sou 2015 24 d1

Till statsrådet Ardalan Shekarabi

Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå en modernisering av kommunallagen (1991:900).

Departementsrådet Johan Höök utsågs samma dag som särskild utredare.

Den 7 december 2012 förordnades som experter i utredningen ämnesrådet Anna Barklund, Utbildningsdepartementet, avdelnings- juristen Ingrid Brännare, Statens skolinspektion, departementsrådet Klara Cederlund, Finansdepartementet, enhetschefen Peter Delden, Konkurrensverket, kammarrättsrådet Eva Edwardsson, Kammar- rätten i Stockholm, departementssekreteraren Johan Fallenius, Miljödepartementet, verksjuristen Georg Lagerberg, Socialstyrelsen, förbundsjuristen Helena Linde, Sveriges Kommuner och Landsting, projektledaren Anna Lindström, Sveriges Kommuner och Lands- ting, professorn Olle Lundin, Uppsala universitet, ämnesrådet Kent Löfgren, Socialdepartementet, kanslirådet Eva Melander, Finans- departementet, ämnessakkunnige Roger Molin, Socialdepartementet, professorn Stig Montin, Göteborgs universitet, regiondirektören Barbro Naroskyin, Östergötlands läns landsting, rättssakkunnige Mats Rundström, Socialdepartementet, departementssekreteraren Stefan Sagebro, Näringsdepartementet, kommundirektören Anna Sandborgh, Karlstads kommun, departementssekreteraren Sara Sandelius, Socialdepartementet och rättssakkunnige Carl Wetter, Justitiedepartementet. Den 22 april 2013 förordnades rättssak- kunnige Håkan Eriksson att vara expert i utredningen från och med den 23 april 2013. Den 25 juni 2013 entledigades ämnesrådet Anna Barklund, ämnessakkunnige Roger Molin, rättssakkunnige Mats Rundström, departementssekreteraren Sara Sandelius, avdelnings- juristen Ingrid Brännare och verksjuristen Georg Lagerberg från sina uppdrag som experter från och med den 1 juli 2013. Samma dag förordnades f.d. kammarrättslagmannen Christer Sjödin och kansli-

rådet Johanna Möllerberg Nordfors, Socialdepartementet, som experter. Den 2 december 2013 förordnades kanslirådet Björn Räftegård, Justitiedepartementet, och ämnesrådet K A Stefan Svensson, Socialdepartementet, som experter. Den 3 mars 2014 entledigades departementssekreteraren Johan Fallenius från sitt upp- drag som expert i utredningen. Samma dag förordnades departe- mentssekreteraren Johan Karlander som expert. Den 26 augusti 2014 förordnades departementssekreteraren Mårten Hyltner, Näringsdepartementet, som expert i utredningen under Stefan Sagebros föräldraledighet från och med den 18 september 2014 och tills vidare, dock längst till och med den 28 februari 2015. Departementssekreteraren Niklas Ridoff, Finansdepartementet, förordnades som expert i utredningen från och med den 11 novem- ber 2014 i stället för Johan Karlander.

Som ledamöter i en till utredningen knuten parlamentarisk referensgrupp förordnades den 7 december 2012 Carina Adolfsson Elgestam, Socialdemokraterna, Jörgen Hellman, Socialdemokraterna, Lena Micko, Socialdemokraterna, Mats Einarsson, Vänsterpartiet, Thoralf Alfsson, Sverigedemokraterna, Joakim Larsson, Miljöpartiet de gröna, Eva Nypelius, Centerpartiet, Anders Sellström, Krist- demokraterna, Ewa Thalén Finné, Moderata Samlingspartiet, Gustav Nilsson, Moderata Samlingspartiet, och Pernilla Wikström Pehrson, Folkpartiet Liberalerna. Den 3 mars 2014 entledigades Eva Nypelius från hennes uppdrag och samma dag förordnades Peter Helander, Centerpartiet, som ledamot. Thoralf Alfsson ent- ledigades från hans uppdrag den 12 maj 2014 och samma dag för- ordnades Jonas Åkerlund, Sverigedemokraterna, som ledamot.

Utredningen har också haft en referensgrupp för organisationer och näringsliv knuten till sig.

Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med den 16 november 2012 jur. kand. Susanne Ritseson. Kammarrätts- assessorn Annika Rudestad anställdes från och med den 15 oktober 2012 som sekreterare i utredningen. Från den 5 december 2012 till den 31 december 2013 har utredaren vid Statskontoret Jonas Widell deltagit i utredningens arbete som stabsbiträde. Vidare anställdes rättssakkunnige Mats Rundström som sekreterare från och med den 1 augusti 2013. Slutligen anställdes jur. stud. Linnéa Wisell från den 20 oktober till den 30 november 2014 som biträdande utred- ningssekreterare.

Innehåll

SOU 2015:24

		Del V Lagteknisk översyn
18	Lagteknisk översyn....................................................		649
18.1	Nuvarande struktur ...............................................................		649
18.2	En ny kommunallag med tydligare och modernare
	struktur	..................................................................................	650
18.3	En enhetlig struktur i varje kapitel .......................................		653
18.4	Vissa mindre ändringsförslag................................................		654
	18.4.1 Rätt att behålla uppdrag trots flytt ........................		655
	18.4.2	Förtroendeuppdragens upphörande ......................	657
	18.4.3 Minimiantal för ersättare i styrelsen ......................		658
	18.4.4 Andra än förtroendevalda ska få väljas till en
		nämndberedning......................................................	659
	18.4.5	Kommunalförbundens förbundsordningar ...........	659
	18.4.6 Bättre insyn i årsredovisningen och i
		budgetförslaget........................................................	660
18.5	Minskad särreglering i kommunallagen ...............................		661
	18.5.1 Nuvarande bestämmelser om borgarråd................		662

18.5.2Tillsättning av kommunalråd, landstingsråd och

borgarråd utan förtroendeuppdrag ........................	665
18.5.3 Vissa borgarrådsbestämmelser ska finnas kvar......	668

18.5.4Antalet fullmäktigeledamöter i Stockholms

kommun...................................................................

676

18.5.5Särregleringen för Stockholms läns landsting

		slopas........................................................................	677
18.6	Ska regleringen om partssammansatta organ finnas
	kvar? .......................................................................................		678
18.7	Terminologin i lagen .............................................................		681
	18.7.1	Den kommunala kompetensen...............................	682
	18.7.2 Olika personkretsar i lagen.....................................		686
	18.7.3	Begreppet föreskrift................................................	689
	18.7.4	Övriga terminologiska frågor.................................	691

SOU 2015:24	Innehåll
18.8 Närmare om de olika kapitlena .............................................	697

18.8.11 kap. Grunderna för den kommunala

verksamheten ...........................................................	697
18.8.2 2 kap. Kommunala angelägenheter.........................	698

18.8.33 kap. Kommunernas och landstingens

		organisation och verksamhetsformer .....................	699
	18.8.4	4 kap. Förtroendevalda............................................	699
	18.8.5	5 kap. Fullmäktige ...................................................	700
	18.8.6	6 kap. Styrelsen och övriga nämnder......................	701
	18.8.7	7 kap. Anställda........................................................	702
	18.8.8	8 kap. Medborgarna.................................................	703
	18.8.9	9 kap. Kommunal samverkan..................................	705
	18.8.10	10 kap. Överlämnande av kommunala
		angelägenheter .........................................................	706
	18.8.11	11 kap. Ekonomisk förvaltning...............................	706
	18.8.12	12 kap. Revision.......................................................	707
	18.8.13	13 kap. Laglighetsprövning .....................................	707
18.9	Följdändringar i andra författningar.....................................		708
		Del VI Övrigt
19	Konsekvenser av förslagen.........................................		719
19.1	Kraven på konsekvensanalysen .............................................		719
19.2	Övergripande konsekvenser av en ny kommunallag ...........		720
19.3	Organisation och styrning.....................................................		721

19.3.1Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig

organisation..............................................................	721
19.3.2 Försöksverksamhet med majoritetsstyre ...............	722

19.3.3Programmet för styrning och uppföljning av

		kommunal verksamhet ............................................	723
19.4	Förtroendevalda och anställda ..............................................		724
	19.4.1	Direktörens uppgifter .............................................	724
	19.4.2	Anmälan och delegering..........................................	725
19.5	Breddad rekrytering till bolagsstyrelser ...............................		726
19.6	EU-frågorna ...........................................................................		726

Innehåll

SOU 2015:24

19.6.1 EU-rättsliga kopplingar i en ny kommunallag ......		726
19.6.2	Vägledningsfunktionen...........................................	728
19.7 Laglighetsprövning................................................................		728
19.7.1	Den utvidgade talerätten.........................................	728

19.7.2Slopandet av begränsningen av

		laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut .........	730
	19.7.3 Information om hur man överklagar
		kommunala beslut ...................................................	730
	19.7.4	Omfattningen av kostnadsökningarna ..................	731
19.8	Verkställighet av kommunala beslut ....................................		732
19.9	Kommunala anslagstavlan .....................................................		732
	19.9.1	Anslagstavla på webbplatsen ..................................	732
	19.9.2	Utökad serviceskyldighet .......................................	734
	19.9.3 Slopade kungörelser i ortstidning ..........................		734
	19.9.4	Övriga angränsande lagändringar...........................	736
19.10 Revisionen..............................................................................			737
19.11 De lagtekniska förslagen .......................................................			737
20	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................		739
20.1	Förslag till kommunallag ......................................................		739
20.2	Förslag till lag om försöksverksamhet med
	majoritetsstyre.......................................................................		747
20.3	Förslag till övriga lagändringar .............................................		748
21	Författningskommentarer...........................................		749
21.1	Förslaget till kommunallag (2017:000) ................................		749
21.2	Förslaget till lagen (2017:000) om försöksverksamhet
	med majoritetsstyre...............................................................		855
21.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om
	kommunala indelningsdelegerade.........................................		859
21.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:692) om
	kommunala folkomröstningar ..............................................		866

SOU 2015:24 Innehåll

21.5	Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808) .......	867
21.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om
	skydd mot olyckor.................................................................	868
21.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om
	finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ..................	869
21.8	Förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen
	(2006:804)...............................................................................	874
21.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:805) om
	foder och animaliska biprodukter.........................................	874
21.10 Förslaget till lag om ändring i fjärrvärmelagen
	(2008:263)...............................................................................	875
21.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa
	kommunala befogenheter......................................................	876
21.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1424) om
	kontroll av skyddade beteckningar på
	jordbruksprodukter och livsmedel........................................	878
21.13 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen
	(2010:900)...............................................................................	879
21.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om
	brandfarliga och explosiva varor ...........................................	880
21.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:363) om
	kontroll av ekologisk produktion .........................................	880
21.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:799) om
	sprängämnesprekursorer .......................................................	881

21.17Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och

länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt
ordningslagen (1993:1617)....................................................	882
Särskilt yttrande ..............................................................	883
Litteratur- och källförteckning ...........................................	885

Innehåll	SOU 2015:24
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2012:105.......................................	897
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2013:100.......................................	917
Bilaga 3	En studie om delegationsordningar ..........................	925
Bilaga 4	Organisation och styrning på den lokala
	samhällsnivån – en forskningsöversikt om
	förändringar och utvecklingstendenser .......................	947
Bilaga 5	Jämförelsetabell mellan kommunallagen
	(1991:900) och förslaget till kommunallag..............	1021
Bilaga 6	Jämförelsetabell mellan förslaget till
	kommunallag och kommunallagen (1991:900) .......	1033

Förkortningar

ABL	Aktiebolagslagen (2005:551)
BNP	Bruttonationalprodukten
BrB	Brottsbalken
EU	Europeiska unionen
EUF-fördraget	Fördraget om Europeiska unionens
	funktionssätt
FB	Föräldrabalken
FL	Förvaltningslagen (1986:223)
FPL	Förvaltningsprocesslagen
	(1971:291)
HFD	Högsta förvaltningsdomstolen
HSL	Hälso- och sjukvårdslagen
	(1982:763)
HVB	Hem för vård eller boende
JO	Riksdagens ombudsmän
	(Justitieombudsmannen)
KL	Kommunallagen (1991:900)
LOA	Lagen (1994:260) om offentlig
	anställning
LOU	Lagen (2007:1091) om offentlig
	upphandling
LOV	Lagen (2008:962) om
	valfrihetssystem
LPT	Lagen (1991:1128) om psykiatrisk
	tvångsvård

Förkortningar

SOU 2015:24

LRV	Lagen (1991:1129) om
	rättspsykiatrisk tvångsvård
LSS	Lagen (1993:387) om stöd och
	service till vissa funktionshindrade
LVM	Lagen (1988:870) om vård av
	missbrukare i vissa fall
LVU	Lagen (1990:52) med särskilda
	bestämmelser om vård av unga
OSL	Offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:400)
PBL	Plan- och bygglagen (2010:900)
PuL	Personuppgiftslagen (1998:204)
RF	Regeringsformen
RO	Riksdagsordningen (2014:801)
RÅ	Regeringsrättens årsbok
SCB	Statistiska centralbyrån
SFS	Svensk författningssamling
SGEI	Ekonomiska tjänster av allmänt
	intresse (tjänster av allmänt
	ekonomiskt intresse)
SKL	Sveriges Kommuner och Landsting
SKYREV	Sveriges kommunala yrkesrevisorer
SoL	Socialtjänstlagen (2001:453)
SOU	Statens offentliga utredningar
TF	Tryckfrihetsförordningen
Vd	Verkställande direktör

Sammanfattning

Den kommunala verksamheten har förändrats

Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har sam- hället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt lik- som it-utvecklingen. Globaliseringen och EU-medlemskapet påverkar allt mer den kommunala verksamheten. Utvecklingen mot ett allt mer fragmenterat partisystem har fortgått. Allt fler kommuner och landsting styrs av stora koalitioner eller har ett oklart parlamenta- riskt läge.

Omvärldsförändringar och ideologiska ställningstaganden har motiverat kommuner och landsting att i allt större utsträckning reformera sina organisationer. Reformarbetet har inneburit att mål- och resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning, som ett alter- nativ till den traditionella detaljstyrningen av den kommunala verk- samheten. Beställar- och utförarorganisation var under en period intressant. Målstyrningen har även gett upphov till en mer aktiv uppföljning av kommunal verksamhet. Allt mer verksamhet sköts av privata utförare. Den kommunala organisationen kräver i större ut- sträckning anställda med olika former av specialistkompetens.

Kommuner och landsting har flera olika roller. De är ansvariga för centrala välfärdstjänster, myndighetsutövare, samhällsbyggare, arbetsgivare, upphandlare och demokratiska arenor för olika former av beslutsfattande. Kommunallagen ska bidra till att dessa olika roller kan hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Det kan konsta- teras att nuvarande lag reglerar mycket om rollen som demokratisk arena medan frågor om rättssäkerhet och arbetsgivarrollen är mera sparsamt reglerade. Ska kommuner och landsting fungera som attrak- tiva arbetsgivare, attrahera alla de olika professioner som behövs för en kommunal verksamhet och garantera en rättssäker hantering av ärenden behöver lagen stärkas i dessa avseenden.

Sammanfattning

SOU 2015:24

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

Styrelsen har en särställning bland nämnderna genom att den förut- sätts ha en ledande och samordnande roll. Detta kommer till uttryck genom styrelsens särskilda uppgifter i beredningsprocessen, inte minst när det gäller budgetbehandlingen. Styrelsen kan dock inte tvinga någon annan nämnd att vidta en viss åtgärd.

Utredningen har gjort en enkät som visar att en stor grupp av ordförandena i kommun- och landstingstyrelserna efterfrågar mer rättsliga befogenheter till styrelsen. Utredningen föreslår därför att fullmäktige ska få rätt att föreskriva att styrelsen ska få fatta beslut rörande andra nämnders verksamhet. Det är fullmäktige som be- stämmer om, och i så fall, på vilka områden det ska få ske. Styrelsen ska dock inte kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnd- ers myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

En rätt att delegera ärenden även till presidiet i nämnder ska också införas eftersom det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av sådan delegation.

Utredningen föreslår också ändringar i kommunallagen för att klargöra att det är möjligt att använda en beställar–utförarorganisa- tion.

Försöksverksamhet med majoritetsstyre

Utredningen har efter enkäten kunnat konstatera att en betydande minoritet av ordförandena i kommun- respektive landstingsstyrel- serna efterfrågat en möjlighet att pröva ett system med majoritets- styre. Utredningen föreslår mot denna bakgrund en lag som ska möjliggöra en försöksverksamhet med majoritetsstyre under man- datperioden 2018–2022. Fullmäktiges beslut om en försöksverksam- het ska fattas av en kvalificerad majoritet senast den 31 december 2017. Om systemet införs ska fullmäktige i ett särskilt reglemente ange hur oppositionen ska ges insyn i styrelsens arbete och admi- nistrativt stöd i övrigt.

SOU 2015:24

Sammanfattning

Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi

Efter förslag i utredningens delbetänkande har en skyldighet för full- mäktige införts i kommunallagen att anta ett särskilt program med mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs av privata utförare. Programmet ska även ange hur uppföljning ska ske. Fullmäktige ska varje mandatperiod anta ett sådant program. Enligt utredningen finns skäl att låta programmet omfatta även verksamhet som bedrivs i egen regi. Om uppföljning av privata utförare exempelvis sker med besök med en viss frekvens bör övervägas om samma modell ska tillämpas för verksamhet i egen regi. Utredningen föreslår därför att programmet även ska omfatta egenregiverksamhet. Det är dock endast sådan verksamhet som skulle kunna överlåtas till privata ut- förare som omfattas av programmet. Exempelvis ska tillsyn och myndighetsutövning som måste utföras i egen regi inte omfattas av programmet.

De anställda

De anställda är en central del av den kommunala verksamheten. I kommunallagen finns endast en mycket begränsad reglering av de anställda. Ur ett medborgarperspektiv är det en brist att lagen inte tydligare reglerar hur den kommunala organisationen faktiskt funge- rar. I kommunallagen bör de anställda därför synliggöras. Utred- ningen föreslår därför att det i kommunallagen ska anges att det är styrelsen som utser direktören i kommunen eller landstinget. Direk- tören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som sty- relsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda för- valtningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. Vilka frågor som direktören ska ansvara för kan variera mellan kommuner och landsting. Detta är något som får avgöras lokalt.

Sammanfattning

SOU 2015:24

Utredningen har övervägt att ge de anställda en i kommunallagen fastslagen beslutanderätt, men bedömt att nackdelarna med en sådan reglering överväger fördelarna. Reglerna om delegation av beslutande- rätt till den anställde bör dock förenklas genom att det inte ska vara ett ovillkorligt krav att alla beslut som fattats på delegation anmäls till nämnden. Beslut som inte behöver anmälas ska, om de kan över- klagas genom laglighetsprövning, dokumenteras i särskilda protokoll som tillkännages på den kommunala anslagstavlan.

Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag

Styrelsen i ett kommunalt aktiebolag består ofta av ledamöter från de politiska partierna. Det är möjligt att utse även ledamöter utan partipolitisk bakgrund men med exempelvis särskild branschkunskap. Ett stort antal kommuner och landsting har i dag ledamöter i sina bolagsstyrelser utan partipolitisk bakgrund. En förutsättning för att så ska vara möjligt är dock ett mycket brett partipolitiskt stöd i fullmäktige. Om en begränsad minoritet kräver det måste valet ske proportionellt. Utredningen anser att det finns ett värde i att, särskilt i aktiebolag som bedriver verksamhet affärsmässigt, lättare kunna utse ledamöter med annan än partipolitisk bakgrund. Utredningen föreslår därför att fullmäktige kan besluta att utseendet av en mino- ritet av styrelseledamöterna i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt ska tillämpas. Om full- mäktige väljer att använda sig av möjligheten ska riktlinjer antas där fullmäktige klargör vilken kompetens och erfarenhet ledamöter i sådana styrelser ska ha.

En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten

EU-rätten påverkar den kommunala verksamheten på ett stort antal områden. I exempelvis rollen som myndighetsutövare ska kommuner och landsting tillämpa olika former av EU-rättsliga regler. Den på- verkar främst andra lagar än kommunallagen. EU:s konkurrens- och statsstödsregler kan dock påverka den kommunala kompetensen och möjligheten att organisera sin verksamhet.

SOU 2015:24

Sammanfattning

Organisationsfriheten påverkas främst av upphandlingsreglerna. De har setts över i särskild ordning och berörs därför inte närmare av utredningen. Vad gäller den kommunala kompetensen har utred- ningen analyserat statsstödreglernas påverkan i allmänhet och regler- na om s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI, i synnerhet. Utredningen kan konstatera att statsstödsreglerna både inskränker den kommunala kompetensen men också ger större möjligheter att lämna stöd än kommunallagen. Statsstödsreglernas betydelse bör därför markeras tydligare i kommunallagen. Många av de tjänster som kommuner och landsting utför kan vara SGEI-tjänster enligt EU-rätten. Enligt utredningens bedömning förfogar kommuner och landsting över de verktyg och kan vidta de åtgärder som behövs för att utnyttja reglerna om SGEI. Enligt utredningen bör det ändå tas in en reglering om detta i kommunallagen, dels av pedagogiska skäl, dels för att tydliggöra att kommuner och landsting har denna befo- genhet. I förhållande till EU markeras också kommunernas och landstingens betydelse för välfärdssektorn. I ett europeiskt perspek- tiv avviker Sverige nämligen från den vanligtvis rådande ordningen att det huvudsakligen är staten som har ansvar för välfärden. Ett utpekande i lagstiftning är ett förtydligande av kommunernas och landstingens roll för tillhandahållande av framför allt välfärdstjänster på det sätt som avses i artikel 36 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan). Utredningen anser att den kom- mande upphandlingsmyndigheten ska ges i uppdrag att bistå med vägledning om SGEI-regelverket och statsstödsreglerna i övrigt.

För att förebygga konflikter mellan kommuner och landsting och det privata näringslivet föreslår utredningen att det i kommunal- lagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kom- muner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning.

Laglighetsprövning

Kommunala besluts laglighet, men inte lämplighet, kan överklagas av alla kommun- och landstingsmedlemmar till domstol. Enligt ut- redningens mening är ordningen för laglighetsprövning i princip till- fredsställande. Nuvarande system där endast juridiska personer som

Sammanfattning

SOU 2015:24

äger fastigheter ges klagorätt innebär dock att flera juridiska per- soner som kan sägas ingå i den kommunala gemenskapen inte har talerätt. Utredningen anser därför att kretsen medlemmar bör vidgas till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast drift- ställe i kommunen eller landstinget. Vidare bör ideella föreningar som har sitt säte eller bedriver verksamhet i kommunen och lands- tinget ges talerätt.

Utredningen föreslår också att budgetbeslut som endast kan bli föremål för en begränsad laglighetsprövning, t.ex. beslut att åbe- ropa synnerliga skäl för att inte balansera budgeten eller för att inte reglera ett negativt balanskravsresultat, ska kunna prövas fullt ut.

Verkställighet och rättelse av kommunala beslut

Ett kommunalt beslut som kan överklagas genom laglighetspröv- ning får verkställas innan det har fått laga kraft, även om det har överklagats. En individuell prövning ska dock göras och verkställig- het får inte ske om särskilda skäl talar emot det. I ett fåtal, men principiellt viktiga fall, har beslut verkställts på ett sätt som gjort det omöjligt att rätta dem. Det har bl.a. handlat om avknoppningar av kommunal verksamhet till underpris. För att förhindra detta anser utredningen att reglerna om verkställighet av beslut i kommunal- lagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft.

En webbaserad kommunal anslagstavla

Kommuner och landsting är skyldiga att på en fysisk anslagstavla bl.a. kungöra tid och plats för fullmäktiges sammanträden och till- kännage att protokoll över beslut har justerats. Eftersom alla kom- muner och landsting använder sina webbplatser för att kommunicera med medborgarna bör denna ersättas med en anslagstavla på varje kommuns, landstings och kommunalförbunds webbplats. Dessa webbaserade anslagstavlor ska och får ge ytterligare information än vad som ges på de fysiska anslagstavlorna. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska vara skyldiga att även på annat sätt göra innehållet på anslagstavlorna tillgängligt för dem som exempelvis inte har tillgång till internet.

SOU 2015:24

Sammanfattning

En förbättrad kommunal revision

Systemet med att de förtroendevalda revisorerna har ansvar för både effektivitets- och redovisningsrevision ska behållas. Deras oberoende och professionalitet bör stärkas ytterligare inom ramen för nuva- rande ordning. I detta syfte föreslås att ordföranden för revisionen, om sådan utses, ska väljas från den politiska minoriteten. Förslaget till revisionens budget ska vidare upprättas av fullmäktiges presidium. De sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionens budget.

I övrigt föreslås vissa tekniska förändringar av systemet i syfte att underlätta revisionsprocessen.

Lagteknisk översyn

Utredningen har gjort en lagteknisk översyn av lagen och föreslår en helt ny omarbetad lag. Syftet med översynen har varit att utifrån ett medborgarperspektiv utforma en tydlig och språkligt moderni- serad lagstiftning. Lagen har fått en ny struktur och ytterligare tre kapitel. Särskilda kapitel föreslås för de anställda, medborgarna, kommunal samverkan och överlämnande av kommunala angelägen- heter. Särregleringarna för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun har i stor utsträckning mönstrats ut.

Konsekvenser av förslagen

Utredningen har försökt att utarbeta en lag för att stärka såväl effek- tivitet som rättssäkerhet i den kommunala verksamheten. Centralt har bl.a. varit att tydliggöra regelverket om ledning och styrning genom bestämmelser om grundläggande uppgifter och en instruk- tion för direktören. Ett särskilt kapitel om de anställda skapar ökad tydlighet om de anställda i kommunallagen. Genom att på detta sätt öka transparensen kan förslagen bidra till en professionell för- valtning och motverka risken för korruption. Utredningen föreslår ett särskilt kapitel om medborgarna och att kretsen som kan över- klaga kommunala beslut ska vidgas. På detta sätt stärks rättssäker- heten och kommuners och landstings roll som demokratiska arenor.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till

kommunallag (2017:000)

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten Kommuner och landsting

1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting om- fattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

2 § Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kom- munala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar

3 § Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda för- samlingar som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val.

Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning.

Bestämmelser i regeringsformen

4 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.

