av Beatrice Ask (M)
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Sverige har under 2015 tagit emot ett rekordstort antal asylsökande. Migrationsverkets egna siffror talar om att mer än 160 000 personer kom till Sverige under förra året. Förutom de mer kortsiktiga utmaningarna detta leder till såsom brist på boende, långa handläggningstider på Migrationsverket, press på socialtjänsten med mera uppstår även utmaningar av mer långsiktig karaktär.
En sådan integrationspolitisk utmaning handlar om möjligheten att komma in i arbete. I dagsläget tar det i snitt åtta år för hälften av de nyanlända att komma in i arbete. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Av avgörande betydelse för den nyanländes integration är att snabbt komma in i arbete och egen försörjning.
För några dagar sedan kunde nyheterna berätta om en utbildad och erfaren barnläkare från Syrien som i snart två år varit sysslolös efter det att han kom hit. Han kan inte söka arbete, inte praktisera eller påbörja utbildning i svenska eftersom han fortfarande väntar på beslut om uppehållstillstånd. Han berättade om vilka påfrestningar detta utsätter honom för. Därutöver förlorar Sverige möjligheten att ta vara på läkarkunskap och erfarenheter som säkert behövs inte minst bland många andra flyktingar i landet.
Det krävs nytänkande för att säkerställa att administrativt tungrodda system inte går före människors möjligheter att bidra i samhället. Det måste vara möjligt att göra nytta också i avvaktan på besked om uppehållstillstånd eller erkännande av utbildning. Regeringen har utlovat fortsatta insatser som exempelvis snabbspår och validering. Det är bra.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadssminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att säkerställa att dessa nya möjligheter blir väl kända hos alla berörda myndigheter och kommer till användning för dem som i dag är hänvisade till sysslolös väntan?