 1,5. Detta efter- som det är relativt lätt för konsumenten att välja en annan försälj- ningskanal eller en lägre beskattad vara.
Både värdet för egenpriselasticiteten och korspriselasticiteten är osäkra och omfattas därför också av en känslighetsanalys i slutet på detta kapitel.
Av
19Eienhauer, Joseph G. and Principe, Kristina E. Price Knowledge and Elasticity, Journal of Empirical Generalisations in Marketing Science, Vol 12, No.2.
20
118
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
stickprovsundersökning visar att 75 procent av varorna har krets- kort som innehåller brom. Det vanligaste bromerade flamskydds- medlet i kretskort är TBBPA som är reaktivt tillsatt. För andra plastdelar i elektronik ser det annorlunda ut. För att få en bild av situationen har utredningen konsulterat en branschexpert.21 Utifrån detta samt utredningens egen bedömning antas att 30 procent av varorna kommer att få betala elektronikskatt utan avdrag, 65 pro- cent av varorna antas få betala skatt med rätt till avdrag på 50 procent av skatten och 5 procent av varorna antas få rätt till avdrag på skatten med 75 procent. Då det råder osäkerhet om dessa upp- gifter har två alternativa scenarier tagits fram. Se känslighets- analyserna i avsnitt 7.16.
Skatten beräknas höja prisnivån med i genomsnitt 7,5 procent vid full skatt. Beräkningarna av den genomsnittliga skattenivån utgår från beräkningar som bland annat bygger statistik från SCB från 2013 för de aktuella varugrupperna. Se bilaga 2 och 4.
Tabell 7.4 Sammanställning över värden och antaganden
|
Grundscenario |
Egenpriselasticiteter elektronik |
|
Korspriselasticitet elektronik |
1,5 |
Andel |
21 % |
Andel svensk |
15 % |
Andel utländsk |
6 % |
Andel elektronik som får elektronikskatt utan avdrag |
30 % |
Andel elektronikskatt som får skatteavdrag med 25 procent |
65 % |
Andel elektronik som får skatteavdrag med 50 procent |
5 % |
Genomsnittlig skattenivå innan avdrag |
7,5 % |
7.7.2Minskad försäljning av elektronik
Skatten beräknas leda till en minskad försäljning av viss elektronik. Effekten beräknas bli störst för den elektronik som får högst skatt medan den bedöms bli procentuellt lägre för de varor som får lägre skatt. Totalt sett förväntas elektronikförsäljningen gå ner med 4,5
21Muntligt meddelande, Emma Nolte, TCO Development. Februari 2015.
22Joseph G. Eienhauer, Kristina E. Principe, Price Knowledge and Elasticity, Journal of Empirical Generalisations in Marketing Science, 2009, Vol 12, No.2.
119
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
procent. Försäljningen mätt i procent av den ursprungliga totala försäljningen för olika varukategorier efter att skatten införts har beräknats med hjälp av följande formel:
, = , ö + , ö ∗ [∆ ∗ + (∆̅̅̅̅
− ∆ ) ∗ ]
där A är försäljningsandelen i procent, i anger en viss varukategori,
∆P anger den procentuella prisförändringen (för respektive vara i samt i genomsnitt för samtliga varor) och ε anger elasticiteter (egenpris- respektive korspriselasticiteter). Se även bilaga 3.
Tabell 7.5 Beräkning av effekter av skatten på försäljningen av olika varukategorier och försäljningen via olika försäljningskanaler
Andel varor som/med: |
Utgångsvärde |
Efter skattens |
Skillnad |
|
|
införande |
|
Säljs i svenska butiker |
79 % |
74,9 % |
|
Säljs via svensk |
15 % |
14,2 % |
|
Säljs via utländsk |
6 % |
6,4 % |
0,4 % |
Full skatt |
30 % |
26,7 % |
|
Skatteavdrag 1 |
65 % |
63,7 % |
|
Skatteavdrag 2 |
5 % |
5,1 % |
0,1 % |
Summa: |
100 % |
95,5 % |
7.7.3Ökad
Skatten antas leda till en ökning av
120
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.7.4Tillverkning, import och export
Den svenska tillverkningen av de aktuella varugrupperna uppgår enligt SCB till 6,0 miljarder kronor för år 2013. Av tillverkningen antas 75 procent gå på export medan 25 procent antas säljas i Sverige och därmed omfattas av skatten. Skatten förväntas minska försäljningen av de inhemskt tillverkade varorna med 5,5 procent (den inhemska tillverkningen antas ej säljas via utländsk
Nettoimporten för de aktuella varugrupperna uppgår enligt utredningens beräkningar utifrån SCB:s statistik till 35 miljarder kronor. Skatten väntas leda till att konsumtionen av viss elektronik totalt sett går ner med 4,5 procent. Detta innebär att importen minskar med 1,6 miljarder kronor.
Exporten påverkas inte då elektronik som ska exporteras inte kommer att omfattas av beskattning i Sverige.
7.8Substitutionseffekter
Skatten kommer att gynna substitution till varor som innehåller flamskyddsmedel som har mindre skadliga miljö- och hälsoeffekter.
Utredningen har försökt undvika så kallad falsk substitution genom att använda sig av så övergripande och breda definitioner att samtliga flamskyddsmedel omfattas av definitionerna. Detta elimi- nerar risken för att ett ämne som liknar ett annat inte omfattas. Dock har beskattningen fått utgå från respektive grupps genom- snittliga skadlighet vilket i enskilda fall kan innebära substitution från ett mindre farligt till ett något farligare ämne. I stort kommer dock skatten styra åt rätt håll.
Kemikalieinspektionen föreslås få resurser för att regelbundet utvärdera och föreslå ändringar av skatten och kan i samband med detta föreslå revideringar av definitionerna för vilka ämnen som inte får förekomma för att ge rätt till skatteavdrag. På så sätt finns det en möjlighet att korrigera eventuella skevheter i systemet.
121
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.9
7.9.1
Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.
Punktskatter som inte är harmoniserade
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper, se avsnitt 12.3.1. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskatte- direktivet, direktiv 2008/118/EG23. Av artikel 1.3 i punktskatte- direktivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets til- lämpning. Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.
Den skatt som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot annan medlemsstat. Den före- slagna skatten innebär inte heller att redovisning och betalning av skatt ska ske i samband med att varor fysiskt passerar gränsen från annan medlemsstat till Sverige. Därmed är den föreslagna skatten på viss elektronik enligt utredningens bedömning förenlig med de krav som ställs upp i punktskattedirektivet.
Tekniska standarder och föreskrifter
Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommissionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i direktiv 98/34/EG24. I detta direktiv finns bestämmelser om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
Utredningen bedömer att den föreslagna skatten på viss elekt- ronik bör anmälas till europeiska kommissionen enligt ovan
23Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
24Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
122
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
nämnda förfarande eftersom bestämmelserna om rätt till avdrag innebär att den som är skattskyldig behöver information om varor- nas innehåll. Det kan avse information som inte är nödvändig för andra ändamål. För att tillgodogöra sig rätten till skatteavdrag kan den som är skattskyldig behöva efterfråga denna information från tillverkare och leverantörer i andra
Fri rörlighet och konkurrens
Den skatt som nu föreslås ska betraktas som en sådan intern skatt eller avgift som regleras i artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlemsstater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex.
Utredningens förslag har utformats så att det ska vara objektivt och
Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av
123
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
när det är fråga om liknande varor i den mening som avses i artikel 110 första stycket FEUF. Sådana olika beräkningsmetoder är emellertid förenliga med unionsrätten endast om de motiveras av mål som är förenliga med
Utredningens bedömning är att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 7.1 syftar skatten till att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik i människors hem- miljö och därigenom begränsa människors exponering av dessa ämnen. Således motiveras skatten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. Kriterierna är objektivt utformade och kopplade till de kemiska ämnen som förekommer i produkterna. Ett
Statsstödsregler
Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel
124
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
Utredningen gör bedömningen att den föreslagna skatten på viss elektronik inte innebär ett selektivt gynnande av vissa företag eller viss produktion. Den föreslagna skatten utgör därmed inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening.
Den föreslagna skatten på viss elektronik har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. De kriterier för urval som har använts är:
–Att varorna används dagligen eller varje vecka. Varor som används mer sällan innebär en mindre risk för exponering efter- som varorna avger mer ämnen när de används och blir varma.
–Att varorna normalt sett förvaras i hemmet. Varor som normalt sett förvaras i förråd eller garage har i normalfallet inte tagits med.
–Att varorna innehåller en stor viktandel kretskort. Kretskort står för en stor andel av innehållet av flamskyddsmedel. Varor som behandlar ljud, bild eller stora mängder data har i regel en större andel kretskort än enklare elektroniska produkter.
Utredningens förslag till skatt på viss elektronik har utformats så att de varor som möter ovan nämnda kriterier ska omfattas av skatteplikt. Elektronikvaror som i genomsnitt används mer sällan, normalt förvaras i garage eller förråd eller vanligtvis innehåller en mindre mängd kretskort omfattas inte av skatteplikt eftersom de innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.
Inte heller ska andra varor än elektronikvaror omfattas av skatteplikt. Frågan är då om det finns andra varor, än elektronik- varor, som bidrar till exponering av flamskyddsmedel i människors hemmiljö? Stoppade möbler och textilier kan vara behandlade med flamskyddsmedel, men vanligtvis bara om de är avsedda att användas i offentliga miljöer.25 Detta innebär att möbler och textilier som behandlats med flamskyddsmedel i normalfallet inte hamnar i bostäder. Därmed innebär flamskyddsmedel i möbler och textilier en
25 http://www.kemi.se/flamskyddsmedel
125
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
lägre risk för att farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö än flamskyddsmedel i elektronik.
Samtliga varor som omfattas av skatteplikt likabehandlas vid til- lämpningen av den föreslagna skatten. Alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas också lika vid tillämpningen av den föreslagna skattelagstiftningen.
Andra varor omfattas inte av beskattning enligt den föreslagna skatten på viss elektronik eftersom de inte uppfyller ovan nämnda kriterier och därmed innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär således inte att det införs ett undantag från skattens tillämpning. Den föreslagna skatten innebär därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer andra varor.
7.9.2
Även inom
Utredningen anser att den föreslagna skatten inte strider mot detta förbud. Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att inhemskt tillverkade varor och importerade varor belastas med lika hög skatt.
7.10Påverkan på de offentliga finanserna
7.10.1Skatteintäkter
En kemikalieskatt skulle resultera både i ökade intäkter i form av skatteintäkter, och i form av ökade administrativa utgifter, för det offentliga. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Beräkningarna utgår från statistik från SCB för de aktuella
126
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
något över åren. Det kan även finnas brister i SCB:s data. Ingen känslighetsanalys har gjorts för denna effekt men allmänt kan sägas att om försäljningen år 2016 skulle ligga 10 procent över försälj- ningen år 2013 så ska intäkterna räknas upp med 10 procent.
I ett andra steg har siffrorna delats upp i fyra kategorier: För- säljning av vitvaror till hushåll respektive företag samt försäljning av övrig elektronik till hushåll respektive företag. För att få fram andelen som har sålts till företag respektive hushåll har antaganden för respektive
I ett tredje steg antas hur stor andel av varornas vikt som kom- mer att omfattas av skatten, det vill säga ligger under skattens tak på 40 kilo för vitvaror och 3 kilo för övrig elektronik. Vilka antaganden som har gjorts för respektive
I ett fjärde steg antas hur stor del av varorna som kommer få högsta skatt, skatt med avdrag 1 eller skatt med avdrag 2. Denna skattning är osäker och omfattas därför av en känslighetsanalys i avsnitt 7.16.
I ett femte steg beräknas bruttoskatteintäkterna för de fyra olika kategorierna med hjälp av följande formel:
|
|
|
|
|
|
|
|
Ä |
= ∗ |
|
∗ [8 ∗ + 4 ∗ 1 |
+ 2 ∗ 2 |
] |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
där j anger respektive kategori, VIKT anger den totala vikten i kg
för samtliga varor i respektive kategori, anger andel av
varornas vikt som hamnar under maxtaket, där 8,4 och 2 är olika
skattenivåer och där , 1 ℎ 2 anger andelen varor i
respektive skattekategori. För övrig elektronik byts 8,4 och 2 ut mot 120, 60 och 30.
I ett sjätte steg beräknas nettoskatteintäkterna genom att skatte- intäkterna från hushåll multipliceras med 1,25 för att spegla att även intäkterna från moms ökar medan skatteintäkterna från före- tagens inköp multipliceras med 0,78 för att spegla att ökade kost- nader för företagen leder till lägre bolagsskatteintäkter från dessa.
127
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
I ett sjunde steg beräknas hur stora skatteintäkterna blir med hänsyn till att försäljningen av viss elektronik väntas minska på grund av skatten. I och med att försäljningen minskar sjunker även skatteintäkterna. Uppgifterna av hur försäljningen påverkas hämtas från tabell 7.5.
Slutligen antas att skatteundandragandet från skatten är 10 pro- cent. Sammantaget ger detta skatteintäkter på 2,4 miljarder kronor årligen. Se tabell 7.6 samt 7.7.
Tabell 7.6 Skatteintäkter innan förändring av marknaden, Mkr/år
|
Ton |
Andel |
Andel |
Andel |
Andel |
Brutto- |
Netto, |
|
försålda |
av vikt |
med full |
med |
med |
skatte- |
skatte- |
|
varor i |
under |
skatt |
avdrag |
avdrag |
intäkter, |
intäkter, |
|
Sverige |
tak |
|
1 |
2 |
mkr |
mkr |
|
per år |
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
58 976 |
90 % |
30 % |
65 % |
5 % |
271 211 |
33 9013 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
14 744 |
90 % |
30 % |
65 % |
5 % |
67 803 |
52 886 |
företag |
|
|
|
|
|
|
|
IT- |
21 375 |
84 % |
30 % |
65 % |
5 % |
1 375 149 |
1 718 936 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
IT företag |
13 737 |
84 % |
30 % |
65 % |
5 % |
883 721 |
689 302 |
Summa |
|
|
|
|
|
|
2 800 138 |
128
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
Tabell 7.7 |
Skatteintäkter efter förändring av marknaden, Mkr/år |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ton |
Andel |
Andel |
Andel |
Andel |
Brutto- |
Netto, |
|
försålda |
av vikt |
med full |
med |
med |
skatte- |
skatte- |
|
varor i |
under |
skatt |
avdrag |
avdrag |
intäkter, |
intäkter, |
|
Sverige |
tak |
|
1 |
2 |
tkr |
tkr |
|
per år |
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
56 325 |
90 % |
28 % |
67 % |
5 % |
254 581 |
318 226 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
Vitvaror |
14 081 |
90 % |
28% |
67 % |
5 % |
63 645 |
49 643 |
företag |
|
|
|
|
|
|
|
IT- |
20 415 |
84 % |
28 % |
67 % |
5 % |
1 290 830 |
1 613 538 |
privatpersoner |
|
|
|
|
|
|
|
IT företag |
13 119 |
84 % |
28 % |
67 % |
5 % |
829 535 |
647 037 |
Summa: |
|
|
|
|
|
|
2 628 444 |
Summa med |
|
|
|
|
|
|
|
hänsyn taget |
|
|
|
|
|
|
|
till skatte- |
|
|
|
|
|
|
|
undandragande |
|
|
|
|
|
|
|
10 % |
|
|
|
|
|
|
2 365 600 |
7.10.2Skatteverkets administrativa kostnader
Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare. Dessa antas bli cirka drygt 1 000 stycken. Detta bygger på antagandet att 130 tillverkare samt 908 företag med en import av viss elektronik från tredje land som överstiger 100 000 kronor per år blir godkända lagerhållare. Dess- utom blir Skatteverket beskattningsmyndighet för de uppskatt- ningsvis 1 080 företag som varje år för in viss elektronik från andra
Det innebär att Skatteverket initialt ska bygga upp lämpliga administrativa rutiner,
Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller,
129
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
förslag på punktskatter. Utredningen antar att 95 procent av dessa kostnader avser skatten på viss elektronik. Se tabell 7.9.
