En kommunallag för framtiden
Del A
Slutbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden
Stockholm 2015
SOU 2015:24
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon:
Webbplats: fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Martin Nordström.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN
ISSN
Till statsrådet Ardalan Shekarabi
Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå en modernisering av kommunallagen (1991:900).
Departementsrådet Johan Höök utsågs samma dag som särskild utredare.
Den 7 december 2012 förordnades som experter i utredningen ämnesrådet Anna Barklund, Utbildningsdepartementet, avdelnings- juristen Ingrid Brännare, Statens skolinspektion, departementsrådet Klara Cederlund, Finansdepartementet, enhetschefen Peter Delden, Konkurrensverket, kammarrättsrådet Eva Edwardsson, Kammar- rätten i Stockholm, departementssekreteraren Johan Fallenius, Miljödepartementet, verksjuristen Georg Lagerberg, Socialstyrelsen, förbundsjuristen Helena Linde, Sveriges Kommuner och Landsting, projektledaren Anna Lindström, Sveriges Kommuner och Lands- ting, professorn Olle Lundin, Uppsala universitet, ämnesrådet Kent Löfgren, Socialdepartementet, kanslirådet Eva Melander, Finans- departementet, ämnessakkunnige Roger Molin, Socialdepartementet, professorn Stig Montin, Göteborgs universitet, regiondirektören Barbro Naroskyin, Östergötlands läns landsting, rättssakkunnige Mats Rundström, Socialdepartementet, departementssekreteraren Stefan Sagebro, Näringsdepartementet, kommundirektören Anna Sandborgh, Karlstads kommun, departementssekreteraren Sara Sandelius, Socialdepartementet och rättssakkunnige Carl Wetter, Justitiedepartementet. Den 22 april 2013 förordnades rättssak- kunnige Håkan Eriksson att vara expert i utredningen från och med den 23 april 2013. Den 25 juni 2013 entledigades ämnesrådet Anna Barklund, ämnessakkunnige Roger Molin, rättssakkunnige Mats Rundström, departementssekreteraren Sara Sandelius, avdelnings- juristen Ingrid Brännare och verksjuristen Georg Lagerberg från sina uppdrag som experter från och med den 1 juli 2013. Samma dag förordnades f.d. kammarrättslagmannen Christer Sjödin och kansli-
rådet Johanna Möllerberg Nordfors, Socialdepartementet, som experter. Den 2 december 2013 förordnades kanslirådet Björn Räftegård, Justitiedepartementet, och ämnesrådet K A Stefan Svensson, Socialdepartementet, som experter. Den 3 mars 2014 entledigades departementssekreteraren Johan Fallenius från sitt upp- drag som expert i utredningen. Samma dag förordnades departe- mentssekreteraren Johan Karlander som expert. Den 26 augusti 2014 förordnades departementssekreteraren Mårten Hyltner, Näringsdepartementet, som expert i utredningen under Stefan Sagebros föräldraledighet från och med den 18 september 2014 och tills vidare, dock längst till och med den 28 februari 2015. Departementssekreteraren Niklas Ridoff, Finansdepartementet, förordnades som expert i utredningen från och med den 11 novem- ber 2014 i stället för Johan Karlander.
Som ledamöter i en till utredningen knuten parlamentarisk referensgrupp förordnades den 7 december 2012 Carina Adolfsson Elgestam, Socialdemokraterna, Jörgen Hellman, Socialdemokraterna, Lena Micko, Socialdemokraterna, Mats Einarsson, Vänsterpartiet, Thoralf Alfsson, Sverigedemokraterna, Joakim Larsson, Miljöpartiet de gröna, Eva Nypelius, Centerpartiet, Anders Sellström, Krist- demokraterna, Ewa Thalén Finné, Moderata Samlingspartiet, Gustav Nilsson, Moderata Samlingspartiet, och Pernilla Wikström Pehrson, Folkpartiet Liberalerna. Den 3 mars 2014 entledigades Eva Nypelius från hennes uppdrag och samma dag förordnades Peter Helander, Centerpartiet, som ledamot. Thoralf Alfsson ent- ledigades från hans uppdrag den 12 maj 2014 och samma dag för- ordnades Jonas Åkerlund, Sverigedemokraterna, som ledamot.
Utredningen har också haft en referensgrupp för organisationer och näringsliv knuten till sig.
Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med den 16 november 2012 jur. kand. Susanne Ritseson. Kammarrätts- assessorn Annika Rudestad anställdes från och med den 15 oktober 2012 som sekreterare i utredningen. Från den 5 december 2012 till den 31 december 2013 har utredaren vid Statskontoret Jonas Widell deltagit i utredningens arbete som stabsbiträde. Vidare anställdes rättssakkunnige Mats Rundström som sekreterare från och med den 1 augusti 2013. Slutligen anställdes jur. stud. Linnéa Wisell från den 20 oktober till den 30 november 2014 som biträdande utred- ningssekreterare.
Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden.
Den 28 juni 2013 överlämnade utredningen sitt delbetänkande
Privata utförare – kontroll och insyn, SOU 2013:53.
Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet, En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24.
Stockholm i mars 2015
Johan Höök
/Susanne Ritseson
Annika Rudestad
Mats Rundström
Innehåll
1.2Förslag till lag (2017:000) om försöksverksamhet med
majoritetsstyre ....................................................................... |
1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om
kommunala indelningsdelegerade ......................................... |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om
kommunala folkomröstningar .............................................. |
|
1.5 Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)........... |
1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd
mot olyckor............................................................................ |
1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser .................. |
|
1.8 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804) .... |
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder
7
Innehåll |
SOU 2015:24 |
1.12Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på
8
SOU 2015:24 Innehåll
4.2Vilka roller och värden behöver regleras i
|
kommunallagen? .................................................................... |
|
Roller och värden behöver hanteras tydligare i lagen .......... |
||
|
Del II En tydligare och bättre reglering |
|
|
av den kommunala organisationen |
|
|
||
|
organisation............................................................. |
5.1Utredningens utvärdering av den fria
5.3.7En betydande frihet att själv bestämma sin
9
Innehåll |
SOU 2015:24 |
5.7Tydligare rättsliga förutsättningar för en beställar–
utförarorganisation................................................................ |
5.7.1Klargöra att en
|
möjlig ....................................................................... |
|
Fördelning av ansvar ............................................... |
||
5.8Försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner
5.8.6En försöksverksamhet ska genomföras under
6.5Den egna verksamheten och de privata utförarna bör
behandlas likvärdigt............................................................... |
6.6Programmet ska även omfatta styrning och uppföljning
10
7.3Gemensamma bestämmelser för förtroendevalda och
7.8Rapporten Uppdrag och samspel mellan ledande
politiker och tjänstemän........................................................ |
|
7.9 Den stora omsättningen av kommundirektörer .................. |
11
Innehåll |
SOU 2015:24 |
8.3Förvaltningspolitiska värden påverkar regleringen av
förtroendevalda och anställda ............................................... |
8.4Rollfördelningen mellan de förtroendevalda och de
8.5.1Allt för mycket betraktas som ren
verkställighet ........................................................... |
8.5.2De anställda bör inte ha en i kommunallagen
fastslagen beslutanderätt......................................... |
|
8.6 Anmälningsskyldigheten till nämnderna ............................. |
8.6.1Ett alternativ till att reglera de anställdas
8.6.2Ingen absolut anmälningsskyldighet för
delegationsbeslut..................................................... |
8.6.3Ingen absolut anmälningsskyldighet för beslut
8.9Ingen utökad rätt för anställda att få en avvikande
mening antecknad.................................................................. |
|
8.10 Ett särskilt kapitel om anställda............................................ |
12
9.8Hälften av alla kommuner och landsting har en
13
Innehåll |
SOU 2015:24 |
11.3.2Kommissionens roll och förordningar som
11.4.3Begreppen tjänster av allmänt intresse och
11.4.4 Sociala tjänster av allmänt intresse ......................... |
11.4.5Tjänster som kan vara av allmänt ekonomiskt
14
15
Innehåll |
SOU 2015:24 |
16
SOU 2015:24 Innehåll
17
Innehåll |
SOU 2015:24 |
18
SOU 2015:24 Innehåll
19
Innehåll |
SOU 2015:24 |
|
|
Del V Lagteknisk översyn |
|
18 |
Lagteknisk översyn.................................................... |
649 |
|
18.1 |
Nuvarande struktur ............................................................... |
649 |
|
18.2 |
En ny kommunallag med tydligare och modernare |
|
|
|
struktur |
.................................................................................. |
650 |
18.3 |
En enhetlig struktur i varje kapitel ....................................... |
653 |
|
18.4 |
Vissa mindre ändringsförslag................................................ |
654 |
|
|
18.4.1 Rätt att behålla uppdrag trots flytt ........................ |
655 |
|
|
18.4.2 |
Förtroendeuppdragens upphörande ...................... |
657 |
|
18.4.3 Minimiantal för ersättare i styrelsen ...................... |
658 |
|
|
18.4.4 Andra än förtroendevalda ska få väljas till en |
|
|
|
|
nämndberedning...................................................... |
659 |
|
18.4.5 |
Kommunalförbundens förbundsordningar ........... |
659 |
|
18.4.6 Bättre insyn i årsredovisningen och i |
|
|
|
|
budgetförslaget........................................................ |
660 |
18.5 |
Minskad särreglering i kommunallagen ............................... |
661 |
|
|
18.5.1 Nuvarande bestämmelser om borgarråd................ |
662 |
18.5.2Tillsättning av kommunalråd, landstingsråd och
borgarråd utan förtroendeuppdrag ........................ |
665 |
18.5.3 Vissa borgarrådsbestämmelser ska finnas kvar...... |
668 |
18.5.4Antalet fullmäktigeledamöter i Stockholms
kommun................................................................... |
676 |
18.5.5Särregleringen för Stockholms läns landsting
|
|
slopas........................................................................ |
677 |
18.6 |
Ska regleringen om partssammansatta organ finnas |
|
|
|
kvar? ....................................................................................... |
|
678 |
18.7 |
Terminologin i lagen ............................................................. |
681 |
|
|
18.7.1 |
Den kommunala kompetensen............................... |
682 |
|
18.7.2 Olika personkretsar i lagen..................................... |
686 |
|
|
18.7.3 |
Begreppet föreskrift................................................ |
689 |
|
18.7.4 |
Övriga terminologiska frågor................................. |
691 |
20
SOU 2015:24 |
Innehåll |
18.8 Närmare om de olika kapitlena ............................................. |
697 |
18.8.11 kap. Grunderna för den kommunala
verksamheten ........................................................... |
697 |
18.8.2 2 kap. Kommunala angelägenheter......................... |
698 |
18.8.33 kap. Kommunernas och landstingens
|
|
organisation och verksamhetsformer ..................... |
699 |
|
18.8.4 |
4 kap. Förtroendevalda............................................ |
699 |
|
18.8.5 |
5 kap. Fullmäktige ................................................... |
700 |
|
18.8.6 |
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder...................... |
701 |
|
18.8.7 |
7 kap. Anställda........................................................ |
702 |
|
18.8.8 |
8 kap. Medborgarna................................................. |
703 |
|
18.8.9 |
9 kap. Kommunal samverkan.................................. |
705 |
|
18.8.10 |
10 kap. Överlämnande av kommunala |
|
|
|
angelägenheter ......................................................... |
706 |
|
18.8.11 |
11 kap. Ekonomisk förvaltning............................... |
706 |
|
18.8.12 |
12 kap. Revision....................................................... |
707 |
|
18.8.13 |
13 kap. Laglighetsprövning ..................................... |
707 |
18.9 |
Följdändringar i andra författningar..................................... |
708 |
|
|
|
Del VI Övrigt |
|
19 |
Konsekvenser av förslagen......................................... |
719 |
|
19.1 |
Kraven på konsekvensanalysen ............................................. |
719 |
|
19.2 |
Övergripande konsekvenser av en ny kommunallag ........... |
720 |
|
19.3 |
Organisation och styrning..................................................... |
721 |
19.3.1Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig
organisation.............................................................. |
721 |
19.3.2 Försöksverksamhet med majoritetsstyre ............... |
722 |
19.3.3Programmet för styrning och uppföljning av
|
|
kommunal verksamhet ............................................ |
723 |
19.4 |
Förtroendevalda och anställda .............................................. |
724 |
|
|
19.4.1 |
Direktörens uppgifter ............................................. |
724 |
|
19.4.2 |
Anmälan och delegering.......................................... |
725 |
19.5 |
Breddad rekrytering till bolagsstyrelser ............................... |
726 |
|
19.6 |
726 |
21
Innehåll |
SOU 2015:24 |
19.6.1 |
726 |
|
19.6.2 |
Vägledningsfunktionen........................................... |
728 |
19.7 Laglighetsprövning................................................................ |
728 |
|
19.7.1 |
Den utvidgade talerätten......................................... |
728 |
19.7.2Slopandet av begränsningen av
|
|
laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut ......... |
730 |
|
19.7.3 Information om hur man överklagar |
|
|
|
|
kommunala beslut ................................................... |
730 |
|
19.7.4 |
Omfattningen av kostnadsökningarna .................. |
731 |
19.8 |
Verkställighet av kommunala beslut .................................... |
732 |
|
19.9 |
Kommunala anslagstavlan ..................................................... |
732 |
|
|
19.9.1 |
Anslagstavla på webbplatsen .................................. |
732 |
|
19.9.2 |
Utökad serviceskyldighet ....................................... |
734 |
|
19.9.3 Slopade kungörelser i ortstidning .......................... |
734 |
|
|
19.9.4 |
Övriga angränsande lagändringar........................... |
736 |
19.10 Revisionen.............................................................................. |
737 |
||
19.11 De lagtekniska förslagen ....................................................... |
737 |
||
20 |
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................. |
739 |
|
20.1 |
Förslag till kommunallag ...................................................... |
739 |
|
20.2 |
Förslag till lag om försöksverksamhet med |
|
|
|
majoritetsstyre....................................................................... |
747 |
|
20.3 |
Förslag till övriga lagändringar ............................................. |
748 |
|
21 |
Författningskommentarer........................................... |
749 |
|
21.1 |
Förslaget till kommunallag (2017:000) ................................ |
749 |
|
21.2 |
Förslaget till lagen (2017:000) om försöksverksamhet |
|
|
|
med majoritetsstyre............................................................... |
855 |
|
21.3 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om |
|
|
|
kommunala indelningsdelegerade......................................... |
859 |
|
21.4 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:692) om |
|
|
|
kommunala folkomröstningar .............................................. |
866 |
22
SOU 2015:24 Innehåll
21.5 |
Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808) ....... |
867 |
21.6 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om |
|
|
skydd mot olyckor................................................................. |
868 |
21.7 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om |
|
|
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser .................. |
869 |
21.8 |
Förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen |
|
|
(2006:804)............................................................................... |
874 |
21.9 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:805) om |
|
|
foder och animaliska biprodukter......................................... |
874 |
21.10 Förslaget till lag om ändring i fjärrvärmelagen |
|
|
|
(2008:263)............................................................................... |
875 |
21.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa |
|
|
|
kommunala befogenheter...................................................... |
876 |
21.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1424) om |
|
|
|
kontroll av skyddade beteckningar på |
|
|
jordbruksprodukter och livsmedel........................................ |
878 |
21.13 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen |
|
|
|
(2010:900)............................................................................... |
879 |
21.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om |
|
|
|
brandfarliga och explosiva varor ........................................... |
880 |
21.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:363) om |
|
|
|
kontroll av ekologisk produktion ......................................... |
880 |
21.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:799) om |
|
|
|
sprängämnesprekursorer ....................................................... |
881 |
21.17Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och
länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt |
|
ordningslagen (1993:1617).................................................... |
882 |
Särskilt yttrande .............................................................. |
883 |
Litteratur- och källförteckning ........................................... |
885 |
23
Innehåll |
SOU 2015:24 |
|
Bilagor |
|
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv 2012:105....................................... |
897 |
Bilaga 2 |
Kommittédirektiv 2013:100....................................... |
917 |
Bilaga 3 |
En studie om delegationsordningar .......................... |
925 |
Bilaga 4 |
Organisation och styrning på den lokala |
|
|
samhällsnivån – en forskningsöversikt om |
|
|
förändringar och utvecklingstendenser ....................... |
947 |
Bilaga 5 |
Jämförelsetabell mellan kommunallagen |
|
|
(1991:900) och förslaget till kommunallag.............. |
1021 |
Bilaga 6 |
Jämförelsetabell mellan förslaget till |
|
|
kommunallag och kommunallagen (1991:900) ....... |
1033 |
24
Förkortningar
ABL |
Aktiebolagslagen (2005:551) |
BNP |
Bruttonationalprodukten |
BrB |
Brottsbalken |
EU |
Europeiska unionen |
Fördraget om Europeiska unionens |
|
|
funktionssätt |
FB |
Föräldrabalken |
FL |
Förvaltningslagen (1986:223) |
FPL |
Förvaltningsprocesslagen |
|
(1971:291) |
HFD |
Högsta förvaltningsdomstolen |
HSL |
Hälso- och sjukvårdslagen |
|
(1982:763) |
HVB |
Hem för vård eller boende |
JO |
Riksdagens ombudsmän |
|
(Justitieombudsmannen) |
KL |
Kommunallagen (1991:900) |
LOA |
Lagen (1994:260) om offentlig |
|
anställning |
LOU |
Lagen (2007:1091) om offentlig |
|
upphandling |
LOV |
Lagen (2008:962) om |
|
valfrihetssystem |
LPT |
Lagen (1991:1128) om psykiatrisk |
|
tvångsvård |
25
Förkortningar |
SOU 2015:24 |
LRV |
Lagen (1991:1129) om |
|
rättspsykiatrisk tvångsvård |
LSS |
Lagen (1993:387) om stöd och |
|
service till vissa funktionshindrade |
LVM |
Lagen (1988:870) om vård av |
|
missbrukare i vissa fall |
LVU |
Lagen (1990:52) med särskilda |
|
bestämmelser om vård av unga |
OSL |
Offentlighets- och sekretesslagen |
|
(2009:400) |
PBL |
Plan- och bygglagen (2010:900) |
PuL |
Personuppgiftslagen (1998:204) |
RF |
Regeringsformen |
RO |
Riksdagsordningen (2014:801) |
RÅ |
Regeringsrättens årsbok |
SCB |
Statistiska centralbyrån |
SFS |
Svensk författningssamling |
SGEI |
Ekonomiska tjänster av allmänt |
|
intresse (tjänster av allmänt |
|
ekonomiskt intresse) |
SKL |
Sveriges Kommuner och Landsting |
SKYREV |
Sveriges kommunala yrkesrevisorer |
SoL |
Socialtjänstlagen (2001:453) |
SOU |
Statens offentliga utredningar |
TF |
Tryckfrihetsförordningen |
Vd |
Verkställande direktör |
26
Sammanfattning
Den kommunala verksamheten har förändrats
Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har sam- hället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt lik- som
Omvärldsförändringar och ideologiska ställningstaganden har motiverat kommuner och landsting att i allt större utsträckning reformera sina organisationer. Reformarbetet har inneburit att mål- och resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning, som ett alter- nativ till den traditionella detaljstyrningen av den kommunala verk- samheten. Beställar- och utförarorganisation var under en period intressant. Målstyrningen har även gett upphov till en mer aktiv uppföljning av kommunal verksamhet. Allt mer verksamhet sköts av privata utförare. Den kommunala organisationen kräver i större ut- sträckning anställda med olika former av specialistkompetens.
Kommuner och landsting har flera olika roller. De är ansvariga för centrala välfärdstjänster, myndighetsutövare, samhällsbyggare, arbetsgivare, upphandlare och demokratiska arenor för olika former av beslutsfattande. Kommunallagen ska bidra till att dessa olika roller kan hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Det kan konsta- teras att nuvarande lag reglerar mycket om rollen som demokratisk arena medan frågor om rättssäkerhet och arbetsgivarrollen är mera sparsamt reglerade. Ska kommuner och landsting fungera som attrak- tiva arbetsgivare, attrahera alla de olika professioner som behövs för en kommunal verksamhet och garantera en rättssäker hantering av ärenden behöver lagen stärkas i dessa avseenden.
27
Sammanfattning |
SOU 2015:24 |
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation
Styrelsen har en särställning bland nämnderna genom att den förut- sätts ha en ledande och samordnande roll. Detta kommer till uttryck genom styrelsens särskilda uppgifter i beredningsprocessen, inte minst när det gäller budgetbehandlingen. Styrelsen kan dock inte tvinga någon annan nämnd att vidta en viss åtgärd.
Utredningen har gjort en enkät som visar att en stor grupp av ordförandena i kommun- och landstingstyrelserna efterfrågar mer rättsliga befogenheter till styrelsen. Utredningen föreslår därför att fullmäktige ska få rätt att föreskriva att styrelsen ska få fatta beslut rörande andra nämnders verksamhet. Det är fullmäktige som be- stämmer om, och i så fall, på vilka områden det ska få ske. Styrelsen ska dock inte kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnd- ers myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
En rätt att delegera ärenden även till presidiet i nämnder ska också införas eftersom det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av sådan delegation.
Utredningen föreslår också ändringar i kommunallagen för att klargöra att det är möjligt att använda en
Försöksverksamhet med majoritetsstyre
Utredningen har efter enkäten kunnat konstatera att en betydande minoritet av ordförandena i kommun- respektive landstingsstyrel- serna efterfrågat en möjlighet att pröva ett system med majoritets- styre. Utredningen föreslår mot denna bakgrund en lag som ska möjliggöra en försöksverksamhet med majoritetsstyre under man- datperioden
28
SOU 2015:24 |
Sammanfattning |
Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi
Efter förslag i utredningens delbetänkande har en skyldighet för full- mäktige införts i kommunallagen att anta ett särskilt program med mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs av privata utförare. Programmet ska även ange hur uppföljning ska ske. Fullmäktige ska varje mandatperiod anta ett sådant program. Enligt utredningen finns skäl att låta programmet omfatta även verksamhet som bedrivs i egen regi. Om uppföljning av privata utförare exempelvis sker med besök med en viss frekvens bör övervägas om samma modell ska tillämpas för verksamhet i egen regi. Utredningen föreslår därför att programmet även ska omfatta egenregiverksamhet. Det är dock endast sådan verksamhet som skulle kunna överlåtas till privata ut- förare som omfattas av programmet. Exempelvis ska tillsyn och myndighetsutövning som måste utföras i egen regi inte omfattas av programmet.
De anställda
De anställda är en central del av den kommunala verksamheten. I kommunallagen finns endast en mycket begränsad reglering av de anställda. Ur ett medborgarperspektiv är det en brist att lagen inte tydligare reglerar hur den kommunala organisationen faktiskt funge- rar. I kommunallagen bör de anställda därför synliggöras. Utred- ningen föreslår därför att det i kommunallagen ska anges att det är styrelsen som utser direktören i kommunen eller landstinget. Direk- tören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som sty- relsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda för- valtningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. Vilka frågor som direktören ska ansvara för kan variera mellan kommuner och landsting. Detta är något som får avgöras lokalt.
