Kemikalieskatt

Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier

Betänkande av Kemikalieskatteutredningen

Stockholm 2015

SOU 2015:30

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: order.fritzes@nj.se

Webbplats: fritzes.se

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför.

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.

ISBN 978-91-38-24263-6

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Regeringen beslutade den 19 december 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt

Regeringen förordnade Vilhelm Andersson att vara särskild utredare från och med den 19 december 2013.

Som experter att biträda utredaren förordnades från och med den 6 mars 2014 professorn Åke Bergman, Stockholms universitet, kanslirådet Tomas Gärdström, Näringsdepartementet, strategiske rådgivaren Jan Hammar, Kemikalieinspektionen, departements- sekreteraren Elly-Ann Lindström, Finansdepartementet, departe- mentssekreteraren Annika Löfgren, Miljödepartementet, kanslirådet Charlotta Meyer-Seitz, Utrikesdepartementet, tullspecialisten Anna Quakkelaar, Tullverket, rättssakkunnige Szilárd Rado, Finans- departementet, rättslige experten Agneta Rapp, Skatteverket, departementssekreteraren Raisa Svensson, Finansdepartementet och kanslirådet Anna Wallentin, Finansdepartementet. Raisa Svensson lämnade uppdraget den 9 december 2014 och ersattes samma dag av kanslirådet Fredrik Odelram, Finansdepartementet.

Som sekreterare förordnades från och med den 1 januari 2014 samhällsekonomen Jenny von Bahr, Kemikalieinspektionen och rättslige experten Mats Alriksson, Skatteverket.

Härmed överlämnas betänkandet Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier. (SOU 2015:30).

Uppdraget är med detta avslutat.

Stockholm i mars 2015

Vilhelm Andersson

/Jenny von Bahr Mats Alriksson

Innehåll

Sammanfattning

................................................................

19

Summary ..........................................................................

 

23

DEL I Utredningens förslag

 

1

Författningsförslag......................................................

29

1.1

Förslag till

lag om skatt på viss elektronik ............................

29

1.2

Förslag till

förordning om skatt på viss elektronik ..............

37

1.3Förslag till lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av

vinylklorid. ...............................................................................

39

1.4Förslag till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och

takbeklädnad av polymerer av vinylklorid..............................

45

1.5Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244)...............................................................................

47

1.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ................

52

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet ..........................................................

54

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet ..........................................................

56

5

Innehåll

SOU 2015:30

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

(1999:1134) om belastningsregister. ......................................

58

2

Utredningens uppdrag och arbete.................................

61

2.1

Uppdraget ................................................................................

61

2.2

Utredningens arbete................................................................

61

3

Skatt på viss elektronik ...............................................

63

3.1

Inledning ..................................................................................

63

3.2

Skattens konstruktion och storlek .........................................

64

 

3.2.1

Val av skattekonstruktion............................................

64

 

3.2.2

Skattepliktiga varor ......................................................

64

 

3.2.3 Beskattning utifrån varans vikt....................................

65

 

3.2.4

Skattesatser ...................................................................

66

 

3.2.5 Ett högsta skattebelopp per vara .................................

66

 

3.2.6

Differentiering genom skatteavdrag ...........................

67

 

3.2.7 Kemiska ämnen i särskilda delar av utrustningen.......

68

 

3.2.8

Mätteknik och haltgränser...........................................

69

3.3

Vem som ska vara skattskyldig ...............................................

69

 

3.3.1 Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning,

 

 

 

införsel och import.......................................................

69

 

3.3.2

Godkänd lagerhållare ...................................................

70

 

3.3.3 Försäljning från utländska säljare till svenska

 

 

 

konsumenter ska inte beskattas...................................

71

3.4

Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall ............

73

3.5

Förfarandet vid beskattning....................................................

74

3.6

Företagens administration och egenkontroll.........................

74

3.7

Ersättningsfrågor och varuprover...........................................

74

3.8

Utvärdering och uppdatering .................................................

76

4

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och

 

 

takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.......................

77

4.1

Inledning ..................................................................................

78

6

SOU 2015:30 Innehåll

4.2

Skattens konstruktion och storlek..........................................

78

 

4.2.1

Val av skattekonstruktion ............................................

78

 

4.2.2

Skattepliktiga varor.......................................................

79

 

4.2.3 Beskattning utifrån varans vikt ....................................

79

 

4.2.4

Skattesatser....................................................................

79

 

4.2.5

Differentiering genom skatteavdrag............................

80

 

4.2.6

Mätteknik och haltgränser ...........................................

83

4.3

Vem som ska vara skattskyldig ...............................................

84

 

4.3.1 Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning,

 

 

 

införsel eller import ......................................................

84

 

4.3.2

Godkänd lagerhållare....................................................

84

 

4.3.3 Försäljning från utländska säljare till svenska

 

 

 

konsumenter ska inte beskattas ...................................

86

4.4

Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall ............

88

4.5

Förfarandet vid beskattning ....................................................

89

4.6

Företagens administration och egenkontroll .........................

89

4.7

Ersättningsfrågor och varuprover ...........................................

89

4.8

Utvärdering och uppdatering ..................................................

90

5

Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik,

 

 

leksaker och övriga konsumentvaror .............................

93

5.1

Inledning...................................................................................

93

5.2

Bakgrund ..................................................................................

94

5.3

Ökade resurser till marknadskontroll.....................................

95

 

5.3.1 Förstärkt bemanning hos Kemikalieinspektionen......

95

 

5.3.2

Förstärkt analyskapacitet på

 

 

 

Kemikalieinspektionen .................................................

96

5.4

Möjliga sätt att utveckla marknadskontrollen........................

96

 

5.4.1

Kommunernas miljö- och hälsoinspektörer ...............

97

5.5

Förslag på utökade resurser till marknadstillsynen ...............

97

7

Innehåll

SOU 2015:30

6

Skattekontroll.............................................................

99

6.1

Skatteverkets kontrollverksamhet..........................................

99

 

6.1.1

Förseningsavgift, ränta, skattetillägg och

 

 

 

skönsbeskattning........................................................

100

 

6.1.2 Löpande uppföljning av godkännande som

 

 

 

lagerhållare ..................................................................

101

6.2

Skatteverkets kostnader ........................................................

102

6.3

Tullverket beskattningsmyndighet vid import ....................

102

 

6.3.1

Tullverkets löpande kostnader ..................................

103

 

6.3.2

Tullverkets initiala kostnader ....................................

104

7

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik ................

107

7.1

Inledning ................................................................................

107

7.2

Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras .............

107

7.3Beskrivning av problemet – hälsoeffekter av farliga

ämnen i elektronik.................................................................

108

7.3.1 Flamskyddsmedel och andra ämnen .........................

108

7.3.2

Additivt tillsatta flamskyddsmedel ...........................

109

7.3.3 Bromerade och klorerade flamskyddsmedel.............

109

7.3.4 Oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt

 

 

tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel .................

110

7.4 Val av styrmedel att analysera...............................................

110

7.4.1

Val av skattekonstruktion..........................................

110

7.4.2

Alternativa åtgärder....................................................

111

7.4.3 Fler förbjudna ämnen i elektronik

 

 

i RoHS-direktivet.......................................................

112

7.4.4 Förbud av farliga flamskyddsmedel

 

 

i Sverige – utgår ..........................................................

112

7.4.5

Ökad marknadskontroll.............................................

112

7.4.6

Nollalternativet ..........................................................

113

7.5 Antal företag som berörs ......................................................

113

7.6 Administrativa kostnader för företag...................................

114

7.6.1

Tillverkarnas kostnader..............................................

114

7.6.2

Importörernas kostnader ...........................................

115

8

SOU 2015:30

 

Innehåll

7.6.3

Administrativa kostnader sammantaget....................

117

7.6.4

Effekter på arbetstillfällen..........................................

117

7.6.5

Effekter för småföretag ..............................................

117

7.6.6 Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till

 

 

småföretag ...................................................................

117

7.6.7 Tidpunkt för införande och behov av

 

 

informationsinsatser ...................................................

117

7.7Effekter på försäljning, e-handel, import, export, och

 

tillverkning .............................................................................

118

 

7.7.1

Antaganden .................................................................

118

 

7.7.2

Minskad försäljning av elektronik .............................

119

 

7.7.3

Ökad e-handel.............................................................

120

 

7.7.4

Tillverkning, import och export ................................

121

7.8

Substitutionseffekter .............................................................

121

7.9

EU-rätt och WTO-rätt..........................................................

122

 

7.9.1

EU-rätten ....................................................................

122

 

7.9.2

WTO-rätten ................................................................

126

7.10

Påverkan på de offentliga finanserna ....................................

126

 

7.10.1 Skatteintäkter..............................................................

126

 

7.10.2 Skatteverkets administrativa kostnader.....................

129

 

7.10.3 Tullverket ....................................................................

130

 

7.10.4 Kemikalieinspektionen ...............................................

131

7.11

Effekter på skatteundandragande..........................................

131

7.12

Fördelningseffekter, jämställdhet och integration ..............

132

7.13

Hälso- och miljöekonomiska vinster....................................

132

 

7.13.1 Fiktivt värde på hälsokostnaderna .............................

133

 

7.13.2 Antaganden .................................................................

135

 

7.13.3 Fiktiv hälsovinst av nollalternativet...........................

136

 

7.13.4 Fiktiva hälsoekonomiska vinster av

 

 

 

skatteförslaget.............................................................

137

 

7.13.5 Kostnader och nyttor – EU-reglering .......................

138

 

7.13.6 Kostnader och nyttor – Ökad marknadskontroll.....

139

7.14

Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter...

139

 

7.14.1 Jämförelse av de olika alternativen ............................

139

9

Innehåll

SOU 2015:30

7.15

Kemikalieskatt – effekter vid olika skattesatser,

 

 

skattebaser och avdragsnivåer...............................................

140

7.16

Känslighetsanalyser ...............................................................

143

7.17

Sammanfattning av konsekvensanalys..................................

145

8

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg-

 

 

och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid............

147

8.1

Inledning ................................................................................

147

8.2

Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras .............

147

8.3

Beskrivning av problemet......................................................

148

 

8.3.1 Hälsoeffekter av mjukgjord PVC .............................

148

 

8.3.2 Hälsoeffekter av ftalater på kandidatlistan ...............

148

 

8.3.3 Hälsoeffekter av ftalater som är begränsade i

 

 

 

leksaker .......................................................................

149

8.4

Val av styrmedel att analysera...............................................

149

 

8.4.1

Val av skattekonstruktion..........................................

149

 

8.4.2

Alternativa åtgärder....................................................

150

 

8.4.3 Nationellt förbud av golv m.m. som innehåller

 

 

 

ftalater på kandidatförteckningen .............................

151

 

8.4.4

Ökad marknadskontroll.............................................

151

 

8.4.5

Nollalternativet ..........................................................

151

 

8.4.6 Antal företag som berörs ...........................................

152

8.5

Administrativa kostnader för företag...................................

153

 

8.5.1

Tillverkarnas kostnader..............................................

153

 

8.5.2

Importörernas kostnader ...........................................

153

 

8.5.3

Administrativa kostnader sammantaget ...................

155

8.6

Effekter för småföretag.........................................................

155

 

8.6.1 Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till

 

 

 

småföretag...................................................................

155

8.7Tidpunkt för införande och behov av

informationsinsatser..............................................................

156

8.8Effekter på försäljning, e-handel, import, export, och

tillverkning .............................................................................

156

10

SOU 2015:30 Innehåll

 

8.8.1

Antaganden .................................................................

156

 

8.8.2

Minskad försäljning av golv m.m. av PVC ................

158

 

8.8.3

Påverkan på e-handel ..................................................

159

 

8.8.4

Tillverkning, import och export ................................

159

8.9

Substitutionseffekter .............................................................

160

8.10

EU-rätt och WTO-rätt..........................................................

160

 

8.10.1 EU-rätten ....................................................................

160

 

8.10.2 WTO-rätten ................................................................

164

8.11

Påverkan på de offentliga finanserna ....................................

164

 

8.11.1 Skatteintäkter..............................................................

164

 

8.11.2 Skatteverkets administrativa kostnader.....................

167

 

8.11.3 Tullverket ....................................................................

168

 

8.11.4 Kemikalieinspektionen ...............................................

169

8.12

Effekter på skatteundandragande..........................................

169

8.13

Fördelningseffekter, jämställdhet och integration ..............

170

8.14

Hälso- och miljöekonomiska vinster....................................

170

8.15

Hälsoekonomiska kostnader – samt administrativa

 

 

kostnader för alternativa åtgärder .........................................

170

 

8.15.1 Fiktivt värde på hälsokostnaderna .............................

171

 

8.15.2 Grundantaganden .......................................................

173

 

8.15.3 Fiktiva hälsoekonomiska vinster av

 

 

 

skatteförslaget.............................................................

174

 

8.15.4 Kostnader och nyttor – Svenskt förbud....................

175

8.16

Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter...

176

8.17

Effekter vid olika skattesatser, skattebaser och

 

 

avdragsnivåer ..........................................................................

177

8.18

Känslighetsanalyser................................................................

179

8.19

Sammanfattning av konsekvensanalys ..................................

181

11

Innehåll

SOU 2015:30

DEL II Bakgrund och vägval

9

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar ...

185

9.1

Kemikalier i varor ..................................................................

185

 

9.1.1

Spridning från konsumentvaror ................................

186

9.2

Svensk kemikaliekontroll ......................................................

187

9.3

Mål för kemikaliepolitiken....................................................

188

 

9.3.1 Generationsmålet och dess strecksatser ...................

188

 

9.3.2 Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess

 

 

 

preciseringar................................................................

189

 

9.3.3 Etappmål om ”farliga ämnen”....................................

190

 

9.3.4 FN:s globala mål för kemikalieområdet....................

190

 

9.3.5 Svensk lagstiftning på kemikalieområdet..................

191

9.4

Regleringar för kemikalier ....................................................

191

 

9.4.1

WEEE-direktivet ........................................................

192

 

9.4.2

RoHS-direktivet .........................................................

193

 

9.4.3

Leksaksdirektivet........................................................

193

9.5

Kvarvarande behov av styrning.............................................

194

10

Val av styrmedel .......................................................

195

10.1

Inledning ................................................................................

195

10.2

Skatt........................................................................................

195

10.3

Avgift......................................................................................

197

10.4

Subventioner ..........................................................................

197

10.5

Pantsystem .............................................................................

198

10.6

Producentansvar ....................................................................

198

10.7

Handels- och certifikatsystem..............................................

199

10.8

Förbud av ämnen på EU-nivå ...............................................

201

10.9

Svenskt förbud av ämnen ......................................................

201

10.10 Information till konsumenter ..............................................

202

12

SOU 2015:30

Innehåll

10.11 Miljömärkning .......................................................................

204

10.12 Offentlig upphandling ..........................................................

204

10.13 Marknadskontroll – åtgärder riktade mot förekomst av

 

 

redan förbjudna ämnen..........................................................

204

 

10.13.1 Olika ansvar för olika aktörer enligt

 

 

produktdirektiv.........................................................

205

 

10.13.2 Kontroll av tillverkare vad avser förbjudna

 

 

ämnen i varor ............................................................

206

 

10.13.3 Kontroll av importörer och distributörer vad

 

 

gäller CE-märkning och dokumentation m.m........

207

 

10.13.4 Kontroll av importörer och distributörer vad

 

 

gäller förekomst av förbjudna ämnen i

 

 

produkterna...............................................................

208

 

10.13.5 Rapex .........................................................................

209

 

10.13.6 Sammanfattande analys – Marknadskontrollen

 

 

har en viktig roll att fylla ............................................

210

10.14 Val av styrmedel ....................................................................

210

11

Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och

 

 

Norge......................................................................

211

11.1

Inledning.................................................................................

211

11.2

Exempel på skatt på kemiska produkter – skatt på

 

 

lösningsmedel i Danmark och Norge ...................................

211

 

11.2.1 Danmark – låg skatt på TRI och PER .......................

212

 

11.2.2 Norge – Hög skatt/avgift på TRI och PER ..............

212

 

11.2.3 Sverige – ingen skatt utan i stället partiella förbud

 

 

och tillståndsplikt .......................................................

212

 

11.2.4 Effekter på användande ..............................................

213

11.3

Exempel på skatt på kemiska produkter – skatt på

 

 

växtskyddsmedel i Norge ......................................................

214

 

11.3.1 Effekter av skatten......................................................

215

11.4Exempel på skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier – avgiften på kadmium-

batterier i Sverige och Danmark............................................

216

13

Innehåll

SOU 2015:30

11.5Exempel på skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier – skatt på kadmium i

 

gödselmedel............................................................................

217

 

11.5.1 Effekter av skatten .....................................................

218

11.6

Exempel på skatt på avgränsade varugrupper med lägre

 

 

skatt vid lägre farlighet – PVC-skatten i Danmark .............

218

 

11.6.1 Effekter på försäljningen ...........................................

220

11.7

Exempel på fiskal skatt med lägre skatt vid lägre

 

 

farlighet – lägre bränsleskattesats på blyfri bensin ..............

220

 

11.7.1 Effekter av skatten .....................................................

221

11.8

Analys.....................................................................................

222

12

Grundprinciper för utformning av en kemikalieskatt .....

223

12.1

Olika grundkonstruktioner för kemikalieskatter ................

223

 

12.1.1 Skatt på kemiska produkter .......................................

224

 

12.1.2 Skatt på varor eller kemiska produkter som

 

 

innehåller vissa kemikalier .........................................

224

 

12.1.3 Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt

 

 

vid lägre farlighet........................................................

225

 

12.1.4 Fiskal skatt med sänkt skatt för varor med lägre

 

 

farlighet .......................................................................

226

12.2

Att tänka på vid utformandet av en kemikalieskatt.............

227

 

12.2.1 Avgränsa problemet ...................................................

227

 

12.2.2 Anpassa skatten till förutsättningarna för

 

 

respektive varugrupp..................................................

228

 

12.2.3 Vilka kemiska ämnen ska omfattas?..........................

229

 

12.2.4 Definiera skattepliktens omfattning .........................

231

 

12.2.5 Tillgång på data och skattens utformning ................

232

 

12.2.6 Skattenivåns storlek ...................................................

233

 

12.2.7 Differentiering av skatten ..........................................

234

 

12.2.8 Olika skattesatser eller skatteavdrag? .......................

235

 

12.2.9 Vilka kategorier av aktörer ska vara

 

 

skattskyldiga? .............................................................

235

 

12.2.10 Beskattning av varor som används löpande

 

 

över tid ............................................................................

236

14

SOU 2015:30

Innehåll

 

12.2.11 Förfarandet vid beskattning .....................................

237

 

12.2.12 Uppdatering av ämneslistor......................................

238

12.3

EU-rätt och WTO-rätt..........................................................

238

 

12.3.1 EU-rätten ....................................................................

238

 

12.3.2 WTO-rätten ................................................................

242

13

Allmänt om punktskatter...........................................

243

13.1

Allmänt om punktskatter ......................................................

243

13.2

Avdrag för skatt på varor som tas tillbaka ej lämpligt för

 

 

de föreslagna skatterna ..........................................................

245

14

Hur kan utredningens grundprinciper tillämpas på

 

 

andra varugrupper?...................................................

247

14.1

Andra varugrupper som nämns i direktivet..........................

247

14.2

Kläder......................................................................................

247

14.3

Möbler, byggvaror..................................................................

249

14.4

Leksaker..................................................................................

250

14.5

Kosmetika...............................................................................

251

14.6

Bekämpningsmedel ................................................................

252

14.7

Att tänka på om det ska tas fram fler kemikalieskatter .......

253

DEL III Författningskommentar och bilagor

 

15

Författningskommentar .............................................

257

15.1

Förslaget till lag (2016:000) om skatt på viss elektronik.....

257

15.2

Förslaget till förordning (2016:000) om skatt på viss

 

 

elektronik ...............................................................................

270

15.3Förslaget till lag (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och

takbeklädnad av polymerer av vinylklorid............................

272

15

Innehåll

SOU 2015:30

15.4Förslaget till förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och

 

takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ...........................

274

15.5

Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

 

(2011:1244) ............................................................................

275

15.6

Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ...........

277

15.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet ........................................................

278

15.8Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet........................................................

279

15.9 Förslaget till förordning om ändring i förordningen

 

(1999:1134) om belastningsregister .....................................

280

Särskilda yttranden ..........................................................

283

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2013:127.......................................

289

Bilaga 2

Beräkning av genomsnittlig prishöjning

 

 

vid full skatt ................................................................

295

Bilaga 3

Beräkning av effekter på försäljning av olika

 

 

varukategorier via olika försäljningskanaler .............

297

Bilaga 4

Beräkning av försäljningen av viss elektronik i

 

 

Sverige, ton .................................................................

299

Bilaga 5

Hälsokostnader för diabetes som kan associeras

 

 

med exponering för några utvalda organiska

 

 

miljögifter ...................................................................

303

16

SOU 2015:30

 

Innehåll

Bilaga 6

Bestämning av ftalater i konsumentprodukter

 

 

och golvmaterial..........................................................

313

Bilaga 7

Beräkning av den genomsnittliga prishöjningen

 

 

vid full skatt.................................................................

317

Bilaga 8

Beräkning av effekter på försäljning via olika

 

 

försäljningskanaler samt på olika varukategorier......

319

17

Sammanfattning

Kemikalieskatteutredningen har haft i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, föreslå vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verk- ningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa eko- nomiska styrmedel ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.

Utredningen har valt att ta fram förslag som minskar före- komsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är flam- skyddsmedel i elektronik samt ftalater i golv- och andra byggvaror som innehåller polymerer av vinylklorid, PVC.

Utredningen har tagit fram förslag på två punktskatter. Det ena förslaget är en skatt på viss elektronik och det andra förslaget är en skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

Utredningen föreslår även en utökad marknadskontroll av elekt- ronik, byggvaror, leksaker och andra konsumentvaror för att minska förekomsten av förbjudna flamskyddsmedel, ftalater eller andra förbjudna ämnen i människors hemmiljö.

Skatt på viss elektronik

Den föreslagna skatten på viss elektronik har utformats på så sätt att sådana varor som används ofta i hemmiljö och därmed orsakar risk för att vissa farliga ämnen tillförs människors hemmiljö ska vara föremål för beskattning. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i KN-nummer. Bland annat omfattas spisar, mikrovågsugnar, kylskåp, frysskåp, disk-

19

Sammanfattning

SOU 2015:30

maskiner, tvättmaskiner, torktumlare, datorer, bärbara datorer, läsplattor, dammsugare, mobiltelefoner, vanliga telefoner, trådlösa telefoner, routrar, trådlösa nätverk, CD-spelare, DVD-spelare, radioapparater, TV-apparater, TV-dioder, dataskärmar samt spel- konsoler.

Skatten ska uppgå till 8 kronor per kilo vara för vitvaror och 120 kronor per kilo vara för övrig elektronik. Det maximala skatte- beloppet ska dock uppgå till 320 kronor per vara.

Det ska finnas möjlighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom- klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda addi- tiva föreningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klorför- eningar medges i stället avdrag med 75 procent. Eftersom all elektronik innehåller mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av PVC

Den föreslagna skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid har utformats på så sätt att sådana varor som är tillverkade av PVC och som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad ska vara föremål för beskattning. Sådana varor utgör en stor risk för exponering av farliga ämnen till människors hemmiljö. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i KN-nummer.

Skatten ska uppgå till 10 kronor per kilo vara. Skatteavdrag medges med 50 procent av skatten för de varor som inte innehåller ftalater som finns upptagna på kandidatförteckningen1. Skatte- avdrag medges med 75 procent av skatten för de varor som varken innehåller sådana ftalater som finns upptagna på kandidatförteck- ningen eller sådana ftalater som är begränsade i leksaker enligt Reach-förordningen2. Eftersom alla golv m.m. av PVC innehåller

1Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

2Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

20

SOU 2015:30

Sammanfattning

mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.

Ökad marknadskontroll av konsumentvaror

Kemikalieinspektionen föreslås få ytterligare 15 miljoner kronor per år inriktade på att bygga ut marknadskontrollen av elektronik, leksaker och andra konsumentvaror.

Konsekvenser av skatten på viss elektronik

De förväntade intäkterna av skatten på viss elektronik bedöms uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Myndigheternas löpande administrativa kostnader förväntas uppgå till 14 miljoner kronor årligen medan företagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 27 miljoner kronor årligen.

Skatten bidrar till att uppnå det nationella miljömålet en giftfri miljö. Skatten förväntas leda till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för genskador, hormonstörande effekter, störningar på nervsystemet och reproduktionsstörande effekter.

Skatten förväntas både leda till en minskad försäljning av viss elektronik med 4,5 procent per år samt en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga flamskyddsmedel.

Skatten bedöms leda till en överflyttning till obeskattad inter- nationell e-handel med 0,4 procentenheter av den totala försälj- ningen av viss elektronik.

Konsekvenser av skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av PVC

De förväntade intäkterna av skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid upp- går till 38 miljoner kronor årligen. Myndigheternas administrativa kostnader förväntas uppgå till 760 000 kronor årligen medan före- tagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 480 000 kronor per år.

21

Sammanfattning

SOU 2015:30

Skatten förväntas leda till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för astma, allergier, reproduktionsstörningar, missbildningar och leverskador.

Skatten förväntas både leda till en minskad försäljning av golv m.m. av PVC med 9,2 procent per år samt en omfördelning av inköpen mot varor som innehåller mindre skadliga mjukgörare.

Skatten bedöms leda till en överflyttning till obeskattad inter- nationell e-handel med 0,11 procentenheter av den totala försälj- ningen av golv m.m. av PVC.

Konsekvenser av ökad marknadskontroll

Ökade resurser till Kemikalieinspektionens marknadskontroll väntas innebära kraftigt utökad inspektion och annan kontroll av farliga ämnen i varor, både i form av betydligt fler utförda inspekt- ioner och i form av många fler analyserade varor. Detta bedöms leda till att betydligt fler förbjudna ämnen i varor upptäcks. Detta förväntas minska förekomsten av förbjudna ämnen i konsument- varor.

22

Summary

The Inquiry has been instructed to analyse the need for new eco- nomic instruments in the area of chemicals, and if the need for such instruments is considered to exist, propose the type of eco- nomic instruments that have the best potential to be effective and cost efficient. The main objective of these economic instruments should be to reduce the incidence or risk of exposure to and spread of environmentally hazardous and harmful substances from various consumer goods.

The Inquiry has chosen to focus on proposals that reduce the presence of hazardous substances in people’s home environment. Studies have shown that common sources of hazardous substances in people’s home environment are flame retardants in electronic products and phthalates in flooring and other building materials containing polymers of vinyl chloride (PVC).

The Inquiry has proposed the introduction of two new excise duty regimes. One proposal is an excise duty on certain electronic products and the second proposal is an excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings.

The Inquiry also proposes expanded market surveillance of electronic products, building materials, toys and other consumer goods to reduce the incidence of prohibited flame retardants, phthalates or other prohibited substances in people’s home environment.

Excise duty on certain electronic products

The proposed excise duty on certain electronic products has been designed to make goods that are often used in people’s home environment, and therefore cause a risk of certain hazardous substances being introduced into people’s home environment,

23

Summary

SOU 2015:30

subject to excise duty. The products subject to excise duty are defined using the tariff classification in the European Community’s Combined Nomenclature (CN codes). These include cookers, microwave ovens, refrigerators, freezers, dishwashers, washing machines, dryers, computers, laptops, tablets, vacuum cleaners, cell phones, regular phones, cordless phones, routers, wireless networks, CD players, DVD players, radios, TV sets, TV diodes, computer screens and game consoles.

The excise duty rate will be SEK 8 per kilogram for kitchen appliances and SEK 120 per kilogram for other electronic products. The maximum amount will, however, be limited to SEK 320 per item.

A deduction of 50 per cent of the excise duty should be allowed for electronic products that do not contain additive compounds of bromine, chlorine or phosphorus. For electronic products that contain neither these additive compounds nor reactive added bromine or chlorine compounds, a deduction of 75 per cent of the excise duty should instead be allowed. As all electronic products contain more or less hazardous chemicals, it will not be possible to deduct the full excise duty.

Excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings

The proposed excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings has been designed to make goods made of PVC that constitute a large part of the surface layer in a dwelling subject to excise duty. Such goods represent a high risk of exposure to hazardous substances in people’s everyday environment. The goods subject to excise duty are defined using the tariff classification in the

European Community’s Combined Nomenclature (CN codes). The excise duty will amount to SEK 10 per kilogram of

excisable goods. A deduction of 50 per cent of the excise duty will be allowed for goods that do not contain phthalates included in the candidate list1. A deduction of 75 per cent of the excise duty will be

1 Candidate List of Substances of Very High Concern for Authorisation, published in accordance with Article 59.10 of Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH).

24

SOU 2015:30

Summary

allowed for goods that do not contain phthalates included in the candidate list, or phthalates that are restricted in toys under the REACH Regulation2. Since all goods falling within the scope of the excise duty contain more or less hazardous chemicals, it will not be possible to deduct the full tax.

Increased market surveillance of consumer goods

An additional SEK 15 million per year is proposed for the Swedish Chemicals Agency for use in expanding market surveillance of electronic products, toys and other consumer goods.

Impact of excise duty on certain electronic products

The expected revenue from the excise duty on certain electronic products is estimated at SEK 2.4 billion per year. The authorities’ administrative costs are expected to amount to SEK 14 million per year, while administrative costs for the trade are expected to amount to SEK 27 million per year.

The excise duty will contribute to achieving the national environmental objective ‘A Non-Toxic Environment’. The excise duty is expected to lead to positive health benefits such as a reduced risk of gene defects, endocrine disruption, disturbance of the nervous system and toxicity for reproduction.

The excise duty is expected to both decrease the sales of certain electronic products by 4.5 per cent per year and to substitution by electronic products containing less harmful flame retardants.

The excise duty is expected to lead to a transfer to untaxed international eCommerce of 0.4 percentage points of the total sales of certain electronic products.

2 Regulation (EC) No 1907/2006 of the European Parliament and of the Council of 18 December 2006 concerning the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH).

25

Summary

SOU 2015:30

Impact of excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings

The expected revenue from the excise duty on PVC floor, wall and ceiling coverings is SEK 38 million per year. The authorities’ administrative costs are expected to amount to SEK 760 000 per year, while administrative costs for the trade are expected to amount to SEK 480 000 per year.

The excise duty is expected to lead to positive health benefits such as reduced risk of asthma, allergies, reproductive disorders, birth defects and liver damage.

The excise duty is expected to lead both to decreased sales of PVC floor, wall and ceiling coverings by 9.2 per cent per year and to substitution by goods that contain less harmful plasticisers.

The excise duty is expected to lead to a transfer to untaxed international eCommerce of 0.11 percentage points of the total sales of PVC floor, wall and ceiling coverings.

Impact of increased market surveillance

More resources for the Swedish Chemicals Agency are expected to result in significantly expanded market surveillance of hazardous substances in products, both in terms of significantly more inspections carried out and in the form of many more products analysed. This is expected to significantly increase the number of prohibited substances discovered in products. This in turn is expected to reduce the occurrence of prohibited substances in consumer products.

26

DEL I

Utredningens förslag

1 Författningsförslag

1.1Förslag till

lag om skatt på viss elektronik

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för viss elektronik.

I denna lag avser hänvisningar till KN-nr den lydelse av den Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistik- nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den 1 januari 2015.

Innebörden av vissa uttryck

2 § I denna lag avses med

viss elektronik: sådan vara som är hänförlig till något av de KN-nr som anges i 3 §.

bromförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet brom.

klorförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet klor.

fosforförening: sådan kemisk förening som innehåller grund- ämnet fosfor.

homogent material: ett material som har samma fysikaliska egenskaper i hela materialet och som på mekanisk väg inte kan sönderdelas i olika material.

yrkesmässig verksamhet: en verksamhet som

29

Författningsförslag

SOU 2015:30

1.utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

2.bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings- verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.

EU-land: områden utanför Sveriges territorium som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde.

– tredje land: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde.

– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt

tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.

Skattepliktens omfattning och skattebelopp

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2.8422 11,

3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4.8451 21,

5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6.8508 11,

7.8516 50 och 8516 60,

8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

10.8521 10 och 8521 90,

11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt

13.9504 50.

För vara som är skattepliktig enligt första stycket 1–4 eller 6–7 ska skatt betalas med 8 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 320 kronor per skattepliktig vara.

30

SOU 2015:30

Författningsförslag

För vara som är skattepliktig enligt första stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 120 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 320 kronor per skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje stycket ska den skattepliktiga varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.

För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § och de villkor som framgår av 6 § får den skattskyldige i stället för vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt med 75 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.

5 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag för skatt enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla någon additivt tillsatt bromförening, klorförening eller fosfor- förening i varans kretskort (exklusive dess komponenter) eller i sådana plastdelar av varan som väger mer än 25 gram.

Vid tillämpning av första stycket ska en enskild bromförening, klorförening eller fosforförening anses vara additivt tillsatt om den är möjlig att extrahera ur materialet i sådan halt som anges i teknisk bilaga till denna lag genom att använda den metod som där anges.

Om varan saknar kretskort ska villkoret i första stycket att varans kretskort inte får innehålla någon additivt tillsatt brom- förening, klorförening eller fosforförening anses vara uppfyllt.

Om varan inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska villkoret i första stycket att sådana plastdelar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon additivt tillsatt bromförening, klorförening eller fosforförening anses vara uppfyllt.

31

Författningsförslag

SOU 2015:30

6 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag för skatt enligt hänvisning till denna paragraf får det homogena materialet i varans kretskort (exklusive dess komponenter) och det homogena materialet i sådana plastdelar av varan som väger mer än 25 gram inte innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet.

Om varan saknar kretskort ska villkoret i första stycket att det homogena materialet i varans kretskort inte får innehålla någon bromförening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet anses vara uppfyllt.

Om varan inte har någon plastdel som väger mer än 25 gram ska villkoret i första stycket att det homogena materialet i sådana plast- delar som väger mer än 25 gram inte får innehålla någon brom- förening eller klorförening i högre andel än 0,1 viktprocent av det homogena materialet anses vara uppfyllt.

Skattskyldighet och lagerhållare

7 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som

1.godkänts som lagerhållare enligt 9 §,

2.i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar skatte- pliktig vara,

3.i annat fall än som avses i 1, från ett annat EU-land till Sverige yrkesmässigt för in eller tar emot skattepliktig vara, eller

4.vid yrkesmässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §.

8 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktig vara enligt 7 § 4 är,

1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

3.om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhets-

32

SOU 2015:30

Författningsförslag

tillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 9 §.

9 § Som lagerhållare får godkännas den som i yrkesmässig verk- samhet i Sverige avser att

1.tillverka skattepliktiga varor,

2.från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor,

3.importera skattepliktiga varor från tredje land, eller

4.från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för åter- försäljning till näringsidkare,

om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsätt- ningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

10 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår god- kännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 11 § 1 inträder efter konkurs- beslutet.

Skattskyldighetens inträde

11 § Skyldighet att betala skatt inträder

1. för den som är godkänd lagerhållare när

a) skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,

33

Författningsförslag

SOU 2015:30

b)skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detalj- försäljning,

c)skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försälj- ning, eller

d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skatt- skyldigheten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,

2. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 2, när den skattepliktiga varan tillverkas,

3. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 3, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,

4. för den som är skattskyldig enligt 8 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 8 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

Undantag från skattskyldighetens inträde för lagerhållare

12 § Från skattskyldighet för godkänd lagerhållare undantas skatte- pliktig vara som

1.skattskyldighet tidigare inträtt för enligt denna lag,

2.levereras till en köpare i annat land,

3.blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure,

4.lämnas för avfallsåtervinning, eller

5.har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara.

Ersättning för varuprover

13 § Om Skatteverket med stöd av bestämmelser i skatteförfarande- lagen (2011:1244) tar prov på varor i samband med revision eller annars förelägger den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna varuprov ska verket ersätta varans värde. Ersättning ska ske med belopp som motsvarar det pris varan skulle inbringa vid försäljning. Detsamma gäller när Tullverket tar varuprov med stöd av bestämmelser i tullagen (2000:1281).

34

SOU 2015:30

Författningsförslag

Förfarande

14 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom vad som avses i andra stycket, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 8 § är skatt- skyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281).

Överklagande

15 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

35

Författningsförslag

SOU 2015:30

Teknisk bilaga till lagen (2016:0000) om skatt på viss elektronik

I denna bilaga ska anges den metod och de haltgränser som ska användas för att fastställa om skattepliktiga varor ska anses inne- hålla additivt tillsatta bromföreningar, klorföreningar och fosfor- föreningar i den mening som avses i lagen.

Tester behöver genomföras för att ta fram metod och halt- gränser.

36

SOU 2015:30

Författningsförslag

1.2Förslag till

förordning om skatt på viss elektronik

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde

1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik.

Termer och uttryck

2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på viss elektronik.

Föreskrifter

3 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om skatt på viss elektronik.

Godkännanden och anmälningar

4 § Frågor om lagerhållare prövas av Skatteverket.

Beslut om godkännande av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.

5 § Lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om

1.det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,

2.firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller

3.det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som

a)har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller

b)efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.