Tabell 7.8 |
Initiala kostnader för Skatteverket år 1 |
|
|
|
|
|
|
Tkr |
Uppbyggnad av |
2 790 |
|
Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för |
1 440 |
|
laboratorieanalyser |
|
|
Personalkostnader inklusive |
4 230 |
|
Summa: |
|
8 460 |
Tabell 7.9 |
Löpande kostnader för Skatteverket |
|
|
|
|
|
|
Tkr |
Personalkostnader inklusive |
8 930 |
|
Årliga |
2 185 |
|
analysinstrument, kostnad för varuprov och laboratorieanalyser |
|
|
Summa: |
|
11 115 |
7.10.3Tullverket
Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skattskyldiga som inte är godkända lagerhållare och som importerar skatte- pliktiga varor till Sverige från tredje land. Det som utmärker denna grupp är att den är stor, den uppgår till cirka 4 000 skattskyldiga, samt att de flesta inte kommer behöva deklarera mer än en eller två gånger per år. Det rör sig i regel om företag eller myndigheter som har en helt annan huvudverksamhet än att importera viss elektro- nik.
Tullverket bedömer att de kommer att ha initiala kostnader på 4,1 miljoner kronor. Tullverket ges medel att köpa in den labora- torieutrustning som krävs för att kunna genomföra de test som krävs för att kunna kontrollera skatten.
För att löpande administrera samt kontrollera dessa skattskyl- digas deklarationer föreslås att Tullverket tilldelas resurser mot- svarande 2,1 miljoner kronor per år.
130
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
Tabell 7.10 Initiala kostnader för Tullverket, år 1
|
Tkr |
Merkostnad för bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är |
|
beskattningsmyndighet innan |
3 313 |
Ändring i avgiftsföreskrifter |
49 |
Uppbyggnad av |
114 |
Utveckling av analysmetodik |
100 |
Inköp av instrument till laboratoriet, |
450 |
Intern utbildning och information |
90 |
Summa: |
4 116 |
Tabell 7.11 Löpande kostnader för Tullverket |
|
|
|
|
Tkr |
Bedömning av om Skatteverket eller Tullverket |
|
är beskattningsmyndighet |
1 104 |
Kontroll av att rätt skatt är inbetald |
433 |
Djupare kontroller |
103 |
Laboratorieanalyser |
81 |
Uppföljning av interna kontroller |
24 |
Riskbaserade revisioner |
219 |
Summa: |
2 144 |
7.10.4Kemikalieinspektionen
Regeringen ska enligt utredningens förslag ge Kemikalieinspek- tionen i uppdrag att utvärdera och föreslå uppdateringar av skatten. Detta bör göras regelbundet men inte mer sällan än vart tredje år. Kemikalieinspektionens kostnader för detta antas uppgå till 300 000 kronor i genomsnitt årligen.
7.11Effekter på skatteundandragande
Utredningen ser ingen anledning till att denna skatt skulle bli före- mål för ett större skatteundandragande än andra skatter. Ett antagande om 10 procents skatteundandragande har använts. Jämfört med andra punktskatter där skattenivån utgör ett betydligt större påslag på priset så är de föreslagna skattenivåerna beskedliga vilket minskar risken för skatteundandragande.
131
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.12Fördelningseffekter, jämställdhet och integration
Skatten leder till att viss elektronik blir dyrare. Utredningen saknar statistik över hur inköpen av viss elektronik ser ut för olika inkomstskikt. Istället har två räkneexempel tagits fram för att ge en bild av hur skatten kan slå. För ett låginkomsthushåll som köper en bärbar dator som väger 3 kilo, med rätt till skatteavdrag med 50 procent för vilken skatt plus extra moms inbetalats skulle skatten innebära en utgiftsökning på cirka 225 kronor. För ett hög- inkomsthushåll som köper två bärbara datorer, en router och en spelkonsol, alla med en vikt under 3 kilo och med en sammanlagd vikt på 10 kilo i samma skatteklass, skulle merkostnaden uppgå till cirka 750 kronor.
Förslaget på kemikalieskatt ger hälsoeffekter som är positiva för båda könen. De företag som drabbas hårdast av skatten är små företag som importerar eller tillverkar elektronik. Då företag i högre utsträckning drivs av män och stora delar av hemelektronik- branschen kan antas vara mansdominerad så torde förslaget slå mot fler företag som drivs av män än sådana som drivs av kvinnor.
Utrikesfödda drabbas av samma negativa hälsoeffekter som inrikes födda gör. I vilken mån utrikesfödda i högre grad driver företag som importerar eller tillverkar elektronik är okänt för utredningen. Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag är bra för både kvinnor och män samt både för inrikes födda och utrikesfödda.
7.13Hälso- och miljöekonomiska vinster
Hälsoekonomiska studier av de kostnader som miljögifter medför har visat på stora samhällsekonomiska kostnader. Orsaken är att miljögifter är något som hela befolkningen berörs av och som orsakar sjukdom och lidande som värderas högt i samhällseko- nomiska beräkningar. Detta innebär att även om endast en mino- ritet faktiskt drabbas av faktiska diagnoser av ett visst ämne så blir ändå de sammanlagda kostnaderna för vårdkostnader, inkomst- bortfall, lidande och död stora. Detta forskningsfält är emellertid fortfarande i sin linda och det finns få studier gjorda. En inter- nationell litteraturöversikt för några år sedan visade på endast 57
132
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
vetenskapliga publiceringar som berörde samhällsekonomiska kostnader av kemikaliers effekter på hälsan 26.
Skatteförslaget bedöms leda till att försäljningen av viss elektro- nik minskar samt att det sker en förskjutning mot varor som inne- håller farliga flamskyddsmedel till varor som innehåller mindre farliga flamskyddsmedel. Detta innebär att de flamskyddsmedel samt övriga farliga ämnen som denna elektronik skulle ha innehållit inte får möjlighet att spridas i människors hemmiljö eller till miljön. Detta innebär en hälsovinst. Storleken på denna hälsovinst är oklar. Hälsovinsten består i att frekvensen av de sjukdomar som farliga ämnen i elektronik orsakar sjunker. Detta i sin tur leder till lägre vårdkostnader, minskat arbetskraftsbortfall och minskat lidande.
I detta avsnitt jämförs effektiviteten av de olika föreslagna åtgärderna. För att kunna göra det så behövs ett fiktivt värde på hur stor hälsovinsten skulle bli av att alla flamskyddsmedel från viss elektronik försvann från våra hem. Då det inte finns något sådant värde har utredningen studerat liknande studier. Den studie som befunnits mest lämplig att använda i detta sammanhang används för att visa på vilken tänkbar storleksordning det fiktiva värdet bör ha. Eftersom det i detta fall rör sig om ett mycket osäkert värde så har känslighetsanalyser gjorts för både högre och lägre värden på hälso- vinsten. Se avsnitt 7.16.
7.13.1Fiktivt värde på hälsokostnaderna
Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av flamskyddsmedel i elektro- nik, har utredningen använt en svensk studie27om hälsokostnaderna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE,
DDT och PCB är klassiska förbjudna miljögifter, MMP är en nedbrytningsprodukt av ftalaten DMP medan PFNA är ett per-
26Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals, United Nations Environment Programme, 2013. http://www.unep.org/chemicalsandwaste/UNEPsWork/Mainstreaming/CostsofInactionIni tiative/tabid/56397/Default.aspx
27Se bilaga 5.
133
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
flourerat ämne. Inget av dessa ämnen används som flamskydds- medel men de har till viss del liknande kemisk struktur och lik- nande egenskaper som en del flamskyddsmedel har.
Studien bygger på uppgifter från den så kallade PIVUS- studien28, som omfattar drygt 1 000 kvinnor och män i Uppsala. Vid 70 års ålder genomgick de en omfattande hälsokontroll med bland annat mätningar av insulin- och blodsocker. De lämnade också blodprover för analys av ett stort antal miljögifter. Hälso- kontrollen visade att 119 personer hade typ
Tabell 7.12 Hälsoekonomiska kostnader för diabetes och hjärtsjukdom som kan kopplas till olika kemiska ämnen i blodet, Sverige mdr kr/år
Diagnos |
Ämnesgrupp/ämne |
Årlig kostnad för |
|
|
historiska utsläpp |
|
|
år 2014: |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
PCB153 |
2,8 mdr |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
7,5 mdr |
|
Diabetes samt hjärtsjukdom |
MMP |
3,3 mdr |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
PFNA |
1,1 mdr |
Diabetes samt hjärtsjukdom |
Kombinationen av ovanstående |
11,2 mdr |
Sammantaget rör det sig om stora kostnader. Kostnaderna för ett kemiskt ämne kopplat till två diagnoser uppgår till
Utredningen har utifrån detta tagit fram ett fiktivt värde för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som exponer- ingen för farliga ämnen, inklusive samtliga flamskyddsmedel, från viss elektronik orsakar. Detta fiktiva värde har bedömts ligga mellan
28 Se bilaga 5.
134
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
1 till 10 miljarder kronor årligen i Sverige. I ett medelscenario antas 3 miljarder kronor årligen. Detta fiktiva värde bygger inte på att det rör sig om samma ämnen eller samma diagnoser utan om liknande ämnen som innebär liknande diagnoser. Detta fiktiva värde är osäkert och därför har känslighetsanalyserar gjorts för de beräk- ningar som påverkas.
7.13.2Antaganden
Diskonteringräntan har satts till tre procent. Det fiktiva värdet för den årliga hälsokostnaden för farliga ämnen från viss elektronik har i medelscenariot antagits ligga på 3 miljarder kronor per år, se avsnitt 7.13.1. Vidare antas att viss elektronik som inte innehåller reaktiva flamskyddsmedel, brom eller klor bidrar med en fjärdedel (0,25) så stor hälsokostnad som viss elektronik som innehåller additivt tillsatta flamskyddsmedel som innehåller brom, klor och fosfor (1,0). Hälsokostnaden från viss elektronik som innehåller additivt tillsatt brom eller klor antas bidra med hälften så stor hälsokostnad som elektronik med reaktivt tillsatta flamskydds- medel (0,5). Den totala fiktiva hälsokostnaden för farliga ämnen i viss elektronik har sedan fördelats ut på varje procentenhets försäljning av viss elektronik, det vill säga ett linjärt samband antas. Fördelningen utgår från hur stor relativ hälso- och miljöpåverkan respektive kategori flamskyddsmedel antas ha respektive hur stor andel av försäljningen respektive kategori elektronik som innehåller olika kategorier flamskyddsmedel antas stå för. Observera att dessa beräkningar bygger på antaganden. Se tabell 7.13.
135
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
Tabell 7.13 Fiktiv hälsoekonomisk vinst av minskad försäljning av en procentenhet av viss elektronik. Mkr /år
|
Elektronik |
Elektronik |
Elektronik |
Elektronik utan |
|
utan rätt till |
med rätt till |
med rätt till |
rätt till avdrag |
|
avdrag |
avdrag 1 |
avdrag 2 |
ersätts med |
|
|
|
|
elektronik med |
|
|
|
|
rätt till avdrag 1 |
Fiktiv hälsoekonomisk vinst |
|
|
|
|
av minskad försäljning av |
|
|
|
|
en procentenhet av viss |
|
|
|
|
elektronik, scenario medel. |
|
|
|
|
Mkr/år |
47 |
24 |
12 |
24 |
Beräkningarna är gjorda för en
7.13.3Fiktiv hälsovinst av nollalternativet
Nollalternativet innebär att Sverige inte vidtar någon åtgärd alls utöver det som redan görs i dag. Emellertid antas EU:s medlems- stater gemensamt införa förbud av ytterligare flamskyddsmedel motsvarande 5 procent av marknadsandelen år 10. Innan dess antas ingenting hända. Förbudet antas omfatta additivt tillsatta flam- skyddsmedel, utan rätt till skatteavdrag, och dessa antas bytas ut mot flamskyddsmedel som ger rätt till avdrag med 50 procent De administrativa kostnaderna för såväl företag som myndigheter är svåra att uppskatta. Däremot har den fiktiva hälsokostnaden för den förmodade utvidgningen av
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
136
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik
Tabell 7.14 Fiktiv hälsovinst av nollalternativet år 1 15 enligt scenario medel. Administrativa kostnader ingår ej. Mkr
År 1 |
9 per år |
År 10 15 per år |
NNV hela perioden |
Fiktiv hälsovinst , mkr/år |
0 |
120 |
500 |
7.13.4Fiktiva hälsoekonomiska vinster av skatteförslaget
Skattens effekt på försäljningen av olika kategorier av elektronik har beräknats med hjälp av grundantagandena i tabell 7.4. Hänsyn har tagits till att även nollalternativet innebär en viss förbättring från och med år 10. Detta förklarar skillnaden i effekt för år
Slutligen har de fiktiva hälsoekonomiska vinsterna av skatten beräknats både per år och i summerat nettonuvärde för hela perioden. Som tabellen visar så blir det fiktiva nettonuvärdet högt för detta förslag.
Tabell 7.15 Beräkning av nettonuvärdet av den fiktiva hälsovinsten av skatteförslaget för scenario medel
Fiktiva hälsoeffekter |
Elektronik utan |
Elektronik med |
Elektronik med |
Summa, |
skatten |
rätt till avdrag |
rätt till avdrag |
rätt till avdrag |
Mkr |
|
|
1 |
2 |
|
Minskad försäljning år |
0,1 % |
|
||
Minskad försäljning år 10- |
|
|
|
|
15netto med hänsyn till |
|
|
|
|
nollalternativet |
0,1 % |
|
||
Fiktiv hälsonytta per år, |
|
|
|
|
år 1 9. Mkr/år |
154 |
32 |
180 |
|
Fiktiv hälsonytta per år, |
|
|
|
|
år 10 15 , Mkr/år |
131 |
38 |
168 |
|
Nettonuvärde fiktiv |
|
|
|
|
hälsonytta år |
|
|
|
2 183 |
137
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
7.13.5Kostnader och nyttor –
Detta alternativ innebär att Sverige genomför en omfattande sats- ning på att få fler farliga flamskyddsmedel än i nollalternativet för- bjudna inom ramen för
Detta förslag har få konsekvenser år 1 till 9. Kostnaderna består av utredningsarbete och förhandlingsarbete. Dessa antas uppgå till cirka 1,5 miljon kronor per år. Åtgärden förväntas inte resultera i miljö- och hälsoeffekter förrän efter cirka 10 år. Sverige antas genom sitt arbete få ytterligare flamskyddsmedel förbjudna vilket skulle påverka innehållet av flamskyddsmedel i 5 procent av hemelektroniken. Detta leder till en fiktiv hälsovinst på 120 miljoner kronor per år enligt scenario medel. Detta förslag leder inte till någon minskad försäljning av hemelektronik.
Alternativet antas leda till ökade kostnader för företag med 5 miljoner kronor per år. De ökade kraven förväntas leda till ett större behov av dokumentationskontroll och kemiska analyser eftersom de förbjudna ämnena antas vara tillåtna i elektronik i andra delar av världen än EU.
Tabell 7.16 Samhällsekonomiska effekter av svensk satsning på
År 1 |
9 per år |
År 10 15 per år |
NNV hela perioden31 |
Administrativa kostnader företag |
0 |
||
Administrativa kostnader |
0 |
||
myndigheter |
|
|
|
Fiktiv hälsovinst, scenario medel, |
0 |
120 |
690 |
Mkr |
|
|
|
Summa, Mkr |
|
|
660 |
30Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
31Diskonterade värden.
138
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.13.6Kostnader och nyttor – Ökad marknadskontroll
Alternativet innebär att stora resurser läggs på marknadskontroll av elektronik. Sju nya inspektörer anställs på Kemikalieinspektionen och får bland annat i uppgift att eliminera förekomsten av för- bjudna flamskyddsmedel i elektronik. Detta antas innebära en mer- kostnad på 4,6 miljoner kronor per år. Åtgärden antas få ner före- komsten av förbjudna flamskyddsmedel från runt två procent i dag till noll. Detta leder till en fiktiv hälsovinst på 47 miljoner kronor per år enligt scenario medel. Detta förslag leder inte till någon minskad försäljning av hemelektronik.
Den betydligt mer aktiva marknadskontrollen förväntas leda till att företagen förstärker sitt dokumentationsarbete samt gör fler kemiska stickprov än i dag. Den sammanlagda kostnaden för det antas uppgå till 10 miljoner kronor per år.
