Gränser i havet
Betänkande av Havsgränsutredningen
Stockholm 2015
SOU 2015:10
Gränser i havet
Betänkande av Havsgränsutredningen
Stockholm 2015
SOU 2015:10
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm
Ordertelefon:
Webbplats: fritzes.se
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför.
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.
ISBN
ISSN
Till statstrådet och chefen för
Utrikesdepartementet
Regeringen beslutade den 5 maj 2011 att tillkalla en särskild utred- are med uppdrag att se över de svenska baslinjerna och de olika jurisdiktionsgränserna till havs i syfte att ge dessa den precision som modern teknik medger, lägga fram förslag till en angränsande zon runt Sveriges kuster samt lämna förslag till författningsändringar som översynen kan ge anledning till (dir. 2011:41). Den 31 oktober 2013 och den 18 december 2014 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv där utredningstiden förlängdes till den 28 februari 2015.
Utredningen har antagit namnet Havsgränsutredningen.
Den 15 juni 2011 förordnades hovrättslagmannen Magnus Göransson som särskild utredare.
Som sakkunniga till utredningen förordnades den 17 oktober 2011 ambassadören Marie Jacobsson, Utrikesdepartementet, kanslirådet Magnus Hermansson, Justitiedepartementet, departementssekre- teraren Sofia Karlsson, Näringsdepartementet, departementssekre- teraren Claes Pile och kanslirådet Karin Sjökvist, båda dåvarande Miljödepartementet och ämnesrådet Jacob Wichmann, dåvarande Landsbygdsdepartementet. Samma dag förordnades som experter i utredningen avdelningsdirektören och kartografen Hans Aurell, Lantmäteriet, byrådirektören och geodetiske experten Lars Jakobsson, Sjöfartsverket, kommendörkaptenen Björn Nilsö, Försvarsmakten, enhetschefen Berit Petterson Havs- och vattenmyndigheten, verks- juristen Martin Ratcovich, Kustbevakningen och utredaren Martin Rydgren, Havs- och vattenmyndigheten.
Sofia Karlsson, Karin Sjökvist, Claes Pile och Berit Petterson entledigades den 20 december 2013. Samma dag förordnades kansli- rådet Magnus Oldenburg, Näringsdepartementet, departements-
sekreteraren Martin Ratcovich, Försvarsdepartementet, departe- mentssekreteraren Sten Jerdenius och departementssekreteraren Anna Josefsson, båda dåvarande Miljödepartementet som sak- kunniga i utredningen. Vidare förordnades samma dag oceano- grafen Thomas Hammarklint, SMHI, brottsbekämpningschefen Kristina Falk Strand, Kustbevakningen och utredaren Joacim Johannesson, Havs- och vattenmyndigheten som experter.
Martin Ratcovich och Sten Jerdenius entledigades den 24 juni 2014 och i stället förordnades departementssekreteraren Mikael Wolfbrandt, Försvarsdepartementet och departementssekreteraren Linnea Rosenlöf, dåvarande Miljödepartementet som sakkunniga.
Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 1 juli 2011 kanslirådet Monica Lagerqvist Nilsson och ambassadören Helena Ödmark.
Sjöfartsverket, Lantmäteriet och SMHI har haft regeringens upp- drag att bistå utredningen och lämna utredningen det underlag som begärs för genomförandet av utredningsuppdraget (UF2011/27212/UD/FMR och UF2012/33209/UD/FMR).
Betänkandet är skrivet i formen ”utredningen anser”. Det betyder inte nödvändigtvis att utredaren och sakkunniga och experter är överens om betänkandets innehåll i alla delar.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Gränser i havet (SOU 2015:10). Med detta är uppdraget slutfört.
Stockholm i februari 2015
Magnus Göransson
/Monica Lagerqvist Nilsson
Helena Ödmark
Innehåll
1.1Förslag till lag om Sveriges sjöterritorium och maritima
zoner ......................................................................................... |
|
1.2 Förslag till lag om Sveriges angränsande zon ......................... |
1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns
mot allmänt vattenområde....................................................... |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln................................................................... |
1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1966:319) om rätt till
|
|
vattenområden.......................................................................... |
1.6Förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om
|
||
Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)................ |
||
Förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)..... |
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om
5
Innehåll |
SOU 2015:10 |
|
|
1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (1966:320) om upplåtelse från staten av rätt till
6
SOU 2015:10 Innehåll
7
Innehåll |
|
SOU 2015:10 |
Riksgräns................................................................................ |
||
Avgränsning av Sveriges sjöterritorium ............................... |
4.5Förslag till anpassade avgränsningslinjer för Sveriges
4.6Närmare genomgång av överenskommelser med Norge,
5.3Förutsättningar för inrättande av en svensk angränsande
5.5Förslag till avgränsningslinjer för Sveriges angränsande
zon .......................................................................................... |
8
SOU 2015:10 |
Innehåll |
5.6Myndigheter som berörs av förslaget om att inrätta en
6.3Internationella överenskommelser som begränsar den geografiska omfattningen av den svenska
9
Innehåll |
SOU 2015:10 |
|
7.2.1 Inre vatten................................................................... |
|
|
|
||
enskilt vatten?............................................................. |
|
|
7.3Förslag till moderninsering av lagen (1950:595) om
9.2 Frågan om att inrätta en internationell havsgränsdatabas... 437
10
SOU 2015:10 |
Innehåll |
10 Konsekvenser........................................................... |
10.5Övergång till RH 2000 som referensnivå vid bestämmande av gränsen mellan enskilt och allmänt
11
Innehåll |
SOU 2015:10 |
12.5Förslag till lag om ändring i lagen (1966:319) om rätt till
12
SOU 2015:10 |
|
Innehåll |
|
||
|
för Sveriges ekonomiska zon ..................................... |
|
|
||
|
vatten ........................................................................... |
|
Bilaga 10 |
Elektroniskt publicerad bilaga
Bilaga 11 Kartskisser och ortofoton
13
Sammanfattning
Uppdraget
Utredningen har enligt sina direktiv haft i uppdrag att se över den nuvarande lagstiftningen om den svenska sjögränsen och ekono- miska zonen, bl.a. mot bakgrund av 1982 års havsrättskonvention och andra länders gränslagstiftningar och ta fram förslag till en reviderad havsgränslagstiftning. Vidare har utredningen haft i uppdrag att se över de svenska baslinjerna och, bl.a. utifrån lämpligt geografiskt underlag, föreslå en optimal reviderad baslinjesträck- ning. Mot bakgrund av det nya förslaget till baslinjesträckning ska en anpassning ske av den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium. Utredningen har härutöver haft i uppdrag att lägga fram förslag om inrättande av en angränsande zon i hela eller delar av det område som gränsar till svenskt territorialhav och i samband med detta utreda vilken verksamhet som kan tänkas uppkomma för relevanta myndigheter när en sådan zon inrättas.
Uppdaterade baslinjer och en anpassad territorialgräns i havet
I betänkandet läggs fram förslag till uppdaterade baslinjer längs Sveriges kust (kapitel 3) och en anpassad territorialgräns i havet (kapitel 4). De nya baslinjerna liksom territorialgränsen har dragits i enlighet med folkrätten, inklusive bestämmelserna i FN:s havs- rättskonvention (UNCLOS). Till övervägande del skiljer sig de nya baslinjerna endast marginellt från de i dag gällande baslinjerna. Förhållandet mellan andelen normala baslinjer och andelen räta bas- linjer är i princip detsamma som i dag. Som en konsekvens av detta avviker den föreslagna territorialgränsen i havet endast marginellt från dagens territorialgräns.
15
Sammanfattning |
SOU 2015:10 |
Baslinjerna dras mellan baslinjepunkter lokaliserade på lågvatten- linjen längs kusten, på öar och på vissa lågvattenskär. Punkter på vissa andra lågvattenskär utanför baslinjerna har också använts för att beräkna bredden på Sveriges territorialhav.
Den yttre gränsen för Sveriges territorialhav har beräknats i enlighet med folkrätten, inklusive UNCLOS bestämmelser.
Alla baslinjepunkter, punkter på lågvattenskär etc. anges som geografiska koordinater i latitud och longitud uttryckta i det svenska referenssystemet SWEREF 99. Höjder och djup är uppmätta och angivna i det svenska referenssystemet RH 2000. Utredningen har utgått från en genomsnittlig lågvattenlinje längs hela den svenska kusten på nivån
De geografiska koordinaterna har bestämts efter geodetiska mätningar i fält av Sjöfartsverket av ett stort antal potentiella punkter vilka identifierats av Lantmäteriet med hjälp av flygfoto- grafier tagna på 3 000 meters höjd samt annat bakgrundsmaterial.
Inrättandet av en svensk angränsande zon
I betänkandet (kapitel 5) föreslås en ny lag genom vilken en an- gränsande zon inrättas längs Sveriges kust utanför territorialhavet i enlighet med artikel 33 i UNCLOS. Den angränsande zonen sträcker sig maximalt 24 nautiska mil utanför baslinjerna, dvs. i huvudsak 12 nautiska mil utanför territorialhavets gräns. I vissa havsområden begränsas emellertid zonens bredd på grund av närheten till intilliggande och motstående staters territorialhav eller maritima zoner.
Syftet med att inrätta den angränsande zonen är att göra det möjligt för Sverige att utöva nödvändig kontroll inom den angräns- ande zonen för att förhindra och bestraffa överträdelser inom svenskt territorium av lagar och andra författningar som rör tullar, skatter, invandring eller hälsoskydd. Sverige får vidare rätt att skydda det marina kulturarvet inom det havsområde som omfattas av den angränsande zonen, en skyddsmöjlighet som saknas i dag.
16
SOU 2015:10 |
Sammanfattning |
Avgränsningslinjer för kontinentalsockeln och Sveriges ekonomiska zon
I betänkandet föreslås uppdaterade geografiska koordinater för de yttre avgränsningslinjerna för Sveriges kontinentalsockel och eko- nomiska zon (kapitel 6). Koordinaterna i gällande avtal med intilligg- ande och motstående stater om avgränsning av kontinentalsockeln och/eller den ekonomiska zonen har transformerats till SWEREF 99.
En ny sammanhållen lagstiftning
I betänkandet görs en genomgång av bakgrunden till de i dag gällande författningarna avseende avgränsningslinjerna för svenskt inre vatten, territorialhav, kontinentalsockel och ekonomisk zon. En ny sammanhållen lag avseende avgränsningen av Sveriges sjöterritorium och maritima zoner föreslås ersätta den nuvarande lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium samt delar av lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och delar av lagen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon (avsnitten 3.2.4, 4.5 och 6.2.5).
Det övergripande målet med den nya lagen är att samla alla bestämmelser angående omfattningen av svenskt inre vatten, terri- torialhav, angränsande zon, kontinentalsockel och ekonomisk zon i ett sammanhållet rättsligt instrument i syfte tydligare kunna över- blicka bestämmelserna och för att underlätta och förbättra imple- menteringen av dessa bestämmelser. De geografiska koordinaterna för de yttre avgränsningslinjerna för respektive havsområde redo- visas i fem separata bilagor till den nya lagen.
Enligt den nya lagen ska baslinjerna, territorialgränsen i havet och de yttre avgränsningslinjerna för de maritima zonerna markeras i sjökort och alla geografiska koordinater ska tillhandahållas i elek- troniskt format för kostnadsfri nedladdning.
Vidare förslås ett antal ändringar i andra författningar som en konsekvens av den nya lagen om Sveriges sjöterritorium och mari- tima zoner och den nya lagen om Sveriges angränsande zon.
17
Sammanfattning |
SOU 2015:10 |
Framtida förvaltning och administration
Utredningen konstaterar att det finns behov av att förbättra för- mågan hos berörda statliga myndigheter att hantera och admini- strera frågor relaterade till Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. I betänkandet föreslås därför att ansvaret för alla författ- ningar avseende den geografiska utbredningen av Sveriges sjöterri- torium och maritima zoner liksom alla frågor som rör uppdatering och implementering av författningsändringar ska ligga hos Utrikes- departementet.
Även det tekniska stödet till Regeringskansliet behöver stärkas. I dag tillhandahåller Sjöfartsverket och Lantmäteriet stöd, men detta är till övervägande del oreglerat och uppdrag till myndig- heterna ges oftast ad hoc inför varje förhandling eller gränsöversyn. Detta har inneburit att vissa tekniska revisioner och de gemen- samma översyner av riksgränsen som ska genomföras inom vissa fastlagda intervaller enligt gällande avtal inte har inletts. Utred- ningen lyfter fram problematiken, men har valt att inte lämna några förslag i frågan (kapitel 3).
Förslag relaterade till allmänt vatten/enskilt vatten
Betänkandet innehåller också en analys av den historiska bakgrun- den till statens dispositionsrätt till allmänt vatten i havet och i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland (kapitel 8). Vidare analyseras lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vatten- område och vilka regler som gäller för att bestämma gränsen mellan enskilt och allmänt vatten (kapitel 7).
I betänkandet föreslås att dagens rättsläge ska klargöras genom att i lag slå fast att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, beslutar om rätten att använda allmänt vatten. Vidare föreslås att statens möjlighet att ta ut avgift vid upplåtelse av rätten att använda allmänt vattenområde läggs fast i lag (kapitel 8).
Som en konsekvens av den pågående övergången till ett nytt svenskt referenssystem för höjd- och djupangivelser, RH 2000, föreslås ett antal ändringar i lagen (1950:595) om gräns mot all- mänt vattenområde (kapitel 7). Enligt förslaget ska gränsen mellan fastigheter och allmänt vatten i havet utgå från nollnivån i RH 2000. I de fyra sjöarna anges specifika referensnivåer i RH 2000. I anslut-
18
SOU 2015:10 |
Sammanfattning |
ning till detta föreslås vidare en ny lag som ger rätt till ersättning från staten för den som lider ekonomisk skada till följd av över- gången till en ändrad referensnivå.
19
Summary
Remit
The Inquiry’s remit was as follows:
to review the present Swedish legislation on maritime boundaries;
to review the baselines;
to propose a revised outer limit of Swedish territorial waters;
to propose the establishment of a contiguous zone in all or part of the waters adjacent to the Swedish territorial sea; and
to propose any legislative amendments that may result from the inquiry.
Updated baselines and revised territorial boundary
This report presents proposals for updated baselines along the Swedish coast (chapter 3) and a revised territorial boundary at sea (chapter 4). All baselines have been determined in accordance with generally accepted international law, including the provisions of the 1982 United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS). Most proposed baselines differ only marginally from the present baselines. The ratio between normal baselines and straight baselines is almost identical to the present ratio. Consequently, the proposed revised Swedish territorial boundary at sea is closely aligned to the present boundary. In several instances the breadth of the territorial sea is considerably less than 12 nautical miles due to the proximity of territorial waters or maritime zones of neighbouring States.
21
Summary |
SOU 2015:10 |
The baselines are drawn between base points located on the low water line along the coast, on islands and on certain
The outer limit of the Swedish territorial sea has been calculated in accordance with generally accepted international law, including the provisions of UNCLOS.
All points are identified by geographical coordinates expressed in the Swedish reference system SWEREF 99. Heights and depths are measured in the Swedish reference system RH 2000. An average low water line has been established at the level of
The geographical coordinates for each point have been deter- mined after geodetic field surveys by the Swedish Maritime Administration covering a large number of potential sites identified from aerial photographs taken at an altitude of 3 000 metres by Lantmäteriet1 and other available material.
Establishment of a contiguous zone
The report also proposes an act that will establish a contiguous zone outside the Swedish territorial sea limit in accordance with article 33 of UNCLOS (chapter 5). The zone extends no more than 24 nautical miles from the baselines, i.e. no more than 12 nautical miles beyond the territorial sea limit. In several places its breadth is less than 12 nautical miles due to the proximity of territorial waters or maritime zones of neighbouring States. The purpose of the new zone is to enable Sweden to exercise the control necessary to prevent and punish infringement of its customs, fiscal, immigration or sanitary laws and regulations within its territory as well as to protect archaeological and historical objects found at sea within that zone.
1 The Swedish mapping, cadastral and land registration authority.
22
SOU 2015:10 |
Summary |
Continental shelf and economic zone
The report presents updated geographical coordinates for the outer limits of Sweden’s continental shelf and economic zone respectively (chapter 6). These coordinates have, when necessary, been converted into SWEREF 99 from the various other reference systems used in agreements with neighbouring States on the delimitation of the continental shelf and/or the economic zone.
A new comprehensive act
The report reviews some of the background to the existing legisla- tion on the lines of delimitation of Sweden’s internal waters, terri- torial sea, continental shelf and economic zone. It is proposed that a new comprehensive act on Sweden’s territorial waters and mari- time zones replace the present Act concerning the Territorial Waters of Sweden (1966:374) as well as certain sections of the Act on the Continental Shelf (1966:314) and the Swedish Economic Zone Act (1992:1140), (sections 3.2.4, 4.5 and 6.2.5).
The main objective of the new act is to unite all provisions on the geographical extent of Sweden’s internal waters, territorial sea, contiguous zone, continental shelf and economic zone in a single comprehensive legal instrument, so as to provide a concerted view of these provisions and to facilitate and improve their implemen- tation. The geographical coordinates of the lines of delimitation of the respective sea areas are listed in five separate annexes to the new act.
Under the new act, the baselines, the territorial boundary and the lines of delimitation of the maritime zones will be shown on nautical charts and all geographical coordinates will be freely available to download from an official website.
Furthermore, the report proposes a number of amendments to other Swedish laws to take into account consequences and effects of the new comprehensive act on Sweden’s territorial waters and maritime zones and the new act on the establishment of a con- tiguous zone.
23
Summary |
SOU 2015:10 |
Future management and administration
The report notes a need to improve the capacity of relevant government bodies to manage and administer issues related to Sweden’s maritime boundaries. It is therefore proposed that the responsibility for all legislation on the geographical extent of Sweden’s territorial waters and maritime zones, and all issues related to updating and implementing that legislation shall be assigned to the Ministry for Foreign Affairs.
The necessary technical support to the Ministry also requires strengthening. At present, the Swedish Maritime Administration and Lantmäteriet each provide such support on an ad hoc basis. As a result, certain technical revisions and the regular joint reviews of the entire
Proposals related to property law
The report also provides an analysis of the historical background to the Swedish State’s present rights as regards ‘common water’ at sea and in Sweden’s four largest lakes (chapter 8). It reviews the legislation on how to distinguish ‘common water’ from privately or publicly owned water property, as well as the issue of the State’s right of ownership/right of disposal over ‘common water’ (chapter 7).
The report proposes to clarify the present legal position by pro- viding legislation that explicitly lays down the Swedish State’s right of disposal over ‘common water’ as well as its right to charge a fee when it decides to grant the right to use ‘common water’ for economic or other activities to a private or public entity.
As a consequence of the ongoing implementation of the new Swedish reference system for heights and depths, RH 2000, certain other amendments are proposed to the legislation on how to dis- tinguish ‘common water’ from privately or publicly owned water property at sea and in the four lakes.
A new act is also proposed to provide compensation to those who suffer financial loss due to the amended rules is.
24
1 Författningsförslag
1.1Förslag till
lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Sveriges sjöterritorium omfattar inre vatten och territorialhav. Det avgränsas mot andra staters sjöterritorium av riksgränsen.
2 § Sveriges maritima zoner utgörs av angränsande zon, kontinen- talsockel och ekonomisk zon.
3 § Sveriges baslinjer dras i enlighet med folkrättens regler och bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention 1982 samt enligt en lågvattenlinje utmed kusten på nivån
4 § Sveriges inre vatten omfattar alla vattenområden i havet och på land innanför baslinjerna. Det avgränsas enligt vad som överens- kommits med andra stater.
5 § Sveriges territorialhav sträcker sig högst 12 nautiska mil räknat från baslinjerna. Det avgränsas enligt vad som överenskommits med andra stater. Territorialhavet omfattar de havsområden utanför bas- linjerna som framgår av bilaga 2 till denna lag.
1 Av redaktionella skäl redovisas inte de bilagor som föreslås i denna lag i anslutning till lag- förslaget. Däremot finns koordinatlistor som motsvarar lagens bilagor redovisade i bilagorna
25
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
6 § Sveriges angränsande zon sträcker sig högst 12 nautiska mil utanför territorialhavets gräns och högst 24 nautiska mil räknat från baslinjerna. Den avgränsas enligt vad som överenskommits med andra stater. Zonen omfattar de havsområden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 3 till denna lag.
7 § Den svenska kontinentalsockeln avgränsas enligt vad som överens- kommits med andra stater. Den omfattar havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde i havet samt inom de havs- områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till denna lag.
8 § Sveriges ekonomiska zon avgränsas enligt vad som överens- kommits med andra stater. Den omfattar de havsområden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 5 till denna lag.
9 § Räta baslinjer, riksgräns, territorialhavets gräns och de maritima zonernas yttre avgränsningslinjer ska utmärkas i sjökort som är till- gängliga för allmänheten. De geografiska koordinater som framgår av bilagorna
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
Genom lagen upphävs lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium och förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjö- territorium.
26
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till
lag om Sveriges angränsande zon
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Sveriges angränsande zon sträcker sig högst 12 nautiska mil utanför territorialhavets gräns och högst 24 nautiska mil räknat från baslinjerna. Zonen omfattar de havsområden utanför sjöterritoriet som framgår av lagen (201x:xxx) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om åtgärder för att utöva nödvändig kontroll inom Sveriges angränsande zon för att förhindra eller bestraffa överträdelser inom svenskt territorium av lagar och andra författningar som rör tullar, skatter, invandring eller hälsoskydd samt åtgärder som i enlighet med folkrätten får vidtas för att skydda arkeologiska och historiska föremål i zonen eller på dess botten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
27
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.3Förslag till
lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde
dels att 5 § ska upphöra att gälla,
dels att
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 § Vattenområde i havet är all-
mänt (allmänt vatten), där det ej ingår i fastigheterna (enskilt vatten).
2 §
Till fastigheterna hänföres i |
Till fastigheterna hör |
havet |
1. allt vatten inom trehundra |
1. allt vatten inom trehundra |
meter från fastlandet eller från |
meter från fastlandet eller från ö |
en ö som är minst etthundra meter |
av minst etthundra meters längd |
lång, |
ävensom, på de ställen där den |
2. allt vatten inom den längs |
stranden följande kurvan för högst |
stranden följande kurvan för högst |
tre meters djup går längre ut, allt |
tre meters djup på de ställen där |
vatten inom denna djupkurva; |
denna går längre ut än vad som |
samt |
följer av punkten 1, samt |
2. allt vatten, som har för- |
3. allt vatten som har för- |
bindelse med öppna havet allenast |
bindelse med öppna havet endast |
över vatten som nu sagts; |
över sådant vatten som omfattas |
dock att ej på grund av vad |
av punkterna 1 eller 2. Detta gäller |
under 2 upptagits vatten vid Bo- |
dock inte för vatten vid Bo- |
husläns kust från och med Gull- |
husläns kust från och med Gull- |
28
SOU 2015:10 Författningsförslag
marsfjorden till och med Hake- |
marsfjorden till och med Hake |
fjorden må hänföras till fastig- |
fjord. |
heterna. |
Första stycket 3 gäller även för |
|
vatten i Idefjorden som avgränsas |
|
av territorialgränsen så att det där- |
|
utöver har förbindelse med öppna |
|
havet endast över sådant vatten som |
|
omfattas av punkterna 1 eller 2. |
3 § |
|
Vid rikets östra och södra kuster |
Vid kuststräckan från gränsen |
från gränsen mot Finland till |
mot Finland i norr till Listers- |
Listershuvud i Blekinge hänföres |
huvud i Blekinge hör till fastig- |
till fastigheterna tillika allt vatten, |
heterna allt vatten som har annan |
som väl har annan förbindelse |
förbindelse med öppna havet än |
med öppna havet än i 2 § 2 an- |
vad som anges i 2 § 3 men där |
gives men ej av större bredd än en |
förbindelsen inte är av större |
kilometer räknat från fastlandet |
bredd än en kilometer räknat från |
eller från ö av minst etthundra |
fastlandet eller från en ö som är |
meters längd. |
minst etthundra meter lång. |
Denna bestämmelse skall dock |
Första stycket gäller inte be- |
ej äga tillämpning beträffande |
träffande vatten vid Gotland eller |
vatten vid Gotland eller Öland |
Öland eller vid andra öar, som |
eller vid andra öar, vilka från |
helt skiljs från fastlandet av vatten |
fastlandet helt skiljas av vatten |
som har förbindelse med öppna |
som har förbindelse med öppna |
havet av större bredd än en kilo- |
havet av större bredd än en kilo- |
meter räknat på det sätt som |
meter räknat på sätt i första |
anges i första stycket. |
stycket sägs. |
|
4 § |
|
I Norrbottens och Kalmar län |
I Norrbottens och Kalmar län |
hänföras till fastigheterna även |
hör till fastigheterna även följ- |
följande vattenområden i havet: |
ande vattenområden i havet: |
I Norrbottens län vid Torne |
I Norrbottens län vid Torne- |
älvs mynning allt vatten innan- |
älvens mynning allt vatten innan- |
för en linje från gränsen mot |
för en linje från gränsen mot |
Finland vid 65 grader 35 minu- |
Finland innanför följande begräns- |
ter nordlig bredd västerut till |
ningslinjer; från en punkt på grän- |
29
Författningsförslag SOU 2015:10
23 grader 40 minuter ostlig längd |
sen |
mot |
Finland vid 65 grader |
|||||||||
från Greenwich, därifrån norrut |
35 minuter nordlig bredd väster- |
|||||||||||
till 65 grader 45 minuter nordlig |
ut till 23 grader 40 minuter ost- |
|||||||||||
bredd och därifrån österut till |
lig längd från Greenwich, vidare |
|||||||||||
Seskarö; samt |
|
|
|
norrut till |
65 grader |
45 minuter |
||||||
|
|
|
|
|
|
nordlig bredd och därifrån öster- |
||||||
|
|
|
|
|
|
ut till Seskarö; och |
|
|
||||
i Kalmar län |
|
|
|
i Kalmar län |
|
|
|
|||||
allt vatten innanför en linje |
allt vatten innanför en linje |
|||||||||||
mellan de södra uddarna av Sladö |
mellan de södra uddarna av Sladö |
|||||||||||
Ask och |
Äskeskär, |
Idöfjärden |
Ask |
och |
Äskeskär, |
Idöfjärden |
||||||
och Björkskärsdjupet innanför en |
och Björkskärsdjupet innanför en |
|||||||||||
linje mellan de sydöstra uddarna |
linje mellan de sydöstra uddarna |
|||||||||||
av Örskär, Idö Stångskär och |
av Örskär, Idö Stångskär och |
|||||||||||
Bussan, |
|
|
|
|
|
Bussan, |
|
|
|
|
|
|
allt |
vatten |
innanför |
linjen |
allt |
vatten |
innanför |
linjen |
|||||
Ljungskärs sydspets – Vinö Bred- |
Ljungskärs sydspets – Bredhäll – |
|||||||||||
häll – Boskärs nordöstra udde – |
Boskärs nordöstra udde – Lilla |
|||||||||||
Örsskärens östra uddar – Logen – |
Örsskären – Stora Örsskären – |
|||||||||||
Lilla (Södra) Ljusklabb – Soen, |
Logen – Lilla Ljusklubben – Soen, |
|||||||||||
allt |
vatten |
innanför |
linjen |
allt |
vatten |
innanför |
linjen |
|||||
Tjudö sydöstra udde – Trät- |
Tjudö sydöstra udde – Trät- |
|||||||||||
hällarnas huvudö – Långgrunds |
hällarnas huvudö – Långgrunds |
|||||||||||
norra udde – Slobbsudden – |
norra udde – Slobbsudden – |
|||||||||||
Oxlenäs – Sandö nordspets – |
Oxlenäs – Sandö nordspets – |
|||||||||||
Taktö nordspets – Taktö ostspets |
Taktö nordspets – Taktö ostspets |
|||||||||||
– Eneskärs yttre både – Eneskärs |
– Yttre Eneskärsbåde – Eneskärs |
|||||||||||
sydöstra |
|
udde |
– |
Vållöromps |
sydöstra |
|
udde |
– |
Vållöromps |
|||
nordöstra |
udde |
– |
Vållöromps |
nordöstra |
udde |
– |
Vållöromps |
|||||
sydspets |
|
– Stora |
Sillekroks |
sydspets |
|
– Stora |
Sillekroks |
|||||
ostspets – Gåsö ostspets, samt |
ostspets – Gåsö ostspets, och |
|||||||||||
allt |
vatten |
innanför |
linjen |
allt |
vatten |
innanför |
linjen |
|||||
Stångskärs |
sydspets |
– |
Pata |
Stångskärs |
sydspets |
– |
Pata |
|||||
Enskärs nordöstra udde – Pata |
Eneskärs nordöstra udde – Pata |
|||||||||||
Enskärs sydspets – Lilla Mill- |
Eneskärs sydspets – Lilla Mill- |
|||||||||||
grund – Enskärskläppens ostspets |
grund – Eneskärskläppens ostspets |
|||||||||||
– Ryssby Enskärs ostspets – Lång- |
– Eneskärs ostspets – Långskärs |
|||||||||||
skärs sydöstra udde – Stånggrund |
sydöstra udde – Stånggrundet – |
|||||||||||
– sydöstra udden av Ryggås – |
sydöstra udden av Ryggås – Stora |
|||||||||||
30
SOU 2015:10 Författningsförslag
Stora |
Rocknekalvens ostspets – |
Rocknekalvens ostspets – Skägge- |
||||||||||
skäggenäslandets nordspets. |
|
näs nordspets. |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
6 § |
|
|
|
|
|
I |
Hjälmaren |
och |
Storsjön |
I Hjälmaren och Storsjön hör |
||||||||
hänföras |
till |
fastigheterna |
även |
till fastigheterna |
även följande |
|||||||
följande vattenområden: |
|
vattenområden: |
|
|
|
|||||||
i Hjälmaren allt det vatten |
i Hjälmaren allt det vatten |
|||||||||||
som begränsas i norr av skär- |
som begränsas i norr av skär- |
|||||||||||
gården mellan Vraklandet |
och |
gården |
mellan |
Biskopsvrak |
– |
|||||||
Vinöns nordvästra udde samt i |
Lindholmsbergen |
– |
Äspholmens |
|||||||||
öster av Vinön och linjen Vinöns |
norra udde – Vinöns nordvästra |
|||||||||||
sydvästra udde – Fåran – Ram- |
udde samt i öster av Vinön och |
|||||||||||
berget – Djursnäsudde; och |
|
linjen Vinöns sydvästra udde – |
||||||||||
i Storsjön allt det vatten som |
Inre Fåran och Yttre Fåran – |
|||||||||||
mot |
Storsjöflaket |
begränsas av |
Rönnberget – Djursnäsudde, och |
|||||||||
räta linjer Andersöns nordvästra |
i Storsjön allt det vatten som |
|||||||||||
udde – Norderöns nordspets – |
mot Storsjöflaket begränsas |
av |
||||||||||
Värköns |
nordspets |
– |
sydöstra |
räta linjer Andersöns nordvästra |
||||||||
udden av Hammarnäslandet. |
udde – Norderöns nordspets – |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Verköns nordspets – Hammar- |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
näsudden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 § |
|
|
|
|
|
Finnes allmänt vatten vid ö, |
Om det finns allmänt vatten |
|||||||||||
vilken utgör fastighet eller del |
vid en ö, som är fastighetsindelad, |
|||||||||||
därav, skall gränsen mot det |
ska gränsen mot det allmänna |
|||||||||||
allmänna |
vattnet |
|
anses |
följa |
vattnet |
anses följa |
strandlinjen |
|||||
strandlinjen |
bestämd |
på |
sätt |
bestämd enligt 8 §. |
|
|
||||||
nedan sägs. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
8 § |
|
|
|
|
|
Strandlinjer och |
vattendjup |
Strandlinjer och |
vattendjup |
|||||||||
skola vid tillämpningen av denna |
ska vid tillämpningen av denna |
|||||||||||
lag bestämmas efter förhållandena |
lag refereras till nivåer i höjd- |
|||||||||||
vid följande vattenstånd: |
|
systemet RH 2000 enligt följande: |
||||||||||
i havet normalt medelvatten- |
i havet 0,00 meter, |
|
||||||||||
stånd; |
|
|
|
|
|
|
i Vänern 44,22 meter, |
|
||||
i Vänern 3,60 meter över nedre |
i Vättern 88,76 meter, |
|
||||||||||
31
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
slusströskeln vid Sjötorp; |
|
i Hjälmaren 22,40 meter, och |
||
i |
Vättern |
2,97 meter |
över |
i Storsjön 293,25 meter. |
västra slusströskeln vid Motala; |
|
|||
i |
Hjälmaren 2,77 meter |
över |
|
|
södra slusströskeln vid Notholmen; |
|
|||
samt |
|
|
|
|
i |
Storsjön |
292,45 meter |
över |
|
nollplanet i det höjdsystem, som ligger till grund för sjöns reglering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
32
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till
lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinen- talsockeln
dels att 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
|
Föreslagen lydelse |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
1 § |
|
|
|
|
|
Med kontinentalsockeln för- |
Med kontinentalsockeln för- |
||||||||||
stås i denna lag havsbottnen och |
stås i denna lag havsbottnen och |
||||||||||
dess underlag |
inom allmänt |
dess |
underlag |
inom |
allmänt |
||||||
vattenområde |
samt |
inom |
det |
vattenområde i havet samt inom |
|||||||
havsområde |
utanför |
Sveriges |
de havsområden utanför sjö- |
||||||||
territorialgräns |
som |
regeringen |
territoriet som framgår av lagen |
||||||||
bestämmer i enlighet med den i |
(201x:xxx) om Sveriges sjö- |
||||||||||
Genève den 29 april 1958 dag- |
territorium och maritima zoner. |
||||||||||
tecknade konventionen om konti- |
|
|
|
|
|
||||||
nentalsockeln. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Med |
|
kontinentalsockelns |
Med |
kontinentalsockelns |
|||||||
naturtillgångar avses i denna lag |
naturtillgångar avses i denna lag |
||||||||||
mineraliska |
och |
andra |
icke |
mineraliska |
och andra icke |
||||||
levande naturtillgångar på havs- |
levande naturtillgångar på havs- |
||||||||||
bottnen och i dess underlag |
bottnen och i dess underlag |
||||||||||
samt sådana levande organismer |
samt sådana levande organismer |
||||||||||
som i det utvecklingsskede, då |
som i det utvecklingsskede, då |
||||||||||
de kunna bli föremål för fångst, |
de kan bli föremål för fångst, |
||||||||||
äro antingen orörliga på havs- |
antingen är orörliga på havs- |
||||||||||
bottnen |
eller |
därunder |
eller |
bottnen eller därunder eller är |
|||||||
oförmögna till rörelse annat än i |
oförmögna till rörelse annat än i |
||||||||||
ständig beröring med havs- |
ständig beröring med havs- |
||||||||||
bottnen eller dess underlag. |
|
bottnen eller dess underlag. |
|||||||||
Inom |
allmänt |
vattenområde |
Inom allmänt vattenområde i |
||||||||
äger denna lag ej tillämpning på |
havet är denna lag inte tillämplig |
||||||||||
fångst av sådana levande natur- |
på |
fångst |
av |
sådana |
levande |
||||||
33
Författningsförslag SOU 2015:10
tillgångar som omfattas av svensk |
naturtillgångar som omfattas av |
lagstiftning angående fiske. |
svensk lagstiftning om fiske. |
|
2 b § |
|
Regeringen eller den myndig- |
|
het som regeringen bestämmer be- |
|
slutar om rätten att använda all- |
|
mänt vatten i havet. Ett sådant |
|
beslut får förenas med villkor. |
|
Regeringen eller den myndig- |
|
het som regeringen bestämmer får |
|
besluta om avgifter för en rätt |
|
enligt första stycket. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2 b § andra stycket gäller inte för ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet.