37

Författningsförslag

SOU 2015:30

Former för ansökan

6 § Sådan ansökan som avses i 4 § ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

38

SOU 2015:30

Författningsförslag

1.3Förslag till

lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

I denna lag avser hänvisningar till KN-nr den lydelse av den Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistik- nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den 1 januari 2015.

Innebörden av vissa uttryck

2 § I denna lag avses med

golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid: sådan vara som är hänförlig till något av de KN-nr som anges i 3 §.

CAS-nummer: sådan unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS).

yrkesmässig verksamhet: en verksamhet som

1.utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

2.bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings- verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.

EU-land: områden utanför Sveriges territorium som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde.

– tredje land: länder och områden utanför Europeiska unionens punktskatteområde.

39

Författningsförslag

SOU 2015:30

– import: införsel av skattepliktig vara till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang.

Skattepliktens omfattning och skattebelopp

3 § Skatt, enligt denna lag, ska betalas för varor hänförliga till KN- nr 3918 10.

För vara som är skattepliktig enligt första stycket ska skatt betalas med 10 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt.

4 § För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § får den skattskyldige göra avdrag för skatt med 50 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.

För skattepliktig vara som uppfyller de villkor som framgår av 5 § och de villkor som framgår av 6 § får den skattskyldige i stället för vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt med 75 procent av den skatt som ska betalas enligt 3 §.

5 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla något av nedan uppräknade kemiska ämnen i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.

40

SOU 2015:30 Författningsförslag

CAS-nummer

Namn

Förkortning

117-81-7

Di(2-etylhexyl)ftalat

DEHP

84-74-2

Dibutylftalat

DBP

84-69-5

Diisobutylftalat

DIBP

117-82-8

Di(2-metoxietyl)ftalat

 

85-68-7

Bensylbutylftalat

BBP

71888-89-6

Di(grenade C6-C8)alkyftalater

DIHP

68515-42-4

Di(grenade och raka C7-

 

 

C11)alkylftalater

 

84777-06-0

1,2-

DHNUP

 

Benzendikarboxylsyradipentylester,

 

 

grenad och rak, n-Pentylisopentyl-

 

 

ftalat, Dipentylftalat

 

605-50-5

Diisopentylftalat, diamylftalat

 

776297-69-9

N-pentyl-isopentylftalat

 

131-18-0

Dipentylftalat

DPP

84-75-3

Dihexylftalat

DHP

6 § För att skattepliktig vara ska omfattas av rätt till avdrag enligt hänvisning till denna paragraf får varan inte innehålla något av nedan uppräknade kemiska ämnen i högre andel än 0,1 procent av varans vikt.

CAS-nummer

Namn

Förkortning

28553-12-0 och 68515-48-0

Diisononylftalat

DINP

26761-40-0 och 68515-49-1

Diisodecylftalat

DIDP

117-84-0

Di-n-oktylftalat

DNOP

Skattskyldighet och lagerhållare

7 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som

1.godkänts som lagerhållare enligt 9 §,

2.i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar skatte- pliktig vara,

3.i annat fall än som avses i 1, från ett annat EU-land till Sverige yrkesmässigt för in eller tar emot skattepliktig vara, eller

4.vid yrkesmässig import av skattepliktig vara är skattskyldig enligt 8 §.

41

Författningsförslag

SOU 2015:30

8 § Skattskyldig för yrkesmässig import av skattepliktig vara enligt 7 § 4 är,

1.om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

2.om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

3.om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhets- tillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 9 §.

9 § Som lagerhållare får godkännas den som i yrkesmässig verk- samhet i Sverige avser att

1.tillverka skattepliktiga varor,

2.från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor,

3.importera skattepliktiga varor från tredje land, eller

4.från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för åter- försäljning till näringsidkare,

om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsätt- ningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

42

SOU 2015:30

Författningsförslag

10 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår god- kännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 11 § 1 inträder efter konkurs- beslutet.

Skattskyldighetens inträde

11 § Skyldighet att betala skatt inträder

1. för den som är godkänd lagerhållare när

a)skattepliktig vara levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,

b)skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detalj- försäljning,

c)skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försälj- ning, eller

d)godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldig- heten omfattar skattepliktiga varor som då ingår i dennes lager,

2. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 2, när den skattepliktiga varan tillverkas,

3. för den som är skattskyldig enligt 7 § första stycket 3, när den skattepliktiga varan förs in till Sverige,

4. för den som är skattskyldig enligt 8 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. I fall som avses i 8 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet.

Undantag från skattskyldighetens inträde för lagerhållare

12 § Från skattskyldighet för godkänd lagerhållare undantas skatte- pliktig vara som

1.skattskyldighet tidigare inträtt för enligt denna lag,

2.levereras till en köpare i annat land,

3.blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda händelser eller force majeure,

4.lämnas för avfallsåtervinning, eller

5.har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara.

43

Författningsförslag

SOU 2015:30

Förfarande

13 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom vad som avses i andra stycket, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 8 § är skatt- skyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281).

Överklagande

14 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

44

SOU 2015:30

Författningsförslag

1.4Förslag till

förordning om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde

1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

Termer och uttryck

2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i lagen om skatt på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

Föreskrifter

3 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

Godkännanden och anmälningar

4 § Frågor om lagerhållare prövas av Skatteverket. Beslut om god- kännande av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.

5 § Lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om

1.det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,

2.firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller

3.det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som

a) har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande, eller

45

Författningsförslag

SOU 2015:30

b) efter godkännandet har anmälts till Skatteverket.

Former för ansökan

6 § Sådan ansökan som avses i 4 § ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

46

SOU 2015:30

Författningsförslag

1.5Förslag till

lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 § samt 26 kap. 8 § (+ eventuellt också 41 kap. 3 §) skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

15 § Med punktskatt avses skatt enligt

1.lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2.lagen (1972:820) om skatt på spel,

3.lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

4.2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

5.lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

6.lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

7.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

8.lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

9.lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

10.lagen (1994:1776) om skatt på energi,

11.lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

12.lagen (1999:673) om skatt på avfall,

13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer, och

14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.

13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärn- kraftsreaktorer,

14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

15.lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik, och

16.lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

47

Författningsförslag

SOU 2015:30

7 kap.

1 §1

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskatte- lagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskatte- lagen,

6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5,

7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

1 Senaste lydelse 2013:369.

48

SOU 2015:30

Författningsförslag

f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

j) lagen (2000:466) om skatt

j) lagen (2000:466) om skatt

på termisk effekt i kärnkrafts-

på termisk effekt i kärnkrafts-

reaktorer, eller

reaktorer,

 

 

 

k) lagen (2007:460) om skatt

k) lagen (2007:460) om skatt

på trafikförsäkringspremie m.m.,

på trafikförsäkringspremie m.m.,

och

l) 7 §

1 §

lagen

(2016:000)

 

om skatt på viss elektronik,

 

eller

 

 

 

 

m) 7 §

1 §

lagen

(2016:000)

om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid, och

11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en före- trädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

26 kap.

8 §

Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att

lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt

 

 

1. lagen

(1994:1563)

om

1. lagen

(1994:1563)

om

tobaksskatt,

lagen

(1994:1564)

tobaksskatt, lagen (1994:1564)

om alkoholskatt,

eller

lagen

om

alkoholskatt,

lagen

(1994:1776) om skatt på energi

(1994:1776) om skatt på energi,

och inte ska registreras till följd

lagen (2016:000) om skatt på viss

av 7 kap. 1 §,

 

 

 

elektronik eller lagen (2016:000)

 

 

 

 

om

skatt

på golvbeläggnings-

material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinyl-

49

Författningsförslag

SOU 2015:30

klorid och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §,

2.16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket, eller

3.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

41 kap.

3 §2

Revision får göras hos

1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),

2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,

3.den som har anmält sig för registrering,

4.den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

5.sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §,

6.sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om

tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt eller

9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaks- skatt, lagen om alkoholskatt eller

2 Senaste lydelse 2013:369.

50

SOU 2015:30

Författningsförslag

lagen om skatt på energi.

lagen om skatt på energi, och

11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik eller lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid.

Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.

51

Författningsförslag

SOU 2015:30

1.6Förslag till

lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §3

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser om skyldighet

Bestämmelser om skyldighet

att med anledning av import

att med anledning av import

eller införsel som avses i 3 kap. 3

eller införsel som avses i 3 kap. 3

eller 3 a § betala annan skatt än

eller 3 a § betala annan skatt än

tull finns i lagen (1972:266) om

tull finns i lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam,

skatt på annonser och reklam,

mervärdesskattelagen (1994:200),

mervärdesskattelagen (1994:200),

lagen (1994:1563) om tobaks-

lagen (1994:1563) om tobaks-

skatt,

 

lagen

(1994:1564)

om

skatt,

lagen

(1994:1564)

om

alkoholskatt och lagen (1994:1776)

alkoholskatt, lagen (1994:1776)

om skatt på energi.

 

om skatt på energi, lagen

Skatt som avses i första

(2016:000) om skatt på viss

stycket

skall

fastställas

och

elektronik

och

lagen

(2016:000)

betalas

enligt

det förfarande

om skatt på golvbeläggnings-

som gäller för tull, om inte

material, väggbeklädnad och tak-

annat föreskrivits. Om det i

beklädnad

av polymerer

av

beskattningsunderlaget

för

vinylklorid.

 

 

 

sådan skatt skall ingå tullvärde,

Skatt som avses i första

tull

eller motsvarande avgift

stycket

 

ska

fastställas

och

som fastställts i annan valuta,

betalas

enligt

det

förfarande

skall

sådant underlag omräknas

som gäller för tull, om inte

till svensk valuta efter den kurs

annat föreskrivits. Om det i

som

 

enligt

tullagstiftningen

beskattningsunderlaget

för

gällde den dag som tullvärdet

sådan skatt ska ingå tullvärde,

fastställdes.

 

 

tull

eller

motsvarande avgift

 

 

 

 

 

som fastställts i annan valuta,

 

 

 

 

 

ska

sådant underlag

omräknas

3 Senaste lydelse 2004:117.

52

SOU 2015:30

Författningsförslag

till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag som tullvärdet fastställdes.

Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.

53

Författningsförslag

SOU 2015:30

1.7Förslag till

lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §4 Uppgifter och handlingar som avser

1.revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och

2.fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till.

Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades.

Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen

om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades.

Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen (1994:1563) om tobaks- skatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik samt lagen (2016:000) om skatt på golv-

4 Senaste lydelse 2012:775.

54

SOU 2015:30

Författningsförslag

beläggningsmaterial, väggbekläd- nad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet som lager- hållare blev återkallat.

Denna lag träder ikraft den 1 januari 2016.

55

Författningsförslag

SOU 2015:30

1.8Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §5

På begäran av Tullverket ska sådana uppgifter lämnas ut som avses i 2 kap. 3 § 1–5, 10 och 11 lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet om en person som

1.är eller kan antas vara gäldenär enligt tullagstiftningen,

2.är eller kan antas vara skyldig att betala skatt för vara vid import,

3. är eller kan antas vara skatt- skyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,

3. är eller kan antas vara skatt- skyldig enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:000) om skatt på viss elektronik eller lagen (2016:000) om skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid,

4.avses i 3 §, eller

5.annars är föremål för Tullverkets kontrollverksamhet.

5 Senaste lydelse 2012:895.

56

SOU 2015:30

Författningsförslag

Tullverket har rätt att ta del av sådana uppgifter om enskilda som avses i 2 kap. 3 § 1–5, 10 och 11 lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet vid direktåt- komst till beskattningsdatabasen enligt 2 kap. 8 § andra stycket samma lag.

Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2016.

57

Författningsförslag

SOU 2015:30

1.9Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister.

Härigenom föreskrivs att 14 § i förordningen (1999:1134) om belastningsregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §6

Uppgifter ur belastnings- registret om brott mot 3, 4, 6, 8–11, 13–15 eller 17 kap. brotts- balken, skattebrottslagen (1971:69), tullagen (2000:1281), lagen (2000:1225) om straff för smuggling, narkotikastrafflagen (1968:64), tobakslagen (1993:581), lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, alkohollagen (2010:1622), lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, lagen (1994:1776) om skatt på energi, 9 kap. 1–2 §§ vapenlagen (1996:67) eller dess motsvarig- het enligt äldre lag eller lagen (2014:307) om straff för pen- ningtvättsbrott ska lämnas ut om det begärs av Skatteverket. Uppgifterna ska lämnas ut för prövning av upplagshavare, skatte- upplag och registrerade varumot- tagare enligt lagen om tobaks-

Uppgifter ur belastnings- registret om brott mot 3, 4, 6, 8–11, 13–15 eller 17 kap. brotts- balken, skattebrottslagen (1971:69), tullagen (2000:1281), lagen (2000:1225) om straff för smuggling, narkotikastrafflagen (1968:64), tobakslagen (1993:581), lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, alkohollagen (2010:1622), lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, lagen (1994:1776) om skatt på energi, 9 kap. 1–2 §§ vapenlagen (1996:67) eller dess motsvarig- het enligt äldre lag eller lagen (2014:307) om straff för pen- ningtvättsbrott ska lämnas ut om det begärs av Skatteverket. Uppgifterna ska lämnas ut för prövning av upplagshavare, skatte- upplag, registrerade avsändare och registrerade varumottagare enligt

6 Senaste lydelse 2014:898.

58

SOU 2015:30 Författningsförslag

skatt,

lagen

om

alkoholskatt

lagen om tobaksskatt, lagen om

eller lagen om skatt på energi,

alkoholskatt eller lagen om skatt

skattebefriade förbrukare enligt

på energi, skattebefriade för-

lagen

om

alkoholskatt

eller

brukare enligt lagen om alkohol-

lagen om skatt på energi samt

skatt eller lagen om skatt på

lagerhållare

enligt

lagen

om

energi samt lagerhållare

enligt

tobaksskatt eller lagen om skatt

lagen om tobaksskatt, lagen om

på energi.

 

 

 

skatt på energi, lagen (2016:000)

 

 

 

 

 

om skatt på viss elektronik eller

 

 

 

 

 

lagen (2016:000) om skatt på

 

 

 

 

 

golvbeläggningsmaterial,

vägg-

 

 

 

 

 

beklädnad och takbeklädnad av

 

 

 

 

 

polymerer av vinylklorid.

 

Om den påföljd som dömts ut även avser något annat brott än de som anges i första stycket, ska också uppgifter om det brottet lämnas ut.

Denna förordning träder ikraft den 1 januari 2016.

59

2Utredningens uppdrag och arbete

2.1Uppdraget

Utredningens uppdrag består enligt direktivet i att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och om behov av sådana styrmedel bedöms finnas, föreslå det eko- nomiska styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verk- ningsfullt och kostnadseffektivt.

Huvudmotivet för ekonomiska styrmedel inom kemikalie- området ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, t.ex. kläder och hemelektronik.

Om ett styrmedel föreslås ska utredningen redovisa lämplig avgränsning av vilka ämnen som ska omfattas och kriterierna för beskattning. Utgångspunkten ska, som redan angetts, vara att minska risken för exponering och spridning av farliga ämnen som dokumenterat kan förekomma i en grupp av varor. Uppdraget beskrivs närmare i direktivet, bilaga 1.

2.2Utredningens arbete

Utredningen har haft sju sammanträden med experterna. Parallellt med dessa har visst utredningsarbete drivits i mindre grupper.

Förutom de myndigheter som har haft representanter i expert- gruppen har utredningen samrått med representanter från Natur- vårdsverket och Kommerskollegium.

Utredningen har träffat olika bransch- och näringslivsrepre- sentanter vid sammanlagt fyra olika tillfällen och med dem diskuterat uppdraget och inriktningen av utredningens arbete.

61

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2015:30

En löpande diskussion har förts med representanter för miljö- och konsumentorganisationer.

Utredningen har låtit göra testmätningar på olika varugrupper för att få en bättre bild av vilka ämnen som förekommer i varor.

62

3 Skatt på viss elektronik

Utredningens förslag: Det införs en punktskatt på viss elektro- nik som ska uppgå till 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Det maximala skattebelop- pet ska dock uppgå till 320 kronor per vara. Det ska finnas möj- lighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom- klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda additiva för- eningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klor- föreningar medges avdrag i stället med 75 procent.

3.1Inledning

Kemikalieskatteutredningen har valt att inrikta sitt arbete på att föreslå åtgärder som syftar till att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta återfinns i människors hem är flamskydds- medel. Dessa ämnen hittas bland annat i damm i hemmen. De flam- skyddsmedel som hittas i damm i hemmen kommer huvudsakligen från i hemmen vanligt förekommande elektronik såsom TV- apparater, datorer, telefoner, m.m. Utredningen föreslår därför en skatt på sådana elektronikvaror, som benämns skatt på viss elektro- nik. Dessa varor används även i andra miljöer än i hemmen, exempelvis i kontorsmiljöer, och orsakar spridning av farliga ämnen även i sådana miljöer. Varorna ska därför omfattas av skatteplikt oavsett var de används. Elektronik som vanligtvis inte används i människors hemmiljö ska däremot inte omfattas av skatteplikt.

En rad flamskyddsmedel är redan förbjudna i elektronik. Dessa medel förekommer trots detta ändå i elektronik på marknaden. För att bättre komma tillrätta med användning av dessa medel föreslår

63

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

utredningen att det parallellt med skatten på viss elektronik ska ske en utbyggnad av dagens kemikalietillsyn av bland annat elektronik. Se kapitel 5.

3.2Skattens konstruktion och storlek

3.2.1Val av skattekonstruktion

Utredningen har valt att använda sig av skattekonstruktionen Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet. Detta är en av fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12. Denna skattekonstruktion bygger på principen att samtliga varor inom avgränsade varugrupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om denne kan visa att vissa listade farliga ämnen inte förekommer i varan.

Denna konstruktion underlättar administrationen och kontrol- len av skatten eftersom samtliga varor inom varugruppen blir skattepliktiga. Utredningen bedömer att skattekonstruktionen är en förutsättning för en fungerande skattekontroll i detta fall. Se även diskussionen i avsnitt 12.1.

3.2.2Skattepliktiga varor

Vilken elektronik som ska vara skattepliktig måste vara tydligt avgränsat. Den som ska betala skatt måste ha klart för sig vilka varor som omfattas av skatteplikt. Ett sätt att avgränsa det skatte- pliktiga området är att avgränsa med hjälp av tulltaxeindelning. Att använda tulltaxeindelningen har flera fördelar, se avsnitt 12.2.4.

De varor som ska vara skattepliktiga definieras med hjälp av tulltaxans indelning i KN-nummer. De varor som föreslås omfattas av skatteplikt framgår av tabell 3.1.

Det är alltid varans KN-nummer som bestämmer skatteplikten, inte varans tänkta eller faktiska användningsområde. Även varor som inte är avsedda att enbart användas i hemmiljön ska beskattas om de tillhör dessa KN-nummer.

64

SOU 2015:30 Skatt på viss elektronik

Tabell 3.1

KN-nummer som medför skatteplikt

 

 

 

 

 

KN-nummer

 

Exempel på varor:

Kategori

841810, 841821, 841829, 841830,

Kylskåp och frysskåp.

Vitvara

841840

 

 

 

842211

 

Diskmaskiner

Vitvara

845011, 845012, 845019

Tvättmaskiner

Vitvara

845121

 

Torktumlare

Vitvara

847130, 847141, 847149

Datorer, bärbara datorer,

Övrig elektronik

 

 

läsplattor

 

8508 11

851650, 851660 851711, 851712, 851718, 8517 62

Dammsugare

Vitvara

Spisar, mikrovågsugnar

Vitvara

Mobiltelefoner, vanliga tele-

 

foner, trådlösa telefoner, routrar

 

och trådlösa nätverk.

 

8519

30,

8519 50, 8519 81 och

CD-spelare

Övrig elektronik

8519

89

 

 

 

8521

10 och 8521 90

DVD-spelare

Övrig elektronik

8527

12,

8527 13, 8527 19, 8527

Radioapparater

Övrig elektronik

91, 8527

92 och 8527 99,

 

 

852841, 852849, 852871, 852872,

TV-apparater, både platta och

Övrig elektronik

852873

 

tjocka.

 

852851, 852859

Dataskärmar

Övrig elektronik

950450

 

Spelkonsoler

Övrig elektronik

3.2.3Beskattning utifrån varans vikt

Utredningens förslag är att skatten tas ut per kilo vara. Detta eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer flamskydds- medel. I en studie genomförd av utredningen framkom att stor- leken på varans kretskort, som står för en stor andel av före- komsten av flamskyddsmedel, samvarierar med varans vikt för varor inom gruppen övrig elektronik. Att beskattning sker utifrån varans vikt är därför rimligt.

Vitvaror väger i regel mycket samt har i sammanhanget relativt små kretskort. Kretskorten utgör därför en relativt låg andel av vikten. Detsamma kan antas gälla för den totala mängden flam- skyddsmedel i vitvaror. För att inte vitvaror ska få en oproportion- erligt hög skatt bör därför skattesatserna sättas olika för vitvaror och övrig elektronik. Därför föreslår utredningen en lägre skatte- sats på vitvaror och en högre skattesats på övrig elektronik.

65

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

3.2.4Skattesatser

Syftet med den föreslagna skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En lämplig nivå på skatten är därmed en sådan nivå som medför att förekomsten av och män- niskors exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Skatten ska inte sättas så högt att den i praktiken innebär ett för- bud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir.

Utredningen har bedömt att en rimlig målsättning är att minska försäljningen av viss elektronik som inte får högsta skatteavdrag med i storleksordningen 5 procent. Därefter har förslag på lämpliga skattenivåer tagits fram baserat på tillgänglig pris- och viktstatistik för de aktuella varugrupperna tillsammans med tillgänglig forsk- ning kring priselasticiteter som kan tillämpas på de aktuella varu- grupperna. Vid valet av lämplig utfasningstakt, och därmed lämp- liga skattenivåer, har utredningen bedömt att eftersom det handlar om en helt ny typ av skatt med betydande osäkerhet vad gäller de förväntade effekterna, så bör skattenivåerna inledningsvis sättas förhållandevis lågt. Med låga skattesatser uppstår inte heller så stora konkurrensnackdelar för butiksförsäljning och e-handelsför- säljning för i Sverige etablerade företag att det riskerar medföra utslagning av svenska företag och arbetstillfällen. De föreslagna skattesatserna redovisas i tabell 3.2.

3.2.5Ett högsta skattebelopp per vara

Utredningen föreslår ett maximalt skattebelopp per vara. Skälet till detta är att ingen vara ska få en oproportionerligt hög skatt vilket annars skulle kunna bli fallet för vissa tunga varor. Skatt ska betalas med maximalt 320 kronor per skattepliktig vara.

Vad som ska anses utgöra en (1) vara får i varje enskilt fall avgöras enligt den Kombinerade nomenklaturens tolkningsregler, bestämmelser, anvisningar, förklarande anmärkningar, m.m. som finns meddelade i anslutning till den Kombinerade nomenklaturens indelning i avdelningar, kapitel och nummer. Detta innebär exempel- vis att tillbehör som samförpackas och säljs tillsammans med en vara utgör en del av varan och därmed ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt medan tillbehör som säljs separat inte utgör en

66

SOU 2015:30

Skatt på viss elektronik

del av varan och följaktligen inte ska räknas med i den skatte- pliktiga varans vikt.

3.2.6Differentiering genom skatteavdrag

Genom att ge möjlighet till skatteavdrag kommer skatten på viss elektronik ge en styrande effekt mot mindre farliga flamskydds- medel. Av de hundratals flamskyddsmedel som finns på marknaden är många dåligt studerade och deras miljö- och hälsoeffekter därför inte väl kända. Utredningen har bedömt det som omöjligt att värdera varje flamskyddsmedels farlighet individuellt och i stället försökt kategorisera flamskyddsmedlen i grupper som sinsemellan har olika hög hälso- och miljöpåverkan. Generellt sett kommer den föreslagna skatten styra mot lägre hälso- och miljöeffekter.

Utredningen har efter samråd med expertis delat in flam- skyddsmedel i tre olika grupper. Den första gruppen består av flamskyddsmedel som innehåller fosfor-, klor eller bromföreningar och som tillsätts additivt. Additivt tillsatta flamskyddsmedel fri- görs lättare från materialet och riskerar därför att i högre utsträck- ning leda till att människor exponeras för dem. De flamskydds- medel som utredningen har studerat som har störst negativa hälso- och miljöeffekter är flamskyddsmedel som innehåller brom-, klor eller fosforföreningar. Därför föreslår utredningen ett skatteavdrag för alla skattepliktiga varor som inte innehåller additivt tillsatta brom-, klor eller fosforföreningar. Skatteavdraget föreslås bli 50 procent.

Den andra gruppen består av bromerade eller klorerade flam- skyddsmedel som är reaktivt tillsatta. Även om dessa inte sprider sig lika lätt till den omgivande miljön så är detta en problematisk grupp ämnen som i regel är mycket svårnedbrytbara. Vid förbrän- ning kan dessa ämnen bilda dioxiner. Tetrabromobisfenol A, TBBPA, som är mycket vanligt i kretskort tillhör denna grupp. De skattepliktiga varor som varken innehåller additivt tillsatta före- ningar av brom- klor eller fosfor eller reaktivt tillsatta bromerade eller klorerade föreningar föreslås därför få göra ett skatteavdrag på 75 procent.

Den tredje gruppen är övriga flamskyddsmedel, bland annat oorganiska flamskyddsmedel som i regel bedöms ha lägre miljö-

67

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

och hälsoeffekter. Men inte heller dessa flamskyddsmedel är ofar- liga för människor och miljö. Utredningens förslag innebär att det inte kommer att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga varor bedöms innehålla flamskyddsmedel som alla har mer eller mindre dåliga hälso- och miljöegenskaper samt andra farliga ämnen. Elektronik innehåller så mycket farliga ämnen att den måste sorteras som farligt avfall. Både flamskydds- medel och andra farliga ämnen riskerar att spridas till människors hemmiljö och andra miljöer där människor vistas.

Tabell 3.2 Utredningens förslag på skattesatser på viss elektronik

Varans riskklass

Vitvaror

Övrig elektronik

Maximalt skattebelopp

Skatt

8 kr/kg

120 kr/kg

320 kr/vara

Skatt med avdrag 50 procent

4 kr/kg

60 kr/kg

160 kr/vara

Skatt med avdrag 75 procent

2 kr/kg

30 kr/kg

80 kr/vara

3.2.7Kemiska ämnen i särskilda delar av utrustningen

Elektronik är en varugrupp som kännetecknas av att varorna är sammansatta av en rad olika delar som består av en rad olika ämnen. Avdragsrätten som baseras på att vissa ämnen inte före- kommer i varan måste anpassas till detta förhållande.

En avdragsrätt som baserar sig på att ämnet inte förekommer på något ställe i varan kan möta praktiska tillämpningsproblem. Efter- som ett ämne kan förekomma på ett mycket stort antal ställen i varan skulle ett sådant avdrag kräva ett mycket stort antal mät- ningar för att fastställa att ämnet inte förekommer i varan.

I stället har utredningen valt en modell där frånvaro av riskflam- skyddsmedel i några i förhand specificerade delar av varan berät- tigar till skatteavdrag. På så sätt minskas behovet av mätningar samtidigt som risken för att olika resultat fås vid två olika mättill- fällen minimeras. De delar som har valts ut är varans kretskort samt plastdelar som överstiger 25 gram eftersom flamskyddsmedel till stora delar återfinns i sådana delar.

68

SOU 2015:30

Skatt på viss elektronik

3.2.8Mätteknik och haltgränser

Om ett kretskort eller en plastdel innehåller brom-, klor eller fosfor- föreningar som kan extraheras ur materialet, i en halt som överstiger den som framgår av teknisk bilaga till lagen, definieras föreningen som additivt tillsatt. Hur extraheringen ska gå till ska också framgå av teknisk bilaga till lagen.

Om materialet innehåller något av grundämnena brom eller klor över en haltgräns på 0,1 procent av materialets vikt ska det anses som att materialet innehåller brom- eller klorföreningar. Mätning kan göras med exempelvis XRF-instrument.

3.3Vem som ska vara skattskyldig

3.3.1Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning, införsel och import

Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt bland de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller skatt på viss elektronik. Som utgångspunkt bör skattskyldigheten placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige.

Skattskyldig ska därmed den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skattepliktiga varor från annat EU-land samt den som yrkesmässigt importerar skattepliktiga varor. Skattskyldigheten ska inträda vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.

Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. Bestämmelserna bör därför utformas så att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa ett system med godkända lager- hållare.

69

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

3.3.2Godkänd lagerhållare

Ett system med godkända lagerhållare tillämpas i dag avseende snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, LTS, och för vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Även i den nu upphävda lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel tillämpades ett system med godkända lagerhållare. Utredningen föreslår att ett motsvarande system med godkända lagerhållare införs även för skatt på viss elektronik. Konstruktionen med lager- hållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens inträde skjuts upp då varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för annat ändamål, exempelvis egen användning. Detta innebär att godkända lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.

Den som avser att tillverka, föra in respektive importera skatte- pliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig. I syfte att skatten inte ska medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skatte- pliktiga varor från svenska leverantörer bör också den som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor kunna godkännas som lager- hållare. Även sådana aktörer bör kunna godkännas utan annat sär- skilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig.

I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt LTS och LSE bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anför- tros sådan ställning. Vid prövningen ska Skatteverket göra en bedömning av sökandens lämplighet och det ligger i sakens natur att det med ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i detta sammanhang menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande.

70

SOU 2015:30

Skatt på viss elektronik

För den som inte kan godkännas som lagerhållare eller den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande gäller i stället att skattskyldighet inträder redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.

3.3.3Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas

Vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer också han- del med elektronikvaror genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande.

Om sådana inköp sker hos svenska säljare ska varorna beskattas enligt utredningens förslag. Beroende på vilka aktörer som hanterat varorna kan skattskyldighet redan ha inträtt i ett tidigare led i för- säljningskedjan och skatten utgör då en del av det pris som efter- följande led betalar för varorna. Om skattskyldighet inte inträtt i ett tidigare led, vilket normalt sett är fallet om säljaren i ovanstå- ende exempel är godkänd lagerhållare, kommer skattskyldighet att inträda för lagerhållaren med anledning av försäljningen till kon- sument.

Om däremot inköpen sker hos utländska säljare kommer varorna inte att beskattas enligt utredningens förslag. Det finns flera skäl till att utredningen föreslår en sådan ordning.

Ett skäl är den förhållandevis komplicerade utformning som en kemikalieskatt av nödvändighet måste ha. Förslaget om skatt på viss elektronik innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för skatt på varor som inte innehåller vissa kemiska ämnen. För att ta tillvara rätten till avdrag behöver den som är skattskyldig kunna visa att varorna inte innehåller sådana ämnen. Utredningen anser att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestäm- melser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt som den föreslagna skatten på viss elektronik. Förvisso kan företag i andra EU-länder under vissa förutsättningar vara skattskyldiga i Sverige för svensk alkoholskatt, tobaksskatt eller skatt på energi. Detsamma gäller för mervär- desskatt. Men utredningen anser att det föreligger avgörande skill- nad mellan den föreslagna skatten på viss elektronik och dessa

71

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

skatter. De nämnda skatterna är harmoniserade inom EU. Beskatt- ningen sker enligt lagstiftningar som utformats enligt bestä- mmelser i EU-direktiv. Av dessa direktiv följer att företag i en medlemsstat under vissa förutsättningar ska vara skyldiga att betala skatt i en annan medlemsstat. I de fallen är det som regel fråga om att företaget ska betala skatt i den andra medlemsstaten i stället för att betala skatt i den egna medlemsstaten. Det är således inte fråga om en för säljaren främmande typ av skatt som uppkommer med anledning av försäljningen till svenska kunder.

Vidare bedömer utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redo- visas. Så kan vara fallet även med de harmoniserade skatterna som nämndes ovan. Men för dessa skatter är det fråga om att medlems- staterna har ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. För den föreslagna skatten på viss elektro- nik kommer det däremot enbart att vara fråga om ett ensidigt intresse från svenskt håll att andra länder ska vara behjälpliga. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp anser utredningen att en svensk skattelagstiftning (som inte är harmoni- serad inom EU) inte bör utformas på så sätt att Skatteverket ska behöva ta omfattande hjälp från beskattningsmyndigheter i andra länder för att upprätthålla kontrollen av skatten.

När det gäller de harmoniserade skatterna har berörda företag också möjlighet att vända sig till sina nationella myndigheter för att få information och vägledning om vad som gäller angående eventu- ell skattskyldighet i annan medlemsstat. Någon sådan hjälp kan företag i andra EU-länder knappast väntas få från sina respektive nationella myndigheter vad avser en nationell svensk punktskatt som den föreslagna skatten på viss elektronik.

Utredningen har övervägt om bestämmelserna om skattskyldig- het bör utformas på så sätt att någon annan än den utländske säljaren ska anses vara skattskyldig för sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, post- order eller liknande. Utredningen har dock stannat vid bedöm- ningen att detta inte är lämpligt. Utredningen anser att det vore att ställa allt för långtgående krav på fraktförare om dessa skulle vara

72

SOU 2015:30

Skatt på viss elektronik

skattskyldiga. Utredningen anser inte heller att de svenska konsumenterna som beställer varor från utländsk säljare bör vara skattskyldiga. Privatpersoner bör inte omfattas av skyldighet att redovisa och betala punktskatt.

Mot bakgrund av de skäl som redovisas ovan anser utredningen att sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, postorder eller liknande inte ska beskattas enligt den föreslagna lagen om skatt på viss elektronik.

3.4Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall

I syfte att varor inte ska bli dubbelbeskattade och för att undvika att skatt ska behöva betalas för varor som inte kommer till sådan användning som motiverar att skatt ska tas ut föreslår utredningen att varor enligt vissa förutsättningar ska vara undantagna från beskattning. Den lagtekniska lösningen att åstadkomma detta är att varorna undantas från skattskyldighetens inträde för den som är godkänd lagerhållare. Följande varor undantas:

vara för vilken skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt,

vara som levereras till köpare i annat land,

vara som blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda hän- delser eller force majeure,

vara som lämnas för avfallsåtervinning, samt

vara som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara

I nu befintliga punktskattelagstiftningar är det vanligt att den typ av skattebefrielser som nämns ovan regleras genom att den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på varor. Utredningen anser att en sådan lagteknisk lösning inte är lämplig för skatten på viss elektronik, se avsnitt 12.2.10.

73

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

3.5Förfarandet vid beskattning

I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast träng- selskatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL.

Utredningen anser att bestämmelserna i SFL ska tillämpas även för skatten på viss elektronik. Därmed gäller att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.

Enligt utredningens förslag ska skatten i vissa fall betalas till Tullverket. I sådana fall är förfarandebestämmelserna i tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.

3.6Företagens administration och egenkontroll

De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Olika företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag kommer att kunna få utförlig och tillförlitlig doku- mentation om utrustningens innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att förlita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredovisningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatte- avdrag.

3.7Ersättningsfrågor och varuprover

Som framgår ovan ska bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, vara tillämpliga för skatten på viss elektronik. I de fall skatten ska betalas till Tullverket är dock bestämmelserna i

74

SOU 2015:30

Skatt på viss elektronik

tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga istället för bestämmelserna i SFL.

I 43 kap. SFL regleras möjligheten till ersättning för kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som företag och enskilda skäligen har behövt för att ta tillvara sin rätt i skatteärenden. Rätt till ersättning prövas efter särskild ansökan. Utredningen anser att det inte behövs någon särskild reglering för sådana kostnader som uppkommer i skatteärenden som avser skatten på viss elektronik. Rätten till ersättning för sådana kostnader får, precis som för andra skatter, avgöras enligt bestämmelserna i 43 kap. SFL.

Av bestämmelserna i SFL följer att Skatteverket har möjlighet att kräva att varuprover lämnas för punktskattekontroll. Att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov framgår av 37 kap. 6 § andra stycket SFL. Av 41 kap. 7 § SFL framgår att vid en revision får revisorn ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Dessa bestämmelser ska tillämpas även för skatten på viss elektronik.

När det gäller varuprover skiljer sig den föreslagna skatten på viss elektronik från andra skattelagstiftningar. Framför allt vad avser värdet på de varor som ska lämnas som varuprov. För skatten på viss elektronik kommer det att vara fråga om varor som i vissa fall betingar höga varuvärden. Varorna kommer också att behöva förstöras i samband med kontrollen eftersom det i annat fall inte är möjligt att analysera vilka kemiska ämnen som varorna innehåller. Enligt utredningens uppfattning är det därför rimligt att det all- männa står för kostnaderna för sådana varuprover. Särskild bestäm- melse om ersättning för varuprov tas därför in i lagen om skatt på viss elektronik. Den myndighet som begär att varuprov ska lämnas ska ersätta värdet av varorna. Myndigheten ska på eget initiativ betala ut ersättningen. Ersättningen ska betalas enligt samma rutiner som gäller för sådan ersättning efter ansökan som nämnts ovan. Ersättningen ska avse belopp som motsvarar det värde varorna skulle inbringa vid försäljning. Om varuprov ska lämnas av skattskyldig som säljer varor till detaljhandlare ska ersättning ske med belopp som motsvarar det pris den skattskyldige skulle sålt varan för till detaljhandlaren, inte med det marknadspris varan säljs för i detaljhandeln. Om varuprov ska lämnas av detaljhandlare ska ersättning ske med belopp som motsvarar det pris detaljhandlaren

75

Skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

skulle sålt varan för till konsument. Ersättning ska således ske med belopp som motsvarar det enskilda företagets pris vid försäljning. Om Skatteverket eller Tullverket begär att varuprov ska lämnas ska myndigheterna ordna med frakt, förvaring, provtagningar m.m. Den som ska lämna varuprov ska således inte behöva drabbas av några kostnader för detta.