Tabell 7.17 Samhällsekonomiska effekter av åtgärden ökad marknadskontroll år 1 15 enligt scenario medel. Mkr
År 1 |
9 per år |
År 10 15 per år |
NNV hela perioden |
Administrativa kostnader företag |
10 |
10 |
|
Administrativa kostnader |
4,6 |
4,6 |
|
myndigheter |
|
|
|
Fiktiv hälsovinst |
47 |
47 |
800 |
Summa |
|
|
612 |
7.14Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter
7.14.1Jämförelse av de olika alternativen
Uppgifter för att genomföra beräkningarna i detta avsnitt är häm- tade från tidigare delar av kapitlet. Se avsnitt 7.6, 7.10. och 7.13. En jämförelse av de olika samhällsekonomiska effekterna av de olika åtgärderna (effekterna från nollalternativet borträknade) visar att en skatt ger störst positiv nettonuvärdeseffekt eftersom den fiktiva hälsovinsten blir så stor. Däremot är skatteförslaget det förslag som innebär högst administrativa kostnader för både företag och myndigheter. Om ett förslag med låga administrativa kostnader ska väljas så är det att Sverige ska satsa på att få till ett utökat EU-
139
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
SOU 2015:30 |
förbud. Att kostnaderna blir så låga i detta fall hänger delvis ihop med att alla medlemsstater inom EU samtidigt inför likadana regler på en gång vilket gör att tillverkare över hela världen förmodas förändra innehållet i sina produkter.
Att marknadskontrollen inte ger större effekt beror på att utredningen bedömer att förekomsten av förbjudna flamskydds- medel är relativt låg i dag (2 procent). Däremot kommer förbättrad marknadskontroll att minska förekomsten av andra förbjudna och reglerade ämnen såsom bly, kadmium och kvicksilver i elektronik. Dessa effekter är dock inte medräknade i sammanställningen nedan.
Nollalternativet har inte kunnat analyseras eftersom kostnad- erna för detta alternativ inte är kända. Dock har positiva hälso- effekter som härrör från nollalternativet räknats bort från övriga alternativ.
Tabell 7.18 Samhällsekonomiskt nettonuvärde, exklusive nollalternativets effekter för tre förslag år 1 15. Mkr
|
Adm |
Adm myndigheter |
Fiktiv |
NNV år 1 15 |
|
företag |
år 1 15 |
hälsovinst |
|
|
år 1 15 |
|
scenario |
|
|
|
|
medel |
|
|
|
|
år 1 15 |
|
Skatteförslaget |
2 183 |
1 667 |
||
Sverige satsar |
690 |
661 |
||
på |
|
|
|
|
Ökad marknadskontroll |
800 |
612 |
7.15Kemikalieskatt – effekter vid olika skattesatser, skattebaser och avdragsnivåer
I detta avsnitt modelleras några olika förändringar av skatteför- slaget för att visa hur ändringarna påverkar utfallet av skatten. I scenario Skatt hög har skatteuttaget per vara dubblerats medan det har halverats i scenario Skatt låg. Som framgår av tabellen leder minskad försäljning vid en högre skatt till att skatteintäkterna inte ökar helt proportionellt med skattehöjningen. Se tabell 7.19.
En oönskad effekt av den höga skattenivån är att utrikes e- handeln ökar mer än i huvudscenariot, 0,8 procentenheter. Försälj- ningsminskningen blir 9 procent. En hög skatt ökar risken för att
140
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
den kan bli betraktad som oproportionerlig, särskilt på varor med hög vikt men ett lågt pris.
En lägre skatt än vad utredningen föreslår leder till lägre skatte- intäkter men lika höga administrativa kostnader.
Tabell 7.19 Effekter av högre och lägre skattenivå.
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt hög |
Skatt låg |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 365 |
4 422 |
1 221 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
0,4 % |
0,8 % |
0,2 % |
Minskning varor med full skatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,1 % |
0,2 % |
0,1 % |
Total försäljningsminskning |
I scenario Skatt med större avdrag ges större skatteavdrag så att skattenivåerna vid avdrag 1 blir 30 procent och vid avdrag 2 blir 5 procent av full skatt. I Scenario Skatt utan avdrag differentieras inte skatten alls. Skatteintäkterna sjunker om skatteavdragen blir större. Styrningen bort från varor utan rätt till skatteavdrag blir något större.
En skatt utan avdrag ger kraftigt ökade skatteintäkter. De administrativa kostnaderna skulle sjunka kraftigt. Däremot kom- mer skatten inte styra mot elektronik med mindre farliga flam- skyddsmedel. Den hälsoeffekt som uppstår kan istället förklaras av att inköpen av viss elektronik minskar.
141
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
Tabell 7.20 Effekter av högre skatteavdrag respektive inga skatteavdrag
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt med större |
Skatt utan |
|
|
avdrag |
avdrag |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 366 |
1 822 |
3 674 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
0,4 % |
0,3 % |
0,6 % |
Minskning varor med full skatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
0,1 % |
||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,1 % |
0,0 % |
|
Total försäljningsminskning |
I scenario Större skattebas har fler
I alternativ Mindre skattebas har istället skattebasen reducerats med 50 procent. I detta scenario sjunker skatteintäkterna. De löp- ande administrativa kostnaderna förväntas sjunka i ungefär samma utsträckning som skatteintäkterna.
Tabell 7.21 Effekter av 50 procent större respektive mindre skattebas
Variabler: |
Huvudmodell |
Större |
Mindre |
|
|
skattebas |
skattebas |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 366 |
3 549 |
1 183 |
Administrativa kostnader företag per år, |
|
|
|
år 2 15 |
|||
Administrativa kostnader myndigheter |
|
|
|
per år, år 2 15 |
142
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.16Känslighetsanalyser
I detta avsnitt görs ett antal känslighetsanalyser. Den första visar hur nettonuvärdet av de olika styrmedelsförslagen påverkas om den fiktiva hälsovinsten blir större eller mindre än vad som antas i huvudmodellen, det vill säga scenario medel. Det framgår av tabel- len att nettonuvärdet, det vill säga det sammanlagda värdet med hänsyn taget till en diskonteringsränta, över en 15 års period blir positivt i samtliga tre scenarier.
Tabell 7.22 Känslighetsanalyser av nettonuvärdet för scenario låg, medelhög eller hög fiktiv hälsokostnad
NNV32 adm |
NNV adm |
NNV Fiktiv hälsovinst |
NNV |
|
företag |
myndigheter |
scenario låg |
år 1 15 |
|
år 1 |
15 |
år 1 15 |
år 1 15 |
|
Skatteförslaget, |
728 |
211 |
||
scenario låg fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
|
|
|
|
Skatteförslaget, |
2 183 |
1 667 |
||
scenario medel fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
|
|
|
|
Skatteförslaget, |
7 276 |
6 760 |
||
scenario hög fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
|
|
|
|
I scenarierna Lägre priselasticiteter respektive Högre priselasticiteter analyseras vad som skulle hända i de fall egenpriselasticiteten respektive korspriselasticiteten skulle ligga på
Som det framgår av tabellen påverkas skatteintäkterna endast marginellt. Däremot blir försäljningsminskningen mycket större vid höga elasticiteter än vid låga.
32 NNV är nettonuvärdet, dvs det sammanlagda värdet över en tidsperiod med hänsyn taget till diskonteringsräntan.
143
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30
Tabell 7.23 Känslighetsanalyser av lägre respektive högre priselasticiteter
Variabler: |
Huvudmodell |
Lägre |
Högre |
|
|
priselasticiteter |
priselasticiteter |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 365 |
2 442 |
2 211 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
|
|
|
utlandet |
0,4 % |
0,2 % |
0,8 % |
Minskning varor med |
|
|
|
full skatt |
|||
Minskning varor |
|
|
|
med avdrag 1 |
|||
Minskning varor |
|
|
|
med avdrag 2. |
0,1 % |
0,1 % |
0,2 % |
Total försäljnings- |
|
|
|
minskning |
I tabell 7.24 visas effekterna av om antagandena för hur andelen elektronik som får högsta skatt ligger högre eller lägre än vad som antagits i modellen. Som det framgår av tabellen är skatteintäkterna ganska känsliga för detta antagande. Detta är en osäkerhetsfaktor. Om en mer träffsäker analys av intäkterna behövs bör en fullskalig marknadsanalys göras.
Tabell 7.24 Känslighetsanalyser av antaget om andel elektronik som får högsta skatt
Variabler: |
Huvudmodell, |
Högre andel |
Lägre andel |
|
30 % av varorna |
som får full |
som får full |
|
får full skatt |
skatt (60 %) |
skatt (15 %) |
Skatteintäkter, Mkr/år |
2 365 |
2 891 |
2 110 |
Minskad butiksförsäljning |
|||
Minskad svensk |
|||
Ökning |
0,4 % |
0,5 % |
0,4 % |
Minskning varor med full skatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,1 % |
0,2 % |
0,1 % |
Total försäljningsminskning |
|||
|
2 365 |
2 891 |
2 110 |
144
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik |
7.17Sammanfattning av konsekvensanalys
Denna konsekvensutredning omfattar följande styrmedel:
1)Kemikalieskatt på viss elektronik
2)Kraftsatsning för att fler farliga flamskyddsmedel förs in i RoHS- direktivet33.
3)Ökad marknadskontroll av hemelektronik.
Dessutom har ett nollalernativ tagits fram. Kostnaderna för noll- alternativet har inte beräknats, däremot har positiva hälsoeffekter som följer med nollalternativet räknats bort från övriga alternativ.
Samtliga åtgärder har ett positivt nettonuvärde för en 15 års period. Skatten har störst nettonuvärde. Skattens nettonuvärde blir även positivt med en lägre fiktiv hälsoekonomisk nytta. Skatten har emellertid högst administrativa kostnader. De olika åtgärderna är i stort sett komplementära. Utredningen bedömer att alla tre kan vara lämpliga att genomföra. Utredningen föreslår därför att en kemikalieskatt på viss elektronik genomförs samt att anslaget till kemikalieinspektionens tillsyn av elektronik höjs. En ökad satsning på att förbjuda ämnen inom ramen för
33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
145
8Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid
8.1Inledning
En konsekvensanalys kan ses som en utvärdering som genomförs innan man har bestämt sig för om man ska genomföra en åtgärd eller inte. Av naturliga skäl finns det inget exakt dataunderlag för en åtgärd som fortfarande bara finns på utredningsstadiet. Konsekvensanalysen är därför ett försök att beskriva vad som kommer att hända om åtgärden genomförs men analysen är en approximation. Av detta skäl görs i slutet av denna konsekvens- analys ett antal känslighetsanalyser där de osäkra faktorer som är av störst betydelse för utfallet varieras.
8.2Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras
Syftet med åtgärderna är att minska tillförseln av ftalater från golv- beläggningar, vägg- och takbeklädnader av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen.
147
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
8.3Beskrivning av problemet
8.3.1Hälsoeffekter av mjukgjord PVC
PVC är ett plastmaterial som kan göras mjukt genom att olika additiv tillsätts. Dessa additiv har ofta negativa hälsoegenskaper. Vidare så kan mycket giftiga ämnen, dioxiner, bildas när PVC förbränns och på så sätt bilda giftiga gaser som människor kan exponeras för. Ftalater är en ämnesgrupp som ofta används som mjukgörare i PVC men även andra mjukgörare som används i PVC har negativa egenskaper.
8.3.2Hälsoeffekter av ftalater på kandidatlistan
Karolinska Institutet har gjort en sammanställning av det man vet om ftalaters, i första hand de ftalater som finns på Kandidat- förteckningens1, hälsoeffekter: I djurförsök har man visat att ftala- ten DEHP, som är den vanligast förekommande ftalaten som finns med på Kandidatförteckningen, påverkar levern samt könsorganen och fortplantningsförmågan. Man har också observerat minskad testikelvikt efter exponering. Även flera andra ftalater ger minskad testikelvikt och minskad spermieproduktion hos djur. Samman- taget misstänks DEHP ha hormonstörande effekter och kunna påverka könsorganens utveckling vid exponering under foster- perioden. Även vissa andra ftalater har utpekats som hormonstö- rande i enklare cellförsök. Småbarn och foster bedöms som en sär- skild riskgrupp eftersom djurförsök visar att unga djur är känsligare än äldre och att ämnena kan föras över från mamman till fostret.
Ett par studier rapporterar ett samband mellan halter av ftalater i damm i bostäder och astma och allergi hos barn. Fler studier behövs för att säkerställa sambandet. Osäkerhet råder även kring ett samband mellan nyfödda pojkars könsorgansutveckling och mängden ftalater i mammornas urin under graviditeten. Denna effekt liknar dem som setts hos försöksdjur.
1 Kandidatförteckning över
148
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Den diffusa spridningen och den kontinuerliga exponeringen i kombination med de allvarliga effekter som påvisats i djurförsök visar på möjliga allvarliga hälsoeffekter även hos människa. Detta gäller särskilt med tanke på att människor exponeras för flera olika ftalater under en längre tid och det kan finnas risk för att dessa samverkar.2 Därför föreslås golvbeläggningar, vägg- och takbekläd- nader av polymerer av vinylklorid som inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen vara berättigade till ett skatteavdrag på 50 procent.
8.3.3Hälsoeffekter av ftalater som är begränsade i leksaker
Ftalaterna DINP, DIDP och DNOP är begränsade i leksaker men finns inte med på Kandidatförteckningen. Dessa ftalater har mindre allvarliga hälsoeffekter än exempelvis DEHP men riskerna för spädbarn och småbarn anses så pass oroande att de har förbjudits i leksaker och barnavårdsartiklar i de delar som barnen kan stoppa i munnen3. Då små barn även kommer i närkontakt med damm från golv, väggar och tak så bedömer utredningen det som viktigt att även styra undan från dessa kemikalier. Därför föreslås golvbelägg- ningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid som förutom att de inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen och som inte heller innehåller dessa ftalater vara berättigade till ett skatteavdrag på 75 procent.
8.4Val av styrmedel att analysera
8.4.1Val av skattekonstruktion
En kemikalieskatt kan konstrueras på flera olika sätt. I kapitel 12 diskuteras flera olika grundkonstruktioner för en kemikalieskatt. Den första konstruktionen, Skatt på kemiska produkter, passar inte då det inte rör sig om kemiska produkter. Skattekonstruktionen
Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemika- lier har övervägts av utredningen. Emellertid bedömde utredningen
2Karolinska Institutet. http://ki.se/imm/ftalater
3Enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till
149
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
att denna konstruktion skulle vara svår för myndigheterna att kon- trollera eftersom det är svårt för dem att veta vilka golv mm som innehåller olika sorters mjukmedel då det inte alltid framkommer på varans förpackning eller på annat sätt. Myndigheterna skulle vara beroende av att genomföra kemisk analys för att kunna fast- ställa skatteplikt. Att kontrollera presumtiva skattskyldiga som inte valt att deklarera sina varor skulle bli mycket resurskrävande. Sär- skilt som det skulle finnas små incitament för den skattskyldige eller för tillverkaren att hjälpa till att få fram information om varans innehåll.
Den tredje skattekonstruktionen, Skatt på avgränsade varugrup- per med lägre skatt vid lägre farlighet, bedöms däremot vara lämplig. I och med att golv m.m. av PVC alltid omfattas av skatteplikt och den som vill yrka på skatteavdrag själv måste kunna styrka rätten till avdrag finns det ett tydligt incitament för en god dokumenta- tion. Eftersom både den skattskyldige och varans tillverkare har intresse av att få fram dokumentationen kommer systemet att fungera bättre än andra konstruktioner. Det som är nackdelen med denna skattekonstruktion är att samtliga varor beskattas inom den aktuella varugruppen. När det gäller golv m.m. av PVC är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller PVC vilket är ett ämne som i sig är tveksamt ur miljösynpunkt. Även andra mjukgörare som finns på marknaden har i många fall tvek- samma miljö- och hälsoegenskaper.
Utredningen har inte övervägt att införa en allmän fiskal skatt med möjligheten att göra kemikalieavdrag då detta anses ligga utanför utredningens direktiv.