34
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om ändring i lagen (1966:319) om rätt till
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:319) om rätt till
dels att den nuvarande lagtexten ska betecknas som § 1,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer be- slutar om rätten att använda all- mänt vatten. Ett sådant beslut får förenas med villkor.
Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får besluta om avgifter för en rätt en- ligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2 § andra stycket gäller inte för ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet.
35
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.6Förslag till
lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:395) om Kust- bevakningens medverkan vid polisiär övervakning
dels att 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §
Denna lag tillämpas när Kustbevakningen bedriver övervakning till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller
1.skyddsobjekt och militära skyddsområden,
2.jakt,
3.fiske,
4.bevarande av den marina miljön och annan naturvård,
5.trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken,
6.åtgärder mot vattenföroreningar från fartyg,
7.dumpning av avfall i vatten,
8.kontinentalsockeln,
9. fornminnen och sjöfynd, |
9. fornminnen |
samt |
arkeolo- |
|||||
10. fartygs |
registrering |
och |
giska och historiska föremål, |
|||||
identifiering, |
|
|
|
|
10. sjöfynd, |
|
|
|
11. skydd |
för |
den |
marina |
11. fartygs |
registrering och |
|||
miljön mot andra förorenande |
identifiering, |
|
|
|
||||
åtgärder än sådana som avses i 6 |
12. skydd |
för |
den |
marina |
||||
och 7, |
|
|
|
|
miljön mot andra förorenande |
|||
12. märkning |
och |
använd- |
åtgärder än sådana som avses i 6 |
|||||
ning av oljeprodukter, |
|
|
och 7, |
|
|
|
||
13. utlänningars inresa till och |
13. märkning |
och |
använd- |
|||||
utresa från eller vistelse i Sverige, |
ning av oljeprodukter, |
|
||||||
14. åtgärder beträffande |
djur |
14. utlänningars inresa till och |
||||||
och växter som tillhör skyddade |
utresa från eller vistelse i Sverige, |
|||||||
arter och |
|
|
|
|
15. åtgärder beträffande djur |
|||
15. sjöfartsskydd. |
|
|
och växter som tillhör skyddade |
|||||
36
SOU 2015:10 Författningsförslag
|
arter, och |
|
16. sjöfartsskydd. |
Lagen tillämpas i fråga om |
Lagen tillämpas i fråga om |
övervakning enligt punkterna 2– |
övervakning enligt punkterna 2– |
8, |
8, |
Sveriges ekonomiska zon. |
Sveriges ekonomiska zon. |
|
Lagen tillämpas även när Kust- |
|
bevakningen bedriver övervak- |
|
ning inom Sveriges angränsande |
|
zon avseende punkterna 9 och |
|
Lagen tillämpas även när Kustbevakningen till havs och i kust- vattnen, i Vänern och Mälaren samt inom den ekonomiska zonen bedriver övervakning för att hindra brott mot lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Vidare tillämpas lagen när Kustbevakningen till havs och i kust- vattnen, i Vänern och Mälaren samt i hamnar bedriver övervakning för att hindra brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Lag (2006:264).
2 b §
Kustbevakningen har rätt att tillgripa omedelbart förföljande av utländska fartyg då det finns goda skäl att tro att fartyget har brutit mot föreskrifter i lagar och andra författningar som avses i 1 §. Omedelbart förföljande måste på- börjas då det utländska fartyget eller någon av dess båtar befinner sig i svenskt inre vatten, terri- torialhav eller Sveriges angränsande zon och får endast fortsätta utanför territorialhavet eller den angränsande zonen om förföljandet inte har avbrutits.
37
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
Omedelbart förföljande enligt första stycket som påbörjas i den angränsande zonen får endast av- se överträdelser av lagar och andra författningar som rör tullar, skatter, invandring, hälsoskydd eller skydd av arkeologiska och historiska föremål.
Rätten till omedelbart för- följande upphör när fartyget kom- mer in på en annan stats terri- torialhav.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
38
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.7Förslag till
lag om ändring i polislagen (1984:387)
Härigenom föreskrivs att det i polislagen (1984:387) ska införas en ny paragraf, 29 a §, av följande lydelse.
29 a §
Denna lag tillämpas även inom Sveriges angränsande zon för att förhindra att överträdelser begås eller för att bestraffa överträdelser som begåtts inom svenskt terri- torium av lagar och andra författ- ningar som rör tullar, skatter, invandring eller hälsoskydd.
Lagen tillämpas vidare för att skydda arkeologiska och histo- riska föremål i zonen eller på dess botten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
39
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.8Förslag till
lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)
Härigenom föreskrivs att det i kulturmiljölagen (1988:950) ska införas en ny paragraf, 1 kap. 5 §, samt närmast före 1 kap. 5 § en ny rubrik av följande lydelse.
1 kap.
Tillämpning i Sveriges angränsande zon
5 §
I lagen (201x:xx) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner finns bestämmelser om Sveriges angränsande zon.
Bestämmelserna i
Tillämpningen av denna lag samt de föreskrifter och andra be- slut som meddelas med stöd av lagen får inte medföra någon in- skränkning av de enligt folkrätten gällande rättigheterna till fri sjöfart i den angränsande zonen och till överflygning av zonen och inte heller av några andra rättigheter som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.
Det som sägs om länsstyrelsen i de bestämmelser som anges i andra stycket, ska avse länsstyrelsen i det län inom sjöterritoriet som är närmast det berörda området.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
40
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.9Förslag till
lag om ändring i lagen
(1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
||
|
|
1 § |
|
Sveriges ekonomiska zon om- |
Sveriges ekonomiska zon om- |
||
fattar |
det |
havsområde utanför |
fattar de havsområden utanför sjö- |
territorialgränsen som regeringen |
territoriet som framgår av lagen |
||
föreskriver. Zonen får dock inte |
(201x:xxx) om Sveriges sjöterri- |
||
utsträckas över den avgränsnings- |
torium och maritima zoner. |
||
linje |
som |
överenskommits med |
|
annan stat eller, i avsaknad av så- |
|
||
dan överenskommelse, över mitt- |
|
||
linjen i förhållande till den andra |
|
||
staten. |
|
|
|
Med mittlinje förstås en linje, |
|
||
på vilken varje punkt är belägen |
|
||
på lika stort avstånd från de när- |
|
||
maste punkterna på de baslinjer |
|
||
varifrån bredden av Sveriges och |
|
||
den andra |
statens territorialhav |
|
|
räknas. |
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
41
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.10Förslag till
lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs att det i tullagen (2000:1281) ska införas en ny paragraf, 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.
1 kap.
3 a §
Bestämmelserna i 6 kap. om övervaknings- och kontrollverk- samhet
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
42
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.11Förslag till
lag om ersättning för minskat vattenområde
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Om övergången till en ny referensnivå för bestämmande av gräns mot allmänt vattenområde enligt 8 § lagen (1950:595) om allmänt vattenområde medför att en fastighets vattenområde mins- kar så att ekonomisk skada uppkommer, har fastighetens ägare och andra rättighetshavare rätt till ersättning av staten.
2 § Ersättningen ska bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719).
3 § Kammarkollegiet beslutar för statens räkning om ersättnings- frågor enligt denna lag.
Ett ersättningsanspråk ska framställas hos Kammarkollegiet före utgången av år 2020. Annars är rätten till ersättning förlorad. Kollegiet ska i första hand genom förhandlingar söka träffa överens- kommelse med den som har framställt anspråket.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
4 § Om den som har framställt anspråk på ersättning inte är nöjd med Kammarkollegiets beslut i en ersättningsfråga, får talan väckas mot staten vid den mark- och miljödomstol inom vars område fastigheten är belägen. Sådan talan ska väckas inom tre månader från den dag då kollegiets beslut delgavs sökanden. Annars är rätten till talan förlorad.
5 § Kammarkollegiet företräder staten vid talan inför domstol om ersättning enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
43
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.12Förslag till
förordning om ändring i kontinentalsockelförordningen (1966:315)
Härigenom föreskrivs i fråga om kontinentalsockelförordningen (1966:315)
dels att 1 § ska upphöra att gälla,
dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2 b § |
|
Rätten att använda allmänt |
|
vatten samt avgifter enligt 2 b § |
|
lagen om kontinentalsockeln beslu- |
|
tas av Kammarkollegiet. |
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
44
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.13Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1966:320) om upplåtelse från staten av rätt till
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1966:320) om upplåtelse från staten av rätt till
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 §
Rätten att utöver vad som framgår av 1 § använda allmänt vatten samt avgifter enligt 2 § lagen om rätt till
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
45
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.14Förslag till
förordning om ändring i förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon
Härigenom föreskrivs att
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
46
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.15Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2007:782) med instruktion för Tullverket
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:782) med instruktion för Tullverket ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1 a § |
|
Tullverket har även till uppgift |
|
att inom Sveriges angränsande zon |
|
utöva nödvändig kontroll för att |
|
förhindra eller bestraffa över- |
|
trädelser inom svenskt territorium |
|
av lagar och andra författningar |
|
som rör tullar, skatter, invandring |
|
och hälsoskydd samt till att skydda |
|
arkeologiska och historiska föremål. |
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
47
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.16Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen
Härigenom föreskrivs att 1 § och 5 § i förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|
|
||||
|
1 § |
|
|
|
|
|
|
|
Kustbevakningen har till |
Kustbevakningen |
har |
till |
|||||
uppgift att bedriva sjööver- |
uppgift att bedriva sjööver- |
|||||||
vakning och utföra räddnings- |
vakning och utföra räddnings- |
|||||||
tjänst till sjöss. Kustbevak- |
tjänst till sjöss. Kustbevak- |
|||||||
ningen ska också ha förmåga att |
ningen ska också ha förmåga att |
|||||||
förebygga, |
motstå och hantera |
förebygga, motstå och |
hantera |
|||||
krissituationer inom sitt ansvars- |
krissituationer inom sitt ansvars- |
|||||||
område. Verksamheten bedrivs |
område. |
Verksamheten |
bedrivs |
|||||
inom Sveriges sjöterritorium och |
inom |
Sveriges |
sjöterritorium, |
|||||
ekonomiska zon samt på land i |
angränsande zon och ekono- |
|||||||
anslutning till dessa vatten. Vad |
miska zon samt på land i anslut- |
|||||||
gäller sjöar, kanaler och vatten- |
ning till dessa vatten. Vad gäller |
|||||||
drag omfattar verksamheten en- |
sjöar, |
kanaler |
och |
vattendrag |
||||
bart Vänern och Mälaren samt i |
omfattar |
verksamheten |
enbart |
|||||
fråga om |
miljöräddningstjänst |
Vänern och Mälaren samt i fråga |
||||||
också Vättern. |
om miljöräddningstjänst |
också |
||||||
|
|
Vättern. |
|
|
|
|
|
|
Kustbevakningen får med stöd av särskilda föreskrifter eller beslut bedriva verksamhet även utanför de områden som anges i första stycket.
Kustbevakningen ska samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter. För- ordning (2010:525).
5 §
Kustbevakningen ska i den utsträckning det följer av föreskrifter, och i förekommande fall efter överenskommelse med annan myndighet, bedriva tillsyns- och kontrollverksamhet i fråga om bl.a.
48
SOU 2015:10 |
Författningsförslag |
1.sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods,
2.fartygs registrering och identifiering,
3.personers inresa i, utresa från och vistelse i Sverige,
4.in- och utförsel av varor,
5.fiske och därtill anknuten verksamhet,
6.jakt och annat ianspråktagande av naturresurser,
7. skydd av miljö- och natur- |
7. skydd av miljö- och natur- |
||
vårdsintressen, och |
|
vårdsintressen, |
|
8. skyddsobjekt, |
militära |
8. skyddsobjekt, |
militära |
skyddsområden och tillträde för |
skyddsområden och tillträde för |
||
utländska statsfartyg. |
|
utländska statsfartyg, och |
|
|
|
9. hälsoskydd. |
|
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
49
Författningsförslag |
SOU 2015:10 |
1.17Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2010:1770) om geografisk miljöinformation
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § i förordningen (2010:1770) om geografisk miljöonformation ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 § För administrativa enheter på
lokal, regional och nationell nivå som är åtskilda av administrativa gränser ska informationsansvar fullgöras av
1. Lantmäteriet i fråga om riksgräns samt läns- och kom- mungränser, och
2. Sjöfartsverket i fråga om de baslinjer och landområden som ligger till grund för beräk- ningen av territorialhavet, terri- torialgränsen och gränsen för
Sveriges ekonomiska zon.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
50
2Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av Sveriges
sjöterritorium och maritima zoner
2.1Havsrätt
Haven har alltid haft stor betydelse för transporter och ekonomisk utveckling. Principen om ”det fria havet” är den grundläggande folk- rättsliga princip som reglerar alla staters verksamhet till havs. Havs- rätten har emellertid utvecklats under århundradena. I takt med de tekniska framstegen har kuststaternas önskan om utvidgad kontroll över allt större havsområden utanför de egna kusterna ökat. Staters och kustsamhällens behov av havens fiske- och andra resurser för överlevnad och ekonomisk utveckling har växt. De stora sjöfarts- nationerna har samtidigt fortsatt att hävda rätten till fritt tillträde till och bruk av alla havsområden utanför andra staters innersta kust- vatten. Ekonomiska krafter och handelsintressen har verkat i samma riktning.
En annan grundläggande princip är att land dominerar hav. En stat har rätt att etablera maritima zoner i havet utanför det egna land- området i kraft av att den har en kust. Stater som saknar kust har inte rätt till maritima zoner, däremot har de rätt att bruka internationella havsområden och att färdas genom kuststaternas territorialhav.
De ansträngningar att kodifiera havsrätten som gjordes under
51
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
till fortsatt fritt tillträde för alla staters fartyg till de havsområden som traditionellt hade använts för transport och fredlig genomfart.
Vid Förenta Nationernas havsrättskonferens i Genève år 1958 antogs fyra internationella överenskommelser. En av dem, konven- tionen angående territorialhavet och tilläggszonen1, innehöll regler för bestämmande av baslinjer, baslinjepunkter, territorialhav och angränsande zoner men löste inte den känsliga frågan om hur brett en stats territorialhav fick vara eller hur breda staternas maritima zoner skulle tillåtas vara eftersom staterna inte kunde enas i dessa frågor. Alla fyra
2.1.1FN:s havsrättskonvention (UNCLOS)
FN:s tredje havsrättskonferens sammanträdde under åren
Havsrättskonventionen, ”United Nations Convention on the Law of the Sea” (UNCLOS), undertecknades i Montego Bay, Jamaica, den 10 december 1982 och trädde i kraft den 16 november 1994. Konventionen har hittills2 tillträtts av 167 stater samt Europeiska unionen. Sverige ratificerade UNCLOS år 1996 och regeringen upprepade då den förklaring angående reglerna för genomfart i Öresund och vid Åland3 som man avgivit i samband med undertecknandet år 1982. Riksdagsbehandling m.m. framgår av prop. 1995/96:140 om Havsrättskonventionen och tillämpningsavtalet, bet. 1995/96:UU17, rskr. 1995/96:271. Konventionen trädde i kraft för Sverige den 25 juli 1996.
Havsrättskonventionen innehåller 320 artiklar, fördelade på 17 kapitel och 9 annex samt ett tillämpningsavtal. Den reglerar bl.a.
1Convention on the Territorial Sea and the Contiguous Zone, Geneva 29 April 1958.
2Per den 7 januari 2015.
3http://www.un.org/Depts/los/convention_agreements/convention_declarations.htm#Sweden
52
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
sjöterritoriets omfattning, vilka och hur stora maritima zoner en kuststat får inrätta samt vilken folkrättslig regim som gäller inom respektive havsområde.
2.1.2Avgränsning av territorialhav och maritima zoner
Bredden på det territorialhav och de maritima zoner (angränsande zon, exklusiv ekonomisk zon och kontinentalsockel) som en stat enligt UNCLOS har rätt att etablera i havet utanför den egna kusten ska beräknas från statens baslinje. Denna linje dras mellan de bas- linjepunkter som kuststaten identifierar längs den egna kusten.
Baslinje och baslinjepunkter
En kuststats baslinje består antingen av normala baslinjer som ska utgöras av lågvattenlinjen utmed kusten, av räta baslinjer som under vissa förutsättningar får dras mellan lämpliga punkter på statens yttersta öar, av punkter på låga skär utanför baslinjerna, så kallade lågvattenskär, eller av en kombination av normala och räta baslinjer och lågvattenskär (se principskiss figur 2.1).
Baslinjen har en central roll inom havsrätten och i UNCLOS. Den utgör utgångspunkt för att beräkna territorialhavets bredd och för att bestämma de yttre avgränsningslinjerna för statens maritima zoner. Baslinjen utgör även utgångspunkt för att fastställa avgräns- ningslinjer inom vatten- och havsmiljöförvaltningen på basis av EU- direktiv, bland annat för att identifiera de havsområden som ska bli föremål för svensk statlig havsplanering (prop. 2013/14:186).
4 § lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium definierar den baslinje som ska läggas till grund för beräkning av det svenska terri- torialhavets bredd. Huvudregeln i UNCLOS att en stats baslinje ska utgöras av lågvattenlinjen utmed kusten, alltså normal baslinje, mot- svaras i den svenska lagstiftningen av utrycket ”strandlinjen vid lågt vattenstånd”.
I områden där kustlinjen är mycket oregelbunden och djupt in- skuren eller där en rad öar ligger utmed kusten i dess omedelbara närhet, kan en stat enligt UNCLOS dra räta linjer mellan lämpliga punkter på öar och uddar vid lågt vattenstånd, alltså räta baslinjer. Räta baslinjer får också dras över hamninlopp, flodmynningar och
53
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
bukter. Havsområden innanför de räta baslinjerna klassificeras som inre vatten. Kuststaten har full suveränitet över sitt inre vatten. Suve- räniteten baseras på sedvanerätt och grundas på den hävdvunna folkrättsliga principen att inre vatten är juridiskt jämställt med land.
Sverige tillämpar normal baslinje kombinerat med rät baslinje utmed kusten i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Längs övriga delar av den svenska kusten används enbart rät bas- linje, med några få undantag. Baslinjen längs Sveriges kust består således av ett stort antal normala och/eller räta baslinjer som är sinsemellan sammanbundna.
Vilka enskilda sträckor längs kusten som har normal respektive rät baslinje anges i den förteckning över baslinjepunkter som är bi- fogad förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterri- torium.
Till stöd främst för sjöfarten ålägger förordningen Sjöfartsverket att utmärka de räta baslinjerna på sjökort som är tillgängliga för allmänheten. Denna information finns emellertid inte tillgänglig i digitalt format utan enbart i de tryckta sjökorten.
De nu gällande svenska baslinjepunkterna härstammar från den analys som gjordes av 1965 års baslinjeutredning. Topografiska för- ändringar som landhöjning och erosion har emellertid lett till att baslinjerna på vissa ställen numera sammanbinder punkter vars koordinater enligt gällande författningstext inte längre markerar de öar och uddar där punkterna ursprungligen var belägna.
54
SOU 2015:10 Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av…
Figur 2.1 Principskiss över normal respektive rät baslinje4
Normal baslinje
UNCLOS artikel 5 definierar den normala baslinjen:
Om inte annat föreskrivs i denna konvention, utgörs den normala baslinjen för beräkning av territorialhavets bredd av lågvattenlinjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända storskaliga sjökort.
4 Exempel ur skissen: Normal baslinje till 1, mellan 4 och 5 samt från 6. Rät baslinje mellan 1 och 2, 2 och 3, 3 och 4 samt 5 och 6.
55
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
Sverige tillämpar normal baslinje längs vissa delar av södra Sveriges kust. Utanför dessa kustområden finns således inget inre vatten i havet. 4 § 1 i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium anger att
[v]id landområden utgörs baslinjen för beräkning av territorialhavet av strandlinjen vid lågt vattenstånd.
I de svenska författningstexterna sägs inget om att de normala bas- linjerna, alltså strandlinjen vid lågt vattenstånd, ska utmärkas på sjö- kort.
Den internationella folkrättsliga sammanslutningen International Law Association, ILA, tillsatte i november 2008 en expertkommitté, den så kallade baslinjekommittén, med uppgift att ”identifiera gäll- ande rätt avseende normala baslinjer” samt att ”bedöma om det behövs ytterligare klargörande eller utveckling av denna rätt”.
Kommittén, som bestod av 36 medlemmar, bl.a. UD:s folkrätts- rådgivare, ambassadör Marie Jacobsson som också är sakkunnig i havsgränsutredningen, har grundligt analyserat UNCLOS artikel 5 och förhandlingarna inför dess tillkomst, inklusive de diskussioner under
Kommittén analyserade två tänkbara alternativa uttolkningar av artikel 5:
–den normala baslinjen är den lågvattenlinje som markerats i statens officiella sjökort,
–den normala baslinjen är den faktiska lågvattenlinjen längs statens kust uttryckt i det höjdsystem som anges i sjökortet.
Slutsatsen i kommitténs rapport, ”Baselines under the International Law of the Sea”, var att den normala baslinjen ska utgöras av den faktiska lågvattenlinjen längs kusten uttryckt i det höjdsystem som anges i statens officiellt erkända sjökort. Sjökortet ansågs vara rele- vant av tre skäl:
56
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
1)det anger vilket höjdsystem (och vilken epok) staten valt för sina mätningar,
2)den lågvattenlinje som är inritad på sjökortet är i de flesta fall och för de flesta ändamål en korrekt återgivning av den faktiska lågvattenlinjen, och
3)sjökortet har en ”strong presumption of accuracy” som bevis- material vid tvist men det kan åsidosättas om parterna lägger fram annan mer relevant bevisning.
ILA:s konferens i augusti 2012 ställde sig bakom kommittérappor- tens slutsatser och beslutade att rapporten skulle skickas till FN:s generalsekreterare med begäran om att den delges FN:s samtliga medlemsstater.
Rät baslinje och inre vatten
Baslinjerna längs Sveriges kust i längd räknat består till största delen av räta baslinjer. 4 § 2 i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium anger att
[v]id inre vatten utmed kusterna beräknas territorialhavet från dessa vattenområdens yttergränser (räta baslinjer), såvida inte annat för- anleds av att ett landområde ligger utanför en rät baslinje.
De svenska räta baslinjerna är av historisk karaktär och föregår såväl 1958 års havsrättskonventioner som UNCLOS. De räta bas- linjerna, och som en följd av detta också det inre vattnet i havet, kan gå mycket långt utanför strandlinjen på fast land där skär- gården är vidsträckt. I Luleå skärgård ligger till exempel den yttersta baslinjepunkten5 på ett avstånd av cirka 34 km från fast land. I andra havsområden med långt ut belägna ensliga öar kan det finnas territorialhav mellan fastlandets inre vatten och öarnas egna inre vatten. Ett sådant exempel är Gotland, där det till och med finns internationellt vatten mellan fastlandets territorialhav och öns eget territorialhav.
Sveriges inre vatten definieras i 2 § lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.
5 Baslinjepunkt 100 på Marakallen.
57
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
Till inre vatten räknas:
1insjöar, vattendrag och kanaler;
2vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vatten- områden innanför och mellan öar, holmar och skär och intill räta linjer som regeringen bestämmer.
I Öresund mellan Klagshamns fyr och Kullen räknas dock endast hamnar till inre vatten.
1965 års Baslinjeutredning ansåg det nödvändigt att klargöra den väsentliga innebörden av de svenska principer som låg till grund för de räta baslinjer man föreslog. Utredningen skrev i sitt betänkande bl.a. att
[d]et mest framträdande draget är … de geografiska kriteriernas utslagsgivande betydelse för vad som är att hänföra till inre vatten.
Utredningen framhöll att inre vatten är en rent geografisk före- teelse som kan observeras i naturen. Den svenska ”kustlinjen” går av hävd vid ytterkanten av de yttersta öarna och skären. Allt vatten innanför och mellan dessa öar och skär utgör inre vatten. Det svenska territorialhavet börjar där det inre vattnet slutar. Räta bas- linjer ska följaktligen dras där det inre vattnet upphör.
Sverige har i flera hundra år haft denna syn på de kustnära vattnens juridiska status utan att detta har ifrågasatts. Baslinjeutredningen var därför väldigt tveksam till vissa skrivningar i 1958 års terri- torialhavskonvention som man menade vände på logiken genom att på teoretiska grunder definiera inre vatten i havet som det vatten- område som låg på fastlandssidan av en rät baslinje. Man menade att konventionen bortsåg från det i sammanhanget mest centrala kriteriet nämligen att inre vatten är en av naturen skapad geografisk företeelse som antingen förekommer eller inte förekommer.