3.8Utvärdering och uppdatering

Utredningens bedömning är att om denna skatt införs så ska den vara föremål för löpande utvärdering och uppdatering. Exempel på justeringar som kan komma att behöva göras är:

1)Lägga till eller dra ifrån KN-nummer.

2)Ändra på reglerna för rätt till skatteavdrag.

3)Justera skattenivåer.

Utredningen föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen återkommande uppdrag att utvärdera om skatten har avsedd styr- effekt. Sådant uppdrag ska ges när regeringen finner det påkallat men enligt utredningens uppfattning bör det inte ske mer sällan än vart tredje år. Regeringen bör i uppdraget anvisa Kemikalie- inspektionen att redovisa myndighetens bedömning av om skatten har haft avsedd styreffekt samt redovisa eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna. Regeringen bör anvisa Kemi- kalieinspektionen att samråda med Skatteverket och Tullverket vid genomförandet av uppdraget. Enligt utredningens uppfattning bör genomförd utvärdering, tillsammans med eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna, sammanställas i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till Finansdepartementet.

76

4Skatt på golvbeläggnings- material, väggbeklädnad

och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid

Utredningens förslag: Det införs en punktskatt på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Skatten ska uppgå till 10 kronor per kilo vara. Skatteavdrag medges med 50 procent av skatten för de varor som inte innehåller någon av de ftalater som finns uppräknade i lagförslagets 5 §. Uppräkningen av ftalater i 5 § motsvarar de ftalater som är upptagna på den så kallade kandidatförteck- ningen1 i dess lydelse den 1 januari 2015. Skatteavdrag medges med 75 procent av skatten för varor som varken innehåller någon av de ftalater som räknas upp i 5 § eller någon av de ftalater som räknas upp i lagförslagets 6 §. Uppräkningen av ftalater i 6 § motsvarar de ftalater enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till Reach-förordningen2 i dess lydelse den 1 januari 2015 som inte är upptagna på kandidatförteckningen.

1Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

2Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

77

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

SOU 2015:30

4.1Inledning

Kemikalieskatteutredningen har valt att inrikta sitt arbete på att föreslå åtgärder som syftar till att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta återfinns i damm i människors hem är ftalater. De ftalater som hittas i hemmen kommer till stor del från golv- beläggningar av PVC.3 Utredningen föreslår därför en skatt på varor hänförliga till KN-nummer 3918 10, d.v.s. golvbeläggnings- material, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid.

En rad ftalater är förbjudna i leksaker. Dessa ämnen förekom- mer trots detta ändå i leksaker på marknaden. För att bättre komma tillrätta med användningen av förbjudna ftalater, föreslår utredningen att det parallellt med skatten sker en utbyggnad av dagens kemikalietillsyn av bland annat leksaker. Se kapitel 5.

4.2Skattens konstruktion och storlek

4.2.1Val av skattekonstruktion

Utredningen har valt att använda sig av skattekonstruktionen Skatt på avgränsade varugrupper med lägre skatt vid lägre farlighet. Detta är en av fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12. Denna skattekonstruktion bygger på principen att samtliga varor inom avgränsade varugrupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om denne kan visa att vissa listade farliga ämnen inte förekommer i varan.

Denna konstruktion underlättar administrationen och kontrollen av skatten eftersom samtliga varor inom varugruppen blir skatte- pliktiga. Utredningen bedömer att skattekonstruktionen är en förutsättning för en väl fungerande skattekontroll i detta fall. Se även diskussionen i avsnitt 12.1.

3 KemI Rapport nr 8/13. Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. S. 20. Sundbyberg 2013.

78

SOU 2015:30

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

4.2.2Skattepliktiga varor

Vilka varor som ska vara skattepliktiga måste vara tydligt avgränsat. Den som ska betala skatt måste ha klart för sig vilka varor som omfattas av skatteplikt. Ett sätt att avgränsa det skattepliktiga området är att avgränsa med hjälp av tulltaxeindelning. Att använda tulltaxeindelningen har flera fördelar, se avsnitt 12.2.4.

De varor som ska vara skattepliktiga definieras med hjälp av tull- taxans indelning i KN-nummer. De varor som föreslås omfattas av skatteplikt är varor hänförliga till KN-nummer 3918 10, dvs. golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Se tabell 4.1.

Det är alltid varans KN-nummer som bestämmer skatteplikten, inte varans tänkta eller faktiska användningsområde. Även varor som inte är avsedda att användas i hemmiljön ska beskattas om de tillhör dessa KN-nummer.

Tabell 4.1 KN-nummer som medför skatteplikt

Varugrupp

KN-nummer

Golvbeläggningsmaterial, vägg- eller takbekläd-

3918 10

nad av polymerer av vinylklorid

 

4.2.3Beskattning utifrån varans vikt

Utredningens förslag är att skatten tas ut per kilo vara. Detta eftersom en vara med högre vikt antas innehålla mer farliga ämnen. Att utgå från varans vikt är därför rimligt.

4.2.4Skattesatser

Syftet med den föreslagna skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. En lämplig nivå på skatten är därmed en sådan nivå där förekomsten av och människors exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen minskar. Skatten ska inte sättas så högt att den i praktiken innebär ett förbud, men heller inte så lågt att den styrande effekten uteblir.

Utredningen har bedömt att en rimlig målsättning kan vara att minska försäljningen av de varor som är skattepliktiga och som inte

79

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

SOU 2015:30

är berättigade till högsta skatteavdrag med i storleksordningen 10 procent. Därefter har förslag på lämpliga skattenivåer tagits fram baserat på beräkningar som bygger på tillgänglig pris- och vikt- statistik för de aktuella varugrupperna samt antaganden om egen- priselasticiteter samt korspriselasticiteter. Vid valet av lämplig utfas- ningstakt, och därmed lämpliga skattenivåer, har utredningen bedömt att eftersom det handlar om en helt ny typ av skatt med betydande osäkerhet vad gäller de förväntade effekterna, så bör skattenivåerna inledningsvis sättas förhållandevis lågt. De före- slagna skattesatserna redovisas i tabell 4.4.

4.2.5Differentiering genom skatteavdrag

Olika additiv ingår i PVC-plast för att ge materialet olika egen- skaper. Ett vanligt additiv är mjukgörare. Ftalater är vanliga mjuk- görare i PVC-plast. Utredningen föreslår avdrag för skatt för varor som inte innehåller vissa ftalater. Avdrag medges med 50 procent eller 75 procent av skatten. Avdragsbestämmelserna har utformats för att styra mot mindre farliga mjukgörande additiv.

Utredningen har delat in additiven i tre olika grupper. Den första gruppen består av ftalater som är upptagna på den så kallade kandidatförteckningen till Reach-förordningen4 den 1 januari 2015. Kandidatförteckningen omfattar ämnen med egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, så kallade särskilt farliga ämnen. Kandidatförteckningen omfattar tolv olika ftalater, se tabell 4.2. Dessa ftalater omgärdas av en rad olika begränsningar på grund av deras farliga egenskaper men är fortfarande tillåtna i byggmaterial som inte har tillverkats inom EU. Utredningen föreslår ett skatteavdrag med 50 procent av skatten för de skattepliktiga varor som inte innehåller någon av dessa ftalater. Se tabell 4.4.

4 Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

80

SOU 2015:30

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

Den andra gruppen består av de ftalater enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till Reach-förordningen5 som inte är upptagna på kandidatförteckningen. Den andra gruppen av ftalater omfattar därmed de tre ftalaterna DINP, DIDP och DNOP. Se tabell 4.3. Bilaga XVII avser begränsningar av olika ämnen i olika använd- ningar. Dessa tre ftalater får inte användas som ämne eller som beståndsdel i blandningar i koncentrationer som sammanlagt över- stiger 0,1 procent av det mjukgjorda materialet i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen. Även dessa tre ftalater har dokumenterat farliga egenskaper. För dessa tre ftalater finns i dag inga begränsningar för användning i byggvaror. Utred- ningen föreslår ett skatteavdrag med 75 procent av skatten för de varor som varken innehåller ftalater från denna grupp eller från ovan nämnda första grupp. Se tabell 4.4.

Den tredje gruppen är övriga additiv, bland annat PVC som innehåller alternativa mjukgörare som exempelvis Dinch eller PVC som inte innehåller mjukgörare. Men inte heller den tredje gruppen är ofarlig för människor och miljö. Utredningens förslag innebär att det inte kommer att vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Det motiveras av att samtliga skattepliktiga varor inne- håller PVC som, tillsammans med de olika additiv som tillsätts för att ge PVC-materialet olika önskade egenskaper, leder till negativa miljö- och hälsoeffekter.

5 Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

81

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och … SOU 2015:30

Tabell 4.2

Ftalater på Reach-förordningens kandidatförteckning6

 

Ftalater upptagna på kandidatförteckningen 1/1 2015

 

 

 

 

CAS-nummer

 

Namn

Eventuell förkortning

117-81-7

 

Di(2-etylhexyl)ftalat

DEHP

84-74-2

 

Dibutylftalat

DBP

84-69-5

 

Diisobutylftalat

DIBP

117-82-8

 

Di(2-metoxietyl)ftalat

*

 

 

85-68-7

 

Bensylbutylftalat

BBP

71888-89-6

 

Di(grenade C6-C8)alkyftalater

DIHP*

68515-42-4

 

Di(grenade och raka

*

 

 

C7-C11)alkylftalater

 

84777-06-0

 

1,2-

DHNUP*

 

 

Benzendikarboxylsyradipentylester,

 

 

 

grenad och rak, n-Pentylisopentyl-

 

 

 

ftalat, Dipentylftalat

 

605-50-5

 

Diisopentylftalat, diamylftalat

*

776297-69-9

 

N-pentyl-isopentylftalat

*

131-18-0

 

Dipentylftalat

DPP*

84-75-3

 

Dihexylftalat

DHP*

* Sällsynt i byggvaror.

 

 

Tabell 4.3

Ftalater som omfattas av punkterna 51 och 52 i bilaga XVII

 

till Reach-förordningen7 och som inte är upptagna på

 

kandidatförteckningen

 

 

 

 

 

CAS-nummer

 

Namn

Förkortning

28553-12-0 och 68515-48-0

Diisononylftalat

DINP

26761-40-0 och 68515-49-1

Diisodecylftalat

DIDP

117-84-0

 

Di-no-ktylftalat

DNOP*

*Sällsynt i byggvaror.

6Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

7Bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

82

SOU 2015:30 Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

Tabell 4.4

Utredningens förslag på skattesatser

 

 

 

 

 

 

Varugrupp

 

KN-nummer

Skatt

 

 

 

Golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av PVC

3918 10

10 kronor/kg

Skatt med avdrag 50 procent

3918 10

5 kronor/kg

Skatt med avdrag 75 procent

3918 10

2,5 kronor/kg

4.2.6Mätteknik och haltgränser

Skatteavdrag kan göras om varan inte innehåller ämnen enligt tabellerna ovan i högre andel än 0,1 procent av varans vikt. Ftalater förekommer i regel i halter om 5–40 procent i ett mjukgjort plast- material. Dock kan plastmaterialet i sig utgöra en mindre del av varan.

Med varan avses samtliga delar exklusive förpackning. Till- verkarna av en vara vet vilka mjukgörande medel de använder och kan informera sina kunder om innehållet.

Förekomst av ftalater kan indikeras med ett instrument som använder sig av infraröd strålning, ett så kallat IR-instrument. Det finns både mobila IR-instrument samt lite mer säkra men stationära IR-instrument.

En sådan mätning går att genomföra på mycket kort tid, ungefär en minut. Detta instrument kan dock ibland ha svårt att ge tydliga besked, exempelvis vid blandningar av olika ftalater eller vid skrov- liga ytor. I sådana fall kan våtkemisk analys behöva genomföras.

Den våtkemiska analysen som kan behöva göras i vissa fall är av standardkaraktär och genomförs av ett stort antal laboratorier. Prisnivån ligger kring 1 000 kronor per analys och tar någon timme eller mer i anspråk för ett väl utrustat laboratorium. Eftersom det finns existerande regleringar som kräver att dessa analyser genom- förs finns det redan standardiserade testpaket på marknaden.

83

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

SOU 2015:30

4.3Vem som ska vara skattskyldig

4.3.1Skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning, införsel eller import

Ett tydligt mönster för flertalet svenska punktskatter är att skatt- skyldigheten placeras så tidigt som möjligt i kedjan av de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Därmed begränsas antalet skattskyldiga, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Att antalet skattskyldiga begränsas är önskvärt även vad gäller skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid. Som utgångspunkt bör skattskyldigheten därmed placeras hos den som först befattar sig med de skattepliktiga varorna i Sverige.

Skattskyldig ska den vara som yrkesmässigt i Sverige tillverkar skattepliktiga varor, den som yrkesmässigt låter föra in skatte- pliktiga varor från annat EU-land samt den som yrkesmässigt importerar skattepliktiga varor. Skattskyldigheten ska inträda vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.

Att skattskyldighet inträder redan vid tillverkning, införsel respektive import kan leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. Bestämmelserna bör därför utformas så att beskattningen under vissa förutsättningar kan skjutas upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa ett system med godkända lager- hållare.

4.3.2Godkänd lagerhållare

Ett system med godkända lagerhållare tillämpas i dag avseende snus och tuggtobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, LTS, och för vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE. Även i den nu upphävda lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel tillämpades ett system med godkända lagerhållare. Utredningen föreslår att ett motsvarande system med godkända lagerhållare införs även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och tak- beklädnad av polymerer av vinylklorid. Konstruktionen med lager- hållare innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp till en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import. Konstruktionen innebär också att skattskyldighetens

84

SOU 2015:30

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

inträde skjuts upp då varor levereras från en godkänd lagerhållare till en annan godkänd lagerhållare. Skattskyldighet inträder först då varorna levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller då varorna tas i anspråk för annat ändamål, exempelvis egen användning. Detta innebär att godkända lagerhållare kan hålla ett obeskattat lager och att de likvida påfrestningarna därmed blir mindre än om lagret skulle vara beskattat.

Den som avser att tillverka, föra in respektive importera skatte- pliktiga varor bör kunna godkännas som lagerhållare utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig. I syfte att skatten inte ska medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skatte- pliktiga varor från svenska leverantörer bör också den som avser att yrkesmässigt återförsälja sådana varor kunna godkännas som lager- hållare. Även sådana aktörer bör kunna godkännas utan annat särskilt krav på omfattningen än att verksamheten ska vara yrkes- mässig.

I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt LTS och LSE bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anför- tros sådan ställning. Vid prövningen ska Skatteverket göra en bedömning av sökandens lämplighet och det ligger i sakens natur att det med ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter i detta sammanhang menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande.

För den som inte kan godkännas som lagerhållare eller den som har fått sitt godkännande återkallat eller den som väljer att inte ansöka om ett godkännande gäller i stället att skattskyldighet inträder redan vid tidpunkten för tillverkning, införsel respektive import.

85

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

SOU 2015:30

4.3.3Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas

Vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer också handel med golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande.

Om sådana inköp sker hos svenska säljare ska varorna beskattas enligt utredningens förslag. Beroende på vilka aktörer som hanterat varorna kan skattskyldighet redan ha inträtt i ett tidigare led i för- säljningskedjan och skatten utgör då en del av det pris som efter- följande led betalar för varorna. Om skattskyldighet inte inträtt i ett tidigare led, vilket normalt sett är fallet om säljaren i ovanstå- ende exempel är godkänd lagerhållare, kommer skattskyldighet att inträda för lagerhållaren med anledning av försäljningen till kon- sument.

Om däremot inköpen sker hos utländska säljare kommer varorna inte att beskattas enligt utredningens förslag. Det finns flera skäl till att utredningen föreslår en sådan ordning.

Ett skäl är den förhållandevis komplicerade utformning som en kemikalieskatt av nödvändighet måste ha. Förslaget om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för skatt på varor som inte innehåller vissa kemiska ämnen. För att ta tillvara rätten till avdrag behöver den som är skattskyldig kunna visa att varorna inte innehåller sådana ämnen.

Utredningen anser att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestämmelser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt som den före- slagna skatten. Förvisso kan företag i andra EU-länder under vissa förutsättningar vara skattskyldiga i Sverige för svensk alkoholskatt, tobaksskatt eller skatt på energi. Detsamma gäller för mervärdes- skatt. Men utredningen anser att det föreligger avgörande skillnad mellan den föreslagna skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid och dessa skatter. De nämnda skatterna är harmoniserade inom EU. Beskattningen sker enligt lagstiftningar som utformats enligt bestämmelser i EU- direktiv. Av dessa direktiv följer att företag i en medlemsstat under

86

SOU 2015:30

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

vissa förutsättningar ska vara skyldiga att betala skatt i en annan medlemsstat. I de fallen är det som regel fråga om att företaget ska betala skatt i den andra medlemsstaten i stället för att betala skatt i den egna medlemsstaten. Det är således inte fråga om en för säljaren främmande typ av skatt som uppkommer med anledning av försäljningen till svenska kunder.

Vidare bedömer utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redo- visas. Så kan vara fallet även med de harmoniserade skatterna som nämndes ovan. Men för dessa skatter är det fråga om att medlems- staterna har ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. För den föreslagna skatten på golvbelägg- ningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid kommer det däremot enbart att vara fråga om ett ensidigt intresse från svenskt håll att andra länder ska vara behjälp- liga. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp anser utredningen att en svensk skattelagstiftning (som inte är harmoniserad inom EU) inte bör utformas på så sätt att Skatte- verket ska behöva ta omfattande hjälp från beskattningsmyndig- heter i andra länder för att upprätthålla kontrollen av skatten

När det gäller de harmoniserade skatterna har berörda företag också möjlighet att vända sig till sina nationella myndigheter för att få information och vägledning om vad som gäller angående even- tuell skattskyldighet i annan medlemsstat. Någon sådan hjälp kan företag i andra EU-länder knappast väntas få från sina respektive nationella myndigheter vad avser en nationell svensk punktskatt som den föreslagna skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- beklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

Utredningen har övervägt om bestämmelserna om skattskyldig- het bör utformas på så sätt att någon annan än den utländske säljaren ska anses vara skattskyldig för sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, post- order eller liknande. Utredningen har dock stannat vid bedöm- ningen att detta inte är lämpligt. Utredningen anser att det vore att ställa allt för långtgående krav på fraktförare om dessa skulle vara skattskyldiga. Utredningen anser inte heller att de svenska kon-

87

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

SOU 2015:30

sumenterna som beställer varor från utländsk säljare bör vara skattskyldiga. Privatpersoner bör inte omfattas av skyldighet att redovisa och betala punktskatt.

Mot bakgrund av de skäl som redovisas ovan anser utredningen att sådan försäljning till svensk konsument som sker från säljare i annat land via Internet, postorder eller liknande inte ska beskattas enligt den föreslagna lagen om skatt på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

4.4Undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall

I syfte att varor inte ska bli dubbelbeskattade och för att undvika att skatt ska behöva betalas för varor som inte kommer till sådan användning som motiverar att skatt ska tas ut föreslår utredningen att varor enligt vissa förutsättningar ska vara undantagna från beskattning. Den lagtekniska lösningen att åstadkomma detta är att varorna undantas från skattskyldighetens inträde för den som är godkänd lagerhållare. Följande varor undantas:

vara för vilken skattskyldighet enligt lagen tidigare inträtt,

vara som levereras till köpare i annat land,

vara som blivit fullständigt förstörd genom oförutsedda hän- delser eller force majeure,

vara som lämnas för avfallsåtervinning, samt

vara som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktig vara

I nu befintliga punktskattelagstiftningar är det vanligt att den typ av skattebefrielser som nämns ovan regleras genom att den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på varor. Utredningen anser att en sådan lagteknisk lösning inte är lämplig för skatten på golv- beläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinyl- klorid, se avsnitt 12.2.10.

88

SOU 2015:30

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

4.5Förfarandet vid beskattning

I skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, finns bestämmelser om förfarandet vid beskattning. SFL tillämpas för alla skatter förutom de skatter som särskilt undantas från lagens tillämpningsområde. Av de i dag förekommande punktskatterna är det endast trängsel- skatt och skatt enligt vägtrafikskattelagen som undantagits från SFL. Övriga punktskatter omfattas således av bestämmelserna i SFL.

Utredningen anser att bestämmelserna i SFL ska tillämpas även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Därmed gäller att reglerna i SFL om registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll m.m. ska tillämpas.

Enligt utredningens förslag ska skatten i vissa fall betalas till Tullverket. I sådana fall är förfarandebestämmelserna i tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga i stället för bestämmelserna i SFL.

4.6Företagens administration och egenkontroll

De företag som är skattskyldiga ansvarar för att rätt skatt redovisas och betalas. Hur ett företag säkerställer att rätt skatt redovisas och betalas är upp till varje företag. Olika företag kan ha olika metoder för att skaffa ett tillförlitligt underlag för skatteredovisningen. Vissa företag får utförlig och tillförlitlig dokumentation om varornas innehåll från sina leverantörer och kan därför välja att för- lita sig på leverantörernas information som underlag för skatteredo- visningen. Andra företag kan ha svårt att få tillräcklig information från leverantörsledet och kan därför välja att genomföra egna kemiska analyser för att kunna yrka på skatteavdrag.

4.7Ersättningsfrågor och varuprover

Som framgår ovan ska bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, vara tillämpliga för skatten på golvbeläggnings- material, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. I de fall skatten ska betalas till Tullverket är dock bestämmelserna i

89

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

SOU 2015:30

tullagen (2000:1281), TL, tillämpliga istället för bestämmelserna i SFL.

I 43 kap. SFL regleras möjligheten till ersättning för kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som företag och enskilda skäligen har behövt för att ta tillvara sin rätt i skatteärenden. Rätt till ersättning prövas efter särskild ansökan. Utredningen anser att det inte behövs någon särskild reglering för kostnader som upp- kommer i skatteärenden som avser skatten på golvbeläggnings- material, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Rätten till ersättning för sådana kostnader får, precis som för andra skatter, avgöras enligt bestämmelserna i 43 kap. SFL.

Av bestämmelserna i SFL följer att Skatteverket har möjlighet att kräva att varuprover lämnas för punktskattekontroll. Att Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov framgår av 37 kap. 6 § andra stycket SFL. Av 41 kap. 7 § SFL framgår att vid en revision får revisorn ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Dessa bestämmelser ska tillämpas även för skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

4.8Utvärdering och uppdatering

Utredningens bedömning är att om denna skatt införs så ska den vara föremål för löpande utvärdering och uppdatering. Exempel på justeringar som kan komma att behöva göras är:

1)Lägga till eller dra ifrån KN-nummer.

2)Ändra på reglerna för rätt till skatteavdrag.

3)Justera skattenivåer.

Utredningen föreslår att regeringen ger Kemikalieinspektionen återkommande uppdrag att utvärdera om skatten har avsedd styr- effekt. Sådant uppdrag ska ges när regeringen finner det påkallat men enligt utredningens uppfattning bör det inte ske mer sällan än vart tredje år. Regeringen bör i uppdraget anvisa Kemikalie- inspektionen att redovisa myndighetens bedömning av om skatten har haft avsedd styreffekt samt redovisa eventuella förslag till

90

SOU 2015:30

Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och …

ändringar av skattebestämmelserna. Regeringen bör anvisa Kemikalieinspektionen att samråda med Skatteverket och Tullverket vid genomförandet av uppdraget. Enligt utredningens uppfattning bör genomförd utvärdering, tillsammans med eventuella förslag till ändringar av skattebestämmelserna, sammanställas i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till Finansdepartementet.

91

5Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och övriga konsumentvaror

Utredningens förslag: De föreslagna punktskattelagstiftning- arna bör kompletteras med ökad marknadskontroll av förbjudna ämnen i elektronik, leksaker och andra konsumentvaror. Kemi- kalieinspektionen ges ökade resurser med 15 miljoner kronor per år för marknadskontroll av konsumentvaror. Kommuner och länsstyrelser ska ha möjlighet att skicka in prover för analys till Kemikalieinspektionen.

5.1Inledning

I dag genomför Kemikalieinspektionen marknadskontroll av reglerade ämnen i elektronik, leksaker och andra konsumentvaror som sätts ut på den svenska marknaden. Tillsynens omfattning är enligt utredningens och Kemikalieinspektionens egen bedömning inte tillräckligt omfattande.1 Utredningen har också erfarit att vissa branschorganisationer uttrycker oro för att dagens begränsade marknadskontroll ska snedvrida konkurrensen till oseriösa aktörers fördel.

Denna utrednings skatteförslag inriktas inte mot innehållet av förbjudna ämnen som finns i exempelvis elektronik och leksaker och som också hamnar i människors hemmiljö. För att komma åt förekomsten av förbjudna ämnen föreslås därför en utökad mark-

1 Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013, Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.

93

Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och …

SOU 2015:30

nadskontroll av leksaker och elektronik men även av andra varor som kan tänkas bidra med farliga ämnen till människors hemmiljö.

Utredningen har övervägt olika vägar för att stärka efterlev- naden av rådande regleringar och kommit fram till att ökad mark- nadskontroll är den mest framkomliga vägen. Se även en fördjupad analys av olika styrmedel i Kapitel 10. Varför skatt och ökad tillsyn?

5.2Bakgrund

I dag har Kemikalieinspektionen cirka fem årsarbetskrafter för till- syn av varuområdet, främst leksaker, barnartiklar, byggvaror, inred- ning, elektronik, kläder och accessoarer. Kemikalieinspektionen har traditionellt tidigare fokuserat tillsynsverksamheten på kemiska produkter och inte så mycket på kemiska risker från varor. Myn- digheten har dock under de senaste åren med stöd av extra resurser i regeringens uppdrag handlingsplan för en giftfri vardag lagt ökade resurser på marknadskontroll av konsumentvaror.

Inom den operativa tillsynen kontrollerar Kemikalieinspektionen att företag följer de lagar och regler som finns inom Kemikalie- inspektionens tillsynsområde, ser till att eventuella brister åtgärdas och tillhandahåller information som underlättar för företagen att tolka och följa reglerna. Därigenom säkras också att företag som importerar eller tillverkar kemikalier och varor verkar under samma konkurrensmässiga villkor i förhållande till gällande regelverk. I tillsynen kontrolleras att varor som tillhandahålls på marknaden inte innehåller förbjudna ämnen och att ekonomiska aktörer fullgör sina informationsskyldigheter. Kontrollen sker genom granskning av märkning, kemiska analyser och granskning av företagens rutiner och arbetssätt. Kemikalieinspektionen äger ett XRF-instrument (identifierar förekomst av grundämnen) som används för att analysera varor för att välja ut vilka varor som ska sändas vidare till våtkemisk analys. Inspektioner kan ske på plats eller via brev.

I de fall lagstiftningens krav inte är uppfyllda ställs krav på rät- telse som också kan innebära saluförbud om det är motiverat. Vid misstanke om brott överlämnas ärendet till åklagarmyndigheten, i andra fall kan andra sanktioner, till exempel miljösanktionsavgift bli aktuellt.

94

SOU 2015:30

Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och …

För varor finns till skillnad från kemiska produkter och bekämpningsmedel inget krav på anmälan till ett register som kan användas för att prioritera tillsynen. Tillsynsarbetet för varor prio- riteras därför utifrån en fastställd strategi2 som baseras på en systematisk bedömning av följande kriterier:

Risk för att människor eller miljön utsätts för skador

Sannolikhet att farligt ämne kan finnas i en vara

Rättsliga och praktiska möjligheter att utöva tillsyn.

Kemikalieinspektionen använder i dag externa analysföretag och har i dag inget eget laboratorium.

Kemikalieinspektionen bedriver i dag tillsynsvägledning till Läns- styrelser och kommuner. Omfattningen av den tillsyn dessa bedriver avseende farliga ämnen i varor är mycket varierande. Kom- muner och länsstyrelser har inget tillsynsansvar för lagen om leksakers säkerhet.

5.3Ökade resurser till marknadskontroll

5.3.1Förstärkt bemanning hos Kemikalieinspektionen

I dag har Kemikalieinspektionen resurser som motsvarar fem hel- tidstjänster som ansvarar för den nationella tillsynen av områdena leksaker, barnartiklar, byggvaror, inredning, elektronik, kläder och accessoarer. Kemikalieinspektionen3 bedömer att behovet uppgår till 20 heltidstjänster. Utredningen delar Kemikalieinspektionens bedömning att kontrollen behöver förstärkas. Utredningen föreslår därför att Kemikalieinspektionen ges resurser att bemanna en nationell enhet bestående av minst 20 inspektörer som endast fokus- erar på marknadskontroll av konsumentvaror.

Den förstärkta bemanningen kommer att möjliggöra ett mer systematiskt arbetssätt. Möjligheten att genomföra enklare kemiska analyser på plats ökar genom inköp av enklare analysutrustning. Dessutom föreslås marknadskontrollens omfattning öka genom att

2Strategi för effektiv tillsyn över kemikalier i varor KemI rapport 4/11. Sundbyberg 2011.

3Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013. Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.

95

Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och …

SOU 2015:30

kommuner och länsstyrelser ges möjlighet att skicka in varuprover till Kemikalieinspektionen för enklare standardanalyser.

5.3.2Förstärkt analyskapacitet på Kemikalieinspektionen

Varuanalyser är ett viktigt verktyg för marknadskontrollen, men måste kombineras med inspektörstid för att ge en rättssäker hantering och för att uppnå syftet med lagstiftningen. Kemikalie- inspektionen föreslås få extra resurser för externa varuanalyser från specialiserade laboratorium. I dag bedömer utredningen att de begränsade möjligheterna att genomföra kemiska analyser är ett hinder för Kemikalieinspektionens marknadskontroll.

5.4Möjliga sätt att utveckla marknadskontrollen

Kemikalieinspektionens utökade marknadskontroll föreslås i stort följa det arbete som görs i dag. Utredningen har dock några tankar kring hur arbetet skulle kunna utvecklas i en situation med ökade resurser. Ökade resurser möjliggör fler kemiska analyser av kon- sumentvaror. Både genom att kemikalieinspektionen själv väljer ut varor för kontroll och genom att kommunernas miljö- och hälso- inspektörer ges möjlighet att skicka in varor. Utredningen skulle vilja se en substantiell ökning av antalet kemiska analyser av kon- sumentvaror till i storleksordningen 2 000 kemiska analyser årligen. I första hand avses en inledande analys med XRF-instrument eller stationära instrument för ftalatanalys. Dessutom möjliggör ökade resurser att ett betydligt större antal kemiska prover skickas till externa, specialiserade laboratorier. Med ökade resurser kan Kemi- kalieinspektionen kraftigt utöka inspektion och annan kontroll av farliga ämnen i varor, både i form av betydligt fler utförda inspekt- ioner och av att många fler varor analyseras. Detta bedöms leda till att betydligt fler brister upptäcks, det vill säga upptäckten av för- bjudna kemiska ämnen i varor. Det leder i sin tur till fler åtals- anmälningar och till fler rättelser i form av att företag tvingas ta bort farliga varor från marknaden.

96

SOU 2015:30

Förslag på ökad marknadskontroll av elektronik, leksaker och …

5.4.1Kommunernas miljö- och hälsoinspektörer

Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen, i linje med den tillsynsvägledning som redan bedrivs i dag, ska erbjuda kommuner och länsstyrelser att skicka in konsumentvaror för kemisk analys. Genom denna ordning möjliggörs med enkla medel att mark- nadskontrollen ökar lokalt och regionalt. Dock ska Kemikalie- inspektionen även fortsättningsvis ha huvudansvaret för att kemi- kalietillsyn bedrivs i hela Sverige.

5.5Förslag på utökade resurser till marknadstillsynen

Utredningen föreslår att Kemikalieinspektionen får ytterligare 15 miljoner kronor per år för att förstärka och utveckla marknadstill- synen. Se tabell 5.1.

Tabell 5.1 Förslag på årliga ökade anslag till Kemikalieinspektionen

 

Mkr/år

15 inspektörer

11,7

2 000 externa laboratorieanalyser per år

3

Inköp av egen enklare mätutrustning

0,3

97

6 Skattekontroll

Utredningens förslag: Skatteverket får en anslagsökning på 11,7 miljoner kronor årligen samt 9,4 miljoner kronor som ett engångsbelopp för det första året. Tullverket får en anslags- ökning med 2,2 miljoner kronor årligen samt 4,6 miljoner kronor som ett engångsbelopp under det första året.

6.1Skatteverkets kontrollverksamhet

Skatteverket ska precis som för andra skatter vara beskattnings- myndighet för skatten på viss elektronik och skatten på golv- beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. I vissa fall då varor importeras ska dock Tullverket vara beskattningsmyndighet i stället för Skatteverket, se avsnitt 6.3.

Skatteverkets befogenheter avseende kontroll av punktskatter regleras i dag i Skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Bestäm- melserna i SFL blir tillämpliga även för utredningens förslag till nya kemikalieskatter.

Befogenheterna består bland annat av möjligheten att förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna punkt- skattedeklaration. De består vidare av möjligheten att under vissa förutsättningar förelägga den som är eller kan antas vara deklara- tionsskyldig, och även vissa andra, att lämna uppgift för att kontrol- lera beskattningen. Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verksamheten.

Kontroller kan ske både hos den skattskyldige och genom att Skatteverket begär in underlag från den skattskyldige, så kallade skrivbordskontroller. En kontroll kan göras med anledning av att

99

Skattekontroll

SOU 2015:30

en inkommen punktskattedeklaration befunnits innehålla fel eller oklarheter. Kontroll kan också göras med anledning av att Skatte- verket på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontroller i syfte att kontrollera att korrekt skatt har redovisats.

Revision är det mest omfattande kontrollverktyget som Skatte- verket förfogar över. Revision utförs normalt på plats hos det revi- derade företaget. Vid revision kontrolleras att de skatterättsliga regelverken följts och relevanta delar av bokföringen och under- lagen till deklarationen granskas.

Kontrollverksamheten av de föreslagna kemikalieskatterna bedöms kunna ske på motsvarande sätt som för övriga punktskat- ter med den skillnaden att det i större utsträckning kommer att vara nödvändigt för Skatteverket att låta genomföra kemiska analyser av varor.

6.1.1Förseningsavgift, ränta, skattetillägg och skönsbeskattning

Den som är skattskyldig ansvarar för att korrekt skatt redovisas och betalas och att det sker i rätt tid. Skatteverket har enligt Skatteförfarandelagens (2011:1244) bestämmelser flera påtryck- ningsmedel till sitt förfogande för att åstadkomma att den skatt- skyldige fullgör sina skyldigheter.

Om deklaration kommer in för sent till Skatteverket kan för- seningsavgift påföras. Avgiften är normalt 500 kronor.

Ränta beräknas dag för dag på saldot på skattekontot. En för sen inbetalning av skatt kan medföra att kostnadsränta ska betalas.

Skattetillägg tas ut om den skattskyldige lämnar en oriktig upp- gift i en deklaration eller någon annan handling som lämnas till ledning för beskattningen. Skattetillägg tas också ut i de fall skatten bestäms skönsmässigt när deklaration inte lämnats. Sådant skatte- tillägg ska dock undanröjas om deklaration därefter lämnas inom två månader. För punktskatter tas skattetillägg i normalfallet ut med 20 procent av den skatt som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften godtagits.

Om den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det kan Skatteverket förelägga denne att lämna deklaration. Om före- läggandet inte följs ska Skatteverket bestämma skatten till vad som

100

SOU 2015:30

Skattekontroll

framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i ärendet, så kallad skönsbeskattning.

6.1.2Löpande uppföljning av godkännande som lagerhållare

I och med att de föreslagna skattelagstiftningarna innehåller en konstruktion med godkända lagerhållare kommer Skatteverket behöva ha en löpande uppföljning av dessa godkännanden. Så är fallet även för andra punktskattelagstiftningar som innehåller bestämmelser om godkännanden och återkallelse av godkännanden.

Godkännande som lagerhållare ska återkallas om förutsättning- arna inte längre finns eller om lagerhållaren begär det.

Skatteverket kan besluta att återkalla godkännandet antingen med anledning av att de objektiva förutsättningarna inte längre föreligger eller med anledning av att företaget, med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt, inte längre anses vara lämpligt att ha kvar sitt godkännande.

Om företaget inte längre bedriver, och inte heller avser att bedriva, sådan verksamhet som utgör förutsättning för att bli god- känd ska Skatteverket återkalla godkännandet som lagerhållare. De objektiva förutsättningarna för godkännande föreligger i sådana fall inte längre.

Vad som ska föranleda att ett företag, med hänsyn till sina eko- nomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, ska anses vara olämpligt att ha kvar sitt godkännande måste avgöras från fall till fall där samtliga relevanta omständigheter beaktas. Precis som vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i andra punktskatte- lagstiftningar måste lämplighetsprövningen göras utifrån en bedöm- ning av risk för skatteundandragande. Endast de omständigheter, som var för sig eller tillsammans med andra omständigheter, inne- bär risk för skatteundandragande utgör skäl för återkallelse av ett godkännande.

