av Aron Modig (KD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det senaste året har problem uppstått med det stora antalet nordafrikanska – företrädesvis marockanska – minderåriga, utan vårdnadshavare och ofta utan rätt att vistas i Sverige, som lever på gatan i framför allt Stockholm och Göteborg.
Många av dessa barn och unga har tidigare levt på gatan i sina hemländer eller i andra EU-länder, de saknar oftast id-handlingar och har i de flesta fall inte skyddsskäl, även om de självklart lever i en mycket utsatt situation.
Migrationsverket har uppgett till SVT (den 10 maj 2015) att denna grupp med ensamkommande är mycket skeptisk till den hjälp som erbjuds. Många avviker från de boenden där de placeras och befinner sig i stället i Stockholm. Enligt poliser som har uttalat sig till bland annat SVT (den 25 januari 2016) är situationen i centrala huvudstaden, där ett hundratal från denna grupp befinner sig, ”helt ohållbar”.
Ett stort antal av dessa minderåriga uppges livnära sig på att begå olika typer av brott, som exempelvis grova stölder och personrån. Polisen uppger samtidigt att den är i det närmaste maktlös i arbetet mot den brottslighet som denna grupp av ungdomar ligger bakom. Eftersom deras identiteter är okända kan de oavsett sin riktiga ålder uppge att de är exempelvis 14 år gamla och därmed bli i det närmaste straffimmuna.
Många poliser känner därför, av förklarliga skäl, en stor frustration. Men i och med att kåren behöver lägga stora resurser på denna brottslighet minskar också deras möjligheter att stävja andra ungdomsbrott. Tryggheten och säkerheten i centrala Stockholm och Göteborg blir också svårare att upprätthålla.
Marocko har hittills inte velat återta sina medborgare från Sverige. Inrikesministern träffade dock nyligen talmannen för det marockanska representanthuset och har efter det samtalet uppgett att Marocko öppnar för att i större utsträckning ta tillbaka sina medborgare. Detta är mycket positivt, och arbetet med att få ett återtagandeavtal på plats bör påskyndas.
Det är dock uppenbart att det system som Sverige har gällande minderåriga utan vårdnadshavare inte är anpassat för denna grupp av unga ensamkommande. Inte heller det svenska rättssystemet är anpassat till denna nya situation.
Min fråga till statsrådet blir därför:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att denna grupp av minderåriga inte ska kunna fortsätta att begå brott på det sätt som nu sker?