Baslinjeutredningen ifrågasatte också vissa andra bestämmelser avseende de räta baslinjerna i 1958 års konvention. Det gällde bl.a. baslinjernas längd och det faktum att räta baslinjer kunde dras över öppet hav. Dessa bestämmelser hade sitt ursprung i den fisketvist mellan Storbritannien och Norge som år 1951 hade avgjorts av den Internationella domstolen i Haag, och vars dom fick stort genomslag på formuleringen av territorialhavskonventionens artikel 5 om räta baslinjer.
Under förhandlingarna om UNCLOS accepterades emellertid texten från artikel 5 i 1958 års konvention utan nämnvärda änd-
58
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
ringar i de avseenden som tidigare hade kritiserats från svensk sida. UNCLOS artikel 8 om inre vatten befäste ytterligare det nya syn- sättet att havsområden innanför en stats baslinjer ska utgöra del av statens inre vatten. Samtidigt skapades den juridiska konstruktio- nen arkipelagstat för stater som består av enbart öar.
Enligt UNCLOS artikel 7 får en stat använda sig av räta, i stället för normala, baslinjer i områden där kustlinjen är mycket oregel- bunden och djupt inskuren eller där en rad öar ligger utmed kusten i dess omedelbara närhet. I sådana havsområden får staten dra räta linjer mellan lämpliga punkter längs strandlinjen vid lågt vatten- stånd på öar, skär och uddar under förutsättning att ett antal ytter- ligare villkor är uppfyllda. De räta baslinjerna får inte avsevärt av- vika från kustens huvudriktning (artikel 7.3). De får inte heller dras till och från skär som enbart befinner sig över vattenytan vid lågt tidvatten, såvida det inte har uppförts en fyr eller liknande anlägg- ning som ständigt ligger ovanför vattenytan (artikel 7.4). Undantag från villkoret i artikel 7.4 är dock möjligt om en ”baslinje till eller från sådana skär har vunnit allmänt internationellt erkännande”.
Samtliga nuvarande svenska räta baslinjer har tillämpats sedan lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium antogs av riksdagen. Merparten av dem har också utgjort avgränsningslinjer för svenskt inre vatten under lång tid dessförinnan. De nuvarande svenska räta baslinjerna uppfyller därmed utan tvekan kravet på ”allmänt internationellt erkännande” i UNCLOS artikel 7.4.
UNCLOS innehåller även bestämmelser om hur räta baslinjer får dras över flodmynningar (artikel 9) och bukter (artikel 10).
ILA gav år 2012 sin baslinjekommitté i uppdrag att analysera rättsläget avseende räta baslinjer på motsvarande sätt som man gjort i rapporten om normala baslinjer.
Baslinjepunkter, cirkelbågemedelpunkter och lågvattenskär
Territorialhavets bredd ska beräknas från baslinjerna. De punkter som en stat använder för att konstruera avgränsningslinjen för sitt territorialhav kallas baslinjepunkter. Vid normal baslinje måste kust- staten identifiera ett lämpligt antal geografiska punkter längs strand- linjen vid lågt vattenstånd. Från varje sådan punkt dras en cirkel- båge med territorialhavets bredd som radie. Den linje i havet som
59
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
bildas av den samlade mängden yttersta punkter på dessa cirkel- bågar utgör territorialhavets yttre avgränsningslinje. Förfarandet har liknats vid att rulla ett fiktivt hjul längs strandlinjen. Det kan krävas ett stort antal sådana cirkelbågemedelpunkter längs strand- linjen för att säkerställa att territorialhavets yttre avgränsningslinje troget följer strandlinjens form. Ju bredare territorialhavet är desto färre punkter behövs eftersom allt fler cirkelbågemedelpunkter i konkava strandformationer trängs ut och kommer att sakna betydelse. Punkter på utstickande uddar får på motsvarande sätt större genom- slag när territorialhavsbredden ökar.
Vid rät baslinje krävs endast att staten identifierar lämpliga ytter- punkter vid lågt vattenstånd på berörda öar. En rät linje dras sedan mellan varje par av sådana baslinjepunkter och territorialhavets bredd beräknas från denna räta baslinje.
Öar har eget territorialhav, oavsett hur långt ut i havet de ligger. En ö definieras i UNCLOS artikel 121 som ett av naturen bildat landområde som förblir ovan vatten vid flod (högt tidvatten). Inom havsrätten har öns höjd således betydelse men dess storlek spelar ingen roll.
Om det finns låga skär som ligger utanför baslinjerna får en stat även använda sådana skär som utgångspunkt för beräkning av terri- torialhavets bredd (artikel 13). En förutsättning är dock att den aktuella landformationen är ett naturligt bildat landområde som är beläget ovanför vattenytan vid lågt tidvatten och att den ligger på ett avstånd som inte överstiger territorialhavets bredd, alltså för Sveriges del 12 nautiska mil, från fast land eller från en ö. Effekten av före- komsten av sådana skär utanför baslinjerna blir att det bildas en utbuktning på territorialhavets yttre avgränsningslinje (se figur 2.2).
60
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
Figur 2.2 Schematisk skiss över effekten av ett lågvattenskär
Dessa landformationer kallas på engelska
I den svenska versionen av UNCLOS har detta begrepp översatts med lågvattenupphöjningar6. I 1965 års utredning och i 1966 års lagstiftning om Sveriges sjöterritorium används uttrycket ”skär som vid lågt vattenstånd men ej vid medelvattenstånd höjer sig över vattenytan”7. I tidigare svensk lagstiftning användes uttrycket ”öar, holmar och skär som icke ständigt översköljas av havet”8.
6Jfr artikel 13 i (SÖ 2000:1).
7Jfr 4 § i (SFS 1966:374).
8Jfr 1 § tullstadgan (SFS 1927:391).
61
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
Utredningen har valt att använda sig av det kortare begreppet lågvattenskär.
När Sverige år 1979 utvidgade territorialhavets bredd från 4 till 12 nautiska mil kan vissa öar och skär som tidigare påverkade beräkningen av territorialhavets avgränsningslinje ha förlorat sin betydelse. Nya relevanta lågvattenskär bör dock ha tillkommit. Ut- redningen har emellertid inte kunnat finna någon dokumentation som bekräftar att den eventuella förekomsten av potentiella nya lågvattenskär utanför baslinjerna beaktades i det sammanhanget.
2.1.3Sjöterritorium och maritima zoner
En kuststats territorialhav9 får enligt UNCLOS utsträckas till högst 12 nautiska mil från baslinjerna.
Kuststatens inre vatten i havet utgör tillsammans med territorial- havet en del av statens suveräna sjöterritorium10. Utländska fartyg saknar rätt till så kallad oskadlig genomfart i inre vatten. Inom territorialhavet däremot måste kuststaten acceptera rätten för andra staters fartyg till oskadlig genomfart. Det inre vattnet har alltså ett bättre skydd mot intrång än den del av sjöterritoriet som utgör terri- torialhav.11 Kuststaten får till exempel införa lotsplikt i inre vatten.
Statens angränsande zon får utsträckas till högst 24 nautiska mil, dess exklusiva ekonomiska zon till högst 200 nautiska mil och dess kontinentalsockel till högst 200 nautiska mil från baslinjerna. Kust- staternas kontinentalsocklar kan under vissa omständigheter sträcka sig ännu längre. Stater som består av enbart öar eller ögrupper får inrätta så kallade arkipelaghav.
I den angränsande zonen får staten utöva vissa begränsade poli- siära kontrollfunktioner. I den ekonomiska zonen har staten exklu- siva och suveräna rättigheter och skyldigheter vad gäller utvinning och bevarande av naturresurser och miljöskydd. Även på konti- nentalsockeln har staten exklusiva och suveräna rättigheter och skyldigheter avseende naturresurser och miljöskydd.
9Eng. ”territorial sea”.
10Eng. ”territorial waters”.
11Grundbestämmelsen om oskadlig genomfart finns i UNCLOS artikel 17. En undantags- bestämmelse finns i artikel 8.2 för sådana inre vattenområden som tidigare inte betraktades som inre vatten; där gäller fortsatt rätt till oskadlig genomfart.
62
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
Sjöterritoriets och de svenska maritima zonernas bredd illustre- ras i figur 2.3.
Begreppet internationellt vatten tillhör havsrätten och omfattar alla havsområden utanför staternas territorialhav.
Begreppet fritt hav, eller det fria havet, tillhör också havsrätten och avser de havsområden som inte ingår i någon stats territorial- hav eller maritima zon.
Begreppen allmänt vatten och enskilt vatten tillhör den svenska fastighetsrättsliga lagstiftningen, men förekommer inte inom havs- rätten. Innebörden av dessa två begrepp och deras förhållande till de havsrättsliga begreppen inre vatten och territorialhav behandlas närmare i kapitel 7.
Begreppen kustvatten12 och marina vatten13 tillhör
12I artikel 2.7 i EU:s vattendirektiv (2000/60/EG), som fokuserar på vattenkvalitet finns följande definition:.
”kustvatten: ytvatten som finns innanför den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av en sjömil från närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av territorial- vattnet mäts och som, när det är lämpligt, sträcker sig till den yttre gränsen för vatten i över- gångszon.”
13I artikel 3 i EU:s ramdirektiv om en marin strategi (2008/56/EG) finns följande definition:
”1. marina vatten:
a)vatten, havsbotten och underliggande jordlager som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning, ut till den yttersta grän- sen av det område där en medlemsstat har och/eller utövar jurisdiktion i enlighet med FN:s havsrättskonvention, (…),
b)kustvatten enligt direktiv 2000/60/EG (EU:s vattendirektiv), inbegripet deras havs- botten och deras underliggande jordlager, såvida särskilda aspekter av den marina miljöns miljöstatus inte redan behandlas i det direktivet eller i annan gemenskapslagstiftning.”
63
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
Figur 2.3 Schematisk skiss över Sveriges sjöterritorium och maritima zoner m.m.
64
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
2.1.4Nuvarande lagstiftning om svenskt sjöterritorium och svenska maritima zoner
Riksdagen har lagstiftat om omfattningen av Sveriges inre vatten, territorialhav, ekonomiska zon respektive kontinentalsockel i
lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium,
lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, och
lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
Sverige har däremot inte lagstiftat om att inrätta någon angrän- sande zon. Det framgår emellertid av prop. 1995/96:140 om havs- rättskonventionen och tillämpningsavtalet att regeringen redan i sam- band med ratificeringen av UNCLOS gjorde bedömningen att över- vägande skäl talar för att en angränsande zon bör inrättas och att man avsåg att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Detta bekräftades senare av dåvarande utrikesministern Carl Bildt i svar på en skriftlig fråga i riksdagen (2007/08:523).
Riksdagen har beslutat om koordinater för delar av territorialhavets avgränsningslinje i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.
Regeringen har beslutat om koordinater för baslinjer och bas- linjepunkter längs den svenska kusten i förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium.
Regeringen har även beslutat om koordinater för de punkter som bestämmer de maritima zonernas yttre avgränsningslinjer i förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon. Kontinen- talsockelförordningen (1966:315) innehåller en hänvisning till koordinaterna i förordningen om Sveriges ekonomiska zon.
Närheten till andra staters kuster gör att delar av det svenska sjöterritoriet måste avgränsas gentemot andra staters sjöterritorium och/eller maritima zoner. Sverige har därför ingått avtal med Norge, Danmark och Finland om riksgränsen i havet samt om avgräns- ningslinjer mellan svenskt territorialhav och internationellt vatten i vissa havsområden.
Sverige har också ingått överenskommelser med Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland om avgränsningslinjer gentemot berörda staters maritima zoner för den svenska kontinentalsockeln och/eller Sveriges eko- nomiska zon eller, i förekommande fall, Sveriges dåvarande fiske-
65
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
zoner. Flera av dessa överenskommelser träffades innan Sverige hade inrättat en ekonomisk zon.
Avgränsningslinjerna illustreras i figur 2.4.
Figur 2.4 Översiktlig skiss över avgränsningslinjer för sjöterritorier och maritima zoner längs Sveriges kust
66
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
2.1.5Kuststaternas skyldighet att offentliggöra information
Enligt UNCLOS artikel 16 ska kuststaten ange de baslinjer som dragits enligt artikel 7 (räta baslinjer), artikel 9 (över flodmynningar) och artikel 10 (över bukter), eller den gräns för territorialhavet som följer av dessa baslinjer, i sina officiella sjökort. Staten ska också ange de gränslinjer som dragits vid eventuella redder (artikel 12) och för att avgränsa det egna territorialhavet mot en stat med mot- stående eller intilliggande kust (artikel 15) i sjökorten. Kortens skala ska vara tillräcklig för att linjernas läge ska kunna fastställas. Alter- nativt kan sjökorten ersättas av en förteckning över koordinater för geografiska punkter med angivande av geodetiskt datum. Kuststaten ska vederbörligen offentliggöra sådana sjökort och förteckningar och deponera ett exemplar av varje hos FN:s generalsekreterare.
UNCLOS artikel 75 och 84 innehåller motsvarande förpliktel- ser för kuststaterna att offentliggöra och deponera information om avgränsningslinjerna för sina exklusiva ekonomiska zoner och kon- tinentalsocklar.
Det finns inget krav i UNCLOS att kuststaten ska deponera information om normala baslinjer eller om territorialhavets gräns utanför en kust med sådan baslinje.
Lågvattenskär utanför baslinjerna som enligt artikel 13 kan använ- das för beräkning av territorialhavets bredd torde emellertid omfattas av deponeringsskyldigheten även i de fall då sådana punkter ligger utanför en normal baslinje.
Sverige har deponerat information om koordinaterna för de svenska räta baslinjerna och om att det svenska territorialhavets bredd uppgår till 12 nautiska mil hos FN:s generalsekreterare genom att överlämna kopior på lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium inklusive de lagändringar som genomfördes 1978 och 1979 samt förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium inklusive dess bilagda tabellförteckning där baslinjepunkterna är numrerade från 1 till 124.14 Även 1966 års tillträdesförordning har överlämnats.15 Sverige tycks emellertid inte ha överlämnat några sjökort till FN. Kontinentalsockellagen och kontinentalsockelför-
14http://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/STATEFILES/SWE.htm.
15Kungl. Maj:ts kungörelse om utländska örlogsfartygs och militära luftfartygs tillträde till svenskt territorium m.m. (SFS 1966:366) Denna förordning har ersatts av 1992 års tillträdesförordning (SFS 1992:118).
67
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
ordningen samt lagen respektive förordningen om Sveriges eko- nomiska zon har också deponerats. Däremot förefaller Sverige inte ha informerat om ändringar i dessa lagar och förordningar.
Med anledning av andra åtaganden har Sverige också överlämnat kopior till FN på tre avtal med Danmark, ett avtal med Estland, ett avtal med Estland och Lettland, fyra avtal med Finland, ett avtal med Finland och Estland, två avtal med Tyskland, två avtal med Norge, ett avtal med Polen, två avtal med Ryska federationen samt ett avtal med Polen och Ryska federationen.16
2.2Geografiska referenssystem
Som framgått ovan har baslinjerna en avgörande betydelse för ut- formningen av en stats sjöterritorium och maritima zoner. Staten måste emellertid fastställa sina baslinjer och beräkna bredden på sina havsområden enligt vedertagna geodetiska och hydrografiska metoder med bästa möjliga precision för att kunna påräkna att andra stater ska erkänna och acceptera dess territorialhav och maritima zoner. Korrekt fastställda baslinjer är en förutsättning för att en stat fullt ut ska kunna tillgodogöra sig sina rättigheter och fullgöra sina skyl- digheter enligt UNCLOS och andra internationella förpliktelser.
Förr angavs positioner för punkter på land och vid kusterna i förhållande till någon allmänt välkänd referenspunkt på land vars position hade mätts in och bestämts. Positioner för punkter långt ute till havs fastställdes med hjälp av stjärnorna vars lägen har dokumenterats av astronomerna sedan uråldrig tid. Under senare år har stora framsteg gjorts vad gäller geografisk positionsbestämning. Modern geodetisk forskning har utvecklat metoder som tillåter mycket stor noggrannhet. Inom ramen för ett referenssystem som baseras på de geografiska positionssatelliternas matematiskt stabila banor i rymden kan alla punkter på jordklotet definieras entydigt genom att relateras till ett enhetligt globalt geocentriskt referens- system, ”International Terrestrial Reference System” (ITRS). Det kan liknas vid ett stabilt yttre skal runt jorden som gör det möjligt att räkna om positionsangivelsen för varje enskild punkt som bestämts inom ett lokalt höjd- och/eller plansystem och att koppla
16 http://www.un.org/depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/STATEFILES/SWE.htm
68
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
samman olika referenssystem som utvecklats för olika ändamål, förutsatt att erforderliga transformationssamband kan etableras.
Jordytan är i ständig rörelse på grund av att kontinentalplattorna sakta rör sig i både höjd- och sidled, i förhållande till varandra och inom sig. En punkt på land som har mätts in och märkts ut i den fysiska verkligheten kan förflytta sig i höjd- och/eller sidled efter mättillfället på grund av t.ex. erosion, uppgrundning, landhöjning eller rörelser i jordskorpan. Havsytan är dessutom i ständig rörelse. Den exakta positionsbestämningen av en punkt på en viss lågvatten- linje är därför bara helt korrekt vid själva inmätningstillfället. Punk- ten kan ha förflyttat sig något när den mäts in noggrant igen vid ett senare tillfälle. Positionsangivelser för punkter på land och i havet har med nödvändighet också en viss inbyggd approximation som gör att verkligheten kan skilja sig från kartan, eller sjökortet, på grund av objektets storlek eller den generalisering som valts för att märka ut det i en viss skala.
2.2.1Standardisering och internationellt samarbete
Ny teknik har gjort bättre mätinstrument tillgängliga för allt fler användare. Nya tjänster baserade på geografisk information utveck- las kontinuerligt. Kraven har därmed ökat på standardisering av de referenssystem som används för officiella geografiska positions- angivelser för olika ändamål i skilda länder.
I Sverige pågår sedan år 2005 en övergång inom myndigheter och kommuner till att ange alla höjd- och djupvärden i det nya nationella höjdsystemet Rikets Höjdsystem år 2000 (RH 2000). RH 2000 utgör tillsammans med SWEREF 99 grunden för den moderna svenska geodetiska infrastrukturen.
SWEREF 99 är den svenska realiseringen av ”European Terrestrial Reference System 1989” (ETRS 89). På motsvarande sätt är RH 2000 den svenska realiseringen av ”European Vertical Reference System”
(EVRS). Det innebär att RH 2000 kan betraktas som en del av det europeiska höjdsystemet European Vertical Reference Frame 2007 (EVRF 2007). Nollnivån i RH 2000 definieras av Normaal Amsterdams Peil (NAP), en standardiserad havsnivå i Amsterdam som mättes in år 1684 och som numera används som nollnivå även
69
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
av andra europeiska länder.17 Med införandet av RH 2000 har det för första gången skapats möjligheter för alla lokala användare i Sverige att ansluta sina lokala höjdnät till ett enhetligt nationellt höjdsystem som håller en mycket hög kvalitet både regionalt och lokalt.
På global nivå pågår ett omfattande standardiseringsarbete inom ramen för bland annat Internationella Hydrografiska Organisationen (IHO), Internationella Associationen för Geodesi (IAG), Världs- metereologiorganisationen (WMO) och dessas olika specialiserade underorgan. För att stödja staternas tekniska tillämpning och uttolk- ning av olika bestämmelser i FN:s havsrättskonvention har IHO och IAG också bildat ett gemensamt internationellt rådgivande expertorgan, ABLOS18, som utarbetar riktlinjer för geodetiska och hydrografiska beräkningar och tekniska uttolkningar av konven- tionens begrepp.
Inom ramen för IHO samarbetar medlemsstaternas hydrografiska myndigheter och de myndigheter som ansvarar för produktion av sjökort. Man utformar gemensamma rekommendationer som för- väntas följas av berörda stater om bland annat tekniska standarder, beräkningsmodeller och specifikationer för framställande av offici- ella sjökort och för samordnad elektronisk datahantering. För att underlätta harmonisering och ömsesidig förståelse rekommenderar IHO medlemsstaterna att relatera sina observationer vid höjd- och djupmätningar till ett geocentriskt referenssystem, företrädesvis ITRS eller något system genom vilket ITRS har implementerats, till exempel ”World Geodetic System 1984” (WGS 84) som är ett globalt anpassat referenssystem. I Europa används ofta EUREF 89 som är ett äldre namn för det europeiska referenssystemet, ETRS 89. Skillnaden till SWEREF 99 är försumbar, maximalt några cm, varför ETRS 89 i sjökortssammanhang betraktas som identiskt med SWEREF 99.
IHO arbetar även med att samordna produktionen av inter- nationella sjökort, så kallade
Produktionen av elektroniska sjökort är uppdelad mellan olika staters sjökortsmyndigheter. Var och en har publiceringsansvar för
17Tillsammans med några andra punkter som valts ut för att ge en robust referensnivå.
18Advisory Board on the Law Of the Sea. Även
70
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
ett visst antal geografiska områden, så kallade
2.2.2Pågående harmonisering inom
Genomförandet av EU:s så kallade Inspiredirektiv har påskyndat medlemsstaternas samarbete för att underlätta uppbyggnaden av samordnade geografiska informationssystem. EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) fokuserar på vattenkvalitet i medlemsstaternas ”kust- vatten” som man definierar som ytvattnet i havsområdet mellan strandlinjen och en linje som dras en nautisk mil räknat från bas- linjerna. Kustvattnet löper således som en remsa med varierande bredd och omfattar medlemsstaternas inre vatten och territorialhav ut till en nautisk mil utanför baslinjerna.
EU:s ramdirektiv om en marin strategi (2008/56/EG) omfattar medlemsstaternas ”marina vatten”, vilket definieras som kustvatten samt havsområden från baslinjerna ut till den yttersta gränsen för de havsområden där en medlemsstat har suveränitet och/eller ut- övar jurisdiktion i enlighet med UNCLOS. För Sveriges del om- fattar detta direktiv således alla havsområden som betecknas som inre vatten, territorialhav, ekonomisk zon och kontinentalsockel.
Havsplaneringsutredningen föreslog i betänkandet ”Planering på djupet” (SOU 2010:91) ett system för havsplanering som skulle omfatta havsområdena längs den svenska kusten räknat från en linje en nautisk mil utanför de svenska baslinjerna. Regeringen föreslog i proposition (2013/14:186) om hushållning med havsområden att statliga havsplaner ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter inom svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen. Även kontinentalsockeln i berörda havsområden ska omfattas av planerna. I miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vatten- miljön anges en nautisk mil utanför baslinjen som avgränsning av vattendistrikten. En nautisk mil utanför baslinjen används även i
71
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
havsmiljöförordningen (2010:1341) som avgränsning mellan så kallat kustvatten och annat vatten i havet.
Mot denna bakgrund och för att möta förväntade framtida be- hov har utredningen övervägt om det vore lämpligt och ändamåls- enligt att inom ramen för sitt arbete även föreslå geografiska koordinater för en avgränsningslinje som löper en nautisk mil utan- för de svenska baslinjerna. Utredningen har emellertid kommit fram till att detta skulle kräva en tätare inmätning av punkter än vad som behövs för utredningens övriga arbete och att ett sådant extra inmätningsarbete varken ryms inom utredningens budget eller dess tidsplan.
Riksdagen antog regeringens proposition (2013/14:186) om hus- hållning med havsområden den 10 juni 2014.19 Den föreslagna änd- ringen av hushållningsreglerna i miljöbalkens 4 kap. trädde i kraft den 1 september 2014. Arbetet med detaljerade föreskrifter pågår för närvarande20.
2.2.3Strandlinjen
Strandlinjen utgör skiljelinje mellan land och vatten. Den är per definition rörlig i tid och rum eftersom havsytan aldrig är helt stilla. Strandlinjen påverkas av vågrörelser och dygnsvariationer i tidvatten, väder och vind liksom av längre tidvattencykler och av erosion eller uppgrundning när lättrörligt material förflyttas av vattenströmmarna. Långsiktigt påverkas strandlinjen även av den globala havsnivå- höjningen när klimatförändringar leder till ökad havstemperatur och avsmältning från glaciärer och inlandsisar. Vid jordskalv kan plötsliga förändringar av strandlinjen ske. I Sverige tillkommer land- höjning på grund av att landet fortfarande långsamt reser sig efter att ha varit nedtyngt av inlandsisen.
Lantmäteriet och Sjöfartsverket genomför för närvarande ett projekt för att fastställa en gemensam nationell strandlinje i plan och höjd för hela den svenska kusten (Gemensam Nationell Strandlinje, NSL). Syftet med
192013/14:MJU24, rskr. 2013/14:310.
20Januari 2015.
72
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
standard, något som hittills inte har varit fallet. I
Den gemensamma digitala strandlinjen redovisas enligt läget i de flygbilder som har använts vid karteringen. Avvikelsen från noll- nivån i RH 2000 på grund av variationer i vattenståndet vid foto- tillfället får vara högst
Sjöfartsverket använder
övervattensten eller ö, högre än 0,2 meter
bränning, mellan +0,2 meter och
undervattensten, lägre än
En ö markeras antingen med en symbol, som ett punktobjekt, eller med konturer beroende på öns storlek och skalan i sjökortet.
Det är inte ovanligt att sjökortets redovisning av strandlinje, öar och bränningar avviker från verkligheten med upp till 50 meter. Även ännu större fel förekommer i såväl papperssjökort som elek- troniska sjökort. Arbetet har hittills resulterat i att strandlinjen nu är korrigerad längs kuststräckan mellan norska gränsen och Karlskrona i de sjökort, båtsportkort och
73
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
2.3Vattenståndsnivåer
Den nivå som kuststaten väljer att använda som normerande för vattenståndet längs kusten vid ett visst havsområde har avgörande betydelse vid bestämning av strandlinjens geografiska läge. Staten måste välja en viss vattennivå som referensnivå för vattenståndet, en så kallad referensyta. Referensytan för de djup- och höjdnivåer som är markerade i statens officiella sjökort ska anges i korten.
För att kunna fastställa den yttre avgränsningslinjen för sitt terri- torialhav måste kuststaten som tidigare nämnts identifiera ett lämp- ligt antal baslinjepunkter längs en lågvattenlinje. Punkter på fast land, öar och skär som ligger över denna lågvattennivå kan användas som utgångspunkt för beräkning av territorialhavets bredd.
2.3.1Lågvattenlinjen
Begreppet lågvattenlinje, ”low water line”, i UNCLOS21 uttolkas i internationella sammanhang och av de flesta kuststater som regel som den referensnivå för havsvattenståndet som utgörs av den lägsta beräknade tidvattennivån, LAT (”lowest astronomical tide”), för respektive havsområde.
I det stora flertalet av världens kuststater förekommer tidvatten. Dessa stater använder som regel LAT för respektive havsområde som referensyta för vattenståndet i sjökorten. LAT är en framräk- nad referensnivå som anger lägsta havsnivå vid lägsta tidvatten på en viss plats, utan hänsyn tagen till väder- och vindförhållanden. Detta är en teoretisk nivå som beräknats på basis av långa observa- tionsserier och som inträffar med 18,6 års mellanrum, dvs. periodi- citeten för den tidvattencykel då de mest extrema tidvattnen före-
21 Jfr t.ex. UNCLOS artikel 5 om definitionen av normal baslinje.
74
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
kommer i stater med tidvatten. Som regel publicerar dessa stater detaljerade tidvattenstabeller för olika havsområden, t.ex. hamninlopp och farleder för sjöfarten, där man anger vattenståndets dygns- och timvariationer i förhållande till områdets
Längs den svenska kusten är tidvattnet emellertid svagt eftersom det dämpas över Nordsjön. Inne i Östersjön är tidvattnet nästan obefintligt.
Utredningen konstaterar därför att det fordras en annan meto- dik än den etablerade
2.3.2Medelvattenstånd
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, mäter i dag variationerna i havsvattenståndet på 23 platser längs den svenska kusten och fastställer ett beräknat värde för medelvatten- ståndet varje år vid respektive mätstation. Mätstationerna benämns mareografer. Årsmedelvärdena baseras normalt på observerade tim- värden, men för vissa mätstationer och perioder baseras de på dygns- värden. SMHI observerar vattenståndet i ett lokalt höjdsystem, som är unikt för varje mätstation.
Genom att analysera långa mätserier kan en referensnivå som brukar kallas ”årets medelvattenstånd” bestämmas för varje enskild station. Beräkningen görs med hjälp av linjär regressionsanalys på basis av alla årsmedelvärden sedan mätningarna startade vid en viss station. Detta beräknade medelvattenstånd, MW, är således unikt för varje mätstation och avser enbart den station som analyseras.
Figur 2.5 visar ett exempel på en sådan analys för mätstationen Ratan norr om Umeå, där SMHI och dess föregångare har observe- rat vattenståndet sedan år 1891. Grön linje visar hur årsmedel- värdena har varierat över tid vid Ratans mätstation uttryckt i RH 2000. Den svarta räta linjen visar det beräknade medelvatten- ståndet (MW). I diagrammet visas också årliga högsta observerade
75
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
vattenstånd (HHW), blå linje, och årliga lägsta observerade vatten- stånd (LLW), röd linje. HHW och LLW bestäms genom att analysera avvikelsen från det beräknade medelvattenståndet för respektive år.
Figur 2.5 Diagram som illustrerar en bestämning av medelvattenståndet med hjälp av regressionsanalys
Det krävs minst trettio årsmedelvärden för att någorlunda väl kunna bestämma regressionslinjen för MW. Med linjens hjälp kan SMHI sedan ange det beräknade medelvattenståndet framåt eller bakåt i tiden och ange avvikelser från ett visst års medelvattenstånd, t.ex. de aktuella vattenståndsuppgifter som dagligen meddelas av Sveriges Radio i anslutning till sjöväderrapporterna.
Av SMHI:s 23 mätstationer ligger 5 stycken på Västkusten, 4 i Öresundsområdet och övriga 14 längs Östersjökusten (figur 2.6). I hela området runt Sveriges kust finns det sammanlagt cirka 100 sådana stationer, varav således ungefär en fjärdedel är svenska. Hälften av stationerna ligger längs de danska och tyska kusterna. Den återstående fjärdedelen ligger på den södra och östra sidan av Östersjön.