Ett exempel är att företaget inte redovisar och betalar sina skat- ter och avgifter enligt gällande bestämmelser. Ett annat exempel är att företaget inte fullgör andra skyldigheter och förpliktelser gentemot det allmänna och att denna misskötsamhet innebär risk för skatteundandragande. Ett tredje exempel är att företaget har

101

Skattekontroll

SOU 2015:30

sådan bristande ordning på bokföringsmaterial och annan relevant dokumentation att det kan ge upphov till skatteundandragande.

6.2Skatteverkets kostnader

Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare samt för de skattskyldiga som utan att vara lagerhållare yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor eller yrkesmässigt för in skattepliktiga varor från ett annat EU-land. Det innebär att Skatteverket initialt ska bygga upp lämp- liga administrativa rutiner, IT-system samt ta fram informations- material till företag etc. Detta initiala arbete beräknas kosta 9,4 miljoner kronor. Se tabell 6.1. Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller och svar på frågor till företag beräknas kosta 11,7 miljoner kronor per år. Se tabell 6.2. Kostnaderna uppdelade på de två olika skatteförslagen framgår av tabell 7.8, 7.9 samt 8.8 och 8.9.

Tabell 6.1

Initiala kostnader för Skatteverket år 1

 

 

 

 

 

 

Tkr.

Uppbyggnad av IT-system och anpassning till andra system

3 100

Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för

1 600

laboratorieanalyser

 

Personalkostnader inklusive OH-påslag

4 700

Summa:

 

9 400

Tabell 6.2

Löpande kostnader för Skatteverket

 

 

 

 

 

 

Tkr.

Personalkostnader inklusive OH-påslag

9 400

Årliga IT-förvaltningskostnader samt underhåll av

2 300

analysinstrument, kostnad för varuprov och laboratorieanalyser

 

Summa:

 

11 700

6.3Tullverket beskattningsmyndighet vid import

Om någon annan än godkänd lagerhållare yrkesmässigt importerar skattepliktiga varor från tredje land är utredningens förslag att Tullverket ska vara beskattningsmyndighet.

102

SOU 2015:30

Skattekontroll

Tullverkets befogenheter avseende kontroll av punktskatter regleras i dag i Tullagen (2000:1281). Bestämmelserna i Tullagen blir tillämpliga även för utredningens förslag till nya kemikalie- skatter.

Befogenheterna består bland annat av möjligheten att förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna punktskattedeklaration i samband med importdeklaration. De består vidare av möjligheten att under vissa förutsättningar före- lägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig, och även vissa andra, att lämna uppgift för att kontrollera beskattningen. Tullverket får förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov eller beskriva varor eller tjänster som används, säljs eller på annat sätt tillhandahålls i verk- samheten.

Kontroller kan ske både hos den skattskyldige och genom att Tullverket begär in underlag från den skattskyldige, så kallade skrivbordskontroller. En kontroll kan göras med anledning av att en inkommen punktskattedeklaration befunnits innehålla fel eller oklarheter. Kontroll kan också göras med anledning av att Tull- verket på eget initiativ väljer att genomföra olika typer av kontrol- ler i syfte att kontrollera att korrekt tull och skatt har redovisats.

Revision är det mest omfattande kontrollverktyget som Tull- verket förfogar över. Revision utförs normalt på plats hos det revi- derade företaget. Vid revision kontrolleras att de skatterättsliga regelverken följts och relevanta delar av bokföringen och under- lagen till deklarationen granskas.

Kontrollverksamheten av de föreslagna kemikalieskatterna bedöms kunna ske på motsvarande sätt som för övriga punkt- skatter.

6.3.1Tullverkets löpande kostnader

Tullverket har utifrån de KN-nummer som är aktuella för respektive skatt beräknat löpande kostnader enligt tabell 6.1.

Sammantaget uppgår Tullverkets löpande kostnader för att administrera skatterna till 2,2 miljoner kronor per år.

103

Skattekontroll SOU 2015:30

Tabell 6.3

Tullverkets löpande kostnader

 

 

 

 

 

Kostnad

 

Skatten på viss elektronik,

Skatten på golvbeläggnings-

 

 

tkr/år

material, väggbeklädnad

 

 

 

och takbeklädnad av PVC,

 

 

 

tkr/år

Bedömning av om

 

 

Skatteverket eller Tullverket

 

 

är beskattningsmyndighet

1 104

6

Kontroll av att rätt skatt

 

 

är inbetald

 

433

2

Djupare kontroller

103

11

Laboratorieanalyser

81

9

Uppföljning av interna

 

 

kontroller

 

24

3

Riskbaserade revisioner

219

24

Underhåll av IT-systemet,

 

 

information till importörer

 

 

och underhåll av instrument

180

20

Summa:

 

2 144

75

6.3.2Tullverkets initiala kostnader

Tullverket kommer att ha en del initiala kostnader med anledning av utredningens förslag. Se tabell 6.2. Under tidsperioden 1 maj 2016 till 31 december 2020 sker en implementering av den nya tull- kodexen som trädde i kraft den 1 november 2013. Detta medför en stor omställning för Tullverket under den kommande femårs- perioden med många tidskrävande projekt som ska genomföras med befintlig personal och budget.

På grund av dessa åtaganden bedömer utredningen att inför- andet av utredningens förslag till nya skatter kräver en högre kostnadskompensation under den första tiden. Efter denna period antas ett datastöd vara på plats som kan ersätta den manuella kontrollen av om deklaranterna är lagerhållare eller inte.

Sammantaget uppgår Tullverkets initiala kostnader till 4, 6 mil- joner kronor.

104

SOU 2015:30 Skattekontroll

Tabell 6.2

Tullverkets initiala kostnader

 

 

 

 

 

Kostnad

 

Skatten på viss elektronik,

Skatten på golvbeläggnings-

 

 

tkr/år

material, väggbeklädnad

 

 

 

och takbeklädnad av PVC,

 

 

 

tkr/år

Merkostnad för bedömning

 

 

av om Skatteverket eller

 

 

Tullverket är beskattnings-

 

 

myndighet innan IT-stöd

 

 

finns på plats

 

3 313

17

Ändring i avgiftsföreskrifter

49

5

Uppbyggnad av IT-system

83

12,7

Utveckling av analysmetodik

100

10

Inköp av instrument

 

 

till laboratoriet,

 

450

450

Intern utbildning

 

 

 

och information

 

90

10

Summa:

 

4 085

505

105

7Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.1Inledning

En konsekvensanalys är ett strukturerat sätt att redovisa de för- och nackdelar som ett förslag till åtgärd för med sig för samhället som helhet och för olika aktörer.

En konsekvensanalys kan ses som en utvärdering som genom- förs innan man har bestämt sig för om man ska genomföra en åtgärd eller inte. Av naturliga skäl finns det inget exakt data- underlag för en åtgärd som fortfarande bara finns på utrednings- stadiet. Konsekvensanalysen är därför ett försök att beskriva vad som kommer att hända om åtgärden genomförs men analysen är en approximation. Av detta skäl görs i slutet av denna konse- kvensanalys ett antal känslighetsanalyser där de osäkra faktorer som är av störst betydelse för utfallet varieras.

7.2Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras

Syftet med skatten och de övriga åtgärder som analyseras i konse- kvensanalysen är att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö och därigenom begränsa män- niskors exponering av dessa ämnen.

107

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

7.3Beskrivning av problemet – hälsoeffekter av farliga ämnen i elektronik

7.3.1Flamskyddsmedel och andra ämnen

Elektronik innehåller många farliga ämnen. En grupp farliga ämnen är flamskyddsmedel.1 Eftersom elektronik kan bli varm när den används tillsätts flamskyddsmedel för att den inte ska börja brinna. Det har emellertid visat sig vara svårt att finna flamskyddsmedel som inte har negativa miljö- och hälsoegenskaper.

Flamskyddsmedlens giftighet varierar men de flamskyddsmedel utredningen har funnit effektbeskrivningar av är nästan alla i hög eller mycket hög grad bioackumulerande, d.v.s. de ansamlas i levande organismer.

Även de flamskyddsmedel som i studier har visat sig ha lägst miljö- och hälsoeffekter uppvisar negativa effekter. Exempel på hälsoeffekter som är vanliga hos oorganiska flamskyddsmedel är måttligt cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande effekter samt måttligt negativa effekter på fosterutvecklingen och den neuro- logiska utvecklingen.2

Utöver flamskyddsmedel innehåller elektronik ett mycket stort antal ämnen i form av olika typer av polymerer, mjukgörare, stabi- lisatorer, metaller och så vidare. I Kemikalieinspektionens PM

Kemiska ämnen i elektroniska komponenter”3 listas i en bilaga på 25 sidor ett antal exempel på komponenter och vilka ämnen dessa består av. Även om varje ämne var för sig inte innebär någon omedelbar risk för konsumenten så innebär det stora flödet av elektronik, där varje produkt innehåller ett stort antal ämnen, sammantaget en hälsorisk. Det stora antalet ämnen gör det dess- utom omöjligt för forskarna att hinna kartlägga alla potentiella risker.

1Kemikalieinspektionen. Kemikalier i varor - Strategier och styrmedel för att minska risken med farliga ämnen i vardagen. 2011 3/11. Sundbyberg 2011.

2EPA, United States Environmental Protection Agency, An alternatives assessments for the flame retardant Decabromodiphenyl ether. (DecaBDE). January 2014.

3Kemiska ämnen i elektroniska komponenter, PM 3/12. Sundbyberg 2012.

108

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.3.2Additivt tillsatta flamskyddsmedel

Det finns skillnader i hur stora hälsorisker som olika flam- skyddsmedel innebär. Additivt tillsatta flamskyddsmedel är inte bundna till materialet lika hårt som reaktivt tillsatta ämnen. Detta innebär att flamskyddsmedlen lättare kan frigöra sig från materialet och i högre utsträckning hamna i människors hemmiljö. Resultatet blir en ökad risk för exponering för farliga kemikalier med negativa hälsoeffekter som följd. Det finns bromerade och klorerade flam- skyddsmedel som tillsätts additivt men även fosforbaserade flamskyddsmedel och oorganiska flamskyddsmedel.

Bromerade flamskyddsmedel uppvisar, beroende av exakt identi- tet, ett brett spektrum av toxiska effekter, till vilka hör sköld- körteleffekter, fortplantningstoxiska egenskaper, utvecklingstoxi- citet och möjligen cancerframkallande effekter.4 Användningen av denna typ av flamskyddsmedel har minskat, hur mycket är oklart. Klorerade flamskyddsmedel används inte lika mycket men uppvisar liknande egenskaper. Additivt tillsatta fosforbaserade flamskydds- medel är fortfarande vanliga. Fosforbaserade flamskyddsmedel uppvisar inbördes olikheter men, enligt EPA:s bedömning, har alla undersökta medel en hög eller mycket hög persistens. De flesta har en måttlig cancerogen effekt, några visar måttliga gentoxiska, reproduktionsstörande och neurologiska effekter, flera har mycket hög eller hög giftighet för vattenlevande organismer som ofta dessutom är kronisk.

7.3.3Bromerade och klorerade flamskyddsmedel

Det vanligaste flamskyddsmedlet i kretskort är i dag Tetrabromobis- fenol A. Den tillsätts reaktivt i själva plasten vilket innebär att den inte frigörs lika lätt som flamskyddsmedel som tillsätts additivt. Tetrabromobisfenol A har av den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA bedömts ha en väldigt hög akut giftighet

4 EFSA (2014) Brominated flame retardants http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/bfr.htm (updated March 11, 2014, Accessed March 12, 2015 och DiGangi, J., Blum, A., Bergman, Å., de Wit, C.A., Lucas, D., Mortimer, D., Schecter, A., Scheringer, M., Shaw, S., Webster, T.F., (2010), San Antonio Statement on brominated and chlorinated flame retardants, Environmental Health Perspectives, 118, A516-A518.

109

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

för vattenlevande organismer, en hög kronisk giftighet för vatten- levande organismer, en hög persistens, en måttligt hög cancerogen effekt, en måttligt utvecklingsstörande effekt samt en måttligt irriterande effekt på ögon.5Andra, reaktivt tillsatta bromerade och klorerade flamskyddsmedel, uppvisar liknande negativa hälso- och miljöeffekter. Dessutom kan klor och brom bilda giftiga dioxiner vid förbränning vilket exempelvis kan ske om det börjar brinna i en bostad.

7.3.4Oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel

Det finns även andra typer av flamskyddsmedel som exempelvis oorganiska flamskyddsmedel och reaktivt tillsatta fosforbaserade flamskyddsmedel som bedöms ha mindre skadliga miljö- och hälso- effekter.

7.4Val av styrmedel att analysera

7.4.1Val av skattekonstruktion

En kemikalieskatt kan konstrueras på flera olika sätt. I kapitel 12 diskuteras flera olika grundkonstruktioner för en kemikalieskatt.

Den första konstruktionen, Skatt på kemiska produkter, passar inte för elektronik eftersom elektronik inte är någon kemisk produkt.

Skattekonstruktionen Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemikalier har övervägts av utredningen. Emellertid bedömdes att denna konstruktion skulle vara svår för myndighet- erna att kontrollera eftersom det varken framgår på varan, förpack- ningen eller på annat sätt vilka elektroniska varor som innehåller de farligaste flamskyddsmedlen. Myndigheterna skulle vara beroende av att genomföra kemisk analys för att kunna fastställa om en vara är skattepliktig eller inte. Att kontrollera presumtiva skattskyldiga som valt att inte deklarera sina elektriska varor skulle bli mycket

5 EPA, United States Environmental Protection Agency, An alternatives assessments for the flame retardant Decabromodiphenyl ether. (DecaBDE). January 2014.

110

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

resurskrävande. Särskilt som det skulle finnas små incitament för den skattskyldige eller för tillverkaren att hjälpa till att få fram information om varans innehåll.

Den tredje skattekonstruktionen, Skatt på avgränsade varu- grupper med lägre skatt vid lägre farlighet, bedöms däremot vara lämplig. I och med att viss elektronik vid en sådan konstruktion, alltid omfattas av skatteplikt och den som vill yrka på skatteavdrag själv måste kunna styrka rätten till avdrag finns det ett tydligt incitament för en god dokumentation. Eftersom både den skatt- skyldige och varans tillverkare har intresse av att få fram dokumentationen kommer systemet att fungera bättre än om de som bidrar med information om kemikalieinnehållet istället riskerar högre skatt. Det som är nackdelen med denna skattekonstruktion är att samtliga varor beskattas inom den aktuella varugruppen. När det gäller viss elektronik är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller ett antal mer eller mindre farliga ämnen. Se avsnitt 7.3.1

Utredningen har inte övervägt att införa en skatt enligt den fjärde skattekonstruktionen: fiskal skatt med möjligheten att göra kemikalieavdrag, då detta anses ligga utanför utredningens direktiv.

7.4.2Alternativa åtgärder

Denna konsekvensutredning tar upp de alternativa styrmedel som utredningen, utöver utredningens eget förslag, bedömer vara mest lämpliga för att nå syftet att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik till människors hemmiljö och därigenom begränsa människors exponering av dessa ämnen. Dessutom analyseras över- siktligt effekterna av ett nollaternativ. Konsekvensanalysen omfat- tar en analys av följande styrmedel:

1)Kemikalieskatt på elektronik

2)Kraftsamling för fler farliga flamskyddsmedel i RoHS-direk- tivet6.

3)Ökad marknadskontroll av hemelektronik.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

111

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

Här följer resonemang om varför olika styrmedel har valts ut eller inte. Se även kapitel 10.

7.4.3Fler förbjudna ämnen i elektronik i RoHS-direktivet

Det första alternativa styrmedlet i konsekvensanalysen är att Sverige satsar stora resurser för att övertyga övriga medlemsstater inom EU om att RoHS-direktivet7 ska omfatta fler farliga flam- skyddsmedel, vilket skulle innebära att fler farliga ämnen förbjuds i elektronik på EU-nivå.

Denna konsekvensutredning omfattar endast åtgärder som Sverige har rådighet över. Det innebär att konsekvensanalysen inte beskriver effekterna av ett ändrat RoHS-direktiv utan den sannolika nettoeffekten av att Sverige gör en kraftsamling för att förhandla fram ett hårdare RoHS-direktiv. Det vill säga den troliga effekten av en svensk storsatsning utöver hur resultatet annars skulle ha blivit.

7.4.4Förbud av farliga flamskyddsmedel i Sverige – utgår

Utredningen utreder inte frågan om kemikaliereglering av elektro- nik på nationell nivå eftersom Sverige som medlem av EU är för- bundet att följa RoHS-direktivet. Sverige får varken ställa högre eller lägre kemikaliekrav på elektronik än detta direktiv anger.

7.4.5Ökad marknadskontroll

Vid mätningar framkommer att en mindre del av den konsument- elektronik som säljs i dag fortfarande innehåller förbjudna flam- skyddsmedel. Förekomsten av de allra farligaste flamskyddsmedlen skulle kunna minskas genom ökad marknadskontroll. En sådan åtgärd bedöms emellertid inte leda till någon styrning mot mindre farliga medel bland de flamskyddsmedel som är tillåtna.

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

112

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.4.6Nollalternativet

Nollalternativet i denna konsekvensanalys är att Sverige fortsätter med nuvarande nivå av ansträngningar för att få fler farliga flam- skyddsmedel förbjudna i elektronik genom en utvidgning av RoHS-direktivet samt att tillsynen även fortsättningsvis sker enligt nuvarande nivå. Ingen kemikalieskatt på elektronik i detta alternativ.

7.5Antal företag som berörs

Enligt Kemikalieinspektionen fanns det år 2013 cirka 1 300 företag som tillverkade elektronik i Sverige samt cirka 4 600 företag som importerar elektronik. Av dessa bedömer Kemikalieinspektionen8 att 10 procent tillverkar eller importerar sådana varor som är intressanta för deras tillsyn. Detta skulle innebära sammantaget 130 tillverkande företag. Dessa uppgifter kan jämföras med de cirka 2 000 företag som har registrerat sig hos Naturvårdsverket som importörer eller tillverkare av elektronik enligt de bestämmelser som följer av WEEE-direktivet910. Betydligt fler elektronikvaror omfattas av WEEE-direktivet än av utredningens skatteförslag.

Utifrån statistik från Tullverket framgår att 908 företag som är stora, medelstora och små importörer importerar viss elektronik från tredje land för mer än 100 000 kronor per år. Dessa företag för ofta även in elektronik till Sverige från andra EU-länder. Cirka 1 080 företag och myndigheter importerar från tredje land för ett värde mellan 10 000 och 100 000 kronor per år. Utredningen antar att ett lika stort antal, 1 080 företag, inte importerar varor från tredje land men däremot för in elektronik från andra EU-länder för mot- svarande belopp varje år.

Sammantaget bedömer utredningen att 130 tillverkande och 908 importerande företag berörs löpande av förslaget medan ytterligare 2 060 importerande företag berörs vid något eller några tillfällen per år. Företag som importerar viss elektronik för mindre än 10 000

8Kemikalieinspektionens tillsynsplan 2013, Tillsyn 4/13. Sundbyberg 2013.

9Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE).

10Mailkontakt, Pär Ängerheim, Naturvårdsverket, 2014-01-14.

113

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

kronor per år antas inte lägga ner någon administration utöver den tid som de redan i dag lägger ner på att exempelvis förtulla sina varor.

Tabell 7.1

Antal berörda företag

 

 

 

 

 

 

 

 

Årlig import från 3:e land

Antal

Stora importörer

 

100 mkr-10 miljarder

23

Medelstora importörer

1 mkr 100 mkr

301

Små importörer

 

100 000 kr

1 mkr

584

Med enstaka

 

 

 

 

importtillfällen.11

10 000 kr

100 000 kr

1 080

Med enstaka införsel

 

 

 

tillfällen från EU12

 

 

1 08013

Tillverkare

 

 

 

130

 

 

Summa:

 

3 198

7.6Administrativa kostnader för företag

7.6.1Tillverkarnas kostnader

Beräkningarna utgår från 130 tillverkande företag. Av dessa antas 30 företag vara stora tillverkare och 100 företag vara mindre till- verkare.

RoHS-direktivet14, som omfattar samtliga enligt detta förslag skattepliktiga varor, innehåller bestämmelser som innebär att till- verkaren ska ha full kontroll på att vissa ämnen inte finns i produkterna, det vill säga ett fullskaligt kontrollsystem. Den mer- kostnad som tillkommer med förslaget om skatt på viss elektronik är att tillverkaren måste ställa frågor som tidigare inte har ställts om olika delar och komponenters innehåll till sina underleverantörer och få in svar från dessa. Tillverkaren kan även behöva göra fler stickprov än i dag på komponenter i de fall där osäkerhet uppstår. Behovet av stickprov antas sjunka under år två. Kostnaden för ett stickprov är osäker men har uppskattats till cirka 10 000 kronor per

11Ej lagerhållare.

12Ej lagerhållare.

13Antaget värde.

14Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

114

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

vara, inklusive administration och materialkostnader. Alla 130 till- verkande företag antas vara lagerhållare som kommer att behöva lägga ner tid på dokumentation och inbetalning av skatten varje månad. Större företag antas lägga ner 8 timmar per månad och små företag 2 timmar per månad. Timpriset är satt till 400 kronor. Både små och stora företag antas få kostnader för att utbilda sin personal under år 1. Se tabell 7.2 och 7.3.

7.6.2Importörernas kostnader

RoHS-direktivet15 föreskriver att importerande företag ska ha god kontroll på innehållet i de varor som importeras. Den kontroll som föreskrivs är främst dokumentationskontroll. Importören ska inte sätta ut varor på marknaden som kan antas innehålla förbjudna ämnen. För att yrka skatteavdrag är det dock förekomsten av andra ämnen i varorna än de ämnen som är förbjudna enligt RoHS- direktivet som importören behöver känna till. Detta innebär att importören, för att kunna yrka skatteavdrag, måste lägga ner mer tid än i dag på dokumentationskontroll och leverantörskontakter. Det innebär även ökade kostnader för stickprovtagningar för importörerna. Behovet av och kostnaderna för stickprov antas sjunka till år två då både leverantörer och importörer har kommit in i det nya systemet. De företag som importerar varor till ett värde som överstiger 100 000 kronor per år antas vara lagerhållare och kommer därmed behöva lägga ner tid på dokumentation och inbetalning av skatten varje månad. Större importörer antas lägga ner 24 timmar per månad, medelstora importörer 8 timmar per månad och små importörer 2 timmar per månad. Företag och myndigheter med enstaka importtillfällen antas lägga ner tre tim- mar per år på administration. Stora, medelstora och små importörer antas få kostnader för att utbilda sin personal under år 1. Se tabell 7.2 och 7.3.

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

115

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30

 

Tabell 7.2

Beräkning av administrativa merkostnader

 

 

 

 

för skattskyldiga företag år 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Typ av företag

Antal

Antal

Kostnad

Administra-

Utbildning,

Totalkostnad

 

företag,

stick-

per prov,

 

tion,

kronor

år 1, kronor

 

 

st

prover,

kronor

kronor

 

 

 

 

 

st

 

 

 

 

 

 

Med stor import

23

 

50

10 000

 

115 200

7 500

622 700

Med medelstor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

import

301

 

2,0

10 000

 

38 400

5 000

63 400

Med liten import

584

 

0,1

10 000

 

9 600

2 500

13 100

Med enstaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

importtillfällen.16

1 307

 

 

 

 

 

1 200

400

1 600

Stor tillverkare

30

 

3,0

10 000

 

38 400

5 000

73 400

Liten tillverkare

100

 

0,3

10 000

 

9 600

2 500

15 100

Samtliga företag

 

 

 

 

 

 

 

 

40 573 500

 

Tabell 7.3

Beräkning av administrativa merkostnader

 

 

 

 

för skattskyldiga företag år 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Typ av företag

Antal

 

Antal

Kostnad

Administration,

Totalkostnad

 

 

företag,

stick-

per prov,

kronor

år 1, kronor

 

 

st

 

prover,

kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

st

 

 

 

 

 

 

Med stor import

 

23

 

25

10 000

38 400

288 400

 

Med medelstor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

import

301

 

1

10 000

38 400

48 400

 

Med liten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

import

584

 

0,05

10 000

9 600

10 100

 

Med enstaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

importtillfällen.17

1 307

 

0

 

 

 

1 200

1 200

 

Stor tillverkare

 

30

 

1,5

10 000

38 400

53 400

 

Liten tillverkare

 

100

 

0,15

10 000

9 600

11 100

 

Totalkostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

26 505 600

16Ej lagerhållare.

17Ej lagerhållare.

116

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.6.3Administrativa kostnader sammantaget

Sammantaget blir företagens administrativa kostnader 41 mil- joner kronor år 1 och 27 miljoner kronor år 2 och kommande år.

7.6.4Effekter på arbetstillfällen

Förutom ökade administrativa kostnader förväntas försäljningen, av viss elektronik, i svenska butiker och e-handelsplatser sjunka med cirka 5,5 procent.18 Detta leder till färre arbetstillfällen inom elektronikhandeln.

7.6.5Effekter för småföretag

Små företag antas få merkostnader på cirka 1 200 till 10 000 kronor per år. Denna kostnad avser i huvudsak utgifter för administration av skatten. Mindre företag antas i huvudsak förlita sig på sina leve- rantörers dokumentation och antas endast i undantagsfall anlita laboratorium för kemisk analys.

7.6.6Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till småföretag

Små företag är särskilt beroende av att få tydlig information om den nya skatten så att tiden för att administrera den minimeras. Eftersom informationen till övervägande del kommer att efter- frågas från Skatteverket är det viktigt att Skatteverket utbildar sin personal så att de kan svara på dessa frågor.

7.6.7Tidpunkt för införande och behov av informationsinsatser

Företagen bör i god tid få ta del av de nya skattereglerna, vad som krävs av dem och få information om vad som händer om reglerna inte följs. Företagen kan behöva informationsmaterial om de nya

18 Minskningen blir större än minskningen för den totala försäljningen.

117

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

skattereglerna översatta till olika språk för att kunna skicka ut till sina underleverantörer.

7.7Effekter på försäljning, e-handel, import, export, och tillverkning

7.7.1Antaganden

Utredningen har byggt upp en egen beräkningsmodell för att kunna uppskatta skattens effekter på försäljningen av elektronik som innehåller flamskyddsmedel i olika skatteklasser samt hur för- säljningen av elektronik via olika försäljningskanaler påverkas. Beräkningsmodellen omfattar en rad antaganden. Egenpriselasti- citeten har satts till -1. Detta bygger på en genomgång av artiklar i ämnet. Bland annat en sammanställning gjord av Eisenhauer och Principe19 som visar att egenpriselasticiteten för konsument- elektronik: Telefoner (-0,61), radio- och TV-apparater (-0,71), datortillbehör (-0,74), hushållsmaskiner (-0,84), trådlöst internet (- 1,29) samt datorer (-2,17).

Modellen tar även hänsyn till korspriselasticiteten, det vill säga hur försäljningen av en vara påverkas av att andra varor får ett för- ändrat pris. Korspriselasticiteten har antagits vara 1,5. Detta efter- som det är relativt lätt för konsumenten att välja en annan försälj- ningskanal eller en lägre beskattad vara.

Både värdet för egenpriselasticiteten och korspriselasticiteten är osäkra och omfattas därför också av en känslighetsanalys i slutet på detta kapitel.

Av E-barometern, kvartal 3 2014, framgår att e-handeln av hem- elektronik uppgår till 21 procent av den totala hemelektronik- handeln. Av E-handeln i Norden20 framgår att 27 procent av inköpen har gjorts från e-handelsföretag som kunderna uppfattar som utländska. Med detta som utgångspunkt beräknas att 15 procent av hemelektronikprodukterna säljs via svenska e-handelsföretag medan 6 procent säljs från utländska e-handelsföretag. Andelen elektronik som hamnar i olika skatteklasser är oklart. Utredningens egen

19Eienhauer, Joseph G. and Principe, Kristina E. Price Knowledge and Elasticity, Journal of Empirical Generalisations in Marketing Science, Vol 12, No.2.

20E-handeln I Norden. Kvartal 3. Postnord 2014. s. 4.

118

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

stickprovsundersökning visar att 75 procent av varorna har krets- kort som innehåller brom. Det vanligaste bromerade flamskydds- medlet i kretskort är TBBPA som är reaktivt tillsatt. För andra plastdelar i elektronik ser det annorlunda ut. För att få en bild av situationen har utredningen konsulterat en branschexpert.21 Utifrån detta samt utredningens egen bedömning antas att 30 procent av varorna kommer att få betala elektronikskatt utan avdrag, 65 pro- cent av varorna antas få betala skatt med rätt till avdrag på 50 procent av skatten och 5 procent av varorna antas få rätt till avdrag på skatten med 75 procent. Då det råder osäkerhet om dessa upp- gifter har två alternativa scenarier tagits fram. Se känslighets- analyserna i avsnitt 7.16.

Skatten beräknas höja prisnivån med i genomsnitt 7,5 procent vid full skatt. Beräkningarna av den genomsnittliga skattenivån utgår från beräkningar som bland annat bygger statistik från SCB från 2013 för de aktuella varugrupperna. Se bilaga 2 och 4.

Tabell 7.4 Sammanställning över värden och antaganden

 

Grundscenario

Egenpriselasticiteter elektronik

-122

Korspriselasticitet elektronik

1,5

Andel e-handel totalt

21 %

Andel svensk e-handel

15 %

Andel utländsk e-handel

6 %

Andel elektronik som får elektronikskatt utan avdrag

30 %

Andel elektronikskatt som får skatteavdrag med 25 procent

65 %

Andel elektronik som får skatteavdrag med 50 procent

5 %

Genomsnittlig skattenivå innan avdrag

7,5 %

7.7.2Minskad försäljning av elektronik

Skatten beräknas leda till en minskad försäljning av viss elektronik. Effekten beräknas bli störst för den elektronik som får högst skatt medan den bedöms bli procentuellt lägre för de varor som får lägre skatt. Totalt sett förväntas elektronikförsäljningen gå ner med 4,5

21Muntligt meddelande, Emma Nolte, TCO Development. Februari 2015.

22Joseph G. Eienhauer, Kristina E. Principe, Price Knowledge and Elasticity, Journal of Empirical Generalisations in Marketing Science, 2009, Vol 12, No.2.

119

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

procent. Försäljningen mätt i procent av den ursprungliga totala försäljningen för olika varukategorier efter att skatten införts har beräknats med hjälp av följande formel:

, = , ö + , ö ∗ [∆ ∗ + (∆̅̅̅̅

− ∆ ) ∗ ]

där A är försäljningsandelen i procent, i anger en viss varukategori,

∆P anger den procentuella prisförändringen (för respektive vara i samt i genomsnitt för samtliga varor) och ε anger elasticiteter (egenpris- respektive korspriselasticiteter). Se även bilaga 3.

Tabell 7.5 Beräkning av effekter av skatten på försäljningen av olika varukategorier och försäljningen via olika försäljningskanaler

Andel varor som/med:

Utgångsvärde

Efter skattens

Skillnad

 

 

införande

 

Säljs i svenska butiker

79 %

74,9 %

-4,1 %

Säljs via svensk e-handel

15 %

14,2 %

-0,8 %

Säljs via utländsk e-handel

6 %

6,4 %

0,4 %

Full skatt

30 %

26,7 %

-3,3 %

Skatteavdrag 1

65 %

63,7 %

-1,3 %

Skatteavdrag 2

5 %

5,1 %

0,1 %

Summa:

100 %

95,5 %

-4,5 %

7.7.3Ökad e-handel

Skatten antas leda till en ökning av e-handeln från länder utanför Sverige med 0,4 procentenheter. Detta beror på att denna handel inte kommer att omfattas av beskattning. Den svenska e-handeln kommer däremot att omfattas av beskattning och antas i stället minska med 0,8 procentenheter. Beräkning har gjorts med hjälp av formeln i avsnitt 7.7.2. Se även bilaga 3.

120

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.7.4Tillverkning, import och export

Den svenska tillverkningen av de aktuella varugrupperna uppgår enligt SCB till 6,0 miljarder kronor för år 2013. Av tillverkningen antas 75 procent gå på export medan 25 procent antas säljas i Sverige och därmed omfattas av skatten. Skatten förväntas minska försäljningen av de inhemskt tillverkade varorna med 5,5 procent (den inhemska tillverkningen antas ej säljas via utländsk e-handel, därför minskar den kraftigare än genomsnittet). Detta innebär en minskning av den svenska tillverkningen med cirka 80 miljoner kronor.

Nettoimporten för de aktuella varugrupperna uppgår enligt utredningens beräkningar utifrån SCB:s statistik till 35 miljarder kronor. Skatten väntas leda till att konsumtionen av viss elektronik totalt sett går ner med 4,5 procent. Detta innebär att importen minskar med 1,6 miljarder kronor.

Exporten påverkas inte då elektronik som ska exporteras inte kommer att omfattas av beskattning i Sverige.

7.8Substitutionseffekter

Skatten kommer att gynna substitution till varor som innehåller flamskyddsmedel som har mindre skadliga miljö- och hälsoeffekter.

Utredningen har försökt undvika så kallad falsk substitution genom att använda sig av så övergripande och breda definitioner att samtliga flamskyddsmedel omfattas av definitionerna. Detta elimi- nerar risken för att ett ämne som liknar ett annat inte omfattas. Dock har beskattningen fått utgå från respektive grupps genom- snittliga skadlighet vilket i enskilda fall kan innebära substitution från ett mindre farligt till ett något farligare ämne. I stort kommer dock skatten styra åt rätt håll.

Kemikalieinspektionen föreslås få resurser för att regelbundet utvärdera och föreslå ändringar av skatten och kan i samband med detta föreslå revideringar av definitionerna för vilka ämnen som inte får förekomma för att ge rätt till skatteavdrag. På så sätt finns det en möjlighet att korrigera eventuella skevheter i systemet.

121

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

7.9EU-rätt och WTO-rätt

7.9.1EU-rätten

Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.

Punktskatter som inte är harmoniserade

Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper, se avsnitt 12.3.1. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskatte- direktivet, direktiv 2008/118/EG23. Av artikel 1.3 i punktskatte- direktivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets til- lämpning. Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.

Den skatt som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot annan medlemsstat. Den före- slagna skatten innebär inte heller att redovisning och betalning av skatt ska ske i samband med att varor fysiskt passerar gränsen från annan medlemsstat till Sverige. Därmed är den föreslagna skatten på viss elektronik enligt utredningens bedömning förenlig med de krav som ställs upp i punktskattedirektivet.

Tekniska standarder och föreskrifter

Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommissionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i direktiv 98/34/EG24. I detta direktiv finns bestämmelser om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

Utredningen bedömer att den föreslagna skatten på viss elekt- ronik bör anmälas till europeiska kommissionen enligt ovan

23Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.

24Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett inform- ationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

122

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

nämnda förfarande eftersom bestämmelserna om rätt till avdrag innebär att den som är skattskyldig behöver information om varor- nas innehåll. Det kan avse information som inte är nödvändig för andra ändamål. För att tillgodogöra sig rätten till skatteavdrag kan den som är skattskyldig behöva efterfråga denna information från tillverkare och leverantörer i andra EU-länder. Även om den före- slagna skatten inte ställer upp något krav på att varorna ska åtföljas av viss dokumentation eller information kommer bestämmelserna om avdrag ändå innebära att svenska återförsäljare kommer att efterfråga särskild dokumentation från tillverkare och leverantörer i andra EU-länder.

Fri rörlighet och konkurrens

Den skatt som nu föreslås ska betraktas som en sådan intern skatt eller avgift som regleras i artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlemsstater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex. EU-domstolens domar i mål C-383/01 De Danske Bilimportörer, punkt 37 och i mål C-402/09 Ioan Tatu punkt 35).

Utredningens förslag har utformats så att det ska vara objektivt och icke-diskriminerande i förhållande till importerade varor. Detta kommer till uttryck genom att inhemskt tillverkade varor också beskattas och genom att kraven på att redovisa innehållet i varan inte ställs på tillverkaren utanför Sverige utan på den som till Sverige för in eller importerar varan. (Vidare sätts skattenivåerna inte så högt att de i praktiken innebär ett de facto förbud.).

Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av EU-domstolens rättspraxis att gällande unionsrätt inte begränsar medlemsstaternas frihet att upprätta ett differentierat avgiftssystem för vissa varor enligt objektiva kriterier, såsom de råvaror och produktionsmetoder som har använts, även

123

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

när det är fråga om liknande varor i den mening som avses i artikel 110 första stycket FEUF. Sådana olika beräkningsmetoder är emellertid förenliga med unionsrätten endast om de motiveras av mål som är förenliga med EU-rätten – t.ex. skydd av miljö eller folkhälsa (jämför. t.ex. EU-domstolens dom i mål C-213/96, Outokumpu (1998) p. 30–31) och under förutsättning att de inte leder till en situation som direkt eller indirekt gynnar inhemsk produktion. Om det visar sig t.ex. att de högre skattesatserna i huvudsak drabbar importerade produkter kan detta innebära att skatten inte blir godtagbar (jfr t.ex. EU-domstolens domar i mål C-90/94, Haahr Petroleum (1997) p. 29–30; och i mål 112/84 Humblot (1985) p. 14–15).