8.4.2Alternativa åtgärder
Denna konsekvensutredning tar upp de alternativa styrmedel som utredningen, utöver utredningens eget förslag, bedömer vara fram- komliga för att nå utredningens mål. Konsekvensanalysen omfattar följande styrmedel:
1.Kemikalieskatt på golv m.m. av PVC.
2.Nationellt förbud av vissa ftalater i golv mm.
150
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Här följer resonemang om varför olika styrmedel har valts ut eller inte. Se även en utförligare diskussion i kapitel 10. Utöver dessa åtgärder diskuteras i korthet effekterna av ett nollalternativ.
8.4.3Nationellt förbud av golv m.m. som innehåller ftalater på kandidatförteckningen
Byggsektorn är den sektor där mjukgjord PVC och därmed ftalater förekommer allra mest. Vetenskapliga studier visar dessutom att det finns en koppling mellan
EU:s byggproduktförordning5 omfattar importerade varor men ställer inte krav på produktegenskaper utan reglerar endast hur byggprodukters egenskaper ska bedömas och beskrivas när pro- dukterna släpps ut på marknaden. Produktkraven återfinns istället i regel på nationell nivå. Flera länder har infört emissionsgränser för kemikalier i byggprodukter, senast Belgien år 2012.
Utredningen har därför i konsekvensanalysen antagit att Sverige inför ett förbud mot att sälja golv m.m. av PVC som innehåller ftalater på kandidatlistan ett år efter att en skatt skulle vara införd.
8.4.4Ökad marknadskontroll
Ökad marknadskontroll utgår då det i dag inte är förbjudet att sälja golv m.m. som innehåller de aktuella ftalaterna. Ökad marknads- kontroll kräver först ett nationellt förbud. Se ovan.
8.4.5Nollalternativet
Nollalternativet i denna konsekvensanalys är att Sverige lägger ner en normal satsning på att ftalater ska regleras hårdare inom EU. Nollalternativet antas ge samma effekter oavsett om skattealterna-
4KemI, Rapport Nr 8/13 Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. S 20. Sundby- berg, 2013.
5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter.
151
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
tivet eller förbudsalternativet genomförs och utgår därför i den vidare analysen.
8.4.6Antal företag som berörs
Utifrån statistik från Tullverket från år 2014 framgår att 24 företag, varav fem med medelstor import, importerar golv m.m. av PVC från tredje land för mer än 100 000 kronor per år. Dessa medelstora och små importörer antas alla bli godkända lagerhållare och ska därför även deklarera sin införsel från EU när de deklarerar. Antalet företag och myndigheter som importerar golv m.m. av PVC från tredje land mellan 10 000 och 100 000 kronor per år upp- går till 14 stycken. Dessa antas endast importera från tredje land. Dessa företag antas inte registrera sig som godkända lagerhållare utan deklarerar direkt till Tullverket.
Uppgift saknas om hur många företag som endast för in varor från resten av EU. De antas vara lika många som de företag och myndigheter som endast importerar från tredje land, d.v.s. 14 stycken. Dessa företag antas inte heller registrera sig som godkända lagerhållare utan deklarerar direkt till Skatteverket. De företag som importerar mindre än 10 000 kronor per år antas inte lägga ner någon extra administration utöver den administration de redan i dag lägger ner på att exempelvis förtulla sina varor.
I Sverige finns ett företag som tillverkar plastgolv. Utredningen har inte lyckats få uppgifter om hur många företag som tillverkar tak och väggbeläggningar men antar att det i Sverige totalt finns två mindre tillverkande företag.
152
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.1 |
Antal företag som importerar eller för in golv m.m. av PVC |
|||
|
|
|
||
Årlig import, exklusive införsel |
Antal |
|||
från EU |
|
|
|
|
10 mkr |
100 mkr |
3 |
|
|
1 mkr |
10 mkr |
2 |
|
|
100 000 kr |
1 mkr |
19 |
|
|
10 000 kr 100 000 kr |
14 |
|
||
O kr men för in varor från övriga EU |
|
|
||
med 10 100 000 kr per år |
146 |
|
||
Summa: |
|
52 |
|
|
8.5Administrativa kostnader för företag
8.5.1Tillverkarnas kostnader
I beräkningarna ingår tre tillverkande företag. Av dessa antas ett företag vara stor tillverkare och två företag vara mindre tillverkare. Utredningen bedömer att dessa har god kontroll på vilka ftalater de använder som mjukgörare i sina produkter eftersom det finns flera branschstandards som kräver sådan information. Dessutom antas de för säkerhets skull genomföra ett något eller några stickprov per år. Den administrativa tiden för dokumentation och inbetalning av skatten varje månad antas för större företag uppgå till 8 timmar per månad och för små företag till 2 timmar per månad. Timpriset är satt till 400 kronor.
8.5.2Importörernas kostnader
Förslaget innebär att importören för att kunna yrka skatteavdrag måste lägga ner mer tid än i dag på dokumentationskontroll och leverantörskontakter. Förslaget innebär även ökade kostnader för stickprovtagningar för importörerna. Kostnaden för ett stickprov inklusive administration uppskattats till 2 000 kronor. De företag som importerar varor från tredje land till ett värde som överstiger 100 000 kronor per år antas vara lagerhållare och kommer därmed behöva lägga ner tid på att dokumentera och betala in skatten varje
6 Antaget värde.
153
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
månad. Medelstora importörer antas lägga ner 8 timmar per månad och små importörer 2 timmar per månad. Företag med enstaka importtillfällen antas inte lägga ner några timmar per år på admini- stration. Medelstora och små importörer antas få kostnader för att utbilda sin personal under år ett. Detta innebär att en medelstor importör antas genomföra 2 stickprov per år till det sammanlagda priset 4 000 kronor under år 1 samt få ökade kostnader för utbild- ning och skatteadministration med 5000 kronor respektive 38 400 kronor under år 1. Totalt blir detta 47 400 kronor per år och företag. Denna siffra har sedan multiplicerats med fem eftersom det finns fem medelstora importerande företag. Se tabell 8.2.
Tabell 8.2 Beräkning av administrativa merkostnader för skattepliktiga företag år 1
Typ av företag |
Antal |
Antal |
Kostnad |
Administra- |
Utbildning, |
Total- |
|
företag |
stick- |
per prov, |
tion, |
kr/år |
kostnad |
|
|
prover |
kr |
kr/år |
|
år 1, |
|
|
|
|
|
|
kr/år |
Medelstora |
5 |
2,0 |
2 000 |
38 400 |
5 000 |
237 000 |
importörer |
|
|
|
|
|
|
Små importörer |
19 |
0,1 |
2 000 |
9 600 |
2 500 |
233 700 |
Importörer med |
|
|
|
|
|
|
enstaka import- |
|
|
|
|
|
|
tillfällen.7 |
56 |
|
|
800 |
400 |
67 200 |
Stor tillverkare |
1 |
3,0 |
2 000 |
38 400 |
5 000 |
49 400 |
Liten tillverkare |
2 |
0,3 |
2 000 |
9 600 |
2 500 |
25 400 |
Samtliga företag |
|
|
|
|
|
613 000 |
7 Ej lagerhållare.
154
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Tabell 8.3 Beräkning av administrativa merkostnader för skattepliktiga företag år 2 15
Typ av företag |
Antal |
Antal |
Kostnad |
Administra- |
Totalkostnad |
|
företag, |
stick- |
per prov, |
tion, |
år 2 15. |
|
st |
prover, |
kr |
kr |
kr |
|
|
st |
|
|
|
Med medelstor import |
5 |
1,0 |
2 000 |
38 400 |
202 000 |
Med liten import |
19 |
0,05 |
2 000 |
9 600 |
184 300 |
Med enstaka |
|
|
|
|
|
importtillfällen.8 |
28 |
|
|
1 200 |
33 600 |
Stor tillverkare |
1 |
1,5 |
2 000 |
38 400 |
41 400 |
Liten tillverkare |
2 |
0,2 |
2 000 |
9 600 |
19 800 |
Totalkostnad |
|
|
|
|
481 000 |
8.5.3Administrativa kostnader sammantaget
Sammantaget beräknas företagens administrativa kostnader uppgå till cirka 610 000 kronor år 1 och 480 000 kronor år två och kom- mande år.
8.6Effekter för småföretag
Små företag antas få merkostnader på cirka 1 200 till 10 000 kronor per år. Denna kostnad avser i huvudsak utgifter för administration av skatten. Mindre företag antas i huvudsak förlita sig på sina leve- rantörers dokumentation och antas endast i undantagsfall behöva anlita laboratorium för kemisk analys.
8.6.1Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till småföretag
Små företag är särskilt beroende av att få tydlig information om den nya skatten så att tiden för att administrera den minimeras. Eftersom denna information till övervägande delen kommer att efterfrågas från Skatteverket är det viktigt att Skatteverket utbildar
8 Ej lagerhållare.
155
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
sin personal så att de kan svara på småföretagens och andra företags frågor.
8.7Tidpunkt för införande och behov av informationsinsatser
Företagen bör i god tid få ta del av de nya skattereglerna, vad som krävs av dem och få information om vad som händer om reglerna inte följs. Företagen kan behöva informationsmaterial om de nya skattereglerna översatta till olika språk för att kunna skicka ut till sina underleverantörer.
8.8Effekter på försäljning,
8.8.1Antaganden
Modellen omfattar en rad antaganden. Egenpriselasticiteten har satts till
Modellen tar även hänsyn till korspriselasticiteten, det vill säga hur försäljningen av en vara påverkas av att andra varor får ett förändrat pris. Korspriselasticiteten har antagits vara 1,5.
Både värdet för egenpriselasticiteten och korspriselasticiteten är osäkra och omfattas därför också av en känslighetsanalys i slutet på detta kapitel.
Av
Utredningens egen stickprovsundersökning som genomfördes under oktober 2014 visade att 11 av 11 undersökta
9
156
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
7 procent av golven DEHP, 48 procent DINP, 34 procent DIDP, 31 procent övriga mjukgörare och 34 procent av
Beräkningarna av hur skatten påverkar det genomsnittliga för- säljningspriset byggerdels på prisuppgifter på vinylgolv från utred- ningens egen undersökning11, data från SCB samt egna antaganden. Enligt beräkningarna kommer en vara som får betala full skatt utan avdrag i genomsnitt få priset höjt med 20 procent. Se bilaga 7.
Utredningen har antagit att 10 procent av golv m.m. av PVC köps in av hushåll medan 90 procent köps in av företag. Detta eftersom många golv köps in av byggföretag, både vid nyproduk- tion men även vid renoveringar bekostade av privatpersoner.
10Tillsyn 8/12. Material i inomhusmiljön.
– Golv. Kemikalieinspektionen 2012.
11Bilaga 6.
157
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
Tabell 8.4 Sammanställning över värden och antaganden
|
Grundscenario |
Egenpriselasticitet |
|
Korspriselasticitet |
1,5 |
Andel |
3,0 % |
Andel svensk |
2,2 % |
Andel utländsk |
0,8 % |
Andel golv m.m. av PVC som får full skatt |
5 % |
Andel golv m.m. av PVC som får skatt med |
|
50 procents avdrag |
70 % |
Andel golv mm av PVC som får skatt med |
|
75 procents avdrag |
25 % |
Skattens genomsnittliga påverkan på priset |
|
innan avdrag |
20 % |
Andel av varorna som köps av konsumenter |
10 % |
Andel av varorna som köps av producenter |
90 % |
8.8.2Minskad försäljning av golv m.m. av PVC
Skatten antas leda till en minskad försäljning av golv m.m. av PVC. Effekten beräknas bli störst för golv m.m. av PVC som får högst skatt medan den bedöms bli procentuellt lägre för de varor som får lägre skatt. Totalt sett förväntas försäljningen gå ner med 9,2 pro- cent. Försäljningen mätt i procent av den ursprungliga totala försäljningen för olika varukategorier efter att skatten införts har beräknats med hjälp av följande formel:
, = , ö + , ö ∗ [∆ ∗ + (∆̅̅̅̅
− ∆ ) ∗ ]
där A är försäljningsandelen i procent, i anger en viss varukategori,
∆P anger den procentuella prisförändringen (för vara i respektive genomsnitt) och ε anger elasticiteter (egenpris- respektive kors- priselasticiteter). Se även bilaga 8.
158
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.5 |
Beräkning av effekter av skatten på försäljningen av golv m.m. |
|||
|
av PVC |
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel varor som/med: |
Utgångsvärde |
Efter skattens |
Skillnad |
|
|
|
|
införande |
|
Säljs i svenska butiker |
97,0 % |
87,9 % |
||
Säljs via svensk |
2,2 % |
2,0 % |
||
Säljs via utländsk |
0,8 % |
0,9 % |
0,1 % |
|
Full skatt |
|
5 % |
3,2 % |
|
Skatteavdrag 1 |
|
70 % |
62,3 % |
|
Skatteavdrag 2 |
|
25 % |
25,3 % |
0,3 % |
Summa: |
|
100 % |
90,8 % |
|
8.8.3Påverkan på
Skatten antas leda till en ökning av
8.8.4Tillverkning, import och export
Det finns minst ett tillverkande företag i Sverige. Det aktuella före- taget håller successivt på att fasa ut användningen av ftalater i sina plastgolv.12 Försäljningen av plastgolv i Sverige uppgick till 5,7 miljoner kvadratmeter år 2012.13
Skatten väntas leda till att försäljningen av golv m.m. av PVC totalt sett går ner med 9,2 procentenheter, varav importen står för den absolut största delen. Exporten påverkas inte då golv m.m. av PVC som exporteras inte ska omfattas av beskattning.
1265 Tarkett, 2014. Vi tar bort ftalater ur våra plastgolv. Tillgänglig
13Golvbranschen, 2012. Textila golv ökade starkt. Golvbranschens verksamhetsberättelse 2012.
159
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
8.9Substitutionseffekter
Skatten förväntas minska användningen av PVC som innehåller farliga mjukgörare och styra mot PVC som innehåller mindre farliga mjukgörare. Skulle ny kunskap tillkomma, till exempel om ytterligare mjukgörare som har farliga egenskaper, så kan listorna på farliga mjukgörare kompletteras eller revideras.
Kemikalieinspektionen föreslås få resurser för att regelbundet utvärdera och föreslå ändringar av skatten och kan i samband med detta föreslå revideringar av definitionerna för vilka ämnen som inte får förekomma för att ge rätt till skatteavdrag. På så sätt finns det en möjlighet att korrigera eventuella skevheter i systemet.
Skatten kan även leda till substitution till andra materialval för golv såsom exempelvis trägolv.
8.10
8.10.1
Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.
Punktskatter som inte är harmoniserade
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper, se avsnitt 12.3.1. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskatte- direktivet, direktiv 2008/118/EG14. Av artikel 1.3 i punktskatte- direktivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.
Den skatt som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot annan medlemsstat. Den före-
14 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
160
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
slagna skatten innebär inte heller att redovisning och betalning av skatt ska ske i samband med att varor fysiskt passerar gränsen från annan medlemsstat till Sverige. Därmed är den föreslagna skatten enligt utredningens bedömning förenlig med de krav som ställs upp i punktskattedirektivet.
Tekniska standarder och föreskrifter
Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommissionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i direktiv 98/34/EG15. I detta direktiv finns bestämmelser om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
Utredningen bedömer att den föreslagna skatten bör anmälas till europeiska kommissionen enligt ovan nämnda förfarande efter- som bestämmelserna om rätt till avdrag innebär att den som är skattskyldig behöver information om varornas innehåll. Det kan avse information som inte är nödvändig för andra ändamål. För att tillgodogöra sig rätten till skatteavdrag kan den som är skattskyldig behöva efterfråga denna information från tillverkare och leveran- törer i andra
Fri rörlighet och konkurrens
Den skatt som nu föreslås ska betraktas som en sådan intern skatt eller avgift som regleras i artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlemsstater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
161
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex.
Utredningens förslag har utformats så att det ska vara objektivt och
Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av
Utredningens bedömning är att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 8.1. syftar skatten till att minska tillförseln av ftalater från golvbeläggningar, vägg- och takbeklädna- der av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen. Således motiveras skat- ten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. Kriterierna är objektivt utformade och kopplade till de kemiska ämnen som förekommer i varorna.