29
Sammanfattning |
SOU 2015:24 |
Utredningen har övervägt att ge de anställda en i kommunallagen fastslagen beslutanderätt, men bedömt att nackdelarna med en sådan reglering överväger fördelarna. Reglerna om delegation av beslutande- rätt till den anställde bör dock förenklas genom att det inte ska vara ett ovillkorligt krav att alla beslut som fattats på delegation anmäls till nämnden. Beslut som inte behöver anmälas ska, om de kan över- klagas genom laglighetsprövning, dokumenteras i särskilda protokoll som tillkännages på den kommunala anslagstavlan.
Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag
Styrelsen i ett kommunalt aktiebolag består ofta av ledamöter från de politiska partierna. Det är möjligt att utse även ledamöter utan partipolitisk bakgrund men med exempelvis särskild branschkunskap. Ett stort antal kommuner och landsting har i dag ledamöter i sina bolagsstyrelser utan partipolitisk bakgrund. En förutsättning för att så ska vara möjligt är dock ett mycket brett partipolitiskt stöd i fullmäktige. Om en begränsad minoritet kräver det måste valet ske proportionellt. Utredningen anser att det finns ett värde i att, särskilt i aktiebolag som bedriver verksamhet affärsmässigt, lättare kunna utse ledamöter med annan än partipolitisk bakgrund. Utredningen föreslår därför att fullmäktige kan besluta att utseendet av en mino- ritet av styrelseledamöterna i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt ska tillämpas. Om full- mäktige väljer att använda sig av möjligheten ska riktlinjer antas där fullmäktige klargör vilken kompetens och erfarenhet ledamöter i sådana styrelser ska ha.
En kommunallag i bättre samklang med
30
SOU 2015:24 |
Sammanfattning |
Organisationsfriheten påverkas främst av upphandlingsreglerna. De har setts över i särskild ordning och berörs därför inte närmare av utredningen. Vad gäller den kommunala kompetensen har utred- ningen analyserat statsstödreglernas påverkan i allmänhet och regler- na om s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI, i synnerhet. Utredningen kan konstatera att statsstödsreglerna både inskränker den kommunala kompetensen men också ger större möjligheter att lämna stöd än kommunallagen. Statsstödsreglernas betydelse bör därför markeras tydligare i kommunallagen. Många av de tjänster som kommuner och landsting utför kan vara
För att förebygga konflikter mellan kommuner och landsting och det privata näringslivet föreslår utredningen att det i kommunal- lagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kom- muner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning.
Laglighetsprövning
Kommunala besluts laglighet, men inte lämplighet, kan överklagas av alla kommun- och landstingsmedlemmar till domstol. Enligt ut- redningens mening är ordningen för laglighetsprövning i princip till- fredsställande. Nuvarande system där endast juridiska personer som
31
Sammanfattning |
SOU 2015:24 |
äger fastigheter ges klagorätt innebär dock att flera juridiska per- soner som kan sägas ingå i den kommunala gemenskapen inte har talerätt. Utredningen anser därför att kretsen medlemmar bör vidgas till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast drift- ställe i kommunen eller landstinget. Vidare bör ideella föreningar som har sitt säte eller bedriver verksamhet i kommunen och lands- tinget ges talerätt.
Utredningen föreslår också att budgetbeslut som endast kan bli föremål för en begränsad laglighetsprövning, t.ex. beslut att åbe- ropa synnerliga skäl för att inte balansera budgeten eller för att inte reglera ett negativt balanskravsresultat, ska kunna prövas fullt ut.
Verkställighet och rättelse av kommunala beslut
Ett kommunalt beslut som kan överklagas genom laglighetspröv- ning får verkställas innan det har fått laga kraft, även om det har överklagats. En individuell prövning ska dock göras och verkställig- het får inte ske om särskilda skäl talar emot det. I ett fåtal, men principiellt viktiga fall, har beslut verkställts på ett sätt som gjort det omöjligt att rätta dem. Det har bl.a. handlat om avknoppningar av kommunal verksamhet till underpris. För att förhindra detta anser utredningen att reglerna om verkställighet av beslut i kommunal- lagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft.
En webbaserad kommunal anslagstavla
Kommuner och landsting är skyldiga att på en fysisk anslagstavla bl.a. kungöra tid och plats för fullmäktiges sammanträden och till- kännage att protokoll över beslut har justerats. Eftersom alla kom- muner och landsting använder sina webbplatser för att kommunicera med medborgarna bör denna ersättas med en anslagstavla på varje kommuns, landstings och kommunalförbunds webbplats. Dessa webbaserade anslagstavlor ska och får ge ytterligare information än vad som ges på de fysiska anslagstavlorna. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska vara skyldiga att även på annat sätt göra innehållet på anslagstavlorna tillgängligt för dem som exempelvis inte har tillgång till internet.
32
SOU 2015:24 |
Sammanfattning |
En förbättrad kommunal revision
Systemet med att de förtroendevalda revisorerna har ansvar för både effektivitets- och redovisningsrevision ska behållas. Deras oberoende och professionalitet bör stärkas ytterligare inom ramen för nuva- rande ordning. I detta syfte föreslås att ordföranden för revisionen, om sådan utses, ska väljas från den politiska minoriteten. Förslaget till revisionens budget ska vidare upprättas av fullmäktiges presidium. De sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionens budget.
I övrigt föreslås vissa tekniska förändringar av systemet i syfte att underlätta revisionsprocessen.
Lagteknisk översyn
Utredningen har gjort en lagteknisk översyn av lagen och föreslår en helt ny omarbetad lag. Syftet med översynen har varit att utifrån ett medborgarperspektiv utforma en tydlig och språkligt moderni- serad lagstiftning. Lagen har fått en ny struktur och ytterligare tre kapitel. Särskilda kapitel föreslås för de anställda, medborgarna, kommunal samverkan och överlämnande av kommunala angelägen- heter. Särregleringarna för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun har i stor utsträckning mönstrats ut.
Konsekvenser av förslagen
Utredningen har försökt att utarbeta en lag för att stärka såväl effek- tivitet som rättssäkerhet i den kommunala verksamheten. Centralt har bl.a. varit att tydliggöra regelverket om ledning och styrning genom bestämmelser om grundläggande uppgifter och en instruk- tion för direktören. Ett särskilt kapitel om de anställda skapar ökad tydlighet om de anställda i kommunallagen. Genom att på detta sätt öka transparensen kan förslagen bidra till en professionell för- valtning och motverka risken för korruption. Utredningen föreslår ett särskilt kapitel om medborgarna och att kretsen som kan över- klaga kommunala beslut ska vidgas. På detta sätt stärks rättssäker- heten och kommuners och landstings roll som demokratiska arenor.
33
Sammanfattning |
SOU 2015:24 |
En tydlig EU- och
Utredningen har vissa förslag t.ex. slopade krav på annonsering i ortstidning, som kan bidra till minskade kostnader för kommuner och landsting, dessutom gör utredningen bedömningen att flera förslag också kan tänkas bidra till en mer effektiv verksamhet.
Ikraftträdande
Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2018.
34
1 Författningsförslag
1.1Förslag till
kommunallag (2017:000)
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten Kommuner och landsting
1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting om- fattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.
2 § Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kom- munala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.
Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar
3 § Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda för- samlingar som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val.
Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning.
Bestämmelser i regeringsformen
4 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.
35
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
I regeringsformen finns också bestämmelser om skyldigheten för den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet.
Lagens innehåll
5 § Denna lag innehåller bestämmelser om den kommunala kompe- tensen samt de kommunala organisations- och verksamhetsformerna. Lagen är indelad i följande kapitel:
–grunderna för den kommunala verksamheten (1 kap.),
–kommunala angelägenheter (2 kap.),
–kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer (3 kap.),
–förtroendevalda (4 kap.),
–fullmäktige (5 kap.),
–styrelsen och övriga nämnder (6 kap.),
–anställda (7 kap.),
–medborgarna (8 kap.),
–kommunal samverkan (9 kap.),
–överlämnande av kommunala angelägenheter (10 kap.),
–ekonomisk förvaltning (11 kap.),
–revision (12 kap.), och
–laglighetsprövning (13 kap.).
Hänvisning till annan lagstiftning
6 § Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.
2 kap. Kommunala angelägenheter
Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller lands- tingets område eller deras medlemmar.
36
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Uppgifter som andra har hand om
2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägen- heter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.
Europeiska unionen
3 § Kommuner och landsting får inom sina befogenheter tillhanda- hålla sådana tjänster av allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag.
Likställighetsprincipen
4 § Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Förbud mot retroaktiva beslut
5 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbaka- verkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.
Rätt att ta ut avgifter
6 § Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttig- heter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter bara tas ut om det följer av lag eller annan författning.
Självkostnadsprincipen
7 § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de till- handahåller.
37
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Kommunal näringsverksamhet
8 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.
Stöd till andra näringsverksamheter
9 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.
Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.
Konkurrensneutralitet
10 § När kommuner och landsting agerar på en marknad, ska de verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta gäller om inte annat föl- jer av lag eller annan författning.
Statsstöd
11 § Kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina be- fogenheter kan begränsas av bestämmelser om statsstöd.
Hänvisningar till annan lagstiftning
12 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens angelägen- heter finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller författning.
13 § Bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksam- het finns i konkurrenslagen (2008:579).
38
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer
Fullmäktige
1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige.
Fullmäktigeberedningar
2 § Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige.
Nämnder
3 § Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.
4 § Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter.
Utskott och nämndberedningar
5 § Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera ut- skott.
Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas.
En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.
Partssammansatta organ och självförvaltningsorgan
6 § Kommuner och landsting får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksamhetsområde ska svara för beredning, förvaltning och verkställighet.
7 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.
39
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Gemensam nämnd
8 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd ska vara gemen- sam med en annan kommun eller ett annat landsting.
Revisorer
9 § Kommuner och landsting ska utse revisorer för granskning av den kommunala verksamheten.
Kommunalförbund
10 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund.
Kommunala bolag, stiftelser och föreningar
11 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.
Privata utförare
12 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare.
Hänvisningar till annan lagstiftning
13 § Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommu- nerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.
Bestämmelser om kommuners och landstings organisation och kompetens vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
40
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
14 § Bestämmelser om att vissa landsting samt Gotlands kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsan- svar i vissa län.
4 kap. Förtroendevalda Definition av förtroendevalda
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer.
Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kom- munalförbund.
Kommunal- och landstingsråd
2 § En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller bety- dande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller en annan benämning som full- mäktige bestämmer.
En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.
Valbarhet
3 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 8 kap. 4 och 5 §§.
Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är, oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i 8 kap. 4 och 5 §§. Detsamma gäller vid valen av fullmäktigeberedningar och förtroende- valda som anges i 2 § första stycket samt vid val av revisorer.
4 § Bestämmelser om valbarhetshinder för direktören och förvalt- ningscheferna finns i 7 kap. 3 §.
41
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
5 § Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget.
Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som om- fattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller andra närstående till den redovisnings- skyldige.
6 § Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som
1.ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en full- mäktigeberedning, eller
2.ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap.
Uppdragets upphörande
7 § Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör upp- draget vid nästa fullmäktigesammanträde, om inte fullmäktige beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden.
9 § Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige upphör om
1.valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits,
2.rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandat- fördelningen mellan partierna har ändrats, eller
3.extra val till fullmäktige har hållits.
När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige hålla nytt val av förtroendevalda för återstoden av man- dattiden.
Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sam- manräkningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt andra stycket ska
42
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
tillträda vid en tidigare tidpunkt, vid vilken uppdragen enligt första stycket då också upphör.
10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1.har vägrats ansvarsfrihet, eller
2.har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen fått laga kraft.
11 § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroende- valda i en nämnd
1.när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är den- samma som i fullmäktige, eller
2.vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter
och ersättare har hållits eller när en ny nämndorganisation träder i kraft.
Ledighet från anställning
12 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för
1.möten i kommunala organ,
2.andra möten som är nödvändiga för uppdragen,
3.resor till och från mötena, och
4.behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.
Rätt till ledighet enligt första stycket ska gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisor- er eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 10 kap.
Ekonomiska förmåner
13 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsin- komster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.
43
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
14 § Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina upp- drag.
15 § Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.
16 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning enligt 13– 15 §§.
17 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få
1.ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 14 och 15 §§,
2.arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
3.pension, och
4.andra ekonomiska förmåner.
Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet be- stämmas till lika belopp för lika uppdrag.
18 § Bestämmelserna i
19 § Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att en sådan för- troendevald som avses i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställ- ningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen.
Initiativrätt
20 § Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner.
Ledamoten får också ställa interpellationer och frågor enligt 5 kap.
21 § Varje ledamot i nämnderna får väcka ärenden i nämnderna.
44
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
22 § Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en fullmäktige- beredning om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden eller beredningen.
Ersättare
23 § När en ersättare tjänstgör har denne samma rättigheter som en ledamot.
Förtroendevalda med funktionsnedsättning
24 § Kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på sam- ma villkor som andra förtroendevalda.
Omröstning och beslut
25 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.
26 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut.
Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.
27 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ären- de ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighets- utövning mot någon enskild. Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.
Reservation
28 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sam- manträdet avslutas.
45
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Närvarorätt
29 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är leda- mot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.
Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.
Partistöd
30 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kom- munala demokratin (partistöd).
Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837).
Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.
31 § Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och for- merna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet.
32 § Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.
33 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 30 § första stycket.
Redovisningen ska avse perioden den 1
46
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redo- visningen.
Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena.
Politiska sekreterare
34 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.
Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.
Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas för politiska sekreterare.
35 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställ- ning som behövs för tjänstgöringen.
5 kap. Fullmäktige Fullmäktiges uppgifter
1 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst
1.mål och riktlinjer för verksamheten,
2.budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3.nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5.val av revisorer,
6.grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7.årsredovisning och ansvarsfrihet,
8.folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9.extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.
47
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
2 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för skötseln av sådan verksamhet som bedrivs av kommunen, landstinget eller privata utförare.
I programmet ska också anges
1.hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp, och
2.hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses.
Vad gäller kommunens eller landstingets egen verksamhet ska pro- grammet omfatta endast sådan verksamhet som enligt 10 kap. 1 § får utföras av privata utförare.
3 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe be- sluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 1 och 2 §§ får dock inte delegeras till nämnderna.
4 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksam- het inom ramen för de riktlinjer om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag eller annan författning.
Antalet ledamöter och ersättare
5 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha.
Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst
21 i kommuner med 8 000 röstberättigade eller därunder,
31 i kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättiga- de och i landsting med 140 000 röstberättigade eller därunder,
41 i kommuner med över 16 000 till och med 24 000 röstberätti- gade,
51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberät- tigade och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röst- berättigade,
61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,
71 i landsting med över 200 000 röstberättigade, och
101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i lands- ting med över 300 000 röstberättigade.
48
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
6 § Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folk- bokföringsverksamhet den 1 mars året före valåret.
7 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige ska ändras, ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.
8 § För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare. Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet
ska utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om be- slutet.
Bestämmelser om att utse ersättare finns i vallagen (2005:837).
Ordinarie val
9 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret.
Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap. 27 § vallagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslutats.
Extra val
10 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de när- varande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda full- mäktiges första sammanträde.
49
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Ordförande och vice ordförande
11 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges pre- sidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Tidpunkt för sammanträdena
12 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredje-
del av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.
Hur sammanträdena tillkännages
13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas.
14 § Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
15 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages enligt 13 och 14 §§, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslags- tavlan senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.
Kallelse till sammanträde
16 § Varje ledamot och ersättare ska på lämpligt sätt kallas till sam- manträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ären- den som ska behandlas.
Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 15 § ska på lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.
50
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Deltagande på distans
17 § Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.
Ersättarnas tjänstgöring
18 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.
19 § Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ord- ningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företrä- de oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgö- ringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
20 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
21 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett samman- träde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.
22 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till tjänstgöring.
Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett samman- träde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan er- sättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.
51
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att in- ställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Den ersättare som har utsetts i den val- krets där partiets röstetal är högst har då företräde.
Ärenden i fullmäktige
23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av
1.en nämnd,
2.en ledamot genom motion,
3.en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,
4.en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det, eller
5.styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap.
Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap. 7 och 8 §§.
24 § Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 23 §. Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd
att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 1 §.
Anmärkning och ansvarsfrihet
25 § Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.
Om revisorerna enligt 12 kap. 12 § riktat anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroende- valda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om anmärkningen även ska framställas från fullmäktiges sida. Fullmäktige får rikta anmärk- ning även om revisorerna inte gjort det. Besluten om anmärkning ska motiveras.
52
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
26 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige återkalla uppdraget enligt 4 kap. 10 § eller besluta att skadeståndstalan ska väckas.
Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad.
Hur ärendena bereds
27 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha beretts an- tingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.
28 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.
29 § Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.
Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.
30 § Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning.
Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroende- vald behöver inte heller beredas.
31 § De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregå- ende beredning.
32 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan före- gående beredning.
33 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Fullmäktige ska dock hämta in förklaring över
1.anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och
2.revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks. Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra
sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen.
53
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 10 §.
34 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.
35 § Fullmäktiges beslut att enligt 24 § andra stycket överlåta till sty- relsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag får fattas utan föregående beredning.
36 § En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller med- borgarförslaget från vidare handläggning.
37 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga ska hämtas in synpunkter från medlemmarna.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknan- de förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.
Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får fullmäk- tige besluta att det, med tillämpning av 5 kap. vallagen (2005:837), ska framställas röstlängd och röstkort för omröstningen.
38 § Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 8 § ska fullmäktige be- sluta att folkomröstning ska hållas, om
1.den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan be- sluta om den, och
2.inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.
Vid sådan folkomröstning ska bestämmelsen i 37 § tredje stycket tillämpas.
54
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
39 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som för- anleds av att ett landsting anlitar valnämnden.
40 § Bestämmelser om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.
Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka
41 § En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket, och som inte är ledamot i fullmäktige, ska närvara vid fullmäktiges samman- träden. Han eller hon får delta i överläggningarna och framställa för- slag men inte delta i besluten.
42 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter och de som anges i 41 § ska ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.
43 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekre- tess.
Offentlighet och ordning vid sammanträdena
44 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.
45 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.
55
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden
46 § En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom stäng- da dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess samman- träden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.
Beslutförhet
47 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.
48 § Om en ledamot enligt 49 eller 50 § är jävig i ett ärende, får full- mäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 47 §.
Jäv
49 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Bestämmelserna i 6 kap. 30 § andra och tredje styckena och 32 § om verkan av jäv ska tillämpas också på fullmäktige. Vad som där sägs om nämnd ska i stället gälla fullmäktige.
50 § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller lands- tinget får inte delta i
1.val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller
2.handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige.
51 § Trots 50 § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas enligt 12 kap. 12 § andra stycket delta i fullmäktiges över- läggningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.
56
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.
Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i fullmäktige.
Bordläggning och återremiss
52 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.
För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majori- tet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.
Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ord- föranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.
53 § Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sam- manträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.
Hur ärendena avgörs
54 § Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt
Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.
55 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram för- slag till beslut.
Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har
beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröst- ning begärs.
56 § Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal.
57
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
57 § Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat anges i denna lag eller annan författning.
58 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas be- slutet dock genom lottning.
59 § Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att för- slaget ändå ska läggas fram.
Proportionella val
60 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska följande val vara propor- tionella:
1.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2.val av revisorer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§,
3.val av mer än hälften av ledamöter och samtliga suppleanter i styrelsen för aktiebolag,
4.val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för ekonomiska föreningar eller stiftelser, och
5.val av revisorer och revisorssuppleanter samt lekmannarevisor- er som ska granska styrelsens förvaltning i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.
Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 1 § 2, om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i full- mäktige vid inrättandet av nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan grund än partipolitisk.
61 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga styrelser och andra organ finns det bestämmelser i lag eller annan författning.
58
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Interpellationer
62 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ord- föranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de för- troendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.
Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att interpellationer får ställas bara till förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket.
63 § Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering.
64 § Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kom- munen eller landstinget.
65 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en inter- pellation får ställas.
66 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får över- låta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap.
Frågor
67 § För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Bestämmelserna i 62 och
En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.
När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen.
Protokollet
68 § Vid sammanträdena ska protokoll föras på ordförandens ansvar.
59
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
69 § Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.
70 § Protokollet ska för varje ärende redovisa
1.vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2.i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3.genomförda omröstningar och resultaten av dem,
4.vilka beslut som har fattats,
5.vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, och
6.vilka reservationer som har anmälts mot besluten.
71 § I protokollet ska anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats.
72 § Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter samman- trädet på det sätt som fullmäktige har bestämt.
73 § Bestämmelser om att justering av protokollet ska tillkännages på anslagstavlan finns i 8 kap. 21 §.
Arbetsordningen
74 § Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och hand- läggningen av ärendena.
75 § Arbetsordningen ska reglera
1.antalet ledamöter i fullmäktige,
2.när sammanträden ska hållas,
3.anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4.inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5.vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts,
6.rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7.förfarandet vid omröstningar,
8.handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
9.formerna för justeringen av protokollet, och
10.fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.
60
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 7 § har beslutat att med- borgarförslag får väckas, ska arbetsordningen reglera hur sådana för- slag ska handläggas.
Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäk- tiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Nämndernas uppgifter
1 § Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan för- fattning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta
1.att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget,
2.att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget,
3.att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och
4.att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.
2 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om.
Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.
3 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs.
4 § Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort så- dana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 5 kap. 3 och 4 §§.
Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för den.
61
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
5 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksam- heten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.
De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.
6 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kom- munen eller landstinget som part.
En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning före- skriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.
Särskilt om styrelsens uppgifter
7 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.
Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap.
8 § Fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
9 § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommu- nala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogen- heterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.
62
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
10 § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap.
11 § Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.
12 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.
13 § Styrelsen ska särskilt
1.bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäk- tige med de begränsningar som framgår av 5 kap.
2.ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3.verkställa fullmäktiges beslut, och
4.i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.
14 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis ska ha hand om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av fullmäktiges beslut. Fullmäkti- ge får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen medelsförvaltning.
15 § Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen eller landstinget i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.
Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen eller landstinget i målet.
Ledamöter och ersättare
16 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem.
63
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma i vilken ordning som de ska tjänstgöra.
17 § Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnd- erna.
De ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndernas sam- manträden och ska underrättas om tid och plats för sammanträdena.
Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i proto- kollet.
Mandattider
18 § Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet.
Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räk- nas från och med det sammanträde då valet hålls intill det samman- träde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.
19 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen.
20 § Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval hållas. Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för
ersättarnas tjänstgöring.
Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap. 11 § första stycket 1, ska val av nya ledamöter och er- sättare hållas.
Ordförande och vice ordförande
21 § Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande företräder inte
64
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium.
22 § Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänst- göra.
Tidpunkt för sammanträdena
23 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens
ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.
Deltagande på distans
24 § Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 17 §.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.
