Sveriges ekonomi – scenarier fram till år 2060
Jakob Almerud
Thomas Eisensee
Tomas Forsfält
Erik Glans
Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2015
Stockholm 2015
SOU 2015:106
SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN
ISSN
Förord
Långtidsutredningen 2015 sammanställs vid Finansdepartementets Strukturenhet. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier. Dessa publiceras som fristående bilagor till utredningen.
En central uppgift för långtidsutredningen är att göra en samlad analys av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt. Som en del i detta arbete utarbetas modellbaserade beräkningar som presenteras i denna bilaga. Analysen består av ett huvudscenario och ett antal alternativa scenarier. När dessa scenarier jämförs med varandra tydliggörs ekonomiska mekanismer och effekter av betydelse för ekonomins långsiktiga utveckling.
Bilagan är indelad i två separata delar. I den första delen presenteras en bild av den makroekonomiska utvecklingen fram till 2060. I den andra delen analyseras scenarier med fokus på den långsiktiga strukturomvandlingen i svensk ekonomi. Den första delen har utarbetats av Thomas Eisensee och Jakob Almerud, båda anställda vid Finansdepartementets ekonomiska avdelning. Den andra delen har skrivits av Tomas Forsfält och Erik Glans, verksamma på Konjunkturinstitutets prognosavdelning.
Arbetet med bilagan har följts av en referensgrupp bestående av personer med stor kunskap i dessa frågor. Ansvaret för innehåll, slutsatser och förslag vilar dock helt på författarna. De resultat som framkommer i långtidsutredningens bilagor behandlas i utredningens huvudbetänkande.
Stockholm i december 2015
Peter Frykblom
Departementsråd
Innehåll
Del I: Den långsiktiga makroekonomiska utvecklingen |
|
|
Sammanfattning .................................................................. |
9 |
|
1 |
Inledning.................................................................. |
13 |
2 |
Bakgrund.................................................................. |
17 |
3 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
37 |
4 |
Alternativa scenarier .................................................. |
81 |
Referenser ...................................................................... |
117 |
|
Appendix A: Beskrivning av MIMER ................................... |
123 |
|
Appendix B: Revideringar av nationalräkenskaperna ............ |
149 |
|
Del II: Strukturomvandling på lång sikt |
|
|
1 |
Inledning................................................................ |
153 |
2 |
Makroekonomiskt basscenario................................... |
155 |
3 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario |
|
|
till 2040 ................................................................ |
157 |
4 |
Ökad tjänstekonsumtion........................................... |
177 |
5 |
Högre elpris i Europa ............................................... |
185 |
6 |
Sammanfattning...................................................... |
193 |
Referenser ...................................................................... |
197 |
|
Appendix ........................................................................ |
199 |
Del I
Den långsiktiga makroekonomiska utvecklingen
Sammanfattning
I denna bilaga till Långtidsutredningen 2015 ges en bild av hur samhällsekonomin kan komma att utvecklas fram till 2060. Scenari- erna i bilagan bygger på en nyutvecklad modell som tar hänsyn till interaktionen mellan teknologisk utveckling, demografiska förändringar, finanspolitik och individers ekonomiska beteende.
I huvudscenariot ökar BNP med i genomsnitt 2,1 procent per år mellan 2014 och 2060, vilket är samma ekonomiska tillväxt som under perioden
Tabell 1 Genomsnittlig årlig real tillväxt i BNP och BNP per capita, procent
|
|||||
BNP |
2,1 |
2,4 |
1,9 |
2,0 |
2,1 |
BNP per capita |
1,7 |
1,6 |
1,5 |
1,8 |
1,8 |
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB och Finansdepartementet.
I huvudscenariot kommer befolkningen framöver i genomsnitt att arbeta något mer under de arbetsföra åren jämfört med idag. En väsentlig anledning till detta är att medellivslängden stiger, vilket
9
Sammanfattning |
Bilaga 1 till LU15 |
innebär att befolkningen kan förvänta sig att leva allt längre som pensionärer. Det medför även att de genomsnittliga pensions- utbetalningarna minskar, eftersom de blir lägre när det förväntade antalet år som pensionär ökar. En lägre pension och en längre tid som pensionär betyder emellertid att hushållen önskar att spara mer till pensionen, vilket resulterar i att arbetstiden ökar något. Till följd av detta arbetar en person i åldersgruppen
Den låga produktivitetstillväxten som noterats under senare år bedöms vara av tillfällig karaktär och produktiviteten beräknas i huvudscenariot öka med i genomsnitt 1,7 procent per år 2014– 2060. Utvecklingen i produktiviteten framöver har avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Detta belyses även med hjälp av ett antal alternativscenarier. I ett scenario antas produktiviteten i Sverige konvergera mot produktivitetsnivån i USA. Det medför att BNP ökar med 2,5 procent per år under perioden
Även de potentiella effekterna på svensk ekonomi av för- bättringar i befolkningens hälsa analyseras i ett
10
Bilaga 1 till LU15 |
Sammanfattning |
ökar kraftigare. En förbättring av befolkningens hälsa har även stor effekt på de offentliga finanserna, särskilt eftersom utgifterna till bland annat sjukpenning, hemtjänst och färdtjänst minskar. Det medför att det primära sparandet, dvs. det finansiella sparandet exklusive nettoinkomster från kapital, på lång sikt är nästan 2 procentenheter högre som andel av BNP än i huvudscenariot.
Slutligen analyseras i ett alternativscenario effekterna av att pensionsåldern inte ökar lika kraftigt som i huvudscenariot. I stället för att den genomsnittliga pensionsåldern ökar till som högst 69 år antas den öka till som högst 67 år. Effekten på
11
1 Inledning
Långtidsutredningens syfte är att utgöra ett underlag för den ekonomiska politiken och bidra till den
Beräkningarna i Långtidsutredningen 2015 tar sin utgångspunkt i en makroekonomisk modell av mer aggregerad karaktär jämfört med tidigare. För första gången används Finansdepartementets nyutvecklade modell MIMER för att göra långsiktiga fram- skrivningar av svensk ekonomi. MIMER är baserad på den forskning som bedrevs av professorerna Alan Auerbach och Laurence Kotlikoff på 1980- och
1 Långtidsutredningens kalkyler används dock fortfarande som utgångspunkt för långsiktig planering inom vissa områden, exempelvis i Trafikverkets arbete med nationell transport- plan.
13
Inledning |
Bilaga 1 till LU15 |
allmänna jämviktsmodeller med överlappande generationer, är numera standardverktyg inom modern makroekonomisk forsk- ning.2 Liknande modeller används även av regeringar och offentliga institutioner runt om i världen, t.ex. i Danmark, Nederländerna och USA. En fördel med dessa modeller är att de bygger på lärdomar från både ekonomisk teori och empiri. Exempelvis anpassar individerna i modellen sitt sparande- och konsumtions- mönster över livet efter sina förväntade livsinkomster. Detta mönster bestäms i modellen både av samband härledda från ekonomisk teori och av skattade parametrar från den empiriska forskningen. Modellen ger därmed en bättre bild av sparandet och konsumtionen i Sverige jämfört med tidigare modeller. En annan fördel är att modellen kan ge en konsistent bedömning av utvecklingen av de olika delarna av ekonomin. Det stora antalet korsberoenden mellan ekonomins olika delar och sektorer gör det omöjligt att förutse den framtida ekonomiska utvecklingen genom att analysera enskilda samband. Genom att använda ett samman- hängande ramverk ges en konsistent bild av de olika ekonomiska beståndsdelarna. Därmed undviks en fragmentarisk analys som kanske inte är förenlig i alla delar. En lägre produktivitets- utveckling framöver påverkar exempelvis inte bara den ekonomiska tillväxten, utan också individernas förväntningar om framtida arbetsinkomster. Individerna anpassar därför sitt sparande och sin konsumtion efter detta, vilket påverkar de makroekonomiska variablerna. En modell som MIMER håller reda på alla dessa återverkningar och bidrar därmed till en konsistent analys. Det bör dock understrykas att eftersom verkligheten är oerhört komplex är en modell av denna art, hur omfattande den än må vara, alltid en förenklad beskrivning av hur ekonomin fungerar.
Beräkningarna i denna bilaga slutfördes i augusti 2014. Antaganden och beräkningsförutsättningar bygger på data och information som fanns tillgängligt den 13 augusti 2014. Det innebär bl.a. att de utfall och prognoser för svensk ekonomi som publicerats sedan dess inte har beaktats. Under hösten 2014 ändrade Statistiska centralbyrån nationalräkenskaperna enligt den
2 Redan 1987 förespråkade utredarna och sedermera professorerna Torsten Persson och Lars E. O. Svensson att denna typ av modeller systematiskt borde användas i Långtidsutredningen (Persson & Svensson, 1987).
14
Bilaga 1 till LU15 |
Inledning |
uppdaterade förordningen Europeiska National- och regional- räkenskapssystemet 2010 (ENS 2010). Uppdateringarna medförde bl.a. en högre
Långtidsutredningen 2015 har ett särskilt fokus på åtgärder för ökad produktivitet och högre tillväxt. Även i denna bilaga ges analyser som berör produktivitetsutvecklingen och den ekono- miska tillväxten därför större utrymme. Bilagan är disponerad som följer. I kapitel 1 diskuteras den ekonomiska utvecklingen i Sverige fram till i dag. Dessutom analyseras olika tillväxtfaktorer, t.ex. produktivitetstillväxten och utvecklingen i antalet arbetade timmar. I kapitel 2 presenteras huvudscenariot baserat på MIMER. Kapitlet beskriver den ekonomiska utvecklingen fram till 2060 enligt huvudscenariot. I kapitel 3 redovisas fem alternativa scenarier, bl.a. olika scenarier kring den framtida produktivitetsutvecklingen, ett scenario där befolkningens hälsa förbättras samt ett scenario där pensionsåldern ökar i lägre takt än i huvudscenariot.
15
2 Bakgrund
Sveriges BNP per capita är åttonde högst i
2.1Sveriges ekonomiska utveckling
Efter en relativt sen men snabb industrialisering var Sverige 1950 ett av de länder som hade högst BNP per capita. Sverige hade under industrialiseringen gynnats av sina naturtillgångar, relativt hög utbildningsnivå, bra företagsklimat, kraftigt ökande internationell handel samt ett inflöde av ny teknik från utlandet.4 Till grund för denna utveckling låg framför allt ett flertal viktiga institutionella reformer (t.ex. allmän folkskola) som genomfördes under 1800- talet och som gav Sverige goda förutsättningar att ta del av den
3Baserad på data för 2014 från OECD.
4Naturligtvis gynnades Sverige även av att stå utanför de två världskrigen.
17
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
industriella revolutionen.5 År 1950 hade Sverige därför världens nionde högsta BNP per capita (Feenstra m.fl., 2013).
Figur 2.1 BNP per capita
Tusental amerikanska dollar, köpkraftskorrigerat
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1950 |
1955 |
1960 |
1965 |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
|
|
|
Sverige |
|
USA |
|
|
Västeuropa |
|
|
Anm. För längre internationellt jämförbara tidsserier för BNP används ofta Maddison eller Penn World Tables där data endast finns fram till 2010/2011. Med Västeuropa avses Storbritannien, Schweiz, Sverige, Norge, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Finland, Danmark, Belgien, Österrike, Irland, Grekland, Portugal och Spanien.
Källa: The
Under 1950- och
5 Se t.ex. Bergh (2014) för en beskrivning av de institutionella reformer som medverkade till Sveriges ekonomiska tillväxt under denna period.
18
Bilaga 1 till LU15 Bakgrund
Tabell 2.1 |
Tillväxt i BNP |
|||||
|
OECD, procent per år, fasta priser |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Sverige |
4,7 |
2,0 |
2,2 |
2,1 |
2,3 |
1,1 |
Eurooområdet |
5,3 |
3,3 |
2,4 |
2,2 |
1,1 |
|
USA |
4,3 |
3,2 |
3,4 |
3,5 |
1,9 |
1,0 |
OECD |
5,2 |
3,5 |
3,3 |
2,8 |
1,9 |
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
Anm. Med Euroområdet avses Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.
Källa: OECD (2014).
Efter oljekrisen i början av
Under den andra hälften av
Sedan den finansiella krisens början 2008 har den ekonomiska tillväxten avtagit avsevärt, med till och med negativ
6Den ekonomiska tillväxten avtog framför allt av p.g.a. en minskning av produktivitetstill- växten. Det är fortfarande oklart vad som var anledningen till den lägre produktivitets- tillväxten, men olika förklaringar har framförts; bl.a. ökande oljepriser, babyboom, ökande kostnader för miljöskydd eller att resultatet skulle bero på felmätningar av produktiviteten.
7Exempel som framhållits är skattereformen, pensionsreformen, en reformerad statlig budgetprocess och införandet av rörlig växelkurs. Se Bergh (2014) för en sammanställning av centrala reformer som genomfördes under denna period.
19
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
ökade svensk BNP med i genomsnitt 1,1 procent per år, vilket kan jämföras med en minskning om 0,3 procent per år i euroområdet som helhet. Eftersom Sverige under den ekonomiska krisen har klarat sig bättre än många andra länder har Sverige vunnit placeringar i välståndsligan och låg 2014 på en åttonde plats.
Figur 2.2 BNP per capita 2014
Tusental USD, köpkraftskorrigerat
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Luxemburg |
Norge |
Schweiz |
USA |
Irland |
Nederländerna |
Österrike |
Sverige |
Tyskland |
Danmark |
Australien |
Kanada |
Island |
Belgien |
Finland |
Källa: OECD (2015).
Det är även intressant att analysera Sveriges ekonomiska utveckling relativt USA, vilket är det land som historiskt haft den främsta ekonomiska tillväxten. Figur 2.3 visar Sveriges ekonomiska ut- veckling, mätt med BNP per capita, relativt till USA sedan 1950. Sveriges BNP per capita närmade sig USA:s fram till 1965. Därefter följde ca tio år där avståndet till USA var relativt konstant. Från 1975 hamnade Sverige dock mer och mer efter i den ekonomiska utvecklingen. År 1992 var skillnaden mellan USA:s och Sveriges BNP per capita större än den var 1950. Denna trend vände dock 1998, och sedan dess har det ekonomiska avståndet till USA successivt minskat.
20
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
Figur 2.3 BNP per capita Sverige relativt USA,
USA=1 |
1 |
0,9 |
0,8 |
0,7 |
0,6 |
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 |
Källa: Feenstra, Inklaar och Timmer (2013).
2.2BNP per capita och välstånd
BNP per capita används ofta som en indikator på ett lands välstånd. Måttet har dock sina begränsningar, då det endast mäter det ekonomiska välståndet. Det finns självklart många faktorer utöver materiellt välstånd som är avgörande för vår välfärd, exempelvis sociala relationer, trygghet, personlig säkerhet, hälsa och politiskt inflytande. Även som mått på ekonomiskt välstånd har BNP per capita sina begränsningar. Måttet fångar exempelvis inte välståndets fördelning, förändringar i förmögenhet, internationella inkomst- flöden, miljöförstörelse eller hushållens produktion av tjänster i hemmet. Dessutom ökar BNP när människors hjälpsamhet (t.ex. hjälp med att måla om i hemmet eller vård av sjuk släktning) ersätts av marknadsrelationer. Det ska även betänkas att kriminalitet, föroreningar, katastrofer eller sjukdomar bidrar till BNP då det medför utgifter till återuppbyggnad, vård, rehabilitering eller förebyggande åtgärder.8
8 Det innebär dock inte nödvändigtvis att BNP skulle minska om exempelvis sjukdomsfallen minskar, utan det kan även förhålla sig tvärtom. Visserligen skulle vårdproduktionen minska, men de resurser (t.ex. arbetskraft) som används till vård skulle då kunna användas till andra
21
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
Även om BNP per capita har ett begränsat värde som mått på välstånd i vidare mening är det ändå viktigt att framhålla att det över tid och mellan länder finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utveckling och materiell standard. Ökad BNP per capita har varit en förutsättning för den tredubbling av reallönen och hushållens genomsnittliga reala konsumtion som ägt rum sedan 1950.9 Den svenska befolkningen har alltså fått en markant högre levnadsstandard som en följd av det stigande materiella välståndet. Samtidigt har utbudet av offentliga välfärdstjänster – som skolor, sjukvård och hemtjänst – fyrdubblats sedan 1950.10 Utbyggnaden av utbildningssystemet har varit en viktig förut- sättning för den kraftiga höjningen av utbildningsnivån som ägt rum i Sverige. I dag har mer än 70 procent av landets
Det stigande välståndet har även bidragit till att yrkesverk- samma har fått möjlighet att gå ner i arbetstid. År 1950 uppgick den genomsnittliga arbetstiden i befolkningen
Vidare underlättar en tryggad materiell standard också för människor att realisera
kanske mer produktiva ändamål. Om färre drabbas av sjukdom kan dessa personer dessutom förvärvsarbeta.
9Den genomsnittliga reallönen för heltidsanställda manliga industriarbetare ökade med 313 procent
280procent
10Mätt per capita och i fasta priser är den offentliga konsumtionen i dag fyra gånger större än den var 1950 (SCB, 2014).
22
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
kvaliten. Exempelvis har koldioxidutsläppen per invånare minskat i Sverige sedan ca 1970 (se figur 2.4).
Figur 2.4 Koldioxidutsläpp per invånare i Sverige,
Ton koldioxid per invånare
3,5 |
3 |
2,5 |
2 |
1,5 |
1 |
0,5 |
0 |
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 |
Källa: Boden m.fl. (2014).
2.2.1Andra mått på välfärd
För att ge en mer mångfacetterad bild av levnadsförhållanden i länder har olika internationella organisationer tagit fram sociala indikatorer som kan användas som komplement till BNP per capita. FN har sedan 1990 sammanställt Human Development Index som utöver BNP per capita också inkluderar medellivslängd, läs- och skrivkunnighet bland vuxna samt skoldeltagande. Sverige låg 2013 på en tolfte plats enligt detta index. I samma anda lanserade OECD (2011) Better Life Initiative som skapar ett index genom att sammanväga ett stort antal internationellt jämförbara indikatorer på t.ex. boende, inkomst, miljö och hälsa. Enligt en sammanvägning av dessa indikatorer låg Sverige 2013 på en tredje plats efter Australien och Norge.11 En ökad produktion (och
11 Användaren kan på OECD:s hemsida (www.oecdbetterlifeindex.org) själv välja vilken viktning som görs av de olika indikatorerna. I grundinställningen som också används här ges alla indikatorer lika stor vikt.
23
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
därmed BNP) kan emellertid också medföra negativa effekter för klimat och miljö beroende på vad som produceras och vilken teknik som används. Välfärdsmått har därför utvecklats för att även försöka beakta de miljömässiga konsekvenserna av ett lands produktion. Människan ska säkras en hög välfärd inte bara i dag, utan också i framtiden. Med denna utgångspunkt har exempelvis den oberoende tankesmedjan New Economics Foundation tagit fram ett Happy Planet Index som förutom subjektivt välbefinnande och medellivslängd också beaktar s.k. ekologiska fotavtryck. Ekologiska fotavtryck mäter den biologiskt produktiva yta (i hektar) som går åt för att förse befolkningen med de råvaror, den energi och den assimilationskapacitet som befolkningens livsstil kräver. Ett större globalt ekologiskt fotavtryck innebär att större geografisk yta går åt till att tillgodose befolkningens materiella konsumtion. Enligt Happy Planet Index 2012 ligger Sverige på en femtioandra plats, vilket kan betraktas som långt ner i samman- hanget (New Economics Foundation, 2012). På förstaplatsen ligger Costa Rica med högt subjektivt välbefinnande och relativt hög medellivslängd, men litet ekologiskt fotavtryck. Sverige hamnar även långt efter många
Denna typ av sociala indikatorer tar utgångspunkt i moral- filosofen Amartya Sens teorier om vad som utgör mänsklig välfärd, livskvalitet och utveckling. Fördelar som brukar nämnas med denna typ av indikatorer är att de, till skillnad från BNP per capita, är framtagna för att mäta människors livskvalitet och att de mäter sådant som människor faktiskt värderar som viktigt (Fors, 2012). Dessutom väger dessa välfärdsmått in flera aspekter och tar därmed hänsyn till att människors livskvalitet är ett mångfacetterat fenomen. Det finns dock även problem med sociala indikatorer. Ett problem som ofta brukar framhållas är hur de olika måtten ska viktas på ett icke godtyckligt sätt. Dessutom är det även i viss utsträckning godtyckligt vilka mått som ingår i indikatorerna. Det medför att det är svårt att skapa ett enhetligt välfärdsmått baserat på dessa indikatorer.
En annan typ av mått som under senare år har vuxit fram som komplement till BNP per capita är indikatorer på subjektivt välbefinnande. Dessa mått baseras på intervjuundersökningar som
24
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
innehåller frågor om lycka eller välbefinnande.12 Mått på subjektivt välbefinnande rymmer därmed implicit både ekonomiska och icke- materiella aspekter av människans välbefinnande, såsom personliga relationer, självständighet och kontroll. Enligt ett sådant mått publicerad i World Happiness Report 2013 ligger Sverige på en femte plats efter Danmark, Norge, Schweiz och Nederländerna, se figur 2.5 (Helliwell m.fl., 2013). En fördel med dessa mått är att de mäter människors lycka eller välbefinnande direkt, vilket även gör det enkelt att sammanställa ett välfärdsindex. Det finns dock flera problem med denna typ av mått. Framför allt är flera forskare skeptiska till att subjektiva upplevelser kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Dessutom bortser subjektiva indikatorer från människors objektiva livssituation och är därför till viss del olämpliga som välfärdsmått (Fors, 2012).
Figur 2.5 Subjektivt välbefinnande
Index
7,8
7,6
7,4
7,2
7
6,8
6,6
Danmark Norge Schweiz Nederländerna Sverige Kanada Finland Österike Island Australien Israel Costa Rica Nya Zeeland Fören. Arabemiraten Panama Mexico USA Irland Luxemburg Venezuela
Källa: World Happiness report 2013.
12 I exempelvis Gallup World Poll uppmanas intervjupersonen att föreställa sig en trappstege där varje steg representerar ett allt bättre liv (Cantrils stege). Respondenterna rapporterar sedan det "steg" på trappstegen som bäst representerar deras liv.
25
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
Dessa olika mått på välfärd har alla sina fördelar och begränsningar och det finns ännu inte någon konsensus bland forskare om huruvida måtten på ett bra sätt kan användas som indikatorer på ett lands välfärd (se t.ex. Fleurbaey, 2009). Den resterande delen av denna bilaga har ett snävt fokus på den ekonomiska utvecklingen i termer av utvecklingen av BNP per capita. Med alla sina brister är BNP fortfarande det mest användbara och transparenta måttet för ekonomins utveckling. Konsekvenserna för befolkningens väl- befinnande och miljön är självklart av stor betydelse, men det ligger utanför syftet med denna bilaga att analysera det vidare.
2.3Tillväxtfaktorer
Den ekonomiska tillväxten kan belysas på flera sätt. Ett sätt, som används som utgångspunkt i denna bilaga, är ekvationen nedan där BNP per capita delas upp i tre olika element:
15 74 å
15 74 å
Vänster om likhetstecknet är BNP per capita. BNP per capita delas i sin tur upp i de tre huvudkomponenterna höger om likhetstecknet. Den första komponenten är produktionen per arbetad timme, också kallad för arbetsproduktiviteten. Den andra komponenten fångar utvecklingen på arbetsmarknaden genom antalet arbetade timmar per person i arbetsför ålder
Nedan analyseras den historiska utvecklingen av de tre komponenterna var för sig. I avsnitt 2.3.1 belyses produktivitets- utveckligen i Sverige, medan avsnitt 2.3.2 analyserar utvecklingen i antalet arbetade timmar per person i arbetsför ålder. Avslutningsvis analyseras den demografiska utvecklingen kort i avsnitt 2.3.3.
26
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
2.3.1Produktiviteten
Enkelt beskrivet är produktivitet ett mått på hur mycket man får ut av de resurser som används för att producera en vara eller en tjänst. Arbetskraft, råvaror och slitage på maskiner är alla exempel på resurser som används i produktionen. När produktiviteten ökar kan man producera mer med samma mängd resurser eller producera lika mycket som tidigare med färre resurser. Produktivitet kan definieras på flera olika sätt. I detta avsnitt belyses, om inte annat nämns, arbetsproduktiviteten definierad som produktionen per arbetad timme.
Produktiviteten är den enskilt viktigaste faktorn för ekonomisk tillväxt. Detta kan illustreras med hjälp av några enkla räkne- exempel. Sedan 1970 har produktiviteten i Sverige, definierad som BNP per arbetad timme, ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år enligt OECD.13 Det innebär att en sysselsatt i Sverige varje år i genomsnitt producerade 1,7 procent mer per arbetad timme jämfört med året innan. Om Sverige i stället hade haft en produktivitetstillväxt om 1,0 procent per år sedan 1970, hade svensk BNP per capita i dag varit på samma nivå som Spaniens. Den genomsnittliga timlönen hade troligen varit 24 procent lägre än den är i dag (se tabell 2.2). Efter finanskrisen har produktivite- ten ökat med endast 0,5 procent per år i genomsnitt. Om produktiviteten sedan 1970 hade vuxit i denna takt skulle väl- ståndet i Sverige i dag varit som i Grekland och timlönen skulle varit 39 procent lägre än den är i dag.
13 Data enligt OECD (2014) i köpkraftsjusterade priser och amerikanska dollar.
27
Bakgrund Bilaga 1 till LU15
Tabell 2.2 |
Om Sverige sedan 1970 hade… |
|
|
|
|
|
|
…haft en produktivitets- |
…då skulle timlönen i |
…och välståndet i Sverige |
|
tillväxt om: |
|
Sverige varit: |
varit som i: |
|
|
|
|
2,3 procent per år |
30 procent högre |
USA |
|
1,7 procent per år |
samma som i dag |
Sverige i dag |
|
1,0 procent per år |
24 procent lägre |
Spanien |
|
0,5 procent per år |
39 procent lägre |
Grekland |
|
0,0 procent per år |
50 procent lägre |
Ungern |
Anm. Avser köpkraftsjusterade 2005 års priser. I beräkningarna antas att arbetskostnadsandelen samt bytesförhållandet gentemot övriga länder inte påverkas av förändringen i produktivitetstillväxt.
Källa: OECD (2014) och egna beräkningar.
Figur 2.6 visar utvecklingen av produktiviteten i Sverige, USA och
Efter finanskrisen minskade produktivitetstillväxten globalt. I Sverige ökade produktiviteten med 0,5 procent per år i genomsnitt
14 Med
28
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
Figur 2.6 Produktivitet
Amerikanska dollar, köpkraftskorrigerade 2005 års priser
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
|
|
Sverige |
USA |
G7‐länderna |
|
|||
Källa: OECD (2014). |
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2.3 Produktivitetsförändringar i Sverige, Tyskland, USA och G7- länderna, årlig procentuell förändring
|
||||
Sverige |
1,5 |
2,5 |
0,5 |
1,7 |
Tyskland |
3,0 |
1,8 |
0,3 |
1,3 |
USA |
1,5 |
2,1 |
1,4 |
1,7 |
2,5 |
2,0 |
0,9 |
2,1 |
|
|
|
|
|
|
Anm. Baserad på BNP per arbetad timme. Köpkraftsjusterade 2005 års priser.
Källa: OECD (2014).
2.3.2Arbetsmarknaden
Den andra drivande faktorn för utvecklingen i svensk BNP per capita är det genomsnittliga antalet arbetade timmar. Figur 2.7 visar utvecklingen i antalet arbetade timmar per person i åldersgruppen
29
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 2.7 Antal arbetade timmar i veckan per person i befolkningen 15– 74 år
Timmar per vecka
26 |
25 |
24 |
23 |
22 |
21 |
20 |
19 |
18 |
17 |
16 |
1950195519601965197019751980198519901995200020052010 |
Anm. Data för |
Edvinssons data är länkat till SCB:s data. |
Källa: Edvinsson (2005), SCB (2014) samt Finansdepartementet.
Anledningen till denna minskning är att de sysselsatta i genomsnitt arbetade färre timmar. De sysselsattas arbetstid minskade från i genomsnitt 38 timmar i veckan 1950, till runt 27 timmar i veckan 1980 (Edvinsson, 2005). Detta var till största delen en följd av att den lagstadgade och avtalade arbetstiden minskade, samt att antalet semesterveckor gradvis ökade.15 Men även den successiva ut- byggnaden av transfereringssystemen, exempelvis pensionssyste- met, föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen, bidrog till utvecklingen.16 Dessa system ökade möjligheten att vara från- varande från tjänst på grund av t.ex. sjukdom eller föräldraskap.
Det fanns dock även drivkrafter som delvis motverkade minskningen av den genomsnittliga arbetstiden. Under perioden
15Den lagstadgade och avtalade arbetstiden minskade från 48 timmar per vecka 1950, till 45 timmar per vecka 1960 och till 40 timmar per vecka 1973. Antalet lagstadgade semester- veckor ökade från 2 veckor 1950 till 3 veckor 1951, 4 veckor 1963 och 5 veckor 1978. Den reglerade arbetstiden minus semester minskade från ca 46,2 timmar per vecka 1950 till 42,4 timmar per vecka, 36,9 timmar per vecka 1973 och 36,2 timmar per vecka 1978 (SOU 2002:12).
16Föräldraledigheten utökades från 3 månader 1951 (den s.k. moderskapsersättningen) till 6 månader 1974 och till 12 månader 1980.
