Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i denna förordning syftar till att
statliga myndigheter genom sin verksamhet ska minska
sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att
hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och
inför och vid höjd beredskap.
2 § Denna förordning innehåller föreskrifter som dels reglerar
krisberedskapen, dels ansluter till vad som föreskrivs i lagen
(1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap i fråga om
civil verksamhet.
I förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap
finns bestämmelser om myndigheters ansvar att i sin verksamhet
beakta och planera för totalförsvarets krav. I förordningen
finns även bestämmelser om hur höjd beredskap tillkännages och
vilka författningar som då omedelbart ska tillämpas.
I lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför
och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
och förordningen (2006:637) om kommuners och regioners
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap finns bestämmelser om vilka åtgärder kommuner
och regioner ska vidta inför och vid fredstida krissituationer
och höjd beredskap. I lagen regleras det geografiska
områdesansvaret på lokal nivå.
Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas bara om något
annat inte följer av lag eller annan förordning.
Förordning (2019:1113).
3 § Bestämmelserna i denna förordning gäller, om inte annat
anges särskilt, för statliga myndigheter under regeringen med
undantag av Regeringskansliet, kommittéväsendet och
Försvarsmakten.
Bestämmelsen i 19 § gäller för samtliga statliga myndigheter
under regeringen. Bestämmelsen i 20 § gäller för statliga
myndigheter under regeringen med undantag av
Regeringskansliet, kommittéväsendet, Säkerhetspolisen,
Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets
radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut.
För utlandsmyndigheterna tillämpas bestämmelserna endast i
den utsträckning som bestäms i föreskrifter som meddelas av
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).
4 § Med krisberedskap avses i denna förordning förmågan att
genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den
organisation och de strukturer som skapas före, under och
efter en kris förebygga, motstå och hantera
krissituationer.
5 § Varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en
krissituation, ska vidta de åtgärder som behövs för att
hantera konsekvenserna av denna. Myndigheterna ska samverka
och stödja varandra vid en sådan krissituation.
6 § Varje länsstyrelse ska inom sitt geografiska område i
fråga om sådana situationer som avses i 8 § andra stycket vara
en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som
exempelvis kommuner, regioner och näringsliv, och den
nationella nivån. Länsstyrelserna ska efter beslut av
regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella
resurser som ställs till förfogande. Länsstyrelserna ska
vidare verka för att
- regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs,
- nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker
kontinuerligt,
- under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, regioner
och myndigheter, och
- informationen till allmänheten och företrädare för massmedia
under sådana förhållanden samordnas. Förordning (2019:1113).
7 § För att främja en helhetssyn i planeringen för
krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de
myndigheter som anges i bilagan till denna förordning
bedrivas inom samverkansområden. Samverkansområdena anges i
bilagan.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får vid behov
besluta att även andra myndigheter ska ingå i eller stödja
arbetet i samverkansområdena.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, i samverkan
med de myndigheter som ingår i samverkansområdena, utveckla
formerna för arbetet i områdena. Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap ska vidare årligen lämna en
redogörelse för och en bedömning av arbetet som bedrivits
inom områdena till Regeringskansliet. Redogörelsen och
bedömningen ska lämnas vid samma tidpunkt som
årsredovisningen.
8 § Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och
samhällets krisberedskap analysera om det finns sådan
sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens
ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra
förmågan till verksamhet inom området.
Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta
1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan
förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en
risk att ett sådant läge kan komma att uppstå,
2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med
andra aktörer,
3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i
samhällsviktig verksamhet, och
4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom
myndighetens ansvarsområde.
Myndigheten ska minst vartannat år värdera och sammanställa
resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. De
myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen
enligt 10 § och de myndigheter som Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap beslutar i enskilda fall, ska
senast vid utgången av oktober månad varje jämnt årtal lämna
en sammanfattande redovisning baserad på analysen till
Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap. Redovisningen ska innefatta vilka åtgärder som
planeras och en bedömning av behovet av ytterligare
åtgärder.
9 § Varje myndighet ska ansvara för att personalen vid
myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att
den ska kunna lösa sina uppgifter i samband med
krissituationer. En planlagd utbildnings- och
övningsverksamhet i syfte att uppnå detta mål ska
genomföras.
10 § De myndigheter som anges i bilagan till denna förordning,
länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som
regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter
förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har
ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser
för att skapa förmåga att hantera en kris, förebygga
sårbarheter och motstå hot och risker.
Myndigheterna ska särskilt
1. samverka med länsstyrelserna i deras roll som
områdesansvarig myndighet,
2. samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner,
regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda,
3. beakta det samarbete som sker inom Europeiska unionen och
internationella forum i frågor som rör samhällets
krisberedskap,
4. beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och
annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av
inträffade händelser,
5. beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska
system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna
utföra sitt arbete,
6. beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma
radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som
förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och
7. informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om
sin övningsverksamhet för att den ska kunna samordnas med den
övningsverksamhet som Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap planerar. Myndigheterna ska vidare delta i den
övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde.
Förordning (2019:1113).
11 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid
behov till Regeringskansliet lämna förslag på förändringar av
vilka myndigheter som ska ha en tjänsteman i beredskap med
uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för
att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga
kriser.