Offentlighet och närvarorätt vid nämndsammanträden
25 § En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offent- liga, om fullmäktige har medgett det.
Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får när- vara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.
En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
1.som avser myndighetsutövning, eller
2.i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess.
65
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
26 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kom- munen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden be- slutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
Beslutförhet
27 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.
Jäv
28 § En förtroendevald är jävig, om
1.saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,
2.han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
3.ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,
4.han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
5.det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet.
29 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
30 § En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant uppge det.
66
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast besluta i jävs- frågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan en- dast om nämnden annars inte är beslutför och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
31 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommu- nen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseleda- möterna, ska jäv enligt 28 § 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bo- laget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda.
Jäv enligt 28 § 5 ska inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har del- tagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.
32 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med över- klagande av det beslut genom vilket nämnden avgör ärendet.
Hur ärendena avgörs
33 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska 5 kap.
För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majori- tet.
34 § Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige.
En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden ska även informera om de ärenden som inte har avgjorts inom den tid som anges i första stycket.
67
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Protokollet
35 § Vid ett sammanträde ska protokoll föras.
I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, juste- ring av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap.
Delgivning
36 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar.
Delegering av ärenden
37 § En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 38 §.
38 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1.ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2.framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttran- den med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3.ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
4.ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, och
5.vissa ärenden som anges i lag eller annan författning.
39 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
68
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Anmälan av beslut till nämnd
40 § Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § och 7 kap. 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
Utskott
41 § En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.
42 § En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Bestämmelserna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska då tillämpas.
Nämndberedningar
43 § Nämndberedningar bereder nämndens ärenden.
Nämnden får till nämndberedning välja även andra än förtro- endevalda.
Reglementen
44 § Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer.
7 kap. Anställda
Direktören
1 § Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen.
Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.
69
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
2 § Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samt- liga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs.
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
Valbarhetshinder för anställda
3 § Direktören är inte valbar till ett förtroendeuppdrag i kommunen, landstinget eller kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.
Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verk- samhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.
Jäv
4 § Bestämmelserna om jäv i 6 kap.
Delegering av ärenden
5 § En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller lands- tinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §.
6 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan an- ställd inom kommunen eller landstinget att besluta i stället.
7 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas.
Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet.
70
SOU 2015:24 Författningsförslag
8 § Bestämmelser om anmälan av beslut till nämnd finns i 6 kap. 40 §.
Skyldighet att lämna upplysningar
9 § Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorerna finns i 5 kap. 43 § och 12 kap. 8 § första stycket.
Närvarorätt för personalföreträdare
10 § Företrädare för de anställda (personalföreträdare) får, i den om- fattning som anges i
Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patient- nämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder.
11 § Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behand- ling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller lands- tinget som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behand- lingen av andra ärenden.
12 § Personalföreträdarna har inte rätt att närvara när ärenden av följande slag handläggs:
1.ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
2.förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
3.uppsägningar av kollektivavtal,
4.arbetskonflikter,
5.rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbets- tagarorganisation, och
6.ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.
13 § Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överlägg- ningar men inte i besluten.
71
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
14 § Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföre- trädarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.
15 § Personalföreträdarna utses särskilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.
Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd.
16 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.
17 § Vad som gäller om jäv för den som ska handlägga ett ärende hos en nämnd ska gälla också för personalföreträdare i nämnden.
Jäv enligt 6 kap. 28 § 5 ska dock inte anses föreligga enbart på grund av att personalföreträdaren
1.är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisa- tion som har intressen att bevaka i ärendet, eller
2.har företrätt organisationen som förtroendeman eller funk- tionär i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
18 § Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på samma sätt som gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna kallas bara när de ska tjänstgöra som personalföreträdare.
19 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till sammanträdet.
Partssammansatta organ
20 § Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana ären- den som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen
72
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
som arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan författning.
De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhets- område svara för beredning, förvaltning och verkställighet.
21 § Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.
22 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verk- samhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild.
23 § Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för dels kommunen eller landstinget, dels de anställda.
Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.
De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektiv- avtal med om partssammansatta organ.
24 § För partssammansatta organ ska följande bestämmelser tilläm- pas
1.4 kap. 28 § om reservation,
2.6 kap.
3.6 kap. 35 § i fråga om hur protokoll ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages.
25 § En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns synnerliga skäl för det.
Hänvisning till annan lagstiftning
26 § Bestämmelser om bisysslor för anställda finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning.
73
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
8 kap. Medborgarna Medlemskap i kommun
1 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.
Medlem av en kommun är även en juridisk person som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller en ideell förening vars styrelse har säte i kommunen eller som bedriver verk- samhet i kommunen.
Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Euro- peiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.
Medlemskap i landsting
2 § Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom landstinget.
Medlemmarnas rättigheter
3 § Enligt 2 kap. 4 § ska medlemmarna behandlas lika. I 2 kap. 5 § finns ett förbud mot retroaktiva beslut till nackdel för medlem- marna.
Medlemmar har i enlighet med 13 kap. rätt att överklaga kom- munala beslut.
Medlemmar kan enligt 7 § ges rätt att lämna medborgarförslag.
Rösträtt
4 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och
1.är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,
2.är medborgare i Island eller Norge, eller
3.varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige
har också en sådan unionsmedborgare som avses 1 § tredje stycket.
74
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
5 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget.
6 § Frågor om rösträtt enligt 4 och 5 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättas före valet.
Medborgarförslag
7 § Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i full- mäktige (medborgarförslag). Då får även unionsmedborgare som avses i 1 § tredje stycket lämna medborgarförslag.
Folkinitiativ
8 § Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäk- tige väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namn- teckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnför- tydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.
Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.
Brukarinflytande
9 § Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster.
10 § Bestämmelser om att brukarna i vissa fall ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig innan beslut fattas av en anställd finns i 7 kap. 7 §.
75
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Självförvaltningsorgan
11 § Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självför- valtningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte delegeras till ett själv- förvaltningsorgan.
12 § Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltnings- organets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid.
De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av upp- drag enligt 11 § ska anmälas till nämnden, som bestämmer i vilken ordning det ska ske.
13 § Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för dem som brukar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Före- trädarna för sådana brukare ska vara fler än dem som företräder de anställda.
Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och ersättare som ska företräda brukarna och på förslag av de anställda dem som ska företräda de anställda.
14 § De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt för de förtro- endevalda.
15 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har getts till ett självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot.
76
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Mötesoffentlighet
16 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att närvara vid samman- träden finns i
1.5 kap. 44 § i fråga om fullmäktige,
2.5 kap. 46 § i fråga om fullmäktigeberedningar,
3.6 kap. 25 § i fråga om styrelser och övriga nämnder, och
4.9 kap. 11 § i fråga om kommunalförbund med förbundsdirek-
tion.
Handlingsoffentlighet
17 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna hand- lingar och uppgifter ur allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfri- hetsförordningen.
Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer enligt 10 kap.
Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar i del- ägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns i 10 kap. 4 § andra stycket.
Anslagstavlan
18 § Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en an- slagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.
Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.
19 § Anslagstavlan ska innehålla
1.tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,
2.tillkännagivanden av justerade protokoll,
3.tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd,
4.justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller lands- tinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och
5.upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.
77
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.
20 § Anslagstavlan får utöver det som anges i 19 § endast innehålla tillkännagivanden om styrelsens och övriga nämnders sammanträ- den samt beslutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och övriga nämnders sammanträden.
Tillkännagivande av protokoll
21 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har till- kännagetts. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång enligt 13 kap. 5 § första stycket.
Kommunala föreskrifter
22 § Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på kom- munens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.
Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för all- mänheten på kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.
Första och andra styckena gäller inte om
1.det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller
2.föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en.
Insyn i budgeten
23 § Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmän- heten på kommunens eller landstingets webbplats från och med till- kännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas.
78
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Insyn i årsredovisningen
24 § Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kom- munens eller landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska god- kännas.
25 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige.
Insyn i privata utförares verksamhet
26 § Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över från en kommun, ett landsting eller ett helägt kom- munalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och 10 §§.
Information till enskilda
27 § När enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare, om inte annat framgår av lag eller annan författning.
Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättför- ståelig och lättillgänglig.
9 kap. Kommunal samverkan
Kommunalförbund
Bildande av kommunalförbund
1 § Ett kommunalförbund bildas genom att förbundsmedlemmarna antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna kan också i för- bundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalför- bundet ska bildas.
79
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund
2 § Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kom- muner och landsting i denna lag, tillämpas dessa även för kommunal- förbund.
När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författ- ningens bestämmelser om kommuner eller landsting tillämpas för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.
Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ
3 § I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbunds- ordningen.
Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersät- tare ska vara lika många som antalet ledamöter.
4 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.
5 § Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direk- tionen också vara förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets upp- gifter.
80
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Förbundsordningen
6 § För ett kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning som ska antas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
7 § Förbundsordningen ska ange
1.kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,
2.förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes för- hållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundssty- relsen ska få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige,
3.antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt man- dattiden i de fall som anges i 4 §,
4.antalet revisorer och deras mandattid,
5.i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses,
6.om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,
7.om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den be- slutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla,
8.om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 42 §,
9.om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 29 §,
10.på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
11.förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlem- marna,
12.förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
13.riktlinjer om förbundets budgetprocess,
14.om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovis- ningen vid ett sammanträde och i så fall, förutsättningarna för detta,
15.förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
81
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
16.förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvida- tion och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets be- hållna tillgångar när förbundet upplöses,
17.ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess med- lemmar, och
18.ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till leda- möterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna.
Ledamöter och ersättare
8 § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslu- tande församlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Proportionella val
9 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska val av ledamöter och ersät- tare i den beslutande församlingen samt revisorer vara proportionella.
Om inte något annat följer av förbundsordningen, ska det som sägs i första stycket tillämpas, när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer.
Budgetprocessen
10 § Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kommunalförbund.
11 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det samman- träde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
82
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar
12 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje med- lem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen.
Revision
13 § Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för kommunalförbund.
I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen.
14 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap. 25, 26, 33 och 51 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas full- mäktige.
15 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna avge en särskild revisionsberättelse som avser nämnder- nas verksamhet till förbundsdirektionen.
Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter.
16 § Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kom- mun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldig- heten gäller upplysningar om
1.kommunalförbundets angelägenheter, och
2.sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbun- det enligt 10 kap.
83
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Folkomröstning
17 § Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem.
Anslagstavlan
18 § Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap.
Utträde
19 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalför- bund.
Uppsägningstiden ska vid utträde vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen.
Gemensam nämnd
Tillsättande av gemensam nämnd
20 § Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting.
21 § En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kom- munerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation.
Uppgifter
22 § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd full- göra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun- eller lands- tingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära hän- delser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.
84
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
23 § En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen.
Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd
24 § Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd.
Ledamöter och ersättare
25 § Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande kom- munerna och landstingen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
Ekonomiska förmåner
26 § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som har valt dem.
Budget
27 § Budgeten upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och landstingen.
Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka
28 § Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.
Närvarorätt för personalföreträdare
29 § Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som sam- verkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap.
85
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Interpellationer och frågor
30 § Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens hand- läggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande.
Delegering av ärenden
31 § En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar.
32 § Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället.
Tillkännagivande av protokoll
33 § Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.
Reglemente
34 § Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.
Revision
35 § En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.
Anmärkning och ansvarsfrihet
36 § Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kom- munerna eller landstingen.
86
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Hänvisningar till annan lagstiftning
37 § Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.
38 § Bestämmelser om kommunal samverkan finns i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen, lagen (2003:1210) om finan- siell samordning av rehabiliteringsinsatser och i annan lag eller för- fattning.
10 kap. Överlämnade av kommunala angelägenheter
Överlämnande
1 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.
Om det i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighets- utövning, får den dock inte lämnas över med stöd av denna bestäm- melse.
Kommunala bolag
2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kom- munen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.
Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handels- bolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.
3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
1.fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2.se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kom- munala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
3.utse samtliga styrelseledamöter,
87
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
4.se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställ- ning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaf- fenhet eller annars av större vikt fattas,
5.utse minst en lekmannarevisor, och
6.se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.
4 § Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bun- det av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständig- heterna i övrigt.
I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretess- lagen.
5 § Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 § första stycket.
6 § Om fullmäktige beslutar att utse en minoritet av styrelseleda- möterna i ett aktiebolag utan att tillämpa lagen (1992:339) om pro- portionellt valsätt enligt 5 kap. 60 § första stycket 3, ska fullmäktige anta riktlinjer för hur dessa ledamöter ska utses.
Kommunala stiftelser och föreningar
7 § Det som anges i 3 §
Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan och om kom- munen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stif- telse för en kommunal angelägenhet.
88
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse.
Privata utförare
8 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kom- munalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 7 §.
9 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har läm- nats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten.
10 § Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.
11 kap. Ekonomisk förvaltning
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap.
Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämnings- reserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.
89
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Medelsförvaltningen
2 § Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett så- dant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.
3 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen.
4 § Fullmäktige ska utöver vad som följer av 3 § besluta om rikt- linjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur upp- följning och kontroll av förvaltningen ska ske.
Budgetens innehåll
5 § Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).
Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från andra stycket får göras
1.i den utsträckning som medel från en resultatutjämnings- reserv tas i anspråk enligt 14 §, eller
2.om det finns synnerliga skäl.
6 § I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den eko- nomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finan- siella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.
Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska anges mål och riktlinjer som är av betydel- se för en god ekonomisk hushållning.
Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som anges i första stycket.
7 § Fullmäktige får besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel.
90
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
Budgetprocessen
8 § Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.
Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.
9 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen.
10 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads ut- gång.
De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.
11 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesats- en och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.
Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare.
Reglering av balanskravsresultat
12 § Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren.
Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året
efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom.
13 § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balans- kravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.
91
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Resultatutjämningsreserver
14 § Kommuner och landsting får till en resultatutjämningsreserv reservera medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets re- sultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger
1.en procent av summan av skatteintäkter samt generella stats- bidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller
2.två procent av summan av skatteintäkter samt generella stats- bidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindel- sen för pensionsförpliktelser.
Utgiftsbeslut under budgetåret
15 § Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften ska finan- sieras.
Delårsrapport
16 § Minst en delårsrapport som ska upprättas enligt 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska behandlas av fullmäktige.
Räkenskaper
17 § Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar.
18 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen ska redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.
Årsredovisning
19 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta en årsredovisning.
92
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
20 § Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och reviso- rerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.
21 § Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan fullmäktige enligt 5 kap. 25 § beslutat om ansvarsfrihet ska be- viljas eller vägras.
Förbud mot pantsättning
22 § Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egen- dom till säkerhet för en fordran.
Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egen- domen.
Hänvisningar till annan lagstiftning
23 § Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravnings- avgiften finns i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
24 § Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i lagen (1997:614) om kommunal redovisning.
12 kap. Revision Revisorernas uppgifter
1 § Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller full- mäktigeberedningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juri- diska personer enligt 10 kap.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenska-
93
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
perna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger miss- tanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Revisorerna får dock av- stå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke.
2 § Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten som en- ligt 11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av del- årsrapporten och årsredovisningen.
3 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myn- dighetsutövning mot någon enskild i andra fall än
1.när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust,
2.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gyn- nande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),
3.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller
4.när granskningen sker från allmänna synpunkter.
Val av revisorer
4 § Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska ny- valda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren.
Om ordförande utses för revisionen, ska till denna väljas en revisor från den politiska minoriteten.
94
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
5 § Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas.
Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnd- ers verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.
Revisorernas ställning
6 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.
Sakkunnigt biträde
7 § Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att full- göra granskningen enligt god revisionssed.
Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och an- litar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av granskning.
De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.
Revisorernas rätt till information
8 § Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revi- sorerna och de sakkunniga de upplysningar som behövs för revi- sionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.
Revisorernas förvaltning
9 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.
95
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
10 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.
Bestämmelserna i 6 kap. 35 § om justering av protokoll och till- kännagivande om justeringen ska tillämpas också på revisorernas protokoll.
Revisionsberättelse
11 § Revisorerna ska varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bi- fogas revisionsberättelsen.
Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen.
Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommu- nen eller landstinget ingår i ska också bifogas revisorernas berät- telse utom i det fall som avses i 9 kap. 14 §. Vidare ska revisions- berättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller landstinget lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap.
12 § Om anmärkning framställs, ska anledningen till denna anges i revisionsberättelsen.
Anmärkningar får riktas mot
1.nämnder och fullmäktigeberedningar, och
2.de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande i
fråga om ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.
Jäv
13 § I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i 6 kap. 28 § om jäv tillämpas.
14 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
96
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
15 § En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant uppge det.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna ska de gemensamt och snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna annars inte är beslutföra och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
16 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med över- klagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs.
Revisionsreglemente
17 § Fullmäktige får anta ett särskilt reglemente om revisionen.
13 kap. Laglighetsprövning Vem som får överklaga
1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten.
Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på sam- ma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och lands- tingen.
Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.
Vilka beslut som får överklagas
2 § Följande beslut får överklagas:
1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund,
97
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
2.beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art,
3.beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och
4.sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap. 10 §.
3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande.
Hur besluten överklagas
4 § Ett beslut överklagas skriftligt.
I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på.
Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.
Tiden för överklagande
5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, lands- tingets eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting.
Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på an- slagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut.
6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, landstinget eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller landstingen.
Grunder för upphävande av besluten
7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte ta hänsyn till andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.
98
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
8 § Ett överklagat beslut ska upphävas, om
1.det inte har kommit till på rätt sätt,
2.beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,
3.det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller
4.beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något
annat beslut.
9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.
Handläggningen i domstol
10 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kommunen, landstinget, den gemensamma nämnden eller kommunal- förbundet anses som part.
11 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana brister i överklagandet som består i att det inte anger den eller de omständigheter som överklagandet grundas på.
Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild ska inte tillämpas.
12 § Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
13 § Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått kla- ganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet.
Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller landstinget och av deras medlemmar samt, i fråga om beslut av en gemensam nämnd, av nämnden och medlemmarna i de samverkande kommunerna och landstingen.
Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller förbjudit att det verkställs, får dom-
99
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
stolens beslut överklagas av förbundet, av varje kommun och lands- ting som är medlem i förbundet och av deras medlemmar.
När beslut får verkställas
14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verk- ställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid en sådan prövning ska särskild hänsyn tas till om verkställig- heten av beslutet kommer att kunna rättas.
Rättelse av verkställda beslut
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträck- ning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2.Genom lagen upphävs
a)kommunallagen (1991:900), och
b)lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
3.Bestämmelserna om att revisor inte är valbar till ledamot eller ersättare i fullmäktige i 4 kap. 6 § 1 och om antalet ersättare i styrel- sen i 6 kap. 16 § första stycket tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Detsamma gäller bestämmel- serna om när en ordförande utses för revisionen i 12 kap. 4 § andra stycket.
4.Äldre bestämmelser om sådana underställda nämnder som full- mäktige beslutat om före ikraftträdandet gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet.
5.Äldre bestämmelser om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet.
6.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
100
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till
lag (2017:000) om försöksverksamhet med majoritetsstyre
Härigenom föreskrivs följande.
Införande av majoritetsstyre
1 § En kommun eller ett landsting får besluta att 5 kap. 60 § kom- munallagen (2017:000) inte ska tillämpas vid tillsättning av styrelsen (majoritetsstyre).
Ett sådant beslut ska fattas av fullmäktige senast den 31 december året före år för ordinarie val och kräver att minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.
2 § Införande av majoritetsstyre ska ske vid det nyvalda fullmäktiges tillsättande av styrelse enligt 6 kap. 18 § kommunallagen (2017:000).
Tillsättande av styrelse
3 § När styrelsen ska tillsättas, inbjuder den som varit ledamot i full- mäktige längst tid (ålderspresidenten) gruppledarna för varje parti inom fullmäktige till samråd om den nya styrelsens sammansättning.
Ålderspresidenten lämnar därefter i uppdrag till en av grupp- ledarna att föreslå en ny styrelse.
4 § Förslag till ny styrelse ska läggas fram till det nyvalda fullmäk- tiges första sammanträde, då fullmäktige, utan beredning, ska utse styrelsen. Om mer än hälften av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.
5 § Har fullmäktige förkastat gruppledarens förslag, ska fullmäktige utse en styrelse med tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).
101
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
Förutsättningar för oppositionens arbete
6 § Fullmäktige ska i ett reglemente ange hur de partier som finns representerade i fullmäktige, men som inte har ledamöter eller ersät- tare i styrelsen, ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete och om pågående ärenden samt administrativt stöd i övrigt.
Misstroendeförklaring
7 § Om minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det ska fullmäktige, utan föregående beredning, rösta om en misstroende- förklaring mot styrelsen.
Om fullmäktige med enkel majoritet finner att styrelsen inte har förtroende ska fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i styrelsen. När fullmäktige ska välja nya ledamöter och ersättare till styrelsen tillämpas inte 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).
Upphävande av majoritetsstyre
8 § Fullmäktige får besluta att upphäva ett beslut om att införa majoritetsstyre. Har fullmäktige beslutat att upphäva majoritetsstyre ska fullmäktige utse en ny styrelse med tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017 i fråga om 1 § och i övrigt den 1 januari 2018.
2.Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022.
102
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.3Förslag till
lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade
Härigenom föreskrivs att 2, 4,
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §1
Delegerade och ersättare skall väljas av kommunfullmäktige inom trettio dagar efter det att kommunen fick del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt som rege- ringen bestämmer. Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i kommunen. Före- skrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall därvid tillämpas. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
Sedan valet har ägt rum, skall länsstyrelsen genast underrättas om vilka som har valts.
Om en delegerad avgår under tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 § kommunallagen (1991:900) tillämpas.
1 Senaste lydelse 1992:348.
Författningsförslag SOU 2015:24
|
|
|
4 §2 |
|
|
|
Länsstyrelsen |
skall |
snarast |
Länsstyrelsen |
ska |
snarast |
|
möjligt förordna en av de dele- |
möjligt utse en av de delegerade |
|||||
gerade att utfärda kungörelse om |
att tillkännage första samman- |
|||||
första sammanträdet och föra |
trädet och föra ordet där, till |
|||||
ordet där, till dess ordförande |
dess ordförande har valts. |
|||||
har valts. |
|
|
|
|
|
|
Kungörelsen skall minst |
en |
Tillkännagivandet |
ska ske |
|||
vecka före sammanträdesdagen |
minst en vecka före sammanträ- |
|||||
anslås på anslagstavlan i varje |
desdagen på anslagstavlan i varje |
|||||
kommun som har valt delege- |
kommun som har valt delege- |
|||||
rade och inom samma tid sändas |
rade och inom samma tid sändas |
|||||
med posten till varje delegerad |
till varje delegerad och ersättare. |
|||||
och ersättare. Kungörelsen införs |
|
|
|
|||
samtidigt i de tidningar där kom- |
|
|
|
|||
munen inför sådana tillkänna- |
|
|
|
|||
givanden som avses i 5 kap. 10 § |
|
|
|
|||
kommunallagen (1991:900). |
|
|
|
|
||
|
|
|
7 §3 |
|
|
|
Bestämmelsen |
i 5 |
kap. 8 § |
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § |
|||
kommunallagen (1991:900) om |
kommunallagen (2017:000) om |
|||||
kungörelse om sammanträde med |
tillkännagivande av sammanträde |
|||||
kommunfullmäktige tillämpas på |
med kommunfullmäktige tilläm- |
|||||
motsvarande sätt i fråga om sam- |
pas på motsvarande sätt i fråga |
|||||
manträde med delegerade. Kun- |
om sammanträde med delegera- |
|||||
görelsen skall anslås på anslags- |
de. Tillkännagivandet ska ske på |
|||||
tavlan i varje kommun som har |
anslagstavlan i |
varje |
kommun |
|||
valt delegerade och införas i de |
som har valt delegerade. |
|||||
tidningar där kommunen inför |
|
|
|
|||
tillkännagivanden |
som |
avses |
i |
|
|
|
5 kap. 10 § nämnda lag.