30
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
ökade sysselsättningsgraden, dvs. antalet sysselsatta som andel av antalet personer i åldersgruppen
Den genomsnittliga arbetstiden har sedan 1980 fluktuerat kring ungefär samma nivå, dvs. 20,5 timmar per vecka. Under
Det är värt att notera att den djupa finansiella krisen som slog till 2008 endast innebar en tillfällig minskning av den genom- snittliga arbetstiden. Den främsta anledningen är att medan syssel- sättningsgraden minskade, framför allt under början av krisen, ökade arbetstiden bland de sysselsatta. Detta speglar ett relativt vanligt fenomen under ekonomiska kriser, där sjukskrivningar och annan frånvaro minskar, samtidigt som personer med svag förank-
31
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
ring på arbetsmarknaden i större utsträckning förlorar sin anställning.
Eftersom det genomsnittliga antalet arbetade timmar har legat på ungefär 20,5 timmar per vecka sedan 1980, har antalet arbetade timmar följt utvecklingen i den arbetsföra befolkningen och arbetskraften relativt väl. Detta illustreras i figur 2.8. Antalet arbetade timmar fluktuerar visserligen mer än antalet personer i arbetskraften, men det finns ett starkt samband mellan antalet personer i arbetskraften och antalet arbetade timmar.
Figur 2.8 Arbetade timmar och antal personer i arbetskraften
|
Index (1980 =100) |
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
115 |
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
105 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
95 |
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
Arbetade timmar (index) |
Antal personer i arbetskraften (index) |
Källa: SCB.
Det har även skett vissa strukturella förändringar på arbets- marknaden de senaste 30 åren. Fler ungdomar går vidare till högskoleutbildning och stannar allt längre i utbildningssystemet. Detta innebär även att de kommerin på arbetsmarknaden allt senare (Uusitalo, 2011). Runt 80 procent i åldersgruppen
32
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
2.3.3Den demografiska utvecklingen
Det tredje och sista elementet (enligt uppdelningen i inledningen till avsnitt 2.3) som driver BNP per capita, är antalet
Under första hälften av
17 I början av
33
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 2.9 Antalet
Andel |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,78 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,76 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,74 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,64 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1900 |
1920 |
1940 |
1960 |
1980 |
2000 |
2020 |
2040 |
2060 |
Källa: SCB.
Även om andelen
34
Bilaga 1 till LU15 |
Bakgrund |
Figur 2.10 Veckoarbetstid i olika åldrar
Genomsnittligt antal arbetade timmar per vecka
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
Anm. Figuren avser genomsnitt för perioden
Källa: SCB.
Även produktiviteten varierar mellan olika åldersgrupper (se figur 2.11). Ekonomer approximerar ofta produktiviteten (human- kapitalet) för olika individer med timlönen. Mellan åldern 20 och 40 år tenderar produktiviteten, mätt på detta sätt, att öka och når sin högsta punkt vid
Även invandring och utvandring påverkar den demografiska sammansättningen och därmed förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Invandrare kommer i regel till Sverige i åldrarna
18 Det bör påpekas att produktivitetsprofilen är estimerat på tvärsnittsdata för ett givet år. Det är möjligt att det finns kohorteffekter i den uppmätta produktiviteten. Exempelvis har äldre kohorter i genomsnitt en lägre utbildningsnivå jämfört med yngre kohorter, vilket kan påverka deras relativa produktivitet.
35
Bakgrund |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 2.11 Produktivitet i befolkningen
Genomsnittlig timlön, kronor
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
Anm. Regression baserad på data för timlöner för heltidsanställda från SCB:s LINDA databas 2010. Källa: Finansdepartementet.
36
3Ett makroekonomiskt scenario för
Hur kommer svensk ekonomi att utvecklas de kommande 50 åren? Detta är självklart en omöjlig fråga att besvara med någon större säkerhet. I detta kapitel presenteras en makroekonomisk fram- skrivning för
Inledningsvis ges en kort beskrivning av MIMER. Därefter beskrivs den framtida utvecklingen i demografin, produktiviteten och de arbetade timmarna. Sedan beskrivs hur produktionen, BNP, utvecklas, givet utvecklingen i dessa tre komponenter. Därefter presenteras efterfrågesidan av ekonomin, försörjningsbalansen, och slutligen beskrivs de offentliga finansernas utveckling.
Redovisningen i detta avsnitt baserar sig på national- räkenskaperna enligt ENS 1995. Under hösten 2014 ändrade Statistiska centralbyrån nationalräkenskaperna enligt den upp- daterade förordningen Europeiska National- och regionalräken- skapssystemet 2010 (ENS 2010). I appendix B ges en kort redo-
19 Vissa justeringar har gjorts i de beräkningar som kommer från MIMER. För det första har beräkningarna justerats för att uppnå konsistens med nationalräkenskapsdata för utgångsåret 2018. För det andra har de ekonomiska effekterna av förändringar i pensionsåldern antagits ske gradvis genom att använda ett glidande medelvärde för vissa variabler, t.ex. arbetade timmar.
37
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
görelse för hur statistikomläggningen påverkar beräkningarna i denna bilaga. Beräkningarna i denna bilaga baserar sig på SCB:s befolkningsprognos från maj 2014. Beräkningarna tar därmed inte hänsyn till de revideringar som SCB har gjort i de senaste befolkningsprognoserna och inte heller till Migrationsverkets stora upprevidering av prognosen för migrationen till Sverige som gjorts under hösten 2015.
3.1Kort om den makroekonomiska modellen MIMER
Som tidigare nämnt används Finansdepartementets nyutvecklade modell MIMER för att göra långsiktiga framskrivningar av svensk ekonomi.20 MIMER är baserad på den forskning som bedrevs av professorerna Alan Auerbach och Laurence Kotlikoff på 1980- och
20 För en närmare beskrivning av MIMER, se appendix A.
38
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
delar. En lägre produktivitetsutveckling framöver påverkar exempelvis inte bara den ekonomiska tillväxten, utan också individernas förväntningar om framtida arbetsinkomster. Indivi- derna anpassar därför sitt sparande och sin konsumtion efter detta, vilket påverkar de makroekonomiska variablerna. En modell som MIMER håller reda på alla dessa återverkningar och bidrar därmed till en konsistent analys.
I MIMER är svensk ekonomi uppbyggd som en liten öppen ekonomi där varor handlas på en internationellt konkurrensutsatt marknad med givna världsmarknadspriser. Kapital antas vara fullständigt rörligt internationellt och ekonomin antas inte vara tillräckligt stor för att påverka räntan på de internationella kapital- marknaderna. Räntan i ekonomin är därmed exogent given av världsmarknadsräntan. Modellen bortser från monetära för- hållanden och det är därmed endast relativa priser och kvantiteter som påverkar ekonomin. Dessutom görs antagandet att lönerna sätts under fri konkurrens och att det är full sysselsättning. Det finns inga konjunkturella variationer i modellen.
Ekonomin består av företag, hushåll, en offentlig sektor samt ett premiepensionssystem. En central egenskap i MIMER är att hushållens och företagens beteende baseras på rationella och medvetna val. Beteendet är därmed inte baserat på exogena antaganden, utan i stället härlett från en given målfunktion samt ett antal restriktioner som företag och hushåll står inför. Dessutom är beteendet framåtblickande eftersom både restriktioner och mål- funktioner innehåller framtida ekonomiska variabler. Företagens och hushållens förväntningar om framtida variabler spelar därmed en central roll för deras beslut. Individerna i hushållen fattar beslut om hur mycket de ska spara, konsumera och arbeta under sina liv. Detta gör de genom att optimera sin nytta idag och i framtiden med hänsyn till bland annat deras livsinkomst, budgetrestriktioner, skattesystemet samt deras förväntade medellivslängd. Nyttan antas vara bestämd av deras konsumtion, fritid och det arv som lämnas till efterlevande. Företagen fattar beslut om hur mycket de ska investera i kapital och hur mycket arbetskraft som ska anställas. Detta gör de genom att maximera vinsten med hänsyn till bland annat kapitalskatter, lönenivån och framtida kapitalbehov.
39
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Företagens och hushållens förväntningar antas vara rationella.21 I syfte att förenkla modellen antas det inte finnas någon osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Detta innebär att företag och hushåll kan förutsäga exakt hur framtida variabler kommer att utvecklas (s.k. ”perfect foresight”). Modellens resultat beror därmed inte på slumpmässiga avvikelser eller misstag i företagens eller hushållens förväntningar om framtiden. Trots detta antagande om ”perfect foresight” finns det dock ett inslag av kortsiktighet i hushållens beteende. Anledningen är att det finns en osäkerhet om hur länge individerna kommer att leva, vilket innebär att hushållen i viss utsträckning värderar nutiden högre än framtiden.
3.2Drivkrafter för tillväxt
I kapitel 2 visades att utvecklingen av det ekonomiska välståndet, mätt som BNP per capita, kan uppdelas i tre komponenter: produktivitet, genomsnittligt antal arbetade timmar per person i yrkesaktiv ålder och demografisk utveckling. Nedan beskrivs utvecklingen i dessa komponenter i huvudscenariot.
3.2.1Produktivitet
Den centrala faktorn för framtidens utveckling i produktion och materiell standard är produktivitetstillväxten. Med en genom- snittlig produktivitetstillväxt i svensk ekonomi om 1,5 procent per år skulle BNP per capita fördubblas fram till 2060 allt annat lika. Om produktiviteten i stället ökar med 2 procent per år kommer BNP per capita 2060 att vara mer än 2,5 gånger större än i dag. Skillnaden i materiell standard för befolkningen 2060 i de två fallen är betydande även om den årliga produktivitetstillväxten endast skiljer med en halv procentenhet. I fallet med 2 procents produk-
21 Antagandet om att företag och hushåll är fullt rationella och perfekt förutseende är förstås en förenkling av verkligheten. Människor är sällan fullt rationella. När människor tar beslut är de ofta begränsade av information som finns tillgänglig, deras kognitiva begränsningar och tid som finns tillgänglig (Simon, 1957). De flesta nationalekonomer anser dock att denna ansats trots allt är en god approximation av verkligheten och kan bidra till en bättre förståelse för ekonomiskt beteende.
40
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
tivitetstillväxt kommer BNP per capita att vara runt 200 000 kronor högre 2060 än i fallet med 1,5 procents produktivitets- tillväxt.22 Små skillnader i produktivitetstillväxten kan därmed få stor betydelse för det ekonomiska välståndet på lång sikt.
I framskrivningarna görs antaganden om produktivitetstill- växten dels inom näringslivet och dels för offentligt finansierad produktion. Nedan diskuteras dessa antaganden separat.
Näringslivet
Det är i första hand produktiviteten inom näringslivet som driver produktivitetsutvecklingen och tillväxten i ekonomin. Denna antas i framskrivningarna öka med i genomsnitt 2,0 procent per år 2014– 2018 och med 2,2 procent per år efter 2018. Den långsiktiga tillväxten i näringslivets produktivitet om 2,2 procent per år motsvarar den genomsnittliga produktivitetstillväxten i näringslivet
Under senare år har produktivitetstillväxten i näringslivet varit relativt låg; i genomsnitt 0,5 procent per år
22 I 2010 års prisnivå
41
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 3.1 Produktivitetstillväxt i näringslivet
Procentuell förändring, fasta priser, baspris
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1981 |
1985 |
1989 |
1993 |
1997 |
2001 |
2005 |
2009 |
2013 |
‐2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för respektive period |
||||||||
Källa: Konjunkturinstitutet. |
|
|
|
|
|
|
|
En tänkbar förklaring till den låga tillväxten är att återhämtningen efter den ekonomiska och finansiella krisen helt enkelt tar tid. En fortsatt osäkerhet kring konjunkturutvecklingen och en relativt långsam förbättring av företagens ekonomi har medfört att företagen är försiktiga med att genomföra nya investeringar. Med låga investeringar i kapital och ny teknologi dämpas även produkti- vitetstillväxten. Om denna hypotes stämmer kan produktivitetstill- växten så småningom åter komma att tillta när företagens vinster ökar, förtroendet vänder tillbaka och investeringarna återigen tar fart. Ett visst stöd för detta ges av Reinhart och Rogoff (2014) som visar att återhämtning efter systemiska bankkriser typiskt sett tar
Den amerikanske ekonomen Robert Gordon (2012, 2014) har dock en mer pessimistisk syn och menar att produktivitetstill-
23 Med utgångspunkt i 100 systemiska bankkriser visar Reinhart och Rogoff (2014) att BNP per capita är tillbaka på samma nivå som innan krisen efter 6,5 år (median) eller 8 år (genomsnitt). Notera att Sverige inte uppfyller författarnas kriterier för att ha genomgått en systemisk bankkris
42
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
växten kommer att sakta in under de kommande 70 åren. Även om Gordons analys gäller USA har den stor betydelse även för Sverige, både eftersom Sverige har gynnats av den teknologiska utvecklingen i USA och eftersom den svenska utvecklingen historiskt har följt ett mönster som delvis liknar det amerikanska. Gordon menar att den kraftiga produktivitetstillväxten i USA under perioden
Brynjolfsson och McAfee (2014), två ekonomer verksamma vid det amerikanska universitetet MIT, menar tvärtom att vi bara har sett början på
24 Exemplet är baserat på David (1990, 1999).
43
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
elektriska motorer på samma sätt som ångmaskiner: en enda stor elektrisk motor drev alla processer och de maskiner som krävde mest kraft placerades närmast den elektriska motorn. Efter hand insåg man dock att elektrifieringen innebar att produktionen kunde organiseras på ett mer effektivt sätt. Genom att använda flera mindre motorer som placerades enligt det naturliga arbetsflödet kunde fabrikerna uppnå stora produktivitetsvinster. Det tog dock drygt 30 år och en ny generation av arbetsledare, innan de nya organisationsformerna hade kommit på plats och produktivitets- tillväxten ökade på allvar. Under de följande decennierna gjordes många nya organisatoriska innovationer, t.ex. Lean production och Total Quality Management, som innebar att elektrifieringen fortsatte att ge stora produktivitetsvinster. På ett liknande sätt menar forskarna att fortsatta innovationer i arbetsprocesser och organisation relaterat till IKT kommer att bidra till en fortsatt stark ökning i produktivitet under många decennier framöver. Det kommer dock att kräva fortsatta investeringar i mjukvara och utbildning samt reorganisering av produktionsprocesser. I Sverige har bland annat Breman och Felländer (2014) samt Blix (2015) pekat på de möjligheter digitaliseringen och IKT skapar för svensk produktivitetstillväxt framöver.
Det är dock inte bara osäkerheten kring
44
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
(provresultat) inkluderas i analysen. Däremot är sambandet mellan ekonomisk tillväxt och kunskapsnivå starkt. Det verkar alltså som att utbildningslängden i sig inte har någon påverkan på ekonomisk tillväxt utöver den effekt den har på kunskapsnivån. Sverige har dock på senare tid klarat sig relativt dåligt i olika internationella jämförelser av elevers kunskaper, t.ex.
Figur 3.2 Genomsnittlig utbildningslängd i befolkningen över 25 år,
Antal år
13 |
12 |
11 |
10 |
9 |
8 |
7 |
6 |
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 |
Källa: Barro och Lee (2013).
I framskrivningen antas dämpningen av produktivitetstillväxten vara av delvis övergående karaktär. Men det sker inte någon återgång till den tidigare trendbanan för produktivitetstillväxten (se figur 3.3). Den skillnad i produktivitetsnivån (jämfört med trendbanan) som skapades under krisen antas alltså bestå framöver. Det kan finnas flera anledningar till att en återgång till trendbanan inte sker. Exempelvis kan krisen ha medfört lägre investeringar i innovationer och därmed förlorade produktivitetsvinster (Bank of England, 2014). Det antas att produktivitetstillväxten i näringslivet inte återgår till den höga nivån som registrerades under tioårs- perioden
45
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
avsnitt 4.1 diskuteras och analyseras alternativa antaganden om näringslivets produktivitetsutveckling.
Figur 3.3 Produktivitetsnivå i näringslivet
Index (1980=100)
400 |
|
|
|
|
|
350 |
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
|
Utfall |
Framskrivning |
Trend |
|
Källa: SCB och Finansdepartementet.
Den offentliga sektorn
I framskrivningen ökar produktiviteten i den offentliga sektorn med 0,1 procent per år i genomsnitt
Det bör nämnas att produktivitetstillväxten i offentlig sektor är mycket svår att mäta. Offentligt producerade varor och tjänster handlas sällan på en marknad, vilket gör det svårt att uppskatta det egentliga värdet på dessa varor och tjänster och därmed även produktiviteten. För att spegla produktivitetsutvecklingen på ett bra sätt bör hänsyn tas till eventuella kvalitetsförändringar. Inom sjuk- och hälsovården bör det exempelvis beaktas att medicinska och hälsotekniska framsteg har inneburit möjlighet till ökad överlevnad och förbättrad hälsa. Under senare år har mätmetoderna
25 I MIMER är produktiviteten i den offentliga sektorn delvis bestämd av produktiviteten i näringslivet. En högre produktivitetstillväxt i näringslivet innebär en något högre produktivitetstillväxt i den offentliga sektorn. Ett tioårigt genomsnitt för produktivitets- ökningar inom den offentliga sektorn valdes i stället för ett genomsnitt över en längre period eftersom mätmetoderna förbättrades under
46
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
förbättrats och kvalitetsförbättringar beaktas i viss utsträckning. Produktivitetsmått för offentlig sektor är dock fortfarande grova och osäkra (Arnek m.fl., 2013).
Icke desto mindre är det rimligt att anta att produktiviteten inom offentlig sektor är väsentligt lägre än i näringslivet. Offentlig produktion karakteriseras i många delar av att vara arbetskrafts- intensiv, vilket gör det betydligt svårare att göra produktivitets- vinster (Baumol & Bowen, 1966).
Hela ekonomin
Produktiviteten i hela ekonomin är en sammanvägning av produktivitetsutvecklingen i näringslivet och den offentliga sektorn, där vikterna ges av produktionen inom respektive sektor. Figur 3.4 illustrerar den framskrivna produktivitetsutvecklingen
Figur 3.4 Produktivitetsutvecklingen
Index 2012=100
280 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
Näringslivet |
|
Den offentliga sektorn |
|
Hela ekonomin |
Källa: Finansdepartementet.
47
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
3.2.2Den demografiska utvecklingen
Den demografiska utvecklingen spelar en central roll i huvud- scenariot. Befolkningens sammansättning har betydelse för bland annat utvecklingen i produktivitet och antalet arbetade timmar. MIMER tar hänsyn till att såväl produktiviteten som antalet arbetade timmar varierar över livscykeln. Förändringar i befolk- ningsstrukturen påverkar därmed såväl antalet arbetade timmar som produktiviteten på aggregerad nivå.
Scenariot tar utgångspunkt i 2014 års befolkningsprognos från SCB. Enligt denna prognos kommer befolkningen att öka från 9,7 miljoner 2014 till 11,8 miljoner 2060. Ökningen kommer dock att variera mellan olika åldersgrupper. Det blir fler äldre relativt yngre (se figur 3.5 och figur 3.6). Antalet personer över 75 år kommer nästan att fördubblas fram till 2060 medan övriga grupper väntas växa i en betydligt långsammare takt. Det innebär att andelen personer i åldersgruppen
Figur 3.5 Antalet personer i olika åldersgrupper, 2014 och 2060
Tusental personer
9000 |
|
|
8000 |
|
|
7000 |
|
|
6000 |
|
|
5000 |
|
2014 |
4000 |
|
|
|
2060 |
|
3000 |
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
1000 |
|
|
0 |
|
|
0‐14 år |
15‐74 år |
75‐ år |
Källa: SCB.
Befolkningsprognosen innebär även att antalet
48
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
åringar ökat med 0,5 procent per år i genomsnitt. Enligt prognosen halveras tillväxten i denna åldersgrupp till 0,25 procent per år.
Anledningen till förändringen i befolkningsstrukturen är fram- för allt den ökade medellivslängden. Medellivslängden för män och kvinnor förväntas öka från 80 år respektive 84 år i dag, till 87 år respektive 89 år 2060. En annan viktig förklaring till att andelen äldre väntas öka är den minskning av födelsetalen som skedde under senare hälften av
Figur 3.6 Antal personer i olika åldrar, 2014 och 2060
160 000 |
|
|
140 000 |
|
|
120 000 |
|
|
100 000 |
|
|
80 000 |
|
|
60 000 |
|
|
40 000 |
|
|
20 000 |
|
|
0 |
12 18 24 30 36 42 48 54 60 66 72 78 84 90 96 |
|
0 6 |
||
|
2013 |
2060 |
Källa: SCB.
26Med fruktsamhet avses här den summerade fruktsamheten som är ett mått på det antal barn en kvinna skulle få i genomsnitt om fruktsamheten förblev densamma som under det år för vilket man gör beräkningen.
27Det bör nämnas att denna effekt endast uppstår under en övergångsperiod. På lång sikt, dvs. några år efter 2060, kommer den generella minskningen av fruktsamheten i sig inte att påverka åldersfördelningen i befolkningen. Tillfälliga minskningar av fruktsamheten kommer förstås fortfarande att påverka åldersfördelningen tillfälligt.
49
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 3.7 Antal personer
8 500
8 000
7 500
7 000
6 500
6 000
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: SCB.
Även migrationen spelar en väsentlig roll för befolknings- utvecklingen framöver. Nettoimmigrationen uppgår till närmare 25 000 personer i genomsnitt
Det bör noteras att MIMER i första hand beaktar ekonomiskt- demografiska förändringar som uppstår till följd av förändringar i köns- och åldersstrukturen i ekonomin.28 Modellen beaktar däremot inte effekter som kan uppstå till följd av att t.ex. andelen invandrare eller högutbildade inom olika åldersgrupper förändras. Enligt befolkningsprognosen ökar exempelvis andelen utrikesfödda från ca 16 procent av befolkningen 2014 till runt 19 procent av befolkningen 2040. Detta skulle kunna påverka arbetsutbudet och produktiviteten negativt i den utsträckning ökningen uppstår i invandrargrupper med låg arbetsmarknadsanknytning. MIMER fångar dock inte denna typ av effekter. I bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:95) analyserar Lennart Flood och Joakim Ruist effekterna av immigration på svensk ekonomi med fokus på hur de offentliga finanserna påverkas.
28 MIMER är en aggregerad modell som utgår från det genomsnittliga beteendet inom befolkningsgrupper baserade på ålder och kön. Se även appendix A.
50
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
Figur 3.8 Nettoinvandring i olika åldersgrupper,
Tusental personer
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
|
|
0‐19 år |
|
20‐50 år |
51+ år |
|
Källa: SCB.
3.2.3Arbetade timmar
Som konstaterades i kapitel 2 så har den demografiska utvecklingen stor betydelse för antalet arbetade timmar i ekonomin. Eftersom antalet personer i arbetsför ålder växer i långsammare takt än befolkningen skulle detta kunna leda till en långsammare utveckling av BNP per capita än vad som annars skulle varit fallet. I scenariot sker dock vissa förändringar i arbetsutbudet som innebär att antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas i förhållandevis god takt.
Det är framför allt tre faktorer som driver denna utveckling. För det första antas ekonomin
För det andra antas pensionsåldern, dvs. den ålder då man tar ut ålderspension, gradvis öka i takt med att medellivslängden ökar.29
29 Notera att pensionsåldern inte är detsamma som utträdesåldern som diskuterades i kapitel 2. Pensionsåldern är den ålder då man tar ut ålderspension, medan utträdesåldern är den
51
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Mer än hälften av en årskull tar i dag ut ålderspensionen vid 65 års ålder (Pensionsmyndigheten, 2014). I framskrivningen antas pensionsåldern öka med två tredjedelar av den ökande medel- livslängden.30 Detta innebär att pensionsåldern ökar till 66 år 2018 och 67 år 2024 etc. (se tabell 3.1).
Tabell 3.1 |
Pensionsålder |
|
|
|
|
År |
Födelseår |
Pensionsålder |
|
|
|
2014 |
1949 |
65 |
2018 |
1952 |
66 |
2024 |
1957 |
67 |
2040 |
1972 |
68 |
2056 |
1987 |
69 |
|
|
|
Källa: Pensionsåldersutredningen SOU 2013:25.
Allt fler äldre är välutbildade och vid god hälsa. Förutsättningarna för ett längre arbetsliv blir därför allt bättre. Pensionssystemet innebär dessutom att pensionsutbetalningarna kommer att minska om inte pensionsåldern följer den ökade medellivslängden i någon utsträckning, vilket stärker drivkrafterna att senarelägga pensionen. Flera indikatorer tyder på att en utveckling mot en senareläggning av pensionsåldern redan pågår, men i långsam takt.31 Nästan 88 procent av kohorten född 1938 tog ut sin ålderspension vid 65 års ålder eller tidigare, medan denna siffra hade minskat till 80 procent för årskullen född 1949 (Pensionsmyndigheten, 2015a).32 Även sysselsättningsgraden i befolkningen
ålder då man lämnar arbetskraften. Dessa åldrar sammanfaller inte nödvändigtvis. Den genomsnittliga utträdesåldern har under senare år varit lägre än den genomsnittliga pensionsåldern.
30 Det antas att arbetslivet förlängs med motsvarande två tredjedelar av ökningen i medellivslängden sedan 1997 (avrundat till närmaste heltal). Pensionsåldrarna som används motsvarar den s.k. riktåldern som föreslagits av pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25). En sådan ökning skulle innebära att pensionsnivån för en åldersgrupp hålls konstant i förhållande till slutlönen.
31Se även Konjunkturinstitutet (2013) och Sjögren och Wadensjö (2009).
32Det bör nämnas att det även finns en tendens mot att fler tar ut pensionen tidigare. Exempelvis tog 3,6 procent av kohorten född 1938 ut sin pension vid 61 års ålder, medan samma siffra för kohorten född 1953 var 7,8 procent.
52
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
förutsätter att dessa trender fortsätter. I beräkningarna ökar det genomsnittliga antalet arbetade timmar i befolkningen
Tabell 3.2 Genomsnittligt antal arbetade timmar i veckan per person
|
2005 |
2014 |
2030 |
2045 |
2060 |
24,1 |
24,8 |
25,8 |
25,7 |
26,2 |
|
2,3 |
3,4 |
4,1 |
4,9 |
6,1 |
|
20,1 |
20,2 |
20,9 |
21,0 |
21,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB och Finansdepartementet.
Den tredje faktorn som i scenariot bidrar till en god utveckling i antalet arbetade timmar är att hushållen ökar sitt arbetsutbud något på grund av förändringar i medellivslängden. Den ökande medel- livslängden innebär att befolkningen kan förvänta sig att leva allt längre som pensionärer.33 Detta medför att hushållen önskar spara mer för att ha ett högre pensionssparande när de blir äldre. Därför arbetar de också något mer under de arbetsföra åren. Exempelvis ökar den genomsnittliga arbetstiden i åldersgruppen
Dessa tre faktorer innebär tillsammans att den genomsnittliga arbetstiden i befolkningen
33 Det gäller även trots att pensionsåldern stiger. I framskrivningen antas att en tredjedel av ökningen i medellivslängden läggs till åren som pensionär.
53
Ett makroekonomiskt scenario för
Figur 3.9 |
Antal arbetade timmar per person i |
||
Timmar |
|||
|
|
||
22 |
|
|
|
|
|
|
|
21 |
|
|
|
20 |
|
|
|
19 |
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
|||
Källa: SCB och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|||||
Figur 3.10 Antalet arbetade timmar totalt, |
|
|
|
||||||||
Timmar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: SCB och Finansdepartementet.
Tillsammans med de demografiska förändringarna innebär utvecklingen i den genomsnittliga arbetstiden att det totala antalet arbetade timmar i ekonomin ökar med 0,35 procent per år 2014– 2060, dvs. något lägre än ökningen
54
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
år (se figur 3.10). Det är även intressant att notera att antalet arbetade timmar ökar mer än befolkningen i åldersgruppen
3.3De tre faktorernas påverkan på produktionen
De tre faktorer som redovisas ovan, produktivitetsutvecklingen, den demografiska utvecklingen samt utvecklingen i arbetade timmar, ger tillsammans utvecklingen av produktionen i ekonomin.34
I framskrivningarna mer än fördubblas BNP under de närmaste 35 åren och 2060 är BNP närmare 2,7 gånger större än i dag (se figur 3.11).
34 Även utvecklingen i kapitalstocken, i första hand investeringarna, bestämmer i MIMER utvecklingen i ekonomin genom att påverka arbetsproduktiviteten. Utvecklingen i investeringarna följer dock i stor utsträckning utvecklingen i antalet arbetade timmar.
55
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 3.11 |
BNP |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
Miljarder kronor, 2014 års priser |
|
|
|
|
|
|
||||
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
||||
Källa: SCB och Finansdepartementet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Tabell 3.3 |
Genomsnittlig årlig real tillväxt i BNP och BNP per capita, |
|||||||||||
|
|
procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|||||||||||
BNP |
2,1 |
|
|
2,4 |
1,9 |
|
2,0 |
|
|
2,1 |
|
|
BNP per capita |
1,7 |
|
|
1,6 |
1,5 |
|
1,8 |
|
|
1,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB och Finansdepartementet.
56
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
Figur 3.12 BNP per capita
Tusental kronor, 2014 års priser
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: SCB och Finansdepartementet.