Författningsförslag

SOU 2015:24

I regeringsformen finns också bestämmelser om skyldigheten för den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet.

Lagens innehåll

5 § Denna lag innehåller bestämmelser om den kommunala kompe- tensen samt de kommunala organisations- och verksamhetsformerna. Lagen är indelad i följande kapitel:

–grunderna för den kommunala verksamheten (1 kap.),

–kommunala angelägenheter (2 kap.),

–kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer (3 kap.),

–förtroendevalda (4 kap.),

–fullmäktige (5 kap.),

–styrelsen och övriga nämnder (6 kap.),

–anställda (7 kap.),

–medborgarna (8 kap.),

–kommunal samverkan (9 kap.),

–överlämnande av kommunala angelägenheter (10 kap.),

–ekonomisk förvaltning (11 kap.),

–revision (12 kap.), och

–laglighetsprövning (13 kap.).

Hänvisning till annan lagstiftning

6 § Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2 kap. Kommunala angelägenheter

Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen

1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller lands- tingets område eller deras medlemmar.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Uppgifter som andra har hand om

2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägen- heter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.

Europeiska unionen

3 § Kommuner och landsting får inom sina befogenheter tillhanda- hålla sådana tjänster av allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag.

Likställighetsprincipen

4 § Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Förbud mot retroaktiva beslut

5 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbaka- verkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.

Rätt att ta ut avgifter

6 § Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttig- heter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter bara tas ut om det följer av lag eller annan författning.

Självkostnadsprincipen

7 § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de till- handahåller.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Kommunal näringsverksamhet

8 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

Stöd till andra näringsverksamheter

9 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Konkurrensneutralitet

10 § När kommuner och landsting agerar på en marknad, ska de verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta gäller om inte annat föl- jer av lag eller annan författning.

Statsstöd

11 § Kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina be- fogenheter kan begränsas av bestämmelser om statsstöd.

Hänvisningar till annan lagstiftning

12 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens angelägen- heter finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller författning.

13 § Bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksam- het finns i konkurrenslagen (2008:579).

SOU 2015:24

Författningsförslag

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer

Fullmäktige

1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige.

Fullmäktigeberedningar

2 § Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige.

Nämnder

3 § Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.

4 § Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter.

Utskott och nämndberedningar

5 § Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera ut- skott.

Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas.

En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.

Partssammansatta organ och självförvaltningsorgan

6 § Kommuner och landsting får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksamhetsområde ska svara för beredning, förvaltning och verkställighet.

7 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Gemensam nämnd

8 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd ska vara gemen- sam med en annan kommun eller ett annat landsting.

Revisorer

9 § Kommuner och landsting ska utse revisorer för granskning av den kommunala verksamheten.

Kommunalförbund

10 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

Kommunala bolag, stiftelser och föreningar

11 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

Privata utförare

12 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare.

Hänvisningar till annan lagstiftning

13 § Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommu- nerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Bestämmelser om kommuners och landstings organisation och kompetens vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

SOU 2015:24

Författningsförslag

14 § Bestämmelser om att vissa landsting samt Gotlands kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsan- svar i vissa län.

4 kap. Förtroendevalda Definition av förtroendevalda

1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer.

Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kom- munalförbund.

Kommunal- och landstingsråd

2 § En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller bety- dande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller en annan benämning som full- mäktige bestämmer.

En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.

Valbarhet

3 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 8 kap. 4 och 5 §§.

Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är, oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i 8 kap. 4 och 5 §§. Detsamma gäller vid valen av fullmäktigeberedningar och förtroende- valda som anges i 2 § första stycket samt vid val av revisorer.

4 § Bestämmelser om valbarhetshinder för direktören och förvalt- ningscheferna finns i 7 kap. 3 §.

Författningsförslag

SOU 2015:24

5 § Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som om- fattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller andra närstående till den redovisnings- skyldige.

6 § Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som

1.ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en full- mäktigeberedning, eller

2.ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§.

Uppdragets upphörande

7 § Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör upp- draget vid nästa fullmäktigesammanträde, om inte fullmäktige beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden.

9 § Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige upphör om

1.valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits,

2.rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandat- fördelningen mellan partierna har ändrats, eller

3.extra val till fullmäktige har hållits.

När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige hålla nytt val av förtroendevalda för återstoden av man- dattiden.

Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sam- manräkningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt andra stycket ska

SOU 2015:24

Författningsförslag

tillträda vid en tidigare tidpunkt, vid vilken uppdragen enligt första stycket då också upphör.

10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde

1.har vägrats ansvarsfrihet, eller

2.har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen fått laga kraft.

11 § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroende- valda i en nämnd

1.när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är den- samma som i fullmäktige, eller

2.vid förändringar i nämndorganisationen. Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter

och ersättare har hållits eller när en ny nämndorganisation träder i kraft.

Ledighet från anställning

12 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för

1.möten i kommunala organ,

2.andra möten som är nödvändiga för uppdragen,

3.resor till och från mötena, och

4.behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.

Rätt till ledighet enligt första stycket ska gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisor- er eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§.

Ekonomiska förmåner

13 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsin- komster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.

Författningsförslag

SOU 2015:24

14 § Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina upp- drag.

15 § Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

16 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning enligt 13– 15 §§.

17 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få

1.ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 14 och 15 §§,

2.arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,

3.pension, och

4.andra ekonomiska förmåner.

Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet be- stämmas till lika belopp för lika uppdrag.

18 § Bestämmelserna i 13–15 §§ och 17 § andra stycket gäller inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.

19 § Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att en sådan för- troendevald som avses i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställ- ningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen.

Initiativrätt

20 § Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner.

Ledamoten får också ställa interpellationer och frågor enligt 5 kap. 62–67 §§.

21 § Varje ledamot i nämnderna får väcka ärenden i nämnderna.

SOU 2015:24

Författningsförslag

22 § Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en fullmäktige- beredning om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden eller beredningen.

Ersättare

23 § När en ersättare tjänstgör har denne samma rättigheter som en ledamot.

Förtroendevalda med funktionsnedsättning

24 § Kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på sam- ma villkor som andra förtroendevalda.

Omröstning och beslut

25 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.

26 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut.

Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

27 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ären- de ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighets- utövning mot någon enskild. Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.

Reservation

28 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sam- manträdet avslutas.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Närvarorätt

29 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är leda- mot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.

Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Partistöd

30 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kom- munala demokratin (partistöd).

Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837).

Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

31 § Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och for- merna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet.

32 § Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.

33 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 30 § första stycket.

Redovisningen ska avse perioden den 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt

SOU 2015:24

Författningsförslag

partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redo- visningen.

Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena.

Politiska sekreterare

34 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.

Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.

Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas för politiska sekreterare.

35 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställ- ning som behövs för tjänstgöringen.

5 kap. Fullmäktige Fullmäktiges uppgifter

1 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

1.mål och riktlinjer för verksamheten,

2.budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3.nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5.val av revisorer,

6.grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7.årsredovisning och ansvarsfrihet,

8.folkomröstning i kommunen eller landstinget, och

9.extra val till fullmäktige.

Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.

Författningsförslag

SOU 2015:24

2 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för skötseln av sådan verksamhet som bedrivs av kommunen, landstinget eller privata utförare.

I programmet ska också anges

1.hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp, och

2.hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses.

Vad gäller kommunens eller landstingets egen verksamhet ska pro- grammet omfatta endast sådan verksamhet som enligt 10 kap. 1 § får utföras av privata utförare.

3 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe be- sluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 1 och 2 §§ får dock inte delegeras till nämnderna.

4 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksam- het inom ramen för de riktlinjer om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag eller annan författning.

Antalet ledamöter och ersättare

5 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha.

Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst

21 i kommuner med 8 000 röstberättigade eller därunder,

31 i kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättiga- de och i landsting med 140 000 röstberättigade eller därunder,

41 i kommuner med över 16 000 till och med 24 000 röstberätti- gade,

51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberät- tigade och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röst- berättigade,

61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,

71 i landsting med över 200 000 röstberättigade, och

101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i lands- ting med över 300 000 röstberättigade.

SOU 2015:24

Författningsförslag

6 § Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folk- bokföringsverksamhet den 1 mars året före valåret.

7 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige ska ändras, ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.

8 § För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare. Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet

ska utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om be- slutet.

Bestämmelser om att utse ersättare finns i vallagen (2005:837).

Ordinarie val

9 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret.

Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap. 27 § vallagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslutats.

Extra val

10 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de när- varande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda full- mäktiges första sammanträde.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Ordförande och vice ordförande

11 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges pre- sidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Tidpunkt för sammanträdena

12 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredje-

del av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Hur sammanträdena tillkännages

13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas.

14 § Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

15 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages enligt 13 och 14 §§, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslags- tavlan senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.

Kallelse till sammanträde

16 § Varje ledamot och ersättare ska på lämpligt sätt kallas till sam- manträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ären- den som ska behandlas.

Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 15 § ska på lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Deltagande på distans

17 § Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

Ersättarnas tjänstgöring

18 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

19 § Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ord- ningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företrä- de oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgö- ringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

20 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

21 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett samman- träde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

22 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till tjänstgöring.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett samman- träde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan er- sättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att in- ställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Den ersättare som har utsetts i den val- krets där partiets röstetal är högst har då företräde.

Ärenden i fullmäktige

23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av

1.en nämnd,

2.en ledamot genom motion,

3.en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,

4.en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det, eller

5.styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.

Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap. 7 och 8 §§.

24 § Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 23 §. Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd

att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 1 §.

Anmärkning och ansvarsfrihet

25 § Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.

Om revisorerna enligt 12 kap. 12 § riktat anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroende- valda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om anmärkningen även ska framställas från fullmäktiges sida. Fullmäktige får rikta anmärk- ning även om revisorerna inte gjort det. Besluten om anmärkning ska motiveras.

SOU 2015:24

Författningsförslag

26 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige återkalla uppdraget enligt 4 kap. 10 § eller besluta att skadeståndstalan ska väckas.

Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad.

Hur ärendena bereds

27 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha beretts an- tingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.

28 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.

29 § Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.

Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

30 § Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning.

Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroende- vald behöver inte heller beredas.

31 § De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregå- ende beredning.

32 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan före- gående beredning.

33 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Fullmäktige ska dock hämta in förklaring över

1.anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och

2.revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks. Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra

sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 10 §.

34 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

35 § Fullmäktiges beslut att enligt 24 § andra stycket överlåta till sty- relsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag får fattas utan föregående beredning.

36 § En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller med- borgarförslaget från vidare handläggning.

37 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga ska hämtas in synpunkter från medlemmarna.

Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknan- de förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.

Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får fullmäk- tige besluta att det, med tillämpning av 5 kap. vallagen (2005:837), ska framställas röstlängd och röstkort för omröstningen.

38 § Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 8 § ska fullmäktige be- sluta att folkomröstning ska hållas, om

1.den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan be- sluta om den, och

2.inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Vid sådan folkomröstning ska bestämmelsen i 37 § tredje stycket tillämpas.

SOU 2015:24

Författningsförslag

39 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som för- anleds av att ett landsting anlitar valnämnden.

40 § Bestämmelser om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka

41 § En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket, och som inte är ledamot i fullmäktige, ska närvara vid fullmäktiges samman- träden. Han eller hon får delta i överläggningarna och framställa för- slag men inte delta i besluten.

42 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter och de som anges i 41 § ska ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.

43 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekre- tess.

Offentlighet och ordning vid sammanträdena

44 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.

Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.

45 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena.

Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden

46 § En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom stäng- da dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess samman- träden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.

Beslutförhet

47 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.

48 § Om en ledamot enligt 49 eller 50 § är jävig i ett ärende, får full- mäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 47 §.

Jäv

49 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.

Bestämmelserna i 6 kap. 30 § andra och tredje styckena och 32 § om verkan av jäv ska tillämpas också på fullmäktige. Vad som där sägs om nämnd ska i stället gälla fullmäktige.

50 § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller lands- tinget får inte delta i

1.val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller

2.handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige.

51 § Trots 50 § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas enligt 12 kap. 12 § andra stycket delta i fullmäktiges över- läggningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.

Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i fullmäktige.

Bordläggning och återremiss

52 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majori- tet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.

Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ord- föranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.

53 § Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sam- manträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Hur ärendena avgörs

54 § Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt 13–15 §§.

Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

55 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram för- slag till beslut.

Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har

beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröst- ning begärs.

56 § Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal.

Författningsförslag

SOU 2015:24

57 § Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat anges i denna lag eller annan författning.

58 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas be- slutet dock genom lottning.

59 § Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.

Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att för- slaget ändå ska läggas fram.

Proportionella val

60 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska följande val vara propor- tionella:

1.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

2.val av revisorer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§,

3.val av mer än hälften av ledamöter och samtliga suppleanter i styrelsen för aktiebolag,

4.val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för ekonomiska föreningar eller stiftelser, och

5.val av revisorer och revisorssuppleanter samt lekmannarevisor- er som ska granska styrelsens förvaltning i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.

Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 1 § 2, om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i full- mäktige vid inrättandet av nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan grund än partipolitisk.

61 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga styrelser och andra organ finns det bestämmelser i lag eller annan författning.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Interpellationer

62 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ord- föranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de för- troendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att interpellationer får ställas bara till förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket.

63 § Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering.

64 § Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kom- munen eller landstinget.

65 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en inter- pellation får ställas.

66 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får över- låta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

Frågor

67 § För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Bestämmelserna i 62 och 64–66 §§ ska då tillämpas.

En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.

När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen.

Protokollet

68 § Vid sammanträdena ska protokoll föras på ordförandens ansvar.

Författningsförslag

SOU 2015:24

69 § Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.

70 § Protokollet ska för varje ärende redovisa

1.vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,

2.i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,

3.genomförda omröstningar och resultaten av dem,

4.vilka beslut som har fattats,

5.vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, och

6.vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

71 § I protokollet ska anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats.

72 § Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter samman- trädet på det sätt som fullmäktige har bestämt.

73 § Bestämmelser om att justering av protokollet ska tillkännages på anslagstavlan finns i 8 kap. 21 §.

Arbetsordningen

74 § Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och hand- läggningen av ärendena.

75 § Arbetsordningen ska reglera

1.antalet ledamöter i fullmäktige,

2.när sammanträden ska hållas,

3.anmälan av hinder att delta i sammanträden,

4.inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,

5.vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts,

6.rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,

7.förfarandet vid omröstningar,

8.handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,

9.formerna för justeringen av protokollet, och

10.fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 7 § har beslutat att med- borgarförslag får väckas, ska arbetsordningen reglera hur sådana för- slag ska handläggas.

Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäk- tiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.

6 kap. Styrelsen och övriga nämnder Nämndernas uppgifter

1 § Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan för- fattning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta

1.att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget,

2.att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget,

3.att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och

4.att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.

2 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om.

Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

3 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs.

4 § Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort så- dana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 5 kap. 3 och 4 §§.

Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Författningsförslag

SOU 2015:24

5 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksam- heten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.

6 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kom- munen eller landstinget som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning före- skriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.

Särskilt om styrelsens uppgifter

7 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

8 § Fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

9 § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommu- nala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogen- heterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

SOU 2015:24

Författningsförslag

10 § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3–5 §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser.

11 § Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.

Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

12 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

13 § Styrelsen ska särskilt

1.bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäk- tige med de begränsningar som framgår av 5 kap. 30–34 §§,

2.ha hand om den ekonomiska förvaltningen,

3.verkställa fullmäktiges beslut, och

4.i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.

14 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis ska ha hand om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av fullmäktiges beslut. Fullmäkti- ge får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen medelsförvaltning.

15 § Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen eller landstinget i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.

Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen eller landstinget i målet.

Ledamöter och ersättare

16 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma i vilken ordning som de ska tjänstgöra.

17 § Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnd- erna.

De ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndernas sam- manträden och ska underrättas om tid och plats för sammanträdena.

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i proto- kollet.

Mandattider

18 § Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet.

Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räk- nas från och med det sammanträde då valet hålls intill det samman- träde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.

19 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen.

20 § Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval hållas. Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för

ersättarnas tjänstgöring.

Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap. 11 § första stycket 1, ska val av nya ledamöter och er- sättare hållas.

Ordförande och vice ordförande

21 § Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande företräder inte

SOU 2015:24

Författningsförslag

längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium.

22 § Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänst- göra.

Tidpunkt för sammanträdena

23 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens

ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

Deltagande på distans

24 § Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 17 §.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

Offentlighet och närvarorätt vid nämndsammanträden

25 § En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offent- liga, om fullmäktige har medgett det.

Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får när- vara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.

En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden

1.som avser myndighetsutövning, eller

2.i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess.

Författningsförslag

SOU 2015:24

26 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kom- munen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden be- slutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.

Beslutförhet

27 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.

Jäv

28 § En förtroendevald är jävig, om

1.saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,

2.han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

3.ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,

4.han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller

5.det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

29 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

30 § En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant uppge det.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast besluta i jävs- frågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan en- dast om nämnden annars inte är beslutför och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

31 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommu- nen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseleda- möterna, ska jäv enligt 28 § 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bo- laget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda.

Jäv enligt 28 § 5 ska inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har del- tagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.

32 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med över- klagande av det beslut genom vilket nämnden avgör ärendet.

Hur ärendena avgörs

33 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska 5 kap. 55–58 §§ tillämpas.

För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majori- tet.

34 § Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige.

En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden ska även informera om de ärenden som inte har avgjorts inom den tid som anges i första stycket.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Protokollet

35 § Vid ett sammanträde ska protokoll föras.

I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, juste- ring av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 68–70 och 72 §§ och 8 kap. 21 § tillämpas.

Delgivning

36 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar.

Delegering av ärenden

37 § En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 38 §.

38 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:

1.ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,

2.framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttran- den med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,

3.ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,

4.ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, och

5.vissa ärenden som anges i lag eller annan författning.

39 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Anmälan av beslut till nämnd

40 § Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § och 7 kap. 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Utskott

41 § En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.

42 § En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Bestämmelserna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska då tillämpas.

Nämndberedningar

43 § Nämndberedningar bereder nämndens ärenden.

Nämnden får till nämndberedning välja även andra än förtro- endevalda.

Reglementen

44 § Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer.

7 kap. Anställda

Direktören

1 § Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen.

Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.

Författningsförslag

SOU 2015:24

2 § Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samt- liga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs.

Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.

Valbarhetshinder för anställda

3 § Direktören är inte valbar till ett förtroendeuppdrag i kommunen, landstinget eller kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verk- samhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

Jäv

4 § Bestämmelserna om jäv i 6 kap. 28–32 §§ ska tillämpas för de anställda.

Delegering av ärenden

5 § En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller lands- tinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §.

6 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan an- ställd inom kommunen eller landstinget att besluta i stället.

7 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas.

Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet.

SOU 2015:24 Författningsförslag

8 § Bestämmelser om anmälan av beslut till nämnd finns i 6 kap. 40 §.

Skyldighet att lämna upplysningar

9 § Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorerna finns i 5 kap. 43 § och 12 kap. 8 § första stycket.

Närvarorätt för personalföreträdare

10 § Företrädare för de anställda (personalföreträdare) får, i den om- fattning som anges i 11–15 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen.

Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patient- nämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder.

11 § Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behand- ling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller lands- tinget som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behand- lingen av andra ärenden.

12 § Personalföreträdarna har inte rätt att närvara när ärenden av följande slag handläggs:

1.ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,

2.förhandlingar med en arbetstagarorganisation,

3.uppsägningar av kollektivavtal,

4.arbetskonflikter,

5.rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbets- tagarorganisation, och

6.ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.

13 § Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överlägg- ningar men inte i besluten.

Författningsförslag

SOU 2015:24

14 § Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföre- trädarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.

15 § Personalföreträdarna utses särskilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.

Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd.

16 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

17 § Vad som gäller om jäv för den som ska handlägga ett ärende hos en nämnd ska gälla också för personalföreträdare i nämnden.

Jäv enligt 6 kap. 28 § 5 ska dock inte anses föreligga enbart på grund av att personalföreträdaren

1.är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisa- tion som har intressen att bevaka i ärendet, eller

2.har företrätt organisationen som förtroendeman eller funk- tionär i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

18 § Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på samma sätt som gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna kallas bara när de ska tjänstgöra som personalföreträdare.

19 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till sammanträdet.

Partssammansatta organ

20 § Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana ären- den som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen

SOU 2015:24

Författningsförslag

som arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan författning.

De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhets- område svara för beredning, förvaltning och verkställighet.

21 § Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.

22 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verk- samhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild.

23 § Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för dels kommunen eller landstinget, dels de anställda.

Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektiv- avtal med om partssammansatta organ.

24 § För partssammansatta organ ska följande bestämmelser tilläm- pas

1.4 kap. 28 § om reservation,

2.6 kap. 28–32 §§ om jäv, och

3.6 kap. 35 § i fråga om hur protokoll ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages.

25 § En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns synnerliga skäl för det.

Hänvisning till annan lagstiftning

26 § Bestämmelser om bisysslor för anställda finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning.

Författningsförslag

SOU 2015:24

8 kap. Medborgarna Medlemskap i kommun

1 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

Medlem av en kommun är även en juridisk person som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller en ideell förening vars styrelse har säte i kommunen eller som bedriver verk- samhet i kommunen.

Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Euro- peiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.

Medlemskap i landsting

2 § Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom landstinget.

Medlemmarnas rättigheter

3 § Enligt 2 kap. 4 § ska medlemmarna behandlas lika. I 2 kap. 5 § finns ett förbud mot retroaktiva beslut till nackdel för medlem- marna.

Medlemmar har i enlighet med 13 kap. rätt att överklaga kom- munala beslut.

Medlemmar kan enligt 7 § ges rätt att lämna medborgarförslag.

Rösträtt

4 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och

1.är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,

2.är medborgare i Island eller Norge, eller

3.varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige

har också en sådan unionsmedborgare som avses 1 § tredje stycket.

SOU 2015:24

Författningsförslag

5 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget.

6 § Frågor om rösträtt enligt 4 och 5 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättas före valet.

Medborgarförslag

7 § Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i full- mäktige (medborgarförslag). Då får även unionsmedborgare som avses i 1 § tredje stycket lämna medborgarförslag.

Folkinitiativ

8 § Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäk- tige väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namn- teckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnför- tydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

Brukarinflytande

9 § Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster.

10 § Bestämmelser om att brukarna i vissa fall ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig innan beslut fattas av en anställd finns i 7 kap. 7 §.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Självförvaltningsorgan

11 § Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självför- valtningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte delegeras till ett själv- förvaltningsorgan.

12 § Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltnings- organets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid.

De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av upp- drag enligt 11 § ska anmälas till nämnden, som bestämmer i vilken ordning det ska ske.

13 § Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för dem som brukar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Före- trädarna för sådana brukare ska vara fler än dem som företräder de anställda.

Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och ersättare som ska företräda brukarna och på förslag av de anställda dem som ska företräda de anställda.

14 § De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt för de förtro- endevalda.

15 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har getts till ett självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Mötesoffentlighet

16 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att närvara vid samman- träden finns i

1.5 kap. 44 § i fråga om fullmäktige,

2.5 kap. 46 § i fråga om fullmäktigeberedningar,

3.6 kap. 25 § i fråga om styrelser och övriga nämnder, och

4.9 kap. 11 § i fråga om kommunalförbund med förbundsdirek-

tion.

Handlingsoffentlighet

17 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna hand- lingar och uppgifter ur allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfri- hetsförordningen.

Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar i del- ägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns i 10 kap. 4 § andra stycket.

Anslagstavlan

18 § Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en an- slagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.

Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.

19 § Anslagstavlan ska innehålla

1.tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,

2.tillkännagivanden av justerade protokoll,

3.tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd,

4.justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller lands- tinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och

5.upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.

20 § Anslagstavlan får utöver det som anges i 19 § endast innehålla tillkännagivanden om styrelsens och övriga nämnders sammanträ- den samt beslutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och övriga nämnders sammanträden.

Tillkännagivande av protokoll

21 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har till- kännagetts. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång enligt 13 kap. 5 § första stycket.

Kommunala föreskrifter

22 § Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på kom- munens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.

Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för all- mänheten på kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.

Första och andra styckena gäller inte om

1.det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller

2.föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en.

Insyn i budgeten

23 § Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmän- heten på kommunens eller landstingets webbplats från och med till- kännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Insyn i årsredovisningen

24 § Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kom- munens eller landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska god- kännas.

25 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige.

Insyn i privata utförares verksamhet

26 § Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över från en kommun, ett landsting eller ett helägt kom- munalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och 10 §§.

Information till enskilda

27 § När enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare, om inte annat framgår av lag eller annan författning.

Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättför- ståelig och lättillgänglig.

9 kap. Kommunal samverkan

Kommunalförbund

Bildande av kommunalförbund

1 § Ett kommunalförbund bildas genom att förbundsmedlemmarna antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna kan också i för- bundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalför- bundet ska bildas.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund

2 § Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kom- muner och landsting i denna lag, tillämpas dessa även för kommunal- förbund.

När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författ- ningens bestämmelser om kommuner eller landsting tillämpas för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.

Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ

3 § I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.

Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbunds- ordningen.

Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersät- tare ska vara lika många som antalet ledamöter.

4 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.

Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.

5 § Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direk- tionen också vara förbundsstyrelse.

Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets upp- gifter.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Förbundsordningen

6 § För ett kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning som ska antas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

7 § Förbundsordningen ska ange

1.kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,

2.förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes för- hållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundssty- relsen ska få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige,

3.antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt man- dattiden i de fall som anges i 4 §,

4.antalet revisorer och deras mandattid,

5.i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses,

6.om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,

7.om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den be- slutande församlingen och för vilka ärenden detta ska gälla,

8.om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen ska ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 42 §,

9.om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 29 §,

10.på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,

11.förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlem- marna,

12.förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,

13.riktlinjer om förbundets budgetprocess,

14.om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovis- ningen vid ett sammanträde och i så fall, förutsättningarna för detta,

15.förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,

Författningsförslag

SOU 2015:24

16.förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvida- tion och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets be- hållna tillgångar när förbundet upplöses,

17.ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess med- lemmar, och

18.ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till leda- möterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna.

Ledamöter och ersättare

8 § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslu- tande församlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

Proportionella val

9 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska val av ledamöter och ersät- tare i den beslutande församlingen samt revisorer vara proportionella.