2Senaste lydelse 1991:1694.
3Senaste lydelse 1991:1694.
104
SOU 2015:24 Författningsförslag
8 §4
En delegerad som är hindrad |
En delegerad som är förhind- |
att inställa sig till ett samman- |
rad att inställa sig till ett samman- |
träde skall genast anmäla detta |
träde ska genast anmäla detta till |
till ordföranden, som kallar in |
ordföranden, som kallar in en |
en ersättare. |
ersättare. |
I fråga om ersättarnas tjänst- |
I fråga om ersättarnas tjänst- |
göring skall 5 kap. |
göring ska 5 kap. |
munallagen (1991:900) tillämpas. |
munallagen (2017:000) tillämpas. |
Vad som sägs i första och |
Vad som anges i första och |
andra styckena i fråga om in- |
andra styckena i fråga om in- |
kallande av ersättare och ersät- |
kallande av ersättare och ersät- |
tarnas tjänstgöring gäller också |
tarnas tjänstgöring gäller också |
när en delegerad som inte har |
när en delegerad som inte har |
utsetts genom proportionellt val |
utsetts genom proportionellt val |
har avgått och fyllnadsval ännu |
har avgått och fyllnadsval ännu |
inte har ägt rum. |
inte hållits. |
9 §5
Varje delegerad har en röst.
Rätt att delta i delegerades
överläggningar men ej i besluten har även
Rätt att delta i delegerades
överläggningar men inte i beslu- ten har även
1.ordföranden eller vice ordförande i arbetsutskott eller kom- mitté som avses i 14 § eller i kommunstyrelsen i en kommun som har valt delegerade,
2.ordföranden eller vice ordförande i annan nämnd eller i be- redning i en kommun som har valt delegerade vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har framställts till ordföranden
inämnden eller beredningen,
3. ledamöter |
i |
det arbets- |
3. ledamöter |
i |
det arbets- |
utskott som avses i 14 § eller i |
utskott som avses i 14 § eller i |
||||
kommunstyrelsen i en kommun |
kommunstyrelsen i en kommun |
||||
som har valt delegerade och så- |
som har valt delegerade och så- |
||||
dana ledamöter |
i |
styrelsen för |
dana ledamöter |
i |
styrelsen för |
4Senaste lydelse 1991:1694.
5Senaste lydelse 2014:574.
105
Författningsförslag SOU 2015:24
en sådan juridisk person som |
en sådan juridisk person som |
avses i 3 kap. 16 |
avses i 10 kap. |
munallagen (1991:900) vid besva- |
munallagen (2017:000) vid besva- |
randet av en interpellation som |
randet av en interpellation som |
har överlämnats för att besvaras |
har överlämnats för att besvaras |
av dem, |
av dem, |
4. i den mån delegerade har beslutat det, ledamöter eller ersät- tare i ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 14 § eller i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, någon annan nämnd eller beredning i en kommun som har valt delegerade.
Delegerade får kalla en tjänsteman i en kommun som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
11 §6
Föreskrifterna i 4 kap. 11 § och i 5 kap.
Interpellationer och frågor som avses i 5 kap.
Tillkännagivanden som avses i 5 kap. 62 § kommunallagen skall ske på anslagstavlan i varje kommun som har valt delege- rade.
6 Senaste lydelse 1992:348.
106
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
15 §7
Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet eller i en kommitté väljs för tiden till dess indelningsändringen träder i kraft till det antal som delegerade bestämmer. Antalet ledamöter i arbetsutskottet får dock inte vara mindre än fem.
I fråga om valbarhet till leda- mot eller ersättare i arbetsut- skottet eller i en kommitté tilläm- pas 4 kap. 5 och 6 §§ kommunal- lagen (1991:900). Därvid skall iakttas, att utöver delegerad och ersättare för delegerad endast den som är folkbokförd inom området för kommunen enligt den nya indelningen är valbar. Om en ledamot eller ersättare upphör att vara valbar, upphör hans uppdrag genast.
Delegerade skall befria en ledamot eller ersättare från hans uppdrag, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar mot det.
Om ersättare inte väljs pro- portionellt, skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall kallas in till tjänstgöring.
17 §8
Bestämmelserna i 4 kap. 7, 8 och 11 §§, 6 kap. 10, 11, 14, 18 och
7Senaste lydelse 1991:1694.
8Senaste lydelse 1991:1694.
Författningsförslag SOU 2015:24
andra stycket kommunallagen |
avses i 6 kap. 35 § andra stycket |
skall ske på anslagstavlan i varje |
kommunallagen ska ske på an- |
kommun som har valt delege- |
slagstavlan i varje kommun som |
rade. |
har valt delegerade. |
Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller ersättare för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en tjänsteman hos en kommun som har valt delegerade eller en sär- skild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde. Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta i över-
läggningarna men inte i besluten. |
|
|
|
|
|
Arbetsutskottets och kom- |
Arbetsutskottets och kom- |
||||
mittés protokoll och övriga hand- |
mittés protokoll och övriga hand- |
||||
lingar skall vårdas och förteck- |
lingar ska vårdas och förtecknas. |
||||
nas. |
|
|
|
|
|
|
18 §9 |
|
|
|
|
Förslag till budget för kom- |
Förslag till budget för kom- |
||||
munen enligt den nya indelning- |
munen enligt den nya indelning- |
||||
en skall göras upp av arbetsut- |
en ska göras upp av arbetsut- |
||||
skottet. Därvid tillämpas 8 kap. |
skottet. |
Då |
tillämpas |
11 kap. |
|
6 och 7 §§ |
kommunallagen |
8 och |
9 §§ |
kommunallagen |
|
(1991:900). |
|
(2017:000). |
|
|
|
Om fastställande av budget- |
Om fastställande av budget- |
||||
en finns bestämmelser i 8 kap. |
en finns bestämmelser i 8 kap. |
||||
23 § samt 11 kap. 10 och 11 §§ |
|||||
|
|
kommunallagen. |
|
||
|
19 §10 |
|
|
|
|
Ett ärende får endast i de fall |
Ett ärende får endast i de fall |
||||
som anges i |
5 kap. |
som anges i 5 kap. |
|||
kommunallagen (1991:900) av- |
kommunallagen (2017:000) av- |
||||
göras av delegerade innan det |
göras av delegerade innan det |
||||
har blivit berett på något av de |
har blivit berett på något av de |
||||
sätt som anges i 14 §. Arbets- |
sätt som anges i 14 §. Arbets- |
||||
utskottet skall alltid få tillfälle |
utskottet ska alltid få tillfälle att |
||||
att yttra sig i ett ärende som har |
yttra sig |
i ett ärende |
som har |
9Senaste lydelse 1991:1694.
10Senaste lydelse 1991:1694.
108
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
beretts av någon annan än ut- skottet.
beretts av någon annan än ut- skottet.
|
|
|
|
22 §11 |
|
|
|
|
Delegerade väljer minst fem |
Delegerade väljer minst fem |
|||||||
revisorer |
som |
skall |
granska |
revisorer |
som |
ska |
granska |
|
arbetsutskottets |
och |
kommit- |
arbetsutskottets |
och |
kommit- |
|||
téernas verksamhet. I fråga om |
téernas verksamhet. I fråga om |
|||||||
valbarhet till revisor, verkan av |
valbarhet till revisor, verkan av |
|||||||
att valbarheten upphör och rätt |
att valbarheten upphör och rätt |
|||||||
till avsägelse tillämpas bestäm- |
till avsägelse tillämpas bestäm- |
|||||||
melserna i 15 § om ledamöter |
melserna i 15 § om ledamöter |
|||||||
och ersättare i arbetsutskottet. |
och ersättare i arbetsutskottet. |
|||||||
Revisorerna skall det år då in- |
Revisorerna ska det år då in- |
|||||||
delningsändringen träder i kraft |
delningsändringen träder i kraft |
|||||||
avge en berättelse om resultatet |
lämna en berättelse om resultat- |
|||||||
av revisionen till kommunfull- |
et av revisionen till kommunfull- |
|||||||
mäktige i kommunen enligt den |
mäktige i kommunen enligt den |
|||||||
nya indelningen. |
Fullmäktige |
nya indelningen. Fullmäktige ska |
||||||
skall vid sammanträde före ut- |
vid sammanträde före utgången |
|||||||
gången av detta år besluta om |
av detta år besluta om ansvars- |
|||||||
ansvarsfrihet skall |
beviljas eller |
frihet ska beviljas eller om någon |
||||||
om någon åtgärd för att bevara |
åtgärd för att bevara kommunens |
|||||||
kommunens rätt skall vidtas. |
rätt ska vidtas. |
|
|
|||||
I fråga om revisionen tilläm- |
I fråga om revisionen tilläm- |
|||||||
pas i övrigt bestämmelserna om |
pas i övrigt bestämmelserna om |
|||||||
revision |
i |
kommunallagen |
revision |
i |
kommunallagen |
|||
(1991:900). |
|
|
|
(2017:000). |
|
|
|
|
Besvär |
|
|
|
|
Överklagande |
|
|
|
|
|
|
|
23 §12 |
|
|
|
|
Beslut av delegerade, arbets- |
Beslut av delegerade, arbets- |
|||||||
utskottet, kommittéer eller parts- |
utskottet, kommittéer eller parts- |
|||||||
sammansatta organ får överklagas |
sammansatta organ får överklagas |
|||||||
enligt bestämmelserna i 10 kap. |
enligt bestämmelserna i 13 kap. |
11Senaste lydelse 2006:370.
12Senaste lydelse 2009:792.
109
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
kommunallagen (1991:900). Be- |
kommunallagen (2017:000). Be- |
|||||
sluten får överklagas av varje |
sluten får överklagas av varje |
|||||
kommun som har valt delegera- |
kommun som har valt delegera- |
|||||
de och av den som är medlem av |
de och av den som är medlem av |
|||||
en sådan kommun. |
|
en sådan kommun. |
|
|
||
När 10 kap. 14 § kommunal- |
När 13 kap. 13 § kommunal- |
|||||
lagen tillämpas gäller, om för- |
lagen tillämpas gäller, om för- |
|||||
valtningsrätten |
eller |
kammar- |
valtningsrätten |
eller |
kammar- |
|
rätten har upphävt ett beslut |
rätten har upphävt ett beslut |
|||||
eller förbjudit att det verkställs, |
eller förbjudit att det verkställs, |
|||||
att domstolens beslut får över- |
att domstolens beslut får över- |
|||||
klagas även av en kommun som |
klagas även av en kommun som |
|||||
har valt delegerade och den som |
har valt delegerade och den som |
|||||
är medlem av en sådan kommun. |
är medlem av en sådan kommun. |
|||||
Bestämmelserna i 10 kap. 15 § |
Bestämmelserna i 13 kap. 15 § |
|||||
kommunallagen |
om |
rättelse av |
kommunallagen |
om |
rättelse |
av |
verkställighet tillämpas på beslut |
verkställda beslut tillämpas |
på |
||||
av delegerade, |
arbetsutskottet, |
beslut av delegerade, arbetsut- |
||||
kommittéer eller partssamman- |
skottet, kommittéer eller parts- |
|||||
satta organ. |
|
|
sammansatta organ. |
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
110
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till
lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar
Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 13 §§ lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 § |
|
Denna lag gäller för folkom- |
Denna lag gäller för folkom- |
röstning som avses i kommunal- |
röstning som avses i kommunal- |
lagen (1991:900). |
lagen (2017:000). |
5 §13
Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folk- bokförd i kommunen, senast på dagen för folkomröstningen fyller 18 år och
1.är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),
2.är medborgare i Island eller Norge, eller
3. för det fall de är andra ut- länningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före dagen för folkomröstningen.
3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före dagen för folk- omröstningen.
Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har också en sådan unionsmedborgare som avses i 8 kap. 1 § tredje stycket kommu- nallagen (2017:000).
Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.
13 Senaste lydelse 2002:250.
111
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
13 §14
Valnämndens beslut med an- |
Valnämndens beslut med an- |
ledning av en folkomröstning i |
ledning av en folkomröstning i |
ett landsting får på begäran av en |
ett landsting får på begäran av |
medlem av det landstinget över- |
en medlem av det landstinget |
klagas genom laglighetsprövning |
överklagas genom laglighetspröv- |
enligt 10 kap. kommunallagen |
ning enligt 13 kap. kommunal- |
(1991:900). |
lagen (2017:000). |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
14 Senaste lydelse 2002:250.
112
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om ändring i miljöbalken (1998:808)
Härigenom föreskrivs att 26 kap. 4 och 7 §§ miljöbalken (1998:808) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
26 kap. |
|
|
|
4 §15 |
|
|
|
Har en kommun gjort fram- |
Har en kommun gjort fram- |
||
ställning om överlåtelse av till- |
ställning om överlåtelse av till- |
||
synen enligt 3 § och finner den |
synen enligt 3 § och finner den |
||
tillsynsmyndighet som avses där |
tillsynsmyndighet som avses där |
||
att tillsynen inte bör överlåtas i |
att tillsynen inte bör överlåtas i |
||
enlighet med framställningen, |
enlighet med framställningen, ska |
||
skall tillsynsmyndigheten med |
tillsynsmyndigheten |
med eget |
|
eget yttrande överlämna ärendet |
yttrande överlämna |
ärendet |
till |
till regeringen för avgörande, om |
regeringen för avgörande, |
om |
|
kommunen begär det. |
kommunen begär det. |
|
|
Tillsynsmyndigheten får åter- |
Tillsynsmyndigheten får åter- |
||
kalla överlåtelsen av tillsyn till |
kalla överlåtelsen av tillsyn till |
||
en kommun. Tillsynsmyndighet- |
en kommun. Tillsynsmyndighet- |
||
en skall återkalla överlåtelsen om |
en ska återkalla överlåtelsen om |
||
kommunen ändrar sin nämnd- |
kommunen ändrar sin nämnd- |
||
organisation så att den strider |
organisation så att den strider |
||
mot 3 kap. 5 § andra stycket |
mot 6 kap. 6 § andra stycket |
||
kommunallagen (1991:900). Har |
kommunallagen (2017:000). Har |
||
regeringen beslutat om över- |
regeringen beslutat om över- |
||
låtelse, skall regeringen besluta |
låtelse, ska regeringen besluta |
||
om återkallelse. |
om återkallelse. |
|
|
7 § |
|
|
|
En kommun får träffa avtal |
En kommun får träffa avtal |
||
med en annan kommun om att |
med en annan kommun om att |
||
tillsynsuppgifter som kommunen |
de tillsynsuppgifter som kom- |
||
har enligt denna balk skall skötas |
munen har enligt |
denna balk |
15 Senaste lydelse 2003:518.
113
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ärendet.
Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i
6 kap. 34 |
§ |
kommunallagen |
(1991:900). |
|
Föreskrifterna i |
6 kap.
helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.
Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunal- lagen (2017:000). Föreskrifterna i 6 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
114
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.6Förslag till
lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 kap.
12 §
En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter kommunen har en- ligt denna lag helt eller delvis skall utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.
En kommun får även efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären- den, dock inte i sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 § kommu- nallagen (1991:900). Bestämmel- serna i 6 kap.
Av kommunallagen följer att kommuner kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
115
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
1.7Förslag till
lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
Härigenom föreskrivs att 9, 14, 16, 19, 21, 25, 26 och 28 §§ lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9 §16
Förbundsordningen skall ange
1. samordningsförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt säte, förbundets med- lemmar och ändamål,
2. förbundets organisation,
3. antalet ledamöter och er- sättare i styrelsen och hur för- bundsmedlemmarna skall vara representerade samt mandattiden om den skall vara kortare än fyra år,
4. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 7 § och den beslutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha,
5. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i styrelsen,
6. om det för beslut skall krä- vas kvalificerad majoritet i styrel- sen och för vilka ärenden detta skall gälla,
7. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,
16 Senaste lydelse 2007:1017.
116
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
8. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhållande till de andelar som medlemmar- na skall bidra med enligt 5 §,
8. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhållande till de andelar som medlemmar- na ska bidra med enligt 5 §,
9.eventuella begränsningar av förbundets rätt enligt 21 § till skuldsättning genom sedvanliga krediter,
10.förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
11.föreskrifter om förbundets budgetprocess,
12.mandattiden för revisorer som utses enligt 25 §,
13. i fråga om förbund med en eller flera gemensamma revi- sorer för kommuner och lands- ting, på vilket sätt de gemensam- ma revisorerna skall utses och vilken av förbundsmedlemmarna som skall utse dem,
13. i fråga om förbund med en eller flera gemensamma revi- sorer för kommuner och lands- ting, på vilket sätt de gemensam- ma revisorerna ska utses,
14.förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
15.förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvida- tion och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets be- hållna tillgångar när förbundet upplöses,
16.ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess med- lemmar,
17.ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till leda- möterna och ersättarna i styrelsen samt till revisorerna, och
18.vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess med- lemmar samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och för- valtning.
14 §17
Om det under ett år då val av |
Om det under ett år då val av |
fullmäktige har ägt rum i hela |
fullmäktige har hållits i hela lan- |
landet utses ledamöter och ersät- |
det utses ledamöter och ersättare |
|
|
17 Senaste lydelse 2004:793. |
|
117
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
tare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om kommun och landsting göras av de ny- valda fullmäktige.
När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket skall 4 kap. 7 § kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsva- rande sätt.
enligt 12 § första stycket ska detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda full- mäktige.
När ledamöter och ersättare
utses |
enligt |
första stycket ska |
4 kap. |
9 § |
kommunallagen |
(2017:000) tillämpas på motsva- rande sätt.
|
|
|
16 §18 |
|
|
Bestämmelserna i 4 kap. 8– |
Bestämmelserna i 4 kap. 7, 8 |
||||
10 §§ |
samt 11 § |
första stycket |
och 10 §§ samt 12 § första styck- |
||
kommunallagen |
(1991:900) |
om |
et kommunallagen |
(2017:000) |
|
upphörande av uppdrag och rätt |
om upphörande av uppdrag och |
||||
till ledighet skall tillämpas på |
rätt till ledighet ska tillämpas på |
||||
motsvarande sätt för ledamöter |
motsvarande sätt för |
ledamöter |
|||
och ersättare i styrelsen. Det för- |
och ersättare i styrelsen. Det för- |
||||
hållandet att en ledamots eller |
hållandet att en ledamots eller |
||||
ersättares mandattid i kommun- |
ersättares mandattid i kommun- |
||||
eller |
landstingsfullmäktige |
har |
eller landstingsfullmäktige har |
||
löpt ut medför inte att uppdraget |
löpt ut medför inte att uppdraget |
||||
som ledamot eller ersättare i |
som ledamot eller ersättare i |
||||
samordningsförbundets styrelse |
samordningsförbundets styrelse |
||||
upphör. |
|
|
upphör. |
|
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får återkalla uppdra- get för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har upphört.
19 § |
|
|
Beträffande styrelsens verk- |
Beträffande |
styrelsens verk- |
samhet skall 4 kap. 17, 19, 20 |
samhet ska 3 kap. 5 § första och |
|
och 22 §§ samt 6 kap. 10, 11, 18, |
andra styckena, 4 kap. 21, 22, 25, |
|
20 och |
26 och 28 §§ samt 6 kap. 17, 23 |
|
(1991:900) tillämpas på motsva- |
och |
kommunallagen |
rande sätt. Vad som där före- |
(2017:000) tillämpas på motsva- |
18 Senaste lydelse 2007:411.
118
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
skrivs om förtroendevald skall gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om fullmäktige eller nämnd skall gälla styrelsen. Justering av sty- relsens protokoll skall tillkänna- ges på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet. Vidare skall i fråga om samman- träde för fastställande av budget bestämmelserna i 8 kap. 22 § kommunallagen gälla.
rande sätt. Vad som där före- skrivs om förtroendevald ska gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om fullmäktige eller nämnd ska gälla styrelsen. Justering av sty- relsens protokoll ska tillkänna- ges på förbundets anslagstavla. Vidare ska i fråga om samman- träde för fastställande av budget bestämmelserna i 9 kap. 11 § kommunallagen gälla.
|
21 § |
|
|
|
Bestämmelserna i 8 kap. 1– |
Bestämmelserna i 8 kap. 23 § |
|||
3 a §§, 4 § första och tredje stycke- |
samt 11 kap. |
|||
na, 5, 10, 12 och 13 §§ kommu- |
andra styckena, 6, 15 och 22 §§ |
|||
nallagen (1991:900) skall tilläm- |
kommunallagen (2017:000) |
ska |
||
pas på motsvarande sätt i fråga |
tillämpas på motsvarande sätt i |
|||
om ekonomisk förvaltning i ett |
fråga om ekonomisk förvaltning |
|||
samordningsförbund. Vad |
som |
i ett samordningsförbund. Vad |
||
där föreskrivs om kommun eller |
som där föreskrivs om kommun |
|||
landsting skall gälla för ett sam- |
eller landsting ska gälla för ett |
|||
ordningsförbund och vad |
som |
samordningsförbund |
och |
vad |
föreskrivs för fullmäktige |
och |
som föreskrivs för |
fullmäktige |
|
styrelse skall gälla för förbunds- |
och styrelse ska gälla för för- |
|||
styrelsen. |
|
bundsstyrelsen. |
|
|
Ett samordningsförbund får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten.