162
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Statsstödsregler
Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel
Utredningen gör bedömningen att den föreslagna skatten inte innebär ett selektivt gynnande av vissa företag eller viss produk- tion. Den föreslagna skatten utgör därmed inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening.
Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. De kriterier för urval av varor att beskatta som har använts är:
–Varor som är tillverkade av PVC.
–Varor som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad och därför utgör en stor exponeringsrisk för människor som vistas i sina hem.
–Ftalater ska inte redan vara förbjudna i den aktuella varan.
–Ftalater ska inte ingå i en mycket liten andel av varorna i den aktuella varugruppen.
–Ftalater ska inte ingå som en mycket låg viktandel av den aktuella varan.
Utredningens förslag till skatt har utformats så att de varor som möter ovan nämnda kriterier ska omfattas av skatteplikt. Andra golvbeläggningar, tak- och väggbeklädnader som inte är tillverkade
163
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
av PVC omfattas inte av skatteplikt eftersom de innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.
Andra varor än golvbeläggningar, tak- och väggbeklädnader som är tillverkade av PVC omfattas inte heller av skatteplikt eftersom de också innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.
Samtliga varor som omfattas av skatteplikt likabehandlas vid tillämpningen av den föreslagna skatten. Alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas också lika vid tillämpningen av den föreslagna skattelagstiftningen.
Andra varor omfattas inte av beskattning enligt den föreslagna skatten eftersom de inte uppfyller ovan nämnda kriterier och där- med innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs männi- skors vardagsmiljö. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär således inte att det införs ett undantag från skattens till- lämpning. Den föreslagna skatten innebär därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer andra varor.
8.10.2
Även inom
8.11Påverkan på de offentliga finanserna
8.11.1Skatteintäkter
En kemikalieskatt skulle resultera både i ökade intäkter i form av skatteintäkter, och i form av ökade administrativa utgifter, för det offentliga. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 38 miljoner kronor årligen. Beräkningarna utgår i ett första steg från en beräkning av
164
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
vikten på försålda
I ett andra steg har siffrorna delats upp i fyra kategorier: Försälj- ning av golv av PVC till hushåll respektive företag samt försäljning av tak- och väggbeklädnader till hushåll respektive företag. Andelen av dessa varor som köps in av företag antas ligga på 90 procent. Detta eftersom ofta företag står som inköpare även när privat- personer genomför renoveringar i sina hem.
I ett tredje steg antas hur stor del av varorna som kommer få högsta skatt, skatt med avdrag 1 eller skatt med avdrag 2. Denna skattning är osäker och omfattas därför av en känslighetsanalys i avsnitt 8.18.
I ett fjärde steg beräknas bruttoskatteintäkterna för de fyra olika kategorierna med hjälp av följande formel:
Ä = [10 ∗ + 5 ∗ 1 + 2,5 ∗ 2]
där j anger respektive kategori, VIKT anger den totala vikten i kg för samtliga varor i respektive kategori, där 10, 5 och 2,5 är olika
full
skattenivåer och där Sjskatt, Sjavdr1 och Sjavdr2 anger andelen varor i respektive skattekategori.
I ett femte steg beräknas nettoskatteintäkterna genom att skatte- intäkterna från hushåll multipliceras med 1,25 för att spegla att även intäkterna från moms ökar medan skatteintäkterna från företagens inköp multipliceras med 0,78 för att spegla att ökade kostnader för företagen leder till lägre bolagsskatteintäkter från dessa.
16 Golvbranschen, 2012. Textila golv ökade starkt. Golvbranschens verksamhetsberättelse
2012.
165
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
I ett sjätte steg beräknas hur stora skatteintäkterna blir med hänsyn till att försäljningen av de aktuella varorna väntas minska på grund av skatten. I och med att försäljningen minskar sjunker även skatteintäkterna. Uppgifterna av hur försäljningen påverkas hämtas från avsnitt 8.8.2.
Slutligen antas att skatteundandragandet från skatten är 10 pro- cent. Sammantaget ger detta skatteintäkter på 38 miljoner kronor årligen. Se tabell 8.6 samt 8.7.
Tabell 8.6 Skatteintäkter, miljoner kronor per år innan förändring av marknaden
|
Ton |
Andel med |
Andel med |
Andel med |
Brutto- |
Netto, |
|
försålda |
full skatt |
avdrag 1 |
avdrag 2 |
skatte- |
skatte- |
|
varor i |
|
|
|
intäkter, |
intäkter, |
|
Sverige |
|
|
|
mkr/år |
mkr/år |
|
per år |
|
|
|
|
|
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
8 721 |
5 % |
70 % |
25 % |
40,3 |
31,5 |
Tak- och |
|
|
|
|
|
|
väggbekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
3 140 |
5 % |
70 % |
25 % |
14,5 |
11,3 |
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
969 |
5 % |
70 % |
25 % |
4,5 |
5,6 |
Tak- och vägg- |
|
|
|
|
|
|
bekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
39 |
5 % |
70 % |
25 % |
0,2 |
0,2 |
Summa: |
12 868 |
|
|
|
59,5 |
48,6 |
166
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.7 |
Skatteintäkter, miljoner kronor per år efter förändring |
|
||||
|
av marknaden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försälj- |
Full |
Avdrag 1 |
Avdrag 2 |
Bruttoskatte |
Nettoskatte |
|
ning |
skatt |
|
|
intäkter, |
intäkter, |
|
ton |
|
|
|
Mkr |
Mkr |
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
7 747 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
35,5 |
27,7 |
Tak- och |
|
|
|
|
|
|
väggbekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp företag |
2 789 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
12,7 |
10,0 |
Golv av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
861 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
3,9 |
4,9 |
Tak- och |
|
|
|
|
|
|
väggbekl av PVC, |
|
|
|
|
|
|
inköp hushåll |
34 |
4,1% |
69,1% |
26,8% |
0,2 |
0,2 |
0 |
11 431 |
|
|
|
52,4 |
42,8 |
Med hänsyn |
|
|
|
|
|
|
taget till skatte- |
|
|
|
|
|
|
undandragande |
|
|
|
|
|
|
10 % |
|
|
|
|
|
38,5 |
8.11.2Skatteverkets administrativa kostnader
Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare. Dessa antas bli cirka 27 stycken. Detta bygger på antagandet att 3 tillverkare samt 24 före- tag med en import av golv m.m. av PVC från tredje land som överstiger 100 000 kronor per år blir godkända lagerhållare. Dess- utom blir Skatteverket beskattningsmyndighet för de uppskatt- ningsvis 28 företag som varje år för in golv m.m. av PVC från andra
Initialt ska Skatteverket bygga upp lämpliga administrativa rutiner,
Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller,
167
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
punktskatter. Utredningen antar att 5 procent av dessa kostnader avser skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Se tabell 8.9.
Tabell 8.8 |
Initiala kostnader för Skatteverket år 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
|
Uppbyggnad av |
310 |
||
Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för |
160 |
||
laboriatorieanalyser |
|||
|
|||
Personalkostnader inklusive |
470 |
||
Summa: |
|
940 |
|
Tabell 8.9 |
Löpande kostnader för Skatteverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tkr. |
|
Personalkostnader inklusive |
470 |
||
Årliga |
115 |
||
analysinstrument, kostnad för varuprov och laboriatorieanalyser |
|
||
Summa: |
|
585 |
|
8.11.3Tullverket
Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skattskyldiga som inte är godkända lagerhållare och som importerar skatteplik- tiga varor till Sverige från tredje land. De flesta kommer inte behöva deklarera mer än en eller två gånger per år.
Utredningen bedömer efter uppgifter från Tullverket att Tull- verket kommer att ha initiala kostnader på 505 000 kronor. I dessa kostnader ingår medel för att köpa in den mätutrustning som krävs för att kunna genomföra de test som krävs för att kunna kontrol- lera skatten.
För att löpande administrera samt kontrollera dessa skattskyl- digas deklarationer föreslås att Tullverket tilldelas resurser motsva- rande 75 000 kronor per år.
168
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.10 Initiala kostnader för Tullverket, år 1
|
Tkr. |
Merkostnad för bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är |
17 |
beskattningsmyndighet innan |
|
Ändring i avgiftsföreskrifter |
5 |
Uppbyggnad av |
12,7 |
Utveckling av analysmetodik |
10 |
Inköp av instrument till laboratoriet, |
450 |
Intern utbildning och information |
10 |
Summa: |
505 |
Tabell 8.11 Löpande kostnader för Tullverket |
|
|
|
|
Tkr. |
Bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är |
5,8 |
beskattningsmyndighet |
|
Kontroll av att rätt skatt är inbetald |
2 |
Djupare kontroller |
11,4 |
Laboratorieanalyser |
9 |
Uppföljning av interna kontroller |
2,7 |
Summa: |
75 |
8.11.4Kemikalieinspektionen
Regeringen ska enligt utredningens förslag ge Kemikalieinspek- tionen i uppdrag att utvärdera och föreslå uppdateringar av skatten. Detta bör göras regelbundet men inte mer sällan än vart tredje år. Kostnaderna för detta antas i genomsnitt uppgå till 100 000 kronor per år.
8.12Effekter på skatteundandragande
Utredningen ser ingen anledning till att denna skatt skulle bli före- mål för ett större skatteundandragande än andra skatter. Ett skatte- undandragande på 10 procent har antagits. Jämfört med andra punktskatter där skattenivån utgör ett betydligt större påslag på priset så är de föreslagna skattenivåerna beskedliga vilket minskar risken för skatteundandragande.
169
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
8.13Fördelningseffekter, jämställdhet och integration
Skatten leder till att golv m.m. av PVC blir dyrare. För ett lågin- komsthushåll som lägger ner 5 000 kronor på golv m.m. av PVC med rätt till skatteavdrag på 50 procent skulle skatten innebära ett prispåslag på cirka 500 kronor. För ett höginkomsthushåll som köper golv m.m. av PVC för 10 000 kronor i samma skatteklass skulle merkostnaden uppgå till cirka 1 000 kronor.
Förslaget på kemikalieskatt ger hälsoeffekter som är positiva för bägge könen. De företag som drabbas hårdast av skatten är små företag som importerar eller tillverkar golv m.m. av PVC. Då före- tag i högre utsträckning drivs av män och stora delar av bygg- varubranschen kan antas vara mansdominerad så torde förslaget slå hårdare mot företag som drivs av män än de som drivs av kvinnor.
Utrikesfödda påverkas av samma negativa hälsoeffekter som inrikes födda gör. I vilken mån utrikesfödda i högre grad driver företag som importerar eller tillverkar golv m.m. av PVC har utred- ningen ingen vetskap om. Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag är bra för både kvinnor och män samt både för inrikes födda och utrikesfödda.
8.14Hälso- och miljöekonomiska vinster
Skatteförslaget leder till att försäljningen av golv m.m. av PVC minskar. Förslaget leder även till en omfördelning från de farligaste ftalaterna till mindre farliga mjukgörande ämnen. Detta innebär en hälsovinst, se avsnitt 8.15. Som bieffekt av skatten så kommer även positiva effekter uppnås på människors arbetsmiljö och andra miljöer där människor vistas.
8.15Hälsoekonomiska kostnader – samt administrativa kostnader för alternativa åtgärder
Hälsoekonomiska studier av de kostnader som miljögifter medför har visat på stora samhällsekonomiska kostnader. Orsaken är att miljögifter är något som hela befolkningen berörs av och som orsakar sjukdom och lidande som värderas högt i samhällsekono- miska beräkningar. Detta innebär att även om endast en minoritet
170
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
faktiskt drabbas av faktiska diagnoser av ett visst ämne så blir ändå de sammanlagda kostnaderna för vårdkostnader, inkomstbortfall, lidande och död stora. Detta forskningsfält är emellertid fortfa- rande i sin linda och det finns få studier gjorda. En internationell litteraturöversikt för några år sedan visade på endast 57 vetenskap- liga publiceringar som berörde samhällsekonomiska kostnader av kemikaliers effekter på hälsan17.
Skatteförslaget bedöms leda till att försäljningen av golv m.m. av PVC minskar samt att det sker en förskjutning från varor som innehåller farliga ftalater till varor som innehåller mindre farliga mjukgörare. Detta innebär att färre farliga ämnen får möjlighet att spridas till människors hemmiljö. Detta innebär en hälsovinst. Storleken på denna hälsovinst är oklar. Hälsovinsten består i att frekvensen av de sjukdomar som ftalater orsakar sjunker. Detta i sin tur leder till lägre vårdkostnader, minskat arbetskraftsbortfall och minskat lidande.
I detta avsnitt jämförs effektiviteten av de olika föreslagna åtgär- derna. För att kunna göra det så behövs ett fiktivt värde på hur stor hälsovinsten skulle bli av att ftalater från golv m.m. av PVC för- svann från våra hem. Då det inte finns något sådant värde har utredningen utgått från de studier som finns inom området. Den studie som befunnits mest lämplig att använda i detta sammanhang används för att visa på vilken tänkbar storleksordning det fiktiva värdet bör ha. Eftersom det i detta fall rör sig om ett mycket osäkert värde så har känslighetsanalyser gjorts för både högre och lägre värden på den fiktiva hälsovinsten. Se avsnitt 8.18.
8.15.1Fiktivt värde på hälsokostnaderna
Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av ftalater från golv m.m.m av PVC, har utredningen använt en svensk studie18om hälsokostna- derna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE,
17Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals, United Nations Environment Programme, 2013.
18Se Bilaga 5.
171
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
DDT och PCB är klassiska förbjudna miljögifter, MMP är en nedbrytningsprodukt av ftalaten DMP medan PFNA är ett perf- lourerat ämne. Inget av dessa ämnen används som mjukgörare i PVC men de har till viss del liknande kemisk struktur och liknande egenskaper som en del mjukgörare har.
Studien bygger på uppgifter från den så kallade PIVUS- studien19, som omfattar drygt 1 000 kvinnor och män i Uppsala. Vid 70 års ålder genomgick de en omfattande hälsokontroll med bland annat mätningar av insulin- och blodsocker. De lämnade också blodprover för analys av ett stort antal miljögifter. Hälso- kontrollen visade att 119 personer hade typ
Tabell 8.12 Hälsoekonomiska kostnader för diabetes och hjärtsjukdom som kan kopplas till olika kemiska ämnen i blodet, Sverige mdr kr/år
Diagnos |
Ämnesgrupp/ämne |
Årlig kostnad för historiska |
|
|
utsläpp år 2014: |
|
|
|
Diabetes samt |
PCB153 |
2,8 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
7,5 mdr |
|
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
MMP |
3,3 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
PFNA |
1,1 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
Diabetes samt |
Kombinationen av ovanstående |
11,2 mdr |
hjärtsjukdom |
|
|
|
|
|
19 Se bilaga 5. |
|
|
172
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
Sammantaget rör det sig om stora kostnader. Kostnaderna för ett kemiskt ämne kopplat till två diagnoser uppgår till
Utredningen har utifrån detta tagit fram ett fiktivt värde för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som expone- ringen för farliga ämnen i golv m.m. av PVC orsakar. Detta fiktiva värde har bedömts ligga mellan 100 miljoner till 1 miljarder kronor årligen i Sverige. I ett medelscenario antas 300 miljoner kronor årligen. Detta fiktiva värde bygger inte på att det rör sig om samma ämnen eller samma diagnoser utan om liknande ämnen som innebär liknande diagnoser. Detta fiktiva värde är osäkert och därför har känslighetsanalyserar gjorts för de beräkningar som påverkas.
8.15.2Grundantaganden
Diskonteringsräntan har satts till tre procent. Det fiktiva värdet för den årliga hälsokostnaden för farliga ämnen från golv m.m. av PVC har i medelscenariot antagits ligga på 300 miljoner kronor per år. Vidare så antas att golv m.m. av PVC som inte innehåller ftalater bidrar med en fjärdedel (0,25) så stor fiktiv hälsokostnad som golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som finns med på kandidat- förteckningen (1,0). Den fiktiva hälsokostnaden från golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som omfattas av begränsningar i lek- saker antas uppgå till hälften (0,5) av den fiktiva hälsokostnaden från golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som finns med på kandidatförteckningen. Att skillnaderna inte är större beror på att även PVC som innehåller andra mjukgörare än ftalater också har eller misstänks ha negativa miljö- eller hälsoegenskaper. Den fiktiva hälsokostnaden för farliga ämnen i golv m.m. av PVC har sedan fördelats ut på varje procentenhets försäljning av golv mm av PVC, det vill säga ett linjärt samband antas. Fördelningen utgår efter hur stor relativ hälsopåverkan respektive varukategori antas ha respektive hur stor andel av försäljningen respektive varukategori antas stå för. Observera att dessa beräkningar bygger helt på antaganden. Se tabell 8.13.
