av Kerstin Lundgren (C)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Amnesty International hävdar i en ny rapport att peshmergastyrkor från Kurdistans regionala regering (KRG) och kurdisk milis i norra Irak har schaktat bort, sprängt och bränt ned tusentals hem i vad som verkar vara ett försök att rycka upp arabiska samhällen med rötterna som hämnd för deras upplevda stöd för den så kallade Islamiska staten (IS), eller Daish.
Det är viktigt att det internationella samfundet och andra som stöder pershmergastyrkorna offentligt fördömer alla sådana brott mot internationell humanitär rätt. Länder som stöder pershmergastyrkorna har också ett ansvar att försäkra sig om att ingen hjälp de bistår med till KRG på något sätt underblåser övergreppen.
Under hösten sa Centerpartiet och riksdagen ja till ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Enligt regeringens förslag ska svensk väpnad styrka fortsatt ställas till förfogande till utgången av december månad 2016 för att delta i den militära utbildningsinsatsen som genomförs av koalitionen mot Daish i norra Irak på inbjudan av den irakiska regeringen. Det svenska bidraget utgörs av en styrka om högst 35 personer med uppgift att utbilda det irakiska försvaret i syfte att bidra till dess förmåga att stå emot Daishs framryckning.
Propositionen om ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak beskriver att samstämmiga rapporter vittnar om en fortsatt exempellös brutalitet från Daishs sida, med grova, systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Liksom tidigare är det främst etniska och religiösa minoritetsgrupper samt kvinnor och barn som drabbas. Dessa övergrepp möts kontinuerligt av starka internationella fördömanden.
I propositionen uppmärksammar regeringen också att i takt med att områden befrias från Isil förekommer rapporter om att även de väpnade milisgrupper som strider på regeringssidan ska ha begått övergrepp och repressalier mot civila i de befriade områdena.
Vi är många som är måna om att det internationella samfundet framgångsrikt ska kunna bekämpa Daish och bidra till ett demokratiskt, sammanhållet och stabilt Irak. Samtidigt måste kampen mot Daish föras med metoder som är förenliga med internationell rätt. Sverige måste ta sitt ansvar för att så sker, och att vi inte indirekt medverkar till etnisk rensning.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är därför:
Hur avser utrikesministern att försäkra sig om att ingen hjälp som Sverige bistår med till KRG på något sätt underblåser liknande övergrepp så som nu rapporterats av Amnesty International?