25 §19
Ett samordningsförbunds |
Ett samordningsförbunds |
räkenskaper och årsredovisning |
räkenskaper och årsredovisning |
samt styrelsens förvaltning ska |
samt styrelsens förvaltning ska |
granskas av en revisor för varje |
granskas av en revisor för varje |
|
|
19 Senaste lydelse 2010:350. |
|
119
Författningsförslag SOU 2015:24
förbundsmedlems |
räkning. För |
förbundsmedlems |
räkning. För |
|
Försäkringskassan |
och Arbets- |
Försäkringskassan |
och Arbets- |
|
förmedlingen ska |
Försäkrings- |
förmedlingen ska |
Försäkrings- |
|
kassan utse en gemensam revisor. |
kassan utse en gemensam revisor. |
|||
Revisorer ska såvitt avser kom- |
Revisorer ska när det gäller |
|||
mun och landsting utses av kom- |
kommun och landsting utses av |
|||
mun- och landstingsfullmäktige. |
kommun- och landstingsfull- |
|||
När kommun- och landstingsfull- |
mäktige. När kommun- och |
|||
mäktige utser revisorer ska 14 § |
landstingsfullmäktige utser revi- |
|||
denna lag samt 4 kap. 5 § och |
sorer ska 14 § denna lag |
samt |
||
6 § |
4 kap. 3 § och 5 § andra stycket |
|||
munallagen (1991:900) tillämpas |
samt 7 kap. 3 § kommunallagen |
|||
på motsvarande sätt. Kommuner |
(2017:000) tillämpas på motsva- |
|||
och landsting kan träffa över- |
rande sätt. Kommuner och lands- |
|||
enskommelse om att utse en eller |
ting kan träffa överenskommelse |
|||
flera gemensamma revisorer. När |
om att utse en eller flera gemen- |
|||
en eller flera gemensamma revi- |
samma revisorer. När en eller |
|||
sorer utses ska 4 kap. 23 a § andra |
flera gemensamma revisorer utses |
|||
stycket kommunallagen tillämpas |
ska 9 kap. 8 § andra stycket |
|||
på motsvarande sätt. |
kommunallagen |
tillämpas |
på |
|
|
|
motsvarande sätt. |
|
|
För granskning av ett nybildat förbund ska revisor utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer börjar.
Arvoden till samtliga revisorer ska betalas av samordningsförbun- det, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmed- lemmarna enligt förbundsordningen ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvodet till den för Försäk- ringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamma revisorn.
26 §20
Bestämmelserna i 9 kap. 4– |
Bestämmelserna i 12 kap. |
17 §§ kommunallagen (1991:900) |
och |
tillämpas på motsvarande sätt vid |
(2017:000) tillämpas på mot- |
revision enligt denna lag. Bestäm- |
svarande sätt vid revision enligt |
melserna i 9 kap. 18 § kom- |
denna lag. Bestämmelserna i 12 |
munallagen tillämpas på motsva- |
kap. 17 § kommunallagen tilläm- |
|
|
20 Senaste lydelse 2007:411. |
|
120
SOU 2015:24 Författningsförslag
rande sätt vid revision enligt |
pas på motsvarande sätt vid |
|||
denna lag som utförs av revisor- |
revision enligt denna lag som |
|||
er utsedda av kommun- och |
utförs av revisorer utsedda av |
|||
landstingsfullmäktige. |
kommun- och landstingsfull- |
|||
|
|
|
mäktige. |
|
Justering av revisorernas pro- |
Justering av revisorernas pro- |
|||
tokoll tillkännages på anslags- |
tokoll tillkännages på förbundets |
|||
tavlan hos varje kommun och |
anslagstavla. |
|
||
landsting som är medlem i sam- |
|
|
||
ordningsförbundet. |
|
|
||
Revisionsberättelse skall läm- |
Revisionsberättelse ska läm- |
|||
nas till styrelsen, förbundsmed- |
nas till styrelsen, förbundsmed- |
|||
lemmarna |
och |
Arbetsförmed- |
lemmarna och |
Arbetsförmed- |
lingen. Förbundsmedlemmarna |
lingen. Förbundsmedlemmarna |
|||
skall var för sig pröva frågan om |
ska var för sig pröva frågan om |
|||
styrelsen skall beviljas ansvars- |
styrelsen ska beviljas ansvars- |
|||
frihet och om skadeståndstalan |
frihet och om skadeståndstalan |
|||
skall väckas. |
|
ska väckas. |
|
|
|
|
28 § |
|
|
Ett samordningsförbunds be- |
Ett samordningsförbunds be- |
|||
slut får, med motsvarande |
slut får överklagas enligt be- |
|||
tillämpning |
av |
bestämmelserna |
stämmelserna |
om laglighets- |
om laglighetsprövning i 10 kap. |
prövning i 13 kap. kommunal- |
|||
kommunallagen (1991:900) över- |
lagen (2017:000) av den som är |
|||
klagas av den som är medlem i |
medlem i en kommun eller i ett |
|||
en kommun eller i ett landsting, |
landsting, som ingår i förbundet. |
|||
som ingår i förbundet. |
|
|
Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller ett landsting som är förbundsmedlem.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
121
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
1.8Förslag till
lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804)
Härigenom föreskrivs att 14 § livsmedelslagen (2006:804) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
14 §
En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommunen har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.
En kommun får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen
(1991:900).
Föreskrifterna i 6 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
122
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.9Förslag till
lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
15 §
En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommuner har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.
En kommun får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen
(1991:900).
Föreskrifterna i 6 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
123
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
1.10Förslag till
lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263)
Härigenom föreskrivs att 38 och 39 §§ fjärrvärmelagen (2008:263) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
38 §21 |
|
Om en sådan juridisk person |
Om en sådan juridisk person |
som avses i 3 kap. 16 |
som avses i 10 kap. |
kommunallagen (1991:900) be- |
kommunallagen (2017:000) be- |
driver fjärrvärmeverksamhet, ska |
driver fjärrvärmeverksamhet, ska |
verksamheten bedrivas på affärs- |
verksamheten bedrivas på affärs- |
mässig grund. |
mässig grund. |
39 §
Trots bestämmelsen i 2 kap.
1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, får ett kommunalt företag som avses i 3 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
21 Senaste lydelse 2014:577.
124
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.11Förslag till
lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 3 §§ samt 6 kap. 4, 4 a, 5 och 7 §§ lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
||
|
|
1 kap. |
|
|
|
|
|
2 §22 |
|
|
|
Det krav på anknytning till |
Det krav på anknytning till |
||||
kommunens |
eller |
landstingets |
kommunens |
eller |
landstingets |
område eller |
dess |
medlemmar |
område eller |
dess |
medlemmar |
som avses i 2 kap. 1 § kommu- |
som avses i 2 kap. 1 § kommu- |
||||
nallagen (1991:900) gäller inte |
nallagen (2017:000) |
gäller inte |
|||
vid tillämpning av följande be- |
vid tillämpning av följande be- |
||||
stämmelser i denna lag: |
stämmelser i denna lag: |
–2 kap. 3 § om medfinansiering av vissa projekt,
–2 kap. 4 § om bistånd till utländska studerande,
–2 kap. 10 § om kompensation till enskilda inom socialtjänsten,
–3 kap. 2 § om sjuktransporter,
–3 kap. 3 § om kollektivtrafik,
–3 kap. 7 § om samhällsorientering,
–4 kap. 1 § om turism, och
–5 kap. om tjänsteexport och internationellt bistånd.
Vid tillämpningen av 2 kap. 1 § om bidrag till byggande av statlig väg och järnväg och till anläggande av statlig farled krävs särskilda skäl för undantag från kravet på anknytning.
3 §23
Trots bestämmelserna i 2 kap. |
Trots bestämmelserna i 2 kap. |
7 § och 8 kap. 3 c § kommunal- |
7 och 8 §§ kommunallagen |
lagen (1991:900) ska verksam- |
(2017:000) ska verksamheten be- |
heten bedrivas på affärsmässiga |
drivas på affärsmässiga grunder |
22Senaste lydelse 2013:820.
23Senaste lydelse 2012:417.
125
Författningsförslag SOU 2015:24
grunder vid tillämpning av föl- |
vid tillämpning av följande be- |
jande bestämmelser i denna lag: |
stämmelser i denna lag: |
–3 kap. 2 § om sjuktransporter,
–3 kap. 3 § om kollektivtrafik,
–3 kap. 6 § om lokaler,
–3 kap. 7 § om samhällsorientering, och
–5 kap. 1 och 2 §§ om tjänsteexport.
6 kap.
4 §24
En nämnd i en kommun, i ett landsting eller i ett kommunal- förbund får efter överenskommelse med en inköpscentral uppdra åt anställda i inköpscentralen att i en upphandling besluta på nämndens vägnar. Detta gäller under förutsättning att inköpscentralen har an- litats av nämnden för att medverka vid upphandlingen i egenskap av ombud enligt
1.4 kap. 22 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, eller
2.4 kap. 4 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som av- ses i 6 kap. 34 § kommunallagen
(1991:900).
Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som av- ses i 6 kap. 38 § kommunallagen
(2017:000).
4 a §25
En nämnd i en kommun, i ett landsting eller i ett kommunal- förbund får efter överenskommelse med den myndighet som avses i 1 § andra stycket 2 lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering uppdra åt myndigheten att besluta på nämndens vägnar i ärenden enligt den lagen.
Uppdrag enligt första stycket |
Uppdrag enligt första stycket |
får inte lämnas i de fall som av- |
får inte lämnas i de fall som av- |
ses i 6 kap. 34 § kommunallagen |
ses i 6 kap. 38 § kommunallagen |
(1991:900). |
(2017:000). |
24Senaste lydelse 2012:389.
25Senaste lydelse 2013:313.
126
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
5 §26
Föreskrifterna i 6 kap. 33 § kommunallagen (1991:900) om uppdrag att besluta på nämndens vägnar tillämpas på ärenden en- ligt 4 § första stycket och 4 a § första stycket.
7 §27
Föreskrifterna i 6 kap. 24–
27 §§ kommunallagen (1991:900) om jäv tillämpas på anställda i inköpscentraler som fattar beslut på en nämnds vägnar. Detsam- ma ska gälla den som hos den myndighet som har fått ett upp- drag enligt 4 a § fattar beslut på en nämnds vägnar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
26Senaste lydelse 2013:313.
27Senaste lydelse 2013:313.
127
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
1.12Förslag till
lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
8 §
En kommun får komma över- ens med en annan kommun om att de kontrolluppgifter som kom- munen har enligt denna lag ska skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenhet att meddela beslut i ett ärende till en annan kommun.
En kommun får efter överens- kommelse med en annan kom- mun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på den först nämnda kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden enligt denna lag, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
128
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.13Förslag till
lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
7kap.
9 §
En regionplan ska antas, ändras och upphävas av fullmäktige i det kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplane- organ.
Regionplaneorganet ska se till att
1. ett beslut |
om att anta, |
1. ett beslut om att anta, |
ändra eller upphäva en regionplan |
ändra eller upphäva en regionplan |
|
tillkännages genom att justering- |
tillkännages genom att justering- |
|
en av protokollet med beslutet |
en av protokollet med beslutet |
|
anslås på den plats som avses i |
tillkännages på den anslagstavla |
|
3 kap. 28 § 10 |
kommunallagen |
som avses i 9 kap. 7 § 10 kom- |
(1991:900), |
|
munallagen (2017:000), |
2. ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet sänds till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen och till regeringen senast dagen efter tillkännagivandet,
och |
|
3. planen sänds till länsstyrel- |
3. planen sänds till länsstyrel- |
serna inom regionen och Bo- |
serna inom regionen och Bo- |
verket, när beslutet har vunnit |
verket, när beslutet har fått laga |
laga kraft. |
kraft. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
129
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
1.14Förslag till
lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (2010:1011) om brand- farliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
En kommuns uppgifter enligt denna lag ska fullgöras av en eller flera nämnder.
En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter som kommunen har enligt denna lag helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en
kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. |
|
|
En kommun får även efter |
En kommun får även efter |
|
överenskommelse med en annan |
överenskommelse med en annan |
|
kommun uppdra åt en anställd i |
kommun uppdra åt en anställd i |
|
den andra kommunen att be- |
den andra kommunen att besluta |
|
sluta på kommunens vägnar i ett |
på kommunens vägnar i ett visst |
|
visst ärende eller en viss grupp |
ärende eller en viss grupp av |
|
av ärenden, dock inte sådana |
ärenden, dock inte sådana ären- |
|
ärenden som avses i 6 kap. 34 § |
den som avses i 6 kap. 38 § kom- |
|
kommunallagen (1991:900). Be- |
munallagen (2017:000). Bestäm- |
|
stämmelserna i 6 kap. |
melserna i 6 kap. |
och |
och 35 § kommunallagen om jäv |
40 §§ kommunallagen om |
jäv |
och anmälan av beslut till nämnd |
och anmälan av beslut till |
|
ska tillämpas på den som fattar |
nämnd ska tillämpas på den som |
|
sådana beslut. |
fattar sådana beslut. |
|
Av kommunallagen följer att |
|
|
kommuner kan ha en gemensam |
|
|
organisation för uppgifter enligt |
|
|
denna lag. |
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
130
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.15Förslag till
lag om ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
6 §
En kommun får ingå en över- enskommelse med en annan kom- mun om att kontrolluppgifter som kommunen har enligt denna lag eller föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen ska ut- föras av den andra kommunen. Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun.
En kommun får efter överens- kommelse med en annan kom- mun uppdra åt anställda i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 6 kap. 34 § kom- munallagen (1991:900). Före- skrifterna i 6 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
131
Författningsförslag |
SOU 2015:24 |
1.16Förslag till
lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2014:799) om sprängämnes- prekursorer ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9 § |
|
En kommun får träffa avtal |
En kommun får träffa avtal |
med en annan kommun om att |
med en annan kommun om att |
de uppgifter som kommunen har |
de uppgifter som kommunen har |
enligt denna lag helt eller delvis |
enligt denna lag helt eller delvis |
ska utföras av den andra kom- |
ska utföras av den andra kom- |
munen. |
munen. Genom ett sådant avtal |
|
får en kommun tillhandahålla |
|
tjänster åt en annan kommun. |
En kommun får efter överens- |
En kommun får efter överens- |
kommelse med en annan kom- |
kommelse med en annan kom- |
mun även uppdra åt en anställd i |
mun även uppdra åt en anställd i |
den andra kommunen att be- |
den andra kommunen att be- |
sluta på kommunens vägnar i ett |
sluta på kommunens vägnar i ett |
visst ärende eller en viss grupp |
visst ärende eller en viss grupp |
av ärenden, dock inte sådana |
av ärenden, dock inte sådana |
ärenden som avses i 6 kap. 34 § |
ärenden som avses i 6 kap. 38 § |
kommunallagen (1991:900). Be- |
kommunallagen (2017:000). Be- |
stämmelserna i 6 kap. |
stämmelserna i 6 kap. |
och 35 § kommunallagen om jäv |
40 §§ kommunallagen om jäv |
och anmälan av beslut till nämnd |
och anmälan av beslut till nämnd |
ska tillämpas på den som prövar |
ska tillämpas på den som prövar |
sådana ärenden. |
sådana ärenden. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
132
SOU 2015:24 |
Författningsförslag |
1.17Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)
Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §28 |
|
Bestämmelser om kungöran- |
Bestämmelser om kungöran- |
de och tillgängliggörande av kom- |
de och tillgängliggörande av kom- |
munala föreskrifter finns i 3 kap. |
munala föreskrifter finns i 8 kap. |
30 § kommunallagen (1991:900). |
22 § kommunallagen (2017:000). |
Om en länsstyrelse har upp- |
Om en länsstyrelse har upp- |
hävt en kommunal föreskrift |
hävt en kommunal föreskrift |
enligt 3 kap. 13 § andra stycket |
enligt 3 kap. 13 § andra stycket |
ordningslagen (1993:1617), ska |
ordningslagen (1993:1617), ska |
länsstyrelsen begära att beslutet |
länsstyrelsen begära att beslutet |
anslås på kommunens anslags- |
tillkännages på kommunens an- |
tavla enligt lagen (1970:462) om |
slagstavla. |
vissa anslag på kommuns an- |
|
slagstavla. |
|
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
28 Senaste lydelse 2012:648.
133
2Utredningens uppdrag och arbete
2.1Direktiven
Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 (dir. 2012:105), bilaga 1, att tillkalla en särskild utredare för att föreslå en modernisering av kommunallagen (1991:900), KL. Utgångspunkter för uppdraget ska bl.a. vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ram- lag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Utred- ningen ska genomföras som en bred översyn med målsättning att åstadkomma en ändamålsenligt utformad lagstiftning. I uppdraget ingår vidare att göra en översyn av lagteknisk karaktär av kom- munallagen.
De delar av uppdraget som rör kommunalt ansvar i förhållande till privat utförd verksamhet och allmänhetens behov av insyn och information samt utvärdering av den fria nämndorganisationen har redovisats i ett delbetänkande den 28 juni 2013, Privata utförare – Kontroll och insyn, SOU 2013:53. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 mars 2015.
I slutbetänkandet ska utredaren överväga om det finns behov av att i kommunallagen reglera de anställdas roll och särskilt överväga behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt. Utredaren ska vidare se över regelverket gällande laglighetsprövning av kommunala beslut och utreda om nuvarande bestämmelser är ändamålsenligt utformade eller om det finns behov av en modernisering av regler- na. Utredaren ska också analysera hur bestämmelserna i kommu- nallagen förhåller sig till unionsrätten och särskilt överväga hur den unionsrättsliga regleringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse förhåller sig till regleringen av kommunal verksamhet. Utredaren ska vid behov lämna författningsförslag.
135
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2015:24 |
Regeringen beslutade den 14 november 2013 om tilläggsdirektiv (dir. 2013:100), bilaga 2, till utredaren. Regeringen gav utredaren i uppdrag att, utöver vad som följer av de ursprungliga direktiven, överväga om förutsättningarna för den fria kommunala nämnd- organisationen behöver förtydligas och om de nuvarande rättsliga befogenheterna för kommun- och landstingsstyrelsen att styra och samordna verksamheten är tillräckliga. Utredaren ska vidare över- väga om kommunallagen kan göras mer konkurrensneutral mellan olika utförare av kommunal verksamhet. Utredaren ska också över- väga om den kommunala revisionen behöver förstärkas ytterligare. Utredaren ska slutligen överväga behovet av att, genom försöks- lagstiftning, införa en möjlighet till majoritetsstyre i kommun- och landstingsstyrelsen samt överväga behovet av att bredda utnäm- ningen av styrelseledamöter i kommunala företag. Utredaren ska lämna de lagförslag som de ovan nämnda övervägandena föranleder.
Vid den lagtekniska översynen är utredaren oförhindrad att ta upp andra frågor än de som nämns i direktiven, om det behövs för att utredaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett tillfredsställ- ande sätt.
2.2Utgångspunkter och begränsning av uppdraget
Av utredningens direktiv framgår att utgångspunkterna för upp- draget ska vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag, att utredaren särskilt ska beakta vikten av tydlighet och enhetlighet för kommuner och landsting, att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv, och att utredaren ska göra en internatio- nell utblick, som i första hand ska omfatta de övriga nordiska länderna. Det ingår inte i uppdraget att överväga eller föreslå änd- ringar i grundlag.
Utredaren ska också väga förslagen mot de konsekvenser som de får avseende ökad administrativ belastning för kommuner, landsting och domstolar. Utredaren ska vidare i enlighet med 14 kap. 3 § rege- ringsformen, RF, beakta proportionalitetsprincipen beträffande even- tuella inskränkningar av den kommunala självstyrelsen i sina redo- görelser, analyser och förslag.
Utredaren ska också vid anläggandet av ett medborgarperspektiv bl.a. genomgående analysera möjliga konsekvenser för kvinnor och
136
SOU 2015:24 |
Utredningens uppdrag och arbete |
män samt flickor och pojkar. För de förslag som utredningen läm- nar ska konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män redovisas. Utredaren ska slutligen i enlighet med kommittéförord- ningen (1998:1474) bl.a. redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag och vid behov föreslå hur dessa ska finansieras.
2.3Utredningsarbetet
Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden.
Utredningens uppdrag ska bedrivas utåtriktat och utredningen ska på lämpligt sätt kommunicera med berörda statliga myndig- heter, kommuner, landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), övriga centrala parter på arbetsmarknaden, näringslivet samt övriga intressenter.
Utöver utredningens sekretariat har en expertgrupp och två referensgrupper deltagit i utredningsarbetet.
I december 2012 tillsattes en expertgrupp med representanter från berörda departement, myndigheter och organisationer. Till gruppen förordnades experter från Finansdepartementet, Justitie- departementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Social- departementet och Utbildningsdepartementet. Därutöver förord- nades experter från SKL, Socialstyrelsen, Statens skolinspektion, Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Östergötlands läns landsting, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Efter att delbetänkandet överlämnats har representant- erna från Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Statens skolinspektion och Socialstyrelsen entledigats som experter. En f.d. kammarrättslagman från Kammarrätten i Sundsvall har under sommaren 2013 förordnats som expert.
Två referensgrupper har varit knutna till utredningen. I den parlamentariska referensgruppen har ingått representanter från alla riksdagspartier. I referensgruppen för organisationer och näringsliv har ingått representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Vård- företagarna, Almega, Famna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademiska centralorganisation (SACO), Fackförbundet Vision, Vårdförbun- det, Sveriges läkarförbund, Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna,
137
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2015:24 |
Sveriges byggindustrier, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges pensionärsförbund och Handikappförbunden.
Utredningen har efter överlämnandet av delbetänkandet träffat expertgruppen vid tolv tillfällen. Utredningen har under samma period träffat den parlamentariska referensgruppen vid åtta tillfällen och referensgruppen för organisationer och näringsliv vid fyra tillfällen. Enskilda ledamöter har också haft bilaterala kontakter med utred- ningens sekretariat.
Utredningen har vid två tillfällen presenterat sina förslag för arbetsutskottet i SKL:s styrelse.
I februari 2014 arrangerade utredningen ett seminarium under rubriken ”Seminarium om den kommunala revisionen”. Inbjudna föredragshållare var professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin, Uppsala universitet, den förtroendevalde revisorn i Västerbottens läns landsting Karl Gustav Abramsson, ordföranden Bo Basun, Sveriges kommunala yrkesrevisorer (SKYREV) samt
Utredningen har träffat SKL, Kommundirektörernas förening, Landstingsdirektörernas förening, Socialchefernas förening, Fack- förbundet Vision, Bemanningsföretagen och Jusek i särskild ordning för att diskutera de anställdas roll i kommunallagen.
När det gäller den kommunala revisionen har utredningen träffat Starev, SKYREV, SKL:s revisionsdelegation, FAR, revisionsföre- tagen PwC, EY och Deloitte samt medverkat vid ett stort antal revisionskonferenser och träffar med revisionsnätverk.
Utredningen har också träffat ett antal domare, föredragande och särskilda ledamöter från både förvaltningsrätt och kammarrätt för att diskutera laglighetsprövningsinstitutets ändamålsenlighet. Utred- ningen har också träffat representanter för den juridiska avdelning- en vid Stockholms och Göteborgs kommuner samt Stockholms läns landsting för att bl.a. diskutera laglighetsprövning.
Utredningen har under sitt arbete med förslaget om elektronisk anslagstavla träffat Bolagsverket.
När det gäller utredningens arbete med att utforma en ny kom- munallag har utredningen haft för avsikt att i största mån föreslå en ramlag och har prövat nödvändigheten av nuvarande särreglering. I det arbetet har utredningen träffat företrädare för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun. Även Svenskt Avfall, Åter-
138
SOU 2015:24 |
Utredningens uppdrag och arbete |
vinningsindustrierna, Den Nya Välfärden och SmåKom (De små kommunernas samverkan) har utredningen träffat i särskild ordning.