Utredningens bedömning är att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 7.1 syftar skatten till att minska tillförseln av farliga ämnen från viss elektronik i människors hem- miljö och därigenom begränsa människors exponering av dessa ämnen. Således motiveras skatten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. Kriterierna är objektivt utformade och kopplade till de kemiska ämnen som förekommer i produkterna. Ett max-tak för skatt per vara har utformats för att undvika orimliga skattenivåer. Sverige är visserligen en netto- importör av hemelektronik men det finns en viss inhemsk produk- tion som också kommer att beskattas när de säljer varor på den svenska marknaden.

Statsstödsregler

Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel 107-109 FEUF begränsar medlemsstaternas möjligheter att utforma skatte- system. För att ett statligt stöd ska anses föreligga ska fyra kriterier vara samtidigt uppfyllda. Stödet ska (1) ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, (2) snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen genom att (3) gynna vissa företag eller viss pro- duktion och (4) påverka handeln mellan medlemsstaterna. Uppfylls inte samtliga dessa kriterier samtidigt är åtgärden inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening och åtgärden är därmed tillåtlig ur ett statsstödsperspektiv. Se avsnitt 12.3.1 för en mera utförlig beskriv- ning av statsstödsreglerna.

124

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

Utredningen gör bedömningen att den föreslagna skatten på viss elektronik inte innebär ett selektivt gynnande av vissa företag eller viss produktion. Den föreslagna skatten utgör därmed inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening.

Den föreslagna skatten på viss elektronik har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. De kriterier för urval som har använts är:

Att varorna används dagligen eller varje vecka. Varor som används mer sällan innebär en mindre risk för exponering efter- som varorna avger mer ämnen när de används och blir varma.

Att varorna normalt sett förvaras i hemmet. Varor som normalt sett förvaras i förråd eller garage har i normalfallet inte tagits med.

Att varorna innehåller en stor viktandel kretskort. Kretskort står för en stor andel av innehållet av flamskyddsmedel. Varor som behandlar ljud, bild eller stora mängder data har i regel en större andel kretskort än enklare elektroniska produkter.

Utredningens förslag till skatt på viss elektronik har utformats så att de varor som möter ovan nämnda kriterier ska omfattas av skatteplikt. Elektronikvaror som i genomsnitt används mer sällan, normalt förvaras i garage eller förråd eller vanligtvis innehåller en mindre mängd kretskort omfattas inte av skatteplikt eftersom de innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.

Inte heller ska andra varor än elektronikvaror omfattas av skatteplikt. Frågan är då om det finns andra varor, än elektronik- varor, som bidrar till exponering av flamskyddsmedel i människors hemmiljö? Stoppade möbler och textilier kan vara behandlade med flamskyddsmedel, men vanligtvis bara om de är avsedda att användas i offentliga miljöer.25 Detta innebär att möbler och textilier som behandlats med flamskyddsmedel i normalfallet inte hamnar i bostäder. Därmed innebär flamskyddsmedel i möbler och textilier en

25 http://www.kemi.se/flamskyddsmedel

125

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

lägre risk för att farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö än flamskyddsmedel i elektronik.

Samtliga varor som omfattas av skatteplikt likabehandlas vid til- lämpningen av den föreslagna skatten. Alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas också lika vid tillämpningen av den föreslagna skattelagstiftningen.

Andra varor omfattas inte av beskattning enligt den föreslagna skatten på viss elektronik eftersom de inte uppfyller ovan nämnda kriterier och därmed innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär således inte att det införs ett undantag från skattens tillämpning. Den föreslagna skatten innebär därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer andra varor.

7.9.2WTO-rätten

Även inom WTO-regelverket finns ett förbud i artikel III GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet) om att belägga import- erade varor med högre interna skatter eller avgifter än de som gäller för liknande inhemska produkter.

Utredningen anser att den föreslagna skatten inte strider mot detta förbud. Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att inhemskt tillverkade varor och importerade varor belastas med lika hög skatt.

7.10Påverkan på de offentliga finanserna

7.10.1Skatteintäkter

En kemikalieskatt skulle resultera både i ökade intäkter i form av skatteintäkter, och i form av ökade administrativa utgifter, för det offentliga. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Beräkningarna utgår från statistik från SCB för de aktuella KN-nummer som omfattas av skatten. Försäljningen av dessa varor har beräknats genom att export av varor från Sverige har dragits bort från import och tillverkning varor. Underlaget för beräk- ningarna kommer från SCB. Se bilaga 4. Dessa siffror kan fluktuera

126

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

något över åren. Det kan även finnas brister i SCB:s data. Ingen känslighetsanalys har gjorts för denna effekt men allmänt kan sägas att om försäljningen år 2016 skulle ligga 10 procent över försälj- ningen år 2013 så ska intäkterna räknas upp med 10 procent.

I ett andra steg har siffrorna delats upp i fyra kategorier: För- säljning av vitvaror till hushåll respektive företag samt försäljning av övrig elektronik till hushåll respektive företag. För att få fram andelen som har sålts till företag respektive hushåll har antaganden för respektive KN-nummer gjorts. Exempelvis antas 80 procent av alla vitvaror, 100 procent av alla spelkonsoler samt 50 procent av alla datorer säljas till hushåll. Se bilaga 4.

I ett tredje steg antas hur stor andel av varornas vikt som kom- mer att omfattas av skatten, det vill säga ligger under skattens tak på 40 kilo för vitvaror och 3 kilo för övrig elektronik. Vilka antaganden som har gjorts för respektive KN-nummer framgår av bilaga 4.

I ett fjärde steg antas hur stor del av varorna som kommer få högsta skatt, skatt med avdrag 1 eller skatt med avdrag 2. Denna skattning är osäker och omfattas därför av en känslighetsanalys i avsnitt 7.16.

I ett femte steg beräknas bruttoskatteintäkterna för de fyra olika kategorierna med hjälp av följande formel:

 

 

 

 

 

 

 

 

Ä

= ∗

 

∗ [8 ∗ + 4 ∗ 1

+ 2 ∗ 2

]

 

 

 

 

 

 

 

där j anger respektive kategori, VIKT anger den totala vikten i kg

för samtliga varor i respektive kategori, anger andel av

varornas vikt som hamnar under maxtaket, där 8,4 och 2 är olika

skattenivåer och där , 1 2 anger andelen varor i

respektive skattekategori. För övrig elektronik byts 8,4 och 2 ut mot 120, 60 och 30.

I ett sjätte steg beräknas nettoskatteintäkterna genom att skatte- intäkterna från hushåll multipliceras med 1,25 för att spegla att även intäkterna från moms ökar medan skatteintäkterna från före- tagens inköp multipliceras med 0,78 för att spegla att ökade kost- nader för företagen leder till lägre bolagsskatteintäkter från dessa.

127

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

I ett sjunde steg beräknas hur stora skatteintäkterna blir med hänsyn till att försäljningen av viss elektronik väntas minska på grund av skatten. I och med att försäljningen minskar sjunker även skatteintäkterna. Uppgifterna av hur försäljningen påverkas hämtas från tabell 7.5.

Slutligen antas att skatteundandragandet från skatten är 10 pro- cent. Sammantaget ger detta skatteintäkter på 2,4 miljarder kronor årligen. Se tabell 7.6 samt 7.7.

Tabell 7.6 Skatteintäkter innan förändring av marknaden, Mkr/år

 

Ton

Andel

Andel

Andel

Andel

Brutto-

Netto,

 

försålda

av vikt

med full

med

med

skatte-

skatte-

 

varor i

under

skatt

avdrag

avdrag

intäkter,

intäkter,

 

Sverige

tak

 

1

2

mkr

mkr

 

per år

 

 

 

 

 

 

Vitvaror

58 976

90 %

30 %

65 %

5 %

271 211

33 9013

privatpersoner

 

 

 

 

 

 

 

Vitvaror

14 744

90 %

30 %

65 %

5 %

67 803

52 886

företag

 

 

 

 

 

 

 

IT-

21 375

84 %

30 %

65 %

5 %

1 375 149

1 718 936

privatpersoner

 

 

 

 

 

 

 

IT företag

13 737

84 %

30 %

65 %

5 %

883 721

689 302

Summa

 

 

 

 

 

 

2 800 138

128

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

Tabell 7.7

Skatteintäkter efter förändring av marknaden, Mkr/år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ton

Andel

Andel

Andel

Andel

Brutto-

Netto,

 

försålda

av vikt

med full

med

med

skatte-

skatte-

 

varor i

under

skatt

avdrag

avdrag

intäkter,

intäkter,

 

Sverige

tak

 

1

2

tkr

tkr

 

per år

 

 

 

 

 

 

Vitvaror

56 325

90 %

28 %

67 %

5 %

254 581

318 226

privatpersoner

 

 

 

 

 

 

 

Vitvaror

14 081

90 %

28%

67 %

5 %

63 645

49 643

företag

 

 

 

 

 

 

 

IT-

20 415

84 %

28 %

67 %

5 %

1 290 830

1 613 538

privatpersoner

 

 

 

 

 

 

 

IT företag

13 119

84 %

28 %

67 %

5 %

829 535

647 037

Summa:

 

 

 

 

 

 

2 628 444

Summa med

 

 

 

 

 

 

 

hänsyn taget

 

 

 

 

 

 

 

till skatte-

 

 

 

 

 

 

 

undandragande

 

 

 

 

 

 

 

10 %

 

 

 

 

 

 

2 365 600

7.10.2Skatteverkets administrativa kostnader

Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare. Dessa antas bli cirka drygt 1 000 stycken. Detta bygger på antagandet att 130 tillverkare samt 908 företag med en import av viss elektronik från tredje land som överstiger 100 000 kronor per år blir godkända lagerhållare. Dess- utom blir Skatteverket beskattningsmyndighet för de uppskatt- ningsvis 1 080 företag som varje år för in viss elektronik från andra EU-länder utan att vara lagerhållare.

Det innebär att Skatteverket initialt ska bygga upp lämpliga administrativa rutiner, IT-system samt ta fram informationsmaterial till företag etc. Detta initiala arbete beräknar Skatteverket kommer kosta 9,4 miljoner kronor för utredningens båda förslag på punkt- skatter. Utredningen har antagit att 90 procent av dessa kostnader avser skatten på viss elektronik. Se tabell 7.8.

Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller, IT-förvaltning m.m. beräknas av Skatteverket kosta 11,7 miljoner kronor per år för utredningens båda

129

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

förslag på punktskatter. Utredningen antar att 95 procent av dessa kostnader avser skatten på viss elektronik. Se tabell 7.9.

Tabell 7.8

Initiala kostnader för Skatteverket år 1

 

 

 

 

 

 

Tkr

Uppbyggnad av IT-system och anpassning till andra system

2 790

Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för

1 440

laboratorieanalyser

 

Personalkostnader inklusive OH-påslag

4 230

Summa:

 

8 460

Tabell 7.9

Löpande kostnader för Skatteverket

 

 

 

 

 

 

Tkr

Personalkostnader inklusive OH-påslag

8 930

Årliga IT-förvaltningskostnader samt underhåll av

2 185

analysinstrument, kostnad för varuprov och laboratorieanalyser

 

Summa:

 

11 115

7.10.3Tullverket

Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skattskyldiga som inte är godkända lagerhållare och som importerar skatte- pliktiga varor till Sverige från tredje land. Det som utmärker denna grupp är att den är stor, den uppgår till cirka 4 000 skattskyldiga, samt att de flesta inte kommer behöva deklarera mer än en eller två gånger per år. Det rör sig i regel om företag eller myndigheter som har en helt annan huvudverksamhet än att importera viss elektro- nik.

Tullverket bedömer att de kommer att ha initiala kostnader på 4,1 miljoner kronor. Tullverket ges medel att köpa in den labora- torieutrustning som krävs för att kunna genomföra de test som krävs för att kunna kontrollera skatten.

För att löpande administrera samt kontrollera dessa skattskyl- digas deklarationer föreslås att Tullverket tilldelas resurser mot- svarande 2,1 miljoner kronor per år.

130

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

Tabell 7.10 Initiala kostnader för Tullverket, år 1

 

Tkr

Merkostnad för bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är

 

beskattningsmyndighet innan IT-stöd finns på plats

3 313

Ändring i avgiftsföreskrifter

49

Uppbyggnad av IT-system

114

Utveckling av analysmetodik

100

Inköp av instrument till laboratoriet,

450

Intern utbildning och information

90

Summa:

4 116

Tabell 7.11 Löpande kostnader för Tullverket

 

 

 

 

Tkr

Bedömning av om Skatteverket eller Tullverket

 

är beskattningsmyndighet

1 104

Kontroll av att rätt skatt är inbetald

433

Djupare kontroller

103

Laboratorieanalyser

81

Uppföljning av interna kontroller

24

Riskbaserade revisioner

219

Summa:

2 144

7.10.4Kemikalieinspektionen

Regeringen ska enligt utredningens förslag ge Kemikalieinspek- tionen i uppdrag att utvärdera och föreslå uppdateringar av skatten. Detta bör göras regelbundet men inte mer sällan än vart tredje år. Kemikalieinspektionens kostnader för detta antas uppgå till 300 000 kronor i genomsnitt årligen.

7.11Effekter på skatteundandragande

Utredningen ser ingen anledning till att denna skatt skulle bli före- mål för ett större skatteundandragande än andra skatter. Ett antagande om 10 procents skatteundandragande har använts. Jämfört med andra punktskatter där skattenivån utgör ett betydligt större påslag på priset så är de föreslagna skattenivåerna beskedliga vilket minskar risken för skatteundandragande.

131

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

7.12Fördelningseffekter, jämställdhet och integration

Skatten leder till att viss elektronik blir dyrare. Utredningen saknar statistik över hur inköpen av viss elektronik ser ut för olika inkomstskikt. Istället har två räkneexempel tagits fram för att ge en bild av hur skatten kan slå. För ett låginkomsthushåll som köper en bärbar dator som väger 3 kilo, med rätt till skatteavdrag med 50 procent för vilken skatt plus extra moms inbetalats skulle skatten innebära en utgiftsökning på cirka 225 kronor. För ett hög- inkomsthushåll som köper två bärbara datorer, en router och en spelkonsol, alla med en vikt under 3 kilo och med en sammanlagd vikt på 10 kilo i samma skatteklass, skulle merkostnaden uppgå till cirka 750 kronor.

Förslaget på kemikalieskatt ger hälsoeffekter som är positiva för båda könen. De företag som drabbas hårdast av skatten är små företag som importerar eller tillverkar elektronik. Då företag i högre utsträckning drivs av män och stora delar av hemelektronik- branschen kan antas vara mansdominerad så torde förslaget slå mot fler företag som drivs av män än sådana som drivs av kvinnor.

Utrikesfödda drabbas av samma negativa hälsoeffekter som inrikes födda gör. I vilken mån utrikesfödda i högre grad driver företag som importerar eller tillverkar elektronik är okänt för utredningen. Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag är bra för både kvinnor och män samt både för inrikes födda och utrikesfödda.

7.13Hälso- och miljöekonomiska vinster

Hälsoekonomiska studier av de kostnader som miljögifter medför har visat på stora samhällsekonomiska kostnader. Orsaken är att miljögifter är något som hela befolkningen berörs av och som orsakar sjukdom och lidande som värderas högt i samhällseko- nomiska beräkningar. Detta innebär att även om endast en mino- ritet faktiskt drabbas av faktiska diagnoser av ett visst ämne så blir ändå de sammanlagda kostnaderna för vårdkostnader, inkomst- bortfall, lidande och död stora. Detta forskningsfält är emellertid fortfarande i sin linda och det finns få studier gjorda. En inter- nationell litteraturöversikt för några år sedan visade på endast 57

132

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

vetenskapliga publiceringar som berörde samhällsekonomiska kostnader av kemikaliers effekter på hälsan 26.

Skatteförslaget bedöms leda till att försäljningen av viss elektro- nik minskar samt att det sker en förskjutning mot varor som inne- håller farliga flamskyddsmedel till varor som innehåller mindre farliga flamskyddsmedel. Detta innebär att de flamskyddsmedel samt övriga farliga ämnen som denna elektronik skulle ha innehållit inte får möjlighet att spridas i människors hemmiljö eller till miljön. Detta innebär en hälsovinst. Storleken på denna hälsovinst är oklar. Hälsovinsten består i att frekvensen av de sjukdomar som farliga ämnen i elektronik orsakar sjunker. Detta i sin tur leder till lägre vårdkostnader, minskat arbetskraftsbortfall och minskat lidande.

I detta avsnitt jämförs effektiviteten av de olika föreslagna åtgärderna. För att kunna göra det så behövs ett fiktivt värde på hur stor hälsovinsten skulle bli av att alla flamskyddsmedel från viss elektronik försvann från våra hem. Då det inte finns något sådant värde har utredningen studerat liknande studier. Den studie som befunnits mest lämplig att använda i detta sammanhang används för att visa på vilken tänkbar storleksordning det fiktiva värdet bör ha. Eftersom det i detta fall rör sig om ett mycket osäkert värde så har känslighetsanalyser gjorts för både högre och lägre värden på hälso- vinsten. Se avsnitt 7.16.

7.13.1Fiktivt värde på hälsokostnaderna

Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av flamskyddsmedel i elektro- nik, har utredningen använt en svensk studie27om hälsokostnaderna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE, 2,2-Bis(4- chlorophenyl)-1,1-dichloroethene), en metabolit av ftalater (MMP) och Perfluorononansyra (PFNA).

DDT och PCB är klassiska förbjudna miljögifter, MMP är en nedbrytningsprodukt av ftalaten DMP medan PFNA är ett per-

26Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals, United Nations Environment Programme, 2013. http://www.unep.org/chemicalsandwaste/UNEPsWork/Mainstreaming/CostsofInactionIni tiative/tabid/56397/Default.aspx

27Se bilaga 5.

133

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

flourerat ämne. Inget av dessa ämnen används som flamskydds- medel men de har till viss del liknande kemisk struktur och lik- nande egenskaper som en del flamskyddsmedel har.

Studien bygger på uppgifter från den så kallade PIVUS- studien28, som omfattar drygt 1 000 kvinnor och män i Uppsala. Vid 70 års ålder genomgick de en omfattande hälsokontroll med bland annat mätningar av insulin- och blodsocker. De lämnade också blodprover för analys av ett stort antal miljögifter. Hälso- kontrollen visade att 119 personer hade typ 2-diabetes. Som väntat var diabetes vanligare bland dem som var överviktiga och hade höga blodfetter. Men även efter att man i beräkningarna hade tagit hän- syn till dessa och flera andra kända riskfaktorer sågs ett samband mellan stigande halter i blodet av flera olika miljögifter och ökad förekomst av diabetes. De hälsoekonomiska kostnaderna för diabetes och hjärtsjukdom orsakad av denna diabetes har sedan beräknats. Resultaten redovisas i tabell 7.12.

Tabell 7.12 Hälsoekonomiska kostnader för diabetes och hjärtsjukdom som kan kopplas till olika kemiska ämnen i blodet, Sverige mdr kr/år

Diagnos

Ämnesgrupp/ämne

Årlig kostnad för

 

 

historiska utsläpp

 

 

år 2014:

Diabetes samt hjärtsjukdom

PCB153

2,8 mdr

Diabetes samt hjärtsjukdom

P,p-DDE

7,5 mdr

Diabetes samt hjärtsjukdom

MMP

3,3 mdr

Diabetes samt hjärtsjukdom

PFNA

1,1 mdr

Diabetes samt hjärtsjukdom

Kombinationen av ovanstående

11,2 mdr

Sammantaget rör det sig om stora kostnader. Kostnaderna för ett kemiskt ämne kopplat till två diagnoser uppgår till 1,1–7,5 mil- jarder kronor årligen. Kostnaden för fyra olika miljögifter uppgår till 11,2 miljarder kronor årligen.

Utredningen har utifrån detta tagit fram ett fiktivt värde för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som exponer- ingen för farliga ämnen, inklusive samtliga flamskyddsmedel, från viss elektronik orsakar. Detta fiktiva värde har bedömts ligga mellan

28 Se bilaga 5.

134

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

1 till 10 miljarder kronor årligen i Sverige. I ett medelscenario antas 3 miljarder kronor årligen. Detta fiktiva värde bygger inte på att det rör sig om samma ämnen eller samma diagnoser utan om liknande ämnen som innebär liknande diagnoser. Detta fiktiva värde är osäkert och därför har känslighetsanalyserar gjorts för de beräk- ningar som påverkas.

7.13.2Antaganden

Diskonteringräntan har satts till tre procent. Det fiktiva värdet för den årliga hälsokostnaden för farliga ämnen från viss elektronik har i medelscenariot antagits ligga på 3 miljarder kronor per år, se avsnitt 7.13.1. Vidare antas att viss elektronik som inte innehåller reaktiva flamskyddsmedel, brom eller klor bidrar med en fjärdedel (0,25) så stor hälsokostnad som viss elektronik som innehåller additivt tillsatta flamskyddsmedel som innehåller brom, klor och fosfor (1,0). Hälsokostnaden från viss elektronik som innehåller additivt tillsatt brom eller klor antas bidra med hälften så stor hälsokostnad som elektronik med reaktivt tillsatta flamskydds- medel (0,5). Den totala fiktiva hälsokostnaden för farliga ämnen i viss elektronik har sedan fördelats ut på varje procentenhets försäljning av viss elektronik, det vill säga ett linjärt samband antas. Fördelningen utgår från hur stor relativ hälso- och miljöpåverkan respektive kategori flamskyddsmedel antas ha respektive hur stor andel av försäljningen respektive kategori elektronik som innehåller olika kategorier flamskyddsmedel antas stå för. Observera att dessa beräkningar bygger på antaganden. Se tabell 7.13.

135

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30

Tabell 7.13 Fiktiv hälsoekonomisk vinst av minskad försäljning av en procentenhet av viss elektronik. Mkr /år

 

Elektronik

Elektronik

Elektronik

Elektronik utan

 

utan rätt till

med rätt till

med rätt till

rätt till avdrag

 

avdrag

avdrag 1

avdrag 2

ersätts med

 

 

 

 

elektronik med

 

 

 

 

rätt till avdrag 1

Fiktiv hälsoekonomisk vinst

 

 

 

 

av minskad försäljning av

 

 

 

 

en procentenhet av viss

 

 

 

 

elektronik, scenario medel.

 

 

 

 

Mkr/år

47

24

12

24

Beräkningarna är gjorda för en 15-årsperiod eftersom det är en överblickbar period. Om 15 år har antagligen förhållandena ändrat sig så mycket att det är svårt att räkna på olika nyttor och kost- nader. Samtidigt behövs en längre period för att fånga in alla effekter som inte uppstår förrän år 10.

7.13.3Fiktiv hälsovinst av nollalternativet

Nollalternativet innebär att Sverige inte vidtar någon åtgärd alls utöver det som redan görs i dag. Emellertid antas EU:s medlems- stater gemensamt införa förbud av ytterligare flamskyddsmedel motsvarande 5 procent av marknadsandelen år 10. Innan dess antas ingenting hända. Förbudet antas omfatta additivt tillsatta flam- skyddsmedel, utan rätt till skatteavdrag, och dessa antas bytas ut mot flamskyddsmedel som ger rätt till avdrag med 50 procent De administrativa kostnaderna för såväl företag som myndigheter är svåra att uppskatta. Däremot har den fiktiva hälsokostnaden för den förmodade utvidgningen av RoHS-direktivet29 tagits med i beräkningarna.

29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

136

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

Tabell 7.14 Fiktiv hälsovinst av nollalternativet år 1 15 enligt scenario medel. Administrativa kostnader ingår ej. Mkr

År 1

9 per år

År 10 15 per år

NNV hela perioden

Fiktiv hälsovinst , mkr/år

0

120

500

7.13.4Fiktiva hälsoekonomiska vinster av skatteförslaget

Skattens effekt på försäljningen av olika kategorier av elektronik har beräknats med hjälp av grundantagandena i tabell 7.4. Hänsyn har tagits till att även nollalternativet innebär en viss förbättring från och med år 10. Detta förklarar skillnaden i effekt för år 1–9 respektive år 10–15.

Slutligen har de fiktiva hälsoekonomiska vinsterna av skatten beräknats både per år och i summerat nettonuvärde för hela perioden. Som tabellen visar så blir det fiktiva nettonuvärdet högt för detta förslag.

Tabell 7.15 Beräkning av nettonuvärdet av den fiktiva hälsovinsten av skatteförslaget för scenario medel

Fiktiva hälsoeffekter

Elektronik utan

Elektronik med

Elektronik med

Summa,

skatten

rätt till avdrag

rätt till avdrag

rätt till avdrag

Mkr

 

 

1

2

 

Minskad försäljning år 1-9

-3,3 %

-1,3 %

0,1 %

 

Minskad försäljning år 10-

 

 

 

 

15netto med hänsyn till

 

 

 

 

nollalternativet

-2,8 %

-1,6 %

0,1 %

 

Fiktiv hälsonytta per år,

 

 

 

 

år 1 9. Mkr/år

154

32

-1,4

180

Fiktiv hälsonytta per år,

 

 

 

 

år 10 15 , Mkr/år

131

38

-1,2

168

Nettonuvärde fiktiv

 

 

 

 

hälsonytta år -15, Mkr

 

 

 

2 183

137

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

7.13.5Kostnader och nyttor – EU-reglering

Detta alternativ innebär att Sverige genomför en omfattande sats- ning på att få fler farliga flamskyddsmedel än i nollalternativet för- bjudna inom ramen för RoHS-direktivet30. I praktiken innebär det att Sverige måste avsätta stora resurser för att dokumentera hälso- effekter och miljöeffekter av farliga flamskyddsmedel, visa att det finns alternativ på marknaden och lägga resurser på att övertyga övriga länder.

Detta förslag har få konsekvenser år 1 till 9. Kostnaderna består av utredningsarbete och förhandlingsarbete. Dessa antas uppgå till cirka 1,5 miljon kronor per år. Åtgärden förväntas inte resultera i miljö- och hälsoeffekter förrän efter cirka 10 år. Sverige antas genom sitt arbete få ytterligare flamskyddsmedel förbjudna vilket skulle påverka innehållet av flamskyddsmedel i 5 procent av hemelektroniken. Detta leder till en fiktiv hälsovinst på 120 miljoner kronor per år enligt scenario medel. Detta förslag leder inte till någon minskad försäljning av hemelektronik.

Alternativet antas leda till ökade kostnader för företag med 5 miljoner kronor per år. De ökade kraven förväntas leda till ett större behov av dokumentationskontroll och kemiska analyser eftersom de förbjudna ämnena antas vara tillåtna i elektronik i andra delar av världen än EU.

Tabell 7.16 Samhällsekonomiska effekter av svensk satsning på EU-reglering år 1 15 enligt scenario medel. Mkr

År 1

9 per år

År 10 15 per år

NNV hela perioden31

Administrativa kostnader företag

0

-5

-21

Administrativa kostnader

-1,5

0

-12

myndigheter

 

 

 

Fiktiv hälsovinst, scenario medel,

0

120

690

Mkr

 

 

 

Summa, Mkr

 

 

660

30Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

31Diskonterade värden.

138

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.13.6Kostnader och nyttor – Ökad marknadskontroll

Alternativet innebär att stora resurser läggs på marknadskontroll av elektronik. Sju nya inspektörer anställs på Kemikalieinspektionen och får bland annat i uppgift att eliminera förekomsten av för- bjudna flamskyddsmedel i elektronik. Detta antas innebära en mer- kostnad på 4,6 miljoner kronor per år. Åtgärden antas få ner före- komsten av förbjudna flamskyddsmedel från runt två procent i dag till noll. Detta leder till en fiktiv hälsovinst på 47 miljoner kronor per år enligt scenario medel. Detta förslag leder inte till någon minskad försäljning av hemelektronik.

Den betydligt mer aktiva marknadskontrollen förväntas leda till att företagen förstärker sitt dokumentationsarbete samt gör fler kemiska stickprov än i dag. Den sammanlagda kostnaden för det antas uppgå till 10 miljoner kronor per år.

Tabell 7.17 Samhällsekonomiska effekter av åtgärden ökad marknadskontroll år 1 15 enligt scenario medel. Mkr

År 1

9 per år

År 10 15 per år

NNV hela perioden

Administrativa kostnader företag

10

10

-122

Administrativa kostnader

4,6

4,6

-68

myndigheter

 

 

 

Fiktiv hälsovinst

47

47

800

Summa

 

 

612

7.14Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter

7.14.1Jämförelse av de olika alternativen

Uppgifter för att genomföra beräkningarna i detta avsnitt är häm- tade från tidigare delar av kapitlet. Se avsnitt 7.6, 7.10. och 7.13. En jämförelse av de olika samhällsekonomiska effekterna av de olika åtgärderna (effekterna från nollalternativet borträknade) visar att en skatt ger störst positiv nettonuvärdeseffekt eftersom den fiktiva hälsovinsten blir så stor. Däremot är skatteförslaget det förslag som innebär högst administrativa kostnader för både företag och myndigheter. Om ett förslag med låga administrativa kostnader ska väljas så är det att Sverige ska satsa på att få till ett utökat EU-

139

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

SOU 2015:30

förbud. Att kostnaderna blir så låga i detta fall hänger delvis ihop med att alla medlemsstater inom EU samtidigt inför likadana regler på en gång vilket gör att tillverkare över hela världen förmodas förändra innehållet i sina produkter.

Att marknadskontrollen inte ger större effekt beror på att utredningen bedömer att förekomsten av förbjudna flamskydds- medel är relativt låg i dag (2 procent). Däremot kommer förbättrad marknadskontroll att minska förekomsten av andra förbjudna och reglerade ämnen såsom bly, kadmium och kvicksilver i elektronik. Dessa effekter är dock inte medräknade i sammanställningen nedan.

Nollalternativet har inte kunnat analyseras eftersom kostnad- erna för detta alternativ inte är kända. Dock har positiva hälso- effekter som härrör från nollalternativet räknats bort från övriga alternativ.

Tabell 7.18 Samhällsekonomiskt nettonuvärde, exklusive nollalternativets effekter för tre förslag år 1 15. Mkr

 

Adm

Adm myndigheter

Fiktiv

NNV år 1 15

 

företag

år 1 15

hälsovinst

 

 

år 1 15

 

scenario

 

 

 

 

medel

 

 

 

 

år 1 15

 

Skatteförslaget

-338

-183

2 183

1 667

Sverige satsar

-21

-12

690

661

EU-förbud

 

 

 

 

Ökad marknadskontroll

-122

-68

800

612

7.15Kemikalieskatt – effekter vid olika skattesatser, skattebaser och avdragsnivåer

I detta avsnitt modelleras några olika förändringar av skatteför- slaget för att visa hur ändringarna påverkar utfallet av skatten. I scenario Skatt hög har skatteuttaget per vara dubblerats medan det har halverats i scenario Skatt låg. Som framgår av tabellen leder minskad försäljning vid en högre skatt till att skatteintäkterna inte ökar helt proportionellt med skattehöjningen. Se tabell 7.19.

En oönskad effekt av den höga skattenivån är att utrikes e- handeln ökar mer än i huvudscenariot, 0,8 procentenheter. Försälj- ningsminskningen blir 9 procent. En hög skatt ökar risken för att

140

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

den kan bli betraktad som oproportionerlig, särskilt på varor med hög vikt men ett lågt pris.

En lägre skatt än vad utredningen föreslår leder till lägre skatte- intäkter men lika höga administrativa kostnader.

Tabell 7.19 Effekter av högre och lägre skattenivå.

Variabler:

Huvudmodell

Skatt hög

Skatt låg

Skatteintäkter, Mkr/år

2 365

4 422

1 221

Minskad butiksförsäljning

-4,1 %

-8,2 %

-2,1 %

Minskad svensk E-handel

-0,8 %

-1,6 %

-0,4 %

Ökning e-handel från utlandet

0,4 %

0,8 %

0,2 %

Minskning varor med full skatt

-3,3 %

-6,5 %

-1,6 %

Minskning varor med avdrag 1

-1,3 %

-2,7 %

-0,7 %

Minskning varor med avdrag 2.

0,1 %

0,2 %

0,1 %

Total försäljningsminskning

-4,5 %

-9,0 %

-2,2 %

I scenario Skatt med större avdrag ges större skatteavdrag så att skattenivåerna vid avdrag 1 blir 30 procent och vid avdrag 2 blir 5 procent av full skatt. I Scenario Skatt utan avdrag differentieras inte skatten alls. Skatteintäkterna sjunker om skatteavdragen blir större. Styrningen bort från varor utan rätt till skatteavdrag blir något större.

En skatt utan avdrag ger kraftigt ökade skatteintäkter. De administrativa kostnaderna skulle sjunka kraftigt. Däremot kom- mer skatten inte styra mot elektronik med mindre farliga flam- skyddsmedel. Den hälsoeffekt som uppstår kan istället förklaras av att inköpen av viss elektronik minskar.

141

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30

Tabell 7.20 Effekter av högre skatteavdrag respektive inga skatteavdrag

Variabler:

Huvudmodell

Skatt med större

Skatt utan

 

 

avdrag

avdrag

Skatteintäkter, Mkr/år

2 366

1 822

3 674

Minskad butiksförsäljning

-4,1 %

-3,3 %

-6,5 %

Minskad svensk E-handel

-0,8 %

-0,6 %

-1,2 %

Ökning e-handel från utlandet

0,4 %

0,3 %

0,6 %

Minskning varor med full skatt

-3,3 %

-3,7 %

-2,1 %

Minskning varor med avdrag 1

-1,3 %

0,1 %

-4,6 %

Minskning varor med avdrag 2.

0,1 %

0,0 %

-0,4 %

Total försäljningsminskning

-4,5 %

-3,6 %

-7,1 %

I scenario Större skattebas har fler KN-nummer gjorts skattepliktiga vilket i scenariot ökat skattebasen med 50 procent. Utredningen har inte gjort någon analys om detta vore ett rimligt scenario. Detta skulle innebära en ökning av antalet skattskyldiga vilket skulle öka de administrativa kostnaderna både för företag och för myndig- heter. De administrativa kostnaderna bedöms öka snabbare än skatteintäkterna eftersom ett mycket stort antal skattskyldiga måste läggas till för att skattebasen ska öka med 50 procent. Skatten kom- mer även att bli mindre träffsäker eftersom elektronik som leder till lägre risk för exponering i hemmen kommer att tas med. I detta alternativ ökar skatteintäkterna.

I alternativ Mindre skattebas har istället skattebasen reducerats med 50 procent. I detta scenario sjunker skatteintäkterna. De löp- ande administrativa kostnaderna förväntas sjunka i ungefär samma utsträckning som skatteintäkterna.

Tabell 7.21 Effekter av 50 procent större respektive mindre skattebas

Variabler:

Huvudmodell

Större

Mindre

 

 

skattebas

skattebas

Skatteintäkter, Mkr/år

2 366

3 549

1 183

Administrativa kostnader företag per år,

 

 

 

år 2 15

-26

-53

-13

Administrativa kostnader myndigheter

 

 

 

per år, år 2 15

-14

-21

-7

142

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.16Känslighetsanalyser

I detta avsnitt görs ett antal känslighetsanalyser. Den första visar hur nettonuvärdet av de olika styrmedelsförslagen påverkas om den fiktiva hälsovinsten blir större eller mindre än vad som antas i huvudmodellen, det vill säga scenario medel. Det framgår av tabel- len att nettonuvärdet, det vill säga det sammanlagda värdet med hänsyn taget till en diskonteringsränta, över en 15 års period blir positivt i samtliga tre scenarier.

Tabell 7.22 Känslighetsanalyser av nettonuvärdet för scenario låg, medelhög eller hög fiktiv hälsokostnad

NNV32 adm

NNV adm

NNV Fiktiv hälsovinst

NNV

företag

myndigheter

scenario låg

år 1 15

år 1

15

år 1 15

år 1 15

 

Skatteförslaget,

-338

-178

728

211

scenario låg fiktiv

 

 

 

 

hälsokostnad

 

 

 

 

Skatteförslaget,

-338

-178

2 183

1 667

scenario medel fiktiv

 

 

 

 

hälsokostnad

 

 

 

 

Skatteförslaget,

-338

-178

7 276

6 760

scenario hög fiktiv

 

 

 

 

hälsokostnad

 

 

 

 

I scenarierna Lägre priselasticiteter respektive Högre priselasticiteter analyseras vad som skulle hända i de fall egenpriselasticiteten respektive korspriselasticiteten skulle ligga på -0,5 och 0,75 respek- tive -2 och 3 istället för som det antagits i grundmodellen, -1 och 1,5.

Som det framgår av tabellen påverkas skatteintäkterna endast marginellt. Däremot blir försäljningsminskningen mycket större vid höga elasticiteter än vid låga.

32 NNV är nettonuvärdet, dvs det sammanlagda värdet över en tidsperiod med hänsyn taget till diskonteringsräntan.

143

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik SOU 2015:30

Tabell 7.23 Känslighetsanalyser av lägre respektive högre priselasticiteter

Variabler:

Huvudmodell

Lägre

Högre

 

 

priselasticiteter

priselasticiteter

Skatteintäkter, Mkr/år

2 365

2 442

2 211

Minskad butiksförsäljning

-4,1 %

-2,1 %

-8,2 %

Minskad svensk E-handel

-0,8 %

-0,4 %

-1,6 %

Ökning e-handel från

 

 

 

utlandet

0,4 %

0,2 %

0,8 %

Minskning varor med

 

 

 

full skatt

-3,3 %

-1,6 %

-6,5 %

Minskning varor

 

 

 

med avdrag 1

-1,3 %

-0,7 %

-2,7 %

Minskning varor

 

 

 

med avdrag 2.