12 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid
behov till Regeringskansliet lämna förslag på förändringar av
vilka myndigheter som ska ha förmåga att vid en kris, som
berör myndigheternas egna ansvarsområden eller medför behov
av samverkan med annan myndighet, omgående kunna upprätta en
ledningsfunktion.
13 § Myndigheter med ansvar enligt 10 § ska, när en situation
som avses i 8 § andra stycket uppstår, hålla regeringen
informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den
förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom
respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade
åtgärder.
14 § Varje myndighet ska efter förfrågan från
Regeringskansliet eller Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap lämna den information som behövs för samlade
lägesbilder.
Bevakningsansvariga myndigheters åtgärder inför och vid höjd
beredskap
15 § I 4 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd
beredskap regleras myndigheters ansvar att i sin verksamhet
beakta totalförsvarets krav. Av bilagan till denna förordning
framgår vilka myndigheter som har ett ansvar att vidta de
ytterligare förberedelser som krävs inom respektive
ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga
myndigheter).
16 § De bevakningsansvariga myndigheterna ska särskilt
1. planera för att kunna anpassa verksamheten inför en
förändrad säkerhetspolitisk situation,
2. genomföra den omvärldsbevakning och de risk- och
sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för
att myndigheten ska klara sina uppgifter vid höjd
beredskap,
3. ta ut, utbilda och öva berörd personal för
myndighetens verksamhet vid höjd beredskap om dessa
aktiviteter inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk
situation, och
4. av medel anvisade för höjd beredskap anskaffa de
förnödenheter och den utrustning som myndigheten behöver för
att klara sina uppgifter vid höjd beredskap om denna
anskaffning inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk
situation.
17 § De bevakningsansvariga myndigheterna ska vid höjd
beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter
som har betydelse för totalförsvaret. Den fredstida
verksamheten ska om möjligt upprätthållas i normal
omfattning.
18 § Vid höjd beredskap ska de bevakningsansvariga
myndigheterna hålla regeringen informerad om
händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade
utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna
och planerade åtgärder.
När beredskapen höjts ska de bevakningsansvariga
myndigheterna även lämna Försvarsmakten underlag enligt 8 §
förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd
beredskap.
19 § Varje myndighet ansvarar för att egna
informationshanteringssystem uppfyller sådana grundläggande
och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan
utföras på ett tillfredsställande sätt. Därvid ska behovet av
säkra ledningssystem särskilt beaktas.
20 § Till stöd för arbetet med samhällets informationssäkerhet
ska en myndighet till Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap skyndsamt rapportera it-incidenter som inträffat i
den rapporterande myndighetens informationssystem och som
allvarligt kan påverka säkerheten i den informationshantering
som myndigheten ansvarar för, eller som inträffat i tjänster
som myndigheten tillhandahåller åt en annan organisation.
En myndighet som tillhandahåller tjänster åt en annan
organisation ska i samband med rapportering enligt första
stycket informera och vid behov samråda med den eller de
uppdragsgivare som berörs av incidenten.
Rapporteringsskyldigheten omfattar inte sådana incidenter som
ska anmälas enligt 2 kap. 4 § första stycket 2
säkerhetsskyddsförordningen (2021:955).
Om det kan antas att en incident som rapporterats till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap enligt första
stycket har sin grund i en brottslig gärning, ska Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap skyndsamt uppmana den
rapporterande myndigheten att anmäla incidenten till polisen.
Förordning (2021:965).
21 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får
1. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av 8 § om risk- och sårbarhetsanalyser,
2. meddela föreskrifter om sådana säkerhetskrav som avses i
19 § med beaktande av nationell och internationell standard,
3. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av 16-18 §§, utom i fråga om
Kustbevakningen, och
4. efter att ha gett Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och
Försvarsmakten tillfälle att yttra sig, meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av
20 § första stycket om rapportering av it-incidenter.
Förteckning över samverkansområden och myndigheter som har
särskilt ansvar inom områdena
Samverkans- Myndigheter med Myndighet Myndighet
områden särskilda uppgifter med ansvar med ansvar
inom enligt 10 § enligt 16 §
samverkansområdena
Teknisk Affärsverket svenska
infrastruktur kraftnät x x
Livsmedelsverket x x
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap x x
Post- och
telestyrelsen x x
Statens energimyndighet x x
Transporter Luftfartsverket x x
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap x x
Sjöfartsverket x x
Statens energimyndighet x x
Trafikverket x x
Transportstyrelsen x x
Farliga ämnen Folkhälsomyndigheten x x
Kustbevakningen x x
Livsmedelsverket x x
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap x x
Polismyndigheten x x
Socialstyrelsen x x
Statens jordbruksverk x x
Statens
veterinärmedicinska
anstalt x x
Strålsäkerhets-
myndigheten x x
Säkerhetspolisen x x
Tullverket x x
Ekonomisk
säkerhet Finansinspektionen x x
Försäkringskassan x x
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap x x
Pensionsmyndigheten x x
Riksgäldskontoret x x
Skatteverket x x
Geografiskt
områdesansvar Länsstyrelserna x x
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap x x
Skydd,
undsättning
och vård E-hälsomyndigheten x x
Kustbevakningen x x
Läkemedelsverket x x
Migrationsverket x x
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap x x
Polismyndigheten x x
Sjöfartsverket x x
Socialstyrelsen x x
Transportstyrelsen x x
Tullverket x x
Förordning (2020:25).