Om inte något annat följer av förbundsordningen, ska det som sägs i första stycket tillämpas, när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer.

Budgetprocessen

10 § Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kommunalförbund.

11 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det samman- träde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar

12 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje med- lem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen.

Revision

13 § Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för kommunalförbund.

I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen.

14 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap. 25, 26, 33 och 51 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas full- mäktige.

15 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna avge en särskild revisionsberättelse som avser nämnder- nas verksamhet till förbundsdirektionen.

Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter.

16 § Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kom- mun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldig- heten gäller upplysningar om

1.kommunalförbundets angelägenheter, och

2.sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbun- det enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Folkomröstning

17 § Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem.

Anslagstavlan

18 § Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. 18–20 §§ ska i stället avse förbundsfull- mäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelsen.

Utträde

19 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalför- bund.

Uppsägningstiden ska vid utträde vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen.

Gemensam nämnd

Tillsättande av gemensam nämnd

20 § Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting.

21 § En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kom- munerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation.

Uppgifter

22 § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd full- göra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun- eller lands- tingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära hän- delser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.

SOU 2015:24

Författningsförslag

23 § En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen.

Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd

24 § Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd.

Ledamöter och ersättare

25 § Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande kom- munerna och landstingen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

Ekonomiska förmåner

26 § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som har valt dem.

Budget

27 § Budgeten upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och landstingen.

Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka

28 § Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

Närvarorätt för personalföreträdare

29 § Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som sam- verkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 10–15 §§ närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Interpellationer och frågor

30 § Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens hand- läggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande.

Delegering av ärenden

31 § En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar.

32 § Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället.

Tillkännagivande av protokoll

33 § Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.

Reglemente

34 § Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

Revision

35 § En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

Anmärkning och ansvarsfrihet

36 § Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kom- munerna eller landstingen.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Hänvisningar till annan lagstiftning

37 § Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

38 § Bestämmelser om kommunal samverkan finns i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen, lagen (2003:1210) om finan- siell samordning av rehabiliteringsinsatser och i annan lag eller för- fattning.

10 kap. Överlämnade av kommunala angelägenheter

Överlämnande

1 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.

Om det i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighets- utövning, får den dock inte lämnas över med stöd av denna bestäm- melse.

Kommunala bolag

2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kom- munen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handels- bolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.

3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

1.fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2.se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kom- munala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

3.utse samtliga styrelseledamöter,

Författningsförslag

SOU 2015:24

4.se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställ- ning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaf- fenhet eller annars av större vikt fattas,

5.utse minst en lekmannarevisor, och

6.se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.

4 § Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bun- det av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständig- heterna i övrigt.

I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretess- lagen.

5 § Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 § första stycket.

6 § Om fullmäktige beslutar att utse en minoritet av styrelseleda- möterna i ett aktiebolag utan att tillämpa lagen (1992:339) om pro- portionellt valsätt enligt 5 kap. 60 § första stycket 3, ska fullmäktige anta riktlinjer för hur dessa ledamöter ska utses.

Kommunala stiftelser och föreningar

7 § Det som anges i 3 § 1–4 och 6 gäller också när kommunen ensam eller landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de re- visorer som valts enligt 12 kap. 4 § första stycket.

Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan och om kom- munen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stif- telse för en kommunal angelägenhet.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse.

Privata utförare

8 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kom- munalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 7 §.

9 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har läm- nats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten.

10 § Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

11 kap. Ekonomisk förvaltning

Mål för den ekonomiska förvaltningen

1 § Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget.

Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämnings- reserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Medelsförvaltningen

2 § Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett så- dant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

3 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen.

4 § Fullmäktige ska utöver vad som följer av 3 § besluta om rikt- linjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur upp- följning och kontroll av förvaltningen ska ske.

Budgetens innehåll

5 § Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).

Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från andra stycket får göras

1.i den utsträckning som medel från en resultatutjämnings- reserv tas i anspråk enligt 14 §, eller

2.om det finns synnerliga skäl.

6 § I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den eko- nomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finan- siella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.

Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska anges mål och riktlinjer som är av betydel- se för en god ekonomisk hushållning.

Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som anges i första stycket.

7 § Fullmäktige får besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel.

SOU 2015:24

Författningsförslag

Budgetprocessen

8 § Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.

Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

9 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen.

10 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads ut- gång.

De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.

11 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesats- en och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.

Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare.

Reglering av balanskravsresultat

12 § Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren.

Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året

efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom.

13 § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balans- kravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Författningsförslag

SOU 2015:24

Resultatutjämningsreserver

14 § Kommuner och landsting får till en resultatutjämningsreserv reservera medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets re- sultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger

1.en procent av summan av skatteintäkter samt generella stats- bidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller

2.två procent av summan av skatteintäkter samt generella stats- bidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindel- sen för pensionsförpliktelser.

Utgiftsbeslut under budgetåret

15 § Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften ska finan- sieras.

Delårsrapport

16 § Minst en delårsrapport som ska upprättas enligt 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska behandlas av fullmäktige.

Räkenskaper

17 § Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar.

18 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen ska redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.

Årsredovisning

19 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta en årsredovisning.

SOU 2015:24

Författningsförslag

20 § Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och reviso- rerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

21 § Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan fullmäktige enligt 5 kap. 25 § beslutat om ansvarsfrihet ska be- viljas eller vägras.

Förbud mot pantsättning

22 § Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egen- dom till säkerhet för en fordran.

Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egen- domen.

Hänvisningar till annan lagstiftning

23 § Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravnings- avgiften finns i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

24 § Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i lagen (1997:614) om kommunal redovisning.

12 kap. Revision Revisorernas uppgifter

1 § Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller full- mäktigeberedningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juri- diska personer enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§, även verksamheten i de juridiska personerna.

Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenska-

Författningsförslag

SOU 2015:24

perna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger miss- tanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Revisorerna får dock av- stå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke.

2 § Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten som en- ligt 11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av del- årsrapporten och årsredovisningen.

3 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myn- dighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

1.när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust,

2.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gyn- nande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),

3.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller

4.när granskningen sker från allmänna synpunkter.

Val av revisorer

4 § Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska ny- valda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren.

Om ordförande utses för revisionen, ska till denna väljas en revisor från den politiska minoriteten.

SOU 2015:24

Författningsförslag

5 § Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas.

Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnd- ers verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.

Revisorernas ställning

6 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.

Sakkunnigt biträde

7 § Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att full- göra granskningen enligt god revisionssed.

Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och an- litar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av granskning.

De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.

Revisorernas rätt till information

8 § Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revi- sorerna och de sakkunniga de upplysningar som behövs för revi- sionsarbetet.

De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.

Revisorernas förvaltning

9 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.

Författningsförslag

SOU 2015:24

10 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.

Bestämmelserna i 6 kap. 35 § om justering av protokoll och till- kännagivande om justeringen ska tillämpas också på revisorernas protokoll.

Revisionsberättelse

11 § Revisorerna ska varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bi- fogas revisionsberättelsen.

Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommu- nen eller landstinget ingår i ska också bifogas revisorernas berät- telse utom i det fall som avses i 9 kap. 14 §. Vidare ska revisions- berättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller landstinget lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ bifogas revisionsberättelsen.

12 § Om anmärkning framställs, ska anledningen till denna anges i revisionsberättelsen.

Anmärkningar får riktas mot

1.nämnder och fullmäktigeberedningar, och

2.de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande i

fråga om ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

Jäv

13 § I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i 6 kap. 28 § om jäv tillämpas.

14 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

SOU 2015:24

Författningsförslag

15 § En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant uppge det.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna ska de gemensamt och snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna annars inte är beslutföra och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

16 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med över- klagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs.

Revisionsreglemente

17 § Fullmäktige får anta ett särskilt reglemente om revisionen.

13 kap. Laglighetsprövning Vem som får överklaga

1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten.

Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på sam- ma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och lands- tingen.

Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.

Vilka beslut som får överklagas

2 § Följande beslut får överklagas:

1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund,

Författningsförslag

SOU 2015:24

2.beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art,

3.beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och

4.sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap. 10 §.

3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande.

Hur besluten överklagas

4 § Ett beslut överklagas skriftligt.

I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på.

Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.

Tiden för överklagande

5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, lands- tingets eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och landsting.

Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på an- slagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut.

6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, landstinget eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller landstingen.

Grunder för upphävande av besluten

7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte ta hänsyn till andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.

SOU 2015:24

Författningsförslag

8 § Ett överklagat beslut ska upphävas, om

1.det inte har kommit till på rätt sätt,

2.beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,

3.det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller

4.beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något

annat beslut.

9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.

Handläggningen i domstol

10 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kommunen, landstinget, den gemensamma nämnden eller kommunal- förbundet anses som part.

11 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana brister i överklagandet som består i att det inte anger den eller de omständigheter som överklagandet grundas på.

Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild ska inte tillämpas.

12 § Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

13 § Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått kla- ganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller landstinget och av deras medlemmar samt, i fråga om beslut av en gemensam nämnd, av nämnden och medlemmarna i de samverkande kommunerna och landstingen.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller förbjudit att det verkställs, får dom-

Författningsförslag

SOU 2015:24

stolens beslut överklagas av förbundet, av varje kommun och lands- ting som är medlem i förbundet och av deras medlemmar.

När beslut får verkställas

14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verk- ställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid en sådan prövning ska särskild hänsyn tas till om verkställig- heten av beslutet kommer att kunna rättas.

Rättelse av verkställda beslut

15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har fått laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträck- ning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Genom lagen upphävs

a)kommunallagen (1991:900), och

b)lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.

3.Bestämmelserna om att revisor inte är valbar till ledamot eller ersättare i fullmäktige i 4 kap. 6 § 1 och om antalet ersättare i styrel- sen i 6 kap. 16 § första stycket tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Detsamma gäller bestämmel- serna om när en ordförande utses för revisionen i 12 kap. 4 § andra stycket.

4.Äldre bestämmelser om sådana underställda nämnder som full- mäktige beslutat om före ikraftträdandet gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet.

5.Äldre bestämmelser om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet.

6.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.

100

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.2Förslag till

lag (2017:000) om försöksverksamhet med majoritetsstyre

Härigenom föreskrivs följande.

Införande av majoritetsstyre

1 § En kommun eller ett landsting får besluta att 5 kap. 60 § kom- munallagen (2017:000) inte ska tillämpas vid tillsättning av styrelsen (majoritetsstyre).

Ett sådant beslut ska fattas av fullmäktige senast den 31 december året före år för ordinarie val och kräver att minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.

2 § Införande av majoritetsstyre ska ske vid det nyvalda fullmäktiges tillsättande av styrelse enligt 6 kap. 18 § kommunallagen (2017:000).

Tillsättande av styrelse

3 § När styrelsen ska tillsättas, inbjuder den som varit ledamot i full- mäktige längst tid (ålderspresidenten) gruppledarna för varje parti inom fullmäktige till samråd om den nya styrelsens sammansättning.

Ålderspresidenten lämnar därefter i uppdrag till en av grupp- ledarna att föreslå en ny styrelse.

4 § Förslag till ny styrelse ska läggas fram till det nyvalda fullmäk- tiges första sammanträde, då fullmäktige, utan beredning, ska utse styrelsen. Om mer än hälften av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

5 § Har fullmäktige förkastat gruppledarens förslag, ska fullmäktige utse en styrelse med tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).

101

Författningsförslag

SOU 2015:24

Förutsättningar för oppositionens arbete

6 § Fullmäktige ska i ett reglemente ange hur de partier som finns representerade i fullmäktige, men som inte har ledamöter eller ersät- tare i styrelsen, ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete och om pågående ärenden samt administrativt stöd i övrigt.

Misstroendeförklaring

7 § Om minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det ska fullmäktige, utan föregående beredning, rösta om en misstroende- förklaring mot styrelsen.

Om fullmäktige med enkel majoritet finner att styrelsen inte har förtroende ska fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i styrelsen. När fullmäktige ska välja nya ledamöter och ersättare till styrelsen tillämpas inte 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).

Upphävande av majoritetsstyre

8 § Fullmäktige får besluta att upphäva ett beslut om att införa majoritetsstyre. Har fullmäktige beslutat att upphäva majoritetsstyre ska fullmäktige utse en ny styrelse med tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017 i fråga om 1 § och i övrigt den 1 januari 2018.

2.Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022.

102

Delegerade och ersättare ska väljas av kommunfullmäktige inom trettio dagar efter det att kommunen fick del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt som rege- ringen bestämmer. Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i kommunen. Före- skrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska då tillämpas. Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de ska kallas in till tjänstgöring.

Sedan valet har hållits, ska länsstyrelsen genast underrättas om vilka som har valts.

Om en delegerad avgår under tjänstgöringstiden, ska 6 kap. 20 § kommunallagen (2017:000) tillämpas.

103

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.3Förslag till

lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7–9, 11, 15, 17–19, 22 och 23 §§ samt rubriken närmast före 23 § lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Delegerade och ersättare skall väljas av kommunfullmäktige inom trettio dagar efter det att kommunen fick del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt som rege- ringen bestämmer. Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i kommunen. Före- skrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall därvid tillämpas. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.

Sedan valet har ägt rum, skall länsstyrelsen genast underrättas om vilka som har valts.

Om en delegerad avgår under tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 § kommunallagen (1991:900) tillämpas.

1 Senaste lydelse 1992:348.

Författningsförslag SOU 2015:24

			4 §2
Länsstyrelsen	skall	snarast		Länsstyrelsen	ska	snarast
möjligt förordna en av de dele-				möjligt utse en av de delegerade
gerade att utfärda kungörelse om				att tillkännage första samman-
första sammanträdet och föra				trädet och föra ordet där, till
ordet där, till dess ordförande				dess ordförande har valts.
har valts.
Kungörelsen skall minst			en	Tillkännagivandet		ska ske
vecka före sammanträdesdagen				minst en vecka före sammanträ-
anslås på anslagstavlan i varje				desdagen på anslagstavlan i varje
kommun som har valt delege-				kommun som har valt delege-
rade och inom samma tid sändas				rade och inom samma tid sändas
med posten till varje delegerad				till varje delegerad och ersättare.
och ersättare. Kungörelsen införs
samtidigt i de tidningar där kom-
munen inför sådana tillkänna-
givanden som avses i 5 kap. 10 §
kommunallagen (1991:900).
			7 §3
Bestämmelsen	i 5	kap. 8 §		Bestämmelsen i 5 kap. 13 §
kommunallagen (1991:900) om				kommunallagen (2017:000) om
kungörelse om sammanträde med				tillkännagivande av sammanträde
kommunfullmäktige tillämpas på				med kommunfullmäktige tilläm-
motsvarande sätt i fråga om sam-				pas på motsvarande sätt i fråga
manträde med delegerade. Kun-				om sammanträde med delegera-
görelsen skall anslås på anslags-				de. Tillkännagivandet ska ske på
tavlan i varje kommun som har				anslagstavlan i	varje	kommun
valt delegerade och införas i de				som har valt delegerade.
tidningar där kommunen inför
tillkännagivanden	som	avses	i

5 kap. 10 § nämnda lag.

2Senaste lydelse 1991:1694.

3Senaste lydelse 1991:1694.

104

SOU 2015:24 Författningsförslag

8 §4

En delegerad som är hindrad	En delegerad som är förhind-
att inställa sig till ett samman-	rad att inställa sig till ett samman-
träde skall genast anmäla detta	träde ska genast anmäla detta till
till ordföranden, som kallar in	ordföranden, som kallar in en
en ersättare.	ersättare.
I fråga om ersättarnas tjänst-	I fråga om ersättarnas tjänst-
göring skall 5 kap. 12–16 §§ kom-	göring ska 5 kap. 18–22 §§ kom-
munallagen (1991:900) tillämpas.	munallagen (2017:000) tillämpas.
Vad som sägs i första och	Vad som anges i första och
andra styckena i fråga om in-	andra styckena i fråga om in-
kallande av ersättare och ersät-	kallande av ersättare och ersät-
tarnas tjänstgöring gäller också	tarnas tjänstgöring gäller också
när en delegerad som inte har	när en delegerad som inte har
utsetts genom proportionellt val	utsetts genom proportionellt val
har avgått och fyllnadsval ännu	har avgått och fyllnadsval ännu
inte har ägt rum.	inte hållits.

9 §5

Varje delegerad har en röst.

Rätt att delta i delegerades

överläggningar men ej i besluten har även

Rätt att delta i delegerades

överläggningar men inte i beslu- ten har även

1.ordföranden eller vice ordförande i arbetsutskott eller kom- mitté som avses i 14 § eller i kommunstyrelsen i en kommun som har valt delegerade,

2.ordföranden eller vice ordförande i annan nämnd eller i be- redning i en kommun som har valt delegerade vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som har framställts till ordföranden

inämnden eller beredningen,

3. ledamöter	i	det arbets-	3. ledamöter	i	det arbets-
utskott som avses i 14 § eller i			utskott som avses i 14 § eller i
kommunstyrelsen i en kommun			kommunstyrelsen i en kommun
som har valt delegerade och så-			som har valt delegerade och så-
dana ledamöter	i	styrelsen för	dana ledamöter	i	styrelsen för

4Senaste lydelse 1991:1694.

5Senaste lydelse 2014:574.

105

Föreskrifterna i 4 kap. 12 §,

5 kap. 17, 44, 45 och 47–72 §§ samt 8 kap. 21 § kommunallagen (2017:000) ska tillämpas också på delegerade och deras ordfö- rande.

Interpellationer och frågor som avses i 5 kap. 62–67 §§ kommunallagen får framställas, förutom till ordföranden i arbets- utskottet och i en kommitté, även till ordföranden i kommun- styrelsen eller i någon annan nämnd eller beredning i en kom- mun som har valt delegerade.

Tillkännagivanden som avses i 8 kap. 21 § kommunallagen ska ske på anslagstavlan i varje kommun som har valt delege- rade.

Författningsförslag SOU 2015:24

en sådan juridisk person som	en sådan juridisk person som
avses i 3 kap. 16 a–18 b §§ kom-	avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ kom-
munallagen (1991:900) vid besva-	munallagen (2017:000) vid besva-
randet av en interpellation som	randet av en interpellation som
har överlämnats för att besvaras	har överlämnats för att besvaras
av dem,	av dem,

4. i den mån delegerade har beslutat det, ledamöter eller ersät- tare i ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 14 § eller i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, någon annan nämnd eller beredning i en kommun som har valt delegerade.

Delegerade får kalla en tjänsteman i en kommun som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.

11 §6

Föreskrifterna i 4 kap. 11 § och i 5 kap. 18–20, 36–46 och 48– 62 §§ kommunallagen (1991:900) skall tillämpas också på delege- rade och deras ordförande.

Interpellationer och frågor som avses i 5 kap. 49–56 §§ kommunallagen får framställas, förutom till ordföranden i arbets- utskottet och i en kommitté, även till ordföranden i kommun- styrelsen eller i någon annan nämnd eller beredning i en kom- mun som har valt delegerade.

Tillkännagivanden som avses i 5 kap. 62 § kommunallagen skall ske på anslagstavlan i varje kommun som har valt delege- rade.

6 Senaste lydelse 1992:348.

106

Bestämmelserna i 4 kap. 8, 9 och 12 §§, 6 kap. 17, 20, 23 och

27–36 §§, 7 kap. 10–25 §§ samt i 8 kap. 11–15 §§ kommunallagen (2017:000) tillämpas i fråga om arbetsutskottet och kommittéer. Sådana tillkännagivanden som

107

I fråga om valbarhet till leda- mot eller ersättare i arbetsut- skottet eller i en kommitté tilläm- pas 4 kap. 3 § och 7 kap. 3 § kommunallagen (2017:000). Då ska iakttas, att utöver delegerad och ersättare för delegerad endast den som är folkbokförd i kom- munen enligt den nya indelningen är valbar. Om en ledamot eller ersättare upphör att vara valbar, upphör hans eller hennes upp- drag genast.

Delegerade ska befria en leda- mot eller ersättare från hans eller hennes uppdrag, om han eller hon vill avgå och särskilda skäl inte talar mot det.

Om ersättare inte väljs pro- portionellt, ska vid valet även bestämmas den ordning i vilken de ska kallas in till tjänstgöring.

SOU 2015:24

Författningsförslag

15 §7

Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet eller i en kommitté väljs för tiden till dess indelningsändringen träder i kraft till det antal som delegerade bestämmer. Antalet ledamöter i arbetsutskottet får dock inte vara mindre än fem.

I fråga om valbarhet till leda- mot eller ersättare i arbetsut- skottet eller i en kommitté tilläm- pas 4 kap. 5 och 6 §§ kommunal- lagen (1991:900). Därvid skall iakttas, att utöver delegerad och ersättare för delegerad endast den som är folkbokförd inom området för kommunen enligt den nya indelningen är valbar. Om en ledamot eller ersättare upphör att vara valbar, upphör hans uppdrag genast.

Delegerade skall befria en ledamot eller ersättare från hans uppdrag, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar mot det.

Om ersättare inte väljs pro- portionellt, skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall kallas in till tjänstgöring.

17 §8

Bestämmelserna i 4 kap. 7, 8 och 11 §§, 6 kap. 10, 11, 14, 18 och 23–31 §§ samt i 7 kap. kom- munallagen (1991:900) tillämpas i fråga om arbetsutskottet och kommittéer. Sådana tillkänna- givanden som avses i 6 kap. 30 §

7Senaste lydelse 1991:1694.

8Senaste lydelse 1991:1694.

Författningsförslag SOU 2015:24

andra stycket kommunallagen	avses i 6 kap. 35 § andra stycket
skall ske på anslagstavlan i varje	kommunallagen ska ske på an-
kommun som har valt delege-	slagstavlan i varje kommun som
rade.	har valt delegerade.

Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller ersättare för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en tjänsteman hos en kommun som har valt delegerade eller en sär- skild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde. Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta i över-

läggningarna men inte i besluten.
Arbetsutskottets och kom-		Arbetsutskottets och kom-
mittés protokoll och övriga hand-		mittés protokoll och övriga hand-
lingar skall vårdas och förteck-		lingar ska vårdas och förtecknas.
nas.
	18 §9
Förslag till budget för kom-		Förslag till budget för kom-
munen enligt den nya indelning-		munen enligt den nya indelning-
en skall göras upp av arbetsut-		en ska göras upp av arbetsut-
skottet. Därvid tillämpas 8 kap.		skottet.	Då	tillämpas	11 kap.
6 och 7 §§	kommunallagen	8 och	9 §§	kommunallagen
(1991:900).		(2017:000).
Om fastställande av budget-		Om fastställande av budget-
en finns bestämmelser i 8 kap.		en finns bestämmelser i 8 kap.
8–10 §§ kommunallagen.		23 § samt 11 kap. 10 och 11 §§
		kommunallagen.
	19 §10
Ett ärende får endast i de fall		Ett ärende får endast i de fall
som anges i	5 kap. 29–32 §§	som anges i 5 kap. 30–34 §§
kommunallagen (1991:900) av-		kommunallagen (2017:000) av-
göras av delegerade innan det		göras av delegerade innan det
har blivit berett på något av de		har blivit berett på något av de
sätt som anges i 14 §. Arbets-		sätt som anges i 14 §. Arbets-
utskottet skall alltid få tillfälle		utskottet ska alltid få tillfälle att
att yttra sig i ett ärende som har		yttra sig	i ett ärende		som har

9Senaste lydelse 1991:1694.

10Senaste lydelse 1991:1694.

108

SOU 2015:24

Författningsförslag

beretts av någon annan än ut- skottet.

				22 §11
Delegerade väljer minst fem					Delegerade väljer minst fem
revisorer	som	skall		granska	revisorer	som	ska	granska
arbetsutskottets		och		kommit-	arbetsutskottets		och	kommit-
téernas verksamhet. I fråga om					téernas verksamhet. I fråga om
valbarhet till revisor, verkan av					valbarhet till revisor, verkan av
att valbarheten upphör och rätt					att valbarheten upphör och rätt
till avsägelse tillämpas bestäm-					till avsägelse tillämpas bestäm-
melserna i 15 § om ledamöter					melserna i 15 § om ledamöter
och ersättare i arbetsutskottet.					och ersättare i arbetsutskottet.
Revisorerna skall det år då in-					Revisorerna ska det år då in-
delningsändringen träder i kraft					delningsändringen träder i kraft
avge en berättelse om resultatet					lämna en berättelse om resultat-
av revisionen till kommunfull-					et av revisionen till kommunfull-
mäktige i kommunen enligt den					mäktige i kommunen enligt den
nya indelningen.			Fullmäktige		nya indelningen. Fullmäktige ska
skall vid sammanträde före ut-					vid sammanträde före utgången
gången av detta år besluta om					av detta år besluta om ansvars-
ansvarsfrihet skall			beviljas eller		frihet ska beviljas eller om någon
om någon åtgärd för att bevara					åtgärd för att bevara kommunens
kommunens rätt skall vidtas.					rätt ska vidtas.
I fråga om revisionen tilläm-					I fråga om revisionen tilläm-
pas i övrigt bestämmelserna om					pas i övrigt bestämmelserna om
revision	i	kommunallagen			revision	i	kommunallagen
(1991:900).					(2017:000).
Besvär					Överklagande
				23 §12
Beslut av delegerade, arbets-					Beslut av delegerade, arbets-
utskottet, kommittéer eller parts-					utskottet, kommittéer eller parts-
sammansatta organ får överklagas					sammansatta organ får överklagas
enligt bestämmelserna i 10 kap.					enligt bestämmelserna i 13 kap.

11Senaste lydelse 2006:370.

12Senaste lydelse 2009:792.