Enligt framskrivningarna ökar BNP per capita med 116 procent
Den sammantagna bilden är att produktivitetsutvecklingen är den faktor som på lång sikt är absolut viktigast för
57
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
ingen. En god produktivitetsutveckling är därmed avgörande för att uppnå en bestående ökning av det ekonomiska välståndet.35
Figur 3.13 De olika faktorernas påverkan på BNP per capita
|
Procentuell förändring jämfört med 2014 |
|
|
|
|||||
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
2019 |
2024 |
2029 |
2034 |
2039 |
2044 |
2049 |
2054 |
2059 |
|
Genomsnittliga timmar (15‐74 år) |
Produktivitet |
|
|
|
||||
|
(15‐74 år)/Befolkning |
|
Sammansättningseffekt |
|
|
Källa: Finansdepartementet
3.4Försörjningsbalansens utveckling
Produktionen på lång sikt är enligt ekonomisk teori utbudsstyrd. Det betyder att den främst bestäms av två av de faktorer som diskuteras ovan: arbetsproduktiviteten och arbetsutbudet. Utifrån ett välfärdsperspektiv är det dock viktigt att analysera hur det som
35 Om utvecklingen av andra faktorerna hade varit noll så hade sammansättningseffekten också försvunnit.
58
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
produceras kommer Sveriges invånare till del. Detta kan göras genom att undersöka hur försörjningsbalansen, dvs. efterfrågesidan i ekonomin, utvecklas över tid. Försörjningsbalansen beskriver definitionsmässigt vad produktionen används till. Den kan delas upp i fyra olika områden: hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar och nettoexport. Av dessa områden är hushållens och den offentliga konsumtionen de mest centrala för befolkningens välfärd då de ger en direkt nytta till invånarna. En ökad privat konsumtion per person betyder att hushållens materiella standard ökar eller att fler tjänster, som underlättar och förbättrar människors vardag, produceras. På liknande sätt kan en ökad offentlig konsumtion innebära ökade resurser till förbättring av sjukvård, barnomsorg, skola och äldreomsorg. Investeringarna ger ingen direkt nytta för hushållen, men är centrala för att öka produktionskapaciteten och arbetsproduktiviteten hos företag, myndigheter samt i samhället i stort. Detta sker genom exempelvis nyinvesteringar i modern teknik, infrastruktur och maskiner. Investeringarna är därmed en viktig komponent när det gäller hushållens framtida välstånd. Nettoexporten talar om hur stor del av produktionen i Sverige som förbrukas av andra än de som bor i landet. I avsnitten nedan följer en närmare beskrivning av de fyra områdenas utveckling. Försörjningsbalansens utveckling 2014– 2060 redovisas i tabell 3.4.
Tabell 3.4 Genomsnittlig årlig real tillväxt i försörjningsbalansens komponenter, procent
|
||||
Hushållens konsumtion |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Offentlig konsumtion |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
Investeringar |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Nettoexport |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
BNP |
2,4 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
3.4.1Hushållens konsumtion
Hushållens konsumtion av varor och tjänster uppgår till närmare 48 procent av BNP och består av utgifter för bl.a. livsmedel,
59
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
bostad, transporter, fritid och underhållning. Det är i första hand hushållens inkomster som bestämmer hur mycket de kan konsumera. Deras inkomster härrör i första hand från arbete, från offentliga transfereringar samt från avkastning på sparande. I framskrivningen ökar hushållens förvärvsinkomster i takt med produktivitetsutvecklingen. Det gäller även transfererings- inkomster som antas följa den allmänna löneutvecklingen och därmed produktiviteten i ekonomin. Utbetalningarna från ålders- pensionssystemet minskar något som andel av BNP över perioden.36 Anledningen är framför allt att de äldre antas senare- lägga pensionen. I viss utsträckning kommer dock även ålders- pensionen att minska på grund av en allt högre medellivslängd.37 Premiepensionsutbetalningarna ökar i betydelse i takt med att pensionsbehållningarna i systemet ökar. Kapitalinkomsterna kommer också att öka i betydelse över perioden eftersom en allt större andel av befolkningen kommer att vara i de åldrar där nettotillgångarna är som högst. Tillsammans innebär detta att disponibelinkomsten ökar något som andel av BNP
Tabell 3.5 Pensionsutbetalningar 2013– 2060, procent av BNP
|
2013 |
2020 |
2040 |
2060 |
Ålderspensionssystemet |
6,7 |
6,7 |
5,9 |
6,1 |
Premiepensionssystemet |
0,1 |
0,2 |
0,8 |
1,4 |
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
Konsumtionsutvecklingen påverkas även av demografiska förändringar, eftersom hushållens konsumtion följer ett livscykel- mönster. Unga och äldre konsumerar mindre än individer i medelåldern bland annat eftersom deras inkomster är lägre.
36 Pensionsutbetalningarna är modellerade med utgångspunkt i ålderspensionssystemets regler. För inkomstpensionerna gäller att storleken på den utgående inkomstpensionen bestäms utifrån pensionsbehållningen som intjänats under arbetslivet dividerad med ett fastställt delningstal som speglar återstående medellivslängd vid den valda pensionsåldern samt en förskottsränta om 1,6 procent (s.k. normen) som tillgodoräknas pensionen i förväg. Inkomstpensionerna räknas sedan upp med följsamhetsindex, som motsvarar förändringen i inkomstindex minus normen på 1,6 procentenheter.
37 Ålderspensionssystemet innebär att en högre medellivslängd minskar pensionsut- betalningarna vid en given pensionsålder.
60
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
Dessutom är konsumtionen i allmänhet högre under den del av livet då det är vanligt att bilda familj.38
Figur 3.14 Konsumtion i olika åldrar, tvärsnitt 2030
Andel av BNP per capita
0,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
45 |
50 |
55 |
60 |
65 |
70 |
75 |
80 |
85 |
90 |
95 100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ålder |
Källa: Finansdepartementet.
I framskrivningen ökar hushållens konsumtion med i genomsnitt 2,2 procent per år över perioden
38 I MIMER antas dessutom att hälsa och privat konsumtion är komplementära varor, vilket innebär att när hälsan försämras minskar även konsumtionen. Det innebär att den privata konsumtionen i genomsnitt minskar med åldern.
61
Ett makroekonomiskt scenario för
Figur 3.15 Hushållens konsumtion
Procent av BNP
53
52
51
50
49
48
47
46
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Källa: SCB och Finansdepartementet.
3.4.2Offentlig konsumtion
Offentlig konsumtion är den skattefinansierade verksamheten som vanligtvis bedrivs i offentlig regi inom t.ex. sjukvård, skola och förvaltning.39 Den offentliga konsumtionen uppgick till runt 27 procent av BNP 2013.
Framskrivningen av den offentliga konsumtionen baserar sig på en beräkning av hur de demografiska behoven av olika skatte- finansierade tjänster kommer att utvecklas. Efterfrågan på dessa tjänster är ofta avgränsade till vissa åldersgrupper, t.ex. äldre- omsorg, utbildning och barnomsorg. Som framgår av figur 2.16 så konsumeras betydligt mer skattefinansierade tjänster av yngre och äldre än av medelålders personer. Den offentliga konsumtionen är relativt hög för barn under 18 år, medan den är lägst mellan
39 En del av det som i nationalräkenskaperna kallas offentlig konsumtion är s.k. direkt- konsumtion, dvs. skattefinansierad produktion av privata aktörer direkt för hushållen. Exempel på detta är friskolor och privat äldreomsorg.
62
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
finansierade tjänsterna mer än kvinnor i samma åldersgrupp. Dessa tydliga köns- och åldersmönster gör att de totala konsumtions- utgifterna blir beroende av den framtida utvecklingen av antalet personer i olika köns- och åldersgrupper.
I framskrivningen efter 2018 antas det att livscykelmönstret enligt figur 3.16 är konstant över tid. Den offentliga konsumtionen per köns- och åldersgrupp antas därmed vara konstant som andel av BNP över tid. Det innebär exempelvis att den offentliga konsumtionen för en
I Sverige har ytterligare två andra metoder ofta använts i denna typ av framskrivningar. Enligt den ena metoden (bibehållen volym per brukare) antas det att standarden i de offentliga tjänsterna hålls konstant på dagens nivå, i det att en individ får del av samma mängd välfärdstjänster i framtiden som i dag (definierad i termer av volym per brukare). Eftersom standarden inte förändras innebär det också att den offentliga konsumtionen endast förändras till följd av förändringar i demografin. Den andra metoden (bibehållen personaltäthet) som ibland används utgår från att personaltätheten förblir den samma i produktionen av offentliga varor och tjänster. Eftersom produktiviteten i produktionen av välfärdstjänster antas öka och det dessutom antas att de anställda över tid får mer och mer insatsvaror att arbeta med innebär det att standarden i de offentligt producerade välfärdstjänsterna ökar med tiden.
40 I praktiken innebär det att den offentliga konsumtionen per person inom grupper baserad på ålder och kön antas öka med BNP per capita. Hur mycket tjänster (t.ex. lärartimmar och böcker) dessa resurser räcker till avgörs sedan av hur produktiva utförarna av de offentliga tjänsterna är. Produktiviteten av dessa tjänster antas öka med i genomsnitt ca 0,1 procent per år.
63
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Konjunkturinstitutet (2014, 2015) beskriver hur de olika fram- skrivningsmetoderna skiljer sig åt och visar att valet av metod har stor betydelse för utvecklingen i den offentliga konsumtionen. Den metod som används i denna bilaga innebär i allmänhet en kraftigare utveckling av den offentliga konsumtionen jämfört med bibehållen volym per brukare, men en svagare utveckling jämfört med bibehållen personaltäthet.41 Valet av metod i denna bilaga grundar sig i första hand på att metoden är relativt utbredd internationellt, inte minst i de studier som använder sig av liknande modeller som MIMER.
Figur 3.16 Offentligt finansierade tjänster per person, fördelat efter kön och ålder, 2008
Procent av BNP per capita
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
10 |
20 |
30 |
40 |
50 |
60 |
70 |
80 |
90 |
100 |
|
|
|
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
Anm. Exklusive kollektiv offentlig konsumtion. Skattningar baserade på STAR 2008, SCB.
Källa: Finansdepartementet.
I framskrivningen ökar den offentliga konsumtionen med ungefär 0,6 procent per år i genomsnitt
41 Enligt Konjunkturinstitutet (2014) ökar den offentliga konsumtionen till 28 procent av BNP 2060 med den framskrivningsprincip som används i denna bilaga. Med de två andra metoderna uppgick den offentliga konsumtionen i stället till 31 procent av BNP (bibehållen personaltäthet) respektive 23 procent av BNP 2060 (bibehållen volym per brukare).
64
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
ionen sker till största delen inom äldreomsorgen, men även i viss utsträckning inom sjukvården. Notera att den offentliga konsumtionen minskar som andel av BNP
Figur 3.17 Offentlig konsumtion
Procent av BNP
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: SCB och Finansdepartementet.
3.4.3Investeringar
En av de viktigaste drivkrafterna för produktivitetsutvecklingen, och därmed det materiella välståndet, är investeringarna. Genom investeringar underhålls och utökas den realkapitalstock som är nödvändig för produktionen. Dessutom är investeringar en förutsättning för innovationer och utveckling av ny teknik. Investeringarna uppgick till drygt 18 procent av BNP 2013.42
I framskrivningarna växer investeringarna med 2,8 procent per år i genomsnitt
42 Notera att detta är enligt tidigare definitioner i nationalräkenskaperna (ESA 1995). Se även appendix B.
65
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
stock och arbetskraft ska hållas konstant blir behovet av nytt kapital mindre när tillväxten i arbetskraften minskar. Det blir därmed också enklare att öka kapitalstocken per enhet arbetskraft när arbetskraftstillväxten är relativt låg. Därför ökar kapital- intensiteten ofta i övergången till en period med lägre tillväxt i arbetskraften.
Snabbast ökar investeringarna under återhämtningen efter finanskrisen eftersom det bedöms finnas ett uppdämt investerings- behov hos företagen. I takt med att osäkerheten kring konjunktur- utvecklingen minskar och ekonomin förbättras antas företagen öka investeringarna i syfte att utöka produktionskapaciteten. Efter 2020 antas dock tillväxten avta och på längre sikt uppgår tillväxten till omkring 2,5 procent per år. Utvecklingen på arbetsmarknaden spelar en central roll för utvecklingen i investeringarna efter 2020. Under perioden
Figur 3.18 Investeringar som andel av BNP
Procent av BNP
25
24
23
22
21
20
19
18
17
16
15
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Källa: SCB och Finansdepartementet.
I investeringarna ingår även de offentliga investeringarna, som
66
Bilaga 1 till LU15 Ett makroekonomiskt scenario för
genomsnittliga investeringskvoten
3.4.4Nettoexporten
I en liten öppen ekonomi som den svenska är exporten och importen av varor och tjänster relativt omfattande. De utgör runt hälften av BNP och har ökat i betydelse de senaste decennierna. Sveriges öppenhet mot omvärlden, definierad som exporten plus importen, har efter
Figur 3.19 Öppenhet samt nettoexport,
Procent av BNP
120 |
10 |
100 |
8 |
80 |
6 |
60 |
4 |
40 |
2 |
20 |
0 |
0 |
‐2 |
1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 |
|
Export+import (vänster) |
Nettoexport (höger) |
Källa: SCB.
Handelsbalansen beräknas som den totala produktionen i Sverige minus det som konsumeras och investeras i Sverige. Eftersom investeringarna ökar snabbare än produktionen, kommer netto- exporten enligt framskrivningarna successivt att minska. Netto- exporten är dock fortsatt positiv och uppgår 2060 till drygt 3 procent av BNP (se figur 3.20).
67
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Tillväxten i nettoexporten är positiv under första hälften av framskrivningen, men minskar sedan mot noll. Detta betyder också att nettoexporten blir mindre viktig för ekonomin som helhet, eftersom övriga sektorer i ekonomin växer snabbare än utlands- sektorn.
Figur 3.20 |
Nettoexport |
|
|
|
|
|
||||
|
|
Procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: SCB och Finansdepartementet.
3.5Utvecklingen i de offentliga finanserna
I detta avsnitt beskrivs utvecklingen i de offentliga finanserna till 2060. Utvecklingen på arbetsmarknaden, och därigenom demo- grafin, har stor betydelse för skatteintäkterna. Men den demo- grafiska utvecklingen påverkar i hög grad även den offentliga sektorns utgifter. Fler äldre i befolkningen innebär högre utgifter till välfärdstjänster och sociala transfereringar.
3.5.1De primära offentliga inkomsterna
De primära offentliga inkomsterna består framför allt av skatte- och avgiftsinkomster. Skatten på arbete står för mer än 60 procent av de totala skatteintäkterna och är därmed den viktigaste inkomstkällan för den offentliga sektorn. Den näst viktigaste inkomstkällan är skatten på konsumtion, som står för nära 30 procent av de totala skatteintäkterna. Men även kapitalinkomst-
68
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
skatter spelar en väsentlig roll för skatteinkomsterna. Tillsammans uppgick inkomsterna från skatter och avgifter till 44,4 procent av BNP 2013.
Tabell 3.6 Skatteintäkter till den offentliga sektorn 2013
Typ av skatt |
Miljarder kr |
Procent av totala skatteintäkter |
Procent av BNP |
Arbete |
971 |
60,1 |
26,7 |
Kapital |
169 |
10,5 |
4,6 |
Konsumtion |
463 |
28,7 |
12,8 |
Övriga skatter |
12 |
0,7 |
0,3 |
Totalt |
1614 |
100 |
44,4 |
Källa: Finansdepartementet, 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100).
I framskrivningarna antas skattesatserna på arbetsinkomster, transfereringsinkomster, konsumtion och kapital vara konstanta relativt till respektive skattebas. Det innebär att det bara är förändringar i skattebaserna som påverkar skatteinkomsterna.
Skatte- och avgiftsinkomsterna minskar marginellt fram till 2019 som andel av BNP. Därefter ökar de något igen och uppgår 2060 till 44,7 procent av BNP (se tabell 3.7). Uppgången i skattekvoten mellan 2019 och 2060 förklaras framför allt av att inkomsterna från skatt på kapital ökar i betydelse. Anledningen är att hushållens nettoförmögenhet, och därmed ränteinkomster, ökar snabbare än BNP. Det beror på att den allt högre medellivslängden medför att befolkningen förväntar sig dels att leva längre som pensionärer och dels en lägre ersättningsgrad i ålderspensions- systemet.43 Hushållen ökar alltså sitt sparande för att kunna finansiera en allt längre pensionärstillvaro med en allt lägre ålderspension. Kapitalinkomsterna ökar också i betydelse över perioden eftersom en allt större andel av befolkningen kommer att vara i de åldrar där nettotillgångarna är som högst. Som nämnt i avsnitt 3.4.1 minskar hushållens konsumtion som andel av BNP fram till 2025, vilket innebär att även inkomster från skatt på konsumtion minskar något. Därefter ökar dock hushållens
43 Som tidigare nämnt innebär ålderspensionssystemet att en ökning i medellivslängden medför en lägre ersättningsgrad om pensionsåldern inte ökar i motsvarande grad. Även om det i scenariot beräknas att pensionsåldern ökar är denna ökning inte lika stor som ökningen i medellivslängden. Därför minskar ersättningsgraden något.
69
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
konsumtion som andel av BNP igen och inkomsterna från skatt på konsumtion ökar därför gradvis under perioden
Tabell 3.7 Primära offentliga inkomster
|
2013 |
2020 |
2040 |
2060 |
Totalt |
47,8 |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Skatter och avgifter |
44,2 |
43,9 |
44,3 |
44,7 |
Arbete |
26,7 |
26,1 |
26,2 |
26,4 |
Konsumtion |
12,8 |
12,5 |
12,7 |
12,8 |
Kapital |
4,6 |
5,2 |
5,3 |
5,4 |
Övriga skatter |
0,3 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Övriga inkomster |
3,6 |
3,2 |
3,2 |
3,2 |
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet enligt 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) samt MIMER
Figur 3.21 Offentliga sektorns primära inkomster
Procent av BNP
58
56
54
52
50
48
46
44
42
40
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Källa: Finansdepartementet.
Om man till skatte- och avgiftinkomsterna lägger övriga inkomster, härunder tillräknade inkomster och transfereringar från hushåll, företag och utlandet,44 fås de primära inkomsterna. Övriga inkomster antas från 2018 och framåt uppgå till 3,2 procent av BNP, samma nivå som genomsnittet för perioden
44 I tillräknade inkomster ingår framförallt kapitalförslitning. Transfereringar från hushåll och företag består bl.a. av inkomster från taxor och avgifter som betalas av dem som använder en offentligt finansierad tjänst.
70
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
3.5.2De primära offentliga utgifterna
De primära offentliga utgifterna består av offentlig konsumtion, offentliga transfereringar samt investeringar. Den offentliga konsumtionen utgör mer än hälften av de offentliga utgifterna och är därmed den största utgiftsposten (se tabell 3.8). Den offentliga konsumtionen beskrevs utförligt i avsnitt 3.4.2. Där framgick det att den offentliga konsumtionen som andel av BNP minskar fram till 2018. Därefter ökar den igen till följd av den åldrande befolkningen och uppgår 2060 till 27,9 procent av BNP. År 2060 är den offentliga konsumtionen därmed närmare 2 procentenheter högre än i 2018 som andel av BNP.
Tabell 3.8 |
Primära utgifter i den offentliga sektorn 2013 |
|
||
|
|
|
|
|
Typ av utgift |
Miljarder kr |
Procent av totala primära utgifter |
Procent av BNP |
|
Konsumtion |
998 |
54,6 |
27,5 |
|
Investeringar |
122 |
6,6 |
3,4 |
|
Transfereringar |
709 |
38,8 |
19,5 |
|
och subventioner |
||||
|
|
|
||
Totalt |
1829 |
100 |
50,3 |
Källa: Finansdepartementet enligt 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100).
Tabell 3.9 Primära offentliga utgifter
Typ av utgift |
2013 |
2020 |
2040 |
2060 |
|
Totalt |
50,3 |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
|
Offentlig konsumtion |
27,5 |
26,0 |
27,2 |
27,9 |
|
Investeringar |
3,4 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
Transfereringar och |
19,5 |
17,4 |
17,3 |
17,6 |
|
Subventioner |
|||||
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet enligt 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) samt MIMER
Nästan 40 procent av de primära offentliga utgifterna består av transfereringar till hushåll, företag och utlandet. I transfereringarna inkluderas exempelvis föräldrapenning, sjuk- och aktivitets- ersättning, arbetslöshetsersättning och ålderspension. De offentliga transfereringarna har minskat kraftigt som andel av BNP sedan
71
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Framskrivningen av transfereringarna efter 2018 baserar sig på en beräkning av hur de demografiska behoven av olika transfe- reringsslag kommer att utvecklas. I likhet med konsumtionsut- gifterna är behoven av transfereringar beroende av ålder och kön (se figur 3.22). Transfereringarna ökar med åldern. De är relativt höga i de åldrar då barnafödandet är som högst, men minskar sedan fram till 50 års ålder. Bland annat på grund av högre risk för sjukskrivning ökar transfereringarna dock efter 50 års ålder. Efter pensionering ökar transfereringarna kraftigt, särskilt till följd av högre utbetalningar från ålderspensionssystemet. I åldern
Figur 3.22 Genomsnittliga offentliga transfereringar per person vid olika åldrar, 2008/2010
Procent av BNP per capita
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
25 |
35 |
45 |
55 |
65 |
75 |
85 |
95 |
|
|
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
Anm. Utjämnat data baserad på STAR2008 och STAR2010.
Källa: Finansdepartementet.
I framskrivningarna av transfereringarna antas det som utgångs- punkt att livscykelmönstret enligt figur 3.22 gäller 2019. Ersättningarna i transfereringssystemen antas sedan öka med den genomsnittliga löneutvecklingen i ekonomin. Det innebär att
72
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
ersättningsgraden i systemen är konstant över tid. Detta gäller även för transfereringssystem som i grunden saknar regler för en automatisk justering, som t.ex. barnbidrag och studiebidrag. Ett undantag från denna generella framskrivningsprincip är utbetal- ningar från ålderspensionssystemet. Ålderspensionerna beräknas i stället med utgångspunkt i gällande regelverk och baserar sig bland annat på den tidigare intjänade arbetsinkomsten samt de indexeringsregler som gäller i systemet.45 I praktiken innebär det att pensionsutbetalningarna följer löneutvecklingen i ekonomin. Utbetalningarna från ålderspensionssystemet påverkas även av de demografiska förändringarna samt ökningen i den genomsnittliga pensionsåldern. I framskrivningen efter 2018 är transfereringarna relativt konstanta som andel av BNP och varierar runt 17,4 procent av BNP (se figur 3.23). Även om den åldrande befolkningen har en viss tendens att pressa upp transfereringarna i framskrivningarna, motverkas detta av att pensionsåldern successivt höjs. En senareläggning av pensioneringen innebär att pensionsutbetalning- arna skjuts på framtiden. Senareläggningen av pensionsåldern antas dock även innebära att andra transfereringar, t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning, ökar.46 Sammantaget innebär det att transfereringarna är relativt stabila över tid.
45Pensionsutbetalningarna för ett givet år beräknas utifrån individens pensionsbehållning, ett delningstal samt lönetillväxten i ekonomin justerad för den s.k. tillväxtnormen. Delningstalet är bestämt av kohortens förväntade återstående livslängd vid pensionerings- tidpunkten, de förväntade arvsvinsterna samt de indexeringsregler som gäller åren efter pensionering.
46I praktiken antas att när pensionsåldern ökar med ett år förskjuts de ålders- och könsspecifika transfereringsutgifterna också med ett år. Det innebär att transfereringarna till en
73
Ett makroekonomiskt scenario för
Figur 3.23 Offentliga transfereringar
Procent av BNP
35
30
25
20
15
10
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Källa: Finansdepartementet
De offentliga investeringarna utgör en relativt liten del av de totala utgifterna. I framskrivningen antas det att de offentliga investeringarna uppgår till 3,0 procent av BNP från och med 2020, vilket motsvarar den offentliga sektorns genomsnittliga inve- steringskvot för perioden
74
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
Figur 3.24 Offentliga investeringar och BNP,
Index 2007=100
120 |
110 |
100 |
90 |
80 |
70 |
60 |
BNP |
Offentliga investeringar |
Källa: SCB.
Figur 3.25 De offentliga investeringarna
Procent av BNP
4,5
4
3,5
3
2,5
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: Finansdepartementet.
De primära offentliga utgifterna minskar från 50,3 procent av BNP 2013 till 46,7 procent av BNP 2018, delvis på grund av åter- hämtningen efter krisen. Framförallt till följd av minskningen av de offentliga investeringarna minskar de primära utgifterna även 2019
75
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
och uppgår 2020 till 46,3 procent av BNP. Efter 2021 ökar dock de primära utgifterna igen då den offentliga konsumtionen stiger. År 2060 uppgår de primära offentliga utgifterna till 48,6 procent av BNP.
Figur 3.26 Primära offentliga utgifter
Procent av BNP
65
60
55
50
45
40
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Källa: Finansdepartementet.
3.5.3Sparandet och skuldutvecklingen
Fram till 2018 ökar de primära inkomsterna, medan utgiftskvoten minskar. Detta innebär att det finansiella sparandet stärks och uppgår 2018 till 1,2 procent av BNP (se figur 3.27 samt tabell 3.10).47 Överskotten innebär att bruttoskulden minskar och netto- förmögenheten ökar, vilket även medför att kapitalinkomsterna stiger. Efter 2018 innebär de demografiska förändringarna ett gradvist ökat utgiftstryck. Även om skatteinkomsterna också ökar som andel av BNP är utgiftsökningen kraftigare, vilket leder till en successiv försvagning av det primära sparandet. Runt 2035 övergår det primära sparandet från att vara positivt till att vara negativt. Till följd av en relativt hög nettoförmögenhet är kapitalinkomsterna
47 Det bör noteras att prognosen för det finansiella sparandet 2018 i denna bilaga skiljer sig väsentligt från prognosen enligt budgetpropositionen för 2016. Prognosen för 2018 i denna bilaga baserar sig på 2014 års ekonomiska vårproposition.
76
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
dock stora, vilket medför att det finansiella sparandet är positivt fram till ca 2060 då det uppgår till 0,6 procent av BNP.
Tabell 3.10 Den offentliga sektorns finanser
|
2013 |
2020 |
2040 |
2060 |
Primära inkomster |
47,8 |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Skatter och avgifter |
44,2 |
43,9 |
44,3 |
44,7 |
Övriga inkomster |
3,6 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
Primära utgifter |
50,3 |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Primärt finansiellt sparande |
0,8 |
0,0 |
||
Kapitalinkomster netto |
1,2 |
0,8 |
1,3 |
1,3 |
Finansiellt sparande |
1,6 |
1,3 |
0,6 |
|
Finansiell ställning |
|
|
|
|
Konsoliderad bruttoskuld |
41,5 |
30,1 |
27,6 |
40,3 |
Nettoskuld |
||||
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet enligt 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) samt MIMER
Figur 3.27 Den offentliga sektorns finansiella sparande
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
‐12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1980 |
1990 |
2000 |
2010 |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
2060 |
Källa: SCB och Finansdepartementet.
Det positiva primära sparandet under perioden fram till 2035 medför att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, minskar från 40,6 procent av BNP 2013 till närmare 26 procent av BNP 2030. Därefter ökar den konsoliderade bruttoskulden igen och uppgår till ca 40 procent av BNP 2060.
77
Ett makroekonomiskt scenario för |
Bilaga 1 till LU15 |
Om man till den konsoliderade bruttoskulden lägger finansiella tillgångar i stat- och kommunsektorn får man den offentliga sektorns nettoskuld. Den har sedan 2005 varit negativ vilket innebär att den offentliga sektorn har en nettoförmögenhet. Netto- förmögenheten minskar från 19,6 procent av BNP 2013 till 16 procent av BNP 2018. Till följd av minskningen av bruttoskulden och ökningen av buffertfonden i pensionssystemet ökar netto- förmögenheten fram till ca 2050. Därefter innebär den stigande bruttoskulden att nettotillgångarna minskar.48
Figur 3.28 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld,
Procent av BNP
80 |
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
1994 |
2004 |
2014 |
2024 |
2034 |
2044 |
2054 |
Källa: SCB och Finansdepartementet.
3.5.4Ålderspensionssystemet
I detta avsnitt ges en kort beskrivning av utvecklingen i ålderspensionssystemet, vilket ingår som en del av den offentliga sektorn. I tabell 3.11 redovisas ålderspensionssystemets inkomster och utgifter samt tillgångarna i buffertfonden.
Stora pensionsavgångar innebär att pensionsutbetalningarna är högre än avgiftsinkomsterna under de kommande åren. Dessa
48 Det bör noteras att redovisningen endast gäller den finansiella förmögenheten och alltså inte inkluderar realkapital.
78
Bilaga 1 till LU15 |
Ett makroekonomiskt scenario för |
underskott i ålderspensionssystemet medför att tillgångarna i AP- fonderna, den s.k. buffertfonden, gradvis kommer att minska och 2020 uppgår den till 21,3 procent av BNP. Allt eftersom pensions- åldern ökar kommer pensionsutbetalningarna att minska som andel av BNP och från 2024 är det återigen avgiftsöverskott i systemet. Till följd av kapitalavkastningen i buffertfonden kommer ålders- pensionssystemet dock redan från 2018 gå med finansiella över- skott. Överskotten innebär att buffertfonden nästan fördubblas mellan 2020 och 2060.