De nio Östersjöstaterna samarbetar sedan år 1997 med att samla in, bearbeta och presentera mätdata inom Baltic Operational
76
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
Oceanographic System, BOOS.22 Man strävar bl.a. efter att uttrycka nationella oceanografiska mätvärden i förhållande till ett gemen- samt harmoniserat referenssystem för djup- och höjdangivelser.
Figur 2.6 Stationskarta och stationslista som visar var SMHI observerar havsvattenstånd (2014)
22 www.boos.org.
77
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
STATION |
LATITUD |
LONGITUD |
STARTÅR |
|
|
|
|
KUNGSVIK |
58° 59' 48'' |
11° 07' 38'' |
1973 |
|
|
|
|
SMÖGEN |
58° 21' 13'' |
11° 13' 04'' |
1910 |
|
|
|
|
STENUNGSUND |
58° 05' 36'' |
11° 49' 57'' |
1962 |
|
|
|
|
57° 41' 05'' |
11° 47' 26'' |
1967 |
|
|
|
|
|
RINGHALS |
57° 14' 59'' |
12° 06' 45'' |
1967 |
|
|
|
|
VIKEN |
56° 08' 32'' |
12° 34' 45'' |
1976 |
|
|
|
|
BARSEBÄCK |
55° 45' 23'' |
12° 54' 12'' |
1937 |
|
|
|
|
KLAGSHAMN |
55° 31' 20'' |
12° 53' 37'' |
1929 |
|
|
|
|
SKANÖR |
55° 25' 00'' |
12° 49' 47'' |
1992 |
|
|
|
|
SIMRISHAMN |
55° 33' 27'' |
14° 21' 28'' |
1982 |
|
|
|
|
KUNGSHOLMSFORT |
56° 06' 19'' |
15° 35' 22'' |
1886 |
|
|
|
|
OSKARSHAMN |
57° 16' 30'' |
16° 28' 41'' |
1960 |
|
|
|
|
ÖLANDS NORRA UDDE |
57° 21' 58'' |
17° 05' 50'' |
1851 |
|
|
|
|
VISBY |
57° 38' 21'' |
18° 17' 04'' |
1916 |
|
|
|
|
MARVIKEN |
58° 33' 13'' |
16° 50' 14'' |
1964 |
|
|
|
|
LANDSORT |
58° 44' 32'' |
17° 51' 55'' |
1886 |
|
|
|
|
STOCKHOLM |
59° 19' 27'' |
18° 04' 55'' |
1889 |
|
|
|
|
FORSMARK |
60° 24' 31'' |
18° 12' 39'' |
1975 |
|
|
|
|
SPIKARNA |
62° 21' 48'' |
17° 31' 52'' |
1968 |
|
|
|
|
SKAGSUDDE |
63° 11' 26'' |
19° 00' 45'' |
1982 |
|
|
|
|
RATAN |
63° 59' 10'' |
20° 53' 42'' |
1891 |
|
|
|
|
FURUÖGRUND |
64° 54' 57'' |
21° 13' 50'' |
1916 |
|
|
|
|
KALIX |
65° 41' 49'' |
23° 05' 46'' |
1974 |
|
|
|
|
78
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
2.3.3Högsta och lägsta uppmätta vattenstånd
SMHI noterar också det högsta respektive lägsta vattenstånd som förekommit vid en viss mätstation vid någon tidpunkt under en viss mätperiod. Nivåerna bestäms efter analys av observerade vattenstånd i relation till det beräknade medelvattenståndet, MW. För exemplet Ratan i figur 2.5 har det högsta observerade vattenståndet bestämts till 142 cm över medelvattenstånd (år 2002) och det lägsta till 122 cm under medelvattenstånd (år 1912).
Hur låga vattenstånden kan bli runt den svenska kusten varierar från en plats till en annan. De allra lägsta nivåerna har observerats i Öresund, längs sydkusten och i norra Bottenviken och orsakas främst av meteorologiska faktorer som vind och lufttryck. Låga vatten- stånd inträffar ofta under perioder med högtrycksbetonat väder med förhärskande nordostliga vindar som driver ut vatten ur Öster- sjön vilket gör att den totala vattenmängden i Östersjön minskar. I Öresund och runt kusterna i södra Östersjön inträffar de lägsta nivåerna också i samband med s.k. stormflod, då djupa lågtryck med kraftiga vindar pressar vatten norrut i Östersjön varvid vatten- nivåerna i dess södra delar sjunker.
2.3.4Vattenstånd och höjdsystem
Som tidigare nämnts observerar SMHI vattenståndet vid varje mät- station i ett lokalt höjdsystem. Det beräknade vattenståndet, MW, kan sedan relateras till olika nationella höjdsystem som utnyttjas av olika användare för olika ändamål. SMHI har med hjälp av Lant- mäteriets avvägningar av mätstationerna relaterat sina observa- tioner till fasta, landbaserade höjdsystem såsom RH 00, RH 70 och det nya nationella höjdsystemet RH 2000.
Det beräknade medelvattenståndet för år 2015 för alla SMHI:s mätstationer uttryckt i bland annat RH 2000 redovisas i figur 2.7. Som framgår av tabellen blir medelvattenståndet för exemplet Ratan 7,2 cm uttryckt i RH 2000.
Inom SMHI pågår en övergång till att presentera alla vatten- ståndsvärden uttryckta i RH 2000.
79
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
Figur 2.7 Beräknade medelvattenstånd för år 2015 uttryckt i olika höjdsystem
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
HAVSVATTENSTÅND |
|
|
2015 |
|
|
|
|
|
|
Beräknade medelvattenstånd för 2015 i olika höjdsystem |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd- |
Höjd- |
Höjd- |
Höjd- |
Höjd- |
AUT |
Apparent |
|
|
|
system |
system |
system |
system |
system |
och |
land- |
|
|
|
LOKALT |
RH00 |
RH70 |
RH2000 |
EVRF2007 |
DIA |
höjning * |
STATION |
LATITUD |
LONGITUD |
cm |
cm |
cm |
cm |
cm |
cm |
cm/år |
HAPARANDA mobil |
65° 46' 18'' |
23° 54' 11'' |
9,6 |
|
|
9,6 |
|
223,2 |
0,73 |
KALIX |
65° 41' 49'' |
23° 05' 46'' |
756,8 |
9,6 |
8,6 |
678,8 |
0,73 |
||
FURUÖGRUND |
64° 54' 57'' |
21° 13' 50'' |
761,0 |
5,4 |
4,5 |
217,7 |
0,82 |
||
RATAN |
63° 59' 10'' |
20° 53' 42'' |
665,5 |
7,2 |
6,3 |
511,5 |
0,80 |
||
SKAGSUDDE |
63° 11' 26'' |
19° 00' 45'' |
844,8 |
|
4,4 |
3,5 |
234,8 |
0,80 |
|
SPIKARNA |
62° 21' 48'' |
17° 31' 52'' |
789,0 |
5,0 |
4,2 |
385,0 |
0,68 |
||
FORSMARK |
60° 24' 31'' |
18° 12' 39'' |
897,4 |
6,2 |
5,6 |
680,4 |
0,64 |
||
STOCKHOLM |
59° 19' 27'' |
18° 04' 55'' |
689,0 |
10,8 |
10,1 |
136,0 |
0,38 |
||
LANDSORT NORRA |
58° 46' 08'' |
17° 51' 32'' |
675,6 |
10,1 |
9,4 |
133,6 |
0,29 |
||
MARVIKEN |
58° 33' 13'' |
16° 50' 14'' |
774,2 |
12,0 |
11,4 |
453,9 |
0,20 |
||
VISBY |
57° 38' 21'' |
18° 17' 04'' |
796,5 |
2,3 |
9,7 |
9,0 |
318,5 |
0,12 |
|
ÖLANDS NORRA UDDE |
57° 21' 58'' |
17° 05' 50'' |
659,5 |
12,3 |
11,7 |
929,5 |
0,12 |
||
OSKARSHAMN |
57° 16' 30'' |
16° 28' 41'' |
682,1 |
12,6 |
12,0 |
1042,4 |
0,10 |
||
KUNGSHOLMSFORT |
56° 06' 19'' |
15° 35' 22'' |
903,2 |
4,6 |
0,8 |
13,3 |
12,6 |
2312,0 |
0,01 |
ÅHUS mobil |
55° 55' 42'' |
14° 19' 43'' |
15,6 |
|
|
15,6 |
|
|
|
SIMRISHAMN |
55° 33' 27'' |
14° 21' 28'' |
773,3 |
|
7,8 |
15,6 |
14,9 |
341,3 |
|
SKANÖR |
55° 25' 00'' |
12° 49' 47'' |
1847,3 |
|
|
15,4 |
14,3 |
1010,8 |
|
KLAGSHAMN |
55° 31' 20'' |
12° 53' 37'' |
801,7 |
2,5 |
5,0 |
12,6 |
11,9 |
288,1 |
|
BARSEBÄCK |
55° 45' 23'' |
12° 54' 12'' |
851,7 |
|
|
11,8 |
11,7 |
197,5 |
|
VIKEN |
56° 08' 32'' |
12° 34' 45'' |
848,4 |
7,6 |
7,0 |
199,4 |
|||
ÄNGELHOLM mobil |
56° 17' 53'' |
12° 47' 12'' |
7,6 |
|
|
7,6 |
|
|
|
RINGHALS |
57° 14' 59'' |
12° 06' 45'' |
756,1 |
4,4 |
3,8 |
299,8 |
0,10 |
||
ONSALA mobil |
57° 23' 31'' |
11° 55' 09'' |
|
|
|
|
|
|
|
57° 41' 05'' |
11° 47' 26'' |
995,4 |
3,5 |
2,9 |
148,2 |
0,16 |
|||
STENUNGSUND |
58° 05' 36'' |
11° 49' 57'' |
550,1 |
623,1 |
0,17 |
||||
UDDEVALLA mobil |
58° 20' 51'' |
11° 53' 41'' |
|
|
|
|
0,17 |
||
SMÖGEN |
58° 21' 13'' |
11° 13' 04'' |
578,3 |
218,0 |
0,18 |
||||
KUNGSVIK |
58° 59' 48'' |
11° 07' 38'' |
774,2 |
195,5 |
0,20 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* Relativ landhöjning (absolut landhöjning - havsnivåhöjning) för mätperioden |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LOKALT = Stationens egna lokala höjdsystem |
|
|
|
|
|
|
|
||
RH00 = Rikets höjdsystem 1900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
RH70 = Rikets höjdsystem 1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
RH2000 = Rikets höjdsystem 2000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EVRF2007 = European Vertical Reference Frame 2007 |
|
|
|
|
|
|
|||
Sedan 1994 använder Sjöfartsverket ett medelvattenstånd för år 2000 baserat på SMHI:s mätningar och analyser, med olika värden för medelvattenståndet i olika havsområden utanför Sveriges kust, som referensyta för djup- och höjdangivelser i svenska sjökort. Verket planerar för en successiv övergång till nollnivån i RH 2000 som en
80
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
ny enhetlig referensyta i sjökorten för alla havsområden längs hela kusten. Nollnivån i RH 2000 blir då normgivande för alla djup- och höjdangivelser liksom för redovisning av strandlinjen i de officiella svenska sjökorten. Bytet av höjdsystem medför att markeringarna av vissa öar, skär, övervattenstenar, bränningar och undervatten- stenar i sjökorten kan påverkas. Det första sjökortet med den nya gemensamma referensytan publicerades sommaren 2014.
Sjöfartsverkets definition av begreppet ”bränning”
Sjöfartsverket har sedan lång tid tillbaka definierat en bränning som ett naturligt bildat landområde i havet som ligger på en nivå mellan +0,2 meter och
Efter övergången till en ny enhetlig referensyta definierar verket en bränning som ett naturligt bildat landområde som ligger på en nivå mellan +0,2 meter och
2.3.5Effekter av den globala havsnivåhöjningen
Sedan SMHI:s kontinuerliga mätningar av havsvattenstånd startade år 1886 har havsnivån längs den svenska kusten höjts med ungefär 20 cm, vilket motsvarar 1,5 mm per år. Den senaste
På många håll i Sverige där landhöjningen är stor, exempelvis i Västerbottens kustland, kommer det i praktiken inte att märkas att havsnivån stiger, medan man utmed kusten i Götaland tydligt kommer att uppleva allt högre havsnivåer. Nettoeffekten för Stockholmsområdet visas i figur 2.8. Det beräknade medelvatten-
81
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
ståndet i Stockholm förväntas komma att höjas med ungefär 40 cm fram till år 2100 jämfört med år 1990.
Figur 2.8 visar medelvattenståndets förändring åren
Figur 2.8 Medelvattenståndets förändring 1990 2100 i Stockholm fram till 2100
2.3.6Pågående internationell översyn av referensnivå- och vattenståndsrelaterade begrepp
Sedan några år pågår en internationell översyn inom IHO23 av rikt- linjerna för vilka vattenståndsnivåer som bör användas som normeran- de havsvattenstånd vid framställning av officiella sjökort och av inne- börden i de begrepp som används för att definiera sådana referens-
23 Internationella hydrografiska organisationen (IHO), se avsnitt 2.2.1.
82
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
nivåer och vattenstånd.24 Inom den arbetsgrupp25 som ansvarar för frågan har enighet uppnåtts om ett förslag om vad som bör gälla av- seende havsområden där intervallet mellan högsta och lägsta tid- vatten överstiger 30 cm (”tidal height”). Man är bland annat ense om att fortsätta att utgå från LAT som referensyta i dessa havs- områden. Referensytor som avviker med en viss nivåskillnad från LAT får användas när de lokala lågvattenförhållandena motiverar detta.
En arbetsgrupp inom Östersjöstaternas hydrografiska kom- mission26 har ombetts att se över den del av förslaget som avser havsområden där tidvattenintervallet understiger 30 cm. Gruppen har föreslagit att medelvattenstånd bör användas som normerande vattennivå för djupdata och annan information till sjöfarten. Medel- vattenstånd betyder i det här sammanhanget antingen en väldefini- erad referensnivå som används inom lantmäteriverksamheten för höjdangivelser på land eller ett lokalt medelvärde beräknat på basis av vattenståndnivåer som observerats under en lång tidsperiod. För andra havsrättsliga ändamål, t.ex. uttolkning av bestämmelserna i UNCLOS, har gruppen föreslagit att medelvärdet av årliga högsta/lägsta vattenståndsnivåer som observerats under en lång tids- period ska kunna användas. Om detta förslag accepteras av med- lemsstaterna i IHO, anser Sjöfartsverket att man kan använda noll- nivån i RH 2000 som referensyta i officiella svenska sjökort sam- tidigt som Sverige använder en lågvattenlinje baserad på SMHI:s observationer för att identifiera lämpliga baslinjepunkter längs den svenska kusten.
Inom
24IHO resolution 3/1919 as amended.
25Tidal Water Level Working Group (TWLWG).
26Chart Datum Working Group, CDWG, och dess överordnade organ Baltic Sea Hydro- graphic Commission, BSHC.
83
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
2.3.7Beräkning av låga vattenstånd
SMHI har på uppdrag av utredningen beräknat två nivåer för låga vattenstånd längs Sveriges kust; lägsta lågvattenstånd, LLW, och medel- lågvattenstånd, MLW, se figurerna
De analyser som ligger till grund för bestämmandet av LLW och MLW baseras på timobservationer under en
LLW är det lägsta vattenstånd som observerats vid en viss sta- tion under mätperioden. I den bemärkelsen är LLW den svenska lågvattennivå som bäst motsvarar LAT för stater med tidvatten, men värdena beror på helt olika faktorer och ska därför inte jämföras.
MLW är medelvärdet av alla års lägsta vattenstånd vid en viss station under perioden.
I figurerna
Nivåerna för MW baseras på alla observationer vid respektive station sedan mätningarna startade vid just den stationen. De är be- räknade enligt den metod som illustreras i figur 2.5. Värdet för MW blir därmed jämförbart med andra tillämpningar där SMHI:s värden för det beräknade medelvattenståndet används, t.ex. klimatanalyser.
För epoken 2040 (figur 2.11) har SMHI använt sig av tillgänglig information om hur det framtida medelvattenståndet förväntas komma att förändras enligt figur 2.8.
27 Vid några av mätstationerna startade de timvisa mätningarna senare än 1984 (Barsebäck 1992, Skanör 1992 och Skagsudde 1988).
84
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
Alla nivåer i figurerna nedan uttrycks i RH 2000. SMHI har i illustrativt syfte även lagt in Sjöfartsverkets nya gränsnivåer för defini- tion av bränning i figurerna.
Färgförklaringar till diagrammen i figurerna:
MW = beräknat medelvattenstånd för respektive år, baserat på hela den tillgängliga mätserien för respektive mätstation.
MLW = medellågvattenstånd, baserat på mätningar
Figur 2.9 Havsvattenstånd för epoken 2000
År 2000 ligger det beräknade medelvattenståndet, MW, vid SMHI:s mätstationer längs Västkusten på eller strax över nollnivån. Vid mät- stationerna i Öresundsområdet varierar MW kring något högre värden. Vid mätstationerna inne i Östersjön ligger MW mellan 0,1 och 0,2 meter.
Lägsta lågvattenstånd, LLW, ligger mellan cirka
85
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
Medellågvattenståndet, MLW, vid mätstationerna längs Västkusten varierar mellan cirka
Figur 2.10 Havsvattenstånd för epoken 2015
Figur 2.10 visar att nivåerna för år 2015 genomgående ligger något lägre än för år 2000. Vid mätstationerna längs Västkusten ligger MW kring nollnivån. Detsamma gäller MW i Öresundsområdet. Vid mätstationerna inne i Östersjön pendlar MW runt 0,1 meter. Både LLW och MLW ligger inom samma intervaller som år 2000, med något lägre värden för vissa enskilda stationer.
SMHI har även analyserat den förväntade framtida utvecklingen av vattenståndsnivåerna längs Sveriges kust och prognostiserat värden för år 2040 då den globala havsnivån väntas ha stigit ytterligare.
86
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
Figur 2.11 Havsvattenstånd för epoken 2040
Havsvattenstånd 2040
Vattenstånd RH2000 (m)
|
|
|
|
|
|
|
|
MW |
|
MLW |
|
LLW |
|
|
+0.2m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Kalix |
Furuögrund |
Ratan |
Skagsudde |
Spikarna |
Forsmark |
Stockholm |
Landsort |
Marviken |
Visby |
|
Ölands n. udde |
Oskarshamn |
Kungsholmsfort |
Simrishamn |
Skanör |
Klagshamn |
Barsebäck |
Viken |
Ringhals |
Göteborg |
Stenungsund |
Smögen |
Kungsvik |
||||
0,6
0,4
0,2
0,0
Station
Som framgår av figur 2.11 börjar MW stiga längs Västkusten, i Öre- sundsområdet och längs Östersjökusten söder om Stockholm. Höj- ningen är störst längs Skånes sydkust där MW förväntas stiga till 0,3 meter år 2040. Samtidigt fortsätter MW att sjunka, till ungefär lika med nollnivån, vid alla mätstationerna längs Norrlandskusten främst som en effekt av landhöjningen.
Samma utveckling är tydlig även för LLW och MLW. Värdena för LLW och MLW fortsätter att sjunka längs Norrlandskusten men stiger i alla andra kustområden.
2.3.8Jämförelse mellan 2015 års vattenståndsnivåer och de låga vattenstånden i 1965 års betänkande
I 1965 års Baslinjeutredning presenterades värden för det man då kallade ”lägsta observerade vattenstånd” och ”normalt lågt vatten- stånd” längs den svenska kusten. Dessa nivåer motsvarar ungefär dagens lägsta lågvattenstånd, LLW, och medellågvattenstånd, MLW. En jämförelse mellan de värden som presenterades i 1965 års utred- ning och de data för motsvarande platser som finns i SMHI:s nu- varande databas visar en god överensstämmelse.
87
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
På den tiden fanns tio aktiva mareografer där mätningar hade påbörjats mellan åren
I figur 2.12 presenteras en jämförelse mellan SMHI:s värden för år 2015, som är desamma som i figur 2.10, och SMHI:s beräknade nivåer för år 1965 uttryckta i RH 2000, som motsvarar de värden som redovisades i 1965 års utredning. SMHI har använt en linjär interpolation mellan befintliga stationer för att kunna presentera sannolika dåtida nivåer även för de platser som saknade observa- tioner år 1965.
Värdena för LLW och MLW presenteras i förhållande till respek- tive års medelvattenstånd (MW). Ljusare färger avser 1965 års värden, mörkare färger avser 2015 års värden.
88
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
Figur 2.12 Jämförelse mellan 2015 års värden för lägsta lågvattenstånd (LLW) och medellågvattenstånd (MLW) samt SMHI:s rekonstruktion av motsvarande värden för år 1965
Som framgår av figur 2.12 har den stora landhöjningen i norr sänkt det beräknade medelvattenståndet, MW, längs Norrlandskusten från år 1965 till år 2015. Förändringen av
Detta resulterar i lägre lågvattenståndsnivåer, LLW och MLW, längs Norrlandskusten och inne i Östersjön år 2015 jämfört med år 1965, men högre eller nästan oförändrade nivåer för de låga vattenstånden vid mätstationerna i Öresund och längs Västkusten.
Det vore därför rimligt att förvänta sig att vissa av de punkter längs Norrlandskusten och inne i Östersjön som 1965 års baslinje- utredning identifierade som lämpliga att använda som baslinje- punkter, eller andra cirkelbågemedelpunkter, för beräkning av terri- torialhavets bredd numera ligger betydligt högre än den nuvarande strandlinjen vid lågt vattenstånd. I dessa havsområden skulle det också efter år 1965 kunna ha tillkommit nya punkter som numera når upp över havsytan vid lågt vattenstånd och som är belägna längre ut till havs än de punkter som identifierades år 1965.
89
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
SOU 2015:10 |
I Öresund och längs Västkusten är sannolikheten lägre för att nya punkter som når upp över havsytan vid lågt vattenstånd kan ha tillkommit som en följd av ändrade oceanografiska förhållanden eller på grund av landhöjning.
Nya mätinstrument och mer precisa mätmetoder gör också att resultaten från de fältmätningar som utförts av Sjöfartsverket, med hjälp av underlag från Lantmäteriet och SMHI, under 2012 och 2013 års mätsäsonger torde vara betydligt mer tillförlitliga än de uppgifter som 1965 års utredning hade tillgång till. Dessa mer exakta mätresultat förväntas därför i många fall leda till ändrade koordinater för punkter som ligger på samma landformationer som vissa av de punkter som identifierades i 1965 års betänkande, även om punkterna i princip är desamma.
En annan viktig skillnad jämfört med år 1965 är att den maxi- mala bredden på det svenska territorialhavet har utökats från 4 till 12 nautiska mil. UNCLOS tillåter kuststaten att vid beräkning av territorialhavets yttre avgränsningslinje beakta lågvattensskär som ligger inom ett avstånd av högst territorialhavets bredd från fast land eller från en ö. Sådana lågvattenskär fick även beaktas enligt 1958 års territorialhavskonvention, men när 1965 års baslinjeutred- ning gjorde sina analyser var det svenska territorialhavet endast högst fyra nautiska mil brett. Det är således rimligt att förvänta sig att det kan finnas ett antal lågvattensskär längs den svenska kusten som ligger längre än fyra nautiska mil från fast land eller från en ö, och som alltså inte fick beaktas år 1965 men som numera kan användas för beräkning av territorialhavets bredd.
2.3.9Markering av lågvattenskär i sjökorten efter övergången till RH 2000
Lågvattenskär markeras som bränningar eller undervattenstenar i Sjöfartsverkets officiella sjökort. Verkets definition av en bränning är ett grund vars högsta punkt ligger mellan
Under perioden fram till år 2040 kommer vissa bränningar längs Norrlandskusten att behöva omdefinieras till övervattenstenar i sjö- korten när havsbottnen lyfts upp av landhöjningen. Samtidigt kom- mer tidigare undervattenstenar att kunna definieras som bränningar. I
90
SOU 2015:10 |
Grundläggande begrepp och allmänna förutsättningar för avgränsning av… |
södra Sverige försvinner i stället bränningar när havsnivån höjs och vissa övervattenstenar kommer att periodvis täckas av vatten och behöva omdefinieras till bränningar. Strandlinjen i havsområden utan stark landhöjning kommer successivt att förskjutas inåt landet. Effekterna blir störst i långgrunda havsområden. Denna förväntade utveckling är oberoende av Sjöfartsverkets övergång till RH 2000 som ny enhetlig referensyta.
Däremot förväntas vissa ytterligare bränningar tillkomma och vissa tidigare bränningar försvinna i havsområdena utanför flertalet mätstationer på grund av att Sjöfartsverket byter referensyta i sjö- korten.
År 2000 är MW vid mätstationerna i Smögen och Kungsvik cirka 0,0 meter uttryckt i RH 2000. Detta innebär att i havsområdet utanför dessa två stationer kommer samma landformationer som Sjöfartsverket markerar som bränningar i sjökorten när man använ- der medelvattenståndet år 2000 som referensyta, att också defini- eras som bränningar efter verkets övergång till RH 2000.
I havsområdena utanför alla andra mätstationer, där MW år 2000 är högre än 0,0 meter i RH 2000, kommer vissa tidigare bränningar att ligga högre än 0,2 meter i RH 2000 och dessa bränningar torde följaktligen komma att markeras som övervattenstenar i de nya sjö- korten. Samtidigt tillkommer rimligen andra nya bränningar efter- som vissa undervattenstenar som tidigare låg lägre än
Nettoeffekten av tillkommande och bortfallande bränningar i ett visst havsområde till följd av övergången till det nya nationella höjdsystemet RH 2000, för att ange höjd- och djupnivåer i sjö- korten, beror på de lokala havsbottenförhållandena.
Mest markant torde effekten av övergången till en ny enhetlig referensyta i sjökorten bli utanför mätstationerna vid Kalix och Ratan, där MW är 0,2 meter år 2000.
91
3Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter
3.11965 års betänkande och 1966 års lagstiftning
Sveriges nuvarande baslinjer och baslinjepunkter identifierades av 1965 års Baslinjeutredning i dess betänkande Sveriges sjöterritorium (SOU 1965:1). Utredningen såg som sin främsta uppgift att
föreslå ett system av räta baslinjer, som – inom ramen för gällande folkrättsliga regler – ger till resultat en klar och enkel territorialgräns utmed de delar av den svenska kusten, där de geografiska förhållan- dena föranleder användning av ett dylikt system.1
Man utgick i sitt resonemang från att inre vatten var en geografisk företeelse vars förekomst bestämdes av kustens naturliga beskaffen- het. En uttalad huvudprincip i utredningens betänkande var därför att enbart geografiska hänsyn skulle bestämma de räta baslinjernas uppdragande och att dessa linjer skulle sammanfalla med ytter- gränserna för vid kusten belägna inre vatten.
Baslinjepunkterna identifierades på grundval av hävdvunna svenska regler för hur baslinjer skulle dras och med hänsyn till den folk- rättsliga utveckling som ägt rum samt med visst hänsynstagande till bestämmelserna i 1958 års territorialhavskonvention, även om Sverige inte hade anslutit sig till konventionen. Detta kombinerades med tillgängliga sjömätningsdata och uppgifter om nivåer för lågt vattenstånd på vissa platser längs den svenska kusten baserade på historiska mätdata från de tio mareografer som då var i bruk för mätning av vattenståndet och ”kompletterade i vissa fall med observationer på platsen”2.
1SOU 1965:1, sid. 35.
2Prop. (1966:119) med förslag till lag om Sveriges sjöterritorium, sid. 10.
93
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
3.1.1Betänkandets bilaga med tabellförteckning
Baslinjeutredningens betänkande innehöll förslag till
lag om Sveriges sjöterritorium, och
kungörelse med närmare bestämmelser om territorialhavets beräk- ning, samt
lag om ändring av 1 § i 1927 års tullstadga.
Till kungörelsen var fogad en bilaga med rubriken ”Förteckning
över baslinjepunkter och cirkelbågemedelpunkter”.
Figur 3.1 Förteckningens tabellhuvud i Baslinjeutredningens betänkande (SOU 1965:1)
Tabellförteckningens första kolumn angav baslinjepunkter num- rerade från
94
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Förteckningens andra kolumn angav om en viss baslinjepunkt samtidigt även utgjorde en så kallad cirkelbågemedelpunkt3. Kolumn två i förteckningen innehöll förutom de löpnumrerade baslinje- punkterna i kolumn ett även ett antal ytterligare cirkelbågemedel- punkter längs olika delar av kusten, både vid normala och vid räta baslinjer. Även för dessa cirkelbågemedelpunkter angavs beteck- ning och beskrivning på samma sätt som för baslinjepunkterna. De löpnumrerade punkterna
Tre av cirkelbågemedelpunkterna i kolumn två skiljde sig från de övriga genom att deras platsnamn var kursiverade vilket, enligt en fotnot till förteckningen, betydde att utredningen ansåg att också dessa punkter utgjorde baslinjepunkter.4
Den tredje kolumnen angav beteckning och beskrivning, oftast i form av geografiska platsnamn. Kolumnerna fyra och fem angav ungefärlig position för varje punkt uttryckt i grader och minuter nord (N) respektive ost (O) med en decimals noggrannhet. Mellan varje par av baslinjepunkter skulle räta baslinjer dras utom i de fall där en asterisk i tabellförteckningen markerade övergång till eller från normal baslinje.
1965 års utredning angav i sitt förslag till förordningstext att territorialhavets bredd skulle beräknas från alla koordinatsatta punkter i betänkandets tabellförteckning, såväl baslinjepunkter som de ytterligare cirkelbågemedelpunkter som var medtagna i kolumn två. Betänkandets förslag till lagtext var också formulerat på ett sätt som visar att baslinjeutredningens avsikt var att samtliga punkter skulle beaktas vid beräkning av territorialhavets bredd.
Kungl. Maj:ts proposition (prop. 1966:119) med förslag till lag om Sveriges sjöterritorium innehöll inte någon information om betänkandets tabellförteckning. Förteckningen redovisades inte heller på något annat sätt inför riksdagens behandling av propositionen.