109

Författningsförslag

SOU 2015:24

kommunallagen (1991:900). Be-			kommunallagen (2017:000). Be-
sluten får överklagas av varje			sluten får överklagas av varje
kommun som har valt delegera-			kommun som har valt delegera-
de och av den som är medlem av			de och av den som är medlem av
en sådan kommun.			en sådan kommun.
När 10 kap. 14 § kommunal-			När 13 kap. 13 § kommunal-
lagen tillämpas gäller, om för-			lagen tillämpas gäller, om för-
valtningsrätten	eller	kammar-	valtningsrätten	eller	kammar-
rätten har upphävt ett beslut			rätten har upphävt ett beslut
eller förbjudit att det verkställs,			eller förbjudit att det verkställs,
att domstolens beslut får över-			att domstolens beslut får över-
klagas även av en kommun som			klagas även av en kommun som
har valt delegerade och den som			har valt delegerade och den som
är medlem av en sådan kommun.			är medlem av en sådan kommun.
Bestämmelserna i 10 kap. 15 §			Bestämmelserna i 13 kap. 15 §
kommunallagen	om	rättelse av	kommunallagen	om	rättelse	av
verkställighet tillämpas på beslut			verkställda beslut tillämpas			på
av delegerade,	arbetsutskottet,		beslut av delegerade, arbetsut-
kommittéer eller partssamman-			skottet, kommittéer eller parts-
satta organ.			sammansatta organ.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.

110

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.4Förslag till

lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 13 §§ lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller för folkom-	Denna lag gäller för folkom-
röstning som avses i kommunal-	röstning som avses i kommunal-
lagen (1991:900).	lagen (2017:000).

5 §13

Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folk- bokförd i kommunen, senast på dagen för folkomröstningen fyller 18 år och

1.är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),

2.är medborgare i Island eller Norge, eller

3. för det fall de är andra ut- länningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före dagen för folkomröstningen.

3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före dagen för folk- omröstningen.

Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har också en sådan unionsmedborgare som avses i 8 kap. 1 § tredje stycket kommu- nallagen (2017:000).

Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.

13 Senaste lydelse 2002:250.

111

Författningsförslag

SOU 2015:24

13 §14

Valnämndens beslut med an-	Valnämndens beslut med an-
ledning av en folkomröstning i	ledning av en folkomröstning i
ett landsting får på begäran av en	ett landsting får på begäran av
medlem av det landstinget över-	en medlem av det landstinget
klagas genom laglighetsprövning	överklagas genom laglighetspröv-
enligt 10 kap. kommunallagen	ning enligt 13 kap. kommunal-
(1991:900).	lagen (2017:000).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.

14 Senaste lydelse 2002:250.

112

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.5Förslag till

lag om ändring i miljöbalken (1998:808)

Härigenom föreskrivs att 26 kap. 4 och 7 §§ miljöbalken (1998:808) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
26 kap.
4 §15
Har en kommun gjort fram-	Har en kommun gjort fram-
ställning om överlåtelse av till-	ställning om överlåtelse av till-
synen enligt 3 § och finner den	synen enligt 3 § och finner den
tillsynsmyndighet som avses där	tillsynsmyndighet som avses där
att tillsynen inte bör överlåtas i	att tillsynen inte bör överlåtas i
enlighet med framställningen,	enlighet med framställningen, ska
skall tillsynsmyndigheten med	tillsynsmyndigheten	med eget
eget yttrande överlämna ärendet	yttrande överlämna	ärendet	till
till regeringen för avgörande, om	regeringen för avgörande,		om
kommunen begär det.	kommunen begär det.
Tillsynsmyndigheten får åter-	Tillsynsmyndigheten får åter-
kalla överlåtelsen av tillsyn till	kalla överlåtelsen av tillsyn till
en kommun. Tillsynsmyndighet-	en kommun. Tillsynsmyndighet-
en skall återkalla överlåtelsen om	en ska återkalla överlåtelsen om
kommunen ändrar sin nämnd-	kommunen ändrar sin nämnd-
organisation så att den strider	organisation så att den strider
mot 3 kap. 5 § andra stycket	mot 6 kap. 6 § andra stycket
kommunallagen (1991:900). Har	kommunallagen (2017:000). Har
regeringen beslutat om över-	regeringen beslutat om över-
låtelse, skall regeringen besluta	låtelse, ska regeringen besluta
om återkallelse.	om återkallelse.
7 §
En kommun får träffa avtal	En kommun får träffa avtal
med en annan kommun om att	med en annan kommun om att
tillsynsuppgifter som kommunen	de tillsynsuppgifter som kom-
har enligt denna balk skall skötas	munen har enligt	denna balk

15 Senaste lydelse 2003:518.

113

Författningsförslag

SOU 2015:24

helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ärendet.

Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i

6 kap. 34	§	kommunallagen
(1991:900).		Föreskrifterna i

6 kap. 24–27 och 35 §§ kommu- nallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.

Kommunen får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunal- lagen (2017:000). Föreskrifterna i 6 kap. 28–32 och 40 §§ kom- munallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

114

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter som kommunen har enligt denna lag helt eller delvis ska utföras av den andra kom- munen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.

En kommun får även efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att be- sluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i sådana ärenden som avses i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:000). Be- stämmelserna i 6 kap. 28–32 och 40 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.6Förslag till

lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

12 §

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter kommunen har en- ligt denna lag helt eller delvis skall utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.

En kommun får även efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären- den, dock inte i sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 § kommu- nallagen (1991:900). Bestämmel- serna i 6 kap. 24–27 §§ och 35 § kommunallagen om jäv och an- mälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar så- dana beslut.

Av kommunallagen följer att kommuner kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

115

Förbundsordningen ska ange

1. samordningsförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets med- lemmar och ändamål,

3. antalet ledamöter och er- sättare i styrelsen och hur för- bundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden om den ska vara kortare än fyra år,

4. de uppgifter förbundet ska få fullgöra enligt 7 § och den beslutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse ska ha,

5. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i sty- relsen,

6. om det för beslut ska krä- vas kvalificerad majoritet i styrel- sen och för vilka ärenden detta ska gälla,

7. på vilken webbplats för- bundets anslagstavla ska finnas,

Författningsförslag

SOU 2015:24

1.7Förslag till

lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Härigenom föreskrivs att 9, 14, 16, 19, 21, 25, 26 och 28 §§ lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §16

Förbundsordningen skall ange

1. samordningsförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt säte, förbundets med- lemmar och ändamål,

2. förbundets organisation,

3. antalet ledamöter och er- sättare i styrelsen och hur för- bundsmedlemmarna skall vara representerade samt mandattiden om den skall vara kortare än fyra år,

4. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 7 § och den beslutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha,

5. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i styrelsen,

6. om det för beslut skall krä- vas kvalificerad majoritet i styrel- sen och för vilka ärenden detta skall gälla,

7. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,

16 Senaste lydelse 2007:1017.

116

SOU 2015:24

Författningsförslag

8. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhållande till de andelar som medlemmar- na skall bidra med enligt 5 §,

9.eventuella begränsningar av förbundets rätt enligt 21 § till skuldsättning genom sedvanliga krediter,

10.förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,

11.föreskrifter om förbundets budgetprocess,

12.mandattiden för revisorer som utses enligt 25 §,

13. i fråga om förbund med en eller flera gemensamma revi- sorer för kommuner och lands- ting, på vilket sätt de gemensam- ma revisorerna skall utses och vilken av förbundsmedlemmarna som skall utse dem,

13. i fråga om förbund med en eller flera gemensamma revi- sorer för kommuner och lands- ting, på vilket sätt de gemensam- ma revisorerna ska utses,

14.förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,

15.förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvida- tion och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets be- hållna tillgångar när förbundet upplöses,

16.ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess med- lemmar,

17.ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till leda- möterna och ersättarna i styrelsen samt till revisorerna, och

18.vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess med- lemmar samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och för- valtning.

14 §17

Om det under ett år då val av	Om det under ett år då val av
fullmäktige har ägt rum i hela	fullmäktige har hållits i hela lan-
landet utses ledamöter och ersät-	det utses ledamöter och ersättare

17 Senaste lydelse 2004:793.

117

Författningsförslag

SOU 2015:24

tare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om kommun och landsting göras av de ny- valda fullmäktige.

När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket skall 4 kap. 7 § kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsva- rande sätt.

enligt 12 § första stycket ska detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda full- mäktige.

När ledamöter och ersättare

utses	enligt	första stycket ska
4 kap.	9 §	kommunallagen

(2017:000) tillämpas på motsva- rande sätt.

			16 §18
Bestämmelserna i 4 kap. 8–				Bestämmelserna i 4 kap. 7, 8
10 §§	samt 11 §	första stycket		och 10 §§ samt 12 § första styck-
kommunallagen		(1991:900)	om	et kommunallagen	(2017:000)
upphörande av uppdrag och rätt				om upphörande av uppdrag och
till ledighet skall tillämpas på				rätt till ledighet ska tillämpas på
motsvarande sätt för ledamöter				motsvarande sätt för	ledamöter
och ersättare i styrelsen. Det för-				och ersättare i styrelsen. Det för-
hållandet att en ledamots eller				hållandet att en ledamots eller
ersättares mandattid i kommun-				ersättares mandattid i kommun-
eller	landstingsfullmäktige		har	eller landstingsfullmäktige har
löpt ut medför inte att uppdraget				löpt ut medför inte att uppdraget
som ledamot eller ersättare i				som ledamot eller ersättare i
samordningsförbundets styrelse				samordningsförbundets styrelse
upphör.				upphör.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får återkalla uppdra- get för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har upphört.

19 §
Beträffande styrelsens verk-	Beträffande	styrelsens verk-
samhet skall 4 kap. 17, 19, 20	samhet ska 3 kap. 5 § första och
och 22 §§ samt 6 kap. 10, 11, 18,	andra styckena, 4 kap. 21, 22, 25,
20 och 23–31 §§ kommunallagen	26 och 28 §§ samt 6 kap. 17, 23
(1991:900) tillämpas på motsva-	och 27–36 §§	kommunallagen
rande sätt. Vad som där före-	(2017:000) tillämpas på motsva-

18 Senaste lydelse 2007:411.

118

SOU 2015:24

Författningsförslag

skrivs om förtroendevald skall gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om fullmäktige eller nämnd skall gälla styrelsen. Justering av sty- relsens protokoll skall tillkänna- ges på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet. Vidare skall i fråga om samman- träde för fastställande av budget bestämmelserna i 8 kap. 22 § kommunallagen gälla.

rande sätt. Vad som där före- skrivs om förtroendevald ska gälla ledamot och ersättare i styrelsen och vad som föreskrivs om fullmäktige eller nämnd ska gälla styrelsen. Justering av sty- relsens protokoll ska tillkänna- ges på förbundets anslagstavla. Vidare ska i fråga om samman- träde för fastställande av budget bestämmelserna i 9 kap. 11 § kommunallagen gälla.

	21 §
Bestämmelserna i 8 kap. 1–		Bestämmelserna i 8 kap. 23 §
3 a §§, 4 § första och tredje stycke-		samt 11 kap. 1–4 §§, 5 § första och
na, 5, 10, 12 och 13 §§ kommu-		andra styckena, 6, 15 och 22 §§
nallagen (1991:900) skall tilläm-		kommunallagen (2017:000)		ska
pas på motsvarande sätt i fråga		tillämpas på motsvarande sätt i
om ekonomisk förvaltning i ett		fråga om ekonomisk förvaltning
samordningsförbund. Vad	som	i ett samordningsförbund. Vad
där föreskrivs om kommun eller		som där föreskrivs om kommun
landsting skall gälla för ett sam-		eller landsting ska gälla för ett
ordningsförbund och vad	som	samordningsförbund	och	vad
föreskrivs för fullmäktige	och	som föreskrivs för	fullmäktige
styrelse skall gälla för förbunds-		och styrelse ska gälla för för-
styrelsen.		bundsstyrelsen.

Ett samordningsförbund får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten.

25 §19

Ett samordningsförbunds	Ett samordningsförbunds
räkenskaper och årsredovisning	räkenskaper och årsredovisning
samt styrelsens förvaltning ska	samt styrelsens förvaltning ska
granskas av en revisor för varje	granskas av en revisor för varje

19 Senaste lydelse 2010:350.

119

Författningsförslag SOU 2015:24

förbundsmedlems	räkning. För	förbundsmedlems	räkning. För
Försäkringskassan	och Arbets-	Försäkringskassan	och Arbets-
förmedlingen ska	Försäkrings-	förmedlingen ska	Försäkrings-
kassan utse en gemensam revisor.		kassan utse en gemensam revisor.
Revisorer ska såvitt avser kom-		Revisorer ska när det gäller
mun och landsting utses av kom-		kommun och landsting utses av
mun- och landstingsfullmäktige.		kommun- och landstingsfull-
När kommun- och landstingsfull-		mäktige. När kommun- och
mäktige utser revisorer ska 14 §		landstingsfullmäktige utser revi-
denna lag samt 4 kap. 5 § och		sorer ska 14 § denna lag		samt
6 § första–tredje styckena kom-		4 kap. 3 § och 5 § andra stycket
munallagen (1991:900) tillämpas		samt 7 kap. 3 § kommunallagen
på motsvarande sätt. Kommuner		(2017:000) tillämpas på motsva-
och landsting kan träffa över-		rande sätt. Kommuner och lands-
enskommelse om att utse en eller		ting kan träffa överenskommelse
flera gemensamma revisorer. När		om att utse en eller flera gemen-
en eller flera gemensamma revi-		samma revisorer. När en eller
sorer utses ska 4 kap. 23 a § andra		flera gemensamma revisorer utses
stycket kommunallagen tillämpas		ska 9 kap. 8 § andra stycket
på motsvarande sätt.		kommunallagen	tillämpas	på
		motsvarande sätt.

För granskning av ett nybildat förbund ska revisor utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer börjar.

Arvoden till samtliga revisorer ska betalas av samordningsförbun- det, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmed- lemmarna enligt förbundsordningen ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvodet till den för Försäk- ringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamma revisorn.

26 §20

Bestämmelserna i 9 kap. 4–	Bestämmelserna i 12 kap. 1–3
17 §§ kommunallagen (1991:900)	och 6–16 §§ kommunallagen
tillämpas på motsvarande sätt vid	(2017:000) tillämpas på mot-
revision enligt denna lag. Bestäm-	svarande sätt vid revision enligt
melserna i 9 kap. 18 § kom-	denna lag. Bestämmelserna i 12
munallagen tillämpas på motsva-	kap. 17 § kommunallagen tilläm-

20 Senaste lydelse 2007:411.

120

SOU 2015:24 Författningsförslag

rande sätt vid revision enligt			pas på motsvarande sätt vid
denna lag som utförs av revisor-			revision enligt denna lag som
er utsedda av kommun- och			utförs av revisorer utsedda av
landstingsfullmäktige.			kommun- och landstingsfull-
			mäktige.
Justering av revisorernas pro-			Justering av revisorernas pro-
tokoll tillkännages på anslags-			tokoll tillkännages på förbundets
tavlan hos varje kommun och			anslagstavla.
landsting som är medlem i sam-
ordningsförbundet.
Revisionsberättelse skall läm-			Revisionsberättelse ska läm-
nas till styrelsen, förbundsmed-			nas till styrelsen, förbundsmed-
lemmarna	och	Arbetsförmed-	lemmarna och	Arbetsförmed-
lingen. Förbundsmedlemmarna			lingen. Förbundsmedlemmarna
skall var för sig pröva frågan om			ska var för sig pröva frågan om
styrelsen skall beviljas ansvars-			styrelsen ska beviljas ansvars-
frihet och om skadeståndstalan			frihet och om skadeståndstalan
skall väckas.			ska väckas.
		28 §
Ett samordningsförbunds be-			Ett samordningsförbunds be-
slut får, med motsvarande			slut får överklagas enligt be-
tillämpning	av	bestämmelserna	stämmelserna	om laglighets-
om laglighetsprövning i 10 kap.			prövning i 13 kap. kommunal-
kommunallagen (1991:900) över-			lagen (2017:000) av den som är
klagas av den som är medlem i			medlem i en kommun eller i ett
en kommun eller i ett landsting,			landsting, som ingår i förbundet.
som ingår i förbundet.

Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller ett landsting som är förbundsmedlem.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.

121

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter som kommunen har enligt denna lag helt eller delvis ska utföras av den andra kom- munen. Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun. Genom ett sådant avtal får en kommun till- handahålla tjänster åt en annan kommun.

En kommun får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunal- lagen (2017:000).

Föreskrifterna i 6 kap. 28–32 och 40 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Författningsförslag

SOU 2015:24

1.8Förslag till

lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804)

Härigenom föreskrivs att 14 § livsmedelslagen (2006:804) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommunen har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.

En kommun får också efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen

(1991:900).

Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

122

Föreskrifterna i 6 kap. 28–32 och 40 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.9Förslag till

lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommuner har enligt denna lag skall skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att meddela beslut i ett ärende.

(1991:900).

Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

123

Trots bestämmelsen i 2 kap.

1 § kommunallagen (2017:000) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, får ett kommunalt företag som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ sam- ma lag bedriva fjärrvärmeverk- samhet utanför kommunen, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom kommunen och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärme- verksamhet.

Författningsförslag

SOU 2015:24

1.10Förslag till

lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263)

Härigenom föreskrivs att 38 och 39 §§ fjärrvärmelagen (2008:263) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
38 §21
Om en sådan juridisk person	Om en sådan juridisk person
som avses i 3 kap. 16 a–18 b §§	som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§
kommunallagen (1991:900) be-	kommunallagen (2017:000) be-
driver fjärrvärmeverksamhet, ska	driver fjärrvärmeverksamhet, ska
verksamheten bedrivas på affärs-	verksamheten bedrivas på affärs-
mässig grund.	mässig grund.

39 §

Trots bestämmelsen i 2 kap.

1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, får ett kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ samma lag bedriva fjärrvärmeverksam- het utanför kommunen, om det görs i geografisk närhet till fjärr- värmeverksamheten inom kom- munen och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverk- samhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

21 Senaste lydelse 2014:577.

124

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.11Förslag till

lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 3 §§ samt 6 kap. 4, 4 a, 5 och 7 §§ lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 kap.
		2 §22
Det krav på anknytning till			Det krav på anknytning till
kommunens	eller	landstingets	kommunens	eller	landstingets
område eller	dess	medlemmar	område eller	dess	medlemmar
som avses i 2 kap. 1 § kommu-			som avses i 2 kap. 1 § kommu-
nallagen (1991:900) gäller inte			nallagen (2017:000)		gäller inte
vid tillämpning av följande be-			vid tillämpning av följande be-
stämmelser i denna lag:			stämmelser i denna lag:

–2 kap. 3 § om medfinansiering av vissa projekt,

–2 kap. 4 § om bistånd till utländska studerande,

–2 kap. 10 § om kompensation till enskilda inom socialtjänsten,

–3 kap. 2 § om sjuktransporter,

–3 kap. 3 § om kollektivtrafik,

–3 kap. 7 § om samhällsorientering,

–4 kap. 1 § om turism, och

–5 kap. om tjänsteexport och internationellt bistånd.

Vid tillämpningen av 2 kap. 1 § om bidrag till byggande av statlig väg och järnväg och till anläggande av statlig farled krävs särskilda skäl för undantag från kravet på anknytning.

3 §23

Trots bestämmelserna i 2 kap.	Trots bestämmelserna i 2 kap.
7 § och 8 kap. 3 c § kommunal-	7 och 8 §§ kommunallagen
lagen (1991:900) ska verksam-	(2017:000) ska verksamheten be-
heten bedrivas på affärsmässiga	drivas på affärsmässiga grunder

22Senaste lydelse 2013:820.

23Senaste lydelse 2012:417.

125

Författningsförslag SOU 2015:24

grunder vid tillämpning av föl-	vid tillämpning av följande be-
jande bestämmelser i denna lag:	stämmelser i denna lag:

–3 kap. 2 § om sjuktransporter,

–3 kap. 3 § om kollektivtrafik,

–3 kap. 6 § om lokaler,

–3 kap. 7 § om samhällsorientering, och

–5 kap. 1 och 2 §§ om tjänsteexport.

6 kap.

4 §24

En nämnd i en kommun, i ett landsting eller i ett kommunal- förbund får efter överenskommelse med en inköpscentral uppdra åt anställda i inköpscentralen att i en upphandling besluta på nämndens vägnar. Detta gäller under förutsättning att inköpscentralen har an- litats av nämnden för att medverka vid upphandlingen i egenskap av ombud enligt

1.4 kap. 22 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, eller

2.4 kap. 4 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som av- ses i 6 kap. 34 § kommunallagen

(1991:900).

Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som av- ses i 6 kap. 38 § kommunallagen

(2017:000).

4 a §25

En nämnd i en kommun, i ett landsting eller i ett kommunal- förbund får efter överenskommelse med den myndighet som avses i 1 § andra stycket 2 lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering uppdra åt myndigheten att besluta på nämndens vägnar i ärenden enligt den lagen.

Uppdrag enligt första stycket	Uppdrag enligt första stycket
får inte lämnas i de fall som av-	får inte lämnas i de fall som av-
ses i 6 kap. 34 § kommunallagen	ses i 6 kap. 38 § kommunallagen
(1991:900).	(2017:000).

24Senaste lydelse 2012:389.

25Senaste lydelse 2013:313.

126

Föreskrifterna i 6 kap. 28–

32 §§ kommunallagen (2017:000) om jäv tillämpas på anställda i inköpscentraler som fattar beslut på en nämnds vägnar. Detsam- ma ska gälla den som hos den myndighet som har fått ett upp- drag enligt 4 a § fattar beslut på en nämnds vägnar.

Föreskrifterna i 6 kap. 37 §,

7 kap. 5 § och 9 kap. 31 § kom- munallagen (2017:000) om upp- drag att besluta på nämndens vägnar tillämpas på ärenden en- ligt 4 § första stycket och 4 a § första stycket.

SOU 2015:24

Författningsförslag

5 §26

Föreskrifterna i 6 kap. 33 § kommunallagen (1991:900) om uppdrag att besluta på nämndens vägnar tillämpas på ärenden en- ligt 4 § första stycket och 4 a § första stycket.

7 §27

Föreskrifterna i 6 kap. 24–

27 §§ kommunallagen (1991:900) om jäv tillämpas på anställda i inköpscentraler som fattar beslut på en nämnds vägnar. Detsam- ma ska gälla den som hos den myndighet som har fått ett upp- drag enligt 4 a § fattar beslut på en nämnds vägnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

26Senaste lydelse 2013:313.

27Senaste lydelse 2013:313.

127

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter som kommunen har en- ligt denna lag helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen.

Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.

En kommun får efter överens- kommelse med en annan kom- mun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på den först nämnda kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden enligt denna lag, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:000). Föreskrifterna i 6 kap. 28–32 och 40 §§ kommu- nallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Författningsförslag

SOU 2015:24

1.12Förslag till

lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

En kommun får komma över- ens med en annan kommun om att de kontrolluppgifter som kom- munen har enligt denna lag ska skötas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenhet att meddela beslut i ett ärende till en annan kommun.

En kommun får efter överens- kommelse med en annan kom- mun uppdra åt anställda i den kommunen att besluta på den först nämnda kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden enligt denna lag, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

128

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.13Förslag till

lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

9 §

En regionplan ska antas, ändras och upphävas av fullmäktige i det kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplane- organ.

Regionplaneorganet ska se till att

1. ett beslut	om att anta,	1. ett beslut om att anta,
ändra eller upphäva en regionplan		ändra eller upphäva en regionplan
tillkännages genom att justering-		tillkännages genom att justering-
en av protokollet med beslutet		en av protokollet med beslutet
anslås på den plats som avses i		tillkännages på den anslagstavla
3 kap. 28 § 10	kommunallagen	som avses i 9 kap. 7 § 10 kom-
(1991:900),		munallagen (2017:000),

2. ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet sänds till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen och till regeringen senast dagen efter tillkännagivandet,

och
3. planen sänds till länsstyrel-	3. planen sänds till länsstyrel-
serna inom regionen och Bo-	serna inom regionen och Bo-
verket, när beslutet har vunnit	verket, när beslutet har fått laga
laga kraft.	kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

129

Författningsförslag

SOU 2015:24

1.14Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (2010:1011) om brand- farliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

En kommuns uppgifter enligt denna lag ska fullgöras av en eller flera nämnder.

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter som kommunen har enligt denna lag helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en

kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.
En kommun får även efter	En kommun får även efter
överenskommelse med en annan	överenskommelse med en annan
kommun uppdra åt en anställd i	kommun uppdra åt en anställd i
den andra kommunen att be-	den andra kommunen att besluta
sluta på kommunens vägnar i ett	på kommunens vägnar i ett visst
visst ärende eller en viss grupp	ärende eller en viss grupp av
av ärenden, dock inte sådana	ärenden, dock inte sådana ären-
ärenden som avses i 6 kap. 34 §	den som avses i 6 kap. 38 § kom-
kommunallagen (1991:900). Be-	munallagen (2017:000). Bestäm-
stämmelserna i 6 kap. 24–27 §§	melserna i 6 kap. 28–32	och
och 35 § kommunallagen om jäv	40 §§ kommunallagen om	jäv
och anmälan av beslut till nämnd	och anmälan av beslut till
ska tillämpas på den som fattar	nämnd ska tillämpas på den som
sådana beslut.	fattar sådana beslut.
Av kommunallagen följer att
kommuner kan ha en gemensam
organisation för uppgifter enligt
denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

130

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter som kommunen har enligt denna lag eller föreskrif- ter som har meddelats med stöd av lagen helt eller delvis ska ut- föras av den andra kommunen. Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.

En kommun får efter överens- kommelse med en annan kom- mun uppdra åt anställda i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:000). Föreskrifterna i 6 kap. 28–32 och 40 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till en nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.15Förslag till

lag om ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

En kommun får ingå en över- enskommelse med en annan kom- mun om att kontrolluppgifter som kommunen har enligt denna lag eller föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen ska ut- föras av den andra kommunen. Rätten att besluta i ett ärende får dock inte överlåtas till en annan kommun.