173
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30
Tabell 8.13 Fiktiv hälsoekonomisk vinst av minskad försäljning av en procentenhet av golv mm av PVC, scenario medel. Mkr/år
|
Golv m.m. |
Golv m.m. |
Golv m.m. |
Golv m.m. av PVC |
|
av PVC |
av PVC |
av PVC med |
utan rätt till |
|
utan rätt |
med rätt |
rätt till |
avdrag ersätts |
|
till avdrag |
till avdrag |
avdrag 2 |
med golv m.m. av |
|
|
1 |
|
PVC med rätt till |
|
|
|
|
avdrag 1. |
Fiktiv hälsoekonomisk vinst av |
|
|
|
|
minskad försäljning av en |
|
|
|
|
procentenhet av golv m.m. av |
|
|
|
|
PVC, scenario medel. Mkr/år |
6,5 |
3,2 |
1,6 |
3,2 |
Beräkningarna är gjorda för en
8.15.3Fiktiva hälsoekonomiska vinster av skatteförslaget
Här beräknas hur stor den fiktiva hälsoekonomiska vinsten av skatteförslaget antas bli. Skattens effekt på försäljningen av olika kategorier av golv m.m. av PVC har beräknats med hjälp av värdena i tabell 8.13. De fiktiva hälsoekonomiska vinsterna av skatten har beräknats både per år samt summerats till ett nettonuvärde för hela perioden.
174
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.14 Beräkning av nettonuvärdet av den fiktiva hälsovinsten av skatteförslaget
Fiktiva |
Golv m.m. av PVC |
Golv m.m. av PVC |
Golv m.m. av PVC |
Summa, |
hälsoeffekter |
utan rätt till |
med rätt till |
med rätt till |
Mkr |
skatten |
avdrag |
avdrag 1 |
avdrag 2 |
|
Minskad försäljning |
|
|
|
|
år 1 15 |
|
|||
Nettonuvärde |
|
|
|
|
hälsonytta år 1 |
15, |
|
|
|
Mkr |
|
|
|
934 |
8.15.4Kostnader och nyttor – Svenskt förbud
Ett förbud innebär att Sverige inför ett nationellt förbud mot försälj- ning av golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader som innehåller ftalater som finns med på kandidatlistan. Detta förslag antas ge effekter först år 2 eftersom det fortfarande behöver utredas. Enligt Kemikalieinspektionen skulle de administrativa kostnaderna för företag och myndigheter uppgå till 12 miljoner kronor per år. 20
Detta förslag minimerar från år 2 användningen av de farligaste ftalaterna men ger ingen styreffekt bort från de mindre farliga ftalaterna, DIDP och DINP.
20 Kemikalieinspektionen, Rapport 7/14. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. 2014.
175
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
Tabell 8.15 Samhällsekonomiska effekter av svensk satsning på
År 2 |
15 per år Mkr |
NNV hela perioden, Mkr21 |
Administrativa kostnader företag |
|
|
och myndigheter |
12 |
|
Fiktiv hälsovinst, scenario medel |
16 |
196 |
Summa |
|
39 |
8.16Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter
Underlag för jämförelserna i detta avsnitt har hämtats från övriga delar av kapitlet. Se avsnitt 8.5, 8.11 och 8.15. En jämförelse av de olika samhällsekonomiska effekterna av de olika åtgärderna visar att en skatt ger störst positivt nettonuvärde. Detta eftersom den fiktiva hälsoeffekten blir så mycket större. Att den blir större beror på att skatten minskar användningen av PVC golv m.m. totalt sett inte bara åstadkommer en övergång från
Att den administrativa kostnaden är så mycket högre vid ett förbud kan diskuteras. Orsaken kan bero på att Kemikaliein- spektionen har haft ett mer omfattande förslag i åtanke eller att de har använt en annan beräkningsmetod.
21 Diskonterade värden.
176
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.16 Samhällsekonomiskt nettonuvärde för två förslag år 1 15 för scenario fiktiv hälsovinst medel
NNV administration |
Fiktiv hälso- |
NNV år 1 15, |
|
för företag och |
vinst scenario |
Mkr |
|
myndigheter, |
medel år 1 15, |
|
|
år 1 |
15 Mkr |
Mkr |
|
Skatt på golv m.m. av PVC |
886 |
870 |
|
Förbud av ftalater på |
|
|
|
Kandidatförteckningen |
182 |
35 |
|
8.17Effekter vid olika skattesatser, skattebaser och avdragsnivåer
I detta avsnitt modelleras några olika förändringar av skatte- förslaget för att visa hur ändringarna påverkar utfallet av skatten. I scenario Skatt hög har skatteuttaget per vara dubblerats medan det har halverats i scenario Skatt låg. Som framgår av tabellen leder minskad försäljning vid en högre skatt inte till att skatteintäkterna ökar proportionellt med skattehöjningen. Se tabell 8.17.
En hög skatt ökar risken för att den kan bli betraktad som oproportionerlig, särskilt på varor med hög vikt och ett lågt pris.
Tabell 8.17 Effekter av högre och lägre skattenivå
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt hög |
Skatt låg |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
66 |
21 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
0,1 % |
0,2 % |
0,1 % |
Minskning varor med grundskatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,3 % |
0,7 % |
0,2 % |
Total försäljningsminskning |
I scenario Skatt med större avdrag ges större skatteavdrag så att skattenivåerna blir 100, 40 respektive 10 procent av grundskatten. I Scenario Skatt med lägre avdrag differentieras skatten så att skatte- nivåerna blir 100 procent, 75 procent och 50 procent av grund-
177
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
SOU 2015:30 |
skatten. Skatteintäkterna sjunker om skatteavdragen blir större. Styrningen mot varor med högst avdrag ökar. Se tabell 8.18.
En skatt med lägre avdrag ger kraftigt ökade skatteintäkter. Miljöstyrningen blir kraftig, men består till största delen av en försäljningsminskning och till en mindre del av substitution.
Tabell 8.18 Effekter av högre skatteavdrag respektive inga skatteavdrag
Variabler: |
Huvudmodell |
Skatt med högre |
Skatt med lägre |
|
|
avdrag |
avdrag |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
29 |
56 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
0,1 % |
0,1 % |
0,2 % |
Minskning varor med grundskatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,3 % |
1,4 % |
|
Total försäljningsminskning |
I scenario Större skattebas har ytterligare varor (fler
Tabell 8.19 Effekter av 100 respektive 200 procenta större skattebas
Variabler: |
Huvudmodell |
2 ggr större |
4 ggr större |
|
|
skattebas |
skattebas |
Skatteintäkter, Mkr |
38 |
77 |
154 |
178
SOU 2015:30 |
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … |
8.18Känslighetsanalyser
I detta avsnitt görs ett antal känslighetsanalyser. Den första visar hur nettonuvärdet av skatteförslaget påverkas om den fiktiva hälsokostnaden är större eller mindre än vad som antas i scenario medel. Det framgår av tabell 8.20 att nettonuvärdet, det vill säga det sammanlagda värdet med hänsyn taget till en diskonterings- ränta, över en 15 års period blir positivt i samtliga tre scenarier.
Tabell 8.20 Känslighetsanalyser av nettonuvärdet för scenario låg, medelhög eller hög fiktiv hälsokostnad
NNV22 adm |
NNV adm |
NNV Hälsovinst |
NNV |
|
företag |
myndigheter |
scenario låg |
år 1 15 |
|
år 1 |
15 |
år 1 15 |
år 1 15 |
|
Skatt, scenario låg fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
147 |
132 |
||
Skatt, scenario medel fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad ((Huvudmodellen) |
728 |
712 |
||
Skatt, scenario hög fiktiv |
|
|
|
|
hälsokostnad |
1 472 |
1 456 |
||
I scenarierna Lägre priselasticiteter respektive Högre priselasticiteter analyseras vad som skulle hända i de fall egenpriselasticiteten res- pektive korspriselasticiteten skulle ligga på
Som framgår av tabell 8.21 skulle högre elasticiteter leda till en kraftigt ökad styrning av konsumtionen. Detta skulle påverka hälsovinsten uppåt men skatteintäkterna nedåt.
22 NNV är nettonuvärdet, d.v.s. det sammanlagda värdet över en tidsperiod med hänsyn taget till diskonteringsräntan.
179
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30
Tabell 8.21 Känslighetsanalyser av högre respektive lägre priselasticiteter
Variabler: |
Huvudmodell |
Lägre |
Högre |
|
|
priselasticiteter |
priselasticiteter |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
41 |
33 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
|
|
|
utlandet |
0,1 % |
0,1 % |
0,2 % |
Minskning varor med |
|
|
|
grundskatt |
|||
Minskning varor med |
|
|
|
avdrag 1 |
|||
Minskning varor med |
|
|
|
avdrag 2. |
0,3 % |
0,2 % |
0,7 % |
Total försäljningsminskning |
I tabell 8.22 visas effekterna av om antagandena för hur andelen varor som får betala den högsta skatten skulle ligga högre (10 %) eller lägre (1 %) än vad som antagits i huvudmodellen (5 %) samtidigt som andelen som får högsta skatteavdrag skulle ligga lägre (15 %) respektive högre (35 %) än i grundmodellen (25 %).
Som det framgår av tabellen så sker det en del förändringar mellan olika poster i tabellen men den totala minskningen av försäljningen respektive de totala skatteintäkterna ändras inte så mycket.
180
SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …
Tabell 8.22 Känslighetsanalyser av antagen andel golv m.m. av PVC som får rätt till avdrag
Variabler: |
Huvudmodell |
Högre andel |
Lägre andel |
|
|
utan rätt till |
utan rätt till |
|
|
avdrag, lägre |
avdrag, högre |
|
|
andel med |
andel med |
|
|
högsta avdrag |
högsta avdrag |
Skatteintäkter, Mkr kr |
38 |
42 |
35 |
Minskning butiksförsäljning |
|||
Minskning svensk |
|||
Ökning |
0,1 % |
0,1 % |
0,1 % |
Minskning varor med grundskatt |
|||
Minskning varor med avdrag 1 |
|||
Minskning varor med avdrag 2. |
0,3 % |
0,4 % |
0,0 % |
Total försäljningsminskning |
8.19Sammanfattning av konsekvensanalys
Denna konsekvensutredning omfattar följande styrmedel:
1.Kemikalieskatt på golv m.m. av PVC
2.Nationellt förbud av ftalater på kandidatförteckningen23 i golv m.m. av PVC.
Bägge åtgärderna har ett positivt nettonuvärde för en 15 års period. Skatten har störst nettonuvärde. Skattens nettonuvärde blir även positivt med en lägre antagen fiktiv hälsoekonomisk nytta. Utred- ningen föreslår därför att en kemikalieskatt på golv m.m. av PVC införs.
23 Kandidatförteckning över
181
Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30
Tabell 8.23 Samhällsekonomiskt nettonuvärde för två förslag år 1 |
15 |
||
för scenario hälsovinst medel |
|
|
|
|
|
|
|
NNV adm myndigheter |
NNV Hälsovinst |
NNV |
|
och företag |
scenario medel |
år 1 15 |
|
år 1 |
15 |
år 1 15 |
|
Skatteförslaget |
947 |
934 |
|
Sverige satsar på |
196 |
39 |
|
182
DEL II
Bakgrund och vägval
9Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar
9.1Kemikalier i varor
Användningen av kemiska ämnen i dagens samhälle är mycket omfattande. Kemiska ämnen finns i allt materiellt som omger oss i vardagen – kläder, mat, hygienprodukter, möbler, elektronik och bilar. Kemiska ämnen används som utgångsämnen vid tillverkning av material, till exempel plaster. Vissa kemiska ämnen tillsätts för att ge material och varor särskilda funktioner eller egenskaper, till exempel ämnen som ger vattenavvisande ytor, ämnen som gör plast mjuk, flamskyddsmedel som försvårar antändning eller färgämnen som ger materialet ett önskvärt utseende. Varor kan också innehålla rester av ämnen som inte har någon funktion att fylla men som har använts i tillverkningsprocessen, exempelvis smörjoljor.
Den internationella handeln har tredubblats sedan
Den årliga världsproduktionen av kemiska ämnen ökade under andra halvan av
1Kemisk industri ur ett ekonomiskt perspektiv. Utvecklingstendenser i världen, EU och Sverige 2010. Rapport 2/10. Sundbyberg 2010.
2Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (2010). Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. ISBN
3Nordiska Ministerrådet, (2012). Prevention of Textile Waste Material flows of textiles in three Nordic countries and suggestions on policy instruments. TemaNord 2012:545.
4European Commission (2001). Towards Sustainability, A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development, Commission of the European Communities, COM(92) 23/II final, Brussels; White Paper - Strategy for a future Chemicals Policy. Commission of the European Communities, COM(2001) 88 final, Brussels.
185
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
ska ämnen som framställts eller utvunnits av samhället och som förekommer eller kan förekomma på marknaden globalt. För en majoritet av de kemiska ämnena saknas fortfarande kunskap om deras eventuella farliga egenskaper.
9.1.1Spridning från konsumentvaror
Farliga ämnen som ingår i varor kan spridas under olika faser av varans livscykel. Under varors användning eller skötsel kan farliga kemiska ämnen frisläppas till exempel genom att tillsatsämnen läcker ut från plastmaterial, i samband med tvätt och slitage av varan samt i avfallshanteringen. Exempel på ämnen som frisläpps från varor och som människor kan få i sig är mjukgörande ämnen som exempelvis går över från plastförpackningar till livsmedel eller läcker ut från plastleksaker, metaller från ledningar för dricksvatten och bly som finns i leksaker och smycken som små barn kan stoppa i munnen. Flamskyddsmedel avges från datorer och
Farliga ämnen finns upplagrade i samhället i långlivade material och varor, vilket innebär en spridning över både tid och rum. De ansamlas successivt och kan spridas till miljön. I den yttre miljön kan farliga ämnen tas upp av växter och djur, bland annat av fisk som utgör föda till djur högt upp i näringskedjan, inklusive männi- skor.
Generellt sett är kunskapen om mekanismerna kring den diffusa spridningen av ämnen från varor bristfällig och kunskapen om hur människor och miljön påverkas av att sammantaget utsättas för flera ämnen, som kan förstärka varandras farlighet, är dålig. Sådan exponering kan vara särskilt kritisk för känsliga individer, till exem- pel foster, spädbarn, barn och ungdomar.
186
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
9.2Svensk kemikaliekontroll
Ett övergripande syfte med kemikaliepolitiken och kemikalielagstift- ning är att förebygga skador på hälsa och miljö. En utgångspunkt för att åstadkomma detta är att företag som sätter ut produkter på marknaden har det huvudsakliga ansvaret för att förebygga eller undanröja kemiska risker. I 2 kapitlet miljöbalken finns allmänna hänsynsregler och försiktighetsmått som ska följas av verksamhets- utövare för att undvika skador på människors hälsa eller i miljön, däribland att de ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada och olägenhet. Även för- siktighetsprincipen, substitutionsprincipen och principen att föro- renaren betalar kommer till uttryck i miljöbalkens hänsynsregler.
Försiktighetsprincipen är en sedan länge etablerad princip inom miljö- och kemikaliepolitiken. Den innebär att om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada föreligger, får inte avsaknaden av veten- skaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kost- nadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Försiktig- hetsprincipen finns bland annat i 2 kapitlet 3 § miljöbalken, i EU:s Lissabonfördrag (artikel 191.2) och på global nivå genom Rio- deklarationen om miljö och utveckling från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I miljöbalken inkluderas i försiktighetsprincipen även skyddet av människors hälsa.