3Punkt på lågvattenlinjen som utgör medelpunkt för en cirkelbåge med territorialhavets bredd som radie. Cirkelbågens yttersta punkt tangerar territorialhavets yttergräns.
437:1 Klotet samt 125 Hamnudden och 130 Kyrkudden på Gotska Sandön. Dessa tre cirkel- bågemedelpunkter var samtidigt också betecknade som bränningar.
95
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Propositionens förslag till text i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium avvek något från betänkandets förslag. Det framgår av lagförslaget att det var regeringens avsikt att vid räta baslinjer skulle territorialhavet beräknas enbart från dessa linjer, utan beakt- ande av eventuella lågvattenskär som var belägna utanför bas- linjerna.5 Vid normala baslinjer skulle lågvattenskären däremot be- aktas vid beräkning av territorialhavets bredd.
3.1.2Förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium
I anslutning till lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium utfärdade Kungl. Maj:t kungörelsen (1966:375) med närmare bestämmelser om beräkningen av Sveriges sjöterritorium. Denna förordning har, i likhet med förslaget till kungörelse i Baslinje- utredningens betänkande, en bilaga som innehåller en tabellför- teckning. Förordningens förteckning har rubriken ”Förteckning över baslinjepunkter” och omfattar endast de punkter som angivits som baslinjepunkter i kolumn ett i betänkandets förteckning. Ingen av de ytterligare cirkelbågemedelpunkter som var inkluderade i kolumn två i betänkandets förteckning finns med i förordningens förteckning.
Även förordningstexten är ändrad i förhållande till betänkandets förslag. Den direkta referensen till ”cirkelbågemedelpunkterna en- ligt bifogade förteckning” som fanns i betänkandets förslag till för- ordning har exempelvis strukits.
Förordningens förteckning anger baslinjepunkterna
5Departementschefen anför på sid. 23 ”Bl.a. förordar jag att man när det gäller beräkningen av territorialhavet vid inre vatten uttryckligen hänför sig till de räta linjer som bildar ytter- gränserna för de inre vattnen (räta baslinjer).”
6I stället görs en hänvisning till ”det sydligaste skäret vid ön Selkäsarvi” i 1 § andra stycket.
96
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkterna
Utöver den ändrade numreringen av baslinjepunkterna runt Gotland är den stora skillnaden mellan de två förteckningarna alltså att hela kolumnen två i betänkandets tabellförteckning är uteläm- nad i förordningens förteckning. Betänkandets cirkelbågemedel- punkter vid Märket, Gotska Sandön och Stora Karlsö, liksom alla andra cirkelbågemedelpunkter som fanns med i kolumn två i för- teckningen saknas i förordningens förteckning. Varför dessa punk- ter utelämnades framgår inte av vare sig förordningstexten eller den ovan nämnda propositionen.
En möjlig förklaring kan vara att Sverige år 1966 inte var bundet av några formella internationella förpliktelser att offentliggöra in- formation om territorialhavets yttre avgränsningslinjer. I 1958 års territorialhavskonvention, som Sverige inte hade anslutit sig till, ålades staterna endast att markera sina räta baslinjer i sjökort och att offentliggöra dessa sjökort. Det fanns således inget åtagande att identifiera de cirkelbågemedelpunkter som ingick i kolumn två i betänkandets tabellförteckning, och som utgjordes av lågvattenskär som kunde påverka beräkningen av territorialhavets bredd men som inte hade någon inverkan på dragningen av de räta baslinjerna.
Eftersom de utelämnade punkterna däremot påverkar beräkningen av det svenska territorialhavets yttre avgränsningslinje omfattas de, enligt utredningens uppfattning, rimligen av kraven i artikel 16 i FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) om att kuststaten ska offentliggöra tillräcklig information om sina baslinjer för att fastställa territorialhavets bredd. För att möta kraven i UNCLOS artikel 16 borde förordningens tabellförteckning därför ha kompletterats med relevanta lågvattenskär när Sverige tillträdde konventionen.
Av underlagsmaterial som Havsgränsutredningen erhållit från Sjöfartsverket, bland annat en kopia på kartskissen över baslinje- punkter i 1965 års betänkande med ett vidhängande dokument från dåvarande Lantmäteriverket ”Skisser över baslinjepunkter och cirkelbågemedelpunkter” daterat
97
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
baslinjepunkter runt Gotland, alltså inte på basis av numreringen i den tabellförteckning som är bilagd 1966 års förordning.
En konsekvens av detta tillvägagångssätt är att Sveriges nuvar- ande baslinjepunkter vid Gotland inte har samma nummer i svenska myndigheters dokumentation som i gällande förordning, eller i den information som Sverige har lämnat till FN:s generalsekreterare. En annan konsekvens är att det inte är möjligt för någon att utifrån enbart författningstexterna härleda den territorialgräns i havet som är markerad i svenska officiella sjökort. Det går således inte att beräkna den svenska territorialgränsen utan att ha tillgång till Sjö- fartsverkets databas eftersom de lågvattenskär som påverkar beräk- ningen varken är medtagna i lagstiftningen eller särskilt markerade i sjökorten.
3.2Långsiktigt stabila baslinjepunkter och baslinjer
Utredningens överväganden har på ett avgörande sätt påverkats av det faktum att det pågår en övergång inom svenska myndigheter till att ange höjder och djup i det nya nationella höjdsystemet, RH 2000. Lantmäteriet och Sjöfartsverket markerar den nationella strandlinjen, NSL, längs hela Sveriges kust på kartor och i sjökort på nollnivån i detta höjdsystem. SMHI anger numera också vatten- ståndsdata i RH 2000.
3.2.1Entydiga geografiska koordinater
Utredningens förslag: De geografiska koordinater för fastställ- ande av svenska baslinjer som anges i författningstext ska gälla vid rättsskipning i Sverige och i svenska myndigheters övriga arbete.
Koordinaterna och kartmaterial som redovisar baslinjernas sträckning vid tidpunkten för lagens ikraftträdande ska finnas allmänt och kostnadsfritt tillgängliga i digitalt format.
Som framgått av tidigare avsnitt återger de inmätta geografiska koordinaterna för en viss punkt punktens geografiska läge endast vid en bestämd tidpunkt och under ett antal givna förutsättningar.
98
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Dessa förutsättningar måste vara kända för att koordinaterna ska kunna uttolkas på ett entydigt sätt av alla användare.
Avgränsningslinjer i havet kan inte märkas ut i den geografiska verkligheten. Linjerna måste i stället identifieras med hjälp av de två punkter som utgör varje linjes början respektive slut. Utredningen anser därför att det bör framgå av författningstexten om det är en punkts läge i verkligheten eller dess position på en bestämd landformation i en viss utgåva av sjökortet som ska gälla vid lagens tillämpning. Författningstexten bör även ange vilken linjetyp som ska användas för att dra räta baslinjer och vilket kartmaterial som ska användas för att identifiera den lågvattenlinje som utgör normal baslinje.
För svensk inomstatlig rättskipning och annan svensk myndig- hetsutövning anser utredningen att det är mest ändamålsenligt att i lag ange att det är de geografiska koordinater och linjetyper samt det kartmaterial som definieras i författningstext som ska gälla för att identifiera punkternas läge och baslinjernas sträckning. Lagen bör även ange att koordinaterna och det kartmaterial som redovisar punkternas och baslinjernas läge på berörd landformation (bränning, udde etc.) vid tidpunkten för lagens ikraftträdande ska finnas all- mänt tillgängliga i digitalt format. Därmed undviks onödiga oklar- heter och eventuell osäkerhet i myndigheternas arbete och vid annan verksamhet i havet. Denna kartredovisning ska inte förväxlas med Sjöfartsverkets uppdrag att redovisa baslinjernas sträckning i vid varje tidpunkt gällande sjökort.
Detta förfarande innebär att en viss svensk punkt, baslinje eller annan avgränsningslinje i havet ska anses ha det läge som koordina- terna anger tills författningstexten har ändrats även om berörd udde eller bränning skulle ha förflyttat sig sedan koordinaterna mättes in. Koordinater i officiella myndighetsdokument kan ändras först när tillämpliga lagar och/eller förordningar har ändrats. Ett liknande tillvägagångssätt tillämpas redan beträffande riksgränsens sträckning i gränsälvarna mot Finland och därmed också för den officiella avgränsningen av enskilt vatten där. Som framgår av kapi- tel 4 ändras den koordinatbestämda riksgränsen i älvarnas mittfåra endast etappvis i samband med de regelbundna gemensamma
7 Se förordning (2010:241) om riksgränsen mellan Sverige och Finland.
99
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att vid mellan- statliga havsrättsliga tvister eller förhandlingar om var avgränsnings- linjen ska gå mellan två intilliggande eller motstående staters sjö- territorier eller maritima zoner anses det enligt folkrättspraxis numera vara baslinjepunkternas verkliga lägen som ska vara utgångs- punkt för geodetiska beräkningar, om det inte föreligger full överensstämmelse med tidigare inmätta koordinater eller dessas inritade läge i tidigare publicerade sjökort. Vid en internationell tvist eller ett annat internationellt skiljeförfarande kan domstolen i sina överväganden även komma att ta hänsyn till annat bevis- material än de koordinatangivna punkter och det kartmaterial som anges i svensk författningstext. Vid förhandlingar med andra stater kan Sverige naturligtvis också gå till väga på motsvarande sätt.
3.2.2Lågvattenlinje
Utredningens förslag: En enhetlig lågvattenlinje på nivån
I enlighet med utredningens direktiv ska de geografiska koordi- naterna anges i referenssystemet SWEREF 99. Ett av syftena med övergången till RH 2000 är att alla höjd- och djupangivelser i svenska myndigheters dokument ska anges i samma höjdsystem. Utred- ningen har därför baserat sina överväganden på SMHI:s vatten- ståndsuppgifter uttryckta i det nya höjdsystemet. Som framgår av avsnitt 2.3 visar SMHI:s analys av observerade data för låga vatten- stånd längs den svenska kusten att värdena för lägsta lågvatten- stånd, LLW, ligger mellan
Lantmäteriet och Sjöfartsverket använder emellertid nollnivån i RH 2000 som referensyta längs hela den svenska kusten för den nationella strandlinjen, NSL, som kommer att ligga till grund för den strandlinje som verket markerar i sjökorten. Som framgår av UNCLOS artikel 5
100
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
utgörs den normala baslinjen för beräkning av territorialhavets bredd av lågvattenlinjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända storskaliga sjökort.
Utredningen anser att det är nödvändigt att identifiera de svenska baslinjepunkterna på en vattenståndsnivå som bättre motsvarar SMHI:s värden för lägsta lågvattenstånd längs den svenska kusten än vad som skulle bli fallet om punkterna identifierades på basis av
Utredningen har noga övervägt möjligheten att använda SMHI:s
Lantmäteriet och Sjöfartsverket har i stället använt sedvanliga metoder för kartering från flygfotografier kombinerat med aktuella uppgifter i sjökortsdatabasen för att avgöra var man borde göra fältmätningar. Möjligheterna att genom kartering från flygfoto- grafier upptäcka okända landformationer i havet som är belägna djupare än en halv meter under den havsnivå som rådde vid fototillfället har visat sig kräva alltför omfattande resurser och har därför valts bort. Myndigheterna har i stället utarbetat vissa standardiserade riktlinjer för det analysarbete och de fältmätningar man utfört åt utredningen. Detta beskrivs närmare i avsnitt 3.3.
Som framgår av figurerna 2.9 och 2.10 i kapitel 2 är SMHI:s vär- den för LLW lika med eller lägre än
Även värdena för MLW vid alla mätstationer längs Västkusten och i Öresundsområdet är lägre än
101
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter SOU 2015:10
är MLW för fem av de fjorton mätstationerna lägre än
Detta innebär att om man drar en enhetlig svensk lågvattenlinje längs hela Sveriges kust på nivån
År 2040 är de prognostiserade värdena för LLW fortfarande lägre än eller lika med
En svensk lågvattenlinje på
En enhetlig lågvattenlinje på nivån
Utredningen föreslår därför att en enhetlig lågvattenlinje på nivån
8 Beräknat på SMHI:s data för perioden
102
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
som referensnivå vid identifiering av lämpliga baslinjepunkter och andra punkter som påverkar beräkningen av territorialhavets bredd.
För havsområden där normal baslinje tillämpas innebär en enhetlig lågvattenlinje att territorialhavets bredd ska beräknas från en fiktiv strandlinje på fast land och på öar på nivån
Utredningen föreslår vidare att geografiska koordinater bestäms på nivån
För havsområden med räta baslinjer innebär utredningens för- slag att geografiska koordinater bestäms på nivån
3.2.3Identifiering av öar och lågvattenskär
Förekomsten av lågvattenskär har betydelse för avgränsningen av det svenska territorialhavet eftersom sådana landformationer får beaktas vid beräkning av territorialhavets bredd enligt UNCLOS artikel 13. Vissa förutsättningar måste emellertid vara uppfyllda. Den aktuella landformationen ska vara ett naturligt bildat land- område som är beläget över vattenytan vid lågt tidvatten men under denna vid högt tidvatten. Det ska också vara beläget på ett avstånd som inte överstiger territorialhavets bredd, alltså i Sveriges fall
103
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
12 nautiska mil, från fast land eller från en svensk ö. En ö ska enligt UNCLOS artikel 121 förbli över vattenytan vid högt tidvatten.
Eftersom tidvatten inte förekommer i Östersjön och tidvatten- rörelserna är mycket begränsade längs Västkusten samlas tidvatten- baserade vattenståndsdata inte in av svenska myndigheter. Som framgått tidigare har SMHI emellertid en omfattande databas med uppgifter om vattenstånd längs den svenska kusten i relation till referensnivåer på land. I avsaknad av tidvattendata har SMHI på basis av observerade data från perioden
högsta högvattenstånd (HHW) = 1,38 meter medelhögvatten (MHW)= 0,97 meter beräknat medelvattenstånd (MW) = 0,08 meter medellågvatten (MLW) =
lägsta lågvattenstånd (LLW) =
Med utgångspunkt i dessa värden kan en svensk landformation vars höjd uppgår till minst 1,38 meter betraktas som en ö enligt UNCLOS artikel 121. När höjden överstiger 0,97 meter bör land- formationen rimligtvis också, enligt utredningens uppfattning, kunna betraktas som en ö. Öar har eget territorialhav.
En landformation vars höjd överstiger
Utredningen är medveten om att en effekt av valet av en enhet- lig lågvattenlinje på nivån
104
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
torialhavets bredd. Sådana landformationer omfattas inte heller av Sjöfartsverkets definition av bränning. Dessa landformationer skulle ha kunnat betraktas som lågvattenskär och därmed också ha påverkat beräkningen av det svenska territorialhavets bredd om utredningen hade valt en djupare liggande referensnivå för lågvatten- linjen i det aktuella havsområdet. I vissa havsområden har land- formationer på djup ner till
3.2.4Sammanhållen lagstiftning om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner
Utredningens förslag och bedömning: En ny sammanhållen lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner ersätter lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium och förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium. Den nya lagen anger den geografiska omfattningen av Sveriges inre vatten, territorialhav, angränsande zon, kontinentalsockel och eko- nomiska zon. Lagen anger också hur baslinjerna har identifierats och hur de yttre avgränsningslinjerna för sjöterritoriet och de maritima zonerna har fastställts.
Till lagen bifogas fem separata tabellförteckningar med geo- grafiska koordinater för de svenska baslinjerna, den svenska territorialgränsen och de yttre avgränsningslinjerna för Sveriges angränsande zon, den svenska kontinentalsockeln och Sveriges ekonomiska zon.
Hänvisningar till den nya lagen om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner ersätter befintlig text om omfattningen av berörda havsområden i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.
Hänvisningarna till omfattningen av berörda havsområden utgår ur kontinentalsockelförordningen (1966:315) och förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon.
En ny svensk baslinjeöversyn bör genomföras om 30 år.
9 Utanför mareografen vid Skanör.
105
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Utredningen föreslår att en ny sammanhållen lag om Sveriges sjö- territorium och maritima zoner ska ersätta lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium och den tillhörande förordningen. Den nya lagen bör ange den geografiska omfattningen av:
Sveriges sjöterritorium, både inre vatten och territorialhav,
Sveriges angränsande zon som utredningen föreslår ska inrättas, se kapitel 5,
den svenska kontinentalsockeln, samt
Sveriges ekonomiska zon.
Av lagen bör framgå hur de svenska baslinjerna har fastställts och hur territorialgränsen och de yttre avgränsningslinjerna för de maritima zonerna har identifierats. De avgränsningslinjer för inre vatten, territorialhav, angränsande zon, kontinentalsockel och ekonomisk zon som är fastställda i överenskommelser med intill- liggande eller motstående stater, inklusive de delar som samman- faller med Sveriges riksgräns i havet mot Norge, Danmark och Finland, kommer därmed att anges i en och samma lag.
Förslaget har flera fördelar. Svenska myndigheter måste vid varje tidpunkt kunna ha en korrekt uppfattning om den geografiska omfattningen av Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Avgränsningslinjerna har mättekniska, juridiska och politiska aspekter av mycket speciell natur. Det är viktigt att ansvariga myndigheter kan upprätthålla en kontinuerlig och uppdaterad kompetens av- seende förvaltning, administration och tolkning av lagstiftningen om gränsernas och avgränsningslinjernas exakta sträckning. En rätts- säker hantering av frågorna kräver ett kontinuerligt ansvar av be- rörda myndigheter. Utredningen har funnit att detta arbete under långa perioder har varit en nedprioriterad verksamhet hos berörda myndigheter. Det har bland annat visat sig genom att författ- ningstexter inte snabbt har uppdaterats när Sverige har ingått nya överenskommelser med annan stat och genom att Sjöfartsverket har ändrat de geografiska koordinater man använder för att visuali- sera gränser och avgränsningslinjer i sjökort utan föregående änd- ring av författningstexterna. Sverige tillhandahåller inte heller avgräns- ningslinjerna i digitalt format vilket numera efterfrågas i många sammanhang, inte minst inom
106
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
sammanhållen lagstiftning för sjöterritoriets och de maritima zoner- nas geografiska omfattning och samtidigt frikoppla denna lagstift- ning från de regelverk som avser villkoren för verksamheter inom sjöterritoriet och i de maritima zonerna anser utredningen att Regeringskansliets och övriga berörda myndigheters kompetens i frågor som rör gränsernas och avgränsningslinjernas exakta sträck- ning bör kunna stärkas betydligt. Det underlättar för alla berörda att hanteringen av alla frågor om sjöterritoriets och de maritima zonernas geografiska omfattning hanteras samlat inom Regerings- kansliet. Ansvar för lagstiftningen om den svenska territorial- gränsen och de svenska avgränsningslinjerna i havet bör följaktligen också samordnas med ansvaret för lagstiftningen om Sveriges riksgräns och ligga hos Utrikesdepartementet. Berörda fackdeparte- ment bör även fortsättningsvis ansvara för de materiella bestäm- melserna i kontinentalsockellagen (1966:314), lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon och den nya lagen om Sveriges angränsande zon.
Även det tekniska stödet till Regeringskansliet behöver stärkas för att upprätthålla en rättssäker hantering. I dag tillhandahåller Sjöfartsverket stöd när det gäller frågor som rör territorialgränsen och avgränsningslinjerna i havet och Lantmäteriet ansvarar för riks- gränserna på land. Av Sjöfartsverkets instruktion framgår att verket ska redovisa och dokumentera Sveriges gränser till havs samt svara för skötsel och tillsyn av dessa gränsers utmärkning10. Lantmäteriet ska enligt myndighetens instruktion ansvara för redovisning, tillsyn och skötsel av Sveriges riksgräns på land mot Finland11. För hela riksgränsen mot Norge, riksgränsen mot Finland i havet, det stöd som Regeringskansliet behöver inför förhandlingar samt för de gemensamma översyner av riksgränserna mot Norge respektive Finland som regelbundet ska genomföras är myndigheternas ansvar däremot inte reglerat. Uppdrag till myndigheterna ges oftast ad hoc inför varje förhandling eller gränsöversyn. Detta har bl.a. inneburit att den tekniska revision som ska göras av punkterna i 1972 års överenskommelse med Finland ännu inte har ägt rum och att de regelbundna gemensamma översyner av riksgränsen mot Norge
102 § 8 förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket.
115 § 8 förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet.
107
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
respektive Finland som enligt gällande avtal ska genomföras inom vissa fastlagda intervaller inte har inletts i tid.
För att förbättra den nu beskrivna situationen skulle man kunna överväga att samla ansvaret hos en enda myndighet för alla tekniska aspekter på Sveriges gränser på land och i havet samt för avgräns- ningslinjerna för de svenska maritima zonerna. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå någon ändring i den rollfördelning mellan Lantmäteriet och Sjöfartsverket som gäller för närvarande och som i huvudsak förefaller sakligt motiverad. I det samman- hanget har utredningen förutsatt att uppgifterna i fråga ges den uppmärksamhet och prioritet som är nödvändig både för att för- valta resultatet av utredningens arbete och för att leva upp till Sveriges åtaganden i internationella avtal. Det är dock utredningens uppfattning att den nuvarande situationen skulle vinna på om Lantmäteriet får ett mer uttalat uppdrag att ansvara för Sveriges riksgräns, oavsett om denna ligger på land eller i havet.
Information om de geografiska koordinaterna för de punkter på lågvattenlinjen längs normala baslinjer samt på lågvattenskär utan- för dessa baslinjer som utgör underlag för beräkning av territorial- gränsen ska inkluderas i en tabellförteckning som bifogas den nya lagen. Geografiska koordinater för samtliga punkter som krävs för de räta baslinjerna och de punkter på lågvattenskär utanför dessa baslinjer som påverkar beräkningen av territorialgränsen ska också tas med i förteckningen.
Uppgifterna i förteckningen ska, enligt UNCLOS artikel 16, deponeras hos FN:s generalsekreterare. Sverige ska också deponera information om baslinjer som dras över floder, bukter och hamnar i havsområden med normal baslinje.
Utredningens förslag innebär att alla baslinjer samt avgräns- ningslinjerna för sjöterritoriet och de maritima zonerna ligger fast tills riksdag och/eller regering finner behov att besluta om en änd- ring av lagen om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner eller av någon av lagens bilagda tabellförteckningar. Detta kan bli aktuellt efter nästa svenska baslinjeöversyn, i samband med gräns- förhandlingar eller av någon annan anledning. Om stora föränd- ringar vid normala baslinjer skulle inträffa kan det vidare efter för- slag från Sjöfartsverket, Lantmäteriet eller annan berörd myndighet finnas skäl att överväga ändring i någon eller några av lagens tabell- förteckningar.
108
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Med hänsyn till effekterna av den förväntade globala havsnivå- höjningen i kombination med fortsatt landhöjning, främst i norra Sverige, bör de svenska baslinjepunkterna mätas om med jämna mellanrum. Utredningen anser att en ny svensk baslinjeöversyn bör genomföras om 30 år.
3.3Myndigheternas analys- och fältmätningsarbete
Fältmätningsarbetet inleddes med att Lantmäteriet och Sjöfarts- verket gjorde en fullständig genomgång av befintligt bildmaterial över den svenska kusten med avseende på bland annat aktualitet, vattenstånd och höga vågor i bilderna. Man konstaterade att befint- ligt material inte uppfyllde de kvalitetskrav som måste ställas och att det därför krävdes kompletterande flygfotografering på 3 000 meters höjd. Flygbilderna borde tas vid lågt vattenstånd. De kunde bara tas vid bra väder med låga vågor och hög solhöjd för att man med stor säkerhet skulle kunna kartera de landformationer som kunde tänkas ha betydelse för att bestämma uppdaterade baslinjer.
En utgångspunkt för arbetet var att den nya baslinjesträck- ningen i allt väsentligt förväntades komma att följa den befintliga sträckningen. En särskild karteringszon drogs därför upp längs de befintliga svenska baslinjerna. Zonen omfattade ett område på 1 000 meter från baslinjerna in mot land samt dessutom en cirkel- yta med radien 1 000 meter omkring varje befintlig baslinjepunkt och varje cirkelbågemedelpunkt som var omnämnd i den tabell- förteckning som var bilagd 1965 års betänkande. Om
109
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Figur 3.2 Principskiss över karteringszonen
Tack vare gynnsamma väderförhållanden kunde flygfotografering påbörjas i mitten av mars år 2012 längs med karteringszonen. Van- ligtvis räckte det med tre stråk för att få stereotäckning. Inför varje flygning gjordes en noggrann kontroll, med hjälp av information från SMHI, av att kriterierna för vattenstånd, våghöjd, vindriktning med mera var uppfyllda. Totalt togs cirka 9 000 flygbilder.
Under cirka ett års tid arbetade två till tre operatörer mer eller mindre heltid med att kartera objekt inom karteringszonen. För att komma igång tidigt påbörjades karteringen med hjälp av Lant-
110
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
mäteriets befintliga normalhöjdsbilder och kompletterades sedan med kartering i 3
Särskilt intresse ägnades åt uppgrundningar långt ute till havs. Bland annat flygfotograferades och karterades Finngrunden som ligger cirka 50 km öster om Gävle. Den högst karterade punkten i om- rådet, Västra Finngrundsbanken, visade sig emellertid ha höjdvärdet
Efter utförd kartering skickades materialet till Sjöfartsverket för korrekturläsning. Därefter gick korrekturet tillbaka till Lantmäteriet för rättning av originaldatabasen.
Alla objekt som karterats av Lantmäteriet (strandlinjer, över- vattenstenar, bränningar och undervattenstenar) betraktades som en första bruttolista över potentiella punkter för de uppdaterade baslinjerna.
Nästa steg var att kontrollera den karterade informationen i fält (se figur 3.3). Fältmätningarna utfördes under perioden maj till oktober 2012 och april till oktober 2013 med vissa kompletterande mätningar under hösten 2014 av mätteam från Sjöfartsverket som besökte och mätte in de punkter som bedömdes vara mest intressanta. Som mest hade verket två team ute samtidigt. Två vattenskotrar inköptes för ändamålet som komplement till verkets ordinarie sjömätningsbåtar.
111
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Figur 3.3 Foto från mätningen Högbonden (fotograf Johan Riismark, Sjöfartsverket)
Mätteamen började med att mäta in det ytterst belägna karterade objektet i närheten av en viss befintlig baslinjepunkt eller cirkel- bågemedelpunkt. Om objektet inte uppfyllde kriterierna fortsatte man in mot land till nästa objekt. Varje objekt som uppfyllde kriterierna skulle om möjligt mätas in på tre nivåer 0,0,
punkter högre än
punkter mellan
punkter mellan
punkter djupare än
Materialet sammanställdes i ett omfattande arbetsdokument som i detalj redovisade alla inmätta punkter tillsammans med befintliga punkter, och i förekommande fall befintliga baslinjer, utplacerade
112
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
på en kartskiss över det aktuella kustavsnittet, ortofoto över området samt foton från mättillfället. Även skoterspår från fältmätningarna redovisades för att ange var mätteamen hade sökt efter karterade punkter.
Materialet utvärderades tillsammans med utredningens sekretariat. Vid utvärderingen bedömdes om objektet uppfyllde de krav som ställs upp i UNCLOS för att ett visst objekt ska kunna definieras som baslinjepunkt, punkt på lågvattenlinjen, lågvattenskär respektive ö samt om övriga tillämpliga bestämmelser om hur och till vilka punkter räta baslinjer får dras var uppfyllda. Ett antal inmätta punkter sorterades bort.
Sjöfartsverket avgjorde därefter vilka av de kvarvarande punkt- erna som gav utslag vid beräkning av det svenska territorialhavets gräns och avgränsningslinjerna för den nya svenska angränsande zonen. I beräkningsarbetet segmenterade verket långa linjer och cirkelbågar för att få fram det antal ytterligare geografiska koordinater som behövs i varje enskilt fall för att en viss linje ska kunna visualiseras så korrekt som möjligt vid användande av olika kartprojektioner. Man använde olika långa segment för olika långa räta linjer och olika cirkelbågar. Segmentlängden varierar också beroende på vilken linje det rör sig om (baslinje, territorialhavets gräns, avgränsningslinje för angränsande zon etc.).
Med segmentering menas här att räta linjer eller cirkelbågar delas upp i flera dellinjer för att underlätta entydig redovisning, lagring och grafisk visualisering. Om dessa linjer ska redovisas rätt på en karta måste formen på linjen deformeras enligt reglerna (algorit- merna) för den enskilda kartprojektionen. Få datorbaserade kartverktyg kan hantera långa linjer och cirkelbågar korrekt. Genom segmentering delas linjerna upp i kortare segment och kan visualiseras med godtyckligt verktyg och med acceptabla avbildningsfel.
Räta linjer kan delas in tre huvudgrupper: geodetisk linje, loxo- drom och rät linje i viss kartprojektion.
En linje som böjer längs med jordkrökningen på den ellipsoid- formade (tredimensionella) yta som utgör geodetisk modell för jordklotet och som dessutom följer den närmaste vägen mellan linjens ändpunkter är en geodetisk linje.
En loxodrom är en väldigt speciell linje. Loxodromen skär alla longituder med samma vinkel, kompasskursen är alltså densamma
113
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
hela vägen. Geodetiska linjer blir krökta i Mercators projektion medan loxodromer förblir raka. Detta är bakgrunden till att Mercators projektion blivit standard för tryckta sjökort, även om det finns sjökort baserade på andra kartprojektioner. En loxodrom beskriver inte den närmsta vägen mellan två punkter. Därför används inte loxodromen för ruttplanering inom sjöfarten om det är fråga om längre sträckor.
En rät linje i godtycklig kartprojektion får de egenskaper som den enskilda kartprojektionen har. För Sverige är Transversal Mercator, även kallad Gauss, lämplig för andra kartor än sjökort då den avbildar områden med nordsydlig utbredning utan att orsaka uppenbara deformationer. För digitala sjökort väljs kartprojektion genom aktuella systeminställningar. Den i direktiven påbjudna kart- projektionen SWEREF 99 TM är en Gaussprojektion, med alla parametrar definierade.