En kommun får efter överens- kommelse med en annan kom- mun uppdra åt anställda i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 6 kap. 34 § kom- munallagen (1991:900). Före- skrifterna i 6 kap. 24–27 och 35 §§ kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till en nämnd ska tillämpas på den som fattar sådana beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

131

Författningsförslag

SOU 2015:24

1.16Förslag till

lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2014:799) om sprängämnes- prekursorer ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 §
En kommun får träffa avtal	En kommun får träffa avtal
med en annan kommun om att	med en annan kommun om att
de uppgifter som kommunen har	de uppgifter som kommunen har
enligt denna lag helt eller delvis	enligt denna lag helt eller delvis
ska utföras av den andra kom-	ska utföras av den andra kom-
munen.	munen. Genom ett sådant avtal
	får en kommun tillhandahålla
	tjänster åt en annan kommun.
En kommun får efter överens-	En kommun får efter överens-
kommelse med en annan kom-	kommelse med en annan kom-
mun även uppdra åt en anställd i	mun även uppdra åt en anställd i
den andra kommunen att be-	den andra kommunen att be-
sluta på kommunens vägnar i ett	sluta på kommunens vägnar i ett
visst ärende eller en viss grupp	visst ärende eller en viss grupp
av ärenden, dock inte sådana	av ärenden, dock inte sådana
ärenden som avses i 6 kap. 34 §	ärenden som avses i 6 kap. 38 §
kommunallagen (1991:900). Be-	kommunallagen (2017:000). Be-
stämmelserna i 6 kap. 24–27 §§	stämmelserna i 6 kap. 28–32 och
och 35 § kommunallagen om jäv	40 §§ kommunallagen om jäv
och anmälan av beslut till nämnd	och anmälan av beslut till nämnd
ska tillämpas på den som prövar	ska tillämpas på den som prövar
sådana ärenden.	sådana ärenden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

132

SOU 2015:24

Författningsförslag

1.17Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 §28
Bestämmelser om kungöran-	Bestämmelser om kungöran-
de och tillgängliggörande av kom-	de och tillgängliggörande av kom-
munala föreskrifter finns i 3 kap.	munala föreskrifter finns i 8 kap.
30 § kommunallagen (1991:900).	22 § kommunallagen (2017:000).
Om en länsstyrelse har upp-	Om en länsstyrelse har upp-
hävt en kommunal föreskrift	hävt en kommunal föreskrift
enligt 3 kap. 13 § andra stycket	enligt 3 kap. 13 § andra stycket
ordningslagen (1993:1617), ska	ordningslagen (1993:1617), ska
länsstyrelsen begära att beslutet	länsstyrelsen begära att beslutet
anslås på kommunens anslags-	tillkännages på kommunens an-
tavla enligt lagen (1970:462) om	slagstavla.
vissa anslag på kommuns an-
slagstavla.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

28 Senaste lydelse 2012:648.

133

2Utredningens uppdrag och arbete

2.1Direktiven

Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 (dir. 2012:105), bilaga 1, att tillkalla en särskild utredare för att föreslå en modernisering av kommunallagen (1991:900), KL. Utgångspunkter för uppdraget ska bl.a. vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ram- lag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Utred- ningen ska genomföras som en bred översyn med målsättning att åstadkomma en ändamålsenligt utformad lagstiftning. I uppdraget ingår vidare att göra en översyn av lagteknisk karaktär av kom- munallagen.

De delar av uppdraget som rör kommunalt ansvar i förhållande till privat utförd verksamhet och allmänhetens behov av insyn och information samt utvärdering av den fria nämndorganisationen har redovisats i ett delbetänkande den 28 juni 2013, Privata utförare – Kontroll och insyn, SOU 2013:53. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 mars 2015.

I slutbetänkandet ska utredaren överväga om det finns behov av att i kommunallagen reglera de anställdas roll och särskilt överväga behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt. Utredaren ska vidare se över regelverket gällande laglighetsprövning av kommunala beslut och utreda om nuvarande bestämmelser är ändamålsenligt utformade eller om det finns behov av en modernisering av regler- na. Utredaren ska också analysera hur bestämmelserna i kommu- nallagen förhåller sig till unionsrätten och särskilt överväga hur den unionsrättsliga regleringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse förhåller sig till regleringen av kommunal verksamhet. Utredaren ska vid behov lämna författningsförslag.

135

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2015:24

Regeringen beslutade den 14 november 2013 om tilläggsdirektiv (dir. 2013:100), bilaga 2, till utredaren. Regeringen gav utredaren i uppdrag att, utöver vad som följer av de ursprungliga direktiven, överväga om förutsättningarna för den fria kommunala nämnd- organisationen behöver förtydligas och om de nuvarande rättsliga befogenheterna för kommun- och landstingsstyrelsen att styra och samordna verksamheten är tillräckliga. Utredaren ska vidare över- väga om kommunallagen kan göras mer konkurrensneutral mellan olika utförare av kommunal verksamhet. Utredaren ska också över- väga om den kommunala revisionen behöver förstärkas ytterligare. Utredaren ska slutligen överväga behovet av att, genom försöks- lagstiftning, införa en möjlighet till majoritetsstyre i kommun- och landstingsstyrelsen samt överväga behovet av att bredda utnäm- ningen av styrelseledamöter i kommunala företag. Utredaren ska lämna de lagförslag som de ovan nämnda övervägandena föranleder.

Vid den lagtekniska översynen är utredaren oförhindrad att ta upp andra frågor än de som nämns i direktiven, om det behövs för att utredaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett tillfredsställ- ande sätt.

2.2Utgångspunkter och begränsning av uppdraget

Av utredningens direktiv framgår att utgångspunkterna för upp- draget ska vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag, att utredaren särskilt ska beakta vikten av tydlighet och enhetlighet för kommuner och landsting, att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv, och att utredaren ska göra en internatio- nell utblick, som i första hand ska omfatta de övriga nordiska länderna. Det ingår inte i uppdraget att överväga eller föreslå änd- ringar i grundlag.

Utredaren ska också väga förslagen mot de konsekvenser som de får avseende ökad administrativ belastning för kommuner, landsting och domstolar. Utredaren ska vidare i enlighet med 14 kap. 3 § rege- ringsformen, RF, beakta proportionalitetsprincipen beträffande even- tuella inskränkningar av den kommunala självstyrelsen i sina redo- görelser, analyser och förslag.

Utredaren ska också vid anläggandet av ett medborgarperspektiv bl.a. genomgående analysera möjliga konsekvenser för kvinnor och

136

SOU 2015:24

Utredningens uppdrag och arbete

män samt flickor och pojkar. För de förslag som utredningen läm- nar ska konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män redovisas. Utredaren ska slutligen i enlighet med kommittéförord- ningen (1998:1474) bl.a. redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag och vid behov föreslå hur dessa ska finansieras.

2.3Utredningsarbetet

Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden.

Utredningens uppdrag ska bedrivas utåtriktat och utredningen ska på lämpligt sätt kommunicera med berörda statliga myndig- heter, kommuner, landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), övriga centrala parter på arbetsmarknaden, näringslivet samt övriga intressenter.

Utöver utredningens sekretariat har en expertgrupp och två referensgrupper deltagit i utredningsarbetet.

I december 2012 tillsattes en expertgrupp med representanter från berörda departement, myndigheter och organisationer. Till gruppen förordnades experter från Finansdepartementet, Justitie- departementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Social- departementet och Utbildningsdepartementet. Därutöver förord- nades experter från SKL, Socialstyrelsen, Statens skolinspektion, Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Östergötlands läns landsting, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Efter att delbetänkandet överlämnats har representant- erna från Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Statens skolinspektion och Socialstyrelsen entledigats som experter. En f.d. kammarrättslagman från Kammarrätten i Sundsvall har under sommaren 2013 förordnats som expert.

Två referensgrupper har varit knutna till utredningen. I den parlamentariska referensgruppen har ingått representanter från alla riksdagspartier. I referensgruppen för organisationer och näringsliv har ingått representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Vård- företagarna, Almega, Famna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademiska centralorganisation (SACO), Fackförbundet Vision, Vårdförbun- det, Sveriges läkarförbund, Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna,

137

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2015:24

Sveriges byggindustrier, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges pensionärsförbund och Handikappförbunden.

Utredningen har efter överlämnandet av delbetänkandet träffat expertgruppen vid tolv tillfällen. Utredningen har under samma period träffat den parlamentariska referensgruppen vid åtta tillfällen och referensgruppen för organisationer och näringsliv vid fyra tillfällen. Enskilda ledamöter har också haft bilaterala kontakter med utred- ningens sekretariat.

Utredningen har vid två tillfällen presenterat sina förslag för arbetsutskottet i SKL:s styrelse.

I februari 2014 arrangerade utredningen ett seminarium under rubriken ”Seminarium om den kommunala revisionen”. Inbjudna föredragshållare var professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin, Uppsala universitet, den förtroendevalde revisorn i Västerbottens läns landsting Karl Gustav Abramsson, ordföranden Bo Basun, Sveriges kommunala yrkesrevisorer (SKYREV) samt Inga-Britt Ahlenius, tidi- gare chef för Riksrevisionsverket.

Utredningen har träffat SKL, Kommundirektörernas förening, Landstingsdirektörernas förening, Socialchefernas förening, Fack- förbundet Vision, Bemanningsföretagen och Jusek i särskild ordning för att diskutera de anställdas roll i kommunallagen.

När det gäller den kommunala revisionen har utredningen träffat Starev, SKYREV, SKL:s revisionsdelegation, FAR, revisionsföre- tagen PwC, EY och Deloitte samt medverkat vid ett stort antal revisionskonferenser och träffar med revisionsnätverk.

Utredningen har också träffat ett antal domare, föredragande och särskilda ledamöter från både förvaltningsrätt och kammarrätt för att diskutera laglighetsprövningsinstitutets ändamålsenlighet. Utred- ningen har också träffat representanter för den juridiska avdelning- en vid Stockholms och Göteborgs kommuner samt Stockholms läns landsting för att bl.a. diskutera laglighetsprövning.

Utredningen har under sitt arbete med förslaget om elektronisk anslagstavla träffat Bolagsverket.

När det gäller utredningens arbete med att utforma en ny kom- munallag har utredningen haft för avsikt att i största mån föreslå en ramlag och har prövat nödvändigheten av nuvarande särreglering. I det arbetet har utredningen träffat företrädare för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun. Även Svenskt Avfall, Åter-

138

SOU 2015:24

Utredningens uppdrag och arbete

vinningsindustrierna, Den Nya Välfärden och SmåKom (De små kommunernas samverkan) har utredningen träffat i särskild ordning.

Utredningen ska enligt direktiven föra en dialog med de utred- ningar som berör de frågeställningar som angivits i uppdraget. Utredningen har därför haft kontakt med Ägarprövningsutred- ningen (Fi 2012:11), Utredningen om utvärdering av bredbands- strategin (N 2012:06), Utredningen om EU & kommunernas bo- stadspolitik (N S 2013:11), 2014 års Demokratiutredning (Ku Ju 2014:19), KomRed-utredningen (Fi 2014:13), Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) och Utredningen Service i glesbygd (N 2014:01). Utredningen har också träffat Statskontoret som haft i uppdrag av regeringen att kartlägga befintlig information om kommuner och deras verksamheter.

Utredningen har också deltagit i flera konferenser och semina- rier, t.ex. Sveriges Kommunaljuridiska Förenings årsmöte och fören- ingens öppna forum om en kommunallag för framtiden, SmåKoms höstmöte, SKL:s demokratidagar, Kvalitetsmässan, Kommek och ett stort antal olika konferenser för kommunala revisorer.

Utredningen har vidare avgivit ett remissvar över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14).

Utredningen har gjort två studiebesök i våra grannländer. I Finland träffade utredningen Finansministeriet och Arbets- och näringsministeriet samt finska Kommunförbundet. Utredningen har också besökt Norge och träffat Utredningen om en ny kommune- lov. Utredningen träffade under sitt besök i Norge även Närings- och fiskedepartementet och Kommunesektorns organisasjon.

Utredningen har fått i uppdrag att överväga behovet av en reg- lering av de anställdas beslutanderätt. I arbetet med det uppdraget har utredningen genomfört en studie om delegationsordningar för att få en uppfattning om vilka beslut som i praktiken delegeras till de anställda, se bilaga 3. Utredningen har i studien också i begrän- sad utsträckning granskat vad som delegeras till de förtroendevalda, framför allt styrelsernas ordförande.

Utredningen har anlitat universitetslektorn Ola Mattisson, Före- tagsekonomiska institutionen, Lunds universitet för en forsknings- översikt om förändringar och utvecklingstendenser inom den lokala samhällsnivån, se bilaga 4.

I arbetet med utredningens uppdrag har utredningen anlitat Markör Marknad & Kommunikation AB för att ställa ett antal frågor

139

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2015:24

till dels ordförande i kommunstyrelsen respektive landstingsstyrel- sen, dels kommundirektör, landstingsdirektör eller motsvarande befattning. Enkäten genomfördes under perioden den 21 januari– 25 februari 2014 och frågorna ställdes till ordförande och högste tjänstemannen i alla kommuner och landsting i landet. I vissa fall har Markör Marknad & Kommunikation AB inte lyckats nå ord- förande i kommunstyrelsen eller landstingsstyrelsen. I sådana fall har frågorna i stället ställts till vice ordförande i styrelsen. Det gäller även när frågor ställdes till den högste tjänstemannen. I vissa fall har frågorna i stället ställts till ekonomichef, administrativ chef, jurist m.fl. Svarsfrekvensen var mycket hög. När det gäller politiker- enkäten svarade 97 procent av de tillfrågade och när det gäller tjänstemannaenkäten svarade alla tillfrågade, dvs. svarsfrekvensen var 100 procent. Utredningen kommer i de olika avsnitten i betänkandet att närmare redogöra för resultaten av undersökningen.

2.4Andra pågående utredningar

Vid tiden för överlämnandet av detta betänkande har flera av de utredningar som utredningen har haft dialog med inte lämnat sina betänkanden. Några av de ovan nämnda utredningarna kan komma att lämna förslag till ändringar i kommunallagen. Utredningen är med- veten om att detta kan påverka även utredningens lagförslag. Utred- ningen har i sitt arbete försökt att beakta tänkbara kommande änd- ringar.

140

3Kommuner och landsting i en förändrad värld

3.1Bakgrunden till nuvarande kommunallag

Kommuner och landsting är en central del av det svenska sam- hällssystemet. Många av de centrala välfärdsuppgifterna utförs av kommuner och landsting. De kommunala utgifterna motsvarade 24 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, under 2013. Mer än en fjärdedel av alla anställda är anställda i kommunal sek- tor.1 I ett internationellt perspektiv utmärker sig Sverige genom att så många uppgifter som i andra länder utförs av staten eller i privat regi utförs av kommuner och landsting.

Hur kommer det sig att de svenska kommunerna och lands- tingen fått denna särställning? Rent historiskt kan de moderna svenska kommunerna sägas ha tillkommit genom 1862 års kom- munalförordningar. I och med dessa blev kommuner självständiga juridiska personer och landstingen tillkom som ny organisation vid sidan av städer och landskommunerna. En principiell nyhet i 1862 års kommunalförordningar var att det i lagstiftningen angavs att kommuner och landsting har en allmän kompetens. Så länge en uppgift kunde anses vara av allmänt intresse var den tillåten att utföra. Genom domstolspraxis har därefter utvecklats gränser kring den kommunala kompetensen. Krav på att utse förtroendevalda revisorer som skulle uttala sig om ansvarsfrihet infördes 1862.

Kommuner var vid denna tidpunkt små. Strukturen utgick från den kyrkliga sockenstrukturen vilket gjorde att antalet kommuner var stort. Framför allt ute i landet sköttes de kommunala uppgift- erna helt av de förtroendevalda utan några anställda. På lands-

1 Skr. 2013/14:102 s. 10.

143

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

bygden kunde i stället för fullmäktige också användas kommunal- stämma, där alla röstberättigade2 deltog och fattade beslut.

Under 1940-talet gjordes den första större sammanslagnings- reformen där antalet kommuner minskade från 2 498 till 1 037. På detta sätt blev städer och landskommuner mer lika. Mot denna bakgrund tillkom 1953 en gemensam kommunallag för städer och landskommuner. Det direktdemokratiska systemet med kommunal- stämma avskaffades.

Utbyggnaden av välfärdsstaten och särskilt beslutet om att in- föra en nio-årig grundskola gjorde att det uppkom ett behov av ytterligare kommunindelningsreformer under 1960-talet. I motsats till andra länder där uppgifterna lades på staten blev i Sverige kommunerna ansvariga för uppgifterna. För att kunna hantera de nya uppgifterna behövde kommunerna slås samman till större enheter. Utgångspunkten var att en kommun skulle ha minst 8 000 invån- are. Reformen ledde till att antalet kommuner minskade till som lägst 274 år 1974. Antalet har därefter ökat något genom delningar och uppgår för närvarande till 290.

Antalet anställda ökade kraftigt under 1950- till 1970-talen. I lagstiftningen fanns vid denna tid krav på att ha professionella leda- möter i vissa kommunala nämnder. De hade också rätt att reservera sig mot beslut. Genom 1977 års kommunallag skapades en gemen- sam kommunallag för kommuner och landsting. I och med denna försvann dessa rester av tjänstemannainflytande bort ur lagstift- ningen. Tidigare gällande krav på vissa professionella ledamöter i somliga obligatoriska nämnder togs bort.3

Förnyelsearbetet under 1980-talet med bl.a. en försöksverksam- het med en friare kommunal nämndorganisation ledde fram till en ny kommunallag 1991 som trädde i kraft den 1 januari 1992. Utgångspunkter för förändringen var att de förtroendevalda skulle få bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter att styra. Medborg- arna skulle garanteras goda möjligheter till inflytande och insyn. Kommuner och landsting skulle få ökad organisationsfrihet. De skulle ges förutsättningar för att göra verksamheten effektivare. Kommunallagen skulle också ge besked om vilka principer som låg

2Vid denna tidpunkt dock endast män som hade en viss förmögenhet eller inkomst.

3Rätten för anställda att reservera sig mot vissa typer av beslut infördes 1987 genom förvalt- ningslagen (1986:223).

144

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

till grund för den kommunala verksamheten och de grundläggande spelreglerna.

3.2Kommunallagens struktur

Nuvarande kommunallag är uppdelad i tio kapitel och reglerar ett antal olika sakområden. Det finns i lagen en reglering av den allmänna kommunala kompetensen. Kommuner och landsting får utföra sådana uppgifter som ligger i medlemmarnas allmänna intresse inom ramen för vissa generella principer och en omfattande rätts- praxis. I lagen regleras vidare grunderna för den kommunala orga- nisationen. Kommuner och landsting måste bl.a. ha ett fullmäktige, en styrelse och revisorer. Hur beslutsfattande ska gå till regleras också genom regler om bl.a. jäv och omröstning. Det finns också viss reglering av den ekonomiska förvaltningen, bl.a. att budgeten som huvudregel ska vara balanserad.

I kommunallagen finns vidare bestämmelser om de förtroende- valdas rättigheter och skyldigheter, t.ex. finns regler om förtroende- valdas rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vissa former av medborgerligt deltagande, exempelvis folkomröstningar, regleras också.

Slutligen finns regler om domstolskontroll och annan kontroll. Beslut kan överklagas genom laglighetsprövning till domstol och revisorer granskar verksamheten.

3.3Partiella reformer

Kommunallagen har varit föremål för ett stort antal partiella refor- mer sedan den trädde i kraft. Totalt har lagen ändrats vid närmare 50 tillfällen sedan sin tillkomst. Vissa ändringar är dock av mera redaktionell karaktär, t.ex. när det anges att medlem är den som ska ”betala” kommunalskatt i stället för att ”är taxerad till” kommunal- skatt i 1 kap. 4 § KL.4

Mera substantiella förändringar kan grupperas i följande områden.

4 Prop. 2010/11:166 s. 238.

145

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

Kommunaldemokratiska frågor

Tre stora översyner har gjorts i syfte att stärka demokratin. Efter förslag i propositionen Lokal demokrati infördes bl.a. möjligheten för allmänheten att genom folkinitiativ väcka frågan om kommunala folkomröstningar.5 Med anledning av propositionen Demokrati för det nya seklet infördes bl.a. regler om medborgarförslag och ökade möjligheter till brukarinflytande.6 Den senaste större reformen har genomförts efter förslag i den parlamentariska utredningen om den kommunala demokratins funktionssätt och har inneburit ändrade regler om det kommunala partistödet och möjligheter att delta i möten per distans.7

Kommunaldemokratiska frågor har även aktualiserats inom ramen för den stora grundlagsöversyn som gjordes under mandatperioden 2006–2010. En obligatorisk skyldighet att anordna kommunala folkomröstningar om tio procent av de röstberättigade kommun- medlemmarna kräver det infördes från 2010.8

Frågor om den kommunala demokratin kommer också beröras av 2014 års Demokratiutredning (Ku Ju 2014:19) som bl.a. har till uppdrag att föreslå åtgärder som kan stärka individens möjligheter till delaktighet och inflytande under perioderna mellan valen.

Den kommunala kompetensen

Vissa förtydliganden av den kommunala kompetensen gjordes under 1990-talet genom att bl.a. den kommunala avgiftsmakten skrevs in i kommunallagen.9 En större översyn av den kommunala kompeten- sen gjordes av den Kommunala kompetensutredningen. Översynen resulterade i att kommuner och landsting gavs större möjlighet att medfinansiera statlig verksamhet och utvidgade möjligheter att delta i vissa EU-initierade program. I en särskild lag, lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, samlades olika ”smålagar” som utvidgat den kommunala kompetensen i olika avseenden.10

5Prop. 1993/94:188.

6Prop. 2001/02:80.

7Prop. 2013/14:5.

8Prop. 2009/10:80.

9Prop. 1993/94:188.

10Prop. 2008/09:21.

146

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

Den kommunala ekonomin

Frågan om krav på kommuner och landsting att ha en ekonomi i balans har stått i fokus vid översynen av den kommunala eko- nomin. I 1977 års kommunallag fanns ett krav på att den kommunala ekonomin skulle vara i balans. Detta krav slopades i 1991 års kom- munallag och ersattes med ett allmänt krav på att ha en god eko- nomisk hushållning. Ett krav på att ha en budget där intäkterna överstiger kostnaderna infördes därefter11 samt har förtydligats12 och försetts med olika former av undantag13. En särskild kommunal redovisningslag har också trätt i kraft.14

Kommunal samverkan

En stor översyn av möjligheterna att samverka gjordes i mitten av 1990-talet.15 Genom denna reform skapades bl.a. institutet gemen- sam nämnd. Kommunalförbundsreglerna förenklades och bestäm- melserna om kommunalförbund togs också in i kommunallagen. Frågan om samverkan har därefter utretts vid flera tillfällen utan att det resulterat i några lagändringar. 16

Revisionen

Den kommunala revisionen har varit föremål för ett flitigt reform- arbete. I slutet av 1990-talet infördes bl.a. krav på att revisorerna ska biträdas av sakkunniga.17 År 2006 infördes vidare bl.a. krav på att fullmäktige ska motivera sitt förslag till beslut i ansvarsfrihets- frågan.18 År 2011 infördes ett valbarhetshinder för revisorer, vilket innebar att fullmäktigeledamöter inte kunde väljas till revisorer.19 Revisorernas uppgifter har vidgats genom uttryckliga krav på att de

11Prop. 1996/97:52.

12Prop. 2003/04:105 och prop. 2011/12:172.

13Prop. 2003/04:105 och prop. 2011/12:172.

14Lagen (1997:614) om kommunal redovisning ses för närvarande över av KomRed-utredningen (Fi 2014:13).

15Prop. 1996/97:105.

16SOU 2007:72 och SOU 2012:30.

17Prop. 1998/99:66.

18Prop. 2005/06:55.

19Prop. 2009/10:46.

147

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

ska vara lekmannarevisorer i kommunala företag20 och att de ska revidera delårsbokslut21.

3.4Omvärldsförändringar

Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har sam- hället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen. Utvecklingen mot ett allt mer fragmenterat partisystem har fortgått. Globaliseringen och EU-medlemskapet påverkar allt mer den kommunala verksamheten. I det följande presenteras de största förändringarna.

Urbanisering och demografiska förändringar

Urbanisering fortgår och avfolkningen av glesbygden fortsätter. Detta har inneburit att antalet små kommuner ständigt ökar i antal. De allra minsta kommunerna, de med under 5 000 invånare, beräk- nas 2030 vara 30, jämfört med 13 för närvarande.22 Det minskande befolkningsunderlaget ställer krav på kommuner och landsting att anpassa sina organisationer utifrån de förändrade förhållandena. Även de kommuner som växer kraftigt ställs inför utmaningar att behöva bygga ut exempelvis infrastruktur och barnomsorg i snabb takt. Skillnaderna mellan kommuner och landsting blir allt större.

De demografiska förändringarna i landet med en åldrande befolk- ning ställer också kommuner och landsting inför nya utmaningar. Kraven på att bedriva en effektiv verksamhet har ökat. En fortsatt effektivisering av den kommunala verksamheten kommer sannolikt bli nödvändig för att frigöra resurser för en god service till äldre och sjuka.23

20Prop. 1998/99:66.

21Prop. 2003/04:105.

22SOU 2007:11 s. 142.

23Häggroth och Andersson, Kommunala vägval, s. 78 f.

148

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

It-utvecklingen

En grundläggande förändring sedan 1992 är it-utvecklingen. Kon- takter mellan kommuner och medborgarna sker allt mer genom användning av olika it-lösningar. Medborgarna söker information på kommuners och landstings webbplatser och val av exempelvis förskolor sker på många håll genom elektroniska ansökningssystem på kommunernas webbplatser.

Politiska förändringar

Politiskt har ett allt mer fragmenterat partisystem utvecklats där styret sker genom koalitioner. Efter valet 1994 styrde socialdemokraterna ensamma i 90 kommuner. Antalet kommuner med sådant social- demokratiskt styre är efter valet 2014 endast cirka 20. Andelen kommuner där fler än fyra partier styr tillsammans ökade kraftigt efter valet 1998, från 13 kommuner 1994 till 42 kommuner 1998. Sedan dess har antalet legat på cirka 40–50 kommuner. En ökning har även skett av antalet lokala partier. Andelen kommuner med oklara eller blocköverskridande majoriteter har också ökat. Efter valet 2014 fördubblades andelen kommuner med en sådan majoritet.24

Utvecklingen visar alltså på att olika former av koalitions- lösningar kommit att bli allt vanligare i kommuner och landsting.

Nya organisatoriska modeller

Omvärldsförändringar och ideologiska ställningstaganden har moti- verat kommuner och landsting att i allt större utsträckning experi- mentera med och reformera sina organisationer. Mattisson har på utredningens uppdrag gjort en forskningsöversikt på området.25 Mattisson konstaterar att reformerna har motiverats både av ideo- logiska skäl och av en upplevd brist på resurser. En mångfald av organisatoriska lösningar och metoder för styrning av kommunal verksamhet har testats. Mycket inspiration för detta förändrings-

24SKL, sammanställning av vilka som styrt kommuner och landsting de senaste 20 åren, SKL:s webbplats, www.skl.se, samt opublicerade data från SKL.

