Dnr U2016/01228/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:959 av Betty Malmberg (M) Åtgärder för minskade avhopp från högskoleutbildningar

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att fler personer med utländsk examen ska fullfölja sin högskoleutbildning och inte hoppa av studierna i förtid.

I dag har många i Sverige med utländsk utbildning arbete som inte motsvarar deras utbildning och yrkeserfarenhet. Det är ett slöseri med kompetens, både för den enskilde och för samhället. Att kvinnor och män med utländsk utbildning, främst utrikes födda, inte får arbete som motsvarar deras kvalifikationer innebär förlorade möjligheter både för samhället och för individen. Sverige måste bli bättre på att ta till vara kompetens och utbildning oavsett var i världen den inhämtats. För många personer med en utländsk utbildning kan möjligheten att komplettera den tidigare utbildningen vid en svensk högskola vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Det finns i dag kompletterande utbildningar för läkare, lärare, tandläkare, sjuksköterskor och jurister. I budgetpropositionen för 2016 som antogs av riksdagen föreslog regeringen en satsning på ytterligare 25 miljoner kronor år 2016 på kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning som motsvarar en svensk högskoleutbildning. Resurserna beräknas sedan öka kraftigt till 340 miljoner år 2019. Satsningen innefattar bl.a. att fler personer ska ha möjlighet att delta i de befintliga utbildningarna men också att utbildningar inom fler yrkesområden byggs upp, däribland kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk psykologutbildning samt biomedicinsk analytikerutbildning.

Förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning reglerar de kompletterande utbildningarna i regeringens särskilda satsning. Enligt förordningen är den behörig som har en avslutad utländsk högskoleutbildning eller en annan avslutad utländsk eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434). Utöver det får högskolan meddela föreskrifter om sådana krav på förkunskaper som är nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Artikeln i tidningen den Götheborgske spionen som det hänvisas till i riksdagsfrågan, handlar främst om den kompletterande utbildningen för jurister vid Göteborgs universitet. Liksom artikeln beskriver har juridiska institutionen vid Göteborgs universitet de senaste åren valt att inte anta några studenter till den utbildningen. Detsamma gäller för Stockholms universitet och den kompletterande juristutbildningen där. Universitets- och högskolerådet (UHR) fick i regleringsbrevet för 2014 i uppdrag att utreda påtalade problem med den kompletterande utbildningen för kvinnor och män med avslutad utländsk juristutbildning, samt att föreslå åtgärder. Rapporten presenterades i juni 2014 och bereds inom Regeringskansliet.

De lärosäten som bedriver kompletterande utbildning inom ramen för regeringens särskilda satsning ska i årsredovisningen redovisa antalet studenter som har genomgått utbildningen med godkänt resultat, och antalet studenter som har avbrutit studierna under utbildningens gång och anledningen till detta. Lärosätena ska också redogöra för hur de arbetar med uppföljning av utbildningen och resultatet av sådan uppföljning samt lämna underlag för uppföljning och utvärdering av området som utförs av Universitetskanslersämbetet.

I årsredovisningarna för 2015 redovisas inga avhopp från de kompletterande sjuksköterske- eller tandläkarutbildningarna. Göteborgs universitet och Linköpings universitet rapporterar ett avhopp vardera från den kompletterande läkarutbildningen, båda till följd av att personerna har genomfört ett godkänt kunskapsprov hos Socialstyrelsen och på så sätt kunnat gå vidare mot att få en svensk legitimation. Avhoppen från de kompletterande lärarutbildningarna är fler. Stockholms universitet som samordnar dessa utbildningar menar att skälen till avbrott till största del är studentens ekonomi och därmed möjlighet till försörjning. Stockholms universitet uppger att många personer har arbete inom skolväsendet och har svårigheter att kombinera studier med arbete. Några studenter har gjort avbrott under studietiden på grund av att legitimation har erhållits.

Stockholm den 21 mars 2016

Helene Hellmark Knutsson