De föreslagna räta baslinjerna är definierade som geodetiska linjer. Sjöfartsverket bedömer att segmentlängderna för räta linjer inte bör överstiga 4,5 km. Utredningen har valt att använda den segmentering som genereras automatiskt i beräkningsprogrammet
Några av de föreslagna baslinjerna är längre än 45 km, vilket innebär att den maximala segmentlängden kommer att överskridas. Dessa baslinjer har analyserats och felen är beräknade. Maximalt fel vid presentation i Gauss projektion blir en dryg cm medan maxi- malt fel vid presentation i Mercators projektion blir cirka 67 cm.
Segmentering av en cirkelbåge innebär att cirkelbågen delas upp i flera segment. Programmet LOTS genererar automatiskt en bryt- punkt för varje grad på cirkelbågen vilket gör att segmentlängden blir beroende av cirkelns radie. Genom att glesa ut segment- punkterna kan alternativa segmentlängder väljas. För cirkelbågar med radien 4 nautiska mil har punkterna glesats ut så att segment- längden är högst 422 meter. För cirkelbågar med radien 12 nautiska
114
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
mil är segmentlängden högst 776 meter. För cirkelbågar med radien 24 nautiska mil är segmentlängden högst 1 033 meter.
Räta linjer som är fastställda i överenskommelser med andra stater har också delats upp i 4,5 km långa segment, antingen som geodetiska linjer eller som loxodromer beroende på vad som anges i respektive avtal. Överenskomna linjer som är definierade som geo- detiska linjer har segmenterats i programmet LOTS med segment- längden 1 852 meter på grund av en teknisk begränsning i LOTS, vilken ger kortare segmentlängd än för andra långa linjer. För kontinentalsockelns avgränsningslinjer erhålls cirka 700 ”segment- punkter”.
Överenskomna linjer som är definierade som loxodromer har segmenterats i programmet Radius Vision och i Mercators projek- tion. Segmentlängden 1 000 meter har valts för dessa segment. Med den kortare segmentlängden blir kartprojektionens felbidrag accep- tabelt.
Beräknade avgränsningslinjer gentemot andra stater har behand- lats på samma sätt som långa (geodetiska) linjer.
De punkter och linjer som definierar avgränsningslinjerna för kontinentalsockeln och/eller för Sveriges ekonomiska zon har också använts för att definiera territorialhavets gräns och avgräns- ningslinjerna för Sveriges angränsande zon i de fall då dessa linjer når ut till en avgränsningslinje som är överenskommen med en annan stat.
Skärningspunkter mellan beräknade respektive överenskomna gränser och/eller avgränsningslinjer har beräknats i planet, SWEREF 99 TM.
115
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
3.4Förslag till uppdaterade svenska baslinjer
Utredningens förslag: Räta baslinjer dras i form av räta geo- detiska linjer mellan två inmätta eller beräknade punkter på den av utredningen valda lågvattennivån
Havsområden innanför räta baslinjer utgör inre vatten. Baslinjepunkter anges i löpnummerordning. Numreringen
börjar vid riksgränsen mot Norge och fortsätter till riksgränsen mot Finland i norra Bottenviken. Numreringen går vidare med nya nummerserier runt Gotland, vid Stora Karlsö, runt Gotska Sandön, vid Märket och vid Ven.
Normala baslinjer dras längs kustens strandlinjer på den av utredningen valda lågvattennivån
Punkter på lågvattenskär som påverkar beräkningen av terri- torialhavets bredd anges också med föregående baslinjepunkts nummer följt av kolon och siffran 1 (1:1). Finns det fler än ett lågvattenskär eller en punkt på lågvattenlinjen innan nästa bas- linjepunkt löpnumreras punkterna efter kolonet i den ordning som de kommer (1:2, 1:3 osv.).
Baslinjepunkterna och de punkter som ligger på lågvatten- linjen längs normal baslinje eller på lågvattenskär som påverkar beräkningen av territorialhavets bredd förtecknas i bilaga 1 till den av utredningen föreslagna nya lagen om Sveriges sjöterri- torium och maritima zoner. Även de brytpunkter som är ett resultat av segmentering av cirkelbågar och långa linjer inklu- deras i bilagan. Samtliga punkter anges med geografiska koordi- nater med positioner i latitud och longitud uttryckta i SWEREF 99. Koordinaterna skrivs i kompakt form med grader, minuter och sex decimaler på minuten.
Baslinjepunkterna betecknas med orts- eller platsnamn om sådant finns.
116
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
1966 års lagstiftning innehöll regler för hur baslinjer och territorial- gräns skulle beräknas. Utredningens ansats innebär i stället att i en ny lag fastställa resultatet av de mätningar, beräkningar och be- dömningar som utredningen har gjort i enlighet med gällande havs- rätt.
Utredningen har analyserat resultatet från fältmätningarna mot bakgrund av annat tillgängligt material och föreslår att uppdaterade svenska baslinjer ska dras från riksgränsen mot Norge fram till riksgränsen mot Finland i norra Bottenviken, runt Gotland, runt Gotska Sandön och vid Märket i Ålands hav mellan de punkter och på det sätt som beskrivs nedan. Vidare föreslås att normal baslinje ska dras vid Stora Karlsö, och för ordningens skull också vid Ven, på de sidor som vetter mot territorialhavets gräns.
Varje baslinje har dragits mellan två inmätta eller beräknade punkter. Normala baslinjer har dragits längs kustens strandlinjer på den av utredningen valda lågvattennivån
För varje baslinjepunkt redovisas löpnummer, orts- eller plats- namn, punktens inmätta eller beräknade position uttryckt med geografiska koordinater i latitud och longitud i SWEREF 99 med grader och minuter med sex decimaler på minuten, samt uppgift om huruvida normal eller rät baslinje har dragits fram till nästa baslinjepunkt. Punkter som ligger på lågvattenlinjen eller på låg- vattenskär och som behövs för beräkning av territorialgränsen redo- visas på liknande sätt.
Koordinaterna skrivs i kompakt form med grader, minuter och sex decimaler på minuten
De namn som åsatts baslinjepunkter samt vissa lågvattenskär och punkter på lågvattenlinjen har granskats av Ortnamnsenheten vid Lantmäteriet. Detta har lett till att vissa befintliga baslinje- punkter och lågvattenskär har fått ändrade namn i förhållande till 1965 års betänkande. Oftast har endast stavningen ändrats, men det förekommer även att öar och skär har nya namn i förhållande till vad som gällde år 1965. En generell förändring som gjorts i utred- ningens förslag är att punkter som är lokaliserade på öar med fyrar (men vars koordinater inte markerar fyrens mittpunkt) har fått öns namn i stället för fyrens. I de fall en punkts namn ändrats helt, redovisas även det tidigare namnet.
117
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
För varje baslinjepunkt anges även de geografiska och eventuella andra särskilda förhållanden som karaktäriserar punkten. Vidare anges om den inmätta eller beräknade punktens position innebär något mer än en marginell förändring av den föreslagna baslinjens sträckning fram till nästa baslinjepunkt i förhållande till motsvar- ande befintlig baslinje. Med marginell förändring avses att den uppdaterade baslinjen har flyttats mindre än 100 meter inåt eller utåt i förhållande till land. Utredningen har valt 100 meter som rimlig förflyttningsmarginal därför att osäkerheten har uppskattats vara åtminstone ±100 meter hos de geografiska koordinater som anges i gällande förordningstext. I förordningstexten anges koordi- naterna med ”ungefärligt läge” uttryckta i grader och minuter med en decimal på minuten, vilket ger en osäkerhet motsvarande 185 meter i latitud och cirka 100 meter i longitud i upplösning.
När denna osäkerhet har eliminerats med hjälp av modern mät- teknik kan baslinjerna förflyttas i storleksordningen ±100 meter enbart på grund av att positionen för en av utredningen inmätt eller beräknad punkt anges med större precision än vad som är möjligt att uppnå för samma punkt med hjälp av de geografiska koordi- nater som anges i 1966 års förordning. De punkter som mätts in under utredningsarbetet har en osäkerhet på ±10 cm.
En komplicerande faktor i arbetet med att utvärdera skillnad- erna mellan utredningens förslag till uppdaterade baslinjer och befintliga svenska baslinjer är emellertid att det under utredningens gång har framkommit att de geografiska koordinater som anges i gällande författningstext inte överensstämmer med de koordinater som Sjöfartsverket numera har lagrade i sin sjökortsdatabas för mot- svarande punkter. Verket gjorde nämligen år 2010 en intern över- syn av de koordinater för baslinjepunkter och cirkelbågemedel- punkter som fanns i sjökortsdatabasen. De då aktuella koordina- terna jämfördes med tidigare sammanställt material från år 1977, som sannolikt hade utgjort underlag för utvidgningen av det svenska territorialhavet från 4 till 12 nautiska mil. Dessutom jämförde man med tillgängliga ortofoton. I de fall då tydliga objekt i ett ortofoto stämde överens med 1977 års material justerades koordinaterna i sjökortdatabasen. Inga helt nya punkter skapades dock. Samtidigt ersatte verket de tidigare produktberoende havsgränsdatalagren12,
12 Uppgifter om Sveriges havsgränser i Sjöfartsverkets databas.
118
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
som var organiserade för översiktskort, kustkort, skärgårdskort och specialkort, med ett enda skaloberoende havsgränslager i databasen. Den havsgräns i respektive havsområde som redovisades i ”bästa skala” valdes ut till det nya skaloberoende gränslagret. De övriga produktberoende havsgränslagren kasserades. De tidigare produktberoende havsgränslagren hade digitaliserats i början av
Någon motsvarande uppdatering av de geografiska koordina- terna i gällande förordningstext gjordes emellertid inte, varken i början av
I de befintliga officiella svenska sjökort som Sjöfartsverket pub- licerar presenteras således baslinjer, och territorialgränser, som är baserade på andra, mer precisa, geografiska koordinater än vad som anges i gällande svensk författningstext. Detta missförhållande bör snarast rättas till.
Ovanstående innebär också att utredningen endast har kunnat analysera de inmätta eller beräknade punkterna i förhållande till de befintliga punkter och baslinjer vars geografiska koordinater Sjö- fartsverket numera har lagrade i sjökortsdatabasen. De baslinjer som olika alternativa punkter skulle kunna generera har därför inte kunnat jämföras med baslinjer mellan de punkter vars geografiska koordinater anges i gällande förordningstext. Detta förhållande har försvårat utredningens ansträngningar att avgöra hur stor skillnaden verkligen är mellan utredningens förslag till uppdaterade baslinjer och baslinjer baserade på de koordinater som anges i gällande författningstext. Eller uttryckt med andra ord, hur stor förändring av Sveriges inre vatten i havet längs olika delar av kusten som ut- redningens förslag innebär i jämförelse med det inre vatten som är definierat i gällande lagstiftning.
Utredningen har således endast kunnat jämföra de föreslagna baslinjerna med de befintliga baslinjer som tagits fram av Sjöfarts- verket på basis av nu tillgängliga uppgifter i verkets sjökortsdata- bas. Denna osäkerhet i jämförelsematerialet tillkommer utöver den relativt stora osäkerhetsmarginal som finns hos förordningstextens koordinater.
Med reservation för ovanstående har utredningen analyserat alla inmätta eller beräknade punkter och valt ut de punkter som bör
119
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
användas för att uppnå en optimal uppdatering av de svenska bas- linjerna. Utredningen har strävat efter att så långt som det har be- dömts möjligt med hänsyn till nuvarande faktiska geografiska för- hållanden behålla de enskilda baslinjernas huvudsakliga sträckning.
Längs merparten av kusten har baslinjepunkter identifierats på samma ställe eller i nära anslutning till de baslinjepunkter som an- ges i 1966 års förordning. Utredningen har i några fall valt att flytta en baslinjepunkt eller lägga till en ny baslinjepunkt.
En ny baslinjepunkt vid Grundkallens fyr har tillkommit. Denna punkt ligger mindre än 12 men mer än 4 nautiska mil från närmaste svenska ö. 1965 års Baslinjeutredning kunde inte ta med denna punkt som baslinjepunkt eftersom punkten då låg längre från närmaste ö än det dåvarande territorialhavets bredd.
I Bottenviken har några enstaka baslinjepunkter flyttats närmare land eftersom inga punkter har kunnat mätas in på den tillämpade lågvattenlinjen. Utredningens antagande att många nya baslinje- punkter och lågvattenskär skulle tillkomma längs Norrlandskusten på grund av landhöjningen har inte fullt ut bekräftats vid mätningarna där. Det torde delvis bero på att den valda enhetliga lågvattenlinjen på nivån
Kartering och fältmätning har också gjorts avseende Koppar- stenarna (norr om Gotska Sandön) samt Finngrunden (öster om Gävle), men inga användbara punkter påträffades.
Längs kuststräckor med normal baslinje har ett stort antal nya punkter identifierats och mätts in på lågvattenlinjen. Territorial- havets bredd beräknas från dessa punkter eftersom de normala baslinjerna inte är identiska med strandlinjen i sjökorten utan ligger på nivån
Utredningens val av inmätta eller beräknade baslinjepunkter, punkter på lågvattenlinjen och punkter på lågvattenskär som på-
120
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
verkar beräkningen av territorialhavets bredd samt förslag till upp- daterade baslinjer beskrivs nedan punkt för punkt.
Utredningen föreslår att uppgifterna redovisas i tabellform i en förteckning som utgör bilaga 1 till den föreslagna lagen om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. I bilagan bör även koordi- naterna för de brytpunkter som har använts vid segmentering av cirkelbågar och långa linjer redovisas. En sådan koordinatförteck- ning redovisas i bilaga 4 till detta betänkande.
3.4.1Förslag till uppdaterade baslinjer längs fast land och Öland
Referenserna till ”befintliga” punkter i detta avsnitt avser den num- rering som berörda punkter har i den tabellförteckning som är bi- lagd Baslinjeutredningens betänkande (SOU 1965:1).
En beskrivning i form av kartskisser över alla föreslagna baslinjepunkter samt punkter på lågvattenlinjen och punkter på låg- vattenskär som påverkar beräkningen av territorialhavets bredd finns i bilaga 11 till detta betänkande. Bilaga 11 finns endast i elektronisk form på regeringens hemsida (www.regeringen.se) I förekommande fall redovisas även befintliga punkter och baslinjer i kartskissen. I figur 3.4 presenteras en översiktlig karta med de föreslagna baslinjerna. Räta baslinjer anges som gröna linjer längs kusten. Normala baslinjer följer strandlinjen i kartbilden och är inte markerade på annat sätt.
121
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Figur 3.4 Översiktlig karta över de föreslagna baslinjerna längs Sveriges kust
122
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 1: Gränsboj 2
Gränsboj 2 behålls som baslinjepunkt 1. Gränsboj 2 markerar den punkt XX på riksgränsen mellan Sverige och Norge som har fast- ställts genom internationell skiljedom. Punkten utgörs av en gul- målad plastboj som är fäst på havsbotten med en 80 meter lång kätting. Den ägs och förvaltas av Sverige och Norge gemensamt. Bojen med förankring kontrollerades av Sjöfartsverket senast den 6 juni 2012 utan anmärkning. Läget för Gränsboj 2 har beräknats baserat på inmätta koordinater för punkterna m och l13 och är
1.
Från baslinjepunkt 1 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 2.
Baslinjepunkt 2: Stora Drammen,
Det finns för närvarande två baslinjepunkter på Stora Drammen, punkterna 2, Stora Drammen
Den inmätta punktens position ligger på ön Stora Drammens lågvattenlinje, cirka 47 meter söder om den befintliga punkten 3. Den inmätta positionen har koordinaterna
2.
Från baslinjepunkt 2 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 3. Ändringen resulterar i en mindre utflyttning av baslinjerna till
och från Stora Drammen, men detta påverkar inte avgräns-
13 Enligt 1909 års skiljedom ska punkten XX utgöra mittpunkten på linjen mellan en punkt
(m) på skäret Hejeknubb i Norge och en punkt (l) på det nordligaste skäret som tillhör Stora Drammen. Punkterna m och l är markerade med koppardubb.
123
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
ningslinjen för det svenska territorialhavet eftersom riksgränsen är reglerad i en överenskommelse med Norge.
Baslinjepunkt 3: Klövningen – Mörholmen,
Den befintliga baslinjepunkten på Klövningen – Mörholmen har löp- nummer 4.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen av en ö, cirka 3 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
3.
Från baslinjepunkt 3 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 4.
Baslinjepunkt 4: Segelskären,
Den befintliga baslinjepunkten på Segelskären har löpnummer 5. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en ö,
cirka 6 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
4.
Från baslinjepunkt 4 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 5.
Baslinjepunkt 5: Trolleskären,
Den befintliga baslinjepunkten på Trolleskären har löpnummer 6. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ett
grundflak, som består av flera öar och skär inom
5.
Från baslinjepunkt 5 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 6.
124
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 6: Yttre brottet,
Den befintliga baslinjepunkten på Yttre brottet har löpnummer 7. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ett
grundflak, som består av en ö och flera skär inom
6.
Från baslinjepunkt 6 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 7.
Baslinjepunkt 7: Måseskär,
Den befintliga baslinjepunkten på Måseskär har löpnummer 8.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en ö, cirka 1 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
7.
Från baslinjepunkt 7 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 8.
En punkt har mätts in på lågvattennivån på ett grundflak, som består av flera skär inom
7:1.
125
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 8: Dynan,
Den befintliga baslinjepunkten på Dynan har löpnummer 9.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak, som består av en ö och flera skär inom
8.
Från baslinjepunkt 8 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 9.
Baslinjepunkt 9: Vinga ungar,
Den befintliga baslinjepunkten på Vinga ungar har löpnummer 10. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ett
grundflak, som består av flera öar och skär inom
9.
Från baslinjepunkt 9 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 10.
Baslinjepunkt 10: Klockfoten,
Den befintliga baslinjepunkten på Klockfoten har löpnummer 11. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en
grusrevel, som har samband med ett grundflak bestående av flera öar och skär inom
10.
Från baslinjepunkt 10 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 11.
En punkt har mätts in på nollnivån, cirka 40 meter väster om den befintliga baslinjen. Punkten kan definieras som ett lågvatten- skär men påverkar inte territorialgränsen eftersom territorialhavets
126
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
bredd är reglerad i 1979 års skriftväxling med Danmark, som beskrivs i kapitel 4. Punktens inmätta position har koordinaterna
10:1.
Baslinjepunkt 11: Lille Balken,
Den befintliga baslinjepunkten på Lille Balken (tidigare namn Klå- bäck) har löpnummer 12.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak, som består av två öar och flera skär inom
11.
Från baslinjepunkt 11 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 12.
Baslinjepunkt 12: Rödskär,
Den befintliga baslinjepunkten på Rödskär har löpnummer 13. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en ö,
cirka 4 meter norr om den befintliga punkten. Den inmätta positio- nen har koordinaterna
12.
Från baslinjepunkt 12 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 13.
127
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 13: Lindbådan,
Den befintliga baslinjepunkten på Lindbådan har löpnummer 14. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en grus-
revel, som har samband med ett grundflak bestående av flera öar och skär inom
13.
Från baslinjepunkt 13 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 14. Någon punkt som skulle kunna motsvara det befintliga lågvatten-
skäret 14:1 cirka 30 meter sydväst om den inmätta punkten har inte påträffats.
Baslinjepunkt 14: Marsten,
Den befintliga baslinjepunkten på Marsten har löpnummer 15.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ön Marsten, cirka 10 meter väster om den befintliga baslinjen och cirka 70 meter söder om den befintliga baslinjepunkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
14.
Från baslinjepunkt 14 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 15.
Den befintliga baslinjepunkten på Busörsrevet har löpnummer 16. Ingen punkt som uppfyller UNCLOS krav har påträffats vid fältmätningarna. Baslinjepunkten på Busörsrevet måste därför utgå. Det innebär att den uppdaterade baslinjen flyttas cirka 40 meter inåt land. Den uppdaterade baslinjen blir cirka 23 km lång.
En punkt har mätts in på nollnivån, cirka 20 meter söder om det befintliga lågvattenskäret 16:1. Punkten kan definieras som lågvatten- skär men påverkar inte territorialgränsen eftersom territorialhavets bredd är reglerad i 1979 års skriftväxling med Danmark. Punktens inmätta position har koordinaterna
14:1.
128
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 15: Tylön,
Den befintliga baslinjepunkten på Tylön har löpnummer 17.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en ö, cirka 2 meter väster om den befintliga punkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
15.
Från baslinjepunkt 15 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 16.
Den uppdaterade baslinjen, liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, går över en bukt (Laholmsbukten) som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
En punkt har mätts in på nollnivån cirka 80 meter utanför den befintliga baslinjen och cirka 1 km norr om Hallands Väderö. Punkten kan definieras som ett lågvattenskär men den påverkar inte territorialgränsen eftersom territorialhavets bredd är reglerad i 1979 års skriftväxling med Danmark. Punktens inmätta position har koordinaterna
15:1.
Baslinjepunkt 16: Hallands Väderö,
Den befintliga baslinjepunkten på Hallands Väderö har löp- nummer 18.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en ö, cirka 20 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
16.
Från baslinjepunkt 16 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 17.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, går över en bukt (Skälderviken) som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
129
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 17: Kullen,
Den befintliga baslinjepunkten på Kullen har löpnummer 19.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på fast land cirka 2 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
17.
Från baslinjepunkt 17 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Längs denna sträcka förekommer inre vatten i havet endast i hamnarna, i likhet med vad som anges i nuvarande lagstiftning.
Ett antal punkter har mätts in som stöd för bestämning av den normala baslinjen i Öresund mellan Kullen och Klagshamn eller för andra beräkningar avseende avgränsningslinjer i detta havsområde. Flertalet inmätta punkter motsvarar de cirkelbågemedelpunkter som finns angivna i den tabellförteckning som är bilagd 1965 års betänk- ande. Dessa punkter påverkar inte territorialgränsen eller andra överenskomna avgränsningslinjer i havet mellan Sverige och Dan- mark. Eventuella ändringar av dessa linjer kan endast göras efter överenskommelse med Danmark.
Enligt UNCLOS artikel 5 ska kuststaterna ange normala bas- linjer i sjökort i en skala som är tillräcklig för att linjernas läge ska kunna fastställas och offentliggöra sådana sjökort. De svenska nor- mala baslinjerna på nivån
Utredningen föreslår också att uppgifterna görs tillgängliga i digital form för användning i elektroniska sjökort och inkluderas i det material som presenteras inom ramen för den nationella geodataportalen, www.geodata.se i enlighet med gällande lagstift- ning om geografisk miljöinformation.
130
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Ett antal punkter på lågvattenlinjen sydost om Kullen har mätts in:
17:1.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 55 meter öster om den befint- liga punkten 19:5. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:5.
Ytterligare ett lågvattenskär har mätts in cirka 25 meter öster om den befintliga punkten 19:6. Den inmätta positionen har koordina- terna
17:6.
Ytterligare en inmätt punkt på lågvattenlinjen är
17:7.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 90 meter väster om den befint- liga punkten 19:7. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:8.
Ett lågvattenskär (Långören) har mätts in cirka 120 meter öster om den befintliga punkten 19:8. Den inmätta positionen har koordina- terna
17:9.
Ytterligare en inmätt punkt på lågvattenlinjen är
17:10.
131
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 440 meter sydost om den befint- liga punkten 19:9. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:11.
Ett lågvattenskär har mätts in drygt 2 km söder om den befintliga punkten 19:9. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:12.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen är
17:13.
Ett lågvattenskär (Domstensrevet) har mätts in cirka 6 400 meter syd- ost om den befintliga punkten 19:9. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:16.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen är
17:17.
17:18.
Ett lågvattenskär (Hittarpsrevet) har mätts in cirka 10 300 meter syd- ost om den befintliga punkten 19:9. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:20.
Inmätta respektive beräknade punkter på lågvattenlinjen är
17:21.
17:23.
132
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
17:24.
17:25.
Nordhamnen),
17:39.
17:40.
17:41.
17:42.
17:43.
17:44.
17:45.
14 Punkter som anges med ”från NSL” eller
133
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
17:53.
Ett lågvattenskär (Skabbrevet) har mätts in cirka 1 450 meter nordost om den befintliga punkten 19:10. Den inmätta positionen har koordi- naterna
17:59.
Ett lågvattenskär (Kulorna) har mätts in cirka 15 meter nordväst om den befintliga punkten 19:11. Den inmätta positionen har koordi- naterna
17:60.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 140 meter sydost om den befint- liga punkten 19:11. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:61.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen är
17:62.
17:64.
Ett lågvattenskär (Malmö hamn, inloppet) har mätts in cirka 9 meter väster om den befintliga punkten 19:15. Den inmätta positionen har koordinaterna
17:69.
134
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Inmätta punkter på lågvattenlinjen är
17:70.
17:72.
17:74.
Baslinjepunkt 18: Klagshamn,
Den befintliga baslinjepunkten vid Klagshamn har löpnummer 20. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på spetsen
av en hamnpir cirka 20 meter nordväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
18.
Från baslinjepunkt 18 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 19.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, går över en bukt (Höllviken) som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
Enligt 1965 års betänkande ska ett lågvattenskär (med beteck- ningen 20:1 Bredgrund) ligga cirka 3,8 km utanför den befintliga baslinjen. En punkt i direkt anslutning till ett gjutet betongfunda- ment har mätts in cirka 140 meter sydväst om den befintliga punk- ten. Utredningen anser emellertid inte att denna punkt uppfyller kraven på lågvattenskär i UNCLOS artikel 11.
Baslinjepunkt 19: Västra Haken,
Den befintliga baslinjepunkten Västra Haken har löpnummer 21. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en
sandrevel i ett mycket grunt område cirka 60 meter nordväst om den befintliga punkten. Sandreveln fortsätter söderut och ökar successivt i bredd och höjd. Punkten har mätts in bredvid en gjuten betongkloss som uppges ha placerats på platsen i samband med att en exploatör beviljades tillstånd att utvinna sand i området på vill- kor att man inte förstörde den baslinjepunkt till vilken det går en
135
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
allmänt internationellt erkänd baslinje. Den inmätta positionen har koordinaterna
19.
Från baslinjepunkt 19 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 20. Enligt 1965 års betänkande ska ett lågvattenskär (med beteck-
ningen 21:1) ligga cirka 840 meter utanför den befintliga baslinjen. Detta skär har inte påträffats.
Baslinjepunkt 20: Skanör,
Den befintliga baslinjepunkten i Skanör har löpnummer 22.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på spetsen av samma hamnpir som år 1965. Den inmätta positionen har ko- ordinaterna
20.
Från baslinjepunkt 20 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 21.
Baslinjepunkt 21: Falsterbo,
Den befintliga baslinjepunkten i Falsterbo har löpnummer 23.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen i ett lång- grunt område med rörliga långsmala sandbankar längs kusten cirka 60 meter väster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
21.
Från baslinjepunkt 21 dras en normal baslinje cirka 1,2 km längs kust- ens strandlinje på den av utredningen valda lågvattennivån
136
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 22: Måkläppen,
Den befintliga baslinjepunkten på Måkläppen har löpnummer 24. Strandlinjen är fortsatt diffus och består av lättrörliga sandbankar.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på fast land cirka 130 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
22.
Från baslinjepunkt 22 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 23.
Den befintliga baslinjepunkten på sydvästra Måkläppen med löpnummer 25 har inte påträffats.
De befintliga lågvattenskären 24:1 och 25:1 har inte heller på- träffats.
Baslinjepunkt 23: Falsterborev,
Den befintliga baslinjepunkten Falsterborev har löpnummer 26.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen av ett lågvattenskär med en flera meter hög påbyggnad, ett sjömärke med radarreflektor, som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 7.4 på samma position som den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
23.
Från baslinjepunkt 23 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 24.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, går över en bukt (Falsterbobukten) som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
Baslinjepunkt 24: Själhundaskäret,
Den befintliga baslinjepunkten på Själhundaskäret (tidigare namn Segelskären) har löpnummer 27.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en mindre ö inom
137
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
sydväst om den befintliga punkten och cirka 800 meter från kustens strandlinje. Den inmätta positionen har koordinaterna
24.
Från baslinjepunkt 24 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 25.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, går över en bukt (Kämpingebukten) som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
Baslinjepunkt 25: Skåre,
Den befintliga baslinjepunkten vid Skåre har löpnummer 28.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på en pir på samma position som den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
25.
Från baslinjepunkt 25 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Det befintliga lågvattenskäret 28:1 har inte återfunnits.
En punkt har mätts in på samma position som det befintliga låg- vattenskäret 28:2 (Stavstensudden, bränning SV). Den inmätta positionen har koordinaterna
25:1.
Ett antal punkter på lågvattenlinjen som påverkar beräkningen av territorialgränsen har mätts in:
25:2.
pir
25:4.
138
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 375 meter sydväst om den befint- liga punkten 28:9. Den inmätta positionen har koordinaterna
25:6.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen:
25:7.
25:9.
25:10.
Ett lågvattenskär (Beddingestrand) har mätts in drygt 80 meter sydost om den befintliga punkten 28:14. Den inmätta positionen har koordinaterna
25:11.
Inmätt punkt på lågvattenlinjen (Hörte udde):
25:12.
Ett lågvattenskär (sydost om Kåsagården) har mätts in cirka 270 meter sydväst om den befintliga punkten 28:20. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
25:13.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen:
25:14.
25:15.
139
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
25:19.
25:20.
Ett lågvattenskär har mätts in på samma position som den befint- liga punkten 28:46. Den inmätta positionen har koordinaterna
25:23.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen:
25:24.
Ett lågvattenskär (Brantevik) har mätts in på samma position som den befintliga punkten 28:49. Den inmätta positionen har koordinat- erna
25:26.
Ytterligare ett lågvattenskär (Brantevik) har mätts in på samma posi- tion som den befintliga punkten 28:50. Den inmätta positionen har koordinaterna
25:27.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen:
25:28.
25:30.
25:32.
15 De punkter på lågvattenlinjen samt lågvattenskär som är inmätta mellan punkten 25:19 och punkten 25:33 påverkar inte beräkningen av territorialgränsen då denna är reglerad i avtal den aktuella sträckan.
140
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
25:33.
25:34.
24:36.
25:38.
Ett lågvattenskär (norr om Rosendal) har mätts in cirka 35 meter nordväst om den befintliga punkten 28:65. Den inmätta punkten har koordinaterna
25:40.