25Se Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöver- sikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.

149

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

arbete har hämtats från den idériktning som går under den sam- lande benämningen New Public Management. New Public Manage- ment handlar om att skapa förbättrad ekonomisk effektivitet med förebilder från privata företag och användning av marknadslösningar. Andra reformer har tagit utgångspunkt i t.ex. ökat demokratiskt inflytande, där inspiration har hämtats från de idériktningar som lanserats som motkrafter till New Public Management (t.ex. Public Governance).

En grundläggande tanke inom New Public Management menar Mattisson är att tydligt skilja mellan beställare och utförare på olika sätt. Detta har ofta medfört att utförandefrågor i stor utsträckning delegerats till de anställda genom exempelvis inrättandet av sär- skilda resultatenheter.

New Public Management har under senare år kritiserats ur olika synvinklar. Även om idéerna inte alltid lett till de effektivitets- vinster som från början antogs, så menar Mattisson att det inte finns något som tyder på att kommuner och landsting är på väg att återgå till en renodlad detaljstyrning. Inom forskningen kan man skönja en utveckling mot allt fler nätverk. Kommuner och lands- ting behöver samverka för att kunna hantera behovet av kompetens på olika sätt.

Reformarbetet har inneburit att mål- och resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning, som ett alternativ till den traditionella detaljstyrningen av den kommunala verksamheten. Beställar- och utförarorganisation var under en period intressant. Målstyrningen har även gett upphov till en mer aktiv uppföljning av resultatet och produktiviteten i verksamheten. Ett exempel är de öppna jämförel- ser som görs på hälso- och sjukvårdens område.26

Ytterligare en förändring som skett är att de privata utförarna har ökat kraftigt i antal.27 Att nya aktörer kommer in på verksam- hetsområden där kommuner och landsting tidigare agerat ensamma, påverkar bl.a. formerna för den demokratiska kontrollen över verk- samheten.

Flera av förändringarna har sin grund i de förvaltningspolitiska strömningar som förekommit i kommuner och landsting sedan slutet av 1980-talet. Nyckelord i sammanhanget har varit bättre

26Häggroth och Andersson, Kommunala vägval, s. 80 f.

27Se vidare SOU 2013:53.

150

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

service, medborgare som kund, målstyrning, regelförenkling, decen- tralisering, demokratisering genom brukarinflytande och ett nytt ledarskap.28 Samtidigt har tankar förts fram om en ökad valfrihet för medborgarna och en konkurrensutsättning av kommunal verk- samhet. Till detta hör en strävan efter en minskad detaljstyrning av verksamheterna. De förtroendevalda bör ange mål och ramar, men i övrigt låta chefer och anställda självständigt utforma den kom- munala organisationen och verksamheten.29

Utvecklingen fortsätter och regeringen har aviserat en utredning som bl.a. ska undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Mangagement samt hur välfärdsprofessionernas kunnande och yrkes- etik ska bli vägledande.30

Internationalisering och regionalisering

Det svenska EU-medlemskapet har påverkat kommuner och lands- ting i stor utsträckning. De flesta kommunala verksamhetsområden berörs av EU:s regelverk (se avsnitt 10). Tydligast är påverkan inom statsstöds- och upphandlingsområdena (se avsnitten 11 och 12). Kravet på att kunna hantera även EU-rättsliga bedömningar ställer kommunerna och landstingen inför nya krav.

Sedan början av 1990-talet har frågan om en ökad regionali- sering varit föremål för diskussion. Landstingen i Skåne respektive Västra Götaland har bildat nya s.k. storlandsting. Det regionala utvecklingsansvaret har flyttats över från länsstyrelserna till lands- tingen i Skåne, Halland, Västra Götaland, Jönköping, Örebro, Gävle- borg. Östergötland, Kronoberg och Jämtland samt till Gotlands kommun.31

Landsting som hanterar det regionala utvecklingsansvaret kallar sig ofta för regioner. Regional indelning finns även på det statliga området, särskilt till följd av att myndigheter slagits samman till s.k. enmyndigheter. Dessa har sinsemellan skilda geografiska indel- ningar. Ur formell synvinkel finns dock inte några regioner på

28Montin, Från demokrati till management: Decentralisering inom kommunerna, Stats- vetenskaplig Tidskrift, 1989:2 och Den kommunala multiorganisationen. Om nya normer och institutioner i kommunerna under 1980-talet, Statsvetenskaplig tidskrift, 1990:3.

29SOU 2012:30, bilaga 2, s. 500 ff.

30Prop. 2014/15:1 s. 53.

31Prop. 2013/14:46 och prop. 2013/14:122.

151

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

landstingsnivå i Sverige. Från organisatorisk synvinkel är de fort- farande landsting. I lagstiftningen har getts en möjlighet att i be- rörda landsting benämna sitt fullmäktige och styrelse för region- fullmäktige och regionstyrelse. Någon möjlighet att kalla hela lands- tinget för region finns dock inte. Val sker enligt vallagen (2005:837) fortfarande till landstingsfullmäktige. Regeringen har aviserat att alla landsting som önskar det ska få ta över det regionala utvecklingsansvaret.32 I vad mån detta också bör medföra att lands- ting formellt i stället bör benämnas regioner kan komma att aktuali- seras. I sådana fall krävs också en översyn av en omfattande special- lagstiftning.

Ökad samverkan

Kommunal samverkan har blivit allt vanligare. Problemen med att klara sina uppdrag gör att kommuner och landsting lägger allt större kraft på att samverka och agera samfällt. Mattisson konstaterar i sin forskningsöversikt att det inte finns några tydliga mönster för vilka kommuner och landsting som samverkar med varandra. I stället förefaller alla typer av kommunala huvudmän vara involverande i samverkan och att detta kontinuerligt ökar i omfattning.33

Mattisson menar att kommunens och landstingets geografiska gränser ifrågasätts allt mer och de olika huvudmännen visar ett tilltagande intresse för att göra gemensam sak. Även om alla typer av samverkansformer ökar, är det, enligt Mattisson, påtagligt att det nu skapas många nya organisationer för att hantera gemen- samma ändamål. Dessa innebär en prövning för de kommunala organisationerna som då agerar i en annan kontext än inom sitt geografiska territorium. Erfarenheterna visar att det fungerar väl att samverka så länge det går att skilja ut (och särredovisa) enskilda kollektiv (kommuner eller landsting) och deras kostnader (och in- täkter). Då fungerar beslut och ansvarsutkrävande fortfarande. För skattefinansierade verksamheter där samverkan kan innebära gemen- samma resurser och gemensamma prioriteringar blir detta mer komplicerat. Det finns en tydlig vilja att samverka så länge det ger

32Regeringsförklaringen 2014.

33Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.

152

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

påvisbara fördelar för alla. I de samverkanslösningar när fördelarna inte är jämt fördelade mellan parterna har det visat sig mycket svårare att komma överens.34

Förutom samverkan har också en utveckling skett där kommu- ner och landsting jämför sina verksamheter. Genom exempelvis öppna jämförelser kan enskilda kommuner och landsting ställa sina verksamheters resultat mot andras.

Sammanfattande slutsats

Ett av syftena med den nuvarande kommunallagen var att ge kom- muner och landsting stor frihet att utforma sin interna organisation efter behov. Det kan konstateras att denna möjlighet har utnyttjats och att det för närvarande finns en stor organisatorisk variation mellan olika kommuner och landsting. Mattisson konstaterar i sin forskningsöversikt att det endast är i begränsad omfattning som forskning om organisation och styrning explicit diskuterar eller pro- blematiserar lagstiftningen. Det finns t.ex. inga studier som uttryck- ligen anger problem eller svårigheter med den nuvarande lagstift- ningen eller anger den som ett hinder för en effektiv verksamhet.

Däremot berörs innehållet i lagstiftningen i ett antal olika sammanhang och under senare tid ofta i relation till tekniker eller koncept relaterade till New Public Management. Genom att skapa företagslika förutsättningar aktualiseras flera grundläggande kom- munala principer som likställighets- och självkostnadsprincipen i olika sammanhang. Företag (producenter) har att maximera det ekonomiska utbytet av sin verksamhet och en kritisk del för att lyckas med detta är att man exempelvis differentierar sin prissätt- ning. Även om gränserna testas löpande i praktiken, görs inga antydningar i befintlig forskning att kommunallagen uppfattas som orimlig eller i sig är ett hinder.35

Utredningen delar Mattissons slutsats att kommunallagen på ett grundläggande plan visat sig kunna hantera olika former av lokala organisationsförändringar och samverkansbehov. Samtidigt kan kon-

34Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.

35Mattisson, Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån – en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser, bilaga 4.

153

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

stateras att nästan 50 förändringar gjorts av kommunallagen sedan den trädde i kraft. Samhällsförändringar och politiska önskemål har alltså medfört ett behov av att justera lagen i olika avseenden. Det stora antalet partiella översyner medför ett behov av att göra en samlad översyn av hela lagen. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnitt 18.

Den nuvarande lagen behöver enligt utredningens mening också ses över med utgångspunkt från olika förvaltningspolitiska värden. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnitt 4.

3.5Nordisk utblick

De nordiska kommunerna uppvisar sinsemellan stora likheter. I alla de nordiska länderna ansvarar den kommunala sektorn för stora delar av välfärden. Ur ett europeiskt perspektiv är också de nor- diska kommunerna tämligen stora, även om storleken varierar mellan länderna. Island avviker genom att kommunerna är mycket små, även om storleken har ökat på senare år genom kommunsamman- slagningar. I det följande kommer utredningen översiktligt beskriva hur de nordiska kommunerna är reglerade. Mot bakgrund av att förhållandena i Island är speciella i jämförelse med de andra länder- na kommer dock inte utvecklingen där att beröras.

Utformningen av den regionala nivån varierar mellan länderna. Danmark har ett fåtal regioner, medan Norge har ett större antal fylkeskommuner. Finland särskiljer sig här genom att inte ha någon regional nivå alls.

3.5.1Danmark

Allmänt om danska kommuner

Danmark har under senare år genomfört en omfattande kommun- reform där antalet kommuner minskat från 270 till 98. Vid sidan av de 98 kommunerna finns fem regioner som inte har någon beskatt- ningsrätt utan finansieras genom bidrag från stat och kommuner. De danska kommunerna, men inte regionerna, har i likhet med de svenska en allmän kompetens att ha hand om sådana uppgifter som

154

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

är av allmänintresse för medborgarna.36 Kommunerna är ansvariga för grundskola, barnomsorg, äldreomsorg, kultur, miljö och fritid, socialtjänst och räddningstjänst. På regionerna ligger bl.a. sjukvården. Staten är ansvarig för den utbildning som inte ingår i grundskolan.

Borgmästaren har en central roll i kommunerna

Antalet förtroendevalda är mer begränsat än i Sverige. Kommun- erna får ha mellan 19 och 31 ledamöter i fullmäktige (i Köpenhamn maximalt 55). Vid sidan av fullmäktige ska ett särskilt ekonomi- utskott inrättas samt de utskott som behövs i övrigt. Utskotten får endast bestå av ledamöter från fullmäktige. Ordföranden i fullmäk- tige är också ordförande i ekonomiutskottet och borgmästare i kommunen. Denne svarar för de centrala verkställighetsbesluten.

Borgmästaren är ytterst ansvarig för verksamheten, och saknar formell möjlighet att delegera ansvaret till administrationen. Däremot kan tjänstemännen ställas till svars och dömas för tjänstefel. En skillnad i förhållande till Sverige är att borgmästaren är den ende politikern som bedriver sitt uppdrag på heltid, de övriga politikerna får dock ersättning för sina uppdrag enligt ett regelverk som fast- ställs av staten.

Kontroll

I Danmark finns inte någon motsvarighet till det svenska systemet med laglighetsprövning i domstol av de kommunala besluten. I stället finns ett omfattande regelverk om statlig tillsyn och kontroll av kommuner och regioner. Kommunala beslut kan stoppas av till- synsmyndigheterna. Många typer av beslut ska prövas av ekonomi- och inrikesministeriet. Ministeriet kan också fastställa regler om de kommunala budgeterna och räkenskaperna.

Tillsynsmyndigheter kan också väcka talan mot enskilda för- troendevalda om kommunen utsatts för en skada. När exempelvis ett beslut av ett fullmäktige att betala ut olagligt lönetillägg blev

36 Garde och Revsbech, Kommunalret, s. 11 ff.

155

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

upphävt av tillsynsmyndigheterna, blev fullmäktigeledamöterna personligt ersättningsskyldiga för kostnaden.37

Revision sker i Danmark av fristående auktoriserade revisorer som väljs av fullmäktige. Revisorerna ska vara oavhängiga. Revi- sorerna kan avsättas av fullmäktige, men ett sådant beslut ska under- ställas statligt godkännande.

3.5.2Finland

Den finska kommunallagen påminner mycket om den svenska. Medborgarna utser ett fullmäktige som i sin tur väljer ledamöter i nämnder. Enligt jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade i styrelsen och andra kommunala organ till minst 40 procent vardera. Kommunerna har en allmän kommunal kompe- tens att utföra uppgifter som ligger inom ramen för allmänintresset. Finland saknar en särskild regional nivå. Kommunerna har därför ansvar för hälso- och sjukvården. Det är vanligt med kommunal samverkan för att hantera olika frågor.

Kommunallagen har nyligen setts över och ett förslag till en helt ny kommunallag har lämnats till riksdagen.38

Kommunen leds av fullmäktige och det finns krav på att inrätta en kommunstyrelse och en revisionsnämnd. I övrigt inrättas de nämnder, direktioner för skötsel av affärsverksamhet och utskott för att bereda ärenden som behövs. Förslaget till den nya kom- munallagen innehåller mer detaljerade regler om kommunstyrelsen, bl.a. styrelsens ansvar för personalpolitiska frågor. Ordförandens roll i kommunstyrelsen är särskilt reglerad i lagen. Denne leder den politiska samverkan som behövs för att fullgöra kommunens upp- gifter. Ordförandens uppgifter ska i övrigt anges i en särskild stadga. Ordförande i kommunstyrelsen är oftast en fritidspolitiker. I ett par större kommuner39 finns en del- eller heltidsarvoderad ord- förande.40 Varje kommun ska ha antingen en förtroendevald borg- mästare eller en tjänsteman som särskilt utsedd kommundirektör för att leda förvaltning, ekonomi samt övrig verksamhet. Modellen

37Thomsen, m.fl., Lov om kommunernas styrelse – normalföretningsorden, s. 351.

38Förslag till ny finsk kommunallag (RP 268/2015).

39T.ex. Åbo, Lahtis och Uleåborg har heltidsarvoderade kommunstyrelseordföranden.

40SKL, Tänk om Håbo vore Hafnarfjördur. Lokal demokrati och styrning i Norden, s. 26 f.

156

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

med en politiskt utsedd borgmästare har inte fått någon stor spridning.41 I kommun med borgmästare är denne alltid kommun- styrelsens ordförande. Kommundirektören eller borgmästaren utgör tillsammans med kommunstyrelsen koncernledning för den kom- munala verksamheten och ansvarar för att upprätthålla kontrollen över verksamheten. Kommundirektör eller borgmästare utses av fullmäktige. Kommundirektören eller borgmästaren har rätt att föra talan på kommunstyrelsens vägnar och att få upplysningar av kommunens myndigheter och ta del av deras handlingar, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Uppgifter kan inte tas ifrån kommundirektören på ett sätt som äventyrar dennes upp- gift som chef för förvaltningen.42 Det huvudsakliga ansvaret för beredning av ärenden i kommunstyrelsen måste exempelvis ligga hos kommundirektören.43

Kommundirektören har av tradition en stark ställning och har ofta en politisk bakgrund. Fullmäktige kan säga upp eller omplacera kommundirektören till andra uppgifter. Ett sådant beslut kräver stöd av två tredjedelar av fullmäktige.44 I förslaget till den nya kom- munallagen ställs krav på att kommuner har ett direktörsavtal som anger spelreglerna mellan kommundirektören och den politiska led- ningen. Uppsägning av direktören måste beslutas i fullmäktige och kräver två tredjedelars majoritet i fullmäktige.

Vad gäller revision så väljs både en revisionsnämnd med för- troendevalda och särskilda yrkesrevisorer. För granskning av förvalt- ningen och ekonomin väljer fullmäktige en eller flera revisorer som utför sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna kan väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räken- skapsperioder. Revisorerna ska vara medlem av ett samfund som godkänts av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-revisor eller OFR-samfund).

Kommunerna är enligt kommunallagen skyldiga att bolagisera verksamheter som bedrivs i ett ”konkurrensläge”. Med detta avses att verksamheten är ekonomisk verksamhet enligt EU-rätten. Något krav på att bolagisera verksamheten finns dock bl.a. inte när verk- samheten är obligatorisk för kommunen.

41Endast Tammerfors och Birkala har valt modellen med borgmästare.

42Harjula och Prättälä, Kommunallagen – bakgrund och tolkning, s. 190.

43Harjula och Prättälä, Kommunallagen – bakgrund och tolkning, s. 190.

44SKL, Tänk om Håbo vore Hafnarfjördur. Lokal demokrati och styrning i Norden, s. 33.

157

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

I förslaget till den nya kommunallagen regleras särskilt frågan om att tillämpa det EU-rättsliga regelverket om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI. En kommun kan för att tillförsäkra invånarna välfärd föreskriva att en leverantör ska tillhandhålla en tjänst om marknaden fungerar bristfälligt. Leverantören ska då väljas ut på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Förutsättningarna för att förfarandet ska vara möjligt är att en marknadsundersökning först görs. SGEI-regelverket nämns även vad gäller möjligheten att ställa borgen.

Vad gäller upphandling anges i lagen att offentlig upphandling inte ska tillämpas när kommunerna samverkar om vissa obligatoriska uppgifter. För andra uppgifter krävs inte heller att upphandlings- lagarna tillämpas om det bl.a. rör anknutna företag.45

Finland har ett liknande system för att överklaga beslut som Sverige. Laglighetsprövning kan begäras av alla kommunmedlem- mar. Medlem i kommuner är både de som bor där, men även juri- diska personer som företag och ideella föreningar. Laglighetspröv- ning kan också begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part). I en lag- lighetsprövning kan endast beslutets laglighet prövas. För att lag- lighetsprövning ska kunna begäras måste medlemmen först ha be- gärt att beslutet ska rättas.46

3.5.3Norge

Norge har inte genomgått någon kommunreform och har fort- farande många små kommuner. Totalt finns 428 kommuner. På regional nivå finns 19 fylkeskommuner vilkas uppgifter delvis mot- svarar de svenska landstingens. Det kommunala självstyret i Norge kännetecknas av att det är negativt bestämt, vilket innebär att så länge en uppgift inte är uttryckligen förbjuden kan kommunerna och fylkeskommunerna utföra den. Det finns dock restriktioner för det kommunala självstyret i Norge som inte finns i Sverige, bl.a. finns statliga begränsningar av de kommunala skattesatserna. Vissa

45Detta rör den s.k. Teckalpraxisen, se vidare avsnitt 12.

46Kommunelovene i Norden – En kartlegging og sammenligning, HiOA rapport 2013 nr 13, s. 658 f.

158

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

lån ska också godkännas av kommundepartementet för att vara tillåtna.

Den norska kommunallagen är från 1993 och har reviderats vid flera tillfällen. Organisatoriskt väljs en fullmäktigeförsamling (kommunestyre) och en styrelse (formannskap). Till skillnad från i Sverige ska styrelsen bestå av enbart ledamöter från fullmäktige- församlingen. Vid sidan av styrelsen kan andra utskott inrättas. Det är obligatoriskt att inrätta ett särskilt kontrollutskott som har ansvar för viss revision av verksamheten. Särskilda oavhängiga revi- sorer ska utses vid sidan av kontrollutskottet. Revisorerna kan vara fristående eller anställas i kommunen eller fylkeskommunen.

En ordförande väljs som är ordförande både i fullmäktige och i styrelsen. Ordförande undertecknar alla avtal för kommunen eller fylkeskommunen om inte annat är bestämt. Till ordförande kan delegeras beslut som inte är av principiell betydelse, vilket dock är ovanligt i praktiken.47 Ordförande har yttranderätt i alla kommu- nala folkvalda organ.

Varje kommun och fylkeskommun ska utse en särskild admini- strationschef som är chef för den samlade förvaltningen inom de ramar som fullmäktige fastställer. Administrationschefen ska se till att ärenden som läggs fram till styrelsen är tillfredsställande utredda. Hen är ansvarig för att verksamheten drivs i enlighet med lagar, föreskrifter och beslut. Administrationschefen har yttrande- rätt i alla kommunala organ utom kontrollutskottet. Till admini- strationschefen kan delegeras ärenden utom sådana som är av prin- cipiell betydelse.

Utgångspunkten i den norska kommunallagen är en skarp gräns- dragning mellan politik och administration. Modellen beskrivs som en timglasmodell där alla kontakter mellan förvaltning och de poli- tiska organen går genom administrationschefen.48 Bernt och Overå uttrycker i sin kommentar till den norska kommunallagen att bestämmelsen innebär att styrningen ska ligga hos de politiska organen, men dessa ska ha både en rätt och plikt att biträdas av en kompetent och självständig tjänsteman. Tjänstemannen ska under tjänsteansvar se till att ärendena är väl förberedda och också kan

47Willmesten, Ordförerrollen: Lokalt politiskt ledarskap i praksis, Kommuneloven 20 år, s. 45.

48Willmesten, Ordförerrrollen: Lokalt politiskt ledarskap i praksis, Kommuneloven 20 år, s. 44.

159

Kommuner och landsting i en förändrad värld

SOU 2015:24

leda administrationen på ett sådant sätt att den fungerar till både folkvaldas och medborgarnas bästa.49

Kommunparlamentarism

I norska kommuner finns sedan 1993 en möjlighet att välja mellan att ha den traditionella formannskapsmodellen eller den parlamen- tariska modellen med majoritetsstyre.

Den parlamentariska modellen innebär att den folkvalda försam- lingen utser vad som närmast är att likna vid en regering (byråd). Detta råd styr administrationen och har förslagsrätt. Ett särskilt politiskt utsett kommunal- eller fylkesråd ersätter administrations- chefen. Den centrala idén är koncentration av makt och ansvar. Förslagen från rådet går till den folkvalda församlingen (bystyret) där de diskuteras i utskott och debatteras i plenum. Modellen antas skapa klara skiljelinjer mellan partierna och bidra till att lyfta fram partiskiljaktigheter i lokalpolitiken. Maktbalansen är tänkt att be- hållas genom möjligheten att majoriteterna skiftar över tid.

Det har gjorts flera forskarutvärderingar av den kommun- parlamentariska modellen i Norge. Forskarna har funnit att både ansvarsfördelningen mellan partierna och de förtroendevaldas rela- tion till förvaltningen har tydliggjorts. Däremot är det inte säkert att politiken i större utsträckning har kommit att präglas av en helhetssyn eller att medborgarnas deltagande har stimulerats. Även andra utvärderingar som genomförts framhåller den ökande poli- tiska styrningen av förvaltningen som den mest betydelsefulla konse- kvensen. Förväntningar på ökad tydlighet i politiska ansvarsförhåll- anden har däremot inte infriats i så stor utsträckning, vilket kan hänga samman med att den styrande koalitionen har varit mycket bred.50

Det har också framförts hård kritik mot systemet från opposi- tionspartierna som, trots lagstiftning om detta, anser att opposi- tionens insyn inte har tillgodosetts. Inte minst i Oslo har kritiken från oppositionspartierna varit hård på denna punkt.51

49Bernt och Overå, Kommuneloven med kommentarer, s. 182.

50SOU 2012:30 s. 76.

51SOU 2012:30 s. 76.

160

SOU 2015:24

Kommuner och landsting i en förändrad värld

Tre kommuner (Oslo, Bergen och Tromsö) samt fyra fylkes- kommuner (Nordland, Hedmark, Nord-Trøndelag och Troms) tillämpar parlamentarism, medan övriga har valt det traditionella samregerandet i formannskapsmodellen.52

Översyn av den norska kommunallagen

En särskild utredning har tillsatts för att göra en totalöversyn av den norska kommunallagen. Utredningen ska vara färdig den 31 december 2015. Den överordnade utgångspunkten är att utred- ningen ska göra en översyn av lagen i syfte att stärka det kom- munala självstyret. Utredningen ska överväga att reglera överord- nade principer för förhållandet mellan staten och kommunerna och analysera frågor kring den statliga överprövningen av kommunala beslut. I uppdraget ingår också att överväga behovet av att stärka de förtroendevaldas roll i förhållande till tjänstemännen och bl.a. särskilt analysera behovet av att reglera ordförandens roll närmare. De förtroendevaldas rätt till olika former av sociala förmåner som pension m.m. ska analyseras. Utredningen ska också utreda frågan om vem som avtalsrättsligt kan binda kommunen eller fylkeskom- munen.53

Utredningen ska vidare analysera ett antal olika frågor i syfte att stärka den kommunala egenkontrollen, bl.a. om det behövs närmare regler kring förvaltningsrevision och bolagskontroll och om det bör införas regler om att kontrollutskottets ordförande ska vara från ett annat parti än ordförande. Vidare ska bl.a. analyseras om det behövs regler om kommuners och fylkeskommuners ägarstyr- ning av sina företag.

Utredningen ska analysera om EU:s statsstöds- och upphand- lingsregler föranleder behov av lagändringar. Vidare ska utredas om kommunens eller fylkeskommunens totala samhällsroll som kommer till utryck igenom rollerna som tjänsteutövare, demokratisk arena, myndighetsutövare och samhällsutvecklare bör komma till utryck i lagen.

52SOU 2012:30 s. 76 f.

53Mandatet för den offentliga utredningen av ny kommunelov, uppgifter från kommunal- og regionaldepartmentets webbplats, https://www.regjeringen.no/nb/tema/kommuner-og- regioner/kommunereform/Hvorfor-kommunereform/id752904/. Hämtat 2014-12-15.