Pensionssystemets finansiella utveckling är känslig för avkastningen på tillgodohavandena i
Tabell 3.11 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter
|
2013 |
2020 |
2040 |
2060 |
Avgiftsinkomster |
6,3 |
6,5 |
6,4 |
6,4 |
Pensionsutbetalningar |
7,0 |
6,6 |
5,9 |
6,1 |
Avgiftsöverskott |
0,6 |
0,3 |
||
Kapitalinkomster |
0,7 |
0,6 |
0,8 |
1,1 |
Finansiellt sparande |
0,5 |
1,4 |
1,5 |
|
Tillgångar i buffertfonden |
26,7 |
21,2 |
28,2 |
40,1 |
Källa: Finansdepartementet enligt 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) samt MIMER
79
4 Alternativa scenarier
Alternativa scenarier kan ge betydelsefull information till politiska beslutsfattare. Dels kan de ge information om eventuella ekonomiska risker och möjligheter som Sverige står inför. Men de kan även belysa betydelsen av olika
De tre första scenarierna fokuserar på den viktigaste faktorn för den långsiktiga välståndsutvecklingen, nämligen produktiviteten. I dessa scenarier analyseras konsekvenserna av en högre och lägre produktivitetstillväxt jämfört med huvudscenariot. Den antagna produktivitetsutvecklingen kan vara en följd av ekonomiska processer som ligger utanför politiska beslutsfattares kontroll, som t.ex. utveckling och spridning av ny teknik. Men utvecklingen kan även vara en följd av politiska beslut som indirekt påverkar produktiviteten, genom exempelvis utbildningssatsningar, skatter och graden av reglering av olika marknader.
De två sista scenarierna fokuserar på arbetsmarknaden på olika sätt. I det tredje alternativscenariot analyseras konsekvenserna av att pensionsåldern inte ökar i den utsträckning som det förutsattes i huvudscenariot. Det kan exempelvis vara en följd av starka pensionsnormer som innebär att många önskar att gå i pension runt 65 års ålder. Men det kan även vara en följd av olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet som försämrar möjligheten att gå i pension senare. I det fjärde alternativscenariot analyseras konsekvenserna av att befolkningens hälsa förbättras. Den svenska befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt under
81
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
4.1Produktivitetsutvecklingen
Osäkerheten är stor kring den framtida produktivitetsutvecklingen såväl internationellt som i Sverige. I huvudscenariot har det antagits att produktiviteten i näringslivet ökar i samma takt som under perioden
4.1.1Låg produktivitetstillväxt
Vissa ekonomer tror att den låga produktivitetsutvecklingen som observerats under senare år kan vara bestående. Gordon (2012, 2014), exempelvis, målar upp en pessimistisk bild där produkti- vitetstillväxten i USA successivt avtar under de kommande 70 åren (se även avsnitt 3.2.1). Även om hans tes gäller USA är de argument han för fram relevanta för flera andra utvecklade länder, inklusive Sverige. I detta alternativscenario analyseras konsekven- serna för svensk ekonomi av en gradvis dämpning av den årliga produktivitetstillväxen i näringslivet med ca en halv procentenhet jämfört med huvudscenariot, till 1,7 procent per år (se figur 4.1). Denna process antas ske under perioden
82
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Figur 4.1 Skillnad i produktivitetstillväxten i näringslivet mellan huvudscenariot och scenariot med låg produktivitet,
|
Procentenheter |
|
|
|
|
|
|
||
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
‐0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‐0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
En global sänkning av produktivitetstillväxten borde, under rimliga antaganden, även leda till en motsvarande minskning av världs- marknadsräntan. Minskningen i produktivitetstillväxten antas dock framförallt ske i de mest utvecklade ekonomierna. Många länder, särskilt utvecklingsländer, har fortfarande låg produktivitetsnivå och därmed potential att öka produktiviteten, exempelvis genom att importera och använda teknologi som redan finns tillgänglig i mer utvecklade länder. Det antas därför att produktivitetstillväxten inte dämpas i lika stor utsträckning globalt sett. Världsmarknads- räntan antas falla med 0,25 procentenheter, vilket motsvarar hälften av minskningen i produktivitetstillväxten i de utvecklade ekonomi- erna och approximativt lika mycket som minskningen i global produktivitetstillväxt.
Den lägre produktivitetstillväxten i näringslivet innebär även att produktivitetstillväxten i den offentliga sektorn blir lägre på grund av överspillning.49 På lång sikt är produktivitetstillväxten i offentlig sektor nästan 0,4 procentenheter lägre jämfört med huvud- scenariot. Det medför att produktivitetsutvecklingen i ekonomin som helhet blir svagare (se figur 4.2). I ekonomin som helhet är
49 Eftersom insatsvarorna i den offentliga produktionen handlas på en konkurrensutsatt marknad påverkas produktiviteten i den offentliga sektorn även av produktiviteten i näringslivet.
83
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
produktivitetstillväxten under perioden
Figur 4.2 Produktivitetsutvecklingen i hela ekonomin,
Index (2014=100)
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
2018 |
2022 |
2026 |
2030 |
2034 |
2038 |
2042 |
2046 |
2050 |
2054 |
2058 |
|
|
|
Huvudscenario |
|
Låg produktivitetstillväxt |
|
Källa: Finansdepartementet.
Arbetsutbudet ökar starkare jämfört med huvudscenariot fram till 2035 (se figur 4.3). Det beror på att den lägre produktivitets- utvecklingen leder till att löneökningstakten dämpas. När hus- hållen väntar sig en hög lönetillväxt, väljer yngre hushåll i viss mån att skjuta upp arbete till senare i livet när lönerna är högre.50 Men när lönetillväxten minskar permanent dämpas förväntningarna på framtida lönehöjningar, vilket innebär att hushållen väljer att arbeta något mer i lägre åldrar och något mindre i högre åldrar. Denna förskjutning innebär att arbetsutbudet på aggregerad nivå ökar snabbare fram till ca 2034.51
50I MIMER kan individer välja hur de allokerar arbetstiden över livet, där hänsyn tas till exempelvis löneutvecklingen över livet, familjebildning, hälsa, preferenser för konsumtion m.m.
51På lång sikt arbetar individer i åldern
84
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Figur 4.3 Totalt antal arbetade timmar
10 miljoner timmar
950 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
850 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
650 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
|
Huvudscenario |
|
Låg produktivitetstillväxt |
Källa: Finansdepartementet.
Arbetsutbudet ökar inledningsvis mer än produktiviteten sänks. Det medför att
Företagen förväntar sig att arbetsutbudet ökar mer jämfört med huvudscenariot, vilket innebär att investeringarna ökar kraftigare under åren
85
Alternativa scenarier Bilaga 1 till LU15
Tabell 4.1 |
Scenariot med låg produktivitet jämfört med huvudscenariot, |
||||
|
genomsnittlig årlig tillväxt, procent |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
BNP |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
2,6 |
1,6 |
1,5 |
1,5 |
|
Huvudscenariot |
2,4 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
|
Produktivitet |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
1,8 |
1,5 |
1,3 |
1,4 |
|
Huvudscenariot |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
|
Arbetade timmar |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
0,9 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
|
Huvudscenariot |
0,8 |
0,1 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
2,5 |
1,8 |
1,8 |
1,7 |
|
Huvudscenariot |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
|
Offentlig konsumtion |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
1,0 |
0,5 |
0,2 |
0,3 |
|
Huvudscenariot |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
|
Investeringar |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
4,3 |
1,8 |
1,9 |
2,0 |
|
Huvudscenariot |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
|
Nettoexport |
|
|
|
|
|
Låg produktivitet |
0,1 |
0,3 |
0,0 |
0,0 |
|
Huvudscenariot |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
En lägre löneökningstakt innebär även att hushållens konsumtion ökar i långsammare takt än i huvudscenariot (se tabell 4.1). Dessutom medför den lägre tillväxten i produktionen att investeringstillväxten dämpas på längre sikt. Den offentliga konsumtionen följer i viss mån
Hushållen antas allokera konsumtion, sparande och arbete optimalt över livet. Eftersom hushållen förväntar sig att lönetill- växten saktar in väljer de fram till ca 2035 att spara en större andel av den disponibla inkomsten än i huvudscenariot. Konsumtions-
86
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
tillväxten dämpas därför snabbare än tillväxten i den inhemska produktionen, vilket innebär att nettoexporten fram till ca 2035 ökar mer än i huvudscenariot.52 På längre sikt dämpas dock produktionstillväxten mer än tillväxten i hushållens konsumtion, vilket medför att nettoexporten ökar långsammare än i huvud- scenariot efter 2035.
Figur 4.4 BNP i huvudscenariot och scenariot med lägre produktivitetsutveckling, 2012 års priser
12000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
Huvudscenario |
|
Låg produktivitetstillväxt |
Källa: Finansdepartementet.
En lägre produktivitetstillväxt innebär att de offentliga finanserna försämras något jämfört med huvudscenariot. Det primära sparandet som andel av BNP är 2020 ca 0,5 procentenheter lägre än i huvudscenariot och 2040 ca 0,3 procentenheter lägre. Det är huvudsakligen på grund av att de offentliga inkomsterna från skatt på konsumtion är lägre, då hushållen sparar en större andel av den disponibla inkomsten. Konsumtionen ökar dock efterhand som andel av BNP och är mot slutet av perioden högre än i huvudscenariot, vilket innebär att inkomsterna från skatt på konsumtion ökar som andel av BNP. Detta medför att det primära sparandet som andel av BNP 2060 är 0,1 procentenheter bättre än i huvudscenariot. Försämringen av det primära sparandet i början av
52 Nettoexporten kan beräknas som inhemsk produktion minus inhemsk konsumtion och investeringar.
87
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
perioden medför dock att bruttoskulden ökar kraftigare än i huvudscenariot och uppgår till 61 procent av BNP 2060.
Tabell 4.2 Offentliga finanser i scenario med låg produktivitet jämfört med huvudscenariot, procent av BNP,
|
2020 |
2040 |
2060 |
Primära inkomster |
|
|
|
Låg produktivitet |
46,6 |
47,1 |
48,0 |
Huvudscenariot |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Primära utgifter |
|
|
|
Låg produktivitet |
46,3 |
47,4 |
48,6 |
Huvudscenariot |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Primärt sparande |
|
|
|
Låg produktivitet |
0,3 |
||
Huvudscenariot |
0,8 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
Låg produktivitet |
1,0 |
0,4 |
0,0 |
Huvudscenariot |
1,6 |
1,3 |
0,6 |
Bruttoskuld |
|
|
|
Låg produktivitet |
31,5 |
41,6 |
61,2 |
Huvudscenariot |
30,1 |
27,6 |
40,3 |
Nettoskuld |
|
|
|
Låg produktivitet |
|||
Huvudscenariot |
|||
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
4.1.2Hög produktivitet: konvergens gentemot USA
Som tidigare beskrivits i kapitel 2 har produktiviteten i Sverige under lång tid varit lägre än i USA. Under perioden
88
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
ringar i näringslivets produktion, men kan även drivas på av olika ekonomiska reformer.53
I scenariot antas arbetsproduktiviteten i USA öka med ca 1,7 procent per år
Figur 4.5 Produktivitetsutvecklingen i Sverige och i USA
Index, BNP per arbetad timme i Sverige 2012=1
2,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
Huvudscenario |
|
Konvergensscenario |
|
USA |
Källa: Finansdepartementet.
53Eventuella kostnader av dessa reformer beaktas inte i detta scenario.
54Baserad på BNP per arbetstimme i löpande priser och löpande PPP (OECD, 2014).
89
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
Man kan förstås fråga sig om en så stark och ihållande tillväxt överhuvudtaget är möjlig. Scenariot innebär en konvergens- hastighet om runt 4 procent, dvs. att skillnaden mellan produk- tiviteten i USA och Sverige minskar med 4 procent per år (se tabell 4.3).55 Det är en väsentligt högre konvergenshastighet än det som vanligtvis skattas av tillväxtekonomer, runt 2 procent (se t.ex. Barro, 2012).56 Det bör dock beaktas att dessa skattningar är genomsnittliga konvergenshastigheter och att det därmed är möjligt att produktiviteten i vissa länder och under vissa perioder kan öka snabbare. Jones och Olken (2008) visar just att många länder, även utvecklade länder, i perioder har uppvisat en mycket hög tillväxt och då har konvergerat mot USA. Under perioden
Tabell 4.3 Produktivitetstillväxt relativt USA vid olika konvergenshastigheter, procentenheter
Konvergenshastighet (k) |
Tillväxt |
0,02 |
0,3 |
0,03 |
0,4 |
0,04 |
0,5 |
0,05 |
0,6 |
|
|
Anm. Produktivitetstillväxten i Sverige minus produktivitetstillväxten i USA (1,7 procent), genomsnitt för
Källa: Finansdepartementet.
55Skillnaden mätts som ln(produktivitetsnivå i
56Det bör dessutom noteras att dessa skattningar är betingade på olika institutionella och ekonomiska variabler.
57Till följd av avrundning blir skillnaden endast 0,4 i tabell 2.1.
90
Bilaga 1 till LU15 Alternativa scenarier
Tabell 4.4 |
Produktivitet relativt till USA i ett urval av länder, 2013, procent |
Land |
Produktivitet relativt till USA |
|
|
Belgien |
98 |
Nederländerna |
95 |
Danmark |
94 |
Tyskland |
93 |
Sverige |
86 |
Anm. Baserad på BNP per arbetad timme i löpande priser och löpande PPP.
Källa: OECD (2014).
Produktivitetsstigningen antas ske endast i Sverige, vilket innebär att världsmarknadsräntan kan antas vara oförändrad. Scenariot innebär att Sverige får en högre
Den kraftigaste ökningen av BNP sker i början av scenariot. Under
Figur 4.6 BNP i scenariot med konvergens mot USA och huvudscenariot
Miljarder kronor, 2012 års priser
12000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
Huvudscenario |
|
Konvergens mot USA |
Källa: Finansdepartementet.
91
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
Övergången till en kraftigare produktivitetstillväxt innebär även en omställning på arbetsmarknaden. Hushållen antas allokera arbets- tiden optimalt över livet. Eftersom hushållen förväntar sig kraftigare löneökningar i framtiden väljer de på kort sikt att sänka arbetsutbudet (se figur 4.7). Detta gäller framförallt för personer
Figur 4.7 Antalet arbetade timmar i konvergensscenariot jämfört med huvudscenariot
10 miljoner timmar
950 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
850 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
650 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
|
Huvudscenario |
|
Konvergens mot USA |
Källa: Finansdepartementet.
En kraftigare produktivitets- och lönetillväxt innebär även att konsumtionen ökar kraftigare än i huvudscenariot. Även den offentliga konsumtionen, som i viss utsträckning antas följa BNP, ökar kraftigare. Eftersom en allt större produktion kräver mer
58År 2060 jobbar personer i åldersgruppen
59Vissa ekonomer menar att ökade inkomster kan innebära en ökad efterfrågan på fritid, exempelvis i form av kortare arbetstid, kortare arbetsvecka, längre semester m.m. Antagandena i MIMER kring inkomst- och substitutionseffekter innebär dock att inkomstökningar på lång sikt inte påverkar arbetsutbudet och efterfrågan på fritid. På kort- och medellång sikt kan individerna dock välja att omallokera arbetstiden över livet.
92
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
kapital ökar även investeringarna snabbare än i huvudscenariot. På längre sikt ökar nettoexporten kraftigare än i huvudscenariot eftersom produktionstillväxten stiger mer än konsumtionstill- växten. Även som andel av BNP blir nettoexporten på längre sikt större jämfört med huvudscenariot.
Tabell 4.5 Konvergensscenario jämfört med huvudscenario, genomsnittlig årlig tillväxt, procent
|
||||
BNP |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
2,6 |
2,7 |
2,5 |
2,3 |
Huvudscenariot |
2,4 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
Produktivitet |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
2,0 |
2,2 |
2,0 |
2,0 |
Huvudscenariot |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
Arbetade timmar |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
0,3 |
Huvudscenariot |
0,8 |
0,1 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
2,9 |
2,4 |
2,4 |
2,3 |
Huvudscenariot |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Offentlig konsumtion |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
0,7 |
1,1 |
0,7 |
0,6 |
Huvudscenariot |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
Investeringar |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
5,0 |
2,9 |
2,8 |
2,5 |
Huvudscenariot |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Nettoexport |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
0,7 |
0,4 |
0,2 |
|
Huvudscenariot |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
På kort sikt förbättras de offentliga finanserna något jämfört med huvudscenariot (se tabell 4.6). Den snabbare BNP utvecklingen innebär att de offentliga utgifterna, framförallt transfereringarna men även den offentliga konsumtionen, utgör en något lägre andel av BNP.
93
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
På lång sikt leder produktivitetsförbättringen dock, kanske något oväntat, till en försämring av de offentliga finanserna jämfört med huvudscenariot. Såväl primära offentliga inkomster som utgifter blir lägre som andel av BNP relativt till huvudscenariot, men det är inkomsterna som minskar mest.
Det är framförallt inkomster från skatt på konsumtion som blir lägre som andel av BNP, eftersom skattebasen, konsumtionen, minskar som andel av BNP. Den kraftiga lönetillväxten innebär visserligen att inkomsterna och konsumtionen ökar kraftigare än i huvudscenariot. Men produktivitetsökningarna innebär att företagen kan utöka produktionen i snabbare takt.
Samtidigt så antas det att generositeten i välfärdssystemen följer produktivitets- och löneutvecklingen i ekonomin. Det innebär att exempelvis ersättningarna i transfereringssystemen realt och nominellt sett är högre jämfört med i huvudscenariot. Även den offentliga konsumtionen per person är realt och nominellt högre jämfört med i huvudscenariot.
Sammantaget innebär utvecklingen i de offentliga finanserna att bruttoskulden 2060 uppgår till 55 procent av BNP, vilket är 15 procentenheter högre än i huvudscenariot.
94
Bilaga 1 till LU15 Alternativa scenarier
Tabell 4.6 |
De offentliga finanserna i konvergensscenariot och |
|
||
|
huvudscenariot, procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
2040 |
2060 |
|
|
|
|
|
Primära inkomster |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
47,2 |
46,4 |
47,0 |
|
Huvudscenariot |
|
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Primära utgifter |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
45,9 |
46,7 |
47,9 |
|
Huvudscenariot |
|
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Primärt sparande |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
1,3 |
|||
Huvudscenariot |
|
0,8 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
2,2 |
0,9 |
||
Huvudscenariot |
|
1,6 |
1,3 |
0,6 |
Bruttoskuld |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
28,2 |
31,3 |
55,4 |
|
Huvudscenariot |
30,1 |
27,6 |
40,3 |
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
Konvergens mot USA |
||||
Huvudscenariot |
|
|||
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
4.1.3Högre produktivitet i offentlig sektor
I huvudscenariot ökar produktiviteten i offentlig sektor med 0,1 procent per år i genomsnitt
En högre produktivitetstillväxt inom den offentliga sektorn ger möjlighet för att standarden på offentligt tillhandahållna tjänster ökar och/eller att utgifterna för de offentliga tjänsterna kan sänkas utan att standarden på tjänsterna minskar. I detta scenario antas att utgifterna för produktionen av de offentliga tjänsterna är konstant
95
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
som andel av BNP. Det innebär att produktivitetsförbättringar inom den offentliga sektorn resulterar i en ökad standard i de offentliga tjänsterna.
Produktivitetsökningen medför att den offentliga produktionen av tjänster kan öka kraftigare jämfört med huvudscenariot (se tabell 4.7). Givet de resurser som den offentliga sektorn förfogar över kan fler och bättre tjänster produceras till medborgarna. Detta illustreras i figur 4.8 som visar de offentligt producerade tjänsterna i fasta priser per capita som ett mått på kvalitén i de offentliga tjänsterna. Med en högre produktivitetstillväxt ökar kvalitén på de offentliga tjänsterna mer. Jämfört med huvudscenariot är standarden på de offentliga tjänsterna 6 procent högre 2030, 12 procent högre 2040 och 24 procent högre 2060.
Figur 4.8 Standarden i välfärdstjänster i scenariot med högre produktivitet i offentlig sektor jämfört med huvudscenariot,
Index 2014=1
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
2019 |
2024 |
2029 |
2034 |
2039 |
2044 |
2049 |
2054 |
2059 |
|
Huvudscenario |
Högre produktivitet offentlig sektor |
Anm. Standarden i välfärdstjänster approximeras med värdet av de offentliga tjänsterna i fasta priser som andel av befolkningen.
Källa: Finansdepartementet.
Den högre produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor påverkar även enhetskostnaderna för produktionen av välfärdstjänster. I huvudscenariot ökar enhetskostnaderna för offentliga välfärds- tjänster relativt snabbt, med 3,5 procent per år, vilket är högre än produktivitetsutvecklingen i ekonomin. Detta beror på den s.k. Baumols kostnadssjuka. Baumols kostnadssjuka innebär att
96
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
produktionen av välfärdstjänster blir relativt sett dyrare eftersom produktivitetstillväxten är lägre i produktionen av välfärdstjänster jämfört med näringslivet.60 Löneutvecklingen inom näringslivet drivs av dess produktivitetsutveckling. Men även lönerna i välfärds- sektorn ökar med produktivitetsutvecklingen i näringslivet, efter- som löneutvecklingen mellan olika sektorer måste vara relativt lika för att arbetsgivarna ska kunna rekrytera personal. Detta medför att de relativa kostnaderna för att producera välfärdstjänster tenderar att öka över tiden.
Den högre produktivitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn medför emellertid att enhetskostnaderna för att producera offentliga välfärdstjänster inte ökar lika kraftigt som i huvud- scenariot (se figur 4.9). Enhetskostnaderna för välfärdstjänsterna ökar med 3,0 procent per år.
Figur 4.9 Prisindex för offentliga välfärdstjänster i scenariot med högre produktivitet i offentlig sektor jämfört med huvudscenariot
Index 2014=1
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2014 |
2019 |
2024 |
2029 |
2034 |
2039 |
2044 |
2049 |
2054 |
2059 |
|
Högre produktivitet off. sektor |
|
Huvudscenario |
Källa: Finansdepartementet.
Den högre tillväxten i offentlig produktion medför även att produktivitets- och
60 Baumols kostnadssjuka beror inte på om produktionen sker inom den offentliga eller den privata sektorn, utan är beroende av produktionens natur. Låg produktivitetstillväxt observeras ofta inom sektorer som är arbetskraftsintensiva, som t.ex. undervisning och vård.
97
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
huvudscenariot (se figur 4.10). BNP i löpande pris är dock i stort sett oförändrad. Även om BNP i fasta priser ökar något snabbare dämpas prisutvecklingen i ekonomin på grund av att kostnads- ökningen inom offentlig sektor dämpas. I övrigt påverkas dock inte ekonomin nämnvärt av produktivitetsförbättringen.61
Figur 4.10 BNP i scenariot med högre produktivitet i offentlig sektor jämfört med huvudscenariot
Miljarder kronor, 2012 års priser
12000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
Huvudscenario |
Högre produktivitet i offentlig sektor |
Källa: Finansdepartementet.
61 Det är förstås möjligt att exempelvis ett mer effektivt utbildningssystem kan påverka human kapitalet och därmed produktiviteten i ekonomin. Sådana överspillningseffekter beaktas dock inte här.
98
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Tabell 4.7 Scenario med högre produktivitetstillväxt i offentlig sektor jämfört med huvudscenario, genomsnittlig årlig tillväxt, procent
BNP |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
2,5 |
2,0 |
2,2 |
2,3 |
Huvudscenariot |
2,4 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
Produktivitet |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
1,7 |
1,8 |
1,8 |
1,9 |
Huvudscenariot |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
Arbetade timmar |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
0,8 |
0,1 |
0,3 |
0,3 |
Huvudscenariot |
0,8 |
0,1 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Huvudscenariot |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Offentlig konsumtion |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
1,0 |
1,1 |
1,0 |
1,0 |
Huvudscenariot |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
Investeringar |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Huvudscenariot |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Nettoexport |
|
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
Huvudscenariot |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet. |
|
|
|
|
Eftersom de samlade resurser som används för offentlig produktion som andel av BNP är oförändrade jämfört med huvud- scenariot påverkas inte de offentliga finanserna av förändringen i någon större utsträckning (se tabell 4.8).
Som tidigare nämnt kan en produktivitetsökning i offentlig sektor alternativt antas leda till lägre offentliga utgifter vid given
99
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
produktion av välfärdstjänster. I 2015 års ekonomiska vår- proposition analyseras ett sådant scenario.
Tabell 4.8 De offentliga finanserna i scenariot med högre produktivitetstillväxt i offentlig sektor och huvudscenariot, procent av BNP
|
2020 |
2040 |
2060 |
Primära inkomster |
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Huvudscenariot |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Primära utgifter |
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Huvudscenariot |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Primärt sparande |
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
0,7 |
||
Huvudscenariot |
0,8 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
1,6 |
1,2 |
0,4 |
Huvudscenariot |
1,6 |
1,3 |
0,6 |
Bruttoskuld |
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
30,3 |
29,0 |
43,3 |
Huvudscenariot |
30,1 |
27,6 |
40,3 |
Nettoskuld |
|
|
|
Ökad produktivitet i offentlig sektor |
|||
Huvudscenariot |
|||
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
4.2Arbetsmarknaden
Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för den ekonomiska utvecklingen framöver. I detta avsnitt analyseras två alternativ- scenarier för arbetsmarknadsutvecklingen. I det ena scenariot analyseras hur en förbättring av befolkningens hälsa kan påverka arbetsmarknaden och svensk ekonomi, medan det andra scenariot analyserar konsekvenserna av att pensionsåldern inte ökar i samma utsträckning som antagits i huvudscenariot.
100
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
4.2.1Hälsan förbättras
I huvudscenariot antas det att förändringar i befolkningens hälsa inte påverkar ekonomin, förutom genom den effekt det har på dödligheten, befolkningsstrukturen och pensionsåldern. I detta scenario görs alternativa antaganden som innebär att hälsoför- bättringar påverkar svensk ekonomi i olika avseenden.
Empiriska studier tyder på att den ökande medellivslängden har gått hand i hand med en ökning av antalet friska år (Danielsson och Lagergren, 2015; Lagergren m.fl., 2015). Den förväntade åter- stående medellivslängden ökade
62 ”Friska” år definieras som år fria från s.k.
101
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 4.11 Återstående förväntad medellivslängd från 65 år samt återstående levnadsår fria från dålig hälsa,
Anm.
Källa: Danielsson och Lagergren (2015).
Förbättrad hälsa kan tänkas påverka produktionssidan i ekonomin på flera olika sätt (Europeiska Kommissionen, 2005).63 För det första kan det påverka produktiviteten, eftersom bättre hälsa rimligtvis även ökar produktionen per arbetad timme. För det andra kan det öka utbildningsnivån, eftersom barn med bättre hälsa även tenderar att klara sig bättre i skolan. Detta påverkar i sin tur produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. För det tredje kan det påverka arbetsutbudet direkt genom färre sjukdagar, men även indirekt genom att individernas preferenser för arbete relativt till fritid kan förändras. I detta scenario undersökas den sistnämnda kanalen, dvs. hälsans påverkan på arbetsutbudet, framförallt genom förändringen av preferenser för fritid relativt till arbete. Därutöver antas det att förbättringar i befolkningens hälsa påverkar de offentliga utgifterna.
I simuleringsmodellen MIMER antas det att friska personer värderar konsumtion något högre än fritid jämfört med personer
63 Se Europeiska kommissionen (2005) för en generell diskussion av hur bättre hälsa kan påverka den ekonomiska utvecklingen.
102
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
som är mindre friska
64Man kan även hitta exempel som innebär det motsatta dvs. att försämrad hälsa ökar konsumtionen. Exempelvis kan det tänkas att en mindre frisk person är mer benägen att jobba ytterligare timmar för att finansiera läkemedel eller en operation. I Sverige där hälso- och sjukvården till största delen finansieras genom den offentliga sektorn förefaller just detta exempel dock vara mindre relevant.
65Detta index används även av Domeij och Johannesson (2006).
66Om exempelvis medellivslängden för en
103
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 4.12 |
Hälsoindex |
|
|
|
|
|
|
|
|
Index, |
|
|
|
|
|
||
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
30 |
40 |
50 |
60 |
70 |
80 |
90 |
100 |
|
|
|
|
Ålder |
|
|
|
|
|
Huvudscenario |
|
Bättre hälsa, tvärsnitt 2060 |
Källa: Lundberg m.fl. (1999) samt Finansdepartementet.
Med en förbättring av hälsan ökar antalet arbetade timmar i ekonomin. Hälsoförbättringen påverkar såväl de ungas som de äldres arbetsutbud. De äldre väljer att arbeta mer jämfört med i huvudscenariot eftersom konsumtionen värderas något högre relativt till fritid. Men även de unga väljer att arbeta mer, trots att hälsoförbättringen sker först senare i livet. Anledningen är att de inser att de i framtiden kommer att ha bättre hälsa och därmed kommer att värdera konsumtion senare i livet högre. Därför önskar de att spara och arbeta mer. Sammantaget innebär det att personer i åldern
104
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Figur 4.13 Antalet arbetade timmar i scenariot med förbättrad hälsa jämfört med huvudscenariot
10 miljoner timmar
950 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
850 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
750 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
650 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
|
Huvudscenario |
|
Förbättrad hälsa |
|
Källa: Finansdepartementet.