0,1 %

0,1 %

0,2 %

Total försäljnings-

 

 

 

minskning

-4,5 %

-2,2 %

-9,0 %

I tabell 7.24 visas effekterna av om antagandena för hur andelen elektronik som får högsta skatt ligger högre eller lägre än vad som antagits i modellen. Som det framgår av tabellen är skatteintäkterna ganska känsliga för detta antagande. Detta är en osäkerhetsfaktor. Om en mer träffsäker analys av intäkterna behövs bör en fullskalig marknadsanalys göras.

Tabell 7.24 Känslighetsanalyser av antaget om andel elektronik som får högsta skatt

Variabler:

Huvudmodell,

Högre andel

Lägre andel

 

30 % av varorna

som får full

som får full

 

får full skatt

skatt (60 %)

skatt (15 %)

Skatteintäkter, Mkr/år

2 365

2 891

2 110

Minskad butiksförsäljning

-4,1 %

-5,1 %

-3,6 %

Minskad svensk E-handel

-0,8 %

-1,0 %

-0,7 %

Ökning e-handel från utlandet

0,4 %

0,5 %

0,4 %

Minskning varor med full skatt

-3,3 %

-5,6 %

-1,8 %

Minskning varor med avdrag 1

-1,3 %

-0,2 %

-2,3 %

Minskning varor med avdrag 2.

0,1 %

0,2 %

0,1 %

Total försäljningsminskning

-4,5 %

-5,6 %

-4,0 %

 

2 365

2 891

2 110

144

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på viss elektronik

7.17Sammanfattning av konsekvensanalys

Denna konsekvensutredning omfattar följande styrmedel:

1)Kemikalieskatt på viss elektronik

2)Kraftsatsning för att fler farliga flamskyddsmedel förs in i RoHS- direktivet33.

3)Ökad marknadskontroll av hemelektronik.

Dessutom har ett nollalernativ tagits fram. Kostnaderna för noll- alternativet har inte beräknats, däremot har positiva hälsoeffekter som följer med nollalternativet räknats bort från övriga alternativ.

Samtliga åtgärder har ett positivt nettonuvärde för en 15 års period. Skatten har störst nettonuvärde. Skattens nettonuvärde blir även positivt med en lägre fiktiv hälsoekonomisk nytta. Skatten har emellertid högst administrativa kostnader. De olika åtgärderna är i stort sett komplementära. Utredningen bedömer att alla tre kan vara lämpliga att genomföra. Utredningen föreslår därför att en kemikalieskatt på viss elektronik genomförs samt att anslaget till kemikalieinspektionens tillsyn av elektronik höjs. En ökad satsning på att förbjuda ämnen inom ramen för RoHS-direktivet bedöms inte kräva extra anslag till Kemikalieinspektionen.

33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

145

8Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid

8.1Inledning

En konsekvensanalys kan ses som en utvärdering som genomförs innan man har bestämt sig för om man ska genomföra en åtgärd eller inte. Av naturliga skäl finns det inget exakt dataunderlag för en åtgärd som fortfarande bara finns på utredningsstadiet. Konsekvensanalysen är därför ett försök att beskriva vad som kommer att hända om åtgärden genomförs men analysen är en approximation. Av detta skäl görs i slutet av denna konsekvens- analys ett antal känslighetsanalyser där de osäkra faktorer som är av störst betydelse för utfallet varieras.

8.2Syftet med de åtgärder som konsekvensanalyseras

Syftet med åtgärderna är att minska tillförseln av ftalater från golv- beläggningar, vägg- och takbeklädnader av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen.

147

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

8.3Beskrivning av problemet

8.3.1Hälsoeffekter av mjukgjord PVC

PVC är ett plastmaterial som kan göras mjukt genom att olika additiv tillsätts. Dessa additiv har ofta negativa hälsoegenskaper. Vidare så kan mycket giftiga ämnen, dioxiner, bildas när PVC förbränns och på så sätt bilda giftiga gaser som människor kan exponeras för. Ftalater är en ämnesgrupp som ofta används som mjukgörare i PVC men även andra mjukgörare som används i PVC har negativa egenskaper.

8.3.2Hälsoeffekter av ftalater på kandidatlistan

Karolinska Institutet har gjort en sammanställning av det man vet om ftalaters, i första hand de ftalater som finns på Kandidat- förteckningens1, hälsoeffekter: I djurförsök har man visat att ftala- ten DEHP, som är den vanligast förekommande ftalaten som finns med på Kandidatförteckningen, påverkar levern samt könsorganen och fortplantningsförmågan. Man har också observerat minskad testikelvikt efter exponering. Även flera andra ftalater ger minskad testikelvikt och minskad spermieproduktion hos djur. Samman- taget misstänks DEHP ha hormonstörande effekter och kunna påverka könsorganens utveckling vid exponering under foster- perioden. Även vissa andra ftalater har utpekats som hormonstö- rande i enklare cellförsök. Småbarn och foster bedöms som en sär- skild riskgrupp eftersom djurförsök visar att unga djur är känsligare än äldre och att ämnena kan föras över från mamman till fostret.

Ett par studier rapporterar ett samband mellan halter av ftalater i damm i bostäder och astma och allergi hos barn. Fler studier behövs för att säkerställa sambandet. Osäkerhet råder även kring ett samband mellan nyfödda pojkars könsorgansutveckling och mängden ftalater i mammornas urin under graviditeten. Denna effekt liknar dem som setts hos försöksdjur.

1 Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

148

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Den diffusa spridningen och den kontinuerliga exponeringen i kombination med de allvarliga effekter som påvisats i djurförsök visar på möjliga allvarliga hälsoeffekter även hos människa. Detta gäller särskilt med tanke på att människor exponeras för flera olika ftalater under en längre tid och det kan finnas risk för att dessa samverkar.2 Därför föreslås golvbeläggningar, vägg- och takbekläd- nader av polymerer av vinylklorid som inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen vara berättigade till ett skatteavdrag på 50 procent.

8.3.3Hälsoeffekter av ftalater som är begränsade i leksaker

Ftalaterna DINP, DIDP och DNOP är begränsade i leksaker men finns inte med på Kandidatförteckningen. Dessa ftalater har mindre allvarliga hälsoeffekter än exempelvis DEHP men riskerna för spädbarn och småbarn anses så pass oroande att de har förbjudits i leksaker och barnavårdsartiklar i de delar som barnen kan stoppa i munnen3. Då små barn även kommer i närkontakt med damm från golv, väggar och tak så bedömer utredningen det som viktigt att även styra undan från dessa kemikalier. Därför föreslås golvbelägg- ningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid som förutom att de inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen och som inte heller innehåller dessa ftalater vara berättigade till ett skatteavdrag på 75 procent.

8.4Val av styrmedel att analysera

8.4.1Val av skattekonstruktion

En kemikalieskatt kan konstrueras på flera olika sätt. I kapitel 12 diskuteras flera olika grundkonstruktioner för en kemikalieskatt. Den första konstruktionen, Skatt på kemiska produkter, passar inte då det inte rör sig om kemiska produkter. Skattekonstruktionen

Skatt på varor eller kemiska produkter som innehåller vissa kemika- lier har övervägts av utredningen. Emellertid bedömde utredningen

2Karolinska Institutet. http://ki.se/imm/ftalater

3Enligt punkterna 51 och 52 i bilaga XVII till Reach-förordningen.

149

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

att denna konstruktion skulle vara svår för myndigheterna att kon- trollera eftersom det är svårt för dem att veta vilka golv mm som innehåller olika sorters mjukmedel då det inte alltid framkommer på varans förpackning eller på annat sätt. Myndigheterna skulle vara beroende av att genomföra kemisk analys för att kunna fast- ställa skatteplikt. Att kontrollera presumtiva skattskyldiga som inte valt att deklarera sina varor skulle bli mycket resurskrävande. Sär- skilt som det skulle finnas små incitament för den skattskyldige eller för tillverkaren att hjälpa till att få fram information om varans innehåll.

Den tredje skattekonstruktionen, Skatt på avgränsade varugrup- per med lägre skatt vid lägre farlighet, bedöms däremot vara lämplig. I och med att golv m.m. av PVC alltid omfattas av skatteplikt och den som vill yrka på skatteavdrag själv måste kunna styrka rätten till avdrag finns det ett tydligt incitament för en god dokumenta- tion. Eftersom både den skattskyldige och varans tillverkare har intresse av att få fram dokumentationen kommer systemet att fungera bättre än andra konstruktioner. Det som är nackdelen med denna skattekonstruktion är att samtliga varor beskattas inom den aktuella varugruppen. När det gäller golv m.m. av PVC är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller PVC vilket är ett ämne som i sig är tveksamt ur miljösynpunkt. Även andra mjukgörare som finns på marknaden har i många fall tvek- samma miljö- och hälsoegenskaper.

Utredningen har inte övervägt att införa en allmän fiskal skatt med möjligheten att göra kemikalieavdrag då detta anses ligga utanför utredningens direktiv.

8.4.2Alternativa åtgärder

Denna konsekvensutredning tar upp de alternativa styrmedel som utredningen, utöver utredningens eget förslag, bedömer vara fram- komliga för att nå utredningens mål. Konsekvensanalysen omfattar följande styrmedel:

1.Kemikalieskatt på golv m.m. av PVC.

2.Nationellt förbud av vissa ftalater i golv mm.

150

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Här följer resonemang om varför olika styrmedel har valts ut eller inte. Se även en utförligare diskussion i kapitel 10. Utöver dessa åtgärder diskuteras i korthet effekterna av ett nollalternativ.

8.4.3Nationellt förbud av golv m.m. som innehåller ftalater på kandidatförteckningen

Byggsektorn är den sektor där mjukgjord PVC och därmed ftalater förekommer allra mest. Vetenskapliga studier visar dessutom att det finns en koppling mellan PVC-golv i hemmiljön och mängden ftalater i damm. 4

EU:s byggproduktförordning5 omfattar importerade varor men ställer inte krav på produktegenskaper utan reglerar endast hur byggprodukters egenskaper ska bedömas och beskrivas när pro- dukterna släpps ut på marknaden. Produktkraven återfinns istället i regel på nationell nivå. Flera länder har infört emissionsgränser för kemikalier i byggprodukter, senast Belgien år 2012.

Utredningen har därför i konsekvensanalysen antagit att Sverige inför ett förbud mot att sälja golv m.m. av PVC som innehåller ftalater på kandidatlistan ett år efter att en skatt skulle vara införd.

8.4.4Ökad marknadskontroll

Ökad marknadskontroll utgår då det i dag inte är förbjudet att sälja golv m.m. som innehåller de aktuella ftalaterna. Ökad marknads- kontroll kräver först ett nationellt förbud. Se ovan.

8.4.5Nollalternativet

Nollalternativet i denna konsekvensanalys är att Sverige lägger ner en normal satsning på att ftalater ska regleras hårdare inom EU. Nollalternativet antas ge samma effekter oavsett om skattealterna-

4KemI, Rapport Nr 8/13 Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. S 20. Sundby- berg, 2013.

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter.

151

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

tivet eller förbudsalternativet genomförs och utgår därför i den vidare analysen.

8.4.6Antal företag som berörs

Utifrån statistik från Tullverket från år 2014 framgår att 24 företag, varav fem med medelstor import, importerar golv m.m. av PVC från tredje land för mer än 100 000 kronor per år. Dessa medelstora och små importörer antas alla bli godkända lagerhållare och ska därför även deklarera sin införsel från EU när de deklarerar. Antalet företag och myndigheter som importerar golv m.m. av PVC från tredje land mellan 10 000 och 100 000 kronor per år upp- går till 14 stycken. Dessa antas endast importera från tredje land. Dessa företag antas inte registrera sig som godkända lagerhållare utan deklarerar direkt till Tullverket.

Uppgift saknas om hur många företag som endast för in varor från resten av EU. De antas vara lika många som de företag och myndigheter som endast importerar från tredje land, d.v.s. 14 stycken. Dessa företag antas inte heller registrera sig som godkända lagerhållare utan deklarerar direkt till Skatteverket. De företag som importerar mindre än 10 000 kronor per år antas inte lägga ner någon extra administration utöver den administration de redan i dag lägger ner på att exempelvis förtulla sina varor.

I Sverige finns ett företag som tillverkar plastgolv. Utredningen har inte lyckats få uppgifter om hur många företag som tillverkar tak och väggbeläggningar men antar att det i Sverige totalt finns två mindre tillverkande företag.

152

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.1

Antal företag som importerar eller för in golv m.m. av PVC

 

 

 

Årlig import, exklusive införsel

Antal

från EU

 

 

 

10 mkr

100 mkr

3

 

1 mkr

10 mkr

2

 

100 000 kr

1 mkr

19

 

10 000 kr 100 000 kr

14

 

O kr men för in varor från övriga EU

 

 

med 10 100 000 kr per år

146

 

Summa:

 

52

 

8.5Administrativa kostnader för företag

8.5.1Tillverkarnas kostnader

I beräkningarna ingår tre tillverkande företag. Av dessa antas ett företag vara stor tillverkare och två företag vara mindre tillverkare. Utredningen bedömer att dessa har god kontroll på vilka ftalater de använder som mjukgörare i sina produkter eftersom det finns flera branschstandards som kräver sådan information. Dessutom antas de för säkerhets skull genomföra ett något eller några stickprov per år. Den administrativa tiden för dokumentation och inbetalning av skatten varje månad antas för större företag uppgå till 8 timmar per månad och för små företag till 2 timmar per månad. Timpriset är satt till 400 kronor.

8.5.2Importörernas kostnader

Förslaget innebär att importören för att kunna yrka skatteavdrag måste lägga ner mer tid än i dag på dokumentationskontroll och leverantörskontakter. Förslaget innebär även ökade kostnader för stickprovtagningar för importörerna. Kostnaden för ett stickprov inklusive administration uppskattats till 2 000 kronor. De företag som importerar varor från tredje land till ett värde som överstiger 100 000 kronor per år antas vara lagerhållare och kommer därmed behöva lägga ner tid på att dokumentera och betala in skatten varje

6 Antaget värde.

153

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

månad. Medelstora importörer antas lägga ner 8 timmar per månad och små importörer 2 timmar per månad. Företag med enstaka importtillfällen antas inte lägga ner några timmar per år på admini- stration. Medelstora och små importörer antas få kostnader för att utbilda sin personal under år ett. Detta innebär att en medelstor importör antas genomföra 2 stickprov per år till det sammanlagda priset 4 000 kronor under år 1 samt få ökade kostnader för utbild- ning och skatteadministration med 5000 kronor respektive 38 400 kronor under år 1. Totalt blir detta 47 400 kronor per år och företag. Denna siffra har sedan multiplicerats med fem eftersom det finns fem medelstora importerande företag. Se tabell 8.2.

Tabell 8.2 Beräkning av administrativa merkostnader för skattepliktiga företag år 1

Typ av företag

Antal

Antal

Kostnad

Administra-

Utbildning,

Total-

 

företag

stick-

per prov,

tion,

kr/år

kostnad

 

 

prover

kr

kr/år

 

år 1,

 

 

 

 

 

 

kr/år

Medelstora

5

2,0

2 000

38 400

5 000

237 000

importörer

 

 

 

 

 

 

Små importörer

19

0,1

2 000

9 600

2 500

233 700

Importörer med

 

 

 

 

 

 

enstaka import-

 

 

 

 

 

 

tillfällen.7

56

 

 

800

400

67 200

Stor tillverkare

1

3,0

2 000

38 400

5 000

49 400

Liten tillverkare

2

0,3

2 000

9 600

2 500

25 400

Samtliga företag

 

 

 

 

 

613 000

7 Ej lagerhållare.

154

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.3 Beräkning av administrativa merkostnader för skattepliktiga företag år 2 15

Typ av företag

Antal

Antal

Kostnad

Administra-

Totalkostnad

 

företag,

stick-

per prov,

tion,

år 2 15.

 

st

prover,

kr

kr

kr

 

 

st

 

 

 

Med medelstor import

5

1,0

2 000

38 400

202 000

Med liten import

19

0,05

2 000

9 600

184 300

Med enstaka

 

 

 

 

 

importtillfällen.8

28

 

 

1 200

33 600

Stor tillverkare

1

1,5

2 000

38 400

41 400

Liten tillverkare

2

0,2

2 000

9 600

19 800

Totalkostnad

 

 

 

 

481 000

8.5.3Administrativa kostnader sammantaget

Sammantaget beräknas företagens administrativa kostnader uppgå till cirka 610 000 kronor år 1 och 480 000 kronor år två och kom- mande år.

8.6Effekter för småföretag

Små företag antas få merkostnader på cirka 1 200 till 10 000 kronor per år. Denna kostnad avser i huvudsak utgifter för administration av skatten. Mindre företag antas i huvudsak förlita sig på sina leve- rantörers dokumentation och antas endast i undantagsfall behöva anlita laboratorium för kemisk analys.

8.6.1Beskrivning av hur särskilda hänsyn kan tas till småföretag

Små företag är särskilt beroende av att få tydlig information om den nya skatten så att tiden för att administrera den minimeras. Eftersom denna information till övervägande delen kommer att efterfrågas från Skatteverket är det viktigt att Skatteverket utbildar

8 Ej lagerhållare.

155

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

sin personal så att de kan svara på småföretagens och andra företags frågor.

8.7Tidpunkt för införande och behov av informationsinsatser

Företagen bör i god tid få ta del av de nya skattereglerna, vad som krävs av dem och få information om vad som händer om reglerna inte följs. Företagen kan behöva informationsmaterial om de nya skattereglerna översatta till olika språk för att kunna skicka ut till sina underleverantörer.

8.8Effekter på försäljning, e-handel, import, export, och tillverkning

8.8.1Antaganden

Modellen omfattar en rad antaganden. Egenpriselasticiteten har satts till -1. D.v.s. samma värde som för elektroniken.

Modellen tar även hänsyn till korspriselasticiteten, det vill säga hur försäljningen av en vara påverkas av att andra varor får ett förändrat pris. Korspriselasticiteten har antagits vara 1,5.

Både värdet för egenpriselasticiteten och korspriselasticiteten är osäkra och omfattas därför också av en känslighetsanalys i slutet på detta kapitel.

Av E-barometern, kvartal 1 2014 framgår att e-handeln av bygg- varor uppgår till tre procent av den totala byggvaruhandeln. Av E- handeln i Norden9 framgår att 27 procent av inköpen har gjorts från e-handelsföretag som kunderna uppfattar som utländska. Med detta som utgångspunkt beräknas 2,2 procent av byggvarorna säljs via svenska e-handelsföretag medan 0,8 procent säljs från utländska e-handelsföretag.

Utredningens egen stickprovsundersökning som genomfördes under oktober 2014 visade att 11 av 11 undersökta PVC-golv inne- höll DINP medan 2 av 11 golv även innehöll DIDP. Se bilaga 6. I en undersökning från Kemikalieinspektionen år 2012 innehöll

9 E-barometern Q1 2014, Postnord 2014.

156

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

7 procent av golven DEHP, 48 procent DINP, 34 procent DIDP, 31 procent övriga mjukgörare och 34 procent av PVC-golven inne- höll inga identifierade mjukgörare.10 Att summan överstiger 100 procent beror på att mer än en mjukgörare i flera fall förekom samtidigt. Utifrån dessa två undersökningar gör utredningens följande antaganden: att 5 procent av varorna kommer att få betala skatt utan avdrag, att 70 procent av varorna antas få betala skatt med rätt till avdrag på 50 procent av skatten och 25 procent av varorna antas få rätt till avdrag på skatten med 75 procent.

Beräkningarna av hur skatten påverkar det genomsnittliga för- säljningspriset byggerdels på prisuppgifter på vinylgolv från utred- ningens egen undersökning11, data från SCB samt egna antaganden. Enligt beräkningarna kommer en vara som får betala full skatt utan avdrag i genomsnitt få priset höjt med 20 procent. Se bilaga 7.

Utredningen har antagit att 10 procent av golv m.m. av PVC köps in av hushåll medan 90 procent köps in av företag. Detta eftersom många golv köps in av byggföretag, både vid nyproduk- tion men även vid renoveringar bekostade av privatpersoner.

10Tillsyn 8/12. Material i inomhusmiljön.

– Golv. Kemikalieinspektionen 2012.

11Bilaga 6.

157

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

Tabell 8.4 Sammanställning över värden och antaganden

 

Grundscenario

Egenpriselasticitet

-1

Korspriselasticitet

1,5

Andel e-handel totalt

3,0 %

Andel svensk e-handel

2,2 %

Andel utländsk e-handel

0,8 %

Andel golv m.m. av PVC som får full skatt

5 %

Andel golv m.m. av PVC som får skatt med

 

50 procents avdrag

70 %

Andel golv mm av PVC som får skatt med

 

75 procents avdrag

25 %

Skattens genomsnittliga påverkan på priset

 

innan avdrag

20 %

Andel av varorna som köps av konsumenter

10 %

Andel av varorna som köps av producenter

90 %

8.8.2Minskad försäljning av golv m.m. av PVC

Skatten antas leda till en minskad försäljning av golv m.m. av PVC. Effekten beräknas bli störst för golv m.m. av PVC som får högst skatt medan den bedöms bli procentuellt lägre för de varor som får lägre skatt. Totalt sett förväntas försäljningen gå ner med 9,2 pro- cent. Försäljningen mätt i procent av den ursprungliga totala försäljningen för olika varukategorier efter att skatten införts har beräknats med hjälp av följande formel:

, = , ö + , ö ∗ [∆ ∗ + (∆̅̅̅̅

− ∆ ) ∗ ]

där A är försäljningsandelen i procent, i anger en viss varukategori,

∆P anger den procentuella prisförändringen (för vara i respektive genomsnitt) och ε anger elasticiteter (egenpris- respektive kors- priselasticiteter). Se även bilaga 8.

158

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.5

Beräkning av effekter av skatten på försäljningen av golv m.m.

 

av PVC

 

 

 

 

 

 

 

Andel varor som/med:

Utgångsvärde

Efter skattens

Skillnad

 

 

 

införande

 

Säljs i svenska butiker

97,0 %

87,9 %

-9,1 %

Säljs via svensk e-handel

2,2 %

2,0 %

-0,2 %

Säljs via utländsk e-handel

0,8 %

0,9 %

0,1 %

Full skatt

 

5 %

3,2 %

-1,8 %

Skatteavdrag 1

 

70 %

62,3 %

-7,7 %

Skatteavdrag 2

 

25 %

25,3 %

0,3 %

Summa:

 

100 %

90,8 %

-9,2 %

8.8.3Påverkan på e-handel

Skatten antas leda till en ökning av e-handeln från länder utanför Sverige med 0,11 procentenheter. Detta beror på att denna handel inte kommer att omfattas av beskattning. Den svenska e-handeln kommer däremot att beskattas och antas i stället minska med 0,21 procentenheter.

8.8.4Tillverkning, import och export

Det finns minst ett tillverkande företag i Sverige. Det aktuella före- taget håller successivt på att fasa ut användningen av ftalater i sina plastgolv.12 Försäljningen av plastgolv i Sverige uppgick till 5,7 miljoner kvadratmeter år 2012.13

Skatten väntas leda till att försäljningen av golv m.m. av PVC totalt sett går ner med 9,2 procentenheter, varav importen står för den absolut största delen. Exporten påverkas inte då golv m.m. av PVC som exporteras inte ska omfattas av beskattning.

1265 Tarkett, 2014. Vi tar bort ftalater ur våra plastgolv. Tillgänglig 2014-11-18. http://proffs.tarkett.se/content/vitar-bort-ftalater-ur-v%C3%A5ra-plastgolv

13Golvbranschen, 2012. Textila golv ökade starkt. Golvbranschens verksamhetsberättelse 2012. http://www.golvbranschen.se/media/30951/golvbranschens-verksamhetsberattelse-2012- endast-statistik.pdf

159

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

8.9Substitutionseffekter

Skatten förväntas minska användningen av PVC som innehåller farliga mjukgörare och styra mot PVC som innehåller mindre farliga mjukgörare. Skulle ny kunskap tillkomma, till exempel om ytterligare mjukgörare som har farliga egenskaper, så kan listorna på farliga mjukgörare kompletteras eller revideras.

Kemikalieinspektionen föreslås få resurser för att regelbundet utvärdera och föreslå ändringar av skatten och kan i samband med detta föreslå revideringar av definitionerna för vilka ämnen som inte får förekomma för att ge rätt till skatteavdrag. På så sätt finns det en möjlighet att korrigera eventuella skevheter i systemet.

Skatten kan även leda till substitution till andra materialval för golv såsom exempelvis trägolv.

8.10EU-rätt och WTO-rätt

8.10.1EU-rätten

Även om varje medlemsstat inom EU själv har att besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättsliga hänsyn tas vid utformningen av skatterna.

Punktskatter som inte är harmoniserade

Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper, se avsnitt 12.3.1. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskatte- direktivet, direktiv 2008/118/EG14. Av artikel 1.3 i punktskatte- direktivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.

Den skatt som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot annan medlemsstat. Den före-

14 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.

160

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

slagna skatten innebär inte heller att redovisning och betalning av skatt ska ske i samband med att varor fysiskt passerar gränsen från annan medlemsstat till Sverige. Därmed är den föreslagna skatten enligt utredningens bedömning förenlig med de krav som ställs upp i punktskattedirektivet.

Tekniska standarder och föreskrifter

Medlemsstaternas skyldighet att till europeiska kommissionen anmäla utkast till tekniska föreskrifter anges i artikel 8 i direktiv 98/34/EG15. I detta direktiv finns bestämmelser om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

Utredningen bedömer att den föreslagna skatten bör anmälas till europeiska kommissionen enligt ovan nämnda förfarande efter- som bestämmelserna om rätt till avdrag innebär att den som är skattskyldig behöver information om varornas innehåll. Det kan avse information som inte är nödvändig för andra ändamål. För att tillgodogöra sig rätten till skatteavdrag kan den som är skattskyldig behöva efterfråga denna information från tillverkare och leveran- törer i andra EU-länder. Även om den föreslagna skatten inte ställer upp något krav på att varorna ska åtföljas av viss dokumenta- tion eller information kommer bestämmelserna om avdrag ändå innebära att svenska återförsäljare kommer att efterfråga särskild dokumentation från tillverkare och leverantörer i andra EU-länder.

Fri rörlighet och konkurrens

Den skatt som nu föreslås ska betraktas som en sådan intern skatt eller avgift som regleras i artikel 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Denna artikel har till syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna på normala konkurrensvillkor. Enligt första stycket i artikel 110 FEUF är det förbjudet för alla medlemsstater att belägga varor från andra medlemsstater med högre interna skatter eller avgifter än vad som gäller för liknande inhemska varor. Denna bestämmelse ska

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informa- tionsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

161

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

således säkerställa att interna skatter och avgifter blir helt neutrala ur konkurrenssynpunkt mellan nationella varor och importerade varor (se t.ex. EU-domstolens domar i mål C-383/01 De Danske Bilimportörer, punkt 37 och i mål C-402/09 Ioan Tatu punkt 35).

Utredningens förslag har utformats så att det ska vara objektivt och icke-diskriminerande i förhållande till importerade varor. Detta kommer till uttryck genom att inhemskt tillverkade varor också beskattas och genom att kraven på att redovisa innehållet i varan inte ställs på tillverkaren utanför Sverige utan på den som till Sverige för in eller importerar varan. (Vidare sätts skattenivåerna inte så högt att de i praktiken innebär ett de facto förbud.).

Vad gäller de kriterier som kan användas vid utformningen av en skatt eller avgift följer av EU-domstolens rättspraxis att gällande unionsrätt inte begränsar medlemsstaternas frihet att upprätta ett differentierat avgiftssystem för vissa varor enligt objektiva kriterier, såsom de råvaror och produktionsmetoder som har använts, även när det är fråga om liknande varor i den mening som avses i artikel 110 första stycket FEUF. Sådana olika beräkningsmetoder är emellertid förenliga med unionsrätten endast om de motiveras av mål som är förenliga med EU-rätten – t.ex. skydd av miljö eller folk- hälsa (jfr. t.ex. EU-domstolens dom i mål C-213/96, Outokumpu (1998) p. 30–31) och under förutsättning att de inte leder till en situation som direkt eller indirekt gynnar inhemsk produktion. Om det visar sig t.ex. att de högre skattesatserna i huvudsak drabbar importerade produkter kan detta innebära att skatten inte blir godtagbar (jfr t.ex. EU-domstolens domar i mål C-90/94, Haahr Petroleum (1997) p. 29–30; och i mål 112/84 Humblot (1985) p. 14–15).

Utredningens bedömning är att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Som framgår av avsnitt 8.1. syftar skatten till att minska tillförseln av ftalater från golvbeläggningar, vägg- och takbeklädna- der av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen. Således motiveras skat- ten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. Kriterierna är objektivt utformade och kopplade till de kemiska ämnen som förekommer i varorna.

162

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Statsstödsregler

Även fördragets bestämmelser om statligt stöd i artikel 107–109 FEUF begränsar medlemsstaternas möjligheter att utforma skatte- system. För att ett statligt stöd ska anses föreligga ska fyra kriterier vara samtidigt uppfyllda. Stödet ska (1) ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, (2) snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen genom att (3) gynna vissa företag eller viss produk- tion och (4) påverka handeln mellan medlemsstaterna. Uppfylls inte samtliga dessa kriterier samtidigt är åtgärden inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening och åtgärden är därmed tillåtlig ur ett statsstödsperspektiv. Se avsnitt 12.3.1 för en mera utförlig beskriv- ning av statsstödsreglerna.

Utredningen gör bedömningen att den föreslagna skatten inte innebär ett selektivt gynnande av vissa företag eller viss produk- tion. Den föreslagna skatten utgör därmed inte ett statligt stöd i unionsrättslig mening.

Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. De kriterier för urval av varor att beskatta som har använts är:

Varor som är tillverkade av PVC.

Varor som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad och därför utgör en stor exponeringsrisk för människor som vistas i sina hem.

Ftalater ska inte redan vara förbjudna i den aktuella varan.

Ftalater ska inte ingå i en mycket liten andel av varorna i den aktuella varugruppen.

Ftalater ska inte ingå som en mycket låg viktandel av den aktuella varan.

Utredningens förslag till skatt har utformats så att de varor som möter ovan nämnda kriterier ska omfattas av skatteplikt. Andra golvbeläggningar, tak- och väggbeklädnader som inte är tillverkade

163

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

av PVC omfattas inte av skatteplikt eftersom de innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.

Andra varor än golvbeläggningar, tak- och väggbeklädnader som är tillverkade av PVC omfattas inte heller av skatteplikt eftersom de också innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs människors vardagsmiljö.

Samtliga varor som omfattas av skatteplikt likabehandlas vid tillämpningen av den föreslagna skatten. Alla företag som tillverkar och säljer sådana varor behandlas också lika vid tillämpningen av den föreslagna skattelagstiftningen.

Andra varor omfattas inte av beskattning enligt den föreslagna skatten eftersom de inte uppfyller ovan nämnda kriterier och där- med innebär en lägre risk för att de farliga ämnena tillförs männi- skors vardagsmiljö. Att andra varor inte omfattas av beskattningen innebär således inte att det införs ett undantag från skattens till- lämpning. Den föreslagna skatten innebär därmed inte ett selektivt gynnande av företag som tillverkar och säljer andra varor.

8.10.2WTO-rätten

Även inom WTO-regelverket finns ett förbud i artikel III GATT 1994 (Allmänna tull- och handelsavtalet) om att belägga importe- rade varor med högre interna skatter eller avgifter än de som gäller för liknande inhemska produkter. Utredningen anser att den före- slagna skatten inte strider mot detta förbud. Den föreslagna skat- ten har utformats på så sätt att inhemskt tillverkade varor och importerade varor belastas med lika hög skatt.

8.11Påverkan på de offentliga finanserna

8.11.1Skatteintäkter

En kemikalieskatt skulle resultera både i ökade intäkter i form av skatteintäkter, och i form av ökade administrativa utgifter, för det offentliga. Skatteintäkterna beräknas uppgå till 38 miljoner kronor årligen. Beräkningarna utgår i ett första steg från en beräkning av

164

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

vikten på försålda PVC-golv i Sverige16 uppräknat med en faktor 1,4 för att täcka försäljningen av tak- och väggbeklädnare av PVC. Denna beräkning innehåller flera osäkerheter exempelvis gällande försäljningen av tak- och väggbeklädnader. SCB-data har inte gått att använda i detta sammanhang då den inte varit tillräckligt detaljerad.

I ett andra steg har siffrorna delats upp i fyra kategorier: Försälj- ning av golv av PVC till hushåll respektive företag samt försäljning av tak- och väggbeklädnader till hushåll respektive företag. Andelen av dessa varor som köps in av företag antas ligga på 90 procent. Detta eftersom ofta företag står som inköpare även när privat- personer genomför renoveringar i sina hem.

I ett tredje steg antas hur stor del av varorna som kommer få högsta skatt, skatt med avdrag 1 eller skatt med avdrag 2. Denna skattning är osäker och omfattas därför av en känslighetsanalys i avsnitt 8.18.

I ett fjärde steg beräknas bruttoskatteintäkterna för de fyra olika kategorierna med hjälp av följande formel:

Ä = [10 ∗ + 5 ∗ 1 + 2,5 ∗ 2]

där j anger respektive kategori, VIKT anger den totala vikten i kg för samtliga varor i respektive kategori, där 10, 5 och 2,5 är olika

full

skattenivåer och där Sjskatt, Sjavdr1 och Sjavdr2 anger andelen varor i respektive skattekategori.

I ett femte steg beräknas nettoskatteintäkterna genom att skatte- intäkterna från hushåll multipliceras med 1,25 för att spegla att även intäkterna från moms ökar medan skatteintäkterna från företagens inköp multipliceras med 0,78 för att spegla att ökade kostnader för företagen leder till lägre bolagsskatteintäkter från dessa.

16 Golvbranschen, 2012. Textila golv ökade starkt. Golvbranschens verksamhetsberättelse

2012. http://www.golvbranschen.se/media/30951/golvbranschens-verksamhetsberattelse-

2012-endast-statistik.pdf

165

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

I ett sjätte steg beräknas hur stora skatteintäkterna blir med hänsyn till att försäljningen av de aktuella varorna väntas minska på grund av skatten. I och med att försäljningen minskar sjunker även skatteintäkterna. Uppgifterna av hur försäljningen påverkas hämtas från avsnitt 8.8.2.

Slutligen antas att skatteundandragandet från skatten är 10 pro- cent. Sammantaget ger detta skatteintäkter på 38 miljoner kronor årligen. Se tabell 8.6 samt 8.7.

Tabell 8.6 Skatteintäkter, miljoner kronor per år innan förändring av marknaden

 

Ton

Andel med

Andel med

Andel med

Brutto-

Netto,

 

försålda

full skatt

avdrag 1

avdrag 2

skatte-

skatte-

 

varor i

 

 

 

intäkter,

intäkter,

 

Sverige

 

 

 

mkr/år

mkr/år

 

per år

 

 

 

 

 

Golv av PVC,

 

 

 

 

 

 

inköp företag

8 721

5 %

70 %

25 %

40,3

31,5

Tak- och

 

 

 

 

 

 

väggbekl av PVC,

 

 

 

 

 

 

inköp företag

3 140

5 %

70 %

25 %

14,5

11,3

Golv av PVC,

 

 

 

 

 

 

inköp hushåll

969

5 %

70 %

25 %

4,5

5,6

Tak- och vägg-

 

 

 

 

 

 

bekl av PVC,

 

 

 

 

 

 

inköp hushåll

39

5 %

70 %

25 %

0,2

0,2

Summa:

12 868

 

 

 

59,5

48,6

166

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.7

Skatteintäkter, miljoner kronor per år efter förändring

 

 

av marknaden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försälj-

Full

Avdrag 1

Avdrag 2

Bruttoskatte

Nettoskatte

 

ning

skatt

 

 

intäkter,

intäkter,

 

ton

 

 

 

Mkr

Mkr

Golv av PVC,

 

 

 

 

 

 

inköp företag

7 747

4,1%

69,1%

26,8%

35,5

27,7

Tak- och

 

 

 

 

 

 

väggbekl av PVC,

 

 

 

 

 

inköp företag

2 789

4,1%

69,1%

26,8%

12,7

10,0

Golv av PVC,

 

 

 

 

 

 

inköp hushåll

861

4,1%

69,1%

26,8%

3,9

4,9

Tak- och

 

 

 

 

 

 

väggbekl av PVC,

 

 

 

 

 

inköp hushåll

34

4,1%

69,1%

26,8%

0,2

0,2

0

11 431

 

 

 

52,4

42,8

Med hänsyn

 

 

 

 

 

 

taget till skatte-

 

 

 

 

 

 

undandragande

 

 

 

 

 

 

10 %

 

 

 

 

 

38,5

8.11.2Skatteverkets administrativa kostnader

Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga som är godkända lagerhållare. Dessa antas bli cirka 27 stycken. Detta bygger på antagandet att 3 tillverkare samt 24 före- tag med en import av golv m.m. av PVC från tredje land som överstiger 100 000 kronor per år blir godkända lagerhållare. Dess- utom blir Skatteverket beskattningsmyndighet för de uppskatt- ningsvis 28 företag som varje år för in golv m.m. av PVC från andra EU-länder utan att vara lagerhållare.

