av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Landsbygdsministern har i Sveriges Radio den 8 februari 2016 uttalat sig om köttkonsumtionen och dess klimatpåverkan. Det är förvisso förvånande att ministern inte känner till att köttkonsumtionen i Sverige har ökat, men jag delar ändå landsbygdsministerns åsikt att exempelvis en köttskatt inte vore en bra idé. När det gäller svensk köttproduktion behöver bilden nyanseras.
Det är sant att köttproduktionen globalt bidrar till utsläppen av klimatgaser. Men det innebär inte automatiskt att svensk köttproduktion är dålig eller bör minska. Sanningen är faktiskt snarare tvärtom. Svensk livsmedelsproduktion är generellt sett miljövänlig. Sydamerikanskt nötkött ger i genomsnitt nästan dubbelt så höga klimatutsläpp som europeiskt kött. Brasilianskt nötkött från djur som betar på mark som tidigare var regnskog medför ungefär 30 gånger så höga utsläpp som kött från svenska djur. Svensk köttproduktion använder dessutom minst antibiotika i världen och svenska betesdjur bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden. Om en större andel av det kött som konsumeras i världen kom från svenska gårdar, eller producerades under svenska förhållanden, skulle det således vara bättre för klimat och miljö.
Trots detta skriver landsbygdsministern i en skriftlig kommentar till Svenska Dagbladet följande:
”Svenskt lantbruk ligger redan långt fram i arbetet med att minska köttproduktionens utsläpp men mer behöver göras.”
Landsbygdsministern nämner därefter metanreduceringsstödet som ett exempel. Men frågan är vilka andra åtgärder regeringen och ministern anser behövs? Avser regeringen att lägga ytterligare särkrav eller andra bördor på det svenska jordbruket, vars situation redan är hårt ansträngd?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka konkreta åtgärder, utöver metanreduceringsstödet, syftar statsrådet på när han i sitt uttalande säger att ”mer behöver göras” för att minska köttproduktionens utsläpp?