Även produktiviteten ökar något snabbare till följd av hälsoförbättringen. Anledningen är att ökningen av arbetsutbudet framförallt sker i de åldrar då produktiviteten är som högst,
105
Alternativa scenarier Bilaga 1 till LU15
Tabell 4.9 |
Scenariot med bättre hälsa jämfört med huvudscenariot, |
||||
|
genomsnittlig årlig tillväxt, procent |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
BNP |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
2,6 |
2,0 |
2,1 |
2,2 |
|
Huvudscenariot |
|
2,4 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
Produktivitet |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
1,7 |
1,8 |
1,8 |
1,9 |
|
Huvudscenariot |
|
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
Arbetade timmar |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
1,0 |
0,2 |
0,4 |
0,3 |
|
Huvudscenariot |
|
0,8 |
0,1 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
2,5 |
2,2 |
2,2 |
2,2 |
|
Huvudscenariot |
|
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Offentlig konsumtion |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
0,8 |
0,2 |
0,3 |
0,5 |
|
Huvudscenariot |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
|
Investeringar |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
4,1 |
2,4 |
2,7 |
2,6 |
|
Huvudscenariot |
|
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Nettoexport |
|
|
|
|
|
Förbättrad hälsa |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
|
Huvudscenariot |
|
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
106
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Figur 4.14 BNP i scenariot med bättre hälsa jämfört med huvudscenariot
Miljarder kronor, 2012 års priser
12000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2017 |
2022 |
2027 |
2032 |
2037 |
2042 |
2047 |
2052 |
2057 |
|
|
Huvudscenario |
|
Förbättrad hälsa |
|
Källa: Finansdepartementet.
Det antas även att de offentliga utgifterna påverkas av den allmänna förbättringen av hälsan. För det första antas transfereringar till personer i samband med sjukdom, exempelvis sjukpenning, bli lägre. Det antas att dessa transfereringsutgifter förskjuts med åldern i takt med att hälsan förbättras.67 För det andra antas det att behovet av hemtjänst, färdtjänst och särskilt boende blir lägre, och att de offentliga utgifterna på dessa områden också dämpas när den allmänna hälsan förbättras.68 Däremot antas det att utgifterna till sjukvård inte förändras jämfört med huvudscenariot. Anledningen är att det är oklart om hälsoförändringar innebär ökade eller minskade kostnader för sjukvård. Å ena sidan kan hälsan förbättras på grund av förändringar i livsstil, vilket borde innebära lägre kostnader för sjukvård. Å andra sidan kan hälsoförbättringar vara en följd av förbättringar inom sjukvården t.ex. bättre mediciner och mer avancerade behandlingsmetoder, vilket skulle kunna innebära högre sjukvårdskostnader. I detta scenario antas det därför att sjukvårdskostnaderna är samma som i huvudscenariot, dvs. att de
67Exempelvis antas det att om
68Detta implementeras på liknande sätt som för transfereringar (se fotnot ovan).
107
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
köns- och åldersrelaterade utgifterna för sjukvård ligger på samma nivå som idag.69
Dessa antaganden innebär tillsammans att de offentliga finanserna förbättras kraftigt jämfört med huvudscenariot. Det är framförallt lägre offentliga utgifter, särskilt en minskad offentlig konsumtion, som leder till att det primära sparandet blir bättre än i huvudscenariot. Den offentliga konsumtionen minskar som andel av BNP fram till ca 2038 för att därefter öka något igen (se figur 4.15). Mot slutet av perioden är den offentliga konsumtionen som andel av BNP nästan 2 procentenheter lägre än i huvudscenariot. Anledningen är att behovet för äldreomsorg antas minska med förbättrad hälsa. Förutom den direkta effekten av den minskade offentliga konsumtionen så frigör den minskade offentliga produktionen i viss utsträckning också arbetskraft, som absorberas av den privata sektorn. Eftersom produktionen inom den privata sektorn antas ha en högre produktivitet, innebär det också att BNP ökar något kraftigare. Förbättringen i de offentliga finanserna innebär att bruttoskulden är återbetald 2060 och att den offentliga sektorns nettoförmögenhet uppgår till 82 procent av BNP samma år. Nettoförmögenheten som andel av BNP är därmed 56 procentenheter högre än i huvudscenariot 2060.
69 Mer specifikt antas det att de ligger kvar på samma nivå som andel av BNP per capita.
108
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Figur 4.15 Offentlig konsumtion
Procent av BNP
28,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
28,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
27,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
27,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
26,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
26,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
2025 |
2030 |
2035 |
2040 |
2045 |
2050 |
2055 |
2060 |
|
|
Huvudscenario |
|
Förbättrad hälsa |
|
Källa: Finansdepartementet.
109
Alternativa scenarier Bilaga 1 till LU15
Tabell 4.10 De offentliga finanserna i scenariot med bättre hälsa och huvudscenariot, procent av BNP
|
2020 |
2040 |
2060 |
Primära inkomster |
|
|
|
Förbättrad hälsa |
46,9 |
47,3 |
47,7 |
Huvudscenariot |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Primära utgifter |
|
|
|
Förbättrad hälsa |
46,3 |
45,7 |
46,4 |
Huvudscenariot |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Primärt sparande |
|
|
|
Förbättrad hälsa |
0,6 |
1,5 |
1,2 |
Huvudscenariot |
0,8 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
Förbättrad hälsa |
1,4 |
3,5 |
5,1 |
Huvudscenariot |
1,6 |
1,3 |
0,6 |
Bruttoskuld |
|
|
|
Förbättrad hälsa |
30,9 |
13,6 |
0,0 |
Huvudscenariot |
30,1 |
27,6 |
40,3 |
Nettoskuld |
|
|
|
Förbättrad hälsa |
|||
Huvudscenariot |
|||
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
4.2.2Lägre pensionsålder
I huvudscenariot antas det att pensionsåldern ökar i takt med att befolkningen åldras. Olsson (2012) argumenterar dock för att normen för att pensionera sig vid 65 års ålder är ovanligt väletablerad i Sverige jämfört med många andra länder. I detta alternativscenario antas det att den genomsnittliga pensionsåldern gradvist förflyttar sig till 67 år enligt samma antaganden som i huvudscenariot, men att pensionsåldern sedan upphör att stiga. Detta kan exempelvis vara en följd av mer trögrörliga pensions- normer eller pensionsrelaterade åldersgränser som inte ändras. Den genomsnittliga pensionsåldern stiger alltså inte till 69 år som i huvudscenariot.
110
Bilaga 1 till LU15 Alternativa scenarier
Tabell 4.11 Scenariot med lägre pensionsålder jämfört med huvudscenariot, genomsnittlig årlig tillväxt, procent
|
||||
BNP |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
2,4 |
1,9 |
2,0 |
2,1 |
Huvudscenariot |
2,4 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
Produktivitet |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
Huvudscenariot |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
Arbetade timmar |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
0,8 |
0,2 |
0,3 |
0,2 |
Huvudscenariot |
0,8 |
0,1 |
0,3 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Hushållens konsumtion |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Huvudscenariot |
2,5 |
2,1 |
2,1 |
2,1 |
Offentlig konsumtion |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
0,8 |
0,6 |
0,4 |
0,5 |
Huvudscenariot |
0,7 |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
Investeringar |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
3,9 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Huvudscenariot |
3,8 |
2,4 |
2,6 |
2,5 |
Nettoexport |
|
|
|
|
Lägre pensionsålder |
0,0 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Huvudscenariot |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
|
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet.
Detta alternativscenario skiljer sig endast marginellt ifrån huvudscenariot. Anledningen är dels att det endast är vissa generationer som påverkas, nämligen generationer födda 1972 och senare. En annan anledning är att det antas att individerna är förutseende och att de obehindrat kan förändra sitt arbetsutbud över livscykeln. Eftersom det antas att dessa generationer i genomsnitt inte går i pension senare än vid 67 års ålder väljer hushållen att kompensera för detta genom att arbeta flera timmar fram till denna ålder. År 2060 arbetar befolkningen
111
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
mindre per vecka 2060. Antalet arbetade timmar, BNP och hushållens konsumtion är därför i stort sett samma år 2060 i de två scenarierna.
De offentliga finanserna är dock något svagare på längre sikt jämfört med huvudscenariot. Anledningen är att pensions- utbetalningarna är högre. När pensionsåldern inte förskjuts uppåt ökar nämligen pensionsutbetalningarna rent mekaniskt genom att fler personer får pension. Detta motverkas visserligen delvis av att ersättningsgraden i pensionssystemet minskar när pensionen tidigareläggs. Men effekten av att antalet pensionärer ökar dominerar. Detta betyder att underskotten blir större och 2060 är det primära underskottet som andel av BNP ca 0,3 procentenheter större än i huvudscenariot. Det leder även till att utbetalningarna från
112
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Tabell 4.12 De offentliga finanserna i scenariot lägre pensionsålder och huvudscenariot, procent av BNP
|
2020 |
2040 |
2060 |
Primära inkomster |
|
|
|
Lägre pensionsålder |
47,0 |
47,5 |
48,2 |
Huvudscenariot |
47,1 |
47,5 |
47,9 |
Primära utgifter |
|
|
|
Lägre pensionsålder |
46,3 |
47,8 |
49,1 |
Huvudscenariot |
46,3 |
47,5 |
48,6 |
Primärt sparande |
|
|
|
Lägre pensionsålder |
0,7 |
||
Huvudscenariot |
0,8 |
0,0 |
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
Lägre pensionsålder |
1,5 |
0,9 |
0,0 |
Huvudscenariot |
1,6 |
1,3 |
0,6 |
Bruttoskuld |
|
|
|
Lägre pensionsålder |
30,4 |
30,2 |
42,8 |
Huvudscenariot |
30,1 |
27,6 |
40,3 |
Nettoskuld |
|
|
|
Lägre pensionsålder |
|||
Huvudscenariot |
|||
|
|
|
|
Källa: Finansdepartementet
Resultaten i detta scenarie drivs i någon utsträckning av antagandet om att individer är fullt rationella och med god precision kan förutse framtida förvärvsinkomster, pensionsåldern, pensioner med mera. Människor är dock sällan fullt rationella. När individer tar beslut är de ofta begränsade av den information som finns tillgänglig, deras kognitiva begränsningar och den tid som finns tillgänglig (Simon, 1957). Almenberg (2011) och Almenberg och
113
Alternativa scenarier |
Bilaga 1 till LU15 |
arbeta ett visst antal timmar. Det kan även vara en följd av att individens tid är begränsad exempelvis av att man som förälder måste ta hand om sina barn.70 I figur 4.16 illustreras utvecklingen i antalet arbetade timmar i en alternativ beräkning (”lägre pensions- ålder med oförändrat arbetsutbud
70Det har i beräkningarna antagits att individerna har 100 timmar i veckan till sitt förfogande som ska allokeras mellan fritid, arbete och utbildning. Det motsvarer veckans 168 timmar minus ca 10 timmar per dygn till sömn, hygien m.m. Utbildning är exogent bestämt.
71Individerna i åldern
114
Bilaga 1 till LU15 |
Alternativa scenarier |
Figur 4.16 Antalet arbetade timmar i beräkning med lägre pensionsålder och oförändrat arbetsutbud
10 miljoner timmar
900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
880 |
|
|
|
|
|
|
|
|
860 |
|
|
|
|
|
|
|
|
840 |
|
|
|
|
|
|
|
|
820 |
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
780 |
|
|
|
|
|
|
|
|
760 |
|
|
|
|
|
|
|
|
740 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
2024 |
2029 |
2034 |
2039 |
2044 |
2049 |
2054 |
2059 |
|
Lägre pensionsålder |
|
|
|
|
|
||
|
Lägre pensionsålder med oförändrat arbetsutbud 15‐64 år |
Källa: Finansdepartementet.
115
Referenser
Almenberg, J. och J.
Almenberg, J. (2011), ”Räknefärdighet och finansiell förmåga”,
Ekonomisk debatt 39:5.
Arnek, M., M. Bergman, H. Edquist, L. Hultkrantz, S. Lundberg och M. Svensson (2013), Den offentliga sektorn – en antologi om att mäta produktivitet och prestationer, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, 2013:8.
Attanasio, O., S. Kitao och G.L. Violante, (2007), “Global demographic trends and social security reform”, Journal of MonetaryEconomics, 54(1),
Attanasio, O. P., J. Banks, C. Meghir och G. Weber (1999), ”Humps and Bumps in Lifetime Consumption”, Journal of Business & Economic Statistics, 17(1):
Auerbach A. J. och L. J. Kotlikoff (1987), Dynamic Fiscal Policy, Cambridge: Cambridge University Press.
Bank of England (2014), ”The UK Productivity Puzzle”, Bank of England Quarterly Bulletin Q2.
Barro, R. (2012), Convergence and Modernization Revisited, NBER Working paper no. 18295.
Barro, R. och J. W. Lee (2013), Educational Attainment for Total Population,
Barro, R. J. och X.
Baumol, W. och W. Bowen (1966), Performing Arts – The Economic Dilemma. A Study of Problems Common to Theater, Opera, Music and Dance, Twentieth Century Fund.
Bergh, A. (2014), Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State, Edward Elgar.
117
Referenser |
Bilaga 1 till LU15 |
Blix, M. (2015), ”Produktivitetstillväxt – hot och möjligheter”,
Ekonomisk Debatt, 5.
Boden, T. A., G. Marland och R. J. Andres (2014), Global, Regional, and National
Bolt, J. och J. L. van Zanden (2013), ”The First Update of the Maddison Project;
Breman, A. och A. Felländer (2014), ”Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter”, Ekonomisk Debatt, 42:6.
Brynjolfsson, E. och A. McAfee (2014), The Second Machine Age: Work, Progress and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies, W.W. Norton & Company, Inc.
Byrne, D., S. Oliner och D. Sichel (2013),”Is the Information Technology Revolution Over?”, International Productivity Monitor 25 (1):
Danielsson, M. och M. Lagergren (2015), ”Friska eller sjuka år till livet. En studie av utvecklingen av hälsosamma levnadsår 1980- 2010”, opublicerat manuskript.
David, P. (1990), "The Dynamo and the Computer: An Historical Perpective on the Modern Productivity Paradox”, American Economic Review Papers and Proceedings, 80,
David, P. (1999),”Digital Technology and the Productivity Paradox: After Ten Years, What has been Learned?”, Manuskript.
Domeij, D. och M. Johannesson (2006), "Consumption and Health," The B.E. Journal of Macroeconomics, vol. 6(1):
DREAM (2015), Langsigtet økonomisk fremskrivning 2015, København.
Evinsson, R. (2005), Hours worked in eight types of activities in Sweden
118
Bilaga 1 till LU15 |
Referenser |
Edquist, H. (2009), ”Hur länge förblir IKT avgörande för svensk produktivitetsutveckling?”, Ekonomisk Debatt, 37:1.
Europeiska kommissionen (2005), The contribution of health to the economy in the European Union, Luxembourg.
Europeiska kommissionen (2015), The 2015 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the 28 EU Member States
Feenstra, R. C., R. Inklaar och M. P. Timmer (2013), "The Next Generation of the Penn World Table" available for download at www.ggdc.net/pwt
Fernald, J. (2014), ”Productivity and Potential Output before, during and after the Great Recession”. In NBER Macroeconomics Annual 2014, Vol 20. Chicago. University of Chicago Press.
Finkelstein, A., E. Luttmer och M. Notowidigdo (2013), ”What Good is Wealth Without Health? The Effect of Health on the Marginal Utility of Consumption”, Journal of the European Economic Association, 11:
Fleurbaey, M. (2009), “Beyond GDP: The Quest for a Measure of Social Welfare”, Journal of Economic Literature 47, No. 4:
Fors, F. (2012), ”Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället”, Underlagsrapport 4 till Framtidskommissionen.
Gordon J. R. (2012), "Is U.S. Economic Growth Over? Faltering Innovation Confronts the Six Headwinds," NBER Working Papers 18315.
Gordon, R. (2014), “The Demise of U.S. Economic growth: Restatement, Rebuttal, and Reflections”, NBER Working Paper 19895.
Greenwood, J., A. Seshadri och M. Yorukoglu (2005), ”Engines of Liberation”, Review of Economic Studies 72, s.
Hallberg, D. (2007), ”Äldres arbetsutbud och möjligheter till sysselsättning - en kunskapsöversikt”, Ds 2007:21.
Hanushek, E. A. och L. Woessman (2008), ”The Role of Cognitive Skills in Economic Development”, Journal of Economic Literature 46(39):
Helliwell, J., R. Layard och J. Sacks (2013), World Happiness Report 2013, Colombia University.
IMF (2015), World Economic Outlook, Washington, April 2015.
119
Referenser |
Bilaga 1 till LU15 |
Jones, B och B. Olken (2008), The Anatomy of
Review of Economics and Statistics,
Jorgenson, D. W., M. S. Ho och K. J. Stiroh (2008), A Retrospective Look at the U.S. Productivity Growth Resurgence, Journal of Economic Perspectives, 22(1),
Jorgenson, D. W., M. S. Ho och J. D. Samuels (2014), ”What Will Revive U.S. Economic Growth? Lessons froma Prototype
Journal of Policy Modeling 36(4):
arbetsmarknaden”, Konjunkturläget, augusti 2013. Konjunkturinstitutet (2014), ”Är ett bibehållet offentligt åtagande
ett hållbart åtagande?”, Specialstudier, Nr. 39, mars. Konjunkturinstitutet (2015), ”Den långsiktiga hållbarheten i de
offentliga finanserna”, Specialstudier, Nr. 43, mars.
Kotlikoff, L. J., K. Smetters, J. Walliser (2007), ”Mitigating America’s demographic dilemma by
Lagergren, M., K. Johnell, P. Schön och M. Danielsson (2015), ”Healthy life years in old age: Swedish development 1980 to 2010 according to different health indicators” under utgivning i Scandinavian Journal of Public Health.
Lundberg, L., M. Johannesson, D. G. L. Isacson och Borgquist, L. (1999).
European Journal of Public Health, vol. 9,
New Economics Foundation (2012), The Happy Planet Index: 2012 Report. A global index of sustainable
OECD (2011), How’s Life?: Measuring
OECD (2015, Level of GDP per capita and productivity, http://stats.oecd.org/index.aspx?DatasetCode=PDB_LV, nedladdad 20150916.
Olsson, H. (2012), ”Utträdesåldern från arbetslivet – ett inter- nationellt perspektiv”, Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten (2014), Orange rapport 2013 – Pensions- systemets årsredovisning, Stockholm.
120
Bilaga 1 till LU15 |
Referenser |
Pensionsmyndigheten (2015a), Orange rapport 2014 – Pensions- systemets årsredovisning, Stockholm.
Pensionsmyndigheten (2015b), ”Medelpensioneringsålder och utträdesålder”, rapport
Persson, T. och L. E. O. Svensson (1987), New Methods in the Swedish
Prop. 2013/14:100, 2014 års ekonomiska vårproposition, Finansdepartementet
Reinhart, C. M. och K. S. Rogoff (2014), ”Recovery from Financial Crisis: Evidence from 100 Episodes”, NBER Working Paper No. 19823.
SCB (2007), Föräldraledighet och arbetslivskarriär, Demografiska rapporter 2007:3.
SCB (2014), BNP från användningssidan, försörjningsbalansen
Simon, H. (1957), "A Behavioral Model of Rational Choice", i
Models of Man, Social and Rational: Mathematical Essays on Rational Human Behavior in a Social Setting. New York: Wiley.
Sjögren, G. och E. Wadensjö (2009), ”Arbetsmarknaden för de äldre”, Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/7.
SOU 2002:12, ”Arbetstiden – Kortare arbetstid eller mer ledigt?”, Statens offentliga utredningar.
SOU 2013:25, ”Åtgärder för ett längre arbetsliv”, Statens offentliga utredningar.
SOU 2015:95, Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser, Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 av L. Flood och J. Ruist, Wolters Kluwer, Stockholm.
Svensson, L. (1995), ”Politik för jämställdhet?”, Socialvetenskapligt tidsskrift, nr 3, s
Tillväxtanalys (2014), ”Hur driver IKT produktivitet och tillväxt?”, PM 2014:17, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Uusitalo, R. (2010), ”Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?”, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2011, SOU(2010:88).
121
Referenser |
Bilaga 1 till LU15 |
Viscusi, W. och Evans, W. (1990), ”Utility functions that depend on Health Status: Estimates and Economic Implications”,
American Economic Review, 80(3),
122
Appendix A: Beskrivning av MIMER
I denna bilaga presenteras den makroekonomiska modellen som används för att simulera makroekonomin fram till 2060. Modellen, som kallas MIMER,72 är en generationsbaserad
A.1 Översiktlig beskrivning
I MIMER är svensk ekonomi modellerad som en liten öppen ekonomi där varor handlas på en internationellt konkurrensutsatt marknad med givna världsmarknadspriser. Vidare antas det att kapital är fullständigt mobilt internationellt och att ekonomin inte är tillräckligt stor för att påverka räntan på de internationella kapitalmarknaderna. Räntan i ekonomin är därmed exogent given av världsmarknadsräntan. Modellen bortser från monetära för- hållanden och det är därmed endast relativa priser och kvantiteter som påverkar ekonomin. Dessutom antas det att lönerna sätts under fri konkurrens och att det är full sysselsättning. Det finns inga konjunkturella variationer i modellen.
Ekonomin består av företag, hushåll, en offentlig sektor samt ett premiepensionssystem. En central egenskap i MIMER är att hus- hållens och företagens beteende baseras på rationella och medvetna val. Beteendet är därmed inte baserat på exogena antaganden, utan
72 Modell för Intergenerationella MakroEkonomiska Räkenskaper.
123
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
är istället härlett från en given målfunktion samt ett antal restriktioner som företag och hushåll står inför. Dessutom är beteendet framåtblickande eftersom både restriktioner och mål- funktioner innehåller framtida ekonomiska variabler. Företagens och hushållens förväntningar om framtida variabler spelar därmed en central roll för deras beslut. Det antas att företagens och hushållens förväntningar är rationella. I syfte att förenkla modellen antas det att det inte finns någon osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen. Detta innebär att företag och hushåll kan förutsäga exakt hur framtida variabler kommer att utvecklas (s.k. ”perfect foresight”). Modellens resultat beror därmed inte på slumpmässiga avvikelser eller misstag i företagens eller hushållens förväntningar om framtiden. Trots detta antagande om ”perfect foresight” finns det dock ett inslag av kortsiktighet i hushållens beteende. Anledningen är att det finns en osäkerhet om hur länge individerna kommer att leva, vilket innebär att hushållen i viss utsträckning värderar nutiden högre än framtiden.
Nedan beskrivs produktionssektorn, hushållen, den offentliga sektorn, premiepensionssystemet och utlandssektorn översiktligt.
A.1.1 Produktionssektorn
Det produceras två typer av varor i ekonomin: privata konsumtionsvaror och offentliga konsumtionsvaror.73 De privata konsumtionsvarorna tillverkas av ett stort antal företag på en marknad med fri konkurrens. Det antas att företagen inom sektorn är identiska, vilket betyder att produktionen kan antas bedrivas av ett representativt företag. Produktionen av offentliga konsumt- ionsvaror är däremot bestämd från politiskt håll.
I produktionen av de olika varorna används kapital och arbets- kraft som insatsvaror. Produktionen påverkas dock även av att de olika sektorerna tillåts ha olika produktivitet. Det antas att den offentliga sektorns produktivitetsökning är lägre än den privata sektorns. Samtidigt är priset på insatsvarorna samma i båda sektorerna, vilket betyder att priset på offentlig konsumtion
73 Den tekniska lösningen av modellen innehåller även en intermediärsektor som använder kapital och arbetskraft för att producera intermediärvaror, som i sin tur används i de två sektorerna.
124
Bilaga 1 till LU15 |
Appendix A |
relativt privat konsumtion ökar över tid. Detta innebär också att om det demografiska trycket på den offentliga konsumtionen är tillräckligt starkt kan det leda till sämre
Den privata produktionssektorn
Företag i den privata produktionssektorn verkar på en marknad med perfekt konkurrens och vinstmaximerar. Arbetskraften som används till att producera privata produktionsvaror ges av det totala arbetsutbudet minus de timmar som behövs för att producera den offentliga produktionen. Denna sektor är lönedrivande, och lönerna ökar i samma takt som produktionen per arbetad timme.
Den offentliga produktionssektorn
Den offentliga verksamheten sker inom sektorn för offentlig produktion. Mängden varor som produceras och konsumeras bestäms politiskt. Sektorn minimerar kostnaderna för att producera den givna mängden varor. Trots att mängden produktion är ett exogent givet politiskt beslut så konkurrerar man med den privata produktionssektorn om de insatsvaror (arbete och kapital) som används. Därigenom påverkar den offentliga sektorn indirekt hur mycket som ska produceras i den privata sektorn.
A.1.2 Hushållssektorn
Hushållssektorn består av män och kvinnor som konsumerar, sparar och arbetar. De får nytta av konsumtion, av fritid, och av att lämna arv. Hushållens beslut om att konsumera, spara och arbeta är framåtblickande och beaktar deras framtida nytta, deras inter- temporala budgetrestriktion, deras tidspreferenser och deras förväntade medellivslängd. Maximalt lever individerna till och med att de är 105 år gamla. Det betyder att det finns 106 levande kohorter i modellen samtidigt, där alla agerar olika beroende på var i livet de befinner sig. På individnivå finns det dock en osäkerhet
125
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
om hur länge de kommer att leva. Detta innebär att det finns en viss kortsiktighet i individernas beteende trots att de har rationella förväntningar. Deras nyttofunktion ges av
π |
|
ln |
1 |
1 |
1 |
ln |
|
där |
är individernas betingade överlevnadssannolikhet i |
||||||
ålder i, givet/ |
att |
du |
överlevde |
ålder |
anger |
mängden |
|
konsumtion och |
|
är mängden tid |
lagd1 på utbildning. |
är |
|||
mängden tid |
lagd |
på |
arbete och |
är |
mängden tillgångar |
som |
lämnas i arv. Denna funktion optimeras givet budgetrestriktioner från det att individen fyller 15 år.
Individernas inkomster består av löner, transfereringar från den offentliga sektorn, kapitalavkastning samt arv. Löneinkomsterna, transfereringarna och kapitalavkastningen beskattas. Pensions- åldern är exogent fastställd, och hushållen arbetar fram till dess att de fyller 65. Därefter får de, utöver andra transfereringar från den offentliga sektorn, ålders- och premiepension. För att dryga ut pensionsinkomsterna sparar hushållen till pensionen, och bygger därmed upp en förmögenhet under den första halvan av livet, som sjunker när de blir äldre. Eftersom hushållen får nytta av att lämna arv till sina efterlevande sjunker förmögenheten dock aldrig till noll.
Hur mycket tid som läggs på arbete påverkas av lönen, av hur mycket tid som läggs på studier, av hur stor familjen är samt av individens hälsa.74 En högre lön påverkar, allt annat lika, arbets- utbudet positivt, eftersom lönen speglar priset på fritid, som därmed ökar. Eftersom produktiviteten, och därmed lönen, ökar över livet så kommer konsumtionen och antalet arbetade timmar att öka i början av livet. En ökad familjestorlek på grund av barn ökar hushållets nytta av konsumtion eftersom barnens konsumtion räknas som en del av föräldrarnas konsumtion, medan en ökad familjestorlek på grund av att par flyttar ihop minskar nyttan av konsumtion, eftersom flera av hushållens konsumtionsvaror nyttjas
74 Tiden som läggs på studier, familjestorleken och individens hälsa är exogent bestämda i modellen.
126
Bilaga 1 till LU15 |
Appendix A |
gemensamt. En sämre hälsa påverkar nyttan av konsumtion negativt relativt nyttan av fritid.
Hushållens konsumtion, sparande och arbete aggregeras över alla hushåll för att ge utvecklingen i den totala konsumtionen, sparandet och arbetsutbudet i ekonomin.
A.1.3 Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn består av två delsektorer: stat- och kommunsektorn samt ålderspensionssystemet. Dessa delsektorer bildar tillsammans den konsoliderade offentliga sektorn.
Stat- och kommunsektorn
Stat- och kommunsektorn levererar välfärdstjänster och sköter andra offentliga verksamheter som till exempel polis och rätts- väsende. Transfereringar betalas ut till hushåll, till utlandet och investeringar görs. Utöver detta betalas även räntor på sektorns skulder.
Den offentliga konsumtionen per individ kan delas upp i välfärdstjänster och övrig offentlig konsumtion. Välfärdstjänsterna antas följa utvecklingen i BNP per capita, medan övrig offentlig konsumtion utveckas med total BNP. Transfereringarna till hushållen utvecklas i samma takt som löneutvecklingen i ekonomin, medan transfereringarna till utlandet utvecklas i takt med BNP. Även investeringarna utvecklas i takt med BNP.
Majoriteten av stat- och kommunsektorns inkomster kommer från skatter. Hushållen betalar skatt på
127
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
Ålderspensionssystemet
Ålderspensionssystemet är modellerat enligt inkomstpensions- systemets gällande regelverk.75 Under arbetslivet intjänar hushållen pensionsbehållningar som omvandlas till pensioner när pensions- åldern är uppnådd. Pensionsbehållningarna divideras då med ett delningstal som är beräknat utifrån den återstående medellivs- längden för att få den pension som ges ut under året. Detta belopp skrivs sedan fram med den genomsnittliga inkomstökningen i ekonomin minus 1,6 procent. Pensionsbehållningarna i inkomst- pensionssystemet indexeras till löneutvecklingen i ekonomin.