Substitutionsprincipen är central i kemikaliepolitiken. Miljöbalk- ens 2 kap. 4 § uttrycker den så kallade produktvalsprincipen, som även kallas substitutionsprincipen. Principen innebär en skyldighet att inte använda eller sälja skadliga kemiska produkter eller varor som innehåller kemiska produkter om det finns mindre riskabla alternativ som är likvärdiga för ändamålet. Substitutionsprincipen kommer även till uttryck på global nivå genom
Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Den finns inskriven i hänsynsreglerna i 2 kapitlet 3 och 8 §§ miljöbalken och uttrycks på global nivå i
187
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
parlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador. I kemi- kaliesammanhang aktualiseras principen exempelvis genom att företagen ska bära kostnaden för att ta fram kunskap och informa- tion om de kemiska produkter och varor som de sätter på markna- den. Skatter och andra ekonomiska styrmedel kan också ses som ett sätt att tillämpa principen.
9.3Mål för kemikaliepolitiken
Grundläggande för kemikaliepolitikens inriktning är de mål som regering och riksdag antagit och som ingår i det nationella miljö- målssystemet. Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål för olika områden. Miljökvalitets- målet Giftfri miljö är och har varit en viktig utgångspunkt för den svenska kemikaliepolitiken och de ställningstaganden Sverige har gjort inom EU och internationellt. Nedan beskrivs kortfattat de delar av miljömålssystemet som har särskild relevans för innehållet av kemikalier i konsumentvaror.
9.3.1Generationsmålet och dess strecksatser
I den modifierade miljömålsstrukturen som fastställdes av riks- dagen genom propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) ingår ett generationsmål som tillsam- mans med sina sju strecksatser har följande lydelse:
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang
Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljö- problemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpoli- tiken ska inriktas mot att,
–ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad
–den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart
188
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
–människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas
–kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen
–en god hushållning sker med naturresurserna
–andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effek- tiv med minimal påverkan på miljön
–konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Av generationsmålets sju strecksatser är den tredje, fjärde och sjunde strecksatserna mest relevanta för problemområdet farliga ämnen i konsumentvaror.
9.3.2Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess preciseringar
Giftfri miljö är det av de sexton miljökvalitetsmålen som i första hand behandlar kemikaliepolitiska målsättningar. Även andra miljö- kvalitetsmål är dock i varierande utsträckning relevanta. Riksdagen har beslutat om följande lydelse hos miljökvalitetsmålet Giftfri miljö:
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfal- den. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påver- kan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Regeringen har beslutat om flera preciseringar av målet Giftfri miljö. De som är mest relevanta för konsumentvaruområdet är följande:
–Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biolo- giska mångfalden,
–Information om hälso- och miljöfarliga ämnen i material, kemi- ska produkter och varor är tillgänglig.
189
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
9.3.3Etappmål om ”farliga ämnen”
Regeringen har fastställt sju etappmål om farliga ämnen. Av sär- skild relevans för problemet med farliga ämnen i kläder och skor är etappmålet att minska barns exponering för farliga ämnen:
Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situa- tionen 2012.
Förslaget skulle även öka möjligheterna att uppnå etappmålet ” Information om farliga ämnen i varor” där följande strecksats ingår:
Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoni- serade system som omfattar prioriterade varugrupper.
Etappmålen ska ange steg på vägen och bidrar till att nå i första hand miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, men även andra miljökva- litetsmål.
9.3.4FN:s globala mål för kemikalieområdet
Det globala målet för kemikalier antogs ursprungligen vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Målet anger att senast år 2020 ska kemikalier produceras och användas på ett sådant sätt att de skadliga effekterna på miljö och hälsa minimeras.
Målet har därefter bekräftats genom FN:s globala kemikalie- strategi, SAICM, vilken undertecknades i Dubai i februari 2006 samt under United Nations Conference on Sustainable Develop- ment, Rio+20. SAICM utgör ett ramverk med åtgärder för att nå det internationella målet och riktlinjer för vad som krävs för att uppnå målet.
190
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
9.3.5Svensk lagstiftning på kemikalieområdet
Regleringen av kemikalierisker i svensk lagstiftning sker genom en rad olika författningar. En del är relevanta för konsumentvaror. Kapitel 2 i miljöbalken handlar om principer för verksamhetsutöva- res och företags ansvar antingen de tillverkar eller saluför varor. Det är i 2 kap. miljöbalken som
Regler om kosmetiska och hygieniska produkter faller under miljöbalken medan det finns annan särskild lagstiftning för vissa typer av kemiska produkter som läkemedel eller vissa aspekter på kemiska produkter som brandfarlighet och explosivitet. Vidare finns särskilda regler som hanterar kemikalieaspekter på vissa varor som till exempel leksaker och elektronik. Dessa varuregler har i många fall en motsvarighet på
9.4Regleringar för kemikalier
Under den senaste tioårsperioden har EU:s regelverk för kemi- kalier utvecklats och förnyats kraftigt. Under denna tid har de cen- trala rättsakterna Reach5 och CLP6 tillkommit, vilka innehåller all- männa bestämmelser om kemiska ämnen och kemiska produkter. Dessa reglerar grundläggande aspekter som krav på kunskap om ämnens egenskaper, vilken information som ska lämnas när ämnen saluförs, krav på märkning, hur ämnen får användas i kemiska produkter etc. De innehåller också regler och kriterier för att bedöma och kategorisera ämnenas miljö- och hälsofarlighet.
5Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
6Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.
191
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
Det finns även gemensamma regler inom EU som behandlar användningen av kemiska ämnen i vissa varor. Dessa så kallade produktregler har ofta ett bredare syfte än reglering av kemikalier och kan exempelvis behandla andra säkerhetsaspekter. Exempel på produkttyper där kemikalieaspekter ingår i regelverket är elektriska och elektroniska produkter, leksaker och fordon.
Reglerna för såväl kemiska produkter som varor har i allmänhet artikel 114 i
9.4.1
I korthet går
7Fördraget om EU:s funktionssätt.
8Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE).
9Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG.
192
SOU 2015:30 |
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
9.4.2
RoHS, egentligen direktiv 2002/95/EG, är ett
Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 0,1 pro- cent av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,01 procent. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig. I till exempel en elkabel får vare sig skyddsplasten, isole- ringen eller ledaren överskrida gränsvärdena.
RoHS 2 är genomfört i Sverige genom förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning samt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Från 2013 används CE- märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS.
9.4.3Leksaksdirektivet
Den 20 juli 2011 infördes ett nytt leksaksdirektiv i EU som ställer ökade krav på leksakstillverkare och importörer. Det generella kravet i direktivet är att leksaker ska vara utformade på ett sätt som gör att det inte finns risk för skador på människors hälsa. Specifikt gäller att nitton ämnen finns upptagna på en lista inte får läcka ut ur leksaker. Tidigare fanns endast åtta ämnen med på denna lista.
Nya ämnen på listan är aluminium, bor, krom (III) och krom (VI), kobolt, koppar, mangan, nickel, strontium, tenn, organiskt tenn och zink. Antimon, arsenik, barium, kadmium, krom, bly, kvick- silver och selen är förbjudna sedan tidigare.
193
Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar |
SOU 2015:30 |
9.5Kvarvarande behov av styrning
Sammanfattningsvis är kemiska ämnen i varor betydligt sämre reg- lerat än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter, både i svensk lagstiftning och i
Det innebär att dagens förbud och begränsningar inte kommer åt många av de risker som är förenade med farliga kemikalier i konsumentvaror. Det finns därför ett kvarvarande behov av ytter- ligare styrning. Särskilt saknas styrmedel som kan styra bort hela grupper av ämnen med farliga ämnen med liknande kemisk struktur från marknaden utan att varje enskilt ämne behöver utredas i detalj.
194
10 Val av styrmedel
10.1Inledning
I detta kapitel diskuteras möjligheten att minska innehållet av flam- skyddsmedel i viss elektronik samt ftalater i golv m.m. av PVC med hjälp av olika styrmedel. Syftet är att sålla ut de styrmedel som kan vara lämpliga att använda. I avsnitt
10.2Skatt
Skatter kan användas för att skapa incitament för konsumenterna att ändra sina köpmönster. Exempelvis används tobak- och alko- holskatterna för att hålla nere konsumtionen av dessa varor. Studier visar att väl utformade miljöskatter på kemikalier har haft avsedd effekt. Exempelvis har skatt på blyad bensin, nickelkadmiumbat- terier samt lösningsmedel lett till kraftiga minskningar av försälj- ningen av dessa kemiska produkter respektive varor inom ett fåtal år, se kapitel 11.
Det finns olika sorters skatter. Enligt utredningens uppfattning är så kallad punktskatt, det vill säga skatt som tas ut för särskilt utvalda varor, den variant av skattekonstruktion som kan ge önskad styrning. Utredningen anser att en kemikalieskatt bör utformas som en punktskatt. Andra varianter av skatter är enligt utredning- ens bedömning inte möjliga eller lämpliga. Mervärdesskatte- systemet är inte möjligt att använda för att uppnå den önskvärda styrningen. Mervärdesskattesystemet är harmoniserat inom EU
195
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
och bygger bl.a. på principen att medlemsstaterna ska fastställa en generell skattesats som tillämpas för flertalet varor. Medlems- staterna har möjlighet att införa lägre skattesatser för särskilda kategorier av varor. Det är dock inte möjligt att ha högre skattesats än den generella skattesatsen för vissa varor. Därmed är mervär- desskattesystemet inte möjligt att använda som styrmedel i detta sammanhang. Inkomstskatt är enligt utredningens bedömning inte lämpligt att använda som styrmedel. Det är tveksamt om ändringar inom inkomstskattesystemet skulle kunna leda till den styrning som är önskvärd.
Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper. De harmoniserade bestämmelserna tillämpas för alkohol och alkoholdrycker som omfattas av direktiv 92/83/EEG1 och 92/84/EEG2, tobaksvaror som omfattas av direk- tiv 2011/64/EU3 samt energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG4. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskattedirektivet, direktiv 2008/118/EG5. Av artikel 1.3 i punktskattedirektivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påför- ande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater. Det är således inte tillåtet att införa nationella punktskatter som innefattar gränskontroller vid gräns mellan två medlemsstater. Det är inte heller tillåtet att kräva att redovisning och betalning av skatten ska ske i samband med att varorna passerar gränsen mellan två medlemsstater.
Punktskatter kan utformas på en rad olika sätt. I kapitel 12 identifieras och diskuteras fyra olika tänkbara skattekonstruktioner för en kemikalieskatt. I kapitel 11 redovisas exempel på kemikalie- skatter som har visat sig vara effektiva. Kemikalieskatter ger en styrning av marknaden utan att ett oönskat ämne behöver för-
1Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.
2Rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker
3Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror.
4Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.
5Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.
196
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
bjudas. När det gäller kemikalier är det fördel att hela grupper av ämnen kan beskattas utan att varje specifikt ämnes hälso- och mil- jöeffekter utreds i detalj vilket i regel är ett krav innan ett ämne kan förbjudas. Nackdelen med skatter är att de innebär administrativa kostnader för företag och myndigheter.
10.3Avgift
Det finns i dag en rad olika avgifter inom miljö- och kemikaliepoli- tiken. Skillnaden mellan skatter och avgifter är enligt regerings- formen med förarbeten att skatt betalas till det allmänna utan direkt motprestation, medan en avgift däremot motsvaras av en direkt motprestation från statens sida.6 Vanligt förekommande är avgifter för tillsyn, kontroll eller tillstånd. Avgiftens storlek är då kopplad till en myndighets kostnad för att exempelvis utföra tillsyn, kontroll eller att ta beslut om tillstånd. En viktig skillnad mellan avgift och skatt är att regeringen kan delegera viss beslutanderätt gällande avgifter till en myndighet medan skatter alltid måste beslutas av riksdagen.
I princip skulle en kemikalieavgift på konsumentvaror ha samma styreffekt som en kemikalieskatt. De som ska betala avgiften behöver dock kompenseras med någon form av motprestation från statens sida. Syftet i detta fall är inte att finansiera tillsyn, kontroll, utfärdande av tillstånd eller dylikt utan endast att minska använd- ningen av vissa kemikalier i konsumentvaror. Utredningen bedömer därför att det inte finns någon lämplig motprestation att koppla till en avgift vilket innebär att det inte är aktuellt att använda sig av en avgift för att minska innehållet av farliga kemi- kalier i konsumentvaror.
10.4Subventioner
Ett vanligt styrmedel inom miljöområdet är subventioner. Det kan innebära alltifrån stöd till forskning om grön kemi till investerings- stöd till miljövänlig produktion. Utredningens uppdrag är dock att
6 ESV 2004:17. Att avgränsa avgifter.
– Kartläggning och probleminventering
197
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
styra bort varor från marknaden som kan avge farliga ämnen snarare än att gynna de mindre farliga alternativen.
Det är förstås tänkbart att rikta en generell subvention till de varor som inte innehåller farliga kemikalier men det riskerar att bli en mycket dyr lösning. Sammantaget bedömer utredningen att subventioner av varor som inte avger farliga kemikalier till människors vardagsmiljö inte är en intressant lösning.
10.5Pantsystem
Pantsystem används i dag exempelvis för vissa aluminiumburkar, glasflaskor samt
Utredningens inriktning är att styra bort konsumentvaror från marknaden som avger farliga ämnen till människors vardagsmiljö under själva användningsfasen. Att införa ett pantsystem skulle i första hand skapa incitament att lämna in uttjänta varor till återvin- ning, men endast ge svaga incitament till att få bort varor som inne- håller farliga ämnen från marknaden.
Då pantsystem både är dyra att införa och driva och ett sådant system i liten utsträckning skulle bidra till att lösa det aktuella pro- blemet bedömer utredningen att pantsystem inte är ett intressant alternativ.
10.6Producentansvar
Producentansvar innebär att de som tillverkar, importerar eller för in varor från andra
198
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
ningsgrad samt att säkerställa att farligt avfall tas om hand på ett betryggande sätt. Producentansvaret påverkar inte kemikalieinne- hållet på de varor som sätts ut på marknaden. Detta eftersom före- tagens avgifter till de gemensamägda insamlingsbolagen, såsom exempelvis Elkretsen, inte är differentierade utifrån kemikalieinne- håll. Normalt sett är avgifterna differentierade utifrån typ av vara och vikt.
En möjlig åtgärd skulle vara att lagstifta om att insamlings- bolagen var tvungna att differentiera sina avgifter från företagen efter kemikalieinnehåll. Fördelen med ett sådant system skulle vara att utgå från ett redan existerande system. En nackdel med den lösningen är att insamlingsbolagen är privata aktörer som har utformat sina taxor till medlemsföretagen utifrån vilka företags- ekonomiska kostnader och intäkter de har för respektive insamlings- kategori. Att kräva differentiering utefter kemikalieinnehåll skulle inte ligga i linje med det nuvarande systemet. En annan nackdel är att det skulle vara svårt att följa upp systemet eftersom genom- förandet av systemet ligger på privata aktörer. Naturvårdsverket som är den myndighet som följer upp producentansvarssystemet får i dag en mycket begränsad information från insamlingsbolagen. Sammantaget bedömer utredningen att systemet för producent- ansvar syftar till att minska mängden uttjänta varor som går till deponi och avfallsförbränning istället för att återvinnas eller tas om hand som farligt avfall. Då utredningens inriktning är att fasa ut varor som avger farliga ämnen till människors vardagsmiljö kommer ett producentansvarssystem in i ett för sent stadium i varans livs- cykel. Sammantaget bedömer utredningen att ett utvecklat producentanasvar inte är ett lämpligt styrmedel.
10.7Handels- och certifikatsystem
Handelssystem är ovanliga. Sverige är anslutet till EU:s system för handel med utsläppsrätter som används för att begränsa utsläppen av koldioxid. Systemet omfattar aktörer som exempelvis industrier och kraftbolag som får sig tilldelat en viss mängd utsläppsrätter. I dag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 760 finns i Sverige. Många anläggningar finns inom energi-
199
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
intensiv industri och energiproduktion. Från år 2012 ingår även de flygoperatörer som flyger i EU.
Principen för EU:s handelssystem är att utsläppen begränsas genom att en övre gräns sätts för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns kallas
”utsläppstak” och kommer att sänkas successivt för att på så sätt minska utsläppen. Utsläppstaket beslutas av Europeiska kommiss- ionen. Nuvarande utsläppstak innebär att utsläppen från berörda företag ska minska med 21 procent till år 2020 (jämfört med 2005).7
De företag som släpper ut mindre koldioxid än de har utsläpps- rätter för kan sälja vidare dessa på den europeiska börsen för utsläppsrätter. De företag som vill släppa ut mer måste istället köpa ytterligare utsläppsrätter.