Baslinjepunkt 26: Revhaken,
Den befintliga baslinjepunkten Revhaken har löpnummer 29.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 40 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
26.
Från baslinjepunkt 26 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 27.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är internationellt erkänd, går över en bukt som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
Baslinjepunkt 27: Kråkenabben,
Den befintliga baslinjepunkten Kråkenabben har löpnummer 30. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka
70 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
27.
Från baslinjepunkt 27 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 28.
141
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 28: Hanö syd,
Den befintliga baslinjepunkten på Hanö har löpnummer 31.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 35 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
28.
Från baslinjepunkt 28 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Ett lågvattenskär (Hanö) har mätts in cirka 40 meter sydväst om den befintliga punkten 31:1. Den inmätta positionen har koordi- naterna
28:1.
Ytterligare ett lågvattenskär (Hanö) har mätts in cirka 220 meter syd- väst om den befintliga punkten 31:2. Den inmätta positionen har koordinaterna
28:2.
En punkt på lågvattenlinjen som påverkar beräkningen av territorial- gränsen har mätts in:
28:3.
Baslinjepunkt 29: Hanö sydost,
Den befintliga baslinjepunkten på Hanö har löpnummer 32.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 35 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
29.
Från baslinjepunkt 29 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 30.
142
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 30: Tärnö,
Den befintliga baslinjepunkten på Tärnö har löpnummer 33.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på spetsen av en udde cirka 20 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
30.
Från baslinjepunkt 30 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 31.
Baslinjepunkt 31: Vitabåden,
Den befintliga baslinjepunkten på Vitabåden har löpnummer 34. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen intill en
ö på samma position som den befintliga punkten. På ön finns ett, som utredningen bedömer det, äldre sjömärke. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
31.
Från baslinjepunkt 31 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 32.
Baslinjepunkt 32: Utklippan sydväst,
Den befintliga baslinjepunkten på sydvästra Utklippan har löp- nummer 35.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak, som består av en samling öar och skär inom
32.
Från baslinjepunkt 32 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 33.
143
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 33: Utklippan
En ny punkt har mätts in på lågvattenlinjen på ovan nämnda grund- flak, cirka 80 meter nordost om den befintliga punkten 35. Den inmätta positionen har koordinaterna
33.
Från baslinjepunkt 33 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 34.
Baslinjepunkt 34: Utklippan sydost,
Den befintliga baslinjepunkten på sydöstra Utklippan har löp- nummer 36.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen på ovan nämnda grundflak, cirka 7 meter nordost om den befintliga punk- ten. Den inmätta positionen har koordinaterna
34.
Från baslinjepunkt 34 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 35.
Baslinjepunkt 35, Utlängan
Den befintliga baslinjepunkten på Utlängan har löpnummer 37. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka
5 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
35.
Från baslinjepunkt 35 dras en rät baslinje åt nordost till baslinje- punkt 36 på Öland.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 50 meter söder om den befintliga punkten 37:2. Den inmätta positionen har koordinaterna
35:1.
144
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 36: Ölands södra udde,
Den befintliga baslinjepunkten på Ölands södra udde har löp- nummer 38.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 45 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
36.
Från baslinjepunkt 36 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Ett lågvattenskär (öster om Ölands södra udde) har mätts in cirka 60 meter sydost om den befintliga punkten 38:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:1.
Ett lågvattenskär (öster om Sandviksreveln) har mätts in cirka 30 meter nordost om den befintliga punkten 38:3. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
36:2.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 30 meter söder om den befint- liga punkten 38:4. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:3.
Det befintliga lågvattenskäret 38:5 (Össbygrund) har inte påträffats vid fältmätningarna. Det gör att territorialhavets yta minskar med cirka 4 km².
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 630 meter utanför strand- linjen och cirka 1 215 meter nordväst om den befintliga punk- ten 38:5. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:4.
145
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Ett lågvattenskär (bränning Gräsgårds fiskehamn) har mätts in cirka 400 meter utanför strandlinjen och cirka 45 meter sydost om den befintliga punkten 38:6. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:5.
Ett lågvattenskär (Gammalsbyören) har mätts in cirka 180 meter utanför strandlinjen och cirka 160 meter sydväst om den befintliga punkten 38:7. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:6.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 320 meter utanför strandlinjen och cirka 640 meter sydväst om den befintliga punkten 38:8. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:7.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 300 meter utanför strandlinjen och cirka 120 meter sydväst om den befintliga punkten 38:10. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:8.
Ett lågvattenskär (öster om Segerstad) har mätts in cirka 200 meter utanför strandlinjen och cirka 160 meter sydost om den befintliga punkten 38:11. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:9.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen som påverkar beräkningen av territorialgränsen:
36:10.
36:11.
146
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 1 175 meter nordost om den befintliga punkten 38:18. Den inmätta positionen har koordina- terna
36.12.
Inmätt punkt på lågvattenlinjen som påverkar beräkningen av terri- torialgränsen:
36:13.
Ett lågvattenskär (bränning öster om Jonsstrand) har mätts in cirka 50 meter nordväst om den befintliga punkten 38:21. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:14.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 305 meter nordväst om den befintliga punkten 38:24. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:15.
Ett lågvattenskär (öster om Gjussten) har mätts in cirka 50 meter sydväst om den befintliga punkten 38:25. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:16.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 10 meter sydost om den befint- liga punkten 38:26. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:17.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 350 meter sydost om den befint- liga punkten 38:28. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:18.
147
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Inmätt punkt på lågvattenlinjen som påverkar beräkningen av terri- torialgränsen:
36:19.
Ett lågvattenskär (sydost om Arons sten) har mätts in cirka 1 085 meter nordost om den befintliga punkten 38:30. Den inmätta positionen har koordinaterna
36:20.
Ett lågvattenskär (Stenboudd) har mätts in cirka 470 meter sydost om den befintliga punkten 38:31. Den inmätta positionen har ko- ordinaterna
36:21.
Baslinjepunkt 37: Gjusgrundet,
Den befintliga baslinjepunkten vid Gjusgrundet (tidigare namn Lång- löt ostligaste skäret, OSO om Långlöts kyrka) har löpnummer 39.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 40 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
37.
Från baslinjepunkt 37 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 38. Det befintliga lågvattenskäret 39:1, Knösgrund, har inte påträffats.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 525 meter söder om den befintliga punkten 40. Den inmätta positionen har koordinaterna
37:1.
148
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 38: Kapelludden
Den befintliga baslinjepunkten vid Kapelludden har löpnummer 40. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 60 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
38.
Från baslinjepunkt 38 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 39.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 210 meter söder om den befint- liga punkten 41. Den inmätta positionen har koordinaterna
38:1.
Baslinjepunkt 39: Långöreudd,
Den befintliga baslinjepunkten vid Långöreudd har löpnummer 41. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 80 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
39.
Från baslinjepunkt 39 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 40.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 5 800 meter sydväst om den befintliga punkten 42. Den inmätta positionen har koordinaterna
39:1.
Ett lågvattenskär (Kesnäsudden) har mätts in på ett större grund- flak cirka 210 meter sydost om den befintliga punkten 42. Den in- mätta positionen har koordinaterna
39:2.
149
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 40: Kesnäsudden,
Den befintliga baslinjepunkten vid Kesnäsudden har löpnummer 42. En punkt på lågvattenlinjen har identifierats med hjälp av NSL-
data cirka 60 meter sydväst om den befintliga punkten. Punktens position har de beräknade koordinaterna
40.
Från baslinjepunkt 40 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 41.
Baslinjepunkt 41: Strandtorp,
Den befintliga baslinjepunkten öster om Strandtorp har löp- nummer 43.
Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 60 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
41.
Från baslinjepunkt 41 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 42.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, går över en bukt (Bödabukten) som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 10.6.
Baslinjepunkt 42: Ängjärnsudden,
Den befintliga baslinjepunkten vid Ängjärnsudden har löpnummer 44. Den inmätta punktens position ligger på lågvattenlinjen cirka 30 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
42.
Från baslinjepunkt 42 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
150
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Ett lågvattenskär (Brännabben) har mätts in cirka 60 meter nord- ost om den befintliga punkten 44:3. Den inmätta positionen har koordinaterna
42:1.
En punkt på lågvattenlinjen vilken påverkar beräkningen av territorial- gränsen har mätts in:
42:2.
Baslinjepunkt 43: Ölands nordöstra udde,
Den befintliga baslinjepunkten på Ölands nordöstra udde har löp- nummer 45.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 40 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
43.
Från baslinjepunkt 43 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 44.
Baslinjepunkt 44: Lilla båden,
Den befintliga baslinjepunkten på Lilla båden har löpnummer 46. En punkt på en ö som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 121
har mätts in på lågvattenlinjen, cirka 4 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
44.
Från baslinjepunkt 44 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 45.
Den uppdaterade baslinjen liksom den befintliga baslinjen, som är allmänt internationellt erkänd, uppfyller kraven i UNCLOS artikel 7.4.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 25 meter sydväst om den befintliga punkten 47. Den inmätta positionen har koordinaterna
44:1.
151
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 45: Kungsgrundet, fyren
Den befintliga baslinjepunkten på Kungsgrundet har löpnummer 47. Den identifierade punkten utgör mittpunkt på en fyr på ett låg-
vattenskär som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 7.4 och ligger på samma position som den befintliga punkten. Punktens position i Sjöfartsverkets
45.
Från baslinjepunkt 45 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 46.
Baslinjepunkt 46: Storkläppen,
Den befintliga baslinjepunkten på Storkläppen har löpnummer 48. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på samma position
som den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
46.
Från baslinjepunkt 46 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 47.
Baslinjepunkt 47: Sandsänkan,
Den befintliga baslinjepunkten på Sandsänkan har löpnummer 49. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak
med flera skär med en fast påbyggnad i form av en fyr som upp- fyller kraven i UNCLOS artikel 7.4, cirka 4 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
47.
Från baslinjepunkt 47 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 48.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 10 meter söder om den befint- liga punkten 49:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
47:1.
152
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 48: Torsken,
Den befintliga baslinjepunkten på Torsken har löpnummer 50. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak
med flera skär och åtminstone en ö, cirka 130 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
48.
Från baslinjepunkt 48 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 49.
Ett lågvattenskär (Skeppsgrund) har mätts in cirka 20 meter söder om den befintliga punkten 51:1. Den inmätta positionen har koordi- naterna
48:1.
Baslinjepunkt 49: Yttre Karvasen,
Den befintliga baslinjepunkten på Yttre Karvasen har löpnummer 51. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak
med flera öar och skär, cirka 10 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
49.
Från baslinjepunkt 49 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 50.
Baslinjepunkt 50: Yttre Karvasen,
Den befintliga baslinjepunkten på Yttre Karvasen har löpnummer 52. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på samma grund-
flak som baslinjepunkt 49 på samma position som den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
50.
Från baslinjepunkt 50 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 51.
153
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 51: Roxen,
Den befintliga baslinjepunkten på Roxen har löpnummer 53.
En punkt på lågvattenlinjen på spetsen av samma ö som den befint- liga punkten har identifierats med hjälp av
51.
Från baslinjepunkt 51 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 52.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 30 meter nordost om den befintliga punkten 53:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
51:1.
Ett lågvattenskär (Grundhällorna) har mätts in cirka 10 meter norr om den befintliga punkten 53:3. Den inmätta positionen har koordi- naterna
51:2.
Baslinjepunkt 52: Västerbommen,
Den befintliga baslinjepunkten på Västerbommen har löpnummer 54. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen cirka 10 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
52.
Från baslinjepunkt 52 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 53.
154
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 53: Stora Ivarn,
Den befintliga baslinjepunkten på Stora Ivarn har löpnummer 55. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på samma position
som den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
53.
Från baslinjepunkt 53 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 54.
Baslinjepunkt 54: Själberget,
Den befintliga baslinjepunkten på Själberget har löpnummer 56. En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på spetsen av samma ö
som den befintliga punkten med hjälp av
54.
Från baslinjepunkt 54 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 55.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 60 meter nordost om den befintliga punkten 53:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
54:1.
Baslinjepunkt 55: Österskär,
Den befintliga baslinjepunkten på Österskär har löpnummer 57. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på spetsen av samma
ö och cirka 10 meter sydost som den befintliga punkten. Den in- mätta positionen har koordinaterna
55.
Från baslinjepunkt 55 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 56.
155
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 56: Söderbådan,
Den befintliga baslinjepunkten på Söderbådan har löpnummer 58. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak,
cirka 6 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
56.
Från baslinjepunkt 56 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 57.
Ett lågvattenskär (Piskan) har mätts in cirka 20 meter sydost om den befintliga punkten 58:1. Den inmätta positionen har koordina- terna
56:1.
Baslinjepunkt 57: Ytterberget,
Den befintliga baslinjepunkten på Ytterberget har löpnummer 59. Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på ett grundflak
med flera skär och åtminstone en ö, cirka 45 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
57.
Från baslinjepunkt 57 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Baslinjepunkt 58: Ytterberget,
En ny punkt har identifierats på lågvattenlinjen på nordostpunkten av det under baslinjepunkt 57 nämnda grundflaket, cirka 30 meter väster om den befintliga punkten, med hjälp av
58.
156
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Från baslinjepunkt 58 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 59.
Baslinjepunkt 59: Längden,
Den befintliga baslinjepunkten på Längden har löpnummer 60.
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 5 meter norr om den befintliga punkten med hjälp av
59.
Från baslinjepunkt 59 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 60.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 25 meter sydväst om den befintliga punkten 60:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
59:1.
Den befintliga punkten 60:2 på Olof Larssonsgrund har inte på- träffats vid fältmätningarna och måste därför utgå. Den låg cirka 420 meter utanför den befintliga baslinjen.
Baslinjepunkt 60: Tjärven,
Den befintliga baslinjepunkten på Tjärven har löpnummer 61.
Den inmätta punkten ligger på lågvattenlinjen på en ö, cirka 5 meter väster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
60.
Från baslinjepunkt 60 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 61.
157
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 61: Ytterbådan,
Den befintliga baslinjepunkten på Ytterbådan (tidigare namn Björkar- bådan) har löpnummer 62.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 3 meter syd- väst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
61.
Från baslinjepunkt 61 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 62.
Baslinjepunkt 62: Bysholmen,
Den befintliga baslinjepunkten på Bysholmen har löpnummer 63. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 30 meter
söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
62.
Från baslinjepunkt 62 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 63.
Baslinjepunkt 63: Halsaren,
Den befintliga baslinjepunkten på Halsaren har löpnummer 64.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 5 meter syd- ost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
63.
Från baslinjepunkt 63 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 64.
158
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 64: Travarbulten,
Den befintliga baslinjepunkten på Travarbulten har löpnummer 65. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 20 meter nordost om den befintliga punkten. Det innebär att baslinjen flyttas
ut cirka 14 meter. Den inmätta positionen har koordinaterna
64.
Från baslinjepunkt 64 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 65.
Baslinjepunkt 65: Understen,
Den befintliga baslinjepunkten på Understen har löpnummer 66. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 10 meter
sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
65.
Från baslinjepunkt 65 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 66.
Baslinjepunkt 66: Grundkallen, fyren
Baslinjepunkten är ny.
Punkten utgörs av en kasunfyr byggd år 1959 (uppgift om grund- läggningsnivå saknas) som ligger cirka 4,2 nautiska mil från närmaste svenska ö. Detta är samma typ av fyr som Hällgrund och Norra Långrogrundet som utgör de befintliga baslinjepunkterna 72 och 83. 1965 års baslinjeutredning kunde inte ta med Grundkallens fyr som baslinjepunkt eftersom punkten då låg längre från närmaste svenska ö än territorialhavets dåvarande bredd (fyra nautiska mil). I Sjöfartsverkets
66.
Från baslinjepunkt 66 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 67.
159
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 67: Östergrund,
Den befintliga baslinjepunkten på Järngrund har löpnummer 69. Den punkten uppfyller inte utredningens kriterier för en bas-
linjepunkt.
En ny punkt har identifierats på lågvattenlinjen på en ö (Öster- grund), cirka 850 meter sydväst om den befintliga punkten, med hjälp av
67.
Från baslinjepunkt 67 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 68.
Det innebär att baslinjen förflyttas inåt land med cirka 770 meter vid punkten och att inre vatten minskar. Effekten på territorialhavets gräns blir emellertid mer begränsad eftersom ett lågvattenskär (Järngrund) har mätts in cirka 35 meter väster om den befintliga baslinjepunkten på Järngrund. Lågvattenskärets inmätta position har koordinaterna
67:1.
Baslinjepunkt 68: Lövgrunds rabbarna,
Den befintliga baslinjepunkten på Lövgrunds rabbarna har löp- nummer 70.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 50 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
68.
Från baslinjepunkt 68 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 69.
160
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 69: Storskvalpet,
Den befintliga baslinjepunkten på Storskvalpet har löpnummer 71. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 25 meter
nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
69.
Från baslinjepunkt 69 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 70.
Baslinjepunkt 70: Hällgrund, fyren
Den befintliga baslinjepunkten på Hällgrund har löpnummer 72. En kasunfyr byggd år 1952 på grundläggningsnivån
utgör den befintliga punkten. Fyren ligger numera 4,8 km från när- maste ö. I Sjöfartsverkets
70.
Från baslinjepunkt 70 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 71.
Baslinjepunkt 71: Agön,
Den befintliga baslinjepunkten på Agön har löpnummer 73.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 75 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har ko- ordinaterna
71.
Från baslinjepunkt 71 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 72.
161
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 72: Gåshällan,
Den befintliga baslinjepunkten på Gåshällan har löpnummer 74. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 100
meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
72.
Från baslinjepunkt 72 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 73.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 145 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
72:1.
Baslinjepunkt 73: Gran,
Den befintliga baslinjepunkten på Gran har löpnummer 75.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 15 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
73.
Från baslinjepunkt 73 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 74.
En punkt har mätts in cirka 80 meter sydväst om det befintliga lågvattenskäret 75:1 (Lillgrund). Den inmätta positionen har koordi- naterna
73:1.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 990 meter sydväst om den befint- liga punkten 76. Den inmätta positionen har koordinaterna
73:2.
162
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 74: Brämön,
Den befintliga baslinjepunkten på Brämön har löpnummer 76.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 30 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
74.
Från baslinjepunkt 74 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 75.
Baslinjepunkt 75: Svenskäret,
Den befintliga baslinjepunkten på Svenskäret har löpnummer 77. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 20 meter
sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
75.
Från baslinjepunkt 75 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 76.
Baslinjepunkt 76: Härnöklubb,
Den befintliga baslinjepunkten på Härnöklubb har löpnummer 78. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 5 meter
öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
76.
Från baslinjepunkt 76 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 77.
163
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 77: Guldgrundet,
Den befintliga baslinjepunkten på Guldgrundet har löpnummer 79. En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på en ö, cirka 75 meter nordost om den befintliga punkten med hjälp av
tens position har de beräknade koordinaterna
77.
Från baslinjepunkt 77 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 78.
Baslinjepunkt 78: Gnäggen,
Den befintliga baslinjepunkten på Gnäggen har löpnummer 80.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 35 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
78.
Från baslinjepunkt 78 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 79.
Baslinjepunkt 79: Skags Flasor,
Den befintliga baslinjepunkten på Skags Flasor har löpnummer 81. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 10 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
79.
Från baslinjepunkt 79 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 80.
164
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 80: Själbådan,
Den befintliga baslinjepunkten på Själbådan har löpnummer 82.
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på en ö, cirka 16 meter öster om den befintliga punkten med hjälp av
80.
Från baslinjepunkt 80 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 81.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 100 meter sydost om den befintliga punkten 83. Den inmätta positionen har koordinaterna
80:1.
Baslinjepunkt 81: Norra Långrogrundet, fyren
Den befintliga baslinjepunkten på Norra Långrogrundet har löp- nummer 83.
En kasunfyr byggd år 1962 på grundläggningsnivån
81.
Från baslinjepunkt 81 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 82.
Baslinjepunkt 82: Sydvästbrotten,
Den befintliga baslinjepunkten på Sydvästbrotten har löpnummer 84. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö på samma posi-
tion som den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
82.
Från baslinjepunkt 82 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 83.
165
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
En punkt har mätts in cirka 150 meter öster om det befintliga lågvattenskäret 84:1 (Södra Sydostbrotten). Den inmätta positionen har koordinaterna
82:1.
Baslinjepunkt 83: Sönnerstgrundkallen,
Den befintliga baslinjepunkten på Sönnerstgrundkallen har löp- nummer 85.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 80 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
83.
Från baslinjepunkt 83 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 84.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 100 meter söder om den befintliga punkten 86. Den inmätta positionen har koordinaterna
83:1.
Baslinjepunkt 84: Svartbådahällan,
Den befintliga baslinjepunkten på Svartbådahällan har löpnummer 86. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 25 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
84.
Från baslinjepunkt 84 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 85.
166
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 85: Svartbådahällan,
Den befintliga baslinjepunkten på Svartbådahällan har löpnummer 86. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 25 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
85.
Från baslinjepunkt 85 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 86.
Baslinjepunkt 86: Malgrundet
En ny punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 1 290 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
86.
Från baslinjepunkt 86 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 87.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 40 meter sydväst om den befintliga punkten 86:2. Den inmätta positionen har koordinaterna
86:1.
Baslinjepunkt 87: Jägarstenen
Den befintliga baslinjepunkten på Jägarstenen har löpnummer 87. En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på en ö, cirka 4 meter
öster om den befintliga punkten med hjälp av
87.
167
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Från baslinjepunkt 87 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 88.
En punkt har mätts in på samma position som det befintliga lågvattenskäret 87:2. Den inmätta positionen har koordinaterna
87:1.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 50 meter söder om den befint- liga punkten 88. Den inmätta positionen har koordinaterna
87:2.
Baslinjepunkt 88: Idmanskallen,
Den befintliga baslinjepunkten på Idmanskallen har löpnummer 88. En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på en ö, cirka 310 meter norr om den befintliga punkten med hjälp av
Punktens position har de beräknade koordinaterna
88.
Från baslinjepunkt 88 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 89.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 2 045 meter norr om den befintliga punkten 88:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
88:1.
En punkt har mätts in på samma position som det befintliga låg- vattenskäret 86:3. Den inmätta positionen har koordinaterna
88:2.
Baslinjepunkt 89:
Den befintliga baslinjepunkten på
meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
168
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
89.
Från baslinjepunkt 89 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 90.
Det innebär att det befintliga lågvattenskäret 89:1 ligger väster om baslinjepunkt 89 och därmed utgår. Även den befintliga bas- linjepunkten med löpnummer 90 på nordöstra
Baslinjepunkt 90: Blankhällan,
Den befintliga baslinjepunkten på Blankhällan har löpnummer 91. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 10 meter
nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
90.
Från baslinjepunkt 90 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 91.
Baslinjepunkt 91:
Den befintliga baslinjepunkten på
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på en ö, cirka 43 meter söder om den befintliga punkten med hjälp av
91.
Från baslinjepunkt 91 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 92.
169
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 92: Blacken,
Den befintliga baslinjepunkten på Blacken (tidigare namn Black- kallen) har löpnummer 93.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 40 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
92.
Från baslinjepunkt 92 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 93.
Baslinjepunkt 93: Grundskatan,
Den befintliga baslinjepunkten på Grundskatan har löpnummer 94. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 80 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har
koordinaterna
93.
Från baslinjepunkt 93 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 94.
Baslinjepunkt 94: Kapargrundet,
Den befintliga baslinjepunkten på Kapargrundet har löpnummer 95. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 50 meter
nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
94.
Från baslinjepunkt 94 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 95.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 80 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
94:1.
170
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Det befintliga lågvattenskäret 95:1 (Bredgrund) cirka 1 km utanför den befintliga baslinjen har inte påträffats vid fältmätningarna och måste därför utgå. Detta innebär att territorialgränsen flyttas som mest cirka 1 100 meter inåt land.
Baslinjepunkt 95: Skötgrönnan,
Den befintliga baslinjepunkten på Skötgrönnan har löpnummer 96. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 100 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen
har koordinaterna
95.
Från baslinjepunkt 95 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 96.
Ett nytt lågvattenskär har mätts in cirka 160 meter nordost om den befintliga baslinjepunkten 96. Den inmätta positionen har koordi- naterna
95:1.
Baslinjepunkt 96: Storgrundet,
Den befintliga baslinjepunkten på Storgrundet har löpnummer 97.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 50 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
96.
Från baslinjepunkt 96 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 97.
171
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 97: Rönnskär,
Den befintliga baslinjepunkten på Rönnskär har löpnummer 98.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 40 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
97.
Från baslinjepunkt 97 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 98.
Baslinjepunkt 98: Södra Bondökallarna,
Den befintliga baslinjepunkten på Södra Bondökallarna har löp- nummer 99.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 20 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
98.
Från baslinjepunkt 98 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 99.
Baslinjepunkt 99:
Den befintliga baslinjepunkten på Marakallen har löpnummer 100. Den befintliga punkten ligger inte på lågvattenlinjen på en ö.
Närmaste ö som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 121, Stor- grundet söder om Rödkallen, ligger cirka 11 km närmare land. En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på Storgrundets sydost- punkt med hjälp av
99.
Från baslinjepunkt 99 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 100.
172
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
En punkt har mätts in cirka 260 meter nordväst om det befint- liga lågvattenskäret 100:1 (Marakallen). Den inmätta positionen har koordinaterna
99:1.
Baslinjepunkt 100: Månshällorna,
Den befintliga baslinjepunkten på Månshällorna har löpnummer 101. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 20 meter
nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
100.
Från baslinjepunkt 100 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 101.
Baslinjepunkt 101: Malören,
Den befintliga baslinjepunkten på Malören har löpnummer 102.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 50 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
101.
Från baslinjepunkt 101 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 102. En punkt har mätts in cirka 100 meter nordost om det befintliga
lågvattenskäret 102:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
101:1.
En punkt har mätts in cirka 50 meter norr om det befintliga låg- vattenskäret 102:2 (Kjukan). Den inmätta positionen har koordina- terna
101:2.
173
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 102: Letto,
Den befintliga baslinjepunkten på Letto har löpnummer 103.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 95 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
102.
Från baslinjepunkt 102 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 103. Det befintliga lågvattenskäret 103:3 har påträffats på
djup vid fältmätningarna och måste därför utgå.
Baslinjepunkt 103: Riksgränsen mot Finland
Den befintliga baslinjepunkten på Selkäsarvi, som ligger i Finland, har löpnummer (104).
En ny punkt har beräknats där den räta baslinjen från baslinje- punkt 102 korsar riksgränsen mot Finland. Punkten har fastställts med hjälp av det riktmärke på ön Selkäsarvi som i 1965 års utred- ning betecknades som den finska baslinjepunkten närmast gränsen. Riktmärkets koordinater har hämtats från aktuellt finskt elektroniskt sjökort för området
103.
3.4.2Förslag till uppdaterade baslinjer runt Gotland inklusive Fårö och Lilla Karlsö
Baslinjepunkt 201: Nyrevsudde,
Den befintliga baslinjepunkten på Nyrevsudde har löpnummer 141. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 675 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
201.
174
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Från baslinjepunkt 201 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 202. Ett lågvattenskär har mätts in på Scharlakansgrund, cirka
135 meter sydväst om det befintliga lågvattenskäret 141:2 respek- tive nordost om det befintliga lågvattenskäret 141:3. Den inmätta positionen har koordinaterna
201:1.
Baslinjepunkt 202: Utholmen,
Den befintliga baslinjepunkten på Utholmen har löpnummer 142. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en ö, cirka 127
meter väster om den befintliga punkten och cirka 30 meter sydväst om det befintliga lågvattenskäret 142:1. Den inmätta positionen har koordinaterna
202.
Från baslinjepunkt 202 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 203 på Lilla Karlsö.
Baslinjepunkt 203: Lilla Karlsö,
Den befintliga baslinjepunkten på Lilla Karlsö har löpnummer 143. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 310 meter norr om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
203.
Från baslinjepunkt 203 dras en normal baslinje längs kustens strandlinje på Lilla Karlsö på den av utredningen valda lågvatten- nivån
175
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 204: Lilla Karlsö,
Den befintliga baslinjepunkten på Lilla Karlsö har löpnummer 144. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 100 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
204.
Från baslinjepunkt 204 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 205 på Gotland.
Baslinjepunkt 205: Hammarudd,
Den befintliga baslinjepunkten på Hammarudd har löpnummer 145. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 135 meter sydväst
om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
205.
Från baslinjepunkt 205 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 206.
Baslinjepunkt 206: Auren,
Den befintliga baslinjepunkten på Auren (tidigare namn Näsrevet) har löpnummer 146.
En punkt har mätts in på ön Aurens lågvattenlinje cirka 103 meter väster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
206.
Från baslinjepunkt 206 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 207.
176
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 207: Hoburgen,
Den befintliga baslinjepunkten på Hoburgen har löpnummer 147. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 100 meter norr
om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
207.
Från baslinjepunkt 207 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på Gotlands sydspets på den av utredningen valda lågvatten- nivån
Ett antal punkter på lågvattenlinjen vilka ger utslag på beräk- ningen av territorialgränsen har mätts in:
207:1.
Ett lågvattenskär (sydsydväst om Rivet) har mätts in cirka 235 meter sydväst om den befintliga punkten 147:3. Den inmätta positionen har koordinaterna
207:5.
Ytterligare ett lågvattenskär (söder om Rivet) har mätts in cirka 235 meter söder om den befintliga punkten 147:3. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
207:6.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 90 meter norr om den befintliga punkten 147:5. Den inmätta positionen har koordinaterna
207:7.
177
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 208: Barshageudd,
Den befintliga baslinjepunkten på Barshageudd har löpnummer 148. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 80 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
208.
Från baslinjepunkt 208 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 209.
Baslinjepunkt 209: Heligholmen,
Den befintliga baslinjepunkten på Heligholmen har löpnummer 149. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 100 meter sydost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
209.
Från baslinjepunkt 209 dras en kort rät baslinje till baslinje- punkt 210.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 15 meter öster om den befintliga baslinjepunkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
209:1.
Baslinjepunkt 210: Heligholmen,
Baslinjepunkten är ny. Tidigare fanns endast en baslinjepunkt på Heligholmen.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 50 meter nordost om den befintliga baslinjepunkten 149. Den inmätta positionen har koordinaterna
210.