Utredningen ska enligt direktiven föra en dialog med de utred- ningar som berör de frågeställningar som angivits i uppdraget. Utredningen har därför haft kontakt med Ägarprövningsutred- ningen (Fi 2012:11), Utredningen om utvärdering av bredbands- strategin (N 2012:06), Utredningen om EU & kommunernas bo- stadspolitik (N S 2013:11), 2014 års Demokratiutredning (Ku Ju 2014:19),
Utredningen har också deltagit i flera konferenser och semina- rier, t.ex. Sveriges Kommunaljuridiska Förenings årsmöte och fören- ingens öppna forum om en kommunallag för framtiden, SmåKoms höstmöte, SKL:s demokratidagar, Kvalitetsmässan, Kommek och ett stort antal olika konferenser för kommunala revisorer.
Utredningen har vidare avgivit ett remissvar över betänkandet Effektiv och rättssäker
Utredningen har gjort två studiebesök i våra grannländer. I Finland träffade utredningen Finansministeriet och Arbets- och näringsministeriet samt finska Kommunförbundet. Utredningen har också besökt Norge och träffat Utredningen om en ny kommune- lov. Utredningen träffade under sitt besök i Norge även Närings- och fiskedepartementet och Kommunesektorns organisasjon.
Utredningen har fått i uppdrag att överväga behovet av en reg- lering av de anställdas beslutanderätt. I arbetet med det uppdraget har utredningen genomfört en studie om delegationsordningar för att få en uppfattning om vilka beslut som i praktiken delegeras till de anställda, se bilaga 3. Utredningen har i studien också i begrän- sad utsträckning granskat vad som delegeras till de förtroendevalda, framför allt styrelsernas ordförande.
Utredningen har anlitat universitetslektorn Ola Mattisson, Före- tagsekonomiska institutionen, Lunds universitet för en forsknings- översikt om förändringar och utvecklingstendenser inom den lokala samhällsnivån, se bilaga 4.
I arbetet med utredningens uppdrag har utredningen anlitat Markör Marknad & Kommunikation AB för att ställa ett antal frågor
139
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2015:24 |
till dels ordförande i kommunstyrelsen respektive landstingsstyrel- sen, dels kommundirektör, landstingsdirektör eller motsvarande befattning. Enkäten genomfördes under perioden den 21 januari– 25 februari 2014 och frågorna ställdes till ordförande och högste tjänstemannen i alla kommuner och landsting i landet. I vissa fall har Markör Marknad & Kommunikation AB inte lyckats nå ord- förande i kommunstyrelsen eller landstingsstyrelsen. I sådana fall har frågorna i stället ställts till vice ordförande i styrelsen. Det gäller även när frågor ställdes till den högste tjänstemannen. I vissa fall har frågorna i stället ställts till ekonomichef, administrativ chef, jurist m.fl. Svarsfrekvensen var mycket hög. När det gäller politiker- enkäten svarade 97 procent av de tillfrågade och när det gäller tjänstemannaenkäten svarade alla tillfrågade, dvs. svarsfrekvensen var 100 procent. Utredningen kommer i de olika avsnitten i betänkandet att närmare redogöra för resultaten av undersökningen.
2.4Andra pågående utredningar
Vid tiden för överlämnandet av detta betänkande har flera av de utredningar som utredningen har haft dialog med inte lämnat sina betänkanden. Några av de ovan nämnda utredningarna kan komma att lämna förslag till ändringar i kommunallagen. Utredningen är med- veten om att detta kan påverka även utredningens lagförslag. Utred- ningen har i sitt arbete försökt att beakta tänkbara kommande änd- ringar.
140
Del I
Från sockenstyre till EU – kommunallagens roll
3Kommuner och landsting i en förändrad värld
3.1Bakgrunden till nuvarande kommunallag
Kommuner och landsting är en central del av det svenska sam- hällssystemet. Många av de centrala välfärdsuppgifterna utförs av kommuner och landsting. De kommunala utgifterna motsvarade 24 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, under 2013. Mer än en fjärdedel av alla anställda är anställda i kommunal sek- tor.1 I ett internationellt perspektiv utmärker sig Sverige genom att så många uppgifter som i andra länder utförs av staten eller i privat regi utförs av kommuner och landsting.
Hur kommer det sig att de svenska kommunerna och lands- tingen fått denna särställning? Rent historiskt kan de moderna svenska kommunerna sägas ha tillkommit genom 1862 års kom- munalförordningar. I och med dessa blev kommuner självständiga juridiska personer och landstingen tillkom som ny organisation vid sidan av städer och landskommunerna. En principiell nyhet i 1862 års kommunalförordningar var att det i lagstiftningen angavs att kommuner och landsting har en allmän kompetens. Så länge en uppgift kunde anses vara av allmänt intresse var den tillåten att utföra. Genom domstolspraxis har därefter utvecklats gränser kring den kommunala kompetensen. Krav på att utse förtroendevalda revisorer som skulle uttala sig om ansvarsfrihet infördes 1862.
Kommuner var vid denna tidpunkt små. Strukturen utgick från den kyrkliga sockenstrukturen vilket gjorde att antalet kommuner var stort. Framför allt ute i landet sköttes de kommunala uppgift- erna helt av de förtroendevalda utan några anställda. På lands-
1 Skr. 2013/14:102 s. 10.
143
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
bygden kunde i stället för fullmäktige också användas kommunal- stämma, där alla röstberättigade2 deltog och fattade beslut.
Under
Utbyggnaden av välfärdsstaten och särskilt beslutet om att in- föra en
Antalet anställda ökade kraftigt under 1950- till
Förnyelsearbetet under
2Vid denna tidpunkt dock endast män som hade en viss förmögenhet eller inkomst.
3Rätten för anställda att reservera sig mot vissa typer av beslut infördes 1987 genom förvalt- ningslagen (1986:223).
144
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
till grund för den kommunala verksamheten och de grundläggande spelreglerna.
3.2Kommunallagens struktur
Nuvarande kommunallag är uppdelad i tio kapitel och reglerar ett antal olika sakområden. Det finns i lagen en reglering av den allmänna kommunala kompetensen. Kommuner och landsting får utföra sådana uppgifter som ligger i medlemmarnas allmänna intresse inom ramen för vissa generella principer och en omfattande rätts- praxis. I lagen regleras vidare grunderna för den kommunala orga- nisationen. Kommuner och landsting måste bl.a. ha ett fullmäktige, en styrelse och revisorer. Hur beslutsfattande ska gå till regleras också genom regler om bl.a. jäv och omröstning. Det finns också viss reglering av den ekonomiska förvaltningen, bl.a. att budgeten som huvudregel ska vara balanserad.
I kommunallagen finns vidare bestämmelser om de förtroende- valdas rättigheter och skyldigheter, t.ex. finns regler om förtroende- valdas rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vissa former av medborgerligt deltagande, exempelvis folkomröstningar, regleras också.
Slutligen finns regler om domstolskontroll och annan kontroll. Beslut kan överklagas genom laglighetsprövning till domstol och revisorer granskar verksamheten.
3.3Partiella reformer
Kommunallagen har varit föremål för ett stort antal partiella refor- mer sedan den trädde i kraft. Totalt har lagen ändrats vid närmare 50 tillfällen sedan sin tillkomst. Vissa ändringar är dock av mera redaktionell karaktär, t.ex. när det anges att medlem är den som ska ”betala” kommunalskatt i stället för att ”är taxerad till” kommunal- skatt i 1 kap. 4 § KL.4
Mera substantiella förändringar kan grupperas i följande områden.
4 Prop. 2010/11:166 s. 238.
145
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
Kommunaldemokratiska frågor
Tre stora översyner har gjorts i syfte att stärka demokratin. Efter förslag i propositionen Lokal demokrati infördes bl.a. möjligheten för allmänheten att genom folkinitiativ väcka frågan om kommunala folkomröstningar.5 Med anledning av propositionen Demokrati för det nya seklet infördes bl.a. regler om medborgarförslag och ökade möjligheter till brukarinflytande.6 Den senaste större reformen har genomförts efter förslag i den parlamentariska utredningen om den kommunala demokratins funktionssätt och har inneburit ändrade regler om det kommunala partistödet och möjligheter att delta i möten per distans.7
Kommunaldemokratiska frågor har även aktualiserats inom ramen för den stora grundlagsöversyn som gjordes under mandatperioden
Frågor om den kommunala demokratin kommer också beröras av 2014 års Demokratiutredning (Ku Ju 2014:19) som bl.a. har till uppdrag att föreslå åtgärder som kan stärka individens möjligheter till delaktighet och inflytande under perioderna mellan valen.
Den kommunala kompetensen
Vissa förtydliganden av den kommunala kompetensen gjordes under
5Prop. 1993/94:188.
6Prop. 2001/02:80.
7Prop. 2013/14:5.
8Prop. 2009/10:80.
9Prop. 1993/94:188.
10Prop. 2008/09:21.
146
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
Den kommunala ekonomin
Frågan om krav på kommuner och landsting att ha en ekonomi i balans har stått i fokus vid översynen av den kommunala eko- nomin. I 1977 års kommunallag fanns ett krav på att den kommunala ekonomin skulle vara i balans. Detta krav slopades i 1991 års kom- munallag och ersattes med ett allmänt krav på att ha en god eko- nomisk hushållning. Ett krav på att ha en budget där intäkterna överstiger kostnaderna infördes därefter11 samt har förtydligats12 och försetts med olika former av undantag13. En särskild kommunal redovisningslag har också trätt i kraft.14
Kommunal samverkan
En stor översyn av möjligheterna att samverka gjordes i mitten av
Revisionen
Den kommunala revisionen har varit föremål för ett flitigt reform- arbete. I slutet av
11Prop. 1996/97:52.
12Prop. 2003/04:105 och prop. 2011/12:172.
13Prop. 2003/04:105 och prop. 2011/12:172.
14Lagen (1997:614) om kommunal redovisning ses för närvarande över av
15Prop. 1996/97:105.
16SOU 2007:72 och SOU 2012:30.
17Prop. 1998/99:66.
18Prop. 2005/06:55.
19Prop. 2009/10:46.
147
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
ska vara lekmannarevisorer i kommunala företag20 och att de ska revidera delårsbokslut21.
3.4Omvärldsförändringar
Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har sam- hället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom
Urbanisering och demografiska förändringar
Urbanisering fortgår och avfolkningen av glesbygden fortsätter. Detta har inneburit att antalet små kommuner ständigt ökar i antal. De allra minsta kommunerna, de med under 5 000 invånare, beräk- nas 2030 vara 30, jämfört med 13 för närvarande.22 Det minskande befolkningsunderlaget ställer krav på kommuner och landsting att anpassa sina organisationer utifrån de förändrade förhållandena. Även de kommuner som växer kraftigt ställs inför utmaningar att behöva bygga ut exempelvis infrastruktur och barnomsorg i snabb takt. Skillnaderna mellan kommuner och landsting blir allt större.
De demografiska förändringarna i landet med en åldrande befolk- ning ställer också kommuner och landsting inför nya utmaningar. Kraven på att bedriva en effektiv verksamhet har ökat. En fortsatt effektivisering av den kommunala verksamheten kommer sannolikt bli nödvändig för att frigöra resurser för en god service till äldre och sjuka.23
20Prop. 1998/99:66.
21Prop. 2003/04:105.
22SOU 2007:11 s. 142.
23Häggroth och Andersson, Kommunala vägval, s. 78 f.
148
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
En grundläggande förändring sedan 1992 är
Politiska förändringar
Politiskt har ett allt mer fragmenterat partisystem utvecklats där styret sker genom koalitioner. Efter valet 1994 styrde socialdemokraterna ensamma i 90 kommuner. Antalet kommuner med sådant social- demokratiskt styre är efter valet 2014 endast cirka 20. Andelen kommuner där fler än fyra partier styr tillsammans ökade kraftigt efter valet 1998, från 13 kommuner 1994 till 42 kommuner 1998. Sedan dess har antalet legat på cirka
Utvecklingen visar alltså på att olika former av koalitions- lösningar kommit att bli allt vanligare i kommuner och landsting.
Nya organisatoriska modeller
Omvärldsförändringar och ideologiska ställningstaganden har moti- verat kommuner och landsting att i allt större utsträckning experi- mentera med och reformera sina organisationer. Mattisson har på utredningens uppdrag gjort en forskningsöversikt på området.25 Mattisson konstaterar att reformerna har motiverats både av ideo- logiska skäl och av en upplevd brist på resurser. En mångfald av organisatoriska lösningar och metoder för styrning av kommunal verksamhet har testats. Mycket inspiration för detta förändrings-
24SKL, sammanställning av vilka som styrt kommuner och landsting de senaste 20 åren, SKL:s webbplats, www.skl.se, samt opublicerade data från SKL.
25Se Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöver- sikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.
149
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
arbete har hämtats från den idériktning som går under den sam- lande benämningen New Public Management. New Public Manage- ment handlar om att skapa förbättrad ekonomisk effektivitet med förebilder från privata företag och användning av marknadslösningar. Andra reformer har tagit utgångspunkt i t.ex. ökat demokratiskt inflytande, där inspiration har hämtats från de idériktningar som lanserats som motkrafter till New Public Management (t.ex. Public Governance).
En grundläggande tanke inom New Public Management menar Mattisson är att tydligt skilja mellan beställare och utförare på olika sätt. Detta har ofta medfört att utförandefrågor i stor utsträckning delegerats till de anställda genom exempelvis inrättandet av sär- skilda resultatenheter.
New Public Management har under senare år kritiserats ur olika synvinklar. Även om idéerna inte alltid lett till de effektivitets- vinster som från början antogs, så menar Mattisson att det inte finns något som tyder på att kommuner och landsting är på väg att återgå till en renodlad detaljstyrning. Inom forskningen kan man skönja en utveckling mot allt fler nätverk. Kommuner och lands- ting behöver samverka för att kunna hantera behovet av kompetens på olika sätt.
Reformarbetet har inneburit att mål- och resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning, som ett alternativ till den traditionella detaljstyrningen av den kommunala verksamheten. Beställar- och utförarorganisation var under en period intressant. Målstyrningen har även gett upphov till en mer aktiv uppföljning av resultatet och produktiviteten i verksamheten. Ett exempel är de öppna jämförel- ser som görs på hälso- och sjukvårdens område.26
Ytterligare en förändring som skett är att de privata utförarna har ökat kraftigt i antal.27 Att nya aktörer kommer in på verksam- hetsområden där kommuner och landsting tidigare agerat ensamma, påverkar bl.a. formerna för den demokratiska kontrollen över verk- samheten.
Flera av förändringarna har sin grund i de förvaltningspolitiska strömningar som förekommit i kommuner och landsting sedan slutet av
26Häggroth och Andersson, Kommunala vägval, s. 80 f.
27Se vidare SOU 2013:53.
150
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
service, medborgare som kund, målstyrning, regelförenkling, decen- tralisering, demokratisering genom brukarinflytande och ett nytt ledarskap.28 Samtidigt har tankar förts fram om en ökad valfrihet för medborgarna och en konkurrensutsättning av kommunal verk- samhet. Till detta hör en strävan efter en minskad detaljstyrning av verksamheterna. De förtroendevalda bör ange mål och ramar, men i övrigt låta chefer och anställda självständigt utforma den kom- munala organisationen och verksamheten.29
Utvecklingen fortsätter och regeringen har aviserat en utredning som bl.a. ska undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Mangagement samt hur välfärdsprofessionernas kunnande och yrkes- etik ska bli vägledande.30
Internationalisering och regionalisering
Det svenska
Sedan början av
Landsting som hanterar det regionala utvecklingsansvaret kallar sig ofta för regioner. Regional indelning finns även på det statliga området, särskilt till följd av att myndigheter slagits samman till s.k. enmyndigheter. Dessa har sinsemellan skilda geografiska indel- ningar. Ur formell synvinkel finns dock inte några regioner på
28Montin, Från demokrati till management: Decentralisering inom kommunerna, Stats- vetenskaplig Tidskrift, 1989:2 och Den kommunala multiorganisationen. Om nya normer och institutioner i kommunerna under
29SOU 2012:30, bilaga 2, s. 500 ff.
30Prop. 2014/15:1 s. 53.
31Prop. 2013/14:46 och prop. 2013/14:122.
151
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
landstingsnivå i Sverige. Från organisatorisk synvinkel är de fort- farande landsting. I lagstiftningen har getts en möjlighet att i be- rörda landsting benämna sitt fullmäktige och styrelse för region- fullmäktige och regionstyrelse. Någon möjlighet att kalla hela lands- tinget för region finns dock inte. Val sker enligt vallagen (2005:837) fortfarande till landstingsfullmäktige. Regeringen har aviserat att alla landsting som önskar det ska få ta över det regionala utvecklingsansvaret.32 I vad mån detta också bör medföra att lands- ting formellt i stället bör benämnas regioner kan komma att aktuali- seras. I sådana fall krävs också en översyn av en omfattande special- lagstiftning.
Ökad samverkan
Kommunal samverkan har blivit allt vanligare. Problemen med att klara sina uppdrag gör att kommuner och landsting lägger allt större kraft på att samverka och agera samfällt. Mattisson konstaterar i sin forskningsöversikt att det inte finns några tydliga mönster för vilka kommuner och landsting som samverkar med varandra. I stället förefaller alla typer av kommunala huvudmän vara involverande i samverkan och att detta kontinuerligt ökar i omfattning.33
Mattisson menar att kommunens och landstingets geografiska gränser ifrågasätts allt mer och de olika huvudmännen visar ett tilltagande intresse för att göra gemensam sak. Även om alla typer av samverkansformer ökar, är det, enligt Mattisson, påtagligt att det nu skapas många nya organisationer för att hantera gemen- samma ändamål. Dessa innebär en prövning för de kommunala organisationerna som då agerar i en annan kontext än inom sitt geografiska territorium. Erfarenheterna visar att det fungerar väl att samverka så länge det går att skilja ut (och särredovisa) enskilda kollektiv (kommuner eller landsting) och deras kostnader (och in- täkter). Då fungerar beslut och ansvarsutkrävande fortfarande. För skattefinansierade verksamheter där samverkan kan innebära gemen- samma resurser och gemensamma prioriteringar blir detta mer komplicerat. Det finns en tydlig vilja att samverka så länge det ger
32Regeringsförklaringen 2014.
33Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.
152
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
påvisbara fördelar för alla. I de samverkanslösningar när fördelarna inte är jämt fördelade mellan parterna har det visat sig mycket svårare att komma överens.34
Förutom samverkan har också en utveckling skett där kommu- ner och landsting jämför sina verksamheter. Genom exempelvis öppna jämförelser kan enskilda kommuner och landsting ställa sina verksamheters resultat mot andras.
Sammanfattande slutsats
Ett av syftena med den nuvarande kommunallagen var att ge kom- muner och landsting stor frihet att utforma sin interna organisation efter behov. Det kan konstateras att denna möjlighet har utnyttjats och att det för närvarande finns en stor organisatorisk variation mellan olika kommuner och landsting. Mattisson konstaterar i sin forskningsöversikt att det endast är i begränsad omfattning som forskning om organisation och styrning explicit diskuterar eller pro- blematiserar lagstiftningen. Det finns t.ex. inga studier som uttryck- ligen anger problem eller svårigheter med den nuvarande lagstift- ningen eller anger den som ett hinder för en effektiv verksamhet.
Däremot berörs innehållet i lagstiftningen i ett antal olika sammanhang och under senare tid ofta i relation till tekniker eller koncept relaterade till New Public Management. Genom att skapa företagslika förutsättningar aktualiseras flera grundläggande kom- munala principer som likställighets- och självkostnadsprincipen i olika sammanhang. Företag (producenter) har att maximera det ekonomiska utbytet av sin verksamhet och en kritisk del för att lyckas med detta är att man exempelvis differentierar sin prissätt- ning. Även om gränserna testas löpande i praktiken, görs inga antydningar i befintlig forskning att kommunallagen uppfattas som orimlig eller i sig är ett hinder.35
Utredningen delar Mattissons slutsats att kommunallagen på ett grundläggande plan visat sig kunna hantera olika former av lokala organisationsförändringar och samverkansbehov. Samtidigt kan kon-
34Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.
35Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.
153
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
stateras att nästan 50 förändringar gjorts av kommunallagen sedan den trädde i kraft. Samhällsförändringar och politiska önskemål har alltså medfört ett behov av att justera lagen i olika avseenden. Det stora antalet partiella översyner medför ett behov av att göra en samlad översyn av hela lagen. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnitt 18.
Den nuvarande lagen behöver enligt utredningens mening också ses över med utgångspunkt från olika förvaltningspolitiska värden. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnitt 4.
3.5Nordisk utblick
De nordiska kommunerna uppvisar sinsemellan stora likheter. I alla de nordiska länderna ansvarar den kommunala sektorn för stora delar av välfärden. Ur ett europeiskt perspektiv är också de nor- diska kommunerna tämligen stora, även om storleken varierar mellan länderna. Island avviker genom att kommunerna är mycket små, även om storleken har ökat på senare år genom kommunsamman- slagningar. I det följande kommer utredningen översiktligt beskriva hur de nordiska kommunerna är reglerade. Mot bakgrund av att förhållandena i Island är speciella i jämförelse med de andra länder- na kommer dock inte utvecklingen där att beröras.
Utformningen av den regionala nivån varierar mellan länderna. Danmark har ett fåtal regioner, medan Norge har ett större antal fylkeskommuner. Finland särskiljer sig här genom att inte ha någon regional nivå alls.
3.5.1Danmark
Allmänt om danska kommuner
Danmark har under senare år genomfört en omfattande kommun- reform där antalet kommuner minskat från 270 till 98. Vid sidan av de 98 kommunerna finns fem regioner som inte har någon beskatt- ningsrätt utan finansieras genom bidrag från stat och kommuner. De danska kommunerna, men inte regionerna, har i likhet med de svenska en allmän kompetens att ha hand om sådana uppgifter som
154
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
är av allmänintresse för medborgarna.36 Kommunerna är ansvariga för grundskola, barnomsorg, äldreomsorg, kultur, miljö och fritid, socialtjänst och räddningstjänst. På regionerna ligger bl.a. sjukvården. Staten är ansvarig för den utbildning som inte ingår i grundskolan.
Borgmästaren har en central roll i kommunerna
Antalet förtroendevalda är mer begränsat än i Sverige. Kommun- erna får ha mellan 19 och 31 ledamöter i fullmäktige (i Köpenhamn maximalt 55). Vid sidan av fullmäktige ska ett särskilt ekonomi- utskott inrättas samt de utskott som behövs i övrigt. Utskotten får endast bestå av ledamöter från fullmäktige. Ordföranden i fullmäk- tige är också ordförande i ekonomiutskottet och borgmästare i kommunen. Denne svarar för de centrala verkställighetsbesluten.
