av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Alliansregeringen beslutade i februari 2013 (dir. 2013:20) att utreda möjligheter för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. I uppdraget, som avslutades i mars 2015, ingick att belysa konkurrenskraften i näringarna och att ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Med denna utredning som grund bör regeringen omgående agera för lika konkurrensvillkor för alla företagare i Sverige, så också för landsbygds- livsmedels- och matproducenter samt förädlare. Regeringen har tidigare i bland annat regeringsförklaring tydliggjort att man ska ”bidra till att öka den svenska produktionen av mat och även exporten, och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet ".
Utredning SOU 2015:15 visade på att Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar produktion av livsmedel samt att livsmedelskedjan är viktig för Sveriges sysselsättning. Efter EU-inträdet har dock den svenska produktionen förlorat marknadsandelar, trots att konsumtionen ökat – detta då vi importerar alltmer produkter. Svensk livsmedelsproduktion står därför inför stora utmaningar.
Utredningen vill särskilt betona följande bedömningar:
- Statens roll är främst att skapa goda förutsättningar genom bland annat villkor och regler i paritet med konkurrentländerna och genom kunskaps- och innovationssystemet.
- Det finns anledning att analysera om den svenska ståndpunkten rörande EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver anpassas så att den i större utsträckning gagnar svenska näringspolitiska intressen.
Om regeringen avser att vidta åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen runt om i landet, öka exporten och på så vis skapa fler arbetstillfällen, måste den därför även utgå från ett sunt och konkurrenskraftigt företagande. Detta trots den skattechock på jobb, företagande, tillväxt och arbete som slagit till vid årsskiftet.
Om svenskt livsmedelsföretagande ska kunna växa på en mervärdesmarknad måste det i Sverige ske en förflyttning från regelverk till överenskommelser och åtaganden inom branschen och mellan olika parter. Målsättningen bör vara att Sverige harmoniserar produktionsvillkoren med resten av EU.
Även hanteringen av produktionsmedelsskatter i Sverige, gentemot konkurrentländer, är av stor betydelse för tillväxtmöjligheterna inom livsmedelsproduktionen.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att alla företagare, så även de på landsbygden som bland annat jobbar med besöks-, livsmedels- och upplevelsenäring – trots skattechocken som slog till vid årsskiftet – har att utgå från lika konkurrensvillkor så att den svenska livsmedelsproduktionen kan utvecklas genom ökad tillväxt och flera jobb?