Initialt ska Skatteverket bygga upp lämpliga administrativa rutiner, IT-system samt ta fram informationsmaterial till företag etc. Detta initiala arbete beräknar Skatteverket kommer kosta 9,4 miljoner kronor för utredningens båda förslag på punktskatter. Utredningen har antagit att 10 procent av dessa kostnader avser skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Se tabell 8.8.

Det fortlöpande arbetet med administration av inkommande deklarationer, kontroller, IT-förvaltning m.m. beräknas av Skatte- verket kosta 11,7 miljoner kronor för utredningens båda förslag på

167

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

punktskatter. Utredningen antar att 5 procent av dessa kostnader avser skatten på golvbeläggningsmaterial, vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Se tabell 8.9.

Tabell 8.8

Initiala kostnader för Skatteverket år 1

 

 

 

 

 

 

Tkr.

Uppbyggnad av IT-system och anpassning till andra system

310

Inköp av analysinstrument, extern utbildning, varuprover samt kostnad för

160

laboriatorieanalyser

 

Personalkostnader inklusive OH-påslag

470

Summa:

 

940

Tabell 8.9

Löpande kostnader för Skatteverket

 

 

 

 

 

 

Tkr.

Personalkostnader inklusive OH-påslag

470

Årliga IT-förvaltningskostnader samt underhåll av

115

analysinstrument, kostnad för varuprov och laboriatorieanalyser

 

Summa:

 

585

8.11.3Tullverket

Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet för de skattskyldiga som inte är godkända lagerhållare och som importerar skatteplik- tiga varor till Sverige från tredje land. De flesta kommer inte behöva deklarera mer än en eller två gånger per år.

Utredningen bedömer efter uppgifter från Tullverket att Tull- verket kommer att ha initiala kostnader på 505 000 kronor. I dessa kostnader ingår medel för att köpa in den mätutrustning som krävs för att kunna genomföra de test som krävs för att kunna kontrol- lera skatten.

För att löpande administrera samt kontrollera dessa skattskyl- digas deklarationer föreslås att Tullverket tilldelas resurser motsva- rande 75 000 kronor per år.

168

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.10 Initiala kostnader för Tullverket, år 1

 

Tkr.

Merkostnad för bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är

17

beskattningsmyndighet innan IT-stöd finns på plats

 

Ändring i avgiftsföreskrifter

5

Uppbyggnad av IT-system

12,7

Utveckling av analysmetodik

10

Inköp av instrument till laboratoriet,

450

Intern utbildning och information

10

Summa:

505

Tabell 8.11 Löpande kostnader för Tullverket

 

 

 

 

Tkr.

Bedömning av om Skatteverket eller Tullverket är

5,8

beskattningsmyndighet

 

Kontroll av att rätt skatt är inbetald

2

Djupare kontroller

11,4

Laboratorieanalyser

9

Uppföljning av interna kontroller

2,7

Summa:

75

8.11.4Kemikalieinspektionen

Regeringen ska enligt utredningens förslag ge Kemikalieinspek- tionen i uppdrag att utvärdera och föreslå uppdateringar av skatten. Detta bör göras regelbundet men inte mer sällan än vart tredje år. Kostnaderna för detta antas i genomsnitt uppgå till 100 000 kronor per år.

8.12Effekter på skatteundandragande

Utredningen ser ingen anledning till att denna skatt skulle bli före- mål för ett större skatteundandragande än andra skatter. Ett skatte- undandragande på 10 procent har antagits. Jämfört med andra punktskatter där skattenivån utgör ett betydligt större påslag på priset så är de föreslagna skattenivåerna beskedliga vilket minskar risken för skatteundandragande.

169

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

8.13Fördelningseffekter, jämställdhet och integration

Skatten leder till att golv m.m. av PVC blir dyrare. För ett lågin- komsthushåll som lägger ner 5 000 kronor på golv m.m. av PVC med rätt till skatteavdrag på 50 procent skulle skatten innebära ett prispåslag på cirka 500 kronor. För ett höginkomsthushåll som köper golv m.m. av PVC för 10 000 kronor i samma skatteklass skulle merkostnaden uppgå till cirka 1 000 kronor.

Förslaget på kemikalieskatt ger hälsoeffekter som är positiva för bägge könen. De företag som drabbas hårdast av skatten är små företag som importerar eller tillverkar golv m.m. av PVC. Då före- tag i högre utsträckning drivs av män och stora delar av bygg- varubranschen kan antas vara mansdominerad så torde förslaget slå hårdare mot företag som drivs av män än de som drivs av kvinnor.

Utrikesfödda påverkas av samma negativa hälsoeffekter som inrikes födda gör. I vilken mån utrikesfödda i högre grad driver företag som importerar eller tillverkar golv m.m. av PVC har utred- ningen ingen vetskap om. Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag är bra för både kvinnor och män samt både för inrikes födda och utrikesfödda.

8.14Hälso- och miljöekonomiska vinster

Skatteförslaget leder till att försäljningen av golv m.m. av PVC minskar. Förslaget leder även till en omfördelning från de farligaste ftalaterna till mindre farliga mjukgörande ämnen. Detta innebär en hälsovinst, se avsnitt 8.15. Som bieffekt av skatten så kommer även positiva effekter uppnås på människors arbetsmiljö och andra miljöer där människor vistas.

8.15Hälsoekonomiska kostnader – samt administrativa kostnader för alternativa åtgärder

Hälsoekonomiska studier av de kostnader som miljögifter medför har visat på stora samhällsekonomiska kostnader. Orsaken är att miljögifter är något som hela befolkningen berörs av och som orsakar sjukdom och lidande som värderas högt i samhällsekono- miska beräkningar. Detta innebär att även om endast en minoritet

170

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

faktiskt drabbas av faktiska diagnoser av ett visst ämne så blir ändå de sammanlagda kostnaderna för vårdkostnader, inkomstbortfall, lidande och död stora. Detta forskningsfält är emellertid fortfa- rande i sin linda och det finns få studier gjorda. En internationell litteraturöversikt för några år sedan visade på endast 57 vetenskap- liga publiceringar som berörde samhällsekonomiska kostnader av kemikaliers effekter på hälsan17.

Skatteförslaget bedöms leda till att försäljningen av golv m.m. av PVC minskar samt att det sker en förskjutning från varor som innehåller farliga ftalater till varor som innehåller mindre farliga mjukgörare. Detta innebär att färre farliga ämnen får möjlighet att spridas till människors hemmiljö. Detta innebär en hälsovinst. Storleken på denna hälsovinst är oklar. Hälsovinsten består i att frekvensen av de sjukdomar som ftalater orsakar sjunker. Detta i sin tur leder till lägre vårdkostnader, minskat arbetskraftsbortfall och minskat lidande.

I detta avsnitt jämförs effektiviteten av de olika föreslagna åtgär- derna. För att kunna göra det så behövs ett fiktivt värde på hur stor hälsovinsten skulle bli av att ftalater från golv m.m. av PVC för- svann från våra hem. Då det inte finns något sådant värde har utredningen utgått från de studier som finns inom området. Den studie som befunnits mest lämplig att använda i detta sammanhang används för att visa på vilken tänkbar storleksordning det fiktiva värdet bör ha. Eftersom det i detta fall rör sig om ett mycket osäkert värde så har känslighetsanalyser gjorts för både högre och lägre värden på den fiktiva hälsovinsten. Se avsnitt 8.18.

8.15.1Fiktivt värde på hälsokostnaderna

Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av ftalater från golv m.m.m av PVC, har utredningen använt en svensk studie18om hälsokostna- derna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE,

17Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals, United Nations Environment Programme, 2013.

18Se Bilaga 5.

171

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

2,2-Bis(4-chlorophenyl)-1,1-dichloroethene), en metabolit av ftala- ter (MMP) och Perfluorononansyra (PFNA).

DDT och PCB är klassiska förbjudna miljögifter, MMP är en nedbrytningsprodukt av ftalaten DMP medan PFNA är ett perf- lourerat ämne. Inget av dessa ämnen används som mjukgörare i PVC men de har till viss del liknande kemisk struktur och liknande egenskaper som en del mjukgörare har.

Studien bygger på uppgifter från den så kallade PIVUS- studien19, som omfattar drygt 1 000 kvinnor och män i Uppsala. Vid 70 års ålder genomgick de en omfattande hälsokontroll med bland annat mätningar av insulin- och blodsocker. De lämnade också blodprover för analys av ett stort antal miljögifter. Hälso- kontrollen visade att 119 personer hade typ 2-diabetes. Som väntat var diabetes vanligare bland dem som var överviktiga och hade höga blodfetter. Men även efter att man i beräkningarna hade tagit hän- syn till dessa och flera andra kända riskfaktorer sågs ett samband mellan stigande halter i blodet av flera olika miljögifter och ökad förekomst av diabetes. De hälsoekonomiska kostnaderna för diabetes och hjärtsjukdom orsakad av denna diabetes har sedan beräknats. Resultaten redovisas i tabell 8.12.

Tabell 8.12 Hälsoekonomiska kostnader för diabetes och hjärtsjukdom som kan kopplas till olika kemiska ämnen i blodet, Sverige mdr kr/år

Diagnos

Ämnesgrupp/ämne

Årlig kostnad för historiska

 

 

utsläpp år 2014:

 

 

 

Diabetes samt

PCB153

2,8 mdr

hjärtsjukdom

 

 

Diabetes samt

P,p-DDE

7,5 mdr

hjärtsjukdom

 

 

Diabetes samt

MMP

3,3 mdr

hjärtsjukdom

 

 

Diabetes samt

PFNA

1,1 mdr

hjärtsjukdom

 

 

Diabetes samt

Kombinationen av ovanstående

11,2 mdr

hjärtsjukdom

 

 

 

 

 

19 Se bilaga 5.

 

 

172

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Sammantaget rör det sig om stora kostnader. Kostnaderna för ett kemiskt ämne kopplat till två diagnoser uppgår till 1,1–7,5 miljar- der kronor årligen. Kostnaden för fyra olika miljögifter uppgår till 11,2 miljarder kronor årligen. Kostnaderna för ftalatmetaboliten MMP uppgår enligt studien till 3,3 miljarder årligen. Denna ftalat är emellertid av en annan typ än den som finns i golv.

Utredningen har utifrån detta tagit fram ett fiktivt värde för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som expone- ringen för farliga ämnen i golv m.m. av PVC orsakar. Detta fiktiva värde har bedömts ligga mellan 100 miljoner till 1 miljarder kronor årligen i Sverige. I ett medelscenario antas 300 miljoner kronor årligen. Detta fiktiva värde bygger inte på att det rör sig om samma ämnen eller samma diagnoser utan om liknande ämnen som innebär liknande diagnoser. Detta fiktiva värde är osäkert och därför har känslighetsanalyserar gjorts för de beräkningar som påverkas.

8.15.2Grundantaganden

Diskonteringsräntan har satts till tre procent. Det fiktiva värdet för den årliga hälsokostnaden för farliga ämnen från golv m.m. av PVC har i medelscenariot antagits ligga på 300 miljoner kronor per år. Vidare så antas att golv m.m. av PVC som inte innehåller ftalater bidrar med en fjärdedel (0,25) så stor fiktiv hälsokostnad som golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som finns med på kandidat- förteckningen (1,0). Den fiktiva hälsokostnaden från golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som omfattas av begränsningar i lek- saker antas uppgå till hälften (0,5) av den fiktiva hälsokostnaden från golv m.m. av PVC som innehåller ftalater som finns med på kandidatförteckningen. Att skillnaderna inte är större beror på att även PVC som innehåller andra mjukgörare än ftalater också har eller misstänks ha negativa miljö- eller hälsoegenskaper. Den fiktiva hälsokostnaden för farliga ämnen i golv m.m. av PVC har sedan fördelats ut på varje procentenhets försäljning av golv mm av PVC, det vill säga ett linjärt samband antas. Fördelningen utgår efter hur stor relativ hälsopåverkan respektive varukategori antas ha respektive hur stor andel av försäljningen respektive varukategori antas stå för. Observera att dessa beräkningar bygger helt på antaganden. Se tabell 8.13.

173

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30

Tabell 8.13 Fiktiv hälsoekonomisk vinst av minskad försäljning av en procentenhet av golv mm av PVC, scenario medel. Mkr/år

 

Golv m.m.

Golv m.m.

Golv m.m.

Golv m.m. av PVC

 

av PVC

av PVC

av PVC med

utan rätt till

 

utan rätt

med rätt

rätt till

avdrag ersätts

 

till avdrag

till avdrag

avdrag 2

med golv m.m. av

 

 

1

 

PVC med rätt till

 

 

 

 

avdrag 1.

Fiktiv hälsoekonomisk vinst av

 

 

 

 

minskad försäljning av en

 

 

 

 

procentenhet av golv m.m. av

 

 

 

 

PVC, scenario medel. Mkr/år

6,5

3,2

1,6

3,2

Beräkningarna är gjorda för en 15-årsperiod. Detta eftersom det är en överblickbar period. Om 15 år har antagligen förhållandena ändrat sig så mycket att det är svårt att räkna på olika nyttor och kostnader.

8.15.3Fiktiva hälsoekonomiska vinster av skatteförslaget

Här beräknas hur stor den fiktiva hälsoekonomiska vinsten av skatteförslaget antas bli. Skattens effekt på försäljningen av olika kategorier av golv m.m. av PVC har beräknats med hjälp av värdena i tabell 8.13. De fiktiva hälsoekonomiska vinsterna av skatten har beräknats både per år samt summerats till ett nettonuvärde för hela perioden.

174

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.14 Beräkning av nettonuvärdet av den fiktiva hälsovinsten av skatteförslaget

Fiktiva

Golv m.m. av PVC

Golv m.m. av PVC

Golv m.m. av PVC

Summa,

hälsoeffekter

utan rätt till

med rätt till

med rätt till

Mkr

skatten

avdrag

avdrag 1

avdrag 2

 

Minskad försäljning

 

 

 

år 1 15

-1,4 %

-8,6 %

-1,21 %

 

Nettonuvärde

 

 

 

 

hälsonytta år 1

15,

 

 

 

Mkr

 

 

 

934

8.15.4Kostnader och nyttor – Svenskt förbud

Ett förbud innebär att Sverige inför ett nationellt förbud mot försälj- ning av golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader som innehåller ftalater som finns med på kandidatlistan. Detta förslag antas ge effekter först år 2 eftersom det fortfarande behöver utredas. Enligt Kemikalieinspektionen skulle de administrativa kostnaderna för företag och myndigheter uppgå till 12 miljoner kronor per år. 20

Detta förslag minimerar från år 2 användningen av de farligaste ftalaterna men ger ingen styreffekt bort från de mindre farliga ftalaterna, DIDP och DINP.

20 Kemikalieinspektionen, Rapport 7/14. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. 2014.

175

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

Tabell 8.15 Samhällsekonomiska effekter av svensk satsning på EU-reglering år 1 15 enligt scenario medel. Mkr

År 2

15 per år Mkr

NNV hela perioden, Mkr21

Administrativa kostnader företag

 

 

och myndigheter

12

-157

Fiktiv hälsovinst, scenario medel

16

196

Summa

 

39

8.16Jämförelse av alternativens samhällsekonomiska effekter

Underlag för jämförelserna i detta avsnitt har hämtats från övriga delar av kapitlet. Se avsnitt 8.5, 8.11 och 8.15. En jämförelse av de olika samhällsekonomiska effekterna av de olika åtgärderna visar att en skatt ger störst positivt nettonuvärde. Detta eftersom den fiktiva hälsoeffekten blir så mycket större. Att den blir större beror på att skatten minskar användningen av PVC golv m.m. totalt sett inte bara åstadkommer en övergång från PVC-golv med de far- ligaste ftalaterna till mindre farliga ftalater.

Att den administrativa kostnaden är så mycket högre vid ett förbud kan diskuteras. Orsaken kan bero på att Kemikaliein- spektionen har haft ett mer omfattande förslag i åtanke eller att de har använt en annan beräkningsmetod.

21 Diskonterade värden.

176

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.16 Samhällsekonomiskt nettonuvärde för två förslag år 1 15 för scenario fiktiv hälsovinst medel

NNV administration

Fiktiv hälso-

NNV år 1 15,

för företag och

vinst scenario

Mkr

myndigheter,

medel år 1 15,

 

år 1

15 Mkr

Mkr

 

Skatt på golv m.m. av PVC

-16

886

870

Förbud av ftalater på

 

 

 

Kandidatförteckningen

-147

182

35

8.17Effekter vid olika skattesatser, skattebaser och avdragsnivåer

I detta avsnitt modelleras några olika förändringar av skatte- förslaget för att visa hur ändringarna påverkar utfallet av skatten. I scenario Skatt hög har skatteuttaget per vara dubblerats medan det har halverats i scenario Skatt låg. Som framgår av tabellen leder minskad försäljning vid en högre skatt inte till att skatteintäkterna ökar proportionellt med skattehöjningen. Se tabell 8.17.

En hög skatt ökar risken för att den kan bli betraktad som oproportionerlig, särskilt på varor med hög vikt och ett lågt pris.

Tabell 8.17 Effekter av högre och lägre skattenivå

Variabler:

Huvudmodell

Skatt hög

Skatt låg

Skatteintäkter, Mkr kr

38

66

21

Minskning butiksförsäljning

-9,1 %

-18,2 %

-4,5 %

Minskning svensk E-handel

-0,2 %

-0,4 %

-0,1 %

Ökning e-handel från utlandet

0,1 %

0,2 %

0,1 %

Minskning varor med grundskatt

-1,8 %

-3,6 %

-0,9 %

Minskning varor med avdrag 1

-7,7 %

-15,4 %

-3,9 %

Minskning varor med avdrag 2.

0,3 %

0,7 %

0,2 %

Total försäljningsminskning

-9,2 %

-18,4 %

-4,6 %

I scenario Skatt med större avdrag ges större skatteavdrag så att skattenivåerna blir 100, 40 respektive 10 procent av grundskatten. I Scenario Skatt med lägre avdrag differentieras skatten så att skatte- nivåerna blir 100 procent, 75 procent och 50 procent av grund-

177

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

SOU 2015:30

skatten. Skatteintäkterna sjunker om skatteavdragen blir större. Styrningen mot varor med högst avdrag ökar. Se tabell 8.18.

En skatt med lägre avdrag ger kraftigt ökade skatteintäkter. Miljöstyrningen blir kraftig, men består till största delen av en försäljningsminskning och till en mindre del av substitution.

Tabell 8.18 Effekter av högre skatteavdrag respektive inga skatteavdrag

Variabler:

Huvudmodell

Skatt med högre

Skatt med lägre

 

 

avdrag

avdrag

Skatteintäkter, Mkr kr

38

29

56

Minskning butiksförsäljning

-9,1 %

-7,0 %

-13,7 %

Minskning svensk E-handel

-0,2 %

-0,2 %

-0,3 %

Ökning e-handel från utlandet

0,1 %

0,1 %

0,2 %

Minskning varor med grundskatt

-1,8 %

-2,0 %

-1,4 %

Minskning varor med avdrag 1

-7,7 %

-6,5 %

-11,5 %

Minskning varor med avdrag 2.

0,3 %

1,4 %

-1,0 %

Total försäljningsminskning

-9,2 %

-7,0 %

-13,9 %

I scenario Större skattebas har ytterligare varor (fler KN-nummer) gjorts skattepliktiga vilket i scenariot ökat skattebasen med 100 procent. utredningen har ej analyserat vilka KN-nummer detta skulle vara. Scenariot skulle innebära en ökning av antalet skattskyldiga vilket skulle öka de administrativa kostnaderna både för företag och för myndigheter. De administrativa kostnaderna bedöms öka snabbare än skatteintäkterna eftersom ett mycket stort antal skattskyldiga måste läggas till för att skattebasen ska öka med 100 respektive 200 procent. Se tabell 8.19.

Tabell 8.19 Effekter av 100 respektive 200 procenta större skattebas

Variabler:

Huvudmodell

2 ggr större

4 ggr större

 

 

skattebas

skattebas

Skatteintäkter, Mkr

38

77

154

178

SOU 2015:30

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

8.18Känslighetsanalyser

I detta avsnitt görs ett antal känslighetsanalyser. Den första visar hur nettonuvärdet av skatteförslaget påverkas om den fiktiva hälsokostnaden är större eller mindre än vad som antas i scenario medel. Det framgår av tabell 8.20 att nettonuvärdet, det vill säga det sammanlagda värdet med hänsyn taget till en diskonterings- ränta, över en 15 års period blir positivt i samtliga tre scenarier.

Tabell 8.20 Känslighetsanalyser av nettonuvärdet för scenario låg, medelhög eller hög fiktiv hälsokostnad

NNV22 adm

NNV adm

NNV Hälsovinst

NNV

företag

myndigheter

scenario låg

år 1 15

år 1

15

år 1 15

år 1 15

 

Skatt, scenario låg fiktiv

 

 

 

 

hälsokostnad

-6

-9,5

147

132

Skatt, scenario medel fiktiv

 

 

 

 

hälsokostnad ((Huvudmodellen)

-6

-9,5

728

712

Skatt, scenario hög fiktiv

 

 

 

 

hälsokostnad

-6

-9,5

1 472

1 456

I scenarierna Lägre priselasticiteter respektive Högre priselasticiteter analyseras vad som skulle hända i de fall egenpriselasticiteten res- pektive korspriselasticiteten skulle ligga på -0,5, 0,75 respektive -2 och 3 istället för som det antagits i grundmodellen, -1 och 1,5.

Som framgår av tabell 8.21 skulle högre elasticiteter leda till en kraftigt ökad styrning av konsumtionen. Detta skulle påverka hälsovinsten uppåt men skatteintäkterna nedåt.

22 NNV är nettonuvärdet, d.v.s. det sammanlagda värdet över en tidsperiod med hänsyn taget till diskonteringsräntan.

179

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30

Tabell 8.21 Känslighetsanalyser av högre respektive lägre priselasticiteter

Variabler:

Huvudmodell

Lägre

Högre

 

 

priselasticiteter

priselasticiteter

Skatteintäkter, Mkr kr

38

41

33

Minskning butiksförsäljning

-9,1 %

-4,5 %

-18,2 %

Minskning svensk E-handel

-0,2 %

-0,1 %

-0,4 %

Ökning e-handel från

 

 

 

utlandet

0,1 %

0,1 %

0,2 %

Minskning varor med

 

 

 

grundskatt

-1,8 %

-0,9 %

-3,6 %

Minskning varor med

 

 

 

avdrag 1

-7,7 %

-3,9 %

-15,4 %

Minskning varor med

 

 

 

avdrag 2.

0,3 %

0,2 %

0,7 %

Total försäljningsminskning

-9,2 %

-4,6 %

-18,4 %

I tabell 8.22 visas effekterna av om antagandena för hur andelen varor som får betala den högsta skatten skulle ligga högre (10 %) eller lägre (1 %) än vad som antagits i huvudmodellen (5 %) samtidigt som andelen som får högsta skatteavdrag skulle ligga lägre (15 %) respektive högre (35 %) än i grundmodellen (25 %).

Som det framgår av tabellen så sker det en del förändringar mellan olika poster i tabellen men den totala minskningen av försäljningen respektive de totala skatteintäkterna ändras inte så mycket.

180

SOU 2015:30 Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och …

Tabell 8.22 Känslighetsanalyser av antagen andel golv m.m. av PVC som får rätt till avdrag

Variabler:

Huvudmodell

Högre andel

Lägre andel

 

 

utan rätt till

utan rätt till

 

 

avdrag, lägre

avdrag, högre

 

 

andel med

andel med

 

 

högsta avdrag

högsta avdrag

Skatteintäkter, Mkr kr

38

42

35

Minskning butiksförsäljning

-9,1 %

-10,1 %

-8,2 %

Minskning svensk E-handel

-0,2 %

-0,2 %

-0,2 %

Ökning e-handel från utlandet

0,1 %

0,1 %

0,1 %

Minskning varor med grundskatt

-1,8 %

-3,4 %

-0,4 %

Minskning varor med avdrag 1

-7,7 %

-7,2 %

-7,9 %

Minskning varor med avdrag 2.

0,3 %

0,4 %

0,0 %

Total försäljningsminskning

-9,2 %

-10,2 %

-8,3 %

8.19Sammanfattning av konsekvensanalys

Denna konsekvensutredning omfattar följande styrmedel:

1.Kemikalieskatt på golv m.m. av PVC

2.Nationellt förbud av ftalater på kandidatförteckningen23 i golv m.m. av PVC.

Bägge åtgärderna har ett positivt nettonuvärde för en 15 års period. Skatten har störst nettonuvärde. Skattens nettonuvärde blir även positivt med en lägre antagen fiktiv hälsoekonomisk nytta. Utred- ningen föreslår därför att en kemikalieskatt på golv m.m. av PVC införs.

23 Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

181

Konsekvensanalys – skatt på golvbeläggningar, vägg- och … SOU 2015:30

Tabell 8.23 Samhällsekonomiskt nettonuvärde för två förslag år 1

15

för scenario hälsovinst medel

 

 

 

 

 

NNV adm myndigheter

NNV Hälsovinst

NNV

och företag

scenario medel

år 1 15

år 1

15

år 1 15

 

Skatteförslaget

-13

947

934

Sverige satsar på EU-förbud

-157

196

39

182

DEL II

Bakgrund och vägval

9Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

9.1Kemikalier i varor

Användningen av kemiska ämnen i dagens samhälle är mycket omfattande. Kemiska ämnen finns i allt materiellt som omger oss i vardagen – kläder, mat, hygienprodukter, möbler, elektronik och bilar. Kemiska ämnen används som utgångsämnen vid tillverkning av material, till exempel plaster. Vissa kemiska ämnen tillsätts för att ge material och varor särskilda funktioner eller egenskaper, till exempel ämnen som ger vattenavvisande ytor, ämnen som gör plast mjuk, flamskyddsmedel som försvårar antändning eller färgämnen som ger materialet ett önskvärt utseende. Varor kan också innehålla rester av ämnen som inte har någon funktion att fylla men som har använts i tillverkningsprocessen, exempelvis smörjoljor.

Den internationella handeln har tredubblats sedan 1970-talet1. Till Sverige importeras i dag dubbelt så mycket elektriska och elek- troniska produkter som för tio år sedan2. Textilkonsumtionen ökade i Sverige mellan år 2000 och 2009 med 40 procent3.

Den årliga världsproduktionen av kemiska ämnen ökade under andra halvan av 1900-talet från cirka sju miljoner ton per år till cirka 400 miljoner ton per år4. Det finns åtminstone 100 000 kemi-

1Kemisk industri ur ett ekonomiskt perspektiv. Utvecklingstendenser i världen, EU och Sverige 2010. Rapport 2/10. Sundbyberg 2010.

2Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (2010). Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. ISBN 978-91-620-1284-7.

3Nordiska Ministerrådet, (2012). Prevention of Textile Waste Material flows of textiles in three Nordic countries and suggestions on policy instruments. TemaNord 2012:545.

4European Commission (2001). Towards Sustainability, A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development, Commission of the European Communities, COM(92) 23/II final, Brussels; White Paper - Strategy for a future Chemicals Policy. Commission of the European Communities, COM(2001) 88 final, Brussels.

185

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

SOU 2015:30

ska ämnen som framställts eller utvunnits av samhället och som förekommer eller kan förekomma på marknaden globalt. För en majoritet av de kemiska ämnena saknas fortfarande kunskap om deras eventuella farliga egenskaper.

9.1.1Spridning från konsumentvaror

Farliga ämnen som ingår i varor kan spridas under olika faser av varans livscykel. Under varors användning eller skötsel kan farliga kemiska ämnen frisläppas till exempel genom att tillsatsämnen läcker ut från plastmaterial, i samband med tvätt och slitage av varan samt i avfallshanteringen. Exempel på ämnen som frisläpps från varor och som människor kan få i sig är mjukgörande ämnen som exempelvis går över från plastförpackningar till livsmedel eller läcker ut från plastleksaker, metaller från ledningar för dricksvatten och bly som finns i leksaker och smycken som små barn kan stoppa i munnen. Flamskyddsmedel avges från datorer och TV-apparater till inomhusluften och fastnar på dammpartiklar som människor kan få i sig via inandning. Särskilt utsatta är små barn som vistas nära golvet. Genom hudkontakt med varor, till exempel kläder, kan ämnen också tas upp direkt av huden.

Farliga ämnen finns upplagrade i samhället i långlivade material och varor, vilket innebär en spridning över både tid och rum. De ansamlas successivt och kan spridas till miljön. I den yttre miljön kan farliga ämnen tas upp av växter och djur, bland annat av fisk som utgör föda till djur högt upp i näringskedjan, inklusive männi- skor.

Generellt sett är kunskapen om mekanismerna kring den diffusa spridningen av ämnen från varor bristfällig och kunskapen om hur människor och miljön påverkas av att sammantaget utsättas för flera ämnen, som kan förstärka varandras farlighet, är dålig. Sådan exponering kan vara särskilt kritisk för känsliga individer, till exem- pel foster, spädbarn, barn och ungdomar.

186

SOU 2015:30

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

9.2Svensk kemikaliekontroll

Ett övergripande syfte med kemikaliepolitiken och kemikalielagstift- ning är att förebygga skador på hälsa och miljö. En utgångspunkt för att åstadkomma detta är att företag som sätter ut produkter på marknaden har det huvudsakliga ansvaret för att förebygga eller undanröja kemiska risker. I 2 kapitlet miljöbalken finns allmänna hänsynsregler och försiktighetsmått som ska följas av verksamhets- utövare för att undvika skador på människors hälsa eller i miljön, däribland att de ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada och olägenhet. Även för- siktighetsprincipen, substitutionsprincipen och principen att föro- renaren betalar kommer till uttryck i miljöbalkens hänsynsregler.

Försiktighetsprincipen är en sedan länge etablerad princip inom miljö- och kemikaliepolitiken. Den innebär att om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada föreligger, får inte avsaknaden av veten- skaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kost- nadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Försiktig- hetsprincipen finns bland annat i 2 kapitlet 3 § miljöbalken, i EU:s Lissabonfördrag (artikel 191.2) och på global nivå genom Rio- deklarationen om miljö och utveckling från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I miljöbalken inkluderas i försiktighetsprincipen även skyddet av människors hälsa.

Substitutionsprincipen är central i kemikaliepolitiken. Miljöbalk- ens 2 kap. 4 § uttrycker den så kallade produktvalsprincipen, som även kallas substitutionsprincipen. Principen innebär en skyldighet att inte använda eller sälja skadliga kemiska produkter eller varor som innehåller kemiska produkter om det finns mindre riskabla alternativ som är likvärdiga för ändamålet. Substitutionsprincipen kommer även till uttryck på global nivå genom Rio-deklarationen. Substitutionsprincipen finns dessutom upptagen i EU:s lagstift- ning, däribland i Reach, växtskyddsmedelsförordningen och biocid- förordningen.

Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Den finns inskriven i hänsynsreglerna i 2 kapitlet 3 och 8 §§ miljöbalken och uttrycks på global nivå i Rio-deklaration. Principen är också grundläggande för EU:s miljöpolitik och finns inskriven i EU-rätten, exempelvis i Lissabonfördraget och Europa-

187

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

SOU 2015:30

parlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador. I kemi- kaliesammanhang aktualiseras principen exempelvis genom att företagen ska bära kostnaden för att ta fram kunskap och informa- tion om de kemiska produkter och varor som de sätter på markna- den. Skatter och andra ekonomiska styrmedel kan också ses som ett sätt att tillämpa principen.

9.3Mål för kemikaliepolitiken

Grundläggande för kemikaliepolitikens inriktning är de mål som regering och riksdag antagit och som ingår i det nationella miljö- målssystemet. Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål för olika områden. Miljökvalitets- målet Giftfri miljö är och har varit en viktig utgångspunkt för den svenska kemikaliepolitiken och de ställningstaganden Sverige har gjort inom EU och internationellt. Nedan beskrivs kortfattat de delar av miljömålssystemet som har särskild relevans för innehållet av kemikalier i konsumentvaror.

9.3.1Generationsmålet och dess strecksatser

I den modifierade miljömålsstrukturen som fastställdes av riks- dagen genom propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) ingår ett generationsmål som tillsam- mans med sina sju strecksatser har följande lydelse:

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang

Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljö- problemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpoli- tiken ska inriktas mot att,

ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart

188

SOU 2015:30

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

en god hushållning sker med naturresurserna

andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effek- tiv med minimal påverkan på miljön

konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Av generationsmålets sju strecksatser är den tredje, fjärde och sjunde strecksatserna mest relevanta för problemområdet farliga ämnen i konsumentvaror.

9.3.2Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess preciseringar

Giftfri miljö är det av de sexton miljökvalitetsmålen som i första hand behandlar kemikaliepolitiska målsättningar. Även andra miljö- kvalitetsmål är dock i varierande utsträckning relevanta. Riksdagen har beslutat om följande lydelse hos miljökvalitetsmålet Giftfri miljö:

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfal- den. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påver- kan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Regeringen har beslutat om flera preciseringar av målet Giftfri miljö. De som är mest relevanta för konsumentvaruområdet är följande:

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biolo- giska mångfalden,

Information om hälso- och miljöfarliga ämnen i material, kemi- ska produkter och varor är tillgänglig.

189

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

SOU 2015:30

9.3.3Etappmål om ”farliga ämnen”

Regeringen har fastställt sju etappmål om farliga ämnen. Av sär- skild relevans för problemet med farliga ämnen i kläder och skor är etappmålet att minska barns exponering för farliga ämnen:

Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situa- tionen 2012.

Förslaget skulle även öka möjligheterna att uppnå etappmålet ” Information om farliga ämnen i varor” där följande strecksats ingår:

Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoni- serade system som omfattar prioriterade varugrupper.

Etappmålen ska ange steg på vägen och bidrar till att nå i första hand miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, men även andra miljökva- litetsmål.

9.3.4FN:s globala mål för kemikalieområdet

Det globala målet för kemikalier antogs ursprungligen vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Målet anger att senast år 2020 ska kemikalier produceras och användas på ett sådant sätt att de skadliga effekterna på miljö och hälsa minimeras.

Målet har därefter bekräftats genom FN:s globala kemikalie- strategi, SAICM, vilken undertecknades i Dubai i februari 2006 samt under United Nations Conference on Sustainable Develop- ment, Rio+20. SAICM utgör ett ramverk med åtgärder för att nå det internationella målet och riktlinjer för vad som krävs för att uppnå målet.

190

SOU 2015:30

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

9.3.5Svensk lagstiftning på kemikalieområdet

Regleringen av kemikalierisker i svensk lagstiftning sker genom en rad olika författningar. En del är relevanta för konsumentvaror. Kapitel 2 i miljöbalken handlar om principer för verksamhetsutöva- res och företags ansvar antingen de tillverkar eller saluför varor. Det är i 2 kap. miljöbalken som substitutions-, försiktighets- och förorenarenbetalarprinciperna är inskrivna. Dessa regler gäller såle- des på en generell nivå för de varor som sätts på den svenska mark- naden, men kan sägas vara för generella för att de ska kunna tilläm- pas i ett enskilt fall. Detta innebär att om ett farligt ämne hittas i en vara vid en inspektion kan inte tillverkaren eller importören fällas för att inte ha substituerat det aktuella ämnet.

Regler om kosmetiska och hygieniska produkter faller under miljöbalken medan det finns annan särskild lagstiftning för vissa typer av kemiska produkter som läkemedel eller vissa aspekter på kemiska produkter som brandfarlighet och explosivitet. Vidare finns särskilda regler som hanterar kemikalieaspekter på vissa varor som till exempel leksaker och elektronik. Dessa varuregler har i många fall en motsvarighet på EU-nivå och de svenska reglerna behövs för att genomföra EU-begränsningen på nationell nivå.

9.4Regleringar för kemikalier

Under den senaste tioårsperioden har EU:s regelverk för kemi- kalier utvecklats och förnyats kraftigt. Under denna tid har de cen- trala rättsakterna Reach5 och CLP6 tillkommit, vilka innehåller all- männa bestämmelser om kemiska ämnen och kemiska produkter. Dessa reglerar grundläggande aspekter som krav på kunskap om ämnens egenskaper, vilken information som ska lämnas när ämnen saluförs, krav på märkning, hur ämnen får användas i kemiska produkter etc. De innehåller också regler och kriterier för att bedöma och kategorisera ämnenas miljö- och hälsofarlighet.

5Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

6Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

191

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

SOU 2015:30

Det finns även gemensamma regler inom EU som behandlar användningen av kemiska ämnen i vissa varor. Dessa så kallade produktregler har ofta ett bredare syfte än reglering av kemikalier och kan exempelvis behandla andra säkerhetsaspekter. Exempel på produkttyper där kemikalieaspekter ingår i regelverket är elektriska och elektroniska produkter, leksaker och fordon.

