Fråga 2015/16:757 Regeringens svar på larmsignaler från hälso- och sjukvården

av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Regeringen och ansvarigt statsråd Gabriel Wikström bör ge tydliga besked om vilka ytterligare konkreta förslag regeringen avser att genomföra för att underlätta och ge bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården. Larmsignaler ljuder allt högre, och det är regeringen och ansvarigt statsråds ansvar att ta dessa larm på allvar och agera.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har under hösten uttryckt sig så här och varnar för ”liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet”. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, uttrycker nuvarande läge som att ”under den extrema situation som råder går det dock inte att fullfölja lagstiftningen”.

Rubriker i till exempel tidningen Kvällsposten den 1 februari 2016 sammanfattar läget: Sjuksköterskan: ”Det har aldrig varit värre”. Sjukhusen larmar: ”Vården är i total kris”. I Blekinge är vårdkrisen på en nivå som gör att patientsäkerheten är hotad, enligt Vårdförbundet. I Kalmar har akutmottagningen stora rekryteringsbehov eftersom personalen säger upp sig.

Redan före det akuta läget med 80 000 asylsökande inom två månader fanns det utmaningar inom vården. Återigen växande väntetider, undvikbara vårdskador som ställer patientsäkerheten på prov, att bostadsort är avgörande för cancerbehandling i rimlig tid samt brist på vårdpersonal, som ställer in arbetspass för att vårdteam inte är kompletta.

Denna bild kompletteras ytterligare av den nya aktuella undersökningen Euro Health Consumer Index för 2015, en jämförande undersökning som analyserar utvecklingen inom hälso- och sjukvården i Europas länder. Sverige delar sistaplatsen med Storbritannien, Polen och Irland gällande väntetider inom vården.

Samtidigt har regeringen med kirurgisk precision tagit bort alla delar av den tidigare alliansregeringens påbörjade systematiska arbete för att minska och helt ta bort de långa väntetiderna inom vården, såsom den så kallade kömiljarden med dess krav på konkreta resultat gällande minskade väntetider. SKL visar också att år 2007 fick en fjärdedel av patienterna vänta mer än 90 dagar på operation i specialiserad vård, medan det år 2014 var färre än var sjunde patient. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till regeringen och ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:

 

Vilka ytterligare konkreta och långsiktiga nationella strategiska åtgärder ska regeringen och ansvarigt statsråd vidta nu för att underlätta vardagen för hälso- och sjukvårdens medarbetare och stärka patienten, med anledning av det ansträngda läget i delar av hälso- och sjukvården?