av Jesper Skalberg Karlsson (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
En tydlig innehållsmärkning av livsmedel garanterar att konsumenter kan göra informerade val. Det är ett kontrakt, mellan livsmedelsproducenten och konsumenten, som ska värnas. Dessutom är olika typer av märkning ofta resultatet av livsmedelsbranschens egna ansträngningar. Detta bör tas på stort allvar: Ett fåtal oseriösa aktörer riskerar inte bara sina kunders förtroende, utan äventyrar också anseendet för en hel bransch.
I början av 2016 har ett stort fall av matbedrägeri uppdagats, där två företag misstänks ha sålt tonvis av utländskt kött som svenskt och kravmärkt. Frågan om straff för matbedrägerier är därmed återigen på tapeten.
När Livsmedelsverket larmade om det specifika fallet kommenterade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till TT den 18 januari på följande sätt:
– Jag är medveten om Livsmedelsverkets önskemål om en skärpning av straffskalan, men det är en komplex fråga. I vissa fall kan givetvis straffbestämmelser i annan lagstiftning aktualiseras, till exempel brottsbalken och lagen om straff för smuggling, där fängelsestraff kan vara aktuellt.
Efter att nyheten sedan briserat verkar landsbygdsministern ha bytt fot. I en intervju med P4 Radio Gotland den 26 januari menar landsbygdsministern att han inte är främmande för att skärpa straffskalorna ytterligare, och dessutom inkludera fängelse.
Detta är en positiv nyhet. Gott djurskydd och en låg antibiotikaanvändning är en konkurrensfördel för svenska livsmedelsproducenter. Att vårt höga anseende ska urholkas, och i förlängningen försämra vår konkurrenskraft, till följd av slapphänthet mot oseriösa aktörer är otänkbart.
Därför är det viktigt att landsbygdsministern också följer upp sina löften med verklig politik – förslagsvis genom en proposition till Sveriges riksdag.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Har statsrådet tagit några initiativ för att skärpa straffskalorna vid matbedrägerier?