Reglerna för såväl kemiska produkter som varor har i allmänhet artikel 114 i EUF-fördraget7 som rättslig grund. Det innebär att kraven ska vara harmoniserade, det vill säga att enskilda medlems- stater i princip varken får tillämpa strängare eller lindrigare krav. Samtidigt finns dock visst utrymme för nationella regler. Detta beror på att harmoniseringen endast avser det sakförhållande, som exempelvis en viss användning av ett kemiskt ämne i en kemisk produkt, ett material eller en vara, som den avser att harmonisera. Det kan också vara en följd av den så kallade miljögarantin som tillåter medlemsländerna att behålla eller i vissa fall införa nationella regler som går längre än de harmoniserande kraven.

9.4.1WEEE-direktivet

WEEE-direktivet8 och Batteri-direktivet9 är två EU-direktiv som anger hur elektriskt och elektroniskt avfall respektive batterier ska hanteras. Direktiven är sedan 2005 respektive 2008 genomförda i Sverige genom förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209) och förordningen om producentansvar för batterier (2008:834).

I korthet går WEEE-direktivet ut på att företagen är ansvariga för att ta hand om det elektronikskrot som uppstår när konsumenterna gör sig av med de elektriska produkter de har köpt av företagen. Företagen ges möjlighet att gå ihop och sköta insamlingen gemensamt vilket de också har gjort, bland annat genom Elkretsen.

7Fördraget om EU:s funktionssätt.

8Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE).

9Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG.

192

SOU 2015:30

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

9.4.2RoHS-direktivet

RoHS, egentligen direktiv 2002/95/EG, är ett EU-direktiv som förbjuder eller begränsar användningen av vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektriska och elektroniska produkter på mark- naden. RoHS började gälla inom Europeiska unionen den 1 juli 2006. Det ersattes den 2 januari 2013 av direktiv 2011/65/EU, även kallat RoHS 2. RoHS begränsar användningen av följande sex ämnen: Kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom (Cr6+), polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade dif- enyletrar (PBDE). Ytterligare ämnen är på gång att införlivas i RoHS-direktivet under år 2015.

Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 0,1 pro- cent av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,01 procent. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig. I till exempel en elkabel får vare sig skyddsplasten, isole- ringen eller ledaren överskrida gränsvärdena.

RoHS 2 är genomfört i Sverige genom förordning (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning samt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Från 2013 används CE- märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS.

9.4.3Leksaksdirektivet

Den 20 juli 2011 infördes ett nytt leksaksdirektiv i EU som ställer ökade krav på leksakstillverkare och importörer. Det generella kravet i direktivet är att leksaker ska vara utformade på ett sätt som gör att det inte finns risk för skador på människors hälsa. Specifikt gäller att nitton ämnen finns upptagna på en lista inte får läcka ut ur leksaker. Tidigare fanns endast åtta ämnen med på denna lista.

Nya ämnen på listan är aluminium, bor, krom (III) och krom (VI), kobolt, koppar, mangan, nickel, strontium, tenn, organiskt tenn och zink. Antimon, arsenik, barium, kadmium, krom, bly, kvick- silver och selen är förbjudna sedan tidigare.

193

Kemikalier i varor, miljömål och kemikalieregleringar

SOU 2015:30

9.5Kvarvarande behov av styrning

Sammanfattningsvis är kemiska ämnen i varor betydligt sämre reg- lerat än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter, både i svensk lagstiftning och i EU-lagstiftning. Allmänna över- gripande regelverk som produktsäkerhetslagen går i första hand att tillämpa på akuta hälsorisker, inte på effekter som orsakas av exponering för ett stort antal varor under en längre tidsperiod. I Reach-förordningen begränsas ett antal farliga ämnen i varor. Det krävs dock ett omfattande arbete från de nationella myndigheterna för att få till stånd begränsningar av enskilda ämnen i varor. Mer produktspecifika regelverk som redan finns på plats omfattar exempelvis elektronik och biocider i varor. Dessa täcker endast in vissa farliga ämnen över vissa haltgränser. Dessutom följs inte alltid de lagar och regler som gäller. Förbjudna ämnen hittas regelbundet i exempelvis leksaker och elektronik.

Det innebär att dagens förbud och begränsningar inte kommer åt många av de risker som är förenade med farliga kemikalier i konsumentvaror. Det finns därför ett kvarvarande behov av ytter- ligare styrning. Särskilt saknas styrmedel som kan styra bort hela grupper av ämnen med farliga ämnen med liknande kemisk struktur från marknaden utan att varje enskilt ämne behöver utredas i detalj.

194

10 Val av styrmedel

10.1Inledning

I detta kapitel diskuteras möjligheten att minska innehållet av flam- skyddsmedel i viss elektronik samt ftalater i golv m.m. av PVC med hjälp av olika styrmedel. Syftet är att sålla ut de styrmedel som kan vara lämpliga att använda. I avsnitt 10.2–10.10 diskuteras styrmedel för att fasa användningen av i dag tillåtna ämnen. I avsnitt 10.11 diskuteras olika åtgärder inom marknadskontrollen som kan användas för att helt få bort förbjudna ämnen ur konsumentvaror. De styrmedel och åtgärder som bedöms som lämpligast analyseras sedan mer i detalj i konsekvensanalyserna i kapitel 7 och kapitel 8.

10.2Skatt

Skatter kan användas för att skapa incitament för konsumenterna att ändra sina köpmönster. Exempelvis används tobak- och alko- holskatterna för att hålla nere konsumtionen av dessa varor. Studier visar att väl utformade miljöskatter på kemikalier har haft avsedd effekt. Exempelvis har skatt på blyad bensin, nickelkadmiumbat- terier samt lösningsmedel lett till kraftiga minskningar av försälj- ningen av dessa kemiska produkter respektive varor inom ett fåtal år, se kapitel 11.

Det finns olika sorters skatter. Enligt utredningens uppfattning är så kallad punktskatt, det vill säga skatt som tas ut för särskilt utvalda varor, den variant av skattekonstruktion som kan ge önskad styrning. Utredningen anser att en kemikalieskatt bör utformas som en punktskatt. Andra varianter av skatter är enligt utredning- ens bedömning inte möjliga eller lämpliga. Mervärdesskatte- systemet är inte möjligt att använda för att uppnå den önskvärda styrningen. Mervärdesskattesystemet är harmoniserat inom EU

195

Val av styrmedel

SOU 2015:30

och bygger bl.a. på principen att medlemsstaterna ska fastställa en generell skattesats som tillämpas för flertalet varor. Medlems- staterna har möjlighet att införa lägre skattesatser för särskilda kategorier av varor. Det är dock inte möjligt att ha högre skattesats än den generella skattesatsen för vissa varor. Därmed är mervär- desskattesystemet inte möjligt att använda som styrmedel i detta sammanhang. Inkomstskatt är enligt utredningens bedömning inte lämpligt att använda som styrmedel. Det är tveksamt om ändringar inom inkomstskattesystemet skulle kunna leda till den styrning som är önskvärd.

Inom EU tillämpas harmoniserade bestämmelser om punktskatt för vissa varugrupper. De harmoniserade bestämmelserna tillämpas för alkohol och alkoholdrycker som omfattas av direktiv 92/83/EEG1 och 92/84/EEG2, tobaksvaror som omfattas av direk- tiv 2011/64/EU3 samt energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG4. För dessa varugrupper har meddelats gemensamma bestämmelser i det så kallade punktskattedirektivet, direktiv 2008/118/EG5. Av artikel 1.3 i punktskattedirektivet följer att medlemsstaterna får påföra skatter på andra produkter än de varor som omfattas av punktskattedirektivets tillämpning. Påför- ande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater. Det är således inte tillåtet att införa nationella punktskatter som innefattar gränskontroller vid gräns mellan två medlemsstater. Det är inte heller tillåtet att kräva att redovisning och betalning av skatten ska ske i samband med att varorna passerar gränsen mellan två medlemsstater.

Punktskatter kan utformas på en rad olika sätt. I kapitel 12 identifieras och diskuteras fyra olika tänkbara skattekonstruktioner för en kemikalieskatt. I kapitel 11 redovisas exempel på kemikalie- skatter som har visat sig vara effektiva. Kemikalieskatter ger en styrning av marknaden utan att ett oönskat ämne behöver för-

1Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.

2Rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker

3Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror.

4Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.

5Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG.

196

SOU 2015:30

Val av styrmedel

bjudas. När det gäller kemikalier är det fördel att hela grupper av ämnen kan beskattas utan att varje specifikt ämnes hälso- och mil- jöeffekter utreds i detalj vilket i regel är ett krav innan ett ämne kan förbjudas. Nackdelen med skatter är att de innebär administrativa kostnader för företag och myndigheter.

10.3Avgift

Det finns i dag en rad olika avgifter inom miljö- och kemikaliepoli- tiken. Skillnaden mellan skatter och avgifter är enligt regerings- formen med förarbeten att skatt betalas till det allmänna utan direkt motprestation, medan en avgift däremot motsvaras av en direkt motprestation från statens sida.6 Vanligt förekommande är avgifter för tillsyn, kontroll eller tillstånd. Avgiftens storlek är då kopplad till en myndighets kostnad för att exempelvis utföra tillsyn, kontroll eller att ta beslut om tillstånd. En viktig skillnad mellan avgift och skatt är att regeringen kan delegera viss beslutanderätt gällande avgifter till en myndighet medan skatter alltid måste beslutas av riksdagen.

I princip skulle en kemikalieavgift på konsumentvaror ha samma styreffekt som en kemikalieskatt. De som ska betala avgiften behöver dock kompenseras med någon form av motprestation från statens sida. Syftet i detta fall är inte att finansiera tillsyn, kontroll, utfärdande av tillstånd eller dylikt utan endast att minska använd- ningen av vissa kemikalier i konsumentvaror. Utredningen bedömer därför att det inte finns någon lämplig motprestation att koppla till en avgift vilket innebär att det inte är aktuellt att använda sig av en avgift för att minska innehållet av farliga kemi- kalier i konsumentvaror.

10.4Subventioner

Ett vanligt styrmedel inom miljöområdet är subventioner. Det kan innebära alltifrån stöd till forskning om grön kemi till investerings- stöd till miljövänlig produktion. Utredningens uppdrag är dock att

6 ESV 2004:17. Att avgränsa avgifter.

– Kartläggning och probleminventering

197

Val av styrmedel

SOU 2015:30

styra bort varor från marknaden som kan avge farliga ämnen snarare än att gynna de mindre farliga alternativen.

Det är förstås tänkbart att rikta en generell subvention till de varor som inte innehåller farliga kemikalier men det riskerar att bli en mycket dyr lösning. Sammantaget bedömer utredningen att subventioner av varor som inte avger farliga kemikalier till människors vardagsmiljö inte är en intressant lösning.

10.5Pantsystem

Pantsystem används i dag exempelvis för vissa aluminiumburkar, glasflaskor samt PET-flaskor. Detta innebär att ett ekonomiskt incitament skapas för konsumenten att lämna tillbaka tomma dryckesförpackningar för återvinning. Syftet är att ta om hand om uttjänta förpackningar för att spara material och energi. Pantsystem är lämpliga att använda om syftet är att ta vara på en förbrukad vara istället för att denna hamnar i soporna.

Utredningens inriktning är att styra bort konsumentvaror från marknaden som avger farliga ämnen till människors vardagsmiljö under själva användningsfasen. Att införa ett pantsystem skulle i första hand skapa incitament att lämna in uttjänta varor till återvin- ning, men endast ge svaga incitament till att få bort varor som inne- håller farliga ämnen från marknaden.

Då pantsystem både är dyra att införa och driva och ett sådant system i liten utsträckning skulle bidra till att lösa det aktuella pro- blemet bedömer utredningen att pantsystem inte är ett intressant alternativ.

10.6Producentansvar

Producentansvar innebär att de som tillverkar, importerar eller för in varor från andra EU-länder åläggs att samla in de uttjänta varorna för återvinning efter att de är uttjänta. Exempelvis finns det i dag producentansvar för returpapper, förpackningar av glas, metall och plast, elektriska och elektroniska produkter. Företagen åläggs att själva eller genom medlemskap i särskilda insamlings- bolag bygga upp ett nationellt system för insamling och åter- tagande. Syftet med producentansvaret är att skapa en hög återvin-

198

SOU 2015:30

Val av styrmedel

ningsgrad samt att säkerställa att farligt avfall tas om hand på ett betryggande sätt. Producentansvaret påverkar inte kemikalieinne- hållet på de varor som sätts ut på marknaden. Detta eftersom före- tagens avgifter till de gemensamägda insamlingsbolagen, såsom exempelvis Elkretsen, inte är differentierade utifrån kemikalieinne- håll. Normalt sett är avgifterna differentierade utifrån typ av vara och vikt.

En möjlig åtgärd skulle vara att lagstifta om att insamlings- bolagen var tvungna att differentiera sina avgifter från företagen efter kemikalieinnehåll. Fördelen med ett sådant system skulle vara att utgå från ett redan existerande system. En nackdel med den lösningen är att insamlingsbolagen är privata aktörer som har utformat sina taxor till medlemsföretagen utifrån vilka företags- ekonomiska kostnader och intäkter de har för respektive insamlings- kategori. Att kräva differentiering utefter kemikalieinnehåll skulle inte ligga i linje med det nuvarande systemet. En annan nackdel är att det skulle vara svårt att följa upp systemet eftersom genom- förandet av systemet ligger på privata aktörer. Naturvårdsverket som är den myndighet som följer upp producentansvarssystemet får i dag en mycket begränsad information från insamlingsbolagen. Sammantaget bedömer utredningen att systemet för producent- ansvar syftar till att minska mängden uttjänta varor som går till deponi och avfallsförbränning istället för att återvinnas eller tas om hand som farligt avfall. Då utredningens inriktning är att fasa ut varor som avger farliga ämnen till människors vardagsmiljö kommer ett producentansvarssystem in i ett för sent stadium i varans livs- cykel. Sammantaget bedömer utredningen att ett utvecklat producentanasvar inte är ett lämpligt styrmedel.

10.7Handels- och certifikatsystem

Handelssystem är ovanliga. Sverige är anslutet till EU:s system för handel med utsläppsrätter som används för att begränsa utsläppen av koldioxid. Systemet omfattar aktörer som exempelvis industrier och kraftbolag som får sig tilldelat en viss mängd utsläppsrätter. I dag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 760 finns i Sverige. Många anläggningar finns inom energi-

199

Val av styrmedel

SOU 2015:30

intensiv industri och energiproduktion. Från år 2012 ingår även de flygoperatörer som flyger i EU.

Principen för EU:s handelssystem är att utsläppen begränsas genom att en övre gräns sätts för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns kallas

”utsläppstak” och kommer att sänkas successivt för att på så sätt minska utsläppen. Utsläppstaket beslutas av Europeiska kommiss- ionen. Nuvarande utsläppstak innebär att utsläppen från berörda företag ska minska med 21 procent till år 2020 (jämfört med 2005).7

De företag som släpper ut mindre koldioxid än de har utsläpps- rätter för kan sälja vidare dessa på den europeiska börsen för utsläppsrätter. De företag som vill släppa ut mer måste istället köpa ytterligare utsläppsrätter.

Ett liknande system finns i Sverige och Norge, det så kallade Elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnads- effektivt sätt.

Båda dessa handelssystem bygger på förutsättningarna att energianläggningar och industrier är stationära verksamheter med en kontinuerlig verksamhet som inte ändrar sig från dag till dag. Import, införsel och tillverkning av konsumentvaror som avger farliga kemikalier till människors vardagsmiljö är en verksamhet som omfattar tusentals aktörer och dessa aktörer är inte desamma över tiden.

Utredningens bedömning är att handelssystem inte skulle vara ett lämpligt styrmedel för att lösa problemet med konsumentvaror som avger farliga ämnen till människors hemmiljö. Dessutom bedömer utredningen att ett handelssystem skulle innebära en all- deles för stor administrativ överbyggnad för att vara ett lämpligt styrmedel.

7 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Utslappshandel/

200

SOU 2015:30

Val av styrmedel

10.8Förbud av ämnen på EU-nivå

Ett sätt att bli av med farliga ämnen i konsumentvaror är att för- bjuda användningen och förekomsten av dem i varor som tillverkas och säljs inom EU. Fördelen med ett förbud på EU-nivå är att det får genomslag i alla EU-länder samtidigt vilket leder till att till- verkare över hela världen får starka incitament att anpassa sig.

Även om genomslagskraften för ett sådant styrmedel är stort så har alternativet nackdelar. Ett problem är att Sverige inte har egen rådighet över förbud på EU-nivå. Tvärtom är Sverige bara ett av 28 länder i EU och kan inte försäkra sig om att vissa ämnen förbjuds även om vi satsar stora utrednings- och förhandlingsresurser för att få igenom våra förslag. Generellt sett krävs det mycket omfattande dokumentation för att få ett ämne förbjudet inom EU och varje ämne måste utredas för sig. Detta innebär ett problem då det exempelvis finns närmare 350 kända flamskyddsmedel på mark- naden. Ett annat problem är tidsaspekten. Eftersom RoHS- direktivet8 endast uppdateras med oregelbundna mellanrum, en sådan uppdatering precis håller på att slutförhandlas samtidigt som implementerandet av nya förbud av ämnen i regel tar flera år så skulle det ta mellan åtta och tio år innan ett sådant styrmedel ger effekt på marknaden.

För byggvaror har de enskilda länderna större möjligheter att införa egna nationella begränsningar. Se avsnitt 10.7.2.

Sammantaget bedömer utredningen att förbud på EU-nivå är ett intressant styrmedel att analysera vidare i konsekvensanalysen som alternativ eller komplement till en skatt på viss elektronik.

10.9Svenskt förbud av ämnen

EU:s kemikaliepolitik är harmoniserad vilket innebär att det i regel inte är tillåtet för enskilda länder att införa egna kemikalie- regleringar i form av förbud eller användningsrestriktioner. Detta gäller särskilt för totalharmoniserade produktområden som lek- saker, elektronik och kosmetika. Danmark beslöt år 2012 att införa ett nationellt förbud mot ftalaterna DEHP, DBP, DIBP och BBP i

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

201

Val av styrmedel

SOU 2015:30

konsumentprodukter men fick under sommaren 2014 riva upp detta beslut efter påtryckningar från EU-kommissionen.9 Utred- ningen bedömer därför att det inte är framkomligt att föreslå nat- ionella regleringar för ovanstående varugrupper.

Dock finns det en del varuområden som inte är lika reglerade eller där det tvärtom finns ett nationellt utrymme att föreslå nat- ionella regler. Ett sådant område är byggvaruområdet. Inom bygg- varuområdet finns det väldigt få gemensamma regler inom EU för kemikalier och flera EU-länder har egna kemikalieregleringar av byggvaror. Kemikalieinspektionen föreslog i december 2014 att Sverige borde införa nationella regler för begränsning av emissioner till inomhusmiljön av skadliga ftalater från byggmaterial.10

Utredningen bedömer att det inte är möjligt att införa nationella kemikalieregler för exempelvis elektronik men att det vore fullt möjligt att införa sådana regler för byggvaror. Utredningen kom- mer därför att ta med begränsningar av emissioner av skadliga ftalater från byggmaterial i konsekvensutredningen som alternativ eller komplement till en skatt på golv m.m. av PVC.

10.10 Information till konsumenter

Ett vanligt styrmedel inom kemikaliepolitiken är information. Information om konsumentvaror som innehåller farliga kemikalier förekommer i flera olika former, exempelvis:

Information till konsumenter via myndigheters hemsidor, informationsmaterial och liknande.

Larm om farliga kemikalier från myndigheter eller miljöorgani- sationer som sprids via media.

Krav på märkning eller annan information till konsumenten vid köptillfället.

Fördelen med ökad information är att konsumenten kan göra ett mer informerat val och därigenom undvika att köpa varor som

9http://www.euractiv.com/sections/health-consumers/denmark-scraps-planned-ban- phthalate-chemicals-303241

10Kemi Rapport 7/14. Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. Rapport från ett regeringsuppdrag. Sundbyberg 2014.

202

SOU 2015:30

Val av styrmedel

innehåller farliga kemikalier. Detta kan i bästa fall leda till att efter- frågan på varan sjunker så mycket att tillverkaren tvingas se över dess innehåll.

Erfarenheten visar dock att konsumenterna har mycket svårt att ställa kemikaliekrav då de gör sina inköp. Det krävs ofta en hög kunskapsnivå om kemiska ämnen och dess effekter för att över- huvudtaget veta vilka kemikalier som bör undvikas av hälsoskäl, det är en mycket liten andel av befolkningen som kan relatera till begrepp som ”additivt tillsatta flamskyddsmedel” eller ”kortkedjiga ftalater”. Det andra problemet är att även om konsumenten har läst på om dessa ämnens negativa effekter så kommer denne finna att information om dessa ämnens förekomst saknas på de varor som ska inhandlas. Det har genom åren visat sig vara svårt att få handlare och tillverkare att frivilligt märka sina produkter med varningstexter. Detta innebär att konsumenten i regel inte får någon information om att en viss vara innehåller farliga kemikalier. I Reach-förordningen11 har dock införts bestämmelser som innebär att en konsument har rätt att få veta om en vara innehåller ett ämne som finns med på kandidatförteckningen.12 Problemet är att den som säljer varan har 45 dagar på sig att få fram informationen till konsumenten. En så lång tid har den vanlige konsumenten knapp- ast tid att vänta. Sverige har små möjligheter att gå före övriga EU- länder i detta avseende eftersom frågan redan är reglerad gemen- samt. Skulle kraven på information skärpas, till exempel genom krav på att allt kemikalieinnehåll ska framgå av produktens för- packning, skulle fortfarande problemet kvarstå att majoriteten av befolkningen har för svaga kemikaliekunskaper för att kunna tolka en sådan innehållsförteckning.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att ökad information till konsumenter inte kommer att vara ett tillräckligt effektivt styrmedel i detta sammanhang.

11Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

12Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande som publicerats i enlighet med artikel 59.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

203

Val av styrmedel

SOU 2015:30

10.11 Miljömärkning

Ett vanligt styrmedel inom kemikaliepolitiken är miljömärkning. Fördelen med miljömärkning är att den kan öka efterfrågan på mer miljöanpassade alternativ. Svenska staten är tillsammans med andra länder med och driver två stora miljömärkningar: Svanen-märk- ningen som drivs på nordisk nivå samt EU-blomman. Det finns även andra system som exempelvis TCO Certified som driver på elektronikbranschen i en mer miljöanpassad och arbetsmiljöanpas- sad riktning.

Nackdelen med miljömärkning är att dessa system inte ger kon- sumenten någon vägledning om vilka varor som innehåller de mest farliga kemikalierna. Då utredningens inriktning är att styra bort konsumentvaror från marknaden som avger farliga ämnen till män- niskors vardagsmiljö så lämpar sig miljömärkning dåligt. Utred- ningens bedömning är därför att miljömärkning visserligen är bra och att Sverige ska fortsätta sitt engagemang i de ovan nämnda miljömärkningssystemen men att miljömärkning som styrmedel inte är effektivt för att nå denna utrednings syfte.

10.12 Offentlig upphandling

Miljökrav i offentlig upphandling kan många gånger vara ett lämp- ligt styrmedel för att välja bort varor som innehåller farliga kemi- kalier. Denna utredning inriktar sig dock i första hand på privat- konsumenters inköp av varor varför miljökrav i offentlig upphand- ling inte är rätt styrmedel i detta sammanhang.

10.13Marknadskontroll – åtgärder riktade mot förekomst av redan förbjudna ämnen

Det finns en rad begränsningar och förbud av farliga ämnen i kon- sumentvaror. Vilka ämnen som är begränsade eller förbjudna varie- rar mellan olika varugrupper. För exempelvis leksaker finns det ett stort antal ämnen som är begränsade eller förbjudna. Då de begränsningar och förbud som finns inte alltid efterlevs är det mycket viktigt att upprätthålla en fungerande tillsyn och mark- nadskontroll.

204

SOU 2015:30

Val av styrmedel

Marknadskontrollen består av flera delar och sanktionsmöjlig- heter som diskuteras nedan.

10.13.1 Olika ansvar för olika aktörer enligt produktdirektiv

För vissa varugrupper finns det harmoniserade så kallade produkt- direktiv inom EU. Dessa direktiv kan avse även andra krav än kemikaliekrav. Två exempel på harmoniserade produktdirektiv som innehåller kemikaliekrav är RoHS-direktivet13 och leksaksdirek- tivet14. I dessa direktiv har de aktörer som medverkar till att pro- dukterna sätts ut på marknaden tilldelats olika roller och ansvar. Bestämmelserna följer i stort samma uppbyggnad. Direktiven ställer upp olika krav för tillverkare, importör och distributör.

Tillverkaren har bland annat följande ansvar. Tillverkaren ska se till att produkterna har konstruerats och tillverkats enligt de krav som gäller. Tillverkaren ska upprätta erforderlig dokumentation och låta utföra tillverkningskontroll. Tillverkaren ska upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och märka produkten med CE-märkning.

Vid tillämpningen av produktdirektiven ska produkter som är CE-märkta presumeras uppfylla de krav som ställs i direktiven. Om en produkt är CE-märkt och det även i övrigt framstår som att tillverkaren har fullgjort sina skyldigheter bör efterföljande aktörer i kedjan således kunna förlita sig på att produkten uppfyller de krav som ställs.

Importör är den som köper produkten från ett land utanför EU för försäljning till företag eller konsument. Importören har bland annat följande ansvar. Importören ska se till att tillverkaren har fullgjort sitt ansvar om bedömning av överensstämmelse, att till- verkaren upprättat teknisk dokumentation, att tillverkaren CE- märkt produkten och att produkten åtföljs av erforderlig doku- mentation. Om en importör anser eller har skäl att anta att en produkt inte överensstämmer med kraven ska importören informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.

13Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

14Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.

205

Val av styrmedel

SOU 2015:30

Importören ska i sådana fall inte tillhandahålla produkten på mark- naden förrän den överensstämmer med kraven.

Distributör är den som köper produkten i Sverige eller annat EU-land för försäljning till företag eller konsument. Distributören har bland annat följande ansvar. Distributören ska se till att kon- trollera att produkten är CE-märkt och åtföljs av erforderliga dokument på ett språk som kan lätt kan förstås av konsumenterna samt att tillverkaren och importören har uppfyllt sina krav. Om en distributör anser eller har skäl att anta att en produkt inte överens- stämmer med kraven ska distributören informera tillverkaren eller importören och marknadskontrollmyndigheterna om detta. Distri- butören ska i sådana fall inte tillhandahålla produkten på mark- naden förrän den överensstämmer med kraven.

Importör eller distributör ikläder sig i vissa fall samma ansvar som en tillverkare. Så är fallet om de släpper ut produkter på mark- naden i eget namn eller under eget varumärke eller om de ändrar en produkt på ett sådant sätt att överensstämmelse med kraven kan påverkas.

För såväl tillverkare, importör som distributör gäller att de är skyldiga att omedelbart vidta korrigerande åtgärder för att få en produkt att överensstämma med kraven om de har skäl att anta att en produkt som de tillhandahållit på marknaden inte överensstäm- mer med kraven. Om nödvändigt ska de dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden. De ska omedelbart underrätta behörig myndighet och lämna detaljerade uppgifter om den bristande över- ensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

10.13.2Kontroll av tillverkare vad avser förbjudna ämnen i varor

Till den del konsumentvaror som säljs i Sverige också tillverkas i Sverige kan Kemikalieinspektionen bedriva tillsyn av tillverkningen och kontrollera att varorna inte innehåller förbjudna ämnen. Utredningen bedömer att kontrollen av inhemska tillverkare fun- gerar väl i dag. Flertalet av de konsumentvaror som säljs i Sverige tillverkas dock i andra delar av världen. Om varorna tillverkas utom- lands har Kemikalieinspektionen inte möjlighet att genomföra kontroll hos tillverkaren av om varorna innehåller förbjudna ämnen. För att säkerställa att sådana varor inte innehåller förbjudna

206

SOU 2015:30

Val av styrmedel

ämnen är det viktigt att marknadskontrollen fungerar i de efter- följande leden i kedjan.

10.13.3Kontroll av importörer och distributörer vad gäller CE-märkning och dokumentation m.m.

Som framgår ovan ska importör och distributör bevaka att tillver- kare i andra delar av världen har följt de krav som gäller. En importör har ansvar att se till att tillverkaren fullgjort sina skyldig- heter avseende dokumentation och CE-märkning m.m. En distri- butör har ansvar att kontrollera att produkterna är CE-märkta och åtföljda av erforderlig dokumentation. Vare sig importör eller distributör får således tillhandahålla varor på marknaden som sak- nar CE-märkning och/eller erforderlig dokumentation.

Kemikalieinspektionen utövar tillsyn och kontroll över att svenska importörer och distributörer uppfyller dessa förpliktelser vad avser de kemikaliekrav som gäller för produkterna.

Kraven i leksaksdirektivet15 är genomförda i Sverige genom lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. Om leksaker saknar CE-märk- ning kan säljaren påföras sanktionsavgift enligt 32 § i nämnda lag. Sådan sanktionsavgift prövas av förvaltningsrätt efter ansökan av tillsynsmyndighet. Det är Kemikalieinspektionen som utövar marknadskontroll vad avser leksakers kemiska egenskaper.

Kraven i RoHS-direktivet16 är genomförda i Sverige genom för- ordningen (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Om sådan utrustning saknar CE-märkning kan säljaren påföras miljösanktionsavgift enligt förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Sådan miljösanktionsavgift är en administ- rativ påföljd som beslutas av Kemikalieinspektionen och den ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

15Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet.

16Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

207

Val av styrmedel

SOU 2015:30

10.13.4Kontroll av importörer och distributörer vad gäller förekomst av förbjudna ämnen i produkterna

Det förekommer att produkter innehåller förbjudna ämnen trots att de är försedda med CE-märkning och åtföljda av dokumentat- ion som förespeglar att produkterna uppfyller alla krav. Importör eller distributör av sådana produkter har många gånger ingen anledning att anta att produkterna skulle innehålla förbjudna ämnen. Som framgår ovan ska produkter som är CE-märkta pre- sumeras uppfylla de krav som ställs i direktiven.

I de fall importör eller distributör tillhandahåller CE-märkta produkter som visar sig innehålla förbjudna ämnen kan det således vara svårt att påvisa att importören eller distributören varit oaktsam eller haft uppsåt avseende överträdelsen av förbudet mot förekomst av dessa ämnen. Om varorna tillverkats utomlands kan det följakt- ligen vara svårt att döma någon till straffansvar för överträdelse av förbudet.

Först om en importör eller distributör anser eller har skäl att anse att en produkt innehåller förbjudna ämnen torde det vara möjligt att döma importör eller distributör till straffansvar för före- komsten av förbjudna ämnen i produkt som de tillhandahåller.

Det har under utredningens arbete diskuterats om det vore möjligt att införa nya bestämmelser som innebär att den som till- handahåller produkter som innehåller förbjudna ämnen skulle kunna påföras miljösanktionsavgift enligt samma modell som gäller vid överträdelse av krav på CE-märkning. Avgiften skulle i sådant fall alltså tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Utredningen har dock stannat för att en sådan lösning inte passar för att beivra förekomsten av förbjudna ämnen i konsumentvaror. Mot bakgrund av hur produktdirektiven utformats med uppdelning i olika roller och ansvar är det rimligt att importörer och distributörer inte kan ställas till ansvar med anledning av att produkter innehåller förbjudna ämnen annat än i de fall de haft skäl att ifrågasätta CE-märkning, dokumentation eller andra uppgifter om att varorna uppfyller kraven.

För att skydda konsumenter från konsumentvaror som inne- håller förbjudna ämnen är det enligt utredningens uppfattning vik- tigt att marknadskontrollen är väl utbyggd och fungerande. Även om det inte alltid är möjligt att ställa någon till ansvar för brott

208

SOU 2015:30

Val av styrmedel

med anledning av att produkter innehåller förbjudna ämnen är det viktigt att myndigheterna genomför ett stort antal kontroller av produkters innehåll. En omedelbar konsekvens av att det vid kon- troll konstateras att viss produkt innehåller förbjudna ämnen är att den marknadsaktör som tillhandahållit produkten inte kan fortsätta att tillhandahålla sådana produkter på marknaden förrän de över- ensstämmer med kraven. Om så ändå skulle ske riskerar marknads- aktören att fällas till ansvar för brott.

Kontroller där det konstateras att produkter innehåller för- bjudna ämnen kommer att leda till att importörer och distributörer behöver vidta åtgärder för framtiden. Det kan vara fråga om att upphöra med försäljning av produkter av visst slag eller från viss tillverkare. Det kan handla om att förmå tillverkaren att ändra pro- duktens sammansättning. Det kan handla om att göra egna kon- trollmätningar för att förvissa sig om att produkten inte längre innehåller förbjudna ämnen.

En tillsynsmyndighet kan lägga försäljningsförbud för produk- ter som inte följer kraven om inte berörda företag frivilligt upphör med försäljningen. En tillsynsmyndighet kan också kräva att pro- dukter återkallas eller dras tillbaka från marknaden. Dessa åtgärder kan innebära stora kostnader för företagen genom uteblivna intäkter från försäljning av varorna, kostnader för ersättning och returer av varor, risk för badwill för företaget, osv. Åtgärderna är många gånger väl så kännbara som straff eller annan påföljd.

10.13.5 Rapex

Rapex är ett offentligt och bildbaserat informations- och varnings- system som EU:s medlemsstater och institutioner använder för att informera varandra om produkter med allvarliga risker. Varje vecka upprättas en rapport med de senaste varningarna. Medlemsstaternas myndigheter som arbetar med produktsäkerhet för konsumenter är skyldiga att rapportera till EU-kommissionen om det finns pro- dukter med allvarliga säkerhetsrisker på marknaden som man har vidtagit åtgärder mot. Konsumentverket är Sveriges kontaktpunkt för Rapex. Risker med produkter som rapporteras är bland annat kvävning, kemisk risk, brännskador, inre eller yttre skador, elektriska stötar, hörselskador, skador på ögon och dödsfall. Kemi-

209

Val av styrmedel

SOU 2015:30

kalieinspektionen får notifikationer löpande om vilka varor som har rapporteras till Rapex.

10.13.6Sammanfattande analys – Marknadskontrollen har en viktig roll att fylla

Utredningens bedömning är att det går att minska förekomsten av förbjudna ämnen i elektronik och leksaker genom en mer aktiv och systematisk marknadskontroll. En sådan marknadskontroll kräver betydligt större resurser än den har i dag. Utredningen föreslår en utbyggd marknadskontroll med ett ökat antal kemiska analyser av varor. En ökad marknadskontroll bedöms leda till fler välunder- byggda åtalsanmälningar och fler fall där produkter inte får säljas respektive återkallas eller dras tillbaka från marknaden. En ökad marknadskontroll kan också leda till fler anmälningar till Rapex. Sammantaget kommer detta leda till att marknadsaktörerna bygger upp bättre system för varukontroll vilket i sin tur kommer leda till att antalet varor på marknaden som innehåller förbjudna ämnen sjunker.

10.14 Val av styrmedel

Utredningens bedömning är att kemikalieskatter, ytterligare för- bud inom EU av farliga ämnen i elektronik samt ökad marknads- kontroll kan vara lämpliga styrmedel eller åtgärder för att nå syftet minskad förekomst av farliga flamskyddsmedel i viss elektronik. Dessa styrmedel analyseras närmare i konsekvensanalysen i kapitel 7.

För att uppnå en minskning av ftalater i golv m.m. av PVC bedöms en kemikalieskatt eller ett nationellt förbud av vissa ftalater i byggvaror vara lämpliga styrmedel. Dessa styrmedel analyseras närmare i konsekvensanalysen i kapitel 8.

210

11Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge

11.1Inledning

I detta kapitel redovisas ett eller två exempel på olika kemikalie- skatter för var och en av de fyra tänkbara skattekonstruktioner som diskuteras i kapitel 12.

11.2Exempel på skatt på kemiska produkter – skatt på lösningsmedel i Danmark och Norge

Ett exempel på skatt på kemiska produkter är skatten på kemikali- erna trikloreten1, TRI, och tetrakloretylen2, PER, i Danmark och Norge.3

De två kemikalierna TRI och PER är skadliga för människors hälsa. Vid olika former av exponering av dessa kemikalier kan pro- blem med lever och tarmar uppstå och det finns starka misstankar om att ämnena är cancerframkallande. Dels innebär hög använd- ning av ämnena en arbetsmiljörisk, dels finns även stora risker med utsläpp då båda kemikalierna lätt passerar genom olika jordlager och snabbt når grundvattnet4. TRI har haft en rad olika använd- ningsområden exempelvis som lösningsmedel i metallindustri.

1Trikloreten benämns även trikloretylen.

2Tetrakloreten benämns även Perkloretylen.

3Ramböll 2012. Hur väl fungerar miljöskatter inom kemikalieområdet? – Effekter av miljö- skatter på växtskydd och klorerade lösningsmedel i Sverige, Danmark, Norge och Frankrike. Rapport på uppdrag åt Kemikalieinspektionen.

4Watts, P. (2006). Tetrachlorethylene – Concise International Chemical Assessment Document 68. Geneve: World Health Organization.

211

Effekter av kemikalieskatter i Sverige, Danmark och Norge

SOU 2015:30

PER har haft liknande användningsområden men på senare år har dock användningen främst förekommit i kemtvättar som använder äldre teknik.

11.2.1Danmark – låg skatt på TRI och PER

I Danmark infördes år 1996 en skatt på tre typer av klorera