Borgmästaren är ytterst ansvarig för verksamheten, och saknar formell möjlighet att delegera ansvaret till administrationen. Däremot kan tjänstemännen ställas till svars och dömas för tjänstefel. En skillnad i förhållande till Sverige är att borgmästaren är den ende politikern som bedriver sitt uppdrag på heltid, de övriga politikerna får dock ersättning för sina uppdrag enligt ett regelverk som fast- ställs av staten.
Kontroll
I Danmark finns inte någon motsvarighet till det svenska systemet med laglighetsprövning i domstol av de kommunala besluten. I stället finns ett omfattande regelverk om statlig tillsyn och kontroll av kommuner och regioner. Kommunala beslut kan stoppas av till- synsmyndigheterna. Många typer av beslut ska prövas av ekonomi- och inrikesministeriet. Ministeriet kan också fastställa regler om de kommunala budgeterna och räkenskaperna.
Tillsynsmyndigheter kan också väcka talan mot enskilda för- troendevalda om kommunen utsatts för en skada. När exempelvis ett beslut av ett fullmäktige att betala ut olagligt lönetillägg blev
36 Garde och Revsbech, Kommunalret, s. 11 ff.
155
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
upphävt av tillsynsmyndigheterna, blev fullmäktigeledamöterna personligt ersättningsskyldiga för kostnaden.37
Revision sker i Danmark av fristående auktoriserade revisorer som väljs av fullmäktige. Revisorerna ska vara oavhängiga. Revi- sorerna kan avsättas av fullmäktige, men ett sådant beslut ska under- ställas statligt godkännande.
3.5.2Finland
Den finska kommunallagen påminner mycket om den svenska. Medborgarna utser ett fullmäktige som i sin tur väljer ledamöter i nämnder. Enligt jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade i styrelsen och andra kommunala organ till minst 40 procent vardera. Kommunerna har en allmän kommunal kompe- tens att utföra uppgifter som ligger inom ramen för allmänintresset. Finland saknar en särskild regional nivå. Kommunerna har därför ansvar för hälso- och sjukvården. Det är vanligt med kommunal samverkan för att hantera olika frågor.
Kommunallagen har nyligen setts över och ett förslag till en helt ny kommunallag har lämnats till riksdagen.38
Kommunen leds av fullmäktige och det finns krav på att inrätta en kommunstyrelse och en revisionsnämnd. I övrigt inrättas de nämnder, direktioner för skötsel av affärsverksamhet och utskott för att bereda ärenden som behövs. Förslaget till den nya kom- munallagen innehåller mer detaljerade regler om kommunstyrelsen, bl.a. styrelsens ansvar för personalpolitiska frågor. Ordförandens roll i kommunstyrelsen är särskilt reglerad i lagen. Denne leder den politiska samverkan som behövs för att fullgöra kommunens upp- gifter. Ordförandens uppgifter ska i övrigt anges i en särskild stadga. Ordförande i kommunstyrelsen är oftast en fritidspolitiker. I ett par större kommuner39 finns en del- eller heltidsarvoderad ord- förande.40 Varje kommun ska ha antingen en förtroendevald borg- mästare eller en tjänsteman som särskilt utsedd kommundirektör för att leda förvaltning, ekonomi samt övrig verksamhet. Modellen
37Thomsen, m.fl., Lov om kommunernas styrelse – normalföretningsorden, s. 351.
38Förslag till ny finsk kommunallag (RP 268/2015).
39T.ex. Åbo, Lahtis och Uleåborg har heltidsarvoderade kommunstyrelseordföranden.
40SKL, Tänk om Håbo vore Hafnarfjördur. Lokal demokrati och styrning i Norden, s. 26 f.
156
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
med en politiskt utsedd borgmästare har inte fått någon stor spridning.41 I kommun med borgmästare är denne alltid kommun- styrelsens ordförande. Kommundirektören eller borgmästaren utgör tillsammans med kommunstyrelsen koncernledning för den kom- munala verksamheten och ansvarar för att upprätthålla kontrollen över verksamheten. Kommundirektör eller borgmästare utses av fullmäktige. Kommundirektören eller borgmästaren har rätt att föra talan på kommunstyrelsens vägnar och att få upplysningar av kommunens myndigheter och ta del av deras handlingar, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Uppgifter kan inte tas ifrån kommundirektören på ett sätt som äventyrar dennes upp- gift som chef för förvaltningen.42 Det huvudsakliga ansvaret för beredning av ärenden i kommunstyrelsen måste exempelvis ligga hos kommundirektören.43
Kommundirektören har av tradition en stark ställning och har ofta en politisk bakgrund. Fullmäktige kan säga upp eller omplacera kommundirektören till andra uppgifter. Ett sådant beslut kräver stöd av två tredjedelar av fullmäktige.44 I förslaget till den nya kom- munallagen ställs krav på att kommuner har ett direktörsavtal som anger spelreglerna mellan kommundirektören och den politiska led- ningen. Uppsägning av direktören måste beslutas i fullmäktige och kräver två tredjedelars majoritet i fullmäktige.
Vad gäller revision så väljs både en revisionsnämnd med för- troendevalda och särskilda yrkesrevisorer. För granskning av förvalt- ningen och ekonomin väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna kan väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räken- skapsperioder. Revisorerna ska vara medlem av ett samfund som godkänts av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
Kommunerna är enligt kommunallagen skyldiga att bolagisera verksamheter som bedrivs i ett ”konkurrensläge”. Med detta avses att verksamheten är ekonomisk verksamhet enligt
41Endast Tammerfors och Birkala har valt modellen med borgmästare.
42Harjula och Prättälä, Kommunallagen – bakgrund och tolkning, s. 190.
43Harjula och Prättälä, Kommunallagen – bakgrund och tolkning, s. 190.
44SKL, Tänk om Håbo vore Hafnarfjördur. Lokal demokrati och styrning i Norden, s. 33.
157
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
I förslaget till den nya kommunallagen regleras särskilt frågan om att tillämpa det
Vad gäller upphandling anges i lagen att offentlig upphandling inte ska tillämpas när kommunerna samverkar om vissa obligatoriska uppgifter. För andra uppgifter krävs inte heller att upphandlings- lagarna tillämpas om det bl.a. rör anknutna företag.45
Finland har ett liknande system för att överklaga beslut som Sverige. Laglighetsprövning kan begäras av alla kommunmedlem- mar. Medlem i kommuner är både de som bor där, men även juri- diska personer som företag och ideella föreningar. Laglighetspröv- ning kan också begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part). I en lag- lighetsprövning kan endast beslutets laglighet prövas. För att lag- lighetsprövning ska kunna begäras måste medlemmen först ha be- gärt att beslutet ska rättas.46
3.5.3Norge
Norge har inte genomgått någon kommunreform och har fort- farande många små kommuner. Totalt finns 428 kommuner. På regional nivå finns 19 fylkeskommuner vilkas uppgifter delvis mot- svarar de svenska landstingens. Det kommunala självstyret i Norge kännetecknas av att det är negativt bestämt, vilket innebär att så länge en uppgift inte är uttryckligen förbjuden kan kommunerna och fylkeskommunerna utföra den. Det finns dock restriktioner för det kommunala självstyret i Norge som inte finns i Sverige, bl.a. finns statliga begränsningar av de kommunala skattesatserna. Vissa
45Detta rör den s.k. Teckalpraxisen, se vidare avsnitt 12.
46Kommunelovene i Norden – En kartlegging og sammenligning, HiOA rapport 2013 nr 13, s. 658 f.
158
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
lån ska också godkännas av kommundepartementet för att vara tillåtna.
Den norska kommunallagen är från 1993 och har reviderats vid flera tillfällen. Organisatoriskt väljs en fullmäktigeförsamling (kommunestyre) och en styrelse (formannskap). Till skillnad från i Sverige ska styrelsen bestå av enbart ledamöter från fullmäktige- församlingen. Vid sidan av styrelsen kan andra utskott inrättas. Det är obligatoriskt att inrätta ett särskilt kontrollutskott som har ansvar för viss revision av verksamheten. Särskilda oavhängiga revi- sorer ska utses vid sidan av kontrollutskottet. Revisorerna kan vara fristående eller anställas i kommunen eller fylkeskommunen.
En ordförande väljs som är ordförande både i fullmäktige och i styrelsen. Ordförande undertecknar alla avtal för kommunen eller fylkeskommunen om inte annat är bestämt. Till ordförande kan delegeras beslut som inte är av principiell betydelse, vilket dock är ovanligt i praktiken.47 Ordförande har yttranderätt i alla kommu- nala folkvalda organ.
Varje kommun och fylkeskommun ska utse en särskild admini- strationschef som är chef för den samlade förvaltningen inom de ramar som fullmäktige fastställer. Administrationschefen ska se till att ärenden som läggs fram till styrelsen är tillfredsställande utredda. Hen är ansvarig för att verksamheten drivs i enlighet med lagar, föreskrifter och beslut. Administrationschefen har yttrande- rätt i alla kommunala organ utom kontrollutskottet. Till admini- strationschefen kan delegeras ärenden utom sådana som är av prin- cipiell betydelse.
Utgångspunkten i den norska kommunallagen är en skarp gräns- dragning mellan politik och administration. Modellen beskrivs som en timglasmodell där alla kontakter mellan förvaltning och de poli- tiska organen går genom administrationschefen.48 Bernt och Overå uttrycker i sin kommentar till den norska kommunallagen att bestämmelsen innebär att styrningen ska ligga hos de politiska organen, men dessa ska ha både en rätt och plikt att biträdas av en kompetent och självständig tjänsteman. Tjänstemannen ska under tjänsteansvar se till att ärendena är väl förberedda och också kan
47Willmesten, Ordförerrollen: Lokalt politiskt ledarskap i praksis, Kommuneloven 20 år, s. 45.
48Willmesten, Ordförerrrollen: Lokalt politiskt ledarskap i praksis, Kommuneloven 20 år, s. 44.
159
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
SOU 2015:24 |
leda administrationen på ett sådant sätt att den fungerar till både folkvaldas och medborgarnas bästa.49
Kommunparlamentarism
I norska kommuner finns sedan 1993 en möjlighet att välja mellan att ha den traditionella formannskapsmodellen eller den parlamen- tariska modellen med majoritetsstyre.
Den parlamentariska modellen innebär att den folkvalda försam- lingen utser vad som närmast är att likna vid en regering (byråd). Detta råd styr administrationen och har förslagsrätt. Ett särskilt politiskt utsett kommunal- eller fylkesråd ersätter administrations- chefen. Den centrala idén är koncentration av makt och ansvar. Förslagen från rådet går till den folkvalda församlingen (bystyret) där de diskuteras i utskott och debatteras i plenum. Modellen antas skapa klara skiljelinjer mellan partierna och bidra till att lyfta fram partiskiljaktigheter i lokalpolitiken. Maktbalansen är tänkt att be- hållas genom möjligheten att majoriteterna skiftar över tid.
Det har gjorts flera forskarutvärderingar av den kommun- parlamentariska modellen i Norge. Forskarna har funnit att både ansvarsfördelningen mellan partierna och de förtroendevaldas rela- tion till förvaltningen har tydliggjorts. Däremot är det inte säkert att politiken i större utsträckning har kommit att präglas av en helhetssyn eller att medborgarnas deltagande har stimulerats. Även andra utvärderingar som genomförts framhåller den ökande poli- tiska styrningen av förvaltningen som den mest betydelsefulla konse- kvensen. Förväntningar på ökad tydlighet i politiska ansvarsförhåll- anden har däremot inte infriats i så stor utsträckning, vilket kan hänga samman med att den styrande koalitionen har varit mycket bred.50
Det har också framförts hård kritik mot systemet från opposi- tionspartierna som, trots lagstiftning om detta, anser att opposi- tionens insyn inte har tillgodosetts. Inte minst i Oslo har kritiken från oppositionspartierna varit hård på denna punkt.51
49Bernt och Overå, Kommuneloven med kommentarer, s. 182.
50SOU 2012:30 s. 76.
51SOU 2012:30 s. 76.
160
SOU 2015:24 |
Kommuner och landsting i en förändrad värld |
Tre kommuner (Oslo, Bergen och Tromsö) samt fyra fylkes- kommuner (Nordland, Hedmark,
Översyn av den norska kommunallagen
En särskild utredning har tillsatts för att göra en totalöversyn av den norska kommunallagen. Utredningen ska vara färdig den 31 december 2015. Den överordnade utgångspunkten är att utred- ningen ska göra en översyn av lagen i syfte att stärka det kom- munala självstyret. Utredningen ska överväga att reglera överord- nade principer för förhållandet mellan staten och kommunerna och analysera frågor kring den statliga överprövningen av kommunala beslut. I uppdraget ingår också att överväga behovet av att stärka de förtroendevaldas roll i förhållande till tjänstemännen och bl.a. särskilt analysera behovet av att reglera ordförandens roll närmare. De förtroendevaldas rätt till olika former av sociala förmåner som pension m.m. ska analyseras. Utredningen ska också utreda frågan om vem som avtalsrättsligt kan binda kommunen eller fylkeskom- munen.53
Utredningen ska vidare analysera ett antal olika frågor i syfte att stärka den kommunala egenkontrollen, bl.a. om det behövs närmare regler kring förvaltningsrevision och bolagskontroll och om det bör införas regler om att kontrollutskottets ordförande ska vara från ett annat parti än ordförande. Vidare ska bl.a. analyseras om det behövs regler om kommuners och fylkeskommuners ägarstyr- ning av sina företag.
Utredningen ska analysera om EU:s statsstöds- och upphand- lingsregler föranleder behov av lagändringar. Vidare ska utredas om kommunens eller fylkeskommunens totala samhällsroll som kommer till utryck igenom rollerna som tjänsteutövare, demokratisk arena, myndighetsutövare och samhällsutvecklare bör komma till utryck i lagen.
52SOU 2012:30 s. 76 f.
53Mandatet för den offentliga utredningen av ny kommunelov, uppgifter från kommunal- og regionaldepartmentets webbplats,
161
4Utgångspunkter för en ny kommunallag
4.1Kommunernas och landstingens olika roller
Svenska kommuner och landsting bedriver en mycket omfattande och komplex verksamhet. Många av de centrala välfärdstjänsterna som hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning är ett kommu- nalt ansvar. Dessa är obligatoriska uppgifter som vilar på kommu- ner och landsting enligt bestämmelser i speciallagstiftning. Många av uppgifterna har varit kommunala sedan mycket länge. Tillkomst- en av landstingen 1862 motiverades bl.a. av behovet av att ha ett regionalt ansvarigt organ för sjukvården.
Kommuner och landsting kan också frivilligt engagera sig för att utforma olika former av frivillig välfärdsservice till medborgarna som fritids- och kulturverksamhet.
Vid sidan av rollen som ansvarig för välfärdstjänster har framför allt kommunerna en roll som myndighetsutövare. Kommuner är ofta tillsynsmyndigheter och har ansvar för olika former av tillsyn, t.ex. på miljö- och hälsoskyddsområdet. Kommunerna är här ofta sista länken i en tillsynskedja. Olika former av tillstånd och bidrag till medborgarna kräver ofta kommunala beslut. Kommunernas roll som myndighetsutövare innefattar beslut av mycket stor betydelse för enskilda medborgare och företag i kommunerna. Det kan handla om serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622) men även mycket ingripande åtgärder som omedelbart omhänder- tagande av unga och missbrukare enligt lagen (1990:52) med sär- skilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Rollen som myndig- hetsutövare ställer stora krav på kommuner och landsting att korrekt och rättssäkert tillämpa bestämmelser som kan innebära mycket omfattande ingrepp i enskildas integritet.
163
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
SOU 2015:24 |
Kommuner har också en roll som samhällsbyggare. Genom det kommunala planmonopolet har de ett ansvar att fatta beslut om utformningen och utvecklingen av den lokala bebyggelsen. Förutom de rättigheter och skyldigheter som följer av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, har kommuner och landsting ofta ett stort allmänt engagemang för att på olika sätt bidra till att utveckla det lokala näringslivet och värna den lokala miljön. Kommuner och landsting är på många sätt aktiva i lokalt och regionalt utveck- lingsarbete. Ansvaret för kollektivtrafik kan också ses som en del i detta kommunala ansvar som samhällsbyggare.
Kommuner och landsting har även en stor roll som arbetsgivare. Mer än en miljon personer är anställda hos kommuner och lands- ting. Även om privata utförare anlitas i allt högre utsträckning så är fortfarande majoriteten anställda direkt hos kommuner och lands- ting. Att på olika sätt agera som arbetsgivare är därför en viktig uppgift för kommuner och landsting.
Kommuner och landsting är också på olika sätt marknadsaktörer. När de agerar för att uppfylla sina åtaganden på exempelvis social- tjänstområdet kan det hända att de konkurrerar med redan befintlig verksamhet på marknaden. Genom att sysselsätta personer med funktionsnedsättning förekommer att tjänster som caféverksamhet och annat tillhandahålls på en marknad. Ett annat exempel på kom- munernas och landstingens roll som marknadsaktörer är deras roll som stora upphandlare. Det handlar både om upphandling av pri- vata utförare för att utföra kommunala tjänster, men även inköp av olika former av varor.
Kommuner och landsting har också en roll att fungera som en demokratisk arena. De förtroendevalda från de olika partierna ska ha en fungerande arena för debatt och kunna fatta beslut om inrikt- ningen på den kommunala verksamheten. Genom den lokala debatten förs politiken närmare medborgarna. Den lokala politiska nivån fungerar också som en skola i demokrati där nya generationer av medborgare lär sig hur demokratin praktiskt fungerar.
164
SOU 2015:24 |
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
Vilka roller regleras i nuvarande kommunallag?
I kommunallagen regleras delvis de olika roller som kommuner och landsting har. Ansvaret för de centrala välfärdstjänsterna regleras framför allt i speciallagstiftningen. Vissa välfärdstjänster vilar dock på den allmänna kommunala kompetensen i kommunallagen. Den allmänna kompetensen ger exempelvis kommuner och landsting ett utrymme för att vara aktiva på kultur- och fritidsområdet.
Rollen som samhällsbyggare regleras i plan- och bygglagen men är också en funktion som bygger på den allmänna kommunala kompetensen. Kommuner och landsting har exempelvis en rätt att bedriva sedvanlig kommunal näringsverksamhet som att tillhanda- hålla bostäder, hamnar, fjärrvärme m.m. med stöd av den allmänna kommunala kompetensen. Det finns också ett ansvar för grund- läggande infrastruktur som vägar, vatten och avlopp. Möjligheten att engagera sig i olika former av regional utveckling är också något som följer av den allmänna kommunala kompetensen.
Rollen som myndighetsutövare regleras i första hand i special- lagstiftningen. Men det finns vissa regler i kommunallagen som berör denna roll. Kravet på att behandla sina medlemmar lika (lik- ställighetsprincipen) kan ses som en rättssäkerhetsgaranti som finns i kommunallagen. Att ledamöter i en nämnd måste rösta i ärenden som rör myndighetsutövning är ett annat exempel på en reglering som rör denna roll.
Arbetsgivarrollen berörs i mycket begränsad omfattning i kom- munallagen. Viss reglering finns som exempelvis jävsregler och möjlighet att delegera beslutanderätt till de anställda. I övrigt om- fattas naturligtvis kommuner och landsting av samma regler som övriga arbetsgivare vad gäller exempelvis arbetsmiljö och arbetsrätt.
Kommunernas och landstingens ansvar som marknadsaktörer och upphandlare regleras i viss mån genom reglerna om den all- männa kommunala kompetensen. I övrigt är detta något som regleras i speciallagstiftningen som exempelvis, konkurrenslagen (2008:579) och lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU.
Det finns en omfattande reglering i kommunallagen om funk- tionen som demokratisk arena. Generella regler finns om hur besluts- fattande ska ske och om kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnder. De förtroendevaldas rättigheter vad avser exempelvis ledighet och ekonomiska förmåner finns också reglerade. Regler
165
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
SOU 2015:24 |
finns om skydd för politiska minoriteter vad exempelvis gäller rätten att vara representerade i nämnder och möjligheter att ställa interpellationer och frågor.
4.2Vilka roller och värden behöver regleras i kommunallagen?
I avsnittet ovan har beskrivits i vilken omfattning olika kommunala roller regleras i nuvarande kommunallag. Medan det finns en omfatt- ande reglering av vissa roller regleras andra roller inte alls. Frågan är då vilka roller som behöver regleras på ett tydligare sätt i kom- munallagen. Utredningen ska enligt sina direktiv ha ett medborgar- perspektiv. I detta ligger enligt utredningens mening att kommu- nallagen på ett tydligt sätt ska reglera hur kommuner och landsting de facto styrs. En medborgare ska genom att läsa kommunallagen kunna få en rättvisande bild av hur landsting och kommuner organiseras och hur beslutsfattande sker. Så är dock inte alltid fallet i dag. Exempelvis finns ingen beskrivning av kommun- och lands- tingsdirektörernas uppgift i lagen.
Kommunallagen ska dock inte enbart återspegla hur verksam- heten de facto ser ut utan också vara ett normativt styrinstrument. I detta ligger enligt utredningen att utgångspunkten för en översyn måste vara att lagen ska tillgodose olika centrala samhällsvärden. I det följande beskriver utredningen de värden som enligt utred- ningen bör utgöra en utgångspunkt för en översyn av kommunal- lagen.
Demokratisk arena
Kommuner och landsting är demokratiskt styrda organ som ska förverkliga det lokala självstyret. En självklar utgångspunkt är att kommunallagen ska innehålla de regelverk som behövs för att den lokala representativa demokratin ska fungera. Det bör av lagen framgå hur fullmäktiges ledamöter ska utses, hur fullmäktige ska vara sammansatt och hur beslutsfattande ska ske. Vidare bör lagen innehålla regler om de förtroendevaldas rättigheter och skyldig- heter. Vid sidan av den representativa demokratin bör kommunal- lagen också reglera vissa andra former av demokratiskt inflytande,
166
SOU 2015:24 |
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
t.ex. folkomröstningar och rätt till brukarinflytande. Även detta kan ses som naturliga delar av ett system som syftar till att tillgodose kommunernas och landstingens roll som demokratiska arenor.
Frågor om hur den kommunala demokratin ska förstärkas och utvecklats har utretts flera gånger de senaste årtiondena.1 Den senaste utredningen har resulterat i flera förändringar som nyligen genomförts efter förslag i propositionen Vital kommunal demo- krati.2 Med hänsyn dels till det omfattande reformarbetet som nyligen skett och det pågående arbetet i 2014 års Demokratiutred- ning, dels till utredningens direktiv saknas skäl att närmare utveckla dessa frågor.
Rättssäkerhet
Av 1 kap. 1 och 2 §§ RF framgår att den offentliga makten utövas under lagarna, med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Av 1 kap. 9 § RF framgår att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Dessa bestämmelser är exempel på grund- läggande principer för en rättsstat. Det allmänna, vilket inbegriper kommuner och landsting, har ett ansvar att värna den enskildes rättssäkerhet och skydda grundläggande fri- och rättigheter.