161

4Utgångspunkter för en ny kommunallag

4.1Kommunernas och landstingens olika roller

Svenska kommuner och landsting bedriver en mycket omfattande och komplex verksamhet. Många av de centrala välfärdstjänsterna som hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning är ett kommu- nalt ansvar. Dessa är obligatoriska uppgifter som vilar på kommu- ner och landsting enligt bestämmelser i speciallagstiftning. Många av uppgifterna har varit kommunala sedan mycket länge. Tillkomst- en av landstingen 1862 motiverades bl.a. av behovet av att ha ett regionalt ansvarigt organ för sjukvården.

Kommuner och landsting kan också frivilligt engagera sig för att utforma olika former av frivillig välfärdsservice till medborgarna som fritids- och kulturverksamhet.

Vid sidan av rollen som ansvarig för välfärdstjänster har framför allt kommunerna en roll som myndighetsutövare. Kommuner är ofta tillsynsmyndigheter och har ansvar för olika former av tillsyn, t.ex. på miljö- och hälsoskyddsområdet. Kommunerna är här ofta sista länken i en tillsynskedja. Olika former av tillstånd och bidrag till medborgarna kräver ofta kommunala beslut. Kommunernas roll som myndighetsutövare innefattar beslut av mycket stor betydelse för enskilda medborgare och företag i kommunerna. Det kan handla om serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622) men även mycket ingripande åtgärder som omedelbart omhänder- tagande av unga och missbrukare enligt lagen (1990:52) med sär- skilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Rollen som myndig- hetsutövare ställer stora krav på kommuner och landsting att korrekt och rättssäkert tillämpa bestämmelser som kan innebära mycket omfattande ingrepp i enskildas integritet.

163

Utgångspunkter för en ny kommunallag

SOU 2015:24

Kommuner har också en roll som samhällsbyggare. Genom det kommunala planmonopolet har de ett ansvar att fatta beslut om utformningen och utvecklingen av den lokala bebyggelsen. Förutom de rättigheter och skyldigheter som följer av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, har kommuner och landsting ofta ett stort allmänt engagemang för att på olika sätt bidra till att utveckla det lokala näringslivet och värna den lokala miljön. Kommuner och landsting är på många sätt aktiva i lokalt och regionalt utveck- lingsarbete. Ansvaret för kollektivtrafik kan också ses som en del i detta kommunala ansvar som samhällsbyggare.

Kommuner och landsting har även en stor roll som arbetsgivare. Mer än en miljon personer är anställda hos kommuner och lands- ting. Även om privata utförare anlitas i allt högre utsträckning så är fortfarande majoriteten anställda direkt hos kommuner och lands- ting. Att på olika sätt agera som arbetsgivare är därför en viktig uppgift för kommuner och landsting.

Kommuner och landsting är också på olika sätt marknadsaktörer. När de agerar för att uppfylla sina åtaganden på exempelvis social- tjänstområdet kan det hända att de konkurrerar med redan befintlig verksamhet på marknaden. Genom att sysselsätta personer med funktionsnedsättning förekommer att tjänster som caféverksamhet och annat tillhandahålls på en marknad. Ett annat exempel på kom- munernas och landstingens roll som marknadsaktörer är deras roll som stora upphandlare. Det handlar både om upphandling av pri- vata utförare för att utföra kommunala tjänster, men även inköp av olika former av varor.

Kommuner och landsting har också en roll att fungera som en demokratisk arena. De förtroendevalda från de olika partierna ska ha en fungerande arena för debatt och kunna fatta beslut om inrikt- ningen på den kommunala verksamheten. Genom den lokala debatten förs politiken närmare medborgarna. Den lokala politiska nivån fungerar också som en skola i demokrati där nya generationer av medborgare lär sig hur demokratin praktiskt fungerar.

164

SOU 2015:24

Utgångspunkter för en ny kommunallag

Vilka roller regleras i nuvarande kommunallag?

I kommunallagen regleras delvis de olika roller som kommuner och landsting har. Ansvaret för de centrala välfärdstjänsterna regleras framför allt i speciallagstiftningen. Vissa välfärdstjänster vilar dock på den allmänna kommunala kompetensen i kommunallagen. Den allmänna kompetensen ger exempelvis kommuner och landsting ett utrymme för att vara aktiva på kultur- och fritidsområdet.

Rollen som samhällsbyggare regleras i plan- och bygglagen men är också en funktion som bygger på den allmänna kommunala kompetensen. Kommuner och landsting har exempelvis en rätt att bedriva sedvanlig kommunal näringsverksamhet som att tillhanda- hålla bostäder, hamnar, fjärrvärme m.m. med stöd av den allmänna kommunala kompetensen. Det finns också ett ansvar för grund- läggande infrastruktur som vägar, vatten och avlopp. Möjligheten att engagera sig i olika former av regional utveckling är också något som följer av den allmänna kommunala kompetensen.

Rollen som myndighetsutövare regleras i första hand i special- lagstiftningen. Men det finns vissa regler i kommunallagen som berör denna roll. Kravet på att behandla sina medlemmar lika (lik- ställighetsprincipen) kan ses som en rättssäkerhetsgaranti som finns i kommunallagen. Att ledamöter i en nämnd måste rösta i ärenden som rör myndighetsutövning är ett annat exempel på en reglering som rör denna roll.

Arbetsgivarrollen berörs i mycket begränsad omfattning i kom- munallagen. Viss reglering finns som exempelvis jävsregler och möjlighet att delegera beslutanderätt till de anställda. I övrigt om- fattas naturligtvis kommuner och landsting av samma regler som övriga arbetsgivare vad gäller exempelvis arbetsmiljö och arbetsrätt.

Kommunernas och landstingens ansvar som marknadsaktörer och upphandlare regleras i viss mån genom reglerna om den all- männa kommunala kompetensen. I övrigt är detta något som regleras i speciallagstiftningen som exempelvis, konkurrenslagen (2008:579) och lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU.

Det finns en omfattande reglering i kommunallagen om funk- tionen som demokratisk arena. Generella regler finns om hur besluts- fattande ska ske och om kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnder. De förtroendevaldas rättigheter vad avser exempelvis ledighet och ekonomiska förmåner finns också reglerade. Regler

165

Utgångspunkter för en ny kommunallag

SOU 2015:24

finns om skydd för politiska minoriteter vad exempelvis gäller rätten att vara representerade i nämnder och möjligheter att ställa interpellationer och frågor.

4.2Vilka roller och värden behöver regleras i kommunallagen?

I avsnittet ovan har beskrivits i vilken omfattning olika kommunala roller regleras i nuvarande kommunallag. Medan det finns en omfatt- ande reglering av vissa roller regleras andra roller inte alls. Frågan är då vilka roller som behöver regleras på ett tydligare sätt i kom- munallagen. Utredningen ska enligt sina direktiv ha ett medborgar- perspektiv. I detta ligger enligt utredningens mening att kommu- nallagen på ett tydligt sätt ska reglera hur kommuner och landsting de facto styrs. En medborgare ska genom att läsa kommunallagen kunna få en rättvisande bild av hur landsting och kommuner organiseras och hur beslutsfattande sker. Så är dock inte alltid fallet i dag. Exempelvis finns ingen beskrivning av kommun- och lands- tingsdirektörernas uppgift i lagen.

Kommunallagen ska dock inte enbart återspegla hur verksam- heten de facto ser ut utan också vara ett normativt styrinstrument. I detta ligger enligt utredningen att utgångspunkten för en översyn måste vara att lagen ska tillgodose olika centrala samhällsvärden. I det följande beskriver utredningen de värden som enligt utred- ningen bör utgöra en utgångspunkt för en översyn av kommunal- lagen.

Demokratisk arena

Kommuner och landsting är demokratiskt styrda organ som ska förverkliga det lokala självstyret. En självklar utgångspunkt är att kommunallagen ska innehålla de regelverk som behövs för att den lokala representativa demokratin ska fungera. Det bör av lagen framgå hur fullmäktiges ledamöter ska utses, hur fullmäktige ska vara sammansatt och hur beslutsfattande ska ske. Vidare bör lagen innehålla regler om de förtroendevaldas rättigheter och skyldig- heter. Vid sidan av den representativa demokratin bör kommunal- lagen också reglera vissa andra former av demokratiskt inflytande,

166

SOU 2015:24

Utgångspunkter för en ny kommunallag

t.ex. folkomröstningar och rätt till brukarinflytande. Även detta kan ses som naturliga delar av ett system som syftar till att tillgodose kommunernas och landstingens roll som demokratiska arenor.

Frågor om hur den kommunala demokratin ska förstärkas och utvecklats har utretts flera gånger de senaste årtiondena.1 Den senaste utredningen har resulterat i flera förändringar som nyligen genomförts efter förslag i propositionen Vital kommunal demo- krati.2 Med hänsyn dels till det omfattande reformarbetet som nyligen skett och det pågående arbetet i 2014 års Demokratiutred- ning, dels till utredningens direktiv saknas skäl att närmare utveckla dessa frågor.

Rättssäkerhet

Av 1 kap. 1 och 2 §§ RF framgår att den offentliga makten utövas under lagarna, med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Av 1 kap. 9 § RF framgår att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Dessa bestämmelser är exempel på grund- läggande principer för en rättsstat. Det allmänna, vilket inbegriper kommuner och landsting, har ett ansvar att värna den enskildes rättssäkerhet och skydda grundläggande fri- och rättigheter.

Det kan diskuteras exakt vilka procedurer och krav som behövs för att ett förfarande kan ses som rättssäkert. En grundläggande utgångspunkt är dock enligt utredningens mening att rättsreglerna ska tillämpas förutsägbart och effektivt. Detta förutsätter att det på kommunal nivå finns professionell kunskap om innehållet i gäll- ande rätt och att besluten, när det handlar om ärenden som rör tillämpning av lagbestämmelser, sker på sakliga och opartiska grun- der samt på ett professionellt beslutsunderlag.

En revidering av kommunallagen måste enligt utredningens mening utgå från att den ska bidra till att värna och stärka rätts- säkerheten i det kommunala beslutsfattandet.

1Se SOU 2000:1, SOU 2001:48 och SOU 2012:30.

2Prop. 2013/14:5.

167

Utgångspunkter för en ny kommunallag

SOU 2015:24

Professionalitet

Den kommunala verksamheten handlar till stora delar om att han- tera sådana uppgifter som kräver en särskild professionell utbild- ning och kompetens, t.ex. när läkare utför operationer eller lärare undervisar elever.

Generellt kan konstateras att ett stort antal kompetenser krävs för att hantera den kommunala verksamheten. Det finns inget vedertaget klassificeringssystem för att dela in kommunernas per- sonal efter kompetens. Däremot finns Kommunala befattnings- benämningar, ett kodsystem där kommunerna själva kodar sina personalkategorier. Befattningsbenämningarna används i stor ut- sträckning av kommunerna för att hålla isär yrken och arbets- uppgifter samt för att skapa jämförbara personalgrupper. De till invånarantalet minsta kommunerna delar in sin personal i knappt 100 befattningar. I kommuner med cirka 10 000 invånare finns cirka 150 befattningar och i kommuner med cirka 20 000 invånare finns cirka 230 befattningar. Antalet befattningar ökar med invånar- antalet men ökningen planar successivt ut. I Stockholms kommun finns cirka 600 befattningar.3

Även om antalet befattningar är färre i små kommuner kan alltså konstateras att även en mycket liten kommun med några få tusen invånare behöver kompetens från närmare 100 personalkategorier. Det är inte heller enkelt att rekrytera alla former av kompetens som behövs i alla delar av landets kommuner och landsting. Det kan exempelvis vara svårt för medföljande att finna ett passande arbete.

Begreppet professionalitet behöver inte bara ses som ett behov av en viss sakkunskap på ett område. En kommun eller ett lands- ting behöver också chefer som uppfyller högt ställda krav på pro- fessionalitet vad gäller förmåga att leda förvaltningen framåt i en allt mer komplex omvärld som ställer nya krav på den kommunala verksamheten.

Det är en viktig utgångspunkt att kommunallagen även beaktar behovet av olika former av professioner för att få en fungerande verksamhet som även i framtiden förmår locka till sig kvalificerad arbetskraft.

3 Sundström och Tingvall, Färre kommuner? Om små kommuner problem och utmaningar, Ansvarskommitténs skriftserie, s. 49 f.

168

SOU 2015:24

Utgångspunkter för en ny kommunallag

Effektivitet

Kommuner och landsting har en central roll för välfärden genom sitt ansvar för vård, skola och omsorg. Genom bl.a. den demo- grafiska utvecklingen med allt fler äldre så ökar kostnaderna för att upprätthålla servicen. Ekonomerna på SKL konstaterar att för att finansiera kostnadsökningarna till följd av den demografiska utveck- lingen och nå ett resultat motsvarande en procent av skatter och bidrag, vilket endast är halvvägs till målet för god ekonomisk hushållning, krävs höjda statsbidrag med två procent per år. Dess- utom behöver skatten höjas med motsvarande 6 öre i kommunerna och 23 öre i landstingen fram till 2017.4 Detta är endast i det korta perspektivet. I ett längre perspektiv kommer trycket på nya kost- nader bli än starkare. SKL:s programberedning för välfärdens finan- siering gjorde bedömningen att om vi ska finansiera välfärden på samma sätt som i dag krävs mycket stora skattehöjningar.5 I en senare rapport från SKL, konstaterades dock att så stora skatte- höjningar sannolikt inte kommer behövas på grund av att befolk- ningen beräknas bli större än tidigare och att skatteunderlaget blir bättre än beräknat.6

Även om det alltid är behäftat med stora osäkerheter att göra exakta prognoser lång tid in i framtiden så kan det konstateras att trycket på att öka de offentliga utgifterna ändå kommer vara högt framöver. Oavsett om skatter höjs eller det offentliga åtagandet minskas kommer det säkerligen finnas ett behov av att vid sidan av detta effektivisera den kommunala verksamheten i olika avseenden. En utgångspunkt för en kommunallag för framtiden måste enligt utredningens mening därför vara att den ska bidra till en effektiv kommunal verksamhet.

Verksamheten behöver vara effektiv även ur andra perspektiv. För att medborgarna ska få en bra kommunal service krävs att verk- samhet bedrivs och handläggning sker snabbt och effektivt. Beslut måste fattas inom rimliga handläggningstider.

4SKL, Ekonomirapport 2014.

5SKL, Framtidens utmaning – välfärdens långsiktiga finansiering.

6SKL, Den svårförutsägbara framtiden – en jämförelse av två framtidskalkyler, s.5 ff.

169

Utgångspunkter för en ny kommunallag

SOU 2015:24

4.3Roller och värden behöver hanteras tydligare i lagen

Att hantera de olika rollerna som myndighetsutövare, demokratisk arena m.fl. kan innebära målkonflikter. Stora krav på olika former av rättssäkerhetsåtgärder kan komma i konflikt med kraven på effektivitet i beslutsfattandet. En politisk majoritet kan ibland vara intresserad av att besluta i frågor som innebär att de kan komma in på områden som professionerna uppfattar som sina ansvarsområden.

Samtidigt ska inte frågan om konflikt betonas. Den kommunala verksamhetens olika målsättningar kan vara förenliga och sam- verka. En rättssäker förvaltning bidrar till att besluten blir korrekta från början och behöver därmed inte rivas upp, vilket annars skulle minska effektiviteten. Statsvetenskapliga studier visar också att en central faktor för framgångsrika samhällen är att de har en offentlig förvaltning av hög kvalitet. Denna kvalitet handlar inte bara om existensen av en fungerande rättsordning utan är något som går betydligt djupare och bredare. Det handlar om grundläggande prin- ciper för verksamhetens bedrivande av typen opartiskhet, saklighet, likabehandling och oväld i alla delar av den offentliga förvaltningen inbegripet den del som producerar tjänster åt medborgarna. Helt centralt enligt forskningen är om landet förmår hålla nere korrup- tionens omfattning och om man kan undvika en hög grad av politi- sering av tjänstetillsättningarna.7

Enligt utredningens uppfattning behövs alltså kommunallagen utformas så att den stärker alla dessa värden. Det kan konstateras att nuvarande lag reglerar mycket om rollen som demokratisk arena medan frågor om rättssäkerhet och arbetsgivarrollen är mera spar- samt reglerade. Ska kommuner och landsting fungera som attrak- tiva arbetsgivare, attrahera alla de olika professioner som behövs för en kommunal verksamhet och garantera en rättssäker hantering av ärenden kan lagen behöva stärkas i dessa avseenden.

7 Se Holmberg och Rothstein (red.), Good Government – the relevance of Political Science, för en genomgång av aktuell forskning.

170

5Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

5.1Utredningens utvärdering av den fria nämndorganisationen

I utredningens direktiv anges att utredningen ska göra en utvär- dering av den fria kommunala nämndorganisationen. Bakgrunden är att genom 1991 års kommunallag fick kommunerna och lands- tingen en ökad frihet att organisera sin nämndverksamhet. Kom- munerna och landstingen har därefter genomfört omfattande om- organisationer av sina nämndorganisationer. Mot bakgrund av att reformen har varit i kraft i mer än 20 år finns det anledning att genomföra en samlad utvärdering av om reformen lett till en ökad helhetssyn samt om reformen medfört några rättsliga eller andra problem.

Utredningen har i delbetänkandet Privata utförare – kontroll och insyn1 redovisat sin utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen. Utredningen gjorde bl.a. följande bedömningar.

Utredningen konstaterade att kommunerna och landstingen i hög grad har utnyttjat den frihet som kommunallagen ger dem att själva bestämma hur nämndorganisationen ska se ut. Det har upp- stått en mångfald av organisatoriska lösningar, samtidigt som den fria kommunala nämndorganisationen kan ha bidragit till att minska antalet förtroendevalda.

Generellt kunde sägas att de flesta kommuner och landsting fortfarande har en traditionell organisation med nämnder som ansvarar för olika sakområden och som är underställda fullmäktige.

1 SOU 2013:53.

173

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

SOU 2015:24

Ett betydande antal kommuner och landsting har dock valt att organisera sin verksamhet på ett annat sätt. Under en period valde många kommuner exempelvis att införa särskilda kommundels- nämnder. Intresset för sådana nämnder hade därefter minskat. En annan modell som har prövats är en särskild s.k. beställar–utförar- organisation. Vidare har vissa kommuner och landsting valt att kraftigt minska sin nämndorganisation och koncentrera flertalet ärenden till styrelsen.

Utredningen genomförde sin utvärdering utifrån såväl rättsliga som andra, t.ex. statsvetenskapliga, aspekter. Tyngdpunkten låg dock på att ta reda på om nuvarande kommunallag fungerat väl eller om det fanns behov av några anpassningar till den organisations- frihet som råder. De kommunalrättsliga problem som uppmärk- sammades var oftast inte av det slaget att de enligt utredningens bedömning borde föranleda ändringar i kommunallagen.

På ett antal områden gjorde utredningen iakttagelser som gav anledning att ytterligare analysera vissa problem och vid behov föreslå ändringar i kommunallagen.

Kommun- och landstingsstyrelsens roll uppmärksammades i sam- band med utvärderingen av den fria nämndorganisationen och under de intervjuer som genomfördes med företrädare för kom- muner och landsting. Kommun- och landstingsstyrelsen har i många kommuner och landsting kommit att bli allt viktigare. Enligt kom- munallagen är styrelsen kommunens eller landstingets ledande för- valtningsorgan och ska bl.a. ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av övriga nämnder, kommunalförbund och kommunala före- tag (6 kap. 1 § KL). Styrelsen förfogar dock inte över några direkta maktmedel, då den utövar uppsikt över andra nämnders verksam- het. Detta gör att styrelsens möjligheter att leda och samordna förvaltningen kan upplevas som begränsade. Behovet av en tydlig- are styrning och samordning har även använts som ett argument när vissa kommuner och landsting har minskat antalet nämnder och koncentrerat stora delar av verksamheten till styrelsen. Enligt utredningens bedömning fanns det anledning att överväga att ge styrelsen tydligare rättsliga befogenheter för att styra och sam- ordna verksamheten.

Utredningen gjorde även bedömningen att förutsättningarna för att införa en s.k. beställar–utförarorganisation borde regleras tyd- ligare i kommunallagen. Ett exempel var att utförarnämnder inte

174

SOU 2015:24

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

får särskilda anslag från fullmäktige för att utföra sin verksamhet, vilket annars är utgångspunkten i kommunallagen. Vidare sker styrningen i en beställar–utförarorganisation genom överenskom- melser mellan två parter, vilket inte är direkt tillämpligt på för- hållandena mellan två olika kommunala nämnder. Detta kan leda till problem, t.ex. finns det inte någon rättslig reglering kring hur konflikter mellan en beställarnämnd och en utförarnämnd ska lösas.

Remissinstansernas synpunkter

Utredningens delbetänkande har remissbehandlats. En stor majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig över den genomförda utvärderingen av den fria kommunala nämndorganisationen till- styrkte eller lämnade utredningens bedömningar utan erinran. Nedan ges exempel på kommentarer som har lämnats.

Laholms kommun ansåg att ett fortsatt översynsarbete på om- rådet inte får medföra några inskränkningar av organisationsfri- heten. Sollefteå kommun såg med särskilt intresse fram emot vad man i den fortsatta utredningen kom fram till beträffande kom- munstyrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder. Stockholms läns landsting såg inget behov av att reglera förutsättningarna för att använda en beställar–utförarorganisation, men ansåg att det borde övervägas om kommunstyrelsens rättsliga befogenheter i förhållande till andra nämnder behövde tydliggöras i kommunallagen. Örebro läns landsting anförde att detaljerade bestämmelser om styrmodeller inte bör regleras i kommunallagen. Vårdföretagarna ansåg att ett effektivt sätt att säkerställa att de offentliga verksamheterna har samma höga kvalitetskrav som de privata verksamheterna, är att kommuner och landsting organiseras med beställar- och utförar- funktioner.

5.2Utredningens tilläggsuppdrag

Regeringen har efter delbetänkandets remissbehandling beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen, i vilka det bl.a. anges följande.

Regeringen delar utredningens bedömning att det finns anled- ning att överväga att ge styrelsen tydligare rättsliga befogenheter för att styra och samordna verksamheten. Utredningen ska mot

175

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

SOU 2015:24

denna bakgrund analysera och vid behov föreslå tydligare rättsliga befogenheter för kommun- och landstingsstyrelsen att styra och samordna verksamheten.

Regeringen anser att den fria kommunala nämndorganisationen har ett stort värde för den kommunala självstyrelsen och att den därför bör bibehållas. Den kommunala sektorn har genom denna reform getts förbättrade möjligheter till organisationsutveckling. Den större friheten att organisera sig gör det också möjligt för kommuner med skilda förutsättningar att hitta olika lösningar inom ett gemensamt regelverk. Denna frihet bör enligt regeringens mening även innefatta möjligheten att införa olika typer av beställar– utförarorganisationer. Utredningen ska mot denna bakgrund analy- sera förutsättningarna för den fria kommunala nämndorganisa- tionen och vid behov föreslå förändringar i kommunallagen i syfte att tydliggöra dessa förutsättningar.

5.3Regler om de kommunala organen och deras uppgifter

Utredningen ska således lämna förslag som rör kommunernas och landstingens organisation. I det följande beskrivs kortfattat reglerna om den kommunala organisationen, de olika organen och deras upp- gifter.

5.3.1Grundläggande regler i regeringsformen

I regeringsformen finns vissa grundläggande bestämmelser om kommunernas och landstingens interna organisation. Av dessa fram- går att det i riket finns kommuner på lokal och regional nivå och att det bl.a. finns kommunala förvaltningsmyndigheter för den offentliga förvaltningen (1 kap. 7 och 8 §§ RF). Vidare framgår att kommunal beslutanderätt utövas av valda församlingar (14 kap. 1 § RF).

Att förvaltningsmyndigheterna, såväl de statliga som de kom- munala, har en viss självständighet framgår också av regerings- formen. Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning

176

SOU 2015:24

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 § RF).

Närmare bestämmelser om kommunernas och landstingens orga- nisation och kompetensfördelning mellan olika organ finns framför allt i kommunallagen.

5.3.2Vilka är de kommunala organen?

Kommunallagen innehåller bestämmelser om kommunernas och landstingens politiska organ och uppgiftsfördelningen mellan dem. I varje kommun och landsting finns en beslutande politisk försam- ling, benämnd fullmäktige, som är det främsta beslutande organet. Därutöver finns ett antal politiskt tillsatta organ – styrelsen och övriga nämnder – vilka har hand om kommunens eller landstingets förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Dessa organ bereder ären- den som ska avgöras av fullmäktige, men de har också till uppgift att verkställa fullmäktiges beslut. Härutöver har nämnderna egen beslutanderätt i sådana frågor som rör förvaltningen eller som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. De beslutar även i frågor som fullmäktige har delegerat till dem att avgöra.

När det i kommunallagen talas om nämnd avses såväl styrelsen som övriga nämnder. Vissa bestämmelser gäller dock enbart för styrelsen (se t.ex. 6 kap. 1–4 §§ KL).

Kommuner och landsting samverkar i dag med andra kommuner och landsting genom gemensamma nämnder och kommunalförbund.

5.3.3Fullmäktiges uppgifter

Fullmäktige är det högsta beslutande organet, som fattar beslut av mer grundläggande natur eller av mer generell räckvidd. Det handlar främst om beslut där det politiska momentet är avgörande.2 I kommunallagen uttrycks detta på så sätt, att fullmäktige be- slutar i alla ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större

vikt (3 kap. 9 § KL). Exempel på sådana fullmäktigeärenden är:

2 Prop. 1973:90 s. 231.

177

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

SOU 2015:24

•mål och riktlinjer för verksamheten,

•budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

•nämndernas organisation och verksamhetsformer,

•val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

•val av revisorer,

•grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

•årsredovisning och ansvarsfrihet,

•folkomröstning i kommunen eller landstinget, och

•extra val till fullmäktige.

Fullmäktige beslutar även i andra frågor som anges i kommunal- lagen eller i andra författningar. Ett exempel är att beslut om att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk per- son, t.ex. ett aktiebolag, eller en enskild individ ska fattas av full- mäktige (3 kap. 16 § KL). Fullmäktige har även beslutsbefogenheter i fråga om lokala hälsoskyddsföreskrifter, översiktsplaner m.m.