Ett liknande system finns i Sverige och Norge, det så kallade Elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnads- effektivt sätt.
Båda dessa handelssystem bygger på förutsättningarna att energianläggningar och industrier är stationära verksamheter med en kontinuerlig verksamhet som inte ändrar sig från dag till dag. Import, införsel och tillverkning av konsumentvaror som avger farliga kemikalier till människors vardagsmiljö är en verksamhet som omfattar tusentals aktörer och dessa aktörer är inte desamma över tiden.
Utredningens bedömning är att handelssystem inte skulle vara ett lämpligt styrmedel för att lösa problemet med konsumentvaror som avger farliga ämnen till människors hemmiljö. Dessutom bedömer utredningen att ett handelssystem skulle innebära en all- deles för stor administrativ överbyggnad för att vara ett lämpligt styrmedel.
7
200
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
10.8Förbud av ämnen på
Ett sätt att bli av med farliga ämnen i konsumentvaror är att för- bjuda användningen och förekomsten av dem i varor som tillverkas och säljs inom EU. Fördelen med ett förbud på
Även om genomslagskraften för ett sådant styrmedel är stort så har alternativet nackdelar. Ett problem är att Sverige inte har egen rådighet över förbud på
För byggvaror har de enskilda länderna större möjligheter att införa egna nationella begränsningar. Se avsnitt 10.7.2.
Sammantaget bedömer utredningen att förbud på
10.9Svenskt förbud av ämnen
EU:s kemikaliepolitik är harmoniserad vilket innebär att det i regel inte är tillåtet för enskilda länder att införa egna kemikalie- regleringar i form av förbud eller användningsrestriktioner. Detta gäller särskilt för totalharmoniserade produktområden som lek- saker, elektronik och kosmetika. Danmark beslöt år 2012 att införa ett nationellt förbud mot ftalaterna DEHP, DBP, DIBP och BBP i
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
201
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
konsumentprodukter men fick under sommaren 2014 riva upp detta beslut efter påtryckningar från
Dock finns det en del varuområden som inte är lika reglerade eller där det tvärtom finns ett nationellt utrymme att föreslå nat- ionella regler. Ett sådant område är byggvaruområdet. Inom bygg- varuområdet finns det väldigt få gemensamma regler inom EU för kemikalier och flera
Utredningen bedömer att det inte är möjligt att införa nationella kemikalieregler för exempelvis elektronik men att det vore fullt möjligt att införa sådana regler för byggvaror. Utredningen kom- mer därför att ta med begränsningar av emissioner av skadliga ftalater från byggmaterial i konsekvensutredningen som alternativ eller komplement till en skatt på golv m.m. av PVC.
10.10 Information till konsumenter
Ett vanligt styrmedel inom kemikaliepolitiken är information. Information om konsumentvaror som innehåller farliga kemikalier förekommer i flera olika former, exempelvis:
Information till konsumenter via myndigheters hemsidor, informationsmaterial och liknande.
Larm om farliga kemikalier från myndigheter eller miljöorgani- sationer som sprids via media.
Krav på märkning eller annan information till konsumenten vid köptillfället.
Fördelen med ökad information är att konsumenten kan göra ett mer informerat val och därigenom undvika att köpa varor som
9
10Kemi Rapport 7/14. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. Rapport från ett regeringsuppdrag. Sundbyberg 2014.
202
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
innehåller farliga kemikalier. Detta kan i bästa fall leda till att efter- frågan på varan sjunker så mycket att tillverkaren tvingas se över dess innehåll.
Erfarenheten visar dock att konsumenterna har mycket svårt att ställa kemikaliekrav då de gör sina inköp. Det krävs ofta en hög kunskapsnivå om kemiska ämnen och dess effekter för att över- huvudtaget veta vilka kemikalier som bör undvikas av hälsoskäl, det är en mycket liten andel av befolkningen som kan relatera till begrepp som ”additivt tillsatta flamskyddsmedel” eller ”kortkedjiga ftalater”. Det andra problemet är att även om konsumenten har läst på om dessa ämnens negativa effekter så kommer denne finna att information om dessa ämnens förekomst saknas på de varor som ska inhandlas. Det har genom åren visat sig vara svårt att få handlare och tillverkare att frivilligt märka sina produkter med varningstexter. Detta innebär att konsumenten i regel inte får någon information om att en viss vara innehåller farliga kemikalier. I
Sammanfattningsvis bedömer utredningen att ökad information till konsumenter inte kommer att vara ett tillräckligt effektivt styrmedel i detta sammanhang.
11Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
12Kandidatförteckning över
203
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
10.11 Miljömärkning
Ett vanligt styrmedel inom kemikaliepolitiken är miljömärkning. Fördelen med miljömärkning är att den kan öka efterfrågan på mer miljöanpassade alternativ. Svenska staten är tillsammans med andra länder med och driver två stora miljömärkningar:
Nackdelen med miljömärkning är att dessa system inte ger kon- sumenten någon vägledning om vilka varor som innehåller de mest farliga kemikalierna. Då utredningens inriktning är att styra bort konsumentvaror från marknaden som avger farliga ämnen till män- niskors vardagsmiljö så lämpar sig miljömärkning dåligt. Utred- ningens bedömning är därför att miljömärkning visserligen är bra och att Sverige ska fortsätta sitt engagemang i de ovan nämnda miljömärkningssystemen men att miljömärkning som styrmedel inte är effektivt för att nå denna utrednings syfte.
10.12 Offentlig upphandling
Miljökrav i offentlig upphandling kan många gånger vara ett lämp- ligt styrmedel för att välja bort varor som innehåller farliga kemi- kalier. Denna utredning inriktar sig dock i första hand på privat- konsumenters inköp av varor varför miljökrav i offentlig upphand- ling inte är rätt styrmedel i detta sammanhang.
10.13Marknadskontroll – åtgärder riktade mot förekomst av redan förbjudna ämnen
Det finns en rad begränsningar och förbud av farliga ämnen i kon- sumentvaror. Vilka ämnen som är begränsade eller förbjudna varie- rar mellan olika varugrupper. För exempelvis leksaker finns det ett stort antal ämnen som är begränsade eller förbjudna. Då de begränsningar och förbud som finns inte alltid efterlevs är det mycket viktigt att upprätthålla en fungerande tillsyn och mark- nadskontroll.
204
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
Marknadskontrollen består av flera delar och sanktionsmöjlig- heter som diskuteras nedan.
10.13.1 Olika ansvar för olika aktörer enligt produktdirektiv
För vissa varugrupper finns det harmoniserade så kallade produkt- direktiv inom EU. Dessa direktiv kan avse även andra krav än kemikaliekrav. Två exempel på harmoniserade produktdirektiv som innehåller kemikaliekrav är
Tillverkaren har bland annat följande ansvar. Tillverkaren ska se till att produkterna har konstruerats och tillverkats enligt de krav som gäller. Tillverkaren ska upprätta erforderlig dokumentation och låta utföra tillverkningskontroll. Tillverkaren ska upprätta en
Vid tillämpningen av produktdirektiven ska produkter som är
Importör är den som köper produkten från ett land utanför EU för försäljning till företag eller konsument. Importören har bland annat följande ansvar. Importören ska se till att tillverkaren har fullgjort sitt ansvar om bedömning av överensstämmelse, att till- verkaren upprättat teknisk dokumentation, att tillverkaren CE- märkt produkten och att produkten åtföljs av erforderlig doku- mentation. Om en importör anser eller har skäl att anta att en produkt inte överensstämmer med kraven ska importören informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.
13Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
14Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.
205
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
Importören ska i sådana fall inte tillhandahålla produkten på mark- naden förrän den överensstämmer med kraven.
Distributör är den som köper produkten i Sverige eller annat
Importör eller distributör ikläder sig i vissa fall samma ansvar som en tillverkare. Så är fallet om de släpper ut produkter på mark- naden i eget namn eller under eget varumärke eller om de ändrar en produkt på ett sådant sätt att överensstämmelse med kraven kan påverkas.
För såväl tillverkare, importör som distributör gäller att de är skyldiga att omedelbart vidta korrigerande åtgärder för att få en produkt att överensstämma med kraven om de har skäl att anta att en produkt som de tillhandahållit på marknaden inte överensstäm- mer med kraven. Om nödvändigt ska de dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden. De ska omedelbart underrätta behörig myndighet och lämna detaljerade uppgifter om den bristande över- ensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
10.13.2Kontroll av tillverkare vad avser förbjudna ämnen i varor
Till den del konsumentvaror som säljs i Sverige också tillverkas i Sverige kan Kemikalieinspektionen bedriva tillsyn av tillverkningen och kontrollera att varorna inte innehåller förbjudna ämnen. Utredningen bedömer att kontrollen av inhemska tillverkare fun- gerar väl i dag. Flertalet av de konsumentvaror som säljs i Sverige tillverkas dock i andra delar av världen. Om varorna tillverkas utom- lands har Kemikalieinspektionen inte möjlighet att genomföra kontroll hos tillverkaren av om varorna innehåller förbjudna ämnen. För att säkerställa att sådana varor inte innehåller förbjudna
206
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
ämnen är det viktigt att marknadskontrollen fungerar i de efter- följande leden i kedjan.
10.13.3Kontroll av importörer och distributörer vad gäller
Som framgår ovan ska importör och distributör bevaka att tillver- kare i andra delar av världen har följt de krav som gäller. En importör har ansvar att se till att tillverkaren fullgjort sina skyldig- heter avseende dokumentation och
Kemikalieinspektionen utövar tillsyn och kontroll över att svenska importörer och distributörer uppfyller dessa förpliktelser vad avser de kemikaliekrav som gäller för produkterna.
Kraven i leksaksdirektivet15 är genomförda i Sverige genom lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. Om leksaker saknar
Kraven i
15Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.
16Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
207
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
10.13.4Kontroll av importörer och distributörer vad gäller förekomst av förbjudna ämnen i produkterna
Det förekommer att produkter innehåller förbjudna ämnen trots att de är försedda med
I de fall importör eller distributör tillhandahåller
Först om en importör eller distributör anser eller har skäl att anse att en produkt innehåller förbjudna ämnen torde det vara möjligt att döma importör eller distributör till straffansvar för före- komsten av förbjudna ämnen i produkt som de tillhandahåller.
Det har under utredningens arbete diskuterats om det vore möjligt att införa nya bestämmelser som innebär att den som till- handahåller produkter som innehåller förbjudna ämnen skulle kunna påföras miljösanktionsavgift enligt samma modell som gäller vid överträdelse av krav på
För att skydda konsumenter från konsumentvaror som inne- håller förbjudna ämnen är det enligt utredningens uppfattning vik- tigt att marknadskontrollen är väl utbyggd och fungerande. Även om det inte alltid är möjligt att ställa någon till ansvar för brott
208
SOU 2015:30 |
Val av styrmedel |
med anledning av att produkter innehåller förbjudna ämnen är det viktigt att myndigheterna genomför ett stort antal kontroller av produkters innehåll. En omedelbar konsekvens av att det vid kon- troll konstateras att viss produkt innehåller förbjudna ämnen är att den marknadsaktör som tillhandahållit produkten inte kan fortsätta att tillhandahålla sådana produkter på marknaden förrän de över- ensstämmer med kraven. Om så ändå skulle ske riskerar marknads- aktören att fällas till ansvar för brott.
Kontroller där det konstateras att produkter innehåller för- bjudna ämnen kommer att leda till att importörer och distributörer behöver vidta åtgärder för framtiden. Det kan vara fråga om att upphöra med försäljning av produkter av visst slag eller från viss tillverkare. Det kan handla om att förmå tillverkaren att ändra pro- duktens sammansättning. Det kan handla om att göra egna kon- trollmätningar för att förvissa sig om att produkten inte längre innehåller förbjudna ämnen.
En tillsynsmyndighet kan lägga försäljningsförbud för produk- ter som inte följer kraven om inte berörda företag frivilligt upphör med försäljningen. En tillsynsmyndighet kan också kräva att pro- dukter återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Dessa åtgärder kan innebära stora kostnader för företagen genom uteblivna intäkter från försäljning av varorna, kostnader för ersättning och returer av varor, risk för badwill för företaget, osv. Åtgärderna är många gånger väl så kännbara som straff eller annan påföljd.
10.13.5 Rapex
Rapex är ett offentligt och bildbaserat informations- och varnings- system som EU:s medlemsstater och institutioner använder för att informera varandra om produkter med allvarliga risker. Varje vecka upprättas en rapport med de senaste varningarna. Medlemsstaternas myndigheter som arbetar med produktsäkerhet för konsumenter är skyldiga att rapportera till
209
Val av styrmedel |
SOU 2015:30 |
kalieinspektionen får notifikationer löpande om vilka varor som har rapporteras till Rapex.
10.13.6Sammanfattande analys – Marknadskontrollen har en viktig roll att fylla
Utredningens bedömning är att det går att minska förekomsten av förbjudna ämnen i elektronik och leksaker genom en mer aktiv och systematisk marknadskontroll. En sådan marknadskontroll kräver betydligt större resurser än den har i dag. Utredningen föreslår en utbyggd marknadskontroll med ett ökat antal kemiska analyser av varor. En ökad marknadskontroll bedöms leda till fler välunder- byggda åtalsanmälningar och fler fall där produkter inte får säljas respektive återkallas eller dras tillbaka från marknaden. En ökad marknadskontroll kan också leda till fler anmälningar till Rapex. Sammantaget kommer detta leda till att marknadsaktörerna bygger upp bättre system för varukontroll vilket i sin tur kommer leda till att antalet varor på marknaden som innehåller förbjudna ämnen sjunker.
10.14 Val av styrmedel
Utredningens bedömning är att kemikalieskatter, ytterligare för- bud inom EU av farliga ämnen i elektronik samt ökad marknads- kontroll kan vara lämpliga styrmedel eller åtgärder för att nå syftet minskad förekomst av farliga flamskyddsmedel i viss elektronik. Dessa styrmedel analyseras närmare i konsekvensanalysen i kapitel 7.
För att uppnå en minskning av ftalater i golv m.m. av PVC bedöms en kemikalieskatt eller ett nationellt förbud av vissa ftalater i byggvaror vara lämpliga styrmedel. Dessa styrmedel analyseras närmare i konsekvensanalysen i kapitel 8.
210
11Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge
11.1Inledning
I detta kapitel redovisas ett eller två exempel på olika kemikalie- skatter för var och en av de fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12.
11.2Exempel på skatt på kemiska produkter – skatt på lösningsmedel i Danmark och Norge
Ett exempel på skatt på kemiska produkter är skatten på kemikali- erna trikloreten1, TRI, och tetrakloretylen2, PER, i Danmark och Norge.3
De två kemikalierna TRI och PER är skadliga för människors hälsa. Vid olika former av exponering av dessa kemikalier kan pro- blem med lever och tarmar uppstå och det finns starka misstankar om att ämnena är cancerframkallande. Dels innebär hög använd- ning av ämnena en arbetsmiljörisk, dels finns även stora risker med utsläpp då båda kemikalierna lätt passerar genom olika jordlager och snabbt når grundvattnet4. TRI har haft en rad olika använd- ningsområden exempelvis som lösningsmedel i metallindustri.
1Trikloreten benämns även trikloretylen.
2Tetrakloreten benämns även Perkloretylen.
3Ramböll 2012. Hur väl fungerar miljöskatter inom kemikalieområdet? – Effekter av miljö- skatter på växtskydd och klorerade lösningsmedel i Sverige, Danmark, Norge och Frankrike. Rapport på uppdrag åt Kemikalieinspektionen.
4Watts, P. (2006). Tetrachlorethylene – Concise International Chemical Assessment Document 68. Geneve: World Health Organization.
211
Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge |
SOU 2015:30 |
PER har haft liknande användningsområden men på senare år har dock användningen främst förekommit i kemtvättar som använder äldre teknik.
11.2.1Danmark – låg skatt på TRI och PER
I Danmark infördes år 1996 en skatt på tre typer av klorera