Det kan diskuteras exakt vilka procedurer och krav som behövs för att ett förfarande kan ses som rättssäkert. En grundläggande utgångspunkt är dock enligt utredningens mening att rättsreglerna ska tillämpas förutsägbart och effektivt. Detta förutsätter att det på kommunal nivå finns professionell kunskap om innehållet i gäll- ande rätt och att besluten, när det handlar om ärenden som rör tillämpning av lagbestämmelser, sker på sakliga och opartiska grun- der samt på ett professionellt beslutsunderlag.
En revidering av kommunallagen måste enligt utredningens mening utgå från att den ska bidra till att värna och stärka rätts- säkerheten i det kommunala beslutsfattandet.
1Se SOU 2000:1, SOU 2001:48 och SOU 2012:30.
2Prop. 2013/14:5.
167
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
SOU 2015:24 |
Professionalitet
Den kommunala verksamheten handlar till stora delar om att han- tera sådana uppgifter som kräver en särskild professionell utbild- ning och kompetens, t.ex. när läkare utför operationer eller lärare undervisar elever.
Generellt kan konstateras att ett stort antal kompetenser krävs för att hantera den kommunala verksamheten. Det finns inget vedertaget klassificeringssystem för att dela in kommunernas per- sonal efter kompetens. Däremot finns Kommunala befattnings- benämningar, ett kodsystem där kommunerna själva kodar sina personalkategorier. Befattningsbenämningarna används i stor ut- sträckning av kommunerna för att hålla isär yrken och arbets- uppgifter samt för att skapa jämförbara personalgrupper. De till invånarantalet minsta kommunerna delar in sin personal i knappt 100 befattningar. I kommuner med cirka 10 000 invånare finns cirka 150 befattningar och i kommuner med cirka 20 000 invånare finns cirka 230 befattningar. Antalet befattningar ökar med invånar- antalet men ökningen planar successivt ut. I Stockholms kommun finns cirka 600 befattningar.3
Även om antalet befattningar är färre i små kommuner kan alltså konstateras att även en mycket liten kommun med några få tusen invånare behöver kompetens från närmare 100 personalkategorier. Det är inte heller enkelt att rekrytera alla former av kompetens som behövs i alla delar av landets kommuner och landsting. Det kan exempelvis vara svårt för medföljande att finna ett passande arbete.
Begreppet professionalitet behöver inte bara ses som ett behov av en viss sakkunskap på ett område. En kommun eller ett lands- ting behöver också chefer som uppfyller högt ställda krav på pro- fessionalitet vad gäller förmåga att leda förvaltningen framåt i en allt mer komplex omvärld som ställer nya krav på den kommunala verksamheten.
Det är en viktig utgångspunkt att kommunallagen även beaktar behovet av olika former av professioner för att få en fungerande verksamhet som även i framtiden förmår locka till sig kvalificerad arbetskraft.
3 Sundström och Tingvall, Färre kommuner? Om små kommuner problem och utmaningar, Ansvarskommitténs skriftserie, s. 49 f.
168
SOU 2015:24 |
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
Effektivitet
Kommuner och landsting har en central roll för välfärden genom sitt ansvar för vård, skola och omsorg. Genom bl.a. den demo- grafiska utvecklingen med allt fler äldre så ökar kostnaderna för att upprätthålla servicen. Ekonomerna på SKL konstaterar att för att finansiera kostnadsökningarna till följd av den demografiska utveck- lingen och nå ett resultat motsvarande en procent av skatter och bidrag, vilket endast är halvvägs till målet för god ekonomisk hushållning, krävs höjda statsbidrag med två procent per år. Dess- utom behöver skatten höjas med motsvarande 6 öre i kommunerna och 23 öre i landstingen fram till 2017.4 Detta är endast i det korta perspektivet. I ett längre perspektiv kommer trycket på nya kost- nader bli än starkare. SKL:s programberedning för välfärdens finan- siering gjorde bedömningen att om vi ska finansiera välfärden på samma sätt som i dag krävs mycket stora skattehöjningar.5 I en senare rapport från SKL, konstaterades dock att så stora skatte- höjningar sannolikt inte kommer behövas på grund av att befolk- ningen beräknas bli större än tidigare och att skatteunderlaget blir bättre än beräknat.6
Även om det alltid är behäftat med stora osäkerheter att göra exakta prognoser lång tid in i framtiden så kan det konstateras att trycket på att öka de offentliga utgifterna ändå kommer vara högt framöver. Oavsett om skatter höjs eller det offentliga åtagandet minskas kommer det säkerligen finnas ett behov av att vid sidan av detta effektivisera den kommunala verksamheten i olika avseenden. En utgångspunkt för en kommunallag för framtiden måste enligt utredningens mening därför vara att den ska bidra till en effektiv kommunal verksamhet.
Verksamheten behöver vara effektiv även ur andra perspektiv. För att medborgarna ska få en bra kommunal service krävs att verk- samhet bedrivs och handläggning sker snabbt och effektivt. Beslut måste fattas inom rimliga handläggningstider.
4SKL, Ekonomirapport 2014.
5SKL, Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering.
6SKL, Den svårförutsägbara framtiden – en jämförelse av två framtidskalkyler, s.5 ff.
169
Utgångspunkter för en ny kommunallag |
SOU 2015:24 |
4.3Roller och värden behöver hanteras tydligare i lagen
Att hantera de olika rollerna som myndighetsutövare, demokratisk arena m.fl. kan innebära målkonflikter. Stora krav på olika former av rättssäkerhetsåtgärder kan komma i konflikt med kraven på effektivitet i beslutsfattandet. En politisk majoritet kan ibland vara intresserad av att besluta i frågor som innebär att de kan komma in på områden som professionerna uppfattar som sina ansvarsområden.
Samtidigt ska inte frågan om konflikt betonas. Den kommunala verksamhetens olika målsättningar kan vara förenliga och sam- verka. En rättssäker förvaltning bidrar till att besluten blir korrekta från början och behöver därmed inte rivas upp, vilket annars skulle minska effektiviteten. Statsvetenskapliga studier visar också att en central faktor för framgångsrika samhällen är att de har en offentlig förvaltning av hög kvalitet. Denna kvalitet handlar inte bara om existensen av en fungerande rättsordning utan är något som går betydligt djupare och bredare. Det handlar om grundläggande prin- ciper för verksamhetens bedrivande av typen opartiskhet, saklighet, likabehandling och oväld i alla delar av den offentliga förvaltningen inbegripet den del som producerar tjänster åt medborgarna. Helt centralt enligt forskningen är om landet förmår hålla nere korrup- tionens omfattning och om man kan undvika en hög grad av politi- sering av tjänstetillsättningarna.7
Enligt utredningens uppfattning behövs alltså kommunallagen utformas så att den stärker alla dessa värden. Det kan konstateras att nuvarande lag reglerar mycket om rollen som demokratisk arena medan frågor om rättssäkerhet och arbetsgivarrollen är mera spar- samt reglerade. Ska kommuner och landsting fungera som attrak- tiva arbetsgivare, attrahera alla de olika professioner som behövs för en kommunal verksamhet och garantera en rättssäker hantering av ärenden kan lagen behöva stärkas i dessa avseenden.
7 Se Holmberg och Rothstein (red.), Good Government – the relevance of Political Science, för en genomgång av aktuell forskning.
170
Del II
En tydligare och bättre reglering av den kommunala organisationen
5Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation
5.1Utredningens utvärdering av den fria nämndorganisationen
I utredningens direktiv anges att utredningen ska göra en utvär- dering av den fria kommunala nämndorganisationen. Bakgrunden är att genom 1991 års kommunallag fick kommunerna och lands- tingen en ökad frihet att organisera sin nämndverksamhet. Kom- munerna och landstingen har därefter genomfört omfattande om- organisationer av sina nämndorganisationer. Mot bakgrund av att reformen har varit i kraft i mer än 20 år finns det anledning att genomföra en samlad utvärdering av om reformen lett till en ökad helhetssyn samt om reformen medfört några rättsliga eller andra problem.
Utredningen har i delbetänkandet Privata utförare – kontroll och insyn1 redovisat sin utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen. Utredningen gjorde bl.a. följande bedömningar.
Utredningen konstaterade att kommunerna och landstingen i hög grad har utnyttjat den frihet som kommunallagen ger dem att själva bestämma hur nämndorganisationen ska se ut. Det har upp- stått en mångfald av organisatoriska lösningar, samtidigt som den fria kommunala nämndorganisationen kan ha bidragit till att minska antalet förtroendevalda.
Generellt kunde sägas att de flesta kommuner och landsting fortfarande har en traditionell organisation med nämnder som ansvarar för olika sakområden och som är underställda fullmäktige.
1 SOU 2013:53.
173
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
SOU 2015:24 |
Ett betydande antal kommuner och landsting har dock valt att organisera sin verksamhet på ett annat sätt. Under en period valde många kommuner exempelvis att införa särskilda kommundels- nämnder. Intresset för sådana nämnder hade därefter minskat. En annan modell som har prövats är en särskild s.k.
Utredningen genomförde sin utvärdering utifrån såväl rättsliga som andra, t.ex. statsvetenskapliga, aspekter. Tyngdpunkten låg dock på att ta reda på om nuvarande kommunallag fungerat väl eller om det fanns behov av några anpassningar till den organisations- frihet som råder. De kommunalrättsliga problem som uppmärk- sammades var oftast inte av det slaget att de enligt utredningens bedömning borde föranleda ändringar i kommunallagen.
På ett antal områden gjorde utredningen iakttagelser som gav anledning att ytterligare analysera vissa problem och vid behov föreslå ändringar i kommunallagen.
Kommun- och landstingsstyrelsens roll uppmärksammades i sam- band med utvärderingen av den fria nämndorganisationen och under de intervjuer som genomfördes med företrädare för kom- muner och landsting. Kommun- och landstingsstyrelsen har i många kommuner och landsting kommit att bli allt viktigare. Enligt kom- munallagen är styrelsen kommunens eller landstingets ledande för- valtningsorgan och ska bl.a. ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av övriga nämnder, kommunalförbund och kommunala före- tag (6 kap. 1 § KL). Styrelsen förfogar dock inte över några direkta maktmedel, då den utövar uppsikt över andra nämnders verksam- het. Detta gör att styrelsens möjligheter att leda och samordna förvaltningen kan upplevas som begränsade. Behovet av en tydlig- are styrning och samordning har även använts som ett argument när vissa kommuner och landsting har minskat antalet nämnder och koncentrerat stora delar av verksamheten till styrelsen. Enligt utredningens bedömning fanns det anledning att överväga att ge styrelsen tydligare rättsliga befogenheter för att styra och sam- ordna verksamheten.
Utredningen gjorde även bedömningen att förutsättningarna för att införa en s.k.
174
SOU 2015:24 |
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
får särskilda anslag från fullmäktige för att utföra sin verksamhet, vilket annars är utgångspunkten i kommunallagen. Vidare sker styrningen i en
Remissinstansernas synpunkter
Utredningens delbetänkande har remissbehandlats. En stor majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig över den genomförda utvärderingen av den fria kommunala nämndorganisationen till- styrkte eller lämnade utredningens bedömningar utan erinran. Nedan ges exempel på kommentarer som har lämnats.
Laholms kommun ansåg att ett fortsatt översynsarbete på om- rådet inte får medföra några inskränkningar av organisationsfri- heten. Sollefteå kommun såg med särskilt intresse fram emot vad man i den fortsatta utredningen kom fram till beträffande kom- munstyrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder. Stockholms läns landsting såg inget behov av att reglera förutsättningarna för att använda en
5.2Utredningens tilläggsuppdrag
Regeringen har efter delbetänkandets remissbehandling beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen, i vilka det bl.a. anges följande.
Regeringen delar utredningens bedömning att det finns anled- ning att överväga att ge styrelsen tydligare rättsliga befogenheter för att styra och samordna verksamheten. Utredningen ska mot
175
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
SOU 2015:24 |
denna bakgrund analysera och vid behov föreslå tydligare rättsliga befogenheter för kommun- och landstingsstyrelsen att styra och samordna verksamheten.
Regeringen anser att den fria kommunala nämndorganisationen har ett stort värde för den kommunala självstyrelsen och att den därför bör bibehållas. Den kommunala sektorn har genom denna reform getts förbättrade möjligheter till organisationsutveckling. Den större friheten att organisera sig gör det också möjligt för kommuner med skilda förutsättningar att hitta olika lösningar inom ett gemensamt regelverk. Denna frihet bör enligt regeringens mening även innefatta möjligheten att införa olika typer av beställar– utförarorganisationer. Utredningen ska mot denna bakgrund analy- sera förutsättningarna för den fria kommunala nämndorganisa- tionen och vid behov föreslå förändringar i kommunallagen i syfte att tydliggöra dessa förutsättningar.
5.3Regler om de kommunala organen och deras uppgifter
Utredningen ska således lämna förslag som rör kommunernas och landstingens organisation. I det följande beskrivs kortfattat reglerna om den kommunala organisationen, de olika organen och deras upp- gifter.
5.3.1Grundläggande regler i regeringsformen
I regeringsformen finns vissa grundläggande bestämmelser om kommunernas och landstingens interna organisation. Av dessa fram- går att det i riket finns kommuner på lokal och regional nivå och att det bl.a. finns kommunala förvaltningsmyndigheter för den offentliga förvaltningen (1 kap. 7 och 8 §§ RF). Vidare framgår att kommunal beslutanderätt utövas av valda församlingar (14 kap. 1 § RF).
Att förvaltningsmyndigheterna, såväl de statliga som de kom- munala, har en viss självständighet framgår också av regerings- formen. Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning
176
SOU 2015:24 |
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 § RF).
Närmare bestämmelser om kommunernas och landstingens orga- nisation och kompetensfördelning mellan olika organ finns framför allt i kommunallagen.
5.3.2Vilka är de kommunala organen?
Kommunallagen innehåller bestämmelser om kommunernas och landstingens politiska organ och uppgiftsfördelningen mellan dem. I varje kommun och landsting finns en beslutande politisk försam- ling, benämnd fullmäktige, som är det främsta beslutande organet. Därutöver finns ett antal politiskt tillsatta organ – styrelsen och övriga nämnder – vilka har hand om kommunens eller landstingets förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Dessa organ bereder ären- den som ska avgöras av fullmäktige, men de har också till uppgift att verkställa fullmäktiges beslut. Härutöver har nämnderna egen beslutanderätt i sådana frågor som rör förvaltningen eller som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. De beslutar även i frågor som fullmäktige har delegerat till dem att avgöra.
När det i kommunallagen talas om nämnd avses såväl styrelsen som övriga nämnder. Vissa bestämmelser gäller dock enbart för styrelsen (se t.ex. 6 kap.
Kommuner och landsting samverkar i dag med andra kommuner och landsting genom gemensamma nämnder och kommunalförbund.
5.3.3Fullmäktiges uppgifter
Fullmäktige är det högsta beslutande organet, som fattar beslut av mer grundläggande natur eller av mer generell räckvidd. Det handlar främst om beslut där det politiska momentet är avgörande.2 I kommunallagen uttrycks detta på så sätt, att fullmäktige be- slutar i alla ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt (3 kap. 9 § KL). Exempel på sådana fullmäktigeärenden är:
2 Prop. 1973:90 s. 231.
177
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
SOU 2015:24 |
•mål och riktlinjer för verksamheten,
•budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
•nämndernas organisation och verksamhetsformer,
•val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
•val av revisorer,
•grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
•årsredovisning och ansvarsfrihet,
•folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
•extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar även i andra frågor som anges i kommunal- lagen eller i andra författningar. Ett exempel är att beslut om att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk per- son, t.ex. ett aktiebolag, eller en enskild individ ska fattas av full- mäktige (3 kap. 16 § KL). Fullmäktige har även beslutsbefogenheter i fråga om lokala hälsoskyddsföreskrifter, översiktsplaner m.m.
5.3.4Delegering av beslutanderätt
Fullmäktige har möjlighet att delegera sin beslutanderätt till en nämnd (3 kap. 10 § KL). Delegationen kan gälla ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Om det anges i en författning att fullmäktige har en viss upp- gift, får den uppgiften inte delegeras. Det finns dock inte någon tydlig gräns mellan fullmäktiges exklusiva beslutanderätt och den del av beslutanderätten som är möjlig att delegera till nämnderna.
5.3.5Nämndernas uppgifter
De grundläggande bestämmelserna om nämndernas beslutanderätt finns i 3 kap. 13 § KL. Nämnderna har en viss självständig beslut- anderätt och beslutar i frågor som rör förvaltningen. Det rör sig om en mängd vardagliga beslut om den fortlöpande verksamheten, t.ex. att anställa personal eller besluta om vissa inköp.
178
SOU 2015:24 |
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
Nämnderna ska också besluta i frågor som ankommer på dem enligt lag eller annan författning, t.ex. socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och plan- och bygglagen. Det handlar ofta om myndighets- utövning, som t.ex. beviljande av försörjningsstöd eller bygglov.
Som tidigare nämnts är det förbjudet för fullmäktige att bestämma hur en nämnd i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot enskild (12 kap. 2 § RF). Fullmäktige får t.ex. inte påverka hur en kommunal nämnd beslutar i ett ärende rörande bygglov. Givetvis kan fullmäktige inte heller besluta i nämndens ställe i ett sådant ärende. Den enda styrning som accep- teras är generell sådan, t.ex. genom lagstiftning eller kommunala planbeslut.3
I ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, hade fullmäktige fattat beslut om riktlinjer för bl.a. bygglov inom om- råden för fritidsbebyggelse inklusive byggnadsplaneområde, samt viss inskränkning av tillåten våningsyta enligt sådan plan. Fullmäk- tige ansågs ha överskridit sina befogenheter och beslutet upphävdes därför.4
Nämnderna fungerar därutöver som beredningsorgan åt fullmäk- tige och ansvarar även för att fullmäktiges beslut verkställs (3 kap. 14 § KL). När nämnderna fullgör dessa uppgifter fattar de beslut om förslag eller yttranden och vidtar olika slags verkställighets- åtgärder. De intar trots detta en osjälvständig ställning i förhållande till fullmäktige.
Slutligen beslutar nämnderna i frågor som fullmäktige har dele- gerat till dem (3 kap. 13 § andra stycket KL). Det kan t.ex. gälla upptagande av lån eller avyttring av fastigheter. Nämnderna ska in- för fullmäktige redovisa hur de har fullgjort sina uppdrag (3 kap. 15 § KL).
Föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer ska framgå av de reglementen som fullmäktige har utfärdat (6 kap. 32 § KL).
3
4RÅ 1981 Ab. 381.
179
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
SOU 2015:24 |
5.3.6Styrelsens särskilda uppgifter
Styrelsen är kommunens eller landstingets ledande förvaltnings- organ. Till styrelsens mera övergripande uppgifter hör att leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägen- heter och ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av övriga nämnder, kommunalförbund och kommunala företag (6 kap. 1 § KL). Styrelsen ska även följa frågor av betydelse för kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning samt göra framställningar hos fullmäktige m.fl. om det behövs (6 kap. 2 § KL).
Med styrelsens ledande ställning följer att den har till uppgift att skaffa sig överblick över hela förvaltningen. Styrelsen ska således ha uppsikt bl.a. över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.
Det bör dock påpekas att styrelsen inte förfogar över några direkta maktmedel, då den utövar uppsikt över andra nämnders verksamhet. Den har endast rätt att till nämnderna lämna råd, anvisningar och förslag till åtgärder. Följs inte dessa får styrelsen begära att fullmäktige griper in. Däremot ligger det inte inom styrelsens befogenheter att i en annan nämnds ställe besluta att en viss åtgärd ska vidtas, att inhibera något som en annan nämnd redan har beslutat eller att gripa in i den myndighetsutövning som är en annan nämnds uppgift.5
JO har i ett ärende anfört att kommunstyrelsen måste iaktta stor försiktighet så att dess agerande gentemot en annan nämnd inte uppfattas som ett försök att gripa in i utövandet av nämnder- nas förvaltningsuppgifter i enskilda ärenden.6 JO var mycket kritisk mot en kommunstyrelse som via
5.3.7En betydande frihet att själv bestämma sin organisation…
Kommunerna och landstingen har getts en betydande frihet att utifrån lokala behov och förutsättningar själva bestämma hur nämnd- verksamheten ska organiseras. Fullmäktige ska tillsätta de nämnder
5Dalman m.fl., Kommunallagen med kommentarer och praxis, s. 398.
6JO:s beslut
180
SOU 2015:24 |
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller lands- tingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksam- heten i övrigt (3 kap. 3 § KL).
Fullmäktige beslutar om nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden (3 kap. 4 § första stycket KL). Det handlar om att bestämma vilka uppgifter nämnderna ska ha och om de ska verka på central eller lokal nivå. En nämnd kan ha hand om flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget (3 kap. 4 § 1 KL). Fullmäktige kan t.ex. utse en byggnadsnämnd och tilldela den upp- giften att svara för plan- och byggfrågor, men det är även möjligt att låta en och samma nämnd handlägga ärenden enligt flera för- fattningar, exempelvis både byggnadsärenden och miljö- och hälso- skyddsärenden. Det finns heller inget som hindrar att man inom ett visst område, t.ex. socialtjänsten, fördelar uppgifterna på olika nämnder och lägger ansvaret för medicinska och sociala insatser för äldre på en särskild äldreomsorgsnämnd. På motsvarande sätt kan man, genom att inrätta en särskild barn- och ungdomsnämnd, sam- ordna vissa delar av skolutbildningen med annan kommunal verk- samhet, t.ex. den som bedrivs inom områdena kultur och fritid.
Bestämmelserna medger också att uppgifterna fördelas så, att en eller flera nämnder svarar för produktionen av vissa tjänster åt andra nämnder och att s.k. utförarnämnder och beställarnämnder inrättas. Man kan därmed ha ett system för intern debitering.7
En nämnd kan ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget (3 kap. 4 § 2 KL). På detta sätt öppnas en möjlighet att tillsätta s.k. kommundelsnämnder eller dis- triktsnämnder. En nämnd kan även få ansvaret för verksamheten vid en eller flera anläggningar, t.ex. skolor eller sjukhus (3 kap. 4 § 3 KL).
Fullmäktige kan besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett landsting (3 kap. 4 § 5 KL).
7 Prop. 1990/91:117 s. 155.
181
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation |
SOU 2015:24 |
5.3.8… men vissa begränsningar finns
Vissa inskränkningar har gjorts i friheten för kommunerna och landstingen att bestämma sin egen organisation. Kommunerna och landstingen är skyldiga att inrätta ett fullmäktige och en styrelse (3 kap. 1 och 2 §§ KL). Det ska också finnas revisorer (9 kap. 1 § KL).
Det finns därutöver ett antal obligatoriska nämnder. I varje kommun s