A.1.4 Premiepensionssystemet
Premiepensionssystemet är ett fullt fonderat system och modelleras enligt gällande regelverk. Hushållen sparar under sitt arbetsliv och får därmed pensionsbehållningar som omvandlas till pensioner när pensionsåldern är uppnådd. Som i inkomstpensions- systemet beräknas premiepensionen genom att dividera premie- pensionsbehållningarna med ett delningstal som beror på kohortens förväntade framtida livslängd vid pensionering.
En viktig skillnad gentemot inkomstpensionssystemet är att avkastningen på premiepensionsbehållningarna följer räntan i ekonomin istället för löneutvecklingen.
A.1.5 Utlandssektorn
Eftersom ekonomin är öppen mot omvärlden behöver den inhemska efterfrågan på varor och kapital inte nödvändigtvis överensstämma med det inhemska utbudet. Om inhemska obalanser uppstår mellan utbud och efterfrågan täcks dessa upp genom utlandssektorn, där varorna exporteras och importeras och kapitalet flödar ut ur och in i landet.
Nettoexporten reglerar flödet av varor och ser till att den totala efterfrågan möter det totala utbudet. De övriga delarna av
75 Balanseringsmekanismen är dock inte modellerad, utan bortses ifrån i simuleringarna. Dessutom approximeras
128
Bilaga 1 till LU15 |
Appendix A |
bytesbalansen reglerar de finansiella flödena, så att företagen och den offentliga sektorn alltid har tillgång till kapital givet den världsmarknadsbestämda räntan. Om hushållen exempelvis vill spara mer än företagen och den offentliga sektorn vill låna så köper hushållen istället utländska tillgångar för det sparande som lånas ut till företagen och den offentliga sektorn. Detta leder till att kapitalet flödar till utlandet.
A.2 Teknisk beskrivning
MIMER består av fem sektorer: Hushåll, företag, den offentliga sektorn, premiepensionssystemet samt utlandet. Hushållen och företagen antas i MIMER agera optimalt och rationellt utifrån en given målfunktion samt några restriktioner. Den offentliga sektorn och premiepensionssystemet är däremot exogent modellerat utifrån dagens finanspolitik och regelverk. Sverige är en liten öppen ekonomi och det antas därför att räntor är exogent givna från utlandet. Eventuella obalanser som på grund av detta kan uppstå mellan utbud och efterfrågan av de varor som produceras i Sverige antas hamna i utlandssektorn.
Nedan beskrivs varje enskild sektor i detalj. Men först beskrivs de demografiska antaganden som görs.
A.2.1 Demografi
I modellen föds, dör, emigrerar och immigrerar ett antal individer varje år. Antalet individer av ett visst kön k som i slutet av period t
är i år anges av |
. Inom varje generation är individerna identiska, |
|
och de möts av en exogent given sannolikhet |
att dö |
|
under period t. Den obetingade sannolikheten |
1att överleva till |
|
åldern i är |
|
|
∏ |
|
(2.1) |
Andelen immigrerade kvinnor och män i åldern i relativt
befolkningsmängden i åldersgruppen i ges av |
och andelen av |
|
befolkningen som emigrerar ges av |
. Tillsammans med den |
129
Appendix A Bilaga 1 till LU15
andel |
|
som dör får vi tillväxten av individer |
i en viss |
||||
|
per år och kön, |
|
|
|
|
|
|
ålder |
1 |
1 |
, |
1 |
|
|
|
|
|
76 |
|
(2.2) |
|||
Detta betyder att |
, , , |
. |
|
Personer av kön k |
|||
som är noll år ges av |
1 |
|
|
|
|||
|
|
∑ |
|
|
|
|
(2.3) |
där |
|
är antalet barn av kön k som föds av en i år gammal |
|||||
kvinna under period t. Variablerna |
|
och |
|
är antalet |
immigrerade respektive emigrerade nollåringar. Vid 106 års ålder antas det att individen dör med sannolikheten 1, dvs. att de som inte dött innan de fyller 106 antas dö det året. Det totala antalet
individer i ekonomin i slutet av en period ges därför av77 |
|
|
∑ |
∑ |
(2.4) |
A.2.2 Hushållssektorn
Individerna är rationella och framåtblickande. Män och kvinnor antas lösa vart sitt maximeringsproblem oberoende av varandra. Maximeringsproblemen är dock samma för båda könen och därför beskrivs maximeringsproblemet nedan utan ett index för kön. Individer födda år j etableras (föds ekonomiskt) vid i=15 års
ålder.78 Då väljer individerna konsumtion |
, arbetstid |
, sparande |
|
, och storleken på lämnat arv |
över |
livscykeln |
genom att |
maximera sin totala diskonterade nytta. En individ antas maximera (2.5) under restriktionerna
76 |
Notera att sambandet inte gäller för nyfödda, i=0. Se ekvation (2.3) |
|
77 |
Notera dock att |
. |
78 |
Individen tar inte emot transfereringar innan 15 års ålder. Det antas i stället att dessa |
|
utbetalas till individer över, |
150 år. |
|
79 |
Indexet t är här borttaget ur ekvationerna för att öka läsarvänligheten. Individen |
maximerar givet de variabelvärden som gäller vid den tidpunkt hon är i år gammal. Till exempel kan skrivas som , .
130
Bilaga 1 till LU15 Appendix A
max , , , , ∑ ,1 1 (2.5)
|
där β är den individuella diskonteringsfaktorn. Med sannolikheten |
||||||||||||||
|
|
överlever individen till åldern i och får då nyttan |
. Med |
||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
sannolikheten |
|
|
1 |
|
|
dör individen i stället i år gammal∙ |
och |
|||||||
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
får då en viss nytta, |
|
, av att lämna arv. |
|
|
|
|
||||||||
|
Nyttofunktionen för∙ |
en överlevande person ges av |
|
|
|
||||||||||
|
,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(2.6) |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
där ψ anger vikten på fritid relativt till konsumtion och ω |
||||||||||||||
|
bestämmer marginalnyttan av fritid. Variabeln |
består |
av |
två |
|||||||||||
|
komponenter |
|
är ettå |
exogent hälsoindex∙ ä |
|
. Kompo- |
|||||||||
|
nenten |
|
|
|
som fångar hälso- |
||||||||||
|
status överä |
livscykeln |
och innebär att hälsa och konsumtion är |
||||||||||||
|
|
80 |
Domeij och Johannesson |
(2006) |
|||||||||||
|
komplementära |
varor. |
|
||||||||||||
|
modellerar hälsa och konsumtion som komplementära varor på |
||||||||||||||
|
detta sätt och visar att detta fångar konsumtionsmönstret i Sverige |
||||||||||||||
|
över livscykeln bättre jämfört med en modell utan hälsa. |
||||||||||||||
|
Komponenten |
|
|
|
|
|
är ett index som fångar |
||||||||
|
hushållens storlek ochå fångar att benägenheten att konsumera ökar |
||||||||||||||
|
i hushåll med flera barn (Kotlikoff m.fl., 2007). Variabeln |
|
är |
||||||||||||
|
en exogen variabel som anger andelen av individens tillgängliga tid |
||||||||||||||
|
som används till utbildning vid åldern i. |
|
|
|
|
||||||||||
|
Nyttofunktionen för en person som inte överlever ges av |
|
|
||||||||||||
|
|
|
ln |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(2.7) |
||
|
där ϕ anger vikten på arv relativt till konsumtion. |
|
|
|
|
||||||||||
|
Det antas att individerna går i pension vid åldern |
|
. |
||||||||||||
1 |
Restriktionerna för en individ innan pensionering, |
|
, är |
|
|||||||||||
1 |
|
1 |
|
1 |
|
|
1 |
|
|
, |
(2.8) |
||||
, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 Detta innebär att sämre hälsa betyder att nyttan av konsumtion minskar.
131
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
0 |
1 |
1 |
|
(2.9) |
|
1 |
|
|
(2.10) |
||
|
0 |
|
|
(2.11) |
|
där r är avkastningen på kapital, |
är individens produktivitet vid |
||||
åldern i, w är livscykelsproduktivitetsjusterad lön, |
, och |
, |
är obeskattade respektive beskattade transfereringar från offentlig
sektor och är mottagna arv. Parametrarna , , och är skattesatser på privat konsumtion, kapitalvinster, arbete respektive transfereringar. Skattesatserna och är den andel av lönen som betalas in till ålderspensionssystemet respektive premie- pensionssystemet.
För en pensionär, |
, är restriktionerna i stället |
|||||
1 |
1 |
1 |
, |
1 |
, |
(2.12) |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
(2.13) |
|
där |
0 |
|
|
|
|
(2.14) |
är |
utbetalda |
pensioner |
och |
är |
skattesatsen på |
utbetalda pensioner. Notera att pensionsutbetalningar är en funktion av antalet arbetade timmar under arbetslivet,
antas,…att, pensionärer, |
Denna specifikation innebär också att det |
|
inte. arbetar. |
||
Utbetalda pensioner kan |
delas upp i premiepension (PPM) |
|
, ∙ och ålderspension , |
∙ så att |
|
, |
, |
(2.15) |
132
Bilaga 1 till LU15 Appendix A
Hushållens transfereringar ett givet år kan delas upp i icke-
åldersspecifika |
nettotransfereringar |
, samt åldersspecifika |
||
nettotransfereringar |
, |
så att |
|
|
, |
, |
, |
, ∈ , |
(2.16) |
där indexet x=t innebär att transfereringen beskattas, medan x=nt innebär att transfereringen inte beskattas.
I modellen görs inga särskilda antaganden för exempelvis immigranter eller personer i olika utbildningsgrupper.
A.2.3 Produktionssektorn
Produktionssektorn består sammanlagt av tre delsektorer, där en sektor, intermediärvarusektorn, producerar insatsvaror som används i de två övriga sektorerna, den privata konsumtions- varusektorn och den offentliga konsumtionsvarusektorn.
Intermediärvarusektorn |
|
Intermediärvarusektorns produktion ges av |
. Det |
representativa företaget tar priser för givna och maximerar vinsten efter skatt och efter avkastning till kapitalägare. Det antas att
företagen betalar en skatt, |
på den |
vinst de gör innan |
kapitalägarna fått avkastning på kapital,, |
. Detta innebär att |
kapitalskatten påverkar företagens allokering mellan kapital och arbete. Företagen maximerar följande vinstfunktion:
|
max , |
∑ |
|
1 |
Π |
|
(2.17) |
|
|
|
|
||||||
där |
Π |
1 |
. |
|
|
, |
, δ |
|
är |
|
|
|
|
||||
|
deprecieringstakten på kapital, |
|
är den fasta andel av |
|||||
total output som offentliga sektorn. |
investerar, företagens |
|||||||
lönekostnader ges av |
|
och det totala produktivitetsjusterade |
||||||
arbetsutbudet |
vid tidpunkt t är |
|
|
|
133
Appendix A Bilaga 1 till LU15
∑ ∑ |
(2.18) |
Notera att företagens optimeringsproblem är ett intertemporalt problem som beror på förväntningar om den framtida utveckl- ingen. Anledningen är att det antas att företagen betalar en kostnad, ∙ , för att justera kapitalet. Företagen måste därför beakta framtida kapitalbehov när de bestämmer dagens investe- ringar. Kapitaljusteringskostnaden definieras enligt Domeij och Flodén (2006) som
,1 (2.19)
Kapitaljusteringskostnaderna innebär att eventuella justeringar av kapitalet sker gradvist. Dessutom innebär det att lönen inte uteslutande ökar i takt med produktiviteten, men även är en funktion av kapitalbildningen.81
Investeringarna |
ges av |
1 |
(2.20) |
Den privata produktionsvarusektorn
Den vinstmaximerande privata produktionsvarusektorn verkar på en marknad med perfekt konkurrens, vilket gör att den kan beskrivas som ett representativt företag. Priset på dess varor är normaliserat till 1, och de har endast intermediärvaror som input. Utöver priset på intermediärvarorna så påverkas dess output av produktiviteten. Dess produktionsfunktion ges av
|
|
|
(2.21) |
där |
är output, |
styr produktiviteten och |
är mängden |
insatsvaror som används i produktionen. Vinstmaximerings- problemet ges av
81 I en liten öppen ekonomi med en exogent givet kapitalmarknad samt en
134
Bilaga 1 till LU15 |
Appendix A |
|
|
(2.22) |
där |
anger priset på |
varan (som normaliseras till 1). |
Produktiviteten växer enligt |
|
|
|
1 |
(2.23) |
Den offentliga produktionssektorn
Mängden offentlig produktion som ska produceras bestäms politiskt, och därmed exogent. Sektorn kostnadsminimerar sedan givet produktionsfunktionen, som ges av
|
|
(2.24) |
där |
är produktionen, |
styr sektorns produktivitet och |
anger mängden insatsvaror som ges vid produktion. Trots att denna sektor inte är konkurrensutsatt och handlas på en marknad, så handlas dess insatsvaror på en marknad. Därmed kan man beräkna relativpriset mellan privat och offentlig produktion, som ges av mängden privata produktionsvaror du får för kostnaden av en offentlig konsumtionsvara. Detta ges av
|
|
|
(2.25) |
|
Slutligen växer produktiviteten produktiviten i sektorn med |
||||
|
||||
1 |
|
(2.26) |
fram till en viss tidpunkt, då den istället växer med ekvation (2.23).
135
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
A.2.4 Den offentliga sektorn
I detta avsnitt beskrivs den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn delas upp i två huvudsektorer. Den första är stat- och kommunsektorn och den andra är ålderspensionssystemet. Notera att premiepensionssystemet definitionsmässigt inte ingår i den offentliga sektorn och beskrivs separat i avsnitt 2.5. Inledningsvis beskrivs den konsoliderade offentliga sektorn.
Vissa variabler, t.ex. primärt sparande, förekommer i flera sektorer. För att kunna särskilja variablerna i detta avsnitt används upphöjda index, där g avser stat- och kommunsektorn, ndc avser ålderspensionssystemet och ps avser den konsoliderade offentliga sektorn. Exempelvis anger det primära finansiella sparandet i ålderspensionssystemet.
Den konsoliderade offentliga sektorn
Den konsoliderade offentliga sektorns intertemporala budget- villkor definieras som
där |
1 |
(2.27) |
och |
nettoskulden respektive det primära finansiella |
sparandet för den konsoliderade offentliga sektorn i år t. Det primära finansiella sparandet beräknas som summan av del-
sektorernas |
primära finansiella sparanden |
|
|
liksom |
det primära finansiella sparandet |
beräknas som |
|
|
. Räntan i den konsoliderade offentliga |
||
sektorn samt dess delsektorer uppgår till |
|
. |
|
|
|
konsoliderade offentliga |
|
Det primära finansiella sparandet i den |
1 |
|
sektorn kan även uttryckas som skillnaden mellan delsektorernas primära inkomster och primära utgifter:
(2.28)
De primära inkomsterna i respektive sektor utgörs av skatteinkomster, och , transfereringar från hushållen samt kapitalförslitningen i stat- och kommunsektorn
136
Bilaga 1 till LU15 Appendix A
82 De primära utgifterna i stat- och kommunsektorn |
|||
utgörs av. |
offentlig konsumtion, |
, transfereringar, |
, samt |
investeringar, , medan ålderspensionssystemets primära utgifter utgörs av pensionsutbetalningarna, . I avsnitten 2.4.2 och 2.4.3 förklaras beräkningen av delsektorernas primärbalanser, tillgångar
och skulder mer ingående. |
|
|
||
Den |
offentliga |
sektorns |
konsoliderade |
bruttoskuld |
(Maastrichtskulden), |
, redovisas i samband med Stabilitets- |
och konvergensprogrammen som årligen lämnas till EU. Denna beräknas som den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld minus ålderspensionssystemets tillgångar i svenska stats- obligationer
|
|
(2.29) |
där |
|
är den konsoliderade offentliga sektorns |
bruttoskuld och beräkningen av delsektorernas bruttoskuld, |
||
och |
, samt |
beskrivs i avsnitt 2.4.2 och 2.4.3 nedan. |
Det ska påpekas att Maastrichtskulden samt dess delkomponenter endast spelar en redovisningsmässig roll i modellen. Den nödvändiga och tillräckliga skuldvariabeln för att lösa modellen är den konsoliderade offentliga sektorns nettoskuld, .
Stat- och kommunsektorn
Stat- och kommunsektorns intertemporala budgetvillkor ges av
|
1 |
(2.30) |
där |
är sektorns nettoskuld vid slutet av år t och |
|
|
är sektorns primära sparande år t. |
|
82 Kapitalförslitningen i den offentliga sektorn återfinns både på inkomstsidan och på utgiftssidan (den redovisas som en del av den offentliga konsumtionen). Den påverkar därför inte det offentliga sparandet, utan inkluderas enbart av redovisningsmässiga skäl.
137
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
Tillgångar och skulder
I syfte att kunna redovisa den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld måste stat- och kommunsektorns tillgångar och skulder beräknas. För enkelhetens skull antas det att till- gångarna, , utgör en fast andel av BNP så länge bruttoskulden är större än noll. Primära överskott används då till att återbetala skulder, i stället för att bygga upp tillgångar. Om bruttoskulden blir noll kommer primära överskott att användas till att bygga upp tillgångar. Detta kan beskrivas med följande ekvationer
|
, |
(2.31) |
|
|
(2.32) |
där |
anger tillgångarnas minsta andel av BNP. |
|
Skatteinkomster |
|
|
Skatteinkomsterna i stat- och kommunsektorn, |
, utgörs av |
skatter på hushållens arbete, konsumtion, kapitalavkastning, pensionsinkomster samt beskattade transfereringsinkomster. Stat- och kommunsektorn erhåller även inkomster från företagens
överskott, |
Π |
. Dessutom beskattas den offentliga konsumtionen. |
|
|
|
|
|
Skatteinkomsterna ges därmed av |
|||
|
∑ ∑ |
|
Π(2.33) |
|
|
||
där |
är den implicita skattesatsen på den offentliga |
konsumtionen och övriga skattesatser är definierade tidigare. Den
offentliga |
konsumtionen, |
, definieras här som en utgift |
som |
|
inkluderar |
skatt på den offentliga konsumtionen |
Detta |
||
, där |
|
|
||
|
är den offentliga konsumtionen exklusive skatt. |
|
1 |
innebär att skatten på offentlig konsumtion uppgår till som angett i ekvation (2.29).
138
Bilaga 1 till LU15 Appendix A
Transfereringar |
|
|
|
|
|
|
Transfereringarna, |
, delas |
upp i |
transfere- |
|||
ringar, |
, |
åldersspecifika transfereringar, |
, samt |
|||
transfereringar |
till |
utlandet, |
. |
och |
delas |
dessutom upp i beskattade (med upphöjd index t) och icke- beskattade (med upphöjd index nt) transfereringar. Sektorns totala transfereringar ges därmed av
∑∑
Π |
|
(2.34) |
|
De åldersspecifika transfereringarna aggregeras upp från individnivå, dvs.
, |
∑ |
∑ |
, |
, ∈ , |
(2.35) |
där |
, |
är de |
genomsnittliga |
åldersspecifika |
transfe- |
reringarna som andel av BNP per capita för en individ i åldern i och könet k. Notera att denna specifikation innebär att livscykel-
profilen för transfereringar |
|
, |
kan variera med tiden. |
||||
|
|||||||
|
, |
|
, , |
∈ |
, |
|
(2.36) |
där |
, |
anger |
de |
genomsnittliga |
|||
transfereringarna |
som |
andel |
av |
BNP |
per |
capita. Notera att |
|
, |
antas vara konstant över tiden. |
|
|
Stat- och kommunsektorn får även transfereringar från
hushållen, |
. Dessa är inte beskattade och anges som en |
konstant andel, |
, av BNP. |
|
(2.37) |
139
Appendix A Bilaga 1 till LU15
Offentlig konsumtion |
|
|
|
Den offentliga konsumtionen, |
, beräknas som summan av den |
||
åldersspecifika konsumtionen |
, den |
||
konsumtionen |
samt kapitalförslitningen i den offentliga |
||
sektorn. |
|
|
|
|
|
|
(2.38) |
Den åldersspecifika offentliga konsumtionen beräknas enligt |
|||
där |
∑ |
∑ |
(2.39) |
är den genomsnittliga offentliga konsumtionen |
per individ vid åldern i och av kön k uttryckt som andel av BNP per capita. Notera att livscykelprofilen för offentlig konsumtion antas vara konstant över livscykeln. Det diskuteras ibland om vissa utgiftsslag i den offentliga konsumtionen, t ex hälso- och sjukvård, är en lyxvara som ökar med medelinkomsten.83 I syfte att kunna
analysera följderna av ett sådant antagande används parametern som styr inkomstelasticiteten för den offentliga konsumtionen.
Om |
1 |
1 |
innebär det att den offentliga konsumtionen |
ökar |
|
||
|
[minskar] |
med ökad medelinkomst. För att säkra att en |
jämvikt med balanserad tillväxt existerar i modellen antas det dock
att inkomstelasticiteten på lång sikt är 1, vilket betyder att |
är |
|
konstant på lång sikt. |
|
|
Den |
|
|
beräknas som |
|
|
|
|
(2.40) |
där |
anger den offentliga konsumtionen som andel av BNP. |
|
Notera att |
antas vara konstant över tiden. |
|
83 Denna hypotes kallas ibland för Wagners lag.
140
Bilaga 1 till LU15 Appendix A
Investeringar |
|
|
|
|
|
|
De offentliga investeringarna, |
, |
antas utgöra |
en fast |
andel |
av |
|
BNP, |
, det vill säga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(2.41) |
|
där |
anger de offentliga |
investeringar |
som |
andel |
av |
|
produktionen. Notera att |
antas vara konstant över tid. |
|
Ålderspensionssystemet
Ålderspensionssystemets är ett avgiftsbestämt pensionssystem som inte är fullt fonderad (ett s.k. notional defined contribution system). Sektorns inkomster och utgifter modelleras med utgångspunkt i de gällande reglerna och det antas att alla kohorter omfattas av samma regler.84
Ålderspensionssystemets intertemporala budgetvillkor ges av
|
1 |
(2.42) |
där |
är sektorns nettoskuld vid slutet av år t |
och |
|
är sektorns primära sparande år t. |
|
Tillgångar och skulder
I syfte att kunna redovisa den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld måste ålderspensionssystemets skulder, tillgångar samt tillgångar placerade i svenska statsobligationer beräknas.
För |
enkelhetens skull antas det att bruttoskulden, |
, är |
||
positiv |
och |
tillgångarna, |
, noll om nettoskulden är positiv, |
|
medan |
det |
omvända gäller |
om nettoskulden är negativ, |
dvs. |
84 Modellen baserar sig på de regler som gäller för personer som är födda 1938 och senare. För personer födda 1937 och tidigare gäller andra regler.
141
Appendix A Bilaga 1 till LU15
|
|
och |
|
. En av |
|
tillgångarna eller skulderna, är alltså alltid noll.85 |
|||
variablerna, |
,0 |
|
,0 |
|
Tillgångarna placerade i svenska statsobligationer benämns och beräknas som en andel, , av de totala till- gångarna. Tillgångarna i statsobligationer kan dock inte överstiga stat- och kommunsektorns bruttoskuld eller vara negativ. Detta
kan uttryckas som:
|
max 0,min |
∙ |
, |
(2.43) |
||
Avgiftsinkomster |
|
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemets primära inkomster, |
, utgörs av de |
|||||
pensionsavgifter som betalas av hushållen och ges av |
||||||
|
|
∑ |
∑ |
|
|
(2.44) |
Pensionsutbetalningar och pensionsbehållningar |
|
|||||
De primära utgifterna utgörs av de pensioner, |
, som betalas ut |
|||||
till hushållen, dvs. |
|
|
|
|
||
|
∑ |
∑ |
|
|
|
(2.45) |
där |
anger pensionsutbetalningarna år t till en person i åldern i |
|||||
och av könet k. |
|
|
|
|
|
|
Pensionsutbetalningarna, |
, |
beräknas |
utifrån pensions- |
|||
behållningarna, |
|
, tillsammans med ett antal indexeringsregler. |
Pensionsbehållningen baserar sig på de pensionsrättigheter indivi- den tjänat in under arbetslivet. Pensionsrätten för ett enskilt år motsvaras av de inbetalda pensionsavgifterna . Fram till pensioneringstillfället följer ålderspensionsbehållningarna den dynamiska ekvationen
85 Bruttoskulden i ålderspensionssystemet har sedan 2008 legat nära noll procent av BNP.
142
Bilaga 1 till LU15 Appendix A
|
, , |
|
|
(2.46) |
|
|
|
||
|
|
|
Pensions, |
|
där initialvärdet på pensionsbehållningen är noll, |
||||
och |
är den genomsnittliga löneutvecklingen över tid.86, |
behållningar från avlidna tillfaller personer i samma kohort som den avlidna. Denna så kallade arvsvinst beräknas som den relativa
förändringen i |
|
kohortens storlek mellan år |
och |
t, |
|
|||
|
|
|
|
.87 |
Individens pensionsbehållning |
i ett |
givet |
år |
består, , |
därmed, |
, |
|
|||||
|
av |
pensionstillgångarna närmast |
föregående |
år |
justerat med ekonomins lönetillväxt och arvsvinst samt de inbetalningar som gjorts till ålderspensionssystemet innevarande period.
När individen vid tidpunkt t=s och åldern i=h går i pension
beräknas en ingångspension, |
. Denna |
beräknas som ålders- |
||
pensionsbehållningen vid pensioneringen, |
, dividerat med ett |
|||
delningstal, |
|
|
||
|
|
|
|
(2.47) |
|
|
|
|
Delningstalet, som härleds i appendix A1.3, säkrar att nuvärdet av de förväntade pensionsutbetalningarna är lika stora som pensions- behållningen vid pensioneringstillfället. Det speglar därmed kohortens förväntade återstående livslängd vid pensionerings- tidpunkten, de förväntade arvsvinster samt de indexeringsregler som gäller under åren efter pensionering.
Efter första året som pensionär, i > h, beräknas pensionsut- betalningarna enligt
∏ ∀ (2.48)
där anger lönetillväxten år j och norm är en justeringsfaktor som dämpar tillväxten i pensionerna relativt till lönetillväxten i
86I modellen approximeras detta med den procentuella förändringen i w_t och motsvarar inkomstindex i det svenska pensionssystemet.
87Beräkningen följer i stora drag de principer för beräkning av arvsvinstfaktorer som används i det svenska pensionssystemet.
143
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
ekonomin. Justeringsfaktorn, den s.k. tillväxtnormen, uppgår till 1,6 procent i det svenska pensionssystemet. Ekvation (2.44) innebär att de utbetalda pensionerna är konstanta över tid vid en lönetillväxt om 1,6 procent. Om lönetillväxten däremot skiljer sig från 1,6 procent justeras pensionerna med skillnaden mellan lönetillväxten och tillväxtnormen.88
Det bör noteras att ålderspensionssystemet inte nödvändigtvis är internt hållbart, dvs. att nettoskulden inte nödvändigtvis är lika med nuvärdet av inbetalningarna till ålderspensionssystemet minus nuvärdet av pensionsutbetalningarna. Anledningarna till detta är att
(i) vid beräkningen av delningstalet beräknas de förväntade pensionsutbetalningarna utifrån historiska överlevnadssannolik- heter89 snarare än framåtblickande (prognos/faktiska) överlevnads- sannolikheter; med ökande överlevnadssannolikheter bland pensionärer innebär det att och därmed pensionsut- betalningarna blir högre än om framåtblickande överlevnadssanno- likheter använts; (ii) arvsvinstfaktorn är genomsnittet i kohorten och alltså oberoende av kön, vilket innebär att en omfördelning av pensionsbehållningar sker från avlidna män till överlevande kvinnor (eftersom kvinnor lever längre än män); detta kan innebära att pensionsutbetalningarna blir högre eller lägre än vad de annars skulle varit i ett aktuariskt rättvist system; (iii) tillgångarna (och finansiella skulder) i systemet förräntas med
räntan |
medan pensionsbehållningarna förräntas med löne- |
tillväxten, |
, som är lägre än räntan. Dessa tre effekter går åt olika |
håll och vilken av dessa effekter som dominerar beror på de antaganden som görs om de olika parametrarna.
A.2.5 Premiepensionssystemet
Premiepensionssystemet är ett fullt fonderat pensionssystem och omfattas inte av den offentliga sektorn. Sektorns inkomster och
88Denna typ av indexering kallas följsamhetsindexering i det svenska pensionssystemet. Detta kan jämföras med en situation där pensionerna enbart indexeras med lönetillväxten, dvs. där norm = 0. Om norm > 0 innebär det, tillsammans med delningstalet, att pensionen blir högre vid pensioneringstillfället men ökar långsammare. Pensionärer får alltså förskott på den framtida tillväxten.
89I praktiken används ett genomsnitt över de senaste fem åren innan pensioneringstid- punkten.
144
Bilaga 1 till LU15 |
Appendix A |
utgifter modelleras med utgångspunkt i de gällande reglerna och det antas att alla kohorter omfattas av samma regler.90
Premiepensionssystemets intertemporala budgetvillkor ges av
|
1 |
(2.49) |
|
anger sektorns tillgångar vid slutet av år t och |
|
där |
0är sektorns primära finansiella sparande. Notera att det |
antas att det inte finns någon bruttoskuld i premiepensions- systemet eftersom det är ett fullt fonderat system. Kapitalet i premiepensionssystemet investeras på den internationella kapitalmarknaden som ger avkastning r.