Från baslinjepunkt 210 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 211.
178
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Det befintliga lågvattenskäret 149:1, Lillgrund, har inte åter- funnits. Lantmäteriet och Sjöfartsverket har utfört kompletterande kartering och fältmätning på platsen under hösten 2014. Den grundaste punkt som uppmättes låg på
Baslinjepunkt 211: Raude hunden,
Den befintliga baslinjepunkten på Raude hunden har löpnummer 150. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 12 meter söder om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina-
terna
211.
Från baslinjepunkt 211 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 212. Det befintliga lågvattenskäret 150:1, Espebådan, har inte åter-
funnits. Lantmäteriet och Sjöfartsverket har utfört kompletterande kartering och fältmätning på platsen under hösten 2014. Den grundaste punkt som uppmättes låg på
Baslinjepunkt 212: Faludden,
Den befintliga baslinjepunkten på Faludden har löpnummer 151. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 130 meter ostsydost
om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
212.
Från baslinjepunkt 212 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 213.
179
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 213: Närsholmen,
Den befintliga baslinjepunkten på Närsholmen har löpnummer 152. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 200 meter söder
om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
213.
Från baslinjepunkt 213 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 214.
Baslinjepunkt 214: Östergarnsholm,
Den befintliga punkten på Östergarnsholm har löpnummer 153. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 100 meter öster
om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
214.
Från baslinjepunkt 214 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Ett antal punkter på lågvattenlinjen vilka ger utslag på beräk- ningen av territorialgränsen har mätts in:
214:1.
180
SOU 2015:10 Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter
Baslinjepunkt 215: Östergarnsholm,
Den befintliga baslinjepunkten på Östergarnsholm har löpnum- mer 154.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 10 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordi- naterna
215.
Från baslinjepunkt 215 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 216.
Baslinjepunkt 216: Kyrkebingegrunn,
Den befintliga baslinjepunkten på Kyrkebingegrunn har löpnum- mer 155.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 75 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
216.
Från baslinjepunkt 216 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 217.
Baslinjepunkt 217: Rute Mislauper,
Den befintliga baslinjepunkten på Rute Mislauper har löpnum- mer 156.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 25 meter sydväst om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
217.
Från baslinjepunkt 217 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 218 på Fårö.
181
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 40 meter söder om den be- fintliga baslinjepunkten på Fårö. Den inmätta positionen har koordinaterna
217:1.
Baslinjepunkt 218: Holmudden,
Den befintliga baslinjepunkten på Holmudden, Fårö, har löp- nummer 157.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 55 meter nordost om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
218.
Från baslinjepunkt 218 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 219.
Baslinjepunkt 219: Holmudden,
En ny punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 190 meter norr om den befintliga baslinjepunkten 157. Den inmätta positionen har koordinaterna
219.
Från baslinjepunkt 219 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
En punkt på lågvattenlinjen vilken påverkar beräkningen av terri- torialgränsen har mätts in:
219:1.
Ett lågvattenskär har mätts in cirka 1 730 meter sydväst om den befintliga punkten 157:3. Den inmätta positionen har koordinaterna
219:2.
182
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Baslinjepunkt 220: Skärsändan,
Den befintliga baslinjepunkten på Skärsändan har löpnummer 158. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 20 meter sydväst
om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordina- terna
220.
Från baslinjepunkt 220 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 221.
Baslinjepunkt 221: Norsholmen,
Den befintliga baslinjepunkten på Norsholmen har löpnummer 159. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 10 meter öster om
den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
221.
Från baslinjepunkt 221 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 222.
Baslinjepunkt 222: Langhammarshammaren,
Den befintliga baslinjepunkten på Langhammarshammaren har löp- nummer 160.
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 55 meter öster om den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
222.
Från baslinjepunkt 222 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 223.
183
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 223: Langhammarshammaren,
En ny punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 410 meter väst- sydväst om den befintliga punkten 160. Den inmätta positionen har koordinaterna
223.
Från baslinjepunkt 223 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 224 på Gotland.
Baslinjepunkt 224: Hallshuk,
Den befintliga baslinjepunkten på Hallshuk har löpnummer 161. En punkt har mätts in på lågvattenlinjen cirka 115 meter norr om
den befintliga punkten. Den inmätta positionen har koordinaterna
224.
Från baslinjepunkt 224 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Ett antal punkter på lågvattenlinjen vilka påverkar beräkningen av territorialgränsen har mätts in:
224:1.
Hasselriv),
224:3.
224:5.
224:7.
Stenkyrkehuk),
224:9.
Stenkyrkehuk),
224:11.
184
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
224:12.
224:13.
Storbrut),
224:15.
224:16.
Baslinjepunkt 225: Strandviken,
En ny punkt har mätts in på lågvattenlinjen vid Själsö på nordsidan av en bukt (Strandviken). Den inmätta positionen har koordinaterna
225.
Från baslinjepunkt 225 dras en rät baslinje över bukten till baslinje- punkt 226.
Baslinjepunkt 226: Strandviken,
En ny punkt har tagits fram med hjälp av
226.
Från baslinjepunkt 226 dras en normal baslinje längs kustens strand- linje på den av utredningen valda lågvattennivån
Ett antal punkter på lågvattenlinjen vilka påverkar beräkningen av territorialgränsen har mätts in:
226:1.
226:3.
226:4.
185
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
226:5.
226:8.
226:10.
226:12.
226:13.
226:14.
3.4.3Förslag till uppdaterade baslinjer vid Stora Karlsö
I förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium förekommer inga baslinjepunkter vid Stora Karlsö. Däremot angavs fem cirkelbågemedelpunkter i kolumn två i den tabellförteckning som var bilagd det förordningsförslag som presenterades av 1965 års Baslinjeutredning. De fem punkterna betecknades där med nummer 143:1, 143:2, 143:3, 143:4 och 143:5 och behandlades som om de var punkter på lågvattenskär utanför Gotlands kust.
Utredningen anser det mer korrekt att vid Stora Karlsö dra en egen normal baslinje längs kustens strandlinje på den av utredningen valda lågvattennivån
Två punkter på lågvattenlinjen vilka påverkar beräkningen av territorialgränsen har mätts in respektive beräknats med hjälp av
301:1.
301:2.
186
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Ett lågvattenskär har beräknats med hjälp av
301:3.
Ytterligare inmätta punkter på lågvattenlinjen vilka påverkar beräk- ningen av territorialgränsen:
301:4.
3.4.4Förslag till uppdaterade baslinjer runt Gotska Sandön
I förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium förekommer inga baslinjepunkter runt Gotska Sandön. Däremot angavs 15 stycken cirkelbågemedelpunkter runt ön i kolumn två i den tabellförteckning som var bilagd det förordningsförslag som presenterades av 1965 års Baslinjeutredning. De 15 punkterna be- tecknades där med egna heltalsnummer från 121 till 135 men be- handlades i övrigt som cirkelbågemedelpunkterna i kolumn två.
Utredningen anser det mer korrekt att dra en egen normal bas- linje längs kustens strandlinje på den av utredningen valda låg- vattennivån
Ett antal punkter på lågvattenlinjen vilka påverkar beräkningen av territorialgränsen har mätts in respektive beräknats:
401:1.
401:2.
401:3.
401:5.
187
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
401:9.
Ett lågvattenskär har mätts in (Kyrkudden). Lågvattenskärets inmätta position har koordinaterna
401:10.
Inmätt punkt på lågvattenlinjen vilken påverkar beräkningen av terri- torialgränsen:
401:11.
Ett lågvattenskär (Stora Beckrevet)har mätts in. Lågvattenskärets inmätta position har koordinaterna
401:12.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen vilka påverkar beräkningen av territorialgränsen:
401:13.
401:15.
3.4.5Förslag till uppdaterade baslinjer vid Märket
I förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium förekommer inga baslinjepunkter vid Märket, Märketshällarna eller Märketskallen. Däremot angavs två cirkelbågemedelpunkter i kolumn två i den tabellförteckning som var bilagd det förordnings- förslag som presenterades av 1965 års Baslinjeutredning. De två punkterna betecknades där med nummer 111 (Märketskallen) och 112 (Märket S).
Utredningen anser med hänsyn till kustens beskaffenhet att det är mer korrekt att dra räta baslinjer mellan inmätta respektive
188
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
beräknade punkter längs den svenska delen av ön Märkets kust och att göra detsamma runt ögruppen Märketshällarna. Innanför dessa räta baslinjer finns svenskt inre vatten.
Baslinjepunkt 501: Märket,
En punkt har mätts in på riksgränsen mot Finland på lågvatten- linjen cirka 10 meter söder om den befintliga cirkelbågemedel- punkten 112. Den inmätta positionen har koordinaterna
501.
Från baslinjepunkt 501 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 502.
Baslinjepunkt 502: Märket,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 55 meter sydväst om den befintliga punkten med hjälp av
502.
Från baslinjepunkt 502 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 503.
Baslinjepunkt 503: Märket,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 250 meter väst- nordväst om den befintliga punkten med hjälp av
503.
Från baslinjepunkt 503 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 504.
189
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 504: Märket,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 300 meter nord- väst om den befintliga punkten med hjälp av
504.
Från baslinjepunkt 504 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 505.
Baslinjepunkt 505: Märket,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 215 meter nord- väst om den befintliga punkten med hjälp av
505.
Från baslinjepunkt 505 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 506.
Baslinjepunkt 506: Märket,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 170 meter nord- nordväst om den befintliga punkten med hjälp av
506.
Från baslinjepunkt 506 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 507.
Baslinjepunkt 507: Märket,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen cirka 135 meter norr om den befintliga punkten med hjälp av
507.
190
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Från baslinjepunkt 507 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 508.
Baslinjepunkt 508: Märket,
En punkt har mätts in på riksgränsen mot Finland på lågvatten- linjen. Den inmätta positionen har koordinaterna
508.
I baslinjepunkt 508 slutar de räta baslinjerna vid Märket. Havs- områdena innanför dessa baslinjer utgör svenskt inre vatten.
Baslinjepunkt 509: Märketshällarna,
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på en landformation som uppfyller kraven i UNCLOS artikel 121 på en ö. Den inmätta posi- tionen har koordinaterna
509.
Från baslinjepunkt 509 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 510.
Baslinjepunkt 510: Märketshällarna,
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på ovan nämnda ö. Den inmätta positionen har koordinaterna
510.
Från baslinjepunkt 510 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 511.
191
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Baslinjepunkt 511: Märketshällarna,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på ovan nämnda ö med hjälp av
511.
Från baslinjepunkt 511 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 512.
Baslinjepunkt 512: Märketshällarna,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på ovan nämnda ö med hjälp av
512.
Från baslinjepunkt 512 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 513.
Baslinjepunkt 513: Märketshällarna,
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på ovan nämnda ö. Den inmätta positionen har koordinaterna
513.
Från baslinjepunkt 513 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 514.
Baslinjepunkt 514: Märketshällarna,
En punkt har identifierats på lågvattenlinjen på ovan nämnda ö med hjälp av
514.
Från baslinjepunkt 514 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 515.
192
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
En punkt har mätts in cirka 45 meter nordväst om det befintliga lågvattenskäret 111 (Märketskallen). Den inmätta positionen har koordinaterna
514:1.
Ytterligare ett lågvattenskär (Märketskallen) har identifierats cirka 60 meter nordväst om den befintliga punkten 111 med hjälp av
514:2.
Ett tredje lågvattenskär (Märketskallen) har identifierats cirka 75 meter nordväst om den befintliga punkten 111. Punktens posi- tion har de beräknade koordinaterna
514:3.
Ett fjärde lågvattenskär (Märketskallen) har identifierats cirka 60 meter nordväst om den befintliga punkten 111 med hjälp av
514:4.
Baslinjepunkt 515, Märketshällarna,
En punkt har mätts in på lågvattenlinjen på ovan nämnda ö. Den inmätta positionen har koordinaterna
515.
Från baslinjepunkt 515 dras en rät baslinje till baslinjepunkt 509. Havsområdena innanför de räta baslinjerna runt Märketshällarna ut- gör svenskt inre vatten.
193
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
3.4.6Förslag till baslinjer vid Ven
I förordningen (1966:375) om beräkning av Sveriges sjöterritorium förekommer inga baslinjepunkter vid ön Ven. Inte heller i den tabell- förteckning som var bilagd det förordningsförslag som presen- terades av 1965 års Baslinjeutredning omnämndes Ven.
Utredningen har emellertid för ordningens skull identifierat de punkter mellan vilka baslinjer även skulle kunna dras vid Ven, trots att detta inte påverkar de gränser och avgränsningslinjer i Öresund som är fastställda i överenskommelser med Danmark.
Vid Ven dras en normal baslinje längs kustens strandlinje på den av utredningen valda lågvattennivån
Ett antal punkter på lågvattenlinjen vilka kan påverka beräk- ningen av territorialgränsen eller mittlinjen i Öresund har mätts in:
601:1.
Ett lågvattenskär har mätts in. Den inmätta positionen har koordi- naterna
601:3.
Inmätt punkt på lågvattenlinjen vilken kan påverka beräkningen av territorialgränsen eller mittlinjen:
601:4.
Ytterligare två lågvattenskär har mätts in. De inmätta positionerna har koordinaterna
601:5.
194
SOU 2015:10 |
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
Inmätta punkter på lågvattenlinjen vilka kan påverka beräkningen av territorialgränsen eller mittlinjen:
601:7.
Ett lågvattenskär har mätts in. Den inmätta positionen har koordi- naterna
601:10.
Inmätta punkter på lågvattenlinjen vilka kan påverka beräkningen av territorialgränsen eller mittlinjen:
601:11.
Ytterligare två lågvattenskär har mätts in. De inmätta positionerna har koordinaterna
601:26.
195
Översyn av svenska baslinjer och baslinjepunkter |
SOU 2015:10 |
Inmätta punkter på lågvattenlinjen vilka kan påverka beräkningen av territorialgränsen eller mittlinjen:
601:28.
196
4Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium
Kuststaterna reglerar allt fler aktiviteter inom sitt sjöterritorium och i sina maritima zoner. Eftersom olika rättsliga regler gäller i olika havsområden blir det allt viktigare i många sammanhang att enkelt och snabbt kunna ta reda på exakt var avgränsningslinjerna går mellan staters sjöterritorium och olika maritima zoner för att kunna veta var en viss maritim aktör befinner sig vid ett visst givet tillfälle.
Samtidigt ökar användningen av elektroniska sjökort och digi- tala sjökortsapplikationer för navigering liksom behovet av öppen tillgång till datalager i digitala format för kartunderlag och en mång- fald andra ändamål. Det ligger i Sveriges intresse att utan kostnad ge alla som behöver det, oavsett ändamål, snabb och enkel tillgång till korrekta och fullständiga uppgifter om Sveriges territorialgräns och avgränsningslinjerna för de svenska maritima zonerna.
4.1Avgränsning av Sveriges sjöterritorium mot andra staters inre vatten, territorialhav eller maritima zoner
En kuststat får utsträcka sitt territorialhav till högst 12 nautiska mil räknat från baslinjerna förutsatt att storleken på havsområdena utan- för statens kust och andra geografiska omständigheter medger det.
I vissa havsområden längs Sveriges kust är det av utrymmesskäl inte möjligt att utsträcka det svenska territorialhavet till 12 nautiska mil. Sverige har därför ingått avtal om avgränsning av det svenska sjöterritoriet med tre intilliggande eller motstående stater: Norge, Danmark och Finland. Avtalen reglerar den yttre avgränsnings- linjen för det svenska territorialhavets bredd i berörda havsområden. Överenskommelserna innehåller koordinater för
197
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
SOU 2015:10 |
slutpunkter mellan vilka linjer ska dras. Som regel handlar det om räta geodetiska linjer. Ett undantag är mittlinjen mellan Sverige och Danmark i den norra delen av Öresund som är avtalad men inte koordinatsatt. De avtalsbundna koordinatangivna punkterna kan inte ändras utan föregående överenskommelse med berörd grannstat.
Detta innebär att en utflyttning av de svenska baslinjerna inte automatiskt medför att den yttre avgränsningslinjen för det svenska territorialhavet kan flyttas ut i motsvarande utsträckning. Det är bara när det svenska territorialhavet gränsar till Sveriges ekono- miska zon som en utflyttning av de svenska baslinjerna gör det möjligt för Sverige att även flytta ut territorialhavets yttre avgräns- ningslinje. En inflyttning av baslinjerna medför av samma skäl inte heller att territorialhavets yttre avgränsningslinje alltid måste flyttas närmare den svenska kusten.
4.2Territorialgräns
Utredningens förslag: Territorialgränsen ska anges i författ- ningstext och ska gälla vid rättsskipning och annan myndighets- utövning liksom i det löpande arbetet inom svenska myndig- heter.
Den linje som avgränsar en stats land- eller sjöterritorium mot en annan stats land- eller sjöterritorium eller mot internationellt vatten kallas territorialgräns. Territorialgränsen avgränsar även statens luftrum mot andra staters luftrum eller internationellt luftrum. Begreppet territorialgräns har använts sedan början av
De avtal om avgränsning av det svenska sjöterritoriet som Sverige har ingått med Norge, Danmark och Finland avser havsområden där:
198
SOU 2015:10 |
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
svenskt inre vatten eller territorialhav angränsar direkt till be- rörd intilliggande grannstats sjöterritorium,
havsområdet inte räcker till för att fullt ut utsträcka det svenska territorialhavet till maximalt tillåtna 12 nautiska mil från de svenska baslinjerna i förhållande till berörd motstående grannstat, eller
det av andra skäl har funnits anledning att begränsa det svenska territorialhavets bredd.
Nedan uppräknade internationella avtal är i kraft och innehåller bestämmelser om den svenska territorialgränsen i havet. Även den skiljedom om Grisbådarna som beslutades i Haag den 23 oktober 19091 och den konvention angående Ålandsöarnas
Överenskommelse med Norge om avgränsning av kontinental- sockeln, Stockholm den 24 juli 1968 (SÖ 1969:3).
Överenskommelse med Danmark angående vissa gränsförhåll- anden i Öresund, Stockholm den 30 januari 1932 (SÖ 1932:1).
Överenskommen
Överenskommelse med Danmark om avgränsning av kontinental- sockeln och fiskezonerna mellan Sverige och Danmark, Köpen- hamn den 9 november 1984 (SÖ 1985:54).
Avtal med Danmark om revidering av demarkationslinjen i södra Öresund (SÖ 1932:1), Köpenhamn den 28 juni och 3 juli 1995 (SÖ 1995:54).
Överenskommelse med Finland om avgränsning av kontinental-
sockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön, Stockholm den 29 september 1972 (SÖ 1973:1).
1 Cour permanente d´Arbitrage, Affaire des Grisbådarna: Sentence, La Haye, 23 octobre 1909.
199
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
SOU 2015:10 |
Överenskommelse jämte protokoll med Finland om avgräns- ningen i Ålands hav och norra Östersjön av Sveriges ekono- miska zon och av Finlands kontinentalsockel och fiskezon, Stockholm den 2 juni 1994 (SÖ 1995:18).
Överenskommelse med Finland om ändring av riksgränsen mellan Sverige och Finland, Helsingfors den 3 och 25 mars 2010 (SÖ 2010:2).
I flera fall baseras dessa överenskommelser på äldre avtal eller för- drag som fortfarande är i kraft. Vissa gränsavtal har sitt ursprung i fredsfördrag från
Överenskommelserna har ingåtts vid olika tidpunkter och de geografiska koordinater som är fastställda i respektive avtal för punkter som reglerar olika avsnitt av avgränsningslinjerna är angivna med olika stor noggrannhet och uttryckta i olika referens- system. Enligt utredningens direktiv ska de svenska havsgränserna uttryckas i latitud och longitud i det svenska referenssystemet SWEREF 99.
En kuststat är enligt UNCLOS artikel 16 ålagd att offentliggöra detaljerad information om gränserna för sitt territorialhav och att deponera relevanta uppgifter hos FN:s generalsekreterare. Utred- ningen anser att de koordinater som fastställs för den yttre av- gränsningen av det svenska territorialhavet ska gälla vid rättsskip- ning och annan myndighetsutövning liksom i det löpande arbetet inom svenska myndigheter så länge berörda författningar är i kraft. Utredningen understryker därför vikten av att berörda författ- ningstexter ändras, och att information om de nya koordinaterna deponeras hos FN utan onödigt dröjsmål när Sverige ingår överens- kommelse med en grannstat om ändrade koordinater för terri- torialgränsen.
Sedan Sverige den 1 januari 1993 inrättade en ekonomisk zon utanför det svenska territorialhavet gränsar svenskt sjöterritorium inte längre till det fria havet. Staters exklusiva ekonomiska zoner, liksom deras angränsande zoner, utgör inte fritt hav (eng. ”high seas”) men har i allt väsentligt status som internationellt vatten.
Avgränsningslinjen mellan svenskt sjöterritorium och närmast utan- förliggande maritima zon utgör således avgränsningslinje mellan svenskt sjöterritorium och internationellt vatten, utom i de fall där
200
SOU 2015:10 |
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
svenskt sjöterritorium direkt ansluter till en annan stats sjöterri- torium. I sistnämnda fall utgör avgränsningslinjen riksgräns mellan de båda staterna.
4.3Riksgräns
Begreppet riksgräns har för svensk del sina rötter i en tid då Svea rikes gränser omslöt rikets landterritorium, inklusive alla öar, holmar och skär längs kusten samt vattnen mellan och innanför dem där svensk lag gällde. Alltså långt innan begrepp som baslinjer, inre vatten och territorialhav hade fått den internationella rättsliga och praktiska innebörd de har i dag.
Begreppet riksgräns har också använts länge i nordisk statsrätts- lig terminologi2 och avser den del av en stats territorialgräns som direkt sammanfaller med en annan stats territorialgräns på land, i sjöar, i vattendrag eller i havet. Sverige har riksgräns mot Norge, Danmark och Finland. För att en gränslinje ska kunna anses som riksgräns ställer folkrätten vissa krav på enighet mellan de berörda staterna avseende gränsens sträckning, dokumentation osv. De nor- diska riksgränserna uppfyller dessa krav.
Utredningen anser inte att det finns någon anledning att bryta med traditionen genom att föreslå att detta begrepp inte ska användas längre, även om det ibland kanske kan uppstå osäkerhet om en viss del av Sveriges territorialgräns bör benämnas riksgräns eller territorialgräns. Utredningen anser inte att detta är något egentligt problem – i synnerhet inte folkrättsligt. De delar av den svenska territorialgränsen som direkt sammanfaller med en grann- stats territorialgräns på land, i sjöar, i vattendrag eller i havet bör även fortsättningsvis benämnas riksgräns.
2 Ett exempel är ”Charta öfwer den delen av RIKSGRÄNSEN Emillan SWERIGE och NORRIGE” som rörlagdes år 1752.
201
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
SOU 2015:10 |
4.4Avgränsning av Sveriges sjöterritorium
Utredningen har studerat bland annat de avtal som nämns i av- snitt 4.2 och som innehåller bestämmelser som reglerar det svenska territorialhavets avgränsning gentemot intilliggande och motstå- ende stater. En närmare redovisning av genomgången återfinns i avsnitt 4.6.
Nedan följer en sammanfattning som redovisar de delar av det svenska territorialhavets gräns som är reglerade i överenskommel- ser med Norge, Danmark och Finland. Punkter på territorialhavets gräns som är fastställda i internationella avtal kan inte ändras av Sverige utan föregående överenskommelse med berörd grannstat. Avtalsreglerade delar av gränsen påverkas således inte av utred- ningens förslag att vissa av de innanför liggande svenska baslinjerna ska ändras.
De delar av territorialhavets gräns som inte är föremål för reg- lering i internationella avtal behöver däremot anpassas till följd av utredningens förslag att vissa svenska baslinjer ska ändras. Det gäller de delar av gränsen som sträcker sig
från riksgränsen mot Norge till en punkt utanför Orust och Tjörn (öster om Skagen),
från Falsterbo längs Skånes sydkust fram till
från norr om
runt Gotland och Gotska Sandön,
mellan Öregrund och Örnsköldsvik, samt
mellan Umeå och Luleå.
Riksgränsen mot Norge på land och i havet är överenskommen i bilaterala avtal. Den senaste gemensamma översynen genomfördes
3 Rapport till Regeringarna i Norge och Sverige från Gränskommissionen
202
SOU 2015:10 |
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
emellertid inte eftersom översynskommissionen hade konstaterat betydande diskrepanser mellan befintliga gränsmarkeringar i terrängen och på kartan.
Sveriges territorialhav börjar vid Gränsboj 2 som utgör den svenska baslinjepunkten 1. Från Gränsboj 2 in mot land avgränsas Sveriges inre vatten mot norskt sjöterritorium av riksgränsen via riksgränspunkterna
Från gränsboj 2 ut mot havet avgränsar riksgränsen svenskt territorialhav från norskt sjöterritorium fram till punkten 3 i den överenskommelse med Norge om avgränsning av kontinental- sockeln som ingicks den 24 juli 1968 (SÖ 1969:3).
Från punkten 3 går den svenska territorialgränsen i havet söder- ut högst 12 nautiska mil från de svenska räta baslinjerna tills den utanför Orust och Tjörn (öster om Skagen) möter den första av de elva begränsningspunkter för det svenska territorialhavets bredd som Sverige har beslutat med anledning av den
Därifrån ansluter territorialgränsen till den gränslinje i Öresund som överenskoms i den Deklaration med Danmark om vissa gräns- förhållanden i Öresund som ingicks den 30 januari 1932 (SÖ 1932:1). Någon regelbunden gemensam översyn av den svensk- danska riksgränsen tycks inte förekomma. Sverige och Danmark kom år 1995 överens om transformerade geografiska koordinater enligt det europeiska referenssystemet EUREF 89 för brytpunkt- erna utmed gränsen i den södra delen av Öresund.4
När demarkationslinjen upphör fortsätter den svenska terri- torialgränsen via ytterligare två begränsningspunkter 4 nautiska mil utanför Falsterbo, som Sverige har beslutat i enlighet med 1979 års
Oslo/Norrköping den 1 mars 1982 och undertecknad av utsedda gränskommissarier, regi- strerad av Justitiedepartementet 82.04.20 Dnr
4 Avtal med Danmark om revidering av demarkationslinjen i södra Öresund (SÖ 1932:1), Köpenhamn den 28 juni och 3 juli 1995 (SÖ 1995:54).
203
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
SOU 2015:10 |
svenska baslinjerna längs Skånes sydkust. I
Territorialgränsen i havet fortsätter sedan högst 12 nautiska mil från de svenska baslinjerna öster om Öland och vidare norrut i Östersjön upp mot Ålands hav. Gotland och Gotska Sandön har eget territorialhav.
I Norra Östersjön söder om Norrtälje ansluter territorialgränsen till den avgränsningslinje för kontinentalsockeln som anges i den överenskommelse jämte protokoll med Finland om avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av Sveriges ekonomiska zon och av Finlands kontinentalsockel och fiskezon som ingicks den 2 juni 1994 (SÖ 1995:18). Koordinaterna för den punkt där territorial- gränsen ansluter till avgränsningslinjen för kontinentalsockeln kan bestämmas av Sverige. Längre norrut ansluter även Finlands terri- torialgräns till avgränsningslinjen för kontinentalsockeln i en punkt som utgör början på ett avsnitt av den
Territorialgränsen fortsätter norrut högst 12 nautiska mil från de räta baslinjerna till en punkt utanför Örnsköldsvik där den åter ansluter till avgränsningslinjen för kontinentalsockeln. Punktens koordinater kan bestämmas av Sverige. Territorialgränsen sammanfaller sedan med avgränsningslinjen för kontinentalsockeln
204
SOU 2015:10 |
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
genom Kvarken upp till en punkt utanför Umeå där territorial- gränsen åter lämnar avgränsningslinjen för kontinentalsockeln. Även koordinaterna för denna punkt kan bestämmas av Sverige.
Den svenska territorialgränsen fortsätter norrut högst 12 nautiska mil från de räta baslinjerna till en punkt utanför Luleå där den åter ansluter till avgränsningslinjen för kontinentalsockeln. Punktens koordinater kan bestämmas av Sverige. Territorialgränsen samman- faller sedan med avgränsningslinjen för kontinentalsockeln fram till punkten 2 i 1972 års överenskommelse, där riksgränsen mot Finland börjar igen. Koordinaterna för denna punkt bör bestämmas av Sverige och Finland gemensamt. Territorialgränsen sammanfaller sedan med riksgränsen fram till en punkt öster om den befintliga svenska baslinjepunkten 103 där gränsen korsar baslinjen och svenskt territorialhav upphör. Punktens koordinater bör bestämmas av Sverige och Finland gemensamt. Riksgränsen fortsätter norrut och avgränsar svenskt inre vatten i Haparanda skärgård och upp genom gränsälvarna.
Den svenska riksgränsen mot Finland på land och i havet ut till högst 12 nautiska mil från de svenska baslinjerna är överens- kommen i bilaterala avtal och är föremål för regelbunden gemen- sam översyn. Den senaste översynen genomfördes
I de fall det skulle förhålla sig så att vissa koordinater som har fastställts i avtal kan anses tveksamma i något avseende, eller inte tillräckligt noggrant inmätta, redovisas detta förhållande i den mer detaljerade genomgången av avtalen i avsnitt 4.6 nedan.
205
Den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium |
SOU 2015:10 |
4.5Förslag till anpassade avgränsningslinjer för Sveriges sjöterritorium
Utredningens förslag: Den anpassade gränsen för det svenska territorialhavet dras som räta geodetiska linjer mellan ett antal brytpunkter som har beräknats från de uppdaterade svenska baslinjerna, eller som cirkelbågar med radien 12 nautiska mil från lågvattenskär utanför baslinjerna, eller i förekommande fall som den i avtal specificerade linjetyp mellan punkter vars geo- grafiska koordinater har transformerats eller överförts oföränd- rade från gällande internationella avtal.
Punkterna benämns territorialpunkter. De numreras i löp- nummerordning från riksgränsen mot Norge till riksgränsen mot Finland söder om Haparanda. Territorialpunkterna runt Gotland och Gotska Sandön numreras separat.
Territorialpunkternas geografiska koo