av Sara Karlsson (S)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Biodling är en populär hobby. Föreningen Biodlarna har 11 000 medlemmar, och antalet biodlare är i landet är sannolikt större. Den vanligaste produkten vid biodling är naturligtvis honung, men även andra produkter kan fås fram. En sådan produkt är bivaxsalva, en uppskattad hygien- och skönhetsprodukt.
Bivaxsalva räknas som en kosmetisk produkt. Läkemedelsförordningen definierar det som ”ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra, parfymera dem, förändra deras utseende, korrigera kroppslukt, skydda dem eller bibehålla dem i gott skick”.
För att få sälja eller ens ge bort kosmetiska produkter utanför den omedelbara familjekretsen krävs att man följer vissa krav. Det krävs inte tillstånd från Läkemedelverket, men man ska följa god sed, ange råvaror i produkten, tillverka denna i särskilda rum, anmäla produkten till Läkemedelsverket (som för detta tar en avgift på 4 000 kronor per år och 600 kronor per produkt) och märka produkten.
Dessa regler gäller för alla kosmetiska produkter, oavsett omfattning eller syfte med produktionen. En biodlare som önskar sälja eller ge bort en burk bivaxsalva till en arbetskamrat omfattas av samma regler som stora kosmetiska koncerner. Många biodlare har önskemål om att kunna tillverka ett fåtal burkar bivaxsalva som de ger bort eller säljer i mindre skala. Som reglerna i dag är utformade är det i princip omöjligt. I många andra sammanhang görs undantag för väldigt småskalig produktion.
Hur ser statsrådet på möjligheten att i lagstiftningen göra undantag för småskalig produktion av vissa naturliga hudvårdsprodukter såsom bivaxsalva?