5.3.4Delegering av beslutanderätt

Fullmäktige har möjlighet att delegera sin beslutanderätt till en nämnd (3 kap. 10 § KL). Delegationen kan gälla ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

Om det anges i en författning att fullmäktige har en viss upp- gift, får den uppgiften inte delegeras. Det finns dock inte någon tydlig gräns mellan fullmäktiges exklusiva beslutanderätt och den del av beslutanderätten som är möjlig att delegera till nämnderna.

5.3.5Nämndernas uppgifter

De grundläggande bestämmelserna om nämndernas beslutanderätt finns i 3 kap. 13 § KL. Nämnderna har en viss självständig beslut- anderätt och beslutar i frågor som rör förvaltningen. Det rör sig om en mängd vardagliga beslut om den fortlöpande verksamheten, t.ex. att anställa personal eller besluta om vissa inköp.

178

SOU 2015:24

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

Nämnderna ska också besluta i frågor som ankommer på dem enligt lag eller annan författning, t.ex. socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och plan- och bygglagen. Det handlar ofta om myndighets- utövning, som t.ex. beviljande av försörjningsstöd eller bygglov.

Som tidigare nämnts är det förbjudet för fullmäktige att bestämma hur en nämnd i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot enskild (12 kap. 2 § RF). Fullmäktige får t.ex. inte påverka hur en kommunal nämnd beslutar i ett ärende rörande bygglov. Givetvis kan fullmäktige inte heller besluta i nämndens ställe i ett sådant ärende. Den enda styrning som accep- teras är generell sådan, t.ex. genom lagstiftning eller kommunala planbeslut.3

I ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, hade fullmäktige fattat beslut om riktlinjer för bl.a. bygglov inom om- råden för fritidsbebyggelse inklusive byggnadsplaneområde, samt viss inskränkning av tillåten våningsyta enligt sådan plan. Fullmäk- tige ansågs ha överskridit sina befogenheter och beslutet upphävdes därför.4

Nämnderna fungerar därutöver som beredningsorgan åt fullmäk- tige och ansvarar även för att fullmäktiges beslut verkställs (3 kap. 14 § KL). När nämnderna fullgör dessa uppgifter fattar de beslut om förslag eller yttranden och vidtar olika slags verkställighets- åtgärder. De intar trots detta en osjälvständig ställning i förhållande till fullmäktige.

Slutligen beslutar nämnderna i frågor som fullmäktige har dele- gerat till dem (3 kap. 13 § andra stycket KL). Det kan t.ex. gälla upptagande av lån eller avyttring av fastigheter. Nämnderna ska in- för fullmäktige redovisa hur de har fullgjort sina uppdrag (3 kap. 15 § KL).

Föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer ska framgå av de reglementen som fullmäktige har utfärdat (6 kap. 32 § KL).

3Warnling-Nerep m.fl., Statsrättens grunder, s. 129 f.

4RÅ 1981 Ab. 381.

179

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

SOU 2015:24

5.3.6Styrelsens särskilda uppgifter

Styrelsen är kommunens eller landstingets ledande förvaltnings- organ. Till styrelsens mera övergripande uppgifter hör att leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägen- heter och ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av övriga nämnder, kommunalförbund och kommunala företag (6 kap. 1 § KL). Styrelsen ska även följa frågor av betydelse för kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning samt göra framställningar hos fullmäktige m.fl. om det behövs (6 kap. 2 § KL).

Med styrelsens ledande ställning följer att den har till uppgift att skaffa sig överblick över hela förvaltningen. Styrelsen ska således ha uppsikt bl.a. över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

Det bör dock påpekas att styrelsen inte förfogar över några direkta maktmedel, då den utövar uppsikt över andra nämnders verksamhet. Den har endast rätt att till nämnderna lämna råd, anvisningar och förslag till åtgärder. Följs inte dessa får styrelsen begära att fullmäktige griper in. Däremot ligger det inte inom styrelsens befogenheter att i en annan nämnds ställe besluta att en viss åtgärd ska vidtas, att inhibera något som en annan nämnd redan har beslutat eller att gripa in i den myndighetsutövning som är en annan nämnds uppgift.5

JO har i ett ärende anfört att kommunstyrelsen måste iaktta stor försiktighet så att dess agerande gentemot en annan nämnd inte uppfattas som ett försök att gripa in i utövandet av nämnder- nas förvaltningsuppgifter i enskilda ärenden.6 JO var mycket kritisk mot en kommunstyrelse som via e-post till miljöchefen uppmanat miljönämnden att återkalla sitt överklagande i ett ärende.

5.3.7En betydande frihet att själv bestämma sin organisation…

Kommunerna och landstingen har getts en betydande frihet att utifrån lokala behov och förutsättningar själva bestämma hur nämnd- verksamheten ska organiseras. Fullmäktige ska tillsätta de nämnder

5Dalman m.fl., Kommunallagen med kommentarer och praxis, s. 398.

6JO:s beslut 2007-12-10, dnr 2622-2006.

180

SOU 2015:24

Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation

som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller lands- tingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksam- heten i övrigt (3 kap. 3 § KL).

Fullmäktige beslutar om nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden (3 kap. 4 § första stycket KL). Det handlar om att bestämma vilka uppgifter nämnderna ska ha och om de ska verka på central eller lokal nivå. En nämnd kan ha hand om flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget (3 kap. 4 § 1 KL). Fullmäktige kan t.ex. utse en byggnadsnämnd och tilldela den upp- giften att svara för plan- och byggfrågor, men det är även möjligt att låta en och samma nämnd handlägga ärenden enligt flera för- fattningar, exempelvis både byggnadsärenden och miljö- och hälso- skyddsärenden. Det finns heller inget som hindrar att man inom ett visst område, t.ex. socialtjänsten, fördelar uppgifterna på olika nämnder och lägger ansvaret för medicinska och sociala insatser för äldre på en särskild äldreomsorgsnämnd. På motsvarande sätt kan man, genom att inrätta en särskild barn- och ungdomsnämnd, sam- ordna vissa delar av skolutbildningen med annan kommunal verk- samhet, t.ex. den som bedrivs inom områdena kultur och fritid.

Bestämmelserna medger också att uppgifterna fördelas så, att en eller flera nämnder svarar för produktionen av vissa tjänster åt andra nämnder och att s.k. utförarnämnder och beställarnämnder inrättas. Man kan därmed ha ett system för intern debitering.7

En nämnd kan ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget (3 kap. 4 § 2 KL). På detta sätt öppnas en möjlighet att tillsätta s.k. kommundelsnämnder eller dis- triktsnämnder. En nämnd kan även få ansvaret för verksamheten vid en eller flera anläggningar, t.ex. skolor eller sjukhus (3 kap. 4 § 3 KL).

Fullmäktige kan besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett landsting (3 kap. 4 § 5 KL).

7 Prop. 1990/91:117 s. 155.

181

		organisation…..........................................................	180
	5.3.8	… men vissa begränsningar finns ...........................	182
	5.3.9	Underställd nämnd..................................................	183
	5.3.10	Utredningens enkät.................................................	184
5.4	Bättre förutsättningar att styra kommunal verksamhet ......		186
5.5	Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till de
	övriga nämnderna...................................................................		189
5.6	Bestämmelserna om underställd nämnd utmönstras...........		192

	möjlig .......................................................................	194
5.7.2	Verksamhet utan anslag i budgeten........................	195
5.7.3	Fördelning av ansvar ...............................................	196
5.7.4	Överenskommelser mellan nämnder ........................	197

och landsting..........................................................................		198
5.8.1	Utredningens uppdrag............................................	198
5.8.2	Val till styrelsen sker proportionellt ......................	198
5.8.3	Tidigare diskussion om majoritetsstyre.................	199
5.8.4	Undersökningar om majoritetsstyre......................	204
5.8.5	Det finns ett behov av försöksverksamhet............	207

		en mandatperiod......................................................	208
	5.8.7	Oppositionens arbetsförutsättningar ....................	212
6	Styrning och uppföljning av verksamhet som bedrivs
	i egen regi ...............................................................		215
6.1	Uppföljning och kontroll av privata utförare ......................		215
6.2	Utredningens tilläggsuppdrag...............................................		217
6.3	Regler om styrning och kontroll av den egna
	verksamheten .........................................................................		218
6.4	Hur styrs och kontrolleras den egna verksamheten?..........		219

	av verksamhet i egen regi ......................................................		223
7	Förtroendevalda och anställda i kommuner och
	landsting .................................................................		229
7.1	Förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter....................		230
	7.1.1	Återkallande av förtroendeuppdrag .......................	233

Förkortningar.....................................................................		25
Sammanfattning ................................................................		27
1	Författningsförslag......................................................	35
1.1	Förslag till kommunallag (2017:000)......................................	35

kommunala folkomröstningar ..............................................	111
1.5 Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)...........	113

finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ..................	116
1.8 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804) ....	122

	och animaliska biprodukter...................................................	123
1.10	Förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) ....	124
1.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa
	kommunala befogenheter......................................................	125

	jordbruksprodukter och livsmedel .......................................	128
1.13	Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
	(2010:900) ..............................................................................	129
1.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om
	brandfarliga och explosiva varor...........................................	130
1.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:363) om
	kontroll av ekologisk produktion.........................................	131
1.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om
	sprängämnesprekursorer.......................................................	132

	ordningslagen (1993:1617)....................................................		133
2	Utredningens uppdrag och arbete...............................		135
2.1	Direktiven ..............................................................................		135
2.2	Utgångspunkter och begränsning av uppdraget..................		136
2.3	Utredningsarbetet .................................................................		137
2.4	Andra pågående utredningar.................................................		140
	Del I Från sockenstyre till EU – kommunallagens roll
3	Kommuner och landsting i en förändrad värld..............		143
3.1	Bakgrunden till nuvarande kommunallag ............................		143
3.2	Kommunallagens struktur ....................................................		145
3.3	Partiella reformer...................................................................		145
3.4	Omvärldsförändringar...........................................................		148
3.5	Nordisk utblick .....................................................................		154
	3.5.1	Danmark ..................................................................	154

	3.5.2	Finland......................................................................	156
	3.5.3	Norge .......................................................................	158
4	Utgångspunkter för en ny kommunallag......................		163
4.1	Kommunernas och landstingens olika roller........................		163

	kommunallagen? ....................................................................	166
4.3	Roller och värden behöver hanteras tydligare i lagen ..........	170
	Del II En tydligare och bättre reglering
	av den kommunala organisationen
5	Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig
	organisation.............................................................	173

	nämndorganisationen.............................................................		173
5.2	Utredningens tilläggsuppdrag...............................................		175
5.3	Regler om de kommunala organen och deras uppgifter......		176
	5.3.1	Grundläggande regler i regeringsformen ...............	176
	5.3.2	Vilka är de kommunala organen? ...........................	177
	5.3.3	Fullmäktiges uppgifter ............................................	177
	5.3.4	Delegering av beslutanderätt...................................	178
	5.3.5	Nämndernas uppgifter ............................................	178
	5.3.6	Styrelsens särskilda uppgifter .................................	180

SOU 2015:24		Innehåll
7.1.2	Kommunalråd och landstingsråd............................	234
7.1.3	Borgarråd i Stockholm ............................................	235
7.1.4	Fullmäktigeordförande............................................	236
7.1.5	Fullmäktigeberedning..............................................	237
7.1.6	Nämndordförande...................................................	237
7.1.7	Nämndutskott .........................................................	240
7.1.8	Nämndberedning.....................................................	240
7.2 Regleringen av de anställda i kommunallagen......................		240
7.2.1	Valbarhetshinder för anställda ................................	241
7.2.2	Personalföreträdares närvarorätt ............................	242

	anställda ..................................................................................		243
	7.3.1	Jävsregler ..................................................................	243
	7.3.2	Delegering av beslutanderätt...................................	244
7.4 Delegering, ren verkställighet eller faktiskt handlande? .....			251
	7.4.1	Restriktiv tolkning av ren verkställighet i praxis...	253
	7.4.2	JO-uttalanden om delegering .................................	255
7.5 Regleringen av anställdas roll i speciallagstiftningen...........			258
	7.5.1	Socialtjänstlagstiftningen ........................................	258
	7.5.2	Hälso- och sjukvårdslagstiftningen........................	259
	7.5.3	Plan- och bygglagstiftningen ..................................	260
	7.5.4	Miljö- och livsmedelslagstiftningen........................	261
	7.5.5	Räddningstjänstlagstiftningen ................................	262
	7.5.6	Skollagstiftningen....................................................	262
	7.5.7	Lagstiftningen om överförmyndare........................	263
7.6	Utkrävande av ansvar.............................................................		263
	7.6.1	Politiskt ansvar.........................................................	264
	7.6.2	Revisionsansvar........................................................	264
	7.6.3	Juridiskt ansvar ........................................................	265
7.7	Kommundirektören och landstingsdirektören ....................		267
	7.7.1	Kommundirektörsföreningens checklista..............	268
	7.7.2	Instruktioner för direktörer och chefer .................	270

politiker och tjänstemän........................................................	272
7.9 Den stora omsättningen av kommundirektörer ..................	274

7.10	Ansvarsfördelningen i aktiebolag och staten.......................		277
	7.10.1	Aktiebolag ...............................................................	277
	7.10.2	Statsförvaltningen ...................................................	279
8	Förtroendevalda och anställda i en ny kommunallag .....		283
8.1	Utredningens uppdrag ..........................................................		283
8.2	Utmaningar för förtroendevalda och anställda....................		284

anställda bör synliggöras .......................................................		290
8.4.1	Direktörens roll och uppgifter ...............................	293
8.4.2	Reglering av ordförandens roll i styrelsen? ...........	302
8.5 De anställdas beslutsfattande................................................		304

fastslagen beslutanderätt.........................................	306
8.6 Anmälningsskyldigheten till nämnderna .............................	309

		som fattats med stöd av vidaredelegation..............	312
8.7	Andra frågor om delegering..................................................		314
	8.7.1	Förvaltningscheferna och vidaredelegation...........	314
	8.7.2	Delegering till nämndernas presidier .....................	317
	8.7.3	Delegering till annan än anställd? ..........................	319
8.8	Krav på saklighet och opartiskhet ........................................		323

mening antecknad..................................................................	325
8.10 Ett särskilt kapitel om anställda............................................	328

SOU 2015:24		Innehåll
9	Breddad rekrytering till kommunala bolagsstyrelser......	329
9.1	Utredningens uppdrag...........................................................	329
9.2	Mycket verksamhet bedrivs i aktiebolag ..............................	330
9.3	Regleringen av de kommunala bolagen ................................	331
9.4	Styrelsens ansvar i ett aktiebolag ..........................................	332
9.5	Svensk kod för bolagsstyrning..............................................	334
9.6	Regeringens ägarpolicy..........................................................	336
9.7	SKL:s principer för bolagsstyrning.......................................	338

	övergripande ägarpolicy.........................................................		343
9.9	Hur utses styrelseledamöter i praktiken?.............................		344
9.10	Behov av annan kompetens ...................................................		346
9.11	Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag ska kunna
	utses på icke-partipolitisk grund...........................................		349
		Del III EU och den kommunala nivån
10	EU:s allmänna påverkan på kommuner och landsting...		355
10.1	EU:s påverkan är omfattande................................................		355
10.2	Rollen som arbetsgivare.........................................................		357
10.3	Rollen som upphandlare........................................................		358
10.4	Rollen som myndighetsutövare ............................................		358
	10.4.1	Tillsyn.......................................................................	358
	10.4.2	Tjänstedirektivet......................................................	361
10.5	Rollen som samhällsbyggare .................................................		367
	10.5.1	Exploateringsavtal....................................................	367
	10.5.2	Avfallshantering.......................................................	370
	10.5.3	Strukturfonder och program...................................	370
	10.5.4	Kommunallagen och samhällsbyggarrollen ...........	371

10.6	Ansvaret för välfärdstjänster.................................................		371
	10.6.1	Hälso- och sjukvård ................................................	372
	10.6.2	eHälsa.......................................................................	373
	10.6.3	Socialtjänst...............................................................	374
10.7	EU påverkar alla kommunala områden ................................		374
11	Påverkan från EU:s konkurrensrätt .............................		377
11.1	Sammanfattande introduktion..............................................		377
11.2	EU:s konkurrenslagstiftning ................................................		379
	11.2.1	Allmänt om regleringen..........................................	379
	11.2.2 Företag och ekonomisk verksamhet......................		379
	11.2.3	Icke-ekonomisk verksamhet ..................................	380
11.3	Statsstöd.................................................................................		381
	11.3.1	EUF-fördragets bestämmelser ...............................	381

	tillåter stöd...............................................................	384
11.3.3	Olagligt statsstöd ....................................................	388
11.4 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI ..................		389
11.4.1	Utredningens uppdrag............................................	389
11.4.2	EU-rättslig reglering...............................................	390

tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.................	392
11.4.4 Sociala tjänster av allmänt intresse .........................	393

	intresse .....................................................................	394
11.4.6	SGEI i Sverige..........................................................	395
11.4.7	SGEI inom EU-rätten.............................................	397
11.4.8	SGEI och statsstöd..................................................	399
11.4.9	Kommissionens paket för SGEI.............................	401
11.4.10	Kommissionens beslutspraxis ................................	405
11.4.11	SGEI i andra länder .................................................	408
11.4.12	Den senaste utvecklingen av SGEI och
	statsstöd ...................................................................	411
11.5 Utrymmet för kommunsektorn att ge statsstöd till
allmännyttig verksamhet.......................................................		413

SOU 2015:24		Innehåll
	11.5.1 SGEI är ekonomiska tjänster av allmänt
	intresse......................................................................	413
	11.5.2 Hur förhåller sig EU-rättens regler om
	statsstöd och SGEI till tjänster med
	allmänintresse i kommunsektorn?..........................	414
	11.5.3 Vilket kommunalrättsligt utrymme finns att ge
	stöd? .........................................................................	417
	11.5.4 När aktualiseras det i statsstödssammanhang
	att bedöma om kommunala tjänster är SGEI?.......	420
	11.5.5 Vem bör nationellt bedöma om en tjänst är en
	SGEI? .......................................................................	425
	11.5.6 Kommuner och landsting kan tillämpa reglerna
	om SGEI...................................................................	428
	11.5.7 Krav på registrering, rapportering, tillsyn och
	särredovisning ..........................................................	434
12	Påverkan från EU:s upphandlingsregler ......................	437
12.1	Upphandlingsreglernas påverkan på
	organisationsfriheten .............................................................	437
12.2	SGEI i förhållande till upphandling......................................	440
12.3	Utrymmet att utnyttja organisationsfriheten får avvägas
	genom upphandlingslagstiftningen.......................................	443
13	En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten ......	447
13.1	Kommunallagen behöver närma sig EU-rätten ...................	447
13.2	Befogenheter på näringslivsområdet.....................................	449
13.3	Ett förtydligande om tjänster av allmänt intresse................	451
13.4	Hänsyn ska tas till konkurrensneutralitet ............................	454
13.5	Nationell vägledningsfunktion för stödgivning...................	467
Del IV Kontroll och revision av kommunal verksamhet
14	Laglighetsprövning ...................................................	473
14.1	Utredningens uppdrag...........................................................	473

14.2	Historisk tillbakablick...........................................................		474
14.3	Laglighetsprövning eller förvaltningsrättsligt
	överklagande? ........................................................................		477
14.4	Talerätt	...................................................................................	479
14.5	Överklagbara ...............................................................beslut		480
14.6	Förfarandet ...............................................vid överklagande		483
14.7	Prövningsgrunderna ..............................................................		484
14.8	Budgetbeslut som kan bli föremål endast för en
	begränsad ................................................laglighetsprövning		487
	14.8.1 .......................	Beslut att underbalansera budgeten	487
	14.8.2 .....	Ianspråktagande av resultatutjämningsreserver	488
	14.8.3	Beslut om reglering av ett negativt
	..................................................	balanskravsresultat	489
	14.8.4 ............................................	Tidigare reformförslag	490
14.9	Statistik .....................................om laglighetsprövningsmål		491
14.10 Regler om .....................laglighetsprövning ska finnas kvar			495
14.11 Utvidgning av medlemskap och talerätt vid
	laglighetsprövning .................................................................		499
	14.11.1 ............................................	Utredningens uppdrag	499
	14.11.2 ....	Vem som är medlem har förändrats under åren	499
	14.11.3 ....................	Kopplingen medlemskap och talerätt	503
	14.11.4	Talerätt för berörd enskild som inte är
	...................................................................	medlem?	505
	14.11.5 .........	Fler juridiska personer bör vara medlemmar	506
	14.11.6	Medlemskap för juridiska personer som
	....................................	bedriver näringsverksamhet	509
	14.11.7 ................	Medlemskap för vissa ideella föreningar	513
	14.11.8 .............	Medlemskap för vissa unionsmedborgare	515
	14.11.9	Lagen om kommunala folkomröstningar ska
	.......................................................................	ändras	518
	14.11.10 .......................Följder av ett utvidgat medlemskap		518
14.12 Vilka beslut ......................................ska kunna överklagas?			520
	14.12.1 ............................................	Utredningens uppdrag	520

	14.12.2 Alla kommunala beslut ska kunna överklagas .......		520
	14.12.3 Bibehållet undantag för beslut av rent
		förberedande och rent verkställande art.................	522
14.13 Begränsningen av laglighetsprövningen för vissa
	budgetbeslut tas bort .............................................................		524
14.14 Tydligare prövningsgrunder..................................................			528
	14.14.1	Utredningens uppdrag ............................................	528
	14.14.2	Prövningsgrunderna ska förtydligas.......................	529
14.15Handläggningen i domstol ....................................................			536
15 Verkställighet och rättelse av beslut ...........................			545
15.1	Utredningens uppdrag...........................................................		545
15.2	Bakgrunden till reformbehovet.............................................		546
15.3	Statskontorets rapport...........................................................		547
15.4	Beslut får verkställas direkt ...................................................		549
	15.4.1 Verkställighet av kommunala beslut.......................		549
	15.4.2 Rättelse av kommunala beslut.................................		550
	15.4.3 Sanktioner mot utebliven rättelse...........................		550
15.5	Tidigare reformförslag...........................................................		551
15.6	Beslut som inte kan rättas bör inte verkställas före laga
	kraft.........................................................................................		552
15.7	Reglerna om verkställighet ska skärpas ................................		557
16	En webbaserad kommunal anslagstavla ......................		561
16.1	Utredningens uppdrag...........................................................		561
16.2	Reglerna för kommunala anslagstavlor.................................		562
16.3	Regler av betydelse för tillkännagivanden på internet.........		563
	16.3.1	Offentlighets- och sekretesslagen ..........................	563
	16.3.2	Personuppgiftsregleringen ......................................	564
	16.3.3	Övrig lagstiftning ....................................................	565
16.4	Hur långt har medlemmarna till anslagstavlorna? ...............		566

16.5	It-användningen i Sverige......................................................		569
16.6 Kommunala beslut på internet..............................................			569
16.7 De kommunala anslagstavlorna ska finnas på internet .......			570
	16.7.1	Tidigare remissbehandling......................................	570
	16.7.2	Den fysiska anslagstavlan bör ersättas med en
		webbaserad...............................................................	572
16.8	Anslagstavlans innehåll .........................................................		579
	16.8.1	Innehållet på anslagstavlan ska tillkännages på
		internet.....................................................................	579
	16.8.2	Annat som ska tillkännages på den webbaserade
		anslagstavlan ............................................................	581
	16.8.3	Annat som får finnas på anslagstavlan ...................	585
16.9	Anslagstavlans utformning ...................................................		587
16.10 En utökad serviceskyldighet .................................................			589
16.11 Angränsande lagändringar.....................................................			591
	16.11.1	Ledamöterna ska kallas till sammanträde ..............	591
	16.11.2	Inget krav på kungörelse i ortstidning...................	591
	16.11.3	Bevis om anslagsdag ska inte längre regleras .........	592
	16.11.4	Tillkännagivande av budgetsammanträde i
		kommunalförbund ..................................................	593
	16.11.5	Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla
		ska upphävas ............................................................	594
	16.11.6	Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska
		ändras .......................................................................	595
	16.11.7	Lagen om finansiell samordning av
		rehabiliteringsinsatser ska ändras...........................	597
	16.11.8	Plan- och bygglagen ska ändras..............................	598
	16.11.9	Behov av ytterligare följdändringar........................	599
16.12 Ansvar, säkerhet och genomförande....................................			600
	16.12.1	Ansvar och säkerhet................................................	600
	16.12.2	Praktiska frågor .......................................................	602

17	En förbättrad kommunal revision ...............................		605
17.1	Den kommunala revisionens uppgift....................................		605
17.2	Förändringar i regelverket sedan 1991..................................		606
	17.2.1 Propositionen En stärkt kommunal revision.........		607
	17.2.2 Propositionen Stärkt revision och
		ansvarsprövning i kommuner och landsting ..........	608
	17.2.3 Propositionen Oberoendet i den kommunala
		revisionen .................................................................	610
	17.2.4 Förändringar med anledning av andra
		utredningar ...............................................................	610
	17.2.5	Sammanfattande slutsats .........................................	611
17.3	Utredningens uppdrag...........................................................		612
17.4	Kommunal revision i jämförelse med andra former av
	revision	...................................................................................	613
	17.4.1 .........................	Kommunala revisorers granskning	615
	17.4.2 ..................................Revision i privaträttslig form		618
	17.4.3 .......................................................	Revision i staten	619
	17.4.4 ......................	Konstitutionsutskottets granskning	620
	17.4.5 ............................................	Likheter och skillnader	621
17.5	Revisorernas ...................granskningsuppdrag och resurser		622
17.6	Stärkt oberoende ................................................i revisionen		625
17.7	Förtroendevalda ............ska fortsatt ansvara för revisionen		630
17.8	De sakkunnigas ............................................roll ska stärkas		634
17.9	Ordförande ............i revisionen ska utses från minoriteten		635
17.10 Revisorer ska inte kunna utses till ledamöter i
	fullmäktige..............................................................................		637
17.11 Uttalande ...................................................om ansvarsfrihet			638
17.12 Revisorerna ....bör fortsätta att uttala sig om ansvarsfrihet			643
17.13 Processen ..........................................................i fullmäktige			644
17.14 Övriga frågor..........................................................................			645