av Elisabeth Svantesson (M)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Säkerhetspolisen rapporterade under 2015 att finansiering av resor i terrorsyfte sker med bland annat sms-lån, billeasing och momsbedrägerier. I samband med detta efterfrågade Säkerhetspolisen ökade insatser från långivarna.
Den 1 augusti 2015 skärptes penningtvättslagstiftningen. Därmed ställs nu krav på att långivare ska göra egna bedömningar när det gäller risken för att deras verksamheter utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enligt de signaler jag fått från Säkerhetspolisen, på nationell såväl som på regional nivå, är dock terrorfinansiering via lån, leasing och momsbedrägerier ett fortsatt problem.
Det är inte rimligt att en person som bor i Vivalla, eller i andra områden i Sverige, och som står i begrepp att resa till Syrien eller Irak för att ansluta sig till den så kallade Islamiska staten ska kunna göra det med pengar från till exempel ett enkelt sms-lån. Att myndigheterna ska arbeta aktivt mot terrorismfinansiering är självklart. Men de företag som i vissa fall möjliggör dessa resor genom exempelvis sms-lån måste också vidta åtgärder, till exempel i form av att bättre granska kunders uppgifter och i större utsträckning ifrågasätta vissa transaktioner.
Statsråden Per Bolund och Anders Ygeman uppgav sommaren 2015 att de planerade ett möte med långivarna för att diskutera det beskrivna problemet. Vad som framkommit vid mötet, och vad resultaten av detta möte blev, är dock oklart.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
På vilket sätt har statsrådet och regeringen vidtagit åtgärder för att långivarna effektivt ska bidra till att i ett tidigt skede förhindra terrorismfinansiering?