Avgiftsinkomster
Premiepensionssystemets primära inkomster utgörs av de premiepensionsavgifter, , som betalas av hushållen. Avgifterna betalas på arbetsinkomsten och ges av
|
∑ |
∑ |
|
(2.50) |
Pensionsutbetalningar och pensionsbehållningar |
|
|||
De primära utgifterna utgörs av de pensioner, |
, som betalas ut |
|||
till hushållen |
∑ |
|
|
|
|
∑ |
|
(2.51) |
|
där |
anger pensionsutbetalningarna år t till en person i åldern i |
|||
och av könet k. |
|
|
|
|
Pensionsutbetalningarna i ett givet år, |
, beräknas utifrån |
|||
individens pensionskapital, |
, tillsammans med den förväntade |
framtida avkastningen. Pensionskapitalet innan pensionering, i < h följer den dynamiska ekvationen
90 Modellen baserar sig på de regler som gäller för personer som är födda 1938 och senare. För personer födda 1937 och tidigare gäller andra regler.
145
Appendix A |
Bilaga 1 till LU15 |
, , |
|
|
, |
(2.48) |
|
|
|
||||
där |
|
|
|
bestämmer ko- |
|
|
|
|
|||
hortens arvsvinst., |
,Individens pensionsbehållning, |
i ett givet år |
består därmed av pensionskapitalet närmast föregående år justerat med ränteavkastning, arvsvinst samt de inbetalningar som gjorts till premiepensionssystemet innevarande period. Förutom skatte- satsen, , skiljer ekvation (2.48) sig ifrån motsvarande ekvation i ålderspensionssystemet (2.42) genom (i) att pensionskapitalet förräntas med räntan, , snarare än löneutvecklingen, , samt (ii) att arvsvinsten baseras på kohortens samlade pensionskapital och inte enbart överlevnadssannolikheterna.
När individen vid tidpunkt t=s och åldern i=h går i pension beräknas en fast annuitet, , över den återstående livscykeln. Pensionskapitalet efter pensionering följer den dynamiska ekvationen
, , , (2.52)
där den utgående pensionen beräknas som premiepensionskapitalet
vid pensioneringen, |
, dividerat med ett delningstal, |
: |
||
|
|
, |
|
(2.53) |
|
|
Delningstalet, som härleds i appendix A1.2, säkrar att nuvärdet av de förväntade pensionsutbetalningarna är lika stora som pensions- behållningen vid pensioneringstillfället. Det speglar därmed kohortens förväntade återstående livslängd vid pensioneringstid- punkten, den förväntade framtida ränteavkastning på pensions- kapitalet samt de arvsvinster som förväntas tillskrivas under åren efter pensioneringstidpunkten. Det bör noteras att arvsvinsterna, och därmed även delningstalet, är beroende av hela kohortens premiepensionskapital (se appendix A1.3). Delningstalet till- sammans med ekvationerna (2.49) och (2.50) säkrar att kohortens
pensionskapital är förbrukat när kohorten dör ut, |
, |
0. Det |
146 |
|
|
Bilaga 1 till LU15 |
Appendix A |
säkrar därmed också att premiepensionssystemet är intern hållbart på lång sikt.
A.2.6 Utlandssektorn
Sverige är en liten öppen ekonomi och det antas att de svenska hushållens och företagens agerande inte har någon påverkan på priserna på de globala marknaderna. Vidare antas det att inhemska och utländska tillgångar är perfekta substitut för placering av hushållens sparande. Detta innebär att avkastningen på kapital, r, är exogent givet för Sverige.
Hushållens tillgångar i form av privat sparande och tillgångar i premiepensionssystemet placeras i första hand i Sverige som produktionskapital eller som placeringar i statsobligationer. Eventuella kvarvarande tillgångar placeras utomlands. De svenska nettotillgångarna i utlandet, , kan därmed beräknas som
|
|
(2.54) |
Bytesbalansen, |
_t, ges av |
|
|
|
(2.55) |
Handelsbalansen, |
, beräknas som |
den totala produktionen i |
ekonomin minus konsumtionen och investeringarna. |
||
|
/ 1 |
(2.56) |
147
Appendix B: Revideringar av nationalräkenskaperna
Beräkningarna i denna bilaga genomfördes augusti 2014. Antaganden och beräkningsförutsättningar bygger på data och information som fanns tillgängligt den 13 augusti 2014. Det innebär bl.a. att de utfall och prognoser för svensk ekonomi som publicerats sedan dess inte har beaktats.
I och med publiceringen av nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2014 gick Statistiska Centralbyrån (SCB) över till att rapportera enligt det nya regelverket ENS 2010. Samtidigt reviderades nationalräkenskaperna, bland annat till följd av nya helårsberäkningar för 2012. Sammantaget innebar dessa förändringar att den historiska
Utöver omläggningen av nationalräkenskaperna genomförde SCB även en allmän översyn av nationalräkenskaperna, som bland annat inkluderar nya helårsberäkningar för 2012. Detta innebar att den historiska tillväxten i BNP är något högre
149
Appendix B |
Bilaga 1 till LU15 |
Omläggningen av nationalräkenskaperna utifrån det nya regelverket har inneburit definitionsmässiga förändringar som gett upphov till nivåförändringar i flera makroekonomiska variabler. Det innebär att nivån på flera av de variabler som redovisas i denna bilaga inte är direkt jämförbar med nationalräkenskaperna enligt ENS 2010. Dessa förändringar påverkar i sig inte ekonomins funktionssätt. Revideringarna bedöms därmed inte ha någon betydande inverkan på beräkningarna i denna bilaga förutom i nivån för olika variabler. Det gäller framförallt investeringarna och BNP. Det betyder också att de tillväxttakter som redovisas i denna bilaga för åren
150
Del II
Strukturomvandling på lång sikt
1 Inledning91
I denna del beskrivs Konjunkturinstitutets analys av struktur- omvandlingen i svensk ekonomi till och med 2040. Analysen tar sin utgångspunkt i Finansdepartementets scenario för den makro- ekonomiska utvecklingen som redovisas i del 1 i denna bilaga. Givet den aggregerade efterfrågebilden i makroscenariot beräknas här efterfrågan på varor och tjänster för näringslivets olika branscher. Efterfrågebilden och produktivitetsutvecklingen i olika branscher i näringslivet bestämmer sedan strukturomvandlingen, det vill säga hur förädlingsvärde och sysselsättning fördelas mellan branscherna i näringslivet.
Produktionen i näringslivet analyseras uppdelat på 17 branscher. Framskrivningarna av produktiviteten baseras till viss del på den historiska trenden.92 I en del branscher varierar produktiviteten kraftigt över tiden och det kan vara svårt att skilja trend från tillfälliga faktorer. Osäkerheten i framskrivningarna är därför stor. Syftet är dock inte att ta fram en prognos för enskilda branscher utan att i ett scenario ge en sammanhängande bild över näringslivet i framtiden, betingat på ett antal givna förutsättningar.
Branschanalysen och analysen av strukturomvandlingen i näringslivet genomförs med hjälp av Konjunkturinstitutets modell EMEC. I EMEC beräknas ett scenario för utvecklingen på branschnivå som är förenligt med den givna utvecklingen på makronivå. Modellen säkerställer att detta scenario är internt konsistent, det vill säga att relativpriser utvecklas så att utbudet av
91Författare till denna del av rapporten är Tomas Forsfält och Erik Glans, verksamma vid Konjunkturinstitutets prognosavdelning. Författarna vill tacka kollegor och seminarie- deltagare på Konjunkturinstitutet. Ett speciellt tack till Charlotte Berg, Björn Carlén, Mats Dillén, Jesper Hansson, Erik Höglin, Erik Jonasson och Kristian Nilsson för värdefulla kommentarer och synpunkter på tidigare utkast.
92Framskrivningarna tar sin utgångspunkt i data från juni 2014. Efter det har SCB dels ändrat redovisningsmetod, dels gjort en revidering av den historiska utvecklingen.
153
Inledning |
Bilaga 1 till LU15 |
varor och tjänster överensstämmer med efterfrågan och att det råder allmän jämvikt.
I kapitel 2 beskrivs huvuddragen i det makroekonomiska scenariot till 2040. Makroscenariot kompletteras med antaganden om produktivitetsutvecklingen i näringslivets branscher och antaganden om skatter och vissa importpriser. Detta basscenario beskrivs i kapitel 3. Med utgångspunkt i basscenariot kan sedan olika frågor analyseras genom att ändra någon eller några förutsättningar för modellanalysen. Här analyseras först frågan om effekterna av större efterfrågan på tjänster relativt varor. Den andra frågan rör vilka effekter högre elpriser har på den ekonomiska utvecklingen. Dessa alternativa scenarier diskuteras i kapitel 4 och 5. En kort sammanfattning återfinns i kapitel 6.
154
2 Makroekonomiskt basscenario
Åren 2014 till 2040 antas ekonomin följa den utveckling som beskrivs av finansdepartemetets scenario (se del 1 i denna bilaga). Det innebär en genomsnittlig
Tabell 2.1 Försörjningsbalans
Genomsnittlig årlig procentuell förändring
|
||
Fasta priser |
|
|
BNP |
2,6 |
2,1 |
Hushållens konsumtionsutgifter |
2,3 |
2,3 |
Offentliga konsumtionsutgifter |
0,9 |
0,6 |
Fasta bruttoinvesteringar |
3,9 |
3,1 |
Export |
5,5 |
4,4 |
Import |
5,0 |
4,4 |
Löpande priser |
|
|
BNP |
4,3 |
4,0 |
Hushållens konsumtionsutgifter |
3,9 |
4,1 |
Offentliga konsumtionsutgifter |
4,0 |
4,0 |
Fasta bruttoinvesteringar |
5,1 |
4,4 |
Export |
6,1 |
5,0 |
Import |
6,0 |
5,3 |
|
|
|
Anm. Geometriska medelvärden. Data för perioden
Källor: SCB och Finansdepartementet.
Antalet arbetade timmar i ekonomin som helhet antas växa med ca 0,4 procent per år i genomsnitt
155
Makroekonomiskt basscenario |
Bilaga 1 till LU15 |
växt jämfört med vad den varit de senaste 20 åren (0,7 procent), vilket beror på en svagare ökning av antalet personer i arbetsför ålder. Det är huvudförklaringen till den jämförelsevis svaga BNP- tillväxten. Tillväxttakten är trots det i genomsnitt högre än den underliggande (potentiella) tillväxttakten. Perioden
156
3Strukturomvandling i näringslivet
– ett basscenario till 2040
I det här kapitlet beskrivs basscenariot för den ekonomiska utvecklingen till 2040. Scenariot utgör framför allt en bas, eller referens, kring vilken effekterna och resultaten av alternativa antaganden kan beskrivas. Scenariot ska inte ses som en regelrätt prognos, eftersom det inte går att med någon rimlig precision göra prognoser på så lång sikt. Kapitlet inleds med en beskrivning av modellen EMEC, som används för att hålla ihop scenariot och för att beräkna alternativa scenarier. Därefter beskrivs data och förutsättningar för framskrivningarna. Antaganden om produk- tivitetstillväxten beskrivs i avsnitt 3.3. I avsnitt 3.4 visas hur produktion (förädlingsvärde) och sysselsättning (antal arbetade timmar) förändras fram till 2040 givet de antaganden som gjorts. Strukturomvandlingen i näringslivet sammanfattas i avsnitt 3.5 genom att fördelningen av förädlingsvärde och antal arbetade timmar i näringslivet mellan branscher visas.
3.1Modell
EMEC (Environmental Medium term EConomic model) är Konjunkturinstitutets allmänjämviktsmodell som kontinuerligt utvecklats och använts i utredningssammanhang samt även publicerats och granskats i vetenskapliga tidskrifter.93 Modellen lämpar sig särskilt väl för att studera effekter på den ekonomiska tillväxten och på strukturomvandling av energi- och miljöpolitiska
93 Se www.konj.se/569.html för en aktuell publiceringslista.
157
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
styrmedel, till exempel koldioxidskatt eller handel med utsläpps- rätter.
EMEC är en statisk modell vilket innebär att anpassningsför- loppet mellan jämviktslägena inte modelleras. Hur stora de lång- siktiga förändringarna blir vid en given prisförändring beror på aktörernas känslighet för prisförändringar. Kraftiga pris- eller skatteförändringar kan naturligtvis skapa betydande anpassnings- svårigheter vilka på kort sikt kan ge lägre tillväxt och högre arbets- löshet. Dessa omställningseffekter fångas inte upp av modellen utan resultaten speglar ekonomin på längre sikt, det vill säga när arbetskraften och företagen helt har anpassat sig till de nya prisförhållandena.
Den ekonomiska tillväxten som genereras i EMEC styrs dels av tillgången på produktionsfaktorer såsom arbetskraft och kapital, dels av teknisk utveckling
EMEC inkluderar 33 näringslivsbranscher och en offentlig sektor. Företagen och hushållen efterfrågar 41 varor och tjänster som insatsvaror samt för investeringar och privat konsumtion. Varor och tjänster används som insats även i den offentliga tjänsteproduktionen. Arbetskraft och realkapital är insatsfaktorer som krävs i näringslivet och den offentliga sektorn.
Modellens resultat relateras till ett ”basscenario” som avspeglar de antaganden som görs om omvärldsutveckling samt utvecklingen för produktivitet, arbetsutbud och energieffektivisering. I alterna- tiva scenarier förändras en eller flera av modellens parametrar, till exempel en skattesats. Modellens respons på en sådan förändring innehåller information om utvecklingen för ekonomin som helhet och för olika branscher. Exempel på mått som kan redovisas för olika scenarier är produktion, arbetade timmar, energianvändning och utsläpp.
94 Exempelvis kan en höjd skatt på energi minska efterfrågan på de energiintensiva branschernas produkter, både från andra branscher och från hushållen, och styra om efterfrågan till andra branschers produkter. Samtidigt kan också de
158
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
I figur 3.1 illustreras tillvägagångssättet för modellanalysen. Punkt A anger situationen vid startåret och B anger situationen vid slutåret i basscenariot. Punkt B’ anger den situation som uppstår om något styrmedel införs eller förändras. Det är skillnaden mellan B och B’ som är modellens resultat. Resultatet kan sedan beskrivas i termer av förändringar i modellens endogena variabler som till exempel produktion och arbetade timmar i olika branscher och ekonomin som helhet, hushållens konsumtion av olika varor eller relativprisförändringar mellan varor, tjänster och insatsfaktorer.
Figur 3.1 Analys i EMEC
3.2Data och framskrivningsmetod
I modellen används detaljerade data från nationalräkenskaperna, bland annat så kallade insatsmatriser som visar användningen av olika insatsvaror i branschernas produktion. Likaså används produktionsmatriser som visar varje branschs produktion av olika varor och tjänster. Data över sysselsättningen (antal arbetade timmar) i branschen och kapitalstocken används också i modellen. Arbetskraften är uppdelad på två utbildningsnivåer: med och utan eftergymnasial utbildning. Även detaljerade data för hushållens konsumtion används, fördelad på olika varor och på olika hushålls- typer (efter inkomst och bostadsort). Alla dessa data beskriver
159
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
utgångsläget ett enskilt år, det vill säga basåret som är utgångs- punkten för en framskrivning till 2040.95
I basscenariot bestäms tillväxttakten i arbetsproduktiviteten (förädlingsvärde per arbetad timme) mellan basåret och 2040 utanför modellen.96 Antagandet om den framtida produktiviteten i varje bransch baseras i hög grad på den historiska trenden. För att beräkna de historiska trenderna används tidsseriedata från national- räkenskaperna; här används data från 1993 till 2013.97 Framskriv- ningarna avser genomsnittlig utveckling under perioden, beräknat som geometriska medelvärden. Dessa är avsedda att spegla den sammantagna utvecklingen. Inga bedömningar om tidsprofilen för utvecklingen har gjorts, och de jämna banorna i figurerna ska inte tolkas som att den faktiska utvecklingen förväntas bli jämn.
Skattesatserna för energi- och koldioxidskatt bestäms utanför modellen och fångar redan beslutade förändringar i framtiden. Likaså sätts importpriset på olja och kol samt utsläppsrättspriset på koldioxid så att det motsvarar förväntade framtida priser (se tabell 3.1). De inhemska energipriserna i modellen bestäms (kalibreras) så att de motsvarar Energimyndighetens senaste långsiktsprognos.
Tabell 3.1 |
Förutsättningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
2013 |
2040 |
Råolja (Brent)1 |
|
109 |
150 |
Utsläppsrätter (EU ETS)2 |
5 |
35 |
1 Dollar per fat. 2 Euro per ton CO2. Källa: International Energy Agency (IEA).
3.3Produktivitet och produktionsförutsättningar
Bedömningen av den framtida produktivitetstillväxten i de olika branscherna tar sin utgångspunkt i den genomsnittliga tillväxten
95Modellens basår är 2010. De siffror som presenteras här för perioden
96Produktionen i varje bransch beskrivs i modellen av en produktionsfunktion. Teknologi- parametrarna i produktionsfunktionen kalibreras mot en önskad nivå på produktiviteten.
97Alla data i denna studie avser uppgifter publicerade före september 2014, det vill säga före införandet av regelverket
160
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
genomsnitten av flera skäl. Det beror bland annat på att hänsyn har tagits till tillfälliga faktorer som har påverkat produktivitets- utvecklingen, exempelvis effekter av konjunkturnedgången 2008– 2009 och betydelsen av större investeringar som inte ännu fått genomslag.
Produktivitetstillväxten för ekonomin som helhet antas också bli lägre framöver än den var under jämförelseperioden. Tillväxten på branschnivå är förenlig med den antagna tillväxten för hela näringslivet, som antas bli 2,2 procent per år i genomsnitt under perioden
Den sammanvägda produktivitetstillväxten påverkas även av förändringar i näringslivets sammansättning av sysselsättning (arbetade timmar) i olika branscher.98 Antalet arbetade timmar per bransch beror på hur efterfrågan på branschens produkter för- ändras, vilket i sin tur beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen. Bland annat ska produktionen vara förenlig med antaganden om export och import samt efterfrågan på insatsvaror i produktionen. Olika produktivitetsantaganden har därför testats i EMEC, vilket garanterar överensstämmande mellan modellens variabler (intern konsistens). Produktivitetsantagandena ska med andra ord vara förenliga med villkoren för allmän jämvikt där det exogent givna makroscenariot är en bindande restriktion. Genom ett iterativt förfarande har de slutliga produktivitetsantagandena som är förenliga med alla övriga antaganden och villkoren för allmän jämvikt i ekonomin beräknats.
Företagens val av geografisk placering för produktionen beror bland annat på transportkostnader för både den färdiga produkten och insatsvarorna, samt tillgången på insatsfaktorerna arbete och kapital. Analysen av vilka faktorer som avgör branschstrukturen i ett enskilt land kan delas upp på produkter som handlas över landgränser, och de som inte gör det.
98 Hänsyn tas dock inte till förändringar i relativpriser, eftersom framskrivningen görs med ett fast basår. Det skiljer sig från den historiska utvecklingen som är beräknad med kedjeprisindex. Beräkning med kedjeprisindex innebär att branscher med fallande priser får en lägre vikt i beräkningen av utvecklingen för hela ekonomin.
161
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
För produkter som handlas internationellt avgör de komparativa fördelarna var produktionen utförs. Råvarutillgången i förhållande till transportkostnaderna för dessa, arbetskraftens kompetens, tidigare genomförda investeringar i kapital som är kostsamt att flytta, är alla faktorer av stor betydelse för vad som produceras inom landet.
Branscher vars utveckling är beroende av råvarutillgången är framför allt skogsbruk, jordbruk och fiske, samt gruvnäringen. Branscher där befintligt kapital är av stor betydelse är metallverk, skogsindustri, raffineringsindustri, kemisk industri och energi- produktion. Dessa branscher är kapitalintensiva, det vill säga har en stor andel kapital i förhållande till arbetskraften. Det befintliga kapitalet är dyrt att flytta och i många fall långlivat. En stor del av produktionen kan därför antas förbli inom landet. Industri- branscher som är mindre kapitalintensiva och mer beroende av kostnaden för arbetskraften, relativt produktiviteten, är framför allt maskintillverkning, transportmedelsindustri och elektronik- industri. Dessa branscher är också mer utsatta för internationell konkurrens. För produkter som inte handlas internationellt är den inhemska efterfrågan avgörande.
Den antagna produktivitetstillväxten i olika branscher redovisas i tabell 3.2. Särskilda förutsättningar för den framtida produktionen i respektive bransch beskrivs därefter.
162
Bilaga 1 till LU15 Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040
Tabell 3.2 |
Arbetsproduktivitet i näringslivet |
|
|
|
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
SNI 2007 |
Bransch |
||
Jord- och skogsbruk |
2,6 |
1,2 |
|
Gruvor och mineralbrott |
2,0 |
||
Livsmedelsindustri, m.m. |
3,3 |
2,8 |
|
16 |
Trävaruindustri |
2,0 |
2,0 |
Massa- och pappersvaruindustri1 |
3,0 |
2,5 |
|
Kemisk industri2 |
5,5 |
4,1 |
|
23 |
Mineralproduktindustri |
3,1 |
1,7 |
24 |
Järn- och andra metallverk |
0,6 |
3,5 |
Övrig tillverkningsindustri3 |
7,0 |
4,8 |
|
El, värme, vatten, m.m. |
0,9 |
||
Byggverksamhet |
0,1 |
1,0 |
|
Transport och magasinering |
1,5 |
1,2 |
|
Handel |
3,2 |
3,0 |
|
Kommunikation |
4,0 |
4,2 |
|
Banker och företagstjänster |
1,4 |
1,6 |
|
|
|
||
(O,P,Q,R,S,T) |
Hushållstjänster |
0,6 |
0,6 |
68 (L) |
Fastighetsverksamhet |
0,4 |
1,2 |
|
Totala näringslivet |
2,5 |
2,2 |
|
|
|
|
1Inklusive grafisk industri m.m.
2Inklusive tillverkning av läkemedel, gummivaror m.m. samt petroleumraffinering.
3Tillverkning av
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Rationaliseringar inom jordbruket har medfört att sysselsättningen har minskat under många år och att produktivitetstillväxten har varit hög. Efter 2008 föll dock produktiviteten (se figur 3.2). I scenariot återhämtas så småningom produktivitetsförlusten. Pro- duktivitetstillväxten i jordbruket från 2013 till 2040 antas bli 2,3 procent per år i genomsnitt, vilket är högt jämfört med perioden
163
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 3.2 Produktivitet inom jordbruk och fiske
|
Fördädlingsvärde i kronor per arbetad timme, 2013 års prisnivå |
|||||||||||
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
0 93 |
97 |
01 |
05 |
09 |
13 |
17 |
21 |
25 |
29 |
33 |
37 |
0 |
Anm. Avser branscherna 01 och 03 enligt SNI 2007.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Produktionen inom skogsbruket beror på lång sikt till stor del av utbudsfaktorer, dvs. skogstillväxten. Skogsbruket har goda förut- sättningar att öka utbudet de kommande 25 åren. Virkesförrådet har ökat med 84 procent från
Gruvverksamhetens produktivitet har fallit sedan millennie- skiftet (se figur 3.3). Produktivitetsnivån var lägre 2013 jämfört med 1993 (se tabell 3.2). Det beror troligtvis på omfattande nyinvesteringar i branschen, vilka tagit mycket kapital och arbets- kraft i anspråk men ännu inte genererat motsvarande produktions- ökning. Produktiviteten förväntas stiga igen när produktionen från de nyöppnade gruvorna ökar. Därför antas en stark produktivitets- tillväxt för branschen framöver; 2,0 procent per år
Under senare år har en kraftig utbyggnad inom den kinesiska stålindustrin lett till ökade investeringar inom gruvbrytning världen över. Sverige är en liten producent av järnmalm, globalt sett, med en total produktion på ca 26 miljoner ton 2013, att jämföra med
99 Se www.slu.se/skogsstatistik/virkesforrad.
164
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
2 950 miljoner ton i global produktion.100 Det svenska utbudet kommer dock troligen öka, eftersom stora investeringar för att öka produktionen redan är påbörjade eller delvis genomförda. Dess- utom finns potential att öka brytningen av koppar och andra metaller.
Figur 3.3 Produktivitet inom gruvor och mineralbrott
|
Förädlingsvärde i kronor per arbetad timme, 2013 års prisnivå |
|||||||||||
2500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2500 |
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
1500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1500 |
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
0 93 |
97 |
01 |
05 |
09 |
13 |
17 |
21 |
25 |
29 |
33 |
37 |
0 |
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Livsmedelsindustrin har haft en stadig uppgång i produktiviteten sedan 1993, och utvecklingen antas fortsätta om än i lite lång- sammare takt. Ökningen antas bli 2,8 procent per år framöver. Obearbetade jordbruksprodukter har ofta kort hållbarhet och är i regel dyrare att transportera jämfört med bearbetade livsmedel. Oftast lönar det sig därför att bearbeta råvarorna nära odlingen eller uppfödningen. Livsmedelsindustrins produktion är således nära kopplad till utvecklingen av jordbruket.
Trävaruindustrin har under senare tid genomgått stora för- ändringar genom öppnandet av några stora högeffektiva produkt- ionsanläggningar, samtidigt som flera mindre anläggningar lagts ned. Livslängden på investeringarna är lång och produktivitetstill- växten, till följd av bland annat nyvinvesteringarna, antas kunna fortsätta i samma takt som den historiska utvecklingen.
100 Se U.S. Geological Survey (2014), samt minerals.usgs.gov/ minerals/pubs/commodity/iron_ore/
165
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
Även inom massa- och pappersvaruindustrin har det under de senaste åren gjorts stora investeringar i större energieffektiva anläggningar samtidigt som äldre produktionslinjer lagts ned. Produktivitetstillväxten framöver antas bli något svagare än den varit sedan 1993 (se tabell 3.2 och figur 3.4).
Den skogsnära industrins geografiska placering är beroende av råvarutillgången samt tillgången till energi. Stora investeringar är redan genomförda och det befintliga kapitalet är svårt att flytta ut ur landet. Så länge det finns god råvarutillgång i Norden så kommer skogsindustrin med stor sannolikhet att finnas kvar i någon form.
Figur 3.4 Produktivitet inom massa- och pappersvaruindustrin
|
Fördädlingsvärde i kronor per arbetad timme, 2013 års prisnivå |
|||||||||||
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
0 93 |
97 |
01 |
05 |
09 |
13 |
17 |
21 |
25 |
29 |
33 |
37 |
0 |
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Kemi- och läkemedelsbranschens utveckling är svår att förutsäga. Det finns inte några tydliga indikationer på en ökning eller minskning av produktionen inom landet, utöver vissa satsningar på tillverkning av etanol och metanol baserade på träråvara. Produktivitetstillväxten förväntas bli fortsatt hög inom kemi- och läkemedelsbranschen på grund av fortsatt produkt- och process- utveckling. I kemisk industri ingår här petroleumraffinaderierna som haft en exceptionellt hög produktivitetstillväxt under 2000- talet i samband med omfattande investeringar. Stora investeringar har också gjorts i befintliga raffinaderier. Dessa anläggningar kan antas fortsätta att producera under lång tid framöver.
166
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Mineralproduktindustrin producerar huvudsakligen insats- varor till byggindustrin i form av betong, cement med mera, men även glasvaror. Både bearbetade och obearbetade mineralprodukter har ett lågt värde i förhållande till vikten, vilket innebär att trans- portkostnaderna är betydelsefulla för den geografiska placeringen av tillverkningen. Tillverkningsanläggningarna är mindre jämfört med i andra branscher för att kunna vara nära både användare och råvara. Därför kommer åtminstone delar av industrin att finnas kvar i Sverige och produktionen vara nära kopplad till tillväxten i byggbranschen.
Produktiviteten inom
167
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 3.5 Produktivitet inom järn- och andra metallverk
|
Förädlingsvärde i kronor per arbetad timme, 2013 års prisnivå |
|||||||||||
1200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1200 |
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
0 93 |
97 |
01 |
05 |
09 |
13 |
17 |
21 |
25 |
29 |
33 |
37 |
0 |
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Den höga produktivitetstillväxten i näringslivet från 1993 till och med 2006 beror mycket på bidraget från tillverkningen av elektronikprodukter, som innefattar bland annat produktionen av telekommunikationsutrustning. Sverige har en stark ställning på området och flera internationella företag har verksamhet förlagd i Sverige. Branschen har haft en genomsnittlig produktivitetstillväxt på så mycket som 22 procent om året sedan 1993. Under de senaste två, tre åren har tillväxten legat närmare 9 procent. I scenariot antas en produktivitetstillväxt som är något lägre än detta (se figur 3.6).
168
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Figur 3.6 Produktivitet inom elektronik och optik
|
Förädlingsvärde i kronor per arbetad timme, 2013 års prisnivå |
|||||||||||
3500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3500 |
3000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3000 |
2500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2500 |
2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
1500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1500 |
1000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1000 |
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
0 93 |
97 |
01 |
05 |
09 |
13 |
17 |
21 |
25 |
29 |
33 |
37 |
0 |
Anm. Avser branscherna 26 och 27 enligt SNI 2007.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Inom fordonstillverkningen har Sverige en mycket stark ställning inom lastbilstillverkning. Personbilsindustrin har en mer utsatt position. Eftersom fordonsbranschen är mindre beroende av närhet till naturresurser än många andra industribranscher, och kapital- stocken är lättförflyttad så är branschen särskilt känslig för utländsk konkurrens. I framskrivningen antas att produktionen stannar i Sverige och att produktivitetstillväxten är fortsatt hög.
Elproduktionen sker till största delen i vatten- och kärnkraft- verk. Tillkommande produktion baseras främst på förnybar energi, exempelvis vindkraft. Någon större utbyggnad av vattenkraften väntas inte. Effekthöjningar har genomförts i några av de svenska kärnkraftverken.101 Resultaten av den höjda effekten har ännu inte synts i produktionsdata för branschen el, gas och fjärrvärme eftersom de uppgraderade reaktorerna mestadels varit i provdrift än så länge. Tillstånd finns för fortsatta effekthöjningar men som fortfarande är i planeringsstadiet. Det finns i dag en osäkerhet om dessa effekthöjningar kommer till stånd. Effekthöjningar bör ha en positiv effekt på produktiviteten i branschen.
Byggbranschen har haft en mycket låg produktivitetstillväxt historiskt sett. Utvecklingen framöver antas bli lite högre. Behovet
101 Se Strålsäkerhetsmyndigheten (u.å.).
169
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
av nya bostäder är stort i framför allt storstadsregionerna vilket talar för en stark utveckling i byggbranschen. Förutsättningar finns för ett ökat utbud i och med tillgången till utländsk arbetskraft och politiska initiativ som syftar till att underlätta byggandet.
Möjligheterna att öka utbudet av spårbundna transporttjänster begränsas för närvarande av den befintliga spårkapaciteten. Poli- tiska initiativ för att bygga ut spårkapaciteten gör det möjligt att öka utbudet fram till 2040. Därför antas järnvägen kunna öka sin andel av resandet och godstransporter något i förhållande till nuvarande nivå. Utbudet av lastbilstransporter liksom sjötran- sporter har inte samma begränsningar, utan produktionen på lång sikt styrs av efterfrågan. Likaså för lufttransporter förväntas inga större utbudsbegränsningar. Produktivitetstillväxten inom tran- sportverksamhet antas bli något lägre än det historiska genom- snittet.
Produktiviteten inom handeln förväntas växa ungefär i takt med den historiska utvecklingen. En fortsatt övergång till handel över internet är en förklaring till den starka produktivitetstillväxten inom branschen.
En fortsatt stark utveckling inom informations- och kommu- nikationsteknik (IKT) antas leda till något högre produktivitets- tillväxt jämfört med den historiska utvecklingen inom branschen kommunikation.
Utvecklingen av IKT sätter även spår i andra tjänstebranscher där teknologin utnyttjas, inte minst inom finansiella tjänster (banker) och olika företagstjänster.
Hushållstjänster står för en allt större del av näringslivets förädlingsvärde och andel av sysselsättning. Inom branschen ingår hotell och restauranger, utbildningsväsendet, enheter för vård och omsorg, enheter för kultur, nöjen och fritid, intresseorganisationer samt reparationsverkstäder. Produktivitetsutvecklingen inom hushållstjänster är svag, både historiskt och i det framåtblickande basscenariot.
Branschen fastighetsverksamhet är mycket speciell. I branschen ingår ett beräknat förädlingsvärde för små- och fritidshus som inte är associerat till någon arbetsinsats. Fastighetsbranschen har haft sjunkande produktivitet sedan millennieskiftet, vilket är en utveckling som inte antas fortsätta. Därför blir produktivitets- tillväxten högre framöver än vad den varit sedan 1993. Fastighets-
170
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
branschens utbud hänger samman med antalet byggnader inom landet, som i sin tur bestäms av bygginvesteringarna.
3.4Efterfrågan, produktion och sysselsättning
Den aggregerade efterfrågan ges av försörjningsbalansens kom- ponenter som den beskrivs i tabell 2.1. Exportefterfrågan stiger snabbare än BNP vilket innebär att i genomsnitt måste export- andelen av branschernas förädlingsvärde öka. I modellberäkningen antas att exportefterfrågan stiger kraftigt för alla produkter så att exportandelen ökar relativt sett ungefär lika mycket för varje produkt.102 I basscenariot är summan av exporterade produkter och tjänster, räknat i kronor, lika med den givna exporten enligt försörjningsbalansen. Likaså antas importen öka i förhållande till den inhemska produktionen av de flesta produkter, för att generera den önskade importen på aggregerad nivå.
Arbetsutbudet är givet liksom sysselsättningen i den offentliga sektorn, vilket ger ett begränsat antal arbetade timmar till för- fogande för näringslivet. Fördelningen av sysselsättningen mellan branscherna bestämmer produktionsvolymen i branschen, givet den antagna produktivitetstillväxten. Sammantaget ser modellen till att det råder en allmän jämvikt sådan att efterfrågan är lika med utbudet av varor och tjänster.
102 Export- och importstatistiken är fördelad på produkt och inte på bransch. Varje bransch producerar flera olika produkter och tjänster, och samma produkt kan i princip produceras i olika branscher. Men varje bransch är normalt specialiserad på en eller ett fåtal produkter.
171
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
I detta avsnitt beskrivs utvecklingen av förädlingsvärde (produktionsvärde minus kostnaden för insatsvaror) och syssel- sättning på branschnivå. Resultaten sammanfattas i tabell 3.3 och kommenteras i den följande texten.
Tabell 3.3 |
Förädlingsvärde och antal arbetade timmar i näringslivet |
||||
|
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Förädlingsvärde |
Arbetade timmar |
||
SNI 2007 |
Bransch |
||||
Jord- och skogsbruk |
0,9 |
1,2 |
0,1 |
||
Gruvor och mineralbrott |
2,2 |
0,2 |
|||
Livsmedelsindustri, m.m. |
1,4 |
2,3 |
|||
16 |
Trävaruindustri |
1,5 |
1,8 |
||
Massa- och |
|
|
|
|
|
|
pappersvaruindustri1 |
0,4 |
1,0 |
||
Kemisk industri2 |
5,1 |
3,5 |
|||
23 |
Mineralproduktindustri |
3,3 |
1,3 |
0,2 |
|
24 |
Järn- och andra metallverk |
0,1 |
2,2 |
||
Övrig tillverkningsindustri3 |
7,1 |
3,2 |
0,1 |
||
El, värme, vatten, m.m. |
0,8 |
0,4 |
1,5 |
||
Byggverksamhet |
1,3 |
1,9 |
1,2 |
0,9 |
|
Transport och magasinering |
1,1 |
1,5 |
0,3 |
||
Handel |
4,1 |
3,4 |
0,9 |
0,4 |
|
Kommunikation |
6,5 |
4,2 |
2,4 |
0,0 |
|
Banker och företagstjänster |
|
|
|
|
|
(K,M,N) |
|
3,8 |
2,4 |
2,3 |
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(O,P,Q,R,S,T) |
Hushållstjänster |
4,3 |
2,1 |
3,7 |
1,5 |
68 (L) |
Fastighetsverksamhet |
1,1 |
0,4 |
0,7 |
|
|
Totala näringslivet |
3,5 |
2,6 |
1,0 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
1Inklusive grafisk industri m.m.
2Inklusive tillverkning av läkemedel, gummivaror m.m. samt petroleumraffinering.
3Tillverkning av
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Antalet arbetade timmar inom jord- och skogsbruk har minskat sedan 1993. Denna utveckling antas inte fortsätta. Efterfrågan på livsmedel och skogsråvara antas vara tillräcklig i framtiden för att ge en svag ökning av antalet arbetade timmar i branschen framöver.
172
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Förädlingsvärdet ökar något snabbare
Inom gruvindustrin har både sysselsättningen och produkt- ionen minskat den senaste
Livsmedelsindustrin har haft en svag utveckling när det gäller antalet arbetade timmar. En viss ökning av efterfrågan på livsmedel kan vara rimlig att anta i framtiden, i beräkningarna ger det en ökad tillväxt i förädlingsvärdet, men produktionsökningen är inte tillräcklig för att sysselsättningen ska öka.
Skogsindustrin, det vill säga industrin för trävaror, massa och papper, har potential att öka produktionen. Som nämnts tidigare har uttaget av skog varit mindre än skogstillväxten. Samman- sättningen av produktionen inom skogsindustrin kan dock komma att förändras i takt med förändringar i varuefterfrågan. Nya användningsområden för skogen är bland annat biobränslen. Effektiviseringar leder dock till att antalet arbetade timmar fort- sätter att falla i scenariot.
Om Sverige även i framtiden kan behålla och utveckla den kemiska industrin kan den fortsätta att bidra med en stark tillväxt i förädlingsvärdet. Sysselsättningen i branschen fortsätter att minska till följd av rationaliseringar.
Mineralproduktindustrin har haft en stark utveckling och till- växten kan fortsätta, men i något lugnare takt.
Sett över hela den historiska perioden
Övrig tillverkningsindustri fortsätter att växa starkt i fram- tiden, men även här sker det utan någon ökning i sysselsättningen.
Efterfrågan på energi har vuxit betydligt långsammare än BNP i takt med att det skett energieffektiviseringar inom många områden. Utvecklingen kan antas fortsätta för att de svenska klimat- och
173
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
energimålen ska nås. Det ger en svag tillväxt i förädlingsvärdet inom el- och värmeproduktionen.
Efterfrågan på byggproduktion antas följa det demografiskt givna behovet på lång sikt. Just nu råder det dock bostadsbrist i storstadsregionerna vilket talar för att byggbranschen kan utvecklas ännu starkare i framtiden. Dessutom behöver branschen växa om de planer som finns på en utbyggnad av transportinfrastrukturen inom landet blir verklighet. Utrymme finns således för att syssel- sättningen i byggbranschen kan fortsätta att öka.
Ökad handel leder normalt till ökat behov av transporter. Transportbranschen kan därför komma att växa i framtiden och sysselsätta fler personer än i dag.
Efterfrågan på handelstjänster har ökat snabbare än både hushållens konsumtion och total användning i ekonomin, knappt 1 procent snabbare än total användning per år sedan 1993. En liknande, om än svagare, tendens finns i framtidsscenariot. Den totala användningen ökar med ca 2,7 procent per år och ökningen i handelns förädlingsvärde blir ca 3,4 procent per år. En ökning av antalet arbetade timmar förväntas inom handeln.
Förädlingsvärdet inom informations- och kommunikations- tjänster har ökat kraftigt sedan 1993. Användingen av internet och mobiltelefoner har exploderat vilket är huvudförklaringen till branschens utveckling. En stark utveckling väntas även i framtiden. I scenariot sker dock ingen ökning av sysselsättningen i Sverige.
Banker och företagstjänster utvecklas ungefär i takt med det övriga näringslivet. Antalet arbetade timmar kan fortsätta att öka även om det sker rationaliseringar och utflyttning till andra länder.
Hushållens efterfrågan på olika tjänster antas fortsätta öka snabbare än efterfrågan på varor. Branschen hushållstjänster får därför en fortsatt stark utveckling och antalet arbetade timmar i branschen växer snabbt. Branschen består bland annat av hotell och restauranger.
I branschen fastighetsverksamhet, slutligen, antas effektivise- ringar leda till lägre sysselsättning.
174
Bilaga 1 till LU15 |
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
3.5Sammanfattning – strukturomvandling i näringslivet
Utvecklingen av förädlingsvärde och antalet arbetade timmar skiljer sig åt mellan olika branscher i basscenariot, vilket beskrivits i föregående avsnitt. Det får till följd att branschstrukturen i näringslivet förändras. I tabell 3.4 visas dels branschernas andel av det sammantagna förädlingsvärdet i näringslivet, dels andelen av det totala antalet arbetade timmar i näringslivet. Tabellen visar hur andelarna har förändrats sedan 1993 och hur de förändras till 2040 i basscenariot.
Många av trenderna fortsätter in i framtiden. Exempelvis fortsätter jord- och skogsbrukets andel av näringslivets förädlings- värde minska, liksom dess andel av det totala antalet arbetade timmar. Gruvorna ökar sin andel av förädlingsvärdet men syssel- sättningsandelen ökar inte. Andelarna inom tillverkningsindustrin (SNI
I scenariot är det framför allt inom hushållstjänsterna som det sker en kraftig ökning av andelen arbetade timmar. Andelen arbetade timmar i denna bransch steg från 8,7 till 14,8 procent mellan 1993 och 2013, det vill säga med 6,1 procentenheter. En möjlig orsak till denna kraftiga ökning är förändrade preferenser i hushållen, mot mer tjänster och mindre varukonsumtion. En annan förklaring är att hushållen har fått ekonomiska incitament i form av skattelättnader för tjänstekonsumtion, exempelvis
175
Strukturomvandling i näringslivet – ett basscenario till 2040 |
Bilaga 1 till LU15 |
ytterligare ökning av hushållens tjänstekonsumtion påverkar ekonomin.
Tabell 3.4 Förädlingsvärde och antal arbetade timmar i näringslivet
Procent av totala näringslivet, förädlingsvärden i löpande priser
|
|
Förädlingsvärde |
Arbetade timmar |
||||
SNI 2007 |
Bransch |
1993 |
2013 |
2040 |
1993 |
2013 |
2040 |
Jord- och skogsbruk |
3,8 |
1,9 |
1,7 |
6,6 |
3,9 |
3,5 |
|
Gruvor och mineralbrott |
0,4 |
0,9 |
1,1 |
0,4 |
0,3 |
0,3 |
|
Livsmedelsindustri, m.m. |
2,7 |
1,8 |
1,4 |
3,4 |
2,0 |
1,5 |
|
16 |
Trävaruindustri |
0,9 |
0,6 |
0,6 |
1,4 |
1,0 |
0,9 |
Massa- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
pappersvaruindustri1 |
3,2 |
1,6 |
1,0 |
3,1 |
1,5 |
0,9 |
Kemisk industri2 |
3,6 |
3,3 |
3,5 |
2,1 |
1,6 |
1,3 |
|
23 |
Mineralproduktindustri |
0,6 |
0,6 |
0,5 |
0,8 |
0,7 |
0,5 |
24 |
Järn- och andra |
|
|
|
|
|
|
|
metallverk |
1,4 |
1,0 |
0,9 |
1,3 |
1,0 |
0,6 |
Övrig tillverknings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
industri3 |
11,4 |
10,0 |
7,7 |
13,3 |
11,2 |
6,9 |
El, värme, vatten, m.m. |
4,9 |
4,2 |
4,2 |
1,7 |
1,8 |
1,4 |
|
Byggverksamhet |
7,0 |
6,9 |
7,3 |
9,6 |
10,0 |
11,5 |
|
Transport och |
|
|
|
|
|
|
|
|
magasinering |
8,0 |
6,0 |
5,1 |
9,4 |
7,1 |
6,9 |
Handel |
13,2 |
14,3 |
14,9 |
19,1 |
18,8 |
18,9 |
|
Kommunikation |
4,2 |
6,8 |
6,5 |
3,8 |
5,1 |
4,7 |
|
Banker och |
|
|
|
|
|
|
|
(K,M,N) |
företagstjänster |
15,5 |
18,9 |
18,0 |
12,7 |
16,7 |
18,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(O,P,Q,R,S,T) |
Hushållstjänster |
4,5 |
9,4 |
12,1 |
8,7 |
14,8 |
19,8 |
68 (L) |
Fastighetsverksamhet |
14,8 |
11,8 |
13,5 |
2,6 |
2,5 |
1,8 |
|
Totala näringslivet |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1Inklusive grafisk industri m.m.
2Inklusive tillverkning av läkemedel, gummivaror m.m. samt petroleumraffinering.
3Tillverkning av
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
176
4 Ökad tjänstekonsumtion
I basscenariot växer de offentliga konsumtionsutgifterna med i genomsnitt 0,6 procent per år
Historiskt har den offentliga konsumtionen ökat snabbare än den demografiskt betingade utvecklingen.103 Det kan därför sägas ha skett en standardhöjning i offentligt tillhandahållna tjänster. Konjunkturinstitutets beräkningar104 visar att med en liknande standardökning även i framtiden skulle tillväxten i offentlig konsumtion bli högre än i basscenariot. I dessa beräkningar sker en ökning av utgifterna för offentlig konsumtion till drygt 29 procent som andel av BNP (punkt A i figur 4.1).
103 Skillnaden i tillväxttakt mellan faktisk utveckling och den demografiskt betingade utvecklingen har i genomsnitt varit 0,7 procentenheter under perioden
104 Se Konjunkturinstitutet (2014).
177
Ökad tjänstekonsumtion |
Bilaga 1 till LU15 |
Figur 4.1 Offentlig konsumtion som andel av BNP
|
Procent |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
A |
29 |
|
|
|
|
|
|
|
29 |
28 |
|
|
|
|
|
|
|
28 |
27 |
|
|
|
|
|
|
|
27 |
26 |
|
|
|
|
|
|
|
26 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
24 |
|
|
|
|
|
|
|
24 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
2025 |
2030 |
2035 |
2040 |
Anm. Bruten skala på vertikala axeln. Punkt A avser framskrivning med högre standard i den offentliga verksamheten jämfört med basscenariot.
Källor: SCB, Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.
En tänkbar konsekvens av att standardhöjningen i den offentliga konsumtionen är förhållandevis låg i basscenariot är att hushållen i stället kommer att skaffa sig önskad standard genom en ökning av sin privata konsumtion av tjänster.
I detta avsnitt undersöks hur ökad privat konsumtion av tjänster påverkar ekonomin. Med tjänstekonsumtion menas här tjänster i form av reparationer, sjukvård, posttjänster, rekreation, trädgårds- skötsel, undervisning, restaurang, catering, övernattning, personlig vård etc. (dock inte transporttjänster). Mätt på detta sätt har tjänstekonsumtionen ökat från 23 procent av hushållens totala konsumtionsutgifter 1980 till 31 procent 2013.
Efterfrågan på tjänster har således ökat i förhållande till efterfrågan på varor. En del av ökningen förklaras av ökad efter- frågan på komplement eller substitut till offentligt tillhandahållna tjänster. En fortsatt positiv trend kan motiveras med en ökad livslängd i befolkningen och en viss mättnad på varukonsumtion. Det kan också ha skett en förändring av preferenserna för hus- hållens konsumtion. Antagandet att tjänstekonsumtionen forsätter att öka är okontroversiellt. Det svåra är att avgöra hur stor ökningen faktiskt blir. I basscenariot sker en ökning med 9 procentenheter till 2040 så att tjänstekonsumtionen uppgår till knappt 40 procent av de totala konsumtionsutgifterna 2040 (se
178
Bilaga 1 till LU15 |
Ökad tjänstekonsumtion |
figur 4.2). I detta avsnitt undersöks effekterna av ett alternativt antagande om hur snabbt tjänstekonsumtionen kommer att öka.
Figur 4.2 Tjänstekonsumtion
Procent av hushållens totala konsumtionsutgifter
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alternativ‐ |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
scenario |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Basscenario |
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
80 |
85 |
90 |
95 |
00 |
05 |
10 |
15 |
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
Anm. Avser produktkoder
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
4.1Alternativscenariots förutsättningar
I ett alternativt scenario antar vi att preferenserna för tjänster ökar ytterligare, så att utgifterna för tjänstekonsumtionen 2040 blir 10 procent högre än i basscenariot (se figur 4.2).105 Tjänste- konsumtionen som andel av BNP blir därmed knappt 2 procent- enheter högre 2040.106 Antagandet är således förenligt med att hushållen till viss del kompenserar för den förhållandevis svaga utvecklingen av offentlig konsumtion som inte ger dem den standardökning som de historiskt sett fått (skillnaden mellan punkt A och basscenariot i figur 4.1 uppgår till drygt 2 procent av BNP).
105Tjänstekonsumtionen som andel av hushållens totala konsumtion blir 4 procentenheter högre 2040.
106Hushållens totala konsumtion utgör knappt 50 procent av BNP 2040, vilket betyder att 0,50·4 = 2.
179
Ökad tjänstekonsumtion |
Bilaga 1 till LU15 |
4.2Resultat
För att öka tjänstekonsumtionen måste annan konsumtion minska, så att hushållens budget inte överskrids. Tabell 4.1 visar hur hus- hållens konsumtion förändras när tjänstekonsumtionen höjs med 10 procent. Resultaten från modellen avspeglar antagandet att substitutionsmöjligheterna mellan tjänstekonsumtion, matvaror, kläder, möbler och liknande varor är lika stora.107 Det är däremot inte lika lätt att byta ut arbetsresor, hyreskostnader och upp- värmning mot tjänstekonsumtion.
Tabell 4.1 Hushållens konsumtionsutgifter
Procentuell förändring 2040 jämfört med basscenariot
Tjänstekonsumtion |
10 |
Matvaror |
|
Kläder |
|
Möbler |
|
Övriga hushållsvaror |
|
Nöjen |
|
Transportmedel |
|
Övriga varor |
|
Bussresor |
|
Järnvägsresor |
|
Flygresor |
|
Bensin och diesel |
|
Hyror (kallhyra) |
|
El |
|
Gas |
|
Biobränslen |
|
Fjärrvärme |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Den högre efterfrågan på tjänstekonsumtion leder till att produktionen i tjänstebranscherna inom näringslivet ökar i förhållande till basscenariot. Arbetade timmar och förädlingsvärde inom utvalda tjänstebranscher, som andel av totala näringslivet,
107 Substitutionselasticiteten i modellen är 0,9 mellan tjänster, matvaror, kläder, möbler, övriga hushållsvaror, nöjen, transportmedel och övriga varor. Substitutionselasticiteten mellan tjänster, arbetsresor, hyreskostnader och uppvärmning är lägre.
180
Bilaga 1 till LU15 |
Ökad tjänstekonsumtion |
ökar därmed (se figur 4.3). Arbetade timmar ökar från 20 till 21 procent av totala antalet arbetade timmar i näringslivet 2040. Förädlingsvärdesandelen ökar från 12 till 13 procent. Den uppåt- gående trenden i tjänstebranscherna, som kan observeras tillbaka till 1993, förstärks med högre tjänstekonsumtion.
Figur 4.3 Tjänstebranscher
Procent av totala näringslivet
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Alternativ‐ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
scenario |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Arbetade |
|
|
|
|
|
|
|
|
timmar, bas |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alternativ‐ |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
scenario |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förädlingsvärde, |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bas |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
95 |
00 |
05 |
10 |
15 |
20 |
25 |
30 |
35 |
40 |
|
Anm. Avser branscher SNI
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Ökad tjänstekonsumtion leder alltså till att sysselsättningen i tjänstebranscherna ökar på bekostnad av andra branscher genom att sysselsättningen omfördelas. Varuproducerande branscher kommer med andra ord att bli mindre jämfört med basscenariot, vilket får följdeffekter på bland annat investeringar och kapital- bildning. I och med att tjänstebranscherna i allmänhet är mindre beroende av realkapital än andra branscher, det vill säga har lägre kapitalintensitet, kommer behovet av investeringar i realkapital att minska.
Tjänstebranschernas ökning sker också på bekostnad av att exportindustrins produktion minskar. Tjänstekonsumtionen har också lågt importinnehåll, i synnerhet i jämförelse med export- industrins produktion.108
108 I analysen antas handelsbalansen i löpande priser (värdet av export minus import) vara densamma i alternativscenarierna som i basscenariot, vilket ungefär är liktydigt med att bytesbalansen 2040 är given.
181
Ökad tjänstekonsumtion |
Bilaga 1 till LU15 |
Offentlig konsumtion antas vara oförändrad i alternativ- scenariot, främst för att enklare kunna tolka resultaten. Som visas i tabell 4.2 leder det sammanfattningsvis till att investeringar, export och import minskar till följd av högre tjänstekonsumtion. Den förändrade sammansättningen av näringslivet gör att den samman- tagna produktiviteten i näringslivet minskar. BNP blir därmed lägre med en högre tjänstekonsumtion. Även real NNP109, som kan ses som en välfärdsindikator, blir lägre men skillnaden mot bas- scenariot är mindre. Konsumtionen är i stort sett oförändrad trots att en lägre BNP innebär lägre inkomster. Det beror dels på att konsumtionsutrymmet ökar när investeringsbehovet minskar, dels på att bytesförhållandet (exportpris i förhållande till importpris) ökar.
Tabell 4.2 |
Försörjningsbalans |
|
|
Procentuell förändring 2040 jämfört med basscenariot |
|
|
|
|
Privat konsumtion |
0,0 |
|
Offentlig konsumtion |
0,0 |
|
Investeringar |
|
|
Export |
|
|
Import |
|
|
BNP |
|
|
Real NNP |
|
Anm. Real nettonationalprodukt (NNP) är lika med BNP justerad för bytesförhållandet minus kapitalförslitning.
Källa: Konjunkturinstitutet.
I tabell 4.3 visas hur näringslivets produktion förändras. Branschen hushållstjänster ökar både produktion och sysselsättning. I andra branscher sker en minskning av förädlingsvärdet och antalet arbetade timmar minskar. Omfördelningen av sysselsättningen medför att förädlingsvärdet i hela näringslivet minskar då produk-
109 Nettonationalprodukten (NNP) är lika med BNP minus kapitalförslitning, det vill säga NNP mäter vad som finns kvar av BNP när förslitet kapital har ersatts. Real NNP är lika med NNP i fasta priser plus en justering för bytesförhållandet, real NNP mäter produktionsvärdet i termer av inhemsk användning (konsumtion och investeringar).
182
Bilaga 1 till LU15 |
Ökad tjänstekonsumtion |
tivitetsnivån i tjänstebranscherna är lägre än den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet.110
Tabell 4.3 Förädlingsvärde och arbetade timmar i näringslivet
Procentuell förändring 2040 jämfört med basscenariot
SNI 2007 |
Bransch |
Förädlingsvärde |
Arbetade timmar |
Jord- och skogsbruk |
|||
Gruvor och mineralbrott |
|||
Livsmedelsindustri, m.m. |
|||
16 |
Trävaruindustri |
||
Massa- och pappersvaruindustri1 |
|||
Kemisk industri2 |
|||
23 |
Mineralproduktindustri |
||
24 |
Järn- och andra metallverk |
||
Övrig tillverkningsindustri3 |
|||
El, värme, vatten, m.m. |
|||
Byggverksamhet |
|||
Transport och magasinering |
|||
Handel |
|||
Kommunikation |
|||
Banker och företagstjänster |
0,2 |
||
|
|
|
|
(O,P,Q,R,S,T) |
Hushållstjänster |
5,7 |
5,7 |
68 (L) |
Fastighetsverksamhet |
||
|
Totala näringslivet |
0,0 |
1Inklusive grafisk industri m.m.
2Inklusive tillverkning av läkemedel, gummivaror m.m. samt petroleumraffinering.
3Tillverkning av
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Utsläppen av koldioxid minskar med en ökad andel tjänste- konsumtion (se tabell 4.4). Hushållen minskar sina inköp av diesel och bensin samt minskar sitt resande (se tabell 4.1). Det ger lägre utsläpp i den
110 Figur 4.3 visar att för tjänstebranscherna är Y/sum(Y) < L/sum(L), där Y och L är förädlingsvärde respektive antal arbetade timmar i en bransch och sum står för summering över alla branscher, vilket innebär att Y/L < sum(Y)/sum(L).
183
Ökad tjänstekonsumtion |
Bilaga 1 till LU15 |
produktion (se tabell 4.3), vilket minskar de svenska utsläppen i den handlande sektorn inom EU ETS.
Tabell 4.4 Utsläpp av koldioxid
Procentuell förändring 2040 jämfört med basscenariot
Totala utsläpp |
|
Utsläpp inom EU ETS, exkl. flyg |
Källa: Konjunkturinstitutet.
184
5 Högre elpris i Europa
I bilaga 2 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2014:37) konstateras att Sverige, bortsett från transportsektorn, inte är särskilt beroende av olja, kol eller gas för sin energiförsörjning. Däremot spelar de internationella priserna på olja, kol och gas en betydande roll för de svenska elpriserna. Elpriserna i Sverige påverkas via kostnaderna för kolbaserad elproduktion i Sveriges grannländer. Eldning av kol kräver ett innehav av utsläppsrätter. En viktig faktor som påverkar produktionskostnaden för kolkraftverken är därför priset på utsläppsrätter. Utsläppsrättspriset är för närvarande lågt men priset kommer sannolikt att stiga när Europa återhämtat sig från den rådande lågkonjunkturen och när mängden utsläppsrätter minskar.
Elmarknaden var länge en nationell angelägenhet. I dag sträcker sig marknaden långt utanför Sveriges gränser. För de nordiska länderna, exklusive Island, finns exempelvis en gemensam marknadsplats. Handel sker också med Tyskland och andra länder i norra Europa. I framtiden är överföringsmöjligheterna för el mellan länder sannolikt ännu bättre än i dag, vilket talar för att den relevanta marknaden växer och att elpriset blir mer utjämnat över Europa. Planerna om en gemensam marknadsplats för hela Europa kan också bli verklighet.
Energimyndigheten bedömer att av den svenska elproduktionen 2030 kommer vattenkraft och kärnkraft stå för 40 procent vardera.111 Vindkraften förväntas stå för ca 7 procent av el- produktionen (se figur 5.1). Vidare bedöms att produktionen kommer att vara större än den inhemska efterfrågan, vilket leder till export av el i storleksordningen 25 TWh per år.
111 Energimyndigheten (2013).
185
Högre elpris i Europa Bilaga 1 till LU15
Figur 5.1 |
Tillförsel i elproduktionen |
|
|
|
|
|||
TWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
|
|
|
|
|
|
|
Kraftvärme i industrin |
|
|
|
|
|
|
|
||
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
Kraftvärme i |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
120 |
|
|
|
|
|
|
|
fjärrvärmesystem |
|
|
|
|
|
|
|
Vindkraft |
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
Kärnkraft |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
60 |
|
|
|
|
|
|
|
Vattenkraft |